Socialdemokraternas Partikansli Riksdagen 100 12 Stockholm Besök: Riddarhustorget 7-9 T: 08 700 26 00 socialdemokraterna.se

Ulricehamn 2012-08-15

”Vi vill sitta i förarsätet” nio skäl mot införandet av utmaningsrätt i Ulricehamns kommun

2

Innehållsförteckning

Detta är utmaningsrätt……………………………………………………………3

Utmaningsrätt i Sverige idag……………………………………………………...4

Fler driftsformer – ökad valfrihet för brukaren?............................................................4

Nio skäl mot utmaningsrätt i Ulricehamn………………………..……………….5

3

Detta är utmaningsrätt

Det borgerliga styret vill införa så kallad utmaningsrätt i Ulricehamns kommun.

Utmaningsrätt beskrivs av Sveriges kommuner och landsting, SKL, enligt följande:

Om en privat aktör utmanar en av kommunens verksamheter prövar kommunen

först om det är tillåtet att upphandla verksamheten. Myndighetsutövning får inte

upphandlas om det inte finns särskilt stöd för detta i speciallagstiftningen. Strategiska

ledningsfunktioner och vad som enligt lag eller förordning måste utföras av

kommunen/landstinget kan inte heller utmanas.

Den som har utmanat verksamheten har inga garantier om att få uppdraget utan

kommer att konkurrera med andra leverantörer på lika villkor. Sannolikt ska Lagen

om offentlig upphandling, LOU, användas.

Den enskilda kommunen eller landstinget utformar uppdraget, kraven och

utvärderingskriterierna i ett förfrågningsunderlag. Även om verksamheten

upphandlas och drivs av ett privat företag är kommunen huvudman för

verksamheten och har enligt kommunallagen ett ansvar för att kontrollera och följa

upp verksamheten. Dessutom har kommunen/landstinget ett ansvar för att det finns

information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheterna

utförs i det privata företaget.

Varje kommun eller landsting beslutar om de regler som ska gälla vid utmaning av

den offentliga verksamheten samt var i organisationen och hur dessa frågar ska

hanteras. Till exempel vilka verksamheter som får utmanas, vart utmaningen ska

riktas, vad utmaningen ska innehålla, hur handläggningen kommer att gå till och

nämndernas roll.

4

Utmaningsrätten i Sverige idag

Utmaningsrätt finns idag i ett 30-tal kommuner runt om i landet och i ett landsting. Det är tydligt att det är en ideologisk fråga då det i samtliga kommuner är borgerliga partier som drivit frågan. I en majoritet av kommunerna är det en klassisk allians som har drivit igenom utmaningsrätten i kommunen.

Svenskt Näringsliv, SN, kom för en tid sedan ut med ”Utmaningsrätt – Vad, hur och varför?” SN konstaterade då att endast en tredjedel av de utmaningar det ansöktes om genomfördes i praktiken. För att komma fram till ett beslut krävs ett omfattande arbete med utredningar, underlag och sedermera en upphandling. Allt detta kostar naturligtvis pengar i form av merarbete för administrationen och stjäl tid från annan verksamhet. När verksamheten väl är utlagd på entreprenad ska den sedermera följas upp och utvärderas och nya upphandlingar genomföras. Kort och gott: det kräver merarbete från kommunens sida.

Fler driftsformer - ökad valfrihet för brukaren?

”Fler driftsformer ökar valfriheten för brukaren”, hörs ofta som ett argument i debatten av förespråkare av privata alternativ.

Socialdemokraterna i Ulricehamn menar att valfriheten inte ökar per automatik bara för att det finns flera utförare. Det kan till och med vara tvärtom. Riksrevisionen konstaterade 2008 i rapporten ”Statens styrning av kvaliteten i privat äldreomsorg”:

”De avtal som kommunerna sluter med privata vårdgivare saknar dessutom ofta tydliga krav på kvalitet och insyn. Därmed minskar möjligheten för äldre att påverka samtidigt som risken för missförhållanden ökar.” (RiR 2008:21)

Enligt SKL ökade kommunernas utgifter för handikappomsorg, även kallad LSS-omsorg, med 40 procent mellan 2000-2010. Det är i fasta priser, alltså inflationen är borträknad.

SKL ser flera orsaker. Befolkningen växer och fler barn som föds med handikapp kan räddas i dag jämfört med tidigare, men framförallt har ökningen med förändrad lagstiftning att göra. Dessutom har allt mer av kommunernas kostnader övergått från egen verksamhet till att betala för vård i privat regi.

Socialdemokraterna i Ulricehamn anser inte att all verksamhet som bedrivs i kommunal regi är bättre än verksamhet som bedrivs i privat regi. Samtidigt är det oerhört viktigt att alltid värna skattebetalarnas pengar utan att tumma på kvaliteten. Vi menar att privata alternativ kan vara ett komplement till kommunal verksamhet men att kommunen själv ska initiera och styra vilka verksamheter som ska läggas ut på entreprenad och när det i så fall ska göras.

5

Nio skäl mot utmaningsrätt i Ulricehamn Socialdemokraterna i Ulricehamn har med anledning av det borgerliga styrets

intentioner kartlagt kommunens förutsättningar att införa utmaningsrätt.

Övergripande kan konstateras att vi avhänder oss möjligheten att styra och utveckla

vår verksamhet. Eller som Paul Lindquist, moderat kommunalråd Lidingö, 2009

motiverade sitt motstånd till utmaningsrätt: ”Vi vill sitta i förarsätet”. Dessutom

krävs omfattande arbete att införa och sedan upprätthålla utmaningsrätten. Vi menar

att det inte är motiverat att lägga skattebetalarnas pengar på ideologiskt drivna förslag

i tider då tuffa besparingar är vardag i kommunen.

Vi har ringat in nio områden som talar mot införandet:

1. Mål och syfte

Varför vill man införa utmaningsrätt? Vad vill man uppnå? Vad är

anledningen till att man vill tillåta privata intressen att ta över delar av den

kommunala verksamheten. Det behöver naturligtvis beskrivas och slås fast.

Kort och gott; vad är syftet och vad vill man uppnå?

2. Riktlinjer och beslutsunderlag

Vad ska en utmaning specifikt innehålla för att den ska kunna utgöra ett bra

underlag för beslut? Det är viktigt för den som vill utmana, så man vet vad

som krävs och att det inte stupar på otydlighet och allt arbete måste göras

om. Dessa riktlinjer bör på sedvanligt sätt förhandlas med de fackliga

organisationerna innan politiken lägger fast tydliga ramar för vad ett underlag

ska innehålla.

3. Tydlighet i processen – viktigt för alla

För kommunen och kommunens anställda är det viktigt att kunna beskriva

beslutordningen för utmaning av verksamhet. Vilka instanser tar beslut och

inom vilket tidsperspektiv? Vad kan personalen förvänta sig och när? Det

behövs en tydlig processkarta.

6

4. Kompetens i kommunens organisation

Det kommer att ställas helt andra krav på kommunorganisationen. Från att

leda en verksamhet ska man leda beställningar, avtalsskrivningar,

uppföljningar och utvärderingar. Kommunen har redan idag en identifierad

brist inom detta kompetensområde. Med införandet av utmaningsrätt ökar

behovet av just denna kunskap som vi idag har brist på. De stora förlorarna

blir skattebetalarna och verksamheten kan också bli lidande på grund av att vi

inte kunnat göra ordentliga upphandlingar.

5. Utveckla kommunens organisation

Kommunen har idag intraprenad som möjlig driftsform. Formen är relativt

ny och finns i liten skala inom ett förskoleområde. Processen kring införande,

uppföljning och utvärdering behöver förfinas. Kunskap behöver tillföras och

organisationen behöver anpassas. Det är bättre att anpassa organisationen

internt först innan man över huvud taget överväger att släppa in externa

aktörer.

6. Utveckling på insidan – kvalitet på utsidan

Kommunen har under flera år, med stöd av EU-medel, arbetat med att

utveckla sin organisation. Det handlar om att utveckla ledarskap och införa

Lean, skapa nya arenor mellan verksamheter för att få till stånd en effektivare

organisation. Utmaningsrätten riskerar att slå sönder detta arbete och de

krafter och arenor som nu håller på att växa fram i organisationen.

7. Ekonomiskt bakbunden

Genom att lägga ut allt mer verksamhet på entreprenad och låsa fast sig i

avtal med entreprenörer bakbinder vi politikens förmåga att hantera

kommunens ekonomi. I knapra tider när kommunen behöver spara och vi

öppnar upp för att lägga ut allt som inte har med myndighetsutövning eller

vad som enligt lag och förordning ska utföras av kommunens egen personal

på entreprenad tvingas vi sätta in alla sparåtgärder inom de områden som

utförs av kommunen.

7

8. Meddelarfriheten och kollektivavtal

Kommunens anställda omfattas idag av meddelarfrihet. Det gör inte anställda

hos ett privat företag. Vi menar att kommunen ska värna den meddelarfrihet

som kommunalt anställda har idag. Vilka krav ska vi ställa på entreprenörer

som vill utmana oss? Ett basalt krav är att företagen har kollektivavtal.

Meddelarfriheten och kollektivavtal nämns inte med ett ord i det underlag

som finns framme.

9. Hållbart Ulricehamn

Vad händer med kommunens arbete för ett mer hållbart samhälle? Ska vi

ställa krav om exempelvis miljöbilar? Vi avhänder oss möjligheten att själva

kunna styra takten om vi inte tänker till innan.

8