EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD

VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

2021:26

Rädd att göra fel Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress kopplat till

patientsäkerhetsperspektivet

Tommy Davidsson

Stefan Elfstrand

Examensarbetets

titel:

Rädd att göra fel

Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress inför

patientsäkerhetsperspektivet

Författare: Tommy Davidsson & Stefan Elfstrand

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning. GSJUK18h

Handledare: Anders Sterner

Examinator: Thomas Eriksson

Sammanfattning

Det patientnära arbetet bygger på att ge en trygg och säker vård. WHO, Socialstyrelsen

och patientsäkerhetslagen har dikterat upp krav och villkor över vad som anses ligga

inom ramen för ett patientsäkerhetsarbete. Att vara nyutexaminerad sjuksköterska

innebär att hen har samlat på sig goda förkunskaper om det kommande yrket. Däremot

genomgår den nyutexaminerade sjuksköterskan en utveckling under den första tiden

som yrkesverksam, både personligt och professionellt, vilket kan föregås med blandade

känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa nyutexaminerade

sjuksköterskors upplevelser av stress kopplat till ett patientsäkerhetsperspektiv.

Litteraturstudien genomfördes genom att publicerade artiklar inom området för studiens

syfte söktes och granskades. Totalt användes nio artiklar som skapade två

huvudkategorier samt sju underkategorier, vilket visar att upplevelsen av stress kopplat

till patientsäkerhet bygger på en rad olika faktorer. Exempel på faktorer som orsakar

stress är rädslan av att göra fel, läkemedelshantering, bristande självförtroende.

Resultatet visar vidare att upplevelsen av stress, rädsla eller ångest är en vanlig och

gemensam känsla hos många nyutexaminerade sjuksköterskor i ett flertal länder världen

över. Diskussionen bygger vidare på att belysa patientperspektivet, olika

introduktionsprogram samt hur en hållbar utveckling skulle kunna bidra till en mer

välfungerande situation för nyutexaminerade sjuksköterskor och samhället i stort.

Nyckelord: Nyutexaminerade sjuksköterskor, Upplevelser, Stress, Patientsäkerhet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _________________________________________________________ 1

BAKGRUND _________________________________________________________ 1

Patientsäkerhet ____________________________________________________________ 1

Patientsäkerhetslagen ______________________________________________________ 1

Kärnkompetenser _________________________________________________________ 2

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ____________________________ 2

Sjuksköterskans första år ___________________________________________________ 3

Fenomenet stress __________________________________________________________ 3

PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4

SYFTE ______________________________________________________________ 4

METOD _____________________________________________________________ 4

Datainsamling _____________________________________________________________ 5

Dataanalys _______________________________________________________________ 5

Forskningsetiska överväganden ______________________________________________ 6

RESULTAT __________________________________________________________ 6

Yttre påverkan ____________________________________________________________ 7 Arbetsbelastning ________________________________________________________________ 7 Akuta och oväntade situationer _____________________________________________________ 7 Kommunikation och samarbete _____________________________________________________ 7

Inre påverkan _____________________________________________________________ 8 Bristande självförtroende __________________________________________________________ 8 Upplevd osäkerhet inför läkemedelshantering __________________________________________ 9 Planera och fördela arbetet _________________________________________________________ 9 Rädslan av att göra fel ____________________________________________________________ 9

DISKUSSION _______________________________________________________ 10

Resultatdiskussion ________________________________________________________ 10 Patientsäkerhetens betydelse ______________________________________________________ 10 Introduktion till nya arbetet _______________________________________________________ 11

Metoddiskussion __________________________________________________________ 12

Hållbar utveckling ________________________________________________________ 13

SLUTSATSER _______________________________________________________ 14

REFERENSER ______________________________________________________ 15

BILAGA 1 - SÖKHISTORIK ___________________________________________ 19

BILAGA 2 __________________________________________________________ 20

1

INLEDNING

Att vara ny inom ett yrke, eller inför en situation, kan skapa många känslor och

förväntningar hos en individ. För vissa kan det innebära en början på ett nytt och stort

äventyr fyllt med nya och spännande utmaningar. För andra kan det skapa en osäkerhet

eller känsla av stress kring kompetens, förmåga och ansvar inför vad rollen, situationen

eller tjänsten innebär. Att inleda sin yrkeskarriär som sjuksköterska innehåller enligt oss

alla de förväntningar som nämndes ovan. Ett spännande yrke inom ett område där det

finns i stort sett oändliga möjligheter inom både kompetens- och personlig utveckling.

Samtidigt kan vi inte undgå att känna en viss stress inför ansvaret som vilar på

sjuksköterskans axlar. Speciellt då vi endast är några få veckor från att starta vår

yrkeskarriär som nyutexaminerad sjuksköterska (NUS). Vi har valt att utbilda oss till

sjuksköterskor för att vi vill hjälpa människor och kunna ge god vård till behövande. En

självklarhet för oss är att patienter i behov av vård skall få personcentrerad vård på ett

patientsäkert sätt utan att riskera vårdskador. Därför har vi valt att inrikta

examensarbetet mot upplevelsen av stress hos NUS kopplat till ett

patientsäkerhetsperspektiv.

BAKGRUND

Patientsäkerhet

World Health Organization (2021) benämner patientsäkerhet som ett arbete som ska

bedrivas förebyggande och resultera i en reducerad risk för uppkomst av vårdrelaterade

skador för patienter inom hälso- och sjukvården. Enligt Socialstyrelsen (2020) handlar

patientsäkerhet om att patienter som verkar inom hälso- och sjukvården inte skall ta

skada på grund av vården patienten erhåller eller avsaknaden av vård i relation till

patientens tillstånd. Vidare beskriver Socialstyrelsen (2020) att patientsäkerheten är

pelaren i det kvalitetsarbete som bedrivs och vilar på att en god vård ges. Vilket

innefattar hygienkrav, förståelse för patientens integritet och bestämmanderätt samt

trygghet och kommunikation mellan patient och vårdpersonal.

Det finns olika sätt att bedriva ett patientsäkerhetsarbete. Socialstyrelsen (2021) har

tagit fram en riksomfattande handlingsplan för vad som skall ingå i

patientsäkerhetsarbetet. Därefter är det upp till den enskilde huvudmannen att skapa ett

hållbart patientsäkerhetssystem i sin verksamhet. Södra Älvsborgs sjukhus (2021) har

tagit fram ett system (Gröna Korset) som gör att patientsäkerhetsrisker kan upptäckas i

realtid. Kungälvs Sjukhus (2016) har istället valt att arbeta systematisk med

förbättringsarbete genom riskanalyser och avvikelserapportering.

Patientsäkerhetslagen

All personal inom hälso- och sjukvård i Sverige måste följa patientsäkerhetslagen.

Patientsäkerhetslagen finns för att skapa en god säkerhet för alla patienter (SFS

2010:659). I patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) beskrivs sjukvårdspersonalens

skyldigheter. Här förklaras även att all patientomvårdnad skall vara beprövad och

evidensbaserad, bedrivas tillsammans med patienten, utföras med respekt och omtanke

samt att all vårdpersonal själva bär ansvaret för utförandet av sina arbetsuppgifter.

2

Vidare beskrivs att personalen har tystnadsplikt och ett ansvar för att rapportera

vårdskador, säkerhetsbrister och anmäla till socialtjänsten om exempelvis ett barn far

illa. Vid uppkomst av vårdskador orsakad av inneliggande vård är personalen skyldig att

göra en Lex Maria anmälning till IVO (Inspektionen för vård och omsorg 2021).

Kärnkompetenser

En sjuksköterska behöver ha kunskaper inom många områden i sitt yrke. En är

kunskapen om vårdvetenskap. Den vidgar sjuksköterskans kunskap och uppfattning om

människan i förhållande till alla områden som har med hälsa att göra, och kännetecknas

av att en helhetssyn av människan som patient ska beaktas (Ekebergh 2015, s. 16).

Kunskapsområdet för vårdvetenskapen fokuserar på det existentiella hos människan och

patienten. Utveckling och tolkning av teorier som ligger till grund för området

vårdvetenskap utmynnade i fyra konsensusbegrepp: individ, hälsa, omgivning och

omvårdnad (Bentling 2013, s. 51–52). Det som tidigare benämndes som individ kallas

idag för människan. Här poängteras det enskilt unika hos varje person. Begreppet hälsa

utgår från patientens subjektiva upplevelse av sin egen hälsa, i motsats till det

medicinska som utgår från det normala i avvikelser eller funktioner. I begreppet som

handlar om omgivning menas det att i situationer måste människan ses i sitt

sammanhang. Det kan handla om både ur ett kulturellt eller historiskt perspektiv.

Omvårdnad är ett begrepp och område som preciserar förtydligade krav på att metoder

bör användas för att förstå hela människan som vårdas. Utöver sina kunskaper om

vårdvetenskap ska sjuksköterskan också ha goda insikter i sjuksköterskans

kärnkompetenser. Det finns sex kärnkompetensområden som är viktiga för en

sjuksköterska att studera under utbildningen. Dessa områden är patientcentrerad vård,

samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling,

säker vård och informatik (Furåker & Nilsson 2013, s. 16).

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska

Sjuksköterska är en skyddad yrkestitel och det krävs en godkänd legitimation för rätten

att utöva yrket. Legitimationen är en garanti över innehavarens kompetensnivå

(Vårdförbundet 2019). Kravet för att erhålla denna legitimation är examen från en

sjuksköterskeutbildning. Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska,

skriven av Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver att det specifika

kompetensområdet för en legitimerad sjuksköterska är omvårdnad. Ämnet omvårdnad

är en tvådelad kompetens, vilket innefattar både det naturvetenskapliga

kunskapsområdet (medicin) och ett humanistiskt kunskapsområde, det patientnära

arbetet. Ansvaret som följer under dessa kompetenser är att kunna fatta kliniska beslut

som ska kunna förbättra, bibehålla eller att återfå patientens hälsa, samt hantera

eventuella sjukdomstillstånd och hälsoproblem för att på så sätt lyckas uppnå en god

livskvalitet fram till livets slut.

Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver kompetensen gällande omvårdnad som

kärnan i yrket som legitimerad sjuksköterska. Denna kompetens innebär att

sjuksköterskan ska ha ett helhetsperspektiv över patientens situation. Det kan i många

fall innefatta relativt komplexa problem och behov för patienten som rör dennes vitala

funktioner, exempelvis cirkulation och respiration, men också patientens kognition och

3

kommunikation samt nutrition, elimination, smärta, aktivitet, sömn och psykosociala

faktorer. Vidare beskriver Svensk sjuksköterskeförening (2017) att det är inom

sjuksköterskans ansvarsområde att bedöma patientens behov för att kunna planera,

utföra och följa upp de behov som grundar sig i patientens mer eller mindre komplexa

vårdsituation.

Den legitimerade sjuksköterskan förväntas även leda, fördela och prioritera

omvårdnadsarbetet genom att samordna resurser, exempelvis arbets- och fysioterapeut

samt övrig omvårdnadspersonal som ingår i teamet runt patienten. Sjuksköterskans

ansvar innefattar också en handlingsberedskap för att motverka uppkomst av vårdskador

för patienten, samt hantering och administrering av de läkemedel som ordinerats av

läkare (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Sjuksköterskan förväntas även bidra till en

kontinuerlig kunskapsutveckling inom området omvårdnad. Utvecklingen kan ske

genom forskning eller genom kvalitetsförbättringar (Svensk sjuksköterskeförening

2009). Vidare förväntas sjuksköterskan också kunna upptäcka eventuella behov av,

samt möjliggöra för kompetensutveckling bland övrig omvårdnadspersonal. Allt detta

för att tillgodose en trygg och säker vård för patienten (Svensk sjuksköterskeförening

2017).

Sjuksköterskans första år

Duchscher (2008) beskriver hur den nyutexaminerade sjuksköterskan anpassar sig till

sin roll från att vara novis till att bli en relativt trygg och erfaren sjuksköterska. Det är

en övergångsperiod som pågår under de första 12 månaderna av en sjuksköterskas

karriär och innefattar tre tongivande övergångsfaser. Den första fasen kallas ”att göra

fasen”. Den pågår under de tre till fyra första månaderna och handlar om att

sjuksköterskan skall hitta sin plats/roll i sitt nya yrke. I denna fas får NUS ofta ett

tunnelseende och omedvetet analyserar detaljer i stället för att se ett helhetsperspektiv.

Det innebär att utvecklingskurvan i förhållande till tidigare inlärd kunskap, prestation,

tidsplanering och arbetsbelastning är påtaglig. Känslor av otillräcklighet och

ifrågasättande av sin kompetens är vanligt förekommande i första fasen. Fas nummer

två, ”att vara”, pågår ungefär mellan månad 5–9 som NUS. Här kommer NUS att kunna

arbeta mer självständigt och NUS kritiska tänkande utvecklas. I detta skeende kommer

NUS att förstå mer vad yrket handlar om, vilket samtidigt gör att den arbetsrelaterade

stressen når sin topp. Den tredje och sista fasen ”att kunna fasen” pågår ungefär mellan

månad 9–12. Här utvecklar NUS ett professionellt förhållningssätt. NUS lär sig att

utveckla strategier för att klara sitt arbete på egen hand och arbetsrelaterad stress

minskar. I och med att NUS blir lugnare och tryggare i sig själv och stressen från

tidigare faser bearbetas kan NUS lyfta blicken, se framåt och fundera på vilken

inriktning som hen kan tänkas välja.

Fenomenet stress

Stress kan beskrivas olika beroende på ur vilket perspektiv fenomenet utgår ifrån.

Olsson (2013, ss. 81–86) beskriver stress som en kroppslig reaktion av en upplevelse

om yttre hot. Detta hot kommer att trigga det sympatiska nervsystemet och frisätta

glukokortikoider. Denna reaktion är ett effektivt sätt att frisätta energi till muskler och

andra områden som kroppen anser sig behöva. Denna reaktion är naturlig och i sig inte

4

farligt på kort sikt men om detta stresspåslag blir konstant kommer kroppen att

utvecklas i en negativ riktning med en förändrad stressaxel, eller Hypotalamus-

Hypofys-binjure-axel (HPA-axel), med nervskador i hippocampus som följd. Detta kan

resultera i ett försämrat minne och minskad inlärningsförmåga. En störd HPA-axel kan

också ge en rad allvarliga följdsjukdomar.

Att vara ny i sin yrkesroll eller känslan som uppkommer i och med att de egna

förväntningarna inte lever upp till verkligheten kan resultera i att nya sjuksköterskor blir

stressade (Wiklund Gustin 2015, s. 128). Blomberg et al. (2016) beskriver att det finns

en varierad mängd stress bland svenska NUS och samtliga deltagare i deras studie

upplevde en hög grad av stress på sin arbetsplats. Det finns dock interventioner att

genomföra för att motverka denna upplevda stress. En upplevelse eller händelse som

leder till stress kan även benämnas som en stressor (Eriksen & Ursin 2013, s. 26). Enligt

Halpin, Terry och Curzio (2017) finns en mängd stressorer på en arbetsplats för en

NUS, exempelvis genom att inte vara tillräckligt förberedd och inte få det stöd som

behövs.

PROBLEMFORMULERING

I arbetet som sjuksköterska ställs höga krav på individen. Sjuksköterskan skall ha

kompetens kring en mängd områden som rör patienten både inom omvårdnad och

medicin. Dessa förväntningar ökar pressen och kraven på NUS. Med press från andra

och krav på sig själv riskerar den totala stressen att öka. Upplevelsen av stress hos NUS

är ett erkänt problem enligt tidigare forskning. Om stressen kopplas samman med det

faktum att den NUS har brist på kunskap, rutin och erfarenhet från sjuksköterskeyrket,

skulle detta kunna leda till att misstag sker som äventyrar patientsäkerheten. Fenomenet

stress hos NUS kopplat till patientsäkerhet är ett relevant område med kunskapsluckor

som behöver undersökas.

SYFTE

Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress kopplat till

ett patientsäkerhetsperspektiv.

METOD

Detta examensarbete genomfördes i form av en litteraturöversikt, som enligt Friberg

(2017, ss. 141–151) går ut på att göra en översikt av kunskapsläget inom ett avgränsat

vårdvetenskapligt forskningsområde. För att sedan sammanställa den tidigare

forskningens resultat kopplat till syftet i examensarbetet eller studien, alternativt för att

skapa tillgång till vidare forskning inom det avgränsade området. Metoden som valdes

var en litteraturstudie av i första hand en kvalitativ design med anledningen av att

undersöka själva upplevelserna i stället för hur många som upplever rent statistiskt. Om

relevanta iakttagelser från kvantitativa studier skulle framkomma valdes det dock att ha

dessa i beredskap till en eventuell diskussion.

5

Datainsamling

Datainsamlingen genomfördes med hjälp av sökmotorerna Cinahl, Medline och Nursing

& Allied Health Database som riktar sig mot vårdvetenskap. Huvudsakligen användes

Cinahl och Medline som databaser då de var lättöverskådliga, träffsäkra och visade flest

artiklar kopplade till syftet med studien. Även om vissa dubbletter påträffades i

databaserna valde vi ändå att ta de flesta artiklarna från Cinahl. Datainsamlingen

innehöll sökord som New graduate nurse, New graduate registered nurse, Newly

licensed nurse, New on work, Responsibility, Nursing education, Clinical preparation,

Workplace stressors, Experience, Patient safety, Stress, Stress or anxiety, Transition

shock, Stages of transition, Process, Error or mistakes, Making mistakes och

kombinerades med avancerat söksätt i databasen, med ord som “AND” och

“OR”. Tabell som visar sökhistorik presenteras i bilaga 1. Vidare användes

sökmotorernas funktion “peer reviewed” för att säkerställa den vetenskapliga kvaliteten

på de artiklar som använts till detta examensarbete.

De inklusionskriterier, respektive exklusionskriterier som användes i artikelsökningen

var:

Inklusionskriterier:

• Artiklar och studier med kvalitativ metod

• Skrivna på engelska

• Peer reviewed

• Etiskt granskade och godkända

• Att artiklarna svarar upp till examensarbetets syfte

Exklusionskriterier:

• Artiklar äldre än 10 år

• Sjuksköterskor som varit yrkessamma mer än 1 år

• Artiklar som inte var vårdvetenskapliga

Totalt valdes 35 artiklar ut där artiklarnas abstrakt lästes. Av de abstrakt som stämde

bäst överens mot syftet för studien lästes 14 artiklar i sin helhet och sorterades ut för

mer ingående granskning. I de artiklar som innehöll både kvalitativ och kvantitativ

metod fokuserades det på den kvalitativa delen. Den kvantitativa delen sparades till

eventuell resultatdiskussion. Efter granskningen återstod nio stycken artiklar som

användes till resultatet. Två artiklar är från Australien, en artikel är från Sverige, en

artikel är från Storbritannien, en artikel från USA, en artikel från Taiwan, en artikel från

Kina, en från Nya Zeeland och en från Syd Korea. Samtliga artiklar är publicerade

mellan 2014 och 2020. En sammanställning av artiklarna presenteras i bilaga 2.

Dataanalys

Fribergs (2017, ss. 187–188) modell för granskning av kvalitativa studier har använts.

Anledningen till att denna modell tillämpades var för att säkerställa att de valda

artiklarna som används i resultatet skulle hålla tillräckligt god kvalitet.

Inledningsvis delades de artiklar som verkade ha mest innehållsrikt värde upp för att

granskas och analyseras individuellt. Sedan fördes en diskussion och de artiklar som

6

lästs individuellt jämfördes för att se vilka artiklar som skulle sparas. I den diskussionen

ratades artiklar som inte levde upp till syftet, men lades åt sidan för att eventuellt kunna

användas i en resultatdiskussion. Artiklar som svarade upp till syftet delades upp och

granskades ytterligare en gång individuellt. Därefter fördes anteckningar samt

färgmarkeringar för kategorisering. Efter detta byttes artiklarna sinsemellan för att få en

ny subjektiv syn på innehållet samt egna färgmarkeringar för jämförelse till

kategoriseringen av resultaten. Detta gjordes med syfte att lägga ett pussel för att söka

efter gemensamma nämnare, det vill säga för att se om flera artiklar belyste samma

resultat. Vissa av artiklarna delade liknande resultat, andra delar var specifika för

respektive studie. Efter ytterligare granskning och intensiva diskussioner över fynden

uppstod det två huvudkategorier med ett antal potentiella underkategorier.

Underkategorierna växte fram utifrån reflektion, diskussion och utifrån premissen om

att söka gemensamma nämnare. När väl underkategorierna bestämts kunde artiklarna

placeras ut i förhållande till respektive underkategori och på så sätt kunde resultatet

växa fram i sin helhet.

Forskningsetiska överväganden

För att säkerställa att artiklarna som användes i resultatet är forskningsetiskt korrekta,

undersöktes om studierna var prövade och godkända av någon etisk granskningsnämnd

eller kommitté. Det etiska resonemanget i artiklarna som användes kan utläsas i bilaga

2. En annan sak som det togs hänsyn till var att deltagarna i studierna blivit informerade

om studiens syfte, samt att studieförfattarna hade informerat deltagarna om att de kunde

välja att avsluta sin medverkan när och om de kände för det.

RESULTAT

Efter att ha analyserat nio stycken artiklar har resultatet kunnat delas upp i

huvudkategorier samt underkategorier. Huvudkategorierna används för att fånga in de

teman som utgör huvudkaraktär i resultatet, underkategorierna går in på djupet för att

beskriva mer detaljerat vad analyserad litteratur vi analyserat påvisar. Kategorierna och

dess inbördes relation presenteras i Tabell 1.

Tabell 1. Huvudkategorier och Underkategorier

Huvudkategori Underkategori

Yttre påverkan

• Arbetsbelastning

• Akuta och oväntade situationer

• Kommunikation och samarbete

Inre påverkan

• Bristande självförtroende

• Upplevd osäkerhet inför läkemedelshantering

• Planera och fördela arbetet

• Rädslan av att göra fel

7

Yttre påverkan

Arbetsbelastning

Halpin, Terry och Curzio (2017) beskriver att NUS upplevde en sjuksköterskebrist på

sin arbetsplats. På grund av sjuksköterskebristen fick NUS ta ett större ansvar än vad

som kunde hanteras. Detta skapade en känsla av övermäktighet och stress hos

deltagarna. Deltagarna kände sig dåligt förberedda för det utökade ansvaret och var

rädda för att göra misstag, samt de oönskade konsekvenser misstagen skulle kunna

orsaka. Vidare beskriver NUS i en studie av Herron (2017) att de under sina första

månader som sjuksköterska kände sig överösta av arbetsuppgifter. Detta resulterade i att

NUS upplevde att de inte kunde utföra tillräcklig bra omvårdnad eller ge en säker vård

till patienterna. Deltagarna uppger även att det saknades tid att följa exempelvis

vitalpalparametrar hos patienterna.

Willman, Bjuresäter och Nilsson (2020) fann att NUS upplevde svårigheter med att

hantera situationer där fler patienter samtidigt var i behov av komplex vård. Svårigheten

skapade en tidsbrist som ledde till ett stresspåslag. Stressreaktionen resulterade i att

NUS fick svårt att prioritera omvårdnaden. NUS upplevde att de förlorade kontrollen

över hur omvårdnaden skulle prioriteras och struktureras. Det medförde en känsla över

att även de patienter som inte krävde komplex vård riskerade att försämras och få

komplikationer. Kim och Shin (2020) beskriver också liknande förhållanden i sin studie

där deltagarna upplevde att de fick ta sig an lika många patienter, oavsett hur allvarligt

sjuka de var, som de erfarna sjuksköterskorna. Det hände även att NUS fick utföra

arbetsuppgifter som de inte hade tränat på eftersom de erfarna sjuksköterskorna inte

ville utföra vissa uppgifter.

Akuta och oväntade situationer

Oväntade och akuta situationer uppstår ofta utan några varningssignaler, speciellt runt

patienter med komplexa vårdbehov. Willman, Bjuresäter och Nilsson (2020) menar att

det är svårt att förutse när dessa oväntade och akuta situationer uppstår vilket upplevs

som skrämmande för NUS då de saknar förmågan att kontrollera händelserna och

situationen. Liang, Lin och Wu (2017) beskriver vidare i sin studie att NUS upplevde en

påtaglig oro och osäkerhet inför de oväntade och akuta situationer som uppstod. Detta

på grund av att arbetsplatsrutinerna kring det kliniska upplägget, tillsammans med

patientens egna hälsotillstånd, föreföll sig som oförutsägbart och rörigt. Både Herron

(2017); Liang, Lin och Wu (2017) beskriver att många sjukskötestudenter inte fick med

sig tillräckliga kunskaper ut i arbetslivet. Herron (2017) nämner att bristen på kunskap i

akuta situationer resulterar i att NUS får svårt att upptäcka varningssignaler när

patienter är på väg att försämras. Liang, Lin och Wu (2017) beskriver en brist hos NUS

i omvårdnadskunskaper och materialkunskap, vilket resulterade i en rädsla över att göra

fel och över att inte kunna ge en god omvårdnad.

Kommunikation och samarbete

En god kommunikation och ett bra samarbete är en förutsättning för att kunna bistå

patienter med säker vård (Chung, Li, Ho Cheung & Chung (2020); Halpin, Terry &

Curzio (2017); Herron (2017); Murray, Sundin & Cope (2019); Willman, Bjuresäter &

8

Nilsson (2020). Deltagarna i Chung et al. (2020) studie beskriver att en viktig del i

sjuksköterskeyrket är en korrekt och effektiv överrapportering mellan vårdgivare.

Deltagarna upplevde också att deras överrapporteringar tog tid, var ineffektiv och

kändes kaosartade. Något som de upplevde frustration och stress över. Bidragande

faktor till dessa känslor var att de upplevde tidsbrist och stress, vilket resulterade i att

NUS inte hade tid till förberedelse för sina överrapporteringar. Andra deltagare menade

på att deras oerfarenhet satte käppar i hjulet för dem då det upplevdes svårt att gallra ut

den viktigaste och mest prioriterade informationen kring patienterna. En bidragande

faktor till detta var att deltagarna hade för många patienter att hantera samtidigt.

Majoriteten av deltagarna i studien uttryckte svårigheter i att hantera den mängd

information de fick till sig under ett arbetspass. Willman, Bjuresäter och Nilsson (2020)

upptäckte att NUS upplevde brister i samarbetet från vissa erfarna sjuksköterskor

speciellt i komplexa patientsituationer. På grund av sammarbetsbristen kände sig

deltagarna ensamma och utlämnade, och sökte sig då till läkare och undersköterskor för

att klara av situationen. Halpin, Terry och Curzio (2017) beskriver att vissa deltagare

satte en hög standard på sig själva gällande vårdutförandet och patientsäkerheten. Den

standarden ifrågasattes av övrig personal på avdelningen, där övrig personal ville att

NUS skulle sänka sin standard. Vilket resulterade i att dessa NUS upplevde osäkerhet

och stress eftersom de upplevde sig sakna möjlighet till att sänka standarden ytterligare

utan att låta det gå ut över patientsäkerheten. Vidare beskriver Halpin, Terry och Curzio

att flera NUS valde att avsluta sin anställning på grund av att de inte fått tillräckligt med

stöd från sitt team.

Inre påverkan

Bristande självförtroende

En känsla av rädsla, stress och övermäktighet förekom hos NUS i den inledande

övergången från student till legitimerad sjuksköterska. Dessa känslor grundade sig i en

subjektiv uppfattning om att det totala ansvaret för patientens hälsa, säkerhet och

välmående nu vilar på deras axlar (Murray, Sundin & Cope 2019; Liang, Lin & Wu

2017). Vidare beskriver Murray, Sundin och Cope (2019) att många NUS var rädda för

att fråga om råd, eftersom de upplevde det pinsamt även om det kunde gå ut över

patientens hälsa. Med mer erfarenhet hos NUS så minskade deras inledande känslor och

de kunde lägga kraft på omvårdnaden. Med ett ökat självförtroende vågade NUS

ifrågasätta både sig själva och andra. Tankarna övergick från ett ”hur perspektiv” till ett

”varför perspektiv” och NUS kunde på så sätt hitta mönster i patienternas hälsa och

rutiner i omvårdnadsarbetet. Liang, Lin och Wu (2017) beskrev upplevelser från

övergången mellan student till NUS som skrämmande och med känsla av osäkerhet.

Tidigare under utbildningen vårdades ett fåtal patienter samtidigt, med en handledare

som övervakade dem och som haft det yttersta patientansvaret. Nu stod de ensamma

med fullt patientantal och med eget ansvar för patienterna samt deras omvårdnad.

Känslan beskrev de som “att ge sig ut på tunn is”. Med mer erfarenhet och kunskap

växte NUS självförtroende. Med ett större självförtroende kunde NUS lättare lösa

problem och behålla lugnet i pressade situationer, vilket ytterligare ökade på

självförtroendet.

9

Upplevd osäkerhet inför läkemedelshantering

Enligt Halpin, Terry och Curzio (2017); Murray, Sundin och Cope (2019); Willman,

Bjuresäter och Nilsson (2020) upplever NUS att de kände en stress över

läkemedelshanteringen. Stressen grundade sig i en bristande kunskap gällande

administrering, interaktioner, biverkningar hos vissa läkemedel samt vissa

läkemedelsgrupper (Murray, Sundin & Cope 2019; Willman, Bjuresäter & Nilsson

2020). En annan aspekt som påverkade upplevelsen av stress hos NUS var att

läkemedelshanteringen upplevdes som tidskrävande. Det som enligt deltagarna gjorde

att det tog lång tid var rädslan av att göra fel, samt att de sakande kunskap. Deltagarna

uppgav att de var tvungna att läsa på för att införskaffa sig kunskap om läkemedlen, där

patientsäkerheten var den drivande faktorn (Halpin, Terry & Curzio 2017; Murray,

Sundin & Cope 2019; Willman, Bjuresäter & Nilsson 2020). Vidare beskriver Willman,

Bjuresäter och Nilsson (2020) att NUS upplevde en känsla av osäkerhet inför

ordinationer som var otydligt skrivna. Rädsla uppstod då de inte kunde tolka

rimligheten i ordinationen med risk för felmedicinering, med oönskade konsekvenser

för patienten som följd.

Planera och fördela arbetet

Enligt Murray, Sundin och Cope (2019); Willman, Bjuresäter och Nilsson (2020) kan

upplevelsen av tidsbrist, eller NUS hantering och fördelning av den tillgängliga tiden i

arbetet, skapa en känsla av stress och oro. Stressen och oron utgick från rädslan i att

bristen på tid skulle kunna äventyra patientsäkerheten. Vidare beskriver Willman,

Bjuresäter och Nilsson (2020) att när NUS skulle leda och fördela arbetet för många

patienter med komplexa vårdbehov var det svårt att skapa en uppfattning över

prioriteringsordningen. NUS beskrev en upplevelse av tidsbrist och en känsla av att inte

räcka till. I situationer då NUS ansvarade för färre patienter med komplexa vårdbehov

utvecklades en positiv känsla med upplevd kontroll. Murray, Sundin och Cope (2019)

beskriver en koppling mellan NUS oro över tidsbrist och känslan av att inte hinna

slutföra de påbörjade arbetsuppgifterna under arbetspasset.

Rädslan av att göra fel

Rädslan av att göra ett misstag som kan leda till att en patient försämras och på så sätt

äventyra patientsäkerheten var ett generellt ämne hos deltagarna (Murray, Sundin &

Cope 2019; Kim & Shin 2020). När Halpin, Terry och Curzio (2017) genomförde en

studie uttryckte deltagarna att rädslan av att göra fel och att råka skada en patient var

som mest uppenbar i den inledande delen av sin nyanställning. Chung et al (2020) kom

även de fram till att den inledande tiden för NUS var en känslig period. NUS upplevde

bland annat ett kunskapsglapp från att vara student till att bli en rutinerad sjuksköterska.

Detta kunskapsglapp varade framförallt under de inledande tre månaderna som NUS

och det var under denna period som rädslan av att göra misstag i den patientnära vården

var som störst. Vidare beskriver Willman, Bjuresäter och Nilsson (2020) en rädsla att

göra misstag som kunde äventyra patientsäkerheten och utsätta sina kollegor för risker.

Deltagarna härledde rädslan till brist på erfarenhet och självförtroende. I Mellor och

Greenhill´s (2014) studie framkom det att deltagare kände stor oro och ångest över att

råka orsaka ett misstag i vårdsituationer som kunde äventyra patientsäkerheten.

Deltagarna uttalade att stöttning från handledare under den inledande delen av

10

anställningen som NUS var av stor betydelse då de kände att de brast i kompetens och

erfarenhet. Taylor, Hudson, Thomson och Greenlees-Rae (2020) beskriver en oro över

att inte kunna bedöma sina patienter tillräckligt bra då deltagarna säger sig ha glömt

mycket av sin kunskap sedan utbildningen till sjuksköterska. Deltagarna påpekar

rädslan av att patienterna skall bli försämrade på grund av bristande

bedömningsförmåga.

DISKUSSION

Ett arbete som sjuksköterska kan i många fall ställa höga krav på en person. Speciellt

eftersom yrket handlar om patienters hälsa och säkerhet. Som NUS, med begränsade

erfarenheter och rutin, kan de kraven skapa känslor av stress, eller till och med ångest.

Det visas i vårt resultat, där NUS från flertalet länder beskriver sina upplevelser från

situationer eller fenomen som orsakat dem stress. I resultatdiskussionen fokuserar vi på

två områden som vi anser skapat mest reflektion i framställandet av resultatet. Dessa

områden är Patientsäkerheten samt Introduktion till nya arbetet.

Resultatdiskussion

Patientsäkerhetens betydelse

Rädslan över att göra fel och på så sätt orsaka situationer som äventyrade

patientsäkerheten var en tydlig bakomliggande faktor till stress i resultatet. Om

handlingar eller åtgärder får negativa konsekvenser för patienten kan detta leda till att

denne utsätts för ett vårdlidande. Wiklund (2003, s. 104) beskriver begreppet

vårdlindande som ett fenomen som uppstår då patienten utsätts för ett lidande till följd

av brister i kontrollen av vården, eller i brister av utförd vård. En tanke är att de flesta

söker sig till ett vårdyrke med inställningen att göra gott och att minska lidandet för

andra människor. Arman (2013, s. 41) förklarar att om lidandet inte fanns skulle hälso-

och sjukvården inte behövas i utsträckningen av att ta hand om människor, att det är

själva lidandet som utgör motivet för vård. Därför är vi övertygade om att rädslan av att

göra fel är kopplat till ett patientsäkerhetsperspektiv och vilar hos de flesta NUS.

Resultatet visar på att känslan av tidsbrist kopplat till patientsäkerheten är en vanlig

källa till upplevd stress hos NUS. I händelse av att tidsbrist uppstår kan fokus på mötet

med patienten bli lidande. Det vill säga att de vårdande och lärande samtalen minimeras

eller helt uteblir. Ekebergh och Dahlberg (2013, ss. 139–141) beskriver vikten av

samtalen med patienten som ett lärande om patientens livsvärld och situation. Där

patientens berättelse står i fokus utifrån hens egna perspektiv som sjuksköterskan kan ta

lärdom från. Vår reflektion i detta sammanhang kopplat till patientsäkerhet handlar just

om detta. Att viktig information kan gå till spillo i händelse av att man som NUS

upplever så mycket stress att samtal med patienten uteblir.

Samarbete och kommunikation inom teamet är en stor förutsättning för att vården ska

lyckas och utföras på ett patientsäkert sätt (Haddleton 2020). Resultatet i vårt arbete

bekräftar detta. I resultatet framgår det hur NUS upplever stress när kommunikation och

samarbetet brister. Speciellt i komplexa vårdsituationer. I vår reflektion över

teamsamverkan, lagarbete och kommunikation var vi rungande överens om att det är en

stor och viktig faktor till trygghet för oss som vårdare. Under vår reflektion om

11

teamsamverkan upptäckte vi en sak som inte belystes i resultatet nämligen samarbete

och kommunikation mellan sjuksköterska och patient och dess betydelse. Kopplat till

patientsäkerheten är det viktigt att även involvera patienten i teamet. Genom följsamhet

och vakenhet kan negativa händelser och känslor undvikas för patienten. Lindberg

(2013, s. 273) förklarar hur patienten lätt kan hamna i underläge gentemot vårdarna.

Samt att i lägen då medlemmarna i teamet runt patienten inte delar samma syn på

patientens situation kan patientens röst få behöva bli styrande. Vi anser att om patienten

synliggörs och blir en del av teamet i sin egen vård skulle det kunna öka på förståelsen

för patientens situation och behov. Vem känner patienten bäst om inte patienten själv.

Samt fungerar kommunikationen mellan patient och sjuksköterska, och en ömsesidig

förståelse växer fram, skulle det kunna bidra till minskad stress. Minskad stress hos

NUS skulle i sin tur kunna bidra till en säkrare vård för patienten.

Introduktion till nya arbetet

Att uppleva svårigheter som NUS är ett ämne som går att härleda åtminstone ända

tillbaka till tidigt 80-tal och Benners (1982) forskning som handlar om utvecklingen

från att vara nybörjare till att bli en expert och vidare till Duchschers (2008) beskrivning

av en NUS övergångsfaser. I resultatet från denna litteraturstudie påvisas det att många

NUS upplevde sig sakna tillräcklig kunskap eller erfarenhet att planera och prioritera

arbetet och på så sätt få arbetstiden att räcka till. Resultatet av inte kunna prioritera

arbetet blev att NUS utvecklade känslor av stress och en oro eller rädsla över att

patientsäkerheten stod på spel. Dessa känslor stämmer väl in på Duchscher (2008) första

fas som beskrivs mer ingående i bakgrunden. Det fanns också resultat som pekade på att

flera NUS kände att de har förlorat kunskap under utbildningens gång vilket resulterade

i en rädsla för att sätta patientsäkerheten på spel (Taylor et al. 2020). Känslan av

förlorad kunskap kan vi känna igen sig i. Det blev tydligt under utbildningens

slutpraktik då vi upplevde kunskapsluckor. Men med gemensamma reflektioner

tillsammans med handledaren återkom den tidigare inlärda kunskapen. Genom att

använda reflektion på rätt sätt möjliggjordes det även att öka på förståelsen om hur en

patient upplever situationer i vårdandet där patientperspektivet kan och bör belysas.

Ekebergh (2015, s. 27, 30) förklarar att genom reflektion kan sjuksköterskan utveckla

sina kunskaper och förstå vårdandets syften, att ta lärdom av den kunskap hen äger till

att utveckla sin kompetens och att inte ha förutfattade meningar. Skall denna reflektion

vara möjlig bör NUS ha en kunskap i att kunskapsluckor kan påverka patientsäkerheten.

Känslan av rädsla över att själv stå som ansvarig sjuksköterska som beskrivs av Liang,

Lin och Wu (2017) kan författarna också relatera till. Lindberg (2015, s. 227) beskriver

denna känsla som skrämmande men också som något som kan vara en drivkraft.

Lindberg (2015, s. 228) hävdar också att genom reflektion och ett öppet förhållningssätt

mot patienten kan en djupare insikt i rollen som sjuksköterska skapas, att i patientmötet

uppträda ödmjukt, vara införstådd över att vara ny i sin arbetsroll. Att du som NUS inte

kan allt men att baskunskaperna finns där för att kunna bedriva en patientsäker vård.

Vi ser också sambandet mellan Duchschers (2008) andra fas, med en topp av upplevd

stress hos NUS mellan ungefär fem till nio månader och våra resultat. Även om det inte

beskrivs i detalj om någon tidsaspekt, så kan Herrons (2017) resultat utläsas i att NUS

upplevde arbetsbelastningen som övermäktig. Detta resulterade i upplevelsen om att

NUS inte kunde bedriva en patientsäker vård. För att stävja dessa känslor som skulle

12

kunna leda till att patientsäkerheten äventyras beskriver deltagare från Mellor och

Greenhill (2014) vikten av handledare. Handledande basårsprogram kan se olika ut. I

Australien har Aggar, Bloomfield, Thomas, Gordon (2017) studerat ett basårsprogram

som skall hjälpa NUS att få bättre kliniska färdigheter. Även i Sverige tillämpas

liknande program. På Södra Älvsborgs Sjukhus (2021) bedrivs ett basårsprogram för

sina nyanställda NUS sedan ett antal år tillbaka. Detta benämns som ett ”Kliniskt basår

för sjuksköterskor”. Det innefattar delar såsom handledning, kliniska färdighetsövningar

och reflektion över de situationer som har påverkat den nyutexaminerade

sjuksköterskan. Eklund och Skyvell-Nilssons (2018) rapport visar att stödjande insatser

har haft en positiv effekt för NUS. För oss som snart är färdiga sjuksköterskor känns

detta som en trygghet i att veta att det finns introduktionsprogram för NUS som börjar

sin anställning inom regionen. Det ger oss en känsla av att även om stressen stundtals

kommer att bli påtaglig så har ett patientsäkerhetstänkande tillämpats.

Metoddiskussion

Vi valde att göra en litteraturstudie vilket bedömdes var en bra metod för att undersöka

hur utbredd forskningen är inom ett specifikt område. Detta stämmer väl med Friberg

(2017, s. 141) som menar på att en litteraturöversikt är ett sätt för att kunna få en

överblick på hur forskning är i omvårdnad eller i sjuksköterskans ansvarsområde. Valet

föll på att inrikta sig på artiklar med ett kvalitativt perspektiv, detta för att hitta

beskrivningar av upplevelser om hur det är att vara NUS. Kvantitativa artiklar uteslöts

dock inte helt och hållet till en början. Fanns det relevanta kvantitativa artiklar till ämnet

ansåg vi att de kunde användas vid eventuella behov. Huvudsakligen användes rent

kvalitativa artiklar förutom två artiklar som var blandade kvalitativa och kvantitativa

men där författarnas fokus låg på den kvalitativa delen.

Reliabiliteten och kvaliteten i arbetet anser vi är hög eftersom artiklarna som användes

till resultatet är granskade av en oberoende part och publicerade i vetenskapliga

tidskrifter. Vi valde också att endast använda oss av artiklar som är etiskt granskade och

godkända av någon etisk granskningsnämnd eller kommitté. Vi har också tagit hänsyn

till de etiska principer och krav gällande information, samtycke, konfidentialitet och

nyttjande som beskrivs av Olsson och Sörensen (2011, ss. 84–85).

Reliabilitet beskrivs av Olsson och Sörensen (2011, ss. 123–124) i att flera mätningar

som ger samma resultat resulterar i en hög reliabilitet, detta går också att räkna på i

speciella dataprogram. De artiklar som användes i denna litteraturstudie anser vi ha en

hög reliabilitet, då de valda artiklarna granskades individuellt för att sedan jämföra

granskningen med varandra för att se om artiklarna tolkades på liknande sätt. Eftersom

de granskade artiklarna är skrivna på engelska kunde översättningen och tolkningen av

vissa ord leda till syftningsfel, vilket kan påverka reliabiliteten negativt. Vid svårigheter

eller tveksamheter kring betydelsen av ord användes lexikon för att säkerställa validitet

och reliabilitet. Validitet beskrivs av Olsson och Sörensen (2011, s. 124–125) som den

faktor som visar på att det som skall mätas faktiskt mäts, eller att mätinstrumentet

granskas av flera experter som ska vara överens om att mätinstrumentet har validitet.

Validiteten i detta arbete har säkerställts genom att vi kunde läsa vad studiedeltagarna

har sagt, och jämföra det med artikelförfattarnas tolkning av resultat. Vidare anser vi att

våra egna tankar, känslor och funderingar som snart färdiga sjuksköterskor stämmer i

13

många fall väl in med resultatet som beskrivs i detta examensarbete, vilket grundar sig

på tidigare vedertagen forskning. Detta stärker också validiteten samt det faktum att

flertalet av de artiklarna i resultatet tyder på liknande resultat.

Hållbar utveckling

Tankar och förhoppningar kring värdet av den här kandidatuppsatsen kopplat till hållbar

utveckling är att arbetet skulle kunna bidra genom att öka på förståelsen över hur en

nyutexaminerad sjuksköterska upplever stress kopplat till sin egen prestation samt

patientsäkerheten. I upplevelsen av stress hos NUS kan det uppstå situationer som leder

till att patienter inte får den vård som är bäst lämpad för att återfå sin hälsa. Med hälsa

avser Ekebergh (2015, s. 28) upplevelsen av att må bra. Att kunna bidra till en god hälsa

beskrivs av Edman och Erichsen Andersson (2014, s. 524) som ett fundament till

hållbar utveckling. Arbetet kan också öka förståelsen över hur NUS upplever sin

situation som nya inom yrket. Det skulle kunna bidra till att utbildningar eller

handledning för sjuksköterskor förändras och således bidra till hållbar utveckling.

Jakobsson Ung och Lützén (2014, s. 44) menar att sjuksköterskans viktigaste

arbetsuppgift är att ge bästa möjliga evidensbaserad omvårdnad för att kunna verka

hälsofrämjande och bidra till en global utveckling.

I Sverige sker ungefär 105 000 vårdrelaterade skador varje år och resulterar i 630 000

extra vårddagar för samhället (Öhrn 2014, ss. 382–383; Edman och Erichsen Andersson

2014, s. 526). Öhrn (2014, s. 383) förklarar vårdrelaterade skador som ett “lidande,

kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om

adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården”. Om

vårdrelaterade skador uppstår kommer troligtvis vårdtiden att förlängas. Om upplevd

osäkerhet eller stress hos NUS bidrar till uppkomst av vårdskador är detta viktigt att

belysa ur ett hållbarhetsperspektiv. Att gynna hållbar utveckling kan vara så enkelt som

att sköta basala hygienrutiner. Genom god hygien minskas smittspridning samt

vårdrelaterade infektioner. En stressad NUS skulle exempelvis kunna glömma något så

grundläggande som att hantera basala hygienrutiner. Att minska infektioner kan

reducera antibiotikaanvändandet vilket är bra ur en ekologisk synpunkt då

antibiotikaanvändning kan ge antibiotikaresistens och ge påverkan på vårt ekosystem

(Edman & Erichsen Andersson 2014, ss. 525–526).

Upplevelsen av osäkerhet och stress hos NUS skulle även kunna resultera i

sjukskrivning från arbetet. Forskning visar på att utmattningssyndrom är ett

förekommande fenomen hos NUS (Frögli, Rudman, Lövgren & Gustavsson 2019).

Ytterligare en aspekt på detta är att ännu en person hamnar i en redan ansträngd hälso-

och sjukvård vilken belastas ytterligare. Vidare reflektion leder oss vidare till att den

personen inte heller skulle kunna vara med och bidra lika mycket till folkhälsa och

global utveckling. Johansson och Backlund Björke (2013, s. 303) förklarar att de

kostnadskalkyler som gjorts under de senaste tjugo åren rörande sjukfrånvaro,

rehabilitering och personalomsättning visar på att det finns ekonomiska mervärden i

investeringar av hälsofrämjande åtgärder.

14

SLUTSATSER

Då resultatet i studien tydligt pekar på att det finns ett samband mellan stress,

patientsäkerhet och att vara ny i rollen som sjuksköterska, anser vi att det är viktigt med

att fortsatt bedriva forskning i ämnet. Vi motiverar detta ytterligare med att världen och

vården är mitt i en pågående pandemi vilket enligt författarna gör detta område än mer

angeläget och aktuellt. Kunskapsområdet gällande nyutexaminerade sjuksköterskors

upplevelser av stress kopplat till patientsäkerhetsperspektivet kan även ses som en

central del av vårdandet. En vård som vårdar och inte utsätter patienter för risker eller

vårdlidande. Resultatet visar även att olika former av åtgärder kan hjälpa

nyutexaminerade sjuksköterskor minska sin stress under den första tiden i yrkeslivet.

Det är dock viktigt att alla möjliga åtgärder som finns kan och skall sättas in i arbetet

med att ta emot och introducera dessa nyutexaminerade sjuksköterskor till yrket. Detta

kan även i förlängningen innebära att en säkrare vård bedrivs och att de

nyutexaminerade sjuksköterskorna stannar kvar i yrket. Nedan följer fem förslag på hur

NUS lättare skulle kunna introduceras till sitt nya yrke.

• Avdelningen skall ha seniorsjuksköterskor som kan avlasta och undervisa det

kliniska arbetet även efter att den inledande bredvidgången för NUS har

avslutats

• Avdelningen säkerställer att en NUS inte skall ha ansvar över fler patienter än

vad hen känner att hen klarar av att hantera

• Avdelningen ska tillgodose NUS med en erfaren och rutinerad sjuksköterska

som handledare vid den inledande bredvidgången för att säkerställa en kvalitativ

introduktion

• Att övrig personal skall ha förståelse över att alla är nya i sitt yrke till en början

och att arbetsuppgifter kan ta längre tid att utföra än hos rutinerad personal

• Att NUS inte skall arbeta jourtider utan handledning innan hen är känner sig

redo

15

REFERENSER

Aggar, C., Bloomfield, J., Thomas, T-H. & Gordon, C-J. (2017). Australia´s first

transition to professional practice in primary care program for graduate registered

nurses: a pilot study. BMC Nursing, 16(14), ss. 1-11. doi:10.1186/s12912-017-0207-5

Arman, M. (2015). Lidande och lindrat lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh,

M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 38–59.

Benner, P. (1982). From novice to expert. The American Journal of Nursing, 82(3), ss.

402-407. doi:10.1016/j.nepr.2018.12.003

Bentling, S. (2013). Sjuksköterskeprofessionen – en tillbakablick på kompetens och

kunskapskrav. I Leksell, J. & Lepp, M. (red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser.

Stockholm: Liber. ss. 37–62.

Blomberg, K., Isaksson, A‐ K., Allvin, R., Bisholt, B., Ewertsson, M., Kullén Engström,

A., Ohlsson, U., Sundler Johansson, A. & Gustafsson, M. (2016). Work stress among

newly graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision. Journal

of Nursing Management, 24(1), ss. 80–87. doi:10.1111/jonm.12274

Chung, J.Y.S., Li, W.H.C., Ho, L.L.K., Cheung, A.T. & Chung, J.O.K. (2020). Newly

graduate nurse perception and experience of clinical handover. Nurse Education Today,

(97), ss. 1–6. doi:10.1016/j.nedt.2020.104693

Duchscher, J.B. (2008). A process of becoming: The stages of new nursing graduate

professional role transition. The Journal of Continuing Education in Nursing, 30(9), ss.

441–452. doi:10.3928/00220124-20081001-03

Edman, S. & Erichsen Andersson, A. (2014). Hållbar utveckling i kliniskt

omvårdnadsarbete. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) Omvårdnadens grunder Ansvar

och utveckling. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 513–528.

Ekebergh, M. (2015). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. I Arman, M.,

Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm:

Liber, ss. 16–24.

Ekebergh, M. (2015). Hälsa - ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. &

Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 27–37.

Ekebergh, M. (2015). Lärande och reflexion med livsvärlden som grund. I Berglund, M.

& Ekebergh, M. (red.) Reflektion i lärande och vård – en utmaning för sjuksköterskan.

Lund: Studentlittereratur, ss. 21–44.

Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. I Arman, M.,

Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm:

Liber, ss. 129–144.

16

Eklund, A. & Skyvell-Nilsson. (2018). Kliniskt basår för nyutexaminerade

sjuksköterskor inom Västra Götalandsregionen: en utvärderingsrapport.

doi:urn:nbn:se:hv:diva-12805

Eriksen, H-R. & Ursin, H. (2013). Kognitiv stressteori. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.)

Stress Gen, individ, samhälle. 3. uppl., Stockholm: Liber. ss. 25–34.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., ss. 141–151.

Friberg, F. (2017). Bilaga III granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa

studier. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 187–188.

Frögli, E., Rudman, A., Lövgren, M. & Gustavsson, P. (2019). Problems with task

mastery, social acceptance, and role clarity explain nurse´s symptoms of burnout during

the first professional years: A longitudinal study. Work, 62(4), ss. 573–584.

doi:http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.3233/WOR-192892

Furåker, C. & Nilsson, A. (2013) Kompetens, kunskap och lärande. I Leksell, J. &

Lepp, M. (red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber. ss. 15–36.

Haddleton, E. (2020). Teamarbete och kommunikation – Översikt. Vårdhandboken.

Översikt - Vårdhandboken (vardhandboken.se) [2021-05-07]

Halpin, Y., Terry, L. & Curzio, J. (2017). A longitudinal, mixed methods investigation

of newly qualified nurses' workplace stressors and stress experiences during transition.

Journal of Advanced Nursing, 73(11), ss. 2577–2586. doi:10.1111/jan.13344

Herron, K-Elizabeth. (2017). New graduate nurses` preparation for recognition and

prevention of failure to rescue: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 27(1–

2), ss. e390-e401. doi:https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jocn.14016

Inspektionen för vård och omsorg (2021). Om lex Maria och lex Sarah. Lex Maria och

lex Sarah | IVO.se [2021-04-15]

Jakobsson Ung, E. & Lützén, K. (2014). Sjuksköterskeyrket som profession och

omvårdnad som akademiskt ämne. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) Omvårdnadens

grunder Ansvar och utveckling. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 27–44.

Johansson, U. & Backlund Björke, A. (2013). Hälsa i företagens ekonomistyrning. I

Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress: Gen Individ Samhälle. 3. uppl., Stockholm:

Lieber, ss. 300–312.

Kim, J.H. & Shin, H.S. (2020). Exploring barriers and facilitators for successful

transition in new graduate nurses: A mixed methods study. Journal of Professional

Nursing, 36(6), ss. 560–568. doi:10.1016/j.profnurs.2020.08.006

17

Kungälvs sjukhus (2016). Patientsäkerhet. Patientsäkerhet - Kungälvs sjukhus

(vgregion.se) [2021-04-08]

Liang, H-F., Lin, C-C. & Wu, K-M. (2018). Breaking through the dilemma of whether

to continue nursing: Newly graduated nurses´ experiences of work challenges. Nurse

Education Today, (67), ss. 72–76. doi:10.1016/j.nedt.2018.04.025

Lindberg, E. (2015). Formella krav på sjuksköterskan att leda vårdandet. I Arman, M.,

Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm:

Liber, ss. 268–276.

Lindberg, E. (2015). Att fortsätta vara öppen och reflekterande I Berglund, M. &

Ekebergh, M. (red.) Reflektion i lärande och vård – en utmaning för sjuksköterskan.

Lund: Studentlittereratur, ss. 227–239.

Mellor, P. & Greenhill, J. (2014). A patient safety focused registered nurse transition to

practice program. Contemporary Nurse, 47(1), ss. 51–60.

doi:10.1080/10376178.2014.11081906

Murray, M., Sundin, D. & Cope, V. (2019). New Graduate nurses` understanding and

attitudes about patient safety upon transition to practice. Journal of Clinical Nursing,

28(13–14), ss. 2543–2552. doi:https://doi.org/10.1111/jocn.14839

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. 3. uppl., Stockholm: Liber.

Olsson, T. (2013). Kortisol och stressrelaterad ohälsa. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.)

Stress Gen, individ, samhälle. 3. uppl., Stockholm: Liber. ss. 81–85.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.

Socialstyrelsen (2020). Vad är patientsäkerhet?. Vad är patientsäkerhet? -

Patientsäkerhet (socialstyrelsen.se) [2021-04-08]

Socialstyrelsen (2021). Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet. Nationell

handlingsplan för ökad patientsäkerhet - Patientsäkerhet (socialstyrelsen.se) [2021-04-

08]

Svensk sjuksköterskeförening (2009). Sjuksköterskans profession. Stockholm: Svensk

sjuksköterskeförening. Sjuksköterskans profession | Svensk sjuksköterskeförening

(swenurse.se) [2021-04-14]

Svensk sjuksköterskeförening (2017). Sjuksköterskans kompetensbeskrivning.

Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska | Svensk sjuksköterskeförening (swenurse.se) [2021-04-14]

18

Södra Älvsborgs sjukhus (2021). Kliniskt basår för sjuksköterskor. Kliniskt basår för

nyeaminerade sjuksköterskor - Södra Älvsborgs Sjukhus (vgregion.se) [2021-05-05]

Södra Älvsborgs sjukhus (2021). Våra arbetssätt. Våra arbetssätt - Södra Älvsborgs

Sjukhus (vgregion.se) [2021-04-08]

Taylor, P., Hudson, D., Thomson, P. & Greenlees-Ray, J. (2020). Newly graduated

registered nurses´ evaluation of their preparedness, confidence and attitudes towards

clinical assessments. Journal of Clinical Nursing, 30(7/8), ss. 929–941.

doi:10.1111/jocn.15621

vårdförbundet (2019). Legitimation. Legitimation - Vårdförbundet (vardforbundet.se)

[21-04-14]

Wiklund Gustin, L. (2015). Psykologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur.

Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

Willman, A., Bjuresäter, K. & Nilsson, J. (2020). Insufficiently supported in handling

responsibility and demands: Findings from a qualitative study of newly graduated

nurses. Journal of Clinical Nursing, 30(1–2), ss. 93–92. doi:10.1111/jocn.15483

World Health Organization (2021). About us. Integrated Health Services (who.int)

[2021-04-08]

Öhrn, A. (2014). Patientsäkerhet. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) Omvårdnadens

grunder Ansvar och utveckling. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 381–405.

19

BILAGA 1 - SÖKHISTORIK

Databas Sökord Antal

träffar

Lästa

abstract

Lästa

artiklar

Valda

artiklar

CINAHL

New on work AND

New graduate nurses

AND Responsibility

45 8 3 1

CINAHL

New graduate nurses

AND Nursing

education AND

Clinical preparation

70 10 2 1

MEDLINE

Newly qualified

nurses AND Stress

AND Experience

12 3 1 1

MEDLINE

New graduate

registered nurse AND

Stress or Anxiety

AND Patient safety

7 4 2 1

CINAHL

Responsibility AND

Patient safety AND

Registered nurse

88 3 1 1

CINAHL

New licensed nurse

or Newly graduated

nurses AND Fear or

Anxiety or Worry or

Distress or Panic

AND Patient safety

or Patient outcomes

or Quality of care or

Error or Mistakes

9 3 2 2

CINAHL

New graduate nurses

OR Newly licensed

nurse AND Stress

AND Making

mistakes

1945 4 3 2

20

BILAGA 2

Författare

Årtal

Titel

Tidskrift

Land

Syfte Urval (N) Datainsamling &

Dataanalys Metod

Etiska

överväganden Resultat

Chung, J.Y.S., Li,

W.H.C., Ho, L.L.K.,

Cheung, A.T. &

Chung, J.O.K.

2020

Newly graduate

nurse perception and

experience of

clinical handover.

Nurse Education

Today

Kina (Hong Kong)

Studien syftade till

att utforska

nyutexaminerade

sjuksköterskors

erfarenheter av

klinisk

överlämning i

Hong Kongs

offentliga sjukhus.

20 NUS som

tog sin examen

inom 12

månader.

Arbetade på ett

akutvårds

sjukhus i Hong

Kong.

Datainsamling:

Genom intervjuer under

en sex-månaders period.

Dataanalys:

För att säkerställa

kvaliteten och validiteten

användes Colaizzis

metod för en deskriptiv

fenomenologisk

dataanalys.

Kvalitativ

metod.

Godkänd av

Institutional Review

Board of the Open

University of Hong

Kong.

Deltagarna var

införstådda om syftet

med studien, deltog

på frivillig basis och

anonymitet kunde

tillämpas.

Deltagare upplevde en stress och

ångest över omvårdnaden och

patientsäkerheten för patienter.

Kopplat till

överlämningsrapporteringen.

21

Författare

Årtal

Titel

Tidskrift

Land

Syfte Urval (N) Datainsamling &

Dataanalys Metod

Etiska

överväganden Resultat

Halpin, Y. Terry, L.

& Curzio, J.

2017

A longitudinal,

mixed methods

investigation of

newly qualified

nurses' workplace

stressors and stress

experiences during

transition.

JAN Journal of

advanced nursing

England

Att undersöka

övergången hos

nyutbildade

sjuksköterskor

genom att

utforska deras

stressfaktorer och

stressupplevelser

under de första

12 månaderna

efter examen.

I fas ett var det 288 personer

som deltog.

I fas två var det 107 av 288

personer som deltog från fas

ett.

I fas tre var det 86 personer

som deltog från fas två.

I fas fyra var det 14 personer

från fas tre som deltog.

Inklussionskriterier:

Vuxna sjuksköterskestudenter

från ett universitet i England.

Datainsamlingen

genomfördes via

en

inlärningsplattfor

m från fas ett till

fas tre, dessa faser

sammanställdes

genom The

Standardized

Nursing Stress

Scale (NSS).

Fas fyra utfördes

genom intervjuer.

Blandad

kvalitativ och

kohortstudie.

Genom ett

informationsblad

som garanterade

medverkandes

anonymitet och

godkändes av

Universitetets

etiska kommitté.

Arbetsbelastning var den

genomgående högsta

stressoren tillsammans

med otillräckligt

ledarskap. Andra stressorer

ansågs vara att inte känna

sig sedd och att ha mycket

ansvar. Motverkande

faktorer sågs vara

delaktighet,

stödsamverkan och att ha

en bra arbetsplats.

22

Författare

Årtal

Titel

Tidskrift

Land

Syfte Urval (N) Datainsamling &

Dataanalys Metod

Etiska

överväganden Resultat

Herron, K-Elizabeth.

2017

New graduate

nurses` preparation

for recognition and

prevention of failure

to rescue: A

qualitative study.

Journal of Clinical

Nursing

USA

Att utforska

nyutexaminerade

sjuksköterskors

erfarenheter till att

känna igen och

förhindra ett

misslyckande till

att rädda.

14 nyutexaminerade

sjuksköterskor som

inte har varit

anställda i mer än 18

månader i sydöstra

USA som kan läsa

och skriva engelska

och går med på att bli

inspelade.

Datainsamling:

Genomfördes antingen

genom Skype,

FaceTime eller ansikte

mot ansikte och

spelades in för att

deltagarnas egna ord

skulle säkerställas.

Dataanalys:

Genomfördes med

COREQ´s riktlinjer för

kvalitativa analyser.

Den fenomenologiska

analysen genomfördes

med hjälp av Grigoris

design och kodades

med hjälp av Saldañas

metoder.

En deskriptiv

fenomenologi

sk design

användes.

Genom

individuella

intervjuer

som spelades

in mellan

januari och

juni 2016.

Alla deltagare

fick godkänna

sin medverkan

och studien

godkändes av

The Institutional

Review Board.

Fem huvudkategorier som

kan påverka patientens hälsa

kunde utläsas:

1. Kliniska förberedelser

från skolan.

2. Erfarenhet med akuta

situationer.

3. Att utveckla den

kliniska blicken.

4. Lågt självförtroende

bland

nyutexaminerade.

5. Att svara på akuta

larm.

23

Författare

Årtal

Titel

Tidskrift

Land

Syfte Urval (N) Datainsamling &

Dataanalys Metod

Etiska

överväganden Resultat

Kim, J.H. & Shin,

H.S.

2020

Exploring barriers

and facilitators for

successful transition

in new graduate

nurses: A mixed

methods study.

Journal of

Professional Nursing

Syd Korea

Studien syftade till

att utforska hindren

för, och

handledningen till

nyutbildade

sjuksköterskor för

en lyckad

övergång.

212 sjuksköterskor

som jobbat mindre

än ett år på sitt första

jobb. Och pratar sitt

modersmål.

Exklusionskriterier:

Sjuksköterskor med

tidigare erfarenhet

från vårdyrket.

Datainsamling:

Kvantitativ:

En enkätundersökning.

Kvalitativ:

Intervjuer.

Dataanalys:

Genom en ”mixed

methods design” och

analyserades med hjälp

av dataprogrammet

IBM SPSS version 24.

Kombinerad

kvantitativ

och kvalitativ

metod.

All data samlades

in anonymt och

med sekretess.

Godkändes av K

Universitetets

etiska kommitté.

Det kvantitativa resultatet

stöder det kvalitativa

resultatet. Där resultatet

visar på och identifierar

hinder och tillgångar för

en säker introduktion till

arbetet.

24

Författare

Årtal

Titel

Tidskrift

Land

Syfte Urval (N) Datainsamling &

Dataanalys Metod Etiska överväganden Resultat

Liang, H-F., Lin, C-

C. & Wu, K-M.

2018

Breaking through the

dilemma of whether

to continue nursing:

Newly graduated

nurses´ experiences

of work challenges.

Nurse Education

Today

Taiwan

Studiens syfte är att

utforska

nyutexaminerade

sjuksköterskors

erfarenheter av

arbetsrelaterade

utmaningar i Taiwan.

25 nyutexaminerade

sjuksköterskor (max

12 månader från

examen) och inte

varit verksamma

kliniskt tidigare.

Anställda i max 10

månader.

Datainsamling:

Semistrukturerade

intervjuer.

Dataanalys:

Genomfördes med

hjälp av Colazzi´s

dataprogram.

Intervjuerna lästes

igenom flera gånger

för att få en korrekt

kategorisering.

Kvalitativ

metod.

Alla deltagare blev

informerade om

frivillighet till

deltagandet och kunde

avsluta sin medverkan

när så önskades.

Godkändes av etiska

kommittén via

Institutional Review

Board of the Chang Gung

Hospital in Taiwan.

Flertalet NUS kände

att det var en att

arbetet var en

utmaning och att

deltagarna hade det

svårt för att bestämma

sig för att avsluta sin

anställning eller inte.

25

Författare

Årtal

Titel

Tidskrift

Land

Syfte Urval (N) Datainsamling &

Dataanalys Metod Etiska överväganden Resultat

Mellor, P. &

Greenhill, J.

2014

A patient safety

focused registered

nurse transition to

practice program.

Contemporary Nurse

Australien

Att identifiera vilken typ

av stöd som ges i

övergången till

träningsprogram för

nyutexaminerade

sjuksköterskor i

landsbygdsområden och

identifiera

konsekvenserna för

landsbygdens

hälsoenheter, samhället

som konsumenter,

sjuksköterskesektorn och

sjuksköterskeavdelningen.

21 nyregistrerade

sjuksköterskor som

arbetar på sjukhus

rekryterades från tre

olika regioner.

Inklussionskriterier

var att det kliniska

basåret snart var

slut.

Datainsamling:

Genomfördes genom att

tre grupper bildades och

intervjuer genomfördes

med rekommenderade

verktyg för att

säkerställa kvaliteten av

data.

Dataanalys:

Genomfördes med hjälp

av dataprogrammet

QSR NVivo 7.

Kvalitativ

metod

(Grounded

Theory).

Deltagarnas anonymitet

säkerställdes och

deltagandet skedde på

frivillighetsbasis och

deltagarna kunde hoppa av

studien när som helst.

Studien godkändes av

Social and Behavioral

Research Ethics

Committee of Flinders

University, Adelaide, SA.

Studien

resulterade i tre

huvudkategorier

som kunde

resultera i en

minskad

patientsäkerhet.

26

Författare

Årtal

Titel

Tidskrift

Land

Syfte Urval (N) Datainsamling &

Dataanalys Metod

Etiska överväg-

anden Resultat

Murray, M.,

Sundin, D. &

Cope, V.

2019

New Graduate

nurses`

understanding and

attitudes about

patient safety upon

transition to

practice.

Journal of Clinical

Nursing

Australien

Att utforska

övergångserfarenheterna

för nyutexaminerade

sjuksköterskor med

särskild belysning på

patientsäkerheten.

11

nyutexaminerade

sjuksköterskor

som arbetar i

sjukhusmiljö och

är med i ett

basårsprogram

Datainsamling:

Datainsamlingen skedde

genom ett semi-

strukturerat intervjusystem

mellan en deltagare och en

forskare via telefon eller

öga mot öga. Intervjuerna

spelades in och översattes

ordagrant.

Dataanalys:

Kvalitativa data

analyserades genom Braun

och Clarke´s sex stegs

program. Medverkandes

svar spelades in och

överfördes ordagrant.

Kvalitativ

metod.

Studien godkändes av

The University

Human Research

Ethics Committee och

deltagarna fick

skriftlig information

om sin medverkan.

Studien följde de

etiska riktlinjerna från

the National Health

and Medical Research

Council.

Fem teman hittades

som bidrog till att

förstå attityder som

påverkar insikter om

patientsäkerhet. Dessa

teman var:

1. Förståelse för

patientsäkerhet

2. Tidsperspektiv

3. Rädslan av att

göra fel.

4. Att lära genom

erfarenhet

5. övergångsfas

27

Författare

Årtal

Titel

Tidskrift

Land

Syfte Urval (N) Datainsamling &

Dataanalys Metod

Etiska

överväganden Resultat

Taylor, P.,

Hudson, D.,

Thomson, P. &

Greenlees-Ray, J.

2020

Newly graduated

registered nurses´

evaluation of

their

preparedness,

confidence and

attitudes towards

clinical

assessments.

Journal of

Clinical Nursing

Nya Zeeland

Att utforska

nyutbildades

beredskap,

självförtroende

för klinisk

bedömning och

deras beroende av

elektronisk

övervakning. Att

identifiera hinder

som hindrar och

strategier som

möjliggör klinisk

bedömning.

137 deltagare varav

125 kvinnor, 9 män

och 3 som inte har

uppgivit sitt kön.

Anställda mindre än

ett år.

Datainsamling:

Genom en pappersenkät.

Dataanalys:

Kvantitativa datan

analyserades med hjälp

av IBM SPSS version 24

medans kvalitativa datan

analyserades med hjälp

av Braun och Clarke´s 6

stegs metod.

Kombinerad

kvantitativ

och

kvalitativ

metod.

Datan samlades in

anonymt och

studien är etiskt

granskad av

godkänd av en

etisk kommitté.

Studien visar på att 128 av

studiens deltagare höll med om

att kliniska bedömningar utgör

en stor del av rollen som

sjuksköterska.

36 deltagare uppgav att de inte

var tillräckligt förberedda för att

utföra kliniska bedömningar.

28

Författare

Årtal

Titel

Tidskrift

Land

Syfte Urval (N) Datainsamling &

Dataanalys Metod Etiska överväganden Resultat

Willman, A.,

Bjuresäter, K. &

Nilsson, J.

2020

Insufficiently

supported in handling

responsibility and

demands: Findings

from a qualitative

study of newly

graduated nurses.

Journal of Clinical

Nursing

Sverige

Att utforska

nyutexaminerade

registrerade

sjuksköterskors

upplevelser och

hur de hanterar

komplexa

patientsituationer.

16 nyregistrerade

sjuksköterskor

med sex

månaders

erfarenhet inom

akutsjukvård.

Datainsamling:

Genom

semistrukturerade

intervjuer.

Dataanalys:

Dataanalysen utfördes

genom att två separata

analyser genomfördes

och jämfördes för ökad

överrensstämmelse.

Kvalitativ

metod.

Deltagarna medverkade

på frivillighet och

studien Godkändes av

en etisk

granskningsnämnd.

Tre huvudteman hittades.

1. ansvar är inte i

proportion till NUS

kompetens

2. brist på medicinsk

erfarenhet och

kompetens påverkar

patientsäkerheten

3. svårigheter för att ha

kontroll och

strukturera

omvårdnad