1

E N T I D N I N G F R Å N S D C 1 / 2 0 1 6

NYA MÖJLIGHETER MED SENDER XC

LEVERANSAVISERINGEN GÖR DEN DIGITALA

KEDJAN KOMPLETT

LAVINARTAD UTVECKLING FÖR MÄTNING PÅ DISTANS

FÖLJ FREDRIKA JO

RD

EN

RU

N

T

VIOL 3 – ETT VERKTYG FÖR NYA TJÄNSTER

TRÄFFA VÅRAPILOTFÖRETAG

INTEGRATION PÅ SCHEMAT

TEMA: HALVTID FÖR FÖRNYELSEN

2

Nu sätter vi digitaliseringen på agendanLÅT MIG SÄGA DET DIREKT. Digitaliseringen är inte bara en fråga om IT-system och IT-plattformar.

Även om vi ägnar nästan hela det här numret åt den pågående förnyelsen och detaljer kring integratio-

ner, standarder och med dessa följande utmaningar är förnyelsen och VIOL 3 en start på något större.

Låt oss lyfta blicken. Megatrenderna globalisering, urbanisering och digitalisering är något ingen

längre kan bortse från. Tillsammans förändrar de spelplanen för affärsmodeller, processer och pro-

dukter för både näringsliv och offentliga organisationer. Bland annat beräknar Stiftelsen för strategisk

forskning att hälften av jobben i Sverige kommer att ersättas av digital teknik de kommande två

decennierna . Det betyder att cirka 2,5 miljoner jobb berörs. En del yrken försvinner, nya kommer till.

I skogsindustrin pratas det mycket om skiftet till bioekonomin – allt som kan göras av olja kan

idag göras av skogen. Hur kan vi ta den här kunskapen och omvandla den till verkliga produkter och

marknader? Vilka är de nya material, bränslen och textilier som realiserar bioekonomin på allvar? Vi

sneglar mot Finland och konstaterar att de verkar arbeta både snabbare och mer målmedvetet i sitt

strategiska innovationsarbete medan vi själva hittills i huvudsak fokuserar på tekniska förbättringar

så som längre lastbilar m.m.

Det är främst inom bank, finans och konsumentmarknaden som digitaliseringen kommit långt.

Tjänster som Swish, Spotify, Airbnb och Uber har förändrat branschförutsättningarna och därmed

även beteenden hos företag och deras kunder. När får vi se något lika omvälvande i skogsindustrin?

ÄVEN OM SDC:s TJÄNSTER som MAPP, RAPP, bildmätning och leveransavisering stöder en ef-

fektivare styrning av virket handlar det inte om någon revolution utan mer en anpassning till nya

tekniska lösningar och ökad mobilitet. Det handlar om naturliga övergångar från till exempel talsvar

till smartphone.

Enligt Skogsbranschens IT Barometer 2016 handlar synen på IT:s roll bland företagen i skogsbran-

schen fortfarande mer om produktivitet och effektivitet än innovation och affärsutveckling. Många

klagar över svällande IT-budgetar. Få pratar om digitaliseringens möjligheter. Ändå har skogsin-

dustrin allt på plats: gemensamma strukturer, standardisering, rutiner och framför allt en vana att

samarbeta i forum som till exempel SDC, VMF och de olika rådsfunktionerna. Till detta kommer nu

VIOL 3 som möjliggörare.

Jag tycker att det är läge att tona ner vikten av IT och istället fokusera på digitaliseringen framför

allt som en möjliggörare för affärsutveckling och flytta den högt upp på agendan, upp på lednings-

nivå för att på sikt genomsyra hela verksamheten. Vägen mellan skog och industri har aldrig varit mer

spännande än nu.

MAGNUS HEDIN, AFFÄRSUTVECKLINGSCHEF SDC

Ansvarig utgivare: Anders Rixon

Redaktion: Magnus Hedin, Fredrik Swahn,

Magnus Ulin, Lena Sjödin (redaktör),

Mats Wigardt och Anders Thorén.

Ledare

Layout och original: P Matsson/Kalabrador Sweden

Tryck: Åtta.45 Tryckeri, Sundsvall

Upplaga: 2 500

Omslagsfoto: Bosse Lind

Tidningen trycks på

Tom&Otto Silk 150 g.

Papperet är

FSC-certifierat.

Innehåll 1/2016:s. 4 VIOL 3 Ett verktyg för nya tjänster

s. 6 SDCs förnyelseprogram Integration på schemat

s. 8 Sydved Först ut i integrationsförnyelsen

s. 12 SCA Skog och CGI Piloter ger tips och råd

s. 16 Leveransavisering Nu blir kedjan komplett

s. 20 Sender XC Ger ATA Timber nya möjligheter

s. 24 Bildmätning i Östersund Lavinartad utveckling

1

E N T I D N I N G F R Å N S D C 1 / 2 0 1 6

NYA MÖJLIGHETER MED SENDER XC

LEVERANSAVISERINGEN GÖR DEN DIGITALA

KEDJAN KOMPLETT

LAVINARTAD UTVECKLING FÖR MÄTNING PÅ DISTANS

FÖLJ FREDRIKA JO

RD

EN

RU

N

T

VIOL 3 – ETT VERKTYG FÖR NYA TJÄNSTER

TRÄFFA VÅRAPILOTFÖRETAG

INTEGRATION PÅ SCHEMAT

TEMA: HALVTID FÖR FÖRNYELSEN

3

I det här numret fokuserar Login på den förnyelse från VIOL 2 till VIOL 3 som pågår intensivt. Ett arbete som på ett eller annat sätt påverkar de flesta aktörer i skogsbranschen. Det är många detaljer som ska redas ut och många frågor att besvara.

Den första milstolpen handlar om integrationsförnyelsen, att ansluta alla kunder till den globala standarden papiNet. Här finns en tydlig plan med slutdatum i september 2017. Login har träffat några av alla de 133 företag som just nu tar steget från ett gammalt format till ett helt nytt. Handfasta tips och råd kring integrationsförnyelsen kommer från före-tag som agerat pilot just för att vara bollplank och återföra information. Vi har också lyssnat runt i branschen för att fånga upp tankar om möj-ligheter, men även utmaningar, som övergången till VIOL 3 för med sig. Träffa bland annat Sture Karlsson, VD på Mellanskog, som nu rustar för framtiden och med hjälp av VIOL 3 kan erbjuda sina kunder nya tjänster.

HALVTID FÖR FÖRNYELSEN

ILLUSTRATION: PER MATSSON

4

MELLANSKOG ÄR en av Sveriges fyra stora skogsägar-föreningar. Nästan hälften av landets skogsägare är anslutna till en skogsägarförening som på olika sätt bistår sina medlemmar.

I slutet av 1800-talet var Sveriges skogar skövlade. Allt fler nya sågverk gick för högvarv, pappersbruk slukade stora mängder massaved. Innan bondefamil-jerna hann förstå skogens nya värden hade storbolag köpt upp enorma arealer skog.

Efter sekelskiftet växte motsättningarna mellan virkesköpare och skogsägare. Köparna hade bildat inköpskarteller vilket gjorde att skogsägarna började samarbeta om mer rationella metoder att få fram virket. I Dalarna bildades 1906 Sveriges första skogs-ägarkooperation, Dalarnas skogsägarförening, med 260 medlemmar.

Ur detta växte med tiden, i många steg och genom en rad olika fusioner, vad som skulle bli Mellanskog fram, med dagens omkring 30 000 medlemmar.

– Vår uppgift är att förmedla våra medlemmars virke och att erbjuda olika skogliga tjänster, som skogsbruksplaner, skogsvård, rådgivning och utbild-ning, summerar VD Sture Karlsson när vi träffas en varm försommardag i Mellanskogs huvudkontor i Uppsala Science Park.

Firandet av Mellanskogs 110 år som skogsägarför-

ening genomfördes stilenligt i Uppsala slott. Utanför slottsmurarna slog majgrönskan ut med full kraft, i slottets salar minglade ett hundratal ombud med in-bjudna gäster. Programmet erbjöd såväl skaldjurspaté som föredrag om historia och framtida utmaningar.

Och sådana saknas förvisso inte.

MELLANSKOG ÄR VERKSAMT i en tätbefolkad och påtagligt urbaniserad del av landet där många skogs-ägare inte längre bor på sina fastigheter. Priserna på massaved är låga och industrin krymper. Flera pap-persbruk har dragit ner eller helt slagit igen verksam-heten. Efterfrågan på biobränsle minskar. Konkurren-sen från norskt virke har ökat.

– Skogsägarföreningen ska vara ett attraktivt alter-nativ, oavsett var i landet man bor, vilket innebär en stor utmaning för oss, konstaterar Sture Karlsson.

I detta nya landskap gäller det att dels hitta en intern struktur som kan ge den moderna skogsägaren den service och ekologiska hänsyn som får hen att välja Mellanskogs utbud av tjänster, dels att utveckla externa samarbeten som kan ge medlemmarna en långsiktig avsättning för sitt virke.

– Mellanskogs varumärke måste helt enkelt ges ett innehåll som går i takt med tiden, summerar Sture Karlsson.

VIOL 3 – ett verktyg för nya tjänster

Efter 110 år som skogsägarförening rustar Mellan-skog nu för att möta framtiden. Nya utvecklingsområ-den, effektiv logistik och en förmåga att tillgodose den nya tidens skogsägare står högt på dagordningen.

– Och VIOL 3 ger oss ett verktyg att erbjuda våra kunder nya tjänster, säger VD Sture Karlsson.

FOTO: MARIA BERGENHEIM

5

Han nämner samarbetet med SCA Östrand om råva-ruleveranser till det nya massabruket som nu byggs i Sundsvall, och effektiva leveranser av biobränsle till Fortums värmeverk i Värtan, Stockholm, som exem-pel på nytillkomna samverkansprojekt.

– Vi arbetar febrilt med att hitta kunder som vill växa med oss, säger Sture Karlsson.

Mitt i detta intensiva utvecklingsarbete började det sommaren 2014 dessutom brinna i Västmanland. Och det var ingen vanlig majbrasa, utan Sveriges största skogsbrand i modern tid. Ett område stort som 25 000 fotbollsplaner brann upp. Skogen förvandlades till aska. Och många av de 120 skogsägare som drabba-des var medlemmar i Mellanskog.

– Det var skrämmande, allt brann ner, det var en eldstorm som inte lämnade något kvar efter sig, konstaterar Sture Karlsson som fortfarande har kvar de starka minnesbilderna från en helikoptertur över branden.

FÖRST NU, snart två år efter den förödande skogs-branden, kan man avsluta arbetet. Man har fått märka upp brandområdet, bygga vägar, utbilda huggare, avverka och köra ut de stora mängderna brandskadat virke.

Då blir det också mer tid för att utveckla den nya

MELLANSKOGSkogsägarna Mellanskog är en ekonomisk förening som ägs av drygt 30 000 medlemmar och företräder det privata familjeskogsbruket. En dryg tredjedel av medlemmarna är kvinnor. Mellanskogs rötter går tillbaka till 1906, då Dalarnas Skogsägarfören-ing grundades. Dagens Mellanskog bildades 1997 genom en fusion mellan Mälarskog och dåvarande Mellanskog. 2002 fusionerade även Västra Skogs-ägarna med Mellanskog. Verksamhetsområdet omfattar i huvudsak Stockholms, Uppsala, Söder-manlands, Gotlands, Örebros, Värmlands, Västman-lands, Dalarnas, Gävleborgs län samt landskapet Härjedalen. Mellanskog har cirka 210 anställda och huvudkontoret ligger i Uppsala.

Föreningen är en stor delägare i Setra Group AB som är ett av Sveriges största träindustriföretag med produktion av sågade varor och vidareförädling.

FAKTA

VIOL 3 – ett verktyg för nya tjänster

teknik som gör det möjligt att arbeta mer interaktivt och avståndsoberoende, med en digital kedja hela vägen fram till färdiga kontrakt och med tillgång till information i realtid varhelst och närhelst det finns behov av den.

– Det gäller att ta vara på de tekniska möjligheter som erbjuds att arbeta mer effektivt och därmed skapa ett ökat värde för våra medlemmar och kun-der, säger Sture Karlsson.

Och, utvecklar han, i denna process ingår SDC som en viktig spelare, inte minst som navet i alla affärs transaktioner som görs inom skogsbranschen.

– Det finns väldigt mycket att vinna på att vi kan kommunicera på ett sätt så att vi verkligen förstår varandra, konstaterar han. För mig utgör detta själva kärnan i SDCs förnyelseprocess och i VIOL 3.

ETT MER SNABBFOTAT SDC som kan erbjuda en smart systemarkitektur och standardiserad infor-mation kring produkter och produktegenskaper är, säger Sture Karlsson, av stor vikt för hela branschen.

Lika viktigt är det att Skogssveriges olika aktörer förbereder sig för att kunna docka på och integrera sina egna system med SDCs nya tjänsteutbud. Och, hävdar Sture Karlsson, Mellanskog har kommit en bra bit på denna väg.

– Visst innebär det en utmaning med enormt mycket arbete, säger han vidare. Men överskådlig in-formation och effektiv datahantering är en förutsätt-ning i en allt mer komplex framtid. Och utmaningar innebär också möjligheter.

MATS WIGARDT

Sture Karlsson, VD Mellanskog.

6

TED DANIELSSON, ansvarig för integrationsprocesen i SDCs förnyelseprogram, kunde inte ha en mer upp-märksam och koncentrerad publik. Företrädare för en handfull stora kundföretag sitter i skolbänken för att se och lära.

Dagen är en av flera då SDC för sina kunder rullar ut spelschemat fram till att systemförnyelsen ska vara helt genomförd. Till konferenslokalen på Arlanda har före-tag som Göteborg Energi, Holmen Skog, Norra Skogs-ägarna, Stora Enso och IT-företaget Triona mött upp.

Integrationsprocessen är uppdelad i delmål, förklarar Ted Danielsson. Först görs en kartläggning av respektive företag, därefter integreras våra kunder med VIOL 2 vilket är en förutsättning för slutmålet; att kommunicera med VIOL 3.

FÖR ATT HELA PROCESSEN ska bli så smi-dig som möjligt har SDC beslutat att alla externa integrationer ska göras i papiNet. Det är en global standard för elektronisk kommunikation och överföring av dokument mellan skogsindustrins parter.

– Det blir ett stort och komplext språng från ett gammalt format till ett helt nytt, konstaterar Ted Danielsson och får bekräftande nickar från flera av deltagarna.

Men det skulle inte fungera om alla 133 unika kun-der som har kopplingar till SDC och byter information med varandra skulle trycka på knappen samtidigt. Planen är istället en successiv utrullning, med slutda-tum september 2017.

Syftet med dagens möte är att reda ut begreppen så att inget ska falla mellan stolarna under den resa som nu sätts igång; att se till att körschemat fram till skarp drift är smidigt och så vattentätt som det bara är möjligt.

– Det är jätteviktigt att alla är överens, betonar Ted Danielsson. Vi vill på alla sätt bistå våra kunder och ge dem optimala förutsättningar för det arbete som väntar.

OCH FRÅGORNA från deltagarna under dagens sammandragning låter inte vänta på sig. Hur gör man för att jämföra resultat i gamla och nya system? Hur hanteras testmiljön samtidigt som vardagen ska pågå parallellt? Går det att ändra och utveckla dokument i papiNet? Vad måste man tänka på när nya system ska byggas?

Och många röster är uttalat posi-tiva till den process som nu är inledd.

– Att gå över till papiNet är en stor framgång, säger till exempel Ulf Jagermark, konsult åt Göteborg Energi. Det är ett bättre och mer genomtänkt system som avsevärt kommer att underlätta vårt arbete.

THOMAS SVENSSON från Efficture Consulting med verksamhet i västra Värmland har utvecklat ett eget fristående virkesredovisningssystem som nu ska integreras med VIOL.

– Det blir en hel del arbete, bland annat med ny

”Det blir ett stort och kom­plext språng från ett gam­malt format till ett helt nytt.”

En viktig hållplats i SDCs förnyelseprogram är integratio-nen mellan kundföretagens egna system och SDC. Vid en serie uppstartsdagar under våren har vägen fram till VIOL 3 beskrivits och processen inletts. Gemensam nämnare är papiNet, global standard för skogsindustrin.

INTEGRATIONpå schemat

7

terminologi som ska översättas, men eftersom jag inte har något gammalt system att ta hänsyn till kan jag fokusera på det nya, säger han. Och jag får god hjälp av SDC att reda ut eventuella frågetecken.

Konsulten Fredrik Klintebäck från Pure IT, knuten till Norra Skogsägarna, har aldrig tidigare varit med om ett lika omfattande avstamp som det han nu får uppleva.

Han säger sig vara närmast överväldigad av det omfattande förarbete som gjorts, men skulle gärna ha haft lite mer kunskap om vad VIOL 3 för med sig för att känna sig riktigt trygg.

– Det är många parter inblandade i virkesmätning och det räcker om någon part inte når ända fram för att projektet ska falla, konstaterar han. Jag vill gärna i god tid vara säker på att alla är med på tåget.

NÄR DAGEN närmar sig sitt slut kan Ted Danielsson pusta ut. Intresset för att delta i de uppstartsmöten som han och hans kollegor på SDC arrangerat har varit stort. Och betyget är ”med beröm godkänt”.

papiNet papiNet är en global standard för elektroniska dokument inom pappers- och skogsindustrin som underlättar kommunikationen mellan de parter som köper, säljer och distribuerar papper och skogsprodukter. Man använder gemensam terminologi och använder sådana dokument man kommit överens om. papiNet startades 1999 och har medlemmar i både Europa och Nordamerika.

FAKTA

Nu återstår mycket arbete ute hos kunderna med att sjösätta papiNet och förbereda för VIOL 3.

– Det här är ett jätteviktigt projekt för hela bran-schen och vi vill att alla går i mål samtidigt, säger Ted Danielsson innan det blivit dags att stänga butiken.

– Målet för dagen, avslutar han, har varit att ge er tillräckligt med kött på benen så att ni själva kan sy ihop det som återstår. Nu säger jag bara – kör!

TEXT & FOTO: MATS WIGARDT

Jens Nordenberg på SDC går igenom grunderna för papiNet.

Ted DanielssonJens Nordenberg och Emanuel Lindberg Thomas Svensson Ulf Jagermark

8

”Om ingen märker något har vi lyckats”

SYDVED

T E M A : F Ö R N Y E L S E N

9

”Om ingen märker något har vi lyckats”

TEXT: ANDERS THORÉN FOTO: SARA LANDSTEDT

Sydved är ett av tre pilotföretag för SDCs ”Integrations-förnyelse”, som är en förutsättning för övergången till VIOL 3. Login besöker Sydveds huvudkontor i Jönköping där pilotprojekt gruppen nu har bråda dagar.É

SYDVED – FÖRST UT I INTEGRATIONSFÖRNYELSEN

10

T E M A : F Ö R N Y E L S E N

ning av mätdata (alltså inte VO-hanteringen). Enkelt uttryck gäller det att skapa en systemlösning för att ”översätta” de papiNet-dokument med mätdata som ska användas i VIOL 3. Denna lösning ska sjösättas hösten 2016 och måste alltså fungera även i nuva-rande VIOL 2.

– Ett tänkbart alternativ hade varit att mappa de nya meddelandena mot det gamla FU-gränssnittet. Istället har vi valt att bygga en helt ny integration från början. De extra insatser som nu görs på detta kommer sannolikt att underlätta det kommande job-bet med kommande anpassningen till VIOL 3, säger Jonas Kallin, IT-konsult med tidigare bakgrund på Sydveds IT-avdelning.

TIDSKRÄVANDE ARBETE

Till skillnad mot många andra företag i branschen har Sydved idag alla mätdata lagrad i en enda mätningsdatabas. Det upplägget vill man behålla, eftersom man bedömer att övergången till VIOL 3 då blir säkrare. Ett av målen för integrationen är att virkesinköpare och andra som jobbar på fältet ska kunna hantera sina dokument på i princip samma sätt som tidigare.

GRUPPEN BESTÅR AV Jonas Kallin, Anne Lundholm, Ul-rika Seedoff, Anders Ljungström, Ingemar Arvidsson, Per Eklund och Åsa Björk. De flesta av dem är syste-madministratörer, konsulter eller andra IT-specialister. Inledningsvis har arbetet till stor del handlat om att hitta lösningar för att konvertera och läsa in de nya papiNet-dokumenten i Sydveds mätningsdatabas, vilket förstås kräver IT-kompetens. Sydved har dock valt att även engagera medarbetare från den prak-tiska verksamheten. Ingemar Arvidsson, som har 28 års erfarenhet från olika delar av Sydved, är en av de nyckelpersoner som fungerar som länk mellan projekt-gruppen och verksamheten ute på distrikten.

– Vår mätningsdatabas är integrerad med kanske ett hundratal funktioner och många av dessa kommer så småningom att behöva byggas om. Då kommer betydligt fler medarbetare från fältet att involveras. Säkert kommer det att visa sig värdefullt att några av dem varit med redan från början i det här projektet, säger Ingemar Arvidsson.

BYGGER HELT NY LÖSNING

Sydveds pilotprojekt, som startades i september 2015, omfattar endast FU, dvs integrationen för nedladd-

Ett av syftena med pilotföretagens verksamhet är att dela med sig av sina erfarenheter och ge goda råd till kollegerna i branschen och förstås även till SDC. Här kommer några av Sydvedarnas tips till er som har arbetet med integrationen framför er:

Anders Ljungström, systemutvecklare på Sydved: Visst blir det väldigt mycket jobb. Men glöm inte att det är enormt utvecklande att genomföra ett sånt här projekt. Vi bryter ny mark och vi hittar nya lösningar. Det är riktigt, riktigt spännande.

Ulrika Seedoff, virkesadministratör på Sydved: För mig, som arbetar på ekonomisidan med frågor om kontrakt, priser med mera är jobbet i en sådan här projektgrupp något helt nytt. Inledningsvis kändes det svårt, men man lär sig hela tiden. Jag tror det är väldigt viktigt att vi som till vardags hanterar den här typen av data är med och påverkar.

Tips från Sydveds projektgrupp

11

SYDVED

Sydved är ett skogsbolag som varje år anskaffar cirka 6 miljoner kubikmeter virke, främst i Södra Sverige. Företaget har cirka omkring 140 anställ-da och samarbetar med ett omfattande nätverk av entreprenörer och åkare. Huvudkontoret ligger i Jönköping.

Sydved ägs av Stora Enso Skog och Munksjö. Den årliga omsättningen är cirka 3 miljarder kronor. Genom Stora Enso Bioenergi hanteras även biobränslesortimentet. Sydveds dotterbolag Skogsutveckling Syd AB arbetar med förvalt-ningsåtaganden.

FAKTA– Märker de ingen skillnad så har vi verkligen lyckats med vår uppgift, säger Jonas.

Oförutsedda svårigheter, bakslag, förseningar men också glädjen i att hitta lösningen som knäcker problemen är delar av alla pilotprojekt. Framför sig har gruppen bland mycket annat en tidskrävande uppgift i inläsningen av alla data från integrationens så kallade Domänmodell till Sydveds centrala mät-ningsdatabas. Det kräver en komplett genomgång av samtliga funktioner och gamla verksamhetsregler på detaljnivå. Jonas understryker att man måste ha respekt för den tid det tar att gå igenom sådana gamla regelverk och försöka värdera i vilken omfattning de fortfarande är giltiga. Hans råd till kollegerna i bran-schen är starta med det jobbet i god tid.

– Rådet att starta i god tid avser förstås också job-bet med integrationsförnyelsen som helhet. Dröj alltså inte med att förbereda er och ta del av den informa-tion som erbjuds av SDC och deras partnerföretag. Har ert företag en standardlösning där det är en IT-leverantör som ska svara för integrationen, kan det vara klokt att försäkra sig om att de är med på tåget och startar upp sitt integrationsprojekt i god tid, säger Jonas Kallin.

ANDERS THORÉN

Anne Lundholm,konsult, PDB: Tänk på att tidigt förankra projektgrup-pens jobb i verksamheten. Det gäller alltså att ha väl fungerande kanaler för att att fånga upp synpunkter från virkesadmi-nistratörer, inköpare, affärsansvariga och andra medarbetare som praktiskt ska använda dokumenten.

Ingemar Arvidsson, systemansvarig för Sydveds virkesadministrativa system: Dialogen med SDC är väsentlig. Besluten om VIOL 3 måste ju föregås av noggranna konsekvensanalyser. Jag tycker SDC varit lyhörda, men det kan vara svårt att förutse alla följdverkningar. Medlemsföretagen måste verkligen sätta sig in i konsekven-serna och påpeka sådant som kan skapa problem.

Jonas Kallin, konsult, Agima Management: Ett tips till SDC är att förbereda sig väldig väl på en anstormning av frågor då medlems-företagen ska genomföra integrationsför-nyelsen. Även om de försöker vara tidigt ute, dyker det alltid upp oväntade problem. Då kommer det att behövas mycket support.

12

T E M A : F Ö R N Y E L S E N

SCA Skog och CGI är två av SDCs pilot-företag i integrationsförnyelsen. Sedan 2015 har de funnits med på resan och testkört de olika integrationsgränssnit-ten. Nu kan de snart skymta slutdesti-nationen VIOL 3 från sin plats i cockpit. Här möter du Magnus Tjärnskog och Magnus Eriksson som ger lite råd på vägen till andra företag i branschen.

Pilotföretag SCA Skog: Det handlar om ett paradigmskifte

SEDAN MARS 2015 har SCA Skog funnits med som pilot-företag i Integrationsförnyelsen. Arbetet har delats in i tre etapper, där den första innebär att man mappar upp FU-segmenten från de papiNet-dokument som ska bli standard i VIOL 2 och senare också i VIOL 3. I etapp två och tre ligger fokus på VIOL 3-integrationen och den nödvändiga anpassningen av företagets egna IT-system. Det gäller allt från virkesflödessystem och transport-logistik till affärssystemets hantering av virkesfakture-ring, transportlikvidhantering och ekonomisk uppfölj-ning.

– Arbetet i etapp ett tog inledningsvis längre tid än för-väntat, men nu betar vi av de olika dokumenten ett efter ett. Siktet är inställt på att kunna gå i drift med papiNet i oktober 2016, säger Magnus Tjärnskog, som samordnar SCA Skogs integrationsförnyelse.

Just nu är det alltså mycket fokus på den mappning och testning som övergången till papiNet-standarden kräver. Arbete är omfattande och tidspressat.

– Nu gäller det främst att skapa en övergångslösning som egentligen bara ska fungera så länge VIOL 2 finns kvar, säger Magnus Tjärnskog. Men den stora utmaningen

är affärslogiken i VIOL 3 och hur den påverkar de stora sammanhangen.

Därför har SCA Skog valt att arbeta både kortsiktigt och långsik-tigt samtidigt, vilket gör att delar av etapp två och tre redan är i full gång. Till exempel pågår genomför-andet av ett 10-tal workshops med representanter från olika delar av verksamheten. Syftet är att kartlägga processerna i det operativa affärs-systemet SAP, hur VIOL 3 påverkar dessa samt identifiera vilka möj-

ligheter de nya integrationerna ger till förenklingar och förbättringar.

En utgångspunkt är att så fort som möjligt bli av med papiNet-integrationen mot VIOL 2. Ju snabbare, desto mer tid görs tillgänglig för arbetet med VIOL 3-integra-tionen och anpassningen av de interna systemen. Därmed kan verifieringsåret, dvs tiden från september 2017 till september 2018, utnyttjas så effektivt som möjligt.

Med sin långa erfarenhet av skogsnäringen har Mag-nus Tjärnskog stor respekt för det arbete som kommer att krävas inom stora delar av företaget inför idrifttagningen av VIOL 3. Det handlar om ett paradigmskifte, där många etablerade arbetssätt måste förändras. Samtidigt är han övertygad om att VIOL 3 kommer att öppna upp stora möjligheter.

– Till exempel kan vi på sikt få en obruten digital kedja av realtidsinformation från skogen till slutförbrukare. Det ger möjlighet till betydande effektiviseringsvinster, säger han.

Pilotföretag CGI Forestry Solutions: Det blir stora förändringar i verksamheten

CGI HAR CIRKA 30 KUNDER som genom FAGUS Forest-pro-dukter är berörda av Integrationsförnyelsen.

- I rollen som pilotföretag har vi varit med från början i processen och skaffat oss erfarenhet och kunskap som

TVÅ PILOTER HAR STARTAT SIN RESA

Magnus Tjärnskog Projektledare IT SCA SKOG AB.

13

vi nu kan dela med oss av till våra kunder, säger Magnus Eriksson, en-hetschef på CGI Forestry Solutions.

För CGI var det en utmaning att hitta en optimal lösning på hur den papiNet-standard som ska använ-das i VIOL 3 ska integreras med de FAGUS-produkter som kunderna i skogsnäringen använder. CGI valde att bygga en helt ny integrations-nod, GIN. Den nya noden kommer att hantera all information till och från SDC, såväl i VIOL 2 under en övergångsfas som i det kommande VIOL 3. Lösningen fungerar oavsett om kunderna använder FAGUS-syste-men eller egenutvecklade system och den kräver inte att kunden har någon specifik integrationsplattform.

– Vi har också lagt en hel del arbete på att anpassa våra FAGUS-system efter de nya förutsättningarna. Planen är att allt utvecklingsarbete ska vara genomfört under hösten. Utrullningen av den nya Integrationsför-nyelsen kommer först ske hos våra ”pilotkunder” och därefter under senhösten 2016 och våren/sommaren 2017 för resterande kunder.

Samtliga kunder som idag har CGIs nuvarande inte-grationslösning, har med stöd från CGI, inlett sina egna införandeprojekt. Projekten att rulla ut den nya lösningen är i stora drag likartad och de kommer att behövas sam-planering för att optimera leveransen. Det som primärt skiljer kundernas projekt åt är hur mycket anpassningar som behöver göras i ”egenutvecklade IT-lösningar”. Det kan vara allt från enstaka integrationspunkter till hela system som berörs.

Magnus Eriksson, som själv har sina rötter i skogsnä-ringen, understryker vikten av att personer med kunskap om företagets verksamhet involveras. Det bör ske i de projektgrupper som ska genomföra Integrationsförnyel-sen och inte minst vid övergången till VIOL 3.

Utifrån den information vi fått hittills kring VIOL 3 be-

TVÅ PILOTER HAR STARTAT SIN RESAdömer vi att det blir stora förändringar för verksamheten. Därför måste man tidigt ställa sig frågor om vilka konse-kvenserna blir i olika delar av företaget och vilka system-förändringar detta kräver. Det handlar alltså till stor del om rena verksamhetsfrågor, inte bara om IT och teknik.

Magnus Eriksson understryker också att den satsning som branschen nu gemensamt genomför genom SDC är efterlängtad. Förväntningarna på VIOL 3 och på SDCs nya renodlade roll som informationsnav i branschen är höga.

– Med Integrationsförnyelsen och VIOL 3 får vi ett enk-lare och tydligare integrationsgränssnitt, som underlättar kommunikationen mellan SDC och företagen. Det öppnas också upp större möjligheter för oss som IT-leverantörer att bygga in ännu bättre funktioner i våra lösningar. Projektet är stort och mycket komplext vilket ställer stora krav på alla inblandade. Totalt sett tror jag att det här kommer att bli riktigt bra när det är klart, säger han.

ANDERS THORÉN

TIPS FRÅN PILOTERNA• Vägen fram till september 2018 består av två olika

steg, Integrationsförnyelsen och Systemförnyelsen. Arbeta parallellt med dessa.

• Avgränsa arbetet med papiNet-integrationen hårt. Det finns alltid en minimalistisk lösning.

• Mycket mer data ska hanteras efter övergången till papiNet. Skapa därför utrymme för rejäla prestan-datester.

• Gör en testplan i god tid och anlita externa testare.

• Se till att det finns tillräckliga resurser tillgängliga under verifieringsåret då VIOL 3 ska riggas för start. Särskilt viktigt är att planera för att kunna frigöra kompetens från verksamheten.

Mer tips på viol3.se/integrationer

Magnus Eriksson, enhetschef på CGI Forestry Solutions.

ILLUSTRATION: PER MATSSON

14

Vilka förhoppningar/förväntningar har ni på VIOL 3 när det väl är på plats? Hur kan det stödja er i er verk-samhet?

Kan en samverkan mellan SDC och VMF underlättas?

T E M A : F Ö R N Y E L S E N

RÖSTER OM VIOL 3

Johan: – Större kundnytta! Den digitala kedjan kommer innebära att underlaget för industrimätningen finns på plats vid inmätningstillfället, vilket kommer att effektivi-sera mätningen och skapa möjlighet att knyta samman mätdata med annan ersättningsgrundande information från skogen.

SDCs stöd vid utveckling av identitetsbärare (RFID-tagg m.m.) säkrar och rationaliserar identifiering av virke. Nya Viol med nytt mätplatsstöd och nya gränssnitt ger möjlighet att mer flexibelt och omfattande fånga nya virkesegenskaper vid mätningen som kan användas för processtyrning eller som ersättningsgrundande informa-tion. VIOL 3 skapar möjlighet att på ett snabbare och enklare sätt visualisera olika mätningsinstruktioner vid mättillfäl-let. Bättre verktyg för att kunna följa upp maskinernas kvalitet i skogen.

Katarina: – Vi har stora förhoppningar. För oss handlar bytet till VIOL 3 om väldigt mycket mer än byte av en IT-plattform. Det handlar om möjligheten till ett nytt och bättre arbetssätt. Vi ser att det blir enklare för oss att leverera den information som kunderna faktiskt har nytta av i realtid. Vi får möjligheten att jobba mer rationellt och fylla vår roll i den digitala kedjan.

Jörgen: – Vi förväntar oss mer och bättre information från framförallt mätningsområdet. Större flexibilitet när det gäller ny information som tillkommer. Tänker då på Integrationsförnyelsen. Mer egenskaper som gör att vi kan använda fältinformationen i VIOL till det de är avsed-da för. Ett enklare användargränssnitt med definitioner som är likriktade i hela systemet. Information i realtid och ökad mobilitet. Överblickbara flöden genom systemet som går att anpassa till branschens ändrade behov över tiden. Förutsättningar för uppföljning.

Sakta men säkert skruvas förväntningarna upp. VIOL 3 påverkar både verksamhet och arbetssätt i skogsbranschen. Login har ställt några nyfikna frågor till tre organisationer.

JOHAN SVENSSON, VMF SYD

KATARINA MOWITZ, VMF QBERA

Johan: – En harmonisering av mätningsinstruktioner och mättillämpningar förenklar dialog och utveckling av mätning/redovisning. SDCs närvaro i hela landet ökar kundförståelsen och dialogen med VMF.

Katarina: – Mätning sker efter den specifikation kun-derna sinsemellan kommer överens om. Ju mer lika vi kan jobba inom mätningen (VMF) desto lättare är det för redovisningen (SDC). Samverkan borde därför bidra till en rationellare och billigare mätning och redovis-ning.

Jörgen: – Vi tror att det är en framgångsfaktor att knyta ihop de olika VMF:en starkare genom gemen-samma lösningar såsom KUPP. Dock finns det en risk om VMF:en går för långt i sin strävan att harmonisera. Vi får inte glömma att olika mätplatsers industrier har olika behov/krav, från tid till annan och där kan snabba omställningar för anpassningar till de olika kraven be-hövas. Nationella enhetliga bestämmelser kan där bli en bromskloss för industrin om ordet harmonisering tolkas för stelbent.

3

”Vi tror att det är en framgångsfaktor att knyta ihop de olika VMF:en starkare genom gemensamma lösningar såsom KUPP.”

15

Hur kommer förändringen att påverka ert arbetssätt?

Nyttiga nyheter i Krönt VägvalKRÖNT VÄGVAL ÄR en för hela Sverige gemen-sam standard för beräkningar av vägval och avstånd vid virkesaffärer. I beräkningsmodellen ingår främst parametrar som längd, bärighet, vägklass, hastighetsbe-gränsningar samt vägarnas kurvighet och backighet.

Den 12 juni 2016 genomförs flera viktiga förbättringar av Krönt vägval.

– Det som användarna främst kommer att märka är de nya möjlig-heterna att vid ruttberäkningar ta hänsyn till vikt och tryckbegräns-ningar på broar. Det betyder att Krönt vägval inte kommer att rutta över broar där bärighet, bruttovikt eller axelboggitryck utgör hinder, säger Lars-Erik Jönsson, Verksamhetsspecialist på SDC.

Under hösten planeras nya funktionaliteter för att kunna göra bästa vägval, med hänsyn till bilens aktuella vikt, till exempel vid tomkörning. Inledningsvis kommer det finnas möjlighet att fråga på 64 ton (BK1), 51,4 ton (BK2), 37 ton (BK3) och 20 ton (tom bil), men på sikt kan fler alternativ bli aktuella.

– Om ett politiskt beslut kommer gällande 74 tons fordon ska vi för-stås göra kompletteringar så att man i Krönt vägval även kan ha denna fordonsvikt som ett alternativ, säger Lars-Erik Jönsson.

Användningen av Krönt vägval har stadigt ökat under de senaste åren och förhoppningen är att de förbättringar som nu kommer ytterli-gare ska stärka förstärka tjänsten.

Lars-Erik Jönsson, Verk-samhetsspecialist på SDC

JÖRGEN HENRIKSSON, VIDA

Johan: – Informationsflödet kommer att förändras med mera fullständiga och kvalitetssäkrade uppgifter redan vid transportbeordringen. Det ger en rationali-sering av mätprocessen och mindre tidsinsats för att överföra information från skog/transport till VIOL 3.

Ett nytt kontroll/uppföljningssystem harmoniserar arbetssätt mellan VMF:en och underlättar datainsam-ling och uppföljning av mätningskvalitén.

Katarina: – Vi tror att VIOL 3 kommer hjälpa oss att leverera en mer högkvalitativ mätningstjänst där det blir mindre fel.

Ett kontrakt skapas mellan köpare och leverantör. När denna affär ska genomföras skapas transport- och mätorder. Då först börjar information flöda från avlägg till mätplats. Vi får en förberedd mätning. Denna kräver mindre tid för oss att mäta och felaktigheter som uppstår regleras innan chauffören når mätplatsen. Rätt från början!

Genom VIOL 3 kan ytterligare tjänster kopplas ihop, som ger oss möjlighet att bidra till en bra produkti-vitetsutveckling. Några exempel är automatisk iden-tifikation av råvaran (t ex RFID, QR-kodning), effektiv fjärrmätning och kontrolltjänster för andra mätande företag.

Jörgen: – Vi kommer att bli 100 % mer mobila med den lösning som SDC har valt genom att nyttja Dynamics AX som plattform. Vi hoppas och tror att systemet ska vara mycket mer flexibelt vad gäller att ta till sig ny information från till exempel tekniksprång på mätningsområdet.

10 nya partnerföretag till SDCYTTERLIGARE 15 PERSONER från 10 olika företag deltog i vår certifie-ringsdag för att bli officiell partner till SDC. Det innebär att de är insatta i SDCs tjänster och roll i skogsnäringen. Som partner ska du även dela med dig av din kunskap om den marknad och det sammanhang som är vår gemensamma arena.

Följande personer är nu certifierade: Jörgen Rindstedt (Archipelago data), Robert Aulin (Bestwood), Magnus Olovsson (CGI), Anders Nyberg (CIND), Thomas Svensson (Efficture Consulting), Magnus Unneberg och Henrik Fos (iStone), Erik Kindlund, Benny Olofsson och Frans Sjölan-der (John Deere Forestry), Stefhan Stjärnås (LS Production), Lars Frisk och Magnus Jutterström (Metria), Björn Hansson (RemaSawco) samt Tommy Blomberg (Sigma IT Consulting).

16

Marknadens intresse är stort. Skogsbolagen vill att åkarna ska använda SDC-tjänsten Leveransavisering, vilket förutsätter att den byggs in i de transport-system som IT-företagen tillhandahåller. De största IT-leverantörerna har kommit långt och de mindre väntas nu följa efter.

– DIGITAL LEVERANSAVISERING är länken som saknats i den digitala kedjan från skogen till industrin. När kedjan blir komplett kan virkeslogistiken effektivi-seras, bilarnas väntetider minimeras och branschens fordonsflotta utnyttjas bättre, konstaterar Magnus Ulin, Affärsutvecklare Transport SDC.

SDCs Leveransavisering innebär att lastbilschauf-fören redan då virket hämtas skickar all nödvändig information och beräknad ankomsttid till mätplatsen. Därmed kan virkesmätarnas och truckförarnas arbete planeras mer effektivt. För logistikplanerarna ger Leveransavisering tillgång till ständigt uppdaterad

information om väglagersituationen och om vilka volymer som är under transport.

EFFEKTIVARE LOGISTIK

Efter pilottester i samarbete med SCA Skog och VMF Nord är Leveransavisering sedan årsskiftet 2015/2016 en kommersiellt etablerad SDC-tjänst. Vid SCA skog har tjänsten integrerats i företagets transportsystem GATA och tjänsten används nu för SCA Skogs alla rundveds-transporter till industrin. Genomströmningen vid mät-platserna har snabbats upp och aviseringen har öppnat möjligheter till rationaliseringsvinster även i andra delar av logistikkedjan.

DIALOG MED KUNDER OCH PARTNERS

SDC har under våren haft kontakt med ett stort antal skogsbolag och transportörer om de nya möjligheter som Leveransavisering erbjuder. Intresset är stort och SDC för också en dialog med de partnerföretag som

Trycket ökar – nu ska kedjan bli komplett

17

Trycket ökar – nu ska kedjan bli kompletterbjuder IT-lösningar inom transport- och logistik, till exempel CGI och Evry genom lösningarna TASS och Alystra. Partnerföretagen har tidigt fått de specifikatio-ner med mera som krävs för att genomföra integratio-nen.

– Målet är att vår tjänst, Leveransavisering, snarast ska byggas in i dessa system och även i andra transport-system som används i branschen, säger Magnus Ulin.

BYGGT FÖR VIOL 3

Data från Leveransavisering kommer användas i flera led i den fortsatta digitala kedjan. Därför skickas all information från Leveransavisering redan nu i den papiNet-standard som VIOL 3 ska använda.

– Den erfarenhet av papiNet som användarna av Leveransavsering skaffar sig kommer man alltså att ha nytta av längre fram. Vår förhoppning är att Leveransa-visering ska vara på plats hos i princip alla berörda före-tag i god tid innan VIOL 3 införs, säger Magnus Ulin.

ANDERS THORÉN

Hur kan ni möta det ökade intresset för Leveransavisering? Så här svarar två av SDCs partnerföretag.

Evry– EVRY HAR UTVECKLAT ett transportsystem, Alystra LogDrive, i vilket funktionaliteten i Leveransavisering är inbyggd. Det systemet kan köpas med Leveransavise-ring som standard redan runt halvårsskiftet 2016, säger Magnus Karlsson, Sales Manager Forest på Evry AB.

– Alystra LogDrive bygger på en modern plattform och erbjuder flera konfigureringsmöjligheter som inte begränsas till vissa befraktares behov. Det innebär bland annat att en åkare inte behöver använda olika transport-system för olika kunder. Alystra LogDrive är möjligt att integrera i befraktarnas övriga systemflora i en helt digital kedja.

CGI– DET HÄR ÄR JÄTTESPÄNNANDE! Det ger branschen möjlighet till större kontroll av sina transporter och leveranser vilket är ett högintressant område. Vi kom-mer att utnyttja informationen som leveransaviseringen ger där våra kunder efterfrågar det, säger Jakob Staland, leveransansvarig på CGI.

– Vårt transportstyrningssystem TASS är det som lig-ger närmast till hands, men det är inte otänkbart att det här också öppnar möjligheter för att visa mer detaljerad leveransinformation även i andra system.

– Vi har inte mött någon jättestor efterfrågan än och kommer att försöka gå i takt med våra kunders behov i att få detta på plats. Just nu ligger det i våra planer för hösten.

”Målet är att vår tjänst, Leverans­

avisering, snarast ska byggas in i dessa

system och även i andra transport­

system som används i branschen.”MAGNUS ULIN, AFFÄRSUTVECKLARE TRANSPORT SDC.

18

NoteratTa i träTOYOTA BYGGER EN BIL I TRÄ. Bilens delar är gjorda av olika träslag och monterade med en teknik som kallas ”okuriari” som innebär att man varken använt spik eller skruv. Ramen är av björk och karossen i cederträ. Bilen kallas ”Setsuna” vilket kan översättas med ”Tidpunkt” eller ”Betydelse”. Meningen är att bilens utseende sedan successivt ska förändras. Den beräknade livslängden för träbilen är hundra år.

Belönad för lärobok i skogsskötselLÄNGE HAR DET I SVERIGE saknats en encyklopedi i skogsskötsel. Tills nu, vill säga. Clas Fries har genom att lansera en gratis lärobok på nätet, Skogsskötselserien, säkerställt att resultatet av många års skoglig forskning når skogsanställda och familjeskogsbrukare. Att på detta sätt omvandla dagens samlade forskningsresultat till tillämpad kunskap och praktiska råd har av Föreningen Skogen ansetts som en så pass värde-full insats att man beslutat tilldela Clas Fris årets Guldkvisten.

Genomskinligt trä i framtida husFORSKARE VID Wallenberg Wood Science Center på KTH har tagit fram transparent trä. Bland framtida tänkbara applika-tioner finns husfasader som samtidigt är solcellspaneler. En av fördelarna med KTH-forskarnas trä är att råmaterialet är både hållbart och billigt. En annan positiv aspekt är att träet har låg densitet, vilket gör materialet lätt.

Prisas för nya byggreglerGREVE CARL BERNADOTTES SKOGSPRIS går i år till Birgit Östman. Hon har drivit på utvecklingen som gjort byggreg-lerna materialneutrala vilket fört med sig att trä fått sitt stora genombrott i stora byggnader. Svenska företag är idag världs-ledande att bygga flervåningshus med trästomme som visat sig vara såväl kostnadseffektiva som miljösmarta genom att de bidrar till minskade utsläpp av koldioxid.

Kalsonger av skogKLÄDER AV TRÄ ÄR EN HET TREND. Niklas Gilmark och Stefan Söderberg, båda från Härnösand, har startat klädmärket Allvar och använder träfiber från skogarna i Ångermanland som råvara i sina kalsonger. Lanseringen sker på nätet, men det långsiktiga målet för de båda klädinnovatörerna är att deras kollektion blir internationellt erkänt och en attraktiv utmanare till de stora klädmärkena.

SKOGSSKÖTSELnSGRUnDER OCH SAMBAnD

Skyddad skogSTATLIGA SVEASKOG har kommit överens med Naturvårdsverket om att 47 000 hektar av Sveaskogs mark blir naturreservat. Det är 40 områden i Norrbotten och ett i Västerbotten, däribland en av Sveriges viktigaste urskogar, som därmed får ett långvarigt skydd och inte får brukas på ett sätt som skadar skogens biologiska och friluftsmässiga värden.

19

Hallådär!

Efter att ha avverkat 2 200 mil, korsat 25 länder, tillbringat 1 400 timmar i sadeln och ätit tillräckligt med kakor för att räcka livet ut har nu Fredrika Ek lämnat Asien och flygit till Darwin. Framför sig har hon två månader på cykel genom Australiens vildmark. Sedan återstår bara resten av värl-den.

FREDRIKA EK har några vilodagar i Singapore innan hon åter igen sätter sig i sadeln. Hon är stolt och i viss mån lättad över att ha nått ett av delmålen för sitt cykeläventyr jorden runt.

– Samtidigt är jag lite vemodig över att lämna Asien, säger hon. Alla magiska möten, den fantastiska naturen, alla tim-mar i cykelsadeln – jag saknar ord för hur det känns.

En stor del av tiden i Singapore an-vänds till en minutiös städning av cykeln. Den australiska gränskontrollen är omvittnat petig och behöver inte mycket anledning för att vägra inresa.

Väl framme i Darwin har Fredrika bara att cykla söderut, rakt genom The Out-back, Australiens torra, varma och glest befolkade inland.

– Jag är faktiskt lite nervös, medger hon. Inte så mycket över att inte klara det som att jag nu återvänder till en kultur som jag är så väl förtrogen med.

Det hon minns bäst från den långa

Fredrika Ek, som cyklar runt jorden för att samla in pengar och bidra till en bättre värld.

resan genom Asien är alla möten med människor. Att få dyka ner i vardagen hos en familj i Tadzjikistan, att bli bjuden på mat hon aldrig drömt om att äta i Kurdis-tan, dricka te under en oändlig stjärnhim-mel utanför en jurta i Tibet, att ta emot så mycket värme av så många.

– Jag har fått nya perspektiv på mitt eget liv, konstaterar Fredrika. Det tar tag i hjärtat att bli så väl mottagen av männ-iskor som har så lite.

Några stora katastrofer har varken hon själv eller hennes cykel drabbats av. Ett tiotal punkteringar, en och annan matförgiftning, mer är det inte. Och moti-vationen för den fortsatta resan blir bara starkare ju fler mil hon tillryggalägger.

– Nu vet jag vad jag håller på med, och jag älskar det, deklarerar Fredrika be-stämt. Ingenting gör mig lyckligare.

HON ÄR OCKSÅ stolt över att insamlingen till förmån för organisationen Actionaid gått över förväntan. Hittills har det gett 250 000 kronor till utsatta flickor och kvinnor, pengar som hon vet gör skillnad där det verkligen behövs för de som har minst.

– De människor jag möter har ofta en enklare tillvaro, men inte alltid ett bättre liv, säger Fredrika. De saknar rent vat-ten, sjukvård, omvårdnad, utbildning. En framtid. Då gör varje krona stor nytta.

För egen del försäkrar hon, är hon i

grunden densamma som när hon för ett drygt år sedan lämnade sina föräldrars hus i Sundsvall.

Samtidigt har hon fått många nya insikter om vad hon kan göra med sitt liv, och vad hon slipper att göra. En 2,5 veckas raksträcka genom en kinesisk öken med bara sig själv som sällskap ger tid för många tankar.

– Jag har väl fått några extra lager utanpå den som jag var innan min resa började, konstaterar hon. Och jag känner mig oerhört lyckligt lottad över att få se och uppleva världen på det här sättet.

MATS WIGARDT

Fredrika Ek ska under tre år cykla runt jorden. Ensam. Hon vill se världen som den är. Samtidigt vill hon göra världen lite bättre genom att samla in pengar till utsatta flickor och kvinnor. En av hennes huvudsponsorer är SDC som finansierat hennes cykel. ”Både Fredrika och SDC vågar språnget mot det okända, hon genom sin resa runt jorden, SDC genom vårt förnyelsearbete” förklarar VD Anders Rixon.

Följ Fredrika på www.thebi-keramble.com eller på Facebook: The Bike Ramble.

Många mil på cykeln ger stöd åt utsatta kvinnor

FAKTA

20

T E M A : F Ö R N Y E L S E N

Produktionsrapportering från skördare och skotare är konsekvent genomförd inom ATA Timber AB.

– Det ger oss möjlighet att i god tid se hur vi ligger till med volymer, längder och diametrar så att varje såg får precis vad som behövs, säger Jonas Hafmar som bl.a. ansvarar för uppföljningen av ATAs vir-kesinköp och avverkningar.

ATA-KONCERNEN har sina rötter i de småländska skogarna och har sedan starten 1945 steg för steg byggt upp en stark verksamhet i södra Sverige. Idag har ATA fyra sågverk som ska försörjas med timmer samt massabruket Waggeryd Cell. Totalt produceras det cirka 330 000 m³/år sågade varor och 150 000 ton/år massa, så det är mycket råvara som ska tas fram så att ”lagomnivån” alltid hålls. Aldrig råvarubrist, men inte heller några onödiga lager är mottot.

– Skördar- och skotarrapporteringen är en förut-sättning för att den uppgiften ska kunna lösas på ett kostnadseffektivt sätt, konstaterar Jonas Hafmar då LogIn träffar honom på huvudkontoret i Moheda, ett par mil nordväst om Växjö.

ALLA HAR SENDER

Samtliga skördare som kör för ATA har SDCs pro-gramvara Sender i sina datorer och hittills har unge-fär en tredjedel bytt till den senaste versionen Sender XC. Rapporterna från skördarna gör att ATA i ett tidigt skede på en avverkning kan se förändringar och ändra sina instruktioner vid behov, om man upptäcker brister i t.ex. apteringen kan man direkt

ta kontakt med skördare för att reda ut felen så att varken leverantörer eller sågarna drabbas av felapte-rat timmer.

–Utan skördarrapporteringen skulle det ta att all-deles för lång tid innan förändringar upptäcks, vilket kan kosta stora pengar då råvaran inte kan utnyttjas optimalt.

Utifrån Senders skördardata gör Jonas, med hjälp av SDC-programmet Prins, veckovisa uppföljningar på produktionen och flödet i skogen. Informationen går att få ut per maskin, så det är möjligt att snabbt se avvikelser i mätningen och i så fall från vilken ma-skin. Det är också smidigt som feedback till förarna då man enkelt får fram rapporter om aptering, vrak, övermål och skördad jämfört inmätt volym.

ÖKAD RAPPORTERINGSFREKVENS

Jonas följer också upp skördarnas inrapporterings-frekvens för att kunna reda ut orsakerna om någon maskin rapporterar för sällan. Vanliga förklaringar är dålig mobiltäckning eller att föraren glömt bort att sända in sin rapport efter arbetspassets slut. Under den tid Jonas varit på ATA, cirka 1,5 år, har han märkt en tydlig ökning av inrapporteringsfrekvensen. I den nya versionen, Sender XC, sker inrapporteringen automatiskt, vilket är en del av förklaringen till den positiva utvecklingen.

– Snabb och säker inrapportering är viktig efter-som datan från skördare och skotare är grundinfor-mation, som vi använder i flera olika delar i hela kedjan mellan skogen och fabriken. Jag tror att på sikt

SENDER XC GER NYA MÖJLIGHETER

ATA Timber satsar vidare på skördarrapportering

21

kommer alla skördare som kör åt oss att ha Sender XC. Vad gäller skotarrapportering har ATA satsat på

SDCs app, RAPP. – De flesta av våra entreprenörers skotare har inte

den fordonsdator som krävs för Sender och då är RAPP ett snabbt och säkert alternativ.

RAPP SKOTARRAPPORTERING

Med RAPP kan skotarförarna använda smartphones eller läsplattor för att sända in volymer och sortiment. Föraren kan kontrollera den angivna virkesordern direkt mot uppdragsgivarens virkesorder hos SDC. Ak-tuella sortiment, lägen och mottagningsplatser hämtas in. All information från skotaren går direkt in i ATAs bilvägslager och i företagets transportsystem.

STOR POTENTIAlJonas Hafmar är förvissad om att hjälpmedel som Sen-der XC, RAPP och Leveransavisering tillsammans med tekniksprång som bildmätning och automatisk trav-mätning med laserscanning kommer att effektivisera inte bara virkesmätningen utan också informationsflö-dena i branschen som helhet.

– Det finns stor potential. Som relativt ny på min befattning ska det bli spännande se vilka möjligheter som öppnas genom VIOL 3. Jag är övertygad om att det kommer att leda till att branschen flyttar fram sina positioner vad gäller digitalisering och effektivisering på råvarusidan, säger han.

TEXT: ANDERS THORÉN

FOTO: JOEL DITTMER

– Vi har Sender i all våra skördare och även om jag inte är så intresserad av IT så tycker jag den är lätt att använda. En finess i den nya versionen, Sender XC, är att inrapporteringen sker automatiskt så att föraren slipper tänka på det, säger Carl-Johan Johansson, skördarförare på Hovmantorps Skogstransporter.Carl-Johan har arbetat på Hovmantorps skogstransporter sedan 1988 och kun-nat följa teknikutvecklingen inom skogsbruket på nära håll.

– Det är en enorm effektivisering som skett och jobbet för oss maskinförare har förenklats betydligt. Skörarrapporteringen är en del av den utveckling och när hela produktionskedjan rationaliseras så gynnar det ju skogsnäringen som helhet, säger Carl Johan Johansson.

ATA-KONCERNEN

ATA-koncernen grundades 1945 av Tage Andersson, som fortfarande är VD och huvudägare tillsammans med barnen Roger Tagesson och Rose-Marie Tagesson som båda ingår i företagsledningen. I koncernen ingår sågverken i Åboda, Moheda, Eneryda och Widtsköfle. ATA äger också massaindustrin Waggeryd Cell AB , skogsinköpsbolaget Värendsskog AB och är stor aktieägare i Bergs Timber.Produktion: 330 000 m3/år sågade trävaror. 150 000 ton /år massa.Export: 85-90 %Omsättning: ca 1.1 miljard Antal anställda: ca 200

SENDER XC GER SNABBARE RAPPORTERING

Sender XC är den senaste versionen av SDCs tjänst för produktionsrap-portering från skördare och skotare. Denna rapportering är grunden för styrningen av skogsföretagens råvaruproduktion. I XC-versionen sker rap-porteringen automatiskt, vilket underlättar maskinförarens arbete och ger snabbare och säkrare rapportering underlättar förarens arbete. Med Sender XC är det möjligt att både sända och ta emot filer, vilket öppnar upp för bättre informationsutbyte mellan maskinföraren och uppdragsgi-vare samt minskade ledtider.

Hösten 2016 kommer en ny funktion för att under pågående avverk-ning sända ut uppdaterade apteringsinstruktioner att integreras i Sender XC. Företagets planerare kan då, utifrån det aktuella efterfrågeläget på industrierna, snabbt via SDC sända ut en justerad apteringsinstruktion till alla maskiner med Sender XC.

FAKTA

22

SEDAN DE TIDIGASTE försöken med bildmätning av travarna på lastbilen, som gjordes i Överkalix och Krokom, har tekni-ken förfinats och utvecklingen formligen exploderat.

I norra Sverige, där utvecklingen kommit längst, finns idag tolv mätplatser vid industri och virkesterminal där modern kamerateknik och bildanalys ersatt mätbryggor och manuell virkesmätning.

Numera kan två till fyra virkesmätare med kamerans hjälp hålla tio till tolv mätstationer öppna. Snabbare virkes-flöden, mindre tidspress och stora besparingar anges som viktiga fördelar.

Bilderna från de mätplatser som utrustats med den nya tekniken skickas digitalt till ett rum tre trappor upp i ett kon-torshus i Östersund. Där tas de emot av virkesmätaren Erik Larsson som är en av de hittills nio anställda som bemannar bildmätningscentralen, från måndag klockan 06.00 till fredag klockan 22.00.

– Men det blir snart fler, försäkrar VMF Nords distrikts-

Lavinartad utveckling för mätning på distanschef Leif Haglund. Vi ökar hela tiden och har redan tvingats byta till större lokaler.

Framför sig har Erik Larsson två dataskärmar, tangent-bord, mus och IP-telefoni för direktkontakt med förarna. På skärmen ser han en virkesbil som anlänt till SCAs terminal i Krokom. Bilen står kvar tills Erik godkänt bildkvalitet och de uppgifter om last och transportör som lagts in av föraren.

DÄREFTER LOSSAS LASTEN OCH bilen far vidare. Bilderna lag-ras för att mätas in på skärmen vid senare tillfälle. Bilarnas stopptid kan därmed halveras jämfört med manuell mätning.

– Under normala omständigheter fungerar det här jätte-bra, säger Erik. Är det mörkt, med regn eller snö och is, kan det däremot vara svårare att tyda bilderna. Jag kan heller inte se mellan travarna. Och om jag blir tveksam kan jag inte springa ner och göra en egen kontroll av lasten.

Kollegan Alexander Heginuz håller med om att den nya tekniken överlag gjort det lättare att mäta in virket. Det är

Till vänster Erik Larsson och till höger Mikael Molin Evenfjäll.

B I L D M ÄT N I N G S C E N T R A L E N Ö S T E R S U N D

Modern kamerateknik är på väg att i grun-den förvandla virkesmätarens vardag. Is-tället för att springa ut på mätbryggan och mäta lasten på inkommande virkesbilar sitter man nu bekvämt tillbakalutad fram-för dataskärmarna i Östersund. ”En revolu-tion” förkunnar VMF Nords Leif Haglund.

Leif Haglund

TEXT: MATS WIGARDT FOTO: FRIDA SJÖGREN

23

Lavinartad utveckling för mätning på distansenklare, menar han, att ha uppsikt över dataskärmar än att i ur och skur springa med mätribban längs mätbryggan.

– Men, säger Alexander, det krävs datavana. Och det är viktigt att alla anläggningar som byggs blir identiska, med samma mått och vinklar, så att bilder och mätresultat är jämförbara oavsett var virket mäts in.

Samtidigt ser han på skärmen hur virket på en bil sak-nar synlig stämpel som identifierar avsändaren. Alexander ringer snabbt föraren och ber honom ta nya bilder.

– Hitta en lösning, det är ditt ansvar, säger han i telefonen som svar på förarens frågetecken.

Leif Haglund, före detta major och kompanichef vid I5 i Östersund som numera ansvarar för bildmätningscentralen, konstaterar också att det är virkesmätarens ord som gäller.

– Vi är att jämföra med domaren under en fotbollsmatch, avgör han. Vi dömer opartiskt, utan utrymme för genvägar när det begåtts fel, oavsett om vi mäter manuellt eller på distans, med teknikens hjälp.

Leif Haglund är övertygad om att kameratekniken efter en långsam utvecklingsprocess nu kommit för att stanna, åtminstone vid mätplatserna i norra Sverige, med skogsbolag och transportörer som de stora vinnarna.

– Utvecklingen är lavinartad, med ökad tillgänglighet och större säkerhet på vägarna som viktiga fördelar för alla parter, säger han.

Färska siffror berättar att virkesmätarna på bildmätnings-centralen i Östersund nu mäter in omkring en halv miljon kubikmeter virke per anställd och år, motsvarande cirka 350 till 400 lastbilar per dygn.

Och mer blir det när fler manuella mätplatser förses med kameror och planerna på sjudagarsöppet blir verklighet.

– En sammantaget väldigt spännande process, avslutar Leif Haglund. Kanske det viktigaste som hänt med virkes-mätningen under de senaste tre, fyra decennierna.

VIRKESAFFÄREN STEG FÖR STEG:• Avverkning.• Virket skotas till bilväg.• Transport till industri/mätsta-

tion.• Virket mäts (volym och kvalitet)

av VMF, Virkesmätningsfö-reningen, som är en opartisk virkesmätare.

• Mätdata rapporteras in till SDC.• Skogsägaren får mätbesked om

inmätt virke.• Uppdraget slutredovisas och

utbetalning sker.

AUTOMATISK TRAVMÄTNINGEtt andra spår för att mäta in virke på distans är automatisk travmät-ning. Konceptet bygger på optisk mätning med linjelaser, 3-D kame-ror med specialoptik och avancerad bildanalys. Mätningen av virkestra-varna sker medan lastbilarna rullar fram genom mätstationen. Hela processen tar cirka två minuter, inklusive registrering, automatisk mätning av volym och virkesmäta-rens kvalitetsbedömning.

FAKTA

SDC, 851 83 Sundsvall

• On-line kommunikation• Rätt roll får rätt information• Enkel struktur• Proaktivitet i planeringen

• En tydlig sortimentsstruktur• Enkel kommunikation

• Större flexibilitet

• Ordning och reda • Enklare att bygga egen IT• Förenklat informationsutbyte

• Färre prislistor • Tydligare koppling till enskild överenskommelse

• Digital informationskedja • Ökad flexibilitet Standardformat

• Tidiga kontrollfunktioner • Högre leveranssäkerhet

• Allt hänger på samma spik• Olika koder för affärsledskedjor

• SSTE kan tolkas på olika sätt• SSTE innehåller beskrivningar om logik och händelser

• Alla händelser hanteras som mätning• Fält/termer används till olika saker • Begränsad fältlängd på koder

• Prisvillkoren ligger i prislistor och prisark

• Fastlängdsformat• Statiskt

• Kontroll om redovisning går att genomföra sker vid inmätning• Reaktivt arbetssätt

VIRKESORDER

SORTIMENT-STRUKTUR

DATASTRUKTUR

PRIS – KONTRAKT

INTEGRATION FU – PAPINET

VERIFIERA/DESTINERA

VIOL 2 BRANSCHNYTTA

• Flera självständiga affärsobjekt• Affärsledskedjor beskrivs på ett sätt• Tydliga kontrakt med handelssortiment, kvantitet och måttslag

• Tydlighet i kategorier, sortiment och produkter• SDC ansvarar för och administrerar struktur och innehåll

• Händelser hanteras som de är i verkligheten • Var sak har sitt fält/term • Större flexibilitet på fältlängder• Ingen logik i koder även om koder bibehålls från VIOL 2

• Flyttmöjlighet från prislista till kontrakt • Unika kontraktsvillkor • Väl definierade priskomponenter

• Flexibel branschstandard via papiNet

• Möjliggör att säkerställa och verifiera att alla uppgifter är rätt• Proaktivt arbetssätt

• Enklare mätningsarbete • Kortare lärtid för nya mätare • Automatisering är möjlig

• Begränsade möjligheter för variationer i virkesorder

MÄTNINGSTJÄNSTER/MÄTORDER

• Kombination av flera mätningstjänster• Beskriver vad man egentligen gör• Säkerställer mätningsresultat i förhållande till redovisning

• Lättare mätningsarbete• Automatisering är möjlig• Säkerställer villkoren i affären

• Mätinstruktioner på papper • Bygger på mätarens kunskap och erfarenhet

MÄTPLATSSTÖDET • Mätordern ger korrekt information i alla led • Spårbarhet mot redovisningen

• All information i ett verktyg• Går att kombinera med egendata

• Ingen mobilitet • Fasta rapporter som inte går att anpassa eller förändra • Fyra olika rapportverktyg

RAPPORTER/ANALYS• Ett rapportverktyg via EN inloggning – mobilt• SDC tillhandahåller olika anpassnings- bara rapportpaket för olika roller

FÖRNYELSEN från VIOL 2 till VIOL 3