Det undflyende ordet Ordet i modern grammatikforskning

Gunlög Josefsson, Lunds universitet

… eller varför vi bör dekonstruera begreppet ord

Möjliga kriterier

böjning

funktion

fonologi: betoning

fonologi: accent

betydelse

syntax

Möjliga kriterier

böjning

funktion

fonologi: betoning

fonologi: accent

betydelse

syntax

Möjliga kriterier

böjning

funktion

fonologi: betoning

fonologi: accent

betydelse

syntax

Möjliga kriterier

böjning

funktion

fonologi: betoning

fonologi: accent

betydelse

syntax

Möjliga kriterier

böjning

funktion

fonologi: betoning

fonologi: accent

Möjliga kriterier

böjning

funktion

fonologi: betoning

fonologi: accent

betydelse

Möjliga kriterier

böjning

funktion

fonologi: betoning

fonologi: accent

betydelse

syntax

Möjliga kriterier

böjning

funktion

fonologi: betoning

fonologi: accent

betydelse

syntax

Syfte

ORD som inte uppfyller alla sex kriterierna … … kan kanske ge oss nya insikter, nya forsknings-frågor och nya möjligheter att lösa grammatiska problem?

Traditionell ordbildning

skola, men skolbok flicka men flickskor ficka men fickkniv hare men harstek loge men logdans kille men killkompisar

Vid sammansättningar stryks -a och -e om förleden motsvarar svaga femininer och maskuliner: skola + bok Æ skolabok skolbok

Modern ordbildningsteori

skola, men skolbok flicka men flickskor ficka men fickkniv hare men harstek loge men logdans kille men killkompisar

Rötterna är atomer och måste kombineras med ordklassmarkörer för att fungera på egen hand i (sats)syntaxen: √skol + aN Æ skolaN √skol + [väsk +aN ]Æ skolväskaN

Rötter och ordklassmarkörer (Josefsson 1997, 1998; Marantz 1997)

• Rötter saknar ordklass, • Rötter måste kombineras med en ordklassmarkör för

att kunna fungera i syntaxen (se Harris 1991), • Exempel på ordklassmarkörer i svenska är -a och -e

på svaga substantiv.

Ordbildningsträd under ”ordnivån”: skola, hare och eld

N

skol N

-a

N

har N

-e

N

eld N

-ø

Traditionellt ordbildningsträd: skolväska

sms skola väska

rot rot

Traditionellt ordbildningsträd: skolväska

smsN

skolaN väskaN

Modernt ordbildningsträd: skolväska

Nsms

skol N väsk N -aN

Ordklasslösa rötter … N

skol N -a skola

N

har N

-e hare

N

eld N

-ø eld

… kan användas som förleder i sammansättningar

N N N

skol N har N eld N väska hjärta fluga skolväska harhjärta eldfluga

Sammansättning motsvarar syntaktisk adjungering

VP PP VP i lördags Jane träffa Tarzan

N film N kväll

Syntax hela vägen CP Spec C’ C TP Spec T’ T VP Spec V’ V komplement V

Synliga ordklassmarkörer för adjektiv och verb

A

eld- A

ig eldig

V

marsch- V

-er- marschera

NB! -a/-Ø i imperativ (marschera, subjektifiera, lek …) analyseras som böjning, möjligen en modusändelse.

En poäng med idén om ordklasslösa rötter

tvättmaskin, tvättkorg, tvättmedel disktrasa, diskmaskin, resväska, resfeber, resväg hopprep, hopptorn, hopptävling huggorm, huggkniv vispgrädde, visphandtag Vissa förleder oscillerar mellan olika betydelser, eller är svårt att fastlägga entydigt.

Några problem: 1. ”objekt-verb-sammansättningar”

• *gräsklipper, *kakbakar men gräsklippning, kakbak/kakbakning

• hjärtoperera (jfr operera hjärtan), fasadmåla (jfr måla fasaden)

• hjärtoperera en patient, fasadmåla ett hus

Möjligt svar:

En semantisk roll kan delas ut av ett verb under ordnivå, men endast om rollutdelningen också kan ske på vanligt syntaktiskt vis.

VP VP V DP en patient hjärt V operera

2. Restriktionen mot vissa förleder i sammansättningar

• *tokigman, *vårligluft men galenpanna, varmluft

• *parkerplats men parkeringsplats • tydliggöra, färdigställa

Undantag: t.ex. färdigmat , radergummi, planterspade

Möjliga förklaringar

*tokigman, *parkerplats: En förled i en sammansättning får inte dela ut en semantisk roll/fungera som predikat. OKparkeringsplats: nominaliseringssuffixet -ing absorberar eventrollen utdelad av park-er- OKtydliggöra: i botten finns en småsats: göra [saken tydlig]SC Æ tydligigöra [saken tydligi]SC

”Syntax hela vägen” ger oss möjlighet att komma längre än till enbart beskrivningar.

Men alla förleder är inte ordklasslösa

Ordklasslösa förleder skol+bok har+stek kyrk+torn gat+lykta land+vinning moder+tacka

Ordklassförsedda förleder kyrk-o+sång gat-u+förvaltning land-s+väg moder-s+känslor

Fogemorfemen här är gamla kasusändelser Æ förlederna är nominala

N N N √kyrk N -o sång kyrkosång

Definition av ORD

1. Enhet som via böjning har en ordklass Æ kyrko-, gatu-, lands- är ORD

ORD i denna betydelse saknar referentialitet och kan inte böjas i t.ex. plural.

böjning

funktion

fonologi: betoning

fonologi: accent

betydelse

syntax

Funktionskriteriet inuti ord

Tammskt foge-s

vinflaska men rödvinsflaska båtbrygga men ångbåtsbrygga skatbo men törnskatebo Om förleden i en sammansättning är komplex Æ -s (alt. -e) i huvudfogen (Tamm 1900)

Två sorters fogemorfem

Lexikalt fogemorfem havs-vatten livs-medel köks-modell skogs-biotop döds-hot kort vokal + -s + efterled

Syntaktiskt/Tammskt fogemorfem djuphavs-dykning kvinnolivs-berättelser lantköks-modell lövskogs-biotop språkdöds-debatten förled + lång vokal -s + efterled

Tammskt foge-s

Varför är det syntaktiska (Tammska) fogemorfemet speciellt?

1. Svaga substantiv: Det finns inga *kak-s+burk men regelmässigt typen peppar+kak-s+burk. Æ -s tillhör helheten [pepparkak]. 2. Det syntaktiska fogemorfemet förkortar inte föregående vokal, jfr skogs+biotop – lövskogs+biotop 3. Verkar bara knytas till nominala kategorier – snabbskrivningsmaskin men *snabbskrivsmaskin (Holmberg 1992)

Vad är det syntaktiska/Tammska fogemorfemet?

Asymmetri (Kayne 1994, Moro 2000)

A B C *Om B och C är av samma sort

Förslag: Det syntaktiska/Tammska fogemorfemet

• skapar asymmetri • är en version av genitiv-s: kattens svans • liknar prepositioner i prepositions- genitiv: svansen på katten (Josefsson 1997; 1998, Rodríguez-González, A., 2011, De Belder & Josefsson (work in progress))

Pepparkaks- och lövskog-s i pepparkaksgubbe och lövskogsbiotop är ORD, substantiv med utgångspunkt i funktionskriteriet, som utpekar förlederna som substantiv.

Spanska sammansättningar (Rodríguez-González, 2011)

Definition av ORD

2. Komplext förled som ”styrs” av det syntaktiska/Tammska fogeelementet, t.ex. lövskogs- i lövskogsbiotop böjning

funktion

fonologi: betoning

fonologi: accent

betydelse

syntax

Nederländska och svenska

synkront och diakront

Korrelation mellan syntaktiskt fogeelement och gruppgenitiv

Gruppgenitiv (Abney 1982, Delsing 1993, Norde 1997): [mannen på gatan]DP-s åsikter *mannens på gatan åsikter

Nederländska (de Belder 2013, de Belder & Josefsson 2013(in prep.))

Lexikalt fogeelement Syntaktiskt fogeelement

Svenska

• Inventory of LENIs: -s-, -a-, -u-, -o-, -e-, � …

• Inventory of LECCs: -s-, -e-

Nederländska

• Inventory of LENIs: -s-, -en- and � (De Belder 2013).

• Inventory of LECCs: -s-

Lexikala fogeement

Syntaktiska/Tammska fogeement

Nederländska

Det syntaktiska fogeelementet är inte längre produktivt:

I svenska däremot:

Det syntaktiska fogeelementet är produktivt: förhud-s-piercing bokstav-s-barn dataspel-s-branschen

de Belder (2013), de Belder & Josefsson (i prep.)

• Det lexikala fogeelementet är produktivt i nederländska men inte det syntaktiska.

• Det syntaktiska fogeelementet finns ffa i nederländska i ord som bildats under perioden 1500–1900.

Gruppgenitiv i svenska och nederländska

• Svenska har gruppgenitiv (typ [mannen på gatan]s åsikter) och syntaktiskt fogeelement (Tammskt foge-s),

• I nederländska är gruppgenitiv på nedgång (har behållits i högre register genom 1800-talet) (Van der Wall 1992). Det syntaktiska fogeelement är på nedgång under samma tid.

Primär analys

Koppling mellan syntaktiskt fogeelement och gruppgenitiv i båda språken ÆDet syntaktiska fogeelementet är beroende av

förekomsten av gruppgenitiv i språket.

Prediktion

Tammskt foge-s uppkom samtidigt som gruppgenitiv i svenska.

Alltså:

Att anta att syntaktiska principer verkar både över och under ordnivån kan ge nya insikter såväl om synkrona, som diakrona och kontrastiva förhållanden samt incitament till nya undersökningar.

Riad (2013), Myrberg & Riad (2015)

Minimala prosodiska ord en betoning Maximala prosodiska ord en accentenhet

Minimala och maximala prosodiska ord

Minimala prosodiska ord ˈpeppar ˈkaka ˈtvätt (tvätt) ˌbar (tvättbar) ˌhet ˈhonom ˈhenne ˈden ˈdet

Maximala prosodiska ord 2 ˈpepparˌkaka 2 ˈkaka 1 ˈtvätt 2 ˈtvättˌbar 2 ˈtvättbarˌhet

Minimala och maximala prosodiska ord

Minimala prosodiska ord ˈpeppar ˈkaka ˈtvätt (tvätt) ˌbar (tvättbar) ˌhet ˈhonom ˈhenne ˈden ˈdet

Maximala prosodiska ord 2 ˈpepparˌkaka 2 ˈkaka 1 ˈtvätt 2 ˈtvättˌbar 2 ˈtvättbarˌhet

Definition av ORD

3. Enhet som kulminerar i en betoning 4. Enhet som hålls ihop av tonaccent böjning

funktion

fonologi: betoning

fonologi: accent

betydelse

syntax

Minimala och maximala prosodiska ord

Minimala prosodiska ord ˈpeppar ˈkaka ˈtvätt (tvätt) ˌbar (tvättbar) ˌhet ˈhonom ˈhenne ˈden ˈdet

Maximala prosodiska ord 2 ˈpepparˌkaka 2 ˈkaka 1 ˈtvätt 2 ˈtvättˌbar 2 ˈtvättbarˌhet (jag) 1 ˈsåg’enne (jag) 2 ˈgillar’na (jag trodde) 1 ˈpå’at Maximala prosodiska ord kan bestå av t.ex. verb

+ pronomen eller prep. + rektion

Svagtoniga pronomen måste inkorporera prosodiskt (Selkirk 1996)

Hans såg henne faktiskt. [1ˈsoːɡənnə] Hans såg faktiskt henne. [1ˈfaktɪstənnə]

Definition av ORD

5. Syntaktiska enheter som kan flyttas/stå på olika ställen i satsen

böjning

funktion

fonologi: betoning

fonologi: accent

betydelse

syntax

Prosodiska ord och syntaxen

Pronomenhopp (Object Shift) Jag köpte inte bilen. Jag köpte inte den. Jag köpte den inte. *Jag köpte bilen inte. Obetonade objektspronomen kan placeras före satsadverbial i de skandinaviska språken.

Svenska och danska – förenklad bild

Svenska Danska Jag köpte inte bilen.

OK OK

Jag köpte inte den. OK *

Jag köpte den inte.

OK OK (obligatoriskt)

*Jag köpte bilen inte.

* *

Svenska och danska, nyanserad bild

Svenska Danskt ö-mål Standardanska

Jag köpte inte bilen.

OK OK OK

Jag köpte inte den. OK OK *

Jag köpte den inte.

OK OK OK (obligatoriskt)

*Jag köpte bilen inte.

* * *

Svenska och danska, nyanserad bild

Svenska Danskt ö-mål Standardanska

Jag köpte inte bilen.

OK OK OK

Jag köpte inte den. OK OK *

Jag köpte den inte.

OK OK OK (obligatoriskt)

*Jag köpte bilen inte.

* * *

http://dialekt.ku.dk/dialektkort/

Lolland Falster

Møn

Ærø Als

Langeland

Maximala prosodiska ord

definieras i svenska och ”danskt ö-mål” av tonaccent

Erteschik-Shir & Josefsson (under utg.)

Varieteter med tonal opposition (svenska, danskt ö-mål) kan inkorporera svaga pronomen även i ett maximalt prosodiskt ord. inte henne [2ˈɪntənə] förmodligen den [fɶ1ˈmuːdlɪəndən] faktiskt det [1ˈfaktɪstd̥ə]

Denna möjlighet saknas i standarddanska Æ svagtoniga pronomen och adverb måste därför flytta till mittfältet för att inkorporera Æ obligatoriskt pronomenhopp.

Betydelsemässiga ORD

Idiom: De mådde pyton. Verb +partikel: Vi tycker om musik. Därför mår de pyton. Därför tycker vi om musik.

Definition av ORD

6. Betydelsemässiga konstituenter

böjning

funktion

fonologi: betoning

fonologi: accent

betydelse

syntax

Myrberg & Riad (2015: 128): Prosodiska ord i syntaxen

Syntaktiska element som är betydelsemässiga enheter men inte är

prosodiska ord

• svagtoniga pronomen, t.ex. du, den, det, ’na, ’t, ’at,

• svagtoniga adverb, t.ex. här, där, int’, it • genitiv-s mina studenters resultat, kollegerna

från Norges åsikter

Vad är då ett ORD?

• En syntaktisk, d.v.s. ”flyttbar” enhet • En enhet som har ordklass • En funktionell enhet, som ”styrs” av

preposition el. likn. • En enhet med en betoning • En tonal enhet • En betydelseenhet

Kanoniska ORD …

klocka, boll, ring, se, höra, skär, rund …

och icke-kanoniska ORD … • Ordklassförsedda förleder, t.ex. gatu- i

gatukorsning, • [A+B] i sammansättningar med syntaktiskt

fogemorfem, t.ex. löv+skog i lövskogsbiotop, • Minimala prosodiska ord, t.ex. [ˈhɑːrɵ] (<har

du?>), • Maximala prosodiska ord [2ˈɑːvˌslʉːtarə] (<avsluta

det>), [1ˈfaˌktɪstə] (<faktiskt det>), • Svagtoniga pronomen och adverb, genitiv-s, • Verb + partikel, idiom.

Potentiella landvinningar med att dekonstruera ordet

Vi kan göra fler iakttagelser och får bättre redskap att förklara dem, Komparativa och diakrona jämförelser underlättas, Vi får nya redskap att förklara syntaktiska fenomen (t.ex. pronomenhopp).

Tack för mig!

Referenser Abney, Steven. 1987. The English Noun Phrase in its Sentential Aspect. Ph.D. dissertation MIT. De Belder, Marijke & Gunlög Josefsson. 2014. The Germanic complex compound’s marker. Abstract for CGSW 28, University of

Leipzig, October 3–5, 2013. Delsing, L ars-Olof, 1993. The internal structure of noun phrases is the Scandinavian languages. Institutionen för nordiska språk,

Lunds universitet. Erteschik-Shir, Nomi & Gunlög Josefsson. In press. Scandinavian Object Shift is Phonology. In: Bailey, Laura & Michelle Sheenan

(eds.), Order and Structure in Syntax. Berlin: Language Science Press. Harris, James L. 1991. The Exponence of Gender in Spanish. Linguistic Inquiry 22:2762. Holmberg, Anders. 1992. Properties of Non-Heads in Compounds: A Case Study. GLOW Newsletter 28, s. 64–65 Josefsson, Gunlög. 1997. On the principles of word formation in Swedish. Lundastudier i nordisk språkvetenskap A 51.Lund: Lund

University Press. Josefsson, Gunlög. 1998. Minimal words in a minimal syntax: Word formation in Swedish. Linguistic Aktuell 19.

Amsterdam/Philadelphia, Penn.: J. Benjamin Publishers. Kayne, Richard S. 1994. The Antisymmetry of Syntax. Linguistic Inquiry Monograph Twenty-Five. MIT Press. Marantz, Alec. 1997. No Escape from Syntax: Don’t Try Morphological Analysis in the Privacy of Your Own Lexicon. In: Dimitriadis,

A. et al. (eds.), University of Pennsylvania Working Papers in Linguistics, vol. 4.2, Proceedings of the 21st Annual Penn Linguistics Colloquium, 1997:201–225.

Moro, Andrea. 2000. Dynamic Antisymmetry. Linguistic Inquiry Monograph Series 38, MIT press, Cambridge, Massachusetts. Myrberg, Sara & Tomas Riad. 2015. The prosodic hierarchy of Swedish. Nordic Journal of Linguistics 38(2), 115–147. Norde, Muriel, 1997. The history of the genitive in Swedish: a case study in degrammaticalization. Faculteit der Letteren,

Universitet van Amsterdam. Riad, Tomas. 2014. The phonology of Swedish. Oxford: Oxford University Press. Rodríguez-González, Ana, 2011. En gemensam struktur på nominala sammansättningar. En jämförande analys av svenska och

spanska. Masteruppsats. Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Selkirk, Elisabeth. 1996. The prosodic structure of function words. In Signal to syntax. Bootstrapping from speech to grammar in

early acquisition, eds. James L. Morgan and Katherine Demuth, 187–213. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates. Tamm, Fredrik. 1900. Sammansatta ord i nutida svenska. Skrifter utgifna avf K. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala

VII.o. Upsala: Almqvist & Wiksells.