E N T I D N I N G F R Å N R E G I O N J Ö N K Ö P I N G S L Ä N

N R 2 2 0 1 7

NU GRÖNSKAR DET! TRÄDGÅRDSUTBILDNING I FOKUS

SMART BOENDE I TRÄ FORSKNING FÖR HÅLLBARA HUS

UTROTA HEPATIT C FRAMGÅNGSRIK BEHANDLING

2 NR X 2015

MILJÖMÄRKT Tryckeri 3041 0950

FÖR ETT BRA LIV I EN ATTRAKTIV REGION är en tidning från Region Jönköpings län. Den kommer fyra gånger per år. Citera gärna

men ange källan. ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationsdirektör Christina Jörhall POSTADRESS Kommunikationsavdelningen, Region

Jönköpings län, Box 1024, 551 11 Jönköping PRODUKTION Kommunikationsavdelningen, Region Jönköpings län, kommunikation@rjl.se

OMSLAGSBILD Johan W Avby TRYCK EKTAB Eskilstuna, maj 2017 UPPLAGA 160 000 exemplar DISTRIBUTION Posten

TIDNINGEN PÅ DAISYSKIVA skickas till dig som valt att prenumerera på den. Beställ eller avbeställ denna prenumeration på www.rjl.se.

Varje onsdagskväll träffas del-tagarna i Textil integration i Röda Korsets lokaler i Jönköping för att skapa användbar konst av återvunna eller överblivna texti-lier. De kommer från olika länder med en kompetens som börjar försvinna i Sverige – men fort-farande efterfrågas.

– Det här är ett mångfasetterat projekt, såväl språkligt som kulturellt och socialt. Vi ger ny-anlända, asylsökande och etablerade svenskar

möjlighet att ta del av varandras yrkeserfaren-heter och nätverk inom textilbranschen, säger Matilda Maroti, designer, projektledare och initiativtagare.

Erfarenhet av textilt arbeteVid träffarna skapar de textil användbar konst, som överkast, kuddar, väggbonader, kavajer, möbeldynor och liknande, med resttyger från industrin eller osäljbara kläder som råmaterial.

– Deltagarna har en otrolig skicklighet, från nyutbildade inredningsdesigners från Damaskus, till dem som har 40 års erfarenhet av textilt arbete, säger Matilda Maroti.

– Textil integration är jättebra. Här får jag arbeta med återvunna textilier tillsammans med andra, samtidigt som jag lär mig svenska, säger Noor Shehadeh från Damaskus, med er-

farenhet av både grafisk design och klädtill-verkning.

Utställning på VandalorumTextil integration startade i september 2016, som ett av Region Jönköpings läns projekt inom ”Kulturinsatser för asylsökande och ny-anlända”.Under våren 2017 ställde gruppen ut sin konst på konstmuseet Vandalorum i Värnamo.

– Här möts vackra mönsterbilder inspire-rade från moskéer och klassisk skandinavisk möbeldesign, vilket gör utställningen unik. Vi arbetar nu på att göra en enklare kollektion till butik, berättar Matilda Maroti.

Mikael Bergström

Textil integration skapar konst – och jobb

Matilda Maroti (i mitten) är projektledare för textil integration där bland andra Vega Syversætre Johannessen, Noor She-hadeh, Anas Alketab och Hiba Zitouny arbetar med att skapa användbar konst av återvunna eller överblivna textilier. Foto: Johan W Avby.

NR 2 2017

Vackra mönsterbilder inspirerade från moskéer möter klassisk skandinavisk möbeldesign, skapade av del-tagarna i projektet Textil integration.Foto: Johan W Avby.

3

Nu kan vi bota hepatit C! Överläkare Mikael Carlsson och sjuksköterska Sara Sjöberg på infektionskliniken på Länssjukhuset Ryhov gläds över fina behandlingsresultat.Foto: Johan W Avby

NR 2 2017 5

Hepatit C var tidigare en svår och livslång sjukdom som ofta ledde till behov av levertransplantation. Med nya behandlingsmetoder kan den som är smittad nu bli helt frisk. I Jönköpings län har 98 pro-cent av alla utvärderade patienter som gått igenom behandling mot hepatit C blivit helt botade.

Ungefär en halv procent av Sveriges befolk-ning är smittade av hepatit C, i Jönköpings län är det cirka 1 500 personer. Smittrisken finns framförallt bland dem som har eller har haft ett missbruk och delat orena sprutor.

– Region Jönköpings län införde den nya behandlingsmetoden 2014 och året därpå star-tade behandlingen på 160 patienter, berättar Mikael Carlsson, överläkare på infektionsklini-ken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Vi har

nu utvärderat 116 av dessa patienter, och 114 är botade för gott.

Målet är att utrotaBehandlingen är enkel. Patienten tar 1–2 ta-bletter om dagen under några månader. Medi- cinen är fortfarande dyr och ges därför till dem som utvecklat leverskador. I takt med att fler läkemedelsföretag tar fram egna varianter på medicinen, sjunker priserna och behand-lingen kan komma fler till del. Målet för WHO, Världshälsoorganisationen, är att helt utrota hepatit C till 2030.

En utmaning i vårt län är att få kontakt med dem som inte tidigare kontrollerat sin hepatit eller låtit bli att testa sig.

– Vi vill framförallt hitta dem som är lever-sjuka och ge dem behandling så att de inte får leversvikt eller levercancer, två allvarliga sjuk-domar, fortsätter Mikael Carlsson. Har du skäl att misstänka att du är smittad med hepatit C är det viktigt att du testar dig – för nu finns det bot. Du kan lämna prov på din vårdcentral.

Anna Holm

Toppresultat – ny behandling mot hepatit C

FAKTA

Hepatit C är en leverinflammation och orsakas av ett virus, som framför allt sprids genom blod. Sommaren 2014 började infektionskliniken på Länssjukhuset Ryhov att behandla hepatit C med en ny typ av läkemedel. Sedan dess har 160 personer påbörjat behandling. Av dessa är 116 hittills möjliga att utvärdera utläkningen på. Hela 114 av de 116 personerna har blivit helt botade.

Kontinuitet i vårdkontakten, enkel till-gänglighet med direktnummer, äldre- sköterskor, läkemedelsgenomgångar, möjlighet till hembesök och skriftlig in-formation om besöket, är några viktiga saker för de äldre och mest sjuka patien-terna, visar en granskning av fyra pensi-onärsorganisationer.

De har tillsammans poängsatt 42 vårdcen-traler efter en granskning som bygger på in-tervjuer, mätningar och intryck från besök.

– Vi jobbar för att det skapas äldre-vårdsmottagningar där alla som är över 75 år, och vill, blir inskrivna. Vi ser att 15-20 av de vårdcentraler som vi har granskat är på gång med detta, säger Kjell Lindström, distriktsläkare och distriktsordförande för SPF Seniorerna i Jönköpings län.

Bakgrunden till granskningen är att gruppen äldre invånare ökar kraftigt.

Högst placeringar fick vårdcentralen Aroma i Vetlanda, och Rosenhälsans vård-central i Huskvarna, på 87 respektive 86 poäng, av 100 möjliga.

– Det är viktigt att prioritera äldre och deras medicinska behov, och vi vill vara i framkant i detta arbete, säger Roland Lund-gren, distriktsläkare på Aroma i Vetlanda.

– Tidigare hade vi fler patienter som kom ofta till oss. I dag ser det helt annorlunda ut och vi försöker göra allt för att det ska vara tryggt för patienterna så att de ska slippa söka akut, säger Birgitta Karlsved, vårdenhetschef och Christina Stjärndahl, en av fem äldre- sköterskor på Rosenhälsans vårdcentral.

MIKAEL BERGSTRÖM

Roland Lundgren, Aroma vårdcentral, samt Birgitta Karlsved och Christina Stjärndahl, Rosenhälsans vårdcentral, fick högst poäng när fyra pensionärsorganisationer granskade hur bra vårdcentralerna är för äldre. Foto: Johan W Avby

Äldres vårdsatt i fokus

– Folktandvården är ett jättebra system för att hjälpa människor med tandhälsan, säger Hanna Alnader som kom till Sverige i oktober 2014 från Hamah i Syrien.

Med hjälp av Folkuniversitets svenskakurs ”korta vägen” blev han inslussad till praktik på Öxnehaga Folktandvård. De ursprungliga tre veckorna har blivit åtta månader! Nu har han också fått klart med sommarjobb som tand- läkarassistent.

– Jättekul, tänkte jag när vi fick förfrågan om praktikplats. Detta är inte bara för Hannas skull utan hela klinikens skull. Detta vidgar

våra vyer. Vi behöver alla tandläkare som finns. Vi har inte råd att inte ta vara på den här kom-petensen, säger klinikchef Maria Fagerström.

– Jag har fått assistera tandläkarna och tandhygienisterna. Jag har lärt mig jättemycket och hjälper till att tolka när vi har patienter som talar arabiska, säger Hanna.

Instegsjobb som assistentRoula Awad hade tio års erfarenhet som orto-dontist, specialist på tandreglering, när hon för drygt två år sedan kom till asylboende i Bodafors. Efter praktik som allmäntandläkare

har hon fått instegsjobb som assistent vid av-delningen för ortodonti i Nässjö.

– Jag läser svenska och jobbar samtidigt. Det är bra för det är svårt att vara borta för länge från yrket. Jag lär mig nya saker för varje

6 NR 2 2017

De kommer båda från krigets Syrien. Roula Awad, med tio års erfarenhet som specialist i tandreglering, Hanna Alnader som nyutbildad tandläkare. Nu får de hjälp till praktik inom Folktandvården i Region Jönköpings län, med målet att få svensk legitimation och bli en yrkesmässig resurs.

Hanna och Roula vill bli tandläkare i Sverige

”Jag lär mig nya sakerför varje patient,

och mina arbetskamrater är som en familj för mig

Hanna Alnader lämnade Syrien som nyutbildad tandläkare. Tänkta tre veckors praktik på Öxnehaga Folktandvård blev åtta månader och övergår sedan i sommarjobb som assistent till klinikchef Maria Fagerström och de andra tandläkarna. Foto: Johan W Avby

NR 2 2017 7

Hanna och Roula vill bli tandläkare i Sverigepatient, och mina arbetskamrater är som en familj för mig, säger Roula som likt Hanna nu siktar på en ettårig kompletteringsutbildning för svensk legitimation.

– Roula tar mycket eget ansvar hos oss, och vi vill gärna kunna använda hennes kom-petens. Jag tyckte att det var spännande att ta emot henne, och ville hjälpa till, säger klinik-chef Karolina Mikkelä Stange.

Värdefullt för verksamhetenFör Folktandvården är det självklart att skapa praktikplatser för nyanlända när behov finns.

– Vår strategi är att skapa goda förutsättning-ar för integration, säger Bodil Lundby, tillför-ordnad HR-chef. Det kan till exempel handla om att få en praktikplats hos oss. När det finns önskemål om praktik försöker vi hitta lösning-ar eftersom det är värdefullt för vår verksam-het. Jag upplever att våra klinikledningar är positiva till att ta emot nyanlända, så vi har inga problem med att hitta praktikplatser.

Mikael Bergström

FAKTA

Region Jönköpings län arbetar aktivt för att erbjuda nyanlända personer med yrkesutbild-ning inom hälso- och sjukvård och tandvård praktikplatser – i dagsläget ett 60-tal. Hösten 2017 planeras också en kompletterande ut-bildning starta inom etik/bemötande, medi-cinsk basutbildning och hälso- och sjukvård ur ett samhällsperspektiv, i samarbete med Hälsohögskolan i Jönköping, med medarbe-tare inom hälso- och sjukvård samt tandvård.

Roula Awad kom till Sverige med tio års erfarenhet som ortodontist. Nu har hon instegsjobb som assistent i Nässjö och siktar på att komplettera sin utbild-ning för svensk legitimation, först som tandläkare och sedan som ortodontist. Foto: Johan W Avby

8 NR 2 2017

Trädgårdsbranschen i Sverige är i dag en expansiv bransch. Intresset för trädgårdsskötsel och odling ökar sta-digt och behovet av yrkeskompetent arbetskraft är stort. Arbetsmarknaden är med andra ord ljus för den som vill sköta utemiljöer, planera, rita och an-lägga trädgårdar, stensätta, vårda och beskära träd, odla växter och grönsa-ker eller köra diverse maskiner.

Få söker gymnasieutbildning– Alla våra utbildningar inom träd-gård förbereder dig för ett yrke, vil-ket betyder att du kan börja arbeta redan dagen efter du har avslutat ut-bildningen om du inte väljer att läsa vidare.

Orden är Ola Lundmarks. Han är rektor på Tenhults naturbruksgym-nasium, som förutom gymnasieut-bildning och gymnasiesärskola inom trädgård, även erbjuder vuxenutbild-ningar, fortbildningar och kurser.

Ett av undantagen2015 uppskattade Svenska kyrkans arbetsgivareorganisation i en rapport att branschen behöver nyanställa minst 2 500 personer de närmaste åren. Men samtidigt som efterfrågan på arbets-kraft är stor, är intresset för att utbilda sig inom denna framtidsbransch na-tionellt sett lågt hos ungdomar. I dag gapar många utbildningsplatser tom-ma och skolor lägger ned. Tenhults na-turbruksgymnasium är ett av undan-tagen. Inom gymnasiesärskolan går

ungefär hälften av eleverna trädgårds-utbildningen, och även inom den or-dinarie gymnasieutbildningen ökar intresset.

Välja trädgård– Parallellt med att vi jobbar för att få fler ungdomar att välja trädgård, ge-nomför vi bland annat utbildningar som riktar sig till nyanlända och lång-

tidsarbetslösa. Det är grupper som kan ha svårt att ta sig in på arbets-marknaden, men efter utbildning-en här hos oss ökar definitivt möjlig- heten att få ett arbete eller starta eget företag inom trädgårdsbranschen, säger Ola Lundmark.

Texter: Helen Ulvegard

Klockan är 8.15, det är måndagsmorgon och på Tenhults naturbruksgymnasium samlas personalen i matsalen. Rektor Ola Lundmark och programrektor Anna Rosén kickar igång veckan för skolans drygt 70 anställda och de 200 elever som ska utbildas till framgångsrika naturbrukare och entreprenörer inom häst, djur-vård, lantbruk – och trädgård.

Stor efterfrågani framtidsbransch

Alla Tenhult naturbruksgymnasiums utbilningar inom trädgård förbereder eleverna för ett yrke.Foto: Johan W Avby.

Ola Lundmark

TRÄDGÅRD – EN FRAMTIDSBRANSCH

9NR 2 2017

På uppdrag av Arbets-förmedlingen erbjuder Tenhults naturbruksgym-nasium en trädgårdsutbild-ning som vänder sig till nyanlända och långtids-arbetslösa. Under den 40 veckor långa utbildningen förbereds de för att arbeta i en bransch som formligen skriker efter arbetskraft.

Roland Söderstrand från Nässjö har varit arbetslös sedan 2015 och han är en av deltagarna som nu lär sig allt om skötsel av utemiljöer:

– Det känns bra så här långt, och

jag hoppas att utbildningen ska leda till ett jobb inom de gröna näringar-na för min del. Det sägs att mellan 50 och 60 procent av deltagarna får jobb, så det är positivt. Och jag ser mycket fram emot praktiken på tio veckor.

Integration och nya språkkunskaperChristina Alenfelt är trädgårdslärare och ansvarig för utbildningen som riktar sig till nyanlända och långtids- arbetslösa. Hon berättar att all under- visning är på svenska, eftersom ett av målen med utbildningen är att verka för ökad integration av nyanlända och ge dem möjlighet att bättra på sina språkkunskaper.

– Visst kan det ibland vara en ut-maning att undervisa när alla inte talar och förstår svenska lika bra, men det löser sig oftast, menar Christina Alenfelt. Vi och eleverna hjälps åt och

ibland tolkar någon av deltagarna åt de andra.

Hoppas på jobbJittravadee Parnid flyttade till Sve-rige från Thailand för åtta år sedan och Maxim Mousis kom till Jönkö-ping från Syrien för två år sedan. Jit-travadee Parnid bor i Hjo och har där haft anställning som säsongsarbe-tare inom Hjo kommun. Nu vill hon lära sig mer:

– Jag tycker det känns jättebra hit-tills! Det är intressant och väldigt ro-ligt att lära sig nya saker.

Maxim Mousis har fått sitt uppe-hållstillstånd i Sverige och hoppas nu att den här utbildningen ska leda till jobb.

– Jag gick naturbruksgymnasium i Syrien, så det är inom trädgård jag vill jobba, säger en glad Maxim Mousis.

Ett steg närmarearbetsmarknaden

Jittravadee Parnid och Maxim Mousis är elever och Christina Alenfelt är lärare på trädgårdsutbildningen som riktar sig till nyanlända och långtidsarbetslösa. Foto: Johan W Avby.

Roland Söderstrand

”Jag ser mycket

fram emot praktiken på

tio veckor

10 NR 2 2017

TRÄDGÅRD – EN FRAMTIDSBRANSCH

Gymnasiesärskolan

Här får alla blommor blommaSkog, mark och djur lockar många gymnasiesärskoleelever till Tenhults naturbruksgymna-sium. Av 22 elever läser ungefär hälften trädgård, och övriga har valt att rikta in sig på häst, jord-bruk och djurvård.

– Intresset för trädgård är faktiskt så stort, att vi för första gången har tvingas begränsa in-tagningen till åtta nya elever, berättar Åke Andersson, som är lärare på trädgårdsutbild-ningen.

Nej, inom särskolan har de inte märkt av det låga intresse som den ordinarie gymnasie-utbildningen inom trädgård brottats med un-der flera år.

Åke Andersson har arbetat på Tenhults na-turbruksgymnasium sedan 1991, och han var en av dem som var med och byggde upp sär-skoleverksamheten. Inom gymnasiesärskolan erbjuder skolan två program; programmet för skog, mark och djur och individuella program. Båda programmen är fyraåriga och ungefär

hälften av de elever som läser skog, mark och djur har alltså valt trädgårdsinriktningen.

En jättebra skolaJag träffar Åke Andersson utanför växthusen tillsammans med eleverna Clas Turesson, Erika Ivarsson och Jasmine Lilja. Det är änt-ligen vår och därmed den allra intensivaste, men kanske också bästa perioden för träd- gårdseleverna. I dag lär de sig ympa frukt-träd, och även lantbrukseleverna Emilia Filipsson och Edvin Fredrikson har anslutit sig till gruppen. De är alla överens om att det är en jättebra skola och att det är roligt med djur, maskiner, växter – och inte minst alla kompisar!

– Jag gillar att köra gräsklippare, berättar Erika Ivarsson.

– Och jag är duktig på att plantera, skrat-tar Jasmine Lilja.

Trots att arbetsmarknaden kan vara ex-tra tuff för särskoleelever ser framtiden ändå ljus ut. Efter fyra år på skolan, där målsätt-ningen är att alla blommor ska få blomma och varje elevs begåvning tas tillvara och utveck-las, hjälper skolans studie- och yrkesvägledare tillsammans med Arbetsförmedlingen elever-na vidare ut i arbetslivet.

Erika Ivarsson och Emilia Filipsson tar hand omplantor i växthuset. Foto: Johan W Avby.

Åke Andersson, lärare på Tenhults naturbruks-gymnasium, ser ett ökat intresse för trädgårds-utbildningen inom gymnasiesärskolan.

Clas Turesson, Jasmine Lilja, Edvin Fredrikson, Erika Ivarsson och Emilia Filipsson är elever som trivs med djur, maskiner, växter och kompisar.

Foto: Johan W Avby.

NR 2 2017 11

Gymnasieutbildning som ger bred kunskapTrots en ljus arbetsmarknad inom trädgårdsbranschen är det svårt att locka ungdomar till gymnasie-utbildningarna över hela landet. Många skolor lägger ned, men på Tenhults naturbruksgymnasium ökar intresset återigen för träd-gårdsinriktningen.

Elna Helgesson, Julia Lekström och My Öster-blom läser första året på naturbruksgymnasiet med inriktning trädgård.

Alla tre är hittills nöjda med sin utbildning och de trivs mycket bra på skolan som de tyck-er är mysig och lagom stor. Alla känner alla, och bara det att de flesta äter samtidigt i mat-salen bidrar till gemenskap, menar de.

Trädgårdseleverna får en bred kunskap och

praktiska färdigheter inom många områden. Och det var bland annat bredden på utbildning-en och kombinationen av praktik och teori som lockade de tre engagerade och intresserade tjejerna till Tenhults naturbruksgymnasium och en framtid inom trädgård.

– Jag vill designa utemiljöer och gärna arbeta med vatten, när jag har pluggat klart, berättar My Österblom.

Valmöjligheterna många Elna Helgesson däremot är inriktad på grön-saksodling efter utbildning och Julia Lek-ström vill jobba med design och anläggning.

Varför är det då så få som söker träd-gårdsinriktning på naturbruksprogrammet?

– Jag tror att många ungdomar helt enkelt inte har hört talas om utbildningen, att den är anonym. Jag tror också att det inte är så po-pulärt att jobba med växter eller för den delen med djur idag, funderar Elna Helgesson.

– Ändå är valmöjligheterna så många och

du kan också komplettera med kurser så du får högskolebehörighet, vilket många inte vet, menar My Österblom.

Tidigare elev är trädgårdsmästareJenny Svensson är trädgårdsmästare, instruk-tör och ansvarig för skötsel på trädgårdsan-läggningen. Hon är en tidigare elev på skolan, och för henne var det inte svårt när det var dags att välja till gymnasiet.

– Jag ville läsa en utbildning som inte bara var teoretisk och få ett jobb med omväxling, frihet och där jag i hög grad kan styra min tid själv.

Jenny Svensson tror precis som Elna Helges-son att jobbet är okänt och anonymt bland ung-domar och menar att det behövs mer informa-tion och marknadsföring för att öka intresset.

– Sedan spelar det nog också in att yrket fortfarande i hög grad innebär säsongsanställ-ningar och inte heltidsjobb, säger Jenny Svens-son.

Bredden på utbildningen, valmöjligheter och kombinationen av praktik och teori lockade Elna Helgesson, Julia Lekström och My Österblom till naturbruks-gymnasiet med inriktning trädgård. Foto: Johan W Avby.

"Har alltid drömt om att jobba på kontor"

När Amalya Baghdasaryan för fyra år sedan flyttade från Armenien till Eksjö med sin familj, inleddes en långvarig kontakt med habiliteringscentrum för behandling av hennes muskelsjukdom. När det var dags för gymnasiets arbetsplatspraktik återvände hon för att prova på jobbet som vårdadministratör.

Amalya Baghdasaryan har en långvarig kontakt med habiliteringscentrum i Eksjö för att få hjälp för sin neuromuskulära sjukdom. Men hon har också fått testa på yrket som vårdadministratör under tre veckors praktik. Foto: Johan W Avby

13

– Jag har fått göra så många olika saker, som att boka in patienter, skicka kallelser, göra kassaregistrering av patienter som kommer, skriva diktat, svara i telefon och sköta posten, säger Amalya.

Hennes kontakt med habiliteringscentrum började för fyra år sedan när hon flyttade med sin familj från Armeniens huvudstad Jerevan till Eksjö.

Hennes muskler försvagades– Jag har en spinal muskelatrofi, typ 3, som kom när jag var elva–tolv år. Jag blev jätte-trött när jag gick långt och hade svårt att sitta länge. Musklerna i ryggen blev svaga och jag blev rullstolsburen, berättar hon.

I Sverige har det blivit operationer av både ryggen och fötterna, vilket har förbättrat hen-nes rörlighet.

– Det var jobbigt att lära sig gå igen. Jag fick träna in stegen på nytt. Men jag fick jätte- mycket hjälp från habiliteringen, både före och efter operationerna. Min rygg blev stabilare efter operationen och nu kan jag gå inomhus med krycka, säger hon.

Bakom detta ligger hård och intensiv trä-ning för att stärka muskulaturen, både hemma och på habiliteringscentrum, hela tiden med hjälp av bland annat sjukgymnast och arbets-terapeut.

– Jag tränar mycket hemma med olika red-skap för att bli starkare i musklerna. När jag behöver hjälp med att kolla ryggen, fötterna eller nacken, ringer jag och får komma hit. Jag får så bra hjälp och möjlighet att prata, säger Amalya.

Insats som gör nyttaMikaela Karlsson, sjukgymnast på habiliterings-centrum, har haft mycket kontakt med Amalya.

– Det är en jättehäftig resa att få följa henne. I början klarade hon bara av att flytta sig själv från rullstolen till exempelvis sängen. Nu klarar hon att gå självständigt med krycka och kan ta sig dit hon vill. Vi har tränat rör-lighet, styrka, balans och gång. Sedan felställ-

ningar i fötterna har opererats har hon fått möjlighet att använda vissa muskler som hon inte kunde använda innan, förklarar Mikaela Karlsson.

För henne och övriga medarbetare på ha-biliteringscentrum har det varit spännande att följa Amalyas utveckling.

– Vi ser att vår insats gör nytta. Normalt ser vi inte ungdomar med så här stora pro-blem, eftersom vi arbetar mycket förebyggan-de i Sverige.

Lärde sig språket snabbtAmalya gick i årskurs 9 när familjen flyttade till Sverige. Hon minns den första tiden som tuff, både med språket och på grund av sin funktionsnedsättning.

Men hon tog till sig det nya språket fort. Med godkänd nivå i svenska kunde hon söka till gymnasiets handel och administration, en inriktning som passar hennes intresse.

De tre praktikveckorna på habiliterings-centrum har gått fort – för fort, tycker hon. Men de har väckt hennes intresse för yrket som vård-administratör.

– Jag har alltid drömt om att jobba på kontor med administration. Detta är ett väldigt trevligt jobb. Så jag tänker nog läsa vidare till vårdadmi-nistratör, säger Amalya Baghdasaryan.

Mikael Bergström

"Har alltid drömt om att jobba på kontor" FAKTA

Spinal muskelatrofi (SMA) är en neuro-muskulär sjukdom där motoriska nerv-celler i hjärnan och ryggmärgen bryts ner. Detta leder till muskelförtvining (atrofi) och muskelsvaghet. Sjukdomen finns i olika svårighetsgrader och brukar delas in i tre typer; typ 1, 2 och 3. Spinal mus-kelatrofi är en genetisk sjukdom. Behand-lingen inriktas på att lindra symptom och kompensera funktionsnedsättningar.

14 NR 2 2017

Det finns ett starkt samband mellan övervikt och hjärtsvikt. En förklaring är att övervikt leder till minskad pumpförmåga hos hjärtat. Det visar en studie som gjorts av forskare i Jönköping och Linköping.

Det är sedan länge välkänt att övervikt och fetma ökar risken för diabetes och höga blod-fetter med risk för att drabbas av hjärtinfarkt.

– Vi har i vår forskning kunnat visa ett tyd-ligt samband mellan övervikt och fetma och sämre pumpförmåga hos hjärtat. Det innebär risk för att utveckla en kronisk hjärtsvikt, allt-så försämrad hjärtfunktion som inte beror på hjärtinfarkt eller kranskärlssjukdom. Det har ingen tidigare kunnat visa så här tydligt, säger Peter Blomstrand, överläkare i klinisk fysik på Länssjukhuset Ryhov.

Tillsammans med en grupp forskare på universitetssjukhuset i Linköping har han un-dersökt medelålders invånare i Östergötland, totalt 384 personer 55–65 år som utvecklat typ 2 diabetes och som går på kontroller i primär-vården.

Peter Blomstrand har analyserat ultraljuds-undersökningar av patienternas hjärtfunktion. Inte minst den systoliska funktionen, alltså hur mycket blod hjärtat pumpar ut i varje slag.

– För normalviktiga ligger det på cirka 57 procent, för överviktiga på 53 procent och för personer med fetma på 49 procent. Ju mer du väger, desto sämre pumpfunktion får du.

Han har också tittat på klaffplanets rörlig-het och hjärtväggens formförändring i studien av hjärtats funktion.

Viktnedgång har positiv effektSlutsatsen är tydlig: Ju mer övervikt desto sämre pumpfunktion hos hjärtat och ökad risk för hjärtsvikt.

– Hjärtmuskelväggarna blir tjockare och styvare och både avslappningsförmågan och pumpförmågan försämras. I den här gruppen är det bara 10 procent som har hjärtsvikt, men vi ser att deras sämre pumpförmåga riskerar att utveckla en klinisk hjärtsvikt på sikt.

Viktnedgång har en positiv effekt visar en upp-följande undersökning av gruppen, fyra–fem år efter den första studien.

– Tendensen är att de som gått ner i vikt förbättrar sin pumpförmåga något, medan de som gått upp i vikt försämrar sin ytterligare. Men det är lite för kort tid mellan undersök-ningarna för att kunna dra några egentliga slutsatser, konstaterar Peter Blomstrand.

Livsstilsfaktorer påverkarForskningen har också visat intressanta sam-band mellan den diastoliska funktionen (hjär-tats avslappningsfas) och risken för att drabbats av hjärtinfarkt eller stroke.

– Det visade sig att den diastoliska funktionen

är en tydligare indikator på ökad risk för hjärtin-farkt och stroke, än vad blodtryck och blodsocker är, vilket är ett nytt sätt att ringa in riskpatienter i samband med att läkaren träffar patienten.

Studien ger ytterligare kunskap kring livs-stilens betydelse för folkhälsan.

– Jag har alltid drivits av intresset för livs-stilsfaktorer och hur de påverkar vår hälsa. Vi som arbetar med detta dagligen ser sambanden mellan livsstil och hjärt- och kärlsjukdom, och vi ser att människor drabbas av hjärt- och kärl-sjukdom alldeles för tidigt. I dag kan vi inte säga att vi inte förstått sambandet för det är visat i så många studier, säger Peter Blomstrand.

Mikael Bergström

Starkt samband mellan övervikt och hjärtsvikt

Peter Blomstrand, överläkare i klinisk fysiologi, har i ett forskningsprojekt funnit ett tydligt samband mel-lan övervikt och sämre pumpförmåga hos hjärtat, med risk för att utveckla hjärtsvikt. Foto: Johan W Avby

Många hbtq-personer känner oro för hur de ska bli bemötta inom vården om de är öppna med sin sexuella läggning eller könsidenti-tet/könsuttryck. En del kanske väljer bort att söka vård, eller skju-ter upp viktiga undersökningar.

Risken för diskriminering har negativ inver-kan på människors hälsa, särskilt den psykis-ka hälsan. Det kan vara påfrestande att hela tiden förhålla sig till heteronormen. Hbtq- personer måste i varje situation som uppstår avgöra om hen kan och vill ”komma ut” och vilka konsekvenser det kan få.

Inte bara inom vårdenI Region Jönköpings läns hållbarhetsprogram finns en skrivning om social hållbarhet. Verk- samheter och arbetsplatser inom regionen ska präglas av mångfald och bra bemötande, humanistiskt och normmedvetet synsätt, re-

spekt och allas lika värde. I arbetet med social hållbarhet får också hbtq-frågorna plats.

– Vi arrangerar föreläsningar, utbildar och hbtq-diplomerar våra verksamheter, säger Håkan Carlsson, projektledare för hbtq- arbetet inom Region Jönköpings län. Vi har bland annat diplomerat familjecentraler och

ungdomsmottagningar, hörselhabiliteringen, tolkcentralen och folkhälsosektionen. I höst börjar vi diplomera alla AT-läkare och vi gör även en utbildning på Sörängens folk- högskola.

Flera prideparader i länetLördag 20 maj var det för första gången pride-parad i Värnamo, och ett hundratal personer gick med regnbågsflaggor i karnevalståget.

– Det är både roligt och viktigt att synlig-göra hbtq-frågan, säger Håkan Carlsson. I höst blir det fler prideevenemang i länet: Vecka 34 är det pridevecka i Jönköping, med invig-ning på Kulturhuset Spira onsdag 23 augusti och parad lördag 26 augusti. Vecka 37 pla-neras Regnbågsvecka i Vetlanda med många olika aktiviteter. Bland annat visas utställning-en Vem är hen? med bilder av Genusfotogra-fen, Thomas Gunnarsson. Förutom att synas i paraderna finns Region Jönköpings län på vårdcentraler och skolor under prideveckorna.

Anna Holm

NR 2 2017 15

Vi är till för alla!FAKTAArbete med hbtq-frågor inom Region Jön-köpings län har tre målområden: • Ingen ska uppleva sig kränkt eller miss- förstådd på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet/könsuttryck i mötet med vården• Vi ska förebygga och minska ohälsa bland hbtq-personer• Alla ska känna sig välkomna att arbeta inom Region Jönköpings län, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet/könsuttryck.

Förkortningen hbtq står för homo-, bi- och transsexuell samt queer. Du kan läsa mer om begreppen på 1177.se.

Region Jönköpings län är till för alla. Det visar Håkan Carlsson på sin skylt i prideparaden i Värnamo. Foto: Joakim Larsson

16 NR 2 2017

Huset i Jönköping är byggt av stora block i lamellpressat trä i både väg-gar och golvbjälklag. På insidan är väggblocken klädda med gips, på utsi-dan försedda med tjocka isolerskivor, läkt och stående träpanel, ändspontat så att inga skarvar syns. De stora bal-kongerna är också helt i trä. Ur miljö-synpunkt är trä ett sunt material, med lägre koldioxidutsläpp i produktionen och låg energiförbrukning.

Skapar jobb och utvecklingInnovativa flervåningshus i trä och intelligenta glasmiljöer är det över-gripande målet med Smart Housing Småland, SHS, ett omfattande projekt som startade 2013 då statliga Vinnova utsåg SHS till en så kallad ”Vinnväxt-miljö”, och finansiering med cirka 50 miljoner kronor under tio år.

– De nya husen på Kungsängen är ett bra exempel på modern träbygg-nadsteknik och det första höga hus i trä i Jönköping sedan 1880-talet. Det är moderna flerbostadshus tillverkade i massivträteknik, säger Mikael Pekkari, samordnare för branschprogrammet Träregion Småland och en av initiativ- tagarna till SHS. Trähus kan byggas högeffektivt i fabriker som ofta finns i Jönköpings län, vilket skapar jobb och

utveckling. Att bygga i trä är också oändligt mycket mer energieffektivt än stål och betong – med mindre kol- dioxidutsläpp och lättare att frakta.

”Händer saker vid samverkan”Smart Housing Småland samlar idag bland annat 172 deltagande företag och organisationer, 97 forskare och 6 doktorander. Region Jönköpings län bidrar med finansiering och att göra projektet känt i utvecklingsarbetet.

– När samhälle, näringsliv och forskning samverkar händer det saker. Om några år kommer SHS att omsätta 30 miljoner per år i form av finansie-ring eller eget arbete, säger Mikael Gustafsson, sakkunnig i näringslivs- frågor på Region Jönköpings län. För oss är detta ett viktigt område att

arbeta med ur hållbarhetssynpunkt. Att bygga med trä och planglas ger en rad fördelar.

”Branschen ska våga satsa”– En av de viktigaste faktorerna är att träbyggnation är hållbar i läng-den. Det finns ett enormt tryck på byggnation och genom SHS vill vi att branschen ska våga satsa. Sam-tidigt måste den bli mer flexibel och utveckla modulbyggtekniken, säger Magnus Granström, forskningschef på Tekniska högskolan i Jönköping, och medlem i referensgruppen för SHS.

Djordje Popovic, doktorand på Tekniska högskolan, är en av dem som forskar om effektiv produktion.

– Jag tittar på hur tillverkningen på fabrik kan bli effektivare. Delar av tillverkningen som inte är unika går att effektivisera, till exempel monte-ring av ytterväggar och gavelspetsar, förklarar han.

Mikael Bergström

Läs mer om Smart Housing Småland på Region Jönköpings läns webbplats rjl.se

Det luktar trä i lägenheten. De djupa fönsternischerna avslöjar tjocka väggar – av trä. Det nybyggda huset på Kungsängsområdet i Jönköping är det första flervåningshuset i trä i Jönköping i modern tid, ett exempel på målet med det stora utvecklingsprojektet Smart Housing Småland.

Smart Housing– att bygga höga hus i trä

Mikael Pekkari

” När samhälle,näringsliv och

forskning samverkarhänder det sakerMikael Gustafsson

NR 2 2017 17

Internationellt ledande innovationsmiljö som med användaren i centrum skapar smart boende

och hållbar byggd miljö med bas i glas och trä. Visionen för Smart Housing Småland

Cirka 60 lägenheter i det nya stora området Kungsängen på gränsen mellan Jönköping och Huskvarna byggs som flervåningshus i lamellpressat trä och med en färgsättning inspirerad av Nyhavn i Köpenhamn. Övriga hus på området har betongstomme med ytskikt av trä. Detaljplanen för Kungsängen strävar efter att skapa ett bostadsområde med trähuskaraktär. Foto: Johan W Avby

18

REGIONTIPSET1. Ny behandlingsmetod har gett mycket fina behandlings-resultat vid1) Hepatit A X) Hepatit B 2) Hepatit C

2. Av de 22 gymnasiesärskoleeleverna vid Tenhults natur-bruksgymnasium läser hälften1) Jordbruk X) Djurvård 2) Trädgård

3. I höst är det premiär för Les Miserables, vilket datum?1) 9 september X) 19 september 2) 29 september

NamnGatuadressPostnummer och ortTelefon eller mejladress

Vinster: Presentkort 500 kronor (vinst 1) och 300 kronor (vinst 2–3) , samt biobiljett (vinst 4–10).

Svar: Senast 4 augusti 2017 till kommunikation@rjl.se (skriv Regiontipset i ämnesraden)ELLER till Regiontipset, Region Jönköpings län, Box 1024, 551 11 Jönköping.

Vinnare nr 1/2017: Presentkort 500 kronor: Lennart Andersson, Habo. Presentkort 300 kronor: Anders Bergin, Tranås, Gunvor Levinsson, Huskvarna. Biobiljett: Bertil Åström, Jönköping, Berith Johansson, Anderstorp, Ann-Margret Ottosson, Bor, Gunnel Lindman, Tenhult, Jan Larsson, Vetlanda, Helén Åkesson, Bankeryd, Kajsa Mollby, Huskvarna.Rätt rad i nummer 1/2017: X (85 år) X (vi beklagar att frågan var lite svår att svara på, men Picasso var alltså rätt) 2 (72 timmar)

NR 2 2017

Region Jönköpings läns barn- och ungdomshälsa, BUH, kan nu erbjuda ungdomar med lindrig till måttlig ångestproblematik kognitiv beteendeterapi, KBT, via Internet.

– Vi vet att många av de som söker hos oss har ångestproblematik. Här får vi ytterligare en kanal för att nå dem, vilket i bästa fall leder till att vi på sikt når fler med behandling. Ångesthjälpen Ung är ett alternativ till besök hos behandlare och en fullvärdig behandlingsinsats för dem det passar, säger Lena Lindsten, specialistpsykolog vid barn- och ungdomshälsan i Huskvarna.

Programmet inleds och avslutas med ett fysiskt besök och samtal och vid behov ett besök under tiden. I övrigt genomförs det digitalt och nås via nationell plattform för stöd och behandling.

Unga kan få behandling för ångest via nätet

Läs mer om KBT via internet på 1177.se Foto: Johan w Avby.

Förnya dina receptinför sommarenUnder sommarmånaderna drar många mot-tagningar inom öppenvården ner sin verk-samhet på grund av semestrar. Tänk därför på att förnya dina recept och hjälpmedel i god tid inför sommaren.

1177 i mobilenVar du än befinner dig ska du kunna nå 1177 Vårdguiden för att få råd om sjukdomar och hälsa, dygnet runt.

Sms:a RÅD till 71160, så får du telefonnummer inom Sverige och när du är utomlands, telefon-nummer för användare av texttelefon samt länkar till 1177 Vårdguiden direkt i din mobil (smart- phone). Eller lägg själv in telefonnumret 1177 och utlandsnumret +46 771 117700.

Följ oss i sociala medier!På instagramkontot @regionjkpg möter du våra smarta, snabba, ödmjuka, finurliga och engage-rade stjärnor som i bild och text berättar om vad de gör på jobbet. Du kan även se mer från oss på rjl.se, Facebook och LinkedIn.

Upplev #sverigesviktigastejobb i #regionjkpg!

NR 2 2017 19

KULTURHUSET SPIRAi överenskom melse med

CAMERON MACKINTOSHpresenterar

en ny uppsättning avBOUBLIL and SCHÖNBERG´S

Presenteras enligt överenskommelse med Music Theatre International (Europe) och CAMERON MACKINTOSH LTD.

PREMIÄR 9 SEPTEMBER 2017

Läs mer och bokabiljetter på smot.se

Spirapremiär 13 nov

Urpremiär 15 sepU N G A S P I R A

Höstens program är här!

EN KÄRLEKSFULL KOMEDI OM ATT FÖRVERKLIGA SIN DRÖM

Samhällsinformation

Skydda ditt barn mot solenTa på ditt barn solhatt eller keps, långärmad t-shirt och byxor med långa ben. Mörka kläder skyddar bättre än ljusa.

Använd solskyddsmedel som komplement till kläderna. Det är viktigt att smörja in solkrämen jämnt och tjockt. Mellan klockan 11 och 15 är solen som starkast. Om ni är utomhus mitt på dagen kan ni försöka vara på platser där det finns skugga som skyddar mot solens strålar.

Sommartips från 1177.se

Svalkande bad, barfotaspring i gröngräset och glass i stora lass! Men kanske också bett, stick, feber och starka solstrålar? Här får du våra bästa tips om ditt barn, eller kanske du själv, råkar ut för vanliga åkommor i sommartid.

Bett och stickOftast är besvären efter myggbett och knottbett lindriga och går över på några dagar. Om det kliar kan du smörja med kylbalsam, alsolsprit eller alsolgel. Det kan också kännas skönt att kyla med en isbit inlindadi en tygbit.

Om du hittar en fästing på kroppen ska du ta bort den så fort som möjligt. Använd en pincett, ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra rakt ut.

Feber hos barnDet är viktigt att barn som har feber får i sig vätska. Ofta är matlusten inte så stor, men barnet behöver ändå energi. Prova att ge barnet söt saft, isglass eller söt kall yoghurt.

Om barnet är sex månader eller äldre och på-verkat av sin feber, kanske gnälligt och har ont, kan du ge febernedsättande medicin för barn. Det tar cirka 50 min innan medicinen ger effekt. När det gäller feber hos de minsta bör du kontakta din vårdcentral.

1177.se– finns där närdu behöver det!

Illustration: Christer Lindberg