Något om den historiska bakgrunden till det mål- och

kunskapsrelaterade betygssystemet

SOU 1942:11 Betänkande med utredning och förslag angående betygssättningen i folkskolan• Betygen satta av olika lärare brast i jämförbarhet, och kunde inte

användas för urval till den starkt konkurrensutsatta realskolan.

• Speciellt utvecklade intagningsprov användes, men dessa var starkt kritiserade.

• ”Det är sannolikt omöjligt att genom allmänna uttryck så precisera den kvalitativa godhet som fordras för de olika betygsgraderna, att betygen därigenom kunna bli jämförbara” (s 53).

• Utredningen föreslog ett normrelaterat betygssystem med en på nationell nivå fastslagen procentuell fördelning över de olika betygsstegen. För att bestämma klassens nivå föreslogs standardprov.

• Efter försöksverksamhet fattade riksdagen beslut om införande av det normrelaterade betygssystemet år 1949

Kritiken mot det normrelaterade betygssystemet

• År 1962 ersattes den 7-gradiga bokstavsskalan med en 5-gradig sifferskala, men i övrigt bestod det normrelaterade till 1994.

• Skolöverstyrelsen (1970) identifierade flera problem med det normrelaterade betygssystemet:

1. Procentfördelningen användes inom klasser2. Betygen säger inte något om nivån på kunskaper och färdigheter3. Betygssystemet inbjuder till konkurrens snarare än samarbete4. Normalfördelningsantagandet förutsätter att alla elever läser ämnet5. Standardprov fanns endast i tre ämnen

• MUT-projektet var ett försök att skapa ett alternativt, målrelaterat, betygssystem

• 1973 års Betygsutredning föreslog att betygen i grundskolan skulle avskaffas, eftersom gymnasieskolan förväntades kunna ta emot alla elever.

Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet

• Departementsrapporten Ds 1990:60 konstaterade att de normrelaterade betygen spelat ut sin roll. Förutom Skolöverstyrelsens fem argument pekade man på att grundskolebetygen inte behövdes för urval, och att allmänhetens förtroende för de normrelaterade betygen gått förlorat.

• Betygsberedningen föreslog år 1992 ett målrelaterat betygssystem med 6 nivåer som skulle representera kunskapsutveckling från åk 7 till gymnasieskolans slut. Förslaget blev kritiserat av bl a Ference Marton

• År 1994 fattade riksdagen beslut om att införa mål- och kunskapsrelaterade ämnesbetyg i grundskolan (åk 8 och 9), och kursbetyg i gymnasieskolan. Nationellt fastställda mål och kriterier för ämnesbetygen i åk 9, i övrigt lokala kriterier.

Betygens huvudfunktioner

• Urval till nästa nivå i utbildningssystemet.• Information till eleven och hemmet om elevens

studieresultat.• Belöningssystem för individuella studieprestationer.• Information på lokal (skola och kommun) och

nationell nivå om utbildningens resultat.

Skolvariation 1992-2002Hela landet

0

0.05

0.1

0.15

0.2

0.25

År1992

År1993

År1994

År1995

År1996

År1997

År1998

År1999

År2000

År2001

År2002

Avgångsår

Segr

egat

ion

Utländsk bakgrundBetygUtbildningsbakgrund

Meritpoängens medeltal 1997-2003Medelvärde

11.5

12

12.5

13

13.5

14

14.5

År1997

År1998

År1999

År2000

År2001

År2002

År2003

Avgångsår

Jäm

före

lset

al

Medelvärde

Varför är de målrelaterade betygens prognosförmåga väl så bra eller till och med bättre

än de normrelaterade betygens?Normrelaterade betyg:- Normerade inom program- Centrala prov enbart i ett fåtal ämnen

Målrelaterade betyg:- Jämförelsetalen är normalfördelade trots att de inte är konstruerade att vara

det, vilket beror på att de är en vägd summa av många kursbetyg. Detta skapar en kontinuerlig variabel med andra, och bättre mätegenskaper än de enskilda kursbetygen

Betyg jämfört med högskoleprov:- Betygen utgör inte bara ett mått på kunskaper och färdigheter, utan

uttrycker också individuella skillnader med avseende på för högskolan betydelsefulla faktorer, som uthållighet, motivation och kommunikativ förmåga

Bemötande –

Bedömning –

Betyg

— — — — —

Ökande fokus på formativ (kontinuerlig / pedagogisk) bedömning

‘Opening up the black box…’ (Black & Wiliam, 1998)

— — — — —

Bedömning FÖR Lärande

inte bara

AV Lärande

(och förhoppningsvis aldrig mot lärande)

Assessment for Learning is the process of seeking and

interpreting evidence for use by learners and their teachers to

decide where the learners are in their learning, where they need to go and how best to get there.

The Assessment Reform Group, UK

http://arg.educ.cam.ac.uk/

Subjekt – / Objekt-frågan –

VEM bedömer vad och hur – och varför?

— — — — —

“The joint venture” –

self-assessment peer assessment

teacher assessment external assessment

TYDLIGHET Mål

Bedömningsgrunder Kriterier

Förväntningar …

KOMMUNIKATION Lärare – Elev

Elev – Elev Lärare – Lärare

Lärare – Skolledning Skola – Hem

…

DOKUMENTATION av processer och produkter

Vad sades / uppfattades vid införandet av det nya

betygssystemet ?

bl.a. att

Läraren ska kunna precisera för varje elev vad som krävs för nästa betygssteg…

MVG är som en 7:a i det gamla systemet…

— — — — —

1994 – 2000

Kriterier för MVG formulerades lokalt

Vad som bl.a. påtalats (SVs kvalitetsgranskning 2000; Tholin 2003; RRV 2004; Selghed 2004)

Otydlighet kring lokala mål / betygsättning

Otydliga och/eller ”övertydliga”, atomistiska lokala mål och betygskriterier –

även för åk 7 (och tidigare)

Det lätt mätbara gjort till det viktiga

Bristande samverkan / samsyn mellan lärare och skolor

Bristande förståelse för systemet (mål- och kriterierelatering, kunskapssyn osv.)

Bristande likvärdighet — — — — —

VANLIGA FÖRKLARINGAR

För lite tid och kompetensutveckling Brister i lärarutbildningen

Ökande andel obehöriga lärare

Vad har – trots allt – gjorts? (SVs Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygssättning, 2004)

Diverse kommentar- och bedömningsmaterial

Nationellt provsystem

Nationellt uppföljningssystem

Kvalitetsgranskning 2000

Utbildningsinspektion

— — — — —

Skolverkets allmänna råd 2004

Likvärdig bedömning och betygsättning

www.skolverket.se/Betyg

Likvärdig bedömning och betygsättning

I. Lokal planering för likvärdig bedömning II. Bestämmelser för likvärdig bedömning och betygsättning III. Exempel för likvärdig bedömning Hittills

6 ämnen/ämnesområden i grundskolan

20-22 kurser i gymnasieskolan T.ex: • Arbete med rubrics (Kemi A) • Kommenterade elevarbeten i Religionskunskap A • Dialogscheman i engelska (åk 9, kurs A & B) • Exempel på frågeställningar vid utvärdering i ämnet

Idrott och hälsa (gy) • Bedömning i ett vidare perspektiv (Matematik; gr & gy) • Kommenterade elevtexter i modersmål (åk 9) + sv/spr • Resonemang kring svårigheter vid bedömning och betyg-

sättning i kursen Arbetsliv Naturbruk (gy)

Det nationella provsystemet –

allmänna syften • bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna, • förtydliga målen och visa på elevers starka

och svaga sidor, • konkretisera kursmål och betygskriterier, • stödja en likvärdig och rättvis bedömning

och betygssättning, • ge underlag för en analys av i vilken

utsträckning kunskapsmålen nås på skol-nivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.

Proven är inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål.

Det nationella provsystemets delar

Diagnosmaterial (gr) sv/sva, eng, ma

Nationella prov (gr + gy)

sv/sva, eng, ma

Provbanken (gr + gy)

Gr: Hem- och konsumentkunskap (planeras: no, so) Gy: Biologi, Eng. självbedömning, Franska, Fysik, Matematik, Spanska, Tyska, Prov för program med

yrkesämnen

Provmaterial i sfi

(svenska för vuxna invandrare)

Exempel på frågor som diskuteras runt nationella prov

För många – För få

Innehåll – Svårighetsgrad – Bias

Stöd – Styrning

Standardisering – Anpassning

Stabilitet över tid

Presentation / Användning av resultat

Sekretess – Fusk

Kostnader

Andel av eleverna i årskurs 9 som erhållit samma prov- och slutbetyg, eller betyg som

skiljer sig åt ett (eller två) steg

Vt 2001 och vt 2002 (Ma)

78 8272

17 1125

3850%

20%

40%

60%

80%

100%

Sv En Ma

210-1-2

Det svenska nationella provsystemet sett utifrån…

• So you actually trust the teachers…? Ej examensprov / examina / externa examinatorer

• Många material – många syften…

• Formativt och summativt

• Omfattande material – betydande formatvariation – skriftliga och muntliga delar; reflektiv kompetens

• Uttalat fokus på kvalitativa bedömningar

• Lärare och elever i regel mycket positiva till materialen

• Kollaborativt utvecklingsarbete

• Elevfokus – elevmedverkan i utvecklingsarbetet

Positivt / negativt unikt ???

Referenser – IPD-seminarium: Betyg och bedömning – 2005-10-04 Black, Paul & Wiliam, Dylan (1998). Inside the black box: Raising standards through classroom

assessment. Phi Delta Kappan 80(2). Boud, David (1995). Enhancing Learning through Self-Assessment. London: Kogan Page. Broadfoot, Patricia (1996). Education, Assessment and Society: A sociological analysis. Buckingham:

Open University Press. Cliffordson, Christina (2004a). De målrelaterade gymnasiebetygens prognosförmåga. Pedagogisk

Forskning i Sverige, 9(2), 129-140. Cliffordson, Christina (2004b). Betygsinflation i de målrelaterade gymnasiebetygen. Pedagogisk

Forskning i Sverige, 9(1), 1-14. Cliffordson, Christina (2005). Differential prediction of academic success across study programs: The

validity of grades and tests as selection instruments for higher education. Submitted for publication. Cliffordson, Christina (in press). Selection effects on applications and admissions to medical

education with regular and step-wise admission procedures. Scandinavian Journal of Educational Research.

Cliffordson, Christina & Askling, Berit (in press). Effects of different grounds for admission on recruitment and achievement in medical education. Scandinavian Journal of Educational Research.

Erickson, Gudrun (in press). Bedömning av och för lärande – En kollaborativ ansats i arbetet med nationella prov i språk. Örebro Universitet: Konferensrapport (The multicultural classroom as an arena for democratic experiences, okt. 2004. Red. U. Tornberg.)

Gipps, Caroline (1994). Beyond Testing: Towards a theory of educational assessment. London: The Falmer Press.

Gipps, Caroline (1999). Socio-cultural aspects of assessment. I P. D. Pearson & A. Iran-Nejad (red.), Review of Research in Education (Vol. 24, s. 355-392). Washington DC: American Educational Research Association.

Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning – hur vad och varför? Stockholm: Liber. Linde, Göran (2003). Kunskap och betyg. Lund: Studentlitteratur. Marton, Ference (1992). Orimligt betygsförslag. Dagens Nyheter, 18 augusti. Messick, Samuel A. (1989). Validity. I R. L. Linn (red.), Educational Measurement (Third edition,

s. 13-103). New York: American Council on Education/Macmillan. Riksrevisionen (2004). Betyg med lika värde? – en granskning av statens insatser. Stockholm:

Riksrevisionens publikationsservice (RIR 2004:11). Selghed, Bengt (2004). Ännu icke godkänt. Lärare sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning

i yrkesutövningen. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Skolverket (2000). Nationella kvalitetsgranskningar 2000. Stockholm: Liber. Skolverket (2001). Bedömning och betygsättning. Stockholm: Liber. Skolverket (2002). Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm:

Skolverket/Liber. Skolverket (2004a). Att visa vad man kan. En samling artiklar om ämnesproven i år 5. Stockholm:

Skolverket. Skolverket (2004b). Prövostenar i praktiken – grundskolans nationella provsystem i ljuset av

användares synpunkter. Stockholm: Skolverket. (Författare: Lars Naeslund) Skolverket (2004c). Det nationella provsystemet i den målstyrda skolan – Omfattning, användning

och dilemman. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2004d). Likvärdig bedömning och betygsättning. Stockholm: Skolverket. Skolverkets

allmänna råd. + www.skolverket.se > Betyg Skolverket (2005a). Lärare och elever om gymnasieskolans nationella prov – en enkätstudie.

www.skolverket.se/ nya publikationer Skolverket (2005b). Nationella prov i gymnasieskolan – ett stöd för likvärdig betygsättning? En studie

på fyra skolor. Stockholm: Skolverket. (Författare: Helena Korp) Skolöverstyrelsen (1970). Betygssättning i grundskolan och gymnasieskola. Rapport utarbetad av

Skolöverstyrelsens arbetsgrupp för betygsfrågor (I). Stockholm: Skolöverstyrelsen Utbildnings-förlaget.

SOU 1942:11. Betygssättningen i folkskolan. Betänkande av 1939 års betygssakkunniga. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet.

Taylor, Catherine (1994). Assessment for Measurement or Standards: The Peril and Promise of Large-Scale Assessment Reform. American Educational Research Journal 31(2), 231-262.

Tholin, Jörgen (2003). En roliger dans? Svenska skolors första tolkning av innebörden i lokala betygskriterier i tre ämnen för skolår åtta. Högskolan i Borås: Licentiatuppsats. (www.hb.se/till/tholin/EnRoligerDans.pdf)

Tholin, Jörgen (2005). Den innehållslösa grundskolan. I Granath, S., Miliander, J. & Wennö, E. (red.), The Power of Words. Studies in Honour of Moira Linnarud (s. 217-223). Karlstad: Karlstads Universitet.

Torrance, Harry (2000). Postmodernism and Educational Assessment. In A. Filer (Ed.), Assessment, Social Practice and Social Product. London: Routledge Falmer.

Utbildningsdepartementet Ds 1990:60/Departementsserien 1990. Betygens effekter på undervisningen. (Slutrapport från) Utbildningsdepartementets expertgrupp för analys av betygens betydelse. Stockholm: Regeringskansliet.

www.skolverket.se > Nationellt provsystem (årliga reporter om resultat och reaktioner på de nationella provmaterialen)

Åberg-Bengtsson, Lisbeth & Erickson, Gudrun (2005). Dimensions of national test performance: A two-level approach. Submitted for publication.

De mDe mååll-- och kriterierelaterade och kriterierelaterade betygens prognosfbetygens prognosföörmrmåågaga

-- ur ett systemperspektivur ett systemperspektiv

PrognosfPrognosföörmrmåågagaJJäämfmföörelser av studieframgrelser av studieframgåång mellan antagna via ng mellan antagna via betyg och antagna via hbetyg och antagna via höögskoleprovresultat:gskoleprovresultat:-- andelen uppehandelen uppehååll och avbrott i studiernall och avbrott i studierna-- avlagda havlagda höögskolepogskolepoääng/lng/läässåårr-- avlagda examinaavlagda examina

SamtSamtSamband mellan studieframgSamband mellan studieframgåång ng -- avlagda poavlagda poääng png pååhhöögskolan gskolan -- och betyg respektive hoch betyg respektive höögskoleprovgskoleprov

Uttalade mUttalade måål att strl att strääva motva motAtt Att ööka direktka direktöövergvergåången frngen fråån gymnasieskola till n gymnasieskola till hhöögskola (minst 50% fgskola (minst 50% fööre 25 re 25 åårs rs åålder)lder)Att bredda rekryteringen till hAtt bredda rekryteringen till höögre utbildning (socialgre utbildning (social--, , utbildningsutbildnings-- och nationell bakgrund samt koch nationell bakgrund samt köön)n)

Avlagda hAvlagda höögskolepogskolepoääng under fng under föörsta lrsta läässååretret

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Civilingenjör Jurist Läkare

Anta

l poä

ng

Högskoleprov Betyg

Antagna via betyg avlAntagna via betyg avläägger genomggger genomgåående fler hende fler höögskolepogskolepoääng ng ään n antagna via hantagna via höögskoleprovgskoleprovSkillnaden i avlagda poSkillnaden i avlagda poääng ng äär str stöörst frst föör civilingenjr civilingenjöörsutbildningarna (ca rsutbildningarna (ca 4 p/l4 p/läässåår) och minst fr) och minst föör juristutbildningarna (ca 1.5 p/lr juristutbildningarna (ca 1.5 p/läässåår)r)

Andel uppehAndel uppehååll och avbrott i studiernall och avbrott i studierna

05

10152025303540

Civilingenjör Jurist Läkare

proc

ent u

ppeh

åll o

ch a

vbro

tt

Högskoleprov betyg

UppehUppehååll och avbrott ll och avbrott äär genomgr genomgåående mindre fende mindre föörekommande bland rekommande bland de som antagits via betygde som antagits via betygSkillnaden (i procentenheter) Skillnaden (i procentenheter) äär str stöörst frst föör civilingenjr civilingenjöörsutbildningarna rsutbildningarna och minst foch minst föör juristutbildningarna r juristutbildningarna

28%

20%

35%32%

8%4%

Skillnader i avlagda hSkillnader i avlagda höögskolepogskolepoääng mellan betygsng mellan betygs--och och hhöögskoleprovantagnagskoleprovantagna, under hela studietiden, under hela studietiden

0

2

4

6

8

10

12

14

16

Civilingenjör Jurist Läkare

Skill

nade

r i a

ntal

avl

agda

poä

ng

Antagna via betyg avlAntagna via betyg avläägger i genomsnitt fler pogger i genomsnitt fler poääng ng ään antagna via n antagna via hhöögskoleprov, oavsett utbildninggskoleprov, oavsett utbildningSkillnaden Skillnaden äär str stöörst frst föör civilingenjr civilingenjöörsutbildningarna och minst frsutbildningarna och minst föör r juristutbildningarnajuristutbildningarna

Andel avlagda examinaAndel avlagda examina

Andelen studenter som avlAndelen studenter som avläägger examen inom normal studietid eller terminen gger examen inom normal studietid eller terminen efter efter äär genomgr genomgåående stende stöörre bland de som antagits via betygrre bland de som antagits via betygSkillnaden i avlagda examina mellan urvalsgrupperna Skillnaden i avlagda examina mellan urvalsgrupperna äär densamma fr densamma föör r civilingenjcivilingenjöörsrs-- och loch lääkarutbildningen (ca 17%) och mindre fkarutbildningen (ca 17%) och mindre föör juristutbildningen r juristutbildningen (ca 11%)(ca 11%)

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Civilingenjör Jurist Läkare

Högskoleprov Betyg

62%

45% 49%

38%

68%

51%

JJäämfmföörelser av studieframgrelser av studieframgåång mellan ng mellan betyg och hbetyg och höögskoleprov visar gskoleprov visar genomggenomgåående att:ende att:

De som antagits via betyg har bDe som antagits via betyg har bäättre ttre studieframgstudieframgåång ng ään de som har antagits via n de som har antagits via hhöögskoleprovresultat gskoleprovresultat

Skillnaderna Skillnaderna äär str stöörst frst föör r civilingenjcivilingenjöörsutbildningarna och rsutbildningarna och minst fminst föör juristutbildningarnar juristutbildningarna

JJäämfmföörelser av samband mellan relser av samband mellan studieresultat och urvalsinstrument studieresultat och urvalsinstrument

–– ””enen”” utbildningutbildning

Utbildning: CivilingenjUtbildning: Civilingenjöörsutbildningarna rsutbildningarna

Analysmetod: Modellering av Analysmetod: Modellering av ””missingmissing datadata”” --samband mellan antal avlagda posamband mellan antal avlagda poääng det fng det föörsta rsta studiestudieååret och hret och höögskoleprovpogskoleprovpoääng respektive ng respektive betygbetyg

JJäämfmföörelser av samband mellan studieresultat och relser av samband mellan studieresultat och urvalsinstrument, civilingenjurvalsinstrument, civilingenjöörsutbildningarnarsutbildningarna

-- resultatresultat

Poäng på högskolan

Normrelateradebetyg

Hp-poäng

r = 0.407

r = 0.114

r = 0.461

Poäng på högskolan

Målrelateradebetyg

Hp-poäng

r = 0.466

r = 0.160

r = 0.444

JJäämfmföörelser av samband mellan relser av samband mellan studieresultat och urvalsinstrumentstudieresultat och urvalsinstrument

-- samtliga nationella och lokala samtliga nationella och lokala hhöögskoleprogramgskoleprogram

Utbildning: Samtliga hUtbildning: Samtliga höögskoleprogram under gskoleprogram under ååren 1993ren 1993--2001 2001

Analysmetod: TvAnalysmetod: Tvåånivnivååmodellering modellering –– variationen i variationen i prognosfprognosföörmrmååga ga ööver samtliga programver samtliga program(164 106 individer & drygt 900 program)(164 106 individer & drygt 900 program)

Genomsnittlig prognosfGenomsnittlig prognosföörmrmååga fga föör samtliga individer r samtliga individer samtliga program samtliga program –– beskrivning i form av skillnader i skattad beskrivning i form av skillnader i skattad

popoäängproduktion mellan den 10:de och den 90:de ngproduktion mellan den 10:de och den 90:de percentilenspercentilens individerindivider

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Skill

nade

r i s

katta

d po

ängp

rodu

ktio

n

Betyg Högskoleprov

Målrelaterade

Normrelaterade

Skillnaden i skattad poSkillnaden i skattad poäängproduktion det fngproduktion det föörsta lrsta läässååret mellan den ret mellan den 10:de och den 90:de 10:de och den 90:de percentilenspercentilens individer individer äär betydligt str betydligt stöörre frre föör r betyg betyg ään fn föör hr höögskoleprovet (gskoleprovet (ΔΔ ca 4 respektive 6 hca 4 respektive 6 höögskolepogskolepoääng)ng)

Variationen i prognosfVariationen i prognosföörmrmååga ga ööver samtliga program ver samtliga program –– andel program fandel program föör vilka r vilka

prognosfprognosföörmrmåågan uteblirgan uteblir

0

510

15

20

2530

35

Normrelat erade bet yg Målrelat erade bet yg

Proc

ent

HögskoleprovBetyg

FFöör hr höögskoleprovet uteblir prognosfgskoleprovet uteblir prognosföörmrmåågan helt fgan helt föör ca 23 r ca 23 respektive 29 procent av programmen. Motsvarande andel frespektive 29 procent av programmen. Motsvarande andel föör r normrelaterade betyg normrelaterade betyg äär 4.5 procent och fr 4.5 procent och föör mr måålrelaterade betyg lrelaterade betyg äär r prognosfprognosföörmrmåågan positiv fgan positiv föör samtliga programr samtliga program

Skillnader i prognosfSkillnader i prognosföörmrmååga mellan olika ga mellan olika äämnesomrmnesområåden den –– beskrivning i form av skillnader i skattad beskrivning i form av skillnader i skattad

popoäängproduktion mellan den 10:de och den 90:de ngproduktion mellan den 10:de och den 90:de percentilenspercentilens individerindivider

ÄÄmnesomrmnesområåde fde föörklarade ca 25 procent av variansen i rklarade ca 25 procent av variansen i regressionskoefficienter regressionskoefficienter ööver program fver program föör hr höögskoleprovet, men gskoleprovet, men endast ca 5 procent fendast ca 5 procent föör betyg r betyg

0

3

6

9

Normrelateradebetyg

Högskoleprov Målrelateradebetyg

Högskoleprov

Skilln

ader

i sk

atta

dpo

ängp

rodu

ktio

n

Hum-Sam

Tek-Nat

Övriga

JJäämfmföörelser av samband mellan relser av samband mellan studieresultat och urvalsinstrument studieresultat och urvalsinstrument visar att:visar att:

MMåålrelaterade betyg har blrelaterade betyg har bäättre prognosfttre prognosföörmrmååga ga ään sn sååvvääl l normrelaterade betyg som hnormrelaterade betyg som höögskoleprovetgskoleprovet

MMåålrelaterade betyg visar betydligt mindre variation i lrelaterade betyg visar betydligt mindre variation i prognosfprognosföörmrmååga mellan olika hga mellan olika höögskoleprogram jgskoleprogram jäämfmföört rt med smed sååvvääl normrelaterade betyg som med hl normrelaterade betyg som med höögskoleprovetgskoleprovet

De mDe måålrelaterade betygens prognosflrelaterade betygens prognosföörmrmååga ga äär nr nåågot got bbäättre fttre föör tekniska och naturvetenskapliga program r tekniska och naturvetenskapliga program ään fn föör r öövriga program, medan prognosfvriga program, medan prognosföörmrmåågan fgan föör r normrelaterade betyg och hnormrelaterade betyg och höögskoleprovet gskoleprovet äär br bäättre fttre föör r program inom humanistiska och samhprogram inom humanistiska och samhäällsvetenskapliga llsvetenskapliga äämnesomrmnesområåden den

Antagning till lAntagning till lääkarutbildning karutbildning fföör olika grupperr olika grupper

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Kön-kvinnor Socialgrupp I Utländsk bakgrund

Proc

ent

Högskoleprov Betyg

SlutsatserSlutsatser

ÅÅlderlder MMåångfaldngfald StudieframgStudieframgåångng

Kön Socialbakgrund

Utbildnings-bakgrund

Nationellbakgrund

Poäng Avbrott &

uppehåll

Examen

BetygBetyg + K + + + + ++ +

HpHp – M – – – – – –

VarfVarföör r äär de mr de måålrelaterade betygens lrelaterade betygens prognosfprognosföörmrmååga vga vääl sl såå bra eller till och med bbra eller till och med bäättre ttre

ään de normrelaterade betygens?n de normrelaterade betygens?Normrelaterade betyg:Normrelaterade betyg:-- Normerade inom programNormerade inom program-- Centrala prov enbart i ett fCentrala prov enbart i ett fååtal tal äämnenmnen

MMåålrelaterade betyg:lrelaterade betyg:-- JJäämfmföörelsetalen relsetalen äär normalfr normalföördelade trots att de inte rdelade trots att de inte äär konstruerade att r konstruerade att

vara det, vilket beror pvara det, vilket beror påå att de att de äär en vr en väägd summa av mgd summa av måånga kursbetyg. nga kursbetyg. Detta skapar en kontinuerlig variabel med andra, och bDetta skapar en kontinuerlig variabel med andra, och bäättre ttre mmäätegenskapertegenskaperään de enskilda kursbetygenn de enskilda kursbetygen

Betyg jBetyg jäämfmföört med hrt med höögskoleprov:gskoleprov:-- Betygen utgBetygen utgöör inte bara ett mr inte bara ett måått ptt påå kunskaper och fkunskaper och fäärdigheter, utan rdigheter, utan

uttrycker ocksuttrycker ocksåå individuella skillnader med avseende pindividuella skillnader med avseende påå fföör hr höögskolan gskolan betydelsefulla faktorer, som uthbetydelsefulla faktorer, som uthåållighet, motivation och kommunikativ llighet, motivation och kommunikativ fföörmrmååga ga