RektalcancerNationell kvalitetsrapport för år 2016från Svenska Kolorektalcancerregistretmaj 2017

Regionalt cancercentrum, Norr

Norrlands universitetssjukhus

SE-901 85 UMEA

rccnorr@vll.se

ISBN 91-89048-69-5

2 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

Innehallsforteckning

1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

2 Organisation av styrgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.1 Ledningsgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.2 Kirurgrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.3 Onkologrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.4 Patologrepresentant . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.5 Radiologrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.6 Sjukskoterskerepresentant . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.7 Seniorrepresentant . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.8 Patientrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.9 Nationellt stodteam vid Regionalt Cancercentrum norr, Umea . . . . . . . . . . . . . 7

2.10 RCC:s representanter i styrgruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

3 Forklaringar/Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

4 Cancerregisterdata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

5 Kvalitetsregisterdata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

6 Utredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

7 Behandling och operation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

8 Tumorstadium, operationsfynd och PAD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

9 Postoperativa komplikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

10 Fortsatt planering och behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

11 Uppfoljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

3

1 InledningData rorande rektalcancer borjade registreras 1995 och detta ar den 35:e rektalcancerrapporten

fran Svenska Kolorektalcancerregistret. Har redovisas data kring de patienter som

diagnosticerades 2016 samt uppfoljning efter 3 och 5 ar, d.v.s. patienter diagnosticerade 2013

och 2011. Rektalcancerdelen av registret inkluderar nu totalt drygt 37 000 patienter. Liksom de

senaste aren, har vi mycket god tackningsgrad (ca 99 procent).

Arets rapport ar nagot mindre omfattande an tidigare rapporter i syfte att underlatta for

lasaren. Detta har varit mojligt eftersom onkologirapporten innehaller en hel del data, som

tidigare fanns i denna rapport. Ovriga data som flyttats fran rapporten kan aterfinnas som

on-line dokument senare under aret.

Den overgripande malsattningen for oss som arbetar med kolorektalcancerregistret ar att

forbattra omhandertagandet av de individer som drabbas av kolorektal cancer. Denna rapport

vander sig darfor i forsta hand till professionen med syftet att ge underlag for att utvardera sin

egen verksamhet samt regionalt kvalitetsarbete. Manga figurer och tabeller redovisas pa

klinikniva och forhoppningen ar att detta skall stimulera till interna diskussioner och

forbattringsarbete. Framst skall varje enhet kunna folja sin egen utveckling. Jamforelser med

riksgenomsnitt och andra behandlande enheter kraver kunskap om potentiella storfaktorer

sasom exempelvis case-mix.

Data i rapporten ar ej primart tankta att anvandas som ekonomiska styrmedel. Vi hoppas

daremot att skillnader kan inspirera till givande diskussioner om potentiella samband som kan

utveckla varden vidare. Din kliniks egna data som inte framgar av denna rapport kan Du fa

fran Ditt regionala cancercentrum eller direkt genom inloggning i INCA. De kvalitetsvariabler

som presenteras i form av process- och effektmatt har vackt mycken diskussion och vi vill

uppmana till att vi haller diskussionen vid liv. Det ar viktigt att varje klinik begrundar sina

data och forhoppningsvis levererar battre siffror nasta ar som ett led i kvalitetsarbetet.

Tackningsgraden for inrapportering ar genomgaende mycket hog vilket ar gladjande, men

tackningsgraden for uppfoljningsblanketten ar lagre. Gladjande nog har den region som tidigare

utmarkt sig negativt en hog inrapporteringsfrekvens. Inrapportering av utfallsdata maste vara

ett minimikrav vid handlaggning av patienter med rektalcancer och ar en forutsattning for

kvalitetsforbattring. Det ar forstas minst lika viktigt att data som laggs in ar korrekta.

Styrgruppen ar overtygad om att validiteten hojs om data fors in lopande i processen. Inte

minst galler det radiologiska fynd och operationsfynd. Registrering och kvalitetsarbete maste

vara en naturlig del i den kliniska vardagen.

Det kan uppsta tveksamheter angaende definitionen av en variabel vid registrering. Anvand da

informationsfunktionen genom att hogerklicka pa ”i-knappen” och om det inte hjalper, fraga

din regionalt ansvariga. Nationellt registeransvariga forsoker aven lopande forbattra den

manual som ligger pa INCA:s hemsida. Strukturerade, standardiserade protokoll for PAD-svar,

rontgenutlatande och aven operationsberattelser torde underlatta en prospektiv och korrekt

registrering. Avseende strukturerade PAD-svar och radiologisvar ar formular utarbetade. Det

nya flikbaserad INCA formularet ar i drift sedan arsskiftet. Tanken ar att radiologer och

patologer skall fylla i respektive formular.

Det ar av stor vikt att kvalitetsdata kan tas ut sa snabbt och latt som mojligt for att alla

kliniker ska kunna anvanda data i sitt kliniska kvalitetsutvecklingsarbete. Ju mer man lokalt

har anvandning for data, desto storre chans ar det att data kommer in. Styrgruppen arbetar pa

att fa fram mallar for online-uttag av vissa data, till att borja med de effekt- och processmatt

som ar utvalda som kvalitetsindikatorer. Om dessa data ska kunna anvandas forutsatter det

dock att inrapporteringen sker prospektivt sa data blir robusta vid punktmatning.

4 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

Vi gar en spannande tid till motes inom rektalcancervarden med okad anvandning av

laparoskopi och utvardering av andra innovativa tekniker sasom transanal-TME och

robotassisterad laparoskopi. Delvis andrad timing m.m. av neoadjuvant och adjuvant

behandling forvantas, liksom nya onkologiska metoder. Organbevarande behandling maste

inforas kontrollerat och i studieform. Saval radiologin som patologin utvecklas fort.

Standardiserat vardforlopp kommer forkorta vara vardkedjor. I denna foranderliga varld far vi

dock inte glomma att kirurgisk precision annu ar helt central for att uppna goda resultat. Vart

gemensamma register ger unika mojligheter att folja och utvardera utvecklingen om vi hjalps

at att registrera med hog kvalitet.

For den vetgirige finns aven motsvarande rapport for koloncancer. Denna aterfinns pa

rapporter. Dar aterfinns aven en ”onkologirapport”, med utforligare detaljer kring vara

patienters onkologiska behandling samt nu aven en ”patientrapport” som i forsta hand vander

sig till allmanheten.

Kommentarerna kan i vissa fall uppfattas ha fokus pa det som bor forbattras, men det bor

understrykas att det overlag ar imponerande siffror pa populationsniva. Vi hoppas att denna

rapport motsvarar Era forvantningar. Forhoppningsvis finns har intressanta fynd for varje

enskild kirurg! Aterigen ser vi garna kommentarer till rapporten av saval positiv som negativ

karaktar, da ett mal ar att forbattra aven rapporten successivt.

Denna sammanstallning ar framtagen av nationella kvalitetsregistergruppen i samarbete med

David Norman, Lena Nathanaelsson och Erik Lindberg vid Regionalt cancercentrum Norr och

baseras pa datauttag fran svenska Kolorektalregistret pa INCA-plattformen 2017-04-03.

Trevlig lasning!

For styrgruppen,

Barbel Jung

Linkoping

5

2 Organisation av styrgrupp

2.1 Ledningsgrupp

Ordforande: Ingvar Syk, Ingvar.K.Syk@skane.se

Forskningsansvarig: Anna Martling, anna.martling@ki.se

Forskningsansvarig from 2017: Peter Matthiessen, peter.matthiessen@regionorebrolan.se

Kolon huvudansvar: Annika Sjovall, annika.sjovall@karolinska.se

Kolon huvudansvar from 2017: Hakan Olsson, hakan.olsson@vll.se

Rektum huvudansvar: Barbel Jung, barbel.jung@regionostergotland.se

2.2 Kirurgrepresentanter

Anna Martling och Annika Sjovall, Stockholm/Gotlandregionen

Peter Matthiessen och Kenneth Smedh, Uppsala/Orebroregionen

Niklas Zar och Barbel Jung, Sydostra regionen

Ingvar Syk och Mattias Soderholm, Sodra regionen

Dan Asplund och Stefan Skullman, Vastra regionen

Christoffer Odensten och Hakan Olsson, Norra regionen

2.3 Onkologrepresentanter

Maria Gustafsson-Liljefors, Stockholm/Gotlandregionen

Peter Nygren, Uppsala/Orebroregionen

Maria Albertsson och Karin Adolfsson (from 2017), Sydostra regionen

Anders Johnsson, Sodra regionen

Susanne Ottosson, Vastra regionen

Ingrid Ljuslinder (2016) och Petra Flygare (from 2017), Norra regionen

2.4 Patologrepresentant

Vakant (2016)

From 2017: Richard Palmqvist, Norrlands Universitetssjukhus, Umea

2.5 Radiologrepresentanter

Lennart Blomqvist, Rontgenkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm

Peter Kalebo, Rontgenkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Goteborg

2.6 Sjukskoterskerepresentant

Hanna Rosen, kirurgkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm

2.7 Seniorrepresentant

Bengt Glimelius, Uppsala/Orebroregionen

2.8 Patientrepresentanter

Christina Christoffersson, ILCO

From 2017: Maria Boqvist Olsson och Vuokko Elner, ILCO

Fredrik Hopfgarten, Soderhamn, Riksforbundet mag- och tarmsjuka

6 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

2.9 Nationellt stodteam vid Regionalt Cancercentrum norr, Umea

Gunilla Andersson, Koordinator, gunilla.andersson@vll.se

Lisa Tykosson, Registerproduktagare, lisa.tykosson@vll.se

Lena Nathanaelsson, Statistiker (kolon), lena.nathanaelsson@vll.se

David Norman, Statistiker (rektum), david.b.norman@vll.se

2.10 RCC:s representanter i styrgruppen

Erik Holmberg, RCC Vast

Lena Damber, nationell samordnare, kvalitetsregistren for cancer

7

3 Forklaringar/Definitioner

I denna rapport ar redovisningen per patient. For patienter med synkrona tumorer sparas bara

en tumor. Till synkrona tumorer raknas de med samma diagnosdatum och/eller samma

operationsdatum. Patienter med akut operation ar exkluderade ur rapporten.

De sjukhus som opererar farre an tio patienter ingar i gruppen ”Ovriga”.

Foljande operationstyper ingar i ”resecerade fall”: Framre resektion (AR), abdominoperineal

rektumexcision (APE) och Hartmanns operation (HA).

Registret har bade 3- och 5-arsuppfoljning. De som inte behover foljas upp ar de som har nagot

av foljande ifyllt i anmalan: Terapeutisk atgard = Nej, Kirurgisk atgard = Enbart stent, Utford

operation = Laparotomi utan resektion, Utskriven till = Avliden och Dod inom 30 dagar = Ja.

Det kan finnas en slumpvariation over tid och extremvarden ar darfor troligare for

”sallanhandelser” och for sjukhus med lag patientvolym. I nagra fall har vi darfor valt att

redovisa data for flera konsekutiva ar sa att patientvolymen blir hogre.

I ett flertal figurer anges ”namnare”. Detta for att lasaren skall kunna bilda sig en uppfattning

om urval/bortfall kan paverka analysen. Tillsammans har vi storre mojligheter att upptacka

felaktigheter! Med hjalp av procentsatsen pa y-xeln far lasaren aven enkelt en grov

uppskattning av antalet fall/handelser i sin region.

Sedan nagra ar har vi presenterat s.k. funnel-plots dar sjukhus med mindre volym har ett

bredare konfidensintervall. Som synes ligger sjukhus med storre volym, och hogre statistisk

sakerhet till hoger dar konfidensintervallen ar smalare. Enkelt uttryckt bor alla ”halla sig inom

tratten”. Vi har valt att satta ut 95- och 99-procentiga konfidensintervall, dar det senare ar

streckat. I dessa figurer representerar roda linjen malnivan for respektive parameter och svarta

linjen genomsnittet i Sverige.

Vi har vidare valt att endast satta ut en forklarande siffra for de enheter som ligger utanfor

99-iga konfidensintervallet (siffrorna gar annars pa varandra och blir olasbara). Siffran for ditt

sjukhus finner du i tabell 1. Du kan i de flesta fall identifiera var Ditt sjukhus befinner sig i

grafen genom att se pa patientvolym pa x-axeln och pa vardet av den undersokta variabeln pa

y-axeln. Dessa data aterfinns i de flesta fall i angransande tabell.

Aven i flera andra figurer har vi i ar valt att satta ut respektive malniva med rod streckad linje.

8 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

Tabell 3.1. Sjukhusnamn och nummer till funnelplots

Sjukhus

Blekingesjukhuset

Nummer

1

Borås 2

Danderyd 3

Ersta 4

Eskilstuna 5

Falun 6

Gävle 7

Halmstad 8

Helsingborg 9

Jönköping 10

Kalmar 11

Karlstad 12

Karolinska 13

Kristianstad 14

Linköping 15

Mora 16

Norrköping 17

NU−sjukvården 18

Nyköping 19

Skånes univsjh 20

Skövde 21

St Görans 22

Sunderbyn 23

Sundsvall 24

Södersjukhuset 25

Umeå 26

Uppsala 27

Varberg 28

Västervik 29

Västerås 30

Växjö 31

Örebro 32

Östersund 33

Östra sjukhuset 34

Övriga 35

9

4 Cancerregisterdata

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015År

Ant

al

Män Kvinnor

Figur 4.1. Antal fall i Sverige, 1970-2015

Figur 4.1. Dessa data kommer fran cancerregistret och som framgar diagnostiseras nagot hogre

andel man och totalt varje ar kring 2000 patienter med rektalcancer. Bland dessa kan det

finnas obduktionsfall, nagot vi valt att inte ha med i kvalitetsregistret. Cancerregistret

registrerar dessutom aven polyper med hoggradig dysplasi samt andra tumorformer medan vi

endast har med invasivt adenocarcinom i rektum. Saledes finns en diskrepans mellan antalet

fall i cancerregistret och antalet fall i kolorektalcancerregistret som ar pa nagra procent.

10 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

0

5

10

15

20

25

30

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015År

Ant

al

Incidens Mortalitet

Figur 4.2. Alderstandardiserad incidens och mortalitet per 100 000 invanare i Sverige, man, 1970-2015

0

5

10

15

20

25

30

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015År

Ant

al

Incidens Mortalitet

Figur 4.3. Alderstandardiserad incidens och mortalitet per 100 000 invanare i Sverige, kvinnor, 1970-

2015

Figur 4.2-4.3. Aldersstandardiserad incidens och mortalitet forefaller nu stabil sedan 15 ar om

inte data delas upp pa subgrupper, Det blir intressant att folja utvecklingen framover nar

screening infors.

11

5 Kvalitetsregisterdata

Tabell 5.1. Tabellsammanfattning, 2016

Män

1334 Antal

Kvinnor

Täckningsgrad

Totalt

897 (98)Komplett staging, opererade

900 (98)Preop MDK, ej end polypektomi

915 (69)Opererade

846 (63)Resecerade patienter

120 (4.8)Perop tarmperforation, resecerade, ej uppg sakn, 2014-2016

836 (99)Ackrediterad och/eller specinr, resecerade

729 (94)Radikalt opererade enligt PAD och kirurg, resecerade, M0

747 (88)Antal undersökta körtlar ≥ 12, resecerade

35 (1.4)Postop mort inom 30 dagar, resecerade, 2014-2016

8 Vårdtid i dagar (median), opererade

916 (98)Postop MDK, op el end polypektomi, ej mort inom 30 dagar

477 (72)Adjuv beh planerad, resecerade, stad III, ≤ 75 år, 2014-2016

325 (24)Inkluderad i kirurgiska och onkologiska studier

(93)3 års relativ överlevnad, resecerade, M0, 2010-2016

50 (2.6)Lokalrecidiv inom 3 år, resecerade, M0, T1-T3, 2011-2013

846

561 (98)

563 (99)

570 (67)

538 (64)

53 (3.5)

535 (99)

481 (97)

477 (89)

7 (0.4)

8

562 (96)

297 (79)

189 (22)

(94)

40 (3.2)

2180

(98.9)

1458 (98)

1463 (99)

1485 (68)

1384 (63)

173 (4.3)

1371 (99)

1210 (95)

1224 (88)

42 (1)

8

1478 (97)

774 (75)

514 (24)

(93)

90 (2.8)

Tabell 5.1. Tackningsgraden ar marginellt samre jamfort med de tva senaste aren vilket ar ett

observandum och visar pa att arbete med direktoverforing av data fran journalen till registret

ar angelaget. Vi ser ocksa ett lagre deltagande i kliniska studier, vilket sannolikt beror pa att

tva storre kliniska studier (Stockholm III och RAPIDO) har avslutat inklusion.

12 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

Tabell 5.2. Antal registrerade fall samt tackningsgrad, 2016

Antal registrerade patienter

363Stockholm/Gotland

Täckningsgrad (%)

565Uppsala/Örebro

248Sydöstra

404Södra

412Västra

188Norra

2180Totalt

98.9

99.4

94.5

100

100

98.8

98.9*) Tackningsgraden ar i forhallande till antal fall i cancerregistret.

Tabell 5.2. Denna tabell anger namnaren i de analyser som fortsattningsvis presenteras pa

regionniva avseende alla diagnostiserade fall. Tackningsgraden ar beraknad gentemot

cancerregistret med selektion for ICD-10 C20.9 samt PAD 096 och 996. Som namnts i

kommentar till figur 1 ingar ej obduktionsfynd eller hoggradig dysplasi.

En region utmarker sig negativt med tackningsgrad pa 94,5 %. Detta manar till analys och

forbattringsarbete. Ovriga regioner har en bra tackningsgrad for anmalningsblanketten.

Samtliga vidare analyser bygger pa att vi har en sa komplett tackningsgrad som mojligt av

diagnostiserade patienter. Det ar inte orimligt att samtliga enheter skall uppna en

tackningsgrad mycket nara 100 %. Eftersom arbetet tids nog anda gors ar det var starka

rekommendation och onskan att det prioriteras fore slutdatum. Dessutom ar det helt centralt

med hog tackningsgrad for att vi som arbetar med att analysera data skall kunna

aterrapportera pa ett adekvat satt. Sydostra regionen maste nog tolka de data som presenteras

i denna rapport med vetskap om att ett systematiskt bortfall kan foreligga. Nar vi infor

aterrapportering online och i automatiska nyhetsbrev kommer det forhoppningsvis bli lattare

for beslutsfattare att prioritera en lopande inrapportering med hog validitet.

Tabell 5.3. Antal registrerade patienter samt tackningsgrad for uppfoljningen, 2011 och 2013

Antal registrerade patienter

501Stockholm/Gotland

Täckningsgrad (%)

678Uppsala/Örebro

285Sydöstra

531Södra

503Västra

211Norra

2709Totalt

99.4

99.9

96

98.3

95.4

78.7

96.2

Tabell 5.3. En forutsattning for att kunna tolka och jamfora uppfoljningsdata ar en hog

tackningsgrad. Som synes i Figur 11.1 ar detta ett problem for ett fatal sjukhus, som darmed

inte kan rakna med tillforlitliga uppfoljningsdata. Vi rekommenderar att dessa sjukhus

kontinuerligt under aret rapporterar in uppfoljningsdata tre respektive fem ar efter operation

och inte vantar till nasta arsskifte.

Aven om alla data inte ar med i arets rapport ar det viktigt att det som inte rapporterats in i

tid gors i efterhand. Data i registret ar ”levande” och korrigerbara. Varje uttag, inklusive det

till denna rapport, far darfor ses om en ”ogonblicksbild”. Dock anvands data flitigt efter uttaget

for rapporten varfor saknade uppgifter och felaktigheter skall atgardas.

13

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

98.9

98.5

97.7

95.6

93.8

92.4

87.5Linköping 63

Jönköping 70

Övriga 44

St Görans 42

Eskilstuna 49

Örebro 70

Sverige 2180

Östra sjukhuset 156

Östersund 26

Växjö 44

Västerås 76

Västervik 16

Varberg 31

Uppsala 86

Umeå 56

Södersjukhuset 78

Sundsvall 47

Sunderbyn 47

Skövde 69

Skånes univsjh 149

Nyköping 27

NU−sjukvården 69

Norrköping 44

Mora 20

Kristianstad 57

Karolinska 111

Karlstad 64

Kalmar 47

Helsingborg 77

Halmstad 38

Gävle 77

Falun 83

Ersta 67

Danderyd 68

Borås 74

Blekingesjukhuset 38

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

Sjukhus N

Figur 5.1. Antal registrerade patienter och tackningsgrad, 2016. I ovriga sjukhus ingar Alingsas, Eksjo,

Hudiksvall, Kungalv, Lidkoping, Ljungby, Norrtalje, Skelleftea, Sodertalje, Torsby, Visby,

Ystad, Ornskoldsvik

Figur 5.1. Detta ar en viktig kvalitetsparameter och som synes uppnar flertalet sjukhus 100 %!

De fa som inte gor det maste atgarda eventuella systemfel och forbattra sina rutiner. Sjukhusen

i gruppen ”ovriga” opererar farre an tio patienter per ar (specificeras i rapportens inledande

sidor). Styrgruppen anser att ett sa litet antal inte gar att redovisa pa ett tillforlitligt satt. Vi

har darfor valt att ”bunta ihop” dem sa man far en uppfattning av hur det gar pa dessa

sjukhus. Ar inrapporteringsgraden under 80 % pa ett sjukhus anser vi det inte heller vara

mojligt att bedoma kvaliten.

14 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

80

75

75

75

73

73

72

72

71

70

70

68

68

67

67

66

66

65

64

63

63

62

60

60

59

59

58

57

56

56

55

55

54

53

50

14Övriga 44 6

St Görans 42 21

Gävle 77 41

Västerås 76 41

Karlstad 64 35

Eskilstuna 49 27

Uppsala 86 48

Södersjukhuset 78 44

Danderyd 68 39

Halmstad 38 22

Örebro 70 41

Norrköping 44 26

Mora 20 12

Helsingborg 77 46

Östra sjukhuset 156 96

Sverige 2180 1384

Blekingesjukhuset 38 24

Sundsvall 47 30

NU−sjukvården 69 45

Ersta 67 44

Borås 74 49

Nyköping 27 18

Linköping 63 42

Varberg 31 21

Sunderbyn 47 32

Skånes univsjh 149 105

Jönköping 70 49

Falun 83 59

Skövde 69 50

Kalmar 47 34

Östersund 26 19

Umeå 56 41

Växjö 44 33

Västervik 16 12

Kristianstad 57 43

Karolinska 111 89

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

Sjukhus N Res

Figur 5.2. Resecerade patienter, 2016

Figur 5.2. En anmarkningsvard skillnad mellan sjukhusen, som mojligen speglar variationer i

casemix pga remittering mellan sjukhusen. Variationer i operationsindikationer ar en tankbar

mojlighet och bor bevakas for att minska risken for en ojamlik vard nationellt.

15

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

1100

1200

1300

1400

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016År

Ant

al<11 patienter/år 11−25 patienter/år >25 patienter/år

Figur 5.3. Antal resecerade operationer, uppdelat pa sma, mellanstora och stora volymer, 1996-2016

Figur 5.3. Har illustreras tydligt en centraliseringstendens. Det ar valdigt fa patienter som idag

opereras pa enheter med riktigt lag volym. Notera att ett sjukhus ena aret kan vara

hogvolymssjukhus och nasta ar mellanvolymssjukhus beroende pa variation i patientvolym.

16 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

Tabell 5.4. Malniva for poangbedomningen

Poäng

Urval

A Resecerade, M0

0

≥ 90%

Processmått

H Cyt/strål/op

≥ 80%

Effektmått

B Resecerade

-1

< 1%

I Resecerade

≥ 80%

C Resecerade, M0

-2

≥ 95%

J Resecerade, adjuv beh planerad

≥ 80%

D Resecerade, T1-T3, M0, ej preop strål

-3

< 5%

K Preop MDK och preop strålbeh

≥ 90%

E Resecerade, T1-T3, M0, preop strål

-4

< 5%

L Alla

100%

F Resecerade, ej uppgift saknas

-5

0%

M Alla op

≥ 90%

G Resecerade, ej pT0 ≥ 90%

N Alla utom end polyp ≥ 90%

80-89%

O Resecerade ≥ 95%

1-1,9%

P Resecerade ≥ 95%

90-94%

Q Op med främre res eller Hartmann 100%

5-7%

R Resecerade ≥ 95%

5-7%

S Op eller end polyp, ej 30d mort ≥ 90%

0.01-2%

T Alla ≥ 30%

80-89%

U Op eller end polyp, ej 30d mort 100%

70-79%

70-79%

2-2,9%

70-79%

85-89%

75-79%

7-10%

80-89%

7-10%

97-99%

2.01-5%

80-89%

70-79%

80-89%

< 70%

90-94%

3-3,9%

90-94%

80-84%

95-99%

11-14%

85-94%

11-14%

80-89%

> 5%

20-29%

< 70%

97-99%

60-69%

≥ 4%

< 70%

75-79%

70-74%

≥ 15%

70-79%

≥ 15%

90-96%

70-79%

70-79%

80-89%

80-89%

< 75%

90-94%

75-84%

70-79%

10-19%

90-96%

< 60%

65-69%

< 70%

< 90%

< 70%

< 70%

< 80%

70-79%

< 90%

< 75%

< 70%

< 10%

< 90%

< 65%

< 70

Effektmatt

A) Radikalt opererad enligt kirurg och patolog, 2016

B) 30 dagars mortalitet, 2014-2016

C) Relativ 3-ars overlevnad, diagnosar 2010-2016

D) Lokalrecidiv inom 3 ar, ej preop stral, 2011-2013

E) Lokalrecidiv inom 3 ar, preop stral, 2011-2013

F) Perop tarmperforation, 2014-2016

G) Cirkumferentiell marginal (CRM), andel ≥ 1.0 mm, 2016

Processmatt

H) Vantetid fran diagnos till behandlingsstart, andel inom 4 veckor, 2016

I) Vantetid fran operation till PAD svar, andel inom 2 veckor, 2016

J) Vantetid fran operation till adjuvant behandling, andel inom 8 veckor, 2014-2016

K) Vantetid fran preop MDK till start av preop stalbehandling, andel inom 2 veckor, 2016

L) Tackningsgrad, anmalan, 2016

M) Komplett staging, 2016

N) Preoperativ MDK, 2016

O) Ackrediterad kolorektal kirurg och/eller specialist med kolorektal inriktning, 2016

P) Antal undersokta kortlar ≥ 12, 2016

Q) Skoljning, 2016

R) Ikryssade PAD-rutor, 2016

S) Postoperativ MDK, 2016

T) Inkluderad i kirurgiska eller onkologiska studier, 2016

U) Tackningsgrad, 3- och 5-ars uppfoljning, 2011 och 2013

17

Tabell 5.5. Poangbedomning for effektmatt, 2016.

A

0Blekingesjukhuset

B

0Borås

C

0Danderyd

D

0Ersta

E

0Eskilstuna

F

0Falun

G

0Gävle

0Halmstad

0Helsingborg

0Jönköping

0Kalmar

0Karlstad

0Karolinska

0Kristianstad

−1Linköping

0Mora

0Norrköping

0NU−sjukvården

0Nyköping

0Skånes univsjh

−1Skövde

0St Görans

−1Sunderbyn

0Sundsvall

0Södersjukhuset

0Umeå

0Uppsala

0Varberg

−1Västervik

0Västerås

0Växjö

−1Örebro

0Östersund

0Östra sjukhuset

0Övriga

0

0

−1

0

−1

0

−1

0

−1

0

−1

0

−1

−4

0

−2

0

0

−1

0

0

−1

−1

−1

0

0

0

−1

0

0

0

−2

0

−1

−4

−2

0

0

0

0

−1

−1

−2

−1

−1

−1

−2

−1

−1

−2

0

−1

−1

−3

−1

−2

0

−1

−1

0

0

0

0

−2

−1

0

−2

0

0

−1

0

0

0

0

−2

0

0

−1

0

−1

0

−1

0

0

0

0

0

−1

0

0

0

0

−1

−3

0

0

0

0

0

0

0

−1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

−1

0

0

−1

0

−1

0

0

0

0

0

0

0

0

−1

−1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

−1

−3

−1

−2

−1

0

−2

0

−2

−3

−2

−3

−3

−3

−2

−2

−3

−3

−2

−2

−3

−3

0

−1

−2

−2

−2

−2

−1

0

−1

−2

−1

−3

−3

−2

0

0

−1

0

0

−1

0

0

0

−1

0

0

−1

0

−2

0

0

0

0

0

−1

0

0

−1

0

−1

0

0

0

0

0

0

−2

−1

−1

18 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

Tabell 5.6. Poangbedomning for processmattmatt, 2016.

H

−3Blekingesjukhuset

I

−3Borås

J

−3Danderyd

K

−3Ersta

L

−3Eskilstuna

M

−3Falun

N

−3Gävle

O

−3Halmstad

P

−3Helsingborg

Q

−3Jönköping

R

−3Kalmar

S

−3Karlstad

T

−3Karolinska

U

−3Kristianstad

−3Linköping

−3Mora

−3Norrköping

−3NU−sjukvården

−3Nyköping

−3Skånes univsjh

−3Skövde

−3St Görans

−3Sunderbyn

−3Sundsvall

−3Södersjukhuset

−3Umeå

−3Uppsala

−3Varberg

−3Västervik

−3Västerås

−3Växjö

−3Örebro

−3Östersund

−3Östra sjukhuset

−3Övriga

0

−1

−2

−2

−2

0

−2

0

−2

−2

0

−2

−2

0

−2

−1

−2

−2

−2

−2

−2

0

−1

−2

−2

−2

−2

0

−2

−2

−2

−1

0

0

−2

0

0

0

0

−4

−2

−1

−1

−3

0

0

0

−1

0

−4

0

−4

−2

0

−2

0

0

0

−4

−3

−1

0

0

0

0

−1

0

0

0

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−3

−

−3

−3

−3

−3

−3

0

0

0

0

−1

0

0

0

0

−2

0

0

0

0

−3

0

0

0

0

0

0

−2

0

0

0

0

0

0

0

0

0

−1

0

0

−2

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

−1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

−1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

−1

−1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

−1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

−1

0

0

0

−3

−2

−2

−2

−2

−3

−3

0

−1

0

−1

−2

−2

0

0

−1

−1

−2

0

−2

−2

−2

0

0

−2

−2

−2

−1

0

−4

0

0

−2

−4

−2

−4

−3

−2

−3

−2

−1

−2

0

−3

−3

−1

0

0

0

−2

−3

0

−3

−2

−3

−2

−2

0

−1

0

−1

−2

0

−2

−3

0

0

−3

−3

−2

−3

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

−1

0

0

0

0

0

0

0

−1

0

0

0

−1

0

0

0

0

−1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

−2

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

−1

−3

−3

−3

0

−1

−3

−2

0

−3

−1

−1

0

−3

0

−3

−1

0

−1

−3

−3

−2

0

−3

0

−1

−1

−1

0

−3

−3

−2

−3

−2

−3

0

−3

−1

−2

0

0

0

−1

0

0

−2

−1

−2

0

−1

0

−2

0

−2

−2

0

−1

−2

−1

−3

0

0

−1

0

−1

0

0

−2

0

0

−1

−3

19

−22

−20

−18

−16

−14

−12

−10

−8

−6

−4

−2

0

2012 2013 2014 2015 2016År

Poä

ng

Effektmått Processmått

Figur 5.4. Poang for effekt och processmatt, Sverige, 2012-2016

Tabell 5.4-5.6 och figur 5.4. Vi har valt att redovisa effektmatt och processmatt separat. Som

framgar av tabell 5.4 finns en malniva for varje parameter. Noll poang ges om ett sjukhus natt

upp till det satta malet. Malen ar hogt satta men inte orealistiska.

Tanken ar inte att rangordna sjukhusen utan vara en hjalp i det interna kvalitetsarbetet,

forbattra varden och darmed sina poang. Sjukhusen ar darfor ordnade i bokstavsordning och

inte poangordning. Harvid ar det viktigt att inte fokusera pa totalsumman och ater igen inte

jamfora sig med andra sjukhus utan verkligen granska alla sina respektive minusposter

eftersom de olika parametrarna vager olika tungt ur patientens perspektiv, malnivaerna ar

delvis arbitrara och definitivt inte viktade. Vi har darfor medvetet inte skrivit ut totalsumman.

Notera att effektmatten bara handlar om fall dar tumoren ar resecerad. Har man en lag andel

resecerade (se Figur 7.8), sa har man inga effektmatt for en stor del av patienterna.

Spridningen i landet pa enskilda parametrar, som i flera fall aterkommer fran tidigare ar,

indikerar att det finns forbattringspotential.

20 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

45

40

33

31

30

28

27

27

23

22

21

20

18

18

17

17

16

15

15

15

14

14

12

12

12

12

10

10

9

8

7

7

5

5

2

Nyköping 21 62

Karolinska 94 55.5

NU−sjukvården 61 64

Blekingesjukhuset 42 48

Östra sjukhuset 117 54

Södersjukhuset 58 48.5

Östersund 25 39

Borås 43 48

Västerås 51 68

Falun 41 45

Uppsala 65 47

Skånes univsjh 136 53

Helsingborg 52 55.5

Eskilstuna 24 49.5

Skövde 44 47

Ersta 42 47

Sverige 1609 48

Norrköping 26 55

Jönköping 47 42

Karlstad 45 42

Örebro 53 47

Linköping 58 54.5

Sundsvall 28 49

St Görans 28 49

Halmstad 35 50

Danderyd 48 45

Kalmar 32 42

Varberg 30 37.5

Övriga 33 40

Växjö 30 41

Sunderbyn 29 40

Mora 20 37

Umeå 45 40

Västervik 12 33

Gävle 50 32.5

Kristianstad 44 33

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

Sjukhus N Median

Figur 5.5. Vantetid fran diagnos till behandlingsstart, andel inom 4 veckor, 2016. De som saknar

uppgift eller har negativ ledtid ar exkluderade.

21

98

96

95

95

94

92

90

86

85

75

73

71

71

67

64

63

62

61

60

57

53

51

51

43

42

37

33

26

25

20

14

10

10

8

2

1Karolinska 89 21

Västerås 41 24

Norrköping 25 23

Skövde 50 19

Linköping 42 21

Skånes univsjh 104 20

Övriga 5 17

Umeå 40 16.5

Uppsala 46 20

Jönköping 48 17

Eskilstuna 27 16

Växjö 33 16

Södersjukhuset 44 15

Sverige 1369 14

Karlstad 35 14

Nyköping 17 14

Ersta 44 13

NU−sjukvården 45 14

Danderyd 38 14

Sundsvall 29 10

Gävle 41 14

Västervik 11 10

Helsingborg 46 14

Örebro 41 13

Sunderbyn 31 13

Borås 49 13

Mora 12 11

Kalmar 34 10

Falun 57 8

St Görans 21 9

Blekingesjukhuset 24 9

Östersund 18 2

Varberg 21 12

Halmstad 22 9

Östra sjukhuset 96 5

Kristianstad 43 8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

Sjukhus N Median

Figur 5.6. Vantetid fran operation till PAD svar, andel inom 2 veckor, resecerade patienter, 2016. De

som saknar uppgift eller har negativ ledtid ar exkluderade.

Figur 5.5-5.6. Stor spridning i landet mellan sjukhusen och manga som inte nar upp till aktuell

malniva. Det bor understrykas att evidenslaget rorande betydelsen av vantetider i manga fall

ar skralt. Exempelvis extrapoleras kunskap om vantetid fran operation till start av adjuvant

behandling inom atta veckor fran studier pa koloncancer. Dock forefaller det mindre troligt att

de patienter, som paborjar adjuvant behandling senare an atta veckor skulle ha nagot att vinna

pa den extra vantetiden. Vidare ar vantetiden ett stort orosmoment for patienterna vilket

paverkar deras upplevelse av varden. Okad aktualitet for detta kommer naturligtvis med

standardiserade vardforlopp for kolorektal cancer som nu inforts i hela landet, dar malet ar att

22 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

ledtiderna dramatiskt sanks. Totala ledtiden kan anses mest relevant, men vi har valt att

redovisa deltider i syfte att ge varje klinik underlag for det egna forbattringsarbetet. Man far

ha i beaktande att man valt att organisera vardkedjan med olika ordningsfoljd vid olika

kliniker, vilket ocksa kan paverka deltider.

23

6 Utredning

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016År

And

el (

%)

Stockholm/GotlandUppsala/Örebro

SydöstraSödra

VästraNorra

Stockholm/Gotland

2482016 (N)

Uppsala/Örebro

356

Sydöstra

175

Södra

285

Västra

287

Norra

134

Figur 6.1. Komplett preoperativ staging, opererade patienter, 2007-2016

24 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

99

98

98

98

98

98

97

97

97

96

96

96

95

94

92

87

82Övriga 11

Linköping 47

Västervik 12

Umeå 48

Östersund 19

Varberg 23

Uppsala 55

Helsingborg 50

Växjö 34

Sundsvall 30

Karlstad 39

Östra sjukhuset 107

Sverige 1485

Skövde 52

Jönköping 51

Gävle 46

Skånes univsjh 113

Örebro 45

Västerås 44

Södersjukhuset 49

Sunderbyn 33

St Görans 22

Nyköping 18

NU−sjukvården 47

Norrköping 27

Mora 13

Kristianstad 44

Karolinska 92

Kalmar 34

Halmstad 22

Falun 60

Eskilstuna 31

Ersta 45

Danderyd 47

Borås 50

Blekingesjukhuset 25

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

Sjukhus N

Figur 6.2. Komplett preoperativ staging, opererade patienter, 2016

Figur 6.1-6.2. Detta ar bra! Nastan alla nadde upp till malet pa over 90 % och endast 2 % av

patienterna i Sverige saknade komplett staging. Motivet att vi inte satt denna malniva hogre ar

att det kanske inte ar relevant att utreda exempelvis alla patienter med inkurabel

fjarrmetastasering med en dedikerad backen-MR.

Man bor vara medveten om att redovisningen inte tar hansyn till vilken radiologisk modalitet

som anvants for staging. Exempelvis foresprakas MR av primartumoren starkt.

25

Tabell 6.1. cT vs pT, resecerade patienter som ej fatt preop stralbehandling, 2016

pT1−2

174 (80)cT1−2

pT3

61 (34)cT3

pT4

5 (14)cT4

Uppgift saknas

16 (70)cTX

Totalt

4 (100)Uppgift saknas

260 (57)Totalt

43 (20)

102 (58)

19 (53)

3 (13)

0 (0)

167 (36)

1 (0)

12 (7)

12 (33)

2 (9)

0 (0)

27 (6)

0 (0)

2 (1)

0 (0)

2 (9)

0 (0)

4 (1)

218

177

36

23

4

458

Tabell 6.2. cT vs ypT, resecerade patienter som fatt preop stralbehandling, 2016

ypT1−2

80 (61)cT1−2

ypT3

165 (32)cT3

ypT4

52 (24)cT4

Uppgift saknas

1 (25)cTX

Totalt

0 (0)Uppgift saknas

298 (34)Totalt

49 (37)

330 (64)

118 (55)

2 (50)

0 (0)

499 (57)

3 (2)

23 (4)

42 (20)

1 (25)

2 (100)

71 (8)

0 (0)

0 (0)

1 (0)

0 (0)

0 (0)

1 (0)

132

518

213

4

2

869

Tabell 6.3. cN vs pN, resecerade patienter som ej fatt preop stralbehandling, 2016

pN0

244 (76)cN0

pN1−2

54 (45)cN1−2

Uppgift saknas

8 (67)cNX

Totalt

3 (100)Uppgift saknas

309 (67)Totalt

78 (24)

64 (53)

4 (33)

0 (0)

146 (32)

1 (0)

2 (2)

0 (0)

0 (0)

3 (1)

323

120

12

3

458

Tabell 6.4. cN vs ypN, resecerade patienter som fatt preop stralbehandling, 2016

ypN0

150 (67)cN0

ypN1−2

393 (57)cN1−2

ypNX

6 (60)cNX

Uppgift saknas

1 (50)Uppgift saknas

Totalt

550 (59)Totalt

72 (32)

297 (43)

4 (40)

1 (50)

374 (40)

1 (0)

0 (0)

0 (0)

0 (0)

1 (0)

0 (0)

1 (0)

0 (0)

0 (0)

1 (0)

223

691

10

2

926

Tabell 6.1-6.4. Den preoperativa stadieindelningen korrelerar relativt val med patologin. Man

kan ana en down-staging effekt av stralning samt en overdiagnostik med MR. Dock redovisas

har alla stralade och resonemanget om downstaging inte relevant efter 5x5Gy med direkt

operation. Downstagingeffekten torde bli tydligare vid lang vantan till operation efter

stralbehandling.

cTNM = kliniskt stadium. pTNM = patologiskt stadium. ypTNM = patologiskt stadium efter

forbehandling.

26 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

7 Behandling och operation

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016År

And

el (

%)

Män Kvinnor

Män

12872016 (N)

Kvinnor

813

Figur 7.1. Preoperativ bedomning i MDK, uppdelat pa kon, for patienter utom de dar endoskopisk

polypektomi var enda atgard, 2007-2016

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016År

And

el (

%)

Stockholm/GotlandUppsala/Örebro

SydöstraSödra

VästraNorra

Stockholm/Gotland

3462016 (N)

Uppsala/Örebro

548

Sydöstra

243

Södra

386

Västra

396

Norra

181

Figur 7.2. Preoperativ bedomning i MDK, uppdelat pa region, for patienter utom de dar endoskopisk

polypektomi var enda atgard 2007-2016

27

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

99

99

99

99

99

99

98

98

98

98

98

98

97

97

97

97

97

97

94

94

93

93

92

86Övriga 37

Linköping 62

Umeå 54

Sundsvall 46

Västervik 16

Helsingborg 77

Södersjukhuset 78

Jönköping 70

Halmstad 37

Gävle 74

Falun 79

Borås 70

Uppsala 84

Sverige 2100

Norrköping 44

Karlstad 62

Eskilstuna 49

Ersta 65

Östra sjukhuset 148

Västerås 72

Skövde 68

Skånes univsjh 138

NU−sjukvården 67

Karolinska 104

Östersund 26

Örebro 69

Växjö 43

Varberg 31

Sunderbyn 45

St Görans 37

Nyköping 26

Mora 20

Kristianstad 55

Kalmar 47

Danderyd 65

Blekingesjukhuset 35

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

Sjukhus N

Figur 7.3. Preoperativ bedomning i MDK, for patienter utom de dar endoskopisk polypektomi var

enda atgard, 2016

Figur 7.1-7.3. Bra! Forefaller vara en sjalvklarhet att patienter med rektalcancer idag

diskuteras pa multidisciplinar terapikonferens. Detta skall aven ske enligt Socialstyrelsens

nationella riktlinjer och vardprogrammet. Som pa sa manga andra omraden ser vi en spridning

nar vi infor och efterfragar en ny variabel. Sedan far man ett visuellt intryck av likriktning och

att alla narmar sig det battre (Fig 7.2). Visst finns det en takeffekt och mycket kunde hant

utan att variabeln monitorerats men forhoppningsvis har kvalitetsregistret haft en viss effekt

och inte bara passivt observerat utvecklingen.

28 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016År

And

el (

%)

ARAPEHA

TEM/Lokal excisionLaparatomi utan resÖvriga op

Ej op

2016 (N) 2180

Figur 7.4. Fordelning av operationstyp, alla patienter, 1995-2016

05

10152025303540455055606570

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016År

And

el (

%)

ARAPEHA

TEM/Lokal excisionLaparatomi utan resÖvriga op

Ej op

2016 (N) 1743

Figur 7.5. Fordelning av operationstyp, M0-patienter, 1995-2016

Figur 7.4-7.5. Med en framre resektion menas att patienten har fatt en anastomos oavsett om

man har gjort en kolonreservoar eller anastomos sida till anda eller mojligen anda till anda.

Med lokal excision menas att tumoren tagits bort endoskopiskt eller lokalt utan att en

abdominell canceroperation utfors. Hit raknas aven bakre proktektomi, laserbehandling

elkoagulation mm. I dessa figurer ingar aven TEM-operationer i gruppen. Med Hartmanns

operation menas att man gjort en resektion av det tumorbarande segmentet samt anlagt en

kolostomi med en blind forslutning av rektalstumpen. Har det utforts en intersfinkterisk

resektion bor den klassificeras som en rektumexcision, dvs. excision av anorektum plus

29

permanent kolostomi. Rektalcanceroperation med intersfinkterisk dissektion har idag en egen

operationskod. Hartmanns operation och APE med intersfinkterisk dissektion kan ha samma

indikation och utvarderas for narvarande i HAPIrect-studien. APE (Abdominoperineal

excision) beskriver borttagande av hela andtarmen, analkanalen samt sfinktern och i vissa fall

stora delar av backenbottenmuskulaturen.

Den lilla gruppen ”ovriga” beror sannolikt pa felregistrering och vi ser helst att den forsvinner

och grupperas in enligt ovan. Laparoskopiska, laparoskopiassisterade och robotassisterade

ingrepp fordelas enligt grundprincipen for operationen. Den okning man ser av andelen icke

opererade patienter vacker fragor. Detta utreds for narvarande, bland annat inom ramen for ett

forskningsprojekt. Det kan finnas flera bidragande orsaker. Andelen ”palliativa”

rektumresektioner minskar klart over tiden. Vi har dessutom en aldrande befolkning och

forbattrad stadieindelning avseende fjarrmetastaser vilket kan paverka beslutet om operation.

Vi kanner inte till pa vilken niva ”ratt” andel opererade skall ligga. Dessutom vet vi att det

sker en viss overrapportering dar de patienter som ar under behandling kring arsskiftet inte ar

”fardiga” innan data for rapporten tas ut. Om man exempelvis tittar pa 2012 ars kohort angavs

andelen icke opererade till 27 % i rapport for 2012 ars patienter, medan samma arskohort i ett

ar senare lag pa cirka 22 % och nu pa 14 %. I fjolarets rapport angavs andelen till 30 % for

2015 ars patienter och till 25 % nu ett ar senare, vilket fortfarande ar en hog andel, men

betydligt lagre an nar data extraherades for 2015 ars rapport. Detta ar en effekt av att vi

forsoker tillmotesga onskemalet om att publicera rapporten tidigare under aret. Sannolikt

borde det dock ga att rapportera in den slutliga ”korrekta” uppgiften tidigare.

Vi diskuterar idag det ”organbevarande konceptet” (”watch and wait”), som styrgruppen hyser

en viss oro riskerar att inforas pa ett okontrollerat satt. Det ar ett lovande koncept som har

potential att komma manga patienter till gagn, men det foreligger inte evidens for att vi idag

skall andra vara rekommendationer for preoperativ stralning eller radiokemobehandling med en

organbevarande malsattning. Om det inte sker en indikationsglidning kommer det finnas

mojlighet att utvardera konceptet inom ramen for den nationella studie som nu ar under

uppstart.

30 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

Övriga 19

Östra sjukhuset 70

Östersund 10

Örebro 46

Växjö 27

Västerås 41

Västervik 4

Varberg 16

Uppsala 37

Umeå 40

Södersjukhuset 28

Sundsvall 28

Sunderbyn 16

St Görans 13

Skövde 38

Skånes univsjh 103

Nyköping 14

NU−sjukvården 46

Norrköping 20

Mora 8

Linköping 45

Kristianstad 33

Karolinska 100

Karlstad 35

Kalmar 35

Jönköping 38

Helsingborg 36

Halmstad 24

Gävle 39

Falun 37

Eskilstuna 12

Ersta 31

Danderyd 22

Borås 31

Blekingesjukhuset 19

Sverige 1161

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

AR APE HA

Sjukhus N

Figur 7.6. Fordelning av operationstyp, tumorniva 0-5 cm, resecerade patienter, 2014-2016

31

Övriga 47

Östra sjukhuset 218

Östersund 46

Örebro 81

Växjö 61

Västerås 91

Västervik 27

Varberg 57

Uppsala 100

Umeå 84

Södersjukhuset 94

Sundsvall 48

Sunderbyn 64

St Görans 58

Skövde 90

Skånes univsjh 217

Nyköping 42

NU−sjukvården 98

Norrköping 49

Mora 38

Linköping 88

Kristianstad 91

Karolinska 176

Karlstad 72

Kalmar 52

Jönköping 99

Helsingborg 95

Halmstad 44

Gävle 76

Falun 80

Eskilstuna 54

Ersta 89

Danderyd 89

Borås 77

Blekingesjukhuset 57

Sverige 2849

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

AR APE HA

Sjukhus N

Figur 7.7. Fordelning av operationstyp, tumorniva 6-15 cm, resecerade patienter, 2014-2016

Figur 7.6-7.7. Sedan registret startade har andelen framre resektioner minskat och sarskilt

tydligt ar detta for patienter med nedre grans pa tumoren inom fem centimeter fran

analoppningen. Sannolikt ar medvetenheten hog om att det funktionella resultatet har inte ar

optimalt for majoriteten av dessa patienter. Skillnaderna mellan sjukhusen forefaller har ha

minskat. Dock ar det ganska stora skillnader mellan sjukhusen pa tumorniva sex till femton

centimeter dar vissa sjukhus gor en hog andel operationer som inte ar sfinkterbevarande. I

valet mellan Hartmanns operation och intersfinkterisk APE kan patienterna randomiseras i

HAPIrect-studien.

32 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

92

87

86

84

82

81

81

80

80

80

79

78

78

77

77

77

76

76

74

74

74

73

72

71

69

68

68

67

67

67

65

64

63

62

60

18Övriga 28 5

Eskilstuna 42 25

St Görans 32 20

Uppsala 68 43

Gävle 64 41

Västerås 54 35

Nyköping 27 18

Karlstad 48 32

Halmstad 30 20

Östra sjukhuset 127 86

Södersjukhuset 60 41

Norrköping 29 20

Ersta 58 41

Danderyd 50 36

Sverige 1743 1273

Örebro 53 39

Linköping 54 40

Blekingesjukhuset 31 23

Helsingborg 59 45

Borås 59 45

Sunderbyn 39 30

Skånes univsjh 123 95

Jönköping 53 41

Umeå 51 40

Falun 69 54

Östersund 24 19

Skövde 59 47

NU−sjukvården 54 43

Mora 15 12

Varberg 26 21

Sundsvall 37 30

Karolinska 87 71

Kalmar 37 31

Växjö 37 32

Kristianstad 47 41

Västervik 12 11

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

Sjukhus N Res

Figur 7.8. Andel resecerade av alla M0-patienter, 2016

Figur 7.8. Detta ar relativt nya figurer som har debatterats flitigt. Vi oroas av skillnaden

mellan sjukhusen inte bara pa grund av risken for ojamlik vard, utan aven da eventuella

skillnader i patientselektion mellan sjukhusen maste hallas i atanke vid tolkning av utfallsmatt.

Vi vill uppmana att alla enheter ser over fordelningen av icke-opererade patienter senaste aren

innan man later sig nojas med slumpvariation som forklaring.

Det kan tankas att remitteringsmonstret mellan sjukhus kan ha en viss inverkan pa bade

andelen opererade och tidpunkten for operation om de genomgar lang onkologisk

forbehandling. Dock tittar vi pa detta narmare och eventuella fel i registrering maste uteslutas

33

innan langtgaende slutsatser dras. Det ar darfor av stor vikt att alla rapporterar in sina

patienter med korrekt behandling i tid och att man kompletterar data for de patienter som inte

ar fardigbehandlade vid data-uttag for denna rapport. Som ovan namnts, sa skall konceptet

watch and wait (tumorfria patienter efter onkologisk behandling, som foljs utan att opereras)

utvarderas kontrollerat och detta kommer sannolikt att ge en ytterligare okning av andelen ej

opererade.

47

25

24

22

21

21

17

17

16

15

15

15

13

13

12

12

12

11

10

10

10

10

9

9

9

9

8

8

8

7

6

5

2

Västervik 12

Sundsvall 30

Halmstad 22

Gävle 41

Östersund 19

Uppsala 48

Södersjukhuset 44

Skövde 50

Mora 12

Danderyd 39

Växjö 33

Sunderbyn 32

Kalmar 34

Ersta 44

Örebro 41

Varberg 21

St Görans 21

Falun 59

Nyköping 18

Umeå 41

Kristianstad 43

Jönköping 49

NU−sjukvården 45

Helsingborg 46

Sverige 1384

Norrköping 26

Eskilstuna 27

Borås 49

Övriga 6

Karlstad 35

Östra sjukhuset 96

Skånes univsjh 105

Västerås 41

Linköping 42

Blekingesjukhuset 24

Karolinska 89

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50Andel (%)

Sjukhus N

Figur 7.9. Resektion av annat organ, resecerade patienter, 2016

Figur 7.9. Andelen forefaller ha planat ut senaste aren. Skall ses mot bakgrund av att vi idag

opererar en lagre andel patienter, utfor allt farre palliativa resektioner samt aven har okad

34 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

precision och kvalitet i kirurgin. Vanligen konsultera manualen for inrapportering sa vi

definierar ”annat organ” pa samma satt pa alla opererande enheter.

0

10

20

30

40

50

60

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016År

And

el (

%)

Stockholm/GotlandUppsala/Örebro

SydöstraSödra

VästraNorra

Stockholm/Gotland

2302016 (N)

Uppsala/Örebro

327

Sydöstra

164

Södra

270

Västra

268

Norra

125

Figur 7.10. Laparoskopiskt opererade, resecerade patienter, 2007-2016

35

Övriga 68

Östra sjukhuset 291

Östersund 56

Örebro 128

Växjö 89

Västerås 132

Västervik 32

Varberg 75

Uppsala 139

Umeå 124

Södersjukhuset 122

Sundsvall 79

Sunderbyn 83

St Görans 72

Skövde 130

Skånes univsjh 329

Nyköping 56

NU−sjukvården 149

Norrköping 69

Mora 46

Linköping 135

Kristianstad 124

Karolinska 278

Karlstad 109

Kalmar 88

Jönköping 142

Helsingborg 132

Halmstad 69

Gävle 115

Falun 119

Eskilstuna 66

Ersta 120

Danderyd 111

Borås 109

Blekingesjukhuset 78

Sverige 4064

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

Öppen kirurgiLaparoskopiskt op men ej konverteradLaparoskopiskt op och konverterad

Sjukhus N

Figur 7.11. Oppen kirurgi, laparoskopiskt opererade och konverterade, resecerade patienter, 2014-

2016

36 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

0

10

20

30

40

2014 2015 2016År

And

el (

%)

Stockholm/GotlandUppsala/Örebro

SydöstraSödra

VästraNorra

Sverige

Stockholm/Gotland

2302016 (N)

Uppsala/Örebro

327

Sydöstra

164

Södra

270

Västra

268

Norra

125

Sverige

1384

Figur 7.12. Robotassisterad kirurgi, resecerade patienter, 2014-2016

Figur 7.10-7.12. Andelen laparoskopiskt opererade har lange varit blygsam jamfort med var

nara omvarld men vi verkar nu ha natt en kritisk massa av laparoskopister for att trendbrottet

skall vara befast! Det finns anledning att anta att andelen kommer att oka pa sikt och da finns

mojligheter till mer detaljerad redovisning. Socialstyrelsens riktlinjer har sannolikt bidragit

liksom att det nu finns en nationell intressegruppering som driver fragan. Styrgruppen ar

positiv till utvecklingen, men anser det dock viktigt att folja utvecklingen i den laparoskopiskt

opererade gruppen avseende exempelvis radikalitet, perforation och komplikationer nar

metoden breddinfors i landet. Inte minst mot bakgrund av tva mindre positiva randomiserade

studier som publicerats i nartid (Fleshman et al, JAMA 2015 och Stevenson et al, JAMA 2015).

37

10.4

1.9

2.7

1.7

4.3

3

5.5

4.3

11.4

5.6

8

3.3

3.7

10.9

7.2

2.1

3.6

6.2

6.2

1.2

4

4.1

4.9

4.3

1.4

0.8

2.3

0.8

7.3

5.5

3

4.3

2.6

0.8

0.9

3

1.6

3.6

3.4

0.9

5.4

0.8

2.2

8.7

2.9

1.8

2.8

2.3

2.7

4.1

1.6

2.9

1.4

0.8

1.1

0.8

3.6

2.8

1.5

2.1

Övriga 67

Östra sjukhuset 289

Östersund 55

Örebro 128

Växjö 87

Västerås 131

Västervik 30

Varberg 72

Uppsala 139

Umeå 123

Södersjukhuset 122

Sundsvall 75

Sunderbyn 83

St Görans 70

Skövde 130

Skånes univsjh 325

Nyköping 56

NU−sjukvården 146

Norrköping 69

Mora 46

Linköping 134

Kristianstad 122

Karolinska 276

Karlstad 108

Kalmar 88

Jönköping 139

Helsingborg 128

Halmstad 67

Gävle 115

Falun 115

Eskilstuna 66

Ersta 120

Danderyd 110

Borås 105

Blekingesjukhuset 77

Sverige 4013

15 10 5 0 5 10 15Andel (%)

Perforation TumörnäraSjukhus N

Figur 7.13. Peroperativ tarmperforation och tumornara perforation, resecerade patienter, 2014-2016.

Uppgift saknas for tarmperforation ar exkluderade.

38 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

0.00

0.05

0.10

0.15

0.20

0.25

0 50 100 150 200 250 300 350 400Antal patienter

And

el

Figur 7.14. Funnelplot, peroperativ tarmperforation, resecerade patienter, 2014-2016. Uppgift saknas

for tarmperforation ar exkluderade.

figur 7.13-7.14. Andel tumornara perforationer varierar mellan sjukhusen. Med tanke pa att

perforation okar lokalrecidivfrekvensen avsevart, sa bor den kirurgiska tekniken diskuteras i

allmanhet, men sarskilt avseende hur man kan undvika peroperativa perforationer.

Observera att patienter dar uppgift saknas avseende perforation ar exkluderade ur namnaren

vilket kan paverka siffrorna. Detta for att ofullstandig registrering inte skall gynna utfallet i

registret.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016År

And

el (

%)

Stockholm/GotlandUppsala/Örebro

SydöstraSödra

VästraNorra

Stockholm/Gotland

2302016 (N)

Uppsala/Örebro

327

Sydöstra

164

Södra

270

Västra

268

Norra

125

Figur 7.15. Kurativt syftande operation, resecerade patienter, 1995-2016

39

Figur 7.15. Det forefaller som att vi i Sverige idag opererar en lagre andel av patienterna

samtidigt som vi har en mer restriktiv syn pa palliativa resektioner och att de operationer som

utfors, gors med hogre kirurgisk precision och kvalitet. Som denna figur visar sa har andelen

kurativt syftande rektumresektioner okat i hela landet. Vanligen se se ocksa Figur 8.1-8.2.

Övriga 6

Östra sjukhuset 96

Östersund 19

Örebro 41

Växjö 33

Västerås 41

Västervik 12

Varberg 21

Uppsala 48

Umeå 41

Södersjukhuset 44

Sundsvall 30

Sunderbyn 32

St Görans 21

Skövde 50

Skånes univsjh 105

Nyköping 18

NU−sjukvården 45

Norrköping 26

Mora 12

Linköping 42

Kristianstad 43

Karolinska 89

Karlstad 35

Kalmar 34

Jönköping 49

Helsingborg 46

Halmstad 22

Gävle 41

Falun 59

Eskilstuna 27

Ersta 44

Danderyd 39

Borås 49

Blekingesjukhuset 24

Sverige 1384

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

AckSpecinr

Spec/STUppgift saknas

Sjukhus N

Figur 7.16. Hogsta kompetens vid operation, resecerade patienter, 2016

Figur 7.16. Det ar uppenbart att majoriteten av patienterna opereras av en formellt mycket

kompentent kirurg. Forhoppningsvis ar det ett registreringsfel att en ST/ul varit hogsta

formella kompetens vid resektion av rektalcancer.

40 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

1100

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016År

Vol

ym (

ml)

AR APE HA

Figur 7.17. Peroperativ blodning i ml (median), resecerade patienter, 1995-2016

Figur 7.17. Bra! Roligt att se forbattringar over tid. Med okad andel patienter som opereras

laparoskopiskt eller robotassisterat kanske vi kan forvanta oss annu lagre blodningsmangder.

41

8 Tumorstadium, operationsfynd och PAD

Övriga 5

Östra sjukhuset 86

Östersund 19

Örebro 39

Växjö 32

Västerås 35

Västervik 11

Varberg 21

Uppsala 43

Umeå 40

Södersjukhuset 41

Sundsvall 30

Sunderbyn 30

St Görans 20

Skövde 47

Skånes univsjh 95

Nyköping 18

NU−sjukvården 43

Norrköping 20

Mora 12

Linköping 40

Kristianstad 41

Karolinska 71

Karlstad 32

Kalmar 31

Jönköping 41

Helsingborg 45

Halmstad 20

Gävle 41

Falun 54

Eskilstuna 25

Ersta 41

Danderyd 36

Borås 45

Blekingesjukhuset 23

Sverige 1273

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

JaNej/tveksamEj bedömbar/Uppg sakn

Sjukhus N

Figur 8.1. Radikalt opererade enligt kirurg och patolog, M0, resecerade patienter, 2016

42 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

0.70

0.75

0.80

0.85

0.90

0.95

1.00

0 20 40 60 80 100Antal patienter

And

el

Figur 8.2. Funnelplot, radikalt opererade enligt kirurg och patolog, M0, resecerade patienter, 2016

Figur 8.1-8.2. Viss spridning men funnel-plot visar ganska tydligt att relativt

operationsvolymen ligger flertalet inom 95-% konfidensintervall. For hjalp med tolkning av

funnel-plot och tips pa hur man hittar sitt eget sjukhus var god se sidan 8.

M1

M0

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

HA

APE

AR

HA

APE

AR

Ja Nej/tveksam Ej bedömbar/Uppg sakn

HA

649M0 (N)

APE

40M1 (N)

AR

514

35

127

16

Figur 8.3. Radikalt opererade enligt kirurg och patolog for de patienter som opererats med framre

resektion, rektumamputation eller Hartmann uppdelat pa m-stadium, 2016

Figur 8.3. Forvanade hog andel icke lokalt radikal kirurgi hos patienter med spridd sjukdom.

Ar detta sant? Skiljer vi noga mellan variablerna ”lokalt radikal” respektive ”kurativ intention”?

I och for sig svart att dra slutsatser da totalnumeraren blir sa pass liten i delmangder. Den

43

valvilliga tolkningen av att proportionen radikala ingrepp star i omvand proportion till formell

kompetensgrad ar patientselektion. Det omvanda forhallandet vore mer oroande.

100

100

100

98

98

98

97

97

96

96

95

95

95

95

94

94

94

94

93

92

92

91

91

90

90

90

89

88

86

86

86

84

82

80

79

70Linköping 40

Östersund 19

Övriga 5

Danderyd 38

Karolinska 83

Umeå 35

Sundsvall 29

Falun 58

Jönköping 49

Östra sjukhuset 91

Örebro 41

St Görans 20

Skövde 49

Sverige 1327

Halmstad 22

Västervik 12

Eskilstuna 26

Sunderbyn 30

Uppsala 48

Skånes univsjh 101

Karlstad 35

Kalmar 32

Varberg 21

Södersjukhuset 42

Ersta 44

Borås 43

Norrköping 25

Blekingesjukhuset 23

Växjö 32

Västerås 39

NU−sjukvården 45

Kristianstad 42

Helsingborg 43

Nyköping 16

Mora 12

Gävle 37

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

Sjukhus N

Figur 8.4. Circumferentiell marginal, andel dar CRM ≥ 1 mm, resecerade patienter, pT0 exkluderad,

2016

44 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

15

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

1.0

0 20 40 60 80 100 120 140Antal patienter

And

el

Figur 8.5. Funnelplot, circumferentiell marginal, andel dar CRM ≥ 1 mm, resecerade patienter, pT0

exkluderad, 2016

Figur 8.4-8.5. Ganska tydligt att man med en funnel-plot lattare askadliggor att

konfidensintervallen blir vidare vid mindre volym. Dock bor de sjukhus med en lag andel

CRM>1 millimeter ga tillbaka och jamfora sina resultat fran tidigare ar innan man slar sig till

ro med slumpvariation som forklaringsmodell. Har bor nog lyftas fram att detta utfallsmatt

paverkas av case-mix i vid bemarkelse fran remitteringsfloden, faktisk selektion och aven det

faktum att uppgiften saknas i cirka 5 % av fallen, enligt figur 8.6. Betydelsen CRM ≤ 1mm vid

optimal kirurgi med intakt mesorektal fascia ar vidare diskutabel mot bakgrund av flera

publikationer senaste aren, dar det sannolikt ar skillnad om CRM mats fran primartumor eller

lymfkortelmetastas, men styrgruppen har valt att tillsvidare lamna denna malvariabel

oforandrad.

45

Övriga 5

Östra sjukhuset 91

Östersund 19

Örebro 41

Växjö 32

Västerås 39

Västervik 12

Varberg 21

Uppsala 48

Umeå 35

Södersjukhuset 42

Sundsvall 29

Sunderbyn 30

St Görans 20

Skövde 49

Skånes univsjh 101

Nyköping 16

NU-sjukvården 45

Norrköping 25

Mora 12

Linköping 40

Kristianstad 42

Karolinska 83

Karlstad 35

Kalmar 32

Jönköping 49

Helsingborg 43

Halmstad 22

Gävle 37

Falun 58

Eskilstuna 26

Ersta 44

Danderyd 38

Borås 43

Blekingesjukhuset 23

Sverige 1327

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

< 1 mm1-1.9 mm

≥ 2 mmUppgift saknas

Sjukhus N

Figur 8.6. Circumferentiell marginal, resecerade patienter, pT0 exkluderad, 2016

46 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

Övriga 4

Östra sjukhuset 83

Östersund 19

Örebro 39

Växjö 31

Västerås 33

Västervik 11

Varberg 21

Uppsala 43

Umeå 34

Södersjukhuset 39

Sundsvall 29

Sunderbyn 28

St Görans 19

Skövde 46

Skånes univsjh 92

Nyköping 16

NU-sjukvården 43

Norrköping 19

Mora 12

Linköping 38

Kristianstad 41

Karolinska 65

Karlstad 32

Kalmar 30

Jönköping 41

Helsingborg 42

Halmstad 20

Gävle 37

Falun 53

Eskilstuna 24

Ersta 41

Danderyd 35

Borås 40

Blekingesjukhuset 22

Sverige 1222

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

< 1 mm1-1.9 mm

≥ 2 mmUppgift saknas

Sjukhus N

Figur 8.7. Circumferentiell marginal, M0, resecerade patienter, pT0 exkluderad, 2016

Figur 8.6-8.7. Detta bor vi fa svar pa i PAD-utlatanden. I samarbete med KVAST lanseras i ar

en ny patologdel i registret varfor vi hoppas detta forbattras. Denna blankett skall aven kunna

anvandas som mall for ett strukturerat och standardiserat patologsvar. Nar inrapporteringen

aven sker direkt pa patologenheterna minskar sannolikt aven risken for fel i overforingen. Pa

sikt bor vi arbeta for att data automatiskt fors over fran journalsystemen till registret.

47

Tabell 8.1. T1-Stadium, for de patienter som resecerats eller opererats med TEM eller lokal excision,

2016

T1sm1

19 (12)Op med AR, APE eller HA

T1sm2

16 (39)Op med LE eller TEM

T1sm3

30 (19)

sm−klass okänd

8 (20)

Uppgift saknas

69 (45)

Totalt

6 (15)

25 (16)

7 (17)

12 (8)

4 (10)

155

41

Tabell 8.1. Det forefaller som om tidiga tumorer handlaggs korrekt, dar T1 Sm2 o3, med en

hogre risk for lymfkortelmetastaser, opereras med abdominell kirurgi med excision av lokala

lymfkortlar.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016År

And

el (

%)

Stockholm/GotlandUppsala/Örebro

SydöstraSödra

VästraNorra

Stockholm/Gotland

792016 (N)

Uppsala/Örebro

108

Sydöstra

55

Södra

78

Västra

72

Norra

29

Figur 8.8. Andel resecerade patienter av M1, 2003-2016

Figur 8.8. Vi ser en tydlig trend over tid att avsta fran palliativa rektumresektioner. Om

patienten har metastatisk sjukdom, sa overvags resektion i regel forst nar metastassjukdomen

ar under kontroll.

48 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016År

And

el (

%)

Stockholm/GotlandUppsala/Örebro

SydöstraSödra

VästraNorra

Stockholm/Gotland

2302016 (N)

Uppsala/Örebro

327

Sydöstra

164

Södra

270

Västra

268

Norra

125

Figur 8.9. Andel med ≥12 undersokta kortlar, resecerade patienter, 2003-2016

Figur 8.9. En klar forbattring kan skonjas, men vi kan battre! Gladjande att skillnaderna

mellan regionerna forefaller minska.

49

80

100

90

93

80

80

100

95

100

95

94

78

98

100

96

92

90

94

100

93

85

100

95

89

90

93

86

88

56

96

88

92

100

88

80

91

92

80

78

85

77

84

97

86

96

84

91

85

90

97

81

75

93

93

72

84

85

93

100

67

88

81

90

94

71

97

97

79

63

82

58

86

38

80

51

48

39

45

63

29

69

51

45

53

127

59

43

16

27

67

32

152

61

14

34

36

69

54

63

31

14

63

37

61

19

110

12

1812

Övriga 10

Östra sjukhuset 81

Östersund 21

Örebro 25

Växjö 24

Västerås 24

Västervik 9

Varberg 17

Uppsala 37

Umeå 28

Södersjukhuset 20

Sundsvall 18

Sunderbyn 22

St Görans 32

Skövde 27

Skånes univsjh 67

Nyköping 5

NU−sjukvården 32

Norrköping 20

Mora 13

Linköping 48

Kristianstad 27

Karolinska 50

Karlstad 18

Kalmar 17

Jönköping 38

Helsingborg 20

Halmstad 19

Gävle 17

Falun 49

Eskilstuna 10

Ersta 30

Danderyd 31

Borås 8

Blekingesjukhuset 20

Sverige 934

100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100Andel (%)

Ej preop strål Preop strål Sjukhus N N

Figur 8.10. Andel med ≥12 undersokta kortlar, resecerade patienter, 2015-2016

50 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

Tabell 8.2. Antal undersokta kortlar, resecerade patienter, 2016

0

0 (0)Ej preop strål

1-6

0 (0)Preop strål

7-11

0 (0)Öppen kir

12-19

0 (0)Lapa op

≥ 20

0 (0)Uppg sakn

Uppg sakn

13 (3)

Totalt

29 (3)

Median

21 (3)

21 (3)

0 (0)

25 (5)

83 (9)

66 (9)

42 (7)

0 (0)

213 (47)

417 (45)

335 (45)

293 (46)

2 (67)

203 (44)

391 (42)

323 (43)

270 (43)

1 (33)

4 (1)

6 (1)

5 (1)

5 (1)

0 (0)

458

926

750

631

3

18

18

18

18

Figur 8.10 och tabell 8.2. En hel del av patienterna ar stralade 5x5 Gy med direkt efterfoljande

operation varfor vi inte ser nagon storre skillnad mellan stralbehandlade och icke

stralbehandlade. En annan forklaringsmodell ar att patologin har blivit battre pa att identifiera

lymfkortlar aven i stralade preparat. Sannolikt skulle det vara mer relevant att jamfora

radiokemobehandlade och 5x5 med vantan med ostralade patienter och detta kommer att ske

framgent nar vi enligt Stockholm III studiens analys overger direktoperation efter 5x5 Gy.

Rimligen bor preparat med mindre an tolv undersokta lymfkortlar foranleda eftergranskning.

Antalet lymfkortlar i median ar 18 for laparoskopiskt samt oppet opererade, varfor det ar

logiskt att anta att valet av operationsmetod inte paverkar antalet funna lymfkortlar.

51

Östersund

Örebro

Växjö

Västerås

Uppsala

Umeå

Täby Medilab

Trollhättan

Sverige

Sundsvall

Sunderbyn

Skövde

Sahlgrenska

S:t Görans

Malmö

Lund

Linköping

Kristianstad

Karolinska

Karlstad

Karlskrona

Kalmar

Jönköping

Helsingborg

Halmstad

Gävle

Falun

Eskilstuna

Danderyd

Borås

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

201220142016

Patologlab

Figur 8.11. Andel med ≥ 12 undersokta kortlar, resecerade patienter, 2012, 2014, 2016

Figur 8.11. Fortfarande stora skillnader, men pa de flesta patologienheterna ser vi dock

forbattring over tid. Lat patologerna forsta att detta ar viktigt for vara patienter och ett

prioriterat omrade. Lat oss ocksa underlatta for dem och forbattra samarbetet sa mycket som

mojligt.

52 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

100

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016År

And

el (

%)

Stockholm/GotlandUppsala/Örebro

SydöstraSödra

VästraNorra

Stockholm/Gotland

2302016 (N)

Uppsala/Örebro

327

Sydöstra

164

Södra

270

Västra

268

Norra

125

Figur 8.12. PAD-rutor ifyllda, resecerade patienter, 2007-2016

Figur 8.12. Klar forbattring! Aterkoppla aven detta till era patologer. Vi ligger val samlade pa

regionniva.

53

100

100

100

100

100

99

99

99

99

99

98

98

98

98

98

98

98

98

98

97

97

97

97

96

96

96

96

96

91

90Östersund 18

Skövde 48

Umeå 41

Sahlgrenska 101

Lund 13

Kalmar 44

Borås 37

Sverige 1312

Sundsvall 33

Linköping 67

Karolinska 91

Växjö 34

Täby Medilab 44

S:t Görans 19

Karlskrona 24

Helsingborg 46

Gävle 41

Falun 69

Eskilstuna 44

Danderyd 40

Uppsala 46

Sunderbyn 33

Malmö 92

Kristianstad 43

Karlstad 34

Örebro 42

Västerås 40

Trollhättan 36

Jönköping 50

Halmstad 42

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

Patologlab N

Figur 8.13. PAD-rutor ifyllda, resecerade patienter, 2016

Figur 8.13. Nytt for i ar ar att dessa siffror redovisas for respektive patologlab istallet for som

tidigare pa respektive kirurgklinik. Detta ar helt i linje med att patologerna framgent skall

registrera PAD svaret sjalva.

54 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016År

And

el (

%)

II, Mucinös cancerII, Perineural växt påvisadII, Kärlväxt påvisadII, Låg diffgrad

III, Mucinös cancerIII, Perineural växt påvisadIII, Kärlväxt påvisadIII, Låg diffgrad

Stadium II

3512016 (N)

Stadium III

444

Figur 8.14. Mucinos cancer, perineural vaxt pavisad, karlvaxt pavisad och lag differentieringsgrad,

resecerade patienter, 2007-2016

Figur 8.14. Intressant och hypotesgenererand! Biologin betydelsefull och kommer sannolikt

paverka handlaggningen i storre omfattning i framtiden.

55

9 Postoperativa komplikationer

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016År

And

el (

%)

Stockholm/GotlandUppsala/Örebro

SydöstraSödra

VästraNorra

Stockholm/Gotland

2302016 (N)

Uppsala/Örebro

327

Sydöstra

164

Södra

270

Västra

268

Norra

125

Figur 9.1. Postoperativa komplikationer, resecerade patienter, 1995-2016

56 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

63

59

58

58

56

54

53

52

51

51

50

50

50

47

45

44

44

44

43

43

42

42

41

41

40

39

39

38

37

33

33

31

27

27

24

19Varberg 21

Växjö 33

Jönköping 49

Borås 49

Linköping 42

Nyköping 18

Kristianstad 43

Sundsvall 30

Blekingesjukhuset 24

Skånes univsjh 105

Helsingborg 46

Uppsala 48

Sunderbyn 32

Danderyd 39

Västervik 12

NU−sjukvården 45

Sverige 1384

St Görans 21

Skövde 50

Karolinska 89

Gävle 41

Ersta 44

Falun 59

Övriga 6

Kalmar 34

Halmstad 22

Örebro 41

Umeå 41

Östra sjukhuset 96

Östersund 19

Karlstad 35

Västerås 41

Norrköping 26

Mora 12

Södersjukhuset 44

Eskilstuna 27

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

Sjukhus N

Figur 9.2. Postoperativa komplikationer, resecerade patienter, 2016

Figur 9.1-9.2. Den stora spridningen pa sjukhusniva vacker fragor. Slumpvariationen over tid

kan nog bara i viss utstrackning forklara den stora spridningen. Fragan om validiteten av

komplikationsrapporteringen bor lyftas. Detta gor naturligtvis fortsatt tolkning av data i hela

detta kapitel vansklig. Kvalitetsregistergruppen skulle vilja uppmana alla sjukhusansvariga till

okad observans och stringens i rapporteringen av komplikationer. Detta ar en forutsattning for

att kunna anvanda sig av registerdata i klinikens forbattringsarbete. Det finns aven verktyg i

registret for att kunna bevaka exempelvis dessa data pa klinikniva lopande under aret och

funktionalitet med automatiska nyhetsbrev ar under utarbetande.

57

Övriga 29

Östra sjukhuset 166

Östersund 14

Örebro 59

Växjö 25

Västerås 59

Västervik 10

Varberg 20

Uppsala 53

Umeå 63

Södersjukhuset 59

Sundsvall 34

Sunderbyn 27

St Görans 17

Skövde 56

Skånes univsjh 128

Nyköping 15

NU−sjukvården 64

Norrköping 34

Mora 28

Linköping 43

Kristianstad 35

Karolinska 120

Karlstad 48

Kalmar 39

Jönköping 48

Helsingborg 45

Halmstad 39

Gävle 45

Falun 46

Eskilstuna 31

Ersta 47

Danderyd 45

Borås 35

Blekingesjukhuset 31

Sverige 1657

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

Grad 2 Grad 3 Grad 4 Uppgift saknas

Sjukhus N

Figur 9.3. Svarighetsgrad (Clavien), for de med postoperativ komplikation, resecerade patienter,

2014-2016

Figur 9.3. Var god se kommentar till foregaende figur. Vill vi inte veta hur det gar for vara

patienter? Vanligen se manualens definitioner av komplikationsgradering.

58 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

28

23

22

15

14

14

13

13

12

12

11

11

11

10

9

9

9

9

9

8

8

7

6

5

5

4

3

2

2

2

Västervik 12

St Görans 22

Nyköping 18

Kristianstad 44

Helsingborg 50

Eskilstuna 31

Umeå 48

Jönköping 51

Borås 50

Sundsvall 30

Danderyd 47

Uppsala 55

Falun 60

Södersjukhuset 49

Västerås 44

Skånes univsjh 113

Blekingesjukhuset 25

Övriga 11

Växjö 34

Sverige 1485

NU−sjukvården 47

Ersta 45

Östra sjukhuset 107

Östersund 19

Norrköping 27

Linköping 47

Sunderbyn 33

Kalmar 34

Varberg 23

Gävle 46

Karolinska 92

Halmstad 22

Skövde 52

Örebro 45

Mora 13

Karlstad 39

0 5 10 15 20 25 30Andel (%)

Sjukhus N

Figur 9.4. Reopererade inom 30 dagar, opererade patienter,2016

Figur 9.4. Stora variationer. Vi har valt att inte ha med denna variabel i poangsystemet da

man kan ifragasatta att forsoka ha sa fa reoperationer som mojligt. Det far aven beaktas att en

tidig reoperation kan vara livraddande och att en negativ relaparoskopi/tomi i det tidiga

postoperativa forloppet inte behover ha stora konsekvenser ur patientperspektivet, Av intresse

for respektive enhet att jamfora med figur 9.5 huruvida reoperationssiffrorna kan oversattas i

mortalitet.

59

Tabell 9.1. Oplanerad intagning inom 30 dagar, opererade patienter, 2016

Ja

≤ 3 dagar 9 (8)

ASA-klass

I-II 143 (14)

Postop vårdtid

Nej

4-5 dagar 22 (11)

III 67 (17)

Uppgift saknas

> 5 dagar 182 (16)

IV 2 (9)

Totalt

102 (92)

884 (86)

176 (88)

334 (83)

973 (84)

21 (91)

0 (0)

2 (0)

1 (1)

2 (0)

3 (0)

0 (0)

111

1029

199

403

1158

23

Tabell 9.1. Kortare vardtid tycks ej associerad till hogre aterinlaggningsfrekvens. Avseende

ASA-klass ar det troligen for fa i klass IV for att kunna dra nagra sakra slutsatser. Vore

intressant med en fordjupad analys vari orsaken till aterinlaggning ligger.

60 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

1.8

1.5

1.7

1.5

1.1

0.9

1.8

4

2.2

0.7

1.8

0.9

0.8

1.4

1.2

1.3

0.8

0.8

1.3

0.8

2.3

1

4.4

1

1.8

1.5

1.7

1.7

4.3

1.5

1.4

2.3

1.8

2.9

6.5

0.7

6.5

2

5.4

1.8

1.5

2.8

3.6

3.8

0.8

1.6

1.3

1.5

1.1

3.1

1

5.9

1.9

Övriga 68

Östra sjukhuset 291

Östersund 56

Örebro 128

Växjö 89

Västerås 132

Västervik 32

Varberg 75

Uppsala 139

Umeå 124

Södersjukhuset 122

Sundsvall 79

Sunderbyn 83

St Görans 72

Skövde 130

Skånes univsjh 329

Nyköping 56

NU−sjukvården 149

Norrköping 69

Mora 46

Linköping 135

Kristianstad 124

Karolinska 278

Karlstad 109

Kalmar 88

Jönköping 142

Helsingborg 132

Halmstad 69

Gävle 115

Falun 119

Eskilstuna 66

Ersta 120

Danderyd 111

Borås 109

Blekingesjukhuset 78

Sverige 4064

8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8Andel (%)

30d mort 90d mortSjukhus N

Figur 9.5. Avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation, resecerade patienter, 2014-2016.

Figur 9.5. Tidig postoperativ dod efter rektalcancerkirurgi i Sverige far gladjande nog

betraktas som en sallanhandelse varfor slumpvariationen kan ge stora skillnader mellan sjukhus

enstaka ar. Vi har darfor valt att presentera data for de tre senaste aren.

61

14

0.00

0.02

0.04

0.06

0.08

0.10

0 50 100 150 200 250 300 350 400Antal patienter

And

el

Figur 9.6. Funnelplot, avlidna inom 90 dagar efter operation, resecerade patienter, 2014-2016.

Figur 9.6. Askadliggor fint att spridningsmatten ar storre vid lagre patientvolym, men aven att

nagra sjukhus ligger mellan 95- och 99-% konfidensintervallen. For ytterligare information hur

ni identifierar ett sjukhus och tolkningshjalp var god se sid 8.

0.0

2.5

5.0

7.5

10.0

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016År

And

el (

%)

30 dagar 90 dagar

2016 (N) 1384

Figur 9.7. Avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation, resecerade patienter, 1995-2016

Figur 9.7. Vi ser en tendens till ytterligare lagre postoperativ mortalitet. Forklaringen till detta

ar sannolikt multifaktoriell. Vi okar andelen icke opererade dar kirurgiska hogriskpatienter

identifieras samt fokuserar pa ett optimalt perioperativt omhandertagande. Daremot kunde

man inte se nagon skillnad i 30 dagars mortalitet i Color II studien varfor okningen av

62 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

laparoskopisk kirurgi inte torde paverka postoperativ mortaliteten. Validiteten borde i princip

vara 100 % eftersom vi hamtar dodsdatum fran befolkningsregistret. Beakta dock att selektion

kan spela in och att vi idag opererar lagre andel an for nagra ar sedan.

Tabell 9.2. Avlidna inom 30 dagar, opererade patienter, 2012-2016

< 75 år

Ja

23 (0)

75-84 år

Ja

35 (2)

≥ 85 år

Ja

18 (6)Kurativt op

Nej

0 (0)

Nej

1 (2)

Nej

1 (6)Ej kurativt op

Totalt

25 (1)

Totalt

39 (2)

Totalt

19 (5)Totalt

18 (0) 14 (1) 6 (4)ASA-klass I-II

7 (1) 25 (4) 12 (6)ASA-klass III

0 (0) 0 (0) 1 (8)ASA-klass IV

13 (0) 10 (1) 3 (4)AR

10 (1) 19 (3) 10 (9)APE

2 (1) 9 (3) 5 (4)HA

4598 (100) 1572 (98) 298 (94)

88 (100) 46 (98) 17 (94)

4946 (99) 1720 (98) 356 (95)

4012 (100) 1041 (99) 162 (96)

856 (99) 622 (96) 180 (94)

39 (100) 37 (100) 11 (92)

2694 (100) 668 (99) 72 (96)

1807 (99) 658 (97) 106 (91)

309 (99) 300 (97) 118 (96)

4621 1607 316

88 47 18

4971 1759 375

4030 1055 168

863 647 192

39 37 12

2707 678 75

1817 677 116

311 309 123

Tabell 9.3. Avlidna inom 90 dagar, opererade patienter, 2012-2016

< 75 år

Ja

49 (1)

75-84 år

Ja

55 (3)

≥ 85 år

Ja

19 (6)Kurativt op

Nej

0 (0)

Nej

2 (4)

Nej

2 (11)Ej kurativt op

Totalt

53 (1)

Totalt

61 (3)

Totalt

22 (6)Totalt

32 (1) 20 (2) 6 (4)ASA-klass I-II

21 (2) 38 (6) 14 (7)ASA-klass III

0 (0) 3 (8) 2 (17)ASA-klass IV

27 (1) 19 (3) 4 (5)AR

19 (1) 24 (4) 10 (9)APE

7 (2) 17 (6) 5 (4)HA

4572 (99) 1552 (97) 297 (94)

88 (100) 45 (96) 16 (89)

4918 (99) 1698 (97) 353 (94)

3998 (99) 1035 (98) 162 (96)

842 (98) 609 (94) 178 (93)

39 (100) 34 (92) 10 (83)

2680 (99) 659 (97) 71 (95)

1798 (99) 653 (96) 106 (91)

304 (98) 292 (94) 118 (96)

4621 1607 316

88 47 18

4971 1759 375

4030 1055 168

863 647 192

39 37 12

2707 678 75

1817 677 116

311 309 123

Tabell 9.2-9.3. Sma numerarer varfor tolkning vansklig. Flera ars registerdata stodjer dock

tidigare kunskap att risken for tidig postoperativ dod okar med alder och komorbiditet. De

aldre och sjuka bor riskstratifieras och goras delaktiga i beslut. Hur hog risk for tidig

postoperativ dod kan vi acceptera?

63

10 Fortsatt planering och behandling

0

2

4

6

8

10

12

14

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016År

Ant

al d

agar

Stockholm/GotlandUppsala/Örebro

SydöstraSödra

VästraNorra

Stockholm/Gotland

1222016 (N)

Uppsala/Örebro

305

Sydöstra

157

Södra

261

Västra

260

Norra

103

Figur 10.1. Postoperativ vardtid i dagar (median), resecerade patienter som ar utskrivna till hemmet,

1995-2016

Figur 10.1. Vardtider pa median atta dagar forefaller ganska langt? Hur valetablerat ar

ERAS-konceptet i Sverige? Kort vardtid kanske inte ar ett sjalvandamal i sig ur

patientperspektivet, men val de atgarder som kan underlatta en snabb aterhamtning och

tidigare utskrivning? Vad kan vi astadkomma med i kombinationen laparoskopi + ERAS pa

populationsniva?

64 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016År

Ant

al d

agar

Stockholm/GotlandUppsala/Örebro

SydöstraSödra

VästraNorra

Stockholm/Gotland

1082016 (N)

Uppsala/Örebro

17

Sydöstra

7

Södra

7

Västra

7

Norra

19

Figur 10.2. Postoperativ vardtid i dagar (median), resecerade patienter som ar utskrivna till annan

vard, 1995-2016

Figur 10.2. Uppenbarligen finns det stora skillnader i landet i mojligheten for patienterna att

skrivas ut till annan vard an hemmet och mojligen finns har en delforklaring till de langa

vardtiderna?

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016År

And

el (

%)

Stockholm/GotlandUppsala/Örebro

SydöstraSödra

VästraNorra

Stockholm/Gotland

2652016 (N)

Uppsala/Örebro

366

Sydöstra

180

Södra

300

Västra

302

Norra

140

Figur 10.3. Postoperativ bedomning i MDK for opererade patienter eller dar endoskopisk polypektomi

varit enda atgard, avlidna inom 30 dagar ingar ej, 2007-2016

65

Figur 10.3. Annu en mycket gladjande figur! Det ar visat att postoperativ multidisciplinar

terapikonferens ar viktig. Andelen som overvags for adjuvant cytostatika ar exempelvis klart

relaterad till om patienten diskuteras i postoperativ MDK. Kvalitetsregistergruppen anser att

alla patienter bor ha ratten till att tas upp pa postoperativ MDK.

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

98

98

98

97

97

97

97

97

96

96

96

96

96

95

95

95

94

94

94

93

93

92

89

80

77

50Övriga 18

Mora 13

Danderyd 50

Östra sjukhuset 114

Södersjukhuset 49

Kristianstad 45

Blekingesjukhuset 28

Nyköping 18

Jönköping 51

Helsingborg 48

Sverige 1553

Karlstad 40

Falun 64

Uppsala 57

St Görans 27

Halmstad 23

Gävle 49

Borås 54

Växjö 35

Sundsvall 31

Sunderbyn 35

Skånes univsjh 124

Eskilstuna 30

Västerås 46

NU−sjukvården 49

Karolinska 99

Östersund 19

Örebro 44

Västervik 12

Varberg 23

Umeå 49

Skövde 53

Norrköping 27

Linköping 48

Kalmar 34

Ersta 47

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

Sjukhus N

Figur 10.4. Postoperativ bedomning i MDK for opererade patienter eller dar endoskopisk polypektomi

varit enda atgard, avlidna inom 30 dagar ingar ej, 2016.

Figur 10.4. Fantastisk forbattring pa fa ar i riksgenomsnitt. Nagra sjukhus bor dock aktivt

arbeta med detta. Dags att hoja malnivan?

66 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016År

And

el (

%)

planerad påbörjad

2009

331Totalt antal (N)

2010

315

2011

340

2012

305

2013

326

2014

333

2015

365

2016

345

Figur 10.5. Adjuvant behandling planerad respektive paborjad, resecerade patienter, stadium III, ≤75 ar, 2009-2016

Figur 10.5. Denna figur bor tolkas med stor forsiktighet mot bakgrund av den varierande

inrapporteringsgraden av onkologidata och den tidigare kommenterade efterslapningen i

relation till operativ atgard. I kirurgdelen av registret noteras andelen patienter dar

behandlingen planeras. Daremot vet vi inte om behandlingen startats eller hur manga cykler

som givits eller hur manga patienter som fullfoljer behandlingen. Daremot finns betydligt

mycket mer data i onkologdelen. En forsta onkologirapport publicerades hosten 2014 och

ytterligare foljer pa cancercentrums hemsida: rapporter

67

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016År

And

el (

%)

Palliativ beh planerad Metastaskirurgi Ingen behandling

2007

288Totalt antal (N)

2008

374

2009

394

2010

420

2011

397

2012

405

2013

388

2014

420

2015

400

2016

421

Figur 10.6. Palliativ behandling planerad, bedomd/remitterad till metastaskirurgi eller ingen behand-

ling, M1-patienter,2007-2016

Figur 10.6. Har ser man en tydlig trend for en mera aktiv behandling av sjukdom. Det ar dock

av vikt att forsta att dessa kurvor baseras pa uppgifter fran anmalningsblanketten dar endast

intentionen avspeglas. Det ar sannolikt att en del av patienterna bedomda for palliativ

cytostatikabehandling senare blir foremal for meastaskirurgi.

Tabell 10.1. Bedomda eller remitterade for stallningstagande till metastaskirurgi, M1-patienter, 2016

Stockholm/Gotland

Ja 10 (19)

Kvinnor

Ja 9 (33)

Män

Uppsala/Örebro

Nej 13 (25)

Nej 10 (37)

Sydöstra

Vet ej/Uppg sakn 29 (56)

Vet ej/Uppg sakn 8 (30)

Södra

Totalt 52

Totalt 27

Västra

17 (26)

2 (5)

Norra

27 (42)

22 (51)

Totalt

21 (32)

19 (44)

65

43

11 (28)

5 (33)

13 (32)

5 (33)

16 (40)

5 (33)

40

15

12 (29)

8 (22)

21 (51)

18 (49)

8 (20)

11 (30)

41

37

15 (31)

6 (26)

12 (24)

4 (17)

22 (45)

13 (57)

49

23

3 (18)

4 (33)

11 (65)

6 (50)

3 (18)

2 (17)

17

12

68 (26)

34 (22)

97 (37)

65 (41)

99 (38)

58 (37)

264

157

Tabell 10.1. Andelen patienter med metastaser, som remitterats for stallningstagande till

metastaskirurgi ar relativt lika i landet men andelen vet ej/uppgift saknas ar hog. Det ar av

yttersta vikt att patienter med metastaser far en bedomning utifran radiologi och

performancestatus. Sannolikheten att bli opererad for levermetstaser okar patagligt om

bedomningen gors av en leverkirurg.

68 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016År

And

el (

%)

Stockholm/GotlandUppsala/Örebro

SydöstraSödra

VästraNorra

Stockholm/Gotland

3632016 (N)

Uppsala/Örebro

565

Sydöstra

248

Södra

404

Västra

412

Norra

188

Figur 10.7. Patienter som inkluderats i kirurgiska eller onkologiska studier, 2007-2016

Figur 10.7. Endast en region nar upp till malvardet pa 30 % och totalandelen kan forbattras.

Positivt med hog andel studiedeltagande ur flera perspektiv.

69

5

5

59

30

8

19

32

22

21

38

9

36

2

29

30

25

19

30

10

45

28

26

25

69

6

17

9

16

8

36

7

24

5

3

59

28

2

7

1

4

11

38

2

28

24

25

20

15

30

7

9

23

23

21

67

6

12

5

13

8

35

2

18

Övriga 44

Östra sjukhuset 156

Östersund 26

Örebro 70

Växjö 44

Västerås 76

Västervik 16

Varberg 31

Uppsala 86

Umeå 56

Södersjukhuset 78

Sundsvall 47

Sunderbyn 47

St Görans 42

Skövde 69

Skånes univsjh 149

Nyköping 27

NU−sjukvården 69

Norrköping 44

Mora 20

Linköping 63

Kristianstad 57

Karolinska 111

Karlstad 64

Kalmar 47

Jönköping 70

Helsingborg 77

Halmstad 38

Gävle 77

Falun 83

Eskilstuna 49

Ersta 67

Danderyd 68

Borås 74

Blekingesjukhuset 38

Sverige 2180

80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80Andel (%)

studie annan/lokal studieSjukhus N

Figur 10.8. Patienter som inkluderats i kirurgiska eller onkologiska studier samt annan/lokal studie,

2016.

Figur 10.8. En mindre del av rektalcancerpatienterna ar inkluderade i nagon

behandlingsrelaterad studie. Aven flera stora enheter har en forvanande lag andel patienter

med i studier. Det ar ett forbattringsomrade och det finns ett antal studier oppna for de centra

som onskar. Ett antal studier som kvalitetsregistergruppen vill lyfta fram som betydelsefulla

finns som forval pa blanketten. Vi valkomnar fler studieansvariga att kontakta oss for att fa sin

studie som forval pa blanketten i syfte att oka inklusionstakten. Vi maste alla hjalpas at att

inkludera for att gora klart pagaende studier under en begransad tid och far svar pa viktiga

fragor. Aven ur patientperspektivet ar studiedeltagande positivt.

70 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

11 Uppfoljning

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

99

99

99

98

98

98

98

97

97

97

97

96

96

96

95

93

92

88

34Sunderbyn 68

Övriga 203

Norrköping 48

Skövde 73

Helsingborg 77

Sverige 2815

Kalmar 51

Borås 71

Växjö 30

Umeå 76

NU−sjukvården 88

Linköping 90

Varberg 57

St Görans 55

Jönköping 45

Blekingesjukhuset 65

Östra sjukhuset 168

Karolinska 178

Falun 70

Östersund 32

Örebro 107

Västerås 74

Västervik 15

Uppsala 89

Södersjukhuset 69

Sundsvall 43

Skånes univsjh 268

Nyköping 28

Mora 26

Kristianstad 63

Karlstad 110

Halmstad 39

Gävle 76

Eskilstuna 75

Ersta 122

Danderyd 66

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

Sjukhus N

Figur 11.1. Tackningsgrad uppfoljningen, 2011 och 2013

Figur 11.1. Det ar viktigt att folja vara patienter i flera ar, inte bara fran registersynpunkt (for

exempelvis en sann lokalrecidivfrekvens) men ocksa for att manga patienter har funktionella

besvar med bland annat tarm och urogenitalia dar det finns hjalp att erbjuda. Som namnts i

inledningen till denna rapport kravs narmare 100 % tackning pa alla sjukhus for att kunna

vardera sallanhandelser. Ett sjukhus utmarker sig negativt i detta avseende i arets rapport. En

probleminventering och atgardsplan lokalt bor vidtas.

71

89

100

96

98

97

93

94

88

95

93

93

89

91

91

88

97

90

91

84

93

87

101

90

91

97

96

98

98

87

91

99

89

95

96

93

93

1.46 1.04 − 2.04

0.63 0.41 − 0.96

0.87 0.63 − 1.21

0.56 0.39 − 0.81

1.07 0.77 − 1.48

1.15 0.86 − 1.54

0.84 0.58 − 1.22

1.04 0.68 − 1.58

1.11 0.81 − 1.53

0.99 0.67 − 1.46

1.12 0.81 − 1.56

1.16 0.9 − 1.49

1.12 0.9 − 1.39

1.24 0.89 − 1.71

1.16 0.88 − 1.54

1.36 0.9 − 2.05

1.25 0.87 − 1.8

1.09 0.85 − 1.4

1.29 0.9 − 1.85

0.88 0.73 − 1.07

1.41 1.06 − 1.88

0.7 0.47 − 1.05

1.27 0.92 − 1.75

1.18 0.8 − 1.72

0.89 0.64 − 1.24

0.73 0.49 − 1.08

0.75 0.53 − 1.08

1.02 0.7 − 1.48

1.21 0.67 − 2.2

1.06 0.78 − 1.44

0.84 0.51 − 1.38

1.15 0.88 − 1.49

0.93 0.58 − 1.48

0.83 0.66 − 1.04

0.95 0.78 − 1.16

1 1 − 1

Nyköping 113

Västervik 58

Skövde 237

Linköping 260

Halmstad 132

Örebro 288

Karlstad 268

Blekingesjukhuset 164

Sunderbyn 182

Norrköping 134

Västerås 230

Sundsvall 150

NU−sjukvården 309

Kristianstad 222

Karolinska 487

Sverige 8281

Övriga 451

Skånes univsjh 679

Kalmar 176

Jönköping 190

Falun 230

Gävle 230

Östersund 112

Helsingborg 252

Östra sjukhuset 534

Umeå 223

Danderyd 219

Södersjukhuset 227

Mora 88

Eskilstuna 176

Varberg 168

Uppsala 272

Ersta 316

Växjö 148

Borås 200

St Görans 156

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

Sjukhus N HR 95% KI

Figur 11.2. Relativ 3-arsoverlevnad, M0, resecerade patienter med diagnos 2010-2016. Samt hazard

ratio (dod oavsett dodsorsak) justerat for alder, kon, tumorstadium och ASA-klass.

Figur 11.2. Bra siffror i riket som helhet. Intressant for respektive enhet. Bor varderas med

hansyn tagen till case-mix p.g.a. selektion m.m..

72 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

82

92

90

97

84

87

87

81

86

95

82

83

88

86

87

90

80

83

79

89

81

94

82

80

88

91

93

93

81

81

89

84

80

90

83

87

1.55 1.13 − 2.13

0.66 0.44 − 0.99

0.84 0.62 − 1.14

0.57 0.4 − 0.81

1.02 0.74 − 1.4

1.12 0.84 − 1.49

0.89 0.63 − 1.25

1.06 0.71 − 1.59

1.19 0.88 − 1.61

0.99 0.68 − 1.44

1.12 0.81 − 1.55

1.14 0.89 − 1.45

1.05 0.85 − 1.3

1.18 0.85 − 1.64

1.15 0.88 − 1.5

1.29 0.85 − 1.94

1.27 0.9 − 1.8

1.1 0.87 − 1.4

1.26 0.88 − 1.8

0.84 0.7 − 1.02

1.46 1.11 − 1.91

0.66 0.45 − 0.97

1.23 0.9 − 1.69

1.17 0.81 − 1.68

0.98 0.73 − 1.32

0.74 0.52 − 1.06

0.83 0.6 − 1.14

1.01 0.7 − 1.47

1.14 0.63 − 2.07

1.14 0.86 − 1.5

0.8 0.49 − 1.31

1.22 0.96 − 1.55

0.91 0.58 − 1.42

0.87 0.71 − 1.07

0.95 0.79 − 1.14

1 1 − 1

Nyköping 136

Östersund 143

Sundsvall 188

Norrköping 175

Västerås 322

Västervik 72

Skövde 276

Halmstad 180

Sunderbyn 236

Kalmar 207

Blekingesjukhuset 220

Övriga 627

NU−sjukvården 394

Karlstad 329

Örebro 358

Eskilstuna 227

Kristianstad 248

Helsingborg 325

Sverige 10424

Linköping 332

Gävle 328

Falun 275

Södersjukhuset 301

Karolinska 553

Växjö 183

Skånes univsjh 827

Östra sjukhuset 703

Mora 105

Danderyd 286

Umeå 281

Borås 249

Varberg 194

Uppsala 346

St Görans 199

Jönköping 223

Ersta 376

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

Sjukhus N HR 95% KI

Figur 11.3. Relativ 3-arsoverlevnad,M0-patienter med diagnos 2010-2016. Samt hazard ratio (dod

oavsett dodsorsak) justerat for alder, kon, tumorstadium och ASA-klass.

Figur 11.3. Skillnaderna bor kunna likriktas. Selektion till olika behandlingsalternativ? Detta

behover dock utredas vidare i sarskilt forskningsprojekt.

73

0.0

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

1.0

0 1 2 3 4 5Överlevnadstid (År)

Relativ överlevnad, kvinnor Relativ överlevnad, mänTotal överlevnad, kvinnor Total överlevnad, män

Figur 11.4. Total och relativ overlevnad, uppdelat pa kon, patienter med diagnos 2010-2016

0.0

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

1.0

0 1 2 3 4 5Överlevnadstid (År)

Stadium I Stadium II Stadium III Stadium IV

Figur 11.5. Relativ overlevnad uppdelat pa stadium, patienter med diagnos 2010-2016

74 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

0.0

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

1.0

0 1 2 3 4 5Överlevnadstid (År)

2000−2004 2005−2009 2010−2016

Figur 11.6. Relativ overlevnad uppdelat pa tidsperiod, opererade patienter med diagnos 2000-2016

Figur 11.6. Den relativa overlevnaden har successivt forbattrats, vilket syns tydligt nar

materialet delas upp pa tre tidsperioder.

75

32.3

25.6

24.5

23.9

21.8

20.9

20.4

20.4

20.1

20

19.5

18.2

17.8

17.8

17.6

17.6

17

16.7

16

15.9

15.6

15.4

14.9

14.6

13.5

13.5

13.2

13.1

13.1

12.1

12

11.3

11.2

11.2

10

9.3Varberg 43 23

Södersjukhuset 95 14

Norrköping 60 28

Övriga 204 18

Skövde 65 26

St Görans 62 26

Mora 29 24

Helsingborg 95 20

Nyköping 17 35

Falun 72 33

Danderyd 80 21

NU−sjukvården 101 20

Gävle 82 17

Eskilstuna 53 25

Sundsvall 40 12

Örebro 99 34

Östersund 34 35

Växjö 38 26

Sverige 2772 30

Karlstad 82 32

Jönköping 61 38

Skånes univsjh 233 36

Sunderbyn 43 23

Västervik 19 37

Blekingesjukhuset 68 31

Kalmar 66 24

Halmstad 55 18

Umeå 67 34

Kristianstad 55 42

Uppsala 110 24

Östra sjukhuset 188 35

Linköping 79 44

Ersta 79 30

Västerås 89 30

Borås 64 39

Karolinska 145 64

0 5 10 15 20 25 30 35 40Månader

Sjukhus N Res pat(%)

Figur 11.7. Medianoverlevnad i manader (total), synkrona M1-patienter vid diagnos 2010-2016

Figur 11.7. Stora skillnader mellan olika enheter, vilket antyder att varden i detta avseende ar

ojamlik. Styrgruppen understryker att behandling av metastaserna sjukdom bor bedomas

multidisciplinart.

76 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

8.3

4.8

6.7

6.2

7.5

2.3

6.5

2.6

6.2

11.1

6.7

1.2

3.7

2

4.8

3.4

4.5

1.4

4.6

7.1

3.7

6.3

1.5

5.8

4.8

3.2

3.7

3.8

3.1

4.7

2.9

2.4

6.2

7

2.8

2

3.4

1.4

2.8

7.1

3.3

42

54

51

89

67

44

70

30

65

28

43

82

111

65

52

21

31

81

26

160

43

35

42

48

57

58

72

50

8

53

29

69

25

109

140

2050

Övriga 107

Östra sjukhuset 86

Östersund 17

Örebro 45

Växjö 16

Västerås 24

Västervik 14

Varberg 16

Uppsala 27

Umeå 26

Södersjukhuset 25

Sundsvall 9

Sunderbyn 16

St Görans 30

Skövde 36

Skånes univsjh 114

Nyköping 8

NU−sjukvården 31

Norrköping 23

Mora 8

Linköping 43

Kristianstad 16

Karolinska 61

Karlstad 40

Kalmar 28

Jönköping 16

Helsingborg 19

Halmstad 15

Gävle 21

Falun 43

Eskilstuna 12

Ersta 59

Danderyd 26

Borås 22

Blekingesjukhuset 23

Sverige 1122

14 12 10 8 6 4 2 0 2 4 6 8 10 12 14Andel (%)

Ej properativ strål Properativ strålSjukhus N N

Figur 11.8. Lokalrecidiv inom 3 ar, M0, T1-T3, resecerade patienter, 2011-2013

77

50

43

40

38

33

25

25

20

20

20

20

17

17

17

15

13

13

11

10

10

9

3

Växjö 3

Västerås 12

Varberg 6

Södersjukhuset 2

Sundsvall 2

Sunderbyn 4

Norrköping 5

Jönköping 1

Helsingborg 6

Gävle 4

Falun 9

Ersta 5

Danderyd 4

Karolinska 32

Östra sjukhuset 22

Karlstad 10

Eskilstuna 10

Kristianstad 9

Sverige 273

Skånes univsjh 31

Övriga 13

St Görans 6

Skövde 6

Nyköping 6

NU−sjukvården 5

Mora 5

Halmstad 5

Blekingesjukhuset 5

Kalmar 4

Borås 4

Umeå 3

Linköping 13

Uppsala 5

Örebro 14

Östersund 2

0 10 20 30 40 50 60Andel (%)

Sjukhus N

Figur 11.9. Lokalrecidiv inom 3 ar, T4, resecerade patienter, 2011-2013

78 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

0.00

0.05

0.10

0.15

0 50 100 150 200 250 300 350 400Antal patienter

And

el

Figur 11.10. Funnelplot, Lokalrecidiv inom 3 ar, T1-T3, resecerade patienter, 2010-2012

Figur 11.8-11.10. Fa ”handelser per sjukhus” men man far anta att dessa figurer ar

hogintressanta att diskutera pa alla kliniker som agnar sig at denna kirurgi. For tolkningshjalp

av funnel-plot och tips pa hur man kan identifiera sig sitt eget sjukhus var god se sidan 8.

Stadium T4 baserar sig i dessa analyser pa radiologisk vardering (cTNM) och stadium T1-3 pa

patologisk klassificering (pTNM och ypTNM). Variabeln cTNM registrerades forst fran och

med 2007.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013År

And

el (

%)

Stockholm/GotlandUppsala/Örebro

SydöstraSödra

VästraNorra

Sverige

Stockholm/Gotland

2602013 (N)

Uppsala/Örebro

349

Sydöstra

156

Södra

240

Västra

245

Norra

100

Sverige

1350

Figur 11.11. Lokalrecidiv inom 3 ar, opererade patienter, 1995-2011

Figur 11.11. Lokalrecidiv ar en av de viktigaste kvalitetsparametrarna vid rektalcancerkirurgi.

79

Ur ett internationellt perspektiv har vi fantastiskt fina siffror pa populationsniva. Det ar

viktigt att vi foljer upp vara patienter och verkligen letar efter sjukhuskontakter efter

rektalcancerkirurgi i syfte av att fa en sa ”sann” lokalrecidivandel som mojligt. Aterigen skal att

understryka vikten av en hog tackningsgrad i registrets uppfoljning.

Sedan ett par ar har vi valt att redovisa lokalrecidiv aven inom tre ar och i denna rapport

endast inom tre ar for de som opereras. Skalet till detta ar att man ibland inte vill kannas vid

”gamla” data fran operationer pa sjukhuset fem-sex ar tidigare. De regioner som skiljer sig

ofordelaktigt pa tre arsuppfoljning har da aven mojlighet att agera tidigare. Det finns de som

havdar att varje enskilt lokalrecidiv pa kliniken bor foranleda en sorts ”haveriutredning” i syfte

att lara av misstag och forbattra for framtiden.

0

5

10

15

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011År

And

el (

%)

Ej preoperativ strål Preoperativ strål

2009 (N)

418Ej preoperativ strål

2010 (N)

840Preoperativ strål

2011 (N)

408

876

423

852

Figur 11.12. Lokalrecidiv inom 5 ar, resecerade patienter, 1995-2011

Figur 11.12. Malet ar att vid alla opererande kliniker skall komma under 5 % i bagge dessa

grupper. Fantastiska resultat pa populationsniva men kanske ar variationen mellan enheterna

lite val stor (se figur 11.8)? Jamfor garna din enhets resultat over tid. Ater igen vill vi

understryka vikten av en hog tackningsgrad och stringens i inrapporteringen.

Tabell 11.1. Lokalrecidiv inom 5 ar, resecerade patienter, 1995-2011

2011

Ej recidiv

319 (100)

1995−2011

Ej recidiv

4566 (98)Stadium I

Recidiv

352 (97)

Recidiv

5443 (94)Stadium II

Totalt

412 (93)

Totalt

5744 (90)Stadium III

125 (95) 2074 (92)Stadium IV

1208 (96) 17827 (93)Totalt

1 (0) 106 (2)

12 (3) 356 (6)

32 (7) 656 (10)

6 (5) 175 (8)

51 (4) 1293 (7)

320 4672

364 5799

444 6400

131 2249

1259 19120

Tabell 11.1. Gladjande ar att lokalrecidfrekvensen for T4 har minskat. Viss forsiktighet bor

iakttas vid tolkning pa grund av liten grupp (jmf T1-T3), men det blir intressant att se om

80 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016

denna trend star sig med tanke pa nivastrukturering och tilltagande remittering mellan

enheterna.

Tabell 11.2. Tackningsgrad for 3-ars uppfoljningen samt fjarrmetastaser inom 3 ar, stadium I-III,

resecerade patienter, 2013

Stockholm/Gotland

3−års uppfoljning 99.2

Operationstyp

Främre resektion 22 (17)

Kön

Män 29 (24)

Täckningsgrad

Uppsala/Örebro

99.7

Rektumamputation 15 (24)

Kvinnor 11 (13)

Sydöstra

95.7

Hartmann´s operation 3 (18)

Totalt 40 (19)

Södra

98

22 (14)

24 (14)

Västra

95.7

14 (13)

17 (14)

Norra

73.5

5 (17)

41 (14)

Totalt

95.6

7 (9)

16 (22)

11 (22)

7 (11)

5 (42)

23 (17)

12 (11)

21 (17)

21 (28)

16 (21)

4 (25)

37 (19)

12 (10)

15 (12)

8 (12)

8 (10)

3 (14)

23 (11)

6 (17)

6 (12)

3 (10)

5 (16)

2 (15)

11 (14)

81 (13)

111 (16)

72 (18)

64 (14)

22 (20)

175 (16)

Tabell 11.2. Ar skillnaderna mellan regionerna slumpvariation over tid eller letar vi olika

mycket? Har vi olika indikationer for resektion? Andelen i storre material, sasom riket ligger

kring 20 % efter 5 ar. Jamfor garna Ditt sjukhus med tidigare ar.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013År

And

el (

%)

Stockholm/GotlandUppsala/Örebro

SydöstraSödra

VästraNorra

Stockholm/Gotland Uppsala/Örebro Sydöstra

432013 (N)

Södra Västra Norra

50 27 38 23 13

Figur 11.13. Bedomda pa MDK pga lokalrecidiv och/eller fjarrmetastas inom 3 ar, stadium I-III,

resecerade patienter, 2007-2013

81

100

100

100

96

95

93

93

93

92

92

92

92

91

90

90

90

89

89

89

88

88

86

85

83

80

80

78

75

75

73

71

64

60

57

50

20Halmstad 5

Östersund 4

Västervik 7

Mora 10

NU−sjukvården 22

Falun 14

Norrköping 11

Växjö 8

Linköping 28

Övriga 45

Skånes univsjh 56

Gävle 15

Varberg 12

Sverige 630

Nyköping 7

Skövde 16

Karolinska 50

Uppsala 19

Södersjukhuset 18

Karlstad 28

Sundsvall 10

Danderyd 10

Borås 10

Östra sjukhuset 32

Örebro 25

Västerås 12

St Görans 13

Kristianstad 13

Umeå 14

Eskilstuna 15

Blekingesjukhuset 15

Helsingborg 22

Ersta 24

Sunderbyn 16

Kalmar 15

Jönköping 9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Andel (%)

Sjukhus N

Figur 11.14. Bedomda pa MDK pga lokalrecidiv och/eller fjarrmetastas inom 3 ar, stadium I-III,

resecerade patienter, 2011-2013

Figur 11.13-11.14. Det ar forvanansvart att inte fler patienter av dessa, som ofta ar komplexa,

har diskuterats pa MDK som kanske ar forutsattningen for att vi ska fa en mer jamlik vard.

Granserna for vad som ar mojligt att behandla med kurativ intention flyttas gradvis framat

och patienterna bor fa chansen att diskuteras pa MDK och overvagas utifran sina individuella

forutsattningar. Spridningen mellan sjukhusen ar annu alldeles for stor och totalandelen for

lag. Forhoppningsvis fortsatter dock den positiva langsiktiga trenden!

82 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport 2016