“prokrastinering – den nya trenden” - diva portal

1

“PROKRASTINERING – DEN NYA TRENDEN”

En kvantitativ studie om prokrastinering och dess betydelse för lärandet samt studieresultat inom högre utbildning.

SARA IKHLAS ALTUN

&

DESIRÉE SANDGREN

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Kandidatuppsats i Pedagogik, 15 hp. VT 20 Handledare: Karin Andersson Examinator: Hans Öberg

2

Abstrakt

Sara Ikhlas Altun & Desirée Sandgren

“Prokrastinering – den nya trenden”

En kvantitativ studie om prokrastinering och dess betydelse för lärandet samt studieresultat inom högre utbildning.

2020 Antal sidor: 31

Föreliggande studie har undersökt fenomenet prokrastinering och dess utsträckning bland studenter på Mälardalens högskola. Studien vill se hur vanligt förekommande prokrastinering är inom högre utbildning samt vad prokrastinering ger för konsekvenser på lärandet och studieresultat. Den metodologiska ansatsen som studien har använt är den kvantitativa forskningsmetoden och insamling av data genomfördes genom en webbaserad enkät. Resultatet visar att prokrastinering förekommer i stor utsträckning inom högre utbildning och att det finns samband mellan lärandet, studieresultat och prokrastinering. Resultatet redovisar också för de faktorer som påverkar studenters prokrastinering såsom attityd och miljö.

Nyckelord: Prokrastinering, studieresultat, motivation, högre utbildning, studenter.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning.....................................................................................................................................................................................4

1.1SYFTE................................................................................................................................................................................................51.2FORSKNINGSFRÅGOR......................................................................................................................................................................51.3HYPOTESER......................................................................................................................................................................................5

2.Tidigareforskning........................................................................................................................................................................62.1LITTERATURSÖKNING....................................................................................................................................................................62.2PROKRASTINATIONOCHMOTIVATIONBLANDSTUDENTER......................................................................................................62.3PROKRASTINATIONOCHMILJÖ.....................................................................................................................................................72.4STUDENTERSTANKARKRINGSINEGENPROKRASTINERING....................................................................................................82.5PROKRASTINATIONOCHÅTGÄRDER............................................................................................................................................82.6SAMMANFATTNINGAVTIDIGAREFORSKNING............................................................................................................................9

3.Metod...............................................................................................................................................................................................103.1VALAVMETOD..............................................................................................................................................................................103.2SURVEYUNDERSÖKNING...............................................................................................................................................................103.3URVAL.............................................................................................................................................................................................103.4ENKÄTKONSTRUKTION................................................................................................................................................................113.5GENOMFÖRANDE...........................................................................................................................................................................113.6ANALYS...........................................................................................................................................................................................11

3.6.1Frekvens.............................................................................................................................................................................................113.6.2Spridningsmått................................................................................................................................................................................113.6.3Korrelationer....................................................................................................................................................................................123.6.4Chi-två..................................................................................................................................................................................................12

3.7VALIDITETOCHRELIABILITET....................................................................................................................................................123.8BORTFALL......................................................................................................................................................................................133.9FORSKNINGSETISKASTÄLLNINGSTAGANDEN...........................................................................................................................134.ResultatochAnalys...................................................................................................................................................................14

4.1RESPONDENTERNASBAKGRUND................................................................................................................................................144.2ATTITYDTILLPROKRASTINERING..............................................................................................................................................154.3PROKRASTINERINGOCHPÅVERKANDEFAKTORER..................................................................................................................164.4PROKRASTINERINGOCHLÄRANDET...........................................................................................................................................185.Diskussion......................................................................................................................................................................................20

5.1METODDISKUSSION......................................................................................................................................................................205.2RESULTATDISKUSSIONUTIFRÅNTIDIGAREFORSKNING..........................................................................................................215.3SLUTSATSER...................................................................................................................................................................................24Referenslista......................................................................................................................................................................................26

.................................................................................................................................................................................................................27Bilagor.................................................................................................................................................................................................27

BILAGA1ENKÄT..................................................................................................................................................................................27BILAGA2MISSIVBREV........................................................................................................................................................................30BILAGA3.1FÖRSTAUTSKICKAVENKÄT..........................................................................................................................................31BILAGA3.2PÅMINNELSE1................................................................................................................................................................31BILAGA3.3PÅMINNELSE2................................................................................................................................................................31

4

1. Inledning

Prokrastinering diskuteras alltför sällan i samhället. Studenter inom högre utbildning har belyst att de känner igen fenomenet men aldrig pratat högt om begreppet varken inom deras studentkretsar eller i vardagen (Hensley & Cutshall, 2018). Prokrastinering påverkar studenters motivation inom högre utbildning och det finns de studenter som aktivt väljer att prokrastinera på grund av upplevelsen av att studierna och vardagen gynnas, samt de som upplever prokrastinering påverkar dem negativt och därför vill stoppa beteendemönstret (Hensley, 2016). I Sverige har utbildningsnivån ökat drastiskt de senaste åren. En statistik från 2018 tagen från statistikmyndigheten SCB (2020) visar att 43 procent av befolkningen studerat vidare efter gymnasiet. Inom högre utbildning på helfart rekommenderas studenter att ägna fyrtio timmar i veckan åt sina studier och redan vid kursstart tilldelas studenter kursinfo och, i vissa fall, läsanvisningar för att förses med goda förutsättningar för att uppnå kursens kriterier. Studenter idag tenderar att skjuta upp sina studier till sista veckan där de, istället för att ta in kunskap och lärdom, stressar för att hinna klart innan tentamen (Yilmaz, 2017). Således är prokrastinering ett vanligt förekommande fenomen inom högre utbildning (Ackerman & Gross, 2005). Prokrastinering är ett relevant fenomen som är högst aktuellt i dagens samhälle (Ackerman & Gross, 2005). Begreppet prokrastinering handlar om att avsiktligt välja att utföra en handling framför en annan, det vill säga att studenter väljer att prioritera andra saker före sina studier (Akpur, 2017). Prokrastinering är ett beteendemönster som används för att skjuta upp det som är nödvändigt för att uppnå ett utsatt mål och har länge ansetts ha negativ effekt på individens psykiska hälsa. Individens psykiska ohälsa kan visa sig genom stress eller ångest (Cao, 2012). Prokrastinering är ingen egenskap som vi är födda med utan något vi lär oss medvetet eller omedvetet att göra. När något ger oss ångest eller stress så skjuter vi gärna upp det och gör något vi anser vara mer tilltalande. Detta resulterar i att vi istället tenderar att stapla de saker som anses påfrestande eller på något sätt ångestframkallande vilket i sin tur riskerar att ge oss ännu mer ångest (Akpur, 2017). Prokrastinering handlar vanligtvis om att studenter skjuter upp sina akademiska uppgifter såsom att studera inför tentor, skriva uppsatser eller hålla jämna steg med kursupplägget (Ackerman & Gross, 2005). Akpur (2017) tar i sin forskning upp relationerna mellan prokrastinering och motivation samt studentens egna tankar och åsikter kring prokrastinering. Studenter har framfört att prokrastinering både upplevs positivt och negativt där vissa ser prokrastinering som ett bra och effektivt sätt att få ett godkänt på kursen medan andra upplever att prokrastinering resulterar i stress och sämre studieresultat. (Akpur, 2017) Vi är två studenter som läser vår sjätte termin på högskola och prokrastinering har för oss varit ett återkommande problem. Genom att belysa och redovisa för de nackdelar prokrastinering kan bidra till tror vi det kan hjälpa studenter att hitta motivation och intresse till att sluta. Prokrastinering är inget vi tror studenter egentligen vill ha i sin vardag, men att problemet lätt hamnar åt sidan då det upplevs som ett stort projekt att ta tag i och åtgärda. Vi vill undersöka hur prokrastinering ser ut bland studenter på Mälardalens Högskola, och har en förhoppning om att denna studie kan vara främjande till att minska studenters prokrastinering.

5

1.1 Syfte

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns en korrelation mellan prokrastinering och studieresultat, samt att se i vilken utsträckning prokrastinering förekommer inom högre utbildning och vilka konsekvenser det kan ge. Studien vill också undersöka vilka yttre faktorer som kan påverka studenter till prokrastinering och hur prokrastinering ser ut bland studenter på Mälardalens Högskola.

1.2 Forskningsfrågor

Forskningsfrågor som föreliggande studie diskuterar är:

i. I vilken utsträckning påverkar prokrastinering till sämre studieresultat ii. Hur stor påverkan har prokrastinering på lärandet?

iii. Vilken är den främsta anledningen till att studenter prokrastinerar? iv. Vilken påverkan har studiemiljön på studenters prokrastinering?

1.3 Hypoteser

(H1) Prokrastinering resulterar i sämre studieresultat (H2) Individer som prokrastinerar har mindre kunskap än de som avstår från att prokrastinera (H3) Miljön påverkar studenters prokrastinering

6

2. Tidigare forskning Här presenteras tidigare forskning som har relevans och betydelse för föreliggande studie. Den tidigare forskningen ska bidra till fördjupning och ge bredare förståelse för studiens fokusområde.

2.1 Litteratursökning

Tidigare forskning har sökts fram med hjälp av databasen ERIC Pro Quest som är en engelsk databas. Tio stycken artiklar valdes från databasen ERIC med sökorden procrastination, grade och higher education. Efter varje sökord lades tecknet * till för att även få med sökorden i olika ordböjningar. Sökningen har begränsats genom fliken peer-reviewed som innebär att endast vetenskapligt granskade artiklar visas i sökresultatet. Vi har valt ut de artiklar som kommer vara till bäst användning för studiens hypoteser och syfte. Nedan kommer vi presentera prokrastinering i relation till motivation bland studenter, miljö samt vad studenter har för egna tankar kring prokrastinering. 2.2 Prokrastination och motivation bland studenter

Akpur (2017) har genomfört en undersökning inom högre utbildning för att se och förklara relationen mellan fyra variabler, prokrastinering, motivation, ångest och akademiska prestationer. Författaren redovisar svaren genom flera olika modeller där dessa fyra variabler ställs i relation till varandra och prövas genom en strukturell ekvationsmodellering. Denna modell visar att ångest och prokrastinering båda har en negativ effekt på studenters akademiska prestation, medan motivation har en positiv effekt. Författaren menar på att prokrastinering kan vara helt ofarlig men aldrig hjälpsam. Det som betonas är att prokrastinering, motivation och ångest alla har en viktig roll för studenters akademiska prestationer. Därför är det viktigt att ständigt se över och hantera dessa tre variabler. Akpur (2017) tror att undersökningens resultat kan komma till användning inom högre utbildning genom att bidra till en ökad förståelse och kunskap kring fenomenet. En annan författare som också påpekar vikten i att se över faktorer som kan påverka prokrastinering bland studenter är Li Cao (2012). Undersökningen tittar på hur prokrastinering påverkas av studenters motivation och den inställning de har till sina studier. Författaren har jämfört kandidat och doktorandutbildningar för att se om det finns skillnader på motivation och prokrastinering bland de studerande. Det som betonas är att de studenter som aktivt prokrastinerar också besitter en stark övertygelse om att prokrastinering är positiv för deras akademiska prestationer. Genom undersökningen har Cao (2012) fått fram att de studenter som prokrastinerar också presterar sämre samt har en lägre motivation till sin utbildning, det vill säga att prokrastinering påverkar studenter negativt. Prokrastinering är ett motivationsproblem som har en negativ effekt på både studenter som läser till kandidatexamen och som doktorerar. Cao (2012) betonar vikten i att motverka prokrastinering genom att öka förståelsen för de faktorer som kan påverka studenters prokrastinering. Det som redovisats är att ett effektivt sätt att arbeta mot prokrastinering är att undersöka och se över studentens mål och motivationsnivåer.

7

Fan Wu och Weihu Fan (2016) undersökte prokrastinering i relation till motivation, ansträngning och prestationsrelaterade beteenden, samt vad som kan motivera studenter att sluta med sin prokrastinering. 584 studenter deltog i undersökningen där det var blandade åldrar mellan 18 till 28 år. Författarna redovisar att studenter som känner sig säkra på sin akademiska prestation är mindre benägen att prokrastinera. En ytterligare slutsats som diskuteras är att prokrastinering också påverkas av studenters intresse för uppgiften samt av deltagandet och engagemanget under själva föreläsningen. Wu och Fan (2016) menar på att de studenter som anser uppgiften intressant också deltar mer under föreläsning, vilket resulterar i att uppgiften utförs direkt och därmed minskar prokrastinering. 2.3 Prokrastination och miljö

Studenter befinner sig i flera olika sociala miljöer, vilket kan vara ytterligare en faktor som påverkar och bidrar till studenters prokrastinering. Kent Nordby, Katrin B. Klingsieck och Frode Svartdal (2017) undersöker hur kulturskillnader och gruppers inflytande kan påverka studenters prokrastinering. I undersökningen jämförs tre olika inriktningar, naturvetenskap, medicin och humaniora, för att komma i kontakt med olika studenter inom högre utbildning. Det som betonas är att olika åsikter beroende på vilken miljö studenten studerar i, exempelvis vilken inställning och attityd studenter i omgivningen har till prokrastinering, påverkar individens prokrastinering. Enligt författarna är det svårt att formulera bestämda slutsatser, för hur arbetet mot prokrastinering ska se ut. Alla studenter är unika med olika behov och uppfattningar på vad som är en god arbetsmiljö vilket gör det svårt att definiera och presentera endast en lösning. Precis som Nordby, Klingsieck och Svartdal (2017) så belyser också M.Betul Yilmaz (2017) för hur studiemiljöer kan bidra till studenters prokrastinering. Författaren visar på skillnader för prokrastinering mellan studenter som läser utbildning på distans, det vill säga hemifrån, eller en utbildning där undervisning sker på campus. Det är tre variabler, betyg, prokrastinering och deltagande, som undersöks. För att samla in data fick studenter lämna in fyra olika arbetsuppgifter vid fyra olika tillfällen. Det som betonas är att prokrastinering har en negativ effekt på både distansutbildning och utbildning på campus, det vill säga att prokrastinering ser likadan ut oavsett undersökningsgrupp. De studenter som fått sämre betyg har skjutit upp sina uppgifter till sista stund och därför tvingats lämna in ett ofullständigt arbete. Yilmaz (2017) nämner att det kan gynna studenter att ha flera olika checkpoints under studietiden för att lättare kunna motivera studenter att fördela sina studier. En stor examination i slutet av kursen kan bidra till att studenter prokrastinerar. Andra författare som också undersöker prokrastinering bland studenter är David S. Ackerman och Barbara L. Gross (2005). I deras undersökning deltog 194 stycken studenter, varav 106 var kvinnor och 88 var män. Författarna menar på att en viktig faktor till studentens prokrastinering låg i vilket intresse studenten hade till uppgiften, det vill säga om eleven såg uppgiften som intressant eller ej. Om uppgiften upplevdes besvärlig av studenten fanns större chans till prokrastinering, till skillnad mot om uppgiften upplevdes simpel så utfördes den direkt. Faktorer som medförde att studenter prokrastinera mindre var tydliga instruktioner och utmärkelser, exempelvis stipendier, och även relationen mellan uppgiften och annat arbete i klassrummet. Ytterligare en viktig faktor var vilken norm som fanns i klassrummen, det vill säga att studenter upplevde vissa regler och tillvägagångssätt som behövde efterföljas. Studenter menade på att om det fanns en norm i klassen att alltid göra alla uppgifter direkt så minska risken för prokrastinering. Det betonas även att en av de viktigaste faktorerna för att undvika studentens prokrastinering är att lärare eller instruktörer utformar en intressant uppgift.

8

Ackerman och Gross (2005) beskriver att detta i sin tur leder till minskad prokrastinering bland studenter då uppgiften upplevs intresseväckande och att studenter därför vill genomföra den direkt. 2.4 Studenters tankar kring sin egen prokrastinering

En forskare som tagit ett visst avstånd från tidigare nämnd forskning är Lauren C.Hensley (2016). Hensley undersöker studentens egna tankar och reflektioner kring sin prokrastinering och lägger inget fokus på yttre faktorer. Författaren menar på att studenter avsiktligen väljer att prokrastinera, att de är medvetna om handlingen samt anser prokrastinering vara positiv. De studenter som, trots prokrastinering, lyckas med sina uppgifter ser inga nackdelar i att prokrastinera och finner därmed ingen anledning att sluta. Författaren redovisar en koppling mellan mål och prokrastinering. De studenter som når sina mål, trots prokrastinering, upplever inte prokrastinering ha samma påverkan på dem i jämförelse med de studenter som inte lyckas uppfylla sina mål. Hensley (2016) kommer fram till att studenter är medvetna om att de kan nå ett bredare lärande samt ett något högre studieresultat, om de undviker att prokrastinera. Trots detta väljer studenter att prokrastinera. Carola Grunschel och Lena Schopenhauer (2015) undersöker anledningen till att studenter är omotiverade till att sluta prokrastinera, trots deras vetskap om att prokrastinering påverkar dem negativt. Författarna redovisar att hela 65 procent, av de 377 studenter som deltog, vill minska på prokrastinering då de upplevde problem såsom konflikter och ökad psykisk belastning. Grunschel och Schopenhauer (2015) kommer fram till att studenter bör reflektera över de fördelar som finns med att sluta prokrastinera och på så sätt finna den motivation och det engagemang som behövs för att hindra beteendet. 2.5 Prokrastination och åtgärder

Lauren Hensley och Jessica L. Cutshall (2018) undersöker studenters prokrastinering, vad studenter gör för att hindra prokrastinering och vad som verkar vara den huvudsakliga anledningen till att studenter väljer att prokrastinera. Studenter beskriver prokrastinering som något de gjort i flera år men börjat förändra med hjälp av självkontroll och engagemang. Rimliga förväntningar, ett erkännande av att det behövdes engagemang och en hoppfull syn på framtiden var några faktorer som kunde resultera i att studenter upplevde att det var möjligt att sluta prokrastinera. Faktorer som bidrog till ökad prokrastinering var externa situationer, exempelvis när uppgiften var alldeles för svår eller för lätt, samt viljan av att göra andra aktiviteter som de ansåg roligare, exempelvis att umgås med familj eller vänner. Ytterligare faktorer som öka prokrastinering hos studenter var negativa känslor och trötthet. De studenter som lyckats sluta prokrastinera upplevde ett bättre mående och de studenter som fortsatt prokrastinera redogjorde för olika anledningar till varför det var omöjligt att sluta. De anledningar som redogörs var att studenter misslyckades med att se möjligheter till förändring, att studenter ansåg betyget tillräckligt samt att prokrastinering numera blivit som en identitet. I resultatet beskriver Hensley och Cutshall (2018) att studenter behöver hjälp att identifiera vad man ändrar och hur, samt motivera till en förändring. Att öppet i klassrummen prata om prokrastinering och låta studenter själva komma med argument och strategier för att undvika prokrastinering kan vara ett alternativ, små vinster längs vägen är viktigt för en som prokrastinerar.

9

Christa Grant (2009) undersöker hur studenter som läser en högre utbildning ser på sin egen prokrastinering samt lösningar för att sluta prokrastinera. I undersökningen deltog 135 studenter som läste antingen sitt första eller andra år på universitet. I resultatet redovisas att den främsta anledningen till studenters prokrastinering är brist på motivation. Studenter ansåg uppgiften vara ointressant eller för stor och svår vilket gav en överväldigande känsla. Det finns en kategori av studenter som har så höga krav på sig själva att de känner sig otillräckliga och därför lika gärna kan ge upp, vilket leder till ständig prokrastinering. Mellan 20 och 30 procent av alla studenter svara att de upplevde prokrastinering vara ett problem som resultera i en försämrad vardag både i skola och privat. Resultatet visar också att de studenter som var deprimerade, hade ångest eller var perfektionister löpte högre risk att prokrastinera. I resultatet beskriver Grant (2009) åtgärder till prokrastinering. Studenten måste förstå sig själv, sina mål samt kunna kontrollera sina inre processer, vilket är något som exempelvis lärare eller studievägledare kan hjälpa studenter med.

2.6 Sammanfattning av tidigare forskning

Prokrastinering är idag ett vanligt förekommande fenomen inom högre utbildning och är något som kan leda till stress, ångest samt försämrad akademisk prestation enligt nämnda forskare ovan. Det som visar sig i de tio utvalda artiklarna är att prokrastinering påverkas av studenters motivation, målsättning, miljö, ångest och stress. Studenter som uppfyller sina mål, trots prokrastinering, upplever prokrastinering positiv medan studenter som strävar högre och har starkare motivation upplever prokrastinering negativ. För att kunna bidra till en djupare förståelse och ökad kunskap för prokrastinering måste det diskuteras öppet om de för- och nackdelar som finns, samt vilka faktorer som kan ha en påverkan. Motivation är ett nyckelbegrepp som förekommer i de flesta artiklar vi har valt där det redogörs att studenter som söker in till högre utbildning alla har olika målsättningar och intresse för utbildningen. Prokrastinering visar sig påverka de studenter vars motivationsnivå är låg i jämförelse med de studenter som har en hög motivation till sina studier. Bristande motivation kan ha samband med utebliven målsättning, dock är mål och motivation ibland otillräckligt. En student som prokrastinerar, har god motivation till sin utbildning och uppfyller alla sina mål ser ingen anledning till varför prokrastinering skulle vara negativt. Vår genomgång av tidigare forskning redogör för olika aspekter kring prokrastinering, men det finns ytterligare forskning att göra för att lättare förstå och kunna förklara fenomenet. Genom denna studie hoppas vi kunna redovisa för ytterligare faktorer till prokrastinering samt de åtgärder som kan tas.

10

3. Metod Här presenteras studiens metodologiska ansats, datainsamling, genomförande samt vilka forskningsetiska ställningstaganden som studien tagit hänsyn till.

3.1 Val av metod

Den metodologiska ansats föreliggande studie har utgått från är den kvantitativa forskningsmetoden. Kvantitativ forskningsmetod innebär att forskaren använder sig av siffror för att analysera och ta fram sitt resultat. Kvantitativ forskning är i regel bred och strävar efter storskaligare forskning för att därmed öka sannolikheten i sitt svar, i jämförelse med den kvalitativa forskningen som i regel har färre deltagare och en mer djupgående studie (Denscombe, 2018). Valet av en kvantitativ forskningsmetod är grundat på den smidiga och effektiva datainsamlingsmetoden, enkäter. 3.2 Surveyundersökning

Inom samhällsvetenskaplig forskning är surveyundersökning en av de vanligare formerna för datainsamling. Surveyundersökningar vill, genom ställda frågor, besvara och granska frågeställningar eller problem (Denscombe, 2018). Surveyundersökningar kan samla in information kring ett stort antal variabler eller ge ett omfattande resultat kring ett mindre antal variabler genom exempelvis enkäter eller intervjuer (Byström & Byström, 2011). I föreliggande studie har vi valt att använda surveyundersökning i enkätform. Genom ett mindre antal variabler och ett mindre omfattande datamaterial har vi samlat in information om prokrastinering för att försöka kartlägga och förstå fenomenet bättre. 3.3 Urval

Populationen för denna studie är studenter på Mälardalens Högskola och har genomförts genom en stickprovsundersökning. En stickprovsundersökning, förklarar Byström och Byström (2010), är när en liten del av populationen undersöks. Till skillnad mot en totalundersökning som undersöker hela populationen så är en stickprovsundersökning mindre tidskrävande och har ett lägre krav på antal deltagare. Den del av populationen som undersöks i studien har valts ut genom ett slumpmässigt urval, vilket innebär att varje person i populationen har samma möjlighet att väljas ut för undersökningen. Genom en stickprovsundersökning så tillfrågades studenter genom studentgrupper på Facebook där enbart studenter från Mälardalens Högskola var medlemmar. Vi valde att genomföra en stickprovsundersökning genom ett slumpmässigt urval eftersom det är ett av de vanligaste urvalen inom stickprovsundersökningar. En stickprovsundersökning utan ett slumpmässigt urval kan riskera att generera till en överrepresenterad population. Genom stickprovsundersökning hoppas vi kunna generalisera resultatet till hela populationen.

11

3.4 Enkätkonstruktion

Enkäter, eller frågeformulär, är en datainsamlingsmetod som bland annat används inom surveyundersökningar (Denscombe, 2018). Föreliggande studie valde att samla in data genom enkäter med hopp om att nå ut till en stor population. Vid konstruktion av enkäten har föreliggande studie tagit hjälp av Google formulär vilket är en hemsida som erbjuder färdiga mallar och designer på enkäter. Designen på studiens enkät (se Bilaga 1) är vald med en enkel layout med strävan att ge respondenterna en så neutral inställning till enkäten som möjligt. Enkätens inledande frågor benämns bakgrundsvariabler och berör respondentens bakgrund, erfarenheter och studiegång. Vidare är enkätens frågor formulerade och framtagna med utgångspunkt till studien där vi valde att formulera 20 stycken påståenden. Dessa påståenden får respondenterna besvara utifrån en femgradig skala där 1 är stämmer mycket väl och 5 är stämmer inte alls. Förutom dessa 20 påståenden formulerade vi också 5 stycken flervalsfrågor där vi gav respondenten möjligheten att hålla med om fler påståenden än ett. Detta för att få in variation i enkäten. Som inledning på enkäten har vi valt att skriva vårt missivbrev (se Bilaga 2) för att ge respondenterna kort information om studien, vad studien ska användas till och vad studien skulle kunna innebära för respondenterna.

3.5 Genomförande

När både enkät och missivbrev blev färdigställt var det dags att samla in data. Enkäten delades i Facebook grupperna efter admins godkännande (se Bilaga 3). Länken delades först i de studentgrupper där vi själva är medlemmar, vilket efter en vecka bidrog i ca 100 besvarade enkäter. För att få in ytterligare enkäter så tog vi kontakt med andra studentgrupper vilket bidrog till ytterligare 30 besvarade enkäter samtidigt som en påminnelse (se Bilaga 4) skickades ut i de tidigare studentgrupperna. 10 dagar efter det första utskicket skickades ytterligare en påminnelse (se Bilaga 5) ut i alla studentgrupper vilket gav ett slutresultat på 157 besvarade enkäter. 3.6 Analys

De 157 besvarade enkäterna har vi analyserat i datorprogrammet SPSS som är ett datorprogram för statistisk analys. Vårt val att konstruera enkäten genom google formulär gjorde att vi enkelt kunde ladda ner en färdig excel fil till datorprogrammet för analys. De analyser vi valt att genomföra genom SPSS är hypotesprövning genom frekvens, spridningsmått, korrelation samt chi-två. Dessa analyser redovisas nedan.

3.6.1 Frekvens Frekvens visar på hur vanligt ett visst variabelvärde är i det material man observerat (Byström & Byström, 2011).

3.6.2 Spridningsmått För att redovisa vår data vill vi se hur spridningen fördelar sig kring den så kallade centraltendensen. Centraltendens är mått som exempelvis typvärde, medelvärde och median. Typvärde visar på det värde som förekommer oftast i data, medelvärde är det genomsnittliga

12

värdet av data och median är det mittersta värdet om data rangordnas (Lantz, 2009). Standardavvikelse är en analys som kan användas för att kartlägga enskilda observationer från avvikelsen till medelvärdet och är det vanligaste spridningsmåttet. En standardavvikelse kan aldrig redovisas utan ett medelvärde, det vill säga att standardavvikelsen och medelvärdet blir betydelselösa utan varandra (Byström & Byström, 2011).

3.6.3 Korrelationer Korrelationer används för att definiera samband mellan olika variabler. Dessa samband kan antingen vara positiva eller negativa (Lantz, 2009). Ett positivt samband är när värdet ökar på en variabel så ökar det även på den andra eller att när ett värde sjunker så sjunker även det andra värdet. Ett negativt samband är när det ena värdet ökar så minskar det andra eller tvärtom. Värdet på dessa variabler ligger alltid mellan -1 och +1 och ju närmare värdet är noll desto svagare är korrelationen, det vill säga sambandet mellan variablerna (Wahlgren, 2005).

3.6.4 Chi-två Chi-två test är en form av hypotesprövning som används för att analysera frekvenstabeller. I ett chi-två test beräknas de förväntade frekvenserna med utgångspunkt i att nollhypotesen faktiskt är sann. Om de observerade frekvenserna skiljer sig tillräckligt mycket från de förväntade så utgår man från att nollhypotesen är falsk, det vill säga att den förkastas (Lantz, 2009). Att testa sina hypoteser genom chi-två är vanligt förekommande inom samhällsvetenskap. De test som föreliggande studie kommer utföra är test för goodness of fit, det vill säga att det testar om en observerad frekvens avviker mer än slumpmässigt från en förväntad frekvens (Byström & Byström, 2011). Om mindre än 20% av de observerade värdena har ett värde som understiger 5, eller om minimum expected count är över ett är den tillförlitlig. Värdet ska ställas mot det kritiska värdet (5%) och ska vara lägre för att nollhypotesen ska kunna accepteras, till skillnad mot när värdet överstiger det kritiska värdet (5%) så förkastas nollhypotesen. En regel för att chi-två testet ska vara signifikant så måste åtminstone 5 personer ha svarat i varje kolumn, det vill säga att minst 5 personer har svarat på alla svarsalternativ (Lantz, 2009). 3.7 Validitet och reliabilitet

Under hela studiens gång har vi tagit hänsyn till samt varit medvetna om validitet och reliabilitet. Föreliggande studie har använt utvalda variabler som ställts i relation till varandra för att pröva studiens hypoteser. Genom en kvantitativ forskningsmetod finns möjlighet att samla in en större mängd data och därmed öka chanserna till ett tillförlitligt och generaliserbart svar. Validitet beskriver Byström och Byström (2011) innebär att datainsamlingsmetoden, i detta fall enkäten, mäter det den ska mäta. För att säkerställa validiteten i studien har vi bearbetat enkäten ett flertal gånger och alltid återspeglat till studiens syfte och hypoteser. För att studien ska uppnå en god reliabilitet har stor vikt lagts kring tiden det tar för respondenterna att genomföra enkäten, samt att försöka vara så tydlig som möjligt i våra frågor. Att en studie har god reliabilitet innebär enligt Byström och Byström (2011) att resultatet blir detsamma om studiens skulle genomföras på nytt och därför vill vi att denna studie ska ha så noggranna mätningar som möjligt. Respondentens svar kan påverkas och bli falska av bland annat tidspress och svåra eller otydliga frågor. Därför har vi, innan enkäten delades ut till respondenten, genomfört en testversion som vi delat till en vän och därmed fått fram den

13

ungefärliga tid som enkäten kräver, samt se om det uppstår några frågetecken under processens gång. Vi har också försökt att använda ett enkelt ordval för att undvika svårigheter i respondentens läsande. Genom att belysa för respondenten hur lång tid enkäten tar, har vi en tro om att respondenten tilldelas chansen att utföra enkäten när de har den tid som enkäten kräver och därför kommer förhoppningsvis risken för upplevd tidspress och falska svar att minska. 3.8 Bortfall

Bortfall enligt Byström och Byström (2011) kan påverka en studies trovärdighet. Det finns två typer av bortfall som ska tas till hänsyn, externt och internt. Det externa bortfallet syftar till de respondenter som av olika anledningar faller bort i undersökningen och de interna bortfallet syftar till de frågor som inte kan tas med i analysen på grund av falska svar, obesvarade frågor eller andra brister som inte går att bearbeta. Antalet medlemmar i de Facebook grupper vi delat enkäten i är 2044 och antalet besvarade enkäter blev 157. Ett ganska lågt antal om vi jämför med antalet medlemmar i grupperna. Eftersom enkäten endast var tillgänglig i 14 dagar så fick inte alla samma chans att delta i undersökningen. Att räkna ut ett exakt antal externa bortfall är svårt då vi inte vet antalet aktiva medlemmar under dessa 14 dagar. En annan aspekt till externt bortfall är att vi endast skickade ut två påminnelser, vilket kan resultera i att medlemmarna upplevde att vi fått in tillräckligt många svar. Det interna bortfallet förekommer vid bakgrundsvariablerna där fördelningen av kön fördelas mellan kvinna, man och annat, där endast 1 person svarat annat. Detta påverkar inte vår studie då vi inte valt att göra någon korrelation mellan kön och en oberoende variabel. Obesvarade frågor förekom inte då vi förhindrade detta genom att inte ge möjligheten att skicka in enkäten om inte alla frågor var besvarade. 3.9 Forskningsetiska ställningstaganden

Förutom att ha god kännedom om validitet och reliabilitet under studiens gång har vi också tagit hänsyn till etiska aspekter. Vi har ansvar för de människor som ställer upp och deltar i undersökningen och vill inte kränka eller på något annat sätt påverka respondentens integritet. Därför har föreliggande studie tagit hänsyn till Vetenskapsrådet (2002) som belyser forskningsetik och de etiska aspekter en studie förväntas följa. Det finns fyra huvudkrav som Vetenskapsrådet (2002) rekommenderar och föreliggande studie har tagit hänsyn till alla fyra. Genom studiens missivbrev belyser vi för våra respondenter att studien tagit hänsyn till dessa fyra krav, det vill säga informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att alla respondenter informerades om studiens syfte och samtyckeskravet innebär att respondenterna när som helst får tacka nej eller avbryta sitt deltagande i studien. I missivbrevet har respondenterna både kunnat tagit del av studiens syfte och fått information om att de när som helst kan avbryta sitt deltagande. I missivbrevet nämner vi att studien hanterar data konfidentiellt vilket betyder att ingen, förutom behöriga för studien, har tillgång till respondenternas enkätsvar. Förutom att data enbart hanteras av oss så kan vi också garantera respondenterna nyttjandekravet, det vill säga att all data tagits bort efter analys och inte kommer att användas i något annat syfte än till studien.

14

4. Resultat och Analys Här presenteras föreliggande studies resultat. Resultatet redovisas genom den analys som genomförts i dataprogrammet SPSS. Totalt besvarade 157 studenter från Mälardalens högskola enkäten.

4.1 Respondenternas bakgrund

För att redovisa vilka respondenterna är visar vi frekvensfördelningen på bakgrundsvariablerna kön, ålder, tidigare prokrastinering samt aktiviteter på sidan av studierna. Frekvensen visar att fördelningen mellan kvinnor och män är 128 kvinnor (81%) och 28 män (18%) och 1 person som svarat annat (1%) (se figur 1). Frekvensen för ålder visar en fördelning på 19-24 år (36%), 25-30 år (36%), 31-36 år (15,3%) och 37+ år (13%) (se figur 2). Frekvensen visar på att respondentens tidigare prokrastinering fördelas 24 st (15,3%) aldrig har prokrastinerat, 59 st (37,6%) prokrastinera redan i grundskolan, 114 st (72,6 %) prokrastinera i gymnasiet och 106 st (67,5 %) prokrastinerar i högskolan (se figur 3). Detta tyder på att prokrastinering förekommer redan i grundskolan för att sedan fördubblas i gymnasiet. Prokrastinering är nästan lika vanligt i högskola som i gymnasiet men avtar något.

Figur 4 visar att 46 st (29,3%) - Jag har inga barn och arbetar inte vid sidan av mina studier 70 st (44,6%) - Jag har inga barn och arbetar vid sidan av mina studier, 19 st (22,1%) - Jag

Figur 1. Fördelningen av kön. Andel i procent

Figur 2. Fördelningen av ålder. Andel i procent

Figur 3. Figuren visar fördelningen av respondenternas tidigare erfarenheter av prokrastinering. Andel i procent

15

har barn och arbetar inte vid sidan av mina studier, 23 st (14,6%) - Jag har barn och arbetar vid sidan av mina studier (se figur 4). Majoriteten av respondenterna har inga barn men att arbeta vid sidan av studierna förekommer i stor utsträckning. Därefter är de respondenter som varken har barn eller arbete främst förekommande. 4.2 Attityd till prokrastinering

Respondenternas attityd till prokrastinering har varit ett stort fokus i studien med en tro om att prokrastinering påverkas av respondentens attityd gentemot fenomenet. Hela 58% av respondenterna har svarat att de prokrastinerar men att det är något dem vill sluta med, medans 22,9% av respondenterna verkar vara nöjda med sin prokrastinering och tänker fortsätta att prokrastinera (se figur 5).

På fråga 12 ”Jag får bättre studieresultat när jag prokrastinerar” är respondenterna som svarat stämmer mycket väl 3,2% vilket vi tycker bör generera ett svar på 3,2% på påstående 11 ”Jag får sämre studieresultat när jag prokrastinerar” i svarsalternativet stämmer inte alls (se figur 6). Så är inte fallet utan 11,5% av respondenterna har svarat att deras studieresultat blir sämre när de prokrastinerar (se figur 7).

Figur 4. Fördelning av respondenternas livssituation. Andel i Procent

Figur 5 Svarsfrekvensen på fråga 26. Andel i procent

Figur 6. Svarsfrekvensen på fråga 11. Andel i procent

16

För att kunna se hur attityd påverkar prokrastinering har vi tagit fram medelvärdet på fråga 13 ”I min utbildning ser jag min prokrastinering som en tillgång” och 14 ”I min utbildning ser jag min prokrastinering som ett hinder”. Medelvärdet för fråga 13 är 3,95 och hamnar mellan stämmer delvis och stämmer lite. Medelvärdet för fråga 14 är 2,30 och hamnar mellan stämmer väl och stämmer delvis. Detta innebär att merparten av respondenterna har svarat att prokrastinering delvis kan ses som en tillgång men också att prokrastinering i stor utsträckning kan ses som ett hinder. Genom korrelation har vi analyserat sambandet mellan fråga 7 ”Jag fördelar alltid mina studier jämnt under kursperioden” och fråga 8 ”Jag upplever ofta tidsbrist inför en examination”. Korrelationen är -,445 och är en negativ korrelation. Korrelationen är svag eftersom denna korrelation har ett värde på 0,01. De studenter som svarat att de fördelar sina studier jämnt under kursperioden upplever aldrig tidsbrist inför en examination och de respondenter som har svarat att de inte fördelar sina studier jämnt under kursperioden upplever tidsbrist inför en examination. 4.3 Prokrastinering och påverkande faktorer

I fråga 19 har respondenterna fått svara på vilka faktorer de anser påverkar om de prokrastinerar



17

eller inte och rangordna dem enligt följande 1= mest påverkan och 5=minst påverkan. I figuren kan vi se att miljön på skolan, läraren och klasskompisarna alla har låg påverkan på studenters prokrastinering. Det som visar sig påverka prokrastinering mest är andra sysslor utanför skolan, hur intressant uppgiften är och vilken svårighetsgrad uppgiften har.

I fråga 20 får respondenterna tycka till om studieron i skolans lokaler (se figur 9). Figuren visar att 21,7 % har svarat 4 eller högre, det vill säga att de inte alls tycker påståendet stämmer och 78,3 % har svarat att det stämmer delvis eller högre. Detta visar på att respondenterna i stor utsträckning upplever god studiero i skolans lokaler. I fråga 24 har respondenterna fått frågan om prokrastinering är ett vanligt förekommande fenomen i deras studentkretsar (se figur 10).

Figur 10 visar att 23,5 % har svarat stämmer mycket väl, 24,8% har svarat stämmer väl, 29,9 % har svarat stämmer delvis, 12,7% har svarat stämmer lite och 8,9% har svarat stämmer inte alls. Detta visar på att majoriteten av respondenter har svarat att prokrastinering är vanligt förekommande i deras studentkretsar. Genom korrelation har vi analyserat sambandet mellan fråga 24 ”Prokrastinering är ett vanligt förekommande fenomen i mina studiekretsar” och fråga 20 ”Jag upplever god studiero i skolans lokaler”. Korrelationen är ,194 vilket betyder att det är en positiv korrelation. Korrelationen är svag då denna korrelation har fått ett värde på 0,05. Detta innebär att de studenter som har svarat stämmer mycket väl på fråga 24 också har svarat stämmer mycket väl på fråga 20, det vill säga att respondenterna som har svarat att prokrastinering är ett vanligt förekommande fenomen bland deras studentkretsar i större utsträckning också upplever god studiero i skolan lokaler. Genom ett chi-två test ställs prokrastinering i relation till aktiviteter på sidan av studierna för att se om miljö, det vill säga, yttre faktorer påverkar prokrastinering, med utgångspunkt i studiens hypotes, (H3) Miljön påverkar studenters prokrastinering.



18

H0 Det finns ett samband mellan prokrastinering och studenters aktiviteter på sidan av studierna (se figur 11).

Value df

Asymptotic Significance (2-

sided)

Pearson Chi-Square 28,491a 16 ,028

Likelihood Ratio 23,603 16 ,099

N of Valid Cases 157

a. 12 cells (48,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is ,08.

Chi-två värdet är 28,491 vilket ger ett p-värde på 0,028. Detta betyder att det finns ett signifikant samband mellan prokrastinering och aktiviteter på sidan av studierna vilket innebär att vi accepterar vår nollhypotes. 4.4 Prokrastinering och lärandet

Prokrastinering har visat sig vara relativt vanligt bland respondenterna. Vi har redovisat för respondenternas attityd till fenomenet samt hur miljö står i relation till fenomenet. Nedan redovisas för hur prokrastinering påverkar lärandet.

Figure 12. Fördelning på fråga 18. Andel i procent

I fråga 18 har respondenten fått besvara påståendet “Jag anser att mitt lärande försämras när jag prokrastinerar” (se figur 12). Frekvensfördelningen visar att 41 st (26,1%) har svarat stämmer mycket väl, 47 st (29,9%) svarat stämmer väl, 35 st (22,3%) stämmer delvis, 21st (13,4%) stämmer lite och 13 st (18,3%) stämmer inte alls på påståendet. Flertalet respondenter har svarat stämmer mycket väl eller stämmer väl på påståendet, det vill säga att flertalet respondenter anser att lärandet försämras när de prokrastinerar. För att kunna se hur prokrastinering påverkar lärandet har vi tagit fram medelvärdet på fråga 7 ”jag fördelar alltid mina studier jämnt under kursperioden” och fråga 18 ”jag anser mitt lärande

Figur 11. Chi två test mellan fråga 4 och 7.

19

försämras när jag prokrastinerar”. Medelvärdet för fråga 7 är 3,43 och hamnar mellan stämmer delvis och stämmer lite. Medelvärdet för fråga 18 är 2,48 och hamnar mellan stämmer väl och stämmer delvis. Medelvärdet av respondenterna har svarat att de delvis fördelar studierna jämnt under kursperioden och att lärandet försämras när de prokrastinerar. Genom korrelation har vi analyserat sambandet mellan fråga 11 ”Jag får sämre studieresultat när jag prokrastinerar” och fråga 18 ”Jag anser mitt lärande försämras när jag prokrastinerar” med utgångspunkt i studiens hypotes (H1) Prokrastinering resulterar i sämre studieresultat. Korrelationen är ,413 och är en positiv korrelation. Korrelationen är svag eftersom denna korrelation har fått ett värde på 0,01. De respondenter som har svarat att lärandet försämras när de prokrastinerar får också sämre studieresultat när de prokrastinerar. Det finns alltså ett samband mellan försämrat lärande och sämre studieresultat. Genom chi-två test har vi försökt få svar på vår nollhypotes med utgångspunkt i studiens hypotes (H2) Individer som prokrastinerar har mindre kunskap än de som avstår från att prokrastinera. H0 Det finns ett samband mellan studentens ålder och upplevelsen av försämrat lärande vid prokrastinering (se figur 13).

Value df Asymptotic

Significance (2-sided)

Pearson Chi-Square 29,645a 12 ,003

Likelihood Ratio 25,208 12 ,014

N of Valid Cases 157

a. 8 cells (40,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 1,66.

Figure 13. Chi två test mellan fråga 1 och 18.

Chi-två värdet är på 29,645 vilket ger ett p-värde på 0,003. Det finns ett signifikant samband mellan ålder och upplevelsen av försämrat lärande på grund av prokrastinering vilket innebär att vi accepterar vår nollhypotes.

20

5. Diskussion Här redogörs för diskussion kring val av metod, studiens resultat samt slutsatser. Det redogörs också för förslag till vidare forskning.

5.1 Metoddiskussion

Valet av metod har bidragit till en relativ god svarsfrekvens. Vi hoppades få in 250 besvarade enkäter och hade till en början planerat att dela ut enkäten i pappersformat på Mälardalens Högskola. Under enkätkonstruktionen gick skolans rektor ut med beslutet om att tillsvidare stänga ner all undervisning på campus. Tanken om att dela ut enkäten i pappersformat var därför inte längre aktuell och vi tvingades tänka om. För att få ut vår enkät till våra respondenter tog vi beslutet att istället dela enkäten via internet på plattformen Facebook. Fördelarna med ändring av tillvägagångssätt var effektivitet, smidighet och lättillgänglighet. Enkäten som vi redan börjat att konstruera genom ett google formulär kunde enkelt delas på Facebook. Genom att samla in data i google formuläret fick vi allt resultat skickat direkt till oss relativt färdigställt på dator och vi kunde oavbrutet arbeta parallellt med andra delar av uppsatsen under insamlingens gång. En nackdel med ändring av tillvägagångssätt är att vi delade enkäten i grupper där vi själva var medlemmar, vilket kan resultera i att vi får liknande svar eftersom grupper tenderar att tänka lika och påverka varandra. Den kan också vara positivt gentemot deltagandet för undersökningen, då vi tror respondenterna vill vara behjälpliga till vår undersökning då de kan få en upplevelse av att vara specifikt utvalda för undersökningens syfte. Vi fick sammanlagt in 157 besvarade enkäter vilket nästan var 100 mindre än vad vi hoppats på, trots två påminnelser. Vi tror att om vi haft möjligheten att dela ut enkäten på campus så skulle vi ha större chans till ett större antal besvarade enkäter. De problem vi stötte på i analys av enkäten, och som vi i efterhand skulle gjort annorlunda, är våra flervalsfrågor. Vi skulle sparat mycket tid genom att dela upp flervalsfrågorna (fråga 5,6,19,25 och 26) till påståenden. Exempelvis kunde vi ändrat fråga 5 till “Jag läser en högre utbildning för egen utveckling”. Detta hade kunnat bidragit till en högre datanivå och vi hade även sparat in mycket tid på detta moment. Samtidigt upplever vi att det hade varit bra att minska antalet påståenden i enkäten då det kan upplevas tjatigt för respondenten. Vi hade kunnat vara mer uppmärksamma kring påståendena vi formulerade och hur de skulle komma att användas i SPSS programmet samt prioriterat de påståenden som var av störst relevans. Detta kunde underlättat vår process. I fråga 19 fick respondenten chans att rangordna de faktorer som påverkade om de prokrastinera. Ett av svarsalternativ löd ”vilken svårighetsgrad jag anser uppgiften har” vilket är något som vi i efterhand ångrar då vi märkte att svaret blev otydligt. Detta gör det svårt att få ett svar på om respondenterna anser att uppgiften ska vara svår eller lätt för att de ska undvika prokrastinering. Fråga 11 och 12 är omvända frågor och berör hur respondenterna upplever prokrastinering påverka deras studieresultat. Detta borde genera i liknande svar, det vill säga att de studenter som påstår prokrastinering ger bättre studieresultat också borde ha svarat att prokrastinering inte ger sämre resultat. Så visar sig fördelningen inte vilket gör att vi tror det kan ha uppstått falska svar eller att respondenten inte reflekterat tillräckligt över den ställda frågan.

21

Genom att skicka ut enkäten via internet genom ett Google formulär har vi kunnat tagit del av insamlade data färdig och dokumenterad, vilket varit en stor hjälp under processens gång. Några negativa aspekter som tagits i fundering är att enkät i regel endast ger ett svar på ytan, till skillnad mot exempelvis en kvalitativ intervjuform, som får en mer djupgående analys. Att genomföra en kvalitativ intervju tror vi hade kunnat bidra till ett mer djupgående resultat där respondenten får chans att utveckla och diskutera sin respons men vi tror att detta tagit betydligt längre tid. Valet av kvantitativ metod i form av enkät är inget vi ångrar utan vi anser fortfarande att det var en bra metod som utgångspunkt för vårt syfte. Genom den kvantitativa metoden har vi kunnat testa våra hypoteser samt diskutera våra forskningsfrågor. Valet att genomföra studien tillsammans med en partner har varit ett bra tillvägagångssätt. Fördelar med att arbeta tillsammans med en partner är att ha någon att bolla idéer med vilket minskar risken för att fastna i arbetet. Nackdelar med att arbeta tillsammans är att tvingas anpassa sig efter den andra. Det är viktigt att kunna samarbeta och vara beredd på att kompromissa, både med tankar, idéer och tid. Innan vårt samarbete startade satte vi oss ner och gick igenom de mål vi har för studien samt vilka förutsättningar vi har för att genomföra arbetet. Detta har följts på ett bra sätt och fördelningen av arbetet har främst bestått av samarbete, där vi tillsammans har arbetet i Google Drive så att vi hela tiden håller oss uppdaterade och kan vara överens om text. Vi har skrivit alla texter tillsammans och vi båda har tagit fullt ansvar över hela uppsatsen. 5.2 Resultatdiskussion utifrån tidigare forskning

Resultatet visar att de respondenter som trots prokrastinering upplever att de får lika bra studieresultat, också upplever att de kommer att fortsätta prokrastinera. Detta kan hjälpa till att belysa för varför resultatet visar att prokrastinering hos respondenterna har ökat från grundskolan till gymnasiet. Respondenten som fått goda studieresultat trots prokrastinering i grundskolan har då också fortsatt i gymnasiet. En fundering om varför prokrastinering förekommer i så stor utsträckning i gymnasiet är att studenterna upplever en större frihet gentemot sina studier och därför kan lägga upp sitt arbete mer självständigt. I resultatet visas det också att prokrastinering avtar något i högskolan, vilket kan bero på att man har haft tid till reflektion och mognad mellan gymnasiet och högskolan och möjligen insett att prokrastinering ger negativa konsekvenser. Resultatet visar även ett samband mellan de som tidigare prokrastinera och fortsatt sin prokrastinering. Hensley och Cutshalls (2018) undersökning tyder på att detta resultat kan handla om att prokrastinering har blivit en vana. De respondenter som svarat att de tidigare prokrastinera tenderar att fortsätta och studenter som har fördelat sina studier jämnt fortsätter i det spåret. Trots att endast en liten del av respondenterna har svarat att de får bättre studieresultat av att prokrastinera, menar mer än hälften av de som prokrastinerar att de vill sluta. Även motivation som tas upp i Akpurs (2017) studie säger att alla studenter har olika mål och ambitioner med sina studier och att detta är något som kan påverka om man väljer att prokrastinera eller inte. Vårt resultat redovisar att över tjugo procent av respondenterna har svarat att de studerar på grund av andras förväntningar, brist på annat eller att de inte vet. Detta kan betyda att en del av respondenterna sannolikt är omotiverade till sina studier och inte studerar för sin egen vinning. Studerar respondenten inte för sin egen vinning ökar risken till brist i motivationen vilket kan resultera i ökad prokrastinering. Precis som Cao (2012) belyser så är det viktigt att studera studentens motivationsnivå i relation till deras prokrastinering. För att kunna hjälpa till

22

i arbetet mot prokrastinering så ska stort fokus läggas i den inställning som respondenten har gentemot sina studier och vilka mål som är satta. Om respondenten inte har god motivation eller inställning till sina studier är det svårt att motivera och påverka i arbetet mot prokrastinering. Respondentens attityd gentemot prokrastinering har också visat sig ha betydelse för fenomenet. Resultatet visar att de respondenter som svarat att de får goda studieresultat när de prokrastinerar också ser sin prokrastinering som en tillgång, vilket stämmer överens med vad Hensley (2016) visat. Hensleys undersökning har redovisat att de studenter som upplever deras akademiska prestation opåverkad av prokrastinering ser ingen anledning till att sluta. Vårt resultat visar att om prokrastinering upplevs positivt för studieresultatet så ses prokrastinering som en tillgång och om prokrastinering upplevs negativt för studieresultatet så ses prokrastinering som ett hinder. Resultatet visar även att majoriteten av respondenterna anser att prokrastinering både kan ses som en tillgång och ett hinder. Detta tror vi beror på att respondenterna upplevt både negativt och positivt studieresultat och därför har svårt att urskilja om prokrastinering påverkar dem negativt eller inte. Är studieresultatet oförändrat och tillräckligt så ses prokrastinering som en tillgång men om studieresultatet drabbas och kanske till och med leder till en omtentamen så ses prokrastinering som ett hinder. En stor majoritet av respondenterna har också svarat att lärandet försämras vid prokrastinering vilket också kan vara en bidragande faktor till att prokrastinering ses som ett hinder. Vi kan alltså se en tydlig koppling mellan respondentens lärande och studieresultat, där de respondenter som upplever studieresultatet som oförändrat också upplever lärandet som opåverkat och tvärtom. Lärandet och respondentens studieresultat ligger därför på samma nivå. För att utveckla detta resultat ytterligare hade det varit intressant att formulera frågor där det tydligare framgår samt återspeglar för varför respondenten misslyckas att se varför de skulle gynnas av att sluta prokrastinera. Vi skulle vilja ta reda på varför respondenten enbart ser studieresultat och lärandet som en konsekvens av prokrastinering och inte ser helheten av problemet. Prokrastinering kan resultera i mer än bara försämrat studieresultat och uteblivet lärande, den psykiska hälsan och individens välbefinnande påverkas också (Hensley, 2016). För att få svar på om externa faktorer bidrar till prokrastinering ställde vi frågan där respondenten fått svara på om de har barn eller arbete vid sidan av sina studier. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna inte har barn men att de arbetar vid sidan av sina studier, tätt följt av dem som svarade att de varken arbetar eller har barn. Majoriteten av respondenterna har alltså utöver sina heltidsstudier också ett arbete som dygnet ska räcka till. Resultatet visar även på att en stor del av respondenterna enbart har heltidsstudier, vilket ger en förhoppning om att prokrastinering inte ska förekomma i lika stor utsträckning då deras fokus bör ligga på studierna. Eftersom det enbart är ett litet antal av respondenterna som både har arbete och barn på sidan av sina studier fick vi en tro om att endast ett fåtal respondenter skulle uttrycka att de upplever tidsbrist i relation till sina studier. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna upplever tidspress, vilket tyder på att de respondenter som inte har några aktiviteter på sidan av studierna också har svarat att de upplever tidspress som en orsak till prokrastinering. Det är svårt att urskilja vilken påverkan externa faktorer har på prokrastinering då vi trodde att resultatet skulle se annorlunda ut. Vi trodde, precis som i Norby, Klingsieck och Svartdals (2017) studie, vårt resultat skulle visa att externa faktorer påverkar till prokrastinering. Vi trodde att barn och arbete påverka prokrastinering mer jämfört med de som enbart har heltidsstudier. Detta visar sig inte i vår studie. För att få ett utvecklat svar på om externa faktorer påverkar prokrastinering skulle vi formulerat en fråga där respondenten får berätta hur hen planerar sin vardag och varför de upplever

23

tidspress. Detta hade kunnat öppna upp för fler externa faktorer som kan bidra till den upplevda tidsbristen som respondenterna uttrycker påverkar deras prokrastinering. I vårt resultat redovisas det för att över femtio procent av respondenterna vill sluta med sin prokrastinering och att de som vill fortsätta prokrastinera ligger strax över tjugo procent. Attityden gentemot prokrastinering är viktig för att studenter ska finna viljan att sluta. Resultatet visar också att respondenterna anser studieresultatet delvis bli bättre med prokrastinering. Respondenterna upplever troligen inte tillräckligt med negativa konsekvenser på grund av prokrastinering för att finna motivation till att sluta. Precis som Grunschel och Schopenhauer (2015) vill vi också betona vikten i att tala öppet om fenomenet samt visa på vilka negativa konsekvenser prokrastinering kan ge med sig. Det handlar inte enbart om studieresultatet trots att de flesta av våra respondenter verkar dra den slutsatsen. Med inspiration från Ackerman och Gross (2005), som undersökte orsaker till studenters prokrastinering, så formulerade vi en fråga där respondenten fick rangordna vilken faktor som har mest påverkan på om de prokrastinerar eller inte. Precis som i Ackerman och Gross (2005) undersökning visar även vårt resultat att de högst rankade faktorerna är hur intressant uppgiften är och vilken svårighetsgrad uppgiften har. Kanske upplevs uppgiften för svår för att tas tag i direkt vilket leder till prokrastinering, eller så upplevs uppgiften vara för enkel och därför anser respondenterna att de kan skjuta upp uppgiften till senare. På samma sätt tolkar vi även intresset för uppgiften, är uppgiften intressant väljer respondenten att utföra den direkt, om inte så tenderar respondenten att skjuta upp uppgiften. Även Wu och Fan (2016) betonar att intresset för uppgiften är viktig för att hindra prokrastinering. Det som visar sig ha minst påverkan på prokrastinering är miljön på skolan, läraren samt klasskompisarna. Yilmaz (2017) belyste i sin undersökning att studiemiljön inte spelar någon roll för prokrastinering då fenomenet förekommer i de flesta miljöer. Våra respondenter fick svara på om de upplever god studiero i skolans lokaler, såsom bibliotek, grupprum osv. En klar majoritet svarade stämmer mycket väl, vilket också kan vara en anledning till att de svarar att miljön på skolan spelar mindre roll för om de prokrastinerar eller inte. Studiemiljön har alltså även i vår studie visat sig ha en liten påverkan på prokrastinering. Resultatet visar, på frågan om prokrastinering var ett vanligt fenomen i deras studentkretsar, att de flesta respondenter upplever det stämma mycket väl. Trots detta var klasskompisarna en av de faktorer de ansåg påverka prokrastinering minst. En fundering är att studenten inte påverkas av kulturen i klassrummet utan prokrastinering är endast individens egna val. Resultatet visar att prokrastinering är ett vanligt förekommande fenomen på Mälardalens Högskola inom den grupp som svarat samt att respondenterna upplever klasskompisarna ha minst påverkan för prokrastinering. Att prokrastinering förekommer i stor utsträckning i studentkretsarna hjälper till att stärka Hensley och Cutshalls (2018) undersökning. Prokrastinering är något som de flesta gör och anses därför inte vara något som är annorlunda eller avvikande. Det är nästan som en trend som bara sprider sig mer och mer bland studenter. Om en klasskompis prokrastinerar så är det lätt för andra studenter att haka på och följa det beteendemönstret. I Hensley och Cutshalls (2018) undersökning talade studenterna för att prokrastinering blivit en identitet, det är något studenter verkar identifiera sig med vilket är något vi upplever även i vår studie. För att respondenten ska kunna möjliggöra för sig själv att sluta prokrastinera är det viktigt att respondenten förstår sig själv, sina mål samt kan hantera sina inre processer. Grant (2009) beskriver att de studenter som har höga krav på sig själva och inte lyckas leva upp till dessa tenderar att hamna i en ständig prokrastinering. I vårt resultat redovisas det att förutom

24

försämrat studieresultat, anser respondenten också att lärandet försämras vid prokrastinering. Respondenten riskerar alltså att hamna i en återkommande cirkel där målen inte uppfylls, lärandet blir sämre, prokrastinering förekommer och hälsan påverkas negativt. 5.3 Slutsatser

I dagens samhälle ställs stora krav på flexibilitet och stresstålighet vilket kan vara något som bidrar till prokrastinering. De som prokrastinerar arbetar under ständig tidspress eftersom de är tvungna att göra ett arbete som egentligen skulle fördelats under exempelvis en vecka, på en natt. I vår analys redovisar vi att högre utbildning blivit en alltmer eftertraktad merit med motivationen för att få ökade arbetsmöjligheter. Dock innebär det att många studenter börjar läsa en högre utbildning av fel anledning vilket kan resultera i en omotiverad student som inte finner sin utbildning intressant och därför prokrastinerar sina studier. En student som prokrastinerar sig genom hela utbildningen kan utveckla en hög stresstålighet och flexibilitet vilket idag är mycket eftertraktat på arbetsmarknaden. Därför kan prokrastinering bli, inte bara ett hinder, utan också en tillgång. Däremot är prokrastinering inget vi vill rekommendera då tidigare forskning samt föreliggande studie har visat på att prokrastinering kan leda till ångest och stress samt ett försämrat lärande. Vi upplever att alla studiens forskningsfrågor till viss del blivit besvarade och analyserade i studiens resultat och diskussion. Studien har visat att prokrastinering påverkar till ett sämre studieresultat. Vi trodde dock att prokrastinering skulle visa sig påverka studieresultatet betydligt mer än vad våra respondenter upplever. Att prokrastinering var den största anledningen till ett sämre studieresultat var också något vi trodde men detta visar sig inte alls lika klart i studien. Studien har också visat på att prokrastinering påverkar lärandet samt påverkas av studentens studiemiljö. Något som inte lyckats framgå lika tydligt i studien är vilken den främsta anledningen till studenters prokrastinering är. Här upplever vi att detta är en miss från vår sida då vi kunde varit mer ihärdig med frågor där respondenten får uttrycka sig mer kring hens upplevelse till varför hen prokrastinerar. Detta är något vi också nämner tidigare i texten, då det kunde hjälpt oss att få en fördjupad bild på fenomenets uppkomst. Studiens hypoteser, ”H1”, ”H2” och ”H3” har alla accepterats. Vår studie visar att en av prokrastineringens konsekvenser är ett sämre studieresultat. I en av studiens korrelationer har vi exempelvis ställt prokrastinering och sämre studieresultat i relation till upplevelsen av ett försämrat lärande. Resultatet visar att det finns ett samband mellan sämre studieresultat och lärande, det vill säga att studiens hypotes ”H1” accepteras. Studenter på Mälardalens högskola upplever att prokrastinering leder till ett sämre studieresultat. Studiens andra hypotes, ”H2”, kan också accepteras. Studiens resultat visar att studenter upplever ett sämre studieresultat när de prokrastinerar och även att studieresultat och lärande hänger ihop. Det vill säga att ett sämre studieresultat också leder till ett sämre lärande. Studiens resultat visar också att miljön har en påverkan på studenters prokrastinering där yttre faktorer har stor effekt. Studenter belyser att en stor anledning till prokrastinering är aktiviteter på sidan av studierna. Studiens tredje hypotes, ”H3”, accepteras. En intressant upptäckt i denna studie är att det har visat på att fenomenet prokrastinering drastiskt ökar från grundskolan till gymnasiet. En tanke är att studenter i grundskolan har tydligare strukturer och ramar för att i gymnasiet helt förlora dessa och därför börja prokrastinera betydligt mer. Vår tanke är att en stor del av de studenter som prokrastinerar i högskola började detta beteende i gymnasiet då alla ramar och strukturer försvann. En idé för

25

att förhindra prokrastinering är att, redan från grundskolan, förbereda eleverna på att själva strukturera upp och planera sin studiegång. Detta resultat kan vi inom högre utbildning ta med oss till den yngre generationen för att i framtiden kunna minska förekommandet av prokrastinering. Vi har en förhoppning om att det ligger i lärarens intresse att hjälpa studenten att vara förberedda inför större utmaningar. Detta kan även föräldrar bidra med genom att låta studenten, i tidig ålder, planera och strukturera upp sina hemtentor själv, med en nära stöttning. Att gå från grundskolan där de flesta spenderat tio år med samma individer till att börja gymnasiet där det blir en mer främmande miljö är ett stort steg i sig. Något som vi tror kan förhindra prokrastinering är grupparbeten. Vi anser att grupparbeten tvingar studenten att anpassa sig efter de andra i gruppen vilket gör det svårare att prokrastinera. Grupparbeten upplever vi också kan bli negativt då studenter i många fall tilldelas möjligheten att själva dela in sig i grupper. Detta resulterar vanligtvis i att studenten parar ihop sig med de klasskamrater som de umgås med mest, vilket kan bli en negativ effekt då de istället för att studera väljer att umgås genom en roligare aktivitet. Vi tror att grupparbeten fungerar bäst mot prokrastinering om läraren fördelar grupperna själv. På så sätt minskar risken att de studenter som tenderar att prokrastinera hamnar med likasinnade. En annan idé på åtgärd är att det behövs aktörer som tar upp och talar högt om prokrastinering. Prokrastinering är ett fenomen som vi upplever få studenter är medvetna om och som vi själva anser talas alldeles för lite om. I våra studentkretsar är prokrastinering stort förekommande men dock aldrig något som faktiskt diskuteras och reflekteras kring. Vi anser att det är viktigt att belysa för de nackdelar som prokrastinering kan resultera i och på så sätt ge studenter motivation till att fördela sina studier jämnt under kursperioden. Genom att sluta prokrastinera kommer lärandet att förbättras samt leda till ett bättre studieresultat. Detta i sin tur kan bidra till goda förutsättningar på arbetsmarknaden. Prokrastinering upplever vi ofta används som en ursäkt för hur studentens studieresultat blir. När en student får frågan om hur det gick på tentamen och hen inte blivit godkänd är det skönt att kunna luta sig tillbaka på det faktum att hen endast studerat i två dagar inför tentamen. Detta gör att studenten kan “skylla” sitt studieresultat på sin prokrastinering istället för att det ska reflektera på studentens kunskap. Detta är något vi har upplevt och själva varit med om under vår studietid. Prokrastinering upplevs ibland vara en trend, det har nästan blivit som en tävling bland studenter då vissa menar på att de är duktigare för att de klarat en tentamen genom att bara studerat i två dagar, jämfört med den student som studerat sedan kursstart. Detta kan resultera i att studenter upplever ett tvång till att prokrastinera sina studier trots att det är något som inte ligger i deras intresse. Det är därför viktigt att belysa för all den psykiska påfrestning som följer prokrastinering och att det är ett stort hinder för studenter i deras lärande. 5.4 Förslag till fortsatt forskning

Föreliggande studie belyser endast en liten del av fenomenet prokrastinering och det skulle därför vara av intresse att utföra liknande studier på andra högskolor och universitet runt om i landet. Det skulle också vara av intresse att genomföra en liknande studie som går in mer på djupet, exempelvis genom en kvalitativ forskningsintervju. Vi belyser i vår metoddiskussion att en kvalitativ intervjuform hade kunnat bidragit till ett mer djupgående arbete där vi kan få en ännu bättre förståelse till fenomenet och hur studenter ser på det. Därför skulle en kvalitativ studie vara av intresse. Mer forskning inom området kommer resultera i bredare och mer varierade data vilken kan bidra till en större kunskap till prokrastinering.

26

Referenslista

Ackerman, D.S & Gross, B.L. (2005). My Instructor Made Me Do It: Task Characteristics of Procrastination. Journal of Marketing Education. http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest-com.ep.bib.mdh.se/docview/204424657?accountid=12245 Akpur, U. (2017). Predictive and Explanatory Relationship Model between Procrastination, Motivation, Anxiety and Academic Achievement. Eurasian Journal of Educational Research. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1148804.pdf Byström, J, & Byström, J. (2011). Grundkurs i statistik. Natur och Kultur. Cao, L. (2012). Differences in procrastination and motivation between undergraduate and graduate students. Journal of the Scholarship of Teaching and Learning.. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ978906.pdf Denscombe, M. (2018) Forskningshandboken - För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (4e uppl.). Studentlitteratur Gabriel, C.K. (2015). Impact of Birth Order on Procrastination among College Students in Eldoret Town. Journal of Education and Practise.https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1079483.pdf Grant, C. (2009). The Relationship between Procrastination and Intrapersonal Intelligence in College Students. University of North Dakota, ProQuest Disseration Publishing. https://search-proquest-com.ep.bib.mdh.se/eric/citedreferences/MSTAR_276093166/7F8DF467C2F64984PQ/4?accountid=12245 Grunschel, C & Schopenhauer, L. (2015). Why Are Students (Not) Motivated to Change Academic Procrastination? An Investigation Based on the Transtheoretical Model of Change. Journal of College Student Development. http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest-com.ep.bib.mdh.se/docview/1673950024?accountid=12245 Hensley, L.C (2016). The Draws and Drawbacks of College Students' Active Procrastination. Journal of College Student Development. http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest-com.ep.bib.mdh.se/docview/1798401651?accountid=12245 Hensley, L.C & Cutshall, J.L. (2018) Procrastinating in College: Students' Readiness and Resistance to Change. Journal of College Student Development. http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1353/csd.2018.0047 Lantz, B. (2009) Grundläggande statistisk analys. Studentlitteratur.

27

Nordby, K, Klingsieck, K.B & Svartdal, F. (2017). Do procrastination-friendly environments make students delay unnecessarily?. Soc Psychol Educ. http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s11218-017-9386-x Statistikmyndigheten SCB (2020) Utbildningsnivå i Sverige. Hämtad 20-06-09 från https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/utbildningsnivan-i-sverige/ Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Idrottsstatistik:https://idrottsstatistik.se/foreningsidrott/barn-och-ungdomar/ Wahlgren, L. (2013). SPSS steg för steg. (3e uppl.) Studentlitteratur. Wu, F. & Fan, W. (2016) Academic Procrastination in Linking Motivation and Achievement-Related Behaviours: A Perspective of Expectancy-Value Theory. An International Journal of Experimental Educational Psychology. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/01443410.2016.1202901 Yilmaz, M.B. (2017) The Relation between Academic Procrastination of University Students and Their Assignment and Exam Performances: The Situation in Distance and Face-to-Face Learning Environments. Journal of Education and Training Studies. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1151937.pdf

Bilagor

Bilaga 1 Enkät

Prokrastinering kommer från latinets pro och crastinus och betyder “till morgondagen”. Det handlar om att medvetet undvika och skjuta upp planerade handlingar. Andra ord för prokrastinering är att skjuta upp eller fördröja. Din bakgrund

1. Ålder (19-24) , (25-30), (31-36) , (37+) 2. Kön (Kvinna) (Man) (Annan) (Vill inte svara) 3. Hur många terminer har du studerat? ( 1 - 2 ) (3 - 4 ) ( 5 - 6 ) ( 7 + ) 4. Kryssa i det som bäst stämmer in på dig. ( 1. Jag har inga barn och arbetar inte vid sidan om studierna )

28

( 2. Jag har inga barn och arbetar på sidan om studierna ) ( 3. Jag har barn och arbetar inte vid sidan om studierna ) ( 4. Jag har barn och arbetar på sidan om studierna ) 5. Varför läser du en högre utbildning? (1. Fler arbetsmöjligheter ) ( 2. Pga andras förväntningar ) (3. Egen utveckling )

(4. Brist på annat) ( 5. Vet ej)

6. Kryssa i de påstående(n) som bäst stämmer in på dig (du kan kryssa i flera alternativ).

1. Jag prokrastinerade i grundskolan 2. Jag prokrastinerade i gymnasiet 3. Jag prokrastinerar i högskola 4. Jag har aldrig prokrastinerat

7. Jag fördelar alltid mina studier jämnt under kursperioden. 1. Stämmer mycket väl 2. Stämmer ganska väl 3. Stämmer delvis/ibland 4. Stämmer inte särskilt väl 5. Stämmer inte alls 8. Jag upplever ofta tidsbrist inför en examination. 1. Stämmer mycket väl 2. Stämmer ganska väl 3. Stämmer delvis/ibland 4. Stämmer inte särskilt väl 5. Stämmer inte alls 9. Inför salstentor prokrastinerar jag mina förberedelser. 1. Stämmer mycket väl 2. Stämmer ganska väl 3. Stämmer delvis/ibland 4. Stämmer inte särskilt väl 5. Stämmer inte alls 10. Inför hemtentor prokrastinerar jag mina förberedelser.

1. Stämmer mycket väl 2. Stämmer ganska väl 3. Stämmer delvis/ibland 4. Stämmer inte särskilt väl 5. Stämmer inte alls

11. Jag får sämre studieresultat när jag prokrastinerar.


12. Jag får bättre studieresultat när jag prokrastinerar.


13. I min utbildning ser jag min prokrastinering som en tillgång.


14. I min utbildning ser jag min prokrastinering som ett hinder.


29

15. Prokrastinering påverkar inte mina studier eftersom att jag alltid hinner klart i tid.


16. Orsaken till att jag prokrastinerar är för att jag har varit stressad i samband med mina studier.


17. Orsaken till att jag prokrastinerar är för att jag har upplevt ångest i samband med mina studier.


18. Jag anser att mitt lärande försämras när jag prokrastinerar. 1. Stämmer mycket väl 2. Stämmer ganska väl 3. Stämmer delvis/ibland

4. Stämmer inte särskilt väl 5. Stämmer inte alls 19. Vilka faktorer anser du påverkar om du prokrastinerar eller inte? Rangordna dem enligt följande; 1 = mest påverkan och 6 = minst påverkan

Miljön på skolan - Läraren - Klasskompisar - Andra sysslor utanför skolan - Hur intressant uppgiften är - Vilken svårighetsgrad jag anser att uppgiften har

20. Jag upplever god studiero i skolans lokaler (tex. bibliotek, grupprum osv).


21. Jag studerar bättre hemma än i skolan. 1. Stämmer mycket väl 2. Stämmer ganska väl 3. Stämmer delvis/ibland

4. Stämmer inte särskilt väl 5. Stämmer inte alls

22. När jag prokrastinerar upplever jag ångest i relation till mina studier. 1. Stämmer mycket väl 2. Stämmer ganska väl 3. Stämmer delvis/ibland

4. Stämmer inte särskilt väl 5. Stämmer inte alls 23. När jag prokrastinerar upplever jag stress i relation till mina studier.


24. Prokrastinering är ett vanligt förekommande fenomen i mina studentkretsar.


25. Kryssa i det alternativ som bäst stämmer in på dig. 1. Jag prokrastinerar och det påverkar mina studier negativt.

2. Jag prokrastinerar och det har ingen påverkan på mina studier.

30

3. Jag prokrastinerar men jag har ingen åsikt om det är bra eller dåligt för mina studier. 4. Jag prokrastinerar inte.

26. Kryssa i det alternativ som bäst stämmer på dig.

1. Jag prokrastinerar och det tänker jag fortsätta med. 2. Jag prokrastinerar och det vill jag sluta med. 3..Jag prokrastinerar aldrig.

Tack för din medverkan! Hälsningar Sara & Desirée.

Bilaga 2 Missivbrev

Hej! Vi är två studenter från Mälardalens Högskola som skriver kandidatuppsats i pedagogik. Vårt valda ämne är Prokrastinering och studien har som syfte att se hur prokrastinering påverkar studenternas studier och resultat. Prokrastinering är ett allt mer vanligt fenomen bland studenter inom högre utbildning och vi har en förhoppning om att denna studie ska kunna bidra till en ökad förståelse för fenomenet. Vi vänder oss till dig som student på Mälardalens Högskola för att ta del av dina tankar och åsikter kring din prokrastinering. Därför är ditt bidrag mycket värdefullt och vi ber dig att besvara enkäten så fullständigt och ärligt som möjligt. Vi räknar med att enkäten tar ungefär 5 minuter att fylla i. Vi utgår ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, vilket innebär att din medverkan är frivillig och kan avbrytas när som helst. Undersökningen är helt anonym och svaren kommer att behandlas konfidentiellt. Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss eller vår handledare för mer information. Vi tackar för din medverkan! Med vänliga hälsningar Sara Altun och Desirée Sandgren. Våra kontaktuppgifter: Desirée Sandgren [email protected] 076-5573940 Sara Altun [email protected]

31

072-3131325 Kontaktuppgifter handledare: Karin Andersson [email protected]

Bilaga 3.1 Första utskick av enkät

Hej alla fellow studenter! (GODKÄNT AV ADMIN)

Vi är två studenter som skriver kandidatuppsats i pedagogik. Vårt valda ämne är Prokrastinering och studien har som syfte att se hur prokrastinering påverkar studenternas studier och resultat. Vi skulle vara tacksamma om du tog dig tiden att svara, enkäten tar ca 5-10 min att svara på. Vårt missivbrev ligger på enkätens första sida och vi uppmanar dig att läsa igenom den innan du påbörjar enkäten.

Tack på förhand /Sara och Desirée!

Bilaga 3.2 Påminnelse 1

Hej alla fellow studenter ännu en gång! (GODKÄNT AV ADMIN)

Liten påminnelse här om att gärna svara på vår enkät om du inte redan gjort det!


Tack på förhand /Sara och Desirée!

Bilaga 3.3 Påminnelse 2

Hej allihopa!

Nu är det absolut sista chansen att svara på vår enkät innan vi stänger ner den om två dagar! Så innan påskharen dyker upp så vill vi gärna att du tar chansen att delta i vår studie!


Vi önskar er en glad påsk och tackar för ert deltagande /Sara och Desirée!

“prokrastinering – den nya trenden” - diva portal

Documents