w

ww

.ha

ssle

holm

.se

Omvärlds- och verksamhetsanalys 2018

Innehållsförteckning 1 Förord .................................................................................................................. 3

2 Verksamhet och omvärld .................................................................................... 4

2.1 Omsorgsnämndens ansvar.......................................................................................... 4

2.2 Lever vi upp till de lagstiftade kraven och uppfylls uppsatta mål? ............................ 4

2.3 Nyckeltal (jmf inom och med andra kommuner)....................................................... 6

Förvaltningsövergripande nyckeltal ...................................................................................... 6

Kostnad per brukare ............................................................................................................... 7

Hemtjänst ............................................................................................................................... 10

Särskilt boende och korttidsvård ......................................................................................... 12

Funktionsnedsättning stöd och service .............................................................................. 14

Hälso och sjukvård ................................................................................................................ 15

2.4 Demografisk utveckling ............................................................................................. 16

Befolkningsprognos .............................................................................................................. 16

Demografisk utveckling per kommundel .......................................................................... 16

2.5 Kostnads- och volymutveckling ................................................................................. 18

Kostnadsutveckling SoL och LSS från 2009-2017 ........................................................... 18

LSS-utjämningssystem (2008:342) ...................................................................................... 19

2.6 Finansiella medel och framtida behov ....................................................................... 20

Behov av resurser på kort sikt (1-3 år) ............................................................................... 20

Behov av resurser på lång sikt (5-10 år) ............................................................................. 23

2.7 Folkhälsa .................................................................................................................... 26

Förebyggande folkhälsoarbete ............................................................................................. 27

2.8 Hälso och sjukvård .................................................................................................... 29

2.9 Hållbar utveckling ..................................................................................................... 30

2.9.1 Andelen ekologiska livsmedel ska öka ........................................................................................ 30

2.9.2 Miljöklassade bilar och minskad bilkörning i tjänsten .............................................................. 30

1 (58)

2.10 Lagstiftning, föreskrifter, statliga utredningar och PM ............................................ 32

2.10.1 SKL:s rekommendation kring Kvalitet i särskilt boende................................................. 32

2.10.2 Förändring i personuppgiftslagenpersonuppgiftslagen ................................................... 32

2.10.3 Ny läkemedelsföreskrift gällande hantering av läkemedel ............................................... 33

2.10.4 Nya regler kring ingrediensförteckning till måltider (EU-förordning 1169/2011)..... 33

2.10.8 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ......... 33

2.10.9 Socialstyrelsens föreskrifter, basal hygien i vård omsorg (SOSFS 2015:10) ................ 34

2.10.10 Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen ......................................................................... 35

2.10.11 SOU 2016:62 Ökad insyn i välfärden ................................................................................. 36

2.10.12 Program för uppföljning av privata utförare - Mål och riktlinjer ................................... 36

2.10.13 SOU 2017:48 Kunskapsbaserad och jämlik vård – Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård ................................................................................................................................. 37

2.10.14 SOU 2017:43 På lika villkor! – delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen ....................................................................................................................... 37

2.10.15 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ....................................................................... 38

2.10.16 Nationell strategi kring demens ........................................................................................... 38

2.10.17 Översyn av socialtjänstlagen ................................................................................................ 39

2.10.18 Tillitsdelegationen.................................................................................................................. 39

2.10.19 Behovsinventering för personer med psykisk funktionsnedsättning ............................. 39

2.11 Samarbete inom Kommunen och med andra aktörer ............................................... 41

2.11.1 Samarbete barn och unga och anhörigstöd ....................................................................... 41

2.11.2 Överenskommelse kring samarbete mellan socialnämnden och omsorgsnämnden ... 41

2.11.3 Ansvarsfördelning och utveckling av hälso- och sjukvården i Skåne ............................ 41

2.11.4 Gemensam hjälpmedelsverksamhet ................................................................................... 42

2.11.5 Lokalt VO college i Nordöstra Skåne ................................................................................ 42

2.11.6 Ung omsorg ............................................................................................................................ 43

2.11.7 Andra utförare av insatser i ordinärt boende ..................................................................... 43

2.11.8 Forskningsplattformen .......................................................................................................... 44

2 (58)

2.11.9 KPR (Kommunala pensionärsrådet) ................................................................................... 44

2.11.10 KTR (Kommunala tillgänglighetsrådet) ............................................................................. 44

2.12 Personal- och kompetensförsörjning ......................................................................... 45

2.12.1 Rekryteringsbehov ................................................................................................................. 45

2.12.1 Kompetensutveckling ........................................................................................................... 46

2.12.2 Öka andelen tillsvidareanställd personal ............................................................................ 46

2.12.3 Framtida personalförsörjning .............................................................................................. 47

2.13 Lokal- och bostadsförsörjning ................................................................................... 49

2.14 Välfärdsteknologi, E-tjänster och administrativt IT-stöd ......................................... 49

2.14.1 Översiktlig beskrivning av utvecklingen nationellt ........................................................... 49

2.14.2 Nuläge omsorgsförvaltningen ............................................................................................. 50

2.14.3 Framtida utvecklingsbehov inom förvaltningen ............................................................... 51

2.15 Organisation och ledning .......................................................................................... 52

2.15.1 Förstärkt ledarskap ...................................................................................................................... 53

2.15.2 Översyn måltidsorganisation ............................................................................................... 54

2.15.3 Lag om valfrihetssystem (LOV) ................................................................................................ 55

3 Nuvarande och kommande utmaningar för omsorgsnämnden ...................... 56

Diarienummer: OF 2018/441 Dokumentet gäller för: Omsorgsnämnden Giltighetsperiod: Tillsvidare Ersätter: OF 2017/280, antaget av omsorgsnämnden 2017-09-05 §71 Antagen: Omsorgsnämnden 2018-06-12 §40

3 (58)

1 Förord

Syftet med omvärlds- och verksamhetsanalys är att kunna beskriva nuläget och framtida utmaningar

inom omsorgsnämndens ansvarsområde. Analysen är tänkt som ett underlag vid omsorgsnämndens

revidering av mål, indikatorer och målvärde i verksamhetsplan.

Analysen innehåller även en redovisning av tillkommande behovet av lokaler, bostäder och förvän-

tade volymökningar och därmed tillkommande kostnader. På så sätt blir dokument även ett viktigt

underlag inför budgetberedning och beslut i kommunfullmäktige om budgetramar för de kommande

år.

Dokumentet innehåller mycket fakta och är tänkt att kunna fungera som en bra uppslagsbok för po-

litiker, tjänstemän, intresserade medborgare och media. Då det är ett omfattande dokument och olika

avsnitt kan vara intressanta vid olika tillfällen förväntas innehållsförteckningen vara till stor nytta.

Omsorgsförvaltningen maj 2018

Annika Andersson

Omsorgschef

4 (58)

2 Verksamhet och omvärld

2.1 Omsorgsnämndens ansvar

Omsorgsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten avseende äldreomsorg, funkt-

ionsnedsatta och socialpsykiatri enligt vad som sägs i lag om socialnämnden inom dessa områden

och som inte anförtrotts annan nämnd.

Omsorgsnämnden har därmed ansvar för verksamheten enligt följande lagstiftning:

- Socialtjänstlagen, SoL (2001:453)

- Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387)

- Hälso- och sjukvårdslagen, HsL (1982:763)

- Patientlagen 2014:821

Det innebär att socialtjänsten i Hässleholms kommun är indelad i två nämnder, omsorgsnämnden

och socialnämnden. Enligt socialtjänstlagen (SoL) är båda nämnderna socialnämnder som kan fatta

beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen. För specifika lagrum inom det sociala området har kom-

munfullmäktige beslutat att en av nämnderna ska vara ensamt ansvarig. Omsorgsnämnden ansvarar

för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialnämnden för lagen om

vård och unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare (LVM).

Man kan ha rätt till insatser enligt samtliga lagrum samtidigt, och man kan ha rätt till flera insatser

inom samma lagrum. Enligt gällande lagstiftning är det kommunen som har ansvar att ge det bistånd

som sökande har rätt till oavsett hur kommunen har valt att organisera sin socialtjänst. Socialförvalt-

ningen och omsorgsförvaltningen samarbetar när det gäller personer som kan behöva stöd från båda

förvaltningarna. Utgångspunkten är att de som behöver stöd från båda förvaltningarna ska uppfatta

det som en förvaltning. För att säkerställa detta finns en överenskommelse kring samarbetet mellan

förvaltningarna som är antagen av kommunfullmäktige 2017-04-24 (Dnr ON 2016/55 010).

2.2 Lever vi upp till de lagstiftade kraven och uppfylls uppsatta mål?

Kommuner ska inom skälig tid verkställa sina beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) och

insatser enligt lagen som stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Om ett beslut inte verk-

ställts inom tre månader ska kommunerna rapportera detta till IVO (Inspektionen för vård och om-

sorg). Kommunerna rapporterar kvartalsvis. Om IVO bedömer att den enskilde har fått vänta oskä-

ligt länge på att ett beslut ska verkställas kan IVO ansöka om utdömande av en särskild avgift hos

förvaltningsrätten.

Sett till den enskildes individuella behov och önskemål finns det tillfällen då det utifrån budgeterade

personalresurser kan upplevas vara en utmaning att säkerställa att:

­ äldre får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra (4 §)

5 (58)

­ äldre så långt det är möjligt, kan välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåt-komlig service ska ges (5 §)

­ att personer med beslut om bostad med särskild service enligt LSS till barn, unga (9:8) och vuxna (9:9) erbjuds stöd i samband med aktiviteter

I februari 2014 beslutade omsorgsnämnden om ett kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9.

Förvaltningen har sedan dess arbetat med att beskriva ledningsprocessen, huvudprocesser och stöd-

processer i syfte att säkerställa ett systematiskt kvalitetsarbete. Det systematiska förbättringsarbetet är

ett ständigt pågående arbete.

Omsorgsnämndens vision ”Hässleholms kommun erbjuder Sveriges bästa vård och omsorg,

utförd av de stoltaste medarbetarna” ska motivera till att kvalitets- och patientsäkerhetsfrågorna

utvecklas till en naturlig del i det dagliga arbetet.

Uppsatta mål, indikatorer och målvärde, metod för uppföljning, frekvens för uppföljning samt per-

son som ansvarar för uppföljning finns beskrivet i omsorgsnämndens verksamhetsplan. Omsorgs-

nämnden har beslutat om en verksamhetsplan för mandatperioden. Inte minst med tanke uppfölj-

ning av hur mål formulerats, sker en årlig revidering av verksamhetsplanen.

Varje mål har övergripande handlingsplaner samt indikatorer med målvärde. Målstyrning samt analys

av det systematiska förbättringsarbetet medför att verksamhetsplanen revideras årligen. Varje verk-

samhetsområde/enhet ska utifrån fastställda mål ta fram en handlingsplan för att säkerställa en hög

grad av måluppfyllelse. I enlighet med strategin ”Tillgänglighet och delaktighet för alla” som fastställ-

des av kommunfullmäktige 2016-08-29 § 132 har omsorgsnämnden formulerat mål för delaktighet

och tillgänglighet i verksamhetsplanen. Analysen av måluppfyllelsen och genomförda åtgärder för

2017 har sammanställts och presenterats för kommunala tillgänglighetsrådet och pensionärsrådet och

i omsorgsnämnden 2018-03-27 (OF 2018/253).

Årligen redovisas en kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse till omsorgsnämnden. Ansvarig för

denna är förvaltningens MAS (medicinskt ansvariga sjuksköterska). I kvalitets- och patientsäkerhets-

berättelsen för 2017 (dnr 2018/324-2) konstaterar MAS bland annat att kvalitetsarbetet behöver för-

ankras för att inte bli beroende av enskilda personer så att arbetet avstannar vid eventuella vakanser.

Den vård och omsorg av kvalitet som bedrivs behöver på ett bättre sätt synliggöras, följas upp och

presenteras för att bli en naturlig del av förvaltningens arbete oberoende av vakanser

Verksamhetsplanen för 2018 innehåller sju utvecklingsmål fastställda av omsorgsnämnden 2018-01-

29. Dessa följs genom ett antal underliggande indikatorer upp i samband med års och delårsbokslut.

6 (58)

2.3 Nyckeltal (jmf inom och med andra kommuner)

I detta kapitel redovisas relevanta nyckeltal med jämförelser för de tre senaste åren. I förekommande

fall görs jämförelser med riket och andra kommuner. För närvarande ingår ca 90 kommuner i samar-

betet med KPB (Kostnad per brukare). Hässleholm är en av 8 skånska kommuner som deltar, dessa

kommuners nyckeltal jämförs i denna rapport. Eftersom flertalet nyckeltal avseende 2017 års utfall

ännu inte är publicerade i KPB och Kolada, avser jämförelsen med andra kommuner 2016 års utfall.

Förvaltningsövergripande nyckeltal

EKONOMI, mnkr 2017 2016 2015

Intäkter (exkl. förvaltningsinterna intäkter) 148,2 146,2 136,4

Kostnader (exkl. förvaltningsinterna kostnader) 1 102,4 1 072,5 1 005,9

Verksamhetens nettokostnad 954,2 926,3 869,6

Budgetavvikelse drift 4,4 -33,0 -34,7

Nettoinvesteringar 4,8 5,5 5,2

Budgetavvikelse investeringar 0,2 4,4 3,3

NETTOKOSTNADSAVVIKELSE2

Äldreomsorg, andel (%) uppgift saknas -3,0 -4,1

LSS, andel (%) uppgift saknas -8,3 -9,5

PERSONAL per den 31/12

Antal tillsvidareanställningar 1 678 1 636 1 407

Antal tidsbegränsat anställda, månadsavlönade 149 180 340

Antal årsarbetare tillsvidare 1 380 1 338 1 133

Antal årsarbetare tidsbegr anst, månadsavlönade3 117 138 272

Sjukfrånvaro - andel av total arb.tid, % 8,7 9,1 8,5

- sjukfrånvaro > 60 dgr, andel av ovan, % 43,5 42,1 40,2

2 En indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det

kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. Nettokostnadsavvikelse är avvikelse i procent mellan nettokostnad

och referenskostnad för äldreomsorg respektive LSS, kr/inv. Negativt värde indikerar ett lägre kostnadsläge än statistiskt

förväntat. 3 Vilande anställningar ingår i antal tidsbegränsat anställda, månadsavlönade för 2015, och i antalet tillsvidareanställda för 2016.

7 (58)

MYNDIGHETSENHETEN

Den 31 december 2017 hade 1 875 personer över 65 år 3 671 beslutade insatser enligt socialtjänstla-

gen. Nedan visas ett urval av dessa insatser.

Insats 2017 2016

Hemtjänst 865 823

Matdistribution 520 516

Trygghetslarm 1397 1349

Dagverksamhet 49 50

Avlösning 41 37

Korttidsvistelse 61 37

Särskilt boende 555 577

Parboende 10 11

2017 2016 2015

Antal vårdplaneringar på sjukhus 738 734 864

Beslut handläggare/år (SoL över 65 år) 241 408

Antal ärenden per handläggare (SoL över 65 år) 170 172 150

Kostnad per brukare

Förvaltningen har sedan 2014 arbetat med Kostnad per brukare (KPB). KPB är en metod för att be-

räkna kommunens kostnader för olika insatser och koppla kostnaderna till den enskilde brukaren.

Materialet som framställs utgör grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Uppgifterna möjliggör

analyser och jämförelser på enhetsnivå inom kommunen, men även med andra kommuner som an-

vänder verktyget. Metoden som används är densamma bland de kommuner som deltar, vilket gör det

möjligt att jämföra kommunens egna nyckeltal med andra.

Hässleholms kommuns totala kostnader för insatser enligt SoL och LSS har legat under medelvärdet

för övriga KPB-kommuner under samtliga år som Hässleholm deltagit i projektet. 2017 års resultat

är ännu inte färdigställda för övriga kommuner, därför kan ännu ingen jämförelse göras för 2017.

Kostnaden per invånare och per brukare har ökat mellan åren, ökningen var störst mellan 2014 och

2015 (+13%) men har därefter avtagit. Mellan 2016 och 2017 var kostnadsökningen i kronor per in-

vånare 3 %. En orsak till ökningarna är volymökningar inom äldreomsorgen, men även andra verk-

samheter påverkar den totala kostnadsbilden.

8 (58)

Extern jämförelse kostnad per invånare och brukare

2017 2016 2015

Kostnad per invånare SoL och LSS 18 969 18 420 17 544

Medelvärde för KPB-kommuner uppgift saknas 18 615 17 847

Kostnad per brukare SoL och LSS 265 766 261 082 249 156

Medelvärde för KPB-kommuner uppgift saknas 278 155 266 175

KOSTNADSNYCKELTAL KPB - INSATSER ENLIGT SOL

Utifrån kostnadsanalysen för 2016 och 2017 genom KPB finns en sammanställning över kostnader

och antalet brukare med insatser enligt SoL, fördelat i åldersgrupper och i förhållande till antal invå-

nare i kommunen. Totalt sett har kostnaden för brukare med insatser enligt SoL ökat med ca 15

mnkr, vilket motsvarar ca 2 %. Detta kan jämföras med ökningen mellan 2014 och 2015, som var 47

mnkr och ökningen mellan 2015 och 2016 som var 23. Ökningen har alltså avtagit. Den största ök-

ningen sett till belopp finns i åldersgrupperna > 85 år, den är 5,5 % och förklaras med en ökad vård-

tyngd för denna grupp. Kostnaderna minskade i åldersgrupperna 75-84 år.

Tabell 1 Fördelning brukare med insatser enligt Sol i åldersgrupper i förhållande till antalet in-

vånare i Hässleholm kommun för åren 2016 och 20175.

2017

2016

5 Källa: KPB-slutpresentation 2018-03-26 och 2017-05-02

Åldersgrupp Kostnad SoL Antal invånare Kostnad/inv. Antal brukare Kostnad/brukare

0-19 år 2 325 133 11 496 202 24 96 881

20-49 år 21 701 729 18 620 1 166 223 97 317

50-64 år 26 323 199 9 619 2 737 209 125 948

65-69 år 15 839 903 3 188 4 969 110 143 999

70-74 år 35 574 359 3 183 11 176 203 175 243

75-79 år 68 721 028 2 207 31 138 276 248 989

80-84 år 98 651 567 1 572 62 755 526 187 551

85-89 år 151 523 627 1 101 137 624 687 220 558

90- år 199 458 704 681 292 891 675 295 494

Totalt 672 138 635 51 667 13 009 2 933 211 428

Åldersgrupp Kostnad SoL Antal invånare Kostnad/inv Antal brukare Kostnad/brukare

0-19 år 3 856 103 11 684 330 25 154 244

20-49 år 22 169 535 18 427 1 203 184 120 487

50-64 år 28 768 078 9 859 2 918 207 138 976

65-69 år 12 522 643 3 083 4 062 98 127 782

70-74 år 37 258 282 3 244 11 485 218 170 910

75-79 år 64 798 941 2 317 27 967 323 200 616

80-84 år 91 420 148 1 602 57 066 497 183 944

85-89 år 159 657 288 1 096 145 673 693 230 386

90- år 210 556 982 691 304 713 717 293 664

Totalt 687 797 952 52 003 13 226 2 962 213 034

9 (58)

YTTERFALL – INSATSER ENLIGT SoL

Med ytterfall insatser enligt SoL menas att den årliga kostnaden per brukare uppgår till mer än 600

tkr. Andelen ytterfall ökade mellan åren 2014 till 2016 från 4,2% till 13,8%. I utfallet för 2017 mins-

kade andelen ytterfall till 9,9%. Orsaken till minskningen är den avtagande volym av insatser som no-

teras inom äldreomsorgen 2017 jämfört med året innan.

2017 2016 2015

Brukare med insatser enligt SoL/HSL, andel ytterfall 9,9% 13,8 % 13,4 %

Ordinärt boende 1,6% 2,5 % 2,4 %

Särskilt boende 28,5% 41,0 % 37,6 %

Rikets genomsnitt för KPB-kommuner insatser enl SoL/HSL uppgift saknas 12,2% 13,6 %

KOSTNADSNYCKELTAL KPB - INSATSER ENLIGT LSS

I nedanstående tabeller visas en sammanställning över hur kostnaderna för insatser enligt LSS förde-

lar sig mellan olika åldersgrupper, antal brukare i respektive åldersgrupp och i förhållande till antalet

invånare i kommunen. Antalet brukare har ökat mellan 2016 och 2017 med ca 2 % men kostnadsök-

ningen är 7 %. Vårdtyngden per brukare har alltså ökat. Ökningen finns framför allt inom boende

enligt LSS.

Tabell 2 Fördelning åldersgrupper och kostnader inom LSS i förhållande till antalet invånare i

Hässleholm kommun6.

2017

2016

6 Källa: KPB-slutpresentation 2018-03-26

Åldersgrupp Kostnader # Invånare # Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare

0-12 år 15 834 799 7 538 60 2 101 263 913 0,8%

13-19 år 23 540 212 4 146 91 5 678 258 684 2,2%

20-29 år 68 255 939 6 254 156 10 914 437 538 2,5%

30-39 år 41 117 062 5 786 87 7 106 472 610 1,5%

40-49 år 39 701 798 6 387 68 6 216 583 850 1,1%

50-59 år 42 707 617 6 866 69 6 220 618 951 1,0%

60-64 år 21 493 709 2 993 35 7 181 614 106 1,2%

65- år 44 129 652 12 033 85 3 667 519 172 0,7%

Totalt 298 661 796 52 003 651 5 743 455 884 1,3%

Åldersgrupp Kostnader # Invånare # Brukare Kr. / inv. KPB % Brukare

0-12 år 13 417 615 7 407 51 1 811 263 090 0,7%

13-19 år 29 089 094 4 089 92 7 114 316 186 2,2%

20-29 år 64 234 718 6 348 153 10 119 419 835 2,4%

30-39 år 35 449 601 5 693 81 6 227 437 649 1,4%

40-49 år 29 299 397 6 579 67 4 453 437 304 1,0%

50-59 år 42 726 078 6 623 70 6 451 610 373 1,1%

60-64 år 21 925 236 2 996 39 7 318 562 186 1,3%

65- år 41 601 474 11 932 85 3 487 489 429 0,7%

Totalt 279 579 267 51 667 638 5 411 435 334 1,2%

10 (58)

YTTERFALL – INSATSER ENLIGT LSS

Med ytterfall insatser enligt LSS menas att den årliga kostnaden per brukare uppgår till mer än 1000

tkr. Andelen ytterfall har ökat något de senaste åren men ligger lägre än genomsnittet för andra

KPB-kommuner.

Andel ytterfall LSS, kostnad per brukare >1 000 tkr/år

2017 2016 2015

Brukare med insatser enligt LSS, andel ytterfall 14,8% 11,8 % 11,5 %

Rikets genomsnitt för KPB-kommuner uppgift saknas 17,0 % 16,1 %

Hemtjänst

Hässleholms kommun har tidigare haft, i jämförelse med andra, en relativt hög andel brukare med

hemtjänst. Det har dock varit förhållandevis många brukare som har få insatser vilket är en förkla-

ring till att kostnaden per invånare för hemtjänst legat lågt i jämförelse med andra. 2016 sjönk ande-

len personer med hemtjänstinsatser ytterligare, och ligger nu under medelvärdet för riket. 2017 års

siffra är ännu inte klar. Från och med 2017 mäts den utförda tiden i hemtjänsten digitalt. Den tidi-

gare manuellt rapporterade tiden innehöll avrundningar av besökstider, därför skiljer sig antalet ut-

förda timmar markant mellan åren, jämförelser mellan åren kan därför inte göras.

Kvalitetsnyckeltalen enligt den nationella brukarundersökningen inom hemtjänsten har historiskt sett

legat högre än rikets medelvärde. Det övergripande måttet, om brukarna är nöjda med ”Hemtjänsten

i sin helhet”, ökade något mellan 2016 och 2017 till 91 % som är över nivån för riket.

VOLYMER

Antal personer med hemtjänstinsats7 2017 2016 2015

Hemtjänst i kommunal regi per den 31/12 1 699 1 575 1 538

Hemtjänst i enskild regi (serviceinsatser) 0 23 32

Andel personer med hemtjänstinsats

Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst, % uppgift saknas 7,0 7,2

Rikets genomsnitt alla kommuner uppgift saknas 7,6 7,2

Antal utförda brukartimmar i hemtjänsten

Hemtjänst i kommunal regi10

Manuellt rapporterad i.u 425 100 410 700

Digitalt rapporterad 228 000 i.u

Hemtjänst i enskild regi (serviceinsatser) 1 568 4 652 5 189

7 En och samma person kan både ha hemtjänst i kommunal regi och i enskild regi 10 Debiterade timmar inkl tid för dubbelbemanning och delegerad hälso- och sjukvårdsinsatser

11 (58)

RESURSER

Kostnadsnyckeltal (kr) 2017 2016 2015

Hemtjänst i egen regi, kr/tim enl. KPB 402 389 385

Rikets genomsnitt för KPB-kommuner uppgift saknas 474 467

Hemtjänst, kostnad per invånare 65+ Hässleholm uppgift saknas 18 979 17 844

Rikets genomsnitt alla kommuner uppgift saknas 19 406 19 014

Andel ytterfall i ordinärt boende enl KPB 1,6 2,5 2,4

Rikets genomsnitt för KPB-kommuner uppgift saknas 2,0 2,6

Tabell 3 Jämförelser med riket och andra KPB kommuner i Skåne, hemtjänst (värden och be-

lopp avser 2016)

Kommun Invånare 65+ som var beviljade

hemtjänst, andel

Kostnad hemtjänst ÄO, kr per in-

vånare 65+

Andel ytterfall i ordinärt boende

(KPB > 600 tkr)

Båstad 6,5 24 754 2,8

Eslöv 5,6 20 107 1,6

Kristianstad 7,4 23 517 2,6

Perstorp 6,1 24 020 1,3

Sjöbo 4,7 16 373 1,3

Hässleholm 7,0 18 979 2,5

Medel riket 7,6 19 672 2,0

KVALITETSMÅTT (Riket inom parentes)

Kvalitetsnyckeltal enligt nationell brukarundersökning11

Brukarna om hemtjänsten 2017 2016 2015

Hemtjänst i sin helhet 91(89) 89 (89) 92 (89)

Tillräckligt med tid 83(82) 84( 82) 86 (82)

Möjlighet påverka tider12 59(61) 59 (61) 63 (61)

Hänsyn till åsikter och önskemål 88(87) 88 (87) 88 (87)

Möjlighet att framföra synpunkter 62(64) 59 (63) 61(62)

Personalen kommer på avtalad tid12 86(85) 85 (86) 90 (86)

Information om tillfälliga förändringar12 64(68) 65 (69) 72 (69)

Bemötande 96(97) 97 (97) 98 (97)

Trygghet 85(86) 85 (85) 85 (86

11 Värdena anger hur stor andel av de svarande som upplever sig mycket nöjd eller ganska nöjd alternativt alltid eller oft-

ast på respektive indikator. För ytterligare beskrivning av indikatorerna, se www.socialstyrelsen.se/publikat-

ioner2016/2016-10-2/ 12 Prioriterade områden att arbeta med under 2017

12 (58)

Särskilt boende och korttidsvård

Inom särskilt boende har antalet platser minskat under det senaste decenniet, vilket även har varit

trenden i riket. För Hässleholms kommun har det ökade behovet de senaste åren gjort att denna

trend har vänt. Andelen invånare över 80 år som bor i särskilt boende ökade från 11,1 % 2015 till

11,9 % år 2016, för 2017 är måttet inte färdigt än. För 2016 var andelen lägre än rikets medelvärde

som var 12,4 %. Behovet av särskilt boende ökade kraftigt 2014 och 2015, vilket ledde till högre

kostnader för såväl korttidsvård som särskilt boende. I slutet av 2016 vände trenden och behovet

minskad vilket fortsatte under 2017.

Kostnaden per dygn i särskilt boende har enligt KPB-analyserna legat lågt i jämförelse med andra

KPB-kommuner. Från 2014 satsades ytterligare resurser för att öka bemanningen i särskilt boende,

vilket medförde att kostnaden per dygn ökade 2014 och 2015. Från 2017 är bemanning/plats mins-

kad.

Beläggningsgraden i särskilt boende för 2017 var enligt KPB 97 %, vilket var en procentenhet lägre

än året innan och i nivå med medelvärdet för rikets övriga KPB-kommuner. Beslut om särskilt bo-

ende som inte är verkställda inom 3 månader rapporteras till IVO (Inspektionen för Vård och Om-

sorg).

VOLYMER

Antal personer särskilt boende och korttid13 2017 2016 2015

Särskilt boende i kommunal regi 467 474 466

Särskilt boende i enskild regi 99 102 96

Korttidsvård i kommunal regi 44 45 39

Korttidsvård i enskild regi 6 17 29

Andel personer i särskilt boende

Invånare 80+ i särskilt boende, andel uppgift saknas 11,9 11,1

Rikets genomsnitt alla kommuner uppgift saknas 12,4 13,1

RESURSER

Bemanningsnyckeltal exkl natt 2017 2016 2015

-somatik (budgeterad åa/plats) 0,58 0,60 0,60

-demens (budgeterad åa/plats) 0,68 0,70 0,70

-bemanningsgrad i genomsnitt (åa/plats) 0,63 0,65 0,65

13 Källa: Socialstyrelsens oktoberstatistik

13 (58)

Kostnadsnyckeltal (kr) 2017 2016 2015

Säbo i egen regi, kostnad per dygn enl. KPB 1 856 1 798 1 760

Rikets genomsnitt för KPB-kommuner uppgift saknas 1 884 1 809

Säbo extern regi, kostnad per dygn enl KPB 1 790 1 635 1 576

Kostnad särskilt boende äo, kr/inv 65+ 34 648 34 648 34 492

Rikets genomsnitt alla kommuner uppgift saknas 34 748 33 955

Korttidsvård, kostnad per dygn enl. KPB 2 208 2 618 2 477

Rikets genomsnitt för KPB-kommuner uppgift saknas 2 424 2 336

Andel ytterfall i särskilt boende enl KPB 28,5 41,0 37,6

Rikets genomsnitt för KPB-kommuner uppgift saknas 31,7 37,2

Tabell 4 Jämförelser med andra KPB-kommuner i Skåne, särskilt boende (värden och belopp

avser 2016)

Kommun Invånare 80+ i särskilt bo-

ende, andel

Särskilt boende kr/dygn enl

KPB

Andel ytterfall i särskilt bo-

ende (KPB >600 tkr)

Båstad 7,9 2 009 i.u.

Eslöv 14,7 1 688 i.u.

Kristianstad 14,9 1 795 i.u.

Perstorp 8,8 1 813 i.u.

Sjöbo 10,7 1 733 i.u.

Hässleholm 11,9 1 798 41,0

Medel riket 12,4 1 884 31,7

KVALITETSMÅTT (riket inom parantes)

Kvalitetsnyckeltal enligt nationell brukarundersökning14

Brukarna om sitt äldreboende 2017 2016 2015

Särskilt boende i sin helhet 83(82) 83 (83) 85 (82)

Trivsamma gemensamma utrymmen 67(64) 68 (65) 67 (65)

Trivsamt utomhus 69(66) 68 (67) 69 (67)

Maten smakar bra 79(75) 79 (76) 77 (76)

Måltidsmiljö 72(69) 71 (70) 72 (69)

Tillräckligt med tid 75(73) 76 (73) 75 (72)

Information om tillfälliga förändringar15 53(49) 60 (49) 63 (49)

Möjlighet påverka tider 69(61) 68 (61) 65 (60)

14 Värdena anger hur stor andel av de svarande som upplever sig mycket nöjd eller ganska nöjd alternativt alltid eller oft-

ast på respektive indikator. För ytterligare beskrivning av indikatorerna, www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-10-2/ 15 Prioriterade områden att arbeta med under 2017

14 (58)

Bemötande från personalen 96(94) 96 (94) 94 (94)

Hänsyn till åsikter och önskemål 81(80) 83 (80) 79 (79)

Känner sig trygg på sitt äldreboende 88(88) 89 (89) 89 (89)

Aktiviteter som erbjuds 62(64) 70 (63) 70 (63)

Möjligheten att komma utomhus15 61(58) 61 (58) 62 (58)

Besväras av ensamhet13 31(34) 37 (34) 31 (34)

Var man vänder sig med synpunkter och klagomål15 49(47) 47 (45) 41 (45)

Funktionsnedsättning stöd och service

Kostnadsutvecklingen inom FSS-området har varit markant de senaste åren. Ökningen har varit

störst inom verksamheterna personlig assistans och boende enligt LSS. Volymökningen av LSS-in-

satser får även effekt på LSS-utjämningsbidraget, se vidare i avsnitt 2.6.2

Hässleholm kommun har en förhållandevis hög andel brukare inom LSS som är 65 år och äldre, vil-

ket är en förklaring till att andel personer med beviljade insatser enligt LSS är högre än riket. Vid

nedläggningen av de stora institutionerna fanns många privata vårdboende, vilket troligen kan för-

klara den stora andelen över 65 år.

VOLYMER

Antal personer med insats enl LSS16 per den 1 oktober 2017 2016 2015

Boende barn och vuxna 219 212 206

Daglig verksamhet 256 259 262

Personlig assistans 60 60 48

Ledsagarservice 68 77 84

Kontaktperson 185 184 172

Avlösarservice 32 33 29

Korttidsvistelse utanför hemmet 49 50 50

Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år 15 13 13

RESURSER

Kostnadsnyckeltal enligt KPB (kr) 2017 2016 2015

Gruppbostad egen regi, kostnad per dygn 2 453 2 250 2 257

Gruppbostad extern regi, kostnad per dygn 3 823 2 667 2 912

Servicebostad, kostnad per dygn 1 451 1 357 1 301

Personlig assistans, SFB, kostnad per timme 79 71 47

Boendestöd, kr per brukare 71 198 54 548 51 552

Daglig verksamhet, kostnad per dygn 431 389 363

16 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

15 (58)

Tabell 5 Jämförelser med andra KPB-kommuner i Skåne, LSS (värden och belopp avser 2016)

Kommun Kostnad per dygn

i gruppbostad för

vuxna enl LSS

Kostnad per dygn

i servicebostad för

vuxna enl LSS

Nettotimkostnad

för personlig assi-

stans, SFB

Kostnad per dag med

beslut om daglig verk-

samhet enl LSS

Andel ytterfall

inom LSS, %

Båstad 4 173 2 127 95 542 18,6

Eslöv 2 624 1 166 83 393 9,7

Kristianstad 2 684 1 811 98 536 18,0

Perstorp 2 823 1 790 i.u. 349 11,9

Sjöbo 2 873 1 973 i.u. 551 19,4

Hässleholm 2 294 1 401 71 389 11,8

Medel riket 2 999 1 454 91 500 17,0

Hälso och sjukvård

Verksamheterna inom hälso- och sjukvården omfattar sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnas-

ter, hjälpmedel och specialisttjänster. Den legitimerade personalen utför insatser som spänner över

samtliga verksamhetsområden och påverkas av de volymökningar som skett de senaste åren.

VOLYMER

2017 2016 2015

Antal debiterade patienter inom hemsjukvård (medelv per månad) 921 906 827

Varav sjuksköterska 673 643 iu

Varav sjuksköterska FSS 133 123 iu

Varav arbetsterapeut/sjukgymnast/fysioterapeut 189 195 iu

16 (58)

2.4 Demografisk utveckling

Befolkningsprognos

För Hässleholms kommun visar befolkningsprognoser att antalet personer 85 + förväntas öka från

1774 personer år 2018, till 2915 personer år 2040, dvs. en ökning med ca 1140 personer, vilket illu-

streras i figuren nedan. I tidigare redovisningar har förvaltningen bara redovisat en prognos fram till

2035. Den procentuella förändringen är störst mellan åren 2025 och 2032 då ökningen är mellan 3

och 6 % per år.

Figur 1 Befolkningsprognos antal invånare +85 år fram till 2040 Hässleholm kommun17

Demografisk utveckling per kommundel

Befolkningsprognos har tagits fram uppdelat på de olika kommundelarna i Hässleholms kommun.

Den procentuella ökningen av andelen invånare över 75, 85 respektive 90 år illustreras i diagrammet

nedan. Förändringen skiljer sig ganska markant mellan de olika kommundelarna, där Vinslöv sticker

ut och prognostiseras öka andelen äldre över 90 år med 120 % fram till 2035. Det förväntas även öka

kraftigt inom kategorin ”Övrigt” vilket avser landsbygd utanför tätorterna. Om personer i denna ka-

tegori får ett vårdbehov och väljer att bo kvar i det egna hemmet, kan kring tiderna i hemtjänsten

öka.

17 Statisticon AB 2017

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040

Prognos befolkningsutveckling > 85 år 2018-2040

85-89 år > 90 år

17 (58)

Figur 2 Procentuell förändring av andelen invånare >75, >85 respektive >90 uppdelat per kommundel17

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

Hlm stad Vinslöv Hästveda Vittsjö-Bjärnum Sösdala Tyringe Övrigt

Procentuell förändring av andelen invånare i respektive kommundel

Invånare >75 år Invånare >85 år Invånare >90 år

18 (58)

2.5 Kostnads- och volymutveckling

Kostnadsutveckling SoL och LSS från 2009-2017

En analys av omsorgens kostnader har gjorts för åren 2009-2017 för att illustrera kostnadsutveckl-

ingen inom förvaltningens olika verksamhetsområden. Kostnadsökningar på grund av inflation och

löneökningar har beräkningsmässigt eliminerats mellan åren för att göra en så jämförbar analys som

möjligt. Även omsorgsnämndens kostnader för tomhyror på trygghetsboendet Pärlan för 2013 har

exkluderats. I tabellen nedan visas ökning respektive minskning av nettokostnader i förhållande till

föregående år. Även förändringen av bidraget i LSS-utjämningssystemet visas nedan.

Tabell 6 Kostnadsutveckling 2009-2017 samt förändring i LSS-utjämningsbidrag. Beloppen

avser förändring i förhållande till föregående år i mnkr.

År

(belopp i mnkr)

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Faktisk ök-

ning/minskning - 10 - 20 + 13 + 10 + 18 + 14 + 40 +34 +3

Äldreomsorg -12 -20 +4 -6 +3 +7 +33 +13 -9

FSS + 2 + 2 + 8 + 15 + 11 + 16 + 11 +19 +8

Adm, övr mindre

vht 0 - 2 + 1 + 1 + 4 - 3 - 4 +2 +4

Förändring i LSS-

utjämning, bidrag

till kommunen

(mnkr)

+12 + 9 + 6 - 1 + 3 + 4 + 7 + 6 + 9

Antal brukare SoL iu iu iu iu 2 940 2 886 2 932 2 933 2 962

Antal brukare LSS iu iu iu iu 603 601 617 638 651

Kostnadsökningarna mellan 2014 och 2016, berodde på volym och vårdtyngdsökningar inom såväl

äldreomsorgen som FSS-verksamheter. I slutet av 2016 minskade vårdtyngden inom äldreomsorgen

och effekten på kostnaderna 2017 är märkbar. Värt att notera är att antalet brukare har ökat 2017,

men de som tillkommit har lägre vårdbehov än de som avslutats. Analys av åldersstrukturen inom

äldreomsorgen, visar att antalet brukare 70-80 år ökar i större utsträckning än personer över 90 år.

19 (58)

LSS-utjämningssystem (2008:342)

Ett kostnadsutjämningssystem för verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktions-

hindrade (LSS 1993:387) infördes 2004. Utjämningssystemet för LSS-kostnader ingår inte i det ordi-

narie kostnadsutjämningssystemet men har samma principiella uppbyggnad. Kommuner med en be-

räknad strukturell kostnad för verksamhet enligt LSS som överstiger genomsnittet i riket erhåller ett

utjämningsbidrag från staten. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift till staten som betalas av

kommuner med en beräknad strukturell kostnad för verksamhet enligt LSS som understiger genom-

snittet i riket. Systemet har två års eftersläpning, vilket innebär att bidrag 2018 utgår från kostnader

2016.

En grundläggande tanke med utjämningssystemet på LSS-området är att det ska stimulera till utbygg-

nad av LSS-verksamhet i de kommuner där de berörda personerna bor. Tanken är också att det ska

löna sig att inrätta verksamheter som lever upp till de kvalitetskrav som ställs i LSS.

Utvecklingen för Hässleholms kommun i LSS-utjämningssystemet illustreras i diagrammet nedan.

Under åren 2005 till 2008 betalade Hässleholm in till utjämningssystemet. Från 2009 och framåt har

kommunen istället fått bidrag i systemet. Med det ökade behovet av gruppbostadsplatser som kom-

mer att tillgodoses under de närmaste åren, förväntas bidraget öka ytterligare.

Storleken på bidraget i LSS-utjämningen är beroende dels av de volymer av insatser enligt LSS som

kommunen har, dels av kostnadsnivån. Detta jämförs sedan med genomsnittet för övriga kommu-

ner. För att bidraget skall öka, måste ökningen således även vara högre än den genomsnittliga ök-

ningen för riket. Ökningen av bidraget till Hässleholms kommun de senaste åren förklaras delvis av

den ökning av personalkostnader inom boende LSS som har skett. En minskning av personaltäthet

skulle följaktligen kunna leda till en minskning av bidraget, givet att alla andra parametrar är lika.

LSS-bidraget redovisas under finansförvaltningen. Enligt beslut i KF 2018-04-23 föreslås föränd-

ringen i bidraget utgöra underlag till förändringen av omsorgsnämndens budgetram framöver.

Figur 3 Förändring av LSS-utjämning för Hässleholms kommun under åren 2004-2018

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Mn

kr

LSS-utjämning 2004-2018

Avgift

Bidrag

20 (58)

2.6 Finansiella medel och framtida behov

Omsorgsnämndens kostnader är låga jämfört med andra kommuner. Nettokostnadsavvikelsen18

inom äldreomsorgen var för 2016 -3,0 % och för LSS -8,3 %. Uttryckt i pengar innebär det att äldre-

omsorgen var ca 18 mnkr billigare än förväntat 2016.

Behov av resurser på kort sikt (1-3 år)

I Tabell 7 nedan redovisas omsorgsnämndens behov av tillkommande resurser under perioden 2019-

2022. I de redovisade behoven tas i första hand hänsyn till befarade och redan inträffade volym- och

vårdtyngdsförändringar, prisförändringar samt nya verksamheter. Några beräkningsprinciper som

tillämpats är:

- Befarad volymökning av hemtjänst och hemsjukvård i ordinärt boende prognostiseras till 3-4 % per år

- Befarad volymökning av personlig assistans prognostiseras till 6 % per år efter justering av befintlig volym

- Införande av välfärdsteknik ger ökad möjlighet att klara välfärdsuppdraget, men kräver sam-tidigt, åtminstone initialt, ökade resurser av teknisk och administrativ karaktär

- Budgeterad volym för köpta platser har anpassats till prognos 2018 samt kända förändringar kring tillkommande eller avslutade placeringar

- Budgeterat pris för köpta platser räknas som regel upp enligt avtal vilket som innebär en höj-ning med omsorgsprisindex, OPI (2,6 %).

En stor förändring som behöver beaktas är förändringen som övergången till kyld mat inom matdis-

tributionen medför. Projektet som varit igång under våren 2018 är under utvärdering. Vid breddinfö-

rande av kyld mat i hela kommunen, kommer de kvarvarande köken förlora en stor andel av den vo-

lym som dagligen produceras. Med oförändrad bemanning, kvarstår kostnaderna. Om samtidigt vo-

lymen minskar, resulterar det i att priset per portion ökar kraftigt. Preliminära beräkningar uppgår till

5,2 mnkr. Prisökningen behöver finansieras och förvaltningen ser inte det som ett alternativ att höja

kostavgiften, då den redan är hög. Andra åtgärder behöver föreslås, en är att reducera med ett kök i

centrala Hässleholm och fördela produktionen till de andra två tillagningsköken i tätorten.

Kommunfullmäktige beslutade 2018-04-23 §53 att anta en ny resursfördelningsmodell att börja gälla

från och med 2019 års budgetberedning. Resursfördelningsmodellen ska vara ett underlag för kom-

munstyrelsen och kommunfullmäktige vid beslut om resurstilldelning till nämnder och syftar till att

fördela rätt resurser vid rätt tillfälle utifrån de åtagande de olika verksamheterna har. En för varje år

framtagen befolkningsprognos utgör basen i modellen och för omsorgsnämndens del innebär det att

18 Nettokostnadsavvikelsen jämför kommunens nettokostnad med en referenskostnad (”statistiskt förväntad kostnad”).

En avvikelse över 0 indikerar ett högt kostnadsläge, vilket kan bero på en hög ambitionsnivå eller en låg

effektivitet. (Kolada)

21 (58)

modellen beaktar de volymförändringar som prognostiseras för befolkningen över 65 år. Resurstill-

delningen skall även baseras på de ersättningar som kommunen erhåller i statsbidrags- och utjäm-

ningssystemen, med ett á-pris per åldersintervall. Även förändringen i LSS-utjämningsbidraget före-

slås budgeteras på omsorgsnämndens budgetram för att tydliggöra kopplingen till volymer och kost-

nader inom LSS-området.

Kommunfullmäktige beslutade 2017-11-27 §237 att anta Strategisk plan 2018-2021 med Budget 2018

och flerårsplan 2019-2021. För 2019 är tillskottet 21,7 mnkr samt ytterligare 2 mnkr för personalför-

stärkande åtgärder.

Driftbudget – prognosticerat tillkommande behov per år

Tabell 7 Prognosticerat tillkommande behov 2019-2022

(mnkr) 2019 2020 2021 2022

Äldreomsorg resursfördelning KF 3,6 8,7 9,7 10,1

Varav

Hemtjänst 6,6 4,2 4,6 7,1

Besparingar 2019 -6,4

Ny-/ombyggnation Ekegården 20 pl 2,0 8,3

Legitimerad personal 2,7 1,7 2,7 2,2

Effektivisering legitimerad personal, digital signering -0,6

Digitala signeringslistor 0,6

Köpta platser ÄO 0,7 0,8 -5,9 0,8

Övriga behov ÄO 15,6

Varav

Ökad bemanning ÄO, stimulansmedel upphör 11,1

Ung omsorg 0,4

Särskilt boende egen regi, nattlag Hemgården 1,3

Högre portionskostnder pga upphörd matdistribution egen regi 5,2

Reducering ett kök i centrala Hässleholm -3,0

Trygghetskameror 0,6

Funktionsnedsättning 5,4 8,0 17,0 8,3

Varav

Ny gruppbostad LSS

6,0

Nytt serviceboende LSS (trapphus)

2,7

Gruppbostäder volym- och vårdtyngdsökning 1,0

Daglig verksamhet, arbetsresor ska inte avgiftbeläggas enligt beslut i ON 2018-01-29 §6

1,0

Skolskjuts Bommeryd LSS barn 0,2

Personlig assistans, justering befintlig volym -1,5 5,3 5,5 5,5

Köpta platser, boende LSS 3,9

22 (58)

Köpta platser, boende SoL psykiatri 0,8 2,7 2,8 2,8

Administration och övrigt 4,8 3,5 1,2 0,0

Varav

Biståndshandläggare 1,2 1,2 1,2

Superanvändare Medvind -0,4

IT-kostnader 1,0

Fortbildningsbudget förvaltningsövergripande 1,0

KF personalförstärkande åtgärder 2,0 2,3

Summa 29,4 20,2 27,9 18,4

Investeringsbehov

De senaste årens budgeterade och redovisade investeringar framgår av tabell 8 nedan. Under åren

2015-2017 har investeringsbudgeten för inventarier använts dels till behov av inventarier och sängar i

befintliga och nya verksamheter, till exempel gruppbostäder och nya lokaler på P2, men även till larm

inom ordinärt och särskilt boende.

Tabell 8 Investeringar historik perioden 2015-2017 samt prognos 2018

2015 2016 2017 2018 prognos

Investeringsbudget 8 440

(varav larm

6240)

5 501

(varav larm

3301)

4 778

(varav larm

1278)

3 500

Möbler/inv/sängar 2 219 2 355 2 054 2 200

Larm ordinärt boende 411 911 1 248

Larm särskilt boende 2 528 1 112 -

Välfärdsteknologi - - 222

P2 nya lokaler - - 487

Nya gruppbostäder - - 520

Boendelås säbo 1 300

Summa 5 157 4 378 4 532 3 500

Avvikelse 3 283 1 123 246 0

Omsorgsförvaltningen står inför omfattande behov av investeringar vilket framgår av redovisningen

i tabell 9. Nedan sammanfattas de olika behoven:

- Köken har omfattande behov av inköp och utbyte av utrustning och inventarier för att kunna möta de krav som ställs utifrån arbetsmiljö och livsmedelshygien.

23 (58)

- Inom särskilda boenden, korttidsenheter om hemtjänsten krävs kontinuerliga utbyten av vårdsängar och möbler (ca var tionde år). Förändringar inom hemtjänstorganisationen bidrar till behov av nya investeringar av möbler.

- Medicinhanteringen behöver säkerställas inom LSS-boendena, verksamheten behöver inve-stera i medicinskåp

- Samtliga boendelägenheter inom särskilt boende behöver utrustas med elektroniska lås, s.k. hotell lås. Under 2018 har ca 140 av 470 lägenheter tillgodosetts med dessa, resterande instal-leras under 2019-2021.

- Uppgradering av larmsystemen inom särskilda boendena är högt prioriterad, de gamla syste-men är oekonomiska, tekniskt föråldrade och reservdelar är svåra att få levererade snabbt. Kvaliteten och säkerheten behöver öka för de boende.

- Det nyckelfria systemet och trygghetslarmen inom ordinärt boende kräver årliga inköp för dels utbyte av uttjänta lås/larm, dels på grund av de volymökningar som befaras

- Nya verksamheter planeras, exempelvis två gruppbostäder, en servicebostad samt utbyggnad av Ekegården. Det kräver investeringar till personalutrymmen och gemensamma utrymmen.

Tabell 9 Investeringsbehov perioden 2019-2022

Typ av investering

Avskriv-

ningsperiod

2019

(tkr)

2020

(tkr)

2021

(tkr)

2022

(tkr)

Köksinventarier 10 år 1 683 510 180 0

Inventarier boenden 10 år 1 025 1 125 1 025 1 025

Inventarier hemtjänst 10 år 350 0 0 0

Medicinskåp LSS-boende 10 år 886 0 0 0

Boendelås särskilt boende 10 år 1 300 1 300 800 0

Larm särskilt boende 5 år 4 000 2 000 700 0

Larm och nyckelfria lås or-

dinärt boende

5 år 750 625 625 625

Nya verksamheter 10 år 100 1 010 400 0

SUMMA 10 094 6 570 3 730 1 650

Behov av resurser på lång sikt (5-10 år)

Äldreomsorg

Omsorgsnämnden står inför stora utmaningar på lång sikt. Den befolkningsutveckling av äldre som

väntas, kommer att vara lägre de närmsta åtta-tio åren, för att sedan tillta från cirka år 2025 och

framåt. Inom äldreomsorgen kan befolkningsprognoser, tillsammans med underlag från Kostnad per

brukare, användas för att beräkna förväntade kostnadsökningar och framtida behov. Satsningen på

välfärdsteknologi kommer att spela en stor roll för den framtida kostnadsutvecklingen.

24 (58)

Om ett antagande görs att under de kommande åren så erhåller lika stor andel av befolkningen insat-

ser i ordinärt och särskilt boende till en lika stor kostnad per brukare som 2017, så skulle kostnads-

ökningen uppskattas till ca 78 mnkr 2025, 165 mnkr 2030 och 285 mnkr år 2040.

Figur 4 Kostnadsökning insatser enligt SoL baserat på befolkningsutveckling 2018-2035.

SKL skriver i sin rapport ’Äldreomsorgens kostnader – historik och framtid’ (januari 2016), att det

kan anses felaktigt att göra beräkningar utifrån en konstant kostnad för vårdinsatser och ställa det

mot en prognostiserad demografisk utveckling. Man kan inte förutsätta att den vård som en 90-åring

kräver idag, är densamma som en 90-åring behöver om tio eller tjugo år. Vad SKL även menar är

dock att kostnaden per brukare ökat historiskt sett, och bör antas att fortsätta öka. En orsak till detta

är ständigt ökande kvalitetskrav. Dessa två ”felaktiga” bedömningar tar till stor del ut varandra. Där-

för kan den bedömning som görs i detta avsnitt om totala, befarade kostnadsökningar antas vara re-

levanta. Andra faktorer, såsom nya tekniska lösningar och utveckling av mer kostnadseffektiva ar-

betssätt, kan även påverka den framtida kostnaden. Myndigheten för delaktighet redovisar fler nytto-

kostnadsstudier inom området välfärdsteknologi. som visar att välfärdsteknologi är samhällsekono-

miskt lönsamt och kan bidra till ökad aktivitet, delaktighet, trygghet och självständighet. Detta är po-

sitivt, men har inte räckt för att implementera välfärdsteknologi i den utsträckning som kan förvän-

tas. I många kommuner anses bristande ekonomiska resurser vara ett av de största hindren för att

implementera välfärdsteknologi.

Västerås stad har gjort beräkningar över ekonomiska effekter av implementering av välfärdsteknologi

inom hemtjänsten. Resultaten visar på en kostnadsminskning på mellan 11 och 25,9 mkr per år vid

78

165

246

285

0

50

100

150

200

250

300

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040

Kostnadsökning äldreomsorg baserat på befolkningsutveckling 2019-2040

Kostnadsökning per år Kostnadsökning ackumulerat

25 (58)

300 e-Hemtjänstanvändare jämfört med om e-Hemtjänst inte införs. Från detta ska dras en kostnad

för e-Hemtjänst på c:a 5,3 mkr vilket ger en ekonomisk nettoeffekt på mellan 5,7 och drygt 20 mkr.19

I diagrammet nedan illustreras hur en befarad kostnadsökning inom Hässleholms kommun kan på-

verkas av en satsning på välfärdsteknologi. Beräkningen grundar sig på att effekter börjar ses på kost-

naderna från 2019 och att effekterna motsvarar 5 % av den befarade kostnadsökningen. En förut-

sättning för olika satsningar inom välfärdsteknologi är en väl fungerande IT-infrastruktur och att

Wifi är fullt utbyggt på samtliga boenden.

Figur 5 Kostnadsökning äldreomsorg med och utan effektivisering genom välfärdsteknologi,

baserat på befolkningsutveckling 2019-2040

Funktionsnedsättning stöd och service

Inom FSS-området är det svårare att analysera den framtida kostnadsutvecklingen och behovet av finansiella medel på lång sikt. Med stor sannolikhet kommer ökade kostnader inom LSS-området även att leda till högre bidrag i LSS-utjämningen, förutsatt att modellen inte förändras och att andra påverkande faktorer är förhållandevis lika. I planeringsdokumentet för FSS redogörs för framtida be-hov, men bedömningen är svår då den påverkas av flera faktorer som inte alla går att förutse eller på-verka. In- och utflyttning av personer med specifika behov, politiska ambitioner – nationellt och kommunalt, och hur stor andel av insatser som ansöks om och beviljas, är exempel på faktorer som är svåra att förutse.

19 Källa: Projekt Behovsstyrt IKT-stöd-Prognos aug 2012 Västerås Stad

0

50

100

150

200

250

300

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040

Kostnadsökning äldreomsorg med och utan effektivisering inom välfärdsteknologi

Kostnadsökning per år Behov per år om effektivisering

Ackumulerad kostnadsökning Ackumulerat om effektivisering

26 (58)

2.7 Folkhälsa

Ett tecken på att folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre är att medellivslängden har ökat under flera

decennier. Enligt statistiska centralbyrån (SCB) var medellivslängden år 2016 84 år för kvinnor och

knappt 81 år för män. Den beräknas till 89 år för kvinnor och nästan 87 år för män år 2060, det vill

säga en ökning med fem år för kvinnor och med sex år för män. Minskningen har varit snabbare

bland män och könsskillnaderna i dödlighet har minskat. Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett glo-

balt perspektiv. De flesta har det bra och skattar sin hälsa som god, och på flera sätt förbättras hälso-

läget i befolkningen. Dödligheten minskar i både hjärt-kärlsjukdom och de fyra vanligaste formerna

av cancer, med undantag för lungcancer bland kvinnor. En ökad medellivslängd påverkar volymerna

inom omsorgsnämndens verksamheter.

Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten

för allt folkhälsoarbete. Vidare ökar andelen som uppger högt blodtryck i åldersgrupperna 45–64 år

och 65–84 år, medan övervikt och fetma ökar i samtliga åldersgrupper utom i gruppen 65–84 år. En

investering i hälsosamt åldrande, där insatserna inriktas på att främja och bevara hälsan, ökar till-

gången på arbetskraft och minskar risken för att människor pensioneras i förtid.

Folkhälsomyndigheten vill öka medvetenheten om att äldre människors deltagande och engagemang

är en samhällsinvestering och en tillgång för den enskilda människan. De vill också öka kunskapen

om tillgängliga aktiviteter och åtgärder som främjar ett hälsosamt åldrande. Det sker bland annat ge-

nom att följa upp och analysera hälsoutvecklingen bland äldre, fungera som nationell kunskapsmyn-

dighet för folkhälsoinsatser för äldres hälsa och genom särskilda regeringsuppdrag.

Folkhälsomyndighetens primära målgrupp inom området är personer i den s.k. tredje åldern. Tredje

åldern beskrivs som den för många långa och relativt friska tiden som ålderspensionär. Det vill säga

innan man blivit beroende av andras hjälp för sitt dagliga liv.

De allra flesta barn och vuxna uppger att de har en bra eller mycket bra hälsa. Samtidigt är det van-

ligt med psykiska och somatiska besvär. Bland barn är sömnsvårigheter vanligast och bland vuxna,

trötthet. Under det senaste decenniet har besvären ökat något bland barn, medan de har minskat

bland vuxna. Det tyder på att den psykiska hälsan försämrats bland barn och förbättrats bland

vuxna.

Regeringen beslutade den 17 december 2015 om att tillsätta en särskild utredare, i form av en nation-

ell samordnare, med uppdrag att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner, landsting

och organisationer inom området psykisk hälsa samt verka för att arbetet samordnas på nationell

nivå. http://samordnarepsykiskhalsa.se/

27 (58)

Fem fokusområden fem år framåt 2016-2020

Syftet med regeringens strategi är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och strategiskt arbete,

med ett gemensamt ansvarstagande inom ordinarie strukturer. Målet är att främja psykisk hälsa, mot-

verka psykisk ohälsa, förstärka tidiga insatser till personer som drabbas av psykisk ohälsa och för-

bättra vården och omsorgen för personer med omfattande behov av insatser. Strategin utgår från

fem prioriterade områden som ska utgöra en grund för regeringens arbete inom området under de

kommande fem åren.

1. Förebyggande och främjande insatser

2. Tillgängliga tidiga insatser

3. Utsatta grupper

4. Delaktighet och rättigheter

5. Organisation och ledarskap

Psykisk ohälsa är något som ökar bland äldre personer. Behoven är stora och många äldre riskerar att

drabbas av depression. Omsorgsförvaltningen har inlett en utbildningssatsning i psykisk ohälsa hos

äldre. Syftet är att utbilda ”Första hjälpare” som lär sig att identifiera psykisk ohälsa hos äldre i ett

tidigt stadium. Utbildningen lär bland annat ut en handlingsplan för suicidprevention, där en viktig

del är personalens bemötande. Utbildningssatsningen finansieras med PRIO medel. Hittills har ca

130 personer utbildats.

Förebyggande folkhälsoarbete

Ju äldre vi blir, desto större är risken att vi blir sjuka. Antalet personer med många samtidiga sjukdo-

mar blir allt fler. Hälsofrämjande och förebyggande insatser genom hela livet, även upp i höga åldrar,

har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten hos äldre personer Vetenskapligt stöd finns för att

fysisk aktivitet hos äldre har en positiv inverkan på psykisk hälsa och kan främja ett kognitivt hälso-

samt åldrande, dvs. bevara minne och tankeförmåga när man blir äldre. Åldrande kan även medföra

sociala utmaningar för individen när man går miste om anhöriga eller när vänner och bekanta blir

sjuka eller går bort. Därför kan aktiviteter som ökar social gemenskap och ökar känslan av delaktig-

het främja den psykiska hälsan.

När det gäller äldre personer och multisjuklighet talar man om äldre med sammansatta och komplexa

behov, eller ibland ”de mest sjuka äldre”. Personer med multisjuklighet utgör en speciell utmaning

för vårdsystem. Idag vet man inte hur multisjuklighet kan förebyggas men effekterna av multisjuklig-

het kan underlättas med mer samordnade insatser av samhället.

28 (58)

Vårdsystem är traditionellt uppdelade efter disciplin och administreras av olika myndigheter. På se-

nare tid har initiativ tagits för att hitta lösningar för den komplexa situation som äldre personer med

multisjuklighet befinner sig i. Insatserna består bland annat i utvecklat samarbete mellan olika vårdgi-

vare. Ett exempel på detta är det nya hälso- och sjukvårdsavtalet i Skåne där ett nära samarbete mel-

lan Region Skånes hälso- och sjukvård och kommunernas hemsjukvård arbetar för att den enskilde

inte märker av övergången från en huvudman till en annan.

För närvarande erbjuder Hässleholms kommun förebyggande hembesök av distriktssköterska till

målgrupp 81-år som inte har pågående insatser från omsorgsförvaltningen. Besöken inbegriper scre-

ening för att upptäcka förmaksflimmer för att förhindra stroke, information om fallförebyggande åt-

gärder, information kring olämpliga läkemedel för äldre, diskussion kring vikten av mat och motion

är några av de områden som diskuteras vid besöken.

I Nordöstra Skåne bedrivs inom ramen för forskningsplattformen, Hälsa i samverkan, projektet fö-

rebyggande hembesök till Seniorer. Målsättningen är att ta fram en gemensam modell för hembesö-

ken och utvärdera implementeringen av den gemensamma modellen. Studier visar att bäst effekt

uppnås om man inkluderar yngre-äldre och därför är målsättningen att successivt implementera mo-

dellen med fokus på 77-åringar. Omsorgsnämnden ar beslutat att successiv gå ner i ålder för att slut-

ligen nå målsättningen 77-åringar.

Omsorgsförvaltningen har tillsammans med kommunens säkerhetschef påbörjat ett fallförebyggande projekt där målgruppen är personer som tar första kontakt med omsorgsförvaltningens rehabenhet för gång- eller hygienhjälpmedel. Dessa personer kommer att erbjudas ett fallförebyggande paket där fallriskbedömning, genomgång av omgivning samt fallförebyggande träningsprogram ingår. Likaså kommer personerna som tackar ja att erbjudas en höftskyddsbyxa och halkbroddar. Utöver detta är förvaltningen engagerad i ”Balansera mera” som är en nationell kampanj med tips och råd för att förhindra fallolyckor i vardagen. Kampanjen har tre teman: mat, motion, medicin och uppmärksam-mar personer i åldern 55 år och uppåt om hur man själv kan minimera risken att falla.

På individnivå arbetar förvaltningen förebyggande genom att använda evidensbaserade instrument för att mäta risken för trycksår, undernäring, fall, munhälsa och blåsdysfunktion. Vid risker upprättas åtgärdsplaner som sedan följs upp kontinuerligt. Rutiner finns för att följa föreskriften SOSFS 2014:10, Förebyggande av och behandling vid undernäring.

Utmaningen som förvaltningen har är att systematiskt följa upp och utvärdera effekterna av de för-

byggande och hälsofrämjande insatserna för att få en bra bild av följsamheten till det förebyggande

arbete som pågår. Bra förebyggande arbete och förbättrad kontinuitet leder till förbättrad hälsa och

bättre resursutnyttjande.

29 (58)

2.8 Hälso och sjukvård

Hälso- och sjukvården har genomgått stora strukturella förändringar. Teknik, nya behandlingsme-

toder, mer avancerade läkemedel och ökad specialisering har gjort vården mer kompetenskrävande.

Samtidigt ökar behovet av sjukvård i befolkningen på grund av demografin, det vill säga att allt fler

blir allt äldre. Forskningen går snabbt framåt och fler sjukdomar går att bota eller lindra i dag jämfört

med bara några år sedan. Utifrån nya behandlingsmetoder och en till synes omättad efterfrågan på

sjukvård måste sjukvårdspersonalen organisera sitt arbete på bästa tänkbara sätt.

För att svensk hälso- och sjukvård kontinuerligt ska utvecklas och förbättras krävs uppföljningar

med såväl indikatorer som andra metoder inom hälso-och sjukvårdens alla delar och på alla nivåer.

En allsidig och nyanserad bild av kvaliteten i hälso- och sjukvården innebär dels att den speglar pro-

cesser, resultat och kostnader utifrån kraven på god vård, dels att den tillgodoser olika intressenters

behov av information om hälso- och sjukvården. Att följa upp effektiv hälso- och sjukvård handlar

om att följa upp kvalitet, vilket står för måluppfyllelse, i förhållande till insatta resurser, mätt i kost-

nader.

Omsorgsförvaltningen har inom ramen för kvalitets och ledningssystemet börjat utveckla och kart-

lägga processer samt indikatorer som passar för den hälso- och sjukvård som bedrivs. För att fördela

resurserna med mål att bedriva en jämlik hälso- och sjukvård av kvalitet i samtliga delar av förvalt-

ningen påbörjat arbetet med att kartlägga hälso- och sjukvården. Nyckeltal, vårdtyngd, vård på rätt

nivå samt vilka arbetsuppgifter som ingår i de olika professionernas ansvar är några av de områden

som måste analyseras för att ta fram en resursfördelningsmodell. Som ett led i arbetet har det ge-

nomförts en större omorganisering av sjukskötersketjänsterna med syfta att skapa mindre sårbarhet

vid frånvaro och vakanser.

En av de största utmaningarna inom hälso- och sjukvården är svårigheterna att rekrytera legitimerad

personal. Ett sätt att underlätta, ge ökad kvalitet och patientsäkerhet men samtidigt locka unga till

vården är en satsning på välfärdsteknologi. Ett pilotprojekt pågår där digitala signeringslistor för de-

legerade hälso- och sjukvårdsinsatser provas. Projektet har fallit väl ut, underlättat arbetsuppgifter för

såväl delegerad omvårdnadspersonal som för legitimerade samtidigt som man sett att kvaliteten på

bland annat hantering av läkemedel har ökat. Omvärlds bevakning pågår för att hitta fler smarta lös-

ningar som kan ge legitimerad personal minskad administration för att kunna tillbringa mer tid med

patienterna. Ett exempel på detta, för att möta lagstiftarens krav på att rimlighets bedöma läkeme-

delsordinationer är ett IT stöd. Verktyget kan hjälpa till att kontrollera interaktion, räkna ut en ordi-

nation, kontrollräkna en dosering samt larma vid orimlig dosering.

För att göra arbete som legitimerad attraktivt pågår arbete med att hitta attraktiva lösningar för dem

som vill vidareutbilda sig eller forska. Bland annat har rehab organisationen ett förslag på utbild-

ningspaket för att öka andelen certifierade handledare inom förflyttningskunskap. Förvaltningen har

även en doktorandtjänst inom sjuksköterskeorganisationen som tittar på funktionen avancerad speci-

alistsjuksköterska i kommunal hälso- och sjukvård.

30 (58)

2.9 Hållbar utveckling

En hållbar utveckling handlar om att samhället ska utvecklas på ett sätt som är bra för både männi-

ska, djur och natur, både idag och i framtiden. En sådan utveckling förutsätter förändrade vanor, i

synnerhet i vår hantering av jordens resurser. Med hjälp av olika styrmedel som miljölagstiftning och

miljömål påverkas utvecklingen i en mer hållbar riktning. Begreppet hållbar utveckling blev allmänt

känt genom Brundtland-rapporten (FN-rapporten Vår gemensamma framtid från 1987) där det definie-

rades som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att

tillfredsställa sina behov. Hållbar utveckling handlar således inte bara om en god miljö, utan växer fram i

samspelet mellan ömsesidigt beroende delar – ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Kommunfullmäktige fastställde i maj 2015 en måltidspolicy. Måltidspolicyn ger information och väg-

ledning för att erbjuda god och hälsosam mat med hänsyn taget till hälsa, miljöpåverkan samt god

långsiktig resurshushållning. Policyn ska även utgöra en bra information för elever, föräldrar, anhö-

riga och andra intresserade. För dessa grupper klargör kommunens måltidspolicy vilka förväntningar

man kan ställa på offentligt finansierad mat och måltider.

Måltidspolicyn ska också utgöra underlag för budget, verksamhetsplaner och nämndernas kravspeci-

fikationer.

Tillsammans med Hässleholm Miljö AB har Kaptensgården arbetat med ett lyckat projekt kring

minskat blöjavfall. Målsättningen är att implementera arbetssättet på samtliga enheter. Projektet har

rönt stor nationell uppmärksamhet.

Förvaltningen arbetar med att styra över så mycket transporter som möjligt från fordon till cykel. Ett

led i detta arbete är att använda el cyklar. Förvaltningen har för närvarande tolv stycken, ett antal

som bedöms öka.

2.9.1 Andelen ekologiska livsmedel ska öka

År 2014 uppgick andelen ekologiska livsmedel till 20,5 % för att öka till 23,8 % 2015. År 2016 minskade

andelen åter till 20,68 %. Tillgången till ekologiska livsmedel är beaktade i livsmedelsupphandlingen, men

minskningen 2016 förklaras med att leverantörerna inte kunde tillhandahålla beställda varor. För 2017 var

andelen ekologiska livsmedelsinköp 24,19% vilket är glädjande och visar att nämnden är på väg i rätt rikt-

ning i denna fråga. Ambitionen är givetvis att andelen ska öka ytterligare och framtida uppföljning kom-

mer också att särskilja på ekologiska inköp och kravmärkta inköp. Sannolikt kommer andelen ekologiska

livsmedel att öka med hjälp av projektet kyld mat. Detta beror på att den externa leverantören i projektet

håller minst 35% andel ekologiska livsmedel.

2.9.2 Miljöklassade bilar och minskad bilkörning i tjänsten

Förvaltningen genomför en fordonsupphandling två gånger per år enligt en särskild plan. Utöver

miljöklassade gas- och dieselfordon är det numera möjligt att beställa elbilar. En elbil kan köra upp

till 16 mil på en laddning och är därför ett realistiskt alternativ för stora delar av omsorgsförvaltning-

31 (58)

ens verksamheter. Även om elbilen kan laddas i ett vanligt vägguttag så är det bättre att använda sär-

skilda ladd stolpar eftersom laddningstiden förkortas. Förvaltningen deltar i planering av infrastruk-

tur för laddning av elbilar under ledning av kommunens miljöstrateg. Tekniska förvaltningen har haft

ett uppdrag av kommunchefen att till september 2017 lämna ett förslag till en plan för etablering av

fler ladd stolpar i kommunen. Hade det funnits fler laddstolpar tillgängliga i kommunen så hade om-

sorgsförvaltningen kunnat öka andelen elbilar fortare än vad som är fallet med nuvarande utbygg-

nadstakt av laddstolpar.

Förvaltningen arbetar ständigt med olika åtgärder för att minska miljöpåverkan av transporter. Det

sker en kontinuerlig översyn av områdesindelningen i hemvården för att bland annat minimera anta-

let transporter mellan brukare. Hemtjänsten används alternativa transportmedel som t ex el cyklar.

Vårdplanering via webb kommer att introduceras och användning av cykel, tåg och buss vid tjänste-

resor kommer att öka.

32 (58)

2.10 Lagstiftning, föreskrifter, statliga utredningar och PM

I detta avsnitt redogörs för förändringar i lagstiftning och föreskrifter som påverkar omsorgsnämn-dens ansvarsområden. Vidare redovisas ett urval av statens offentliga utredningar och PM och utta-landen från myndigheter. Via dessa kan omsorgsnämnden få en uppfattning om vilka frågor som kan bli aktuella på sikt. Utredningarna som är pågående leder inte alltid till förändringar av de förutsätt-ningar som påverkar omsorgsnämnden i form av lagar eller föreskrifter. Utredningarna bör bevakas och vissa områden som utredningarna berör bör beaktas vid förändringar i omsorgsnämndens verk-samhet.

2.10.1 SKL:s rekommendation kring Kvalitet i särskilt boende

För att stärka kvaliteten på omsorgen nattetid på särskilda boenden för äldre har Sveriges Kommu-ner och Landsting (SKL) i dialog med kommuner, Föreningen Sveriges socialchefer, FAMNA och Vårdföretagarna tagit fram en rekommendation. Bakgrunden är att regeringen våren 2016 avslog So-cialstyrelsens förslag till bemanningsföreskrifter för särskilt boende för äldre. Istället för bemannings-föreskrifterna valde regeringen att förtydliga Socialtjänstförordningen (2001:937, 2 kap 3§). Där framgår det att den enskildes behov ska vara styrande och att personal ska finnas tillgänglig dygnet runt. För att stödja kommunernas arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre har SKL tagit fram denna rekommendation där de områden anges som kräver ett särskilt fokus i förny-else- och förbättringsarbetet. Rekommendationen till kommunerna i syfte att stärka och utveckla kvalitén omfattar följande punkter.1. Koll på läget 2. Planera utifrån individens behov 3. Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter 4. Ledarskap.

På SKL:s hemsida finns material samlat som stöd för arbeta med rekommendationerna, exempel checklistor, presentationer och goda exempel från kommuner. hemsida finns material samlat som stöd för arbeta med rekommendationerna, exempel checklistor, presentationer och goda exempel från kommuner.

Kommunstyrelsen i Hässleholm kommun beslutade våren 2017 att anta rekommendationen för att stärka och utveckla kvaliteten i särskilda boende för äldre.

Flexibilitet i bemanning och behovsanpassning krävs för att nå resultat. Checklista för framgångsfak-torer för att stärka kvaliteten har gjorts, och visar bl.a. på följande delar: Fokus på individen skulle förtydligas ytterligare dels med individuell behovsbedömning och en nulägesanalys. Välfärdsteknolo-gin behöver utvecklas och bedöms kunna bidra till ökad kvalitet exempelvis genom digitala plane-ringsverktyg och tillsyn via teknik. Införande av IBIC kommer att bidra till att förtydliga personalens arbetssätt och aktiviteter. Införande av enhetschef i beredskap kommer att säkra tillgång till ledar-skap även nattetid. Sedan årsskiftet deltar både dag och nattpersonal på gemensamma APT. Syftet är att öka samsynen kring det gemensamma uppdraget.

2.10.2 Förändring i personuppgiftslagenpersonuppgiftslagen

En ny EU-övergripande förordning ”Dataskyddsförordningen”, GDPR, träder i kraft den 25 maj

och ersätter nuvarande Personuppgiftslagen, PUL, den 25 maj 2018. GDPR innebär en förenkling

för individen att ta kontroll över sin digitala identitet. Vissa undantag finns dock där befintlig lagstift-

ning gäller trots GDPR till exempel Arkivlagen. Som individ ska man enklare kunna be att få sina

33 (58)

personuppgifter flyttade, ändrade eller borttagna om personuppgiftslagringen inte längre är önsk-

värd.

Förvaltningen har haft som målsättning att alla system och register skulle vara registrerade i IT-stö-

det Draftit mars 2018 är uppnått.

2.10.3 Ny läkemedelsföreskrift gällande hantering av läkemedel

Föreskriften träder i kraft den 1 januari 2018. Målet med föreskriften är att stärka patientsäkerheten och att färre patienter ska drabbas av läkemedelsrelaterade skador. I de nya föreskrifterna förtydligas vårdgivarens ansvar. Öppen och slutenvården får gemensamma regler och kraven på kunskap och uppföljning höjs. Socialstyrelsen håller på att färdigställa en handbok, där bland annat frågor som kommit fram i remissvaren ska kunna besvaras. Handboken kommer även att innehålla förklarande exempel. Innan föreskrift och handbok kommit ut är det oklart vad föreskriften innebär för om-sorgsförvaltningen. Beroende på hur kunskaps-och uppföljningskraven kommer att se ut, kan det få stora konsekvenser då det idag är mer regel än undantag att vårdpersonal oavsett bakgrund och ut-bildning handhar läkemedel på delegering.

2.10.4 Nya regler kring ingrediensförteckning till måltider (EU-förordning 1169/2011)

I december 2014 skärptes kraven för märkning av livsmedelsinformation om innehållande livsmedel

som kan orsaka allergi. Detta innebär att det finns en skyldighet att informera muntligt eller skriftligt

om matens innehåll, ifall detta efterfrågas. Det är 14 allergener som man har skyldighet att kunna in-

formera om samt produkter som är framställda från dessa. Kostorganisationen tar emot beställning

av måltider från brukare där det framgår eventuella allergier och special koster. Genom kostdatapro-

grammet märks måltiden upp och innehållet kan härledas via recept och matsedlar. Specifikation

med kundens namn och specialkost namnas till de som har matdistribution. Kökspersonalen har all-

tid ett ansvar att kunna besvara specifika frågor om innehåll. Detta omfattar också information om

innehållet i halvfabrikat från våra leverantörer.

2.10.8 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och

sjukvård

Riksdagen biföll den 15 juni 2017 regeringens förslag om ny lag gällande samverkan kring utskriv-

ningsklara patienter med behov av insatser från öppen vård och omsorg efter utskrivning från sluten

hälso- och sjukvård. Lagen innebär bland annat att det blir tydligare att verksamheter inom social-

tjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från slu-

ten vård. Lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun.

Bland annat innebär beslutet att betalningsansvaret för medicinskt färdigbehandlade patienter över-

går till kommunen efter tre veckodagar inom den somatiska vården (idag 5 vardagar). Lagen trädde i

34 (58)

kraft i 1 januari 2018. Även inom den psykiatriska vården föreslås betalningsansvaret övergå till kom-

munerna efter tre dagar (idag 30 dagar), vilket träder i kraft 1 januari 2019.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har ställt sig positiv till förslagna förändringar som syftar

till en mera strukturerad utskrivningsprocess. Grundtanken i lagen är att kommuner och landsting i

lokala överenskommelser bland annat ska reglera när kommunens betalningsansvar ska inträda, vil-

ket belopp som ska gälla samt hur tvister ska lösas.

Lagen innebär högre krav både på kommunen, slutenvården och primärvården:

­ Antalet så kallade fristdagar utan betalningsansvar för kommunen minskar. ­ Krav ställs på slutenvården att påbörja planeringen för utskrivning redan när patienten skrivs

in. ­ Landstingets öppenvård får en mer central roll i vårdplaneringen i samband med utskrivning

och planering för fortsatt vård.

Vid implementering av den nya lagen och de överenskommelser som gjorts har de nya arbetssätten

så här långt skapat en kraftig ökning av administrationen i vårdens övergångar. Det som ställer till

problem är att regelverken kan tolkas på flera sätt vilket påverkar samverkan kring patienterna. IT-

stödet som används (Mina planer) är otillräckligt och blir där med mycket personalkrävande.

2.10.9 Socialstyrelsens föreskrifter, basal hygien i vård omsorg (SOSFS 2015:10)

Bakterier som utvecklat motståndskraft, resistens, mot antibiotika är ett växande folkhälsoproblem

som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet.

Föreskriften börjar gälla från i januari 2016 och ska tillämpas i verksamheter som omfattas av hälso-

och sjukvårdslagen (1982:763) och har utökats med socialtjänstlagen (2001:453), SoL, vid insatsen

som avser hemtjänst i ordinärt boende samt i boende som avses i 5 kap. 5 eller 7 § SoL. Även i verk-

samheter som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS,

ska föreskrifterna tillämpas vid genomförande av insatsen bostad med särskild service enligt 9 § 8 el-

ler 9 LSS.

Syftet med föreskriften är att genom följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler förebygga att

vårdrelaterade infektioner uppstår och sprids samt en viktig del i arbetet mot antibiotikaresistens.

Förvaltningen har infört nya rutiner för arbetskläder och det pågår en upphandling för att medarbe-

tare inom FSS ska få tillgång till arbetskläder.

Tidigare gällde föreskriften på särskilda boende men har nu utökats till att gälla även i hemtjänst och

inom LSS. Årligen utförs mätningar på följsamhet till föreskriften genom deltagande i nationell

punktprevalensmätning. Vidare har det genomförts utbildning för samtliga chefer och legitimerad

35 (58)

personal i förvaltningen för att skapa en gemensam förståelse att arbeta vidare från. Det är en utma-

ning, och en kontinuerlig process, för förvaltningen att sprida kunskap om vårdrelaterade infektioner

och vad antibiotika resistens innebär. Bland annat har vårdhygien varit ett huvudtema vid introdukt-

ionsutbildningen av alla nya sommarvikarier.

2.10.10 Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen

Regeringen beslutade den 25 juni 2015 att tillsätta en särskild utredare för att ta fram ett förslag till

en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Syftet var att genom långsiktiga insatser inom strate-

giskt viktiga områden säkra utvecklingen av god kvalitet i den framtida äldreomsorgen (dir. 2015:72).

Utredaren skulle, enligt direktiven, i analyser, överväganden och förslag redovisa konsekvenser för

jämställdhet och för en jämlik äldreomsorg. Utredaren uppdrag var att föreslå åtgärder som syftar till

– Högre kvalitet och effektivitet

– Bättre förebyggande och rehabiliterande insatser

– Tryggad personalförsörjning

– Översyn av särskilda boendeformer

– Flexibla former för beslut om äldreomsorg

– Användning av välfärdsteknologi.

I mars 2017 överlämnade utredaren Susanne Rolfner Suvanto sitt betänkande Läs mig! Nationell kvali-tetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21). Fokus på kvalitetsplanen ligger på kommu-nernas vård och omsorg om äldre personer. Utredaren föreslår en nationell kvalitetsplan som före-slås genomföras under fyra mandatperioder, 2019-2034.

För att klara rekryteringsutmaningarna föreslås legitimation för undersköterskor, fyrdubbling av ut-bildningsplatser till undersköterskor samt fortsatt utveckling av yrkeshögskoleutbildning till specia-listundersköterska. Socialstyrelsen förslås få i uppdrag att ta fram vägledning för vad som är en lämp-lig utbildning för enhetschefer samt upphandla en nationell ledarskapsutbildning, som kan erbjudas alla enhetschefer. Examensmålen för socionomutbildningen föreslås ändras så att äldres villkor bättre beaktas i utbildningen. Även nationell utbildning på högskolenivå för biståndshandläggare inom äldreomsorgen föreslås. Socialstyrelsen föreslås gör en kartläggning av eventuella skillnader mellan riktlinjer och tillämpning för att bevilja särskilt boende, och vilka orsakerna är till dessa skill-nader.

Formerna för handläggning och beslut om insatser ska kunna förenklas, och föreslår regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram vägledning till stöd för kommunerna vid tillämpningen av de nya bestämmelserna om förenklad biståndsprövning. Genomförandeplanerna betydelse för den en-skildes inflytande, delaktighet och önskemål måste förtydligas i ett utvecklingsarbete. Behovet av mellanboende och särskilt boende finns också med.

Vikten av det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetet lyfts fram som en nyckelfak-tor. Utredaren lyfter behovet av kunskapsstöd för kommunernas insatser inom hälsofrämjande och förebyggande arbete bland äldre personer och utveckla former för effektiva rehabiliteringsmetoder, organisatoriska modeller och arbetssätt.

36 (58)

Vikten av sammanhållen och integrerad vård och omsorg betonas. Man använder begreppet ”multi-professionella team” och menar att vården för de äldre med stora och sammansatta behov ska utfö-ras gemensamt av huvudmännen. Kommunerna bör i samverkan med landstingen erbjuda en palett av insatser såsom kurativt stöd, dagverksamheter, träffpunkter och boendeformer som underlättar gemenskap.

Stödet till anhöriga som vårdar närstående behöver följas upp, och regelbundna undersökningar ska göras kring anhörigas upplevelser av vården och omsorgens kvalitet.

Välfärdstekniken kommer att vara ett värdefullt komplement i vården. Utredaren lägger stor tonvikt vid att det aldrig får inkräkta på de äldres rätt till integritet och värdighet. Man anser att huvudmän ska erbjuda all personal fortbildning om välfärdsteknik.

2.10.11 SOU 2016:62 Ökad insyn i välfärden

En särskild utredare har haft i uppdrag att titta på hur offentlighetsprincipen i praktiken kan införas

ibland annat privat utförd offentligt finansierad vård och omsorg. Utgångspunkten ska vara att finna

former för ett genomförande som inte onödigtvis ökar administrationen för utförarna inom vård,

skola och omsorg. Ytterligare en utgångspunkt är att patienternas, barnens, elevernas och andra bru-

kares integritet ska skyddas.

Utredningen föreslår att offentlighetsprincipen i princip ska införas i offentligt finansierad, privat ut-

förd välfärd. Enskilda juridiska personer som driver sådan verksamhet ska med vissa undantag jäm-

ställas med myndigheter vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen. Förslaget medför att

enskilda juridiska personer ska iaktta reglerna i offentlighets- och sekretesslagen om hanteringen av

allmänna handlingar. Förslaget gick på remiss.

2.10.12 Program för uppföljning av privata utförare - Mål och riktlinjer

Utifrån förändringar i kommunallagen 1 januari 2015 ska kommunfullmäktige inför varje mandatpe-

riod anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare som driver verksamhet på uppdrag

av kommuner, landsting och regioner. Syftet är att kontrollen och insynen ska bli bättre. SKL har ta-

git fram ett stödmaterial för programarbetet.

Typ och storlek av verksamheten avgör nivån på kommunens krav på kontroll och insyn. Högre krav på kontroll och insyn måste ställas på verksamhet som invånarna är beroende av och/eller får stora tillskott av skattemedel. Programmet med mål och riktlinjer ska omprövas varje mandatperiod. Mer information återfinns i nedanstående länk.

http://skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/fullmaktigestyrel-

serochnamnder/fullmaktigeuppdragochutveckling/programforuppfoljningprivatautforarema-

lochriktlinjer.3897.html

Fullmäktige i Hässleholm kommun har ännu inte antaget något program, men bedöms ske under hösten 2018. Omsorgsnämnden fastställde under våren 2018 riktlinjer för uppföljning av privata

37 (58)

vårdgivare som kan komma att revideras utifrån fullmäktiges program och med anledning av infö-rande av LOV inom ordinärt boende.

2.10.13 SOU 2017:48 Kunskapsbaserad och jämlik vård – Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård

Kunskapsstödsutredningens uppdrag har varit att överväga och lämna förslag till hur en ökad följ-

samhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås. Utredningen konstaterar att

oönskade skillnader över landet kvarstår och att viss del av vården behöver en mer centraliserad

struktur. Med detta betänkande lämnar utredningen förslag som bedöms realistiska att genomföra i

närtid.

2.10.14 SOU 2017:43 På lika villkor! – delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen

Utredaren föreslår bland annat att:

ett uppdrag till Specialpedagogiska skolmyndigheten som ska höja skolors kompetens om kognitivt stöd, dels utökade möjligheter för skolhuvudmännen att få statsbidrag för att för-stärka elevhälsan med en arbetsterapeut, fysioterapeut eller logoped.

att det i hälso- och sjukvårdslagen ska införas en definition av begreppet hjälpmedel, som förtydligar sjukvårdshuvudmännens skyldighet att erbjuda hjälpmedel.

att Socialstyrelsen regelbundet ska följa upp hjälpmedelsförskrivningen bland annat i form av jämförande statistik.

en ny bestämmelse om hjälpmedelsavgifter, i hälso- och sjukvårdslagen. Genom att införa en uttrycklig regel om hjälpmedelsavgifter blir det tydligt att sådana avgifter får tas ut och under vilka förutsättningar det kan ske. Dessutom föreslår utredningen en ny punkt i hälso- och sjukvårdslagen som tydliggör att besöksavgifter som tas ut i samband med behovsbedömning och hjälpmedelsförskrivning omfattas av högkostnadsskyddet i öppenvård.

att ett förtydligande görs av Myndigheten för delaktighets roll samt tre uppdrag till myndig-heten för att förstärka dess arbete med individstöd.

att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering ges i uppdrag att kartlägga befintligt kunskapsläge, inklusive bristande evidens och kunskapsluckor på hjälpmedelsområdet.

att Socialstyrelsen får i uppdrag att kartlägga och sprida goda exempel på systematiskt jämställdhetsarbete inom hjälpmedelsområdet.

Innan regeringen tar ställning till förslaget har det skickats på remiss till berörda myndigheter, organi-sationer, kommuner och andra intressenter. Sista svarsdagen var den 26 oktober.

38 (58)

2.10.15 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvår-

den och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att för-

bättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas

ställning.

Vårdanalys lägger varje år fast en analysplan som anger den huvudsakliga inriktningen för verksam-

heten under året. Analysplanen tas fram i nära dialog med myndighetens patient- och brukarråd och

har beslutats av myndighetens styrelse.

ANALYSOMRÅDEN 2018

1. En personcentrerad vård och omsorg som utgår från patienternas och brukarnas behov och för-utsättningar

2. En jämlik vård och omsorg utan omotiverade skillnader 3. Effektiva vård- och omsorgssystem för en god vård och omsorg

Generellt kan förvaltningen bli bättre på att bevaka pågående projekt och rapporter som myndig-

heten publicerar http://www.vardanalys.se/.

2.10.16 Nationell strategi kring demens

Världshälsoorganisationen WHO har tagit fram en global demensplan och uppmanat alla medlems-stater att snarast göra detsamma på nationell nivå. Socialstyrelsen på regeringens begäran (juni 2017) tagit fram ett underlag till en nationell strategi om demenssjukdomar där de pekar på sju prioriterade problemområden: 1. Samverkan mellan sjukvård och socialtjänst 2. Personal 3. Kunskap och kompetens 4. Uppföljning och utvärdering 5. Anhöriga och närstående 6. Samhälle 7. Digitalisering och välfärdsteknik

Socialstyrelsen har även uppdaterade nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

som stöd för styrning och ledning.

Region Skåne arbetar med en Strategisk utvecklingsplan för jämlik demensvård. Denna initierades

under 2016 med det övergripande målet att Skåne ska vara ett föredöme i Sverige med att arbeta en-

ligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. De fokusområden som de identifierat är prevention, dia-

gnostik och utredning, behandling och uppföljning samt kommunal vård och omsorg.

39 (58)

2.10.17 Översyn av socialtjänstlagen

En översyn av socialtjänstlagen pågår fram till den 31 december 2018. Uppdraget omfattar bland an-

nat att föreslå åtgärder som kan bidra till rättssäker tillgång till socialtjänsten. Lagstiftningen ska ta

tillvara medarbetarnas kompetens och fokusera på kärnverksamheten med förslag om höjd kvalitet

utan ökade kostnader som följd.

Följande områden ska ses över och ges förslag på:

socialtjänstens struktur och konstruktion

tillgång till en jämlik, jämställd och likvärdig socialtjänst

en hållbar socialtjänst som främjar långsiktigt strukturellt förebyggande arbete och bidrar till hållbarhet samt minskar behovet av individuella insatser

socialtjänstens uppdrag

socialtjänstens indelning i olika grupper

en kompetens- och kunskapsbaserad socialtjänst

möjlighet för kommuner att tillgängliggöra insatser samtidigt som en jämlik, likvärdig och rättssäker socialtjänst säkerställs

möjligheten att förenkla handläggningen utan att rättssäkerheten och kvaliteten i vården och omsorgen riskeras samt analysera konsekvenserna av en förenkling och redogöra för fördelar och nackdelar av en ändring

2.10.18 Tillitsdelegationen

I juni 2016 inrättade regeringen en delegation för att inom ramen för de befintliga regelverken ge-

nomföra dels projekt som främjar idé- och verksamhetsutveckling när det gäller kommunal verksam-

het, dels projekt som omfattar hela styrkedjan dvs. styrning från den nationella nivån till genomfö-

randet i kommuner och landsting. Läs direktivet här. Slutbetänkandet ska överlämnas till regeringen

den 18 augusti 2018. I december 2017 fick Tillitsdelegationen ett tilläggsdirektiv. Läs tilläggsdirekti-

vet här. Det går att följa tillitsdelegationens arbete på deras hemsida.

2.10.19 Behovsinventering för personer med psykisk funktionsnedsättning

Enligt socialtjänstlagen (5 kap 8 § SoL) ska kommuner vara väl förtrogna kring levnadsförhållanden

för personer med psykisk funktionsnedsättning för att kunna tillhandahålla rätt insatser. Detta gäller

även för de personer som tillhör lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) där

kommunen har en skyldighet att fortlöpande följa upp vilka behov som målgruppen har (15 § LSS).

För att kunna följa upp målgruppens behov rekommenderar Socialstyrelsen att göra en behovsinven-

tering vart tredje till fjärde år.

40 (58)

Resultatet av behovsinventeringen kan användas som underlag för verksamhetsplanering. Invente-

ringen ger en bild av målgruppens storlek och vilka behov av vård- och stödinsatser som behöver

utvecklas för att bättre kunna tillgodose målgruppens behov. Behovsinventeringen kan användas

som ett underlag för uppföljning av målgruppens behov av insatser vid upprepande av inventering.

Resultatet kan komma att användas som underlag för överenskommelser om samverkansformer på

såväl individ-som verksamhetsnivå.

Förvaltningen håller på att sammanställa den behovsinventering som har genomförts och kommer

att redovisas till omsorgsnämnden efter sommaren.

41 (58)

2.11 Samarbete inom Kommunen och med andra aktörer

Förvaltning och nämnd har många samarbetspartners som bland annat utgår ifrån samarbetsavtal

som redovisas nedan. Andra samarbetsaktörer är arbetsförmedlingen och försäkringskassan. För öv-

rigt är brukarna och anhöriga förvaltningens viktigaste samarbetsparters. Det finns ett stort fokus på

anhörigstödsfrågorna både i förvaltningen och i kommunen. Brukardialogen och brukarinflytandet

har högsta prioritet och här är brukarråd, genomförandeplanen och delaktighetsmodellen några vik-

tiga verktyg.

2.11.1 Samarbete barn och unga och anhörigstöd

Barn- och utbildningsnämnden, omsorgsnämnden och socialnämnden har av kommunfullmäktige

fått i uppdrag att samverka kring barn och unga med särskilda behov. Samarbetet omfattar även an-

hörigstödsfrågorna. De tre nämndernas presidier är tillsammans med förvaltningscheferna styrgrupp

för samarbetet. Minnesanteckningar från styrgruppens möten publiceras på hemsidan. Mål för sam-

arbetet samt organisation för ledning och styrning fastställdes av nämnderna hösten 2015.

2.11.2 Överenskommelse kring samarbete mellan socialnämnden och om-sorgsnämnden

Samarbetet och ansvarsfördelningen mellan socialnämnden och omsorgsnämnden finns reglerat i en

överenskommelse som är antagen av kommunfullmäktige 2017-04-24 (Dnr ON 2016/55 010).

2.11.3 Ansvarsfördelning och utveckling av hälso- och sjukvården i Skåne

En viktig förutsättning för att kunna erbjuda medborgarna en god hälso- och sjukvård är en välfun-

gerande samverkan mellan Region Skåne, privata vårdgivare och kommun. Samverkan mellan lands-

tinget och kommunen regleras i Hälso-och sjukvårdslagen 26 § d-e.

Hälso- och sjukvårdsavtalet i Skåne reglerar ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och

sjukvården och syftar till att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för de personer som har be-

hov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både Region Skåne och kommunen och därigenom bidra till

ökad trygghet. Avtalet innebär, förutom grundöverenskommelsen, ett gemensamt utvecklingsåta-

gande med syftet att höja kvaliteten för den enskilde samtidigt som resursanvändningen ska förbätt-

ras. Detta utvecklingsåtagande ska stödja den utveckling där en ökande del av sjukvårdsinsatserna

kan utföras i hemmiljö.

Samverkansorganisationen utifrån hälso- och sjukvårdsavtalet beskrivs i figur 1 nedan. Det finns en uppdragsbeskrivning för Delregionala samverkansorgan och Lokala samarbetsgrupper som finns på kommunförbundet Skånes hemsida.

42 (58)

Det är viktigt att säkerställa en fungerande samverkan även för den hälso- och sjukvård som i nuläget

inte omfattas av hälso- och sjukvårdsavtalet. För detta finns en del andra avtal och överenskommel-

ser som finns på kommunförbundets hemsida. http://kfsk.se/halsaochsocialvalfard/avtal-och-

overenskommelser/

2.11.4 Gemensam hjälpmedelsverksamhet

Hässleholm har tillsammans med Bromölla, Kristianstad, Osby, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tome-

lilla, Ystad och Östra Göinge sedan 1 januari 2003 avtal om en gemensam hjälpmedelsnämnd. Kristi-

anstad kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden. Samarbetet regleras i ett regle-

mente. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter beträffande

tekniska hjälpmedel. I detta ingår funktioner för inköp, lagerhållning, teknisk service, rådgivning/ut-

provning, recirkulation, distribution, utbildning, utveckling, information, ekonomisk redovisning, IT-

stöd samt sammankallande för sortimentgrupp.

Omsorgsnämnden har en ordinarie ledamot i hjälpmedelsnämnden och en ersättare. I ledningsgrup-

pen representeras förvaltningen av enhetschefen för rehab.

2.11.5 Lokalt VO college i Nordöstra Skåne

Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en organisation för samarbete mellan arbetsliv, utbildning

och facklig organisation inom vård och omsorg samt funktionsnedsättningsområdet. Samarbetet ska

leda till höjd kvalitet och status på arbete och utbildning och är idag en förutsättning för att möta

framtida utmaningar som finns inom äldre- och funktionsnedsättningsområdet.

Hässleholms kommun, genom omsorgsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt ar-

betsmarknad och kompetensutveckling, tillsammans med Osby, Östra Göinge, Bromölla och Per-

storps kommuner är sedan juni 2017 ett certifierat Vård och omsorgscollege (VO-College). Till

Nordöstra Skånes lokala VO-College är även Region Skånes förvaltning Skånevård Kryh knutet. De

privata vårdgivare som deltar är Vinslövshemmet, Vittsjö Sjukhem, Backebo Vård och Omsorg

AB samt Solglimman Vård AB. Medverkar gör även Arbetsförmedlingen och Kommunal. Vård- och

43 (58)

omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och utbildare som arbetar för att

öka intresset för utbildningar och yrken inom vård och omsorg. De utbildningar som ingår är Vård-

och omsorgsprogrammet och vuxenutbildning vård och omsorgsprogrammet.

Målsättningen är att säkerställa att eleverna får en modern och attraktiv utbildning och den kompe-

tens de behöver för att få jobb. Redan anställda ska kunna utvecklas i sitt arbete. Certifieringen till

VO-College är en kvalitetsstämpel.

På den regionala hemsidan finns bland annat minnesanteckningar och verksamhetsplan för Nord-

östra Skånes VO-College. I verksamhetsplanen har 9 prioriterade övergripande mål.

2.11.6 Ung omsorg

Förvaltningen har efter beslut i omsorgsnämnden 2018-01-29, § 3 upphandlat Ung Omsorg. Företa-get Ung omsorgs affärsidé är att anställa unga människor, företrädesvis skolungdomar för att utföra uppgifter och gärningar inom till exempel särskilda boenden som inte är möjligt för omsorgsförvalt-ningens medarbetare att utföra alternativt inte omfattas av det ordinarie vård och omsorgsuppdraget.

Exempel på uppgifter som kan komma att utföras av Ung omsorgs personal är att på olika vis för-höja livskvaliteten för boende inom omsorgsnämndens olika boenden, eller som det i bland uttrycks "att skapa extra guldkant" i tillvaron. Det kan vara en extra utevistelse, att hjälpa till med en Ipad el-ler mobil, titta på en film tillsammans eller helt enkelt att umgås.

En annan viktig effekt av Ung omsorgs arbete är att det kan medföra förutsättningar för omsorgs-förvaltningens ordinarie medarbetare att utföra ett ännu bättre arbete som en effekt av att brukare upplever en ökad trivsel.

Ytterligare en förväntad effekt av Ung omsorgs arbete är att det kan vara en rekryteringskanal för att hitta nya medarbetare till framtida vårdyrken. De framtida rekryteringsutmaningarna beskrivs utför-ligt i andra delar av omvärldsanalysen.

Hitintills berättar Ung Omsorg företrädare (2018-05-14) att det har kommit in cirka 450 ansökningar från ungdomar i Hässleholm kommun som visat intresse för uppdraget. Enligt planeringen kommer ungdomarna börja sina anställningar helgen 16-17 juni 2018.

2.11.7 Andra utförare av insatser i ordinärt boende

Den demografiska utvecklingen visar att de äldre blir allt fler samtidigt som de som vårdar blir färre.

Utmaningen att färre ska ge fler omvårdnad ställer krav på verksamheten att hitta andra sätt att ar-

beta.

De insatser som inte kräver en vårdpersonals kompetens kan utföras av andra. Ett exempel är insat-

sen ”tvätt” som sedan 2016 utförs av Tekniska förvaltningen för de enheter som finns i tätorten.

I ett projekt i (nov 2016 tom febr 2017) lades insatsen inköp ut för fem enheter där Samhall gjorde

inköpen och levererade varorna till brukarna. Projektet ledde till att nämnden tog beslut att införa

44 (58)

samma arbetssätt för hela verksamheten. Ett förfrågningsunderlag arbetades fram. Inga anbud in-

kom varför samarbetet med Samhall avslutades. Verksamheten har beslutat att hitta lokala överens-

kommelser med handlare på orten. Detta arbete fortskrider 2018.

Insatsen ”städ” är också av den art att annan utförare skulle kunna vara aktuell. Innan man går vidare

i den diskussionen måste möjligheten att behålla ett bra flöde i planeringen säkerställas. Serviceinsat-

ser är den typen av insatser som inte är tidsbundna på samma sätt som omvårdnadsinsatser. Det

möjliggör att vi kan fylla upp den tid i planeringen där omvårdnadsinsatser oftast inte sker.

2.11.8 Forskningsplattformen

Forskningsplattformen bedrivs i samverkan mellan Högskolan Kristianstad och Region Skåne samt

de sex kommunerna i nordöstra Skåne (Bromölla, Hässleholm, Kristianstad, Osby, Perstorp och

Östra Göinge). Samarbetet utgår från ett samarbetsavtal som är undertecknats av så väl omsorgschef

som socialchef i Hässleholm kommun och kostnader fördelas lika mellan omsorgsförvaltningen och

socialförvaltningen.

2.11.9 KPR (Kommunala pensionärsrådet)

Omsorgsnämnden är representerad i KPR med en ledamot jämte en ersättare. Reglementet för KPR

finns bland övriga kommunala reglemente på Hässleholm kommuns hemsida. Rådet sammanträder

minst 4 ggr per år. Minnesanteckningar från rådets sammanträden ligger även dessa på kommunens

hemsida.

2.11.10 KTR (Kommunala tillgänglighetsrådet)

Omsorgsnämnden är representerad i KTR med två ledamöter. På kommunens hemsida finns regle-

mentet för KTR och minnesanteckningar. Rådet sammanträder fyra gånger per år.

45 (58)

2.12 Personal- och kompetensförsörjning

2.12.1 Rekryteringsbehov

Omsorgsförvaltningen har utifrån pensionsavgångar ett rekryteringsbehov på 397 personer fram till

2027 (tabell 10). Merparten avser rekrytering av vårdpersonal (332 personer).

Tabell 10 Pensionsavgångar inom omsorgsförvaltningen de närmaste 10 åren.

Vårdpersonal

Förutom pensionsavgångar ser förvaltningen utifrån förväntad volymökning inom hemtjänsten ett

behov av en utökning motsvarande 65 årsarbetare år 2025. Även volymökning inom FSS innebär re-

kryteringsbehov.

En prognosticerad förväntad utökning av platser i särskilt boende förväntas också innebära stora re-

kryteringsbehov. Med 192 fler platser i särskilt boende och korttid fram till år 2030 innebär med nu-

varande personaltäthet en utökning med 121 årsarbetare för dag/kväll och 36 årsarbetare för natt.

Det motsvarar ett rekryteringsbehov av minst 1 undersköterska i veckan under de närmsta tio åren.

Utökning biståndshandläggare

Socialstyrelsens statistik visar att en biståndshandläggare som arbetar heltid i genomsnitt ansvarar för

127 ärenden. Variationen i riket ligger mellan 67 upp till 360 ärende per handläggare. Det anses att en

rimlig arbetsbörda bör ligga runt 100 ärenden per handläggare. Inom Hässleholms kommun ansvarar

i snitt varje handläggare för ca 170 ärenden. Framöver ska biståndsbedömningar och uppföljningar

utföras även på brukare i särskilda boenden, vilket gör att varje handläggare får ansvar för 190 ären-

den. Nuvarande personalstat behöver således utökas för att få en rimlig arbetsbörda.

Utökning legitimerade personal

Ökad volym och den vårdförskjutning som pågår mellan specialistvården och öppenvården kommer

att kräva en utökning av legitimerad personal. Kortare vårdtider kommer att kräva mer legitimerad

personal i kommunen. Då tillgången till legitimerad personal är liten bör övervägas att anställa speci-

alistundersköterskor och rehab assistenter som arbetar nära den legitimerade personalen.

Yrkeskategori 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Totalt

Vårdpersonal 33 27 31 28 19 43 41 37 43 30 332

Kökspersonal 3 4 1 1 3 5 3 2 22

Administrativ personal 1 1 2 1 1 1 3 1 11

Chefer 4 1 1 2 2 2 12

Sjuksköterskor 2 1 1 3 2 1 2 2 4 18

Arbetsterapeuter 1 1 2

Summa 43 29 38 33 24 48 50 41 51 40 397

46 (58)

Utökning välfärdsteknik

Sannolikt innebär behoven av ökad utbyggnadstakt inom välfärdsteknologivälfärsteknologi krav på

fler medarbetare med teknisk och systemorienterad kompetens. Det är svårt att i nuläget bedöma hur

mycket, men minst en årsarbetare, troligen mer.

Utökning enhetschefer

Målsättning bör vara att ingen enhetschef har mer än 30 underställa medarbetare. I takt med att ny

verksamhet startar måste förvaltningen även beakta ett utökat behov av enhetschefer och inte enbart

baspersonalen. Läs mer om behov av förstärkt ledarskap under avsnitt 2.15.1

2.12.1 Kompetensutveckling

För att omsorgsförvaltningen ska nå sina mål krävs att medarbetaren har rätt kompetens för sina ar-

betsuppgifter. Rätt kompetens är en strategisk fråga och en långsiktig investering för omsorgsförvalt-

ningen. Förvaltningen har tagit fram en kompetensutvecklingsplan vars syfte är att säkerställa att för-

valtningen kan erbjuda de utbildningar som medarbetarna behöver för att säkerställa en god kvalité i

verksamheterna. Kompetensutvecklingsplanen är även en del av Ledningssystemet för systematiskt

kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Kompetensutvecklingsplanen finns tillgänglig på kommunens Intra-

nät i Omsorgsförvaltningens personalhandbok.

Pensionsavgångar och den demografiska utvecklingen där fler behöver omvårdnad i kombination

med att ungdomars intresse för vårdutbildning och vårdarbete är lågt är en stor utmaning. Bristen på

utbildad personal är redan kännbar. Allt fler utan utbildning anställs i verksamheten då vi behöver

”händerna”. För att säkerställa en lägsta teoretisk och praktisk kompetensnivå krävs intern kompe-

tensutveckling. Resurser behöver avsättas f ändamålet. Refererar till angivet behov i ”tillkommande

behov” 1miljon.

Möjligheter för vuxenutbildning inom vård- och omsorg måste utökas för att klara framtida rekryte-

ringsbehov. Idag prioriteras vuxenutbildning till personer som saknar gymnasieutbildning, men det

finns ett stort behov för dem som vill ”omskola sig”. Möjlighet för validering behöver säkerställas.

2.12.2 Öka andelen tillsvidareanställd personal

Omsorgsnämnden har utifrån lönekostnadsanalyser sett att andelen tillsvidareanställda måste öka.

Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att minska behovet av timvikarier och öka andelen tillsvida-

reanställd personal. Införandet av önskad sysselsättningsgrad har inte fått önskad effekt. En bidra-

gande orsak är att många som begär utökad sysselsättningsgrad får så kallad resurstid när utökningen

inte kan hanteras i schema. Resurstiden innebär att medarbetaren ofta måste arbeta på flera enheter.

Förvaltningen har nu infört möjligheten att ansöka om önskad sysselsättningsgrad året om.

Från och med juni 2016 tillkom också timbankstid som ytterligare ett verktyg. Timbankstid är en

flexibel förläggning av arbetstid, som innebär att timbankstiden inte är utlagd i schemat, utan utförs

47 (58)

då det uppstår en vakans på arbetsplatsen. Timbankstid innebär större möjligheter att hantera arbets-

tiden på den egna arbetsplatsen.

SKL och Kommunal har i huvudöverenskommelse HÖK 16, avtalat om att driva frågan om heltids-

arbete framåt. Arbetsgivaren och fackliga företrädare är överens om att ett lokalt arbete behövs i

syfte att öka heltidsarbetet med målsättningen att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala

vid anställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid. Alla arbets-

givare ska därför, med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser ha en plan för hur an-

delen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Planen ska vara klar senast 2017-12-31. En partsam-

mansatt arbetsgrupp har bildats för att ta fram en handlingsplan.

Handlingsplanen ska innehålla

1. Nulägesanalys

2. Rekryteringsbehov

3. Organisation och bemanning

4. Arbetstider och arbetsmiljö

5. Delaktighet

6. Beslut och avtal

7. Mål

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i förvaltningen är 82,4 %. Skulle sysselsättningsgraden för

denna grupp öka med 10 % skulle det motsvara en utökning med ca 120 årsarbetare. Förvaltningens

deltidsarbetande är en viktig arbetskraftsreserv!

För att effektivt hantera timbankstid, rätten till heltid och behov av flexibla schemalösningar krävs

adekvata personalsystem. Det är av stor vikt att stödjande funktioner optimeras för att möjliggöra

produktivitet och effektivitet. Det är också viktigt att chefer lägger tid på rätt saker för att kunna ha

ett närvarande ledarskap.

2.12.3 Framtida personalförsörjning

Samtidigt som befolkningen växer och blir äldre och behoven av välfärd ökar uppnår många medar-

betare pensionsålder. En av omsorgsnämndens största utmaningar är att klara framtida personal- och

kompetensförsörjning samt skapa en personal- och kostnadseffektiv verksamhet.

SKL bedömer att 225 000 nya medarbetare kommer att behövas inom vården och omsorgen fram

till 2023 om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning.

Stora pensionsavgångar samt ökat behov av vård och omsorg, då antal äldre bli fler, innebär att kom-

petensförsörjningen inom vård och omsorg kommer att kräva omfattande aktiva åtgärder vad gäller

framtida rekryteringar. Det kommer att bli hårdare konkurrens om arbetskraften de närmaste åren.

48 (58)

Det är viktigt att omsorgsförvaltningen ligger i framkanten med att marknadsföra sig som en god ar-

betsgivare med en verksamhet i utveckling och attraktiva arbetsvillkor. Det kan till exempel handla

om att säkerställa att kompetensen används på rätt sätt, att locka nya grupper till jobben, utveckla ar-

betsmiljö och arbetsorganisation, utnyttja tekniken bättre, samt skapa bättre löne- och karriärmöjlig-

heter.

Antal personer som utbildas inom omvårdnadssektorn är för få i relation till antalet som pension-

eras. Ungdomsgymnasiet har inte tillräckligt antal sökande till sina vårdutbildningar för att täcka ett

framtida arbetskraftsbehov. För att kunna täcka efterfrågan på vårdpersonal måste utbildningsanord-

nare utöka möjligheterna till vuxenlärande. Omsorgsförvaltningen måste fortsätta att utveckla samar-

betet med utbildningsanordnare både på gymnasial- och högskolenivå och i syfte att öka utbildnings-

platser inom vård och omsorg samt att även påverka innehållet i utbildningen för att säkra rätt kom-

petens. Genom att höja kvalitén på handledning av elever under utbildning, kan vi öka sannolikheten

för att de återkommer som anställda.

Aktiva insatser behövs för att få in fler män inom vårdsektorn. En höjd genomsnittlig sysselsätt-

ningsgrad, med möjlighet till heltidsanställning, marknadsanpassade löner och ökad anställnings-

trygghet kan öka attraktionen för vårdarbete avseende båda könen. Alternativa arbetstidsmodeller

med möjlighet till eget inflytande över förläggning av arbetstiden kan underlätta en bra balans mellan

arbete och fritid. Möjligheten att få in mångfaldsperspektivet genom arbetskraftsinvandring och om-

skolning av redan invandrade måste beaktas. En översyn av arbetsuppgifter och arbetssätt som sä-

kerställer att tillgänglig kompetens tas tillvara på ett effektivt sätt.

Det handlar inte bara om att säkra bemanningen i verksamheten utan även att bemanna rätt. Genom

att använda redan anställda tillsvidareanställda medarbetare med förhöjd sysselsättningsgrad för att

täcka frånvaro i verksamheten borde antalet timavlönade medarbetare, övertidskostnader och kost-

nader för fyllnadslön kunna minskas. Det i juni 2016 införda lokala kollektivavtalet om timbankstid

förväntas också minska behovet av timvikarier. Utifrån analysen av fördelning av lönekostnader är

omsorgsnämndens målsättning att 80 % av lönekostnaderna ska avse tillsvidareanställda medarbe-

tare. Om den målsättningen nås bör det innebära minskade kostnader för introduktion av timvika-

rier. Samtidigt som det kan förväntas leda till bättre kontinuitet för så väl brukare som medarbetare,

nöjdare medarbetare vilket sammantaget borde öka vår attraktionskraft.

Det är även viktigt att erbjuda en god arbetsmiljö och stödja äldre medarbetare att vilja och orka ar-

beta längre.

När verksamheten vad gäller brukarnas behov blir mer föränderlig och mer varierad så kräver detta

en större variation av kompetenser.

49 (58)

Som exempel kan nämnas att för att kunna möta kvalitetskrav samt följa aktuella direktiv och lag-

stiftning inom området kommer behovet av yrkes kompetenta personal framför allt inom demens-

vården att öka. Krav kommer även att ställas på att personalen, förutom baskunskaper inom vård

och omsorg även har kunskaper inom IT och teknik.

Omsorgsnämnden har tilldelats statliga stimulansmedel för år 2016 och 2017 på 12 mnkr årligen, för

att öka bemanningen inom den av kommunen finansierade vården och omsorgen om äldre. Syftet är

att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde.

2.13 Lokal- och bostadsförsörjning

Förvaltningen redovisar framtida behov av bostäder enligt SoL och LSS i två planeringsdokument

som ska ses som bilagor till detta dokument. Dessa ska även kunna användas som fristående doku-

ment. Dokumenten publiceras på hemsidan när de är antagna av omsorgsnämnden och ersätter då

tidigare planeringsdokument.

- Planeringsdokument äldreomsorg, strategisk boendeplanering 2018 (Bilaga 1)

- Planeringsdokument inom området funktionsnedsättning stöd och service 2018 (Bilaga 2)

En sammanställning över lokalanpassningsbehov finns summerade i bilaga 3 och i samband med att

omsorgsnämnden antar omvärlds- och verksamhetsanalysen tillstyrker de även dessa behov. Här re-

dovisas inte bara behov av särskilda boende utan även andra lokaler utifrån verksamhetens behov.

Omsorgsförvaltningen har i nuläget ansvar för hela hanteringen av bostadshyror inom verksamheten

inbegripet hyressättning, hyresförhandling, kontraktsskrivning och debitering. Omsorgsnämnden an-

ser att kommunens kompetensområden behöver renodlas för att uppnå kostnadseffektivitet, varvid

exempelvis servicefunktioner kan finnas i en gemensam organisation, till stöd för kärnverksamhet-

erna. Ett led häri är att överföra hyresadministrationen inom omsorgsnämndens verksamhetsområ-

den till en sådan separat organisation.

2.14 Välfärdsteknologi, E-tjänster och administrativt IT-stöd

2.14.1 Översiktlig beskrivning av utvecklingen nationellt

Regeringen och SKL antog i mars 2016 en vision för e-hälsoutvecklingen i Sverige:

50 (58)

År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att under-

lätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad

självständighet och delaktighet i samhällslivet.

Omsorgsnämnden har en stor utmaning att uppnå denna vision. Det krävs omfattande och genom-

gripande förändringar för att, inte minst för att med hjälp av välfärdsteknik, skapa förutsättningar för

att klara att leverera den omsorg och hälsovård som krävs då behovet av omsorg ökar på grund av

den demografiska utvecklingen. Teknologi och e-tjänster skapar möjlighet att låta personalen inom

omsorgen koncentrera sig på att ge omsorg.

Myndigheten för delaktighet:

”Välfärdsteknologi är kunskapen om välfärdsteknik – digital teknik för att behålla eller öka trygghet,

aktivitet, delaktighet eller självständighet.”

Idag arbetas det på bred front inom alla kommuner med att hitta lösningar där man med hjälp av

teknologi skapa möjligheter att klara mer. Men välfärdsteknik är så mycket mer. Det kan vara att

skapa möjligheter för en brukare att kunna genomföra ett toalettbesök på egen hand, det kan vara en

elektronisk katt som skänker lugn då man kelar med den. Det finns också datorspel och mycket an-

nan teknik som syftar till att höja livskvalitén i kommunernas omsorgsverksamhet.

Trådlösa snabba nätverk har i de flesta kommuner installerats särskilda boenden. Detta är lika viktigt

som att ha vatten och el, då det ger en förutsättning att använda välfärdsteknik. Behoven finns dess-

utom även på gruppboenden i minst lika stor omfattning. Det är svårt att numera klara sig utan riktig

digital anslutning till omvärlden.

Det är inte heller ovanligt att kommunerna endast erbjuder e-tillsyn via kamera, då detta är ett, både

för kommunen och brukaren, mindre störande sätt att känna sig trygg. Detta är bara ett sätt som tek-

niken hjälper samhället.

2.14.2 Nuläge omsorgsförvaltningen

I dagsläget används verksamhetssystemet Procapita som är ett system som används av många andra

kommuner. Det börjar i dagsläget bli omodernt och svårarbetat. Systemet, som infördes 1999, ersätts

gradvis av Life Care som bygger på Procapita. Life Care är inte helt utvecklat av leverantören Tieto,

men kommer då det är klart att erbjuda mycket mer än vad det gamla systemet kan som t.ex. e-tjäns-

ter där man kanske kan ansöka om trygghetslarm eller en trygghetskamera.

På denna grund har vi byggt vidare med Phoniro Care som idag används till digitala dörrlås som per-

sonalen öppnar med speciell programvara i sina telefoner. Det kan då även dokumentera i hemvår-

den och följa upp hemtjänst och HSL insatser. Loggarna som skapas ligger sedan till grund för bland

annat fakturering, där man på detta sätt att fakturan på de insatser som gjorts stämmer på minuten.

51 (58)

Vi satsar nu på att försöka införa en liknande funktionalitet på de särskilda boendena och korttidsbo-

endena. De personliga assistenterna har redan idag möjlighet att dokumentera i de mobiler som finns

på arbetsplatsen.

Matilda kostdatasystem används av kostenheterna som stöd för att producera och leverera rätt och

näringsriktig mat samt för statistik. Systemet har implementerats inom samtliga kök och används för

alla hemtjänstgrupper och inom särskilt boende. Det innebär att all matbeställning sker via detta

verktyg. Pågående projekt med kyld mat kan dock reducera användandet i hemtjänsten.

Inom den dagliga verksamheten använder brukarna teknik i olika former. Ett exempel är datorteket

där brukare som omfattas av LSS får möjligheten att använda moderna verktyg i verksamheten.

Vår utbyggnad av e-tillsyn fortsätter. Detta ger brukarna möjlighet till en trygg ostörd nattsömn.

En uppgradering av nuvarande larmsystem på särskilt boende är under upphandling våren 2018.

Detta kommer innebära en integration med våra verksamhetssystem. På detta sätt säkerställer man

att personaldata, brukardata, statistik och loggar ihopkopplade och mer korrekta. En utveckling sker

också mot att även i särskilt boende använda telefoner för att öppna brukarnas dörrar och kunna do-

kumentera direkt i mobilen. Det finns också möjlighet att använda denna teknik i gruppbostäder, vil-

ket inte används idag.

Vi byter i snabb takt ut medicinskåp mot nya elektroniska, där endast ett fåtal personer har tillgång.

Förvaltningen är i full gång med att införa IBIC-Individens Behov I Centrum, vilket är ett strukture-

rat arbetssätt för handläggare. IBIC utgår från att den enskilde ska få hjälp och stöd utifrån sina indi-

viduella behov och inte utifrån de existerande insatser som finns.

För att skapa en förhöjd livskvalitet finns också en pilotinstallation av en VR, Virtual Reality, anlägg-

ning. Med hjälp av denna kan våra brukare på särskilda boendet Sjögläntan uppleva saker som de

kanske inte kan uppleva alls, eller med stora svårigheter i verkligheten. Ett exempel kan vara ett be-

sök på hembygdsföreningen virtuellt.

2.14.3 Framtida utvecklingsbehov inom förvaltningen

En snabb implementation av väldfärdsteknik är ett måste för att klara framtidens ökade krav utan att

öka kostnaderna i motsvarande grad. Det pågår därför på flera fronter ett arbete för att åstadkomma

detta. Då behövs inte bara teknik för att öka förmågan att leverera omsorg utan också teknik som

höjer livskvalitén hos våra brukare.

Vår ambition är att med en balans av båda dessa områden ge vinster för såväl personal som brukare.

Många små och stora pilotprojekt pågår för att hitta områden som skall åstadkomma detta. T ex att

använda e-tillsyn på särskilda boende för att öka säkerheten för brukarna och personalen. Vård och

52 (58)

omsorgsplanering genomförs redan i skarp drift där brukarna eller de anhöriga så önskar. Olika

hjälpmedel för att kunna genomföra toalettbesök testas, t ex för att kunna sätta sig ner själv eller att

sköta sin hygien själv. Olika sätt att stimulera våra mest behövande brukare testas, t ex visualisering

av bilder på bord där brukarna kan interagera med dessa.

Mycket annat som normalt sett kanske inte förknippas med välfärdsteknik behövs för att uppnå den

nivå som krävs. Det kan vara fallmattor för att förhindra benbrott, det kan vara liftar för att kunna

lyfta en brukare, det kan vara hjälpmedel för att kunna hjälpa en brukare att vända sig på ett behag-

ligt sätt. Men det är också mer traditionell IT som bärbara datorer, plattor och avancerade mobiler,

där behovet är stort.

Det som pågår just nu och planeras inför framtiden är till exempel:

Fortsatt införande av Life Care

Utbyte av Telecomleverantör

Uppgradering av larmsystem

Övergång till Microsoft 365

Uppgradering av kamerateknik

Digital signering där man signerar utdelning av medicin efter ett schema. Detta skapar större trygghet för både brukare och personal samt enkel överblick för vår legitimerade personal.

2.15 Organisation och ledning

I organisationsskissen nedan redovisas nuvarande ledningsorganisation där medicinskt ansvarig sjuk-

sköterska, fyra verksamhetschefer, myndighetschef och avdelningschef för administration och ut-

veckling är direkt underställda omsorgschefen och ingår i omsorgschefens ledningsgrupp.

53 (58)

Då digitalisering och välfärdsteknik bedöms vara en strategiskt viktig fråga för omsorgsförvaltningen i dag och i framtiden, gör omsorgschefen bedömningen omsorgschefens ledningsgrupp bör utökas med en avdelningschef för system och teknik som rapporterar direkt till omsorgschefen. Rent kon-kret innebär det att enheten System och teknik lyft bort från avdelningen för administration och ut-veckling och bildar en egen avdelning. Samtidigt ökar möjligheterna för avdelningschefen för admi-nistration och utveckling att fokusera på andra strategiskt viktiga frågor inom avdelningen.

2.15.1 Förstärkt ledarskap

I förvaltningen arbetar idag totalt 61 chefer. Ledarskapet har stor betydelse för hur verksamheten

fungerar och utvecklas. Bedömningen är att många enhetschefer har alldeles för många underställda

medarbetare. Det är av stor betydelse att förvaltningens enhetschefer har en god arbetsmiljö, trivs

och känner arbetstillfredsställelse. Kommunal har påtalat brister kopplat till ledarskapet och att det

förekommer arbetsplatsträffar där enhetschef inte deltar, vilket så klart är oacceptabelt.

I kommunens Strategiska plan för 2018-2021 finns utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål

”Attraktiv arbetsgivare” nedanstående utvecklingsmål och målindikator.

Det finns riktade budgetmedel i flerårsplanen för att under 2017-2020 förstärka ledarskapet med

motsvarande 8,3 mnkr. Återstående budgetresurser för 2019 och 2020 kommer att fördelas med en

utökning med en enhetschef för verksamhetsområdena ordinärt boende, särskilt boende och resurs

från 2019 och två enhetschefs resurer för FSS 2020. Det innebär att en ledningsresurs från 2020 åter-

står att fördelas. De alternativ som diskuterats inom förvaltningsledningen är en utökning med en

verksamhetschef som skulle skapa möjligheter att dela verksamhetsområde FSS på samma sätt som

inom äldreomsorgen, dvs. ordinärt respektive särskilt boende, personalchef, servicechef alternativ

utökning ytterligare enhetschef.

Sammanställningen nedan visar att knappt hälften av cheferna i omsorgsförvaltningen har fler än 30

underställda medarbetare.

Nuläget antal chefer med fler än 30 medarbetare inom omsorgsförvaltningen

Verksamhetsområde Totalt antalet EC Antalet EC med mer än 30

tv anställda medarbetare

Ordinärt boende 14 1

Särskilt boende 16 5

FSS 16 12

Resurs 9 6

Summa 55 24

54 (58)

Förutom fler chefer är det viktigt att säkerställa ett nära administrativt stöd för enhetscheferna, fun-

gerande och effektiva IT-stöd, möjligheter till handledning/coachning och vidareutbildning.

Enligt nuvarande planering införs från 6 september 2018 enhetschef i beredskap.

Myndighetsenheten har fått ett förstärkt ledarskap genom en biträdande myndighetschef. Detta har

kunnat ske genom överföring av resurser från avdelningen för administration och utveckling. Tan-

ken med åtgärden är att ytterligare stärka beslutsprocesserna inom myndighetsorganisationen.

2.15.2 Översyn måltidsorganisation

Utifrån en översyn av måltidsorganisationen beslutade omsorgsnämnden 2016-08-30 § 51 att av-

veckla Skansenhemmets kök. Skansenhemmets kök stängdes i mitten av november 2016 och får idag

lunch och kvällsmat från Lyckåsa. Likaså fick förvaltningen i uppdrag att upphandla tillredning och

leverans av matdistribution.

Det finns många faktorer som talar för en upphandling av matdistributionen.

- Förvaltningens egenkontroller har visat att det finns brister kring temperaturhållningen i matdis-tributionen, redan då hemtjänstpersonalen hämtar matdistributionen i köken är temperaturerna ofta för låga i förhållande till ställda krav från miljökontoret. Att klara temperaturhållningen skulle medföra ökade kostnader.

- Omsorgsnämnden har idag åtta tillagningskök med varierande tillagningsvolymer. Renoverings-behoven är stora i sex av köken och innebär stora kostnader. Vid en minskad tillagningsvolym vid ett breddinförande av kyld mat är bedömningen att antalet kök inom omsorgsförvaltningen kan reduceras.

- Enhetscheferna inom kostenheten lyfter svårigheter med att rekrytera utbildad måltidspersonal. Ett förändrat uppdrag och en anpassad organisation kan underlätta framtida personal- och kom-petensförsörjningsutmaningar.

2017 tittade förvaltningen på olika alternativ till matdistribution och inledde ett pilotprojekt med Fa-

zer i Kävlinge20 våren 2018. Sedan 2 mars pågår en försöksperiod med kyld mat till de brukare inom

Väster 1, 2 och 3 som beviljats matdistribution.

20 Fazer, som har sitt kök i Kävlinge, levererar kyld mat som med fördel värms i mikrovågsugn. Maten har en hållbarhet på

tolv dagar då den förvaras kyld i obruten förpackning. Fazer lagar 90% av maten från grunden, har en hög andel ekologiska

råvaror och 100% svenskt fläskkött. Alla leverantörer av fisk och kött garanterar att hälso-, djur- och miljöskyddslagar följs.

Menyerna utvecklas av kockar, dietister och experter på specialkost.

55 (58)

Den levererade maten tillreds av en extern leverantör och levereras kyld till en särskild omlastnings-

plats i Hässleholm och därifrån levereras måltiderna efter omlastning och fortsatt kylda ut till en-

skilda brukare av en annan extern leverantör.

Projektet är planerat att pågå under fyra månader och i skrivande stund är inte projektet slutfört men

förvaltningens uppfattning är att erfarenheterna hittills är goda sett både utifrån hur försöket funge-

rar logistiskt och hur det mottagits av brukare. En utvärdering av projektet kommer att redovisas till

omsorgsnämnden hösten 2018. Kommer försöket att visa sig lyckat utifrån alla bedömningsgrunder

och även visa sig mer kostnadseffektivt än tillagning och distribution i egen regi, är det sannolikt att

en lösning med externa leverantörer av tillagning och distribution av måltider till brukare kommer att

fortsätta i större och mer permanent skala än vad som varit hittills. I ett sådant läge kommer en ny

utredning kring dimensionering och inriktning för förvaltningens egna tillagningskök och distribut-

ionsverksamhet att behöva initieras. Här gör förvaltningen bedömningen att för att säkerställa en

personal- och kostnadseffektiv måltidsorganisation i kransorterna finns behov av en kommunöver-

gripande översyn.

Omsorgsnämnden beslutade 2016-08-30 §51 att föreslå kommunstyrelsen att nuvarande samordning av måltidsorganisationen inom Bjärnumsområdet ska utvärderas och att en utredning kring en ge-mensam måltidsorganisation inom Hässleholms kommun ska genomföras. Kommunstyrelsen avslog 2017-05-03 § 113 framställan angående utvärdering av måltidsorganisationen inom Bjärnumsområdet och att en utredning kring en gemensam måltidsorganisation inom Hässleholms kommun ska ge-nomföras.

Kommunstyrelsen beslutade i samma paragraf att ge kommunchefen, eller den han utser, i uppdrag att bilda en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från kommunledningskontoret, barn- och utbild-ningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen samt tekniska förvaltningen för att se över de måltidsut-redningar som är genomförda och utifrån dem återkomma med förslag på ny måltidsorganisation. Arbetsgruppen har som ett första steg föreslagit att kostverksamheten samordnas i en projektorgani-sation i egen regi med mandat att förbereda en samordnad framtida gemensam kostfunktion. Det innebär också att facknämnderna går från att vara utförare till att bli beställare och ska i första hand värna verksamhetens behov utifrån "kundernas" behov. En förutsättning är att fokusera på kvalitet och effektiv logistik istället för på var och hur maten tillagas och serveras. 2018-03-28 § 79 avslog kommunstyrelsen ärendet.

2.15.3 Lag om valfrihetssystem (LOV)

Omsorgsnämnden beslutade 2017-10-03, § 79 att ge förvaltningschefen i uppdrag att ta fram ett för-

frågningsunderlag för införande av valfrihet inom ordinärt boende där godkända leverantörer ska

kunna erbjuda både service och omvårdnadsinsatser enligt socialtjänstlagen samt sjukvård enligt

hälso och sjukvårdslagen. Det är ett omfattande och resurskrävande arbete at ta fram ett förfråg-

ningsunderlag och att i övrigt förbereda organisationen på ett införande av ett valfrihetssystem. Ar-

betet är i skrivande stund inlett enligt plan och ett förslag till beslut beräknas att läggas fram till om-

sorgsnämnden i september 2018.

56 (58)

3 Nuvarande och kommande utmaningar för omsorgsnämn-den

Nedan redovisas kortfattat några av de övergripande utmaningarna som omsorgsnämnden står inför

både i närtid och i ett längre tidsperspektiv.

Ett ökat behov av omsorg under lång tid framöver

Sett till den demografiska utvecklingen både i ett nationellt och lokalt perspektiv pekar alla

prognoser mot ett ökat antal äldre som kommer att behöva vård och omsorg, både i närtid

men också på längre sikt. Inom äldreomsorgen beräknas det ökade behovet uppstå i varie-

rande grad för omsorgsnämndens olika verksamheter men särskilt stort behov bedöms upp-

stå inom ordinärt, demensvård och kvalificerad vård utförd av legitimerad personal alterna-

tivt delegerat utförd vård.

Det beräknat ökade vård och omsorgsbehovet är inte enbart kopplat till en ökande volym

utan har även sin grund i att kvalificerad vård som tidigare utförts av den regionala huvud-

mannen i högre utsträckning utförs av kommunala huvudmän som en följd av bland annat

det nya hälso och sjukvårdsavtalet mellan de kommunala huvudmännen och region Skåne

och som trädde i kraft 2016. Även förbättrade och ”förenklade” behandlingsmetoder av

sjukdomar och hälsotillstånd gör att behandlingar som endast för ett decennium sedan

krävde sjukhusvård idag kan utföras av hemvårdspersonal, det vill säga av kommunal huvud-

man, vilket även detta utökar behovet av insatser från omsorgsnämndens sida.

Inte bara inom äldreomsorgen beräknas behoven öka. Mycket pekar på att behoven kommer

att öka även inom verksamheten som är knuten till funktionshindrade, i huvudsak behov

som omfattas av LSS lagstiftningen men också att behov av till exempel socialpsykiatriska in-

satser i enlighet med SoL lagstiftningen kommer att öka.

Vi har även inom verksamhet knuten till insatser från LSS kunnat konstatera en ökning av

dels antal brukare men också att vårdtyngden ökar även här.

Den beskrivna demografiska utvecklingen och det beräknat ökande resursbehoven beskrivs

tydligt under avsnitten 2.4 och 2.6 tidigare i detta dokument.

Personal och kompetensförsörjning

”Det ligger en stor utmaning i att klara framtida personal- och kompetensförsörjning, då

cirka en fjärdedel av förvaltningens medarbetare kommer att gå i pension fram till år 2025.

57 (58)

Omsorgsnämnden har en tydlig målsättning att öka andelen tillsvidareanställda och för att

lyckas med det krävs mod och handlingskraft hos förvaltningens chefer. Vi behöver identifi-

era hållbara åtgärder för att kunna behålla och rekrytera kompetenta medarbetare”

Ovanstående är kopierat från förordsavsnittet i verksamhetsplanen för 2018 fastställd av om-

sorgsnämnden 2018-01-29. Citatet formulerar de kommande personalutmaningarna på ett

kärnfullt vis och vägs de beskrivna utmaningarna i behovsavsnittet in är det inte svårt att dra

slutsatsen att omsorgsnämnden står inför en framtida utmaning även kopplat till personal

och kompetensförsörjning.

Under avsnitt 2.12.1 beskrivs ett rekryteringsbehov av cirka 400 medarbetare de kommande

tio åren och detta rekryteringsbehov är endast för att ersätta beräknade pensions avgångar.

Då är det lätt att förstå att rekryteringsbehovet mot bakgrund av det ökade vård och om-

sorgsbehov vi ser i framtiden är ännu större.

Kraven på medarbetarnas kompetens både ändras och ökar i framtiden, det kommer att fin-

nas ett utökat behov av legitimerad personal och ett utökat behov av specialutbildad under-

sköterskor för att kunna klara både ett ökat behov och mer avancerad vård. Mot bakgrund av

att det redan idag är svårt att rekrytera legitimerad personal på grund av konkurrenssituat-

ionen på arbetsmarknaden, och undersköterskor på grund av att intresset bland unga för att

utbilda sig till undersköterska är lågt pekar mycket på att det blir en utmaning som kommer

att ta ytterligare resurser i anspråk i framtiden.

Behov av att utveckla både verksamhetsstyrning och ekonomistyrning

Samtidigt som både ett ökat behov av vård och omsorg och ett stort rekryteringsbehov finns

kan det också konstateras att detta sannolikt ska klaras utan större resurstillskott. Trots en

god befolkningsutveckling i Sverige kommer det ändå i framtiden att vara relativt färre i be-

folkningen som kan finansiera välfärden i förhållande till hur många det är som har behov av

den. Detta beror dels på att de personer som snart är på väg in i sådan ålder att vårdbehovet

är som störst är många sett till antalet individer men också att vi i kraft av förbättrade be-

handlingsmetoder och allmänt förbättrat välstånd lever allt längre gör att tillgängliga resurser

räknat per individ inte kan bedömas öka i någon större omfattning såvida inte ett väsentligt

högre skatteuttag införs vilket inte kan bedömas som sannolikt när skatteuttaget redan är

högt.

En annan faktor som också påverkar är att utrustning, behandlingsmetoder och läkemedel

sannolikt kommer att öka kostnaderna i framtiden.

58 (58)

Nämnda faktorer gör att behoven av en träffsäker styrning både vad gäller verksamhets och

ekonomistyrning är än mer avgörande för omsorgsnämnden i framtiden. Det gäller att ha en

sådan styrning att det hela tiden finns kvitto på att rätt insatser görs inte bara att insatserna

görs rätt. Det är därför av största vikt att utveckla verksamhetens uppföljning genom bland

annat kvalitets och målstyrning.

likaså är det är av avgörande betydelse att ha en effektiv och tät uppföljning av de ekono-

miska resurserna, varje skattekrona räknas mer än någonsin. Därför behöver den ekonomiska

uppföljningen utvecklas i form av nya sätt att analysera och förbättrade analysverktyg.

Utbyggnad av välfärdsteknologi

Avsnitten ovan beskriver ökade personalbehov, ett antagande om att inga större ekonomiska

tillskott är att vänta, ett förändrat och mer omfattande vård och omsorgsbehov sett mot bak-

grund av både strukturella förändringar kring hur vården utförs och demografiska skäl. Allt

detta visar en framtida ekvation som ser svårlöst ut.

En faktor som kommer att ha betydelse för att lösa uppdraget är utbyggnad av så kallad väl-

färdsteknologi och som beskrivs på flera andra ställen i detta dokument. Välfärdsteknologi är

ett samlingsbegrepp för införande av ny teknologi som stöd och som i viss mån kan lösa

uppgifter som det tidigare har behövts medarbetare för. Ett exempel kan till exempel vara

tillsynskameror för nattillsyn inom till exempel särskilt boende.

Utbyggnad av välfärdsteknologi är en utmaning av flera skäl:

- det är viktigt att vara varsam och lyhörd i införandet gentemot brukare och anhöriga för att

det ska bli den hjälp det kan bli.

- det är också viktigt att arbeta med införandet så att medarbetare upplever det som ett stöd

och att det utvecklar deras arbetsuppgifter. En vinst kan då även bli att det på sikt kan göra

vårdyrket mer attraktivt.

- det drar resurser att införa välfärdsteknologi därför behövs en långsiktig strategisk plan

kring vilka insatser som bäst kan stödjas med ny teknologi. Det är viktigt att genomföra en

bred och grundlig analys kring vilka teknologiinsatser som bedöms ge mest nytta för varje

satsad skattekrona och sedan att hålla sig till en sådan plan. Det är sannolikt mer framgångs-

rikt att begränsa antalet områden med tekniksinsatser och kraftsamla kring dessa än att satsa

på ett större antal mindre punktinsatser som riskerar att dra resurser men inte ge möjlighet

till några bestående slutsatser kring vilken nytta som kan erhållas.

Hässleholms kommun • Stadshuset • 281 80 Hässleholm • vx 0451-26 70 00 • kommunen@hassleholm.se