rapport frÅn nationella sammanfattning ...gul/grön markering sammanfattning bröstcancer nationell...

Handläggningen av bröstcancer är enligt riktlinjer en multidisciplinär angelägenhet. Inrapportering gällande den fortsatta processen efter operation är dock fortfarande ofullständig. Detta återspeglas i rapportens dataurval. Långtidsresultat och patientupplevda resultatmått omfat-tas inte av denna rapport.

Rapporten täcker nu fem år med det Nationella bröstcan-cerregistret. Den redovisar nya primära fall av invasiv och icke invasiv bröstcancer, cancer in situ.

Täcknings-graden är hög, 98,1 % för primära data. Det finns en tradition där bröstcancerdata sedan länge rap-porterats regionalt och det bidrar till den höga täcknings-graden. Vidare är den obligatoriska canceranmälan och anmälan till kvalitetsregistret kombinerade i ett elektro-niskt formulär, för att undvika dubbelarbete, vilket också är en förklaring till att täckningsgraden snabbt blivit nära komplett.

Det finns i landet XX sjukhus som genomfört bröstcan-ceroperationer, inklusive dem som bara rapporterat en-staka operationer. Det sker en centralisering vilket följer nationella och internationella riktlinjer.

Sentinel node-teknik, så kallad portvaktskörteloperation, används för diagnostik av lymfkörtelmetastaser i armhå-lan i påfallande lika stor utsträckning i landet.

Det finns skillnader, till exempel i vilken utsträckning bröstbevarande operationer (partiella mastektomier) utförs, andelen patienter som genomgår samtidig bröst-rekonstruktion eller i vilken omfattning tilläggsbehand-lingar planeras.

Ledtiderna vid handläggning av bröstcancer är varierande och speglar bland annat problem med diagnostiken, som att få mammografi utförd och besvarad. Likaså finns svå-righeter att få den mikroskopiska analysen av punktions-

prov utförd inom rekommenderad tid. Här finns generellt avsevärda förbättringspotentialer.

Bröstrekonstruktioner utfördes i betydligt högre grad i Stockholm-Gotland-regionen där flera sjukhus har tillgång till plastikkirurgisk expertis (såväl plastik-kirurger som utbildade bröstkirurger) jämfört med övriga regioner.

Den föreliggande rapporten har utarbetats av Lars Löf-gren, Kerstin Sandelin, Kamilla Krawiec, Ulla Johansson, Mona Ridderheim och Henrik Lindman som har haft det redaktionella ansvaret.

Sammanfattande tabell med målnivåer

Tabell med sjukhusen och kvalitetsindikatorerna samt vit/gul/grön markering

SAMMANFATTNING

Bröstcancer

Nationell rapport diagnosår 2011

Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret

Årsrapport

RAPPORT FRÅN NATIONELLA BRÖSTCANCERREGISTRET 2014Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret

2 BAKGRUND

Handläggningen av bröstcancer är enligt riktlinjer en multidisciplinär angelägenhet. Inrapportering gällande den fortsatta processen efter operation är dock fortfarande ofullständig. Detta återspeglas i rapportens dataurval. Långtidsresultat och patientupplevda resultatmått omfat-tas inte av denna rapport.

Rapporten täcker nu fem år med det Nationella bröstcan-cerregistret. Den redovisar nya primära fall av invasiv och icke invasiv bröstcancer, cancer in situ.

Täcknings-graden är hög, 98,1 % för primära data. Det finns en tradition där bröstcancerdata sedan länge rap-porterats regionalt och det bidrar till den höga täcknings-graden. Vidare är den obligatoriska canceranmälan och anmälan till kvalitetsregistret kombinerade i ett elektro-niskt formulär, för att undvika dubbelarbete, vilket också är en förklaring till att täckningsgraden snabbt blivit nära komplett.

Det finns i landet XX sjukhus som genomfört bröstcan-ceroperationer, inklusive dem som bara rapporterat en-staka operationer. Det sker en centralisering vilket följer nationella och internationella riktlinjer.

Sentinel node-teknik, så kallad portvaktskörteloperation, används för diagnostik av lymfkörtelmetastaser i armhå-lan i påfallande lika stor utsträckning i landet.

Det finns skillnader, till exempel i vilken utsträckning bröstbevarande operationer (partiella mastektomier) utförs, andelen patienter som genomgår samtidig bröst-rekonstruktion eller i vilken omfattning tilläggsbehand-lingar planeras.

Ledtiderna vid handläggning av bröstcancer är varierande och speglar bland annat problem med diagnostiken, som att få mammografi utförd och besvarad. Likaså finns svå-righeter att få den mikroskopiska analysen av punktions-

prov utförd inom rekommenderad tid. Här finns generellt avsevärda förbättringspotentialer.

Bröstrekonstruktioner utfördes i betydligt högre grad i Stockholm-Gotland-regionen där flera sjukhus har tillgång till plastikkirurgisk expertis (såväl plastik-kirurger som utbildade bröstkirurger) jämfört med övriga regioner.

Den föreliggande rapporten har utarbetats av Lars Löf-gren, Kerstin Sandelin, Kamilla Krawiec, Ulla Johansson, Mona Ridderheim och Henrik Lindman som har haft det redaktionella ansvaret.

Sammanfattande tabell med målnivåer

Tabell med sjukhusen och kvalitetsindikatorerna samt vit/gul/grön markering

SAMMANFATTNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3

INNEHÅLL

Ordlista ............................................................................................................................................4

Rapporterande sjukhus ............................................................................................................6

Utveckling av registret sedan 2013 ....................................................................................8

Nyheter i rapporten ................................................................................................................ 10

Sammanfattning ...................................................................................................................... 10

Summary in english ............................................................................................................... 12

Sammanfattande tabeller med målnivåer ....................................................................14

Basfakta om registret ..............................................................................................................16

Organisation ...............................................................................................................................17

Validering .................................................................................................................................... 18

Patienterna och bröstcancersjukdomen .......................................................................19

VARIABLER

1. Täckningsgrad ...................................................................................................................22

2. Diagnostik ...........................................................................................................................26

3. Diagnos klar innan operation ....................................................................................28

4. Komplett patologi ............................................................................................................30

5. Väntetider .............................................................................................................................37

6. Multidisciplinär terapikonferens ...............................................................................41

Kirurgi

7. Operationsvolymer ......................................................................................................... 43

8. Bröstbevarande operation och onkoplastikkirurgi ...........................................45

9. Reoperationer ....................................................................................................................50

10. Axillkirurgi ............................................................................................................................ 53

Onkologi

11. Strålbehandling efter bröstbevarande operation ..............................................56

12. Strålbehandling vid spridning till lymfkörtlar ....................................................60

13. Hormonell tilläggsbehandling ................................................................................... 63

14. Cytostatikabehandling .................................................................................................. 66

15. Neoadjuvant behandling ............................................................................................. 70

16. Målsökande behandling ............................................................................................... 73

Utfallsmått

17. Överlevnad ......................................................................................................................... 76

Appendix......................................................................................................................................80

Publikationer ..............................................................................................................................82

Referenser ...................................................................................................................................86

4 ORDLISTA

ORDLISTA

Adjuvant behandling Förebyggande medicinsk efterbehandling i form av strål- behandling, cytostatika, hormonell tilläggsbehandling och/eller målsökande behandling. Sköts vanligen av onkolog-kliniker baserat på nationella eller regionala riktlinjer.

AKI Arbetsgruppen för Kvalitetsregister och IT.

BRO Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation.

Bröstbevarande operation En del av bröstet tas bort i samband med canceropera-tionen, lämplig metod vid små och medelstora tumörer. Följs av strålbehandling mot kvarvarande bröst.

Bröstrekonstruktion Återskapande av en bröstform efter mastektomi med eller utan sparande av bröstvårta/vårtgård.

Cancer in situ CIS - Duktal cancer in situ DCIS Förstadium till cancer där cancercellerna ligger inuti bröstets utförsgångar och körtlar. Per definition sker ingen spridning. Efterföljande strålbehandling är vanligt efter bröstbevarande operation.

Cytostatikabehandling Läkemedel som direkt kan döda cancerceller. Är mest verksamt på snabbväxande celler och innebär mer eller mindre alltid biverkningar.

ER Östrogenreceptor. Tumörer som har östrogenreceptorer är vanligen hormonkänsliga.

EUSOMA European Society of Breast Cancer Specialists, definierar standard för bröstsjukdomars utredning och behandling. Den europeiska samarbetsorganisationen för bröstcancer där både profession och patientföreningar ingår. (http://www.eusoma.org/).

HER2 En tillväxtfaktor som stimulerar cancerns tillväxt. En tumörbiologisk variabel som anges vid den mikroskopiska vävnadsanalysen från cancern. Ses i ökad mängd hos cirka 10 % av all bröstcancer.

Hormonell tilläggsbehandling Ges i princip till alla patienter med hormonkänslig bröstcancer. Består av hormonblockerande substanser t.ex. tamoxifen, aromatashämmare. Ges oftast under fem till tio år.

INCA Informationsnätverk för Cancervården.

Invasiv cancer Cancercellerna infiltrerar i bröstkörtelns stödjevävnad och kan sprida sig via lymfa eller blodbanan till andra organ.

Ki-67 Tumörer med högt Ki-67 och där cellerna delar sig oftare är mer snabbväxande. Omvänt, lågt Ki-67 mer långsamt växande tumör.

KVAST Kvalitets- och standardiseringskommittén inom Svensk Förening för Patologi

Luminal A + B ”Vanlig bröstcancer”. Tumörer som har östrogenrecepto-rer (ER) och/eller progesteronreceptorer (PgR) men inte överuttrycker HER2 kallas Luminala, där A är vanligare och mer långsamväxande än B.

Mammografiscreening Socialstyrelsen rekommenderar att alla kvinnor 40–74 år bjuds in till allmänt program med mammografi, dvs enbart den organiserade screeningen av kvinnliga bröst i intervallerna 18-24 månader.

Mastektomi Borttagande av all bröstkörtelvävnad tillsammans med bröstvårta och vårtgård.

MDT Multidisciplinära terapikonferenser före och efter behand-ling av bröstcancer.

Neoadjuvant behandling Behandling med cytostatika i första hand eller hormonell tilläggsbehandling som ges innan operation. Används i första hand främst vid omfattande lokal tumörväxt och stora tumörer.

ORDLISTA 5

Onkoplastikkirurgi Omformning av bröstet/brösten i samband med eller efter bröstbevarande kirurgi i syfte att förbättra utseende och/eller skapa symmetri.

Palliativ Behandling som i första hand inte är botande utan sna-rare livsförlängande och symtomlindrande kallas palliativ.

PgR Progesteronreceptor. Tumörer med höga värden anses ha bättre prognos.

PREM Patient reported experience measures. Patientrapporterade upplevelse av och tillfredsställelse med vården. Detta kan innefatta bemötande, delaktighet, information, förtro-ende för vårdgivaren och tillgänglighet.

PROM Patient reported outcome measures. Patientrapporterade utfallsmått är skattningar från patienter om hur de själva i samband med sjukdom bedömer sina symtom, funktion och livskvalitet.

RCC Regionalt Cancercentrum

Sentinel node operation Då identifieras den första lymfkörteln ”portvaktskörteln” i lymfavflödet från bröstet. Påvisande av tumörceller leder vanligen enligt gällande riktlinjer i Sverige till att ytterli-gare lymfkörtlar avlägsnas i armhålan. Analysen av portvaktskörteln sker oftast under pågående operation. Om den är fri från cancer undviks borttagande av friska lymfkörtlar vilket är en stor fördel då risken för biverkningar med armbesvär till exempel i form av armsvullnad minskar.

SFBK Svensk Förening för Bröstkirurgi

SKL Sveriges Kommuner och Landsting, en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets alla kommuner, landsting och regioner.

SVD Strukturerad vårddata

SweQA bröstcancer Swedish Qualiaty Assurance, arbetsgrupp som utför kva-litetsarbete rörande de faktorer (ER, PgR, HER2, Ki-67 och histologisk grad), som rutinmässigt utvärderas vid bröstcancer i Sverige.

SweBCG Svenska Bröstcancergruppen

TNM Är ett system för stadieindelning av cancer, som skall klarlägga utbredningen av patientens cancer. Parametern T relaterar till storlek och utbredning av primärtumören, N till utbredning i regionala lymfkörtlar och M till förekomst av fjärrmetastaser.

Trippelnegativ Tumörer som saknar östrogenreceptorer (ER), progeste-ronreceptorer (PgR) och inte överuttrycker HER2. Dessa är inte hormonkänsliga eller känsliga för behandling riktad mot HER2-receptorn.

6 RAPPORTERANDE SJUKHUS

RAPPORTERANDE SJUKHUS

Kirurgi (kirurgisk och onkologisk verksamhet kopplad) Kirurgi/Onkologi (kirurgisk och onkologisk öppen-och slutenvård)

RAPPORTERANDE SJUKHUS KIRURGI ONKOLOGI

RCC Sthlm/Gotland Capio St Görans sjukhus Kirurgkliniken

Danderyds sjukhus Kirurgkliniken Onkologikliniken

Karolinska Universitetssjukhuset., Solna Bröst-och endokrinkir.kliniken Onkologikliniken

Sophiahemmet Försäkringsmottagningen Christinakliniken

Södersjukhuset Kirurgkliniken Onkologikliniken

Visby lasarett Kirurgkliniken

RCC Uppsala/Örebro Akademiska sjukhuset Uppsala Kirurgkliniken Onkologikliniken

Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgkliniken Onkologikliniken

Centralsjukhuset Karlstad Kirurgkliniken Onkologikliniken

Falu lasarett Kirurgkliniken

Lasarettet i Enköping Kirurgkliniken

Mora lasarett Kirurgkliniken

Mälarsjukhuset Eskilstuna Kirurgkliniken Onkologikliniken

Sjukhuset i Arvika Kirurgkliniken

Sjukhuset i Gävle Kirurgkliniken Onkologikliniken

Sjukhuset i Torsby Kirurgkliniken

Universitetssjukhuset Örebro Kirurgkliniken Onkologikliniken

RCC Sydost Höglandssjukhuset Eksjö Kirurgkliniken

Länssjukhuset Ryhov Jönköping Kirurgkliniken Onkologikliniken

Länssjukhuset i Kalmar Kirurgkliniken Onkologikliniken

Universitetssjukhuset Linköping Kirurgkliniken Onkologikliniken

Värnamo sjukhus Kirurgkliniken

Västerviks sjukhus Kirurgkliniken

RCC Syd Blekingesjukhuset i Karlskrona Kirurgkliniken

Centrallasarettet Växjö Kirurgkliniken Onkologikliniken

Centralsjukhuset Kristianstad Kirurgkliniken

Hallands sjukhus Halmstad Kirurgkliniken

Helsingborgs lasarett Kirurgkliniken

Ljungby lasarett Kirurgkliniken

Skånes universitetssjukhus Lund Kirurgkliniken Onkologikliniken

Skånes universitetssjukhus Malmö Kirurgkliniken Onkologikliniken

RCC Väst Alingsås lasarett Kirurgkliniken

Hallands sjukhus Varberg Kirurgkliniken

Sahlgrenska universitetssjukhuset Kirurgkliniken Onkologikliniken

Skaraborgs sjukhus Lidköping* Kirurgkliniken

Skaraborgs sjukhus Skövde* Kirurgkliniken

Södra Älvsborgs sjukhus Borås Kirurgkliniken Onkologikliniken

Uddevalla sjukhus Kirurgkliniken

RCC Norr Länssjukhuset Sundsvall Kirurgkliniken Onkologikliniken

Norrlands universitetssjukhus Umeå Kirurgkliniken Onkologikliniken

Skellefteå lasarett Kirurgkliniken

Sollefteå sjukhus Kirurgkliniken

Sunderby sjukhus, Luleå Kirurgkliniken

Örnsköldsviks sjukhus Kirurgkliniken

Östersunds sjukhus Kirurgkliniken

*Samma enhet

RAPPORTERANDE SJUKHUS 7

8 UTVECKLING

Årsrapporten innehåller resultat från både 2013 och 2014.

Patientupplevda utfallsdata (PROM/PREM)

Patientrapporterade utfallsmått (PROM) är skattningar eller utsagor från patienter om hur de själva i samband med sjukdom bedömer sina symtom och funktioner. PREM avser patientupplevda erfarenheter av vården. Målsättningen är att utveckla, testa och implementera relevanta utfallsmått (PROM) i bröstcancerregistret för att ge möjlighet att påverka samt förbättra vårdkvaliteten. Instrumentet skall därmed kunna användas i verksamheten.

2011 genomfördes litteraturgenomgång, fokusgrupps- diskussioner och telefonintervjuer med syfte att få kunskap om vilka symtom och problem som är vanligt förekommande ett år efter bröstcancerdiagnos.

Våren 2012 utvecklades och testades ett webbaserat for-mulär. Utifrån resultaten utvecklades en ny bröstcancer-specifik version.

Våren 2013 utsändes ett brev med nationell inbjudan att besvara det omarbetade webbformuläret till en grupp av 130 kvinnor slumpmässigt utvalda via bröstcancerregistret. Kvinnorna inkluderades cirka 1 år efter diagnos. Av dessa besvarade 101 (78 %) formuläret via webben alternativt via pappersformulär som skickats hem. De vanligaste symtomen som rapporterades var: svettningar, sömn-svårigheter, ledbesvär, smärta samt muntorrhet. Symtom som upplevdes mest besvärande var: håravfall, torra slem- hinnor i underlivet, problem med sexuell lust eller aktivitet, ”jag är mig inte lik” och ledbesvär. Viktiga mått är förutom frekvensen av symtom även hur besvärande symtomen är.

Hösten 2014 förbereddes ett reviderat frågebatteri för att tillsändas de patienter som opererades under september t.o.m. december 2013 (n=2162). Resultaten kan bidra med kunskap om hur individuella symtom och problem kan identifieras. Genom PROM utvärderas vårdkvalitet och följsamhet. Åtgärder som syftar till att förebygga, eller tidigt upptäcka, symtom och problem hos kvinnor med bröstcancer kan sättas in av respektive vårdgivare. För PREM finns ett förslag till bröstspecifika variabler vilket kommer att införas under 2015.

Omvårdnadsvariabler

Under 2014 har två omvårdnadsvariabler:, ”om patienten erbjudits namngiven kontaktsjuksköterska” och ”om en individuell vårdplan har upprättats” tagits fram. Dessa införs i registret 2015.

Automatisk dataöverföring från journal till registret

• Manuell inmatning av data i register är mycket tids-krävande och kan innebära felkällor. Det finns stora vinster att göra om data automatiskt kan överföras från elektroniska journaler eller andra register. Förutsätt-ningen är att journaldata är översättningsbara till variablerna i registret.

• Patologidata för bröstcancer är väl strukturerat i patologenheternas IT system. Informationsmängden är också mappat mot registret genom ett pionjärarbete av registrets styrgruppsmedlem vid Skånes Universi-tetssjukhus. Den tekniska överföringen har dock inte fortskridit i önskad takt. Data ska levereras till tjänste-plattformen och därifrån hämtas av INCA och arbetet är högprioriterat.

• I Uppsala har man kopplat den strukturerade lokala behandlingsdatabasen, RealQ teknisk plattform, till det nationella registret för automatisk överföring av uppföljningsdata och överföring av information om hormonell tilläggsbehandling.

• I nästa steg kommer en ”semi-automatisk” överföring av formulär Anmälan samt information om given medicinsk behandling att göras i Uppsala. Detta innebär att formulären för bröstcancerregistret fylls i automatiskt men granskas manuellt innan överföring.

• På Capio S:t Görans sjukhus samt på Karolinska sjuk-huset i Solna drivs ett projekt tillsammans med Stock-holms läns landsting, strukturerad vårddata (SVD) där man från båda håll arbetar för att göra överföring från strukturerad journalmall till registret via tjänsteplatt-formen möjlig.

• Initiativ till att använda bröstcancer som pilotregister för automatisk dataöverföring kommer också från såväl Sveriges Kommuner och Landsting som Socialstyrelsen.

UTVECKLING AV REGISTRET SEDAN 2013

UTVECKLING 9

Registrets betydelse för bröstcancervården i Sverige

Rapporten vänder sig till alla som behandlar och organiserar vården och till patienter som behandlas för bröstcancer samt anhöriga. Den innehåller detaljerad information om patientens väg genom bröstcancer- processen från diagnos till återfall. Tolkningsanvisningar syftar till att tydliggöra data. Rapporten ersätter inte vetenskapliga artiklar med specifika frågeställningar.

Här följer en sammanfattning av de patientnära föränd-ringar/förbättringar som registret bidragit till:

• Koncentration av bröstcancervården. Sedan registret startade har antalet sjukhus som genomfört bröstcan-ceroperationer sjunkit från 60 till 47. Endast 2 % av bröstcanceroperationerna sker nu på små enheter och 82 % av operationerna sker på stora enheter (enheter med >150 bröstcanceroperationer/år). Denna fördel-ning av patientvolymer följer internationella riktlinjer för bröstenheter

• I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för bröstcancer-vård noteras att fastställd malignitet före operation är en indikator som ska följas upp. Nationellt ses en stigande trend med allt fler patienter med diagnos klar innan operation.

• Rekommendationen om multidisciplinära terapikon-ferenser (MDT) med deltagande av kirurg, onkolog, patolog, mammografiläkare och kontaktsjuksköterska följer europeiska riktlinjer och bygger på svenska och internationella erfarenheter. MDT minskar variationer i behandling, ökar följsamheten till standardiserade riktlinjer och ger förutsättningar för skräddarsydd behandling vid behov och är ett erkänt utbildningstill-fälle. Den öppna redovisningen har enligt vår bedöm-ning varit starkt bidragande till att regioner med lägre andel rapporterade MDT har förbättrat sina resultat.

• Komplett patologi. Tumörens egenskaper har stor betydelse för prognosen och val av medicinsk behand-ling. Här bedöms bl a känsligheten för hormoner, i första hand östrogen. Vidare undersöks om tumören har en kraftig ökning av så kallade HER2- receptorer, vilket kan innebära snabbväxande egenskaper som idag indicerar särskild behandling.

• Enligt EUSOMA´s och svenska riktlinjer bör tu-mörspecifika egenskaper analyseras och rapporteras. Registret redovisar att fyra av sex regioner når upp till godkänd målnivå.

• Registrets nära samarbete med Svensk Förening för Patologi och dess Kvalitets- och standardiseringskom-mitté (KVAST) har lett till införandet av strukturerade patologirapporter. En viktig första förutsättning för framtida automatisk överföring av informationen till registret.

• Kirurgi. Bröstbevarande operation rekommenderas som förstahandsmetod vid mindre eller medelstora brösttumörer och kan utföras utan att prognosen på sikt äventyras.

• Skillnaderna inom landet är tydliga och inte veten-skapligt motiverade. Trenden är dock positiv i samtliga regioner och vi tror att öppen redovisning av register-data med jämförelser haft betydelse för utvecklingen.

• Adjuvant behandling. En harmonisering av indika-tioner för tilläggsbehandlingar kan avläsas både för läkemedel och för strålning och jämförande redovis-ning av registerdata bör även här ha varit betydelsefull.

• Över tiden ses en ökning av andelen strålbehandlade vid spridning till lymfkörtlarna och efter mastektomi. Spridning av resultaten mellan olika regioner är fortfa-rande stor, men minskar tydligt.

• Samtliga regioner når de europeiska målnivåerna för hormonell tilläggsbehandling vid hormonkänslig bröstcancer och det finns en trend till ökning. Skill-naderna är relativt stora och speglar äldre regionala behandlingstraditioner, men vi kan avläsa att det sker en utjämning.

• Gällande cytostatika har skillnaderna inom landet tidi-gare varit mycket stora på grund av olika bedömningar av nyttan och risker med behandlingen. Dock har under senare år en stigande andel patienter erbjudits cytostatika, framför allt i högre åldrar och skillnaderna minskar. Vi tolkar det så att nya nationella riktlinjer och arbetet för att likrikta de regionala och lokala vårdprogrammen med stöd av jämförelser i registerrap-porter varit avgörande för utvecklingen.

Årets rapport redovisar överlevnadsdata för första gången. Vi visar 5-års överlevnaden för patienter med både cancer in situ och för patienter med invasiv cancer där vi också studerat överlevnaden beroende på spridning av sjukdo-men och beroende på vilken undergrupp bröstcancern tillhör.

Vi har också gjort ett första uttag ur rekonstruktionsre-gistret. Det är främst två universitetssjukhus som utför såväl onkoplastikkirugi vid bröstbevarande kirurgi liksom primära bröstrekonstruktioner. Omfattningen av denna verksamhet kan vara större men inte inrapporterad. Registret kommer att vidareutvecklas med bl. a. rapportmallar.

• Handläggningen av bröstcancer är enligt riktlinjer en multidisciplinär angelägenhet. Inrapportering gällande den fortsatta processen efter operation är fortfarande ofullständig. Detta återspeglas i rapportens dataurval. Långtidsresultat och patientupplevda resultatmått omfattas inte av denna rapport.

• Rapporten täcker nu sju år med det nationella bröstcancerregistret. Den redovisar nya primära fall av invasiv cancer och cancer in situ.

• Täckningsgraden är hög, 98,9 % för primära data.

• Under registrets sju år har det i enlighet med riktlinjer skett en koncentrering av bröstcancerkirurgi i Sverige till färre sjukhus. År 2014 utgör den vanliga hormon-känsliga och HER2-negativa bröstcancern 78,1 % av alla nya fall medan den HER2-positiva cancerformen utgör 13,8 % och den trippelnegativa typen 8,2 % av alla nyupptäckta bröstcancrar.

• Det finns en god överensstämmelse mellan planerad och given förebyggande medicinsk behandling vilket är betryggande.

Starka delar inom svensk bröstcancervård enligt föreliggande rapport:

• Täckningsgraden i registret för rapporterade nya bröstcancerfall är mycket god.

• Diagnostiken är stark med välfungerande mammo-grafiscreening i de flesta regioner och en hög andel patienter med klar diagnos innan operation.

• En mycket hög andel patienter diskuteras på multi-disciplinära terapikonferenser för behandlingsbeslut före och efter operation.

• En relativt liten andel patienter (cirka 10 %) behöver reopereras efter den första canceroperationen, men siffrorna skiljer sig en del inom landet.

• Axillkirurgin i Sverige är välutvecklad och den mo-derna tekniken med Sentinel node-operation används i mycket stor utsträckning i hela landet.

• Strålbehandling efter bröstbevarande operation erbjuds i mycket hög utsträckning.

• Den förebyggande hormonella tilläggsbehandlingen erbjuds i god omfattning i hela landet.

• Andelen patienter som erhåller trastuzumab vid HER2- positiv invasiv bröstcancer är mycket hög i Sverige.

NYHETER I RAPPORTEN

SAMMANFATTNING

10 NYHETER I RAPPORTEN

SAMMANFATTNING 11

Områden med klar förbättringspotential i åtminstone flera regioner i Sverige:

• Täckningsgraden i registret för adjuvant behandling och uppföljning är ännu otillfredsställande i många län. Även inrapporteringshastigheten till registret bör förbättras.

• Viktiga tumörkarakteristika saknas i patologirapporten i flera regioner enligt registret.

• Väntetiderna mellan operationsbeslut och operation samt till besked om operationsresultat är ofta betydligt längre än önskvärt. Här finns klar förbättringspoten-tial, men det är också önskvärt att i framtiden studera hela vårdförloppet bättre.

• Andelen patienter med små och medelstora tumörer som opereras med bröstbevarande operation är rimlig nationellt, men varierar mycket inom landet (mellan 60 % - 92 % för olika län) vilket inte kan anses som motiverat.

• Omedelbar bröstrekonstruktion utfördes i färre än 10 % med stora regionala variationer.

• Rekonstruktionsregistret är relativt nystartat och innehåller därför begränsad information om onkoplas-tikkirurgi och omedelbara och sena rekonstruktioner. Det är framförallt två enheter som står för majoriteten av inrapporteringen till registret.

• Strålbehandling vid spridning till armhålans lymf-körtlar ges i alltför begränsad omfattning i många delar av landet och variationerna är mycket stora.

• Adjuvant behandling erbjuds för få patienter med icke hormonkänslig cancer och skillnaderna mellan regio-nerna är stora vad gäller cytostatikabehandling vid spridning till lymfkörtlar. Här krävs bättre likriktning.

• Andelen patienter som erhåller neoadjuvant cytosta-tika vid lokalt avancerad tumörväxt varierar och är generellt låg. Orsakerna till detta bör studeras närmare.

• Följsamhet, biverkningar och oönskade symtom från adjuvant behandling kan mätas via PROM när dessa införs.

Rapporten har utarbetats av Anna Stoltenberg, Kamilla Krawiec, Lars Löfgren, Mona Ridderheim, Kerstin Sandelin och Henrik Lindman

12 SUMMARY IN ENGLISH

The treatment of breast cancer is, according to the guidelines, multidisciplinary. Reporting of the continu-ing processes after surgery is not yet complete. This is reflected in the data of this report. Long-term results and patient-reported outcomes are not included. The report covers the seven years of the National Breast Cancer Re-gister with all new cases of cancer both invasive and non-invasive (i.e. cancer in situ). Quality indicators proposed by the Ministry of Health and Welfare are measured and mirror the breast cancer process. The mandatory reporting to the Cancer Register and voluntary reporting to the Breast Cancer Register have been combined in one electronic format, to avoid double reporting. The primary data completion rate is 98.9 %. Oncoplastic breast surgery procedures are reported primarily by large volume units and immediate breast reconstruction is still performed primarily in the university regions. There are 47 hospitals in the country that perform breast cancer operations. During the register’s seven-year period the number of hospitals that surgically treat breast cancer has dropped from 60 to 47, which is in line with national and international guidelines. Only 2 % of all breast cancer operations are performed in units with an annual caseload of ≤ 50, whereas 82 % are performed in high volume units with annual caseloads exceeding 150. In 2014, the hormone receptor positive, HER2-negative breast cancer represented 78,1 % of all new cases whereas HER2-positive cancer represented 13,8 %. The triple-negative form represented 8,2 % of all new cases of breast cancer. There is a good correlation between planned treatment and received treatment.

Strengths of Swedish breast cancer care, according to reported data

The register’s completion rate for new breast cancer cases is very high.

• The diagnostic work-up is robust with well- functioning mammography screening in most regions and 90 % of patients have a confirmed cancer diagnosis before surgery.

• A high proportion of patients are discussed at multidisciplinary conferences where decisions about treatment are made before and after surgery.

• A relatively small proportion of patients (around 10 %) need a second operation after their first cancer proce-dure, although this figure varies around the country.

• Sentinel node biopsy technique is nationally imple-mented and the surgical treatment of the axilla is undergoing changes towards less invasive surgery.

• Radiotherapy after breast conservation surgery is of-fered in a very high proportion of cases.

• The number of patients who receive trastuzumab for HER2-positive breast cancer is very high in Sweden.

Limitations in Swedish breast cancer care with need for improvement

• The data completion rates for adjuvant treatment and follow-up is still unsatisfactory in many counties. The time lag for data reporting should also be improved.

• Incomplete information regarding tumor variables in the pathology report occurs in many regions.

• The waiting time between treatment plan and date of breast surgery often exceeds the recommended 3 weeks and causes stress for the patient. There is an urgent need to investigate the different steps in the care process.

• The number of patients with small and medium size tumors who receive breast conserving surgery is appropriate on a national level (76 %) but varies within the country (60-92 % between counties), the reason for which is not clear

• Breast reconstruction, immediately following mastecto-my, was carried out in 10 % of the patients with a large variability between the different regions of Sweden. The reporting of oncoplastic procedures has low completion rate. Lack of resources (manpower, training, patient information) are possible contributing factors.

• Locoregional radiotherapy to lymph node positive patients is administrated unevenly in Sweden and with large variations.

• Adjuvant chemotherapy treatment is underutilized in

SUMMARY IN ENGLISH

SUMMARY IN ENGLISH 13

patients with non-hormone sensitive cancer and va-riations in chemotherapy treatment policy for patients with lymph node metastases prevail. Standardized treatment policies are warranted.

• Few patients receive preoperative (neoadjuvant) che-motherapy for locally advanced breast cancer and the reason should be investigated further.

• PROMs are warranted to follow patient treatment compliance, side-effects and symptoms. These will be integrated into the care plan and reported in the register.

The current report was produced by Anna Stoltenberg, Kamilla Krawiec, Lars Löfgren, Mona Ridderheim, Kerstin Sandelin and Henrik Lindman

14 SAMMANFATTANDE TABELLER

SAMMANFATTANDE TABELLER MED MÅLNIVÅER (DE VIKTIGASTE VARIABLERNA UTVALDA)

LÄN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Sthlm/Gotland 99,5 82,2 73,1 98,8 99,8 94,4 95,2 69,2 96,6 78,8 93,4 98,0 75,0

Uppsala 99,5 99,2 64,4 98,4 99,4 88,6 98,3 75,5 88,3 84,6 97,1 91,8 96,2

Södermanland 99,6 87,4 1,2 97,1 98,3 96,1 95,8 34,4 92,9 84,2 87,0 90,5 88,9

Östergötland 99,3 54,2 48,7 95,2 94,8 94,9 87,6 54,8 97,2 80,0 97,6 92,1 80,6

Jönköpings 94,7 70,4 54,7 98,8 100,0 94,8 93,7 66,8 93,4 75,0 81,8 91,7 84,2

Kronoberg 94,7 86,1 90,6 99,4 100,0 94,3 88,9 97,8 95,3 72,2 100,0 84,7 55,6

Kalmar 99,2 62,9 31,8 98,4 100,0 86,5 93,0 53,2 96,7 85,3 94,7 98,3 91,3

Blekinge 98,4 96,9 98,0 100,0 99,0 95,2 90,5 96,1 90,9 72,7 100,0 85,5 87,5

Skåne 92,0 77,0 75,6 98,7 99,7 94,2 83,4 70,2 96,1 66,9 92,7 83,3 78,2

Halland 98,8 66,5 64,9 94,3 99,3 94,2 93,4 64,9 96,6 66,7 95,2 77,8 76,5

Västra Götaland 96,4 96,1 51,5 98,2 99,3 97,1 95,5 54,1 96,0 78,5 92,8 94,3 79,7

Värmland 98,3 99,6 67,0 98,2 99,0 95,1 97,2 73,9 91,2 77,8 92,9 89,4 92,3

Örebro 100,0 99,5 76,6 98,4 99,2 94,7 96,6 19,7 96,9 87,5 100,0 81,5 66,7

Västmanland 99,6 99,5 38,5 99,6 100,0 91,3 98,0 61,2 95,8 80,0 100,0 86,4 77,3

Dalarna 99,7 97,9 37,4 98,5 98,7 97,1 96,1 82,6 87,6 74,2 96,8 94,8 88,5

Gävleborg 100,0 96,7 77,5 100,0 100,0 92,2 94,5 83,5 98,2 81,3 100,0 84,5 92,9

Västernorrland 98,0 83,1 90,8 95,1 100,0 87,6 95,5 53,7 94,1 76,2 81,8 81,3 62,5

Jämtland 100,0 60,8 86,3 98,5 98,3 92,5 89,8 81,8 97,1 100,0 90,9 81,7 84,6

Västerbotten 99,5 100,0 98,6 98,7 99,5 96,5 91,8 57,6 99,0 87,0 96,4 88,0 88,9

Norrbotten 100,0 93,3 100,0 98,9 100,0 94,7 92,2 78,8 95,1 80,0 88,2 80,8 100,0

RIKET 98,9 85,0 65,2 98,2 99,3 94,3 93,0 64,4 95,5 77,7 93,9 90,7 80,4

PER LÄN

1. Täckningsgrad för rapportering av formulär Anmälan

2. Täckningsgrad för rapportering av adjuvant behandling (diagnosår 2013)

3. Täckningsgrad för rapportering av uppföljning (diagnosår 2013)

4. Multidisciplinär konferens före operation

5. Multidisciplinär konferens efter operation

6. Diagnos klar innan operation

7. Komplett info om patologirapport (Grad, ER, PgR, HER2) för invasiva tumörer

8. Andel patienter opererade inom 6 veckor från första kontakt

9. Planerad strålbehandling efter bröstbevarande kirurgi och invasiv cancer

10. Planerad postoperativ strålbehandling efter mastektomi vid lymfkörtelmetastasering

11. Planerad postoperativ behandling med målsökande behandling vid invasiv, HER2 positiv tumör behandlad med cytostatika

12. Planerad postoperativ hormonell tilläggsbehandling vid östrogenkänslig invasiv tumör

13. Planerad postoperativ cytostatikabehandling vid invasiv ER-negativ cancer > 10mm (alt N1-N3)

Når den högre målnivån Når den lägre målnivån

SAMMANFATTANDE TABELLER 15

PER SJUKHUS

14. Sentinel node-operation vid invasiv cancer och N0

15. Bröstbevarande operation bland patienter med invasiv cancer <30 mm (exkl multifokala och cancer in situ >20mm)

16. Enbart en operation vid invasiv cancer

17. Andel omedelbara rekonstruktio-ner vid mastektomi

Resultat för sjukhus med 10 patienter eller färre redovisas inte i tabellen

REGION RAPPORTERANDE SJUKHUS 14 15 16 17

Sthlm/Gotland Capio St Göran 93,0 86,3 91,9 24,1

Danderyd 83,6 79,4 90,3 12,7

Karolinska 95,9 90,9 91,5 22,2

Sophiahemmet 100,0 92,3 86,7 25,0

Södersjukhuset 95,9 84,7 91,4 49,5

Visby 88,6 68,8 89,2 0,0

Uppsala/Örebro Akademiska 95,0 81,5 87,1 8,5

Arvika 90,0 70,8 93,3 0,0

Enköping 76,9 50,0 82,4 0,0

Eskilstuna 91,1 69,7 92,8 8,3

Falun 95,2 94,0 87,9 6,0

Gävle 97,0 79,2 91,1 0,0

Karlstad 94,4 75,0 88,7 1,3

Mora 93,5 33,3 93,9 0,0

Västerås 99,5 86,2 95,6 13,4

Örebro 95,9 77,1 92,2 3,9

Sydöstra Eksjö/Nässjö 90,2 51,3 94,9 0,0

Jönköping 93,3 70,3 90,8 3,9

Kalmar 91,2 74,4 92,4 4,8

Linköping 92,1 67,3 93,5 12,5

Värnamo 100,0 40,7 95,9 5,4

Västervik 91,1 78,2 85,2 0,0

Södra Halmstad 92,3 64,6 91,2 12,7

Helsingborg 97,6 66,7 89,7 0,9

Karlskrona 89,5 75,0 88,5 1,9

Kristianstad 96,4 65,0 94,4 8,1

Lund 98,4 75,7 90,9 0,9

Malmö 98,7 76,2 87,4 13,0

Växjö 97,4 91,8 87,2 9,8

Västra Borås 81,7 73,0 84,5 6,3

Lidköping* 78,0 77,1 93,8 0,0

SU/Sahlgrenska 91,0 73,5 95,1 0,7

Skövde* 84,0 65,0 91,3 2,2

Uddevalla 92,4 53,7 95,3 0,7

Varberg 90,8 87,5 94,6 0,0

Norra Luleå 94,6 84,6 94,7 8,0

Skellefteå 92,6 40,0 83,8 3,7

Sollefteå 83,3 42,9 69,2 0,0

Sundsvall 94,5 72,6 92,2 6,2

Umeå 97,7 83,3 88,3 12,1

Östersund 99,0 83,8 88,6 0,0

Når den högre målnivån Når den lägre målnivån* Samma enhet

BASFAKTA OM REGISTRET

Sedan 1 januari 2008 finns ett nationellt bröst-cancerregister. Dessförinnan fanns regionala bröstcancerregister vid landets sex Onkologiska centra (numera Regionala cancercentrum), men dessa register var inte samordnade. Tack vare ett intensivt samarbete i en multidiscipli-när styrgrupp, med representanter från landets hälso- och sjukvårdsregioner skapades det Nationella Bröstcancerregistret, som alltså togs i nationellt bruk 2008.

Föreliggande rapport är den sjunde sedan det Nationella Bröstcancerregistret togs i bruk. En grundtanke när registret skapades var att alla faktorer av betydelse för den enskilda bröstcancerdrabbade individen skulle belysas.

Alla nya primära fall av invasiv cancer och cancer in situ hos kvinnor och män registreras, även de fåtal som inte blir opererade. Syftet med registret är flerfaldigt och det kommer, när det är i full funktion, ge möjligheter att på ett objektivt och standardiserat sätt följa vårdkedjan från diagnos till eventuellt återfall och död. Vi kan kartlägga skillnader mellan regioner och vårdgivare och relatera till aktuella riktlinjer och kvalitetsmål som ställs upp av specialistföreningar, Socialstyrelsen och EU. Rapportering till Cancerregistret är obligatorisk, men är frivillig till kvalitetsregistret. Behandlingsrekommendationer följer nationella riktlinjer utarbetade av Svenska Bröstcancer-gruppen där patientföreträdare finns representerad.

Vägen till diagnos, ledtider för diagnostik, ledtider för väntan på behandling och förslag om tilläggsbehand-lingar samt detaljuppgifter angående kirurgiska resultat registreras. Kirurgidelen innehåller vidare information om rekonstruktiv kirurgi har utförts liksom behov av reope-rationer och orsak därtill samt eventuella komplikationer kopplade till det kirurgiska ingreppet. Via anmälnings-blanketten registreras även information om tumörens egenskaper, bedömda av patologer.

Tyngdpunkten på rapporten ligger fortfarande på den primära handläggningen vid kirurgiska enheter i samband med operation. Den medicinska tilläggsbehandlingen i form av strålbehandling och mediciner rapporteras i form av planerad behandling, vilket också har varit traditionen för de historiska regionala registren.

Då Bröstcancerregistret i högre utsträckning vill rappor-tera given medicinsk tilläggsbehandling har det inneburit nya krav och inrapporteringsrutiner för i första hand onkologklinikerna.

De uppföljningsdata som insamlas i första hand avser återfall och pågående hormonell tilläggsbehandling. Här finns ett logistiskt problem då allt fler kliniker gör stora nedskärningar i uppföljningsverksamheten av bröstcan-cerpatienter av resursskäl. Den medicinska nyttan av regelbunden uppföljning är inte bevisad. Traditionen att leverera uppföljningsdata till register skiljer sig också mel-lan regionerna vilket kan förklara skillnader i täcknings-graden. Det pågår arbeten med olika lösningar för att öka och förbättra antalet uppföljningsrapporter av patien-terna. Detta är inte minst viktigt när registret framöver skall rapportera patienternas upplevelser av behandlingar och vårdprocesser.

• Data från de sjukhus i landet som primärt handlägger bröstcancer ingår i redovisningen. Enheter med 10 eller färre patienter ingår inte i de statistiska beräk-ningarna eftersom handläggningen där har skett på grund av särskilda skäl. Redovisning presenteras på riksnivå och uppdelat på landets sex regioner (Norra, Uppsala-Örebro, Stockholm-Gotland, Sydöstra, Södra och Västra).

• Denna rapport omfattar inte behandlingen av återfall eller av stadier av bröstcancer med allmänt spridd sjukdom då Bröstcancerregistret ännu inte omfattar den typen av variabler. Variabler om palliativ vård registreras heller inte i registret.

• Funktioner med standardiserade rapportmallar för att användarna själva fortlöpande ska kunna följa sina egna resultat finns.

• Publiceringsregler för data från Nationella Bröstcancer-registret finns på www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/brost/kvalitetsregister.

16 BASFAKTA OM REGISTRET

Bröstrekonstruktionsregistret

Ett bröstrekonstruktionsregister är i drift sedan 2011. Syftet är att registrera alla genomförda rekonstruktiva (onkoplastikkirurgiska) bröstoperationer hos såväl cancerdrabbade som kvinnor med ärftligt förhöjd risk att få bröstcancer. Registret har fortfarande begränsad täckningsgrad då bara större enheter rapporterar. För första gången visas beskrivande resultat från det som inrapporterats.

Patientinformation

I kallelse till vårdgivaren och i anslag i mottagningsrum finns information att vårdgivaren registrerar patient-uppgifter i kvalitetsregister och vad syftet med denna registrering är. Utförlig patientinformation kan erhållas från mottagningspersonal alternativt nås via Regionalt cancercentrums hemsida. Här finns information om bröstcancerregistrets innehåll, årsrapporter och styrgrup-pens sammansättning. Här finns även information om hur personuppgifter skyddas, vilken som är ansvarig myndighet och hur sekretess och gallring hanteras. Uppgifter om vart patienter ska vända sig för att få utdrag ur registret eller för att få sina uppgifter utplånade finns också i denna patientinformation.

ORGANISATION

Det Nationella Bröstcancerregistret har ersatt de regionala kvalitetsregistren för bröstcancer och är aktivt i landets alla regioner. Det har regional representation av bröst-cancerspecialister från olika professioner i styrgruppen. Deltagande sjukhus rapporterar via det webbaserade bröstcancerregistret till respektive Regionalt cancer-centrum, där Stockholm-Gotlandregionen är primärt samordnande med Umeå som stödjande centrum.

Registret använder INCA, en nationell generisk IT-plattform för hantering av register www.cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/ kunskapsstyrning/kvalitetsregister/om-inca/. Anslag för registrets utveckling har mottagits från Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister vid Sveriges Kommuner och Landsting sedan 2007.

Stadgar, styrgrupp ledamöter för bröstcancerregistret

På http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiag-noser/brost/kvalitetsregister/dokument finns uppgifter om styrdokument, manualer och variabelbeskrivningar.

På http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiag-noser/brost/kvalitetsregister/registergrupp/ finns uppgifter om registerhållare och styrgrupp.

Stödteam/support

På http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiag-noser/brost/kvalitetsregister/support/ finns uppgifter om nationellt stödteam vid RCC.

ORGANISATION 17

VALIDERING

Nationell validering

Under hösten 2013 fattade styrgruppen beslut om att utföra en nationell validering av registret utifrån de fyra kvalitetsdimensionerna: inrapporteringshastighet, täck-ningsgrad, jämförbarhet och validitet. Den manual som AKI har tagit fram har använts som stöd i arbetet. I analys av inrapporteringshastighet och täckningsgrad ingår samt-liga patienter med nydiagnostiserad bröstcancer 2013. Ett slumpvis urval av 800 patienter från universitets- och länsdelssjukhus ingick i validitetsanalysen.

Vi fann att 84 % av samtliga fall rapporterades inom sex månader. Man ser dock relativt stora skillnader mellan regioner och sjukhus, något som till stor del sannolikt för-klaras av olika arbetssätt. Inrapporteringen måste kunna ske utan fördröjning och det bör finnas möjlighet att lära av dem som har snabba arbetsflöden.

Täckningsgraden är generellt hög ur såväl ett nationellt som ett regionalt perspektiv.

Jämförbarheten har utvärderats utifrån en genomgång av inklusionskriterier, manual och inrapporteringsformulär. Kodningsrutinerna följer internationella riktlinjer och är nationellt enhetliga. Likformighet i inrapporteringen stöds av nationellt gemensamma formulär och enhetliga rutiner.

Reabstraktion används som en metod att utvärdera validi-tet och innefattar oberoende genomgång av information från grundkällan (patientjournaler) och jämförelser mot källdata. Det övergripande syftet är att bedöma grad av överensstämmelse. Andelen saknade värden i bröstcancer-registret bland de slumpmässigt utvalda patienterna var lägre än 1-5 % för de allra flesta variablerna som omfattas av formulär Anmälan (primärdata). Den inrapporterade informationen hade överlag hög exakt överensstämmelse (> 90 %) och/eller samstämmighet.

Valideringen har resulterat i en grundlig genomgång av variabler i formulär Anmälan. Svårtolkade och otydligt definierade variabler har hittats och arbetsgruppen före-slår en del förtydliganden och att vissa variabler tas bort.

Sammanfattningsvis visar valideringsstudien på hög kvali-tet och god validitet.

18 VALIDERING

PATIENTERNA OCH BRÖSTCANCERSJUKDOMEN

Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor och utgör cirka 30 % av all cancer hos kvinnor. Insjuknan-det har ökat stadigt sedan Cancerregistret infördes i slutet av 50-talet, medan dödligheten minskat. Den genomsnitt-liga årliga ökningstakten för invasiv bröstcancer har varit 1,4 % under de senaste tjugo åren enligt Socialstyrelsens redovisning av Cancerincidens 2011. Ungefär 35-50 män drabbas årligen av bröstcancer. Prognosen för bröstcan-cerpatienter är god i Sverige och resultaten är jämna över landet. Överlevnaden är en av de högsta i Europa.

Bröstcancerbehandling involverar ett multidisciplinärt team och utöver kirurgisk behandling ingår behandling med cytostatika, hormonell tilläggsbehandling, strålbe-handling och antikroppsbehandling. Den förbättrade överlevnaden är ett resultat av flera samverkande faktorer. Väsentligast för överlevnaden är tidig upptäckt, systema-tiskt användande av strålbehandling, hormonell till-läggsbehandling, cytostatikabehandling och målsökande behandling både vid ny- och återinsjuknande samt multi-disciplinär handläggning. Patientrapporterade utfallsmått har ännu inte införts i registret.

90 % av alla nya patienter med nyinsjuknande i bröst-cancer 2014 blev opererade. Som tidigare finns bara en

mycket liten variation mellan regionerna. Den höga ande-len opererade patienter avspeglar det faktum att i Sverige upptäcks bröstcancer tidigt. Medianstorleken för primärt opererade invasiva brösttumörer är 17 mm, vilket gör att kirurgi nästan alltid är möjlig att utföra enligt nationella och internationella riktlinjer. De som inte blir opererade är huvudsakligen patienter som på grund av tumörka-rakteristika eller av andra medicinska skäl inte lämpar sig för operation. Medianåldern vid diagnos 2014 var liksom 2013, 65 år.

TAB1: ANTAL REGISTRERADE BRÖSTCANCERFALL (KVINNOR & MÄN)

DIAGNOSÅR KVINNOR MÄN TOTALT

2008 7610 48 7658

2009 7606 35 7641

2010 8148 36 8184

2011 8470 50 8520

2012 8391 43 8434

2013 8662 49 8711

2014 8691 43 8734

TOTAL 57578 304 57882

Diagnosår

Antal

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

7658

49148

57882

40437

32003

23483

15299

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

FIG1: DIAGRAM AV ANTAL REGISTRERADE BRÖSTCANCERFALL, ACKUMULERAT ANTAL, ÖVER TID

PATIENTERNA OCH BRÖSTCANCERSJUKDOMEN 19

20 PATIENTERNA OCH BRÖSTCANCERSJUKDOMEN

FIG2: INVASIVITET AV REGISTRERADE BRÖSTCANCERFALL , PER REGION, DIAGNOSÅR 2012-2014

FIG3: ÅLDERSFÖRDELNING ANTAL: 8734, MEDELÅLDER: 64, MEDIANÅLDER: 65

748

755

718

1835

1811

1823

1919

1935

0 500 1000 1500 2000

Antal

Norra

Västra

Södra

Sydöstra

Uppsala/Örebro

Sthlm/Gotland

2014

2013

2012

1627

1637

1534

2014

2013

2012

1586

1712

1581

2014

2013

2012

943

877

2014

2013

8422012

2014

2013

2012

19952014

2013

2012

Uppgift saknasCancer in situ enbartInvasiva

TAB2: ANTAL/ANDEL REGISTRERADE BRÖSTCANCERFALL, PER DIAGNOSÅR 2008-2014 OCH OPERATIONSSTATUS

DIAGNOSÅR OPERERADE EJ OPERERADE TOTALT

2008 7115 92,9 543 7,1 7658

2009 7030 92,0 611 8,0 7641

2010 7514 91,8 670 8,2 8184

2011 7866 92,3 654 7,7 8520

2012 7752 91,9 682 8,1 8434

2013 8031 92,2 680 7,8 8711

2014 7868 90,1 867 9,9 8735

TOTAL 53176 91,9 4707 8,1 57883

0

500

1000

1500

Antal

20 40 60 80 100Ålder

VARIABLER

22 TÄCKNINGSGRAD

Typ av kvalitetsvariabel: process Utfärdare av variabel: Socialstyrelsen Vetenskapligt underlag: svagt men avgörande för tolkning av andra registerdata

• Som ett basalt kvalitetsmått skall registret ha närmast 100 % täckningsgrad. En hög täckningsgrad är avgörande för registrets värde.

• Canceranmälan och anmälan till kvalitetsregistret är kombinerade i ett elektroniskt formulär. Därmed undviks dubbelarbete och det ger bra förutsättningar till god täckning för formulär Anmälan.

• Inrapporteringshastigheten av i första hand formulär Anmälan är mycket avgörande för täckningsgraden och det är viktigt med snabb rapportering för att inte fördröja och försvaga årsrapporterna. Ett arbete bedrivs från registrets styrgrupp för att implementera ett årshjul med bestämda datum för när till exempel inrapportering senast ska vara klar.

• Bristen på IT-stöd för direktöverföring av information till kvalitetsregistret påverkar inrapporteringshastig-heten negativt.

• Kraven på täckningsgraden för given medicinsk till-läggsbehandling och uppföljning är i dagsläget lägre satta då denna del fortfarande är under utveckling i många delar av Sverige. På sikt kommer kraven här att skärpas.

1A. NYANMÄLAN

MÅLNIVÅER HÖG 99%

LÅG 95%

TAB 1A-1: TÄCKNINGSGRAD FÖR NYANMÄLAN, PER REGION, DIAGNOSÅR 2014

REGION %

Sthlm/Gotland 99,5

Uppsala/Örebro 99,4

Sydöstra 98,0

Södra 93,4

Västra 96,5

Norra 99,3

RIKET 98,9

TAB 1A-2: TÄCKNINGSGRAD FÖR NYANMÄLAN , PER LÄN, DIAGNOSÅR 2014

LÄN %

Sthlm/Gotland 99,5

Uppsala 99,5

Södermanland 99,6

Östergötland 99,3

Jönköpings 94,7

Kronoberg 94,7

Kalmar 99,2

Blekinge 98,4

Skåne 92,0

Halland 98,8

Västra Götaland 96,4

Värmland 98,3

Örebro 100,0

Västmanland 99,6

Dalarna 99,7

Gävleborg 100,0

Västernorrland 98,0

Jämtland 100,0

Västerbotten 99,5

Norrbotten 100,0

RIKET 98,9

1. TÄCKNINGSGRAD

≥99% ≥95%

≥99% ≥95%

TÄCKNINGSGRAD 23

INRAPPORTERINGSHASTIGHET

Inrapporteringshastighet – grafer för regioner och riket.

FIG 1A-1: TÄCKNINGSGRAD FÖR ADJUVANT BEHANDLING OCH UPPFÖLJNING , ÖVER TID

Diagnosår

Procent

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

99,7 99,7 99,9 99,9 99,8 99,9 98,9

65,2

84,9 85,589,7

85,5 85,0

94,0

81,9

75,3

47,1

0

40

60

80

100

Anmälan Adjuvant behandling Uppföljning

100.0

80.0

40.0

60.0

20.0

0.0

Antal månader från diagnos

Procent

3 6 9 12 15

60,5%

87,7%

99,0%100.0

80.0

40.0

60.0

20.0

0.0


Procent

3 6 9 12 15

79,9%96,6%

100%

100.0

80.0

40.0

60.0

20.0

0.0


Procent

3 6 9 12 15

52,4%

87,1%

99,6%

RIKET UPPSALA-ÖREBRO

STOCKHOLM-GOTLAND

24 TÄCKNINGSGRAD

1B. NEOADJUVANT BEHANDLING, ADJUVANT BEHANDLING OCH UPPFÖLJNING


LÅG 70%

TAB1B-1: TÄCKNINGSGRAD FÖR RAPPORTERING AV NEOAD-JUVANT BEHANDLING, POSTOPERATIV ADJUVANT BEHAND-LING OCH UPPFÖLJNING, PER REGION, DIAGNOSÅR 2013.

Neoadjuvant behandling

Postoperativ adjuvant

behandling

Uppföljning

REGION % AV % AV % AV

Sthlm/Gotland 67,8 149 82,2 1757 73,2 1919

Uppsala/Örebro 97,9 47 97,3 1714 52,3 1811

Sydöstra 41,0 39 61,9 800 46,8 877

Södra 74,0 104 77,1 1571 77,3 1712

Västra 90,9 44 94,5 1492 54,1 1637

Norra 75,0 24 86,1 669 94,2 755

RIKET 73,2 407 85,0 8003 65,2 8711

TAB1B-2: TÄCKNINGSGRAD FÖR RAPPORTERING AV POST-OPERATIV ADJUVANT BEHANDLING OCH UPPFÖLJNING, PER LÄN, DIAGNOSÅR 2013.

Postoperativ adjuvant behandling

Uppföljning

LÄN % AV % AV

Sthlm/Gotland 82,2 1755 73,1 1914

Uppsala 99,2 365 64,4 385

Södermanland 87,4 231 1,2 242

Östergötland 54,2 325 48,7 351

Jönköpings 70,4 277 54,7 311

Kronoberg 86,1 166 90,6 181

Kalmar 62,9 197 31,8 214

Blekinge 96,9 130 98,0 150

Skåne 77,0 1161 75,6 1252

Halland 66,5 284 64,9 313

Västra Götaland 96,1 1323 51,5 1455

Värmland 99,6 245 67,0 261

Örebro 99,5 213 76,6 218

Västmanland 99,5 210 38,5 221

Dalarna 97,9 237 37,4 254

Gävleborg 96,7 214 77,5 231

Västernorrland 83,1 183 90,8 206

Jämtland 60,8 130 86,3 160

Västerbotten 100,0 192 98,6 210

Norrbotten 93,3 163 100,0 180

Uppgift saknas 2 2

RIKET 85,0 8003 65,2 8711

100.0

80.0

40.0

60.0

20.0

0.0


Procent

3 6 9 12 15

64,7%

87,7%

99,9%100.0

80.0

40.0

60.0

20.0

0.0


Procent

3 6 9 12 15

51,4%

92,2%

100%

100.0

80.0

40.0

60.0

20.0

0.0


Procent

3 6 9 12 15

69,6%

93,9%

98,9%100.0

80.0

40.0

60.0

20.0

0.0


Procent

3 6 9 12 15

39,9%

90,0%

99,9%

15

VÄSTRA NORRA

SÖDRASYDÖSTRA

≥85% ≥70%

≥85% ≥70%

TÄCKNINGSGRAD 25

TOLKNINGSANVISNINGAR:

• Registering av nya patienter fungerar relativt väl (nyanmälan). Man har kunnat basera det på

etablerade rutiner för den obligatoriska canceranmälan. En lång fördröjning av rapporteringen

gör vanligen att det senaste året ligger lägre vid datauttaget för årsrapporten.

• Rapportering av given adjuvant behandling ska och kan ske ca 1 eller, i vissa

fall 1,5 år efter operation, beroende på typ av behandling. Resurser och bra rutiner för den

registreringen saknas fortfarande på många sjukhus. Det förklarar låga siffror för år 2013.

• Rapporteringen är uppdelad i behandling som givits före respektive efter operation

(neoadjuvant behandling och postoperativ behandling).

• Rapporteringen från uppföljningen ska ske ett år och fem år efter diagnos, men om möjligt tätare,

samt vid återfall i sjukdomen. Även för denna rapportering finns brister i form av resurser och

rutiner och skillnader mellan olika vårdgivare och regioner.

SLUTSATS:

• Generellt finns nationella skillnader i täckningsgrad, i vissa fall stora skillnader.

• Enligt TAB 1A-1 och TAB 1A-2 når Södra regionen inte den lägre målnivån medan tre regioner

når den högre nivån för nyanmälan.

• För adjuvant behandling ses förbättring över tid. Att rapporteringen ska ske ett år efter

operation innebär att redovisningen är relevant för 2013 och tidigare men inte för 2014.

• Inrapporteringshastigheten måste bli bättre för att resultaten ska kunna användas effektivt för

utveckling och förbättringsarbete. Det finns ett ökande intresse för att använda informationen från

såväl allmänhet och patientrepresentanter som ansvariga vårdgivare och beslutfattare.

• Höga täckningsgrader följer av bra arbetsrutiner för registerarbetet. De enheter som har god

täckning med inrapportering utan lång fördröjning bör vara förebilder.

• Regionala cancercentrum i samverkan arbetar tillsamman med registerföreträdare för att

manuella moment och dubbeldokumentation som fortfarande är omfattande, ska ersättas med

automatiserad dataöverföring. Tekniska lösningar finns inom räckhåll men bland förutsättningarna

kan nämnas att övergång till strukturerad journalföring och samarbete krävs mellan landstingen,

vårdverksamheten, Socialstyrelsen och SKL,

26 DIAGNOSTIK

2. ANDEL SCREENINGUPPTÄCKTA

Typ av kvalitetsvariabel: process Utfärdare av variabel: styrgruppen Vetenskapligt underlag: starkt, välfungerande bröstcancerscreening räddar liv

• Det finns starka bevis för att mammografiscreening minskar dödligheten i bröstcancer.

• Nackdelar som mammografiscreening medför är en risk för ökad oro samt en risk för onödiga ingrepp i form av provtagning eller till och med operation för friska kvinnor.

• Vad som dock sällan framhävs är att det finns många andra fördelar för bröstcancerpatienter som blivit diagnostiserade i ett tidigt stadium förutom en bättre överlevnadschans. Sannolikt gäller för denna grupp patienter som även kallas lågriskgrupp att det krävs mindre omfattande operation såväl i bröst som arm-håla liksom mindre behov av cytostatikabehandling.

• Det är den allmänna meningen att det finns en väl-fungerande mammografiscreening i alla län i Sverige.

• En effekt av omfattande mammografiscreening är att antalet diagnostiserade patienter med cancer in situ blir relativt hög.

• Alla landsting har byggt ut screeningen till att omfatta hela åldersspannet 40-74 år. Man kallar även kvinnor som uteblivit vid tidigare kallelser. Spärrlistor finns för personer som inte vill delta eller som av andra särskilda skäl inte kan undersökas

• Genom att studera hur stor andel som diagnostiseras via screening får man en bra uppfattning om hur bra verksamheten fungerar i stort. Ju högre siffra ett landsting kan uppnå desto effektivare är screeningen i populationen.

2A. ANDEL SCREENINGUPPTÄCKTA INOM ÅLDERSGRUPPEN 40 -74 ÅR


LÅG 60%

• Genom att enbart studera de åldersgrupper som kallas till screening får vi ett tydligare utslag på hur effektivt screeningen fungerar.

• De fall som inte är diagnostiserade via screeningen kan i huvudsak delas in i patienter som insjuknat mellan screeningtillfällena (intervallcancer) och patienter som av olika orsaker ej deltagit i den landstingsorganiserade screeningen.

• Målnivåerna är baserade på tidigare erfarenheter i Sverige om vad som är möjligt att rimligen uppnå i de bäst organiserade landstingen.

FIG2A-1: ANDELEN SCREENINGUPPTÄCKTA, ÖVER TID

• I storstäderna tros det finnas en större andel kvinnor som själva tar initiativ för regelbundna mammografi-kontroller utanför den organiserade screeningen. Detta skulle kunna förklara varför man har ett lägre antal deltagare i screeningen här utan negativa effekter på tumörstorleken.

2. DIAGNOSTIK

100.0

80.0

40.042,0 43,9

48,3 47,5 49,650,0 49,4

54,9 56,960,6 63,5 64,2 64,5

61,5

60.0

20.0

0.0

Diagonsår

Procent

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Åldersgruppen 40-74 år Alla

DIAGNOSTIK 27

Alla åldrar 40-74 år

LÄN % AV % AV

Sthlm/Gotland 45,6 1987 59,0 1531

Uppsala 51,6 366 64,4 292



Jönköpings 45,6 248 59,3 189

Kronoberg 47,2 161 64,1 117

Kalmar 50,8 256 63,7 201

Blekinge 46,6 118 66,2 77

Skåne 51,1 1138 66,5 875

Halland 59,1 318 73,3 255


Värmland 46,3 229 65,6 160

Örebro 54,1 257 70,4 196

Västmanland 49,0 261 67,9 187

Dalarna 51,2 258 67,9 193

Gävleborg 55,0 220 72,5 167


Jämtland 52,2 136 73,2 97

Västerbotten 45,3 223 60,5 167

Norrbotten 52,0 179 61,7 149

Uppgift saknas 3 2

RIKET 49,6 8697 64,5 6652

TAB2A-1: ANDEL SCREENINGUPPTÄCKTA, PER LÄN


• Definitionen av ”screeningupptäckt fall” kan enligt erfarenhet tolkas olika vilket kan påverka

siffrorna. Enligt kvalitetsregistret avses enbart de patienter som diagnostiserats i samband med en

kallelse till den landstingsorganiserade screeningmammografin.

• Förbättrad teknik och bättre utbyggd screeningverksamhet ökar andelen deltagande.

SLUTSATS:

• Sverige har ett relativt högt deltagande i mammografiscreening vilket avspeglas i siffrorna.

• Det finns en tydlig nationell trend där allt fler patienter diagnostiseras via screeningen.

• Idag diagnostiseras i stor sett hälften av alla nya tumörfall via den landstingsorganiserade screeningen.

• Det finns relativt stora skillnader i andel screeningupptäckta tumörer mellan olika landsting.

≥70% ≥60%

28 DIAGNOS KLAR INNAN OPERATION

Typ av kvalitetsvariabel: process Utfärdare av variabel: EUSOMA Vetenskapligt underlag: svagt, men har stor betydelse för en fungerande vårdprocess

• I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för bröstcancer-vård noteras att fastställd malignitet före operation är en indikator som ska följas upp. Det är viktigt för att patienten ska slippa ovisshet och för att man ska kunna planera och genomföra en enda operation för patienten

• I Sverige finns en tradition med högt satta mål

3. DIAGNOS KLAR INNAN OPERATION


LÅG 80%

FIG3-1: ANDEL FALL MED DIAGNOS KLAR INNAN OPERATION BLAND OPERERADE , PER REGION, DIAGNOSÅR 2012-2014

TAB3-1: ANDEL FALL MED DIAGNOS KLAR INNAN OPERATION BLAND OPERERADE , PER REGION OCH SJUKHUS

REGIONRAPPORTERANDE SJUKHUS % AV

Sthlm/Gotland Capio St Göran 94,0 520

Danderyd 95,6 271

Karolinska 95,4 545

Sophiahemmet 100,0 17

Södersjukhuset 91,9 383

Visby 95,1 41

Uppsala/Örebro Akademiska 88,9 343

Arvika 97,1 35

Eskilstuna 96,4 225

Falun 96,1 206

Gävle 92,2 192

Karlstad 95,3 169

Mora 100,0 35

Västerås 91,4 232

Örebro 94,4 248

Sydöstra Eksjö/Nässjö 94,0 67

Jönköping 94,7 113

Kalmar 82,5 143

Linköping 94,9 389

Värnamo 96,2 53

Västervik 93,0 86

Södra Halmstad 93,2 147

Helsingborg 95,7 255

Karlskrona 95,2 105

Kristianstad 91,3 240

Lund 96,6 238

Malmö 93,9 311

Växjö 93,6 141

Västra Borås 98,5 194

Lidköping* 97,1 70

SU/Sahlgrenska 97,3 655

Skövde* 92,8 111

Uddevalla 97,7 259

Varberg 95,2 124

Norra Luleå 94,7 170

Skellefteå 95,0 40

Sollefteå 27,3 11

Sundsvall 91,4 175

Umeå 96,9 159

Östersund 92,4 119

3. DIAGNOS KLAR INNAN OPERATION

0 20 40 60 80 100

Norra

Riket

Procent

Västra

Södra

Sydöstra

Uppsala/Örebro

Sthlm/Gotland

201420132012

92,8

93,8

94,3

92,3

90,1

93,4

85,4

90,2

92,6

92,0

92,2

94,1

95,9

97,0

97,0

89,1

91,4

92,9

92,1

92,7

94,3

≥90% ≥80%2 fall har exkluderats eftersom sjukhus med 10 eller färre fall inte redovisas.

* Samma enhet.

DIAGNOS KLAR INNAN OPERATION 29


• För att uppnå hög andel patienter med klar diagnos innan operation krävs en effektiv

utredningsverksamhet med välfungerande mammografi och patologienheter.

• Det kan ibland vara nödvändigt med att operera patienten innan diagnosen är klar (diagnostisk

operation) för att undvika alltför långa utredningstider. Klar diagnos måste vägas mot tidsåtgång.

Provtagningsmetoderna har vissa begränsningar.

SLUTSATS:

• Resultaten är goda och alla regioner uppnår väl den högre målnivån.

• Utvecklingen är dessutom positiv och en allt större andel patienter har fastställd

diagnos innan operation.

30 KOMPLETT PATOLOGI

Typ av kvalitetsvariabel: process Utfärdare av variabel: EUSOMA Vetenskapligt underlag: starkt, fullständig analys av tumören krävs vanligen för korrekt handläggning.

4A. KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR INVASIV BRÖSTCANCER


LÅG 90%

Enligt EUSOMAs riktlinjer bör tumörspecifika egenska-per som tumörgrad, östrogenreceptorer (ER), progeste-ronreceptorer (PgR), HER2-receptorer och tumörtyp (duktal/lobulär med flera) analyseras och rapporteras för patienter med invasiv bröstcancer. Detta överensstäm-mer väl med de svenska riktlinjerna. Normalt analyseras även tillväxthastigheten med Ki-67. Denna markör har inte inkluderats i årets rapport. Hos de patienter som inte opereras görs ofta diagnostiken med grovnål varvid tumörgraden vanligen inte rapporteras.

TAB4A-1: KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR OPERERAD INVASIV BRÖSTCANCER, PER REGION

REGION

% MED UPPGIFT OM

GRAD, ER, PGR OCH HER2

% MED UPPGIFT OM

GRAD, ER, PGR, HER2 OCH

TUMÖRTYP AV

Sthlm/Gotland 95,1 95,0 1594

Uppsala/Örebro 96,8 96,7 1484

Sydöstra 90,7 90,7 776

Södra 85,0 84,8 1265

Västra 95,5 95,3 1285

Norra 92,5 92,5 588

RIKET 93,0 92,9 6992

TAB4A-2: KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR OPERERAD INVASIV BRÖSTCANCER, PER LÄN

LÄN

% MED UPPGIFT OM


% MED UPPGIFT OM


TUMÖRTYP AV

Sthlm/Gotland 95,2 95,0 1591

Uppsala 98,3 98,3 295

Södermanland 95,8 95,3 214

Östergötland 87,6 87,6 356

Jönköpings 93,7 93,7 205

Kronoberg 88,9 88,9 126

Kalmar 93,0 93,0 214

Blekinge 90,5 90,5 95

Skåne 83,4 83,3 944

Halland 93,4 93,0 243

Västra Götaland 95,5 95,3 1145

Värmland 97,2 96,7 180

Örebro 96,6 96,6 204

Västmanland 98,0 98,0 203

Dalarna 96,1 96,1 207

Gävleborg 94,5 94,5 181

Västernorrland 95,5 95,5 156

Jämtland 89,8 89,8 108

Västerbotten 91,8 91,8 171

Norrbotten 92,2 92,2 153

Uppgift saknas 2

RIKET 93,0 92,9 6992

4. KOMPLETT PATOLOGI

≥95% ≥90%

≥95% ≥90%

TAB4A-3. KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR OPERERAD INVASIV BRÖSTCANCER, PER REGION OCH SJUKHUS

RAPPORTERANDE SJUKHUS

% MED UPPGIFT OM


% MED UPPGIFT OM


TUMÖRTYP AV

Sthlm/Gotland

Capio St Göran 93,1 93,1 539

Danderyd 90,0 90,0 249

Karolinska 90,7 90,5 526

Sophiahemmet 93,3 93,3 15

Södersjukhuset 87,1 86,8 364

Visby 71,2 71,2 52

Uppsala/Örebro

Akademiska 96,8 96,8 317

Arvika 93,9 93,9 33

Eskilstuna 94,8 94,3 211

Falun 91,7 91,7 181

Gävle 86,0 86,0 200

Karlstad 95,7 95,1 162

Mora 87,2 87,2 39

Västerås 90,1 90,1 233

Örebro 96,6 96,6 205

Sydöstra

Eksjö/Nässjö 90,9 90,9 66

Jönköping 93,1 93,1 101

Kalmar 85,3 85,3 143

Linköping 83,8 83,8 402

Värnamo 86,8 86,8 53

Västervik 86,5 86,5 89

Södra

Halmstad 83,7 83,0 153

Helsingborg 85,3 85,3 258

Karlskrona 80,7 80,7 109

Kristianstad 80,8 80,8 234

Lund 73,4 73,4 244

Malmö 73,2 72,9 299

Växjö 84,3 84,3 140

Västra

Borås 96,1 96,1 204

Lidköping* 85,1 85,1 67

SU/Sahlgrenska 95,3 95,0 637

Skövde* 69,6 69,6 115

Uddevalla 88,2 88,2 262

Varberg 92,7 92,7 123

Norra

Luleå 87,7 87,7 163

Skellefteå 90,7 90,7 43

Sollefteå 100,0 100,0 12

Sundsvall 89,6 89,6 163

Umeå 85,9 85,9 149

Östersund 83,6 83,6 122

4B. KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR OPERERAD INVASIV BRÖSTCANCER (+TUMÖRSTORLEK, LYMFKÖRTELSTATUS)


LÅG 95%

• För patienter med invasiv cancer som har opererats skall tumörstorlek och antalet tumörangripna respek-tive friska lymfkörtlar i armhålan rapporteras utöver de tumörspecifika egenskaperna.

• Patienter som inte opererades i armhålan har inga upp-gifter om lymfkörtlar ifyllda och är därför uteslutna.

TAB4B-1: KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR OPERERAD INVASIV BRÖSTCANCER (+TUMÖRSTORLEK, LYMFKÖRTEL-STATUS), PER REGION.

REGION

% MED KOMPLETT PATOLOGI-RAPPORT, TUMÖRSTORLEK SAMT

LYMFKÖRTELSTATUS AV

Sthlm/Gotland 92,2 1594

Uppsala/Örebro 95,4 1484

Sydöstra 90,1 776

Södra 84,0 1265

Västra 94,9 1285

Norra 91,2 588

RIKET 91,6 6992

≥95% ≥90%

KOMPLETT PATOLOGI 31

Resultat för sjukhus med 10 patienter eller färre redovisas inte i tabellen.

’ Samma enhet

≥98% ≥95%

TAB4B-2: KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR OPERERAD INVASIV BRÖSTCANCER (+TUMÖRSTORLEK, LYMFKÖRTELSTATUS), PER LÄN.

LÄN

% MED KOMPLETT PATOLOGI-RAPPORT, TUMÖRSTORLEK SAMT

LYMFKÖRTELSTATUS AV


Uppsala 96,9 295

Södermanland 94,4 214

Östergötland 87,1 356

Jönköpings 92,7 205

Kronoberg 88,1 126

Kalmar 92,5 214

Blekinge 88,4 95

Skåne 82,5 944

Halland 91,8 243

Västra Götaland 94,9 1145

Värmland 96,1 180

Örebro 93,1 204

Västmanland 98,0 203

Dalarna 94,2 207

Gävleborg 93,9 181

Västernorrland 92,3 156

Jämtland 88,9 108

Västerbotten 91,2 171

Norrbotten 91,5 153

Uppgift saknas 2

RIKET 91,6 6992

TAB4B-3: KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR OPERERAD INVASIV BRÖSTCANCER (+TUMÖRSTORLEK, LYMFKÖRTELSTATUS), PER REGION OCH SJUKHUS

REGIONOPERERANDE SJUKHUS

% MED KOMPLETT PATOLOGI-

RAPPORT, TUMÖRSTOR-

LEK SAMT LYMFKÖRTEL-

STATUS AV

Sthlm/gotland Capio St Göran 94,2 481

Danderyd 92,4 238

Karolinska 89,9 493



Visby 94,6 37

Uppsala/örebro Akademiska 97,1 279

Arvika 93,3 30

Enköping 94,1 17

Eskilstuna 94,7 208

Falun 95,4 175

Gävle 93,9 180

Karlstad 96,7 150

Mora 87,9 33

Västerås 98,0 204

Örebro 93,2 205


Jönköping 92,9 98

Kalmar 90,8 131

Linköping 87,3 354

Värnamo 89,8 49

Västervik 95,1 81



Karlskrona 88,5 96


Lund 77,3 220

Malmö 72,9 280

Växjö 88,8 125


Lidköping* 90,8 65


Skövde* 81,7 93

Uddevalla 94,5 235

Varberg 95,5 111


Skellefteå 94,6 37

Sollefteå 92,3 13

Sundsvall 92,2 141

Umeå 89,8 137

Östersund 88,6 105


≥98% ≥95%Resultat för sjukhus med 10 patienter eller färre redovisas inte i tabellen.

* Samma enhet

≥98% ≥95%

4C. KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR CANCER IN SITU

Här rapporteras vanligen enbart tumörgrad, tumörtyp och storlek vilket anses som minimum.


LÅG 95%

TAB4C-1: KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR OPERERADE PATIENTER MED CANCER IN SITU, PER REGION

REGION% MED UPPGIFT OM GRAD, STORLEK OCH TUMÖRTYP AV



Sydöstra 83,8 74

Södra 85,7 154

Västra 39,9 153

Norra 82,4 85

RIKET 75,1 842

TAB4C-2: KOMPLETT PATOLOGIRAPPORT FÖR OPERERADE PATIENTER MED CANCER IN SITU, PER LÄN

LÄN% MED UPPGIFT OM GRADE

STORLEK OCH TUMÖRTYP AV


Uppsala 91,3 46




Kronoberg 85,7 14

Kalmar 93,8 16

Blekinge 100,0 10

Skåne 82,6 109

Halland 91,2 34


Värmland 88,0 25

Örebro 72,7 33


Dalarna 45,2 31

Gävleborg 66,7 12


Jämtland 50,0 12


Norrbotten 75,0 16

RIKET 75,1 842

DESKRIPTIV RAPPORT AV TUMÖRTYPERNA VID INVASIV BRÖSTCANCER

Tumörens egenskaper har stor betydelse för prognosen och val av medicinsk behandling. Här bedöms känslighe-ten för hormoner, i första hand östrogen, samt om tumö-ren har en kraftig ökning av så kallade HER2-receptorer, vilket kan innebära snabbväxande egenskaper som dock kan behandlas med särskilda läkemedel idag. Tumörgra-den klassificeras från 1 till 3, där den sistnämnda vanligen är mer aggressiv.

Sedan drygt tio år tillbaka kan man dela in bröstcancer i olika ”subtyper” baserat på biologiska egenskaper. Vi redovisar här en praktisk klinisk fördelning av de tre viktigaste subtyperna (Trippelnegativ, HER2-positiv och Luminal). Denna är enbart baserad på mikroskopiska undersökningar vilket kan innebära avvikelser från direkta genanalyser.

Trippelnegativ innebär att tumören saknar receptorer (<10 %) för östrogen och progesteron samt saknar kraftig ökning av HER2 (HER2-negativ). HER2-positiv betyder att tumören har en kraftig ökning av HER2-receptorerna på cellytan. Båda dessa tumörtyper har en högre risk för ett aggressivt förlopp varför behandlingsrekommendatio-nen oftast innebär cytostatika.

Den tredje större gruppen av ”vanlig” bröstcancer är hor-monkänslig och HER2-negativ. Här kan det medicinska behandlingsvalet variera då även andra riskfaktorer skall vägas in som till exempel tumörgrad. Denna brukar idag delas in i Luminal A och Luminal B vilket dock ej gjorts i årets rapport.


≥98% ≥95%

≥98% ≥95%

SUBTYPER BASERAT PÅ IMMUNOHISTOKEMISKA ANALYSER (INVASIVA TUMÖRER)

TAB4C-4: SUBTYPER BASERAT PÅ IMMUNOHISTOKEMISKA ANALYSER (INVASIVA TUMÖRER), PER REGION

REGION % TRIPPEL NEG % HER2 POS % ER/PGR POS, HER2 NEG AV UPPGIFT SAKNAS

Sthlm/Gotland 7,1 14,0 78,9 1623 124

Uppsala/Örebro 7,7 14,1 78,2 1538 48

Sydöstra 7,5 15,1 77,4 782 72

Södra 7,8 13,5 78,7 1218 182

Västra 9,8 11,7 78,5 1373 71

Norra 9,6 15,8 74,6 614 38

RIKET 8,2 13,8 78,1 7148 535

TAB4C-5: SUBTYPER BASERAT PÅ IMMUNOHISTOKEMISKA ANALYSER (INVASIVA TUMÖRER), PER LÄN

LÄN % TRIPPEL NEG % HER2 POS % ER/PGR POS, HER2 NEG AV UPPGIFT SAKNAS

Sthlm/Gotland 7,2 14,0 78,8 1620 123

Uppsala 6,4 16,0 77,6 313 5

Södermanland 5,7 14,8 79,4 209 9

Östergötland 8,0 17,6 74,5 364 36

Jönköpings 8,3 12,7 79,0 205 14

Kronoberg 5,5 11,7 82,8 128 13

Kalmar 5,7 12,8 81,5 211 22

Blekinge 5,3 13,8 80,9 94 15

Skåne 8,9 13,5 77,6 889 142

Halland 6,9 12,2 80,9 262 18

Västra Götaland 10,0 11,8 78,2 1221 65

Värmland 8,1 10,2 81,7 186 10

Örebro 10,5 11,5 78,0 200 4

Västmanland 6,1 14,8 79,0 229 3

Dalarna 8,7 19,7 71,6 208 11

Gävleborg 9,8 9,8 80,3 193 7

Västernorrland 14,7 12,4 72,9 170 5

Jämtland 7,8 12,9 79,3 116 7

Västerbotten 8,6 19,4 72,0 175 17

Norrbotten 6,5 17,6 75,8 153 9

Uppgift saknas 3

RIKET 8,2 13,8 78,1 7148 535

BESKRIVANDE RAPPORT AV RECEPTORUTTRYCK OCH TUMÖRGRAD VID INVASIV CANCER

TAB4C-6: RECEPTORUTTRYCK OCH TUMÖRGRAD FÖR PATIENTER MED INVASIV CANCER, PER REGION

ER POS PGR pos HER2 pos Grad 3

REGION % AV % AV % AVUPPGIFT SAKNAS % AV

UPPGIFT SAKNAS

Sthlm/Gotland 87,0 1712 71,7 1704 14,0 1623 124 29,6 1639 108

Uppsala/Örebro 87,5 1566 74,2 1564 14,1 1538 48 27,7 1507 79

Sydöstra 86,8 844 73,8 841 15,1 783 71 26,2 791 63

Södra 87,6 1380 73,7 1379 13,5 1219 181 29,9 1248 152

Västra 86,3 1431 73,1 1426 11,6 1374 70 23,8 1366 78

Norra 84,7 649 76,6 649 15,8 614 38 30,2 599 53

RIKET 86,9 7582 73,5 7563 13,7 7151 532 27,8 7150 533



TAB4C-7: RECEPTORUTTRYCK OCH TUMÖRGRAD FÖR PATIENTER MED INVASIV CANCER, PER REGION OCH SJUKHUS

ER pos PGR pos HER2 pos Grad 3

REGIONRAPPORTERANDE SJUKHUS % AV % AV % AV % AV

Sthlm/Gotland Capio St Göran 84,3 535 72,1 535 17,5 513 35,1 518

Danderyd 90,2 245 80,4 245 9,7 237 25,5 231

Karolinska 85,6 514 67,6 510 14,3 483 28,2 504

Sophiahemmet 100,0 15 100,0 15 0,0 15 21,4 14

Södersjukhuset 90,6 352 71,1 349 12,2 327 24,6 333

Visby 83,7 49 60,4 48 10,9 46 42,1 38

Uppsala/Örebro Akademiska 87,6 314 70,6 313 16,0 312 31,7 312

Arvika 90,9 33 69,7 33 9,7 31 27,3 33

Eskilstuna 88,9 208 77,3 207 15,3 203 27,2 206

Falun 85,3 177 74,0 177 21,5 172 26,3 167

Gävle 87,8 196 77,9 195 9,8 193 31,1 177

Karlstad 88,3 162 75,9 162 10,3 155 26,7 161

Mora 86,5 37 73,0 37 10,8 37 17,6 34

Västerås 88,3 231 74,6 232 14,8 230 21,3 211

Örebro 85,3 204 72,1 204 11,4 201 30,2 202

Sydöstra Eksjö/Nässjö 92,3 65 70,8 65 11,1 63 31,7 63

Jönköping 87,1 101 70,3 101 14,6 96 24,2 99

Kalmar 85,1 141 74,5 141 11,5 130 26,7 131

Linköping 85,5 399 74,5 396 17,7 367 24,0 367

Värnamo 84,6 52 61,5 52 10,6 47 37,3 51

Västervik 93,0 86 83,7 86 15,0 80 26,3 80

Södra Halmstad 94,6 148 82,4 148 13,7 139 9,5 137

Helsingborg 90,7 258 77,5 258 8,9 237 29,8 225

Karlskrona 88,1 109 70,6 109 13,8 94 31,3 96

Kristianstad 87,1 232 72,4 232 12,6 199 32,9 219

Lund 84,4 243 68,6 242 13,9 223 36,1 194

Malmö 83,8 291 66,0 291 18,4 234 29,4 279

Växjö 91,9 135 87,4 135 12,5 128 31,3 128

Västra Borås 82,8 203 75,2 202 9,9 203 20,8 197

Lidköping* 80,6 67 67,2 67 12,9 62 33,9 62

SU/Sahlgrenska 87,8 631 75,3 628 11,1 619 26,0 624

Skövde* 81,6 114 67,3 113 18,3 93 38,1 97

Uddevalla 88,9 261 71,3 261 12,2 245 14,9 242

Varberg 82,5 120 69,2 120 10,1 119 21,9 114

Norra Luleå 84,7 163 71,8 163 17,5 154 32,7 150

Skellefteå 88,4 43 83,7 43 25,6 39 31,0 42

Sollefteå 83,3 12 75,0 12 8,3 12 41,7 12

Sundsvall 81,4 161 73,3 161 12,7 158 34,2 149

Umeå 86,5 148 81,8 148 17,6 136 29,5 139

Östersund 86,1 122 78,7 122 13,0 115 20,6 107


* Samma enhet


• Enligt registret når rapporteringen av patologidata inte målnivåerna.

• Det finns kända svårigheter i rapporteringen, t ex att resultat av HER2-analyser ofta är fördröjda

jämfört med övriga svar.

• Rapporteringen för invasiv cancer är mer fullständig än den för cancer in situ.

• Variationen rapporterade andelar tumörer som är hormonkänsliga, % ER-positiva respektive %

PgR-positiva och % HER2-positiva respektive klassas som Grad 3 är relativt liten mellan regionerna

• På lokal nivå är det många faktorer som kan påverka analysresultaten såsom rutiner i flödet för

proverna och skillnader i laboratoriemetoder.

SLUTSATS:

• Rapporteringen av patologidata kan förbättras.

• Tilläggsbehandling räddar liv och baseras på kännedom om enskilda tumörers egenskaper varför

kvalitetssäkring av biomarkörer (laboratorieresultat) är viktigt.

• Ett viktigt arbete för kvalitetssäkring och likvärdig bedömning av bröstcancerprover i Sverige görs

av Kvalitets- och standardiseringskommittén (KVAST) och Swedish Qualiaty Assurance (SweQA)

med stöd av Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO).


VÄNTETIDER 37

5. VÄNTETIDER

Typ av kvalitetsvariabel: process Utfärdare av variabel: EUSOMA Vetenskapligt underlag: svagt, men har psykologiskt stort värde


LÅG 75%

• Väntetider är processmått som är viktiga för den som måste vänta. Det finns flera sätt att redovisa väntetider där det tydligaste är att visa hur stor andel patienter som har behandlats före en viss tidpunkt.

• Att snabbt behandla ett fåtal patienter anses mindre värt än att undvika mycket långa väntetider för andra patienter.

• Rent medicinskt så är tiden från första kontakt till operation samt från operation till start av efterbehand-ling viktig.

• Det är sannolikt så att risken med långa väntetider kan skilja sig kraftigt mellan olika tumörtyper och detta gäller även tiden från operation till start av onkologisk tilläggs-behandling. Kunskaperna om detta är ofullständiga.

• Vägen in i processen varierar också och vi redovisar, hur patienten har kommit in i vårdkedjan. Det kan ske antingen via mammografiscreening, remiss från andra vårdgivare eller att patienten själv söker direkt till bröstenhet med mammografi.

• Svensk Förening för Bröstkirurgi (SFBK), satte för många år sedan upp riktlinjer för ledtider. I dessa anges, att 80 % av alla med misstanke om bröstcancer ska beredas besök hos specialist inom 1 vecka och alla inom 2 veckor.

• Enligt SFBK ska 90 % av alla med diagnostiserad bröstcancer erbjudas tid för operation inom 3 veckor och ingen ska vänta mer än 4 veckor efter att diagno-sen är klar och behandlingsbeslut taget.

• De europeiska riktlinjerna anser att minst 75 % skall opereras inom 6 veckor från första mammografiun-dersökningen. Vi redovisar istället tiden från första kontakt vilket i många fall blir något längre.

• Väntan på besked om operationsresultat är också påfrestande. Enligt SFBK bör den postoperativa konfe-rensen hållas inom 8–10 arbetsdagar efter operationen. Därefter skall patienten informeras snarast möjligt.

• Under 2015 har startats ett arbete med fokus på korta ledtider vid cancer, ”Standardiserade Vårdför-lopp” (SVF)”. Det innebär en nationell satsning som inkluderar ekonomiska resurser. De gamla tidsmålen kommer att ersättas med mer ambitiösa, kortare led-tider. Omhändertagande i Standardiserat Vårdförlopp kommer att omfatta alla individer med ”välgrundad misstanke” om cancer. Detta innebär att alla som har symtom eller mammografifynd som behöver utredas för att utesluta malignitet ska få samma prioriterade omhändertagande.

5A. FÖRSTA KONTAKT

5A-1: TYP AV FÖRSTA KONTAKT FÖR EJ NEOADJUVANT BEHANDLADE PATIENTER UTAN FJÄRRMETASTASER VID DIAGNOS, PER REGION

REGIONMAMMOGRAFI/ SCREENING, %

REMISS FRÅN ANNAN VÅRDGIVARE, %

SÖKER SJÄLV TILL BRÖSTMOTTAGNING, % AV UPPGIFT SAKNAS

Sthlm/Gotland 56,4 38,2 5,4 1642 2

Uppsala/Örebro 58,6 22,7 18,6 1641 8

Sydöstra 53,7 37,1 9,2 805 5

Södra 58,6 37,4 4,0 1327 7

Västra 76,3 19,3 4,4 1400 5

Norra 69,3 25,0 5,7 649 4

RIKET 61,8 29,8 8,3 7464 31

38 VÄNTETIDER

5A. TID TILL OPERATION

TAB5A-2: ANDEL PATIENTER MED TID FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL OPERATION < 6 VECKOR EJ NEOADJUVANT BEHANDLADE PATIENTER UTAN FJÄRRMETASTASER VID DIAGNOS, PER REGION

Mammografi Remiss Söker själv Totalt

REGION % AV % AV % AV % AV UPPGIFT SAKNAS

Sthlm/Gotland 75,9 926 59,3 624 67,4 89 69,1 1639 2

Uppsala/Örebro 63,8 962 54,2 369 63,4 306 61,6 1637 7

Sydöstra 75,7 432 32,4 299 55,4 74 57,8 805 5

Södra 75,3 778 70,1 495 67,9 53 73,1 1326 7

Västra 62,4 1068 35,7 269 50,8 61 56,7 1398 4

Norra 76,2 450 46,3 162 32,4 37 66,3 649 4

RIKET 70,2 4616 53,4 2218 60,3 620 64,4 7454 29

TAB5A-3: ANDEL PATIENTER MED TID FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL OPERATION < 6 VECKOR EJ NEOADJUVANT BEHANDLADE PATIENTER UTAN FJÄRRMETASTASER VID DIAGNOS, PER LÄN

Mammografi Remiss Söker själv Totalt

LÄN % AV % AV % AV % AV

Sthlm/Gotland 75,9 925 59,5 624 67,4 89 69,2 1638

Uppsala 75,4 195 81,6 98 59,5 37 75,5 330

Södermanland 31,0 129 31,5 54 47,7 44 34,4 227

Östergötland 76,2 185 23,6 140 67,7 31 54,8 356

Jönköpings 85,8 113 46,1 76 51,4 37 66,8 226

Kronoberg 96,5 85 100,0 38 100,0 11 97,8 134

Kalmar 65,9 135 35,4 82 0,0 5 53,2 222

Blekinge 95,2 62 97,3 37 100,0 3 96,1 102

Skåne 73,5 558 66,3 392 61,3 31 70,2 981

Halland 68,8 208 50,0 44 50,0 10 64,9 262

Västra Götaland 59,9 934 34,0 253 50,0 60 54,1 1247

Värmland 82,0 111 55,8 52 75,0 36 73,9 199

Örebro 8,1 135 35,9 64 34,3 35 19,7 234

Västmanland 69,4 124 41,5 41 57,6 59 61,2 224

Dalarna 86,4 147 50,0 24 85,9 64 82,6 235

Gävleborg 93,3 120 59,5 37 74,2 31 83,5 188

Västernorrland 58,3 115 44,1 59 66,7 3 53,7 177

Jämtland 91,8 73 69,8 43 40,0 5 81,8 121

Västerbotten 81,1 106 29,8 57 25,0 28 57,6 191

Norrbotten 78,8 156 66,7 3 100,0 1 78,8 160

Uppgift saknas 100,0 1 100,0 1

RIKET 70,2 4617 53,4 2218 60,3 620 64,4 7455

≥90% ≥75%

≥90% ≥75%

VÄNTETIDER 39

FIG5A-1: TID FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL OPERATION EJ NEOADJUVANT BEHANDLADE PATIENTER UTAN FJÄRRMETASTASER VID DIAGNOS

FIG5A-2: TID FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL OPERATION EJ NEOADJUVANT BEHANDLADE PATIENTER UTAN FJÄRRMETASTASER VID DIAGNOS, PER REGION.

5B. TID FRÅN OPERATION TILL START AV ADJUVANT BEHANDLING, DIAGNOSÅR 2013

Eftersom en överväldigande majoritet av patienterna med bröstcancer erhåller tilläggsbehandling i form av hormonbehandling och strålbehandling och i många fall även cytostatikabehandling så är det viktigt att ta hänsyn till tiden mellan operation och start av denna behandling. Detta gäller i första hand tiden till start av strålbehandling eller cytostatika.

Det saknas idag riktlinjer hur snabbt respektive behand-ling bör inledas och det påverkas av eventuella kvarstående komplikationer efter operation och eventuell reoperation samt vilken biologisk typ av bröstcancer som patienten har. Väntetidens betydelse för prognosen är omdiskuterat och måste fortfarande anses oklar eftersom kontrollerade studier saknas och sannolikt ej heller är genomförbara.

Eftersom det idag fortfarande finns bristfälligheter vad gäller rapportering av efterbehandlingens genomförande så har vi valt att endast redovisa de enheter som rapporte-rat starttiderna för 80% eller fler av sina patienter.

FIG5B-1: TID FRÅN OPERATION TILL ADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING , PER LÄN, DIAGNOSÅR 2013

FIG5B-2: TID FRÅN OPERATION TILL ADJUVANT STRÅLBEHANDLING , PER LÄN, DIAGNOSÅR 2013

Antal dagar

Kontakttyp

Mammografi/screening (datum för mammografi/screeningåterkallelse)

Remiss från annan vårdgivare (datum för utfärdande av remiss)

Söker själv till bröstmottagning (datum för t ex första telefonsamtal)

Antal

10 20 30 40

35

41

38

Norra

Riket

Antal dagar

Västra

Södra

Sydöstra

Uppsala/Örebro

Sthlm/Gotland

MedianTredje kvartilen

0 10 20 30 40 50 60

37

33

34

35 46

44

50

55

52

50

35

39

41

35

Antal dagar

Sthlm/Gotland

Uppsala

Södermanland

Kronoberg

Blekinge

Västra Götaland

Värmland

Örebro

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

Västerbotten

Norrbotten

0 20 30 40 5010 60 70 80 90 100

48 59

50

63

63

52

52

56

55

49

38

34

70

57

42

50

35

43

44

55

27

52

44

31

78 92

53

49


Antal dagar

Sthlm/Gotland

Uppsala

Södermanland

Östergötland

Jönköping

Kronoberg

Kalmar

Blekinge

Skåne

Halland

Västra Götaland

Värmland

Örebro

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

0 30 60 90 120 150

61 70

70

70

84

68

51

40

76

69

58

64

91

110

103

108

81

69

79

139

100

63

94

80

62

49

56

59

57

78

88

57

32

71

56

45

92

70

61

63


Östergötland, Jönköping, Kalmar, Skåne, Halland och Jämtland exkluderade pga rapporteringsgrad <80%

40 VÄNTETIDER


• Den vanligaste vägen in i vårdkedjan för patienter med nyupptäckt bröstcancer är via det

allmänna programmet med mammografiscreeningen. Vårdkedjan för dessa patienter är

mycket väl upparbetad.

• Näst vanligast är remiss in från annan vårdgivare. Nationellt är det färre än 10 % som har sökt

själva direkt till bröstmottagning.

• Möjligheten att själv söka vård direkt till bröstenhet skiljer sig märkbart inom landet.

• Det finns en viss skillnad i tid från första kontakt till operation mellan de olika vägarna in i

processen. En sammanhållen process inom en specialiserad enhet avspeglas i kortare ledtider

jämfört med utredning hos annan vårdgivare innan remiss till bröstmottagning.

SLUTSATS:

• Ledtiderna från diagnostiserad cancer till primär kirurgisk behandling är fortfarande generellt

för långa och det finns betydande regionala skillnader.

• I Sverige opereras 64,4 % av patienterna inom 6 veckor räknat från första vårdkontakten.

• Målen för vad som är acceptabel väntetid skärps med införandet av Standardiserade

Vårdförlopp (SVF).

• Det finns omfattande skillnader i väntetid till strålbehandling och start av cytostatikabehandling

efter operation för de enheter som rapporterat detta. Troligen är skillnaderna inom landet ännu

större, men detta kan inte analyseras eftersom rapporteringen av efterbehandlingen har varit

bristfällig från många enheter.

Typ av kvalitetsvariabel: Process Utfärdare av variabel: EUSOMA, Socialstyrelsen Vetenskapligt underlag: Svagt, men är viktigt för vårdprocessen ur många aspekter

• Rekommendationen om multidisciplinära terapikon-ferenser (MDT) med deltagande av kirurg, onkolog, patolog, mammografiläkare och kontaktsjuksköterska följer europeiska riktlinjer och bygger på svenska och internationella erfarenheter. Syftet är att belysa pa-tientens situation från olika perspektiv vilket vanligen också leder till god följsamhet till riktlinjer och jämlik vård.

• Ibland används telemedicin för konferenserna för att mindre sjukhus skall få tillgång till alla specialiteter och på så sätt uppfylla kraven.

• Behandlingsförslag skall utformas vid multidisciplinär terapikonferens både inför behandlingsstart och efter operation.

• Konferenser, både före och efter operationen, tillämpas i mycket högre utsträckning inom bröstcancersjukvår-den än för de flesta andra cancersjukdomar.

• Socialstyrelsen har föreslagit en målnivå för multidisci-plinära terapikonferenser på 100 %.

• I figurerna redovisas andelen patienter som diskute-rades vid MDT inför behandling och efter operation. Resultaten ger en bild av om regioner och sjukhus har en struktur och process för omhändertagandet av patienter med bröstcancer och hur ofta den används.

6A. MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS FÖRE OPERATION


LÅG 90%

TAB6A-1: MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS FÖRE OPERATION, PER REGION

REGION % AV UPPGIFT SAKNAS

Sthlm/Gotland 98,8 1990 5

Uppsala/Örebro 98,6 1831 4

Sydöstra 96,9 939 4

Södra 98,7 1583 3

Västra 97,5 1585 42

Norra 97,7 744 4

RIKET 98,2 8672 62

TAB6A-2: MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS FÖRE OPERATION, PER LÄN

LÄN % AV


Uppsala 98,4 366




Kronoberg 99,4 161

Kalmar 98,4 253

Blekinge 100,0 120

Skåne 98,7 1160

Halland 94,3 317


Värmland 98,2 227

Örebro 98,4 257


Dalarna 98,5 259

Gävleborg 100,0 220


Jämtland 98,5 136


Norrbotten 98,9 179

Uppgift saknas 100,0 3

RIKET 98,2 8672

6. MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS

MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS 41

≥99% ≥90%

≥99% ≥90%

42 MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS

6B. MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS EFTER OPERATION


LÅG 90%

Vid konferensen efter operation presenteras resultatet av operationen med analyser av tumörvävnaden varvid det tas ett gemensamt beslut om patientens rekommenderade postoperativa (adjuvanta) medicinska behandling. Även beslut om eventuell ny operation kan diskuteras i vissa fall.

Efter konferensen skall patienten informeras både om operationsresultatet och rekommenderad adjuvant be-handling. Detta kan ske i ett eller två steg.

TAB6B-1: MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS EFTER OPERATION, PER REGION





Södra 99,7 1406 16

Västra 99,2 1438 5

Norra 99,6 671 4

RIKET 99,3 7820 47

TAB6B-2: MULTIDISCIPLINÄR TERAPIKONFERENS EFTER OPERATION, PER LÄN

LÄN % AV


Uppsala 99,4 339




Kronoberg 100,0 141

Kalmar 100,0 228

Blekinge 99,0 104

Skåne 99,7 1040

Halland 99,3 278


Värmland 99,0 205

Örebro 99,2 242


Dalarna 98,7 239

Gävleborg 100,0 193


Jämtland 98,3 120


Norrbotten 100,0 168

Uppgift saknas 100,0 2

RIKET 99,3 7820


• Multidisciplinära terapikonferenser säkrar en allsidig bedömning av behandlingsrekommendationer

för patienter med nyupptäckt och behandlad bröstcancer i alla stadier av sjukdomen.

• Konferenserna kan vara såväl fysiska som virtuella.

• Vi ser en påtaglig förbättring av följsamheten till genomförda konferenser som nu nästan når 100 %.

• Genom att registrera varje deltagande yrkesgrupp och profession bedömer vi att siffrorna är pålitliga.

SLUTSATS:

• Denna variabel i bröstcancerregistret har tydligt uppvisat förbättringar och för patienten ges

möjlighet till förstärkt kvalitet i bröstcancervården.

≥99% ≥90% ≥99% ≥90%

OPERATIONSVOLYMER 43

7. OPERATIONSVOLYMER

Typ av kvalitetsvariabel: Struktur Utfärdare av variabel: EUSOMA Vetenskapligt underlag: Starkt - centralisering till stora enheter ökar vårdkvaliten och minskar resursåtgången

• Operation av tidig bröstcancer innebär att tumör-området tas bort antingen som en bröstbevarande operation eller att hela bröstet avlägsnas. Om bröst-bevarande operation kombineras med strålbehandling mot kvarvarande bröstvävnad är långtidsprognosen likvärdig med den som om hela bröstet avlägsnas.

• Möjligheterna att utveckla vården och vårdprocesser ökar om operationsvolymerna är tillräckligt stora. En styrning av behandlingen mot större enheter är efter-strävansvärd både av resurs- och kvalitetsskäl. Enligt Europeiska riktlinjer bör ett bröstcentrum operera minst 150 fall per år. I Sverige uppfyller idag nära hälften av de opererande enheterna (22 av 47) denna målnivå.

• Fyra enheter har rapporterat sammanlagt 6 opererade bröstcancerfall. Troligtvis rör sig det om särskilda om-ständigheter och oväntad diagnos i samband med till exempel diagnostiska ingrepp vid enheter som annars inte bedriver bröstcancerkirurgi

TAB7-1: ANTAL KLINIKER NATIONELLT MED 10, 50, 150 ELLER FLER OPERATIONER , DIAGNOSÅR 2008-2014

DIAGNOSÅR 1-10 11-50 51-150 >150 TOTALT

2008 11 13 16 20 60

2009 7 14 15 20 56

2010 10 12 13 22 57

2011 9 10 12 23 54

2012 8 9 11 22 50

2013 4 6 12 23 45

2014 6 7 12 22 47

TAB7-2: ANTAL BRÖSTCANCEROPERATIONER PÅ OLIKA ENHETER , PER REGION OCH SJUKHUS, DIAGNOSÅR 2014

REGIONOPERERANDE SJUKHUS

ANTAL OPERERADE MED DIAGNOSÅR 2014

Sthlm/Gotland Capio St Göran 521

Danderyd 271

Karolinska 550

Sabbatsberg 2

Sophiahemmet 18

Södersjukhuset 380

Södertälje sjukhus 1

Visby 40

Uppsala/Örebro Akademiska 327

Arvika 35

Enköping 17

Eskilstuna 226

Falun 208

Gävle 191

Karlstad 169

Mora 33

Västerås 233

Örebro 248

Sydöstra Eksjö/Nässjö 67

Jönköping 114

Kalmar 142

Linköping 386

Norrköping 1

Värnamo 52

Västervik 86

Södra Halmstad 148

Helsingborg 258

Karlshamn 1

Karlskrona 105

Kristianstad 239

Ljungby 2

Lund 244

Malmö 314

Växjö 141

Västra Borås 192

Lidköping* 72

SU/Sahlgrenska 652

Skövde* 108

Uddevalla 261

Varberg 124

Norra Luleå 168

Skellefteå 42

Sollefteå 13

Sundsvall 170

Umeå 161

Örnsköldsvik 1

Östersund 118

* Samma enhet ≥150 st ≥50 st


• I patientperspektivet är samlade resurser och kompetens av betydelse för utfall och

vårdtillfredställelse.

• Då dagens bröstcancervård blir mer komplex och resurskrävande är det rimligt att

den centraliseras.

• En minimumnivå av 50 operationer per år är rimlig om vårdkedjan i övrigt är välfungerande.

Målet är minst 150 operationer per år (medelstora och stora enheter)

SLUTSATS:

• En centralisering till större enheter sker i alla regioner vilket främjar utveckling av

bröstcancerprocessen.

• 7 av 10 patienter opereras vid enheter som utför ≥50 operationer årligen.

44 OPERATIONSVOLYMER

8. BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH ONKOPLASTIKKIRURGI

Typ av kvalitetsvariabel: Process Utfärdare av variabel: EUSOMA Vetenskapligt underlag: Starkt, bröstbevarande operation är en säker metod som inte försämrar prognosen

• Bröstbevarande operation rekommenderas som förstahandsmetoden vid mindre eller medelstor tumörutbredning och kan utföras utan att prognosen på sikt äventyras. Därefter strålbehandlas bröstet efter genomgången operation. Den kirurgiska behandlingen av bröstet är densamma medan lymfkörtlarna i arm-hålan inte rutinmässigt undersöks vid enbart ductal cancer in situ. Vid ductal cancer in situ med begränsad utbredning ges ingen strålbehandling.

• Tidig upptäckt, bland annat via det allmänna pro-grammet med mammografiscreening, gör att majo-riteten bröstcancertumörer är mindre än 30 mm och lämpar sig därmed för bröstbevarande ingrepp. Den borttagna vävnaden skall inte innehålla tumörceller i snittytorna.

• Det finns skäl som förklarar att mastektomi ändå utförs trots liten tumörstorlek. Ärftlighet, tillgång till strålbehandling, möjlighet till bröstrekonstruktion och kvinnans oro bidrar till valet att ta bort hela bröstet.

Onkoplastikkirurgi syftar till att skapa ett estetiskt gott resultat på cancersidan och eventuellt även på den friska sidan utan att öka risken för tumöråterfall i bröstet. Bröstspecialistföreningen uppmuntrar sina medlemmar att tillägna sig färdigheter i onkoplastikkirurgi. Det kräver sidoutbildning vid enheter med rekonstruktiv plastikki-rurgisk kompetens. Operativ träning ges vid kurser såväl i Sverige som internationellt. Fortfarande föreligger stor regional variation avseende onkoplastikkirugi och t.ex utförd omedelbar bröstrekonstruktion.

Utförda onkoplastikkirurgiska ingrepp inklusive ome-delbara och sena rekonstruktioner rapporteras separat i bröstcancerregistret.

Onkoplastik – Rekonstruktionsregisteret är ett verktyg för kvalitetsuppföljning och förbättringsarbete. Regist-ret ger möjlighet att kartlägga nationella och regionala

skillnader i rekonstruktioner och onkoplastikkirugiska ingrepp, tidsintervaller, typer av använda rekonstruk-tionstekniker och tillgänglighet. Registret ger möjlighet att stödja forskning och utveckling kring rekonstruktiv bröstkirurgi.

8A. ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER <30MM OCH BRÖSTBEVARANDE OPERATION


LÅG 70%

• Storlek på cancer in situ är bara angiven för hälften av alla fall och bara om den är mätbar i förhållande till den invasiva cancern

• Exkluderade är de patienter för vilka det finns uppgift om storleken för cancer in situ där den överstiger 20 mm.

• Preoperativt behandlade är också exkluderade då vi har begränsad information ifall både cancer in situ och invasiv tumörväxt finns.

TAB8A-1: ANDEL PAT MED INVASIV CANCER <30MM (EXKL MULTIFOKALA OCH CANCER IN SITU>20MM) SOM GJORT BRÖSTBEVARANDE OPERATION, PER REGION

REGION % AV



Sydöstra 67,0 491

Södra 71,9 713

Västra 69,7 824

Norra 77,9 357

RIKET 76,0 4203

BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH ONKOPLASTIKKIRURGI 45

≥80% ≥70%

46 BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH ONKOPLASTIKKIRURGI

TAB8A-2: ANDEL PAT MED INVASIV CANCER <30MM (EXKL MULTIFOKALA OCH CANCER IN SITU>20MM) SOM GJORT BRÖSTBEVARANDE OPERATION, PER LÄN

LÄN % AV


Uppsala 80,3 142




Kronoberg 91,8 49

Kalmar 75,5 143

Blekinge 74,5 55

Skåne 70,6 547

Halland 75,6 164


Värmland 74,0 100

Örebro 77,7 130


Dalarna 84,8 79

Gävleborg 79,3 121


Jämtland 82,7 75


Norrbotten 83,9 93

Uppgift saknas 1

RIKET 76,0 4203

TAB8A-3: ANDEL PAT MED INVASIV CANCER <30MM (EXKL MULTIFOKALA OCH CANCER IN SITU>20MM) SOM GJORT BRÖSTBEVARANDE OPERATION, PER REGION OCH SJUKHUS

REGION OPERERANDE SJUKHUS % AV


Danderyd 79,4 141

Karolinska 90,9 274



Visby 68,8 32


Arvika 70,8 24

Eskilstuna 69,7 132

Falun 94,0 67

Gävle 79,2 120

Karlstad 75,0 76

Mora 33,3 12

Västerås 86,2 152

Örebro 77,1 131


Jönköping 70,3 74

Kalmar 74,4 86

Linköping 67,3 208

Värnamo 40,7 27

Västervik 78,2 55



Karlskrona 75,0 56


Lund 75,7 103

Malmö 76,2 143

Växjö 91,8 49


Lidköping* 77,1 48


Skövde* 65,0 60

Uddevalla 53,7 175

Varberg 87,5 80


Skellefteå 40,0 15

Sundsvall 72,6 95

Umeå 83,3 72

Östersund 83,8 74


* Samma enhet

≥80% ≥70%

≥80% ≥70%

FIG8A-1: ANDEL PAT MED INVASIV CANCER <30MM (EXKL MULTIFOKALA OCH CANCER IN SITU>20MM) SOM GJORT BRÖSTBEVARANDE OPERATION, PER REGION, DIAG-NOSÅR 2012-2014

FIG8A-2: ANDEL PAT MED INVASIV CANCER <30MM (EXKL MULTIFOKALA OCH CANCER IN SITU>20MM) SOM GJORT BRÖSTBEVARANDE OPERATION, ÖVER TID

8B. ANDEL PATIENTER MED CANCER IN SITU ≤20MM OCH BRÖSTBEVARANDE OPERATION


LÅG 70%

TAB8B-1: ANDEL PAT MED CANCER IN SITU ≤20MM (EXKL MULTIFOKALA) SOM GJORT BRÖSTBEVARANDE OPERATION, PER REGION

REGION % AV



Sydöstra 73,9 23

Södra 79,1 91

Västra 79,5 78

Norra 91,3 46

RIKET 82,8 408

8C. ANDEL OMEDELBARA REKONSTRUK-TIONER VID MASTEKTOMI

Bröstrekonstruktion innebär att en ny bröstform skapas, antingen i samband med borttagande av hela bröstet, eller i ett senare skede.

Det erbjuds och utförs främst vid enheter som har tillgång till plastikkirurgisk kompetens (specialutbildade kirurger eller i samarbete med plastikkirurger).

Plastikkirurgiska enheter är koncentrerade främst till regions- och universitetssjukhusen.

Vi redovisar dels data på omedelbara bröstrekonstruktioner och onkoplastikkirugiska ingrepp vid bröstbevarande ope-rationer gjorda i samband med primäroperationen och dels inrapporterade data över tid till rekonstruktionsregistret.

TAB8C-1: ANDEL OMEDELBARA REKONSTRUKTIONER VID MASTEKTOMI, PER REGION




Sydöstra 7,3 413 0

Södra 6,7 594 4

Västra 1,7 630 0

Norra 6,5 247 0

RIKET 8,7 3086 4

0 20 40 60 80 100

Norra

Riket

Västra

Södra

Sydöstra

Uppsala/Örebro

Sthlm/Gotland

201420132012

83,1

83,7

85,6

76,1

76,3

79,0

64,2

67,7

67,0

70,2

70,9

71,9

70,0

69,9

69,7

71,0

78,8

77,9

73,7

74,9

76,0

Procent

100.0

80.0

40.0

67,865,6

71,0 70,774,9 76,073,7

60.0

20.0

0.0

Diagonsår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Procent

≥80% ≥70%

≥10% ≥5%


TAB8C-2: ANDEL OMEDELBARA REKONSTRUKTIONER VID MASTEKTOMI, PER REGION OCH SJUKHUS

REGIONOPERERANDE SJUKHUS % AV


Danderyd 12,7 102

Karolinska 22,2 135


Visby 0,0 17


Arvika 0,0 12

Enköping 0,0 12

Eskilstuna 8,3 96

Falun 6,0 67

Gävle 0,0 70

Karlstad 1,3 77

Mora 0,0 26

Västerås 13,4 67

Örebro 3,9 103


Jönköping 3,9 51

Kalmar 4,8 62

Linköping 12,5 184

Värnamo 5,4 37

Västervik 0,0 34


Helsingborg 0,9 107

Karlskrona 1,9 53

Kristianstad 8,1 99

Lund 0,9 106

Malmö 13,0 131

Växjö 9,8 41


Lidköping* 0,0 27


Skövde* 2,2 45

Uddevalla 0,7 140

Varberg 0,0 29

Norra Luleå 8,0 50

Skellefteå 3,7 27

Sundsvall 6,2 65

Umeå 12,1 58

Östersund 0,0 36

TAB8C-3: ANTAL REGISTRERINGAR I INCA BRÖSTREKON-STRUKTION FRÅN START 2011-10-01 TILL 2014-12-31

FORMULÄR

ÅR 1 2 3 4 TOTALT

2011 20 0 6 0 26

2012 132 86 11 10 239

2013 361 302 41 85 789

2014 406 363 69 197 1035

TOTAL 919 751 127 292 2089

FIG8C-1: ANTAL REGISTRERINGAR I INCA BRÖST- REKONSTRUKTION ACKUMULERAT FRÅN START 2011-10-01 TILL 2014-12-31

TAB8C-4: ONKOPLASTIK / REKONSTRUKTION VID PRIMÄRA OPERATIONSTILLFÄLLET. FORMULÄR 1 TYP AV INGREPP PÅ CANCERSIDA, PER RAPPORTERANDE SJUKHUS FRÅN START 2011-10-01 TILL 2014-12-31

SJUKHUS

MASTEKTOMI + OMEDELBAR REKONSTRUK-

TION

PARTIELL MASTEKTOMI + ONKOPLASTIK

BRÖST- REDUKTION TOTALT

Capio St Göran 117 1 118

Falun 28 0 28

Halmstad 11 10 21

Helsingborg 37 32 69

Karlskrona 1 0 1

Karolinska 173 92 265

Kristianstad 20 71 91

Linköping 40 5 45

Lund 0 73 73

Malmö 73 7 80

SU/Sahlgrenska 3 0 3

Södersjukhuset 98 5 103

Växjö 5 7 12

TOTAL 606 303 909

2500

2000

1000

26

265

1054

2089

1500

500

0.0

Diagonsår

Antal

2011 2012 2013 2014


* Samma enhet

≥10% ≥5%

48 BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH ONKOPLASTIKKIRURGI


• Andelen bröstbevarande operationer för invasiv cancer <30 mm ligger på den undre målnivån i

4 av 6 regioner. Under en treårsperiod har en ökning skett och 7 av 20 län når 2014 upp till den

högre målnivån.

• Andelen bröstbevarande operationer för cancer in situ <20 mm ligger på den högre målnivån i 3

av 6 regioner

• Ett sannolikt skäl till skillnader mellan sjukhusen i andel bröstbevarande operationer kan vara

överenskommelser där mindre sjukhus i huvudsak remitterar kvinnor för bröstbevarande opera-

tion till större enheter där man till exempel har tillgång till preparatröntgen.

• Operationsvolymer samt antal opererande kirurger bidrar troligtvis till val av operationsmetod.

• Omedelbara rekonstruktioner har traditionellt utförts främst i Malmö och Stockholm tack vare

samarbete med plastikkirurger och en satsning på utbildning i rekonstruktiv kirurgi av bröstki-

rurger i Stockholm. Några enheter i övriga regioner där den kirurgiska kompetensen finns utför

rekonstruktiv bröstkirurgi.

• I andra delar av landet görs sannolikt en större andel rekonstruktioner i ett senare skede men re-

gistret har idag inga uppgifter om detta. Rekonstruktionsregistret uppvisar för första gången resul-

tat som tyder på en begränsad nationell användning av onkoplastikkirurgisk teknik på cancersidan

och på det andra bröstet i samband med primäroperationen.

• Hög andel bröstbevarande operationer ökar risken för att patienten opereras flera gånger.

SLUTSATS:

• Kvaliteten på utförd bröstbevarande kirurgi är hög. Mindre än 15 % av patienter som opereras med

bröstbevarande kirurgi blir reopererade.

• Majoriteten av patienter med begränsad cancer in situ opereras med bröstbevarande operation.

• Siffrorna speglar tidig upptäckt av bröstcancer där begränsad tumörväxt föreligger.

• I Stockholm/Gotland genomfördes omedelbar rekonstruktion i vart fjärde fall av mastektomi.

Flera högvolymenheter rapporterar <10% utförda omedelbara rekonstruktioner. Andelen omdel-

bara rekonstruktioner och registrerade onkoplastikkirurgiska ingrepp har ökat marginellt sedan

2013. Här föreligger förbättringspotentialer.

• I jämförelse med internationella mått är resultaten helt tillfredställande

• Resultaten ger möjlighet för enskilda enheter att analysera sin process och utfall.


50 REOPERATIONER

9. REOPERATIONER

Typ av kvalitetsvariabel: Process Utfärdare av variabel: EUSOMA Vetenskapligt underlag: Svagt, främst psykolo-giskt och resursmässigt belastande


LÅG 80%

• Ett ytterligare operativt ingrepp ”reoperation” utgör en påfrestning för patienten och innebär att behandlings-processen förlängs.

• Den enskilda enhetens resultat beror på kvaliteten i diagnostik såväl som kirurgisk teknik och patologi och illustrerar betydelsen av ett välfungerande teamarbete.

• En välfungerande diagnostik minskar risken för reoperation i många fall, men kan också leda till långa utredningstider för enstaka patienter vilket kan vara psykiskt belastande.

• För att göra en rättvis tolkning av variabeln reopera-tioner måste hänsyn tas till omfattningen av det första ingreppet. Vid bröstbevarande operation ökar risken för ytterligare en operation på grund av tumörfaktorer som inte var kända tidigare, därför måste resultatet vägas mot andelen patienter där hela bröstvävnaden avlägsnats.

• Mindre än 10 % av alla opererade patienter bör ge-nomgå en ny operation på grund av tumördata.

• Patienter med enbart cancer in situ skall särredovisas enligt europeiska riktlinjer då den lägre målnivån är något mer generös för denna patientgrupp.

TAB9A-1: ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER OCH ENBART EN OPERATION, PER REGION





Södra 89,7 1261 4

Västra 93,4 1281 4

Norra 90,1 588 0

RIKET 91,3 6977 15

TAB9A-2: ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER OCH BRÖSTBEVARANDE KIRURGI SOM ENDA INGREPP, PER REGION





Södra 83,8 800 1

Västra 88,6 745 1

Norra 85,1 390 0

RIKET 86,6 4485 5

≥90% ≥80%

≥90% ≥80%

REOPERATIONER 51

TAB9A-3: ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER OCH ENBART EN OPERATION, PER REGION OCH SJUKHUS



Danderyd 90,3 236

Karolinska 91,5 492



Visby 89,2 37


Arvika 93,3 30

Enköping 82,4 17

Eskilstuna 92,8 208

Falun 87,9 173

Gävle 91,1 180

Karlstad 88,7 150

Mora 93,9 33

Västerås 95,6 204

Örebro 92,2 205


Jönköping 90,8 98

Kalmar 92,4 131

Linköping 93,5 353

Värnamo 95,9 49

Västervik 85,2 81



Karlskrona 88,5 96


Lund 90,9 219

Malmö 87,4 277

Växjö 87,2 125


Lidköping* 93,8 65


Skövde* 91,3 92

Uddevalla 95,3 234

Varberg 94,6 111


Skellefteå 83,8 37

Sollefteå 69,2 13

Sundsvall 92,2 141

Umeå 88,3 137

Östersund 88,6 105

TAB9A-4: ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER OCH BRÖSTBEVARANDE KIRURGI SOM ENDA INGREPP, PER REGION OCH SJUKHUS



Danderyd 83,9 143

Karolinska 90,2 368



Visby 83,3 24


Arvika 90,9 22

Eskilstuna 88,4 129

Falun 83,9 124

Gävle 87,1 124

Karlstad 81,1 90

Västerås 93,8 145

Örebro 88,7 142


Jönköping 85,7 63

Kalmar 87,5 80

Linköping 88,3 197

Värnamo 84,6 13

Västervik 77,8 54



Karlskrona 80,7 57


Lund 84,7 131

Malmö 80,3 178

Växjö 83,7 98


Lidköping* 90,9 44


Skövde* 85,5 55

Uddevalla 90,1 111

Varberg 93,0 86


Skellefteå 64,7 17

Sundsvall 87,5 88

Umeå 84,5 103

Östersund 83,3 72


* Samma enhet


* Samma enhet

≥90% ≥80%

≥90% ≥80%

52 REOPERATIONER


• En välfungerande diagnostik preoperativt minskar risken för reoperation i många fall, men kan

också leda till långa utredningstider för enstaka patienter vilket kan vara psykiskt belastande.

• En allt för omfattande första operation kan också leda till ett mer gynnsamt utfall för

denna variabel eftersom reoperation baserad på tumörfaktorer vanligen är kopplat till

bröstbevarande operation.

• Sannolikt ger tabellen för patienter med enbart bröstbevarande operation en mer rättvis bild av

denna variabel.

• Den vanligaste orsaken till reoperation beror på faktorer kopplade till tumörväxten och tyder på

att det första ingreppet var otillräckligt.

• Av alla utförda bröstbevarande operationer når samtliga regioner upp till den lägre

målnivån >80%.

• I mer än hälften av de fall som blev reopererade fanns kvarvarande tumörväxt. Däremot är

variationen större på sjukhusnivå, vilket kan spegla patientvolymer och bröstprocess. Fyra av 25

enheter reopererar mer än var 4:e patient. Förbättringspotentialer finns.

SLUTSATS:

• Andelen patienter som slipper kompletterande ingrepp är drygt 90 % i Sverige, ett värde som varit

relativt konstant under de senaste åren.

• Resultaten är relativt jämt fördelade mellan olika enheter i Sverige.

AXILLKIRURGI 53

Typ av kvalitetsvariabel: Process Utfärdare av variabel: EUSOMA, Socialstyrelsen Vetenskapligt underlag: Starkt, sentinel node-tekniken minskar risk för armbesvär efter bröstcanceroperation

Information om tumörspridning till armhålans lymfkört-lar ger information om såväl prognos som vägledning för behandling. Sentinel node-tekniken har blivit en etablerad metod för att säkert få information om tumör-spridning eller inte. I Sverige erbjuds alla kvinnor denna operationsmetod när det anses lämpligt.

Införandet av sentinel node-tekniken har bidragit till en koncentrering av bröstkirurgin.

Det finns studier som indikerar att vid begränsad sprid-ning till lymfkörtlar är ytterligare operation i armhålan inte av betydelse för patientens prognos. Det pågår för närvarande ett flertal vetenskapliga studier i Sverige för att öka kunskap och beslutsunderlag för hur kirurgi i armhå-lan bäst utförs och i vilken omfattning.

Vi kommer att fortsätta se färre reoperationer pga resulta-ten från dessa studier.

10A. ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER, UTAN MISSTÄNKTA LYMF- KÖRTELMETASTASER (KLINISK N0) OCH SENTINEL NODE OPERATION


LÅG 90%

TAB10A-1: ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER OCH KLINISK N0 SOM GENOMGÅTT SENTINEL NODE-OPERATION, PER REGION





Södra 96,5 1116 2

Västra 88,9 1155 0

Norra 95,8 529 0

RIKET 93,5 6219 4

TAB10A-2: ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER OCH KLINISK N0 SOM GENOMGÅTT SENTINEL NODE-OPERATION, PER LÄN

LÄN % AV


Uppsala 94,8 252




Kronoberg 96,6 117

Kalmar 91,2 171

Blekinge 89,4 85

Skåne 97,8 822

Halland 91,4 220


Värmland 93,6 172

Örebro 95,8 192


Dalarna 94,9 175

Gävleborg 97,0 168


Jämtland 98,0 102


Norrbotten 94,6 130

Uppgift saknas 1

RIKET 93,5 6219

FIG10A-1: ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER OCH KLINISK N0 SOM GENOMGÅTT SENTINEL NODE-OPERATION, PER REGION, DIAGNOSÅR 2012-2014

10. AXILLKIRURGI

0 20 40 60 80 100

Norra

Procent

Västra

Södra

Sydöstra

Uppsala/Örebro

Sthlm/Gotland

201420132012

89,591,5

92,9

89,3

91,3

95,3

87,2

93,9

92,4

91,4

93,7

96,5

85,9

87,9

88,9

83,4

89,2

95,8

≥95% ≥90%

≥95% ≥90%

54 AXILLKIRURGI

FIG10A-2: ANDEL PATIENTER MED INVASIV CANCER OCH KLINISK N0 SOM GENOMGÅTT SENTINEL NODE-OPERATION ÖVER TID

10B. ANDEL PATIENTER SOM OPERERATS FÖR CANCER IN SITU UTAN AXILLUTRYMNING

Normalt skall patienter med ductal cancer in situ inte genomgå axillkirurgi. Vissa lägen med större och höggra-dig DCIS och risk för invasiv cancer motiverar sentinel node-operation enligt SweBCG. Då dessa fall är ovanliga presenteras endast data på nationell nivå med tidstrend.

FIG10B-1: ANDEL PAT SOM OPERERATS MED CANCER IN SITU UTAN AXILLUTRYMNING , ÖVER TID

10C. ANDEL SENTINEL NODE-OPERERADE PATIENTER MED INVASIV CANCER UTAN FUNNA LYMKÖRTELMETASTASER


LÅG 95%

TAB10C-1: ANDEL SENTINEL NODE-OPERERADE PATIENTER MED INVASIV CANCER UTAN FUNNA LYMKÖRTELMETASTASER, PER REGION OCH SJUKHUS



Danderyd 95,3 150

Karolinska 96,3 323



Visby 96,3 27


Arvika 100,0 20

Eskilstuna 98,3 121

Falun 95,8 120

Gävle 99,1 116

Karlstad 99,0 97

Mora 95,2 21

Västerås 99,3 149

Örebro 96,9 160


Jönköping 98,4 62

Kalmar 92,8 83

Linköping 96,0 226

Värnamo 96,9 32

Västervik 92,5 53



Karlskrona 98,4 61


Lund 99,2 132

Malmö 96,5 170

Växjö 98,8 85


Lidköping* 100,0 39


Skövde* 95,2 62

Uddevalla 96,4 169

Varberg 97,4 78


Skellefteå 95,5 22

Sollefteå 90,0 10

Sundsvall 96,9 97

Umeå 99,0 98

Östersund 97,2 72

100.0

80.0

40.0

82,7 84,387,7 87,3 91,3 93,5

88,4

60.0

20.0

0.0

Diagonsår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Procent

100.0

80.0

40.0

96,2 95,8 96,9 98,0 98,6 98,298,4

60.0

20.0

0.0

Diagonsår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Procent


* Samma enhet

≥98% ≥95%

AXILLKIRURGI 55


• En hög andel sentinel node-operationer för patienter utan känd spridning till armhålan speglar

vanligtvis ett välfungerande samarbete på en enhet.

• Man kan anta att enheter med hög andel sentinel node-operationer har mindre antal patienter

med rapporterade armbesvär. Svenska studier stödjer denna tolkning.

• Med införande av PROM får vi mer information om symtom efter all bröstcancerbehandling.

• Hos patienter med enbart cancer in situ är axillkirurgi motiverat i utvalda fall där risken för samti-

dig invasiv cancer är hög.

SLUTSATS:

• Teknik och strategi för axillkirurgi är etablerad och generellt väl fungerande i Sverige.

• Av de som genomgått axillkirurgi 2014 var det 71 % i hela riket som endast opererats med sentinel

node-operation, vilket var förväntat då de flesta tumörer upptäcks i ett tidigt skede utan spridning.

• Andelen patienter utan lymfkörtelspridning som genomgått sentinel node-operation är nästan

94 % i Sverige.

• De europeiska målnivåerna för andelen sentinel node-opererade av kliniskt lymfkörtelfriska

uppfylls nu trots att nivåerna är högt satta. Det finns en mindre spridning inom landet där

5 regioner av 6 uppfyller målen.

• Andelen patienter med cancer in situ som slipper axillkirurgi är betryggande hög.

56 STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION

ONKOLOGI

11. STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION

• Onkologisk medicinsk tilläggsbehandling kallas även adjuvant behandling och oftast avses postoperativ behandling med strålning, cytostatika, hormonell tilläggsbehandling eller andra mediciner.

• Enligt de nationella riktlinjerna bör den onkologiska adjuvantbehandlingen föreslås till patienten efter diskussion vid den postoperativa multidisciplinära terapikonferensen. Vid den preoperativa multi-disciplinära terapikonferensen kan även neoadjuvant behandling föreslås.

• Under denna rubrik rapporteras vanligtvis planerade eller rekommenderade medicinska tilläggsbehandlingar enligt registerdata från nyregistreringen. Centra med hög täckningsgrad vid rapporteringen av adjuvant behandling (≥80 %) används för att studera överens-stämmelsen mellan ”planerad” och ”given” adjuvant behandling.

• Ett urval av redovisningen i detta avsnitt görs på läns-nivå och skälet är att de flesta bara har en patolog- och en onkologiklinik.

Typ av kvalitetsvariabel: Process Utfärdare av variabel: EUSOMA Vetenskapligt underlag: Starkt, strålbehandling efter operation minskar risken för lokala återfall och räddar liv.


LÅG 90%

Postoperativ strålbehandling mot det opererade bröstet är rutin efter bröstbevarande operation vid invasiv cancer och i ökande omfattning även vid cancer in situ för att förhindra återfall i kvarvarande bröst. Det finns mått-liga skillnader mellan regionerna och en likriktning och generell ökning kan skönjas sedan flera år. Ung ålder är en stark riskfaktor för lokalrecidiv och det finns därför en separat analys av patienter yngre än 65 år. Det har i Sve-rige genomförts en studie av kvinnor 65 år och äldre med lågrisk bröstcancer där man avstod från strålning efter bröstbevarande kirurgi (Strålkohortstudien) och istället gav hormonell tilläggsbehandling. I flera regioner behand-las de äldre patienterna efter denna princip fortfarande.

STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION 57

TAB11A-2: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖST- BEVARANDE OPERATION OCH INVASIV CANCER, PER LÄN

ALLA65 ÅR ELLER

YNGRE

LÄN % AV % AV

Sthlm/Gotland 96,6 1044 97,9 583

Uppsala 88,3 163 98,8 85



Jönköpings 93,4 91 96,4 56

Kronoberg 95,3 86 100,0 46

Kalmar 96,7 121 100,0 61

Blekinge 90,9 44 100,0 24

Skåne 96,1 514 98,0 298

Halland 96,6 149 98,8 86


Värmland 91,2 102 100,0 50

Örebro 96,9 130 98,6 71

Västmanland 95,8 142 98,5 68

Dalarna 87,6 121 95,8 72

Gävleborg 98,2 114 100,0 57


Jämtland 97,1 69 100,0 34


Norrbotten 95,1 102 98,3 60

Uppgift saknas 1 1

RIKET 95,5 4083 98,1 2246

FIG11A-1: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBE-VARANDE OPERATION OCH INVASIV CANCER, PER REGION, DIAGNOSÅR 2012-2014

0 20 40 60 80 100

Norra

Procent

Västra

Södra

Sydöstra

Uppsala/Örebro

Sthlm/Gotland

201420132012

98,096,4

96,6

89,4

90,2

92,9

93,0

95,4

96,1

93,2

94,5

96,0

95,0

96,0

95,8

97,7

97,4

96,4

11. PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH INVASIV CANCER

TAB11A-1: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH INVASIV CANCER, PER REGION

ALLA 65 ÅR ELLER YNGRE

REGION % AV UPPGIFT SAKNAS % AV UPPGIFT SAKNAS

Sthlm/Gotland 96,6 1046 0 97,9 585 0

Uppsala/Örebro 92,9 897 1 98,7 460 1

Sydöstra 96,1 389 1 99,0 205 0

Södra 96,0 694 5 98,5 398 4

Västra 95,8 697 1 96,7 396 1

Norra 96,4 360 0 98,5 202 0

RIKET 95,5 4083 8 98,1 2246 6

≥95% ≥90%

≥95% ≥90%

58 STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION

FIG11A-2: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖST- BEVARANDE OPERATION OCH INVASIV CANCER, ÖVER TID

11B. PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION OCH CANCER IN SITU

• Enligt riktlinjerna skall patienter med cancer in situ större än 15 mm, marginal < 10 mm eller hög grad erbjudas postoperativ strålbehandling av bröstet efter bröstbevarande operation.

• Riktlinjerna har en medelhög till hög evidens och strålning halverar återfallsrisken, dock utan att påverka överlevnaden i denna grupp.

• Målnivå saknas och syftet med jämförelsen är i första hand att studera skillnader i landet.

TAB11B-1: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖST- BEVARANDE OPERATION OCH CANCER IN SITU, PER REGION




Sydöstra 76,2 42 0

Södra 67,3 98 1

Västra 68,9 106 0

Norra 77,6 58 0

RIKET 70,3 535 2

100.0

80.0

40.0

91,4 90,5 92,0 93,2 94,7 95,594,2

60.0

20.0

0.0

Diagonsår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Procent


• Grundprincipen vid bröstbevarande operation är att postoperativ strålbehandling skall ske.

• Orsaker till avsteg från detta kan vara:

- Patienten har mycket låg risk för återfall (<10 %) baserat på kända riskfaktorer (utvärderas i den

nationella Strålkohortstudien).

- Svårigheter att genomföra strålbehandling av praktiska skäl (långt avstånd, hög ålder).

- Patienten önskar avstå.

- Svårare hjärt- eller lungsjukdom.

• Patienter med cancer in situ erbjuds inte alltid strålbehandling utan det beror på riskfaktorer

för återfall.

SLUTSATS:

• Tidstrenden visar en ökning av antalet patienter som erhåller postoperativ strålbehandling mot

bröstet efter bröstbevarande operation.

• Resultatet är tillfredsställande ur ett nationellt perspektiv och samtliga regioner uppfyller

målnivåerna.

• Det finns skillnader inom landet när det gäller andel patienter som får postoperativ

strålbehandling vid cancer in situ.

STRÅLBEHANDLING EFTER BRÖSTBEVARANDE OPERATION 59

Typ av kvalitetsvariabel: process Utfärdare av variabel: EUSOMA Vetenskapligt underlag: starkt, klar överlev-nadsvinst utöver minskad risk för återfall

12A. STRÅLBEHANDLING EFTER MASTEK-TOMI VID LYMFKÖRTELMETASTASERING


LÅG 90%

Då hela bröstet opereras bort (mastektomi) anses normalt inte strålbehandling behövas. Vid spridning till lymfkört-larna bör dock strålning ges både mot bröstkorgsväggen och omgivande lymfkörtlar då starka data visar en klar överlevnadsvinst för denna åtgärd.

• Traditionellt har man tidigare inom flera regioner av-stått från strålbehandling om spridning endast funnits till enstaka lymfkörtlar.

• De europeiska målnivåerna är högt satta.

TAB12A-1: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER MASTEKTOMI VID LYMFKÖRTELMETASTASERING, PER REGION





Södra 67,7 195 1

Västra 78,0 200 0

Norra 84,6 78 1

RIKET 77,7 982 8

TAB12A-2: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER MASTEK-TOMI VID LYMFKÖRTELMETASTASERING, PER LÄN

LÄN % AV


Uppsala 84,6 52




Kronoberg 72,2 18

Kalmar 85,3 34

Blekinge 72,7 22

Skåne 66,9 142

Halland 66,7 27


Värmland 77,8 27

Örebro 87,5 24


Dalarna 74,2 31

Gävleborg 81,3 32


Jämtland 100,0 15


Norrbotten 80,0 20

RIKET 77,7 982

FIG12A-1: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER MASTEKTOMI VID LYMFKÖRTELMETASTASERING , PER REGION, DIAGNOSÅR 2012-2014

12. STRÅLBEHANDLING VID SPRIDNING TILL LYMFKÖRTLAR

0 20 40 60 80 100

Norra

Västra

Södra

Sydöstra

Uppsala/Örebro

Sthlm/Gotland

201420132012

74,477,9

78,8

84,5

78.9

81,8

77,3

84,0

79,7

60,2

62,3

67,7

66,1

66,7

78,0

72,5

77,9

84,6

Procent

60 STRÅLBEHANDLING VID SPRIDNING TILL LYMFKÖRTLAR

≥95% ≥90%

≥95% ≥90%

TAB12B-2: JÄMFÖRELSE MELLAN PLANERAD OCH GIVEN ADJUVANT STRÅLBEHANDLING, PER LÄN. DIAGNOSÅR 2013.

LÄNPLANERAD &

GIVENPLANERAD, EJ

GIVENEJ PLANERAD,

GIVENEJ PLANERAD,

EJ GIVEN TOTAL UPPGIFT SAKNAS

Sthlm/Gotland 73,4 4,2 1,0 21,4 1442 1

Uppsala 66,5 2,8 1,4 29,4 361 1

Södermanland 74,6 3,6 1,5 20,3 197 5

Kronoberg 72,7 1,4 0,7 25,2 143 0

Blekinge 57,9 6,3 0,8 34,9 126 0

Västra Götaland 63,3 3,6 1,1 31,9 1268 3

Värmland 62,1 2,5 0,4 35,0 243 1

Örebro 67,9 4,3 0,5 27,3 209 3

Västmanland 67,0 7,2 2,4 23,4 209 0

Dalarna 57,1 3,0 0,0 39,8 231 1

Gävleborg 72,3 1,5 0,5 25,7 206 1

Västernorrland 66,9 4,0 0,7 28,5 151 1

Västerbotten 76,4 1,0 0,5 22,0 191 1

Norrbotten 75,5 2,6 1,3 20,5 151 1

Östergötland, Jönköping, Kalmar, Skåne, Halland och Jämtland exkluderade pga rapporteringsgrad <80%. Av totalt 6778 fall har 5128 rapporterats i tabellen ovan.

FIG12A-2: PLANERAD STRÅLBEHANDLING EFTER MASTEKTOMI VID LYMFKÖRTELMETASTASERING, ÖVER TID

12B. LOKOREGIONAL STRÅLBEHANDLING VID LYMFKÖRTELSPRIDNING

• Nya data stödjer att man bör ge postoperativ strålbe-handling till regionala lymfkörtlar i de fall det finns spridning till lymfkörtlarna.

• Det kan finnas skäl att avstå behandlingen för patien-ter med mycket god prognos och där strålfälten kan påverka hjärtat.

• Målnivåerna är här ännu inte satta

TAB12B-1: PLANERAD LOKOREGIONAL STRÅLBEHANDLING VID LYMFKÖRTELMETASTASERING, PER LÄN

LÄN % AV


Uppsala 69,2 91




Kronoberg 62,9 35

Kalmar 76,9 39

Blekinge 66,7 27

Skåne 56,3 254

Halland 60,9 46


Värmland 72,9 48

Örebro 78,0 41


Dalarna 63,0 54

Gävleborg 81,0 58


Jämtland 75,0 32


Norrbotten 73,0 37

100.0

80.0

40.0

59,866,4

71,1 70,073,3

77,772,6

60.0

20.0

0.0

Diagonsår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Procent

61 STRÅLBEHANDLING VID SPRIDNING TILL LYMFKÖRTLAR 61


• Nya data stödjer att man bör vara särskilt aktiv med postoperativ strålbehandling i de fall det finns

spridning till lymfkörtlarna.

• Nackdelen med omfattande strålbehandling kan i första hand vara en ökad risk för hjärtbiverk-

ningar, vilket i många fall har gjort att behandlingen inte används fullt ut.

• Det är viktigt att man gör en individuell risk/nytta-analys.

• Historiskt finns det stora skillnader i traditioner för strålbehandling där södra och västra delarna av

landet har varit mer restriktiva.

SLUTSATS:

• Ingen av Sveriges regioner uppfyller de europeiska målen för strålbehandling efter mastektomi

och lymfkörtelspridning.

• Över tiden ses en ökning av andelen strålbehandlade vid mastektomi och spridning

till lymfkörtlarna. Spridningen av resultaten mellan olika regioner är fortfarande stor,

men minskar tydligt.

• Andelen patienter som erhållit lokoregional strålbehandling vid lymfkörtelspridning är omotiverat

låg med stor spridning inom landet. En förklaring är att mikrometastaser inte utgör indikation för

lokoregional strålbehandling enligt nationella riktlinjer.

• God överensstämmelse föreligger mellan planerad och given strålbehandling.

62 STRÅLBEHANDLING VID SPRIDNING TILL LYMFKÖRTLAR

HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING 63

13. HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING

Typ av kvalitetsvariabel: process Utfärdare av variabel: EUSOMA Vetenskapligt underlag: Starkt, hormonell tilläggsbehandling räddar liv

• Hormonell tilläggsbehandling ges i princip till alla patienter med östrogenreceptorpositiv (ER-positiv) bröstcancer.

• Vid cancer med låg risk för återfall (små tumörer under 1 cm utan spridning till lymfkörtlar och utan riskfaktorer) finns alternativet att inte ge hormonell tilläggsbehandling.

• Ungefär 85 % av alla bröstcancrar är östrogenkänsliga, men variationen mellan länen är relativt stor och av-speglar snarare analystekniken än en naturlig variation av tumörtyper.

13. ANDEL PATIENTER MED ÖSTROGEN-KÄNSLIG INVASIV TUMÖR MED PLANERAD HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING


LÅG 80%

Endast opererade fall. Även neoadjuvant behandlade ingår.

TAB13A-1: ANDEL PATIENTER MED ÖSTROGENKÄNSLIG INVASIV TUMÖR MED PLANERAD HORMONELL TILLÄGGS-BEHANDLING, PER REGION





Södra 82,6 1089 8

Västra 93,2 1104 3

Norra 83,1 496 4

RIKET 90,7 6023 29

TAB13A-2: ANDEL PATIENTER MED ÖSTROGENKÄNSLIG INVASIV TUMÖR MED PLANERAD HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING

LÄN % AV


Uppsala 91,8 256




Kronoberg 84,7 111

Kalmar 98,3 181

Blekinge 85,5 83

Skåne 83,3 804

Halland 77,8 212


Värmland 89,4 160

Örebro 81,5 173


Dalarna 94,8 172

Gävleborg 84,5 155


Jämtland 81,7 93


Norrbotten 80,8 130

Uppgift saknas 2

RIKET 90,7 6023

FIG13A-1: ANDEL PATIENTER MED ÖSTROGENKÄNSLIG INVASIV TUMÖR MED PLANERAD HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING, PER REGION, DIAGNOSÅR 2012-2014

0 20 40 60 80 100

Norra

Västra

Södra

Sydöstra

Uppsala/Örebro

Sthlm/Gotland

201420132012

98,198,2

98,1

88,5

87,0

88,7

91,7

92,4

93,7

81,0

81,5

82,6

89,5

92,1

93,2

81,8

83,4

83,1

Procent

≥90% ≥80%

≥90% ≥80%

FIG13A-2: ANDEL PATIENTER MED ÖSTROGENKÄNSLIG INVASIV TUMÖR MED PLANERAD HORMONELL TILLÄGGS-BEHANDLING , ÖVER TID

LÄNPLANERAD &

GIVENPLANERAD, EJ

GIVENEJ PLANERAD,

GIVENEJ PLANERAD, EJ

GIVEN TOTAL UPPGIFT SAKNAS

Sthlm/Gotland 76,0 2,4 1,3 20,4 1439 4

Uppsala 68,3 1,9 1,4 28,3 360 2

Södermanland 68,5 1,0 3,0 27,5 200 2

Kronoberg 65,7 2,1 1,4 30,8 143 0

Blekinge 59,5 0,8 1,6 38,1 126 0

Västra Götaland 69,6 2,2 1,3 26,9 1268 3

Värmland 64,3 2,9 1,2 31,6 244 0

Örebro 61,7 0,5 2,4 35,4 209 3

Västmanland 59,6 5,3 1,9 33,2 208 1

Dalarna 73,3 1,7 2,2 22,8 232 0

Gävleborg 70,2 0,0 1,5 28,3 205 2

Västernorrland 63,8 2,0 2,0 32,2 149 3

Västerbotten 66,0 2,1 3,1 28,8 191 1

Norrbotten 58,3 2,6 2,6 36,4 151 1

100.0

80.0

40.0

84,5 87,5 87,6 90,2 89,6 90,789,4

60.0

20.0

0.0

Diagonsår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Procent

64 HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING

TAB13B-3: JÄMFÖRELSE MELLAN PLANERAD OCH GIVEN HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING, GÄLLER ALLA INVASIVA TUMÖRER OAVSETT RECEPTORSTATUS, PER LÄN, DIAGNOSÅR 2013



• Vid bröstcancer med låg risk för återfall är nyttan med hormonell tilläggsbehandling lägre.

• Hormonell tilläggsbehandling ges i 5 till 10 år och kan innebära biverkningar och därför görs en

avvägning mellan nytta och risk, där olika lokala bedömningar kan ge skillnader i resultaten.

• Här presenteras data på planerad och enligt registret påbörjad behandling. det finns studier

som visar att cirka 70 % av patienterna stoppar eller gör längre avbrott i sin hormonella

tilläggsbehandling, i huvudsak på grund av biverkningar. Orsaker kommer att studeras i

kommande rapporter.

SLUTSATS:

• Samtliga regioner når de europeiska målnivåerna för planerad hormonell tilläggsbehandling

vid hormonkänslig bröstcancer, men skillnaderna är relativt stora.

• Det finns en trend till ökning och utjämning av skillnader för hormonell tilläggsbehandling.

• Skillnader speglar äldre regionala behandlingstraditioner.

• Det tycks finnas en mycket god överensstämmelse mellan planerad och startad behandling

men redovisningen torde ge en avsevärt mer positiv bild än det verkliga utfallet.

HORMONELL TILLÄGGSBEHANDLING 65

66 CYTOSTATIKABEHANDLING

14. CYTOSTATIKABEHANDLING

Typ av kvalitetsvariabel: Process Utfärdare av variabel: EUSOMA Vetenskapligt underlag: Starkt, väldokumenterade överlevnadsvinster

• Cytostatikabehandling rekommenderas i allmänhet vid bröstcancer med spridning till armhålans lymfkörtlar, men även utan lymfkörtelengagemang om tumören har svag hormonell känslighet och/eller då det före-ligger riskfaktorer.

• Behandlingen ges normalt efter operation (postope-rativ adjuvant), men i vissa fall ges behandling för att minska tumörutbredningen innan operation

• Under senare år har en utveckling mot en tumörbio-logisk indelning av bröstcancer skett vilket inneburit att vi idag talar om fem olika undergrupper (Trippel-negativ, HER2-positiv/ER-negativ, Luminal B/HER2-positiv, Luminal B/HER2-negativ och Luminal A) (se sida 33 för mer information).

• Denna indelning tillsammans med tumörens spridning har stor betydelse för ställningstagande till om cytostatika skall ges. Normalt föreslås alltid cytostatika i de tre för-sta grupperna, utom i de fall tumören är mycket liten.

FIG14A-1: ANDEL PATIENTER MED ER-NEGATIV BRÖSTCANCER >10 MM MED PLANERAD CYTOSTATIKABEHANDLING, PER REGION, DIAGNOSÅR 2012-2014

0 20 40 60 80 100

Norra

Västra

Södra

Sydöstra

Uppsala/Örebro

Sthlm/Gotland

201420132012

74,080,1

75,0

78,9

80,4

85,3

70,3

89,2

85,1

82,8

79,3

75,9

86,5

86,8

80,0

82,9

86,4

82,4

Procent

14A. ANDEL PATIENTER MED ER-NEGATIV BRÖSTCANCER >10 MM MED PLANERAD POSTOPERATIV CYTOSTATIKABEHANDLING


LÅG 80%

TAB14A-1: ANDEL PATIENTER MED ER-NEGATIV BRÖST- CANCER >10 MM MED PLANERAD CYTOSTATIKA- BEHANDLING, PER REGION

ALLA 65 ÅR ELLER YNGRE


Sthlm/Gotland 75,0 124 6 82,6 69 0

Uppsala/Örebro 85,3 143 0 96,4 83 0

Sydöstra 85,1 74 1 95,3 43 0

Södra 75,9 108 3 94,6 56 1

Västra 80,0 135 0 95,2 84 0

Norra 82,4 74 0 97,3 37 0

RIKET 80,4 658 10 93,3 372 1

≥90% ≥80%

CYTOSTATIKABEHANDLING 67

100.0

80.0

40.0

75,1 79,6 78,6 79,182,8 80,479,4

60.0

20.0

0.0

Diagonsår

Alla 65 år eller yngre

Procent

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

91,2 93,8 92,8 92,795,2 93,391,4

FIG14A-2: ANDEL PATIENTER MED ER-NEGATIV BRÖSTCANCER >10 MM MED PLANERAD CYTOSTATIKA- BEHANDLING, ÖVER TID

14B. ANDEL CYTOSTATIKABEHANDLADE VID INVASIV BRÖSTCANCER UPPDELAT PÅ NO OCH N1-3

• För att bättre studera betydelsen av spridning till lymfkörtlar för beslut om förebyggande cytostatikabe-handling så har vi valt att presentera data på samtliga opererade patienter med invasiv bröstcancer uppdelade på de utan spridning till armhålan (pN0) och de med en eller flera lymfkörtelmetastaser (pN1-3).

• Syftet är att belysa skillnader inom landet då det även här finns olika traditioner. I södra Sverige har man tidigare varit mer restriktiv till att behandla patienter med hormonkänslig cancer med cytostatika.

• Skillnaderna inom landet har tidigare varit mycket stora och arbete har skett för att likrikta de regionala och lokala vårdprogrammen.

• Dessa data visar primärt opererade patienter som även blivit axillopererade.

TAB14B-1: ANDEL PATIENTER MED PLANERAD CYTOSTATIKABEHANDLING VID INVASIV BRÖSTCANCER, PER REGION

N0 N1-3


Sthlm/Gotland 28,3 1032 22 74,7 364 10

Uppsala/Örebro 22,9 995 2 65,9 413 0

Sydöstra 28,2 497 3 74,4 227 3

Södra 30,8 825 6 51,1 333 5

Västra 27,6 872 1 60,9 325 0

Norra 31,8 400 3 73,6 148 3

RIKET 27,7 4621 37 65,7 1810 21

TAB14B-2: ANDEL PATIENTER MED PLANERAD CYTOSTATIKABEHANDLING VID INVASIV BRÖSTCANCER, PER LÄN

N0 N1-N3

LÄN % AV % AV

Sthlm/Gotland 28,3 1031 74,0 363

Uppsala 26,7 187 66,0 94



Jönköpings 31,3 134 77,3 66

Kronoberg 28,6 84 44,1 34

Kalmar 26,3 137 69,7 66

Blekinge 30,0 60 64,3 28

Skåne 33,0 609 50,8 254

Halland 20,0 175 47,8 46


Värmland 26,7 116 71,4 49

Örebro 23,9 159 63,4 41

Västmanland 19,6 148 68,1 47

Dalarna 23,6 140 53,6 56

Gävleborg 13,7 117 72,4 58


Jämtland 24,7 73 84,4 32


Norrbotten 30,4 102 64,1 39

Uppgift saknas 1

RIKET 27,7 4621 65,7 1810

LÄN PLAN & GIVEN PLAN, EJ GIVEN EJ PLAN, GIVENEJ PLAN, EJ

GIVEN TOTAL UPPGIFT SAKNAS

Sthlm/Gotland 29,3 4,6 1,4 64,7 1436 7

Uppsala 33,1 1,7 0,3 65,0 360 2

Södermanland 28,8 4,7 1,0 65,4 191 11

Kronoberg 26,6 1,4 0,7 71,3 143 0

Blekinge 25,4 0,0 0,0 74,6 126 0

Västra Götaland 28,9 1,6 0,7 68,8 1270 1

Värmland 34,3 1,7 0,4 63,6 242 2

Örebro 27,3 1,4 0,0 71,3 209 3

Västmanland 22,6 3,4 4,3 69,7 208 1

Dalarna 24,6 0,0 0,0 75,4 232 0

Gävleborg 33,5 0,5 0,5 65,5 206 1

Västernorrland 36,6 4,8 0,7 57,9 145 7

Västerbotten 40,4 0,5 0,0 59,0 188 4

Norrbotten 30,9 0,7 1,3 67,1 152 0


TAB14B-3: JÄMFÖRELSE MELLAN PLANERAD OCH GIVEN ADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING, PER LÄN, DIAGNOSÅR 2013.

68 CYTOSTATIKABEHANDLING

CYTOSTATIKABEHANDLING 69


• Observera att i kapitel 14 redovisas endast postoperativ adjuvant behandling.

Andelen neoadjuvant behandlade redovisas i kapitel 15.

• Det är svårt att fastslå vilken nivå på andelen cytostatikabehandlade som är den rimliga.

• Det finns en relativt stor samsyn att patienter med icke hormonkänslig tumör vanligen skall

erbjudas förebyggande cytostatikabehandling. Därför finns målnivåer för denna variabel.

• Det har under senaste år funnits en stigande andel patienter som erbjudits cytostatika, framför allt

i högre åldrar.

• Skillnaderna inom landet har tidigare varit mycket stora på grund av olika bedömningar av nyttan

och risker med behandlingen.

• Med de nya nationella riktlinjerna förväntas skillnaderna minska.

SLUTSATS:

• Analysen visar att 4 av 6 regioner når upp till målnivåerna för cytostatika av icke hormonkänslig

bröstcancer.

• Det finns ingen tydlig tidstrend, varken regionalt eller nationellt.

• Vid analysen av andelen patienter som erbjudits cytostatika är skillnaderna stora inom landet för

både patienter utan spridning och med lymfkörtelspridning. Detta är problematiskt och orsaker

ska analyseras djupare.

• Överensstämmelsen mellan planerad och given behandling måste anses som god.

70 NEOADJUVANT BEHANDLING

Typ av kvalitetsvariabel: Process Utfärdare av variabel: EUSOMA Vetenskapligt underlag: starkt, vid lokalt avancerad bröstcancer är neoadjuvant behand-ling vanligen nödvändig

• Kirurgi är förstahandsbehandling vid operabel bröstcancer. Andelen patienter som fått neoadjuvant behandling varierar i landet av olika orsaker.

• Neoadjuvant behandling med cytostatika ges i syfte att förbättra förutsättningarna för det kirurgiska ingreppet genom att minska tumörstorleken.

• En stor andel neoadjuvant cytostatika används inom studier eftersom metoden också erbjuder en unik möjlighet att studera tumörens svar på cytostatika.

• Deltagandet i dessa studier, som bedrivs i varierande omfattning, påverkar därmed andelen patienter som får sådan behandling och det förklarar en del av skill-naderna.

• Användandet av neoadjuvant behandling i Sverige är generellt relativt lågt och avspeglar det faktum att man saknar vetenskapliga bevis för dess fördelar för överlevnaden vid medelstora eller mindre tumörer. Neoadjuvant behandling innebär också ökad resursan-vändning t ex i form av utvärdering med bilddiagnos-tik, upprepad provtagning och diskussioner i behand-lingskonferenser.

Till patienter som av hälsoskäl inte är aktuella för primär operation är neoadjuvant hormonell tilläggsbehand-ling ett alternativ. Denna behandling är relativt sällan utnyttjad. Vissa patienter ordineras hormonell behandling istället för cytostatika, vanligen av skälet att man inte tror att patienten kan tåla cytostatika.

15A. ANDEL PATIENTER MED INFLAM-MATORISK ELLER LOKALT AVANCERAD BRÖSTCANCER (T4) SOM ERHÅLLIT NEO-ADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING


LÅG 90%

De europeiska målnivåerna visar sig i praktiken svåra att uppnå, inte minst då majoriteten av patienterna med lokalt avancerad bröstcancer är för gamla för att tåla cytostatika.

• Enligt registret finns endast totalt 103 fall med T4 som diagnostiserades 2014.

• 75 % fick inte neoadjuvant cytostatika. Sannolikt är dessa patienter med hög ålder och mycket avancerade tillstånd där man valt hormonell tilläggsbehandling eller annan behandling.

• Det finns anledning att studera användandet av neoadjuvant hormonell tilläggsbehandling och andelen patienter som når operation i kommande rapporter.

TAB15A-1: ANDEL PATIENTER MED INFLAMMATORISK ELLER LOKALT AVANCERAD BRÖSTCANCER (T4) SOM ERHÅLLIT NEOADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING, PER REGION

ALLA65 ÅR ELLER

YNGRE

REGION % AV % AV

Sthlm/Gotland 33,3 18 80,0 5

Uppsala/Örebro 25,0 20 66,7 3

Sydöstra 16,7 12 50,0 2

Södra 33,3 30 75,0 8

Västra 10,0 10 0,0 1

Norra 15,4 13 50,0 2

RIKET 25,2 103 66,7 21

15. NEOADJUVANT BEHANDLING

≥95% ≥90%

15B. ANDEL PATIENTER SOM ERHÅLLIT NEOADJUVANT CYTOSTATIKA

Syftet med denna analys är att se hur ofta cytostatika ges preoperativt istället för postoperativt för alla patienter i behov av cytostatikabehandling.

• Det finns inga starka bevis att det är någon medi-cinsk fördel att ge behandlingen innan operation för patienter som har en primärt operabel bröstcancer om inte syftet är att krympa tumören för att minska det kirurgiska ingreppet.

• Denna åtgärd är dock omdiskuterad och siffrorna speglar till stor del att bröstcancerprocesserna i Sverige idag i huvudsak är baserade på primär operation följt av eventuell postoperativ cytostatika.

TAB15B-1: ANDEL PATIENTER SOM ERHÅLLIT NEOADJUVANT CYTOSTATIKA AV DE MED PLANERAD NEOADJUVANT- OCH/ELLER POSTOPERATIV ADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING, PER REGION

REGION % AV



Sydöstra 12,9 357

Södra 21,1 541

Västra 16,3 528

Norra 12,6 270

RIKET 17,0 3033

TAB15B-2: ANDEL PATIENTER SOM ERHÅLLIT NEOADJUVANT CYTOSTATIKA AV DE MED PLANERAD NEOADJUVANT- OCH/ELLER POSTOPERATIV ADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING, PER LÄN

LÄN % AV


Uppsala 7,3 124



Jönköpings 4,1 97

Kronoberg 18,4 49

Kalmar 8,9 90

Blekinge 5,3 38

Skåne 21,6 422

Halland 27,2 81


Värmland 6,9 72

Örebro 9,7 72


Dalarna 5,5 73

Gävleborg 13,4 67


Jämtland 2,2 46


Norrbotten 12,5 64

Uppgift saknas 1

RIKET 17,0 3033

FIG15B-1: ANDEL PATIENTER SOM ERHÅLLIT NEOADJUVANT CYTOSTATIKA AV DE MED PLANERAD NEOADJUVANT- OCH/ELLER POSTOPERATIV ADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING, PER REGION, DIAGNOSÅR 2012-2014

FIG15B-2: ANDEL PATIENTER SOM ERHÅLLIT NEOADJUVANT CYTOSTATIKA AV DE MED PLANERAD NEOADJUVANT- OCH/ELLER POSTOPERATIV ADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING, ÖVER TID

0 20 40 60 80 100

Norra

Västra

Södra

Sydöstra

Uppsala/Örebro

Sthlm/Gotland

201420132012

16,419,5

24,1

6,0

8,6

9,1

13,7

14,0

12,9

13,3

19,8

21,1

10,8

9,5

16,3

10,6

8,6

12,6

Procent

100.0

80.0

40.0

12,2 11,8 12,2 12,4 14,1 17,011,9

60.0

20.0

0.0

Diagonsår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Procent

NEOADJUVANT BEHANDLING 71


• Neoadjuvant cytostatika har stor betydelse för patienter med mycket omfattande lokal eller

regional tumörväxt eftersom tumören då i många fall kan krympas och bättre förutsättningar för

det kirurgiska ingreppet skapas.

• Många av dessa patienter är av medicinska skäl inte lämpade för cytostatika och är därför

hänvisade till anpassad behandling.

• Att använda neoadjuvant cytostatikabehandling mer rutinmässigt vid mindre allvarliga tillstånd är

vanligt i många europiska länder och sker ofta i vetenskapliga studier.

• Behandling innebär flera utmaningar för vårdgivare och diskussioner pågår hur den bäst skall

användas. Det finns idag ingen målnivå angiven för denna behandling för medelstora och mindre

tumörer. Det ökade resursbehovet som neoadjuvant behandling genererar måste hanteras.

SLUTSATS:

• Lokalt avancerad bröstcancer är ovanligt i Sverige och utgör endast drygt 1 % av all nya fall.

Många av patienterna är mycket gamla och kan ha komplicerande sjukdomar och tolererar därför

inte cytostatika.

• På grund av detta ligger andelen patienter som erhållit neoadjuvant cytostatikabehandling vid

lokalt avancerad bröstcancer långt från de europeiska riktlinjerna.

• Det finns stora regionala skillnader inom landet när det gäller användandet av neoadjuvant

cytostatikabehandling, men andelen ökar generellt och 2014 fick 17 % av patienterna sin

cytostatika innan operation jämfört med 14 % år 2013.

72 NEOADJUVANT BEHANDLING

Typ av kvalitetsvariabel: Process Utfärdare av variabel: EUSOMA Vetenskapligt underlag: Starkt, trastuzumab som tillägg till cytostatika räddar liv

• Tillväxtfaktorreceptorn HER2 är en prognostisk och prediktiv faktor vid primär bröstcancer. Den måste vara kraftigt överuttryckt och/eller genamplifierad för att tillägg av antiHER2-behandling ska ha effekt och dessa tumörer benämns som HER2-positiva.

• Endast 13,8 % av alla invasiva bröstcancerfall var HER2-positiva år 2014.

• Behandlingen med trastuzumab av HER2-positiva patienter har på ett avgörande sätt förbättrat progno-sen för denna grupp patienter med annars relativt dålig prognos.

• För att behandlingen skall vara effektiv måste den ges i kombination med cytostatika.

• Vid HER2-positiv invasiv bröstcancer rekommen-deras nationellt och internationellt behandling med trastuzumab i kombination med cytostatika, under förutsättning att patienten kan tolerera det sist-nämnda. Annars bör endast patienter med mycket små tumörer (5 mm eller mindre) övervägas att undantas från behandlingen.

16. ANDEL PATIENTER MED INVASIV HER2-POS CANCER OCH PLANERAD CYTOSTATIKABEHANDLING SOM DESSUTOM PLANERAS FÅ MÅLSÖKANDE BEHANDLING


LÅG 80%

Denna analys är rekommenderad av EUSOMA och har fördelen att man då väljer att studera de patienter som överhuvudtaget kan komma ifråga för cytostatika med beaktande av patientens allmänna hälsa.

TAB16-1: ANDEL PATIENTER MED INVASIV HER2-POS CANCER OCH PLANERAD CYTOSTATIKABEHANDLING SOM DESSUTOM PLANERAS FÅ MÅLSÖKANDE BEHANDLING, PER REGION




Sydöstra 92,7 82 2

Södra 93,9 114 1

Västra 93,6 109 0

Norra 91,0 67 1

RIKET 93,9 716 8

TAB16-2: ANDEL PATIENTER MED INVASIV HER2-POS CANCER OCH PLANERAD CYTOSTATIKABEHANDLING SOM DESSUTOM PLANERAS FÅ MÅLSÖKANDE BEHANDLING, PER LÄN

LÄN % AV


Uppsala 97,1 34




Kronoberg 100,0 14

Kalmar 94,7 19

Blekinge 100,0 9

Skåne 92,7 82

Halland 95,2 21


Värmland 92,9 14

Örebro 100,0 18


Dalarna 96,8 31

Gävleborg 100,0 19


Jämtland 90,9 11


Norrbotten 88,2 17

16. MÅLSÖKANDE BEHANDLING

MÅLSÖKANDE BEHANDLING 73

≥90% ≥80%

≥90% ≥80%

FIG16-1: ANDEL PATIENTER MED INVASIV HER2-POS CANCER OCH PLANERAD CYTOSTATIKABEHANDLING SOM DESSUTOM PLANERAS FÅ MÅLSÖKANDE BEHANDLING, PER REGION, DIAGNOSÅR 2012-2014

FIG16-2: ANDEL PATIENTER MED INVASIV HER2-POS CANCER OCH PLANERAD CYTOSTATIKABEHANDLING SOM DESSUTOM PLANERAS FÅ MÅLSÖKANDE BEHANDLING, ÖVER TID

0 20 40 60 80 100

Norra

Västra

Södra

Sydöstra

Uppsala/Örebro

Sthlm/Gotland

201420132012

94,891,2

93,4

91,9

94,2

96,3

93,9

80,8

92,7

88,9

90,0

93,9

88,7

90,3

93,6

92,5

96,6

91,0

Procent

100.0

80.0

40.0

82,790,3 88,0 89,9 90,7 93,991,8

60.0

20.0

0.0

Diagonsår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Procent

TAB16-3: JÄMFÖRELSE MELLAN PLANERAD OCH GIVEN BEHANDLING MEDMÅLSÖKANDE BEHANDLING, PER LÄN, DIAGNOSÅR 2013

LÄNPLAN & GIVEN

PLAN, EJ GIVEN

EJ PLAN, GIVEN

EJ PLAN, EJ GIVEN TOTAL UPPGIFT SAKNAS

Sthlm/Gotland 7,5 0,8 1,0 90,7 1439 4

Uppsala 9,2 0,6 0,0 90,3 359 3

Södermanland 5,6 1,5 4,6 88,3 196 6

Kronoberg 6,3 0,7 0,0 93,0 143 0

Blekinge 6,3 0,8 0,0 92,9 126 0

Västra Götaland 7,1 0,6 0,7 91,6 1267 4

Värmland 5,8 1,2 0,0 93,0 243 1

Örebro 6,2 2,4 0,0 91,4 209 3

Västmanland 7,7 0,5 0,5 91,3 208 1

Dalarna 4,7 0,4 0,0 94,8 232 0

Gävleborg 15,0 0,0 0,5 84,5 206 1

Västernorrland 6,9 0,7 0,7 91,7 145 7

Västerbotten 10,0 0,5 0,5 88,9 190 2

Norrbotten 8,6 0,7 1,3 89,4 151 1

Östergötland, Jönköping, Kalmar, Skåne, Halland och Jämtland exkluderade pga rapporteringsgrad <80%. Av totalt 6751 fal har 5114 rapporterats i tabellen ovan.

74 MÅLSÖKANDE BEHANDLING


• Det finns logistiska problem vid rapporteringen av denna variabel eftersom man i många fall

måste vänta på kompletterande genanalyser. Detta har tidigare varit en stor felkälla.

• Man kan anta att kunskapen om nyttan av trastuzumab för HER2-positiv bröstcancer är väl

utbredd i landet och att patienter normalt endast undantagsvis ej får denna behandling.

• Sannolikt är målnivåerna allt för lågt satta.

SLUTSATS:

• Samtliga regioner uppfyller målnivån för trastuzumabbehandling.

• Det ses relativt små skillnader mellan regionerna.

• Det finns även här en mycket god överenstämmelse mellan rekommenderad och

given behandling.

MÅLSÖKANDE BEHANDLING 75

76 ÖVERLEVNAD

Typ av kvalitetsvariabel: Utfall Utfärdare av variabel: Socialstyrelsen Vetenskapligt underlag: Starkt, total överlevnad betraktas som det viktigaste utfallsmåttet

Överlevnaden vid bröstcancer kan beskrivas på många olika sätt och Socialstyrelsen har sedan flera år rapporterat detta och för de senaste analyserade grupperna 2008-2012 var den relativa 5-årsöverlevnaden 87,7 %.

Ett annat sätt att beskriva överlevnaden är att se hur stor andel patienter som faktiskt avlidit av bröstcancer, vilket kräver tillgång till Dödsorsaksregistret, vilket ändå kan bli missvisande eftersom det inte finns tillförlitliga data för en sådan analys.

Vi har gjort analys av överlevnaden för de patienter som diagnostiserades från 2008 till 2010 med och utan invasiv cancer. Olika biologiska undergrupper av bröstcancer och eventuell spridning till lymfkörtlar har särskilt studerats för invasiv cancer.

En egenhet med bröstcancerdiagnosen är att återfall ofta sker sent och att överlevnaden trots återfall kan vara rela-tivt lång, varför överlevnaden efter 10 år troligen betydligt bättre beskriver prognosen för denna patientgrupp.

Genom att även studera överlevnaden för de relativt få patienter som från första diagnosdatum redan har känd fjärrmetastasspridning av bröstcancern (M1) kan vi få en uppfattning hur behandlingen av metastaserad bröstcan-cer faller ut. Här är 2-årsöverlevnaden av större intresse, då det ganska väl motsvarar medianöverlevnaden för denna patientgrupp.

17. ÖVERLEVNAD

För första gången rapporteras utfallsmått i bröstcancer-registrets årsrapport.

Vi har valt att rapportera överlevnaden för patienter som drabbats av invasiv bröstcancer eller cancer in situ, med särskilda analyser av olika subtyper och stadium. För kommande år planeras att presentera skillnader i överlev-nad mellan olika regioner, men då dessa analyser kräver

en kompensering av olika underliggande faktorer, krävs då en mer djuplodande analys.

Andra utfallsmått som planeras till kommande rapporter rör patientupplevda mått avseende symptom, funktioner, livskvalitet och tillfredställelse med vården samt andel återfall i bröstcancer.

UTFALLSMÅTT

ÖVERLEVNAD 77

FAKTARUTA: Relativ överlevnad är kvoten mellan den observerade överlevnaden bland cancerpatienter och den

förväntade överlevnaden hos en jämförbar grupp i den allmänna befolkningen. Förväntad överlevnad är

beräknad med hjälp av Ederer II vilken matchar en jämförande grupp under cancerpatientens observa-

tionstid. Den grupp vi jämför med är baserad på befolkningsdata från SCB för Sverige givet samma kön,

ålder (beräknas som ((diagnosdatum – födelsedatum)/365,25) och kalenderperiod (diagnosår). Relativ

överlevnad kan tolkas som sannolikheten att överleva givet frånvaro av andra dödsorsaker. Som startda-

tum används diagnosdatum och uppföljningsdatum för censurering är 5 år efter diagnosdatum. Obser-

vationstid beräknas som (döds-/uppföljningsdatum – startdatum) +1. Ingen hänsyn har tagits till in och

utflyttning till/från Sverige.

TAB17-1: 5ÅRS RELATIV ÖVERLEVNAD FÖR PATIENTER MED DIAGNOSÅR 2008-2010

ANTAL BRÖSTCANCERFALLOBSERVERAD ÖVERLEVNAD (95%

KONFIDENSINTERVALL)RELATIV ÖVERLEVNAD (95%

KONFIDENSINTERVALL)

Invasiv cancer 20307 82,6(82-83,1) 91,1(90,5-91,6)

Enbart cancer in situ 2353 94,6(93,6-95,5) 100(99,5-100)

TAB17-2: 5-ÅRS RELATIV ÖVERLEVNAD FÖR PATIENTER DIAGNOSTISERADE 2008-2010 MED/UTAN SPRIDNING TILL LYMFKÖRTLAR OCH UPPDELAT PÅ BIOLOGISKA SUBGRUPPER, INVASIV CANCER UTAN FJÄRRMETASTASER VID DIAGNOS

SPRIDNING TILL LYMFKÖRTLAR BIOLOGISK SUBGRUPP ANTAL PATIENT

OBSERVERAD ÖVERLEVNAD (95% KONFIDENSINTERVALL)

RELATIV ÖVERLEVNAD (95% KONFIDENSINTERVALL)

Nej Trippel neg 1051 87,3(85,1-89,2) 92,6(90,3-94,7)

HER-2 pos 1217 92(90,2-93,4) 97(95,1-98,5)

ER/PgR pos, HER-2 NEG 8284 93,3(92,7-93,9) 100(99,5-100)

Ja Trippel neg 573 60,7(56,5-64,6) 65,8(61,3-70)

HER-2 pos 944 76,9(74-79,5) 81,6(78,6-84,4)

ER/PgR pos, HER-2 NEG 4141 85,6(84,5-86,7) 92,6(91,4-93,8)

4097 patienter exkluderade pga uppgift saknas angående spridning till lymfkörtlar och/eller biologisk subgrupp

78 ÖVERLEVNAD

FIG17-1: 5-ÅRS RELATIV ÖVERLEVNAD FÖR PATIENTER MED DIAGNOSÅR 2008-2010

FIG17-2: 5-ÅRS RELATIV ÖVERLEVNAD ÖVER TID UPPDELAT PÅ SPRIDD TILL LYMFKÖRTLAR ELLER INTE, INVASIV CANCER UTAN FJÄRRMETASTASER VID DIAGNOS

FIG17-3. 5-ÅRS RELATIV ÖVERLEVNAD ÖVER TID UPPDELAT PÅ BIOLOGISKA SUBGRUPPER, INVASIV CANCER UTAN FJÄRRMETASTASER VID DIAGNOS

FIG17-4: 5-ÅRS RELATIV ÖVERLEVNAD FÖR PATIENTER MED DIAGNOSÅR 2008-2010 UTAN FJÄRRMETASTASER VID DIAGNOS

0.0

20.0

40.0

60.0

80.0

100.0

0 1 2 3 4 5

Invasiv cancer Enbart icke invasiv cancer

0.0

20.0

40.0

60.0

80.0

100.0

0 1 2 3 4 5

Spridd till lymfkörtlar Inte spridd till lymfkörtlar

0.0

20.0

40.0

60.0

80.0

100.0

0 1 2 3 4 5

Fjärrmetastaser finnes Inga kända �ärrmetastaser

0.0

20.0

40.0

60.0

80.0

100.0

0 1 2 3 4 5

Trippel neg HER-2 pos

ER/PgR pos, HER-2 neg


• Vi beskriver den relativa 5-årsöverlevnaden för patienter insjuknade 2008 till 2010 med

bröstcancer utan tecken på spridning till andra organ (fjärrmetastaser) än de närmaste

lymfkörtlarna.

• Vi beskriver även den relativa 5-årsöverlevnaden vid cancer in situ.

• För patienter med fjärrmetastasering i samband med diagnosen beskrivs den relativa

2-årsöverlevnaden.

• Syftet med analysen är att se överlevnaden i stort samt i vissa riskgrupper.

SLUTSATS:

• Relativa överlevnaden för patienter med invasiv bröstcancer utan fjärrmetastasering är mycket

god i Sverige på 5 års sikt (91,1 %).

• Subtypen av bröstcancern är mycket avgörande för prognosen där trippelnegativ tumör har den

klart sämre överlevanden och den vanligare luminala bröstcancern har den bästa överlevnaden.

• Patienter med bröstcancer utan spridning till lymfkörtlarna har i regel en mycket gynnsam

prognos på 5 års sikt

• Patienter med endast cancer in situ har utmärkt prognos och vi finner ingen ökad dödlighet

jämfört med friska kvinnor i samma ålder i Sverige.

• Patienter med fjärrmetastaser vid diagnostillfället har en förhållandevis dålig prognos med en

medianöverlevnad på knappt 2 år.

ÖVERLEVNAD 79

APPENDIX

APPENDIX 81

Uppföljning

• Vid föreliggande rapport har vi valt att inte ta med information om uppföljning då inrapporteringen fortfarande har låg täckningsgrad.

• Den information som skall rapporteras från upp-följningsdata gäller återfall och pågående hormonell tilläggsbehandling.

Vårdprogram

Bröstcancer är den cancerform som först av alla fick ett vårdprogram inom varje region. Socialstyrelsens Natio-nella riktlinjer för bröstcancer, de nationella riktlinjerna utgivna av Svenska Bröstcancergruppen, SweBCG samt riktlinjer fastslagna av Svensk Förening för Bröstkirurgi (SFBK), är de dokument som beskriver bröstcancerpa-tienternas handläggning. De regionala vårdprogrammen vilka publiceras av respektive Regionalt cancercentrum (RCC) har fortfarande en roll tillsammans med eventuella lokala tillämpningar som kan krävas beroende på resurs-tillgång och liknande.

Laboratorieresultat rapporteras baserat på kvalitetsmått enligt KVAST och Svensk Förening för Patologi.

Internationellt finns europeiska riktlinjer utformade av EUSOMA. Den europeiska samarbetsorganisationen för bröstcancer där både profession och patientföreningar ingår, ställer krav på att enheter som behandlar bröstcan-cer skall delta i kvalitetssäkringsprogram.

November 2014 publicerades i RCC:s regi det natio-nella vårdprogrammet för bröstcancer vilket tillsammans med regionala tillämpningar ersätter tidigare regionala vårdprogram. http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/brost/vardprogram/

Om kvalitetsindikatorer och målnivåer

Kvalitetsindikatorer kan delas in i vad man gör (struktur), hur man gör (processmått) och vad utfallet blir (resultat-mått). I denna rapport rapporteras i huvudsak process-mått, men i framtida rapporter planeras resultatmåtten få en större plats, både vad gäller återfall i sjukdom och patientens upplevelser av behandling och vården.

Det finns idag flera organ som utfärdar kvalitetsindi-katorer och målnivåer. Vi har denna gång utgått från EUSOMA:s riktlinjer i första hand för att jämföra resultaten ur ett internationellt perspektiv. De relativt nya kvalitetsvariablerna från Socialstyrelsen överlappar till största delen och kan ibland komplettera. Det finns även sedan tidigare riktlinjer utarbetade av i första hand SFBK.

Målnivåerna har i första hand utgått från EUSOMA:s riktlinjer, men när dessa saknats har målnivåerna utgått från Socialstyrelsen eller professionen. Det är rimligt att man årligen omprövar målnivåerna med tanke på ny forskning och ändrade riktlinjer.

82 PUBLIKATIONER

• Vetenskapliga publikationer och presentationer från åren 2009-2013 baserade på Nationella bröstcancer-registret och/eller Regionala bröstcancerregister.

• Lundh MH, Lampic C, Nordin K, Ahlgren J, Bergkvist L, Lambe M, Berglund A, Johansson B. Changesin healthrelated quality of life by occupational status among women diagnosed with breast cancer— a population-ba-sed cohort study. Psychooncology. Volume 22, Issue 10, pages 2321–2331, October 2013. Epub Apr 14 2013.

• Walters S, Maringe C, Butler J, Rachet B, Barrett-Lee P, Bergh J, Boyages J, Christiansen P, Lee M, Wärnberg F, Allemani C, Engholm G, Fornander T, Gjerstorff M L, Johannesen T B, Lawrence G, McGa-han C E, Middleton R, Steward J, Tracey E, Turner D, Richards M A, Coleman M P and The ICBP Module 1 Working Group. Breast cancer survival and stage at diagnosis in Australia, Canada, Denmark, Norway, Sweden and the UK, 2000-2007: a population-based study. British Journal of Cancer (2013), 1–14

• Andersson Y, Frisell J, Sylvan M, de Boniface J, Bergkvist L. Causes of false-negative sentinel node biopsy in patients with breast cancer. Br J Surg. 2013 May;100(6):775-83. doi: 10.1002/bjs.9085. Epub 2013 Feb 22.

• Darby SC, Ewertz M, McGale P, Bennet AM, Blom-Goldman U, Brønnum D, Correa C, Cutter D, Gagliardi G, Gigante B, Jensen MB, Nisbet A, Peto R, Rahimi K, Taylor C, Hall P. Risk of ischemic heart disease in women after radiotherapy for breast cancer. N Engl J Med. 2013 Mar 14;368(11):987-98. doi: 10.1056/NEJMoa1209825.

• Hajiebrahimi MH, Bahmanyar S, Lambe M, Adolfs-son J, Fornander T, Wärnberg F, Cnattingius S. Placental weight and mortality in premenopausal breast cancer by tumor characteristics. Breast Cancer Res Treat. 2013 Jan;137(1):297-305. doi: 10.1007/s10549-012-2337-5. Epub 2012 Nov 13. ’

• Holmberg L, Wong yN, Tabár L, Ringberg A, Karlsson P, Arnesson LG, Sandelin K, Anderson H, Garmo H, Emdin S. Mammography casting-type calcification and risk of local recurrence in DCIS: analyses from a rando-mised study. Br J Cancer. 2013 Mar 5;108(4):812-9. doi: 10.1038/bjc.2013.26. Epub 2013 Jan 31.

• Nilsson MI, Petersson LM, Wennman-Larsen A, Olsson M, Vaez M, Alexanderson K. Adjustment and social support at work early after breast cancer surgery and its associations with sickness absence. Psychooncology. 2013 Jul 3. doi: 10.1002/pon.3341. Epub 2013 Jul 3.

• Sandelin K, Påhlman L, Adolfsson J, Wilkens J, Han-ning M, Löfgren L, Tomic K, Stattin P. Less variations in waiting times in breast prostate and colorectal carcinoma managment -a national survey. Abstract, ISS Helsinki 2013.

• Zetterlund L, Stemme S, Arnrup H, De Boniface J. Sentinel node metastas hos patienter med ductal cancer in situ, incidens och riskfaktorer. Abstract, Kirurgveckan i Uppsala 2013.

• Sandberg ME, Alkner S, Hartman M, Eloranta S, Ry-dén L, Ploner A, Adami HO, Hall P, Czene K. Influ-ence of radiotherapy for the first tumor on aggressive-ness of contralateral breast cancer. Int J Cancer. 2013 May 15;132(10):2388-94. doi: 10.1002/ijc.27890. Epub 2012 Oct 29.

• Wennman-Larsen A, Alexanderson K, Olsson M, Nilsson MI, Petersson LM. Sickness absence in rela-tion to breast and arm symptoms shortly after breast cancer surgery. Breast. 2013 Feb 11. doi:pii: S0960-9776(13)00008-8. 10.1016/j. breast.2013.01.006. Epub 2013 Feb 12.

• Wennman-Larsen A, Olsson M, Alexanderson K, Nils-son MI, Petersson LM. Arm morbidity and sick leave among working women shortly after breast cancer surgery. Eur J Oncol Nurs. 2013 Feb;17(1):101-6. doi: 10.1016/j. ejon.2012.05.004. Epub 2012 Jun 15.

• Zhang y, Schnabel CA, Schroeder BE, Jerevall PL, Jan-kowitz RC, Fornander T, Stål O, Brufsky AM, Sgroi D, Erlander MG. Breast cancer index identifies early-stage estrogen receptor-positive breast cancer patients at risk for early- and late-distant recurrence. Clin Cancer Res. 2013 Aug 1;19(15):4196-205. doi: 10.1158/1078-0432.CCR-13-0804. Epub 2013 Jun 11.

• Zetterlund L, Stemme S, Arnrup H, De Boniface J. Sentinel node metastas hos patienter med ductal cancer in situ, incidens och riskfaktorer. Abstract, Kirurgveckan i Uppsala 2013.

PUBLIKATIONER

PUBLIKATIONER 83

• Vichapat V, Garmo H, Holmqvist M, Liljegren G, Wärnberg F, Lambe M, Fornander T, Adolfsson J, Luchtenborg M, Holmberg L. Tumour stage affects risk and prognosis of contralateral breast cancer: Results from a large Swedish population based study. JCO Epub 2012 Aug 9.

• Høyer M et al. Change in working time in a popula-tion-based cohort of patients with breast cancer. Jour-nal of Clinical Oncology. 2012 Aug 10;30(23):2853-60. Epub 2012 July 9.

• Berglund A, Wigertz A, Adolfsson J, Ahlgren J, Fornander T, Wärnberg F, Lambe M. Impact of comorbidity on management and mortality in women diagnosed with breast cancer. Breast Cancer Res Treat. 2012;135(1):281-9. Epub 2012 Jul 26.

• Wigertz A, Ahlgren J, Holmqvist M, Fornander T, Adolfsson J, Lindman H, Bergkvist L, Lambe M. Adherence and discontinuation of adjuvant hormonal therapy in breast cancer patients: a populationbased study. Breast Cancer Res Treat. 2012 Jan 28

• Andersson Y, Frisell J, de Boniface J, Bergkvist L. Prediction of non-sentinel lymph node status in breast cancer patients with sentinel lymph node metastases: evaluation of the tenon score. Breast Cancer (Auckl). 2012;6:31-8. doi: 10.4137/ BCBCR.S8642. Epub 2012 Jan 30.

• Sandberg ME, Hall P, Hartman M, Johansson AL, Eloranta S, Ploner A, Czene K. Estrogen receptor status in relation to risk of contralateral breast cancer- a population-based cohort study. PLoS One. 2012 ;7 (10) : e46535. doi: 10.1371/ journal.pone.0046535. Epub 2012 Oct 8.

• Sandberg ME, Hartman M, Beiki Klevebring D, Eloranta S, Ploner A, Hall P, Czene K. Prognostic im-plications of es-trogen receptor pattern of both tumors in contralateral breast cancer. Breast Cancer Res Treat. 2012 Jul;134(2):793-800. doi: 10.1007/s10549-012-2096-3. Epub 2012 May 24.

• Sivik T, Gunnarsson C, Fornander T, Nordenskjöld B, Skoog L, Stål O, Jansson A. 17β-Hydroxysteroid dehy-drogenase type 14 is a predictive marker for tamoxifen response in oestrogen receptor positive breast cancer. PLoS One. 2012;7(7):e40568. doi: 10.1371/journal.pone.0040568. Epub 2012 Jul 6.

• Nilsson C, Holmqvist M, Bergkvist L, Hedenfalk I, Lambe M, Fjällskog ML. Similarities and differences in the characteristics and primary treatment of breast cancer in men and women - a population based study (Sweden). Acta Oncol 2011 Oct; 50(7):

• Høyer M, Johansson B, Nordin K, Bergkvist L, Ahlgren J, Lidin-Lindqvist A, Lambe M, Lampic C. Health-related quality of life among women with breast cancer - a population-based study. Acta Oncol 2011 Oct; 50(7): 1015-26. Epub 2011 May 23.

• Eaker S, Wigertz A, Lambert PC, Bergkvist L, Ahlgren J, Lambe M; Uppsala/Örebro Breast Cancer Group. Breast cancer, sickness absence, income and marital status. A study on life situation 1 year prior diagnosis compared to 3 and 5 years after diagnosis. PLoS One 2011 Mar 30; 6(3): e18040.

• Colzani E, Liljegren A, Johansson ALV, Adolfsson J, Hellborg H, Hall P,Czene K. Prognosis of breast cancer patients: causes of death, effect of time since diagnosis. Prognosis of breast cancer patients, age and tumor cha-racteristics. J Clin Oncol. 2011 Oct 20;29(30):4014-21. doi: 10.1200/JCO.2010.32.6462. Epub 2011. Sep 12.

• Eriksen C, Frisell J, Wickman M, Lidbrink E, Krawiec K, Sandelin K. Immediate reconstruction with im-plants in women with invasive breast cancer does not affect oncological safety in a matched cohort study. Breast Cancer Res Treat. 2011 Jun;127(2):439-46. Epub 2011 Mar 16.

• Foukakis T, Fornander T, Lekberg T, Hellborg H, Adolfsson J, Bergh J. Age-specific trends of survival in metastatic breast cancer: 26 years longitudinal data from a population-based cancer registry in Stockholm, Sweden. Breast Cancer Res Treat. 2011 May 27. Epub 2011 May 27.

• Johnsson A, Fornander T, Rutqvist LE, Olsson M. Work status and life changes in the first year after breast cancer diagnosis. Work. 2011;38(4):337-46. doi: 10.3233/WOR-2011-1137.

• McGale P, Darby SC, Hall P, Adolfsson J , Bengtsson NO, Bennet AM, Fornander T, Gigante B, Jensen MB, Peto R, Rahimi K, Taylor CW, Ewertz M. Incidence of heart disease in 35,000 women treated with radiotherapy for breast cancer in Denmark and Sweden. Radiother Oncol. 2011 Aug;100(2):167-75.

• Norenstedt S, Granath F, Ekbom A, Bergh J, Lambe M, Adolfsson J, Warnberg F, Zedenius J, Nilsson I-L. Breast cancer associated with primary hyperparathyroi-dism: a nested case control study. Clinical Epidemiol 2011;3:103–6.

• Thang VH, Tani E, Johansson H, Adolfsson J, Krawiec K, Van TT, Skoog L. Difference in hormone receptor content in breast cancers from Vietnamese and Swe-dish women. Acta Oncol. 2011 Apr;50(3):353-9.

84 PUBLIKATIONER

• Wilking U, Karlsson E, Skoog L, Hatschek T, Lid-brink E, Elmberger G, Johansson H, Lindström L, Bergh J. HER2 status in a population-derived breast cancer cohort: discordances during tumor progression. Breast Cancer Res Treat. 2011 Jan;125(2):553-61. Epub 2010 Jul 14.

• Zetterlund L, Arnrup H, De Boniface J. Sentinel node biopsi hos patienter med ductal cancer in situ. Abst-ract, Kirurgveckan i Visby 2011.

• Björkman J, Järhult J. ,Sandelin K. Varför mastektomi vid små tumörer-en titt i bröstcanceregistret. Abstract, Kirurgveckan i Visby 2011.

• Coleman MP, Forman D, Bryant H, Butler J, Rachet B, Maringe C, Nur U, Tracey E, Coory M, Hatcher J, McGahan CE, Turner D, Marrett L, Gjerstorff ML, Johannesen TB, Adolfsson J, Lambe M, Lawrence G, Meechan D, Morris EJ, Middleton R, Steward J, Richards MA, the ICBP Module 1 Working Group. Cancer survival in Australia, Canada, Denmark, Nor-way, Sweden, and the UK, 1995-2007 (the Interna-tional Cancer Benchmarking Partnership): an analysis of population-based cancer registry data. The Lancet 2011 Jan 8; 377(9760): 127-38. Epub 2010 Dec 21.

• Lambe M, Wigertz A, Holmqvist M, Adolfsson J, Bar-dage C, Fornander T, Karlsson P, Odlind V, Persson I, Ahlgren J, Bergkvist L. Reductions in use of hormone replacement therapy: effects on Swedish breast cancer incidence trends only seen after several years. Breast Cancer Res Treat 2010 Jun; 121(3): 679-83.

• Arriagada R, Johansson H, Johansson U, Fornander T, Bergh J. Adjuvant radiotherapy in breast cancer: Re-sults of the Stockholm randomised trial with 30-years of follow-up. Abstract ESTRO 2010.

• Koinberg I, Engholm GB, Genell A, Holmberg L. A health-economic evaluation of follow-up after breast cancer surgery: results of an rct study. Acta Oncol 2009; 48: 99-104.

• Fredholm H, Eaker S, Frisell J, Holmberg L, Fredriks-son I, Lindman H. Breast Cancer in young Women: Poor Survival Despite Intensive Treatment. PLoS ONE 2009; 4(11)

• Eaker S, Halmin M, Bellocco R, Bergkvist L, Ahlgren J, Holmberg L, Lambe M; on behalf of the Uppsala/Örebro Breast Cancer Group. Social differences in breast cancer survival in relation to patient manage-ment within a National Health Care System (Sweden). Int J Cancer 2009 Jan 1; 124(1): 180-7.

• Holmberg L, Adolfsson J, Mucci L, Garmo H, Adami HO, Möller H, Johansson JE, Stampfer M. Season of diagnosis and prognosis in breast and prostate cancer. Cancer Causes Control 2009 Jul; 20(5): 663-70.

• Hackshaw A, Baum M, Fornander T, Nordenskjöld B, Nicolucci A, Monson K, Forsyth s, Reczko K, Johannson U, Valnetini M, Sainsbury R. Long-term effectiveness of adjuvant goserelin in premenopausal women with early breast cancer. J Natl Cancer Inst 2009;101:341-9.

• Koscielny S, Arriagada R, Adolfsson J, Fornander T, Bergh J. Impact of tumour size on axillary involve-ment and distant dissemination in breast cancer. Br J Cancer 2009 Sep 15;101(6):902-7.

• Linderholm BK, Hellborg H, Johansson U, Elmberger G, Skoog L, Lehtiö J, Lewensohn R. Significantly hig-her levels of vacular endothelial growth factor (VEGF) and shorter survival times for patients with primary operable triple-negative breast cancer. Ann Oncol. 2009 Oct;20(10):1639-46. Epub 2009 Jun 23.

• Linderholm B, Bergqvist J, Hellborg H, Johansson U, Linderholm M , von Schoultz E, Elmberger G, Skoog L, Bergh J. Shorter survival times following endocrine therapy in oestorgen- and progesterone-receptor posi-tive breast cancer overexpressin HER2 and/or with an increased expression of endothelial growth factor. Med Oncol. 2009 Dec; 26(4):480-90.

• Tan BK, Lim GH, Czene K, Hall P, Chia KS. Do Asian breast cancer patients have poorer survival than their western counterparts? A comparison between Singapore and Stockholm. Breast Cancer Res. 2009;11(1):R4.

• Adam H, Bygdeson M, de Boniface J . The oncolo-gical safety of nipple-sparingmastectomy - a Swedish matched cohort study. Eur J Surg Oncol. 2014 Oct;40(10):1209-15. doi: 10.1016/j.ejso.2014.07.037. Epub 2014 Aug 20.

• Colzani E, Johansson AL, Liljegren A, Foukakis T, Clements M, Adolfsson J, Hall P, Czene K. Time-dependent risk of developing distant metastasis in breast cancer patients according to treatment, age and tumour characteristics. Br J Cancer. 2014 Mar 4;110(5):1378-84. doi: 10.1038/bjc.2014.5. Epub 2014 Jan 16

• EBCTCG (Early Breast Cancer Trialists’ Collabora-tive Group), McGale P, Taylor C, Correa C, Cutter D, Duane F, Ewertz M, Gray R, Mannu G, Peto

PUBLIKATIONER 85

R, Whelan T, Wang Y, Wang Z, Darby S. Effect of radiotherapy after mastectomy and axillary surgery on 10-year recurrence and 20-year breast cancer mortality: meta-analysis of individual patient data for 8135 women in 22 randomised trials. Lancet. 2014 Jun 21;383(9935):2127-35. doi: 10.1016/S0140-6736(14)60488-8. Epub 2014 Mar 19. Erratum in Lancet. 2014 Nov 22;384(9957):1848.

• Falato C, Lorent J, Tani E, Karlsson E, Wright PK, Bergh J, Foukakis T. Ki67 measured in metastatic tissue and prognosis in patients with advanced breast cancer. Breast Cancer Res Treat. 2014 Sep;147(2): 407-14. doi: 10.1007/s10549-014-3096-2. Epub 2014 Aug 17.

• Gonzalez V, Sandelin K, Karlsson A, Åberg W, Löfgren L, Iliescu G, Eriksson S, Arver B. Preoperative MRI of the breast (POMB) influences primary treatment in breast cancer: a prospective, randomized, multicenter study. World J Surg. 2014 Jul;38(7):1685-93. doi: 10.1007/s00268-014-2605-0

• Hajiebrahimi M, Cnattingius S, Lambe M, Hsieh CC, Ahlgren J, Adolfsson J, Bahmanyar S. Birth size in the most recent pregnancy and maternal mortality in premenopausal breast cancer by tumor characteristics. Breast Cancer Res Treat. 2014 Jun;145(2):471-80. doi: 10.1007/s10549-014-2956-0. Epub 2014 Apr 18.

• Hilborn E, Sivik T, Fornander T, Stål O, Nordenskjöld B, Jansson A. C-X-C ligand 10 and C-X-C receptor 3 status can predict tamoxifen treatment response in breast cancer patients. Breast Cancer Res Treat. 2014 May;145(1):73-82. doi: 10.1007/s10549-014-2933-7. Epub 2014 Apr 9.

• Karlsson E, Appelgren J, Solterbeck A, Bergen-heim M, Alvariza V, Bergh J. Breast cancer during follow-up and progression - A population based cohort on new cancers and changed biology. Eur J Cancer. 2014 Nov;50(17):2916-24. doi: 10.1016/j.ejca.2014.08.014. Epub 2014 Sep 17

• Karlsson E, Sandelin K, Appelgren J, Zhou W, Jirström K, Bergh J, Wärnberg F. Clonal alteration of breast cancer receptors between primary ductal carci-noma in situ (DCIS) and corresponding local events. Eur J Cancer. 2014 Feb;50(3):517-24. doi: 10.1016/j.ejca.2013.10.020. Epub 2013 Nov 22.

• Lundh MH, Lampic C, Nordin K, Ahlgren J, Berg-kvist L, Lambe M, Berglund A, Johansson B. Sickness absence and disability pension following breast cancer – A population based matched cohort study. Breast 2014 Dec; 23(6): 844-51. E-pub 2014 Oct 11.

• Liljegren A, Unukovych D, Gagliardi G, Bjöhle J, Wickman M, Johansson H, Sandelin K. No difference in dose distribution in organs at risk in postmastec-tomy radiotherapy with or without breast implant reconstruction. Radiat Oncol. 2014 Jan 9;9:14. doi: 10.1186/1748-717X-9-14.

• Sackey H, Magnuson A, Sandelin K, Liljegren G, Bergkvist L, Fulep Z, Celebioglu F, Frisell J. Arm lymphoedema after axillary surgery in women with in-vasive breast cancer. Br J Surg. 2014 Mar;101(4):390-7. doi: 10.1002/bjs.9401.

• Sjöström M, Hartman L, Grabau D, Fornander T, Malmström P, Nordenskjöld B, Sgroi DC, Skoog L, Stål O, Leeb-Lundberg LM, Fernö M. Lack of G protein-coupled estrogen receptor (GPER) in the plasma membrane is associated with excellent long-term prognosis in breast cancer. Breast Cancer Res Treat. 2014 May;145(1):61-71. doi: 10.1007/s10549-014-2936-4. Epub 2014 Apr 9

• Stålhammar G, Rosin G, Fredriksson I, Bergh J, Hart-man J. Histopathology. Low concordance of biomar-kers in histopathological and cytological material from breast cancer. 2014 Jun;64(7):971-80. doi: 10.1111/his.12344. Epub 2014 Feb 5.

• Wärnberg F, Garmo H, Emdin S, Hedberg V, Adwall L, Sandelin K, Ringberg A, Karlsson P, Arnesson LG, Anderson H, Jirström K, Holmberg L. Effect of radiotherapy after breast-conserving surgery for ductal carcinoma in situ: 20 years follow-up in the randomized SweDCIS Trial. J Clin Oncol. 2014 Nov 10;32(32):3613-8. doi: 10.1200/JCO.2014.56.2595. Epub 2014 Oct 13.

• Zetterlund L, Stemme S, Arnrup H, de Boniface J. Incidence of and risk factors for sentinel lymph node metastasis in patients with a postoperative diag-nosis of ductal carcinoma in situ. Br J Surg. 2014 Apr;101(5):488-94. doi: 10.1002/bjs.9404. Epub 2014 Feb 3.

86 REFERENSER

1. Öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård. Jämfö-relser mellan landsting. Socialstyrelsen: Artikelnum-mer 2013-12-1, ISBN 978-91-7555-111-1. SKL: ISBN: 978-91-7585-008-5

2. Tabár, L et al. Swedish two.county trial: impact of mammographic screening on breast cancer mortality during 3 decades. Radiology. 2011;260(3):658-663.

3. Stephen B. Edge, et al. Using the American Col-lege of Surgeons Cancer Registry to Drive Quality. J Oncol Pract. May 2013; 9(3): 149–151

4. www.skl.se Öppna jämförelser av cancersjukvår-dens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2011. Sveriges kommuner och landsting 2011. http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc40010_1.pdf.

5. Eaker, S., et al., Regional differences in breast cancer survival despite common guidelines. Cancer Epide-miol Biomarkers Prev, 2005. 14(12): p. 2914–8.

6. Malin, J.L., et al., Quality of breast cancer care: what do we know? J Clin Oncol, 2002. 20(21): p. 4381–93.

7. Eaker, S., et al., Differences in management of older women influence breast cancer survival: results from a population-based database in Sweden. PLoS Med, 2006. 3(3): p. e25.

8. Gennari R, et al. Breast carcinoma in elderly woman: features of disease presentation, choice of local and systemic treatments compared with younger postmenopausal patients. Cancer 2004; Sep 15;101(6):1302-10.

9. Fisher, B., et al., Twenty-year follow-up of a ran-domized trial comparing total mastectomy, lum-pectomy, and lumpectomy plus irradiation for the treatment of invasive breast cancer. N Engl J Med, 2002. 347(16): p. 1233–41.

10. Veronesi, U., et al., Twenty-year follow-up of a ran-domized study comparing breast-conserving surgery with radical mastectomy for early breast cancer. N Engl J Med, 2002. 347(16): p. 1227–32.

11. Andersson y, de Boniface J, Jönsson PE, Ingvar C, Liljegren G, Bergkvist L, Frisell J; on behalf of the Swedish Breast Cancer Group and the Swedish Society of Breast Surgeons.Axillary recurrence rate 5 years after negative sentinel node biopsy for breast cancer. Br J Surg.2012 Feb;99(2):226-231. doi: 10.1002/bjs.7820. Epub 2011 Dec 19.

12. Goyal A, Newcombe RG, Chhabra A, Mansel RE; ALMANAC Trialists Group. Factors affecting failed localisation and false-negative rates of sentinel node biopsy in breast cancer--results of the ALMANAC validation phase. Breast Cancer Res Treat. 2006 Sep;99(2):203-8. Epub 2006 Mar 16.

13. Svenska BröstcancerGruppen, SweBCG, (2013) Na-tionella riktlinjer för bröstcancer. DOI: http://www.swebcg.se.

14. Svensk Förening för Bröstkirurgi, SFBK,(2009) Rikt-linjer för bröstcancerkirurgi i Sverige http://www.svenskkirurgi.se/brost/.

15. The British Association of Surgical Oncology Gui-delines for the management of breast cancer (2009 revision). BASO Breast Specialty Group. Eur J Surg Oncol, 2009. 35 Suppl 1:1-22.

16. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2013 – Stöd för styrning och ledning – Preliminär version

17. Socialstyrelsen (2007 Nationella riktlinjerför bröst-cancersjukvård. Medicinskt och hälsoekonomiskt faktadokument www.socialstyrelsen.se.

18. Svensk Förening för Patologi: KVAST / Bröstpato-logi www.svfp.se.

19. Voogd, A.C., et al., Differences in risk factors for local and distant recurrence after breast-conserving therapy or mastectomy for stage I and II breast can-cer: pooled results of two large European randomized trials. J Clin Oncol, 2001. 19(6): p. 1688-97.

20. Liukkonen S, Leidenius M, Saarto T, Sjöström-Matt-son J. Breast cancer in very young women. Eur J Surg Oncol. 2011 Sep 19. [Epub ahead of print] PMID: 21937191 [PubMed - as supplied by publisher].

REFERENSER

21. van de Vrande S, et al. The value of intraoperative frozen section examination of sentinel lymph nodes in breast cancer. Eur J Surg Oncol. 2009. 35(3):276-80.

22. Early Breast Cancer Trialists’ Collaborative Group (EBCTCG). Effects of radiotherapy and of differen-ces in the extent of surgery for early breast cancer on local recurrence and on 15-year survival: an overview of the randomised trials. Lancet 2005; 366: 2087-2106

23. Early Breast Cancer Trialists’ Collaborative Group (EBCTCG). Effect of radiotherapy after breast-con-serving surgery on 10-year recurrence and 15-year breast cancer death: meta-analysis of individual patient data for 10 801 women in 17 randomised trials. Lancet 2011; 378: 1707-60 DOI: 10.1016/S0140-6736(11)61629-2.

24. Early Breast Cancer Trialists’ Collaborative Group (EBCTCG). Overview of the randomized trials of ra-diotherapy in ductal carcinoma in situ of the breast. JNCI Monographs 2010, 41: 162-177.

25. Early Breast Cancer Trialists’ Collaborative Group EBCTCG. Comparisons between different po-lychemotherapy regimens for early breast can-cer: meta-analyses of long-term outcome among 100000 women in 123 randomised trials. Lancet. DOI:10.1016150140-6736(11) 61625-5 (published online 6 Dec 2011).

26. Dowsett M, Cuzick J, Ingle, J, Coates A, Forbes J, Bliss J, Buyse M, Baum M, Buzdar A, Colleoni M, Coombes C, Snowdon C, Gnant M, Jakesz R, Kauf-mann M, Boccardo F, Godwin J, Davies C, Peto R. Meta-analysis of breast cancer outcomes in adjuvant trials of aromatase inhibitors versus tamoxifen. J Clin Oncol 2010; 28: 509-518.

27. Early Breast Cancer Trialists’ Collaborative Group (EBCTCG). Relevance of breast cancer hormone receptors and other factors to the efficacy of adjuvant tamoxifen: patient-level meta-analysis of randomised trials. Lancet 2011; 378: 771-84 DOI: 10.1016/S0140-6736(11)60993-8.

28. Baselga J, Perez EA, Pienkowski T, Bell R. Adjuvant trastuzumab: a milestone in the treatment of HER-2-positive early breast cancer. Oncologist. 2006; 11 Suppl 1:4-12.

29. Vrijens, F, Stordeur, S, Beirens, K., Devriese, S, Van Eycken, E, Vlayen, J. Effect of hospital volume on processes of care and 5-year survival after breast cancer: A population-based study on 25 000 women. Breast, Volume 21, Issue 3, June 2012, Pages 261-266

30. Wilson AR, Marotti L, Bianchi S, Biganzoli L, Claassen S, Decker T, Frigerio A, Goldhirsch A, Gustafsson EG, Mansel RE, Orecchia R, Ponti A, Poortmans P, Regitnig P, Rosselli Del Turco M, Rutgers EJ, van Asperen C, Wells CA, Wengström y, Cataliotti L; EUSOMA (European Society of Breast Cancer Specialists). The requirements of a specialist Breast Centre. Eur J Cancer. 2013 Nov;49(17):3579-87. doi: 10.1016/j.ejca.2013.07.017. Epub 2013 Aug 19

REFERENSER 87

Gra

fisk

form

givn

ing:

tina

lindh

olm

.se

rapport frÅn nationella sammanfattning ...gul/grön markering sammanfattning bröstcancer nationell...

Documents