f1 företag, ekonomi och styrning begrepp, mål och utgångspunkter kalkylering och budgetering

1

F1

Företag, ekonomi och styrning

Begrepp, mål och utgångspunkter

Kalkylering och budgeteringVT-2011

2

1. Företag och ekonomi

3

Vad är ett företag?

• Volvo, SKF, IKEA, LM Ericsson, ABB= Affärsdrivande (värdeskapande) verksamheter i aktiebolagsform

• Inom företagsekonomin har begreppet en bredare innebörd:

En sammanslutning av personer som i någon form bedriver ett medvetet arbete för att uppnå ett eller flera mål

• Privat och offentlig verksamhet• Ideell och vinstdrivande verksamhet

• Olika juridiska former, bl. a aktiebolag, ekonomisk förening, handelsbolag och stiftelse

4

Vad är ett företag?

Inom företagsekonomin står dock oftast affärsdrivande (värdeskapande i finansiella termer)

verksamheter i fokus

5

Once established, a business entity develops a life of its own and seeks to better its position in its environment

(Kam, 1990:4)

6

Ekonomistyrning - definitioner

Traditionell definition:

Ekonomistyrning avser all den planering och uppföljning som bedrivs i företag där måttenheten är pengar

Modern definition (Nationalencyklopedin):Ekonomistyrning avser avsiktlig påverkan på en verksamhet

och dess befattningshavare mot vissa mål

Företag och mål

Företag existerar för att uppfylla mål Lönsamhetsmålet är troligen det högst rankade företagsmålet i

praktiken Lönsamhet på (lång sik) Delmål (exempelvis) likviditet, soliditet, kapitalbindning och försäljning (eller mått uttryckta i icke-finansiella termer)

7

Uppgifter inom ramen för ekonomistyrning

Exv.: Planera, genomföra, följa upp och anpassa verksamheten i förhållande till planer

och mål Förse beslutsfattare med underlag och följa upp fattade beslut Fördela och utkräva ansvar Samla in, tolka, sammanställa, rapportera och kommunicera ekonomisk

information Analysera orsaker till avvikelser från planer och föreslå åtgärder Genomföra specialutredningar Analysera hur verksamhetens processer och aktiviteter kan förbättras Verka som rådgivare/samtalspartner i ekonomiska frågor Utveckla och uppdatera styr- och ekonomisystem Utbilda medarbetarna i ekonomiska frågor Bidra till förutsättningarna för en lärande organisation Bidra till en positiv företagskultur

8

Ekonomistyrningens styrmedel

Tre kategorier:

Formella styrmedel, t ex produktkalkylering, budgetering och prestationsmätning

Organisationsstruktur, t ex ansvarsfördelning, belöningssystem och organisationsform

Mindre formaliserade styrmedel, t ex företagskultur, lärande och bemyndigande

9

10

Styrmedel

Ekonomistyrningens utgångspunkter

•Vision (hur företaget vill att kunden ska uppfatta

företaget eller den riktning i vilken företaget ska

utvecklas)

•Affärsidé (hur företaget avser att utvecklas i förhållande

till sin vision)

•Strategi (plan eller beskrivning för hur affärsidén ska

uppnås)

•Verksamhetsplaner (nedbrytning av huvudmål till delmål

och framtagande av handlingsplaner och riktlinjer)11

VISION

(hur företaget vill att kunden ska uppfatta företaget eller den

riktning i vilken företaget ska utvecklas)

Legitimerande

Ambition och fokus

Identifikation och motivation

12

AFFÄRSIDÉ

(Hur företaget avser att utvecklas i förhållande till sin vision)

Åstadkomma en förståelse för syftet med organisationen Skapa ett underlag för motivation Utgöra ett underlag för fördelning av företagets resurser Etablera den ton och det affärsklimat som önskas Fungera som en orienteringspunkt för dem som kan identifiera

sig med företagets syfte och riktning Möjliggöra en översättning av organisationens syfte till konkreta

mål Möjliggöra en översättning av mål till strategier och andra

aktiviteter

13

STRATEGI

(Klargörs hur företaget ska arbeta)

Vilka konkurrensfördelar företaget avser att utveckla och utnyttja Företagets styrkor och svagheter samt möjligheter och hot

(SWOT = Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats“)

Inom vilka varu-/tjänsteområden företaget ska arbeta Vilka kundkategorier företaget vänder sig till och hur de ska

bearbetas Hur hot från konkurrenter ska mötas Vilket slag av organisationsstruktur företaget ska arbeta med Vilken kompetens som krävs och hur den ska säkerställas Vilka resurser som krävs Hur verksamheten ska finansieras

14

VERKSAMHETSPLANER

(Nedbrytning av huvudmål till delmål och framtagande av handlingsplaner och

riktlinjer)

Huvudmål – operationalisering av vision och affärsidé Strategi – hur ska huvudmålen (strategiska mål) uppnås Delmål – uppfyllande av delmålen leder till att huvudmålen nås Nedbrytning av huvudmål till delmål och framtagande av

handlingsplaner och riktlinjer

15

16

Olika typer av planering

Strategin är det sätt på vilket huvudmålen skall uppnås

Strategisk planering ger underlag för taktisk planering eller verksamhetsplanering

Operativ planering handlar om planering av aktiviteter

18

Ekonomistyrning innebär att man preciserar det ekonomiska

ansvaret

• Ansvarighetsprincipen betonar att ansvaret för intäkter och kostnader skall knytas till en speciell person

• Påverkbarhetsprincipen betyder att det ekonomiska ansvaret fördelas utifrån vilka poster olika organisationsenheter kan påverka

• Befogenhetsprincipen innebär att de som har ansvar skall också ha befogenhet att genomdriva beslut

19

Ansvarsfördelning(Ansvarsredovisning)

Påverkbarhets- och befogenhetsprincipen

Fyra huvudslag av ekonomiskt ansvar

Lönsamhetsansvar (Resultat/Kapital, exv. Rsyss, Rt, Residualresultat)

Resultatansvar (Resultat, exv. Vinstmarginal, Förädlingsgrad)

Intäkts- eller bidragsansvar (Extern försäljning, exv. täckningsbidrag)

Kostnadsansvar (Fullgörande av sin ”uppgift” och resursförbrukningen för detta, exv. Kostnader, avvikelser i förhållande till standardkostnad, produktivitetsmått)

20

Företags mål – Teori, modeller och praktik(Theories of the Firm)

Vinstmaximeringsmodellen Företagsledarmodeller Satisfierningsmodellen Intressentmodellen Kassaflödesbaserade modeller

21

Några grundläggande begrepp

• Effektivitet

• Produktivitet

• Utgift och inkomst

• Utbetalning och inbetalning

• Kostnad och intäkt

• Resultat

• Lönsamhet

22

• Effektivitet• Produktivitet

23

Effektivitet

• Grad av måluppfyllelse

• Ett uttryck för den utsträckning i vilken företag når mål

• Om ett företag uppnår sitt/sina mål är effektiviteten hög

Värdet av utflödeEffektivitet = ---------------------

Värdet av inflöde

24

Effektivitet

• Effektiviteten mäts ofta i finansiella termer, t ex räntabilitet på eget kapital:

ResultatEffektivitet som lönsamhet = -----------

Kapital

25

Effektivitet

Total effektivitet = inre och yttre effektivitet

Inre effektivitet = ”att göra saker rätt”Internt perspektivProduktivitet, kostnadseffektivitet, ”ordning och reda”Kvantitet utflöde/kvantitet inflöde

Yttre effektivitet = ”att göra rätt saker”Externt perspektivGrad av måluppfyllelse, kundvärde, tillväxt, affärsmässighetVärdet av utflödet/värdet av inflödet

26

Produktivitet

Produktivitet avser samma förhållande som effektivitet, men resultat och uppoffringar mäts i fysiska termer, d v s i kvantiteter

Kvantitet utflöde Produktivitet = --------------------------------

Kvantitet inflöde

27

Produktivitet

Exempel på produktivitetsmått

Antalet debiterade konsulttimmar i förhållande till antalet anställda konsulter

Antalet producerade enheter i förhållande till antalet nedlagda timmar

Antalet betjänade kunder per timma eller dag

Antalet kg material per produktenhet

Antalet maskinbearbetade produkter i förhållande till antalet förbrukade maskinbearbetningstimmar

28

Inbetalningar Utbetalningar

(Likviditet)

Inkomster Utgifter

(Resurser)

Intäkter Kostnader

(Resultat)

29

Ekonomiska grundbegrepp

Intäkter kan indelas efter:

Verksamhet: Rörelse intäkter och finansiella intäkter

Beslutssituation: Särintäkter och Samintäkter

30

Ekonomiska grundbegrepp

Kostnader kan indelas efter:

•Verksamhet: Rörelsekostnader, avskrivningar och finansiella kostnader

•Volym: Rörliga kostnader och fasta kostnader

•Fördelning: Direkta kostnader och omkostnader (indirekta kostnader)

•Beslutssituation: Särkostnader och samkostnader

31

Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader

Bokföringsmässiga kostnader

De kostnader som återfinns i ett periodslut (exv. årsbokslut) är sådana som vi har definierat som periodiserade utgifter

Utifrån exempelvis skattelagstiftningens och civillagstiftningens regler och standarder

bestämmer man hur mycket av utgifterna som skall hänföras som kostnad till den period bokslutet avser

Utgångspunkten är vad som har sålts under perioden

32


Kalkylmässiga kostnader

Kostnader som används vid kalkylering kallas kalkylmässiga kostnader (värde på resursförbrukning)

Utgångspunkten är vad som producerats och inte vad som sålts

Syftet är att få så bra beslut som möjligt genom ”korrekta” ekonomiska mått, exempelvis genom att använda återanskaffningsvärdet eller nuvärdet på resursförbrukningen (jämställer resurser som anskaffats vid olika tidpunkter)

33


Bokföringsmässiga kostnader och kalkylmässiga kostnader är delvis desamma men kan också skilja sig åt beträffande:

UrvalVärdering

Periodisering

34

Urval

Vissa kostnader som finns i den externa redovisningen tas av olika skäl inte med i kalkyleringen och utgör därmed inte kalkylmässiga kostnader

Exempelvis: Avsättning till periodiseringsfond, upplupen ränta, bokföringsmässiga avskrivningar

Vilka kostnader som betraktas som kalkylmässiga avgör företaget självt

Kostnader som är bokföringsmässiga men inte kalkylmässiga brukar kallas bokföringsmässiga merkostnader

35

Urval

Kostnader som inte finns med i externredovisningen men som man vill ha med i kalkyleringen kallas kalkylmässiga merkostnader

Exempelvis: ränta på eget kapital och kalkylmässig avskrivning

Huvudregeln är att endast de uppoffringar som normalt sammanhänger med verksamheten ska tas med som kalkylmässiga kostnader

36

Värdering

Bokföringsmässiga kostnader värderas med utgångspunkt i historiska anskaffningsvärdet, medan de kalkylmässiga kostnaderna ofta grundas på värdet vid förbrukningstillfället, nuanskaffningsvärdet (återanskaffningsvärdet vid kalkyltillfället)

Huvudregeln är att uppoffringarna ska värderas till priset vid kalkyltillfället (nuanskaffningsvärde)

Motiveras med att företagets reella kapacitet ska bibehållas

Kapitalbibehållande = vilken nivå man anser att kapitalet (nettotillgångar) måste uppgå till innan man kan tillgodoräkna sig en vinst

37

Periodisering

Bokföringsmässiga kostnader fördelas ofta på så kort tidrymd som är skattemässigt tillåtet

Avskrivning på maskiner och andra inventarier görs av denna anledning t ex på fem år

Kalkylmässiga kostnader hänförs däremot till hela den tid under vilken förbrukningen beräknas ske

38

Periodisering

Om en maskin beräknas ha en livslängd i företaget på 20 år bestäms den kalkylmässiga avskrivningen med hänsyn till detta

Avskrivningarna bestäms med hänsyn till tillgångarnas beräknade ekonomiska livslängd, dvs. den tid som man räknar att det skall vara ekonomiskt lönsamt att ha kvar tillgångarna

Denna tid är bl. a. beroende av den tekniska utvecklingen

39

Kapitalkostnad

Kalkylmässiga ränta och kalkylmässig avskrivning

Kalkylmässig avskrivning

Att avskrivningen bör räknas på anläggningstillgångarnas nuanskaffningsvärde motiveras med avskrivningarnas finansieringsfunktion

Avskrivningarna läggs in i kalkylerna som underlag för bl. a. prissättning på produkterna

Genom produkternas priser finansierar kunderna ersättningsinvesteringar av anläggningstillgångarna – bibehållen kapacitet (fysisk, ekonomisk, lånekapacitet)

40

Kapitalkostnad

Kalkylmässig avskrivning

Hur ska kapitalet värderas?

Vilken avskrivningstid ska användas?

Hur ska kalkylmässiga avskrivningar fördelas över tiden?

41

Kapitalkostnad

Kalkylmässig ränta

På vilket kapital ska kalkylmässig ränta beräknas?

Hur ska kapitalet värderas?

Vilken nivå ska användas på kalkylmässig ränta?

42

Resultat och lönsamhet

Begreppen intäkt och kostnad används bl. a vid beräkning av resultat (vinst eller förlust) eller av ett visst handlingsalternativ

Resultat = Intäkter – kostnader

För att kunna bedöma lönsamheten sätter man ofta resultatet i relation till någon annan faktor, exempelvis omsättningen eller kapitalet

43


Rörelseresultat

Rörelsens intäkter 10 000-Rörelsens kostnader - 7 000 Rörelseresultat före avskrivningar 3 000- Avskrivningar - 1 000 Rörelseresultat efter avskrivningar 2 000 Ränteintäkter 100-Räntekostnader 200 Resultat efter finansiella poster 1 900

44

Intäkter och kostnader på kalkylmässiga grunder ger kalkylmässigt resultat

Intäkter på kalkylmässig grund bestäms med utgångspunkt i vad som presterats oberoende av om någon försäljning ägt rum eller ej

I praktiken – utgångspunkt i vad som har producerats och inte vad som utförts gentemot kunder under perioden

Intäkterna bestäms genom att producerade kvantiteter av varor och tjänster multipliceras med kalkylerade och/eller erhållna priser

45


Kalkylmässiga kostnader är inte knutna till någon viss periods försäljning

Bestämning av en periods kostnader görs med utgångspunkt i vad som producerats och inte med utgångspunkt i vad som har sålts under perioden

Bestämning av kalkylmässiga intäkter och kostnader sker ibland utan koppling till externredovisningens inkomster och utgifter – endast för internt bruk

46


Istället används t ex resursernas återanskaffningsvärde eller alternativvärde (eller alternativkostnad = värdet man kunde ha fått vid bästa alternativa användning av resurserna)

Principen om situationsanpassning av kostnadsbegrepp (jfr. ”different costs for different purposes”)

47

Resultat

Kalkylmässigt resultat

• Inga lagar och rekommendationer• Skillnader mellan BFM- och KM-resultat- Urval, värdering och periodisering av I & K

48


Resultatet är utfallet av företagets verksamhet uttryckt i absoluta tal

Lönsamhet beräknas som ett kvotmått, ett relationstal Resultat

Lönsamhet = ---------- Kapital

Resultat som är av största intresse vid nyckeltalsberäkningar:

Resultat efter finansiella poster

Resultat efter finansiella poster avser att visa företagets normala verksamhetsresultat

49


Är resultatet bra eller dåligt?

För att kunna bedöma detta sätts resultatet i relation till det kapital som arbetar i företaget

VinstRäntabilitet = ………….. x 100

Kapital

Valet av vinst- och kapitalmått beror på vilket räntabilitetsmått man söker

Ägarna är främst intresserade av vilken avkastning deras satsade medel ger:

Räntabilitet på eget kapital = Resultat efter finansiella poster Eget kapital

50


Räntabilitet på totalt kapital – ingår också lånade medel

Totalt kapital (eget kapital och skulder) i nämnaren

Resultat efter finansiella poster plus räntekostnader i täljaren

Räntabilitetsmåtten har sitt främsta användningsområde vid företagsjämförelser och vid jämförelser mellan olika investeringsalternativ

Visar rörelserisken

51

Företagets tillgångar

En tillgång är en resurs som ett företag har kontroll över till följd av inträffade händelser, och som förväntas ge företaget ekonomiska fördelar i framtiden

(jfr exv. IAS 38.8)

52


Olika typer av tillgångar

AnläggningstillgångarAnläggningstillgångar är avsedda att innehas under lång tid i företaget, i vart fall mer än ett år

Anläggningstillgångar indelas i immateriella, materiella och finansiella

53


Olika typer av tillgångar

OmsättningstillgångarTillgångar som berörs av företagets dagliga affärer – hit räknas bl.a. likvida medel av olika slag (kassa, bank och postgiro), varulager och kundfordringar

Omsättningstillgångar skall snabbt kunna omsättas och förvandlas till pengar

54

Verksamhet

Beskrivs (på övergripande nivå) med hjälp av:

Tillgångar

Egetkapital

Skulder

Balansräkning

Ekonomisk ställning = Tillstånd

Resultaträkning

Fakturering-Rörelsekostnader= Rörelseresultat+ Ränteintäkter- RäntekostnaderResultat efter finansiella poster

Resultat = Flöde

55

Dubbel bokföring

Innebär bl a att transaktioner av samma typ bokförs på samma konto samt att alla noteringar görs på två konton

Möjlighet att snabbt kontrollera att bokföringen är rätt utförd; ger svar på två viktiga frågor:

Var kommer resurserna ifrån?

Vart tog resurserna vägen?

56

Du Pont- eller räntabilitetsmodellen sammanfattar och förklarar ett företags lönsamhet

Modellen består av en resultat- och en kapitaldel och bygger på sambandet:

Rt = vinstmarginal * kapitalomsättningshastighet

Modellen kan användas för simulering, exempelvis hur avkastningen på totalt kapital påverkas av olika förändringar av resultat- och balansposter

58

Vertikala perspektivet – företaget som en hierarki

59

Företaget som en förädlingsenhetDet produktionsinriktade företaget

60

Företaget som en värdekedjaDet kundinriktade företaget

61

Exempel på huvudprocesser, delprocesser och aktiviteter

62

Kombination av det vertikala och det horisontella perspektivet

f1 företag, ekonomi och styrning begrepp, mål och utgångspunkter kalkylering och budgetering

Documents