pastoratstidningen nr 3 2015 - svenska kyrkan, knivsta pastorat

knivstapastoratEN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN [ÅRGÅNG 10 • NR 3 • SEP 2015–NOV 2015]

Tillsammans för det goda samhället

TEMA:NU

SÅ SER VI PÅ TIDENFYRA KNIVSTABOR BERÄTTAR

Hit går din kyrkoavgiftMed ambulans i AfrikaHär är konfagrupperna

2 KNIVSTA PASTOR AT En t idn ing f rån Svenska k yrkan

ELDSJÄLEN

Eva Block, Knivsta

DEN SOM BESÖKT Knivsta församling de senaste sex åren har sannolikt mött Eva Block i uppdraget som kyrkvärd.

– Det är väldigt mycket mer givande än jag trod-de, säger kvinnan som hela livet tagit sin nyfikenhet på största allvar.

Det är högsommar. Eva spelar altfiol under äp-pelträdet som om hon aldrig gjort annat. Men det har hon verkligen. Gjort annat. Och att spela fiol, det lärde hon sig först när hon var 46 år.

Då hade fiolen efter far följt med henne, nedpack-ad, sedan han gick bort när hon bara var tonåring. Nu var det dags att plocka fram den.

– Det skulle ta tre år innan jag fick en bra klang och teknik, fick jag veta från olika håll, berättar Eva. Maken Per och sonen Tomas tog dessa års träning i hemmet med jämnmod, utan att störa eller gnälla. Det gav – förstås – resultat. Sedan många år spelar hon altfiol i Mellersta Upplands kammaror-kester och musiken förvaltas på högsta nivå också av sonen som sjunger i Bergens filharmoniska kör.

ETT TIDIGT BESLUT att bli präst, mynnade efter teolkand-examen ändå trots sin beslutsamhet ut i att hon valde bort det.

– Jag hade tvingats lägga orimligt stor tid på att slåss för kvinnosaksfrågan på bekostnad av präst-ämbetet, konstaterade hon krasst.

Det blev läraryrket i 10 år i stället och däref-ter forskning. Under ett par år studerade hon ett hundratal svenska dagstidningars ledarsidor under 31 års utgivning för att se hur demokratibegreppet hanterades. 1945 var demokrati detsamma som frihet. 31 år senare, 1975, hade tonvikten flyttats till jämlikhet.

DE SISTA 26 åren fram till pensionen hjälpte Eva pro-fessorer och andra forskare som avdelningsdirektör på dåvarande Statens ljud och bildarkiv (numera en avdelning på Kungliga biblioteket). Hit skickas kopior på alla radio- och tv-program som sänds i Sverige. Hon hamnade mitt i en mediaexplosion, som började med en tv-kanal och senare blev 40 med dygnetruntsändningar. Därtill film, video och ljudinspelningar.

Med pensionen fick hon tid. Tid att läsa 40 poäng musikvetenskap på universitetet. Och tid, bland annat, till att vara kyrkvärd och ledamot i både kyrkoråd och församlingsråd. Tron och akademin är på intet sätt en konflikt för henne.

– Det går inte att jämföra. Tron är en vetskap bara, som att man inte tänker på att man andas.

Och nyfikenheten på denna trons värld och di-mension lär hon aldrig någonsin pensioneras ifrån. MÅRTEN GUDMUNDHS

MÅ

RTEN

GU

DM

UN

DH

S

KNIVSTA PASTOR AT En t idn ing f rån Svenska k yrkan 3

INNEHÅLL

Knivsta pastoratnummer 3, 2015

Pastoratstidningen utkommer med fyra nummer per år: i mars, juni, september och december. Tidningen trycks i 6 400 ex, och distribueras till samtliga hushåll i Knivsta kommun.

ANSVARIG UTGIVARE:

Kyrkoherde Anders [email protected]

REDAKTÖR:

Mårten [email protected]

REDAKTION:

Anne-Lina Sandell JannerEva Okfors

GRAFISK FORM/REDIGERING:

Mårten Gudmundhs

OMSLAGSFOTO:

Mårten Gudmundhs

TRYCK:

Wikströms tryckeri, Uppsala

Knivsta pastorat består av Kniv-sta, Alsike, Husby-Långhundra, Lagga, Vassunda och Östuna församlingar.

KONTAKTINFORMATION:

Besöksadress pastorsexpeditionen:Häradsvägen 2 B, KnivstaPostadress: Box 23, 741 21 KnivstaE-post:[email protected]

Telefonväxel: 018-34 10 40Telefax: 018-34 18 32Pastoratets plusgiro:10 00 09 – 0

Facebook: facebook.com/svenskakyrkaniknivstaÖvriga sidor: Sök på kyrkans namn

Twitter: twitter.com/svky_knivsta

Instagram: instagram.com/svky_knivsta

Blogg: blogg.svenskakyrkan.se/knivsta

2 ELDSJÄLEN Eva Block, Knivsta tar sin nyfikenhet på allvar

4 LEDAREN Anders Johansson Det viktiga och svårfångade nuet

5 HÄNT I PASTORATET Det myllrar av liv och händelser i Knivstas sex församlingar!

6 TEMA Tid Fyra knivstabor ger sin syn på tid

8 DÖPTA-VIGDA-BEGRAVDA Hela livets kyrka Pastoratet runt

8 KYRKOÅRET Så ser fjärde kvartalet ut Landar i Kristi återkomst

10 ÅRETS KONFIRMANDER Här är gruppbilderna

12 900 MIL FÅGELVÄGEN Vi har besökt Musume Reserapport från Zimbabwe

14 HIT GÅR PENGARNA Så används kyrkoavgiften Översiktskarta

16 KONTAKT Så når du personalen Välkommen att höra av dig

Detta går din kyrkoavgift till

GudstjänstLovsångsmässaHögmässaBön Andakt

NÄR LIVET KÄNNS TUNGT

SorgegrupperHembesökSjälavårdSamtal

Bikt

LIVETDopKonfirmationVigselBegravning*

*Den obligatoriska be-gravningsavgiften, som alla medborgare betalar, täcker kostnaderna för gravrätt, kyrkogårdsunder-håll, transport till och från bårhus, kostnad för lokal för borgerlig begravnings-ceremoni. Kyrkoavgiften täcker kostnaderna för begravningsgudstjänsten.

KYRKORNAAlsike kyrka*Husby-Långhundra kyrka*S:t Stefans kyrka*S:ta BirgittakyrkanLagga kyrka*Vassunda kyrka*Östuna kyrka*S:ta Maria kapell

*medeltida kyrkor, i bruk sedan dess

KÖRERKyrkokörerGospelkörLovsångs-gruppenUngdomskörBarnkörerPyttekörKvintett

UNGAKonfirmationUngdomsgruppLedarskolaKRIKCredohängLäger

KURSERAlpha - grundkurs i kristen tro

Enneagram- personlighetskurs

BibelstudierKatekumenat- fördjupning i kristen tro

Samtalsgrupp

SKOLORBibeläventyrMusikalerPåskvandringAllhelgonavandringJulvandring

MUSIK & KULTURKonserterUtställningarMässmedverkanMusikalerMusikskolaMusikgudstjänster

KROPP & SJÄLRetreatPilgrimsvandring

BARN & FAMILJBabysångBarntimmarMiniorerStora & småLägerFamiljegudstjänster

PrästerDiakonerParsamtalEnskilda samtalMötesplatserKvinnogrupper

SoppluncherSamverkan med kommun och landsting vid kriserFröhuset

FINNS NÄR DU BEHÖVER SkolaFörskolaGruppboendeVandrarhemKonferensCaféLägenheterS:ta Maria kapell

*...fast här används 0 kronor från kyrkoavgiften. Verksamheten bär sig helt på egna intäkter och bidrar med överskott till pastoratet.

S:TA MARIA ALSIKE*

GUDSTJÄNST UNDERVISNING

DIAKONI

Loppis

Internationella gruppen

Syföreningar

Volontärer

Basar

FairTrade

MISSION

Andakter på servicehus

och institutioner

4

26

10

14

Nustressad eller?OM DU ÄR aktiv på Facebook har du säkert redan sett berättelsen om banken som varje ny dag sätter in 86 400 kronor på ditt konto och vid midnatt tar ut det som är kvar. Vad du gör med pengarna däremellan står dig fritt, du blir inget skyldig.

I själva verket handlar historien om antalet sekunder per dygn. Du får dem att förvalta. Men de du inte använder är för evigt borta.

Först blev jag lite peppad av den där bilden. Sedan stressad. Vem orkar det trycket att alltid förvalta sin tid så klokt och effek-tivt och vist?

Men faktum kvarstår: Det enda vi har och kan göra något med, det är nu.

TEMATEXTERNA I DET här numret handlar om nu och om tid. Kyrkoherden Anders Johans-son funderar över ämnet på sidan fyra.

Fyra knivstabor i varierande ålder gör

detsamma på sidan sex och sju.Själv tänker jag att omständigheterna

ibland tvingar oss, och ibland gör vi det kloka valet att välja det själva, nämligen att fundera i alla fall en sväng över vilka saker jag inte borde skjuta upp utan faktiskt göra.

VILKA TANKAR FÅR du kring tid? Finns det något inom kyrkans väggar som du tänkt på att du skulle vilja prova på? I det här numret har vi sammanställt lite grovt vad som er-bjuds inom Svenska kyrkan i Knivsta. Se mer på sidan 14–15.

I detta nummer får du också följa med 900 mil bort fågelvägen, till en helt annan värld än vår - till Afrika.

Med önskan om en trevlig lässtund.

Mårten Gudmundhs, redaktör [[email protected]]


LEDARE

NÄR JAG ARBETADE som garnisonspastor i Bodens garnison på heltid fick jag frågan av en kollega i vanlig församlingstjänst: ”Anders du verkar ha så mycket tid, hur kommer det sig?” Jag fick fundera ett tag, för arbetsupp-gifter saknades inte. Jag kom fram till att det handlar om vad som är ”Nu” för mig. Att i varje ögonblick (och kortare än så) bestämma sig för om jag är här i nuet eller inte. Är jag styrd av vad andra uppfattar som min arbets-uppgifter så skulle arbetsuppgifterna givetvis sorteras efter deras förväntningar (och mina egna förväntningar) utifrån deras vikt. Det viktiga var att göra uppgift A, B och C. Men om jag uppfattar mina arbetsuppgifter som en viktig del av en betydligt större helhet, så blir resultatet att även de små tidsmässiga utrym-mena mellan dessa viktiga arbetsuppgifter måste anses vara viktiga. Vi talar om ställtider, kanske vi även borde tala om ”stealth”-tider. Tid som är osynlig i vårt stressade samhälle, men som finns där och som påkallar vår upp-märksamhet – om vi hinner…

I BIBELN OCH kyrkans värld finns flera begrepp som handlar om tid. Två begrepp är kronos och kairos.

Kronos – det är den tidsbundna tiden – det som vi har i ordet krono-logi. En sekund är en sekund vare sig den var för tusen år sedan eller om tusen år. I denna rörelse framåt befinner vi oss och är i ordets rätta mening tidsbundna; frågan för oss är huruvida vi upplever oss fångna av den eller om den i sig själv ger oss frihet?

Nuets dilemma är att nu redan är ett då i och med att vi erfar den. Och hur snabbt vi än med våra sinnen kan uppfatta vår omvärld så är den redan oåterkallelig, den är redan historia. Och vi kan fundera över den

filosofiska frågan huruvida/om en tidsenhet kan vara oändligt liten!

Om nu redan är då hela tiden, vad betyder det för oss?

Vi lever i en av världens rikaste länder, men där många människor kämpar med frågan om meningen med livet. Är detta allt? Att bara ha kronos som tidsuppfattning ger inget värde i livet i djupare mening. Allt blir flyktigt. Tydligt syns det inom elektroniken, redan när du köper produkten så är den på väg att bli utbytt mot en ännu häftigare och nyare produkt.

Kronos är viktigt men kairos är lika viktigt.I bibeln så kan kairos anknyta till den kro-

nologiska tiden, men den bär även en djupare innebörd. Den betyder ”avgörande punkt, avgörande betydelse, avgörande plats, ett mo-ment, ett avgörande”. Den har ett evighetsper-spektiv i sig, i kyrkan kallad den eskatologiska tiden. Den uttrycker Guds tid. Den välbehag-liga tiden är den tid då Gud griper in. Den kan även översättas med när ”tiden var inne”.

GUDS VÄSEN, SOM är kärlek, är i sin essens tidslös, den bara är. Guds namn i den hebre-iska bibeln är JHWH. Det namnet fick inte uttalas men har betydelsen att Gud ÄR, Gud

är ett evigt nu. Vi kan erfara en del av detta när verkligheten spränger tid och rum i förälskelsen, eller när ett barn föds. Dessa tillfällen är en doft av evigheten. Vi kan även ana den i det goda samtalet, det där samtalet som man bär med sig länge. Och

det är vår tro att den kronologiska tiden tillhör skapelsen, men när

vi dör så dör vi bort från denna tid och vi föds in i Guds nu, vi övergår till den välbehagliga tiden. Det tillstånd som bara Är. Detta nu som är Gud.

Anders Johanssonkyrkoherde Knivsta pastorat

[[email protected]]

Vi talar om ställtider, kanske vi

även borde tala om ”stealth”-tider. Tid som är osynlig i vårt stressade samhälle, men som finns där och som påkallar vår uppmärksamhet – om vi hinner…

Nu – så viktigt och så svårfångat

ISTO

CKP

HO

TO

”Jag bönhör dig i behaglig tid,och jag hjälper dig på frälsning-ens dag.Se, nu är den välbehagliga tiden; se, nu är frälsningens dag”.

2 Korinthierbrevet 6:2

”Medan vi ännu var svaga dog Kristus för alla gudlösa, när tiden var inne”.

Romarbrevet 5:6


HÄNT I PASTORATET

S:ta Maria Alsike, 5 år!JUBILEUM Fem år har gått ra-sande fort. Den 4 september 2010 invigdes S:ta Maria Alsike med pompa och ståt med en utomhusmässa ledd av ärkebis-kop Anders Wejryd i närvaro av bland andra drottning Silvia. - Det är mycket glädjande att både H.M. Drottningen och H.H.

Ärkebiskopen närvarar och invi-ger S:ta Maria Alsike. Detta visar hur unikt detta projekt är och blir samtidigt utgångspunkten för att förverkliga de visioner vi har för framtiden och för att bidra till att skapa det goda samhället, sade kyrkoherde Anders Johansson då.

Kickstartad termin för ungdomarnaTERMINSSTART 51 ungdomar och ledare därtill fyllde Gålögården under en lägerhelg i augusti. Gruppen har dubblerats på ett år(!) vilket innebar helt ny plats för lägret. Det gamla rymde inte gruppen. På lägret varvades undervisning med mässor, fritid, mugglar-quid-ditch (en bollsport baserad på böckerna om Harry Potter) och samtal över god mat.Lägret var också starten för årets upplaga av ledarskolan och närmare 20 ungdomar vill påbörja ledarskolan den här terminen för att kunna bli ledare i konfirmandgrupp eller annan barn- och ungdoms-verksamhet.

Håll utkik efter BirgittaveckanFÖRDJUPNING Den 7 oktober är S:ta Birgittas helgonförkla-ringsdag. I samband med detta

kommer Svenska kyrkan i Knivsta att erbjuda

en fördjupnings-vecka med aktiviteter hela veckan. Läs mer i Knivsta-

Nytt och på webben.

Dagläger med grafittimålningTRO & LIV Under vecka 33 sam-lades ett gäng barn i åldrarna förskoleklass till årskurs fem

för att sjunga, pyssla, ha roligt och förbereda söndagens mässa med temat Tro och liv med bland annat teater och grafit-timålning under ledning av gra-fittiproffset Viktor Andersson.

Cello och harpa i VassundaVASSUNDA Musik i en vacker medeltidskyrka är en upplevelse utöver det vanliga, det kan nog de flesta skriva under på. I slutet av augusti var ett sådant tillfälle. Då bjöd Gertrud Schneider, harpa, och Luisa Garcia, cello, på

en vacker konsert kallad Besjä-lade klanger.

Fotbollsskola fick prästbesökSAMARBETE Svenska kyrkan och Svenska fotbollförbundet har ett samarbete på riksnivå. Det betyder att också Svenska kyrkan i Knivsta dyker upp när den årliga fotbollsveckan hålls av Knivsta idrottsklubb, i år med idolbilder, samarbetsövningar och en stunds samtal. På bilden övervakar prästen David Silver-kors när ett av lagen ska sänka en rockring till marken utan att tappa den.

Delikatesser och dragspel i LaggaLAGGA Siv Eriksson blev den glada vinnaren av en delika-tesskorg från Martinas deli-katesser under Kvarnens dag i Lagga. Hon lyckades klura ut en riktigt svår bildfråga. Varje år börjar Kvarnens dag med friluftsgudstjänst - i år med strålande solsken och psalmsång ackompanjerad av Lagga spemän på dragspel, fiol och gitarr.

Predikan bakom gallerHUSBY-LÅNGHUNDRA Husaby-marken, den årliga med-eltidsmarknaden i Husby-Långhundra är en marknad som fokuserar på skickliga hantverkare som arbetar med naturmaterial enligt traditio-nella tekniker. I år - det 24:e i ordningen - bjöds sedvanligt på tornerspel och national-dagsfirande, men också tradtionsenligt på en kyrklig tillbakablick till medeltiden, med proces-sion och ledande av gudstjänst bakom galler, eller korskran-ket som det heter. Däremot fuskades det med språket. Svenska fick det bli. Historien förtäljer inte om det beror på krassliga kunskaper i latin hos prästen, eller vänligheten att låta församlingen förstå vad som förkunnas.

Följ med i det som händer, när det händer via våra olika kanaler på internet. Förutom hemsidan, finns vi också på facebook, instagram och twitter. Se adresser på sidan 3.

ARK

IV

JOSEPHINE MAGLIO

HL

HL

MG

MG

HL


TEMA: NU

FYRA KNIVSTABOR TÄNKER OM TID

När man säger ordet ”tid”, vad tänker man då?Pastoratstidningen har ställt den frågan till fyra knivstabor i olika åldrar, från tioåriga Elisabeth Mellqvist till Vera Wijk, 88.

OLA ECKERDAL, 35, tar emot i huset i Lagga-Örby med dot-tern Tove på höften.

– Välkommen in i renove-ringskaoset, säger han och visar in till den minst inplasta-de delen av huset, köket. Han är till vardags projektledare i byggbranschen och kunde snabbt konstatera att det där med att vara föräldraledig och samtidigt renovera hemma, det går inget vidare. Så nu är arbetet utlejt ”och blir gjort på en fjärdedel av tiden”, säger Ola.

Tid är något som på alla sätt och vis påverkar hans liv.

– Om man säger ”tid” då tänker jag ”stress”. Man job-bar ju hela tiden med tiden. Vare sig jag är ledig eller på jobbet så tänker jag på vad det är för tid. Det är väldigt

sällan som jag inte funderar på tiden, vad klockan är. Det är en stor del av mitt liv. Jag har väldigt stora krav på mina medarbetare att vi ska hålla tider, vare sig det gäller ett möte eller hela projekttiden. Och på mig själv också, ska jag tillägga. Vi är styrda av tiden, totalt.

TID ÄR INTE bara stress, förstås. Det finns bra sidor av den också.

– Det som är bra är att man får en början och ett slut på allting. Det gör det lättare att klara av saker som är tråkiga. När man ser fram emot något roligt är också en positiv sak med tid.

Om Ola måste välja ett klockslag är valet enkelt.

– Då väljer jag klockan sex

på morgonen när jag är ledig. Då vaknar jag av mig själv och har en ledig dag framför mig.

OM FUNDERINGARNA KRING tid är väldigt konkreta för Ola Eckerdal, så är de mer filoso-fiska för Eva Okfors, 70. När man säger ”tid” till henne, så går tankarna till ett talesätt: Tiden är en parentes i evighe-ten. Tid är något att förhålla sig till här på jorden, men inte i det långa sedan som väntar. Och synen på tiden ändrar sig med åren.

– Man kan betrakta tiden som varande relativ i stället för som ett absolut begrepp. Då har en 1-åring fördubblat sin tid på 2-årsdagen. Skill-naden mellan att bli 69 eller 70 år är nästan försumbar.

Många upplever att tiden går allt fortare ju äldre man blir. Med detta tänkesätt så förstår man kanske den känslan bättre, menar Eva Okfors.

I DAG ÄR hon pensionär och känner en helt annan frihet till tider än förr.

– I mitt tidigare yrkesliv som tandläkare var dagarna extremt tidsbundna. Patien-ternas tid är också värdefull, väntrummet ska användas så lite som möjligt. Det går ofta ut över andra människor om man inte passar tider! Bibelns gyllene regel är ett bra förhåll-ningssätt även i detta. (”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger.” Jesus, citerad i Matteu-

Ola Eckerdal, 35, med dottern Tove. Eva Okfors, 70.


FYRA KNIVSTABOR TÄNKER OM TIDsevangeliet kapitel 7, vers 12.)

Eva väljer klockslaget tio. – För då är det högmässa.

FÖR VERA WIJK, 88, är det egentligen inte ens år hon tänker på när hon hör ordet ”tid”. Det är snarare tids-perioder. Hon tänker till ordentligt på balkongen på Högåsvägen.

Hon minns med glädje åren som hemmamamma till de sex barnen. Hon och maken Bertil var överens om att det var modellen för dem, trots att det var mot strömmen då.

– Det var inte så populärt på 60-talet. Man fick nästan höra att man var hemma och latade sig.

Men de lät inte trycket från omgivningen bestämma hur de ville ha det.

Musiken minns hon. Som outbildad kantor, men aktiv som sådan sedan 15-årsål-dern har vardagens närhet till familjen fått det fina komplementet med musiken på helgerna och ett aktivt föreningsliv. En egentid som fyllt på med energi.

Det första riktiga jobbet. Det är först efter 50 som Vera tog sin första riktiga anställ-ning, vid Uppsala kyrkliga samfällighets kansli.

Pensionen. När sista barnet lämnat hemmet och maken börjat känna sig ensam om dagarna.

ÄNKEÅREN. ÄVEN OM maken gick bort för över 20 år sedan har deras gemensamma liv gett dem 6 barn, 12 barnbarn och 8 barnbarnsbarn och ett

nionde på väg.– Det är rikedom. Man ska

inte säga att man skryter med det, men man är lycklig över det. Och de är ofta hem.

När Vera får frågan om vilket klockslag hon ska välja får hon tänka till. Det är up-penbart att minuter och sek-under inte är viktiga längre.

- Då väljer jag klockan 10, säger hon efter en stund. För ungefär då tar jag mitt morgonkaffe, säger hon och skrattar gott ännu en gång.

Den yngsta personen vi möter Elisabeth Mellqvist, 10 år. Vi träffas efter skoldagen på S:ta Maria skola i Alsike. Vad tänker hon när hon hör ordet ”tid”?

- Då tänker jag på klockan. Jag vet inte varför, säger hon.

Tid är något som hon

egentligen inte funderar över. Inte mer än att den känns kortare när man gör något roligt, och längre när man gör något tråkigt.

Fast tid kan förstås också vara årstider, tänker hon.

- Jag tycker om både vinter och sommar. Jag tycker om vintern för att jag tycker om snö väldigt mycket och vara utomhus och leka då. Och på sommaren när det är varmt och man kan bada och göra andra saker utomhus. Om nå-gon av årstiderna måste vinna får det bli vintern. Det är så mycket roligt som händer då.

– Och så fyller jag år på vintern.

Klockslaget:– Jag gillar nog nånstans vid

elva. Jag gillar siffran elva. Jag tycker om den. /MG

Eva Okfors, 70. Vera Wijk, 88. Elisabeth Mellqvist, 10.

FOTO

N: M

ÅRT

EN G

UD

MU

ND

HS


KYRKOÅRET – detta händer fjärde kvartalet

SEPTEMBER OKTOBER1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

14 e

ft t

refa

ldig

het

15 e

ft t

refa

ldig

het

16 e

ft t

refa

ldig

het

17 e

ft t

refa

ldig

het

Den

hel

ige

Mik

aels

dag

Tack

säge

lsed

agen

TREFALDIGHETSTIDEN

TREFALDIGHETSTIDEN fortsätter fram till söndagen före domssöndagen. Den dagen har sedan 1983 temat Kristi återkomst och fokuserar på hur Kristus vid sin återkomst ska skilja ont från gott och hur det kristna livet fullbordas med hans återkomst.

”Gångedagarna” mellan bönsöndagen och Kristi himmelsfärds dag är för-bönsdagar för markens gröda. Tacksägelseda-gen är den söndag då församlingen tackar Gud för skörden.

Vi firar ärkeängeln Mikael.

DÖPTA-VIGDA-BEGRAVDA

Här förtecknar vi de kyrkliga handlingar som har ägt rum i pastoratet under perioden 20150512—20150817

Alsike församlingDopgudstjänsterJulian BerntssonErik ÖstrandElias Lavemark

VigselgudstjänsterEmil Segerquist och Lovisa EnglundBengt Fellström och Susanne NargellHenrik Dock och Caroline GullikssonMårten Holm och Elin Karlsson

Husby-Långhundra församlingDopgudstjänsterTeo AnderssonLucas WikVictor Olsen

VigselgudstjänsterJakob Bergbom och Anna WellénMagnus Stigs och Carina MellströmRobert Karlsson och Jessica Juringe

BegravningsgudstjänsterGun ÖhlanderAlex WagnerGunvor Svensson

Knivsta församlingDopgudstjänsterOlivia FredrikssonMolly Wallin

Jakob KöhlerJosefin LarssonSeth GranathSebastian JernbergJack AnderssonOliver ArnekransElina Blom DahlbeckTindra CarlssonIngrid LernfeltWhillemo Eckebring ÖrnseliusElsalill JohanssonFilippa Löwendahl

VigselgudstjänsterJohan Östling och Mathilda BowalliusArvid Lindén och Sofie ÅkerblomLars Kjellman och Agneta Bergqvist LundinMichael Sundkvist och Catharina NyströmKjell Bennemark och Linda OlssonJohan Andersson och Emelie AnderssonGörgen Grönberg och Maria Elevant

BegravningsgudstjänsterUlf SöderlindBritt-Marie RudbergGun HallingLave PerssonMiroslava SekulicSonja EkenbergVera JohanssonAnna-Lena Johansson

Ingegärd KarlssonTore ForssIrene ÅhlinBirgit OlssonKerstin JanssonSoile Eriksson

Lagga församlingDopgudstjänsterAlbin WallsterRonja Linnarsson

BegravningsgudstjänsterKarl Evert LevanderIvan Olander

Vassunda församlingDopgudstjänsterWilliam GustafssonAlice Jonsson

VigselgudstjänsterJessie Frank och Sofia FellinFredric Wolters och Malin Bengtsson

Östuna församlingVigselgudstjänsterLouis Bonnier och Ulrika Kilnes

BegravningsgudstjänsterInger LinderSvante Persson


NOVEMBER17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28

20 e

ft t

refa

ldig

het

8 ef

ter

tref

aldi

ghet

Alla

sjä

lars

dag

Alla

hel

gons

dag

20 e

ft t

refa

ldig

het

Sönd

för

e do

mss

önda

gen

Dom

ssön

dage

n

29 30

1:a i

adve

nt

Ett nytt

kyrkoår

börjar!

31

”Gångedagarna” mellan bönsöndagen och Kristi himmelsfärds dag är för-bönsdagar för markens gröda. Tacksägelseda-gen är den söndag då församlingen tackar Gud för skörden.

Vi minns helgonen, de som under sitt jordeliv visat på Guds kärlek i Kristus och blivit våra fö-rebilder i tro och gärning.

Domssöndagen avslutar trefaldighetstiden med sitt budskap om hur det kristna livet fullbordas vid Kristi återkomst.

Denna helg tänds ljus för de bortgångna och ber att Gud skall låta sitt eviga ljus lysa för dem.

Seth Patrik Granath döptes 6/6 i S:t Stefans kyrka.

Elsalill Johansson döptes 15/8 i S:t Stefans kyrka.

Erik Östrand döptes 13/6 i Alsike kyrka.Foto: Kjell Eriksson.

Görgen Grönberg och Maria Elevant vigdes 1/8 i S:t Stefans kyrka.

Linda Olsson och Kjell Bennemark vigdes 27/6 i S:t Stefans kyrka.

Emelie Andersson och Johan Andersson vigdes och Jack Andersson döptes 4/7 i S:t Stefans kyrka

Carina Mellström och Magnus Stigs vigdes 4/7 i Husby-Långhundra kyrka.


Saxnäsgruppen, bakre raden från v: Andreas Edin, Martin Valman, Erik Victorin, Erik Högfeldt, Marcus Jacobsson, David Olofsson, Olle Bolkéus, William Evans, Anna Holm, Katia Tovar, Oscar Alforn. Mellersta raden från v: Carina Hedman, Anna Bergvall, Nathalie Ellénius, Alexander Holm-berg, Matilda Zade, Julia Dahlberg, Olivia Markstedt, Therese Hamrén, Emelie Eriksson, Magdalena Linder. Främre raden från vänster: Sebastian Sjöberg, Rikard Pettersson, Moa Forsgren, Rebecca Stremberg, Saga Grevarp, Madelene Johansson, Linnea Sjölander, Viktor Altberg, Simon Thor.

KONFIRMANDER

Englandsgruppen, bakre raden från vänster: Jerker Dacke, Rasmus Johansson, William Lundin, Olivia Bergström, Josephine Svanberg, Amanda Ahlestål, Emma Norrby Andersson, Maja Johansson-Hedström, Anna Weinberg, Philip Bengtsson, Oskar Löfgren, Christina Metcalfe, Erik Bolkéus. Mellersta raden från vänster: Ola Forsgren, Ida Ronholt, Adina Pettersson, Elina Blom-Dahlbeck, Samuel Ryberg, Linn Fransson, Maja Ryberg, Thea Bertilsson-Salomon, Molly Lindström, Maria Andersson, Anne-Lina Sandell Janner, Emelie Nordin. Främre raden från v: Kajsa Johansson, Hedda Holmberg, Freja Ågren, Emma Sundqvist, David Silverkors, Samuel E. Lilja, Erika Webrink, Frida Segerström, Josephine Maglio, Amanda Holman.


Tre olika grupper - Åland, Saxnäs och England - grupper som fått sina namn efter var de varit på sitt längsta läger! - har mötts under året och konfirmander, faddrar, unga ledare och anställda ledare har lärt känna varandra och diskuterat allt från ondskans problem till frågan om Gud finns över huvud taget, från relatio-ner till hur någon eller något kan vara både en och tre på samma gång!

Träffarna består av undervisning, sam-tal, fika, skratt, lek och allvar i en riktig blandning.

LÄGERDYGNEN DÄR HELA gruppen åker iväg och lär känna varandra lite mer än man hinner med på några timmars träff en vardageftermiddag eller en söndag ef-

termiddag är viktiga. Att äta tillsammans, sova tillsammans och inte minst leka och städa tillsammans gör att vi visar andra sidor av oss själva och möts på andra villkor än de vi har i skolan eller i sam-hället i stort - där vi ofta har givna roller att förhålla oss till!

ATT HA ANDAKT och att fira mässa är en viktig del av konfirmandtiden - att få uppleva vad kyrkan är med andra sidor av oss själva än bara hjärnan! Att sjunga, tända ett ljus som en bön, ta emot förbön - kanske bli smord med olja, ta emot brödet och vinet i nattvarden, lyssna till texter och böner och predikningar - inse att man inte måste förstå allt - utan att vi får mötas som de vi är i det som är ett

mysterium - tron på det vi inte ser!Under konfirmandtiden finns möjlig-

heten att fundera över ”vad just jag tror på, vem jag är och vem jag vill vara!” Vi som har förmånen att jobba med konfirmanderna lär oss också mycket av konfirmandernas frågeställningar och tankar om livet!

HAR DU NÅGON tänkbar konfirmand i din närhet? Kolla om den personen har funderat på att konfirmeras!

Det finns inget krav på att konfirmeras för att gå med i en konfirmandgrupp, det går bra att gå med i en konfirmandgrupp och om man under tiden tillsammans upplever att det här är inget för mig, så respekterar vi det! Men - vi uppmanar gärna alla att prova på!

ANNE-LINA SANDELL JANNER,

KONFIRMANDLEDARE

Ålandsgruppen, bakre raden från v: Ingrid Norberg, Sebastian Axelsson, Henning Carlsson, Livia Forsyth, Marcus Lundqvist, Julia Andersson, Anna Axelsson. Mellersta raden från v: Niclas Sand, Alexandra Wittgren, Ebba Bjernulf, Filip Stark, Alva Näsbrant, Lovisa Nilsson, Ida Selberg, Klara Dacke, Anne-Lina Sandell Janner, Gustav Johansson. Främre raden från vänster: Tilde Klintskog, Matilda Lundqvist, Ellen Flink, David Silverkors, Linnea Segerström, Fanny Rosenbecker, Tove Hollgren Engan. Saknas på bilden: Wilhelm Alness.

Konfirmation – tid att växaUnder 2015 har drygt 50 ungdomar som just gått ut årskurs 8 konfirmerats i Knivsta pastorat.


VÅRA VÄNNER I AFRIKA

MED AMBULANS I ZIMBABWEMUSUME, ZIMBABWE Äta kyckling för åtta dollar, sova med flad-dermöss på vinden, åka ambu-lans i tio timmar – och finna glädjen i att vara tillsammansMöt Olof Norbergs och Lena Abjörners intryck från en resa till vänpastoratet i Musume, Evangelical Lutheran Church of Zimbabwe.

Knivsta pastorat har ett vänskapsavtal med Musume som innefattar tre områden: Att vi besöker varandra när tillfälle ges (om två år får vi ett återbesök i Sverige och om fyra år åker nya deltagare till Zimbabwe), att vi ber regel-bundet för varandra och att Knivsta pastorat ger stipendier till 50 elever (25 pojkar och 25 flickor) i grundskolan för att göra deras skolgång möjlig. Skolavgiften är bara 15 dollar per termin, men för den som inte har några pengar så är även den summan omöjlig. Dessutom tillkommer pengar till skoluniform och en del annat.

I alla församlingar mötte vi barn som fått del av stipen-diet, och andra som skickade tacksamma hälsningar till alla

er som är med och stöttar.

DET FÖRSTA INTRYCKET är ofta det bestående. När våra värdar möter oss så säger de ”Welcome” och bjuder oss att stiga in i en praktfull vit am-bulans som sponsrats av den lutherska kyrkan i U.S.A.

Att vi fick åka ambulans berodde sannolikt på att det är ett av få fungerande fordon i Musume, det går att köra fort med den och dessutom blir man inte stoppad i po-lisens oändliga kontroller. Polisen kontrollerar körkort, varningstriangel, tillstånd och en massa andra saker, med det egentliga syftet är att de ska kunna avkräva de passerade en avgift/böter. Ett gissel för zimbabwier, och en nödvän-dighet för polisen för att få en någorlunda inkomst.

Vår förare använde glatt siren och saftblandare för att göra omkörningar, slippa betala vägavgift och undvika poliskontroller

Efter ankomst till Bula-wayo, den näst största staden i Zimbabwe, åker vi med am-bulansen i tio timmar för att nå fram till Musume. Effektiv

restid är naturligtvis mycket kortare, men när man väl är på plats i Bulawayo så passar man på att besöka huvudkon-toret, posten, universitetet, lämna trycksaker, hämta en patient på sjukhuset och att bunkra enorma mängder mat.

När vi slutligen handlat det sista i den näraliggande gruvstaden Zhishavane är ambulansen fylld från golv till tak med människor, paket och matkassar. Det rullar omkring ett kålhuvud på golvet och mina fötter vilar på en säck sötpotatis. Vi hade inte varit förvånade om de i sista stund ställt in en hönsbur i ambu-lansen…

VÄL FRAMME I Musume är det svart som i graven. I stort sett varje kväll är det långa och oförutsägbara strömavbrott. Men de använder en stark ficklampa för att lysa vägen för gästerna. ”This is a gift from Hanns Stiggzelius”. Ofta får vi höra om föregående besök från Knivsta och många gånger berättar de med för-tjusning om ”Pastor Hanns”.

Vi får en sen middag, med samma mat som vi sedan

fick tre gånger om dagen i en veckas tid: kyckling, sötpo-tatis, ris, och ZaZa (en fast majsgröt som är zimbabwier-nas basföda). De använder glatt hela kycklingen i maten. I soppan låg vanligtvis hela hönans ben, med klor och allt, som de gnagde på tills det bara var ett avgnagt ben kvar.

Inte undra på att man äter allt när en kyckling eller höna kostar åtta dollar.

I kyrkoherde Shumbas gästhus så fick vi varsitt rum och varsin säng med mygg-nät (kanske även det en gåva från tidigare besökare från Knivsta).

DEN EVANGELISKT luther-ska kyrkan i Zimbabwe är resultatet av en målmedve-ten svensk missionsinsats, i samarbete med den lutherska kyrkan i U.S.A, som började för drygt hundra år sedan.

Idag har kyrkan enligt upp-gift ungefär 220 000 medlem-mar och finns framför allt i de södra delarna av Zimbabwe, i de delar som vetter ner mot gränsen mot Sydafrika. Kyrkan består idag av tre stift, sedan 2005, och Musume lig-

Torka, vatten och klimatförändringar. Det smärtar att se att de klimatförändringar som vi till stor del är ansvariga för drabbar fattiga människor mycket hårt, utan att de egentligen har resurser att möta dem.

HIV/aids. Här kunde vi se en positiv för-ändring. Om vi uppfattade saken rätt så hade andelen smittade minskat från 29 till 13 pro-cent. Tidigare satte man in resurser att hjälpa föräldralösa barn och smittade vuxna genom Home Base Care Centers – där man genom utbildning, mediciner och stöd såg till att barn fick bo hemma hos någon anhörig vuxen.På sjukhuset såg vi stora mängder bromsme-diciner som tillsammans med god rådgiv-ning om hur man tar dem haft stor effekt. Vi antar att man på det sättet helt enkelt förhindrat HIV-smittade att utveckla aids. Dessutom bedrev man intensiv utbildning för hur man undviker att barn smittas redan

i mammans mage. Därmed föds allt fler barn till smittade mödrar friska. Förlossningsvården fungerar väl. Eftersom många blivande mödrar bor långt ifrån sjukhuset så kommer de i god tid innan förlossningen och bor på sjukhuset. Varje natt förlöstes 3-5 barn och när så krävdes så hade man möjlighet att göra kejsarsnitt. Man propagerade också för att män skulle låta omskära sig. Det fanns ett särskilt tält för detta ändamål på sjukhusområdet. Genom omskärelse minskar man risken för överförande av könssjukdomar, kvinnor drabbas i mindre utsträckning av livmoder-cancer, och dessutom menade man att det hade en viss effekt när det gäller överfö-rande av HIV från mannen till kvinnan.

Brist på kapital och arbetslöshet. I början av 2000-talet så beslagtogs vita far-mares mark. Alla var överens om att en om-

fördelning var nödvändig. 6000 vita farmare ägde 70% av den bästa odlingsbara marken. Men med denna landreform så flydde de vita farmarna landet och förtroendet från omvärlden försvann. Vem vill investera i ett land där investeringarna när som helst kan tas ifrån en? Många saknar idag de vita farmarna, de gav jobb och grödor, och de betalade bra. Idag återfinns en hel del av dessa farmare i grannländerna Zambia och Mocambique där de utvecklat ländernas jordbruk avsevärt. Zambia är idag självförsörjande på majs vilket aldrig tidigare varit fallet. Många gruvor är idag stängda. I Zimbabwe finns enorma mängder mineraler; guld, asbest, koppar, zink och krom. Uppemot 20 procent av världens guld räknar man med finns i landet – men gruvdriften går på sparlåga. Man räknar idag med en arbetslöshet på 90

Utmaningar och problem i Musume


ger i det centrala stiftet. När vi vandrar runt i det

område i Musume som kall-las för ”the mission” slås man av hur väl allting är tänkt. Rent fysiskt ser man de tre be-nen som man byggt missionen på. För att uppnå en fram-gångsrik mission som betjänar hela människans behov så in-riktade man sig på utbildning, sjukvård och evangelisation. Och idag, hundra år senare, så står alla de tre benen stadigt: skola, sjukhus och kyrka.

ZIMBABWE ÄR INDELAT i fem odlingszoner som lämpar sig för olika saker. I Musume så är det odlingszon 4 som lämpar sig för uppfödning av köttdjur och odling av växter som inte kräver regelbunden bevattning.

Även om det är smutsigt och skräpigt på många håll så håller de perfekt hygien på två områden. Sällan har vi sett så många med rena och välpres-sade kläder, inte en fläck eller skrynkla, och varje gång man äter så kommer det någon med en kanna vatten för att man skall tvätta händerna innan måltiden. En annan sak som fungerade perfekt är mo-biltelefonerna. Även om ”allt annat” är trasigt, så fungerar telefonerna och täckning ver-kar finnas i minsta lilla by.

NÅGOT ANNAT SOM de var bra på var att be. Innan varje måltid och i stort sett varje gång man möttes så bad man. Sällan några långa böner, men man bad, och att inte be skul-le vara mycket konstigt. Ofta

var det vår hushållerska som bad för vår kvällsmat. Här kunde vi se att vi har något viktigt att lära. I Sverige får vi lätt litet prestationsångest när det gäller bönen, att man ska be på något särskilt sätt, men när de bad så gjorde de det så naturligt att det snart blev en god vana att lägga allt i Guds hand.

DEN KRISTNA TRON har vuxit kraftigt i Zimbabwe, även på senare år. Idag räknar man med att ca 90 procent av befolkningen är kristna. Till de kyrkor som vi känner till, katoliker, lutheraner, meto-dister, så tillkommer ett antal inhemska kyrkor, ofta kallade AIC. De har en slags frilufts-kyrkor där de möts i vita klä-der och huvudbonader. De tar

av sig skorna och kavlar upp byxbenen och kännetecknas av sina afrikanska uttryck; med sång, trummor, heliga berg och profetior. De har en viss dragningskraft även på lutheranerna, som ibland smy-ger dit i skymningen för att få del av en profetia. Samtidigt vill man inte byta kyrka och det är inte möjligt att vara med i två kyrkor samtidigt.

Vi fick intrycket att luth-eranerna är respekterade av omgivningen, ansvarsta-gande, organiserade och hårt arbetande. Framför allt de lutherska kvinnorna, Vashan-diris, tycks vara ett under av flit och driftighet.

En Vashandiri är en kvinna över 25 år (vanligtvis gift) som genomgår en tvåårig utbildning för att tjäna i den lokala kyrkan. De besöker sjuka och behövande, städar i kyrkan och fungerar som kyrkvärdar. Ibland undervisar de och leder gudstjänst. Och så leder de musiken i kyrkan. Varje Vashandirigrupp har en egen fyrstämmig kör, och varje år sker en nationell körtävling om vilken kör som sjunger bäst.

”Finns det inga Vashandiris som inte sjunger”, frågade vi. ”No, I don’t think so”, blev svaret.

LENA ABJÖRNER

OLOF NORBERG

procent. Många är naturligtvis ändå sys-selsatta på olika sätt, men det finns ytterst få lönearbeten att få. Av en befolkning på 13 miljoner är idag 3 miljoner sysselsatta i ar-beten utanför landet; framför allt i Sydafrika men också i t ex England.

Männen. Kanske konstigt att beteckna detta som ett problemområde, men det verkar svårt för männen att finna sin plats i samhället och i kyrkan. Det är påfallande få män engagerade i kyrkan. När vi frågar om anledningen till detta så sä-ger de: ”Oh, männen, de tycker om att dricka öl och röka”. Många män jobbar under långa tider hemifrån, i Sydafrika, ser sällan sina familjer och tar inte sällan med sig olika smittsamma sjukdomar hem till sina hustrur och barn. Kvinnorna får under tiden klara sig så gott de kan.

Det är påfallande unga mödrar i Zimbabwe, 14-18 år är inte alls ovanligt. Många av dem är ensamstående. När vi frågar var deras fä-der är så får vi en oväntad förklaring. För att få gifta sig så måste man erlägga en hemgift till brudens föräldrar. Det är ingen liten hemgift: 5-7 kor till ett värde av 40.000 kronor.”Hur är detta möj-ligt? Kan ni verkligen betala så mycket?”, frå-gar vi pastorn. Och han svarar: ”Nej, det kan vi inte. Jag betalar fortfarande av på hemgif-ten, och det är 10 år sedan vi gifte oss”. Det värsta med detta är om kvinnan av någon anledning skulle avlida. Då kräver brudens föräldrar hela den återstående hemgiften omedelbart. Plus straffavgift. Innan betalningen skett så tillåter de inte att begravning sker. Myndigheterna vill inte lägga sig i utan över-lämnar åt parterna att komma överens, vilket leder till att man ibland begraver kroppar

som luktar och som dragit till sig mängder av flugor. Undra då på att många unga män drar sin kos. Hur skulle de kunna bli accepterade av brudens föräldrar, och hur skall de ha råd med en sådan hemgift?De trodde knappt sina öron när vi berättade att det i Sverige varit vanligt att brudens för-äldrar åtar sig att bekosta hela bröllopet.

Mugabe och politisk repression. Vi mötte inte någon större rädsla för att tala om politik, men oftast talade man inte om Mugabe utan om ”situationen i landet”. Det finns en opposition, framför allt MDC, som är sprungen ur fackföreningsrörelsen. Men efter ett antal riggade val i landet och genom splittring i oppositionen så är förhoppningar-na inte så stora om en omedelbar förändring på det politiska området. Dessutom har den nu 93-årige Mugabe utsett sin relativt unga hustru till sin arvtagare.

Utmaningar och problem i Musume

Detta går din kyrkoavgift till

GudstjänstLovsångsmässaHögmässaBön Andakt

NÄR LIVET KÄNNS TUNGT

SorgegrupperHembesökSjälavårdSamtal

Bikt

LIVETDopKonfirmationVigselBegravning*

*Den obligatoriska be-gravningsavgiften, som alla medborgare betalar, täcker kostnaderna för gravrätt, kyrkogårdsunder-håll, transport till och från bårhus, kostnad för lokal för borgerlig begravnings-ceremoni. Kyrkoavgiften täcker kostnaderna för begravningsgudstjänsten.

KYRKORNAAlsike kyrka*Husby-Långhundra kyrka*S:t Stefans kyrka*S:ta BirgittakyrkanLagga kyrka*Vassunda kyrka*Östuna kyrka*S:ta Maria kapell

*medeltida kyrkor, i bruk sedan dess

KÖRERKyrkokörerGospelkörLovsångs-gruppenUngdomskörBarnkörerPyttekörKvintett

UNGAKonfirmationUngdomsgruppLedarskolaKRIKCredohängLäger

KURSERAlpha - grundkurs i kristen tro

Enneagram- personlighetskurs

BibelstudierKatekumenat- fördjupning i kristen tro

Samtalsgrupp

SKOLORBibeläventyrMusikalerPåskvandringAllhelgonavandringJulvandring

MUSIK & KULTURKonserterUtställningarMässmedverkanMusikalerMusikskolaMusikgudstjänster

KROPP & SJÄLRetreatPilgrimsvandring

BARN & FAMILJBabysångBarntimmarMiniorerStora & småLägerFamiljegudstjänster

PrästerDiakonerParsamtalEnskilda samtalMötesplatserKvinnogrupper

SoppluncherSamverkan med kommun och landsting vid kriserFröhuset

FINNS NÄR DU BEHÖVER SkolaFörskolaGruppboendeVandrarhemKonferensCaféLägenheterS:ta Maria kapell

*...fast här används 0 kronor från kyrkoavgiften. Verksamheten bär sig helt på egna intäkter och bidrar med överskott till pastoratet.

S:TA MARIA ALSIKE*

GUDSTJÄNST UNDERVISNING

DIAKONI

Loppis

Internationella gruppen

Syföreningar

Volontärer

Basar

FairTrade

MISSION

Andakter på servicehus

och institutioner


TILL SIST

Präster Anders Johansson, kyrkoherde .......................................... 018- 34 68 [email protected]

Olof Norberg, bitr kyrkoherde ........................................... 018-34 68 08 [email protected]

Samuel E Lilja, pastorsadjunkt ..............................................018-34 68 [email protected]

Erik Eckerdal, (tj.ledig) [email protected]

Helene Lindström ................................................................... 018-34 68 06 [email protected]

Emmeli Lundmark (50 %) ...................................................... 018-34 68 [email protected]

David Silverkors ...................................................................... 018-34 68 40 [email protected]

Martin Valman .......................................................................... 018-34 68 10 [email protected]

Diakoner Carina Hedman ......................................................................... 018-34 68 16 [email protected]

Marie Simas Nordberg ...........................................................018-34 68 32 [email protected]

Kajsa Nordenstorm .................................................................. 018-34 68 [email protected]

Christina Åberg .........................................................................018-34 68 [email protected]

Musiker Anne-Lina Sandell Janner, samordnare ..............................018-34 68 38 [email protected]

Anna Bergvall (föräldraledig) ................................................018-34 68 36 [email protected]

Bertil Magnusson ....................................................................018-34 68 44

Gunilla Norlin .............................................................................018-34 68 42 [email protected]

Håkan Sandlund (vik) ...............................................................018-34 68 14

[email protected]

Anna Degerman ....................................................................... 018-34 68 [email protected]

Fritidsledare och församlingspedagog Hannele Larsson .......................................................................018-34 68 46 [email protected]

Kristina Göranzon .....................................................................018-34 68 28 [email protected]

Vaktmästare och lokalvårdareJan Moby, fastighets- & kyrkogårdschef .........................018-34 68 48 [email protected]

Henrik Eklund (tjl)

Martina Karlsson ......................................................................018-34 68 59

Kenneth Lager ..........................................................................018-34 68 52

Emil Molinder ........................................................................... 018-34 68 50 [email protected]

Kristina Wolrath .......................................................................018-34 68 34 [email protected]

Tomas Bengtsson ....................................................................018-34 68 54

AdministratörerLacka Linder, kanslichef ..........................................................018-34 68 17 [email protected]

Helén Eriksson ...........................................................................018-34 68 21 [email protected]

Ola Forsgren .............................................................................018-34 68 24 [email protected]

Eva Lindén ................................................................................ 018-34 68 03 [email protected]

Nils Lindmark ............................................................................ 018-34 68 19 [email protected]

Samuel Öhlin .............................................................................. 018-34 68 11 [email protected]

KommunikatörMårten Gudmundhs, kommunikatör ..................................018-34 68 29 [email protected]

PersonalansvarigAnna Antesten, personalchef ............................................. 018- 34 68 20 [email protected]

För kontaktuppgifter till S:ta Maria skola, förskola, gruppboende m.m. se hemsidan www.sanktamariaalsike.se. www.sanktamariaalsike.se www.svenskakyrkan.se/knivsta

KONTAKTA OSS vx 018-34 10 40, [email protected]

HJÄLPflyktingarnai Europa.Sms:a FLYKTING till 72905 så ger du 100 kronor.

pastoratstidningen nr 3 2015 - svenska kyrkan, knivsta pastorat

Documents