På alerten i arbetslivet

Guide för studerande

Checklista för arbetssökandeArbete i många formerLön efter arbeteTid att arbeta och levaArbetssäkerhet och -hälsaOm arbetet upphörInflytande på arbetsmarknadenAkava och ditt eget förbund

3 – 4 5 – 8 910 – 141516 – 1819 – 2021 – 22

Varje arbetstagare har rätt att bli behandlad på ett respektfullt sätt i arbetslivet, att få en skälig lön för sitt arbete samt att visa och utveckla sitt eget kunnande. Denna guide innehåller den mest centrala informa-tionen om dina rättigheter. På arbetsplatsen får du stöd av en personal-representant, såsom förtroendemannen eller en kontaktperson. Från ditt eget fackförbund får du information, utbildning och stöd i alla skede av din arbetskarriär.

Utgivare: AkavaIllustrationer och layout: Samuli SiiralaTryckeri: PunaMustaISBN: 978 - 952 - 5628 - 62 - 3

3

Arbetsansökan

En slagkraftig ansökan ger genast vid första an-blicken en bild av din kompetens, dina styrkor, din behörighet och dina utvecklingsönskemål. En bra arbetsansökan är riktad till respektive arbetsplats och motiverar varför just du skulle vara lämplig för den tjänst du söker. Ansökan borde vara kortfattad. Av din ansökan liksom även av dina löneanspråk bör framgå att du vet vad det är för ett arbete du söker och att du känner till uppgifterna och löneni-vån i branschen. Satsa även på att finslipa layouten.

Löneanspråk

I arbetsansökan framförs löneanspråk endast om det efterfrågas.

Du kan kontrollera minimilönen eller lönere-kommendationen för branschen eller arbetsupp-giften hos ditt eget fackförbund.

CV

En meritförteckning eller ett CV (curriculum vitae) ger mer information om den sökande. Ett CV är

1– 2 sidor långt och presenterar den väsentliga informationen redan vid första ögonkastet. Gör en sammanställning av det som är väsentligt med tanke på det jobb du söker, såsom uppgifter om din utbildning och arbetserfarenhet. Nämn också språkkunskaper, förtroendeuppdrag och fritidsin-tressen som är av betydelse för arbetet.

Lista utbildnings- och arbetsinformationen i ditt CV så att de nyaste uppgifterna kommer först. I ett CV anger man vanligen arbetshistorien för de 5 – 6 senaste åren. Det lönar sig att tänka igenom vad som är relevant att nämna med tanke på den sökta platsen. Det borde inte finnas mer än halv-årslånga luckor i din meritförteckning. Om du har varit arbetslös eller hållit ett sabbatsår, berätta hur du har tillbringat din tid och vad du har gjort för att utveckla dig själv.

Anställningsintervju

Förbered dig omsorgsfullt: ta reda på fakta om arbetsgivaren, öva intervjusituationen i förväg och var också inställd på att genomgå lämplighetstest.

Checklista för arbetssökande

4

Fundera på förhand över vilka frågor du själv vill ställa till arbetsgivaren. Bra frågor kan gälla exempelvis den arbetsuppgift du söker, arbetsgemenskapen eller organisationen.

Ofta förekommande frågor i en arbetsintervju:

• Berättaomdigsjälv.

• Vilkaärdinastarkaochsvagasidor?

• Vadvetduomosssomföretagellersamfund?

• Varförsökerdujustdettajobb

• Ivilkenslagsomgivningarbetardubäst?

• Vadmotiverardigiarbetetochilivet?

• Vilkahobbyerharduellervadägnardudigåtpåfritiden?

• Hurarbetarduigrupp?Ochsjälvständigt?

• Hurreagerardupåstressellerbrådska?Geettexempel.

• Varförbordevianställajustdig?Vadkandutillförajustdettaarbete?

• Puhutkosuomea?DoyouspeakEnglish?(Varbereddpåattsvarapåfrågorpådetfräm-

mandespråket.)

• Vadvilldufrågaossom?

Frågor om exempelvis sällskapande, barnplaner, sexuell inriktning, religion och politiska bindningar är osakliga och till och med olagliga. Du har ingen skyldighet att svara på sådana frågor.

Checklista för arbetssökande

5

Kollektivavtal

Kollektivavtalet är ett avtal mellan fackförbundet och arbetsgivaren eller ett arbetsgivarförbund som representerar arbetsgivaren.

I kollektivavtalet regleras de arbetsvillkor som iakttas i din bransch. Kollektivavtalets uppgift är att garantera så många som möjligt minimivillkor för arbetet, så att den enskilda löntagaren inte separat behöver förhandla om dem.

Arbetsvillkoren för den statliga och kommu-nala sektorns samt församlingarnas anställda i tjänsteförhållande fastställs i det tjänstekollektiv-avtal som gäller för dem. Genom ett individuellt arbetsavtal kan man inte avtala om sämre villkor

än vad som fastställts i ett arbets- eller tjänstekol-lektivavtal som binder arbetsgivaren.

Arbetsavtal

Arbetsavtalet är det primära avtalet i arbetslivet, där arbetstagaren förbinder sig att för arbetsgiva-ren utföra ett fastställt arbete mot en överenskom-men lön. Observera att arbetsavtalet är bindande för dig.

Det lönar sig alltid att göra arbetsavtalet skriftligt. I arbetsavtalet borde åtminstone skrivas in avtalsparternas namn, när arbetet inleds, anställningsförhållandets form och längd, platsen där arbetet utförs, arbetsuppgifterna, arbetsti-

Arbete i m

ånga former

6

Arbetstagaren har rätt till • lönienlighetmedarbets-ellertjänste-

kollektivavtalet

• detskyddochdeminimiarbetsvillkor

somarbetslagstiftningenochavtalenger

• ettlikvärdigtochjämliktbemötande

• fackligorganisering

• ensäkerarbetsmiljö

Arbetstagaren har en skyldighet att• utföraattsittarbeteomsorgsfullt

• följaarbetsledningensanvisningar

• avhållasigfrånkonkurrerande

verksamhet

• inteavslöjaarbetsgivarensaffärs-och

yrkeshemligheter

den, lönen och lönebetalningsperioden, eventuell prövotid, uppsägningstid och vilket kollektivavtal som tillämpas.

Anställningsförhållandet uppstår när arbets-tagaren börjar utföra det arbete som beskrivs i arbetsavtalet. Först då tillämpas alla de lagar som hör till arbetslagstiftningen. I ett anställnings-förhållande betalar arbetsgivaren lön till arbets-tagaren, innehåller förskottsskatt samt betalar pensionsavgifter och övriga sociala avgifter. Dock ska uppsägningstider iakttas redan från det att arbetsavtalet ingås.

Om arbetsavtalet inte har ingåtts skriftligt och det är fråga om ett anställningsförhållande som gäller tills vidare eller ett tidsbundet anställnings-förhållande som varar över en månad måste ar-

betsgivaren i vilket fall som helst ge arbetstagaren en skriftlig utredning över de centrala villkoren för arbetets utförande.

Stat, kommun och församlingar har även tjänsteförhållanden. För de personer som utsetts till en tjänst görs ett beslut om tjänstetillsättning. Dessa personer är bundna av tjänsteansvar, men i övrigt motsvarar ett tjänsteförhållande i stor utsträckning ett arbetsförhållande.

Ett individuellt arbetsavtal ingås, såsom namnet antyder, individuellt.

Prövotid

Arbetstagaren och arbetsgivaren kan avtala om en prövotid som i regel kan vara högst 4 månader lång, och vars syfte är att klarlägga arbetstagarens

Arbete i m

ånga former

7

lämplighet för uppgiften. Under prövotiden kan vem som helst av parterna häva avtalet med ome-delbar verkan. Hävning under prövotiden får dock inte basera sig på osakliga grunder.

Stadigvarande arbete

Ett anställningsförhållande som är stadigvarande, dvs. gäller tills vidare, är den vanligaste formen för ett anställningsförhållande. I detta fall är anställ-ningsförhållandet i allmänhet också på heltid. Vanligtvis tillämpar man en arbetsdag på 7,5 eller 8 timmar och en 37,5 eller 40 timmar lång arbetsvecka.

Företagare

Du kan också sysselsätta dig själv som företagare. Den viktigaste skillnaden jämfört med ett anställ-ningsförhållande är att företagaren förbinder sig att självständigt utföra arbetet mot en ersättning, utan uppdragsgivarens ledning och övervakning. Företagaren betalar själv sin lön, pensions- och socialskydd samt övriga försäkringar.

Som företagare kan du antingen vara en yrkes-utövare eller ha ett bolag.

Stipendier

Den som får ett stipendium är inte i ett anställ-ningsförhållande, varför arbetslagstiftningen samt bestämmelserna om arbetstid och semester inte tillämpas. En stipendietagare betalar själv sitt

pensionsskydd och sitt övriga försäkringsskydd. Den som får stipendium är skyldig att teckna en pensionsförsäkring hos Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt om man beviljats ett finländskt sti-pendium och arbetet som finansieras med stöd av stipendiet fortgår i minst fyra månader. Ytterligare uppgifter: www.lpa.fi.

Hyrt arbete

Du kan även erbjuda din kompetens via ett beman-ningsföretag. Som inhyrd arbetskraft står du i an-ställningsförhållande till bemanningsföretaget, men du arbetar i användarföretaget och under dess led-ning och övervakning. En inhyrd arbetstagares lön och pensionsskydd betalas av bemanningsföretaget. På Arbets- och näringsministeriets webbsidor finns publikationen Guide om hyrt arbete: www.tem.fi

Deltidsarbete

Arbetet kan också vara deltidsarbete. I allmänhet innebär detta under 30 arbetstimmar per vecka. Som deltidsanställd får du lön på basis av dina arbetstimmar. Likaså intjänas semester och andra förmåner på basis av arbetstid och lön. I övriga avseenden får inte sämre arbetsvillkor tillämpas på en deltidsanställning än på en heltidanställning.

Anställning på viss tid

Om det finns grundad anledning kan ett anställ-ningsförhållande ingås för viss tid. En grundad

Arbete i m

ånga former

8

anledning är exempelvis att det rör sig om ett vikariat, en anställning som inhoppare eller säsongsarbetare, på grund av arbetets natur eller någon annan jämförbar anledning. Ett avtal som på arbetsgivarens initiativ har ingåtts för viss tid att utan att någon grundad anledning föreligger anses gälla tills vidare, likaså anställningsavtal som utan anledning är på varandra följande, dvs. länkade eller upprepade tidsbundna avtal. Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att orsaken till tidsbundenhe-ten och slutdatumet skrivs in i arbetsavtalet. På arbetstagarens initiativ kan ett anställningsförhål-lande ingås för viss tid utan något krav på grundad anledning.

Om arbetsavtalet ingåtts för viss tid kan du inte bli uppsagd innan denna tid har löpt ut. Du kan inte heller byta arbetsplats innan tiden gått ut om du inte kommer överens med arbetsgivaren om detta. Det är arbetsgivarens skyldighet att behandla alla anställda jämlikt, oavsett formen för deras anställningsförhållande.

Arbete utomlands

Som EU-medborgare kan du söka om jobb i vilket annat EU-land som helst. Om du överväger att åka utomlands, fråga ditt eget fackförbund om råd senast innan du undertecknar arbetsavta-let. I varje EU-land följer man sin egen statliga arbetslagstiftning.

Ett företag verksamt i Finland kan också sända ut dig för att under en viss tid arbeta utomlands. Som utlandskommenderad omfattas du under en viss tid av den finländska sociala tryggheten och även finländsk lagstiftning kan tillämpas.

Gör ett skriftligt avtal med din arbetsgivare, där åtminstone följande saker bör framgå: ar-betsuppgifter och arbetstid, lön och överstidser-sättningar, semester, resekostnader och dagtrak-tamenten, boendekostnader samt arbets- och boendearrangemangen efter kommenderingen.

Arbete i m

ånga former

9

Lönen är en kompensation för utfört arbete. Den bestäms huvudsakligen utifrån de krav arbetet ställer och personens arbetsprestation. Lön, dvs. en kompensation i pengar, är en förutsättning för att ett anställningsförhållande ska uppstå. Således tillämpas inte arbetsavtalslagen på oavlönat arbete, exempelvis sådan arbetspraktik där avtalet har ingåtts med läroanstalten.

Grunden för lönen utgörs av arbets- och tjänstekollektivavtalen, där man kan ha fastslagit minimilöner för branschen. Dessa får inte under-skridas. Däremot kan man betala en högre lön. Observera att arbetslagstiftningen inte definierar någon minimilön, utan enbart rätten att få en skälig ersättning för det arbete man utför under arbetsgivarens ledning och övervakning.

Om det inom din bransch inte finns några minimilöner enligt kollektivavtalet lönar det sig att kontrollera med ditt eget fackförbund var den allmänna lönenivån i branschen ligger. Du har rätt att få lön även när du är sjuk och under semes-tern. Även under föräldraledigheter kan arbetsgi-varen vara skyldig att betala ut lön på grund av ett bindande arbets- eller tjänstekollektivavtal eller företagets praxis.

I samband med löneutbetalningen får du en lönespecifikation där man specificerar lönebelop-pet, grunderna för hur lönen beräknats, even-tuella tillägg, skattefria ersättningar (exempelvis dagtraktamente), förskottsinnehållning och övriga avgifter. Om du lyfter studiestöd samtidigt som du arbetar, se till att du inte överskrider studie-stödets inkomstgränser.

Lön efter arbete

10

Arbetstid

Ordinarie arbetstid är enligt arbetstidslagen högst åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka. Arbetstiden kan vara flexibel, men ska hålla sig inom ramarna för lagen och kollektivavtalet. Arbetstagare i löntagarställning omfat-tas av arbetstidslagen, med undantag av dem som är i ledande ställning. Andra undantag är exempelvis präster, kantorer, tjänstemän inom försvarsmakten, fiskare och en del av dem som utför skogsarbete.

Tid som sätts på arbetsresor räknas enligt lagen inte som arbetstid om resorna sker utanför den egentliga arbetstiden. Kontrollera möjligheten till avlönad restid i ditt arbets- eller tjänstekollektivavtal eller med ditt eget förbund.

Arbetsgivaren har en skyldighet att bokföra arbetstiden, men det lönar sig att också göra det själv. Arbetstagaren har varje vecka rätt till 35 timmar oavbruten fritid, dvs. veckovila. Om arbetstiderna kan man avtala lokalt inom de ramar som lagen och avtalen tillåter.

Tid att arbeta och leva

11

Arbete som utförs mellan klockan 23 och 6 definieras med stöd av arbetstidslagen som nattarbete. Lagen samt arbets- och tjänstekol-lektivavtalet fastslår vilken separat ersättning som ska betalas för nattarbete.

Med flexibel arbetstid avses att arbetstagaren inom överenskomna gränser kan välja den tid-punkt då hans eller hennes dagliga arbete börjar och slutar.

Inom vissa branscher kan arbetstiden arrange-ras som periodarbetstid, så att arbetstiden under en tre veckor lång tidsperiod är högst 120 timmar och under en två veckor lång period högst 80 timmar.

Övertid

Om du arbetar utöver den ordinarie arbetstidens maximala timantal är det fråga om övertid. Övertid förutsätter att man varje gång särskilt kommer överens på förhand. Arbetstagaren har rätt att vägra utföra övertidsarbete, men ibland får en tjänsteman eller tjänsteinnehavare i ett offentligt samfund av synnerligen vägande skäl inte vägra övertid. Du får utföra högst 138 timmar övertids-arbete under en fyramånadersperiod och högst 250 timmar per kalenderår. För övertid har du rätt till en särskild ersättning enligt arbetstidslagen: för de två första timmarna som överskrider den regel-bundna dygnsarbetstiden ska lönen betalas förhöjd med 50 procent och för därpå följande timmar

förhöjd med 100 procent. Övertidsersättningen för timmar som överskrider den ordinarie veckoarbetstiden är 50 procent.

Lönen för övertiden kan enligt överenskom-melse antingen helt eller delvis bytas ut mot motsvarande förlängd ledighet. Kom ihåg att ha en egen arbetstidsbokföring! Kontrollera dessutom att din övertidsersättning blev rätt, oavsett om du får den som lön eller förlängd ledighet.

Semester

Semester tjänas in på basis av tiden i arbetet och semesterkvalifikationsmånaderna. Med detta avses de kalendermånader då man arbetat minst 14 dygn eller 35 arbetstimmar. Ett anställnings-förhållande som varat i under ett år ger dig rätt till två dagar semester per arbetad månad och en anställning som varat i över ett år berättigar till 2,5 dagar semester per arbetad månad.

Du tjänar in din kommande semester under semesterkvalifikationsåret (1.4 – 31.3). Din sommarsemester ska hållas inom sommarens semesterperiod, vilket innebär från början av maj till slutet av september. Under semestern betalas lön som vanligt och även naturaförmå-ner som hör till lönen ska utan avdrag betalas ut för semesterperioden. Semester som inte tagits ut betalas ut i form av pengar, semesterersätt-ning, då arbetsförhållandet upphör.

Tid att arbeta och leva

12

Det lönar sig också att ta reda på vad man avta-lat om semestrar i det arbets- eller tjänstekollek-tivavtal som gäller för din bransch. I samband med semestern betalas ofta semesterpenning som baserar sig på kollektivavtalen och arbetsavtalen.

Sjukledighet

Arbetstagaren har rätt att få lön under sjukdoms-tiden för på förhand överenskomna arbetspass. Arbetstagaren är skyldig att omedelbart meddela arbetsgivaren om frånvaro till följd av sjukdom eller olycksfall och dessutom att uppvisa läkarin-tyg över sin arbetsoförmåga om arbetsgivaren så kräver.

Familjeledigheter

En person i anställningsför-hållande har rätt att få ledigt från sitt arbete under de perioder då moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- el-ler för-

Tid att arbeta och leva

13

äldrapenning utbetalas. Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om utnyttjande av familjeledighet minst två månader innan ledigheten inleds.

Moderskapspenning får man för 105 varda-gar. Därefter betalar FPA ut föräldrapen-

ning åt barnets mamma eller pappa för 158 vardagar. Om pappan tar ut minst

de 12 sista vardagarna av föräldrale-digheten får han hålla ledigt i ytterligare 1 – 24 vardagar. Detta kallas för pappamånaden och bör hållas sammanhängande. Rådgivningen, FPA och ditt eget fackförbund hjälper sig att reda ut dina rättigheter.

Vårdledighet

Arbetstagaren har rätt till vårdledigt för att ta hand om sitt barn till dess att barnet fyller tre år. Vårdle-dighet kan tas ut i högst två perioder som vardera är minst en månad lång, såvida inte arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om något annat.

Bara den ena föräldern åt gången kan beviljas vårdledighet. Under ledigheten betalar FPA ut

hemvårdsstöd.

Tillfällig vårdledighet

Arbetstagaren har också rätt till tillfällig vårdledighet för högst fyra

arbetsdagar i taget för att sköta ett barn under 10

eller arrangera vården av barnet. Båda föräldrarna kan inte hålla tillfällig vårdledighet samtidigt.

Frånvaro av tvingande familjeskäl

En arbetstagare har rätt till tillfällig, oavlönad frånvaro, om hans eller hennes familj har drabbats av oförutsedd sjukdom, olycka eller av någon annan tvingande orsak. En sådan frånvaro berättigar dock inte till lön, såvida detta inte fastställs i ditt kollek-tivavtal eller ditt arbetsavtal.

Studieledighet

När ditt anställningsförhållande har varat i minst ett år hos samma arbetsgivare kan du ansöka om studieledighet. Under studieledighe-ten betalas ingen lön. De som är studielediga har uppsägningsskydd.

Alterneringsledighet

Du har rätt till alterneringsledighet när du har minst tio års arbetshistoria varav minst 13 må-naders sammanhängande anställning hos samma arbetsgivare. Under alterneringsledigheten får man en inkomstbaserad ersättning och därefter har man rätt att återvända till sitt tidigare arbete.

Sjukförsäkring

När du arbetar i arbets- eller tjänsteförhållande fastställs sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps-,

Tid att arbeta och leva

14

och föräldrapenning samt övrig social trygghet utgående från det du förtjänar. Om du arbetar som företagare bestäms sjukdagpenningen och moderskapspenningen utifrån hur stor lagstadgad företagarpension du betalat in.

Tid att arbeta och leva

15

Datasekretess

Arbetsgivaren får bara behandla sådana person-uppgifter som är direkt nödvändiga med tanke på ditt anställningsförhållande. Detta kan inte kringgås ens med ditt medgivande. Arbetsgivaren ska i första hand samla in uppgifterna av dig själv eller med ditt medgivande. Arbetsgivaren har inte rätt att öppna e-postmeddelanden som kommit till din e-post-adress, såvida ni inte kommit överens om detta.

Arbetssäkerhet

Du har rätt till en sund och säker arbetsmiljö. Ar-betsgivaren ansvarar för arbetssäkerheten. Om du i ditt arbete utsätts för belastning på ett sätt som hotar din fysiska eller psykiska hälsa eller upplever trakasserier eller osakligt bemötande har arbets-givaren en skyldighet att vidta åtgärder för att avlägsna missförhållandena. Du kan också kontakta företagshälsovården för att få en bedömning av din arbetsbelastning.

Arbetarskydd

Med hjälp av arbetarskyddet försöker man på alla sätt garantera att arbetet på arbetsplatsen inte äventyrar säkerheten eller din hälsa. På varje ar-betsplats ska det finnas en av arbetsgivaren utsedd arbetarskyddschef. På arbetsplatser med minst tio anställda representeras arbetstagarna och tjänste-männen av en arbetarskyddsfullmäktig.

Företagshälsovård

Arbetsgivaren ska anordna företagshälsovård för dig för att förebygga sådana hälsorisker som beror på arbetet. Den preventiva företagshälsovården omfattar alla, oavsett anställningsförhållandets natur. Företagshälsovården kan också innefatta sjukvård. Om du arbetar som företagare bör du avtala om företagshälsovård med den kommunala hälsovårdscentralen.

Arbetssäkerhet och -hälsa

16

Permittering

Om arbetet tillfälligt minskar på grund av produk-tionsmässiga eller ekonomiska orsaker kan du bli permitterad. Permittering innebär ett temporärt avbrott i arbetet och löneutbetalningen. Dock får du arbetslöshetsersättning för den tid då du är permitterad.

Arbetsgivaren får permittera en arbetstagare med tidsbundet arbetsavtal endast om han eller hon vikarierar en ordinarie anställd och arbetsgi-varen skulle ha rätt att permittera den ordinarie anställda om han eller hon var i arbete.

Uppsägning

Arbetsgivaren har med stöd av arbetsavtalslagen rätt att säga upp en arbetstagare endast om det finns vägande skäl. Den vanligaste orsaken till uppsägningar är försämrad lönsamhet eller att ar-

betet har omorganiserats. En arbetstagare med ett tidsbundet arbetsavtal kan inte sägas upp om inte denna möjlighet har skrivits in i arbetsavtalet. I fö-retag med över 20 anställda kan arbetsgivaren inte vidta uppsägningar utan samarbetsförhandlingar, där arbetstagarna företräds av förtroendemannen eller någon annan personalrepresentant.

Uppsägningstider som arbetsgivaren måste iaktta:

• 14 dagar, om anställningen har fortgått högst ett år

• 1 månad, om anställningen har fortgått 1– 4 år• 2 månader, om anställningen har fortgått 4 – 8 år• 4 månader, om anställningen har fortgått 8 –12 år• 6 månader, om anställningen har fortgått över

12 år

Om

arbetet upphör

17

Om du själv vill säga upp dig måste du arbeta minst 14 dagar efter uppsägningen om ditt anställningsförhållande har fortgått högst fem år. I fråga om ett anställningsförhållande som varat mer än fem år är uppsägningstiden en månad. Man kan också avtala om andra uppsägningstider.

Affärsöverlåtelse

Med affärsöverlåtelse avses att företaget eller en del av det säljs till ett annat företag eller, inom den offentliga sektorn, att ett ämbetsverk eller del av det omvandlas till ett affärsverk eller ett bolag. Ditt anställningsförhållande kvarstår som tidigare med de tidigare förmånerna.

Hävande av anställningsförhållande

Ett anställningsförhållande kan hävas med omedel-bar verkan endast av särskilt vägande skäl, t.ex en lång frånvaro utan giltig orsak. Kön, åsikter eller graviditet kan inte vara skäl för ett hävande. När anställningen hävs iakttas inga uppsägningstider. På samma sätt som ett ordinarie anställnings-förhållande kan en tidsbunden anställning också hävas om arbetstagaren eller arbetsgivaren på ett mycket grovt sätt bryter mot eller försummar sina skyldigheter.

Arbetsintyg

När anställningsförhållandet upphör har du rätt att på begäran få ett skriftligt intyg av arbetsgi-

varen över anställningsförhållandets längd och arbetsuppgifternas art. Om du så önskar ska arbetsintyget innehålla ett omnämnande av orsaken till att anställningsförhållandet upphör samt en bedömning av dina yrkeskunskaper och ditt uppförande.

Omställningsskydd

Du har rätt till omställningsskydd om upp-sägningen sker av produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker och ditt anställningsförhål-lande till arbetsgivaren har varat minst tre år. Omställningsskyddet innebär att du utan att förlora din inkomst kan få ledigt för uppgörandet av ett sysselsättningsprogram, jobbsökande på eget initiativ eller på myndigheternas uppmaning, arbetsintervjuer, omplaceringsträning, inlärning i arbetet och praktik eller för arbetskraftspolitisk utbildning. Kontrollera vilka villkor som gäller med ditt förbund!

Arbetslöshetsskydd

Du kan gå med i arbetslöshetskassan i din egen bransch redan under studietiden. Som medlem kan du få inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpen-ning under maximalt 500 arbetslöshetsdagar. Under ditt medlemskap måste du vara i förvärvs-arbete minst 34 kalenderveckor under de 28 månader som föregår arbetslösheten, arbetstiden måste vara minst 18 timmar per vecka och du

Om

arbetet upphör

18

måste minst ha en lön enligt kollektivavtalet, för att villkoren för inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd ska uppfyllas.

Som studerande kan du tjäna in tid för att uppfylla arbetsvillkoret under hela den tid som du är heltidsstuderande (högst 7 år). I detta fall gäller alltså inte granskningsperioden på 28 månader och tiden för att uppfylla arbetsvillko-ret kan under studietiden intjänas till exempel i veckolånga avsnitt. Närmare uppgifter Arbets-löshetskassornas Samorganisations webbsidor www.tyj.fi.

Inkomstrelaterad dagpenning betalas ut för fem dagar i veckan och för en period av högst 500 dagar. Beroende på lönens belopp och an-talet barn är den 50 – 70 procent av inkomsten. Självrisktiden, under vilken inkomstrelaterad dagpenning inte betalas ut, är sju dagar.

En arbetslös person som uppfyller arbets-villkoret men som inte har varit medlem av arbetslöshetskassan i de 34 veckor som krävs får grunddagpenning. En person i deltidsarbete kan få jämkad dagpenning.

De som för första gången kommer ut på arbetsmarknaden, som redan har fått arbets-löshetsdagpenning under maximitiden och som inte är berättigade till grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning för att arbetsvillko-ret inte uppfylls är berättigade till arbetsmark-nadsstöd.

Kom ihåg att anmäla dig som arbetssökande vid arbetskraftsbyrån för att du ska få utkomst-skydd för arbetslösa. Det lönar sig att anmäla sig som arbetssökande redan första dagen efter att du utexaminerats om du inte har något arbete. Närmare information: www.fpa.fi

Lönegaranti

Om din arbetsgivare går i konkurs eller annars konstaterats vara betalningsoförmögen kan du söka dina uteblivna löner i form av lönegaranti. Läs mer på www.mol.fi.

Pensionsskydd

Pensionsskyddet tjänas in på basis av arbetskarriä-ren. Pension tjänas in på arbete som utförs mellan 18 och 68 års ålder. Storleken på den pension som intjänats genom arbete beror på antalet arbetade år och lönen. Anställdas pensionsskydd sköts av arbetsgivaren. En företagare måste själv ha hand om sin egen företagarpension.

Om

arbetet upphör

19

Akava bevakar de högutbildades intressen

Som centralorganisation arbetar Akava flitigt för att påverka sina medlemmars vardag. Akava deltar i beredningen av lagstiftning som gäller arbetslivet och i utvecklingen av den sociala tryggheten och högskoleutbildningen samt främjar sysselsättningen av sina medlemmar. Detta arbete sker oftast som ett treparts-samarbete mellan löntagarna, arbetsgivarna och landets regering.

En viktig del av Akavas intressebevakning är förhandlingarna om arbets- och tjänstekollektivavtal. Inom Akava är det separata förhandlingsorganisa-tioner som avtalar om kollektivavtalen. Om du arbetar inom den offentliga sektorn är det Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade (FOSU), som förhandlar om ditt avtal. Om du arbetar inom den privata sektorn är det De Högre Tjänstemännen (YTN) som ingår kollektivavtalen. Inom den kommunala sektorn ingås avtal även av Teknik och Hälsa (FKT). Många Akavaförbund ingår även själva kollektivavtal.

Inflytande på arbetsmarknaden

20

Om du avtalar om din lön och dina arbetsvill-kor på arbetsplatsen, kom ihåg att man i avtalet alltid måste följa de bestämmelser som finns i lagar och nationella avtal. I förhandlingarna på arbetsplatsen har du stöd av din Akavaanslutna förtroendeman eller kontaktperson. Du kan alltid be ditt eget förbund om hjälp!

Beslut i frågor som gäller löntagarna – såsom arbetstider, arbetarskydd och inhyrt arbete – fattas även på EU-nivå. Akava tillhör Europeiska fackliga samarbetsorganisationen (EFS, på engel-ska känt som European Trade Union Confedera-tion, ETUC) och har en representant i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

Bekanta dig med arbetsmarknadsorganisatio-nernas webbportal Arbetsmarknadsnyckeln. Av Arbetsmarknadsnyckeln framgår de viktigaste be-stämmelserna och avtalen som gäller arbetslivet samt arbetstagarnas och arbetsgivarnas rättighe-ter och skyldigheter. Arbetsmarknadsnycken finns på både svenska, finska och engelska på adressen www.arbetsmarknadsnyckeln.fi.

Inflytande på arbetsmarknaden

21

Av de finländska löntagarna har nästan 75 procent organiserat sig i den egna branschens fackförbund, vilket är en mycket hög siffra internationellt sett. Det egna fackförbundets rekryteringstjänster och arbetskraftsbyrån erbjuder mångsidig sakkunskap när du söker arbete. Många Akavaförbund erbjuder även karriärrådgivning. Arbetskraftsbyråerna ger dessutom information om interna-tionell praktik och möjligheterna att arbeta i ett annat EU-land.

Den fackliga centraorganisationen Akava värnar om de högutbildades ställning i arbetslivet och samhället. Till Akava hör 35 medlemsförbund, som representerar över 570 000 människor. Hela 108 000 studerande har redan valt att företrädas av ett Akavaanslutet förbund. De representeras av stude-randedelegationen, vars röst hörs inte bara inom Akava, utan också i andra beslutande organ i samhället.

Akava och ditt eget förbund

22

Agronomförbundet www.agronomiliitto.fi

Akademiska naturvetarförbundet LAL www.luonnontieteilijat.fi

Akavas Allmänna Grupp www.akavanyleinenryhma.fi

Akavas Specialorganisationerwww.akavanerityisalat.fi

Befälsförbundetwww.paallystoliitto.fi

Diakoniarbetarnas Förbund www.dtl.fi

Driftingenjörsförbundet i Finland www.diff.fi

Fackorganisationen för högut-bildade inom socialbranschen Talentiawww.talentia.fi

Finlands Arkitektförbund www.safa.fi

Finlands Ekonomförbundwww.sefe.fi

Finlands Farmaciförbundwww.farmasialiitto.fi

Finlands Företagshälsovår-dareförbundwww.sthl.net

Finlands Hälsovårdarförbund FHVFwww.terveydenhoitajaliitto.fi

Finlands Juristförbund www.lakimiesliitto.fi

Finlands Läkarförbund www.laakarilitto.fi

Finlands Psykolog förbundwww.psyli.fi

Finlands Talterapeutförbundwww.puheterapeuttiliitto.fi Finlands Tandläkarförbund www.hammaslaakariliitto.fi

Finlands Veterinärförbund www.sell.fi

Forskarförbundet www.tieteentekijoidenliitto.fi

Forstmästareförbundet www.metsanhoitajat.fi

Fösäljar- och marknads-förareproffsen SMKJwww.smkj.fi

Hälsovetenskapernas akademiska ledare och experter www.taja.fi

Högskoleutbildade samhällsvetarewww.yhteiskunta-ala.fi

KTK Teknikens Experterwww.ktk-ry.fi

Kyrkans akademiker AKIwww.akiliitot.fi

Kyrkans ungdomsarbetare KUAwww.knt.fi

Miljöspecialisternas centralförbund MCF rf.www.ykl.fi

Nya Ingenjörsförbundetwww.uil.fi

Officersförbundet www.upseeriliitto.fi

Privatsektorns Chefer och Specialister YTY www.yty.fi

Professorsförbundetwww.professoriliitto.fi

Teknikens Akademikerförbund www.tek.fi

Tradenomförbundetwww.tradenomiliitto.fi

Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ www.oaj.fi

Akavas förhand-lingsorganisationer

De högre tjänstemännen YTN www.ytn.fi

Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU www.juko.fi

Teknik och Hälsa FKT www.ktn-ry.fi

Akava och ditt eget förbund

Akavas medlemsförbund

Fackliga förmåner

• Intressebevakninginomdinegenbransch

• Trygghetianställningsförhållandet–förtroendemanpåarbetsplatsenochjuristviaförbundet

• Rättshjälpochrådgivningiproblemsituationergällandeexempelvislönen,arbetsavtalet,

övertid,villkorenföretttidsbundetanställningsförhållandeelleruppsägning

• Utkomstskyddförarbetslösa–sommedlemavarbetslöshetskassankandutjänaindentid

somkrävsföruppfyllandeavarbetsvillkoretförinkomstrelateraddagpenninggenomalladina

anställningar

• Professionellrådgivninggällandestudier,arbetspraktikochyrkesutövninginomdenegna

branschen

•Matnyttigafackpublikationer,kurser,seminarier,utbildningarochnätverksmöjligheter

•Möjlighetattdeltaochpåverkadetframtidaarbetslivet

• Värdefullaförmåner:försäkringar,bränslerabatter,semestermål…ochmycketannat

Förbundensstuderandeavgifterärvanligtvis0–30euroomåret.Ivissaförbundärmedlemsav-

giftenenprocentuellandelavlönennärarbetsvillkoretuppfylls.

Hittadittförbund:www.akavalaisetammatit.fi

Fackförbunden till din hjälpwww.akava.fi

och trygghet

Tillsammansför framgång