ORTOPEDISKTNR 1 2008 GRUNDAD 1979MAGASIN

CAD CAM i stllet fr avgjutning

S blir manentreprenr

Tema PRIVATVRD

KontroversielltomKORSBAND

RedaktionMedlemstidskrift fr Svensk Ortope-disk Frening, och Sveriges Ortoped-ingenjrers Frening.Ortopediskt Magasin utkommer 4 ggr/r2007 vecka 13, 23, 40 och 52.Manus till redaktionen senast sex veck-or innan respektive utgivningsvecka.

Ansvarig utgivare:Professor Olle Svensson, Ortopedkli-niken, Norrlands Universitetssjukhus,901 85 Ume, tel 090-785 00 00, fax090-13 74 55, e-post olle.svens-son@orthop.umu.se

Redaktion:Docent Anders Wykman, Ortopedkli-niken, Lnssjukhuset, 301 85 Halm-stad, tel 035-13 12 59, e-post an-ders.wykman@lthalland.seFackredaktr Brje Ohlsson, 0417-31026. e-post: borje@ohlsson-reklam.seOrtopedingenjr Magnus Lilja, SOIF,Gjuterigatan 9, 553 18 Jnkping, tel070-667 06 76, e-post m.lilja@os-sur.comSpecialistlkare Karin Andersson, Vis-by lasarett, 621 84 Visby, tel 0498-2681 75, fax 0498-26 81 89, epost ka-rin.andersson02@hsf.gotland.se

Redaktionsadress:Ortopediskt Magasin, Box 89,273 22 Tomelilla, 0417-310 26, fax0417-312 61.e-post: borje@ohlsson-reklam.seHemsida: www.ortopedisktmagasin.seHemsida SOF: www.ortopedi.se

Manuskript och annonser skickas till re-daktionsadressen ovan.Prenumeration (ej SOIF) SOF:s kans-li, Tuna Industrivg 4, 153 30 Jrna, tel.08-550 390 50, fax 08-550 104 09, e-post sofkansli@ortopedi.se.Prenumeration:4 nr 150: per r fr medlemmar.vriga 200: per r.

Annonspriser:Omslag sista sida 16 300:Omslag, insida 14 700:Helsida 13 400:Halvsida 11 000:Mindre annonser 35:-/sp.mm.

Bokning senast fyra veckor innan res-pektive utgivning. Lmning av an-nonsmaterial senast tv veckor innan re-spektive utgivning. Rabatt 10% vidbokning av fyra annonser samtidigt.Upplaga: 2.000 ex.Tryck:Centraltryckeriet, Ystad, 2008. Nr 1.

I rampljuset. Ls mer p sid. 22. OMSLAG: Br-je Ohlsson.

innehllLEDAREN Pengar luktar inte 5

DEN OSYNLIGA HANDE Dansen kring guldkalven 6

GARANTIOPERATIONER? Enkt med de privata 10

ORTHO CENTER vi plockar inga russin 13

PRIVAT ELLER INTE? Gemenskap, smre ekonomi 16

UNIKT SAMARBETE Movement i Halmstad 17

INDUSTRIRDGIVAREN Har inte bytt sida 20

PRIVATORTOPEDEN Jagar nr han vill 22

ENTREPRENREN Tror inte p fusk 26

SOIF-KRNIKAN Dags fr Orto 2008 28

PRIVATPRAKTIK Drm, eller mardrm? 30

KORSBANDSSKADA Ska den opereras? 34

UTMRKELSE Det handlar om Neer Award 37

HALMSTAD NSTA En ortopedisk vecka 38

NOTERAT Recension m.m. 41

SK-KURSER Ls och lr! 42

SOF-HRNAN Fotmte i Sundsvall 44

CAD CAM I stllet fr avgjutning? 48NEKROLOG Bo Klasson 51

KVINNLIGA ORTOPEDER rsmte med sedvanligt bad 52AAOS Svensk succ 54

DEN SURE VERLKAREN Dags fr comeback? 58

KSERI Festligt p hospitalet 61

VINSPALTEN Fltskrn som vinmakare 62

Medarbetare i detta nr:Olle Svensson, olle.svensson@orthop.umu.seBrje Ohlsson, borje@ohlsson-reklam,seke Johansson, ake.johansson@ds.sePatrick verli, patrick.overli@movement.seEva Jacobson, eva.jacobson@pfizer.comKarin Andersson, karin.andersson02@hsf.got-land.seRichard Frobell, richard.frobell@skane.seAnders Wykman, anders.wykman@lthal-land.seAnna Agrell, anna.agrell@vll.seMartin lund, martin.alund@lio.seYlva Hgglund, ylva.hagglund@olmed.seCecilia Rogmark, cecilia.rogmark@skane.seIlka Kamrad, ilka.kamrad@skane.seke Karlbom, ake.karlbom@hsf.gotland.seLars-Magnus Jansson, lm@lmj.seTore Daln, tore.dalen@gmail.com

N

Nr den romerske kejsaren VES-PASIANUS infrde en urinskattvid de offentliga toaletterna,frebrdde hans son, TITUS,honom. Kejsaren tog rasktupp ett mynt ur togan ochkunde konstatera att det inteluktade, trots kllan. Menven om de inte luktar harpengar, eller rttare sagt bris-ten p pengar, kommit i fr-grunden nr det gller debat-ten om hlsovrden. Gamle MARX hade rtt: peng-arna styr. Men trots att fler-talet lnder spenderar mellan5-15% av BNP p sjukvr-den, verkar det inte rcka -och kommer heller aldrig attgra det. Det beror p att det inte finnsngon marknad: den somkonsumerar betalar sllan di-rekt sjlv, och behoven r sombekant ondliga. ven omfrhllandena i vstvrldenr frhllandevis idylliska ijmfrelse med tredje vrl-den finns det mnga hjrt-skrande missfrhllanden iSverige.Och vrre kommer det att bli.Den gr revolutionen str frdrren: nr de stora barn-kullarna efter andra vrlds-kriget kommer upp i mogenlder. Samtidigt r ju pen-sionssystemet skakigt ochmagra r vntar bakom knu-ten.Det finns ocks en utbredduppfattning bland politiker -tminstone bland dem sombefinner sig p molnfri hjd- att den svenska sjukvrden

r ineffektiv och frstelnad. Ien utredning frn finansde-partementet 2005, Iaktta-gelser om landstingen, spa-rade man inte p krutet, utanframhll en rad missfrhl-landen, som inte r obekantafr ngon av oss. Det gr atthlla med i mycket, men sam-tidigt kan man notera att fr-fattarna undviker att g in pdetaljer. Kritiken r ofta prin-cipiell och svepande. I inter-nationella jmfrelser r Sve-rige sllan i toppen, men hel-ler inte i botten.

Politiker vilseledda?

Det r uppenbart att ledandepolitiker och tjnstemn rvana att bli vilseledda av en-gagerade personer i vrd-svngen, s man har lrt sigatt sila snacket och misstro iprincip alla som kommer medmssan i hand. Starka poli-tiska krafter verkar fr skrot-ning av landstingen och pri-vatisering av sjukvrden. Mankan frga sig vad man ska hai stllet. Frskringssystemr ndvndiga. F personerkan tcka de kostnader somen svr sjukdom/skada inne-br. Man kan jmfra medUSA dr en stor del av be-folkningen inte har ngonsjukfrskring, ven om theGubernator Schwartzeneggerfrsker genomfra det i Ka-lifornien. Oavsett om frsk-ringsbolag r privata eller of-fentliga drar de med sig enenorm byrkrati. Privatprak-

tiserande lkare i USA fr till-bringa en stor del av sin tidmed korrespondens med fr-skringstjnstemn fr att ftillstnd att vidta den ena el-ler andra tgrden. Privatise-ring stter snurr p hjulen,och ger skerligen en bttrevrd i mnga fall, men efter-som ett privat fretag mstetjna pengar inriktas verk-samheten naturligt p det ln-samma och ltta.Och tyvrr r strre delen avvra patienter inte lnsamma:ur ett strikt ekonomiskt per-spektiv skulle vl en hel delkardiologi, olycksfallskirurgi,infektion och elektiv ortope-di betala sig. Resten r mo-tiverad enbart av humanitraskl.

Smskaligt

Ortopedi r vl med undantagav tandlkeri kanske den ki-rurgiska verksamhet som bstlmpar sig fr smskalig verk-samhet. Men eftersom en stordel av ortopedin inte kan dri-vas utan stora kringresurser,samt att ersttningsnivernap ett ptagligt stt styr t-grderna, r det inte i ett hel-hetsperspektiv rimligt att slp-pa marknaden helt fri - spe-ciellt eftersom det ju inte finnsngon marknad. Kvalitetsaspekter, utbildningoch patientskerhet r ocksndvndiga; det innebr dyrbyrkrati. Den mste rknasin ocks i den privata verk-samheten. Under ren har vi

gravt eftersatt de lngsiktigainvesteringarna i utbildningoch kvalitetskontroll. Hr harSOF en nyckelroll. Hller viinte rent gr ngon annan dett oss. En arbetsgrupp inomSOF fr kvalitets- och pati-entskerhetsfrgor hller patt formeras i samarbete medPatientfrskringen.Den arbetsgruppen med stdav vra starka kvalitetsregis-ter blir ryggraden i verksam-heten. Hur r det d med vrdga-rantin, bra eller dlig? Denhar varit en katalysator. Utanvrdgarantin - trots dess on-skade effekter dr vrden of-ta inte erbjuds p lika villkor- hade de omstruktureringarsom skett under senare r al-drig intrffat. Om inte annathar den visat att ortopedin runderfinansierad jmfrt medmnga andra specialiteter, ochdet finns nu en mycket btt-re frstelse fr horisontellprioritering.Hr har vi allt att vinna p attarbeta proaktivt. Vad somkrvs r ett nytt ersttnings-systemen fr offentligt fi-nansierad sjukvrd, vilket in-kluderar den strsta delen avden privata verksamheten.Det r inte bara antalet tgr-der som mste rknas, utanven resultatet. Det r baraprofessionerna som kan rig-ga det.Grna privatortopedi, men detmste ske p lika villkor.

Olle Svensson

ledaren

Pecunia non olet- pengar luktar inteHur ska vi ha det med privatortopedin? Handlar det bara om att tid r

pengar? r det inte dags att brja bedma vrdkvaliteten ocks?

Olle Svensson.

D6 ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

et frsta man gr nr man ftt reda patt man har njurcancernr man slutatgrtar att googla fram kidney cancer.Det andra man gr r att frvnas verdet stora antalet mirakulsa medicineroch behandlingar som finns p mark-naden. Det tredje r att frfras ver attde mnga av de mest spektakulra te-rapierna inte finns i den offentliga sjuk-vrden. Denna diskrepans mellan vadsom r mjligt och vad som r tillng-ligt r kanske lika frapperande inom or-topedin som onkologin, trots att flerta-let ortopediska indikationer r hgst re-lativaoch nstan helt relaterade tillsmrta och livskvalitet - hur ont man skaha snarare n livhanken. Hr finns det ju inga grnser: behovenr ondliga. Incidensen av olika elekti-va kirurgiska ingrepp mellan olika ln-der och regioner varierar vida mer n vadman skulle kunna frklara med biolo-giska faktorer. Fr att inte chikanerangon ortopedkollega kan man nmnaexempelvis incidensen av derbrcks-operationer som varierar med en faktor10 mellan Vsterbotten och Norrbot-ten. Vilka tror ni r mest derbrckta?(Rtt svar r, naturligtivis, norrbott-ningarne.)

Pengarna styr

Privata, exempelvis, plastikkirurgiskaldor, r skert mer kostnadseffektiva nsjukhusbundna plastikkirurgiska klini-ker, delvis beroende p att de erbjuderolika tjnster, men ocks p incitamentoch det lilla fretagets mjligheter attrenodla och rationalisera. Och privatafretag mste med naturndvndighettjna pengar: kapitalism utan konkurs rsom kristendom utan helvetedet fun-

gerar inte. Prissttningen r ett enormtkraftigt styrmedel, ven eller kanskespeciellt inom medicinen. Ett exempelr att nr man kade ersttningen fr in-travens regional blockad, s fick den-na i och fr sig frtrffliga metod ettenormt uppsving bland privatpraktiker,men inte bland sjukhuslkare. Pengarnar mer kraftfulla styrmedel n bde rikt-linjer och evidens.

Skrotad behandling - nrersttningen ndrades

I en vacker, kontrollerad studie visadeIAN GOLDIE att rntgenstrlning inte ha-de ngon smrtstillande effekt p ospe-cifika vrktillstnd.Fr bde kontrollerna och interven-tionsgruppen tnde man lampan sommarkerade strlfltet, och satte igngflkten; bara interventionsgruppen fickstrlning. Bda grupperna angav docken markant subjektiv frbttring. Menndrades praxis p grund av studien?Knappast.Men nstan ver en natt, nr erstt-ningssystemet ndrades, skrotades be-handlingen.

Marknad som inte finns

Titeln p denna ess alluderar, somOM:s bildade lsekrets skerligen redananat, inte p extremitetskirurgi, utan pADAM SMITHS bermda bok, The We-alth of Nations, dr han beskriver demekanismer som reglerar handel ochmarknad: snd egennytta och skr ego-ism. Det bygger p att det finns kon-kurrens, att de enskilda aktrerna hllertummen i gat p varandra och i grli-gaste mn neutraliserar avarter. Men

som tidigare framhllits r hlso- ochsjukvrd ingen reell marknad, som ex-empelvis bygg- och bilindustrin.Som alla vet frekommer det ven dren hel del fiffel. S snart en branschkan, menar Adam Smith, frsker denskapa karteller och trissa upp priserna.

Ransoneringssystem krverbyrkrati

Alla hlsoekonomiska styrsystem rransoneringssystem. Drfr krvs deten ganska omfattande kontroll och by-rkrati. Se exempelvis p DRG-systemetsom tagit decennier att utveckla p ba-sen av omfattande mtningar. Idag harkparna av sjukvrd i Sverige inga kva-litetskrav, det enda som rknas r anta-let besk/operationer: vad patienten harfr nytta av tgrderna verkar inte varas intressant. Hr finns det enorma po-tentialer att frbttra och utveckla vr-den. Det gller i lika hg grad privat somoffentlig sjukvrd, men kvalitetsaspek-terna mste in i ersttningssystemet. Detsaknas nstan helt idag.

Mer n bara vrd iersttningen

Av strre vikt, framfrallt p lite lng-re sikt, r att ersttningen av sjukvrdmste inkludera kostnader fr forsk-ning, utbildning och utveckling. Det tarcirka tio r att utbilda en beslutskom-petent kirurg, och den kliniska forsk-ningen ligger som bekant fr ffot.Ersttningen fr sjukhus med FoU-ta-ganden mste drfr ligga p en hgreniv n renodlade produktionsenheter.Annars blir det ju inte ngon ny perso-nal utbildad.

Dansen kring guldkalven -eller den osynliga handenAlla hlsoekonomiska styrsystem r ransoneringssystem. Kvantitet r viktigare n

kvalitet. Men ocks kostnader fr forskning, utbildning och utveckling negligeras. P sikt

r det rent marknadsekonomiska tnkandet frdande fr sjukvrden - och fr

patienterna.

Av Olle Svensson, Ume

7ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

8 ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Och att gra fel, r det dyraste man kangra.

Dags att snegla p - USA

Man br ocks snegla p det amerikan-ska systemet, dr federala bidrag en-dast utgr till de sjukhus som fyller vis-sa specificerade krav p en bra utbild-ning. Det r ju inte frvnande att ettslimmat team med bara specialister sombehandlar utvalda fall, kan hlla en heltannan produktivitet n en koloss tilluniversitetssjukhus med ett helt annat pa-

tientpanorama. Man kan tycka vad man vill om privat-isering och vrdgaranti, men det som nuhnder inom ortopedin hade inte hnt omdet inte tillkommit nya incitament. Omvi tar vara p det positiva och innova-tiva i den nya situationen, kommer denya finansieringssystemen att bidra tillatt utveckla behandlingen fr patientermed sjukdomar och skador i rrelseor-ganen.Om vi r passiva, riskerar vi att ut-veckling och forskning kommer pundantag.

Olle Svensson r professor och verk-samhetschef p Norrlands Universi-tetssjukhus, Ume och ordfrande i

SOF

ReferenserInvisible hand. http://en.wikipedia.-org/wiki/Invisible_handGoldie I, Rosengren B, Moberg E, He-delin E. Evaluation of radiation treat-ment of painful conditions of the loco-motor system. A double blind study.Acta Radiol Ther Phys Biol. 1970Aug;9(4):311-22

Kanske dags att snegla p USA nu, dr en bra utbildningsverksamhet r en frutsttning fr federala bidrag.

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

eTTVSjSFUUJOUFSOBUJPOFMMUGzSFUBHQlEFOPSUPQFEJTLBNBSLOBEFO7JMjHHFSFOTUPSEFMBWWlSPNTjUUOJOHQlGPSTLOJOHPDIVUWFDLMJOHPDIIBSGzSOjSWBSBOEFSFHJTUSFSBEFQBUFOU7lSNJTTJPOjSBUUVUWFDLMBPDIUJMMIBOEBIlMMBMzTOJOHBSJOPNPSUPQFEJTPN

GzSCjUUSBSNjOOJTLPSTMJW -JGF8JUIPVU-JNJUBUJPOTWlSUNPUUPPDIMFETUKjSOB

4UBCJMUJMMWBSP

7JEGSlHPSLPOUBLUBeTTVS/PSEJD"#XXXPTTVSDPN

$5JjSWlSUBHHTLFQQJOPNLOjPSUPTFSGzSMJHBNFOUTLBEPS%FOOOTJFONjOHEPMJLBVUGzSBOEFOCFSPFOEFQlBLUJWJUFUTOJWlEFTTVUPNOOTEFOClEFTPNTUBOEBSEQSPEVLUPDIGzSNlUUCFTUjMMOJOH

%FOBCTPMVUGSjNTUBGzSEFMFONFE$5JjSBUUBOWjOEBSFOLBOVUGzSBEFFTUBTQPSUFSPDIBLUJWJUFUFSQlzOTLBUTjUUNFETUBCJMJUFUJGPLVT

4UFBENBO)BXLJOTTUVEJFO&OTUVEJFBWQSPGFTTJPOFMMBVUGzSTlLBSFNFEGSjNSFLPSTCBOETTLBEBWJTBEFBUUTLJElLBSFVUBOPSUPTMzQUFHlOHFSTUzSSFSJTLBUUESBCCBTBWFOLOjTLBEBjOVUGzSTlLBSFNFEFO$5JLOjPSUPT4UVEJF$BXMFZ18'VODUJPOBM,OFF#SBDJOHGPS4LJJOH"3FWJFXPG'BDUPST"GGFDUJOH#SBDF$IJPTF5PQ"DVUF$BSF5SBVNB3FIBCJMJUBUJPO4UVEJF$BXMFZ18,OFF#SBDJOH4DJFODFPG1TZDIPMPHZ*O,OFF-JHBNFOU3FIBCJMJUBUJPO$IBQUFS$IVSDIJMM-JWJOHTUPO/FX:PSL

eOTLBSEVSBQQPSUFOJTJOIFMIFUNBJMBJOGP!PTTVSDPN

$5JPSUPTFSOBjSVQQTLBUUBEFBWFMJUJESPUUTNjOPDIJESPUUTMjLBSFzWFSIFMBWjSMEFO0SUPTFOTJUUFSQlQMBUTUBDLWBSFFOQFSGPSFSBETJMJLPOQPMTUSJOH&OFYJCFMNBOTDIFUULSJOHWBEFONJOTLBSSPUBUJPOTLSBGUFOZUUFSMJHBSFPDIEFHKVUOBLBOUFSOBHBSBOUFSBSFOCSBQBTTGPSN$5JPSUPTFSIBSFOVUNjSLUTVTQFOTJPOWJMLFUjSFUUBWTLjMFOUJMMBUU$5JWBSJUMFEBOEFJOPNCSBOTDIFOEFTFOBTUFlSFO

N10 ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Ortopediskt Magasin stllde ett antal frgor till vra privata kliniker om

hftledsartroplastik. Gldjande nog svarade nstan alla, och drfr kan vi nu presentera

den hr intressanta sammanstllningen.

r man kper en bil frn Vol-vo eller SAAB fr man ISO-certifierade produkter och ga-ranti, man r som konsumentskyddad av konsumentkp-slag.Om man anlitar en snickaregller konsumenttjnstlag.Vad gller fr sjukvrden?Vad str i avtalen?Inom landstingen kommer re-turerna ter in i samma sys-tem, mrks de egentligen av?De syns senare i olika regis-ter, men kostnaden ligger re-dan p frra rets bokslut.Det fr ju aldrig bli fel n-gonstans men det hnderibland. Var slutar ansvaretfr patienten?Vi frgade vad som trots alltskulle hnda om ngot gickgalet nr man opererar pri-vat. Vi fick olika svar och detknns som om tanken medgaranti r rtt ny.

Framgng ocheffektivitet

Vi ville ocks veta vad mantror r de frmsta faktorernatill framgng vad gller ef-fektivitet. Mnga landstinghar tagit efter ider vad gl-ler att tnka i produktions-termer och flden. Fungerarsystemen oavsett var de till-mpas? Vad tror de privataaktrerna fungerar bttre hosdem?

Tack till er somsvarat!

Fr att stlla ngra av dessafrgor satte redaktionensamman en enkt. Fr att det

skulle bli hanterligt valde viut dem som rapporterar tillsvenska hftregistret och somfanns med i rapporten 2006.Vi valde att endast frga omprimra hftartroplastikerfastn mnga enheter ocks

har stor vrig verksamhet.Totalt sju enkter skickadesut och ndde fram. Alla svarfinns hr intill.Enheterna har svarat olika ut-frligt p olika frgor ochpresenteras hr i sin origi-

nalform.En frga som man kanskeborde haft med r om det be-drivs undervisning p de oli-ka sjukhusen men den frganfr vi ta i ett annat nummer.Tack till er som svarat!

Finns det resultatgarantihos privatortopederna?

Vra frgor om primr hftledsartroplastik1. Ungefr hur mnga primra hftproteser opereras per rhos er?

2. Hur lng r vntetiden hos er mellan beslut om operationoch op?

3. Procentuellt hur stor del av patienterna kommer frn: a) Privat betalning/ privat sjukfrskring?b) Vrdgaranti c) Fritt vrdval d)Annat, -vad?

4. Sedan hur lnge rapporterar ni till hftplastikregistret /hftprotesdispensren?

5. Hur vljer ni implantat?

6. Gller vanlig konsumentkpslag som garanterar ny vara(ny operation, revision) eller pengarna tillbaka vid kompli-kation t. ex. lossning inom tre r?

7. Vad anser ni r den frmsta faktorn som gr er mer kost-nadseffektiva n landstingsdriven sjukvrd?

11ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Vntetiden r aldrig lngre n ngra mnaderLars Carlsson, OrthoCen-ter i Gteborg:

1. Cirka 100 artroplastiker per r fr nrvarande, ngot flerhfter n knn. Liten andel armbge och axel. Kapacitetcirkaa 250 per r och med nytt avtal med Vrmland be-rknas produktionen fr 2008 bli cirka 200.

2. Vntetid: Egentligen ingen om patienten vill bli ope-rerad snabbt, i praktiken ca en mnad.

3. Fr nrvarande kommer 100% av vra artroplastik-patienter frn privata frskringar eller privat betalande pa-tienter.

4. Vi rapporterar till registren sedan starten av vr nya verk-samhet 2007.

5. Beroende p resultat frn nationella register och litte-raturdata. Vi anvnder bara implantat med de bsta resul-taten.

6. Skulle ett implantat vara defekt och orsaka omoperation(vilket vi nnu ej upplevt) skulle detta naturligtvis vara engarantitgrd. Komplikationer orsakade av biologiska or-saker erstts ej.7.Vi r mycket erfarna kirurger som bedriver klinisk verk-samhet fem dagar varje vecka. Inget administrativt arbeteunder kontorstid. All dagtid gnas sledes t patien-terna.Vi har mycket korta beslutsvgar, ingen byrkrati. Vi taralla beslut vid patientbesket, inga ondiga terbesk.Samma doktor ser patienterna hela tiden, frn mot-tagningsbesk till operation och terbesk. Vr organisa-tion r slimmad, ingen verfldig personal. Samtidigt ralla medvetna om att verksamheten mste uttnyttjas max-imalt fr att vi skall g runt ekonomiskt, det gr att all per-sonal r mycket flexibel. Vi har inga strykningar p ope-rationsavdelningen, all op-tid utnyttjas maximalt.Erfarna operatrer som har nisch-omrden med superspe-cialisering gr att operationerna gr snabbt, detta tillsam-mans med att vi utvecklat minimal invasiv kirurgi medfren snabb rehabilitering fr patienterna.

Vi har optimerade vrdprogram och nra kontakt medsjukgymnaster fr att s snabbt som mjligt rehabiliterapatienterna, vilket innebr korta vrdtider, som regel 3-4dagar fr protespatienter.Ansvarig operatr finns alltid tillgnglig dygnet runt oms krvs.Vi har en direkt koppling mellan vrt arbete och ekono-miskt utfall. Detta innebr att vi r mycket kostnadsmed-vetna, samtidigt som vi sporras av en hgre produktion.

Vra patienter betraktas som viktiga kunder som skall be-handlas s snabbt och effektivt som mjligt, en syn sominte alltid finns i offentlig vrd. Vi gr allt fr att under-ltta praktiskt och mentalt fr att patienterna skall bli bra.Vr tanke r att njda kunder r vr bsta marknadsfring.

Bjrn Wal-debck,Ortopediskahuset:

1. 450 st/r

2. ca 2- 4 veckor

3. 2007 kom 50% av pa-tenterna frn SLL och 50%utomlns.Vi har mycket f privatapatienter.

4. I registret r bara att kol-la i mnga r. Till hftdis-pensren fr.o.m. 2007.

5. Implantat vljs mot bak-grund av resultat i registretoch kostnad.

6. Fr.o.m. 2008 kommeravtal att skrivas dr kom-plikationshantering ingrinom en tidsperiod. Tidi-gare har SLL-avtalet varitgrundavtalet (enl konsu-mentkplag finns ju bl. a.ngervecka, men jag fr-stod parallellen).

7. Logistik och rollfrdel-ningen mellan arbetstagar-na.

Olof Lundin,Perago or-topedklinik:

1. Ungefr 20 hftplasti-ker per r.

2. Vntetiden mellan be-slut och operation r 0.D.v.s. vi planerar in vil-ken dag pat enten kanoch vi kan direkt.

3. Alla patienter via privatbetalning eller privat sjuk-frskring.

4. Rapporterar till registretsedan vi startade kliniken,brjan -07.5. Avseende cementfri el-ler cementerad protes: Vl-jer implantat och typ avfixation efter patientens l-der, aktivitetsgrad ochbenkvalitet.Avseende fabrikat helt ef-ter operatrens preferens.

6. I tillmpliga fall resone-ras detta om p ett vettigtstt. Det har nnu inte va-rit aktuellt.

7. Korta beslutsvgar.Mindre organisation. Ing-en vntetid fr patienten.

Antaletklientervarierarmellan20-450/klinik

Patrick verli,Movement:1.100 per r 2007.

2. Cirka tv mnader.

3. Privat betalning/privatsjukfrskring? 5%, vrd-garanti 80%, fritt val 15%

4. Hftplastikregistret2002, dispensren 2006.

5.Bland de som gr bst iregistren.

6. Nej.7. Liten enhet dr persona-len r samtrimmad.

12 ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Erik B Mathiesen, Elisa-bethsjukhuset, Uppsala:

1. Cirka 150-175 primra hftproteser per r.

2. Normalt cirka 6-12 veckor.

3. Cirka 40% frn gemensam vntelista med Akademis-ka Sjuhuset /Enkpings Lasarett enligt avtal med Uppsa-la lns landsting (I detta avtal ingr ven primra knled-sartroplastiker).Cirka 40% vrdgaranti/fritt vrdval frn Stockholms LnsLandsting (det gr ej att skilja p vrdgaranti/fritt vrdvald man inte hller vrdgarantitiden inom SLL.Enstaka cirka 2% - privata eller privat sjukfrskring.Resterande cirka 18% fritt vrdval/vrdgaranti frn vri-ga landsting.

4. Sedan slutet av -90 talet (vet ej exakt fre min tid),till en brjan enstaka patienter. 1999 opererades 21 pati-enter enligt hftregistret. Hftdispensren sedan 2007.

5. Efter behov och erfarenhet.Tv cementerade system som kompletterar varandra vl -Exeter och Lubinus SP2 - som bda r vldokumenteradei hftregistret.Som komplement tv ocementerade implantat som ocksr vldokumenterade (CLS och Corail).

6. Fr privatbetalande/frskringspatienter? Fritt vrdvaleller alla? r detta en praxis som tillmpas av ngotlandstingsdrivet sjukhus gentemot bestllaren vid t.ex. ti-dig lossning, luxation eller postoperativ djup infektion?

En intressant tanke - frutsatt att kostnaden fr knda ris-ker r inbakad i ersttningen.

M.a.o. - den som har flera tidiga komplikationer n ettgenomsnitt i riket frlorar pengar och den som har frrekomplikationer tjnar extra kulor. Mjligen ett effektivt in-strument fr bestllaren att driva kvalitetsarbetet.

Jag frmodar dock att man ganska snart skulle hamna i sv-ra grnsdragningsfrgor t ex med tanke p bengenhet attrevidera snabbt eller hellre sega p det hela med konser-vativa medel, s som sluten reposition eller lngvarig anti-biotikabehandling, till man passerat den magiska tids-grnsen.

7. Effektiv planering - logistik och patientflden - och storkontinuitet i arbetet (ingen joucomp).F hnder och relativt stora volymer per operatr. Ingenstrande akutverksamhet som sliter snder en tight pla-nering.

Denna modell finns ju ven i landstingsdrivna enheter ochfungerar utmrkt (t ex Sdersjukhuset i Stockholm).

Ingemar Gladh, Stock-holms Specialistvrd AB:

1. 300-350st

2. 4-6 veckor.

3. Privat betalning/privat sjukfrskring? 1%Vrdgaranti + fritt vrdval 25-30%. Annat, -vad? Egetlandsting direkt och som underleverantr till annat sjukhusi landstinget.

4. Sedan start 8r sedan/1r.

5. Frn hftregistrets resultat/pris.

6. Normalt inte, men vrt senaste avtal med ett landstingger en form av garanti.

7. Logistik, snabba byten, tidig operationsstart, kostnads-medveten personal.

Enktenhar utformats

och genomfrts avredaktionen fr

OrtopedisktMagasin

E13ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

tt stenkast frn Sahlgrenska Universi-tetssjukhuset ligger nya Ortho Center pkrnet av Arvid Wallgrens backe ochmed den sttliga Annedalskyrkan somnrmsta granne. Skrper man blickenskymtar Slottskogen i bakgrunden. Or-tho Center r det senaste tillskottet avprivata ortopedkliniker och ppnade ssent som januari 2008 med artistupp-trdande av folkkra Galenskaparna.Man har ljusa, rymliga lokaler med vi-ta och duvbl vggar. Det skulle lttkunna tas fr ett arkitektkontor - omdet inte var fr personalens sjukhus-klder.

ULF THRNKVIST, ortoped och VD se-dan rsskiftet, tar emot i uppknpptskjorta och jeans. Han freslr en prat-stund innan vi gr runt och tittar p decirka fyrahundra kvadratmeter stora lo-kalerna. Liksom alla som jobbar hr har han ettfrflutet inom landstingsvrden. Hanvar verksamhetschef p ortopediska kli-niken i Karlstad.Trtt p byrkrati och lngsamma be-slutsvgar knns nya jobbet som envinstlott efter mnga rs landstingstjnst.Landstingsbyrkratin r ett argumentsom ofta frs fram nr man pratar med

privatortopederna.- Hr har vi en platt organisation och kor-ta beslutsvgar. Vi bestmmer sjlvavad som ska kpas in. Det r en av destora frdelarna med att jobba privat. Virr oss sjlva, sger han.Vi slr oss ner i lunchrummet, dr allaverkar mtas. Den skarpa vintersolenlyser genom de stora perspektivfn-stren. Det r avslappnat och hjrtligstmning. Den riktiga operations-stressen verkar inte riktigt ha infunnitsig. I vntrummet, med snygga design-mbler, sitter nnu bara ett par patien-ter. ULF NORDENSON, axelspecialist och

P nystartade Ortho center i Gteborg frnekar man bestmt att man plockar russinen

ur kakan och bara tar ltta fall. Det r reglerat i avtalen med uppdragsgivarna vilka

patienter man fr behandla.

Av Brje Ohlsson, Tomelilla

Ortho Center:Vi plockar inga russin

Trtta p offentlig byrkrati startade ortopederna Lasse Regnr, Ulf Nordenson och Lasse Carlsson tillsammans med Leif Swrd nya Ortho Center.

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/0814

en av de fyra delgarna, slrsig ner. I garkonstellatio-nen i vrigt ingr ortopedenoch idrottsskadespecialistenLEIF SWRD, LASSE REGNRoch LASSE CARLSON. De tvsistnmnda r specialister parthrosproblem och protes-kirurgi. Samtliga fyra harlng erfarenhet av lands-tingsvrden och jobbat pSahlgrenska universitets-sjukhus. Att OM skulle gra ett re-portage om Ortho Center varnrmast en tillfllighet. Psenaste SOF-mtet i Umeberttade Ulf Thrnqvist atthan blivit headhuntad, somdet heter p nysvenska, tilldet privata.Och eftersom redaktionenjust bestmt att vi skulle taupp den privata ortopedin,passade det som hand i hand-ske.D visste vi inte mer n som Ulfs planer. Han var vl-digt hemlighetsfull. Bakom Ortho Center str ettvrdbolag med det interna-tionellt klingande namnetGlobal Health Partner. Somvisserligen r noterat p denengelska brsen och bedriververksamhet i England, mensom hittills har varit mest in-riktat p Sverige.

Hgt lagd ribba

Global Health Partner star-tades 2006 av entreprenrenPER BTELSON, sedan hanhoppat av VD-posten fr vr-djtten Capio, som han ock-s var pappa till en gng. Denlngsiktiga planen nu r atti samarbete med intresseradespecialistlkare bygga uppen kedja av sm specialist-kliniker runt om i Europa.Ambitionerna r det inget felp. I en tidningsintervju s-ger Per Btelson att man skaha kliniker i vrldsklass.Det r i det skenet man skase Ortho Center. Ribban rmed andra ord hgt lagd.Global Health Partner riktarin sig p fyra omrden: or-topedi, ryggkirurgi och rygg-behandling, obesitaskirurgioch -behandling samt den-talkirurgi och protetik.I Hgsbo, ngra kilometerbort, ligger ryggkliniken Got-

henburg Spine Center drman gr strre ortopediskaingrepp och har vrdavdel-ningar fr inneliggande fall.Stockholm Spine Center,som startade r 2000, ingrocks i gruppen.

Planerar fr 4 000operationer om ret

Hr p Ortho Center handlardet enbart om dagkirurgi.Lttare fall.-Nr bda operationssalarnar klara kommer vi att kun-na gra omkring 4 000 ope-rationer per r om allt flyterp som det ska. P Spine-centret i Hgsbo gr man 13-14 operationer i veckan, s-ger Ulf Nordenson. Byggnaden som ursprungli-gen uppfrdes i brjan avsextiotalet r ombyggd frsitt nya ndaml och top-putrustad i alla avseenden,bl a magnetkamera.-Det r alltid sknt att hafunktionella och riktiga lo-kaler. Tidigare fick vi t. ex.dela rntgen med Carlan-derska, sger Ulf Norden-son.S smningom ska hr ock-s bli en komplett rehabav-delning i bottenplanet medsjukgymnaster.

Fotbollens Svennisp vggen

En fotbollsintresserad jour-nalist tycker naturligtvis att

de inramade fotbollstrjornap vggarna r ett roligt in-redningsgrepp. Ett arv frnden gamla IFK-kliniken,idrottsmottagning, som star-tades av Leif Swrd.En av trjorna r man extramallig ver, det r en gva avSven Gran Svennis Er-iksson, med namnteckningp.Svennis var fr vrigt engng trnare fr stans stolt-het Blvitt (IFK Gteborg)innan strre uppgifter lock-ade i fotbollsvrlden, bl. a.engelska fotbollslandslaget.Hr har vi ytterligare enkoppling till Ortho Center -Leif Swrd.

Den vrmlandsfdde orto-peden Swrd blev kvar somEnglands landslagslkare nrkompisen Svennis fick spar-ken och italienaren CAPELLOs smningom tog ver. Svennis trja fr bilda bak-grund nr vi ska ta dok-torsbilden p Lasse Regnr,Ulf Nordenson och LasseCarlsson. En bild p LeifSvrd fr anst tills han dy-ker upp frn senaste lands-lagsuppdraget i helgen.England- Schweiz, 2-1 pWembley. Ortho Center fr sina pati-enter frn frmst tv hll:dels frskringsbolagen ochdels frn landstinget genom

VD Ulf Thrnkvist hlsar p en nyopererad patient. Han r ortopeden frn Karlstad som lmnat operationsbordet fr attutveckla det privata konceptet Ortho Center.

Leif Swrd, ortoped med extrauppdrag som laglkare fr engelska fotbolls-landslaget.

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08 15

det normala upphandlings-frfarandet.-Vi har avtal med olika lands-ting, bl. a. Vstra Gtaland,fr hft- och knoperationer.Just nu hller vi p och fr-handlar med mitt gamla hem-landsting Vrmland, sgerUlf Thrnqvist.

Frskringspatienterny grupp

Det r helt normalt och ytterstvanligt numera, intressantarer d frskringsgruppen,som antyder att det hller patt hnda ngot nytt i Sveri-ge. I tider med lnga ker ochlandsting med ekonomiskaproblem vxer gruppen fr-skringskunderna. Framgngsrika fretag villha sina anstllda p jobbetoch inte hemma i sngen. Enbde rationell och rimlig tan-ke.- Patienterna ringer sitt fr-skringsbolag som bokar tidhos oss. Det r vldigt smi-digt. Just har vi ungefr likamnga patienter frn varde-ra lgret.I Ulf Thrnqvists VD-jobbingr inte bara de vanliga di-rektrssysslorna med ekono-mi och administration. En tyngre och mycket vikti-gare uppgift r att utvecklakonceptet. Att identifiera be-hov och erbjuda vrdls-ningar. Det vill sga hjlpaortopeder med entreprenrs-hjrtan (viktig egenskap) att

starta liknande specialisten-heter. -Det handlar om allt frn rd-givning till att erbjuda fi-nansiella lsningar.

Gott samarbete medgamla kollegor

En frga som ofta kommerupp r hur man samarbetarmed den offentliga sjukvr-den, om det finns problem,stngda drrar. Eller om alltr frid och frjd?Bde Ulf Thrnqvist och UlfNordenson sger att man hardet bsta samarbetet medlandstingssjukvrden. ndkan man inte komma ifrnatt det finns barrirer, intekollegor emellan men tjn-stemssigt.-Jag var tvungen att sluta pSahlgrenska nr jag brjadehr, men det r inga hardfeelings. Fr att understryka det godasamarbetsklimatet berttarhan att hans forskningshand-ledare r professor JONKARLSSON p Sahlgrenska. -Allt vi gr rapporteras i godordning till de kvalitetsre-gister som finns - de natio-nella hft- och knregistret,tillgger han.

Sjukhusortopederrycker in hos privata

Det hr typiska svar frn deprivatortopeder som vi talatmed. Alla sger att man har

det bsta samarbetet medden offentliga vrden. I Halland har till och medsjukvrdspolitikerna gtt medp att ortopederna p lasa-rettet fr rycka in hos priva-ta Movement nr man be-hver hjlp - och vice versa.Skert en strategin som vin-ner i lngden. P Ortho Center tycker manheller inte att talet om attplockar russinet ur kakan rsant. De ser nrmast frv-nade ut nr jag stller frgan.-Det str helt klart i avtalenmed vra uppdragsgivare vadvi ska gra och inte gra. Detr viktigt att det inte rderngra oklarheter p den punk-ten, sger regelexperten UlfThrnqvist.Ulf tycker inte att frgan omltta och svra patientfallknns riktigt relevant. -Det r klart definierat i v-ra avtal, och fr vi t ex enASA3-patient, s kan vi/fr viinte behandla henne. D hn-visar vi henne till den all-mnna landstingsvrden. -Vihar inte resurserna att ta handom alla fall helt enkelt. Mangr det man r bra p ochskickad fr.

Bttre vrd medkoncentration

Ulf Nordenson sger undersnabblunchen med pasta ochnyttiga bnor och grnt attsjukvrden mer borde kon-centrera specialiteterna tillvissa centra.

-D blir doktorerna , ja helateamet, skickligare och ris-kerna fr fel och komplika-tioner minskar.Ett av de stora problem inomdagens ortopedi (och annanverksamhet ocks) r attakutvrden, i vissa situatio-ner, kan stlla hela den pla-nerade ortopedin p huvudet.Frgan instller sig natur-ligtvis om det kan vara enuppgift fr hugade ortopederhos Global Health Partner?-Inte som vrt koncept rupplagt nu, i varje fall, sgerUlf Thrnqvist. Men han r inte frmmandefr sjlva tanken p hgspe-cialiserade, effektiva akut-sjukhus. -Jag skulle mycket vl kun-na tnka mej att ven den de-len skulle kunna drivas ra-tionellt och som en specia-litet. Men det r en sak fr po-litikerna, sger han.Mycket av vrddiskussionenhandlar om ansvar, vilket an-svar man tar fr bot och be-handling och vad som hnderom ngot gr snett?I den offentliga sjukvrdenligger det inbyggt i hela be-greppet offentlig vrd att manr skyldig att inom rimlig tidrtta till det som blivit fel.Men r det alldeles givet frde privata aktrerna? Finnsdet ngot bst fre datumr den raka frgan. Svaretfrn Ulf Thrnqvist kommerprompt och tveklst.-Vi tar det fulla ansvaret fralla vra patienter. Ngot an-nat kan vi inte gra. Det r vraffrsid att njda kunder/pa-tienter kommer tillbaka. Detvore nrmast sjlvmord attagera annorlunda.Att Ulf Thrnqvist r envarm anhngare av privat-vrd r sjlvklart annars skul-le han inte befinna sig drhan r nu, men han hyllar densvenska modellen och inteden man har i USA.-Jag tycker det r en bra mo-dell som vi har i Sverige meden offentligt finansierad sjuk-vrd. Men det behver intendvndigtvis innebra attdriften ska vara offentlig, denkan mycket vl vara privat.

Brje Ohlsson r redaktrfr Ortopediskt Magasin

Nr bda operationssalarna r i gng klarar man 4 000 operationer om ret.

SEfter nra 15 r, varav drygt 10r som specialist p det sto-ra universitetssjukhuset s-der om Stockholm, svaradejag p lockrop frn en nyvrld.En kollega hade lmnat kli-niken ett par r tidigare fr attbygga upp en privat enhet frhft- och knartroplastiker.Det hade brjat fungera fint,verksamheten rullade p ochnr operationsvolymernakade behvdes lmplig fr-strkning.

Trtt p nattpass

Jag hade brjat trttna plnga resor till arbetet ochjourverksamheten hade bli-vit alltmer frustrerande medhuvudsaklig sysselsttningatt mitt i natten vaska framobefintliga vrdplatser t aku-ta sjuklingar. Jag sade sledes upp mig ochhamnade i en delvis ny vrld.Den dagliga kliniska verk-samheten var vlbekant medmottagning, operation ochavdelningsronder, med denlilla skillnaden att mina pati-enter verkligen var bara mi-na dygnet runt. ven omman som kolleger frststcker upp fr varandra vidbehov var lkarkontinuitetenfr patienten nrmast 100-procentig frn frsta beskettill efterkontrollerna.Man undrade frsts hur manskulle klara sig utan de re-gelbundet terkommandekompveckorna, men upp-tckte rtt snabbt att dessamed rge uppvgdes av ute-

blivna journtter och dito hel-ger. Den stora skillnaden p dennya arbetsplatsen var de kor-ta beslutsvgarna. Ville vifrndra ngot diskuteradesdet direkt med VD. Vi stll-de krav p moderniseradeoperationsresurser och efteren kort tids grunnande gavsklartecken fr bygget av enny, nrmast kompromissls

artroplastiksal med super-ventilation.Rollfrdelningen var prak-tisk och bekvm enligt kon-ceptet skt ni ert s skter vivrt. P kontoret gnademan sig t administration ochekonomi, sjlva sktte vi pa-tienterna.Nr verksamheten var somallra strst opererades runt700 patienter rligen i den

lilla protesfabriken. Av olika skl beslutadesemellertid efter ngra r attstnga den vrdavdelning,som ju var en absolut frut-sttning fr vr verksamhet.Enheten var pltsligt histo-ria och ven om det fanns ut-rymme fr annan verksam-het var jag sen evigheter sinsnad p ledplastiker attjag hade svrt att tnka migatt sadla om.Ett erbjudande dk upp frnoffentligheten i form av Dan-deryds sjukhus, som jag i stortsett tidigare bara knde tillsom appendektomioffer p70-talet. En ny arbetsplatsigen, med verksamhet som istort liknar den som jag engng lmnade, men p baradryga halvtimmens cykelav-stnd.

Samarbetets gldje

terupptckte gldjen medha ett stort trevligt gng medgoda kamrater runt sig, hurmycket man kan lra sig pen rntgenrond och inte minsthur kul det faktiskt kan varaatt st tillsammans med ngonlikasinnad en halv dag ochrevidera en hft eller ett kn.Tyvrr frefaller vrdplats-tillgngen dremot inte hablivit bttre genom ren.Ekonomin? Tja, det kanskeinte r huvudsklet till atttervnda till offentlighetensljus!

ke Johansson r verl-kare i ortopedi vid Dande-

ryds sjukhus

16 ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Erik Severin.

Privatpraktikern som tervnde till landstinget:

Skn gemenskap- men smre ekonomi

Privatpraktik eller offentlig vrd? Artikelfrfattaren har gjort en tur- och returresa

- och upptckt fr- och nackdelar med bda.

Av ke Johansson, Danderyd

ke Johansson.

Sedan flytten till nya lokaler psjukhusomrdet i Halmstadnovember 2004, d vi varsammanlagt fem anstllda,har mycket hnt. I dag r vi43 anstllda varav fem orto-peder och en narkoslkare.Redan frn starten gjorde viprotesoperationer, men haded ingen egen vrdavdelning,utan fick kpa vrdplatser.

Fr att optimera fldet ochfrbttra kvalitn i vrdked-jan ppnades en vrdavdel-ning vren 2006. P vrdav-delningen finns plats fr 20patienter varav fyra platserr anpassade fr vervakningfrsta postoperativa dygnet. Vrdavdelningens filosofibygger p patientens delak-tighet i rehabiliteringen och

att lyfta fram det friska. I ochmed att patienterna r uppeoch gr operationsdagen harvi nu i snitt vrdtider p fyradygn fr hft- och knartro-plastiker.En annan viktig del i rehabi-literingen r den dagliga tr-ningen, dr mltiderna fylleren viktig funktion, d alla pa-tienter gngtrnar till och frn

dagrummet dr alla mltiderintas. Maten lagas i eget res-taurangkk av husmor MAY.I takt med ett kat inflde avpatienter har vi kat nyttjan-degraden av de tv befintligaoperationssalarna. Fr attkunna mta den kande efter-frgan frn vra uppdragsgi-vare beslutade vi att underslutet av 2007 bygga ytterli-

17ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Av Patrick verli, Halmstad

Det privata alternativet Movement startades 2001 av ortopederna Mats rjes och Patrickverli tillsammans med anestesilkaren Per Gustafsson.

Ett fritt flde av lkare och skterskor och annan personal mellan det privata

initiativet och landstinget - det lter fr bra fr att vara sant, men r verklighet i

Halmstad.

Movement:

Unikt samarbetemed Lnssjukhuset

gare en operationssal med la-minrt luftflde, anpassad frproteskirurgi.

Brist p lkare ochskterskor

Under 2007 utfrdes 2 000operationer varav 320 var slu-tenvrdsingrepp, huvudsak-ligen artroplastiker, resteran-de var ppenvrdsingrepp,bland annat 120 korsaband-soperationer. Under 2008kommer antalet operationeratt ka d den nya opera-tionssalen r i drift.Med den kande expansio-nen, har vi haft behov av yt-terligare personal. En sv-righet i Sverige r att rekry-tera ortopedlkare d det r-der stor brist p dessa i helalandet, framfrallt p lkaremed subspecialisering. En an-nan personalkategori som detrder brist p r operations-skterskor. I dagslget r vitrots detta i stort sett fullbe-mannade, men med en sal tilli drift sker vi ytterligare eneller tv ortopeder.En farhga vi har haft r attett privat sjukhus ltt kan bliisolerat frn den offentligavrden. Movements ambitionhar sedan starten 2001 varitatt finnas som ett komple-

ment till den offentliga vr-den. Denna ambition blevverklighet d vi 2007 skrev ettunikt samarbetsavtal medLnssjukhuset i Halmstad.

Avtalet innebr bland annatatt vi skall samarbeta i per-sonalfrgor, utbildning ochortopedins utveckling i Hal-land. Ett exempel r att all

personal fritt fr arbeta pbgge arbetsplatserna, vilketven inbegriper lkarna. Ettannat exempel r att vi fr tadel av Lnssjukhusets i Halm-stad resurser. Detta samar-bete r vi mycket stolta ochglada ver.

Nra samarbete ochgoda relationer

Fr att ett privat alternativskall kunna fungera krvsvrdavtal. Movement har nutre avtal med landstinget Hal-land och ett med Vstra G-taland. ver 50% av vrapatienter r utomlnspatien-ter. Vi har en mycket godrelation med vra uppdrags-givare och ett nra samarbe-te med Landstinget Halland,som ven r vra hyresvrdar.Fr att driva avancerad sjuk-vrd i privat regi r det vik-tigt att man arbetar seristoch ppet redovisar sina re-sultat och sitt arbetsstt. Videltar i alla nationella kvali-tetsregister och bjuder konti-nuerligt in verksamhetsfre-trdare frn andra kliniker.P detta stt kan vi ppet vi-sa vr verksamhet och skapaen dialog kring handlggan-det av patienterna med ml attskapa en sker vrdkedja. I

18 ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Under 2007 utfrdes 2000 operationer, ver 200 atroplastiker och resten ppenvrdsingrepp. Operationsskterskan Monica Persson undersker en patient.

Sjukskterskan Lotta Bengtsson med en nyopererad patient.Mats rjes och Martina Melander i receptionen.

17

och med detta undviks mngamissfrstnd. Fr att kakompetensen i verksamheteninbjuds kontinuerligt externasubspecialiserade lkare it.ex. artroskopisk kirurgi el-ler axelkirurgi.Detta kar dels vr egen kom-petens och dels fr vi hjlpmed operationer som annarsinte skulle kunna utfras hososs.En stor del av handlggan-det av ortopedipatienter inne-fattar rntgen. Ett problem inulget r att rntgenbilderlevereras i olika digitala for-mat vilket frsvrar hand-lggandet. Fr att frbttra detta har vistartat ett projekt tillsammansmed det finska fretaget Ma-well och G4it. Mawell harutvecklat ett webbaserat sys-tem dr alla rntgenbilder

som kommer till oss lggs inp vr egen server, koppladetill vrt journalhanterings-system, Kliniken. ven ar-troskopibilder och bilder tag-na med digitalkamera hante-ras p samma stt i DICOMformat.Fr att frbttra servicen frpatienterna vid mottagnings-besk och efter operationkommer vi under 2008 attbygga en egen digital rnt-genavdelning och drefter in-frskaffa en MR-kamera.Halmstads ortopedklinikkommer att vara vrd fr2008 rs ortopedivecka. Vihar av verksamhetschef AN-DERS WYKMAN blivit inbjud-na att medverka i delar avprogrammet.P tisdagen kommer Move-ment att st som vrd fr eninstruktionskurs i korsband-

skirurgi med dubbel bundle-teknik. Livekirurgi och fre-lsningar kommer att genom-fras i vra egna lokaler. Fa-kulteten bestr av professo-rerna TORSTEN WREDMARK,JON KARLSSON och JRI KAR-

TUS. I samband med dettakommer vi att ha ppet husfr alla intresserade.

Patrick verli rverlkare i ortopedi och

VD fr Movement Medical

19ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

Movements patienter kommer frmst frn hemlandstinget Halland och VstraGtaland, men ocks frn andra landsting, som den hr kvinnan med fotproblemfrn Malm. T.h: Siw Nilsson, ekonomisekreterare.

I20 ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

En ortoped i industrin:

Jag har inte bytt sida!Har jag bytt sida?

Nej, jag, Eva Jacobson, r fortfarande i frsta hand lkare, men jag anvnder mina

kunskaper och mitt ntverk i ett nytt sammanhang. En fr mig viktig uppgift idag r att

vara en lnk mellan lkemedelsindustrin och sjukvrden.

dag behvs vi lkare inom industrin mern ngonsin, d det s ndvndiga sam-arbetet mellan verksamheterna ltt eta-bleras med medicinska kunskapsfr-tecken. Jag har frmnen att arbeta p vrldensstrsta lkemedelsfretag Pfizer, somsatsar miljarder dollar varje r p lke-medelsutveckling. Ngot som inte kanske om man inte har ett intimt och fr-troendefullt samarbete med den medi-cinska professionen ute i den kliniskavardagen.

Otnkbar ortopedvardag utanindustrin

Vad man inte vet som vanlig doktor rhur enormt mnga ider som skrotasunder vgen fram till en frdig produkt,och hur lng tid det tar frn ax till lim-pa. Och hur mycket allt detta egentli-gen kostar.Lkemedelsutvecklingen r ju oerhrtviktig fr att vi ska kunna utfra vrt dag-liga arbete p kliniken hur skulle var-dagen te sig utan antibiotika, lgmole-kylra hepariner, NSAIDs och andraortopediskt nrliggande preparat?Ja, man kan ju frresten undra ver vaden ortoped gr i lkemedelsindustrin; smnga lkemedel har vl de flesta or-topeder inte koll p? Men det var jagsom kte p att sitta i lkemedels-kommitten och skta en del andra ad-minstrativa sthej nr det begav sig engng p ortopedkliniken p S:t Granssjukhus i Stockholm. Att f ha varit medom Artokliniken frn brjan var ocksoerhrt lrorikt (och kul!) vi blev dralla mer eller mindre tvungna att lra ossIT tidigare n de flesta.Efter Artrokliniken blev det ngra rsom verksamhetschef, affrsomrdes-chef och s smningom en avhandling. Att inte tycka administration r jobbigt

21ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

r en frutsttning fr arbetet inom l-kemedelsindustrin. Mycket mail blir detoch mnga SOPar (standard operatingprocedures) mste fljas. Rapporter skaskrivas och det r deadlines och mee-tings mest hela tiden. Nrmast dagli-gen har jag kontakt med kollegor pPfizer bde i Europa och USA; man frsnabbt ett internationellt ntverk somkomplement till det svenska.

Svensk lkemedelsforskninginnovativ

Genom den omorganisation som Pfizergenomfrde vren 2007, dr den kon-ventionella sljstyrkan kraftigt reduce-rades, har det blivit n mer viktigt fross lkare p fretaget att ha tta kon-takter med sjukvrden. Fr kontakt ms-te vi ha det blir ju inga nya spnnandepreparat om vi inte samverkar.Svensk lkemedelsforskning har varit,och r innovativ. Mnga goda ider harkommit frn enskilda lkare i sjukvr-den och Pfizer ger idag ekonomiskt stdtill bra projekt som drivs sjlvstndigt

ute p olika kliniker i Sverige. Givetviskontrollerade och transparanta projektunderkastade alla de regler fr detta somfinns idag.Detta utver de reguljra kliniska prv-ningar som fretaget hanterar. Dr r re-gelverket om mjligt n mer omfat-tande. Innan man 1986 lyckades fram-stlla syntetiskt tillvxthormon i Sveri-ge mixade man hypofyser till en soppafr bristiga patienter. Och ngra r se-nare kom det fortfarande svenskprodu-cerade lgmolekylra heparinet fram urngra rr p forskningslabbet. Sammaprodukt som n idag anvnds och fort-farande utvecklas.

Det stora testet p vanligapatienter

Mnga nya spnnande preparat finnsocks runt krken. Hela tiden startarnya kliniska prvningar av nya prepa-rat som kanske blir framtidens lkeme-del.Ett alltmer vanligt inslag r ven att l-kemedelsindustrin r delaktig i upp-

fljningen av hur nya mediciner funge-rar i den kliniska vardagen; nr lke-medlet r godknt fr allmnt bruk br-jar ju egentligen den stora testen p al-la vanliga patienter.Ett exempel p detta r det i r 20 rsjubilerande kvalitetsregistret av patien-ter som behandlas med tillvxthormo-net Genotropin. Dr finns idag drygt 62000 patienter frn alla hll i vrlden re-gistrerade.Att lsa p och fylla p sina kunskapermed nya rn r ngot som de flesta or-topeder bara drmmer om; och hinns detmed blir det p fritiden inom lke-medelsindustrin r det ett sjlvklart tjn-steuppdrag, liksom att delta i olika ut-bildningsaktiviteter.Fr att inte helt tappa kontakten med pa-tienterna jobbar jag kliniskt tv dagarvarje mnad, vilket uppmuntras av Pfi-zer.Jag har inte bytt sida, dremot ftt mj-lighet till andra perspektiv.

Eva Jacobson r medicinsk rdgivarep Pfizer AB

Vad vore sjukvrden utan sina piller?

DORTOPEDISKT MAGASIN 1/0822

et finns drygt 2 000 privatl-kare i Sverige, 800 av dem ranstllda i Praktikertjnst.Man r anstlld, men samti-digt egen fretagare med kravp att verksamheten ska gihop - och helst lite till. Fre-stllningen att privatlkarnaskr guld verkar vara en ut-bredd frestllning. Och i de-batten kan man ibland f in-tryck av att privatvrden harvind i seglen. Men ingetderar sant. Ska man tala om vindhandlar det mjligen om enpust. Landstingsvrden r enjtte i jmfrelse med det pri-vata - 86 procent offentlig-anstllda lkare mot 14 pro-cent privata. Och ser man tillekonomin s r - tminsto-ne de enskilda privatlkarnasvillkor kringskurna och vill-korade av de avtal man harlandstingen.

Typisk representant

Ortopeden TORSTEN ADAL-BERTH p Lkarhuset Ellen-bogen i Malm r i det hr av-seendet en typisk represen-tant fr privatlkarna. For-mellt juridiskt r han anstlldi Praktikertjnst, men prak-tiskt sett verkar han fungerasom vilken smfretagaresom helst. Han r sin egen

chef med lnsamhetskrav ochtotalansvar fr drift och per-sonal. Det betyder ocks me-dicinskt ansvarig. Han har treanstllda, tv operationsk-terskor och en mot-tagningssekreterare.

Det r med andra ord en vl-utrustad, klinik med recep-tion, lkarexpedition, tvunderskningsrum och enoperationssal med sterilise-ringsrum. -Det r en missuppfattning

att vi har bra betalt, men vi reffektiva! Drfr tjnar vibra. Vi har ocks ett hm-mande regelverk, sger haninnan jag ens hunnit stllafrgan.Han r vl medveten om dis-

Privatlkarna:

Vi kan kapa kerna- om vi bara fr...Hos Praktikertjnst betonar man entreprenrskap och smskalighet. Ett vrdens ICA

och Konsum i ett, skulle man lite tillspetsat kunna sga. Ortopeden Torsten

Adalberth p Lkarhuset Ellenbogen i Malm r i det hr avseendet en typisk

representant.

Torsten Adalberth har fin utsikt ver centrala Malm frn sina ljusa arbetslokaler.

Av Brje Ohlsson, Tomelilla

ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08 23

kussionen om privatortope-derna.-Jag sysslar med knn, ftteroch hnder. Titthlskirurgi pknn med lokalbedvning rmin specialitet. Jag gr artonoperationer i veckan.Det r vida mer n vad manhinner med p sjukhusen,hvdar han. Detta sagt som ettbevis p effektivitet och ra-tionalitet. Han har tv opera-tionsdagar i veckan, resten rmottagning.

500 operationer2007

Under 2007 gjorde han nra500 operationer, nstan hlf-ten avsg knartroskopi, tek-niskt komplicerade ingreppmed lokalbedvning. Cirkafemton procent av operatio-nerna handlade om halluxvalgus. -Jag har avtal med landsting-et om ett visst antal konsul-tinsatser per r. Varje tgrdr prissatt p kronan. Fr enhallux valgus fr jag till ex-empel 3 600 kronor. -Nr jag har ntt taket, ochdet har jag som regel gjort inovember, sjunker er-sttningen till ungefr hlf-ten.Det tycker han r fel och, urett vidare perspektiv, oeko-nomiskt. Orsaken till erstt-ningsminskningen kan mananta r att uppdragsgivaren,landstinget, vill ha kontrollver kostnadsutvecklingen.

Remitterade imajoritet

Den alldeles vervgande de-len av patienterna r remitte-rade frn ppenvrden, dis-triktslkare eller sjukgym-nast. Att f komma till Tor-sten Adalberth helt privat ochbetala ur egen ficka mstenstan vara ett mirakel att d-ma av det inspelade medde-landet p mottagningens te-lefonsvarare.Behovet av ortopediska tjn-ster tycks outtmligt. Fr av-talspatienterna r mlet att fett frsta mte med doktorninom tre mnader. Eventuel-la operativa insatser ska sedanske inom ytterligare tre m-nader.

-Det sker ocks med god mar-ginal. Vi pratar om en till tvmnader fr att f komma frunderskning. Om det intehandlar om frtur, s skeroperation inom ytterligarehgst tv mnader, sger han.

Delar kostnaderna

Det r fredag eftermiddag,Lkarhuset Ellenbogen medde vriga tjugotalet specia-listerna, verkar ha tagit helg.Det r lugnt och stilla. Orto-pedkollegan JAN L ERICS-TER slinker frbi och hlsarinnan han frsvinner hem tillFalsterbo och helgens vin-provning. Ericster och Adal-berth r de enda ortopedernap lkarhuset och delar ope-rationslokaler och viss ut-rustning fr att hlla nerekostnaderna.-Som du ser styr jag min var-dag sjlv. Vill jag ha en ledigfredag avgr jag det sjlv.Det r en av frdelarna medatt vara privat.Friheten och frnvaron avondig byrkrati r vanligaargument fr att bli privatl-kare. Begreppet entreprenrframhlls ofta bde som mo-tiv och ngot sorts bevis p ef-fektivitet. Praktikertjnst hardet som ett tungt argumentp sin hemsida, och TorstenAdalberth anvnder det ock-s nr han beskriver sin verk-samhet.

Missfrstdda ochdligt betalda...

Nackdelen med att vara pri-vat verkar mest handla omatt man knner sig missfr-stdda, sedda ver axeln ochhar fr lite betalt. Drom rder det hgst delademeningar. Det r naturligtvisheller inte frvnande att devi talat med tycker att det brvara mer av privat sjukvrd ilandet. Dr finns ocks stdfrn regeringshll som ndasedan maktskiftet vill f infler smfretagare i vrden.Mer privat blir det nog menutvecklingen gr intesmfretagarnas vg - sna-rare handlar det om storavinstdrivande vrdbolag i oli-ka samverkansformer.Regeringen vill ocks terin-

fra den fria etableringsrttenfr lkarna. Nr det gller detsenare verkar EU ha annanuppfattning, av konkurrens-skl och vill tvrtom begrn-sa och omintetgra privatl-karnas mjligheter att t exslja praktiken nr vill g ipension. Frslaget har haften frlamande inverkan pviljan att gra investeringarfr de som nrmar sig pen-sionsldern (mer om det pannan plats). Nr vi p tidningen bad Pri-vata Ortopeders Freningsordfrande ULF ANDN, G-teborg, bertta om de priva-tas situation fick vi frslagetatt kontakta Torsten Adal-berth i stllet.

Veteran somprivatpraktiker

Mest kanske beroende p atthan tyckte Adalberth varitmed lngre och hade strreerfarenhet av privat och of-fentlig anstllning. TorstenAdalberth gick fr elva r se-dan, efter femton r som l-kare p ortopeden i Helsing-borg, ver till det privata. Hanfick en frfrgan om att pp-na praktik p Ellenbogens l-karhus i Malm. D var hanrejlt trtt p frhllandenap sina gamla arbetsplats. -Jag fick inte utlopp fr minkreativitet och vilja att ratio-nalisera verksamheten. Jagknde mig instngd, sgerutan omsvep. Han sger vad tycker, r ltt-sam och avspnd. En spns-tig man i femtiorsldern,som kt flera Vasalopp. Detr inget fel p sjlvfrtroen-det. Det mrks p honom att dethr r ett mne som liggervarmt om hjrtat. Det r ing-en tvekan om var han str n-gonstans i debatten.Hromdagen hll han ett fre-drag fr ortopederna p Uni-versitetssjukhuset i Malm,MAS och beskrev ppet sinverksamhet. Avkltt och in iminsta detalj.-Jag redovisade till och medvad jag tjnade och hur mintaxa ser ut. Det r inget atthymla med. Det uppskattadesocks.-Det r fr stora barrirer

mellan det privata och det of-fentliga. Det mste vi ndrap. Fr samhllets - och pa-tienternas - bsta, deklarerarhan. -Tveklst skulle samhllettjna stora pengar p att lg-ga ver mer av sjukvrden pprivata entreprenrer. Lggut det som gr! Det r en tes som alla privat-ortopeder vi talat med hvdarmed emfas.

Hur r det medrussinen?

Det r hr talet om russi-nen i kakan kommer in. Frnprivathll hvdar man att detr feltnkt, orationellt ellerallmnt snack . Man hn-visar till avtal med olikahuvudmn om vad de fr ochinte fr gra. Rationalitets-och effektivitetstanken finnshela tiden med i de privatasresonemang.Det lter bde logiskt och rik-tigt, det som Torsten Adal-berth hvdar.-Mina lokaler skulle mankunna anvnda oftare. Jag harbde personal och opera-tionsutrymme tillgngligt.Man skulle kunna ta hit ett pardoktorer frn MAS och betaav kerna om man vill. Dethar jag ocks freslagit.-Men jag har inte ftt ngotgehr. n. Kanske man skatillgga. Men jag tycker attreaktionen p min frels-ning var positiv.

Provverksamhet?

-Tanken var att starta en prov-verksamhet under en begrn-sad tid fr att f ngot konkretatt visa upp fr politikerna.Och det handlar inte om n-gra stora pengar. En halv mil-jon skulle rcka fr att drivaen regelbunden kmottag-ning med jourkompledigadoktorer frn landstinget. Nuker de til Norge istllet. Detvore bttre att f behllaproduktionskapaciteten i Sk-ne.En droppe i havet, sett ur sjuk-huset synvinkel, menar han. andra sidan tycker han atttunga fall, som reumatikeroch diabetiker, dr sjukhusenfrfogar ver vlfungerande

24 ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

team, och dr det i mnga fallhandlar om superspecialister,br ligga kvar inom den of-fentliga sjukvrden. Tveklstocks akutvrden. Men myck-et av den ltta ortopedinskulle det finnas stora sam-hllsvinster i att lgga p pri-vata aktrer.

Fuskare ska inte fstyra

Riskerna fr missbruk r mi-nimala, och det finns funge-rande kontrollsystem frhuvudmnnen, menar TorstenAdalberth. Vl medveten omden senaste tidens larm omfuskande privatlkare. -Det r inget argument frmindre privatvrd. Ngra yt-terst f fuskare ska inte fr-stra fr alla rliga. Kvalitet r alltid svrt att m-ta.Om en doktorn r bttre ellersmre r nstan omjligt attsga och patienterna kan in-te skilja p en trevlig ochskicklig doktor.Svida det inte handlar omuppenbara missgrepp, menarAdalberth.-Vi r anslutna till ngot somkallas KvalPrak, privatl-karnas kvalitetsskringssys-tem och Praktikertjnst egetkvalitetsskringssystem,Qal,som ger en feedback p hur viligger till i olika avseenden. Men han menar att det bstamttet p kvalitet r det na-turliga filtret nr det gllerprivat verksamhet - njdakunder/patienter. -Skulle distriktslkarna intevara njda med mig eller pa-tienterna klagar s slutar mankomma. S r det bara. Med den skriande brist portopedspecialister som rderoch en vrdsektor som knarunder trycket torde nog denrisken var minimal. Det skanog mycket till fr att en pri-vatortoped som Torsten Adal-berth ska st utan jobb en dag.Det tillstr han ocks.Kontakten med patienterna,det personliga mtet ga motga, tillhr ljuspunkterna i ar-betsvardagen. -ven om kakan som patien-ten kan ha med sig r fet ochdryper av honung blir man

varm och glad t gesten. S-dant hnde aldrig p sjuk-hustiden. Detta sagt fr att beskriva at-mosfren p mottagningenoch hur han ser p patien-trollen. I nringslivet brukar det fram-hllas att man alltid ska varatillgnglig fr sina kunder, in-te minst i denna digitalise-rade vrld har det nstan bli-vit en plga. Det r vl nnuinget tungt argument inomsjukvrden, men TorstenAdalberth tycker det.-Mina patienter kan n mignr som helst. De nyopere-rade fr till och med mina pri-vatnummer. Det har hnt attngon har ringt mig under enhelg, och varit orolig fr n-got. Det inte ofta, men dethnder, och det r en trygghetsom mina patienter ska kn-na.

Datorn styr uppvardagen

Att styra sin vardag och lg-ga upp arbetet sjlv tillhrprivatortopedens sjlvklaraoch uppskattade rtt. Och Tor-sten Adalberth, som r tek-nikinriktad, insg tidigt vik-ten av att utnyttja datorns mj-ligheter till en rationellare var-dag.Allt journalmaterial r lagt pdata, frn tidbokning till jour-nalanteckningar, remisser ochreceptbestllning.Varje patient kan han enkeltflja bde bakt och framt itiden, vad som gjorts och vadsom ska gras. -Det gr snabbt, man glm-mer inget, och jag kan enkeltg tillbaka och se vad som ti-digare gjorts med en viss pa-tient, sger han. -Jag lever definitivt ett rika-re liv nu. Jag hinner mer nbara jobb. Nr du och jag rklara ska jag ka ivg ochpyrscha vildsvin, sger hanleende.

(Kommentar: Pyrscha, jakt-term fr smygjakt, fr de san-na jgarna det enda rtta)

Brje Ohlsson r redaktrfr Ortopediskt MagasinLkare under luppen, eller i alla fall operationslampan.

25ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

1. Hur lnge har du jobbat privat?-Jag r ansluten till frskringen sedan1986.2. Varfr?-Det brjade hemma i villan med fri-tidspraktik och jag upptckte att det vargivande och uppskattat. Tanken p attlmna det stora sjukhuset blev allt star-kare. Jag fick inte utlopp fr ider jaghade, dessutom mrkte jag att jag hadeen liten entrepenr inom mig.3. r det inte ensamt, saknar du interntgenronderna i kollegers sllskap?-I brjan var det kanske lite ensamt. Jaghar dock alltid arbetat tillsammans medandra kollegor frn andra specialiteter.4. Blir man inte lite akterseglad somprivat ortoped, hur hnger du med?-Tvrtom! Nu besker jag ofta storainternationella kongresser. Tidigare vardet de stora docenterna som fick ka.Ville man ka fick man bekosta det sjlvmed beskattade pengar. -Dessutom prenumererar jag p 4-5 me-dicinska tidskrifter.5. Hur mnga operationer hinner dup en dag? Hur ser en vecka ut?-P en arbetsdag gr jag ex. en chevron,tv artroskopier med meniskkirurgi,samt tre ytterligare op som hall.rig, ham-mart, morton, CTS, tenolys, Dup, epi-condylit etc.-Jag arbetar ca fyra dagar i veckan frn08 16.30 (en timmes lunch och slutartidigt p torsdagar). Jag fr anpassa minverksamhet efter nr jag nr mitt eko-nomiska tak. Kommer jag ver fr jaginte betalt och jag har ingen lust att ar-beta gratis. Detta knns frustrerande.Man vet att det finns ett stort behov,patienter gr sjukskrivna men vi fr in-te arbeta... Ibland frstr jag mig inte ppolitiker. Nationalekonomiskt mste det

bli dyrare att gra p detta stt.6. Jag har alltid trott att man som pri-vat opererar enklare hammartr ochliktornar i kosmetiskt syfte p fulltfriska patienter, r det sant? -Nej. Sjlvklart inte. Jag skulle aldrigoperera en patient av kosmetiska skl.D fr de ska en plastikkirurg.7. r indikationerna desamma som ioffentlig sjukvrd? Ser du att detfinns en risk fr indikationsglidningnr man fr mer betalt om man ope-rerar en patient n om man lter bli?Finns ngon kontroll vad gller indi-kation/operation/debitering?-Ja, vi r nog kanske lite mer mna omvra patienter. P det stora sjukhusetkan det nog bli s ibland att man be-handlar t.ex. en klassisk morton med enpositiv Mulders klick med att ge pat enpelott. Vi vet ju att det inte fungerar. Be-svrliga pat tar vi hand om. P det sto-ra huset vet man ju att dessa stackarevandrar mellan alla doktorer. Ingen villop osv, eller hur? Som privat opererarman inte patienter som inte vill eller be-hver kirurgi. Om man gr det fr manett dligt rykte och d kan man ju intefortstta. Vad gller kontroll och upp-fljning har alla privata vrdgivare enkvalitetskontroll. Praktikertjnst grocks kvalitetskontroller.8. Tror du att man som privat lttareger efter fr patienttjat om operationfr att tillfredstlla kundens nskan?-Vi lyssnar nog bttre p patienternaoch tar mer hand om dem. Njda pati-enter garanterar ju verksamheten. Ingapatienter, ingen ln. P det stora sjuk-huset fr man ju ln vad som n hnder.Jag artroskoperar en patient med kndgonartros som har anmnes p t. ex. eninslagen menisk eller dr en trasig me-

nisk r det stora problemet och artrosenunderordnad. 9. Kan man n strre framgng medsoftad belysning i vntrummet, sta-re syster och gratis kaffe? -Det r klart att patienterna mr bttre iett varmt vackert inrett vntrum medskna ftljer och avslappnad musikistllet fr plaststolar i ett kalt vntrum.Det r klart att det r bttre fr turistenatt ka i frsta klass p Thai om det in-te kostar mer fr den enskilde. Mlet rju det samma.10. Vad hnder om ngot gr snett?En Hallux valgus som blir en Halluxvarus t.ex, opererar du om patientengratis eller finns frskringar fr snt?-Vid ev. komplikationer fr patientenkomma hit direkt ven om det r p minlunch. Jag tar varken ut arvode frn pa-tienten eller landstinget. Vid en ev. in-fektion, tack och lov mycket sllsynta,gller detsamma. Samma sak vid en ev.reop. om jag kan lggas till skuld. Vi harfrskringar som tcker detta. r manansluten till det allmnna gller pati-entfrskringen.11. Har du mrkt av vrdgarantin?Har du ftt mer eller mindre att g-ra? Beror din verksamhet av ksitu-ationen?-Ja. Ett flertal patienter slussas hit frnsvl Skne som andra landsting. Idagfinns en kad ksituation. Sedan jagbrjade arbeta har jag aldrig haft min-dre vntetid n 2-3 veckor. Idag r dettyvrr ca 3-4 mnader till mottagning-en. Vissa operationer ssom hallux val-gus kan f vnta upp till ett r.Tack, Jan Hultin!

Karin Andersson r specialistlkarep Visby lasarett

26 ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

I huvudet p en entreprenrJan Hultin, privatpraktiserande ortoped i

Skne och tidigare aktiv i Privata Ortopeders

Frening r anstlld av Praktikertjnst och

trivs med att jobba privat. Nr jag trffade Jan

p fotmte i Sundsvall i januari gick han med

p att besvara ngra av de elaka pstenden

som florerar om privat verksamhet.

MS 30 ZCA

MS 30Trilogy/TM cup

MS 30 Multipolrt huvud

CLSTrilogy /TM cup

CLSZCA

CLSLarge Diameter HeadDurom cup

Zimmer Hip SystemsDifferent solutions - One philosophy

TRIPLE TAPER

Cemented PrimarySolutions

HybridSolutions

FractureSolutions

Uncemented PrimarySolutions

Reverse HybridSolutions

Metal-on-MetalSolutions

28 ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

ven brukarorganisationer iSverige och de danska ochnorska freningarna och rinbjudna att delta. En ge-mensam programkommitthar arbetat fram ett veten-skapligt (och skerligen endel ovetenskapligt) programsom kommer att saxas i oli-ka parallella sessioner medolika inriktning.

Stressdoktornkommer

Programmets innehll skallinspirera och ge frdjupadekunskaper i aktuella mnensom berr ortopedteknik istort.Utav vra internationellafrelsare kommer GARY BE-DARD, CO, som r en myck-et erknd materialspecialistsrskilt inom plaster.Vi kommer att f frmnenatt lyssna till beteendeveta-ren TOMAS DANIELSSON,ven knd som stressdok-torn, som talar om smrta urett beteendevetenskapligtperspektiv.Konferensen kommer att gemjligheten att strka de oli-ka tvrvetenskapliga teamsom den ortopedtekniskapersonalen jobbar i.En del av fredragen inrik-tas nmligen p att ge kun-skap och engagemang till deyrkesgrupper som finns re-presenterade i dessa team.

Hlsoekonomi

Hlsoekonomi, idrottsska-dor, smrta, sr/srlknings-

mekanismer, barn och ma-terial/biomekanik/design, rbara ngra av de mnesblocksom kommer att vara med idet vetenskapliga program-met.

Vrt strstaengagemang

P lrdagen r brukare in-bjudna att beska konferen-sen, svl utstllningen somfrelsningar. Delar av pro-grammet kommer att inriktasmot brukarna med bl a fre-drag om grunder i ortoped-teknik och olika diagnoser.ven deras egna tankar kom-mer att berras vilket bordeintressera oss professionellainom branschen.

Hur skall vi utforma vrakonferenser i framtiden fratt passa alla aktrer inomortopedtekniken?Det r mnga intressenterrunt omkring oss och nya yr-keskategorier kommer tillsom agerar p samma mark-nad. SOIF r ju en intresse-frening vars strsta enga-gemang rligen ligger kringatt ordna en bra konferens.Det ligger i vrt eget intres-se att det blir ett bra utbild-ningstillflle fr oss som rintresserade av ortopedtek-nik.

Lmna dinasynpunkter!

Konferensen skall vara en

gedigen mtesplats drmnga kan komma till talsoch har mjlighet att frga.Det skall vara attraktivt b-de med bredd, dvs med fle-ra mnesomrden och spe-cifikt fr en specialist. Desenaste trenderna skall ock-s finnas med.Det man som enskild kan g-ra fr att pverka framtidenskonferenser r bl a att ta dentid det krvs vid avslutning-en av rets konferens att fyl-la i utvrderingsformulr.

Anvnd hemsidanoch skicka frslag

Kommer man inte att delta-ga i r d man kanske ms-te vara hemma fr att upp-rtthlla ordningen, gr detatt anvnda den nya hemsi-dan och drigenom skickafrslag p vad man vill kom-mande konferenser skallhandla om. Skriver man ennskelista r det strre chansatt nskningarna faller in.

Alltid bra mten iGteborg

Frutsttningarna r goda fren lyckad konferens i r.Det r nstintill ett krav attdet blir lyckat i och med attdet Nordiska mtet 2009kommer att ga rum p sam-ma plats.Gteborg frknippas med bramten. Det r ett gott ryktesom skall levas upp till!

SOIFStyrelsen

Snart r det dags!P Gteborg Convention Centre(Svenska Mssan) den 17-19 april under Ortopedteknik

2008 trffas strre delen av den ortopedtekniska branschen igen. Sveriges

Ortopedingenjrs Frening (SOIF), Sveriges Ortopedskomakares Frening (SOS) och

Sveriges Ortopedtekniker frening (SOTF) bjuder in samtliga yrkeskategorier som finns

p en ortopedteknisk avdelning.

ett stort steg framt

ssur r ett internationellt fretag p den ortopediska marknaden.

Vi lgger en stor del av vr omsttning p forskning och utveckling

och har fr nrvarande 211 registrerade patent.

Vr mission r att utveckla och tillhandahlla lsningar inom

ortopedi som frbttrar mnniskors liv. Life Without Limitations,

vrt motto och ledstjrna.

fr mer information, kontakta ssur nordic info@ossur.com eller besk vr hemsida

www.ossur.com.

PROPRIO FOOT gr gng i trappor och sluttningar till en helt ny upplevelse.

PROPRIO FOOT r vrldens frsta intelligenta protesfot. Den uppfattar sin egen placering i tid och rum, bearbetar informationen och agerar p frndringar i terrngen. Protesfoten ger kad markfri gng genom att auto-matiskt dorsalektera under varje steg.

Med PROPRIO FOOT fr brukaren en balanserad och symmetrisk gng ven i upp- och nerfrslut och risken att snubbla r minimal. Gng i trappor och sluttningar blir garanterat en helt ny upplevelse fr brukaren.

PROPRIO FOOT ytterligare ett steg mot Life Without Limitations.

S30 ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

keptikerna till privat driven vrd menaratt den privata sjukvrden bara tar de en-kla fallen, plockar russinen ur kakanoch stjl skattemedel frn den offentli-ga sjukvrden. De glider p indikatio-ner och lmnar ingen garanti om ngotgr snett. Eftersom det mste produce-ras en vinst till aktiegarna, hur kan dvrden bli bttre? andra sidan menar de privata fre-sprkarna att landstingsdriven sjukvrdhar ett s lgt tempo att den inte r fr-svarbar. Det saknas alla former av inci-tament. Kraven p produktion och pre-station r obefintliga och om budgetengr back skjuts det bara till mer skatte-medel.En hel del kolleger i landstingen lekeribland med tanken om att starta eget, el-ler i alla fall jobba privat.Skr man guld med tljkniv i det priva-ta, hur funkar det?

S hr gr du

Fr att kartlgga Svenska ortopedersmjligheter till att jobba privat tog jagkontakt med Praktikertjnst i Stockholmfr att hra hur det fungerar i den pri-vata svngen. Jag frknippade Prakti-kertjnst frmst med tandlkeri, menven specialistlkare engageras i fre-taget. Jag fick med kort varsel trffaLARS HELLMAN, regionchef fr straSverige som enbart jobbar inom hlso-och sjukvrd med specialistetablering.Eftersom jag r en vanlig landstings-anstlld vet jag inte s mycket om de oli-ka formerna fr privat verksamhet ochjag bad Lars frklara vergripande. Jag

Privatpraktik- drm eller mardrm?Hur gr det egentligen till att bli privatpraktiker? Vilka fr- och nackdelar finns det? Vad

har man fr kostnader?

Karin Andersson har stllt nyfikna frgor till Praktikertjnst och ftt raka svar tillbaka.

Men n s lnge har Karin inte bestmt sig - och kanske gr hon rtt i att vnta.

Utredningens slutliga frslag vntar vi nmligen fortfarande p.Av Karin Andersson, Visby

31ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

har ocks frsttt att det rder viss tur-bulens i nulget avseende den s.k. eta-bleringsrtten. Vras det fr den priva-ta ortopeden? Men nyvunnen egen-fretagaranda, borglig regering och allt?Nja, inte fr den privata ortopeden, meni dagslget fr den privata vrdcentra-len. Flera landsting (Halland Stockholmoch Vstmanland ) har infrt s.k.vrd-val. Dr kan lkare p vrdcentralenverka enligt Kundvalsmodellen, drpatienten har med sig en summa peng-ar. D.v.s. vrdcentralen fr bara betaltfr listade patienter och patientbesk.Men det fungerar inte s fr specialis-terna.

50-plussare vill starta eget

Jag undrar vilka lkare som hr av sigtill Praktikertjnst. r det de som trtt-nat p den offentliga vrden? Lars be-rttar att den vanliga lkaren r en spe-cialist i ldern 50+ som r rtt erfaren.De har ofta hamnat med en del admi-nistration p kliniken, sektionschefskapeller andra uppgifter. Jourer sliter ochman har lust att gna sig t mer opera-

tiv klinisk patientnra verksamhet.-Det fr man hos oss, sger Lars, vi tarhand om administrationen. Vi hjlper tillmed avtal, lner, fakturering, IT, juridikm.m.Av all vrd som finns i Sverige r 9%privat, i Stockholm r andelen hgre, ca20%. Praktikertjnst har mest verk-samhet i Stockholmsomrdet, Skneoch Gteborg, i resten av Sverige r detglest med privat vrd.S hur funkar det nu d om jag skul-le ringa till dig om att f starta eget,frgar jag. Vad hnder d?-Vi stter oss ner och jag lyssnar p dinid. Om den verkar bra kanske vi kom-mer verens om ett samarbete. Jag hjl-per till att frhandla avtal med lands-tinget. Du blir anstlld men din verk-samhet r en resultatenhet bland mngaandra. Vi berknar hur mycket m-nadsln du kan lyfta ut. Vi skter ver-gripande administration och tar i genom-snitt 4% av din omsttning i ersttning.-Det verskott som frhoppningsvis blirp mottagningen/resultatenheten stannardr och disponeras av dig(investering-ar, utbildning, ln) .

Det lter lite med fyra procent?-Ja, men det r mnga resultatenheter.Omsttningen r runt 9 miljarder/r.Om det gr t skogen d? Det kanskevisar sig att jag r en alkoholiserad lat-mask?-Ja, ibland gr man p pumpen men dethnder vldigt sllan.Vilka konkurrenter finns? -Capio, Carema, GHB m.fl., men dr rman som lkare en vanlig anstlld fastav ett privat fretag istllet fr lands-tinget. Praktikertjnst r mer att liknamed ett producentkooperativ.

Attityder och incitamentavgrande

Vi pratar om vad som gr att det kan blieffektivare vrd i egen regi och Larstror att det handlar om bde attityderoch incitament. Det lnar sig ju att va-ra produktiv och alla inblandade knnerfr verksamheten. Han ppekar myck-et riktigt att jag sitter och intervjuar ho-nom kl 10 en vardagsfrmiddag, om jagjobbade som egen skulle jag troligeninte vlja den tiden. -Mina lkare vill in-te trffa mig nr de har som mest att g-ra utan jag r tillgnglig fr dem nrdet passar deras verksamhet, kanske ef-ter kl 18.(Jag tnker tillbaks och minns minafruktlsa frsk att f tag i ngon plandstingets ekonomienhet en vanligfredag eftermiddag! Hopplst!)

Indikationsglidning?

Lars r ocks tveksam till varfr lands-tingen ska producera vrden sjlva, deska bestlla, granska och flja upp.Allt r ju nd skattemedel, menar han.Jag frgar om risken fr indikations-glidning. Om man fr 600 konor fr ettmottagningsbesk och 6 000 fr en ope-ration kanske man lttare tar beslut omoperation ven om det r tveksam indi-kation. Lars ser frvnad ut.-Tror du att det frekommer?Han tror dock inte att indikationsglid-ning r hllbart, eftersom det egna fre-taget mste ha bra relationer. Dessutomtar man ver redan befintliga remisserm.m. som r bedmda eller skrivna in-om landstingsdriven vrd.Tack fr informationen, jag har lrtmig en hel del.-Nr kommer du?Haha! S lttvrvad r jag inte! Jagfr komma s smningom - jag harnog ngra r kvar i landstinget! Jagvntar in min 50rsdag, sen ringerjag!

Karin Andersson r specialistlkarevid Visby lasarett

FaktarutaEtablering. Enskilda personer. Nationell taxa(lag om lkarvrdsersttning)med olika tak fr ersttning beroende p produktion. Etableringen r personligoch kan ej verltas. Begrnsat antal.Vrdavtal. Landstingen tecknar avtal direkt med enskild lkare eller grupp avlkare eller vrdfretag och kper en viss mngd vrd , ex ett antal hftprote-soperationer. I avtalet kan man reglera exakt vad som skall gras och av vem.Nr den beslutade antalet hfter r gjorda r det slutproducerat. Upphandling. Detta r den form som fresprkas av EU av konkurrensskl.Kparen/landstinget frfattar en kravspecifikation och flera firmor lgger an-bud. I regel vinner den som har billigaste upphandlingen. Oftast finns tak phur mycket som fr produceras.Auktorisation/fri etablering/vrdval infrs inom flera landsting och berr pri-mrvrd. Fretag auktoriseras och fr sedan fritt etablera sig. Patienten har enslags motsvarighet till skolpeng och vljer fritt vrdgivare.I Stockholm diskuteras att ha en motsvarighet inom bland annat ortopedi drfretag kan ska auktorisation fr hft- och knplastik och dr patienten frittfr vlja vrdgivare av de auktoriserade och dr ersttningen fr hftplastik rfast.Turbulensen handlar om den frsta formen den fria etableringsrtten. Egenetablering finns idag, men r begrnsad till en person och det finns bara ett visstantal. Det tillskapas inga nya. En egen etablering, ex. en praktik, kan idag inteverltas p en annan person eller sljas.Det innebrt.ex. att man infr pensionering inte r bengen att nyinvestera i nyutrustning Ersttningen frn landstingen sker efter ett debiteringssystem, ocks kallat na-tionell taxa. Man fr betalt per tgrd Dr finns olika tak fr hur mycket mankan tjna. Man fr full ersttning upp till en viss niv, tak 1 och efter deten reducering av ersttningen till tak 2 Efter tak 2 fr man enbart patientav-gift fr de besk /tgrder man utfr.P frslag frn regeringen fanns att tillta fri etablering i strre skala, men EUoch EG-rtten tycker att verltandet strider mot den fria konkurrensen. Det rsvrt fr exempelvis en spansk lkare att ta ver en svensk praktik. Drfr lig-ger nu ven de befintliga etableringarna i farozonen och det skapar oro blandprivatpraktiker i dagslget. En utredning r tillsatt och beslut vntas under hs-ten 2008.

32 AURUM 1/02

Anatomica AB Stora vgen 25 436 34 Askim Tfn 031-748 89 00 Fax 031-2

1987: rst patient implanted

14 years of published clinical experience

Proven biomechanical ef cacy in exion and extension

www.abbottspine.com / e-mail wallis@abbottspine.com

WallisPosterior dynamic stabilization system

Our long term experience is unique:

E P E R I E N C E

33AURUM 1/02

1-28 72 76 Mail info@anatomica.se www.anatomica.se www.anatomicaspine.com

SAMARBETSPARTNERS/PRODUKTER ABBOTT SPINE: Fidji Lumbar Interbody Cages, Fidji Cervical Cages, Java Fixation System, Pathfinder, Traxis, Universal

Clamp, Wallis BIOCOMPOSITE: Benersttning: Genex, Stimulan, Allogran, Little Grafter Kannulerad Resorberbar Skruv INNOMED

och PRO-MED: Kirurgiska Instrument I.T.S: Sacral Rods, Radiusplattor MERETE: Korsbandsskruv, Femur/Acet borstar, Kamera-

skydd, Axelfrband, Cementplugg, Acetabularnt SYNVASIVE: Sgblad PMT: Halovst STACKHOUSE: Rkutsugsmaskiner

SUMMIT: Cementblandningssystem ANATOMICA: Ihrman Frakturspik, Olerud Cervical, PF Lumbar, Sacral Platta, ALIF Platta

C1-klon

Rigid och enkel fixation fr C1-C2 fusioner

Ltt att stta p plats

Frdelar trycket ver en stor yta p C1

ME-kopplingen gr det mjligt att koppla skruven till staget p ett enkelt stt

FDA godknd

Svensktillverkad

M-skruven

Polyaxial skruv med patenterad EWS lsning

30 % lgre profil n traditionella polyaxiala skruvar

Kan vinklas 620

Sjlvgngande med diameter p 3.5 mm

FDA godknd

Svensktillverkad

A complete system for the cervical spine

A34 ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

vhandlingens huvudsyfte var att under-ska rlig frekomst samt tidiga kon-sekvenser av akut frmre korsbands-skada i knleden. En klinisk studie medslumpvis frdelning mellan kirurgiskrekonstruktion och icke-kirurgisk be-handling, KANON-studien, designadesoch anvndes fr ndamlet.P kort sikt orsakar en obehandlad frm-re korsbandsskada vikningsepisoder ochinstabilitet. Dessa symptom kan i hggrad lindras av strukturerad rehabilite-ring, med eller utan tillgg av kirurgi.P lngre sikt drabbas varannan individemellertid av artros (ledsvikt) oavsett ki-rurgisk eller icke-kirurgisk behandling.Idag finns inga vetenskapliga resultatsom stdjer att kirurgisk rekonstruktionav ett skadat frmre korsband ger btt-re resultat n andra behandlingsmetoder.Trots det rekommenderas vanligen ki-rurgi som behandling, srskilt fr ungaaktiva individer.

Frmre korsbandsskadaendast del av problemet

Frutom tidigare knda skador p me-nisker och sidoledband visar avhand-lingen att 60% av dessa knn ven drab-bas av frakturer och att i stort sett allahar benmrgsskador, s.k. lesioner.Genom att anvnda ny magnetkamerateknik (MR) visar man ven att ben-mrgslesionerna kvarstr i nstan 2/3

Meningslst opererafrmre korsbandsskada?En frmre korsbandsskadad knled behver rekonstrueras fr att fungera i mer

krvande aktiviteter - det har lnge varit en etablerad sanning bland ortopeder. Nu

ifrgastts denna praxis kraftfullt i en ny avhandling.

Av Richard Frobell, Lund

En alltfr vanlig syn p fotbollsplanen - en spelaresom vrider sig av smrta efter en smll p knt -

ofta med en korsbandsskada som fljd.

35ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

av knna ett r efter skada. Dessutom fin-ner man en konstant frndring av led-brosket i tv olika regioner av knledenett r efter skada oavsett behandling.Det frstrda frmre korsbandet r s-ledes endast en del av ett strre ska-depanorama, vilket mhnda delvis fr-klarar varfr risken fr knartros r hgven efter behandling av det skadade li-gamentet.

Frlngd lkning efterkirurgisk rekonstruktion?

Kirurgisk rekonstruktion, utfrd inom tioveckor efter skada, var en oberoenderiskfaktor fr frdrjd reduktion av s-vl ledsvullnad som benmrgslesioneroch lokala frndringar i ledbrosket ettr efter skada. En mjlig slutsats r dr-fr att individer med tidig rekonstruk-tion av frmre korsbandet br undvikaidrott och fysiskt krvande aktiviteterunder de frsta 12 mnaderna efter ska-da.

Varannan frmre korsbands-skada feldiagnosticerad

Den rliga frekomsten av frmre kors-bandsskador r nra tre gnger hgre ntidigare knt, 81 per 100 000 individeri ldrarna 1064 r. kningen berorsannolikt delvis p att varannan patientmed frmre korsbandsruptur, verifieradmed MR-underskning, inte upptcktesvid den kliniska underskningen p or-topedens akutmottagning. Det akuta om-hndertagandet av dessa patienter br s-ledes frbttras genom ndrade rutiner.

tergng i idrott terspeglarinte symptomfrihet

Fotbollsspelare som tidigare drabbatsav knskada rapporterar smre kn-funktion n sina skadade lagkamrater,trots att de spelar fotboll p samma ni-v. Eventuellt betyder det att dessa in-divider r aktiva i spel trots symptom-givande knleder vilket kan bidra tillkad risk fr framtida knartros.

Evidensbaserad behandlingkrver stora resurser

Randomiserade kontrollerade kliniskastudier r de enda vedertagna veten-skapliga redskapen fr att visa en be-handlings effektivitet jmfrt med pla-cebobehandling eller annan etableradbehandling. Denna studiedesign r kr-vande och tidsdande, men r ett kravvid exempelvis introduktion av nya l-kemedel.Dremot freligger inget liknande kravfr etablering eller introduktion av ki-

rurgiska metoder. I den mn det r mj-ligt br kanske ven vissa knkirurgis-ka behandlingar utvrderas p liknandestt. Denna avhandling visar att det rfullt mjligt att genomfra en klinisk stu-die med slumpmssig frdelning mellankirurgisk och icke-kirurgisk behand-ling. Man underlttar fr liknande fram-tida studier genom att beskriva resulta-

tet av rekryteringsprocessen. Forskaresom vill genomfra en studie liknandeKANON-studien br rkna med att be-hva underska minst fem patienter fratt inkludera en i sin studie. Samman-fattningsvis finns f sanningar om frm-re korsbandsskada. Konsekvenserna frden enskilda individen r emellertid of-ta allvarliga. Svl kortsiktiga som lng-

ACL-ruptur.

En kortikal impressionsfraktur i laterala femurkondylen synlig p DETSE sekvensen vid MR underskning iakutskedet efter frmre korsbandsskada (Vnster). Den mrkt gra linjen som lper parallellt med konka-viteten i femur (pilen) pvisar trabekulr fraktur. P STIR-sekvensen vid samma tillflle ses en kraftig omgi-vande benmrgslesion kring omrdet fr frakturen (Hger).

S36 ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

siktiga konsekvenser br ing vid ut-vrdering av dessa skador samtidigt somkvalitn p vetenskapliga rapporter r-rande frmre korsbandsskador behverfrbttras.

Reflektioner innan

En frmre korsbandsskadad knled be-hver rekonstrueras fr att fungera i merkrvande aktiviteter. Innan jag inled-de mitt doktorandprojekt var jag ver-tygad om att detta pstende bde varsant och vetenskapligt bevisat, lika ver-tygad som de flesta andra idrottsmedi-cinskt aktiva lkare, sjukgymnaster etc.Efter att ha granskat befintligt bak-grundsmaterial fann jag emellertid att detinte fanns ngra vetenskapliga belgg fratt stdja ett sdant pstende. 2005kom mycket riktigt en sammanstllningfrn the Cochrane Collaboration(http://www.cochrane.org/) som visaratt det saknas vetenskapligt std fr attresultatet efter kirurgisk behandling avfrmre korsbandsskador skulle vara btt-re n efter icke kirurgisk behandling(Linko et al 2005). Behovet av attgenomfra en randomiserad kontrolle-rad studie var uppenbart och tv av mi-na tre blivande handledare, docent HA-RALD ROOS och professor STEFAN LOH-MANDER, hade redan tidigare funderatver att starta det som sedermera komatt bli KANON-studien.

Tankar efter

Trots att min avhandling inte visar ng-ra kliniska resultat frn KANON-stu-dien har resultaten vckt en hel del in-tresse, bl. a. i media. Mnga inom orto-pedi och idrottsmedicin avvaktar resul-taten av tvrsuppfljningen, som viavser att publicera s snart alla patien-ter passerat denna tidpunkt i studien (ju-ni 2008). Det finns idag tusentals rapporter om ki-rurgisk behandling efter frmre kors-bandsskada och endast ett ftal rappor-ter om ett icke-kirurgiskt alternativ somdock verkar ge lika goda resultat. Denstora utmaningen i detta arbete blir san-nolikt att f genomslag fr vetenskap-liga resultat som eventuellt inte till ful-lo verensstmmer med personliga er-farenheter och klinisk praxis. Inte des-to mindre r det viktigt att objektivt ut-vrdera behandlingseffekten av olikametoder, bde p kort och lng sikt,samt att stlla frgan om inte elektiva ki-rurgiska tgrder br prvas p liknandestt som lkemedel.

Richard Frobell r med dr, leg sjuk-gymnast, ortopedassistent, Avd. fr

ortopedi, Lunds universitet

Bilderna ovan och nedan visar hur vi kvantifierar strukturer frn MR-bilden.

Figuren visar frndringen mtt ibrosk mellan OP/ej OP under fr-sta ret efter skada.

S37ORTOPEDISKT MAGASIN 1/08

om efternamnet antyder r Lennart prst-son, och fddes anno 1939. Hovelii cu-riculum vitae inkluderar studentexameni Sollefte och akademiska studier iUppsala. Efter medicine licentiatexamenflyttade han till Gvle och har sedandess arbetat dr, frst p kirurgen ochsedan p ortopeden, och blev dub-belspecialist.En anledning att han trivdes s bra drvar frmodligen hockeyintresset, ochhan har i mnga r varit Bryns och TreKronors lkare.

Disputerade i Linkping

Idrottsmn har en strande bengenhetatt luxera sin axlar, och Hovan, somhan gemenligen kom att kallas, har underren samlat p sig vrldens strsta ochbsta axelluxationsmaterial.1982 disputerade han i Linkping p

avhandlingen Anterior dislocation ofthe shoulder. A clinical study on inci-dence, prognosis and operative treat-ment with the Bristow-Latarjet proce-dure. Redan 1983 blev han docent, ochsedan 2003 adjungerad professor frstvid Hgskolan i Gvle sedan i Ume.Hovan har skrivit ett 70-tal vetenskap-liga publikationer och reviewartiklarsom ftt ett stort internationell genom-slag, och han blev som frste svenskkorresponderande medlem i AmericanAcademy of Shoulder and Elbow Sur-geons.Det som han nu fr pris fr r en uniklngtidsuppfljning, dr knappast n-gon luxerare har kunnat hlla sig undanHovelii argusgon.

Utvecklat en benkvarn

Med tanke p hans lutheranska uppfost-

ran r det inte frvnande att hans ar-betsamhet drivit fram flera framgngs-rika utvecklingsprojekt, bland annat enbenkvarn. Men hr r sannerligen inteplatsen att bertta vad som hnde vid enkongress nr Howex stllde ut flera glas-sklar med benchips (Se OM nr. 4 1994!)i sin monter. Hovan r ett lysande exempel p vadman kan stadkomma med ett purt ochbrinnande intresse.Han har i mnga ri en tung kliniskverklighetkonsekvent drivit sina pro-jekt, med en lngsiktig strategi gjort ve-tenskapliga studier som knappast gratt genomfra i andra lnder.Nr Lennart har hmtat sig efter de vl-frtjnta rebetygelserna i Kalifornienska han att skriva en sammanfattning a