omslagsbilder till dvd-filmer - diva portal294054/fulltext01.pdfcover illustrations of dvd movies...

Estetisk-filosofiska fakulteten

Helena Lundgren

Omslagsbilder till DVD-filmer

Exempel på visuell kommunikation

Cover Illustrations of DVD Movies

Examples of Visual Communication

Konst- och bildvetenskap C-uppsats

Datum/Termin: 2010-02-15 Handledare: Eva Zetterman Examinator: Patrik Sjöberg

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

[email protected] www.kau.se

Abstract

This thesis is about cover illustrations of DVD movies as examples of visual communication.

I have studied the cover illustrations of the three movies Gran Torino, Secret Window and As

White As Snow. My research assignment has been to find out how the cover illustrations of

DVD movies communicate in relation to the story. I have also been looking for what makes a

cover illustration interesting and if the interest in itself is individually considered or if there

are certain general rules regardless of the observer.

To reach a conclusion I have been studying components in advertising pictures, visual

communication and how the commercial producers use advertising to communicate with the

observer. Semiotics, advertising and comparisons between the cover illustrations have been

my method for analyze.

I have come to the conclusion that cover illustrations are meticulously produced, and

that every single part of them is important for the observers’ over all impression and

interpretation of the cover illustration. The place of picture elements, colours, looks and

occurrence of persons in the covers are striving to send a uniform message about the cover

and movie. They also guide the observer in his/her interpretation of the cover and what kind

of movie it represents, and they are components that make the cover more visible. What

makes the cover illustration interesting is both something individual and something general.

For example the occurrence of humans, looks, strong emotions and colours make the cover

more visible and interesting in relation to others. The observers’ interest for the cover may be

individual depending on the observer’s experiences and interpretation.

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman INNEHÅLLSFÖRTECKNING

KAPITEL 1 – INLEDNING ................................................................................... s. 2 Ämnesval och frågeställning .......................................................................... s. 2 Syfte och avgränsning ..................................................................................... s. 2 Tillvägagångssätt och metod .......................................................................... s. 3 Tidigare forskning .......................................................................................... s. 4 Disposition ....................................................................................................... s. 4 KAPITEL 2 – KOMPONENTER I REKLAMBILDER ..................................... s. 5 Reklam och kommunikation ........................................................................... s. 5 Placering och form i bilden ............................................................................ s. 7 Färger .............................................................................................................. s. 8 Ljus .................................................................................................................. s. 9 Blickar och kroppshållningar ......................................................................... s. 10 Teckensnitt ...................................................................................................... s. 12 Tecken ............................................................................................................. s. 13 KAPITEL 3 - GRAN TORINO .............................................................................. s. 14 Filmens handling ............................................................................................ s. 14 Beskrivning av omslagsbilden ........................................................................ s. 15 Omslagsbilden i relation till filmens handling .............................................. s. 16 Analys av hur omslagsbilden kommunicerar ................................................ s. 16 KAPITEL 4 – SECRET WINDOW ...................................................................... s. 19 Filmens handling ............................................................................................ s. 19 Beskrivning av omslagsbilden ........................................................................ s. 19 Omslagsbilden i relation till filmens handling .............................................. s. 20 Analys av hur omslagsbilden kommunicerar ................................................ s. 21 KAPITEL 5 – SÅ VIT SOM EN SNÖ ................................................................... s. 24 Filmens handling ............................................................................................ s. 24 Beskrivning av omslagsbilden ........................................................................ s. 24 Omslagsbilden i relation till filmens handling .............................................. s. 25 Analys av hur omslagsbilden kommunicerar ................................................ s. 26 KAPITEL 6 – SLUTSATSER ................................................................................ s. 29 KÄLLFÖRTECKNING BILDFÖRTECKNING BILDBILAGA

1

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman KAPITEL 1 – INLEDNING

Ämnesval och frågeställning

Jag har sedan länge varit intresserad av hur förpackningar påverkar betraktarens vilja att köpa

produkter, ett intresse som började när jag jobbade i en bokhandel där jag bland annat hade

hand om butikens skyltning. Där blev det för mig extra tydligt hur olika exponeringar får

olika produkter att sälja. Idén till att skriva min C-uppsats om just omslagsbilder till film fick

jag efter att ha kommit på mig själv med att vid ett flertal tillfällen döma filmer efter deras

omslagsbilder. Man står och ska hyra eller köpa en film, tittar på framsidan och frågar sig

själv vad man anser, och tänker ”Nej, den ser inte bra ut.” Är bilden intetsägande bryr man sig

oftast inte om att läsa handlingen på förpackningens baksida, utan man lägger den åt sidan

och letar vidare. Detta handlande är ju egentligen väldigt ologiskt, det borde ju vara texten

som beskriver handlingen som är det som i första hand avgör om vi tror att filmen är sevärd

eller inte. Istället är det omslaget som avgör om vi blir intresserade av filmen eller inte.

Omslaget ger i de flesta fall en bra bild av vilken typ av film det representerar, medan

det i andra fall är mer oklart. Utifrån min egen åsikt om vad som är ett intressant omslag som

speglar handlingen, eller vad jag anser ge en dålig spegling av handlingen har jag valt ut tre

filmer vars omslagsbilder jag har studerat för att ta reda på hur de kommunicerar till oss och

hur väl de speglar filmens handling. Min huvudsakliga frågeställning är att ta reda på hur

omslagsbilderna till DVD-filmerna Gran Torino, Secret Window och Så vi som en snö

kommunicerar i relation till handlingen. Annat jag funderat över är vad i omslaget det är som

väcker vårt intresse? Är det intresseväckande i omslaget något individuellt uppfattat eller

finns det vissa regler som gäller generellt oavsett mottagare? Finns det några särskilda regler

för utformning av den ultimata omslagsbilden? Jag är även nyfiken på blickens roll i bilden,

om den påverkar vår vilja att köpa produkten. Gör förekomsten av blickar i omslagsbilderna

att omslaget väcker uppmärksamhet bland en mängd andra? Fungerar blicken i bilden som ett

slags verktyg för att skapa kontakt/kommunikation med betraktaren och i så fall hur?

Syfte och avgränsning

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur omslagsbilderna till filmerna Gran Torino, Secret

Window och Så vit som en snö kommunicerar i relation till handlingen. Omslagsbilder är

mycket noggrant genomtänkta för att på bästa sätt kunna kommunicera och påverka

2

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman betraktaren att vilja köpa filmen. Det gäller att väcka intresse och att alla omslagets delar ska

samverka och passa ihop i sammanhanget, samt att omslaget bör spegla filmens handling. Jag

har velat ta reda på hur betraktaren påverkas av bilderna och om de stämmer i relation till

filmen.

Omslaget till Gran Torino har jag valt eftersom jag tycker att det är intresseväckande

samt att jag efter att ha sett filmen anser att det speglar filmens handling. Dess raka motsats

finner jag i omslaget till Så vit som en snö, som jag anser ger ett ganska tråkigt och

intetsägande intryck. Ett mellanting mellan dessa båda utgörs av det tredje omslaget, det till

Secret Window, som jag anser vara intresseväckande med sin hemlighetsfulla bild.

Betraktaren fångas av omslaget, men man blir också lite osäker på vad filmen handlar om

eftersom det vid första intrycket ges få ledtrådar om filmens handling i omslagsbilden.

En intressant aspekt när det gäller kommunikation är att omslagsbilden oftast är

densamma som används vid biografaffischering när filmen är bioaktuell. Bilden blir således

en mycket viktig del i marknadsföringen. Det är fler som ser och känner igen

omslaget/affischen efter att ha sett den än det är som ser filmen. Det gäller alltså för

reklamproducenten att fånga betraktarens intresse med hjälp av omslaget så att man ska vilja

se filmen. Slutligen vill jag tillägga att för omslagsbilder är det enbart framsidan på

förpackningen som avses, detta eftersom det är den som vi möts av när filmen marknadsförs.

Samtliga omslagsbilder som hänvisas till är svenska utgåvor och mäter 13x18 cm.

Tillvägagångssätt och metod

Filmerna har jag valt ut efter att jag sett filmerna och reflekterat över hur bra eller dåligt deras

omslag stämmer överens med handlingen. Då jag väl valt vilka omslagsbilder jag ville skriva

om började jag leta efter tidigare forskning om omslagsbilder, samt information om reklam,

färger, teckensnitt och så vidare eftersom dessa är viktiga delar när det gäller framställning av

omslagsbilder. När det gäller information om reklam och kommunikation har mina viktigaste

källor varit Ulf Dahlqvists bok Reklameffekter (2009), Bo Bergströms bok Effektiv visuell

kommunikation (2009) och Marknadsföring i butik (2007), skriven av Jens Nordfält. De har

varit utgångspunkt för hur reklam och visuell kommunikation fungerar.

I analysen har jag utgått från läran om reklam, blickar samt semiotik. De böcker jag har

använt är Methods & Theories of Art History (2005) av Anne D’Alleva,

Kommunikationsteorier (2007) av John Fiske, Möten med bilder (2008) av Yvonne Eriksson

3

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman

och Anette Göthlund, Visual and Other Pleasures (1993) av Laura Mulvey samt Roland

Barthes artikel Bildens retorik (1964). Jag har även använt mig av en komparativ metod

eftersom jag har studerat tre olika omslagsbilder och jämfört dem.

Tidigare forskning

Jag har inte hittat någon tidigare forskning om hur omslagsbilder kommunicerar. Varken

böcker eller internetkällor tar upp filmomslag över huvud taget. Den enda bok jag hittat som

handlar om just filmomslag handlar om filmomslagens utveckling efter andra världskriget och

är ett vackert bildverk över efterkrigstidens filmaffischer världen över. Den är skriven av

Judith Salavetz och Spencer Drate och heter Art of The Modern Movie Poster (2008).1

Reklam, visuell kommunikation och färglära finns det däremot en mängd forskning om.

Men när det gäller hur man använder sig av dessa i marknadsföringssyfte, framförallt när det

gäller användandet av färger, är det svårare att finna information. I boken Marknadsföring i

butik (2007) skriver Jens Nordfält att det förvisso forskas en hel del om just färgers roll i

marknadsföring men att man hemlighåller informationen. Det räknas som en affärshemlighet,

och det ligger i företagens intresse att hemlighålla de knep man kan använda för att sälja just

sin produkt.2

Disposition

I kapitel två kan Ni läsa om de komponenter som är viktiga när det gäller utformning och

layout av reklambilder och i detta fall omslagsbilder. Kapitlet börjar med att behandla reklam

och kommunikation, för att sedan fortsätta med några underkapitel som berör placering och

form i bilden, färger, ljus, blickar och poser, teckensnitt och slutligen tecken.

Kapitel tre handlar om Gran Torino, och där kan Ni läsa om filmens handling och en

beskrivning av omslagsbilden samt omslagsbilden i relation till filmens handling. Kapitlet

avslutas med en analys av hur omslagsbilden kommunicerar. Kapitel fyra och fem är

uppbyggda på samma sätt som kapitel tre, men handlar istället om Secret Window respektive

Så vit som en snö.

Slutsatser och tankar kring resultaten av uppsatsen kan Ni läsa om i kapitel sex som är

det sista kapitlet. Därefter följer en källförteckning, bildförteckning och slutligen en

bildbilaga.

1 J Salavetz, Art of the Modern Movie Poster, 2008. 2 J Nordfält, Marknadsföring i butik, 2007, s. 162.

4


KAPITEL 2 – KOMPONENTER I REKLAMBILDER I detta kapitel kan Ni läsa om de olika komponenter som är viktiga när det gäller

framställning av reklambilder. Kapitlet börjar med en beskrivning av hur reklam och

kommunikation fungerar, hur man bör strukturera en reklambild samt vad man som

reklamproducent bör tänka på då man gör reklambilder. Här kan Ni även läsa om hur

förekomsten av människor i reklambilder påverkar bildens synlighet bland andra bilder.

De nästföljande underkapitlen tar upp vilken betydelse placering och form har när det

gäller reklambilder, alltså hur man kan göra för att lyfta fram det viktiga i reklambilden och

hur betraktaren läser bilder. Ni kan även läsa om färger och dess roll i reklambilder, samt hur

ljus kan användas för att skapa stämningar i bilder, samt blickar och kroppshållningar. Har det

någon betydelse om betraktaren möts av en blick i omslaget? Hur gestaltas män och kvinnor i

reklambilder? Avslutningsvis beskrivs teckensnitt, samt tecken inom semiotik.

Reklam och kommunikation

Reklamens förmåga att påverka oss är svår att uppskatta.3 En av många anledningar till detta

är att vi oftast påverkas omedvetet och olika utifrån sina egna förutsättningar, intresse för

produkten, ålder och så vidare. För att lyckas nå fram och fånga vårt intresse gäller det att

väcka konsumentens känslor, engagemang och vilja att köpa produkten. Det räcker inte att

bara väcka uppmärksamhet.4 Kommunikation kan innebära olika saker i olika sammanhang,

men i fallet med reklam handlar kommunikation om att sända ett meddelande eller budskap

till mottagaren. Det är alltså en medveten handling, någon sänder meddelandet i syfte att

uppnå något.5

Kommunikationsbegreppet delas oftast upp i två underkategorier: masskommunikation

och relationskommunikation. Masskommunikation är den typ av kommunikation som går ut

till en stor grupp människor utan att man kan styra vem mottagaren är. Denna

kommunikationstyp ställer stora krav på sändaren eftersom man då inte har en homogen

grupp mottagare. Meddelandet tas inte emot av en specifik målgrupp, utan kan tas emot av

vem som helst. Meddelandet måste i dessa fall därför vara lätt att ta emot och lätt att tolka för

i stort sett vem som helst. Att veta vem mottagaren är blir en viktig del inom

kommunikationsprocessen. Ju mer man vet om målgruppen, alltså mottagaren, ju mer exakta

3 U Dahlqvist & M Linde, Reklameffekter, 2005, s. 6. 4 Ibid, s. 6. 5 Ibid, s. 11 – 12, 20.

5


meddelanden kan man skicka och ju mer kan man påverka mottagaren att vilja ha produkten.6

Vi kan tänka oss TV, reklam eller tidningar som exempel på masskommunikation. Sändaren

har oftast tänkt sig en viss målgrupp, men eftersom exempelvis TV kan ses av en väldigt stor

grupp människor så kan man inte nämnvärt styra vem som ser meddelandet. Fördelen är att

det når ut till en mycket stor grupp mottagare.

Till relationskommunikation räknas istället när man som kund får kontakt med en

säljare. Säljaren tar reda på vilka önskemål kunden har och försöker sedan visa hur just deras

produkt passar in på kundens krav samt att kunden får kännedom om just deras varumärke.

Reklamvärldens kommunikationsprocess börjar oftast via masskommunikation för att sedan

övergå till relationskommunikation. Konsumentens beslutsprocess börjar med att man lägger

märke till en produkt som därefter fångar ens intresse. Därefter uppstår en vilja att ha

produkten, för att sedan avslutas med en handling, nämligen köpet.7

Kommunikationseffekten avgörs enligt Ulf Dahlqvist och Magnus Linde i boken

Reklameffekter (2009) beroende på följande tre faktorer: kommunikationsstrategier, val av

medium samt utformningen av produkten.8 Det är mycket viktigt att dessa tre samspelar på ett

optimalt sätt för att reklamen ska få önskvärd effekt. Oftast har man mycket kort tid på sig för

att fånga mottagarens intresse, och för exempelvis reklam i press ägnar mottagaren i

genomsnitt tre sekunder åt att titta på den.9

Enligt Bo Bergström finns det tre grundregler som man utgår från vid komponerandet

av bilder. För det första bör man strukturera upp bilden med hjälp av förgrund, mellangrund

och bakgrund. För det andra bör bilden ha en geometrisk form inom motivet, och för det

tredje bör man ta hjälp av linjer så som bildens diagonal eftersom den hjälper till att leda

betraktarens blick in i bilden.10 Uppgiften för omslagsbilder är att fånga en

ögonblickshändelse ur filmens handling. Enligt Bergström har tidigare forskning visat att

bilder som visar starka känslouttryck, dramatik, barn, djur och åldringar har extra bra förmåga

att dra till sig uppmärksamhet från betraktaren. Dessa motiv slår an våra djupare känslor och

låter oss fantisera om bilden och gör oss till aktiva betraktare. Den reklambild som har

förmåga att väcka våra känslor är i regel en bra reklambild.11

6 Ibid, s. 13. 7 Ibid, s. 13 – 20, 26 – 27. 8 Ibid, s. 18. 9 Ibid, s. 18 – 20, 90. 10 B Bergström, Grafisk kommunikation, 1999, s. 90 – 91. 11 Ibid, s. 89, 96.

6


Slutligen vill jag här nämna den roll förekomsten av människor har i reklambilder.

Enligt Bergström har undersökningar visat att förekomsten av människor i reklambilder gör

att det skapas kontakt mellan bild och betraktare, och för att detta ska fungera optimalt bör

man använda sig av en enda person i bilden. Ju fler personer i bilden, desto svårare blir det att

skapa kontakt. Ett vanligt knep för att ytterligare öka bildens synlighet via denna enda person

som fungerar som kontaktskapare i bilden är att använda sig av en kändis. Fördelarna med

detta är att många lägger märke till kändisen just på grund av hans/hennes kändisskap och

därmed lägger märke till reklambilden, medan nackdelen kan vara att många enbart lägger

märke till kändisen och att reklamens budskap kommer i skymundan.12

Placering och form i bilden

För att på bästa sätt kunna sända ett budskap genom en bild måste man veta vilken funktion

bilden ska ha. Man måste även tänka över hur man kan få den att väcka uppmärksamhet och

intresse hos betraktaren. Det gäller att lyfta fram det viktiga i bilden och att detta samspelar

med typografi och layout.13

Några av de vanligaste metoderna vid bildbearbetning är utfall, beskärning, vinjettering

och retuschering.14 I utfallande bilder skär man av bilden utanför det tänkta formatet, alltså att

bilden går ända ut i kanten utan marginaler. Utfallande bilder får betraktaren att fantisera om

vad som finns utanför bilden. När det gäller beskärning klipper man bort de delar av bilden

som känns oväsentligt till förmån för att lyfta fram det centrala i bilden. Genom att lyfta fram

det centrala i bilden kan man göra det enklare för betraktaren att tolka budskapet, samt att

budskapet förstärks. Den tredje metoden, vinjettering, innebär att man klipper ut en del i

bilden från dess bakgrund. Den utklippta delen blir då helt fristående, och denna metod är

vanlig i de fall där man vill förstärka det viktiga i bilden, och det hjälper även till att öka

läsbarheten av bilden då den från början haft exempelvis en rörig bakgrund. Då man istället

pratar om retuschering av bilder innebär det att man förbättrar delar av bilden, exempelvis om

bilden blivit skadad och behöver lagas eller om man vill rätta till en missfärgning.15

När det gäller läsning av bilden spelar flera faktorer in. I västerländsk kultur läser man

bilder från vänster till höger, precis som när man läser text. Enligt Bergström har det visat sig

att ögat föredrar vissa delar av bildytan framför andra. Jag tänker närmast på att ögat först

12 Ibid, s. 96; U Dahlqvist & M Linde, Reklameffekter, 2009, s. 94 – 95. 13 B Bergström, 1999, s. 104. 14 Ibid, s. 104 – 107. 15 Ibid, s. 104 – 107; L Johannesson, Arbetarrörelse och arbetarkultur, 2007, s. 240.

7


läser av bildens övre del, sedan den nedre. Det har alltså visat sig att man är mer benägen att

titta på bildens övre del.16

Färger

Färg är en mycket viktig del när det gäller utformning av reklambilder eftersom färgen

förstärker bildens budskap.17 Genom användandet av färg i reklambilder, och i detta fall

omslagsbilder, kan man väcka vissa tankar och känslor hos betraktaren på grund av att vi

associerar olika känslor och tankar till olika färger.18 Eftersom färger sällan förekommer

enskilt utan oftast omges av andra färger är det färgkombinationerna vi reagerar på även om

vi tänker på specifika färger när det gäller vår förmåga att associera färger till känslor och

olika stämningar.19 Vårt sätt att reagera på färger och förknippa dem med vissa känslor är

kulturellt betingat, varför färgerna får olika betydelse i olika kulturer.20 Vi kan ta gult som

exempel. För oss i västvärlden har gult inte den heliga status som det har för exempelvis

Buddhistiska munkar vars religiösa klädsel är gul.

Spelar det någon roll om bilden är i färg eller svartvitt? Ja, det har betydelse. Enligt en

undersökning gjord av RAM (Research and Analysis of Media) är reklambilder med

fyrfärgstryck de som mottagaren har lättast att lägga märke till. Då det istället gäller svartvita

reklambilder har samma undersökning visat att mottagaren upplever budskapet som mer

trovärdigt än motsvarande bild i fyrfärgstryck.21

Inom industridesign ska färgen attrahera kunden, informera, skapa stämning,

pedagogisera och strukturera. Starka färger gör betraktaren mer benägen att se produkten

bland en mängd andra, alltså att den attraherar kunden.22 Färgen kan informera genom att

exempelvis ha en blå symbol för kallvatten och en röd för varmvatten. Stämningar kan skapas

genom att använda ljusa färger för att förmedla glädje och mörka färger för att förmedla sorg.

Rött, gult och orange är exempel på varma färger som enligt Berit Bergström har en

aktiverande inverkan på hjärnan.23 Varma färger gör oss mer benägna att utföra handlingar

16 B Bergström, Effektiv visuell kommunikation, 2009, s. 231; Y Eriksson & A Göthlund, Möten med bilder, 2008, s. 22. 17 L Sivik, ”Om färgers betydelse”, Färgantologi bok 2, 1995, s. 62. 18 Ibid, s. 35. 19 Ibid, s. 34. 20 Ibid, s. 34, 37. 21 U Dahlqvist & M Linde, 2005, s. 95. 22 B Bergström, 2009, s. 256 – 257. 23 B Bergström, ”Färgens inverkan på människan”, Färgantologi bok 4, 2007, s. 47.

8


och reagera, i synnerhet då de förekommer i skarp kontrast till andra färger. Blått, grönt och

lila som alla är kalla färger uppges däremot ha en lugnande inverkan på hjärnan.24

Vad associerar vi med olika färger? Då man resonerar kring detta bör man tänka på att

färgers betydelse varierar från person till person beroende på personens bakgrund och

förväntningar på olika färger. De exempel som ges nedan är dock sådana som gäller generellt

världen över.25

Gula färgskalor förknippar vi med värme och glädje, och röda färgskalor förknippas

med fara, varning, värme och kärlek.26 Enligt Jens Nordfält, doktor i butiksmarknadsföring,

har röd färg förmågan att göra kunden uppmärksam fortare än andra färger. Nordfält menar att

detta antagligen beror på att eftersom rött förknippas med fara blir kroppen automatiskt

medveten om ”risken” och uppmärksammar därmed den röda detaljen. I Nordfälts bok

Marknadsföring i butik (2007) menar han även att när det gäller användning av färg i

butiksinredning och produkter har det visat sig att kunderna dras till områden med varma

färger.27 När det istället gäller mörka och kalla färger som blått, svart, grått och grönt

förknippas dessa med sorg och död. Beroende på sammanhang har kalla färger en lugnande

effekt på hjärnan. Enligt Bo Bergström är det dessutom vanligt att man av tradition associerar

mörka färger till manlighet medan ljusa färger förknippas med kvinnlighet.28

Ljus

Ljus är en del av kompositionen i reklambilder och genom att använda ljus och skuggor kan

man få betraktaren att tolka bilden på olika sätt. Användandet av ljus och skuggor gör att

betraktaren kan få reda på om bilden signalerar att det är natt eller dag, samt att man med

ljusets hjälp kan gestalta fara eller säkerhet.29 Mörka bilder upplever vi ofta som dramatiska

och hotfulla, medan ljusa bilder ger intryck av exempelvis trygghet och värme.

Genom att rikta ljuset i en fotografisk bild kan man förändra bildens uttryck. En

sidobelysning med varma färger ger ett lugnare och vänligare intryck av motivet än om man

till exempel placerar ljuskällan underifrån i bilden.30 Belysning underifrån upplevs ofta som

24 B Bergström, ”Färgers associationer” och ”Färgens inverkan på människan”, Färgantologi bok 4, 2007, s. 44, 47; R Küller, ”Färgens inverkan på människan”, Färgantologi bok 2, 1995, s. 26. 25 L Sivik, 1995, s. 37. 26 L Sivik, 1995, s. 37; J Nordfält, 2007, s. 162 – 163; B Bergström, 2009, 257. 27 J Nordfält, 2007, s. 163 – 164. 28L Sivik, 1995, s. 37; B Bergström, 2009, s. 256 – 257. 29 Ibid, s. 188 – 189. 30 Ibid, s. 188 – 189.

9


skrämmande och skapar dramatiska skuggor i ansiktet. Skuggor hjälper till att skapa djup och

volym i bilden och en regel som ofta används av fotografer vid bildkomposition är att ljuset

bör komma uppifrån vänstra hörnet, så att skuggan hamnar nere i högra hörnet av bilden.31

Blickar och kroppshållningar

Vad förmedlas genom blicken? Hjälper blicken till att leda betraktarens egen blick åt något

visst håll? I artikeln Visual Pleasure and Narrative Cinema (1973) skriver den brittiska

filmforskaren Laura Mulvey om blickar och seendepositioner i Hollywoodfilmer under 1930-

1950-talet.32 Mulvey skriver om olika sätt att se när det gäller film, något som enligt min

mening är intressant även när det gäller omslagsbilder till film. Historiskt sett har det inom

konst och film varit mäns blickar som riktats mot kvinnor som objekt, eftersom kvinnor under

lång tid uteslöts från konstnärliga yrken. Män har varit de som styrt kameran och fört penseln

och därmed betraktarens blick på objektet, men idag kan det lika gärna vara en kvinnlig

fotograf som styr kameran.33

Människans vilja att se är en viktig byggsten inom både film- och reklambranschen. En

av anledningarna till att människan tycker om att se är att genom bilder och film kan vi känna

igen oss samt identifiera oss eller jämföra oss med personer, situationer etc. När det gäller

blickar i film finns det tre sätt att se på aktörerna i filmen, något som enligt min mening även

stämmer in på reklambilder.34 För det första betraktarens blick på bilden/filmen. För det andra

innehar kameran en blick eftersom det är kameran som avgör hur betraktaren ser bilden.

Kameran avgör vinkel, utsnitt och så vidare. Det tredje sättet är det sätt på vilket

rollkaraktärerna ser på varandra, alltså aktörernas blickar på varandra. Intresset för att se finns

även hos barn, vilka ofta tittar ogenerat på tabubelagda saker.35 De flesta har säkert någon

gång lagt märke till hur barn kan fascineras och ogenerat betrakta något de är ovana vid att se,

exempelvis någon som har en deformerad kroppsdel eller någon som är annorlunda klädd.

Genom att se på filmer och reklambilder kan betraktaren enligt Mulvey titta ingående på

exempelvis en person i filmen/bilden utan att känna sig besvärad. I verkligheten gör man inte

det, utan man viker undan med blicken eftersom det inte är socialt accepterat att ingående

31 Ibid, s. 189. 32 Laura Mulvey, http://www.ne.se/sok/laura+mulvey?type=NE , 091123; L Mulvey, ”Visual Pleasure and Narrative Cinema”, Visual and Other Pleasures, 1993. 33 A Lindberg, Den maskulina mystiken, 2002, s. 12 – 13. 34 L Mulvey, 1993, s. 18 – 19, 25 – 26. 35 Ibid, s. 16 – 17, 25 – 26.

10

http://www.ne.se/sok/laura+mulvey?type=NE


studera en person man möter. Betraktaren får möjlighet att titta på sådant som av många i

samhället upplevs som förbjudet eller fel, exempelvis porr.36 Om det till exempel finns en

person i bilden kan betraktaren titta obegränsat på personen utan att behöva känna sig generad

och vika undan med blicken eftersom personen man tittar på i bilden inte ”ser” betraktaren.

Blicken i bilden som möter betraktaren fungerar för övrigt som kontaktskapare mellan

bild och betraktare. Förmågan att kunna titta tillbaka och möta den avbildades blick ger

betraktaren makt och möjligheten att själv framstå som subjekt. Särskilt vanligt är detta i

bilder där ansiktet är i fokus och får representera hela personen.37 Det är även viktigt vilken

ställning man ser den avbildade personen i. Vissa kroppshållningar signalerar vissa

stämningar, till exempel signaleras underkastelse genom att ha huvudet på sned,38

självsäkerhet genom en rak och uppsträckt hållning, och nedstämdhet genom ihopsjunken

hållning. Något som enligt Anette Göthlund och Yvonne Eriksson är typiskt när det gäller

manliga kroppshållningar i reklambilder är allvarliga miner, sammanbitna käkar, gärna

bredbent hållning och spända muskler. Det är även vanligt att mannen håller hårt i något,

vilket är ett tecken på manlighet och styrka.39 När det gäller framställning av kvinnor i

reklambilder är det enligt Göthlund och Eriksson vanligt förekommande att kvinnan avbildas

med särade läppar och inbjudande blick, att hon berör sin kropp eller försiktigt vidrör något

föremål i bilden.40

Genom att läsa om blickars roll inom film och reklam blir det tydligt att blicken är en

viktig del i det budskap man vill förmedla genom bilden. Blicken som möter oss i

reklambilden gör att vi blir uppmärksamma och möter den avbildades blick. Blicken i bilden

hjälper dessutom till att förmedla stämning i bilden genom att samspela med en persons

kroppshållning. En inbjudande blick och kroppshållning tolkar vi som välkomnande, medan

en sorgsen blick och ihopsjunken kropp gör att vi tolkar personen som ledsen. Blicken bidrar

även till att understryka ansiktsuttryck i bilden, vilket är viktigt för hur vi uppfattar

stämningen i bilden. Ansiktsuttryck är dessutom viktigt när det gäller betraktarens förmåga att

uppmärksamma bilden. Enligt Jens Nordfält har det har visat sig att man som betraktare har

lättare för att upptäcka ett aggressivt ansikte än ett glatt ansikte i bilden.41

36 Ibid, s. 16 – 18. 37 Y Eriksson & A Göthlund, 2008, s. 59. 38 Ibid, s.58 – 59, 61. 39 Ibid, s. 61, 78 – 80. 40 Ibid, s. 61, 80. 41 J Nordfält, Marknadsföring i butik, 2007, s. 163.

11


Teckensnitt

Teckensnitt är bokstäver och siffror som har gemensamt utförande och specifika särskiljande

drag. Teckensnitten delas in i så kallade familjer (Antikvor, Sanseriffer, Mekaner, Skripter och

Fantasistilar) och de teckensnitt som oftast används för tryckt material så som tidningar och

böcker tillhör vanligen någon av familjerna antikvor eller sanserifer. Sanseriferna har

jämntjocka bokstäver och saknar seriffer (kan liknas vid ”fötter” på bokstäverna) medan

antikvorna har seriffer och varierande tjocklek. (Se bild 1-2 med bilder av bokstävernas

beståndsdelar.) Antikvorna har hög läsbarhet och är vanligt förekommande i böcker, medan

sanseriffer är vanligast förekommande i rubriker och bildtexter. Sanseriferna härstammar från

1930-talets funktionalism medan antikvorna härstammar från det italienska 1500-talet.42

Teckensnitten kan även delas in i teckensnittsvarianter så som fetstil, kursiv stil, rak stil och

understruken stil.43

Kombinationen av bild och teckensnitt är en mycket viktig del när det gäller grafisk

kommunikation.44 Bildens och teckensnittets uppgift är att överföra budskap från sändare till

mottagare, och genom att variera bokstävernas/bildens utseende kan de förmedla olika

stämning. Det gäller att bild och teckensnitt samspelar och passar in i det tänkta

sammanhanget, och att de sänder samma budskap för att budskapet ska bli enhetligt och lätt

för mottagaren att tolka. Osynlig och synlig typografi är två begrepp som enligt Bo Bergström

ofta används inom grafisk formgivning. Osynlig typografi är den vi läser men inte lägger

märke till, exempelvis den som vi möter då vi läser en bok, medan den synliga typografin är

den vi möts av då vi exempelvis tittar på en omslagsbild med stora markerade rubrikbokstäver

som förstärker det grafiska budskapet och väcker uppmärksamhet, samt förhöjer dramatiken

på omslaget där den används.45

Vid val av teckensnitt till en bild eller ett omslag är det två saker den som gör omslaget

bör ha i åtanke: det ska vara lätt att läsa och det måste passa in i sammanhanget. Man bör

dessutom försöka föreställa sig vilka värderingar och förväntningar mottagaren har på

teckensnittet. Exempelvis förväntar man sig förmodligen inte en skrivstilsrubrik i till exempel

rosa på en omslagsbild till en actionfilm. Att peka ut vad det är som ger hög läsbarhet är svårt,

men det har visat sig att vi har lättast att läsa teckensnitt som vi är vana vid. Seriffer på

42 B Bergström, 1999, s. 52 – 54; Aldus Manutius, http://www.ne.se/sok/aldus+manutius?type=NE , 091120. 43 B Bergström, 1999, s. 50 – 51. 44 B Bergström, 1999, s. 42. 45 Ibid, s. 42 – 43.

12

http://www.ne.se/sok/aldus+manutius?type=NE


bokstäverna gör dessutom att ögonen har lättare att följa textrader eftersom serifferna bildar

en slags linje.46

Tecken

I artikeln Bildens retorik (1964) skriver semiotikern Roland Barthes om semiotik som

arbetsredskap för reklam.47 Artikeln utgår från en reklamannons för pasta, och Barthes skriver

att semiotik är särskilt intressant när det gäller reklambilder eftersom bilden och tecknen i

reklambilder har en avsiktlig betydelse i syfte att få kunden att vilja ha produkten. Tecknen

bör ha en avsiktlig mening att vara just tecken i ett budskap för att mottagaren av budskapet

ska tolka dem som tecken.48 Eftersom reklam innehåller kodade meddelanden och är mycket

genomarbetad i syfte att sända budskap har reklamproducenterna noga tänkt igenom bilden

och de tecken man använder. Barthes tar upp tre meddelanden som finns i reklambilder: Det

språkliga meddelandet, det denoterade meddelandet och det konnoterade meddelandet.49

Det språkliga meddelandet är det meddelande som sänds genom texten som hör till

bilden. Texten hjälper till att förankra bilden till ett visst sammanhang genom att förklara vad

bilden handlar om. Genom att förankra bilden till ett visst sammanhang får läsaren hjälp med

åt vilket håll man ska styra sin tolkning och undvika misstolkning.50 När det gäller bildens

denoterade meddelande avses den uppenbara betydelsen i tecknet man ser, det som alla med

samma referensramar (exempelvis inom en kultur) kan uppfatta.51 Med konnotation avses de

mentala föreställningar vi får då vi ser tecknet, alltså vad vi associerar tecknet till.52 Om vi

exempelvis ställs inför en bild av en korsfäst man med törnekrona gör våra gemensamma

referensramar att vi genast ser att det är Jesus på bilden. Den denotativa betydelsen är att det

är Jesus på korset, medan den konnotativa betydelsen är de mentala föreställningar

betraktaren associerar till Jesus. Man kanske associerar honom till ett liv efter döden och hopp

om himmelriket, eller så associerar man honom till en påhittad historia.

46 Ibid, s. 56 – 60. 47 R Barthes, ”Bildens retorik”, Tecken och tydning, 1976, s. 114 – 115. 48 A D’Alleva, Methods & Theories of Art History, 2005, s. 29. 49 R Barthes, 1976, s. 116 – 119. 50 Ibid, s. 120 – 121. 51 A D’Alleva, 2005, s. 35; J Fiske, Kommunikationsteorier, 2007, s. 130 – 131. 52 A D’Alleva, 2005, s. 35.

13

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman KAPITEL 3 – GRAN TORINO I detta kapitel diskuteras omslagsbilden till Gran Torino. Först ges en redovisning av filmens

handling. Därefter följer ett underkapitel med en beskrivning av omslagsbilden, samt ett

kortare stycke om omslagsbilden i relation till filmens handling. Kapitlet avslutas med en

analys av hur omslagsbilden kommunicerar.

Filmens handling

Filmen Gran Torino från 2008 räknas till filmkategorin drama och är regisserad av Clint

Eastwood. I filmen får vi möta rollkaraktären Walt Kowalski (spelad av Clint Eastwood) som

nyligen blivit änkeman. Han har arbetat på en Fordfabrik och har en Ford Gran Torino som

han vårdar som ett barn, en bil som många i filmen vill åt. Walt är gammal krigsveteran från

Koreakriget och bor nu i ett radhusområde i USA tillsammans med flertalet invandrade

asiater, en folkgrupp han ogillar sedan sin tid i kriget. Med tiden utvecklas dock en nära

vänskap mellan Walt och de två asiatiska tonårsbarnen han bor granne med. Han tar sig an

dem och hjälper dem att söka skydd från ett ligistgäng som förföljer ungdomarna och vill

värva dem till kriminalitet.

Filmens handling väcker många frågor om livet och hur vi behandlar varandra och man

blir mycket berörd av den. Filmen får betraktaren att tänka på hur man behandlar äldre

människor och invandrare i dagens samhälle, samt att vi alla är lika och bör hjälpas åt istället

för att ta avstånd från människor vi anser vara olika oss själva. Filmen visar att människor

från olika kulturer och länder har mycket gemensamt och att skillnaden mellan kulturer inte är

så stor som många ofta tror. Detta gestaltas genom att Walt Kowalski till en början är

nästintill hatisk mot sina grannar, vilka han talar om i rasistiska termer och kallar dem för

”gulingar”. Då han väl börjar prata med dem märker han att de har mycket gemensamt och

mot slutet av filmen har Walt utvecklat en vänskap till dessa ”gulingar.” De betyder till slut

mer för honom än hans egna barn och barnbarn gör. Hans egna barn behandlar honom som

om han inte kan ta hand om sig själv. De vill att han ska flytta till ett äldreboende och de

spekulerar över vad de ska göra när de får ärva honom. De asiatiska grannarna däremot

behandlar honom med respekt och får honom att känna sig betydelsefull. Filmen får

betraktaren att även tänka på att man bör ställa upp för sina medmänniskor och hjälpa andra,

att man bör behandla andra så som man själv vill bli behandlad. Budskapet i filmen tycks vara

14

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman att genom att hjälpa andra och se deras lycka skapas en inre tillfredställelse och man blir själv

lycklig och känner sig betydelsefull.

Beskrivning av omslagsbilden

Den teknik man använt till omslaget är fotografi med fyrfärgstryck mot en intensivt svart

bakgrund. Omslaget är tryckt på papper med glansig yta. Till höger på omslaget (sett från

betraktarens håll) ser vi ett vinjetterat foto av Clint Eastwood stående framför fronten av en

bil, och han håller ett skjutvapen i sin vänstra hand (Se bild 3). Eastwood är avbildad i

knähöjd och uppåt i profil, har huvudet vänt ut ur bilden och han tycks se mot betraktaren. Till

vänster på omslaget står det ”Clint Eastwood”, filmens titel och de betyg som tre recensenter

gett filmen.

Den avbildade mannen (Clint Eastwood) befinner sig till höger i omslagets förgrund.

Han är klädd i grå byxor, ett svart skräp och en grå t-shirt. I sin vänstra hand håller han ett

gevärsliknande skjutvapen. Eastwoods ansiktsuttryck utstrålar vrede och hans kroppshållning

ser spänd ut, som om han är uppmärksam på om något ska hända. Han är skarpt belyst från

omslagets övre vänstra sida, något som gör att det bildas skarpa kontraster i omslaget. Den

skarpa belysningen gör att Eastwoods framsida som är vänd mot omslagets vänstra sida

framstår som vit trots hans mörka kläder, medan baksidan av kroppen höljs i dunkel.

Belysningen är som skarpast på bröstet och ansiktet. Eftersom han har sitt ansikte vänt ut mot

betraktaren blir bara hans högra sida av ansiktet belyst och ögonen faller i skugga. Det är till

Eastwoods ansikte och ögon som betraktarens blick först dras då man tittar på omslaget.

I mellangrunden strax bakom Eastwood ser man fronten av bilen med en Fordlogotyp

placerad i mitten ovanför bilens grill. Bilen är placerad diagonalt i bildplanet, och konturen av

bilens motorhuv utgör en linje som löper parallellt med skjutvapnet som mannen håller i

handen. Bilen är mörk till färgen men det går inte att se vilken färg den har. Bilens former är

mjuka, den har runda lyktor och en rektangulär grill med rundade hörn. Bakgrunden utgörs av

en intensiv svärta som inte ger betraktaren någon ledtråd om vart mannen och bilen befinner

sig. Det skapas dock ett visst djup i bilden genom att bilen tycks befinna sig lite längre bort

bakom Eastwood, samt att den är placerad diagonalt i bildplanet.

Den text som finns på omslaget är placerad i mitten av omslagets vänstra sida. Överst i

texten står det ”Clint Eastwood” skrivet i vit sanserifstil och direkt därunder står filmtiteln

med brungröna sanserifer skrivet i två rader. Titelns första ord, ”Gran”, är skrivet med lite

15

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman större bokstäver än ordet ”Torino” som står därunder. Nedanför namnet på skådepelaren och

titeln kan man läsa att flera recensenter gett filmen betyget 4 av 5 siffror och att filmen är en

perfekt avslutning på Clint Eastwoods karriär som skådespelare. Hela omslagsbilden går i

olika mörka färger såsom svart, grått, grönt och brunt, och ljus och skugga tycks vara en

mycket central del eftersom det är skarpa kontraster i bilden.

Omslagsbilden i relation till filmens handling

Mitt intryck av omslagsbilden efter att ha sett filmen är att den stämmer mycket bra i relation

till handlingen. Vid fösta anblicken av omslaget får man genast veta att filmen handlar om en

man och en bil. Mannens kroppshållning och ansiktsuttryck utstrålar ilska, varför betraktaren

förstår att mannen i filmen är upprörd över något och att han försöker försvara sig eftersom

han har ett skjutvapen i handen. Förekomsten av mörka färger på omslaget gör att betraktaren

relaterar filmen till sorg och mörker.

Då man sett filmen kan man konstatera att här har man lyckats mycket bra med att

genom omslagsbilden förmedla hela filmens kärnhandling och budskap till betraktaren.

Mannen, aggressiviteten, vapnet/våldet, bilen och mörker är vad filmens handling kretsar

kring. Mörkret i omslagsbilden ser jag som en symbol för den kriminalitet och det våld och

utanförskap som man ser i filmens handling.

Analys av hur omslagsbilden kommunicerar

Hur kommunicerar omslagsbilden med oss? Det första meddelandet i reklambilder som

Barthes anger är det språkliga, det som förankrar bilden i ett sammanhang. Den språkliga

information vi får är att filmen heter Gran Torino och att Clint Eastwood spelar huvudrollen.

Man får även veta att filmen fått bra betyg från recensenter. Genom det språkliga meddelandet

och namnet ”Clint Eastwood” får filmen genast en kvalitetsstämpel. De flesta känner till

Eastwood och den mängd filmer han hunnit medverka i under åren, filmer som har fått hög

status och där många räknas som ”klassiker”. Genom att skriva hans namn med vita sanserifer

överst av textraderna på omslaget blir hans namn det första betraktaren läser av texten. Vita

bokstäver mot svart bakgrund gör att namnet framträder mycket tydligt på omslaget, och

sanserifer är vanliga i rubriker till omslag. Detta är ett exempel på synlig typografi, den som

väcker uppmärksamhet och förhöjer dramatiken i omslaget. Genom att skriva ”Clint

Eastwood” på omslaget skapas genast en värdering av filmen eftersom betraktaren ser hans

16

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman namn och relaterar filmen till andra filmer som han medverkat i och som i regel är bra. Även

recensenternas omdömen påverkar betraktarens förförståelse för filmen i positiv bemärkelse

eftersom de positiva betygen gör att man påverkas till att tro att det är en bra film. Filmtiteln

och skådepelarens namn låter oss även veta att det är en Hollywoodfilm eftersom Eastwood

kommer från USA och ”Gran Torino” är namnet på en amerikansk veteranbil.

Omslagets denotativa nivå är den direkta betydelsen av de tecken betraktaren ser i

bilden. Man ser en aggressiv man stå framför en bil och hålla ett skjutvapen i sin vänsterhand

och blicka ut mot betraktaren. Enligt min mening är det den konnotativa nivån som gör

omslaget intressant, eftersom det är på den nivån som betraktarens associationer och tolkning

av omslaget skiljer sig från individ till individ utifrån egna upplevelser. Vi ser den direkta

betydelsen av omslaget, men vi associerar och tolkar det på olika sätt utifrån individuella

förutsättningar och upplevelser.

Eastwoods placering i förgrunden gör att han är det största delelementet i bilden och han

har en framskjuten plats på omslaget. Att han är avbildad genom ett vinjetterat foto gör att han

framträder extra tydligt mot den svarta bakgrunden. Vinjettering används i de fall där man vill

betona det viktiga i bilden. Eastwood är filmens huvudrollsinnehavare som handlingen kretsar

kring, vilket man förstår genom hans väl synliga och framskjutna placering. Han utgör

omslagets huvudfokus. Bra reklambilder bör kunna beröra betraktarens känslomässigt, något

man använder sig av här. Genom sitt arga ansiktsuttryck och spända kroppshållning utstrålar

Eastwood ilska. Starka känslouttryck gör att betraktarens lättare dras till bilden och ser den

bland en mängd andra, liksom då man använder sig av en person i bilden. Att använda en

person i bilden gör att det skapas kontakt mellan bild och betraktare, i synnerhet då denna

person är en kändis eftersom man har lättare att bli uppmärksam på en bild av en kändis än en

för betraktaren okänd person.

Eastwoods ansikte är den punkt på omslaget dit betraktarens blick först dras. Det är

placerat i övre högra delen av omslaget, vilket har betydelse för betraktarens läsning av

bilden. Betraktaren läser bilder från vänster till höger och föredrar bildens övre del. Således är

bildens övre högra del den punkt till vilken betraktarens blick dras, och det är där man

placerat det aggressiva ansikte som gör oss uppmärksamma på omslaget. Ett argt ansikte har

lättare att fånga betraktarens uppmärksamhet än ett likgiltigt ansiktsuttryck. Enligt min

mening är även Eastwoods blick mot betraktaren viktig i omslaget. Han ser mot oss, men vi

kan inte möta hans blick eftersom den är skuggad. Därmed blir effekten att vi ser honom, men

17

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman ändå inte. Detta tolkar jag som att man försöker förmedla att man i filmen inte får se honom

för den han är, att ingen riktigt känner honom eftersom han har svårt att släppa folk in på

livet. Detta förstärks av hans kroppshållning. Även den spända kroppshållningen utstrålar

aggressivitet och en viss distansering till betraktaren. Han griper hårt om vapnet, något som är

vanligt förekommande i reklambilder av män som en symbol för manlighet. Bilden av

Eastwood där han håller ett vapen står och ser mot betraktaren är en vanlig scen i filmen.

Filmomslag bör spegla ögonblickshändelser i filmen, vilket man alltså lyckas med här.

Liksom Eastwoods aggressiva framtoning bidrar även belysningen i bilden till att skapa

stämning. Ljuset faller från omslagets vänstra del och är mycket skarpt varpå det blir skarpa

kontraster i bilden. Detta stämmer överens med vad som redovisats ovan om att man vanligen

låter ljuset komma från vänster när det gäller fotografisk bildkomposition. Ljuset skapar

dramatik i bilden, något som samspelar med de mörka färgskalorna som finns i omslaget.

Mörka bilder konnoterar manlighet och upplevs enligt Bo Bergström som hotfulla. Den mörka

kalla färgsättningen konnoterar även sorg och död. Belysningen är som starkast på Eastwoods

bröst och ansikte. Enligt min mening har detta betydelse, eftersom hans bröst och överkropp

får en central roll i slutet av filmen i samband med en beskjutning. Den diagonala placeringen

av bilen i bildrummet gör att det skapas djup i bilden och att betraktarens blick leds in i

bilden. Bilens placering bakom Eastwood tolkar jag som att bilen är den viktigaste delen i

filmen näst efter Eastwood som ju har en mer framskjuten plats på omslaget. Man skulle även

kunna tolka det som att han vaktar sin bil eftersom många i filmen vill åt den.

Det är tydligt att reklamproducenterna använt sig av de reklamkomponenter som

redovisats i tidigare kapitel när det gäller utformningen av omslaget. Det övergripande intryck

jag får av omslaget till Gran Torino efter att ha läst om hur man tänker kring utformning av

reklambilder är att bilden stämmer överens med filmens handling. Belysningen och

färgsättningen, liksom Eastwoods kroppshållning och ansiktsuttryck signalerar dramatik, sorg,

våld och ilska. Omslaget väcker betraktarens intresse, vilket sker med hjälp av blickar,

kroppshållningar och färger, där alla delar signalerar ett liktydigt budskap om filmens

handling. Alla reklamkomponenter samverkar i skapandet av ett enhetligt budskap: det är

ingen rolig film utan en film som innehåller mycket tragik och smärta bland rollkaraktärerna.

För omslagsbilder till film gäller det att fånga ett ögonblick ur filmen och förmedla detta på

omslaget, något man lyckats med. Omslaget till Gran Torino är ett exempel på lyckad visuell

kommunikation där en bra reklambild når fram med rätt budskap till betraktaren.

18

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman KAPITEL 4 – SECRET WINDOW I detta kapitel diskuteras omslagsbilden till Secret Window. Först ges en redovisning av

filmens handling. Därefter följer ett underkapitel med en beskrivning av omslagsbilden, samt

ett underkapitel om omslagsbilden i relation till filmens handling. Kapitlet avslutas med en


Filmens handling Filmen Secret Window är en psykologisk thriller från 2004 regisserad av David Koepp och

baserad på en berättelse av Stephen King. I filmen får vi möta rollkaraktären Mort Rainey

(spelad av Johnny Depp) som jobbar som deckarförfattare. Rainey har just skilt sig från sin

fru och bor nu i en ensligt belägen stuga ute i skogen. En dag uppsöks Rainey av en för

honom okänd man som uppträder mycket hotfullt mot honom och hävdar att Rainey plagierat

en av hans böcker vid namn Secret Window. Den okände mannen kallar sig ”Shooter” och

kräver att Rainey ska bevisa att han skrivit Secret Window, något som visar sig svårare än

väntat för Rainey. Det enda beviset för att Rainey skrivit boken flera år före Shooter finns i en

tidskrift som omnämner boken, men när Rainey väl får tag i tidskriften har någon rivit ut

artikeln som handlar om Secret Window. Shooter blir alltmer hotfull och kräver rättelse, något

som leder till flera mord där spåren tycks leda till Rainey som hävdar sin oskuld till detta. Han

menar att det är Shooter som försöker bestraffa honom för plagiatet av boken. För att komma

till rätta med hoten anlitar Rainey en privatdetektiv för att få hjälp, eftersom han känner sig

alltmer hotad och inte kan lita på någon. Filmens handling tar en mycket oväntad vändning

under de sista minuterna, och det är först då man förstår bakgrunden till

händelseutvecklingen.


Omslaget till Secret Window är tryckt med fyrfärgstryck på glansigt papper (Se bild 4). Det

domineras av ett foto av ett mansansikte (Johnny Depp) som fyller större delen av omslaget.

Nere i omslagets vänstra hörn skymtar man ett hus i mörker omgivet av träd. Bakgrunden är

svart, och i mitten längst upp på omslaget står det ”Johnny Depp” och filmens titel med röda

bokstäver. Längst ner i mitten av omslaget finns en mening skriven med röda bokstäver och

som lyder: ”Vissa fönster borde förbli stängda.”

19

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman Förgrunden utgörs av Depps ansikte. Ansiktet är vinjetterat och har diffusa kanter varför

man inte kan se exakt vart ansiktet börjar och slutar. Depp tittar misstänksamt åt vänster (från

betraktaren sett) ut ur bilden, och det är till hans ögon som betraktarens blick först dras då

man ser omslaget. Han bär ett par svarta markerade glasögon, har lite skäggstubb och en liten

ljus hårslinga som hänger ner längs hans högra kind. Ansiktet är belyst av ett varmt ljus som

kommer från omslagets övre högra sida och harmonierar med mannens mjuka ansiktsdrag.

I mellangrunden ser man ett hus avbildat nere i omslagets vänstra hörn. Huset är

återgivet som om det vore natt, och det omsluts av mörker och höga träd. Man ser ett litet

upplyst fönster, men i övrigt är huset mörkt så när som på ett svagt månljus som lyser på

hustaket. Bakgrunden är helt svart. Längst upp i mitten av omslaget kan man läsa namnet

”Johnny Depp” och titeln Secret Window skrivet på två rader med röda versaler i sanseriffstil

mot svart bakgrund.

Den mjuka, varma belysning som lyser upp mannens ansikte kontrasterar mot resten av

omslaget som har mörka färger så som svart och grått. Kontrasterna förstärks genom

användandet av former. Ansiktets och glasögonens rundade former utgör en kontrast mot

hustaket och de mörka träden som är spetsiga. Mörkret som omger huset inger en känsla av

enslighet och obehag. Placeringen av huset i relation till mannens ansikte gör att det skapas ett

visst djup i bilden. Huset ser ut att vara placerat bakom mannen, och diagonalt mot mannens

vänstra öga. Detta gör att betraktarens blick först leds till ögonen och sedan diagonalt ner mot

huset.


Som jag skrev i inledningskapitlet är omslaget till Secret Window intressant eftersom man

som betraktare inte får någon klar uppfattning om vilken typ av film det representerar. Man

blir intresserad av mannens blick och vill veta mer om vad filmen handlar om. Man blir

nyfiken på det ensliga huset nere i hörnet, och vad detta har att göra med mannens

misstänksamma blick där han tycks se sig om som om han vore förföljd. Omslagets svarta

bakgrund bidrar till att man får intrycket av att det är en spännande film där det mörka huset

inger en känsla av obehag. Texten som säger att ”Vissa fönster borde förbli stängda” är den

enda ledtråden som antyder att det är en otäck film.

Efter att ha sett filmen blir man besviken eftersom omslaget inte speglar handlingen.

Filmen visar sig vara mycket otäck på ett psykologiskt plan. Genom att bara titta på omslaget

20


var inte detta var jag hade förväntat mig. Utifrån Depps ansiktsuttryck och blick ges ingen

antydan om hur otäck filmen är. Det som bidrar till betraktarens föraningar om att filmen är

obehaglig är dels det ensliga och mörka huset, samt den röda texten som påminner om att

hålla fönstren stängda. Möjligen att man även kan tolka den röda färgen på bokstäverna som

association till blod och mord. Filmens titel är logisk, den anspelar ju på titeln till boken som

handlingen baseras på, alltså den bok som Rainey anklagas för att ha plagierat. Vad som är

svårt att förstå är vad man på omslaget menar med att vissa fönster bör förbli stängda. Detta

har ingen logisk anknytning till filmens handling, eftersom det ingenstans förekommer

incidenter kring något fönster som borde hållas stängt.

Uppenbarligen förmedlar inte omslagets budskap vad filmen handlar om. Man blir till

en början intresserad av att se filmen efter att ha blivit intresserad av det mystiska och

hemlighetsfulla omslaget, för att sedan bli besviken när omslaget inte stämmer överens med

filmhandlingen. Omslaget lyckas inte kommunicera till betraktaren vad filmen handlar om,

vilket är synd eftersom det visade sig vara en bra film.


I omslaget till Secret Window ges tre språkliga meddelanden: namnet på

huvudrollsinnehavaren, filmens titel och meningen som förklarar att vissa fönster bör hållas

stängda. Texten är skriven med sanserifer, ett vanligt teckensnitt i rubriker. Texten förankrar

omslaget genom att namnet förklarar för oss att Johnny Depp spelar huvudrollen, och titeln

och textraden antyder att filmen handlar om ett hemligt fönster. Genom att använda ordet

”secret” mystifieras omslaget och betraktaren blir nyfiken på vad det är som är hemligt och

varför, något som jag anser får betraktaren att tänka till. Det språkliga meddelandet hjälper

betraktaren att identifiera bilden i relation till ett sammanhang.53

Omslagets denotativa nivå visar ett mansansikte som misstänksamt ser sig om mot sidan

och som dominerar större delen av omslaget. Snett nedanför honom skymtar ett litet hus.

Omslaget inger en känsla av obehag, men som betraktare blir man osäker på varför

omslagsbilden upplevs som obehaglig. På den konnotativa nivån kommer våra tolkningar in

och hur vi känner inför de olika delarna i omslaget och vad de får oss att associera till.

Johnny Depps ansikte är placerat i förgrunden och dominerar omslaget. Ansiktet är

vinjetterat och framställt mot svart bakgrund vilket gör att ansiktet framstår extra tydligt på

53 R Barthes, 1976, s. 120 – 121.

21

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman omslaget, antagligen för att reklamproducenten vill betona att det är Johnny Depps

rollkaraktär som är handlingens fokus och som är kärnan i filmen. Att använda sig av en

person i reklambilder (och i synnerhet en känd person) är ett knep för att öka omslagets

synlighet bland en mängd andra omslag, liksom blicken betraktaren ser i omslaget. Vår blick

dras till hans och det är hans ögon man först ser då man tittar på omslaget. Att Depps ögon är

avbildade i omslagets övre högra hörn är enligt min mening ingen slump utan ett utstuderat

knep för att fånga betraktarens uppmärksamhet. Betraktaren läser bilden från vänster till höger

och föredrar bildens övre del. Det övre högra hörnet borde alltså vara den punkt till vilken

betraktarens blick dras och stannar längst i bilden. Man stannar upp till höger i övre bildplanet

innan man blickar vidare över omslaget. Depps blick är alltså optimalt placerad för att

betraktaren ska lägga märke till omslaget. Blicken och det sammanbitna ansiktsuttrycket ger

intryck av oro, och det har visat sig att det är bra att visa känslouttryck i reklambilder

eftersom det gör betraktaren uppmärksam på bilden. Känslouttryck ökar bildens synlighet

bland en mängd andra.

Den varma belysningen på Depps ansikte utgör en bjärt kontrast mot det i övrigt mörka

omslaget och dess kalla färger. Ljuset bidrar till att skapa dramatik i bilden och att påvisa

kontraster mellan huvudrollsinnehavaren och omgivningen, något som stämmer med

handlingen eftersom Depps rollkaraktär Rainey till slut inte litar på någon utan drar sig undan

och håller sig för sig själv. Det liv han tvingas leva under hot blir en kontrast till hur han

brukar leva. Ljuset och färgerna bidrar även till att skapa en stämning som förmedlar gott och

ont. Det varma gulröda ljus som lyser upp hans ansikte har varma färger, vilket vi associerar

till värme och kärlek, och genom att belysa ansiktet från sidan skapas ett lugnt intryck. Den

svarta omgivningen associerar istället till ondska och död, vilket stämmer eftersom Rainey i

filmen slits mellan gott och ont. Han försöker rättfärdiga sin bok och visa att han gjort rätt för

sig, samtidigt som flera personer mördas och spåren leder till honom trots att han hävdar sin

oskuld.

Placeringen av huset i mellangrunden i omslagets nedre vänstra del gör att det skapas

djup i bilden. Huset är dessutom placerat diagonalt mot Depps blick, något som gör att då

man sett hans blick leds betraktarens blick diagonalt ner i bilden och man lägger då märke till

huset. Här är stämningen en helt annan än i det varma ljus som lyser upp ansiktet. Huset får

betraktaren att känna obehag, och man relaterar huset till rädsla och hot i dess svarta

22

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman omgivning. Huset är en viktig del av omslaget eftersom det är vid huset som större delen av

handlingen utspelar sig.

Omslagsbildens uppgift är att fånga betraktarens uppmärksamhet och att fånga ett

ögonblick ur handlingen. I omslaget till Secret Window är det otydligt huruvida omslaget

speglar ett ögonblick ur filmen eller inte. Detta gör att man som betraktare känner sig lite

vilsen och osäker på vad som menas med att låta Depps ansikte fylla i stort sett hela omslaget.

Finns det någon scen i filmen där hans ansikte är särskilt viktigt för handlingen? Eller

fungerar ansiktet som en symbol för Rainey som person? Detta förefaller vara oklart.

Eftersom det uppstår flera frågetecken kring vad omslagsbilden till Secret Window signalerar

anser jag att man inte lyckats särskilt bra med att skapa ett omslag som passar filmen och

speglar handlingen. Ett lyckat omslag bör kunna guida betraktaren så att man minskar risken

för misstolkning, samt att delelementen i omslaget samspelar och förstärker varandra i sin

strävan efter att kommunicera ett tydligt budskap som betraktaren uppfattar korrekt.

Omslaget är förvirrande och inte nog informerande om vad filmen handlar om för att det

ska vara ett bra omslag. Omslaget konnoterar obehag genom sin färgsättning och Depps

misstänksamma blick, men som betraktare blir man osäker och kan inte riktigt sätta fingret på

varför omslaget ger ett obehagligt intryck. Man blir osäker på hur man ska tolka det och vad

man associerar till omslaget. Visst väcker omslagsbilden intresse hos betraktaren, men dess

funktion att spegla filmens handling är mindre lyckad eftersom en bild av ett ansikte och ett

hus inte är tillräckligt för att betraktaren ska kunna bilda sig en uppfattning om vad det är för

film och vad den handlar om.

23


KAPITEL 5 – SÅ VIT SOM EN SNÖ I detta kapitel diskuteras omslagsbilden till Så vit som en snö. Först ges en redovisning av

filmens handling. Därefter följer ett underkapitel med en beskrivning av omslagsbilden, samt

ett underkapitel om omslagsbilden i relation till filmens handling. Kapitlet avslutas med en


Filmens handling

Filmen Så vit som en snö är klassificerad som drama, regisserad av Jan Troell och spelades in

år 2001. Filmens handling är baserad på en verklig händelse och kretsar kring en kvinnlig

rollkaraktär vid namn Elsa Andersson (spelad av Amanda Ooms) och utspelar sig under

början av 1900-talet. Vi får följa henne från det att hon blir moderlös i unga år och hur hon

växer upp med sin pappa och två syskon på en skånsk bondgård. Elsa drömmer om något

annat än andra kvinnor vid den här tiden, hon vill inte bli bondmora utan bestämmer sig

istället för att bli Sveriges första kvinnliga aviatris (pilot). Hennes pappa gör allt för att hindra

henne, men utan att lyckas, och Elsa står fast vid sin dröm och påbörjar en flygutbildning.

Som ensam kvinna vid flygskolan blir hon allas samtalsämne och föremål för två mäns kärlek,

och filmen får en tragisk upplösning.


Omslaget till Så vit som en snö är tryckt på vitt glansigt papper med duplextryck, vilket

innebär att man i det här fallet haft en bild i gråskala som man därefter lagt ytterligare en färg

på.54 Det domineras av ett gröntonat foto av en kvinna som är beskuren från axelpartiet och

uppåt strax ovanför pannan (Se bild 5). Hon återges rakt framifrån och har blicken riktad in i

kameran med huvudet aningen lutat. Det vita omslaget bildar en ram runt fotot av kvinnan. På

nedre delen av omslaget är filmens titel skriven med antikvastil, samt namnen på några av de

medverkande skådespelarna. Högst upp på omslaget står det att filmen är regisserad av Jan

Troell som även regisserat Utvandrarna och Nybyggarna.

Fotot på omslaget är rektangulärt och har diffusa kanter vilket ger intrycket av att bilden

har skrapats fram ur det vita omslaget och man har svårt att se vart bilden börjar och slutar i

förhållande till det vita omslaget. Fotot går i gröna och svarta toner och är taget på nära håll. I

54 Duplextryck, http://www.ne.se/sok/duplextryck?type=NE , 091210; K Johansson, Grafisk kokbok 3.0, 2006, s. 218, 417.

24

http://www.ne.se/sok/duplextryck?type=NE

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman fotots förgrund ser vi kvinnans huvud och axlar. Hon är klädd i en huvudbonad och har

öronlappar fästa under hakan. Huvudbonaden har en skärm vid pannan, och där ovan något

som ser ut att vara ett par vindavvisande glasögon. Kvinnan har blicken riktad ut ur bilden och

rakt mot betraktaren och hon ser uppgiven och sorgsen ut. Ansiktet och ögonen är den punkt

till vilken betraktarens blick först dras då man ser omslaget. Kinderna och hakan är de punkter

i ansiktet som är ljusast, medan ögonen ligger mer i skugga. Fotografiet ser därmed ut att vara

belyst uppifrån framför ansiktet, varför skärmen på huvudbonaden skuggar ögonen.

I fotot finns ingen mellangrund, och den bakgrund som skymtas är suddig varför man

inte får någon ledtråd om vart fotot är taget. Den suddiga bakgrunden gör att bildrummet blir

grunt. Formerna i fotot är mjuka och ger ett lugnt och stillsamt intryck, något som förstärks av

det ljus i vilket man fotograferat kvinnan. Fotot är inte helt skarpt, vilket också gör att det ger

ett mjukt intryck. Området mellan hennes ögon och haka utgör en trubbig triangel, vilken

förstärks av huvudbonaden och öronlapparna som ramar in ansiktet.

I nedre delen av fotografiet kan vi läsa den första av tre rader som anger filmens titel.

Där står det ”Så vit” med vit antikvastil, och därunder mot den vita ramen står det ”som en

snö” skrivet på två rader med svart antikvastil. Hela titeln är skriven med gemener. Under

titeln kan man läsa namnen på fem av de medverkande skådespelarna skrivet i svarta

antikvaversaler.


För den som inte har sett filmen är det svårt att förstå vad filmen handlar om genom att titta på

omslaget. Man får inga ledtrådar om vad filmen handlar om så när som på de vindavvisande

glasögonen där bilden på omslaget är beskuren, och det är först efter att ha sett filmen som

man förstår att det är ett par pilotglasögon. Genom att man använt sig av ett gröntonat foto får

man dock intryck av att bilden inte är tagen i nutid utan ger intryck av att vara gammal. Detta

stämmer med handlingen eftersom filmen utspelar sig under början av 1900-talet. Likaså

stämmer de vindavvisande glasögonen överens med handlingen eftersom den typen av

glasögon användes vid flygning under tidigt 1900-tal. Kvinnan på bilden har ett sorgset

ansiktsuttryck vilket även det stämmer med handlingen eftersom hon har ett sorgligt liv där

hon först förlorar sin mamma, sedan motarbetas av sin pappa och att hennes liv fick ett

tragiskt slut.

25

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman Omslaget får betraktarens intresse för filmen att minska vilket är synd eftersom det är en

bra film. Omslaget hade blivit mer intressant om man haft med någon mer detalj som antydde

vad filmen handlar om. Användandet av ett gröntonat foto förmedlar att handlingen utspelar

sig i en svunnen tid, något som förstärks av effekten som uppstår genom att bilden ser ut att

ha skrapats fram ur det vita omslaget, likt ett minne. Men omslaget hade kunnat bli mer

intressant om man använt sig av fyrfärgstryck, eftersom fyrfärgstryck ökar bildens synlighet

bland andra bilder än om den är gröntonad. Som betraktare fångas man av kvinnans blick, och

reklamproducentens tanke är antagligen att låta blicken kommunicera med betraktaren och

påverka betraktaren känslomässigt så att man ska vilja se hennes berättelse om livet genom att

se filmen.

Som betraktare av omslaget får man dessutom ingen ledtråd om vilket typ av film det är.

Efter att ha sett den vet vi att filmen hör till genren drama, men tittar man bara på bilden hade

det lika gärna kunnat vara en historisk dokumentär. Jag anser inte att man har lyckats skapa

ett omslag som speglar filmens handling på rätt sätt.


Det språkliga meddelande vi finner i omslaget till Så vit som en snö är förutom filmens titel

att filmen regisserats av Jan Troell som även regisserat Utvandrarna och Nybyggarna, vilka

båda är klassiker inom svensk film. Vi får också veta namnen på fem av skådespelarna:

Amanda Ooms, Björn Granath, Björn Kjellman, Stina Ekblad och Rikard Wolff. I

omslagstexten har man använt sig av antikvor i svart och vitt. Genom att skriva på omslaget

vilka skådespelare som medverkar samt vem som regisserat filmen ger man filmen en

kvalitetsstämpel. Jan Troell är en välkänd regissör, och skådespelarna som medverkar i filmen

är bland de främsta i Sverige. Betraktaren påverkas av detta till att tro att det är en bra film

eftersom det är välrenommerade aktörer som deltagit i filmprojektet.

Jag har funderat kring varför man inte använt sanserifer i detta omslag eftersom det

enligt Bo Bergström är sanserifer som är vanligast förekommande i när det gäller just

omslagsrubriker. Här har man istället använt en antikvastil. Filmens titel är skriven i tre rader

i nedre delen av omslaget. Placeringen av texten i tre rader med enbart gemener får mig att

tänka på placeringen av text i dikter, som ju ofta är skrivna med gemener i korta rader under

varandra. Antikvor är enligt Bergström vanligast i böcker, därmed även diktböcker. Jag tolkar

textens utformning som att reklamproducenten vill föra betraktarens tankar till dikter, något

26

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman som stämmer om man tänker på varifrån filmens titel kommer. Så vit som en snö är en rad ur

en tonsatt dikt som huvudrollskaraktärens mamma brukade sjunga för henne. Dikten har stor

betydelse för Elsa (huvudrollskaraktären) och återkommer genom hela filmen.

När det gäller omslagets denotativa betydelse ser vi ett vitt omslag med ett foto av ett

kvinnoansikte på. Hon är klädd i ålderdomliga kläder och fotot ger intryck av att vara åldrat.

Vad menas med detta? Bilden på omslaget har diffusa kanter vilket ger en effekt av att bilden

har skrapats fram ur det vita omslaget. Jag associerar detta till att reklamproducenten vill

förmedla att filmen handlar om en svunnen tid som är delvis glömd men som återkommer i

minnet om man bara skrapar lite på ytan. Kvinnan fyller i stort sett hela fotot på omslaget, och

det är kring henne filmens handling utspelar sig. Genom att ha ett stort foto av henne på

omslaget betonas att det är hon som är viktigt i filmen. Betraktaren blir berörd av hennes

sorgliga uppsyn och man undrar vad som orsakat hennes sorg, varför hon ser så uppgiven och

ledsen ut. Bilder som har förmåga att väcka betraktarens känslor är bra inom reklam, något

som denna bild gör. Man har även använt sig av reklamknepet att använda en person i bilden

för att skapa kontakt med betraktaren. Betraktarens blick dras till kvinnans blick och vi ser in i

hennes ögon. Enligt min mening är blicken mycket viktig i omslaget. Man låter hennes

sorgsna blick kommunicera med betraktaren och representera det tragiska liv hon hade.

Blicken är även central i själva filmen, eftersom filmen börjar med en bild av samma foto som

på omslaget och där man successivt zoomar in hennes blick och låter kameran fokusera på

enbart blicken en stund innan handlingen fortsätter.

Bilden på omslaget är tryckt med duplextryck, alltså gråskala med en ytterligare färg, i

detta fall grönt. Färgsättningen i bilden gör att bilden denoterar åldrande, man associerar den

till ett gulnat foto taget för länge sedan. Intrycket av ålderdom förstärks med hjälp av bildens

skärpa som är aningen suddig. Oskärpan i kombination med färgsättningen gör att bilden

upplevs som nostalgisk. Undersökningar om färg i reklam har visat att en reklambild som är

tryckt i gråskala istället för fyrfärgstryck upplevs som mer trovärdig än en bild med

fyrfärgstryck. Enligt min mening har man här använt sig av gröntonat duplextryck för att

förmedla att det är en sann berättelse som filmen baserats på.

Med hjälp av färg och ljus kan man få betraktaren att associera bilden till olika

stämningar och känslor. Ljusa bilder associerar vi till kvinnlighet. Kanske har man därför valt

att ha en vit bakgrund till fotot på omslaget eftersom filmen handlar om en kvinna? Den kalla

gröna tonfärgen på fotot hjälper även till att associera bilden till sorg, eftersom vi associerar

27

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman kalla färger såsom grönt och svart till sorg. Omslaget konnoterar ålderdom och berättelser

från förr i tiden. Eftersom fotot på kvinnans ansikte är beskuret så att det i stort sett bara är det

man ser så är det svårt att associera bilden till något särskilt förutom en svunnen tid. Därmed

blir det svårt att ge exempel på vad bilden konnoterar.

Som helhet upplever jag omslaget som tråkigt och intetsägande, samt att det inte ger en

tillräcklig spegling av filmens handling. Själva filmen är otroligt vackert filmad och har ett

fantastiskt ljus i scenerna. Varför har man inte valt att ha en vacker färgbild ur filmen på

omslaget istället för en tråkig gröntonad bild av en sorgsen kvinna? Som betraktare får man

heller inte tillräcklig information om filmens handling genom att titta på omslaget. Omslaget

kommunicerar förvisso att filmen handlar om en kvinna och att den utspelar sig för länge

sedan, men man får inga tydliga ledtrådar om i vilket sammanhang kvinnan befinner sig. Först

efter att ha sett filmen kan man som betraktare möjligen tolka hennes huvudbonad som

kopplad till flygning, men för den som inte har sett filmen kan det vara svårt att dra denna

parallell till handlingen. Detta hade man enkelt kunnat lösa genom att ha en undertitel som

förklarar att filmen handlar om Sveriges första kvinnliga aviatris. Då hade man haft något att

relatera bilden till genom ett språkligt meddelande. I fallet med Så vit som en snö lyckas man

inte förmedla filmens budskap och spegla handlingen genom omslaget. Det är otydligt när det

gäller att guida betraktaren till att förstå vad det är för film som representeras. Detta är synd

eftersom filmen är bra och mycket vackert gjord. Det tråkiga omslaget ger inte filmen rättvisa.

28

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman KAPITEL 5 – SLUTSATSER Efter att ha läst om de komponenter som ingår i reklambilder framstår det tydligt att omslagen

har underliggande budskap som påverkar betraktarens associationer kring omslaget och får

oss att tolka bilderna på vissa sätt. Placering och form i bilden, färger, blickar och teckensnitt

är alla delar i en helhet med strävan efter att sända ett meddelande till betraktaren och få

denne att reagera på ett visst sätt på omslaget utan att betraktaren själv tänker på det. Genom

att studera hur vi påverkas av olika färger, belysning, former och så vidare arbetar

reklamproducenterna fram reklambilder som får oss att bli känslomässigt berörda, att se

omslaget bland en mängd andra och att få oss att vilja se just den filmen.

Omslagsbilder är exempel på masskommunikation och når ut till en stor grupp

människor utan att rikta in sig mot någon särskild mottagare. I alla tre omslagen finns de

reklamkomponenter som jag har studerat med. De är alla strukturerade med för-, mellan- och

bakgrund, och man har använt diagonala linjer för att leda betraktarens blick in i bilden. Och i

samtliga tre omslag använder man sig av en enda person (som dessutom är känd), vilket är ett

knep för att skapa kontakt mellan bild och betraktare. Betraktaren blir uppmärksam och ser

personen i bilden och möter dennes blick. Man lyfter även fram det viktiga i omslagen genom

att låta filmernas huvudpersoner framträda som omslagens största delelement. Bilderna av

Clint Eastwood, Johnny Depp och Amanda Ooms har framskjutna platser på omslagen, och

man har använt sig av beskärning och vinjettering för att ta fram det viktigaste i bilderna.

En annan sak som de tre omslagen har gemensamt är att är den avbildade personens

blick och ansikte är placerat i omslagets övre del, som ju visat sig vara den del av bilden som

betraktaren är mest benägen att titta på och dit betraktarens blick först dras. När det gäller

omslagen till Gran Torino och Secret Window är dessutom den avbildades ansikte placerat i

omslagets övre högra del, som ju visat sig vara det optimala stället dit blicken dras och

stannar längst. Där visas även Eastwoods upprörda ansiktsuttryck, och starka känslouttryck

har bra förmåga att fånga betraktarens uppmärksamhet, liksom förekomsten av blickar.

Även användandet av färger och ljus i omslagsbilderna stämmer överens med hur man

brukar använda dem i reklambilder. Ljuset hjälper till att skapa stämning. I Gran Torino är

ljuset skarpt och hotfullt och ger ett kyligt intryck, medan man i Secret Window har ett

betydligt varmare och mjukare ljus som kontrasterar mot den mörka bakgrunden. När det

gäller teckensnitt i omslagen till dessa två har man använt sig av sanserifstilar, som ju är

vanligt i rubriker. I Så vit som en snö har man istället använt sig av antikvor, antagligen för att

29

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman associera till den dikt som filmtiteln relaterar till. Genom att använda antikvor och ett

gröntonat foto i omslaget till Så vit som en snö upplevs omslaget som aningen allvarligt och

konservativt. Kanske det har att göra med att det är en allvarlig film och att den är

verklighetsbaserad, eftersom bilder i gråskala signalerar trovärdighet.

Vilka är skillnaderna mellan de tre omslagsbilderna? En skillnad är användandet av

färger. Gran Torino och Secret Window är tryckta med fyrfärgstryck, medan Så vit som en snö

är tryckt med duplextryck, i detta fall gråskala med grönt. Så vit som en snö har dessutom vit

bakgrundsfärg, medan de andra två har svart bakgrundsfärg. Den svarta bakgrunden gör att

omslagen till Gran Torino och Secret Window upplevs som mer hotfulla än Så vit som en snö.

Vad menas med det? Kanske man använder svart till filmerna med manliga huvudroller

eftersom vi av tradition associerar mörka färger med manlighet, och ljusa färger med

kvinnlighet?

Ytterligare en sak som skiljer omslagsbilderna är förekomsten av namn. På omslagen

till Gran Torino och Secret Window är huvudrollsinnehavarens namn skrivet överst av

textraderna och med stora iögonfallande bokstäver. Detta ger filmerna en kvalitetsstämpel och

betraktaren känner igen de berömda namnen och relaterar dem till andra filmer som Clint

Eastwood och Johnny Depp medverkat i. När det gäller Så vit som en snö har man istället

placerat huvudrollsinnehavarens namn, Amanda Ooms, med små diskreta bokstäver längst ner

på omslaget tillsammans med namnen på ytterligare fyra skådespelare. Detta tyder på att i den

här filmen har inte huvudrollsinnehavarens betydelse som berömd skådespelerska lika stor

betydelse som i fallet med de andra omslagen. Ooms är mindre berömd än Eastwood och

Depp, som ju är världsberömda, och hennes namn blir inte lika utnyttjat i syfte att

marknadsföra filmen. Genom att placera Ooms namn tillsammans med de övriga

skådespelarna blir hon jämställd med filmens övriga aktörer. Det namn som istället är

viktigast i marknadsföringssyfte för Så vit som en snö är Jan Troell, vars namn man placerat

överst på omslaget. Här används istället regissörens namn för att förankra filmen till andra

välkända filmer, något som i de andra två omslagen görs genom att använda namnen på

skådespelarna. Varför ges inte Amanda Ooms mer plats? Hon spelar ju faktiskt huvudrollen i

filmen, och hennes namn borde ha en lika central placering som Eastwood och Depp har.

I början av uppsatsen ställde jag mig följande frågor: Vad i omslagen är det som väcker

vårt intresse? Är det intresseväckande i omslaget något individuellt uppfattat eller finns det

vissa regler som gäller generellt oavsett mottagare? Enligt min redovisning av den forskning

30


31

som gjorts om reklambilder och kommunikation visade det sig att bilder som innehåller

exempelvis människor med starka känslouttryck har förmåga att göra oss mer uppmärksamma

på bilden än om personen i bilden haft ett likgiltigt känslouttryck. Detta har visat sig gälla

generellt när det gäller reklambilders förmåga att göra sig sedda bland en mängd andra bilder.

Vad som är intresseväckande i omslaget kan givetvis vara individuellt uppfattat beroende på

individuella associationer. Men det finns även generella knep för att väcka betraktarens

intresse, bland annat genom att som sagt visa starka känslouttryck i bilden och att använda sig

av en person vars blick möter betraktarens. Jag funderade även över huruvida det finns några

regler för hur man lyckas skapa den ultimata omslagsbilden. Detta är svårt att svara på,

eftersom reklambilder är olika från produkt till produkt. För att reklambilden och därmed

omslaget ska bli lyckat krävs dock att alla omslagets komponenter strävar efter att signalera

samma budskap, att skapa enhetlighet i omslaget så att betraktaren guidas till att tolka

omslaget på rätt sätt och därigenom undvika misstolkningar av budskapet.

I inledningen skrev jag om blickar i omslagsbilder, och jag ställde mig följande frågor:

Gör förekomsten av blickar i omslagsbilderna att omslaget väcker uppmärksamhet bland en

mängd andra? Fungerar blicken i bilden som ett slags verktyg för att skapa kontakt med

betraktaren och i så fall hur? På båda frågorna visade sig svaret bli ja. Blickar har en viktig

roll i reklambilder eftersom de fungerar som kontaktskapare mellan bild och betraktare och

därmed ökar bildens synlighet bland en mängd andra. Betraktarens blick dras till den blick vi

möts av i omslaget.

Efter att jag avslutat min studie om omslagsbilder till DVD-filmer står det klart för mig

att omslagen är minutiöst genomarbetade och att varje detalj är noggrant utvald och placerad

på omslaget utifrån dess relevans för filmen. Det centrala i filmhandlingen får störst och bäst

placering på omslaget eftersom reklamproducenten vill visa vad som är filmens centrala delar

kring vilka handlingen utspelas. De bildelement som har bäst förmåga att skapa kontakt med

betraktaren, gärna blickar och känslouttryck, får bästa placeringen på omslaget. De placeras

gärna i omslagets övre högra del eftersom detta är det område till vilken läsarens blick helst

dras. De resultat jag har kommit fram till har väckt många nya frågor. Det finns många

områden som skulle vara intressanta att undersöka på samma sätt som här gjorts med

filmomslag. Man skulle exempelvis kunna studera omslag till böcker eller CD-skivor för att

se hur deras omslag skiljer sig från filmomslag och om man i dem har andra regler för

omslagets komponenter.

Konst- och bildvetenskap C Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman KÄLLFÖRTECKNING

Otryckta källor

Nationalencyklopedin, Aldus Manutius. Hämtat 091120.


Nationalencyklopedin, Duplextryck. Hämtat 091210.


Nationalencyklopedin, Laura Mulvey. Hämtat 091123.


Tryckta källor

Barthes, Roland, ”Bildens retorik” (1964), Tecken och tydning, Ed. Kurt Aspelin och

Bengt A. Lundberg, Stockholm: Norstedts, 1976, s. 114 – 130.

Bergström, Berit, ”Färgers associationer”, Färgantologi bok 4: Att välja färg:

Kunskapsöversikt för praktiker inom färgsättning och design, Stockholm: Formas,

2007, s. 41 – 45.

Bergström, Berit, ”Färgens inverkan på människan”, Färgantologi bok 4: Att välja

färg: Kunskapsöversikt för praktiker inom färgsättning och design, Stockholm:

Formas, 2007, s. 46 – 51.

Bergström, Bo, Effektiv visuell kommunikation: Om nyheter, reklam och profilering i

vår visuella kultur, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2009.

Bergström, Bo, Pär Lundgren & Georg Flessa, Grafisk kommunikation: medieboken,

Malmö: Liber, 1999.

D’Alleva, Anne, Methods & Theories of Art History, London: Laurence King

Publishing, 2005.




Konst- och bildvetenskap C Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman

Dahlqvist, Ulf & Magnus Linde, Reklameffekter: Strategi, utformning och medieval,


Dahlqvist, Ulf & Magnus Linde, Reklameffekter: Strategi, utformning och medieval,


Eriksson, Yvonne & Anette Götlund, Möten med bilder, Lund: Studentlitteratur, 2008.

Fiske, John, Kommunikationsteorier: En introduktion, Stockholm: Wahlström &

Widstrand, 2007.

Johannesson, Lena, Ulrika Kjellman & Birgitta Skarin Frykman, Arbetarrörelse och

arbetarkultur: Bild och självbild, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2007.

Johansson, Kaj, Peter Lundberg & Robert Rydberg, Grafisk kokbok 3.0: Guiden till

grafisk produktion, Malmö: Bokförlaget Arena, 2006.

Küller, Rikard, ”Färgens inverkan på människan”, Färgantologi bok 2: Upplevelse av

färg och färgsatt miljö, Ed. Anders Hård, Rikard Küller, Lars Sivik och Åke Svedmyr,

Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning, 1995, s. 9 – 29.

Lindberg, Anna Lena, Den maskulina mystiken: Konst, kön och modernitet, Lund:

Studentlitteratur, 2002.

Mulvey, Laura, ”Visual Pleasure and Narrative Cinema” (1973), Visual and Other

Pleasures, London: The Macmillan Press LTD, 1993, s. 14 – 26.

Nordfält, Jens, Marknadsföring i butik: Om forskning och branschkunskap i

detaljhandeln, Malmö: Liber, 2007.


Salavetz, Judith & Spencer Drate, Art of the Modern Movie Poster, San Francisco:

Chronicle Books, 2008.

Sivik, Lars, ”Om färgers betydelse”, Färgantologi bok 2: Upplevelse av färg och

färgsatt miljö, Ed. Anders Hård, Rikard Küller, Lars Sivik och Åke Svedmyr,

Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning, 1995, s. 31 – 76.


BILDFÖRTECKNING Bild 1. Bokstävernas beståndsdelar. Bergström, Bo, Grafisk kommunikation:

Medieboken, Malmö: Liber ekonomi, 1999, s. 51.

Bild 2. Antikva och sanserif. Bergström, Bo, Grafisk kommunikation: Medieboken,

Malmö: Liber ekonomi, 1999, s. 52.

Bild 3: Omslagsbilden till Gran Torino, 2008, Glansigt papper med fyrfärgstryck,

13x18 cm.

Bild 4: Omslagsbilden till Secret Window, 2004, Glansigt papper med fyrfärgstryck,

13x18 cm.

Bild 5: Omslagsbilden till Så vit som en snö, 2001, glansigt papper med duplextryck,

13x18 cm.

Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman BILDBILAGA

Bild 1. Bokstävernas beståndsdelar (1999).

Bild 2. Till vänster ges exempel på teckensnittsfamiljen antikva, och till höger sanserif (1999).

I


Bild 3. Omslagsbilden till den svenska utgåvan av Gran Torino (2008).

II


Bild 4. Omslagsbilden till den svenska utgåvan av Secret Window (2004).

III


IV

Bild 5. Omslagsbilden till den svenska utgåvan av Så vit som en snö (2001).

omslagsbilder till dvd-filmer - diva portal294054/fulltext01.pdfcover illustrations of dvd movies...

Documents