Estetisk-filosofiska fakulteten
Helena Lundgren
Omslagsbilder till DVD-filmer
Exempel på visuell kommunikation
Cover Illustrations of DVD Movies
Examples of Visual Communication
Konst- och bildvetenskap C-uppsats
Datum/Termin: 2010-02-15 Handledare: Eva Zetterman Examinator: Patrik Sjöberg
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Abstract
This thesis is about cover illustrations of DVD movies as examples of visual communication.
I have studied the cover illustrations of the three movies Gran Torino, Secret Window and As
White As Snow. My research assignment has been to find out how the cover illustrations of
DVD movies communicate in relation to the story. I have also been looking for what makes a
cover illustration interesting and if the interest in itself is individually considered or if there
are certain general rules regardless of the observer.
To reach a conclusion I have been studying components in advertising pictures, visual
communication and how the commercial producers use advertising to communicate with the
observer. Semiotics, advertising and comparisons between the cover illustrations have been
my method for analyze.
I have come to the conclusion that cover illustrations are meticulously produced, and
that every single part of them is important for the observers’ over all impression and
interpretation of the cover illustration. The place of picture elements, colours, looks and
occurrence of persons in the covers are striving to send a uniform message about the cover
and movie. They also guide the observer in his/her interpretation of the cover and what kind
of movie it represents, and they are components that make the cover more visible. What
makes the cover illustration interesting is both something individual and something general.
For example the occurrence of humans, looks, strong emotions and colours make the cover
more visible and interesting in relation to others. The observers’ interest for the cover may be
individual depending on the observer’s experiences and interpretation.
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman INNEHÅLLSFÖRTECKNING
KAPITEL 1 – INLEDNING ................................................................................... s. 2 Ämnesval och frågeställning .......................................................................... s. 2 Syfte och avgränsning ..................................................................................... s. 2 Tillvägagångssätt och metod .......................................................................... s. 3 Tidigare forskning .......................................................................................... s. 4 Disposition ....................................................................................................... s. 4 KAPITEL 2 – KOMPONENTER I REKLAMBILDER ..................................... s. 5 Reklam och kommunikation ........................................................................... s. 5 Placering och form i bilden ............................................................................ s. 7 Färger .............................................................................................................. s. 8 Ljus .................................................................................................................. s. 9 Blickar och kroppshållningar ......................................................................... s. 10 Teckensnitt ...................................................................................................... s. 12 Tecken ............................................................................................................. s. 13 KAPITEL 3 - GRAN TORINO .............................................................................. s. 14 Filmens handling ............................................................................................ s. 14 Beskrivning av omslagsbilden ........................................................................ s. 15 Omslagsbilden i relation till filmens handling .............................................. s. 16 Analys av hur omslagsbilden kommunicerar ................................................ s. 16 KAPITEL 4 – SECRET WINDOW ...................................................................... s. 19 Filmens handling ............................................................................................ s. 19 Beskrivning av omslagsbilden ........................................................................ s. 19 Omslagsbilden i relation till filmens handling .............................................. s. 20 Analys av hur omslagsbilden kommunicerar ................................................ s. 21 KAPITEL 5 – SÅ VIT SOM EN SNÖ ................................................................... s. 24 Filmens handling ............................................................................................ s. 24 Beskrivning av omslagsbilden ........................................................................ s. 24 Omslagsbilden i relation till filmens handling .............................................. s. 25 Analys av hur omslagsbilden kommunicerar ................................................ s. 26 KAPITEL 6 – SLUTSATSER ................................................................................ s. 29 KÄLLFÖRTECKNING BILDFÖRTECKNING BILDBILAGA
1
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman KAPITEL 1 – INLEDNING
Ämnesval och frågeställning
Jag har sedan länge varit intresserad av hur förpackningar påverkar betraktarens vilja att köpa
produkter, ett intresse som började när jag jobbade i en bokhandel där jag bland annat hade
hand om butikens skyltning. Där blev det för mig extra tydligt hur olika exponeringar får
olika produkter att sälja. Idén till att skriva min C-uppsats om just omslagsbilder till film fick
jag efter att ha kommit på mig själv med att vid ett flertal tillfällen döma filmer efter deras
omslagsbilder. Man står och ska hyra eller köpa en film, tittar på framsidan och frågar sig
själv vad man anser, och tänker ”Nej, den ser inte bra ut.” Är bilden intetsägande bryr man sig
oftast inte om att läsa handlingen på förpackningens baksida, utan man lägger den åt sidan
och letar vidare. Detta handlande är ju egentligen väldigt ologiskt, det borde ju vara texten
som beskriver handlingen som är det som i första hand avgör om vi tror att filmen är sevärd
eller inte. Istället är det omslaget som avgör om vi blir intresserade av filmen eller inte.
Omslaget ger i de flesta fall en bra bild av vilken typ av film det representerar, medan
det i andra fall är mer oklart. Utifrån min egen åsikt om vad som är ett intressant omslag som
speglar handlingen, eller vad jag anser ge en dålig spegling av handlingen har jag valt ut tre
filmer vars omslagsbilder jag har studerat för att ta reda på hur de kommunicerar till oss och
hur väl de speglar filmens handling. Min huvudsakliga frågeställning är att ta reda på hur
omslagsbilderna till DVD-filmerna Gran Torino, Secret Window och Så vi som en snö
kommunicerar i relation till handlingen. Annat jag funderat över är vad i omslaget det är som
väcker vårt intresse? Är det intresseväckande i omslaget något individuellt uppfattat eller
finns det vissa regler som gäller generellt oavsett mottagare? Finns det några särskilda regler
för utformning av den ultimata omslagsbilden? Jag är även nyfiken på blickens roll i bilden,
om den påverkar vår vilja att köpa produkten. Gör förekomsten av blickar i omslagsbilderna
att omslaget väcker uppmärksamhet bland en mängd andra? Fungerar blicken i bilden som ett
slags verktyg för att skapa kontakt/kommunikation med betraktaren och i så fall hur?
Syfte och avgränsning
Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur omslagsbilderna till filmerna Gran Torino, Secret
Window och Så vit som en snö kommunicerar i relation till handlingen. Omslagsbilder är
mycket noggrant genomtänkta för att på bästa sätt kunna kommunicera och påverka
2
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman betraktaren att vilja köpa filmen. Det gäller att väcka intresse och att alla omslagets delar ska
samverka och passa ihop i sammanhanget, samt att omslaget bör spegla filmens handling. Jag
har velat ta reda på hur betraktaren påverkas av bilderna och om de stämmer i relation till
filmen.
Omslaget till Gran Torino har jag valt eftersom jag tycker att det är intresseväckande
samt att jag efter att ha sett filmen anser att det speglar filmens handling. Dess raka motsats
finner jag i omslaget till Så vit som en snö, som jag anser ger ett ganska tråkigt och
intetsägande intryck. Ett mellanting mellan dessa båda utgörs av det tredje omslaget, det till
Secret Window, som jag anser vara intresseväckande med sin hemlighetsfulla bild.
Betraktaren fångas av omslaget, men man blir också lite osäker på vad filmen handlar om
eftersom det vid första intrycket ges få ledtrådar om filmens handling i omslagsbilden.
En intressant aspekt när det gäller kommunikation är att omslagsbilden oftast är
densamma som används vid biografaffischering när filmen är bioaktuell. Bilden blir således
en mycket viktig del i marknadsföringen. Det är fler som ser och känner igen
omslaget/affischen efter att ha sett den än det är som ser filmen. Det gäller alltså för
reklamproducenten att fånga betraktarens intresse med hjälp av omslaget så att man ska vilja
se filmen. Slutligen vill jag tillägga att för omslagsbilder är det enbart framsidan på
förpackningen som avses, detta eftersom det är den som vi möts av när filmen marknadsförs.
Samtliga omslagsbilder som hänvisas till är svenska utgåvor och mäter 13x18 cm.
Tillvägagångssätt och metod
Filmerna har jag valt ut efter att jag sett filmerna och reflekterat över hur bra eller dåligt deras
omslag stämmer överens med handlingen. Då jag väl valt vilka omslagsbilder jag ville skriva
om började jag leta efter tidigare forskning om omslagsbilder, samt information om reklam,
färger, teckensnitt och så vidare eftersom dessa är viktiga delar när det gäller framställning av
omslagsbilder. När det gäller information om reklam och kommunikation har mina viktigaste
källor varit Ulf Dahlqvists bok Reklameffekter (2009), Bo Bergströms bok Effektiv visuell
kommunikation (2009) och Marknadsföring i butik (2007), skriven av Jens Nordfält. De har
varit utgångspunkt för hur reklam och visuell kommunikation fungerar.
I analysen har jag utgått från läran om reklam, blickar samt semiotik. De böcker jag har
använt är Methods & Theories of Art History (2005) av Anne D’Alleva,
Kommunikationsteorier (2007) av John Fiske, Möten med bilder (2008) av Yvonne Eriksson
3
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
och Anette Göthlund, Visual and Other Pleasures (1993) av Laura Mulvey samt Roland
Barthes artikel Bildens retorik (1964). Jag har även använt mig av en komparativ metod
eftersom jag har studerat tre olika omslagsbilder och jämfört dem.
Tidigare forskning
Jag har inte hittat någon tidigare forskning om hur omslagsbilder kommunicerar. Varken
böcker eller internetkällor tar upp filmomslag över huvud taget. Den enda bok jag hittat som
handlar om just filmomslag handlar om filmomslagens utveckling efter andra världskriget och
är ett vackert bildverk över efterkrigstidens filmaffischer världen över. Den är skriven av
Judith Salavetz och Spencer Drate och heter Art of The Modern Movie Poster (2008).1
Reklam, visuell kommunikation och färglära finns det däremot en mängd forskning om.
Men när det gäller hur man använder sig av dessa i marknadsföringssyfte, framförallt när det
gäller användandet av färger, är det svårare att finna information. I boken Marknadsföring i
butik (2007) skriver Jens Nordfält att det förvisso forskas en hel del om just färgers roll i
marknadsföring men att man hemlighåller informationen. Det räknas som en affärshemlighet,
och det ligger i företagens intresse att hemlighålla de knep man kan använda för att sälja just
sin produkt.2
Disposition
I kapitel två kan Ni läsa om de komponenter som är viktiga när det gäller utformning och
layout av reklambilder och i detta fall omslagsbilder. Kapitlet börjar med att behandla reklam
och kommunikation, för att sedan fortsätta med några underkapitel som berör placering och
form i bilden, färger, ljus, blickar och poser, teckensnitt och slutligen tecken.
Kapitel tre handlar om Gran Torino, och där kan Ni läsa om filmens handling och en
beskrivning av omslagsbilden samt omslagsbilden i relation till filmens handling. Kapitlet
avslutas med en analys av hur omslagsbilden kommunicerar. Kapitel fyra och fem är
uppbyggda på samma sätt som kapitel tre, men handlar istället om Secret Window respektive
Så vit som en snö.
Slutsatser och tankar kring resultaten av uppsatsen kan Ni läsa om i kapitel sex som är
det sista kapitlet. Därefter följer en källförteckning, bildförteckning och slutligen en
bildbilaga.
1 J Salavetz, Art of the Modern Movie Poster, 2008. 2 J Nordfält, Marknadsföring i butik, 2007, s. 162.
4
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
KAPITEL 2 – KOMPONENTER I REKLAMBILDER I detta kapitel kan Ni läsa om de olika komponenter som är viktiga när det gäller
framställning av reklambilder. Kapitlet börjar med en beskrivning av hur reklam och
kommunikation fungerar, hur man bör strukturera en reklambild samt vad man som
reklamproducent bör tänka på då man gör reklambilder. Här kan Ni även läsa om hur
förekomsten av människor i reklambilder påverkar bildens synlighet bland andra bilder.
De nästföljande underkapitlen tar upp vilken betydelse placering och form har när det
gäller reklambilder, alltså hur man kan göra för att lyfta fram det viktiga i reklambilden och
hur betraktaren läser bilder. Ni kan även läsa om färger och dess roll i reklambilder, samt hur
ljus kan användas för att skapa stämningar i bilder, samt blickar och kroppshållningar. Har det
någon betydelse om betraktaren möts av en blick i omslaget? Hur gestaltas män och kvinnor i
reklambilder? Avslutningsvis beskrivs teckensnitt, samt tecken inom semiotik.
Reklam och kommunikation
Reklamens förmåga att påverka oss är svår att uppskatta.3 En av många anledningar till detta
är att vi oftast påverkas omedvetet och olika utifrån sina egna förutsättningar, intresse för
produkten, ålder och så vidare. För att lyckas nå fram och fånga vårt intresse gäller det att
väcka konsumentens känslor, engagemang och vilja att köpa produkten. Det räcker inte att
bara väcka uppmärksamhet.4 Kommunikation kan innebära olika saker i olika sammanhang,
men i fallet med reklam handlar kommunikation om att sända ett meddelande eller budskap
till mottagaren. Det är alltså en medveten handling, någon sänder meddelandet i syfte att
uppnå något.5
Kommunikationsbegreppet delas oftast upp i två underkategorier: masskommunikation
och relationskommunikation. Masskommunikation är den typ av kommunikation som går ut
till en stor grupp människor utan att man kan styra vem mottagaren är. Denna
kommunikationstyp ställer stora krav på sändaren eftersom man då inte har en homogen
grupp mottagare. Meddelandet tas inte emot av en specifik målgrupp, utan kan tas emot av
vem som helst. Meddelandet måste i dessa fall därför vara lätt att ta emot och lätt att tolka för
i stort sett vem som helst. Att veta vem mottagaren är blir en viktig del inom
kommunikationsprocessen. Ju mer man vet om målgruppen, alltså mottagaren, ju mer exakta
3 U Dahlqvist & M Linde, Reklameffekter, 2005, s. 6. 4 Ibid, s. 6. 5 Ibid, s. 11 – 12, 20.
5
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
meddelanden kan man skicka och ju mer kan man påverka mottagaren att vilja ha produkten.6
Vi kan tänka oss TV, reklam eller tidningar som exempel på masskommunikation. Sändaren
har oftast tänkt sig en viss målgrupp, men eftersom exempelvis TV kan ses av en väldigt stor
grupp människor så kan man inte nämnvärt styra vem som ser meddelandet. Fördelen är att
det når ut till en mycket stor grupp mottagare.
Till relationskommunikation räknas istället när man som kund får kontakt med en
säljare. Säljaren tar reda på vilka önskemål kunden har och försöker sedan visa hur just deras
produkt passar in på kundens krav samt att kunden får kännedom om just deras varumärke.
Reklamvärldens kommunikationsprocess börjar oftast via masskommunikation för att sedan
övergå till relationskommunikation. Konsumentens beslutsprocess börjar med att man lägger
märke till en produkt som därefter fångar ens intresse. Därefter uppstår en vilja att ha
produkten, för att sedan avslutas med en handling, nämligen köpet.7
Kommunikationseffekten avgörs enligt Ulf Dahlqvist och Magnus Linde i boken
Reklameffekter (2009) beroende på följande tre faktorer: kommunikationsstrategier, val av
medium samt utformningen av produkten.8 Det är mycket viktigt att dessa tre samspelar på ett
optimalt sätt för att reklamen ska få önskvärd effekt. Oftast har man mycket kort tid på sig för
att fånga mottagarens intresse, och för exempelvis reklam i press ägnar mottagaren i
genomsnitt tre sekunder åt att titta på den.9
Enligt Bo Bergström finns det tre grundregler som man utgår från vid komponerandet
av bilder. För det första bör man strukturera upp bilden med hjälp av förgrund, mellangrund
och bakgrund. För det andra bör bilden ha en geometrisk form inom motivet, och för det
tredje bör man ta hjälp av linjer så som bildens diagonal eftersom den hjälper till att leda
betraktarens blick in i bilden.10 Uppgiften för omslagsbilder är att fånga en
ögonblickshändelse ur filmens handling. Enligt Bergström har tidigare forskning visat att
bilder som visar starka känslouttryck, dramatik, barn, djur och åldringar har extra bra förmåga
att dra till sig uppmärksamhet från betraktaren. Dessa motiv slår an våra djupare känslor och
låter oss fantisera om bilden och gör oss till aktiva betraktare. Den reklambild som har
förmåga att väcka våra känslor är i regel en bra reklambild.11
6 Ibid, s. 13. 7 Ibid, s. 13 – 20, 26 – 27. 8 Ibid, s. 18. 9 Ibid, s. 18 – 20, 90. 10 B Bergström, Grafisk kommunikation, 1999, s. 90 – 91. 11 Ibid, s. 89, 96.
6
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
Slutligen vill jag här nämna den roll förekomsten av människor har i reklambilder.
Enligt Bergström har undersökningar visat att förekomsten av människor i reklambilder gör
att det skapas kontakt mellan bild och betraktare, och för att detta ska fungera optimalt bör
man använda sig av en enda person i bilden. Ju fler personer i bilden, desto svårare blir det att
skapa kontakt. Ett vanligt knep för att ytterligare öka bildens synlighet via denna enda person
som fungerar som kontaktskapare i bilden är att använda sig av en kändis. Fördelarna med
detta är att många lägger märke till kändisen just på grund av hans/hennes kändisskap och
därmed lägger märke till reklambilden, medan nackdelen kan vara att många enbart lägger
märke till kändisen och att reklamens budskap kommer i skymundan.12
Placering och form i bilden
För att på bästa sätt kunna sända ett budskap genom en bild måste man veta vilken funktion
bilden ska ha. Man måste även tänka över hur man kan få den att väcka uppmärksamhet och
intresse hos betraktaren. Det gäller att lyfta fram det viktiga i bilden och att detta samspelar
med typografi och layout.13
Några av de vanligaste metoderna vid bildbearbetning är utfall, beskärning, vinjettering
och retuschering.14 I utfallande bilder skär man av bilden utanför det tänkta formatet, alltså att
bilden går ända ut i kanten utan marginaler. Utfallande bilder får betraktaren att fantisera om
vad som finns utanför bilden. När det gäller beskärning klipper man bort de delar av bilden
som känns oväsentligt till förmån för att lyfta fram det centrala i bilden. Genom att lyfta fram
det centrala i bilden kan man göra det enklare för betraktaren att tolka budskapet, samt att
budskapet förstärks. Den tredje metoden, vinjettering, innebär att man klipper ut en del i
bilden från dess bakgrund. Den utklippta delen blir då helt fristående, och denna metod är
vanlig i de fall där man vill förstärka det viktiga i bilden, och det hjälper även till att öka
läsbarheten av bilden då den från början haft exempelvis en rörig bakgrund. Då man istället
pratar om retuschering av bilder innebär det att man förbättrar delar av bilden, exempelvis om
bilden blivit skadad och behöver lagas eller om man vill rätta till en missfärgning.15
När det gäller läsning av bilden spelar flera faktorer in. I västerländsk kultur läser man
bilder från vänster till höger, precis som när man läser text. Enligt Bergström har det visat sig
att ögat föredrar vissa delar av bildytan framför andra. Jag tänker närmast på att ögat först
12 Ibid, s. 96; U Dahlqvist & M Linde, Reklameffekter, 2009, s. 94 – 95. 13 B Bergström, 1999, s. 104. 14 Ibid, s. 104 – 107. 15 Ibid, s. 104 – 107; L Johannesson, Arbetarrörelse och arbetarkultur, 2007, s. 240.
7
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
läser av bildens övre del, sedan den nedre. Det har alltså visat sig att man är mer benägen att
titta på bildens övre del.16
Färger
Färg är en mycket viktig del när det gäller utformning av reklambilder eftersom färgen
förstärker bildens budskap.17 Genom användandet av färg i reklambilder, och i detta fall
omslagsbilder, kan man väcka vissa tankar och känslor hos betraktaren på grund av att vi
associerar olika känslor och tankar till olika färger.18 Eftersom färger sällan förekommer
enskilt utan oftast omges av andra färger är det färgkombinationerna vi reagerar på även om
vi tänker på specifika färger när det gäller vår förmåga att associera färger till känslor och
olika stämningar.19 Vårt sätt att reagera på färger och förknippa dem med vissa känslor är
kulturellt betingat, varför färgerna får olika betydelse i olika kulturer.20 Vi kan ta gult som
exempel. För oss i västvärlden har gult inte den heliga status som det har för exempelvis
Buddhistiska munkar vars religiösa klädsel är gul.
Spelar det någon roll om bilden är i färg eller svartvitt? Ja, det har betydelse. Enligt en
undersökning gjord av RAM (Research and Analysis of Media) är reklambilder med
fyrfärgstryck de som mottagaren har lättast att lägga märke till. Då det istället gäller svartvita
reklambilder har samma undersökning visat att mottagaren upplever budskapet som mer
trovärdigt än motsvarande bild i fyrfärgstryck.21
Inom industridesign ska färgen attrahera kunden, informera, skapa stämning,
pedagogisera och strukturera. Starka färger gör betraktaren mer benägen att se produkten
bland en mängd andra, alltså att den attraherar kunden.22 Färgen kan informera genom att
exempelvis ha en blå symbol för kallvatten och en röd för varmvatten. Stämningar kan skapas
genom att använda ljusa färger för att förmedla glädje och mörka färger för att förmedla sorg.
Rött, gult och orange är exempel på varma färger som enligt Berit Bergström har en
aktiverande inverkan på hjärnan.23 Varma färger gör oss mer benägna att utföra handlingar
16 B Bergström, Effektiv visuell kommunikation, 2009, s. 231; Y Eriksson & A Göthlund, Möten med bilder, 2008, s. 22. 17 L Sivik, ”Om färgers betydelse”, Färgantologi bok 2, 1995, s. 62. 18 Ibid, s. 35. 19 Ibid, s. 34. 20 Ibid, s. 34, 37. 21 U Dahlqvist & M Linde, 2005, s. 95. 22 B Bergström, 2009, s. 256 – 257. 23 B Bergström, ”Färgens inverkan på människan”, Färgantologi bok 4, 2007, s. 47.
8
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
och reagera, i synnerhet då de förekommer i skarp kontrast till andra färger. Blått, grönt och
lila som alla är kalla färger uppges däremot ha en lugnande inverkan på hjärnan.24
Vad associerar vi med olika färger? Då man resonerar kring detta bör man tänka på att
färgers betydelse varierar från person till person beroende på personens bakgrund och
förväntningar på olika färger. De exempel som ges nedan är dock sådana som gäller generellt
världen över.25
Gula färgskalor förknippar vi med värme och glädje, och röda färgskalor förknippas
med fara, varning, värme och kärlek.26 Enligt Jens Nordfält, doktor i butiksmarknadsföring,
har röd färg förmågan att göra kunden uppmärksam fortare än andra färger. Nordfält menar att
detta antagligen beror på att eftersom rött förknippas med fara blir kroppen automatiskt
medveten om ”risken” och uppmärksammar därmed den röda detaljen. I Nordfälts bok
Marknadsföring i butik (2007) menar han även att när det gäller användning av färg i
butiksinredning och produkter har det visat sig att kunderna dras till områden med varma
färger.27 När det istället gäller mörka och kalla färger som blått, svart, grått och grönt
förknippas dessa med sorg och död. Beroende på sammanhang har kalla färger en lugnande
effekt på hjärnan. Enligt Bo Bergström är det dessutom vanligt att man av tradition associerar
mörka färger till manlighet medan ljusa färger förknippas med kvinnlighet.28
Ljus
Ljus är en del av kompositionen i reklambilder och genom att använda ljus och skuggor kan
man få betraktaren att tolka bilden på olika sätt. Användandet av ljus och skuggor gör att
betraktaren kan få reda på om bilden signalerar att det är natt eller dag, samt att man med
ljusets hjälp kan gestalta fara eller säkerhet.29 Mörka bilder upplever vi ofta som dramatiska
och hotfulla, medan ljusa bilder ger intryck av exempelvis trygghet och värme.
Genom att rikta ljuset i en fotografisk bild kan man förändra bildens uttryck. En
sidobelysning med varma färger ger ett lugnare och vänligare intryck av motivet än om man
till exempel placerar ljuskällan underifrån i bilden.30 Belysning underifrån upplevs ofta som
24 B Bergström, ”Färgers associationer” och ”Färgens inverkan på människan”, Färgantologi bok 4, 2007, s. 44, 47; R Küller, ”Färgens inverkan på människan”, Färgantologi bok 2, 1995, s. 26. 25 L Sivik, 1995, s. 37. 26 L Sivik, 1995, s. 37; J Nordfält, 2007, s. 162 – 163; B Bergström, 2009, 257. 27 J Nordfält, 2007, s. 163 – 164. 28L Sivik, 1995, s. 37; B Bergström, 2009, s. 256 – 257. 29 Ibid, s. 188 – 189. 30 Ibid, s. 188 – 189.
9
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
skrämmande och skapar dramatiska skuggor i ansiktet. Skuggor hjälper till att skapa djup och
volym i bilden och en regel som ofta används av fotografer vid bildkomposition är att ljuset
bör komma uppifrån vänstra hörnet, så att skuggan hamnar nere i högra hörnet av bilden.31
Blickar och kroppshållningar
Vad förmedlas genom blicken? Hjälper blicken till att leda betraktarens egen blick åt något
visst håll? I artikeln Visual Pleasure and Narrative Cinema (1973) skriver den brittiska
filmforskaren Laura Mulvey om blickar och seendepositioner i Hollywoodfilmer under 1930-
1950-talet.32 Mulvey skriver om olika sätt att se när det gäller film, något som enligt min
mening är intressant även när det gäller omslagsbilder till film. Historiskt sett har det inom
konst och film varit mäns blickar som riktats mot kvinnor som objekt, eftersom kvinnor under
lång tid uteslöts från konstnärliga yrken. Män har varit de som styrt kameran och fört penseln
och därmed betraktarens blick på objektet, men idag kan det lika gärna vara en kvinnlig
fotograf som styr kameran.33
Människans vilja att se är en viktig byggsten inom både film- och reklambranschen. En
av anledningarna till att människan tycker om att se är att genom bilder och film kan vi känna
igen oss samt identifiera oss eller jämföra oss med personer, situationer etc. När det gäller
blickar i film finns det tre sätt att se på aktörerna i filmen, något som enligt min mening även
stämmer in på reklambilder.34 För det första betraktarens blick på bilden/filmen. För det andra
innehar kameran en blick eftersom det är kameran som avgör hur betraktaren ser bilden.
Kameran avgör vinkel, utsnitt och så vidare. Det tredje sättet är det sätt på vilket
rollkaraktärerna ser på varandra, alltså aktörernas blickar på varandra. Intresset för att se finns
även hos barn, vilka ofta tittar ogenerat på tabubelagda saker.35 De flesta har säkert någon
gång lagt märke till hur barn kan fascineras och ogenerat betrakta något de är ovana vid att se,
exempelvis någon som har en deformerad kroppsdel eller någon som är annorlunda klädd.
Genom att se på filmer och reklambilder kan betraktaren enligt Mulvey titta ingående på
exempelvis en person i filmen/bilden utan att känna sig besvärad. I verkligheten gör man inte
det, utan man viker undan med blicken eftersom det inte är socialt accepterat att ingående
31 Ibid, s. 189. 32 Laura Mulvey, http://www.ne.se/sok/laura+mulvey?type=NE , 091123; L Mulvey, ”Visual Pleasure and Narrative Cinema”, Visual and Other Pleasures, 1993. 33 A Lindberg, Den maskulina mystiken, 2002, s. 12 – 13. 34 L Mulvey, 1993, s. 18 – 19, 25 – 26. 35 Ibid, s. 16 – 17, 25 – 26.
10
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
studera en person man möter. Betraktaren får möjlighet att titta på sådant som av många i
samhället upplevs som förbjudet eller fel, exempelvis porr.36 Om det till exempel finns en
person i bilden kan betraktaren titta obegränsat på personen utan att behöva känna sig generad
och vika undan med blicken eftersom personen man tittar på i bilden inte ”ser” betraktaren.
Blicken i bilden som möter betraktaren fungerar för övrigt som kontaktskapare mellan
bild och betraktare. Förmågan att kunna titta tillbaka och möta den avbildades blick ger
betraktaren makt och möjligheten att själv framstå som subjekt. Särskilt vanligt är detta i
bilder där ansiktet är i fokus och får representera hela personen.37 Det är även viktigt vilken
ställning man ser den avbildade personen i. Vissa kroppshållningar signalerar vissa
stämningar, till exempel signaleras underkastelse genom att ha huvudet på sned,38
självsäkerhet genom en rak och uppsträckt hållning, och nedstämdhet genom ihopsjunken
hållning. Något som enligt Anette Göthlund och Yvonne Eriksson är typiskt när det gäller
manliga kroppshållningar i reklambilder är allvarliga miner, sammanbitna käkar, gärna
bredbent hållning och spända muskler. Det är även vanligt att mannen håller hårt i något,
vilket är ett tecken på manlighet och styrka.39 När det gäller framställning av kvinnor i
reklambilder är det enligt Göthlund och Eriksson vanligt förekommande att kvinnan avbildas
med särade läppar och inbjudande blick, att hon berör sin kropp eller försiktigt vidrör något
föremål i bilden.40
Genom att läsa om blickars roll inom film och reklam blir det tydligt att blicken är en
viktig del i det budskap man vill förmedla genom bilden. Blicken som möter oss i
reklambilden gör att vi blir uppmärksamma och möter den avbildades blick. Blicken i bilden
hjälper dessutom till att förmedla stämning i bilden genom att samspela med en persons
kroppshållning. En inbjudande blick och kroppshållning tolkar vi som välkomnande, medan
en sorgsen blick och ihopsjunken kropp gör att vi tolkar personen som ledsen. Blicken bidrar
även till att understryka ansiktsuttryck i bilden, vilket är viktigt för hur vi uppfattar
stämningen i bilden. Ansiktsuttryck är dessutom viktigt när det gäller betraktarens förmåga att
uppmärksamma bilden. Enligt Jens Nordfält har det har visat sig att man som betraktare har
lättare för att upptäcka ett aggressivt ansikte än ett glatt ansikte i bilden.41
36 Ibid, s. 16 – 18. 37 Y Eriksson & A Göthlund, 2008, s. 59. 38 Ibid, s.58 – 59, 61. 39 Ibid, s. 61, 78 – 80. 40 Ibid, s. 61, 80. 41 J Nordfält, Marknadsföring i butik, 2007, s. 163.
11
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
Teckensnitt
Teckensnitt är bokstäver och siffror som har gemensamt utförande och specifika särskiljande
drag. Teckensnitten delas in i så kallade familjer (Antikvor, Sanseriffer, Mekaner, Skripter och
Fantasistilar) och de teckensnitt som oftast används för tryckt material så som tidningar och
böcker tillhör vanligen någon av familjerna antikvor eller sanserifer. Sanseriferna har
jämntjocka bokstäver och saknar seriffer (kan liknas vid ”fötter” på bokstäverna) medan
antikvorna har seriffer och varierande tjocklek. (Se bild 1-2 med bilder av bokstävernas
beståndsdelar.) Antikvorna har hög läsbarhet och är vanligt förekommande i böcker, medan
sanseriffer är vanligast förekommande i rubriker och bildtexter. Sanseriferna härstammar från
1930-talets funktionalism medan antikvorna härstammar från det italienska 1500-talet.42
Teckensnitten kan även delas in i teckensnittsvarianter så som fetstil, kursiv stil, rak stil och
understruken stil.43
Kombinationen av bild och teckensnitt är en mycket viktig del när det gäller grafisk
kommunikation.44 Bildens och teckensnittets uppgift är att överföra budskap från sändare till
mottagare, och genom att variera bokstävernas/bildens utseende kan de förmedla olika
stämning. Det gäller att bild och teckensnitt samspelar och passar in i det tänkta
sammanhanget, och att de sänder samma budskap för att budskapet ska bli enhetligt och lätt
för mottagaren att tolka. Osynlig och synlig typografi är två begrepp som enligt Bo Bergström
ofta används inom grafisk formgivning. Osynlig typografi är den vi läser men inte lägger
märke till, exempelvis den som vi möter då vi läser en bok, medan den synliga typografin är
den vi möts av då vi exempelvis tittar på en omslagsbild med stora markerade rubrikbokstäver
som förstärker det grafiska budskapet och väcker uppmärksamhet, samt förhöjer dramatiken
på omslaget där den används.45
Vid val av teckensnitt till en bild eller ett omslag är det två saker den som gör omslaget
bör ha i åtanke: det ska vara lätt att läsa och det måste passa in i sammanhanget. Man bör
dessutom försöka föreställa sig vilka värderingar och förväntningar mottagaren har på
teckensnittet. Exempelvis förväntar man sig förmodligen inte en skrivstilsrubrik i till exempel
rosa på en omslagsbild till en actionfilm. Att peka ut vad det är som ger hög läsbarhet är svårt,
men det har visat sig att vi har lättast att läsa teckensnitt som vi är vana vid. Seriffer på
42 B Bergström, 1999, s. 52 – 54; Aldus Manutius, http://www.ne.se/sok/aldus+manutius?type=NE , 091120. 43 B Bergström, 1999, s. 50 – 51. 44 B Bergström, 1999, s. 42. 45 Ibid, s. 42 – 43.
12
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
bokstäverna gör dessutom att ögonen har lättare att följa textrader eftersom serifferna bildar
en slags linje.46
Tecken
I artikeln Bildens retorik (1964) skriver semiotikern Roland Barthes om semiotik som
arbetsredskap för reklam.47 Artikeln utgår från en reklamannons för pasta, och Barthes skriver
att semiotik är särskilt intressant när det gäller reklambilder eftersom bilden och tecknen i
reklambilder har en avsiktlig betydelse i syfte att få kunden att vilja ha produkten. Tecknen
bör ha en avsiktlig mening att vara just tecken i ett budskap för att mottagaren av budskapet
ska tolka dem som tecken.48 Eftersom reklam innehåller kodade meddelanden och är mycket
genomarbetad i syfte att sända budskap har reklamproducenterna noga tänkt igenom bilden
och de tecken man använder. Barthes tar upp tre meddelanden som finns i reklambilder: Det
språkliga meddelandet, det denoterade meddelandet och det konnoterade meddelandet.49
Det språkliga meddelandet är det meddelande som sänds genom texten som hör till
bilden. Texten hjälper till att förankra bilden till ett visst sammanhang genom att förklara vad
bilden handlar om. Genom att förankra bilden till ett visst sammanhang får läsaren hjälp med
åt vilket håll man ska styra sin tolkning och undvika misstolkning.50 När det gäller bildens
denoterade meddelande avses den uppenbara betydelsen i tecknet man ser, det som alla med
samma referensramar (exempelvis inom en kultur) kan uppfatta.51 Med konnotation avses de
mentala föreställningar vi får då vi ser tecknet, alltså vad vi associerar tecknet till.52 Om vi
exempelvis ställs inför en bild av en korsfäst man med törnekrona gör våra gemensamma
referensramar att vi genast ser att det är Jesus på bilden. Den denotativa betydelsen är att det
är Jesus på korset, medan den konnotativa betydelsen är de mentala föreställningar
betraktaren associerar till Jesus. Man kanske associerar honom till ett liv efter döden och hopp
om himmelriket, eller så associerar man honom till en påhittad historia.
46 Ibid, s. 56 – 60. 47 R Barthes, ”Bildens retorik”, Tecken och tydning, 1976, s. 114 – 115. 48 A D’Alleva, Methods & Theories of Art History, 2005, s. 29. 49 R Barthes, 1976, s. 116 – 119. 50 Ibid, s. 120 – 121. 51 A D’Alleva, 2005, s. 35; J Fiske, Kommunikationsteorier, 2007, s. 130 – 131. 52 A D’Alleva, 2005, s. 35.
13
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman KAPITEL 3 – GRAN TORINO I detta kapitel diskuteras omslagsbilden till Gran Torino. Först ges en redovisning av filmens
handling. Därefter följer ett underkapitel med en beskrivning av omslagsbilden, samt ett
kortare stycke om omslagsbilden i relation till filmens handling. Kapitlet avslutas med en
analys av hur omslagsbilden kommunicerar.
Filmens handling
Filmen Gran Torino från 2008 räknas till filmkategorin drama och är regisserad av Clint
Eastwood. I filmen får vi möta rollkaraktären Walt Kowalski (spelad av Clint Eastwood) som
nyligen blivit änkeman. Han har arbetat på en Fordfabrik och har en Ford Gran Torino som
han vårdar som ett barn, en bil som många i filmen vill åt. Walt är gammal krigsveteran från
Koreakriget och bor nu i ett radhusområde i USA tillsammans med flertalet invandrade
asiater, en folkgrupp han ogillar sedan sin tid i kriget. Med tiden utvecklas dock en nära
vänskap mellan Walt och de två asiatiska tonårsbarnen han bor granne med. Han tar sig an
dem och hjälper dem att söka skydd från ett ligistgäng som förföljer ungdomarna och vill
värva dem till kriminalitet.
Filmens handling väcker många frågor om livet och hur vi behandlar varandra och man
blir mycket berörd av den. Filmen får betraktaren att tänka på hur man behandlar äldre
människor och invandrare i dagens samhälle, samt att vi alla är lika och bör hjälpas åt istället
för att ta avstånd från människor vi anser vara olika oss själva. Filmen visar att människor
från olika kulturer och länder har mycket gemensamt och att skillnaden mellan kulturer inte är
så stor som många ofta tror. Detta gestaltas genom att Walt Kowalski till en början är
nästintill hatisk mot sina grannar, vilka han talar om i rasistiska termer och kallar dem för
”gulingar”. Då han väl börjar prata med dem märker han att de har mycket gemensamt och
mot slutet av filmen har Walt utvecklat en vänskap till dessa ”gulingar.” De betyder till slut
mer för honom än hans egna barn och barnbarn gör. Hans egna barn behandlar honom som
om han inte kan ta hand om sig själv. De vill att han ska flytta till ett äldreboende och de
spekulerar över vad de ska göra när de får ärva honom. De asiatiska grannarna däremot
behandlar honom med respekt och får honom att känna sig betydelsefull. Filmen får
betraktaren att även tänka på att man bör ställa upp för sina medmänniskor och hjälpa andra,
att man bör behandla andra så som man själv vill bli behandlad. Budskapet i filmen tycks vara
14
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman att genom att hjälpa andra och se deras lycka skapas en inre tillfredställelse och man blir själv
lycklig och känner sig betydelsefull.
Beskrivning av omslagsbilden
Den teknik man använt till omslaget är fotografi med fyrfärgstryck mot en intensivt svart
bakgrund. Omslaget är tryckt på papper med glansig yta. Till höger på omslaget (sett från
betraktarens håll) ser vi ett vinjetterat foto av Clint Eastwood stående framför fronten av en
bil, och han håller ett skjutvapen i sin vänstra hand (Se bild 3). Eastwood är avbildad i
knähöjd och uppåt i profil, har huvudet vänt ut ur bilden och han tycks se mot betraktaren. Till
vänster på omslaget står det ”Clint Eastwood”, filmens titel och de betyg som tre recensenter
gett filmen.
Den avbildade mannen (Clint Eastwood) befinner sig till höger i omslagets förgrund.
Han är klädd i grå byxor, ett svart skräp och en grå t-shirt. I sin vänstra hand håller han ett
gevärsliknande skjutvapen. Eastwoods ansiktsuttryck utstrålar vrede och hans kroppshållning
ser spänd ut, som om han är uppmärksam på om något ska hända. Han är skarpt belyst från
omslagets övre vänstra sida, något som gör att det bildas skarpa kontraster i omslaget. Den
skarpa belysningen gör att Eastwoods framsida som är vänd mot omslagets vänstra sida
framstår som vit trots hans mörka kläder, medan baksidan av kroppen höljs i dunkel.
Belysningen är som skarpast på bröstet och ansiktet. Eftersom han har sitt ansikte vänt ut mot
betraktaren blir bara hans högra sida av ansiktet belyst och ögonen faller i skugga. Det är till
Eastwoods ansikte och ögon som betraktarens blick först dras då man tittar på omslaget.
I mellangrunden strax bakom Eastwood ser man fronten av bilen med en Fordlogotyp
placerad i mitten ovanför bilens grill. Bilen är placerad diagonalt i bildplanet, och konturen av
bilens motorhuv utgör en linje som löper parallellt med skjutvapnet som mannen håller i
handen. Bilen är mörk till färgen men det går inte att se vilken färg den har. Bilens former är
mjuka, den har runda lyktor och en rektangulär grill med rundade hörn. Bakgrunden utgörs av
en intensiv svärta som inte ger betraktaren någon ledtråd om vart mannen och bilen befinner
sig. Det skapas dock ett visst djup i bilden genom att bilen tycks befinna sig lite längre bort
bakom Eastwood, samt att den är placerad diagonalt i bildplanet.
Den text som finns på omslaget är placerad i mitten av omslagets vänstra sida. Överst i
texten står det ”Clint Eastwood” skrivet i vit sanserifstil och direkt därunder står filmtiteln
med brungröna sanserifer skrivet i två rader. Titelns första ord, ”Gran”, är skrivet med lite
15
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman större bokstäver än ordet ”Torino” som står därunder. Nedanför namnet på skådepelaren och
titeln kan man läsa att flera recensenter gett filmen betyget 4 av 5 siffror och att filmen är en
perfekt avslutning på Clint Eastwoods karriär som skådespelare. Hela omslagsbilden går i
olika mörka färger såsom svart, grått, grönt och brunt, och ljus och skugga tycks vara en
mycket central del eftersom det är skarpa kontraster i bilden.
Omslagsbilden i relation till filmens handling
Mitt intryck av omslagsbilden efter att ha sett filmen är att den stämmer mycket bra i relation
till handlingen. Vid fösta anblicken av omslaget får man genast veta att filmen handlar om en
man och en bil. Mannens kroppshållning och ansiktsuttryck utstrålar ilska, varför betraktaren
förstår att mannen i filmen är upprörd över något och att han försöker försvara sig eftersom
han har ett skjutvapen i handen. Förekomsten av mörka färger på omslaget gör att betraktaren
relaterar filmen till sorg och mörker.
Då man sett filmen kan man konstatera att här har man lyckats mycket bra med att
genom omslagsbilden förmedla hela filmens kärnhandling och budskap till betraktaren.
Mannen, aggressiviteten, vapnet/våldet, bilen och mörker är vad filmens handling kretsar
kring. Mörkret i omslagsbilden ser jag som en symbol för den kriminalitet och det våld och
utanförskap som man ser i filmens handling.
Analys av hur omslagsbilden kommunicerar
Hur kommunicerar omslagsbilden med oss? Det första meddelandet i reklambilder som
Barthes anger är det språkliga, det som förankrar bilden i ett sammanhang. Den språkliga
information vi får är att filmen heter Gran Torino och att Clint Eastwood spelar huvudrollen.
Man får även veta att filmen fått bra betyg från recensenter. Genom det språkliga meddelandet
och namnet ”Clint Eastwood” får filmen genast en kvalitetsstämpel. De flesta känner till
Eastwood och den mängd filmer han hunnit medverka i under åren, filmer som har fått hög
status och där många räknas som ”klassiker”. Genom att skriva hans namn med vita sanserifer
överst av textraderna på omslaget blir hans namn det första betraktaren läser av texten. Vita
bokstäver mot svart bakgrund gör att namnet framträder mycket tydligt på omslaget, och
sanserifer är vanliga i rubriker till omslag. Detta är ett exempel på synlig typografi, den som
väcker uppmärksamhet och förhöjer dramatiken i omslaget. Genom att skriva ”Clint
Eastwood” på omslaget skapas genast en värdering av filmen eftersom betraktaren ser hans
16
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman namn och relaterar filmen till andra filmer som han medverkat i och som i regel är bra. Även
recensenternas omdömen påverkar betraktarens förförståelse för filmen i positiv bemärkelse
eftersom de positiva betygen gör att man påverkas till att tro att det är en bra film. Filmtiteln
och skådepelarens namn låter oss även veta att det är en Hollywoodfilm eftersom Eastwood
kommer från USA och ”Gran Torino” är namnet på en amerikansk veteranbil.
Omslagets denotativa nivå är den direkta betydelsen av de tecken betraktaren ser i
bilden. Man ser en aggressiv man stå framför en bil och hålla ett skjutvapen i sin vänsterhand
och blicka ut mot betraktaren. Enligt min mening är det den konnotativa nivån som gör
omslaget intressant, eftersom det är på den nivån som betraktarens associationer och tolkning
av omslaget skiljer sig från individ till individ utifrån egna upplevelser. Vi ser den direkta
betydelsen av omslaget, men vi associerar och tolkar det på olika sätt utifrån individuella
förutsättningar och upplevelser.
Eastwoods placering i förgrunden gör att han är det största delelementet i bilden och han
har en framskjuten plats på omslaget. Att han är avbildad genom ett vinjetterat foto gör att han
framträder extra tydligt mot den svarta bakgrunden. Vinjettering används i de fall där man vill
betona det viktiga i bilden. Eastwood är filmens huvudrollsinnehavare som handlingen kretsar
kring, vilket man förstår genom hans väl synliga och framskjutna placering. Han utgör
omslagets huvudfokus. Bra reklambilder bör kunna beröra betraktarens känslomässigt, något
man använder sig av här. Genom sitt arga ansiktsuttryck och spända kroppshållning utstrålar
Eastwood ilska. Starka känslouttryck gör att betraktarens lättare dras till bilden och ser den
bland en mängd andra, liksom då man använder sig av en person i bilden. Att använda en
person i bilden gör att det skapas kontakt mellan bild och betraktare, i synnerhet då denna
person är en kändis eftersom man har lättare att bli uppmärksam på en bild av en kändis än en
för betraktaren okänd person.
Eastwoods ansikte är den punkt på omslaget dit betraktarens blick först dras. Det är
placerat i övre högra delen av omslaget, vilket har betydelse för betraktarens läsning av
bilden. Betraktaren läser bilder från vänster till höger och föredrar bildens övre del. Således är
bildens övre högra del den punkt till vilken betraktarens blick dras, och det är där man
placerat det aggressiva ansikte som gör oss uppmärksamma på omslaget. Ett argt ansikte har
lättare att fånga betraktarens uppmärksamhet än ett likgiltigt ansiktsuttryck. Enligt min
mening är även Eastwoods blick mot betraktaren viktig i omslaget. Han ser mot oss, men vi
kan inte möta hans blick eftersom den är skuggad. Därmed blir effekten att vi ser honom, men
17
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman ändå inte. Detta tolkar jag som att man försöker förmedla att man i filmen inte får se honom
för den han är, att ingen riktigt känner honom eftersom han har svårt att släppa folk in på
livet. Detta förstärks av hans kroppshållning. Även den spända kroppshållningen utstrålar
aggressivitet och en viss distansering till betraktaren. Han griper hårt om vapnet, något som är
vanligt förekommande i reklambilder av män som en symbol för manlighet. Bilden av
Eastwood där han håller ett vapen står och ser mot betraktaren är en vanlig scen i filmen.
Filmomslag bör spegla ögonblickshändelser i filmen, vilket man alltså lyckas med här.
Liksom Eastwoods aggressiva framtoning bidrar även belysningen i bilden till att skapa
stämning. Ljuset faller från omslagets vänstra del och är mycket skarpt varpå det blir skarpa
kontraster i bilden. Detta stämmer överens med vad som redovisats ovan om att man vanligen
låter ljuset komma från vänster när det gäller fotografisk bildkomposition. Ljuset skapar
dramatik i bilden, något som samspelar med de mörka färgskalorna som finns i omslaget.
Mörka bilder konnoterar manlighet och upplevs enligt Bo Bergström som hotfulla. Den mörka
kalla färgsättningen konnoterar även sorg och död. Belysningen är som starkast på Eastwoods
bröst och ansikte. Enligt min mening har detta betydelse, eftersom hans bröst och överkropp
får en central roll i slutet av filmen i samband med en beskjutning. Den diagonala placeringen
av bilen i bildrummet gör att det skapas djup i bilden och att betraktarens blick leds in i
bilden. Bilens placering bakom Eastwood tolkar jag som att bilen är den viktigaste delen i
filmen näst efter Eastwood som ju har en mer framskjuten plats på omslaget. Man skulle även
kunna tolka det som att han vaktar sin bil eftersom många i filmen vill åt den.
Det är tydligt att reklamproducenterna använt sig av de reklamkomponenter som
redovisats i tidigare kapitel när det gäller utformningen av omslaget. Det övergripande intryck
jag får av omslaget till Gran Torino efter att ha läst om hur man tänker kring utformning av
reklambilder är att bilden stämmer överens med filmens handling. Belysningen och
färgsättningen, liksom Eastwoods kroppshållning och ansiktsuttryck signalerar dramatik, sorg,
våld och ilska. Omslaget väcker betraktarens intresse, vilket sker med hjälp av blickar,
kroppshållningar och färger, där alla delar signalerar ett liktydigt budskap om filmens
handling. Alla reklamkomponenter samverkar i skapandet av ett enhetligt budskap: det är
ingen rolig film utan en film som innehåller mycket tragik och smärta bland rollkaraktärerna.
För omslagsbilder till film gäller det att fånga ett ögonblick ur filmen och förmedla detta på
omslaget, något man lyckats med. Omslaget till Gran Torino är ett exempel på lyckad visuell
kommunikation där en bra reklambild når fram med rätt budskap till betraktaren.
18
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman KAPITEL 4 – SECRET WINDOW I detta kapitel diskuteras omslagsbilden till Secret Window. Först ges en redovisning av
filmens handling. Därefter följer ett underkapitel med en beskrivning av omslagsbilden, samt
ett underkapitel om omslagsbilden i relation till filmens handling. Kapitlet avslutas med en
analys av hur omslagsbilden kommunicerar.
Filmens handling Filmen Secret Window är en psykologisk thriller från 2004 regisserad av David Koepp och
baserad på en berättelse av Stephen King. I filmen får vi möta rollkaraktären Mort Rainey
(spelad av Johnny Depp) som jobbar som deckarförfattare. Rainey har just skilt sig från sin
fru och bor nu i en ensligt belägen stuga ute i skogen. En dag uppsöks Rainey av en för
honom okänd man som uppträder mycket hotfullt mot honom och hävdar att Rainey plagierat
en av hans böcker vid namn Secret Window. Den okände mannen kallar sig ”Shooter” och
kräver att Rainey ska bevisa att han skrivit Secret Window, något som visar sig svårare än
väntat för Rainey. Det enda beviset för att Rainey skrivit boken flera år före Shooter finns i en
tidskrift som omnämner boken, men när Rainey väl får tag i tidskriften har någon rivit ut
artikeln som handlar om Secret Window. Shooter blir alltmer hotfull och kräver rättelse, något
som leder till flera mord där spåren tycks leda till Rainey som hävdar sin oskuld till detta. Han
menar att det är Shooter som försöker bestraffa honom för plagiatet av boken. För att komma
till rätta med hoten anlitar Rainey en privatdetektiv för att få hjälp, eftersom han känner sig
alltmer hotad och inte kan lita på någon. Filmens handling tar en mycket oväntad vändning
under de sista minuterna, och det är först då man förstår bakgrunden till
händelseutvecklingen.
Beskrivning av omslagsbilden
Omslaget till Secret Window är tryckt med fyrfärgstryck på glansigt papper (Se bild 4). Det
domineras av ett foto av ett mansansikte (Johnny Depp) som fyller större delen av omslaget.
Nere i omslagets vänstra hörn skymtar man ett hus i mörker omgivet av träd. Bakgrunden är
svart, och i mitten längst upp på omslaget står det ”Johnny Depp” och filmens titel med röda
bokstäver. Längst ner i mitten av omslaget finns en mening skriven med röda bokstäver och
som lyder: ”Vissa fönster borde förbli stängda.”
19
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman Förgrunden utgörs av Depps ansikte. Ansiktet är vinjetterat och har diffusa kanter varför
man inte kan se exakt vart ansiktet börjar och slutar. Depp tittar misstänksamt åt vänster (från
betraktaren sett) ut ur bilden, och det är till hans ögon som betraktarens blick först dras då
man ser omslaget. Han bär ett par svarta markerade glasögon, har lite skäggstubb och en liten
ljus hårslinga som hänger ner längs hans högra kind. Ansiktet är belyst av ett varmt ljus som
kommer från omslagets övre högra sida och harmonierar med mannens mjuka ansiktsdrag.
I mellangrunden ser man ett hus avbildat nere i omslagets vänstra hörn. Huset är
återgivet som om det vore natt, och det omsluts av mörker och höga träd. Man ser ett litet
upplyst fönster, men i övrigt är huset mörkt så när som på ett svagt månljus som lyser på
hustaket. Bakgrunden är helt svart. Längst upp i mitten av omslaget kan man läsa namnet
”Johnny Depp” och titeln Secret Window skrivet på två rader med röda versaler i sanseriffstil
mot svart bakgrund.
Den mjuka, varma belysning som lyser upp mannens ansikte kontrasterar mot resten av
omslaget som har mörka färger så som svart och grått. Kontrasterna förstärks genom
användandet av former. Ansiktets och glasögonens rundade former utgör en kontrast mot
hustaket och de mörka träden som är spetsiga. Mörkret som omger huset inger en känsla av
enslighet och obehag. Placeringen av huset i relation till mannens ansikte gör att det skapas ett
visst djup i bilden. Huset ser ut att vara placerat bakom mannen, och diagonalt mot mannens
vänstra öga. Detta gör att betraktarens blick först leds till ögonen och sedan diagonalt ner mot
huset.
Omslagsbilden i relation till filmens handling
Som jag skrev i inledningskapitlet är omslaget till Secret Window intressant eftersom man
som betraktare inte får någon klar uppfattning om vilken typ av film det representerar. Man
blir intresserad av mannens blick och vill veta mer om vad filmen handlar om. Man blir
nyfiken på det ensliga huset nere i hörnet, och vad detta har att göra med mannens
misstänksamma blick där han tycks se sig om som om han vore förföljd. Omslagets svarta
bakgrund bidrar till att man får intrycket av att det är en spännande film där det mörka huset
inger en känsla av obehag. Texten som säger att ”Vissa fönster borde förbli stängda” är den
enda ledtråden som antyder att det är en otäck film.
Efter att ha sett filmen blir man besviken eftersom omslaget inte speglar handlingen.
Filmen visar sig vara mycket otäck på ett psykologiskt plan. Genom att bara titta på omslaget
20
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
var inte detta var jag hade förväntat mig. Utifrån Depps ansiktsuttryck och blick ges ingen
antydan om hur otäck filmen är. Det som bidrar till betraktarens föraningar om att filmen är
obehaglig är dels det ensliga och mörka huset, samt den röda texten som påminner om att
hålla fönstren stängda. Möjligen att man även kan tolka den röda färgen på bokstäverna som
association till blod och mord. Filmens titel är logisk, den anspelar ju på titeln till boken som
handlingen baseras på, alltså den bok som Rainey anklagas för att ha plagierat. Vad som är
svårt att förstå är vad man på omslaget menar med att vissa fönster bör förbli stängda. Detta
har ingen logisk anknytning till filmens handling, eftersom det ingenstans förekommer
incidenter kring något fönster som borde hållas stängt.
Uppenbarligen förmedlar inte omslagets budskap vad filmen handlar om. Man blir till
en början intresserad av att se filmen efter att ha blivit intresserad av det mystiska och
hemlighetsfulla omslaget, för att sedan bli besviken när omslaget inte stämmer överens med
filmhandlingen. Omslaget lyckas inte kommunicera till betraktaren vad filmen handlar om,
vilket är synd eftersom det visade sig vara en bra film.
Analys av hur omslagsbilden kommunicerar
I omslaget till Secret Window ges tre språkliga meddelanden: namnet på
huvudrollsinnehavaren, filmens titel och meningen som förklarar att vissa fönster bör hållas
stängda. Texten är skriven med sanserifer, ett vanligt teckensnitt i rubriker. Texten förankrar
omslaget genom att namnet förklarar för oss att Johnny Depp spelar huvudrollen, och titeln
och textraden antyder att filmen handlar om ett hemligt fönster. Genom att använda ordet
”secret” mystifieras omslaget och betraktaren blir nyfiken på vad det är som är hemligt och
varför, något som jag anser får betraktaren att tänka till. Det språkliga meddelandet hjälper
betraktaren att identifiera bilden i relation till ett sammanhang.53
Omslagets denotativa nivå visar ett mansansikte som misstänksamt ser sig om mot sidan
och som dominerar större delen av omslaget. Snett nedanför honom skymtar ett litet hus.
Omslaget inger en känsla av obehag, men som betraktare blir man osäker på varför
omslagsbilden upplevs som obehaglig. På den konnotativa nivån kommer våra tolkningar in
och hur vi känner inför de olika delarna i omslaget och vad de får oss att associera till.
Johnny Depps ansikte är placerat i förgrunden och dominerar omslaget. Ansiktet är
vinjetterat och framställt mot svart bakgrund vilket gör att ansiktet framstår extra tydligt på
53 R Barthes, 1976, s. 120 – 121.
21
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman omslaget, antagligen för att reklamproducenten vill betona att det är Johnny Depps
rollkaraktär som är handlingens fokus och som är kärnan i filmen. Att använda sig av en
person i reklambilder (och i synnerhet en känd person) är ett knep för att öka omslagets
synlighet bland en mängd andra omslag, liksom blicken betraktaren ser i omslaget. Vår blick
dras till hans och det är hans ögon man först ser då man tittar på omslaget. Att Depps ögon är
avbildade i omslagets övre högra hörn är enligt min mening ingen slump utan ett utstuderat
knep för att fånga betraktarens uppmärksamhet. Betraktaren läser bilden från vänster till höger
och föredrar bildens övre del. Det övre högra hörnet borde alltså vara den punkt till vilken
betraktarens blick dras och stannar längst i bilden. Man stannar upp till höger i övre bildplanet
innan man blickar vidare över omslaget. Depps blick är alltså optimalt placerad för att
betraktaren ska lägga märke till omslaget. Blicken och det sammanbitna ansiktsuttrycket ger
intryck av oro, och det har visat sig att det är bra att visa känslouttryck i reklambilder
eftersom det gör betraktaren uppmärksam på bilden. Känslouttryck ökar bildens synlighet
bland en mängd andra.
Den varma belysningen på Depps ansikte utgör en bjärt kontrast mot det i övrigt mörka
omslaget och dess kalla färger. Ljuset bidrar till att skapa dramatik i bilden och att påvisa
kontraster mellan huvudrollsinnehavaren och omgivningen, något som stämmer med
handlingen eftersom Depps rollkaraktär Rainey till slut inte litar på någon utan drar sig undan
och håller sig för sig själv. Det liv han tvingas leva under hot blir en kontrast till hur han
brukar leva. Ljuset och färgerna bidrar även till att skapa en stämning som förmedlar gott och
ont. Det varma gulröda ljus som lyser upp hans ansikte har varma färger, vilket vi associerar
till värme och kärlek, och genom att belysa ansiktet från sidan skapas ett lugnt intryck. Den
svarta omgivningen associerar istället till ondska och död, vilket stämmer eftersom Rainey i
filmen slits mellan gott och ont. Han försöker rättfärdiga sin bok och visa att han gjort rätt för
sig, samtidigt som flera personer mördas och spåren leder till honom trots att han hävdar sin
oskuld.
Placeringen av huset i mellangrunden i omslagets nedre vänstra del gör att det skapas
djup i bilden. Huset är dessutom placerat diagonalt mot Depps blick, något som gör att då
man sett hans blick leds betraktarens blick diagonalt ner i bilden och man lägger då märke till
huset. Här är stämningen en helt annan än i det varma ljus som lyser upp ansiktet. Huset får
betraktaren att känna obehag, och man relaterar huset till rädsla och hot i dess svarta
22
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman omgivning. Huset är en viktig del av omslaget eftersom det är vid huset som större delen av
handlingen utspelar sig.
Omslagsbildens uppgift är att fånga betraktarens uppmärksamhet och att fånga ett
ögonblick ur handlingen. I omslaget till Secret Window är det otydligt huruvida omslaget
speglar ett ögonblick ur filmen eller inte. Detta gör att man som betraktare känner sig lite
vilsen och osäker på vad som menas med att låta Depps ansikte fylla i stort sett hela omslaget.
Finns det någon scen i filmen där hans ansikte är särskilt viktigt för handlingen? Eller
fungerar ansiktet som en symbol för Rainey som person? Detta förefaller vara oklart.
Eftersom det uppstår flera frågetecken kring vad omslagsbilden till Secret Window signalerar
anser jag att man inte lyckats särskilt bra med att skapa ett omslag som passar filmen och
speglar handlingen. Ett lyckat omslag bör kunna guida betraktaren så att man minskar risken
för misstolkning, samt att delelementen i omslaget samspelar och förstärker varandra i sin
strävan efter att kommunicera ett tydligt budskap som betraktaren uppfattar korrekt.
Omslaget är förvirrande och inte nog informerande om vad filmen handlar om för att det
ska vara ett bra omslag. Omslaget konnoterar obehag genom sin färgsättning och Depps
misstänksamma blick, men som betraktare blir man osäker och kan inte riktigt sätta fingret på
varför omslaget ger ett obehagligt intryck. Man blir osäker på hur man ska tolka det och vad
man associerar till omslaget. Visst väcker omslagsbilden intresse hos betraktaren, men dess
funktion att spegla filmens handling är mindre lyckad eftersom en bild av ett ansikte och ett
hus inte är tillräckligt för att betraktaren ska kunna bilda sig en uppfattning om vad det är för
film och vad den handlar om.
23
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
KAPITEL 5 – SÅ VIT SOM EN SNÖ I detta kapitel diskuteras omslagsbilden till Så vit som en snö. Först ges en redovisning av
filmens handling. Därefter följer ett underkapitel med en beskrivning av omslagsbilden, samt
ett underkapitel om omslagsbilden i relation till filmens handling. Kapitlet avslutas med en
analys av hur omslagsbilden kommunicerar.
Filmens handling
Filmen Så vit som en snö är klassificerad som drama, regisserad av Jan Troell och spelades in
år 2001. Filmens handling är baserad på en verklig händelse och kretsar kring en kvinnlig
rollkaraktär vid namn Elsa Andersson (spelad av Amanda Ooms) och utspelar sig under
början av 1900-talet. Vi får följa henne från det att hon blir moderlös i unga år och hur hon
växer upp med sin pappa och två syskon på en skånsk bondgård. Elsa drömmer om något
annat än andra kvinnor vid den här tiden, hon vill inte bli bondmora utan bestämmer sig
istället för att bli Sveriges första kvinnliga aviatris (pilot). Hennes pappa gör allt för att hindra
henne, men utan att lyckas, och Elsa står fast vid sin dröm och påbörjar en flygutbildning.
Som ensam kvinna vid flygskolan blir hon allas samtalsämne och föremål för två mäns kärlek,
och filmen får en tragisk upplösning.
Beskrivning av omslagsbilden
Omslaget till Så vit som en snö är tryckt på vitt glansigt papper med duplextryck, vilket
innebär att man i det här fallet haft en bild i gråskala som man därefter lagt ytterligare en färg
på.54 Det domineras av ett gröntonat foto av en kvinna som är beskuren från axelpartiet och
uppåt strax ovanför pannan (Se bild 5). Hon återges rakt framifrån och har blicken riktad in i
kameran med huvudet aningen lutat. Det vita omslaget bildar en ram runt fotot av kvinnan. På
nedre delen av omslaget är filmens titel skriven med antikvastil, samt namnen på några av de
medverkande skådespelarna. Högst upp på omslaget står det att filmen är regisserad av Jan
Troell som även regisserat Utvandrarna och Nybyggarna.
Fotot på omslaget är rektangulärt och har diffusa kanter vilket ger intrycket av att bilden
har skrapats fram ur det vita omslaget och man har svårt att se vart bilden börjar och slutar i
förhållande till det vita omslaget. Fotot går i gröna och svarta toner och är taget på nära håll. I
54 Duplextryck, http://www.ne.se/sok/duplextryck?type=NE , 091210; K Johansson, Grafisk kokbok 3.0, 2006, s. 218, 417.
24
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman fotots förgrund ser vi kvinnans huvud och axlar. Hon är klädd i en huvudbonad och har
öronlappar fästa under hakan. Huvudbonaden har en skärm vid pannan, och där ovan något
som ser ut att vara ett par vindavvisande glasögon. Kvinnan har blicken riktad ut ur bilden och
rakt mot betraktaren och hon ser uppgiven och sorgsen ut. Ansiktet och ögonen är den punkt
till vilken betraktarens blick först dras då man ser omslaget. Kinderna och hakan är de punkter
i ansiktet som är ljusast, medan ögonen ligger mer i skugga. Fotografiet ser därmed ut att vara
belyst uppifrån framför ansiktet, varför skärmen på huvudbonaden skuggar ögonen.
I fotot finns ingen mellangrund, och den bakgrund som skymtas är suddig varför man
inte får någon ledtråd om vart fotot är taget. Den suddiga bakgrunden gör att bildrummet blir
grunt. Formerna i fotot är mjuka och ger ett lugnt och stillsamt intryck, något som förstärks av
det ljus i vilket man fotograferat kvinnan. Fotot är inte helt skarpt, vilket också gör att det ger
ett mjukt intryck. Området mellan hennes ögon och haka utgör en trubbig triangel, vilken
förstärks av huvudbonaden och öronlapparna som ramar in ansiktet.
I nedre delen av fotografiet kan vi läsa den första av tre rader som anger filmens titel.
Där står det ”Så vit” med vit antikvastil, och därunder mot den vita ramen står det ”som en
snö” skrivet på två rader med svart antikvastil. Hela titeln är skriven med gemener. Under
titeln kan man läsa namnen på fem av de medverkande skådespelarna skrivet i svarta
antikvaversaler.
Omslagsbilden i relation till filmens handling
För den som inte har sett filmen är det svårt att förstå vad filmen handlar om genom att titta på
omslaget. Man får inga ledtrådar om vad filmen handlar om så när som på de vindavvisande
glasögonen där bilden på omslaget är beskuren, och det är först efter att ha sett filmen som
man förstår att det är ett par pilotglasögon. Genom att man använt sig av ett gröntonat foto får
man dock intryck av att bilden inte är tagen i nutid utan ger intryck av att vara gammal. Detta
stämmer med handlingen eftersom filmen utspelar sig under början av 1900-talet. Likaså
stämmer de vindavvisande glasögonen överens med handlingen eftersom den typen av
glasögon användes vid flygning under tidigt 1900-tal. Kvinnan på bilden har ett sorgset
ansiktsuttryck vilket även det stämmer med handlingen eftersom hon har ett sorgligt liv där
hon först förlorar sin mamma, sedan motarbetas av sin pappa och att hennes liv fick ett
tragiskt slut.
25
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman Omslaget får betraktarens intresse för filmen att minska vilket är synd eftersom det är en
bra film. Omslaget hade blivit mer intressant om man haft med någon mer detalj som antydde
vad filmen handlar om. Användandet av ett gröntonat foto förmedlar att handlingen utspelar
sig i en svunnen tid, något som förstärks av effekten som uppstår genom att bilden ser ut att
ha skrapats fram ur det vita omslaget, likt ett minne. Men omslaget hade kunnat bli mer
intressant om man använt sig av fyrfärgstryck, eftersom fyrfärgstryck ökar bildens synlighet
bland andra bilder än om den är gröntonad. Som betraktare fångas man av kvinnans blick, och
reklamproducentens tanke är antagligen att låta blicken kommunicera med betraktaren och
påverka betraktaren känslomässigt så att man ska vilja se hennes berättelse om livet genom att
se filmen.
Som betraktare av omslaget får man dessutom ingen ledtråd om vilket typ av film det är.
Efter att ha sett den vet vi att filmen hör till genren drama, men tittar man bara på bilden hade
det lika gärna kunnat vara en historisk dokumentär. Jag anser inte att man har lyckats skapa
ett omslag som speglar filmens handling på rätt sätt.
Analys av hur omslagsbilden kommunicerar
Det språkliga meddelande vi finner i omslaget till Så vit som en snö är förutom filmens titel
att filmen regisserats av Jan Troell som även regisserat Utvandrarna och Nybyggarna, vilka
båda är klassiker inom svensk film. Vi får också veta namnen på fem av skådespelarna:
Amanda Ooms, Björn Granath, Björn Kjellman, Stina Ekblad och Rikard Wolff. I
omslagstexten har man använt sig av antikvor i svart och vitt. Genom att skriva på omslaget
vilka skådespelare som medverkar samt vem som regisserat filmen ger man filmen en
kvalitetsstämpel. Jan Troell är en välkänd regissör, och skådespelarna som medverkar i filmen
är bland de främsta i Sverige. Betraktaren påverkas av detta till att tro att det är en bra film
eftersom det är välrenommerade aktörer som deltagit i filmprojektet.
Jag har funderat kring varför man inte använt sanserifer i detta omslag eftersom det
enligt Bo Bergström är sanserifer som är vanligast förekommande i när det gäller just
omslagsrubriker. Här har man istället använt en antikvastil. Filmens titel är skriven i tre rader
i nedre delen av omslaget. Placeringen av texten i tre rader med enbart gemener får mig att
tänka på placeringen av text i dikter, som ju ofta är skrivna med gemener i korta rader under
varandra. Antikvor är enligt Bergström vanligast i böcker, därmed även diktböcker. Jag tolkar
textens utformning som att reklamproducenten vill föra betraktarens tankar till dikter, något
26
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman som stämmer om man tänker på varifrån filmens titel kommer. Så vit som en snö är en rad ur
en tonsatt dikt som huvudrollskaraktärens mamma brukade sjunga för henne. Dikten har stor
betydelse för Elsa (huvudrollskaraktären) och återkommer genom hela filmen.
När det gäller omslagets denotativa betydelse ser vi ett vitt omslag med ett foto av ett
kvinnoansikte på. Hon är klädd i ålderdomliga kläder och fotot ger intryck av att vara åldrat.
Vad menas med detta? Bilden på omslaget har diffusa kanter vilket ger en effekt av att bilden
har skrapats fram ur det vita omslaget. Jag associerar detta till att reklamproducenten vill
förmedla att filmen handlar om en svunnen tid som är delvis glömd men som återkommer i
minnet om man bara skrapar lite på ytan. Kvinnan fyller i stort sett hela fotot på omslaget, och
det är kring henne filmens handling utspelar sig. Genom att ha ett stort foto av henne på
omslaget betonas att det är hon som är viktigt i filmen. Betraktaren blir berörd av hennes
sorgliga uppsyn och man undrar vad som orsakat hennes sorg, varför hon ser så uppgiven och
ledsen ut. Bilder som har förmåga att väcka betraktarens känslor är bra inom reklam, något
som denna bild gör. Man har även använt sig av reklamknepet att använda en person i bilden
för att skapa kontakt med betraktaren. Betraktarens blick dras till kvinnans blick och vi ser in i
hennes ögon. Enligt min mening är blicken mycket viktig i omslaget. Man låter hennes
sorgsna blick kommunicera med betraktaren och representera det tragiska liv hon hade.
Blicken är även central i själva filmen, eftersom filmen börjar med en bild av samma foto som
på omslaget och där man successivt zoomar in hennes blick och låter kameran fokusera på
enbart blicken en stund innan handlingen fortsätter.
Bilden på omslaget är tryckt med duplextryck, alltså gråskala med en ytterligare färg, i
detta fall grönt. Färgsättningen i bilden gör att bilden denoterar åldrande, man associerar den
till ett gulnat foto taget för länge sedan. Intrycket av ålderdom förstärks med hjälp av bildens
skärpa som är aningen suddig. Oskärpan i kombination med färgsättningen gör att bilden
upplevs som nostalgisk. Undersökningar om färg i reklam har visat att en reklambild som är
tryckt i gråskala istället för fyrfärgstryck upplevs som mer trovärdig än en bild med
fyrfärgstryck. Enligt min mening har man här använt sig av gröntonat duplextryck för att
förmedla att det är en sann berättelse som filmen baserats på.
Med hjälp av färg och ljus kan man få betraktaren att associera bilden till olika
stämningar och känslor. Ljusa bilder associerar vi till kvinnlighet. Kanske har man därför valt
att ha en vit bakgrund till fotot på omslaget eftersom filmen handlar om en kvinna? Den kalla
gröna tonfärgen på fotot hjälper även till att associera bilden till sorg, eftersom vi associerar
27
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman kalla färger såsom grönt och svart till sorg. Omslaget konnoterar ålderdom och berättelser
från förr i tiden. Eftersom fotot på kvinnans ansikte är beskuret så att det i stort sett bara är det
man ser så är det svårt att associera bilden till något särskilt förutom en svunnen tid. Därmed
blir det svårt att ge exempel på vad bilden konnoterar.
Som helhet upplever jag omslaget som tråkigt och intetsägande, samt att det inte ger en
tillräcklig spegling av filmens handling. Själva filmen är otroligt vackert filmad och har ett
fantastiskt ljus i scenerna. Varför har man inte valt att ha en vacker färgbild ur filmen på
omslaget istället för en tråkig gröntonad bild av en sorgsen kvinna? Som betraktare får man
heller inte tillräcklig information om filmens handling genom att titta på omslaget. Omslaget
kommunicerar förvisso att filmen handlar om en kvinna och att den utspelar sig för länge
sedan, men man får inga tydliga ledtrådar om i vilket sammanhang kvinnan befinner sig. Först
efter att ha sett filmen kan man som betraktare möjligen tolka hennes huvudbonad som
kopplad till flygning, men för den som inte har sett filmen kan det vara svårt att dra denna
parallell till handlingen. Detta hade man enkelt kunnat lösa genom att ha en undertitel som
förklarar att filmen handlar om Sveriges första kvinnliga aviatris. Då hade man haft något att
relatera bilden till genom ett språkligt meddelande. I fallet med Så vit som en snö lyckas man
inte förmedla filmens budskap och spegla handlingen genom omslaget. Det är otydligt när det
gäller att guida betraktaren till att förstå vad det är för film som representeras. Detta är synd
eftersom filmen är bra och mycket vackert gjord. Det tråkiga omslaget ger inte filmen rättvisa.
28
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman KAPITEL 5 – SLUTSATSER Efter att ha läst om de komponenter som ingår i reklambilder framstår det tydligt att omslagen
har underliggande budskap som påverkar betraktarens associationer kring omslaget och får
oss att tolka bilderna på vissa sätt. Placering och form i bilden, färger, blickar och teckensnitt
är alla delar i en helhet med strävan efter att sända ett meddelande till betraktaren och få
denne att reagera på ett visst sätt på omslaget utan att betraktaren själv tänker på det. Genom
att studera hur vi påverkas av olika färger, belysning, former och så vidare arbetar
reklamproducenterna fram reklambilder som får oss att bli känslomässigt berörda, att se
omslaget bland en mängd andra och att få oss att vilja se just den filmen.
Omslagsbilder är exempel på masskommunikation och når ut till en stor grupp
människor utan att rikta in sig mot någon särskild mottagare. I alla tre omslagen finns de
reklamkomponenter som jag har studerat med. De är alla strukturerade med för-, mellan- och
bakgrund, och man har använt diagonala linjer för att leda betraktarens blick in i bilden. Och i
samtliga tre omslag använder man sig av en enda person (som dessutom är känd), vilket är ett
knep för att skapa kontakt mellan bild och betraktare. Betraktaren blir uppmärksam och ser
personen i bilden och möter dennes blick. Man lyfter även fram det viktiga i omslagen genom
att låta filmernas huvudpersoner framträda som omslagens största delelement. Bilderna av
Clint Eastwood, Johnny Depp och Amanda Ooms har framskjutna platser på omslagen, och
man har använt sig av beskärning och vinjettering för att ta fram det viktigaste i bilderna.
En annan sak som de tre omslagen har gemensamt är att är den avbildade personens
blick och ansikte är placerat i omslagets övre del, som ju visat sig vara den del av bilden som
betraktaren är mest benägen att titta på och dit betraktarens blick först dras. När det gäller
omslagen till Gran Torino och Secret Window är dessutom den avbildades ansikte placerat i
omslagets övre högra del, som ju visat sig vara det optimala stället dit blicken dras och
stannar längst. Där visas även Eastwoods upprörda ansiktsuttryck, och starka känslouttryck
har bra förmåga att fånga betraktarens uppmärksamhet, liksom förekomsten av blickar.
Även användandet av färger och ljus i omslagsbilderna stämmer överens med hur man
brukar använda dem i reklambilder. Ljuset hjälper till att skapa stämning. I Gran Torino är
ljuset skarpt och hotfullt och ger ett kyligt intryck, medan man i Secret Window har ett
betydligt varmare och mjukare ljus som kontrasterar mot den mörka bakgrunden. När det
gäller teckensnitt i omslagen till dessa två har man använt sig av sanserifstilar, som ju är
vanligt i rubriker. I Så vit som en snö har man istället använt sig av antikvor, antagligen för att
29
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman associera till den dikt som filmtiteln relaterar till. Genom att använda antikvor och ett
gröntonat foto i omslaget till Så vit som en snö upplevs omslaget som aningen allvarligt och
konservativt. Kanske det har att göra med att det är en allvarlig film och att den är
verklighetsbaserad, eftersom bilder i gråskala signalerar trovärdighet.
Vilka är skillnaderna mellan de tre omslagsbilderna? En skillnad är användandet av
färger. Gran Torino och Secret Window är tryckta med fyrfärgstryck, medan Så vit som en snö
är tryckt med duplextryck, i detta fall gråskala med grönt. Så vit som en snö har dessutom vit
bakgrundsfärg, medan de andra två har svart bakgrundsfärg. Den svarta bakgrunden gör att
omslagen till Gran Torino och Secret Window upplevs som mer hotfulla än Så vit som en snö.
Vad menas med det? Kanske man använder svart till filmerna med manliga huvudroller
eftersom vi av tradition associerar mörka färger med manlighet, och ljusa färger med
kvinnlighet?
Ytterligare en sak som skiljer omslagsbilderna är förekomsten av namn. På omslagen
till Gran Torino och Secret Window är huvudrollsinnehavarens namn skrivet överst av
textraderna och med stora iögonfallande bokstäver. Detta ger filmerna en kvalitetsstämpel och
betraktaren känner igen de berömda namnen och relaterar dem till andra filmer som Clint
Eastwood och Johnny Depp medverkat i. När det gäller Så vit som en snö har man istället
placerat huvudrollsinnehavarens namn, Amanda Ooms, med små diskreta bokstäver längst ner
på omslaget tillsammans med namnen på ytterligare fyra skådespelare. Detta tyder på att i den
här filmen har inte huvudrollsinnehavarens betydelse som berömd skådespelerska lika stor
betydelse som i fallet med de andra omslagen. Ooms är mindre berömd än Eastwood och
Depp, som ju är världsberömda, och hennes namn blir inte lika utnyttjat i syfte att
marknadsföra filmen. Genom att placera Ooms namn tillsammans med de övriga
skådespelarna blir hon jämställd med filmens övriga aktörer. Det namn som istället är
viktigast i marknadsföringssyfte för Så vit som en snö är Jan Troell, vars namn man placerat
överst på omslaget. Här används istället regissörens namn för att förankra filmen till andra
välkända filmer, något som i de andra två omslagen görs genom att använda namnen på
skådespelarna. Varför ges inte Amanda Ooms mer plats? Hon spelar ju faktiskt huvudrollen i
filmen, och hennes namn borde ha en lika central placering som Eastwood och Depp har.
I början av uppsatsen ställde jag mig följande frågor: Vad i omslagen är det som väcker
vårt intresse? Är det intresseväckande i omslaget något individuellt uppfattat eller finns det
vissa regler som gäller generellt oavsett mottagare? Enligt min redovisning av den forskning
30
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
31
som gjorts om reklambilder och kommunikation visade det sig att bilder som innehåller
exempelvis människor med starka känslouttryck har förmåga att göra oss mer uppmärksamma
på bilden än om personen i bilden haft ett likgiltigt känslouttryck. Detta har visat sig gälla
generellt när det gäller reklambilders förmåga att göra sig sedda bland en mängd andra bilder.
Vad som är intresseväckande i omslaget kan givetvis vara individuellt uppfattat beroende på
individuella associationer. Men det finns även generella knep för att väcka betraktarens
intresse, bland annat genom att som sagt visa starka känslouttryck i bilden och att använda sig
av en person vars blick möter betraktarens. Jag funderade även över huruvida det finns några
regler för hur man lyckas skapa den ultimata omslagsbilden. Detta är svårt att svara på,
eftersom reklambilder är olika från produkt till produkt. För att reklambilden och därmed
omslaget ska bli lyckat krävs dock att alla omslagets komponenter strävar efter att signalera
samma budskap, att skapa enhetlighet i omslaget så att betraktaren guidas till att tolka
omslaget på rätt sätt och därigenom undvika misstolkningar av budskapet.
I inledningen skrev jag om blickar i omslagsbilder, och jag ställde mig följande frågor:
Gör förekomsten av blickar i omslagsbilderna att omslaget väcker uppmärksamhet bland en
mängd andra? Fungerar blicken i bilden som ett slags verktyg för att skapa kontakt med
betraktaren och i så fall hur? På båda frågorna visade sig svaret bli ja. Blickar har en viktig
roll i reklambilder eftersom de fungerar som kontaktskapare mellan bild och betraktare och
därmed ökar bildens synlighet bland en mängd andra. Betraktarens blick dras till den blick vi
möts av i omslaget.
Efter att jag avslutat min studie om omslagsbilder till DVD-filmer står det klart för mig
att omslagen är minutiöst genomarbetade och att varje detalj är noggrant utvald och placerad
på omslaget utifrån dess relevans för filmen. Det centrala i filmhandlingen får störst och bäst
placering på omslaget eftersom reklamproducenten vill visa vad som är filmens centrala delar
kring vilka handlingen utspelas. De bildelement som har bäst förmåga att skapa kontakt med
betraktaren, gärna blickar och känslouttryck, får bästa placeringen på omslaget. De placeras
gärna i omslagets övre högra del eftersom detta är det område till vilken läsarens blick helst
dras. De resultat jag har kommit fram till har väckt många nya frågor. Det finns många
områden som skulle vara intressanta att undersöka på samma sätt som här gjorts med
filmomslag. Man skulle exempelvis kunna studera omslag till böcker eller CD-skivor för att
se hur deras omslag skiljer sig från filmomslag och om man i dem har andra regler för
omslagets komponenter.
Konst- och bildvetenskap C Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman KÄLLFÖRTECKNING
Otryckta källor
Nationalencyklopedin, Aldus Manutius. Hämtat 091120.
http://www.ne.se/sok/aldus+manutius?type=NE
Nationalencyklopedin, Duplextryck. Hämtat 091210.
http://www.ne.se/sok/duplextryck?type=NE
Nationalencyklopedin, Laura Mulvey. Hämtat 091123.
http://www.ne.se/sok/laura+mulvey?type=NE
Tryckta källor
Barthes, Roland, ”Bildens retorik” (1964), Tecken och tydning, Ed. Kurt Aspelin och
Bengt A. Lundberg, Stockholm: Norstedts, 1976, s. 114 – 130.
Bergström, Berit, ”Färgers associationer”, Färgantologi bok 4: Att välja färg:
Kunskapsöversikt för praktiker inom färgsättning och design, Stockholm: Formas,
2007, s. 41 – 45.
Bergström, Berit, ”Färgens inverkan på människan”, Färgantologi bok 4: Att välja
färg: Kunskapsöversikt för praktiker inom färgsättning och design, Stockholm:
Formas, 2007, s. 46 – 51.
Bergström, Bo, Effektiv visuell kommunikation: Om nyheter, reklam och profilering i
vår visuella kultur, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2009.
Bergström, Bo, Pär Lundgren & Georg Flessa, Grafisk kommunikation: medieboken,
Malmö: Liber, 1999.
D’Alleva, Anne, Methods & Theories of Art History, London: Laurence King
Publishing, 2005.
Konst- och bildvetenskap C Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
Dahlqvist, Ulf & Magnus Linde, Reklameffekter: Strategi, utformning och medieval,
Malmö: Liber, 2005.
Dahlqvist, Ulf & Magnus Linde, Reklameffekter: Strategi, utformning och medieval,
Malmö: Liber, 2009.
Eriksson, Yvonne & Anette Götlund, Möten med bilder, Lund: Studentlitteratur, 2008.
Fiske, John, Kommunikationsteorier: En introduktion, Stockholm: Wahlström &
Widstrand, 2007.
Johannesson, Lena, Ulrika Kjellman & Birgitta Skarin Frykman, Arbetarrörelse och
arbetarkultur: Bild och självbild, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2007.
Johansson, Kaj, Peter Lundberg & Robert Rydberg, Grafisk kokbok 3.0: Guiden till
grafisk produktion, Malmö: Bokförlaget Arena, 2006.
Küller, Rikard, ”Färgens inverkan på människan”, Färgantologi bok 2: Upplevelse av
färg och färgsatt miljö, Ed. Anders Hård, Rikard Küller, Lars Sivik och Åke Svedmyr,
Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning, 1995, s. 9 – 29.
Lindberg, Anna Lena, Den maskulina mystiken: Konst, kön och modernitet, Lund:
Studentlitteratur, 2002.
Mulvey, Laura, ”Visual Pleasure and Narrative Cinema” (1973), Visual and Other
Pleasures, London: The Macmillan Press LTD, 1993, s. 14 – 26.
Nordfält, Jens, Marknadsföring i butik: Om forskning och branschkunskap i
detaljhandeln, Malmö: Liber, 2007.
Konst- och bildvetenskap C Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
Salavetz, Judith & Spencer Drate, Art of the Modern Movie Poster, San Francisco:
Chronicle Books, 2008.
Sivik, Lars, ”Om färgers betydelse”, Färgantologi bok 2: Upplevelse av färg och
färgsatt miljö, Ed. Anders Hård, Rikard Küller, Lars Sivik och Åke Svedmyr,
Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning, 1995, s. 31 – 76.
Konst- och bildvetenskap C Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
BILDFÖRTECKNING Bild 1. Bokstävernas beståndsdelar. Bergström, Bo, Grafisk kommunikation:
Medieboken, Malmö: Liber ekonomi, 1999, s. 51.
Bild 2. Antikva och sanserif. Bergström, Bo, Grafisk kommunikation: Medieboken,
Malmö: Liber ekonomi, 1999, s. 52.
Bild 3: Omslagsbilden till Gran Torino, 2008, Glansigt papper med fyrfärgstryck,
13x18 cm.
Bild 4: Omslagsbilden till Secret Window, 2004, Glansigt papper med fyrfärgstryck,
13x18 cm.
Bild 5: Omslagsbilden till Så vit som en snö, 2001, glansigt papper med duplextryck,
13x18 cm.
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman BILDBILAGA
Bild 1. Bokstävernas beståndsdelar (1999).
Bild 2. Till vänster ges exempel på teckensnittsfamiljen antikva, och till höger sanserif (1999).
I
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
Bild 3. Omslagsbilden till den svenska utgåvan av Gran Torino (2008).
II
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
Bild 4. Omslagsbilden till den svenska utgåvan av Secret Window (2004).
III
Konst- och bildvetenskap C (KBGC01) Helena Lundgren Delkurs 3 HT-09 Karlstads universitet Lärare: Eva Zetterman
IV
Bild 5. Omslagsbilden till den svenska utgåvan av Så vit som en snö (2001).