mölndalsån vid gröens utlopp · 2015-08-20 · inventering och bedömning av naturvärden...

Inventering och bedömning av naturvärden

Gröen, sundet vid Alehagen i maj 2009. Foto: Anna Henricsson, Medins Biologi AB.

Medins Biologi AB2009-06-09

Anna HenricssonIngemar Abrahamsson

Robert Rådén

Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40, fax 031-88 41 72 info@medins-biologi www.medins-biologi.se

Mölndalsån vid Gröens utlopp

Innehåll

Inledning ......................................................................................................................... 4Beskrivning av området .................................................................................................. 4Metodik ........................................................................................................................... 5

Biotopkartering.......................................................................................................... 5Bottenfauna ............................................................................................................... 5Eftersök av kräftor och stormusslor .......................................................................... 6Utvärdering och bedömningar................................................................................... 6

Resultat och beskrivningar.............................................................................................. 7Vatten- och närmiljöer............................................................................................... 7Bottenfauna ............................................................................................................... 9Eftersök av kräftor och stormusslor ........................................................................ 10

Bedömningar................................................................................................................. 11Påverkan och naturvärden ....................................................................................... 11Betydelse för biologisk mångfald ........................................................................... 11

Referenser ..................................................................................................................... 12

Bilaga 1 - Biotopkartering ............................................................................................ 13Bilaga 2 - Bottenfaunaundersökning ............................................................................ 19Bilaga 3 - Klassificering av betydese för biologisk mångfald ..................................... 29

4

Medins Biologi AB 2009

Inledning

I anslutning till Gröens (Landvettersjöns) utlopp planerar Härryda kommun att utföra åtgärder för att minska riskerna för översvämningar vid högflöden. Denna rapport syftar till att redovisa naturförhållandena och bedöma naturvärdena längs de två delsträckor där åtgärder planeras. På uppdrag av Härryda kommun har Medins Biologi AB utfört biotop-kartering och bottenfaunainventeringar samt gjort eftersök av kräftor och stormusslor.

Beskrivning av området

Mölndalsån ingår i Göta älvs flodområde och har sitt källområde 120 m ovan havet kring Östra och Västra Nedsjöarna. Det aktuella området vid Gröens utlopp är beläget i Mölnlycke i Härryda kommun inom Västra Götalands län (figur 1). Längs det undersökta området utgörs åns omgivningar huvudsakligen av lövskog och villabebyggelse och ome-delbart nedströms ligger Mölnlycke fabriker.

Figur 1. Gröen (Landvettersjön) med utloppet i Mölndalsån.

Kartex kartbildKartex kartbildKartex kartbildKartex kartbildUrsprung: västra götalands län.rik ©Lantmäteriverket, Gävle, 2009

Skala 1:17328

X=6396975m Y=1280020m

500 m

5


Metodik

Biotopkartering

Sundet vid Alehagen och Mölndalsån nedströms Gröens utlopp (figur 2) karterades den 12 maj 2009 med en förenklad variant av metoden för biotopkartering av vattendrag som finns beskriven i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. En modifierad me-todik såtillvida att omgivning och eventuella tillflöden inte karterades. De uppgifter som registrerades vid inventeringen framgår av bilaga 1.

Bottenfauna

Provtagningarna utfördes den 12 maj 2009. Vid sundet vid Alehagen togs fem delprover med en Ekmanhämtare med provytan 0,0215 m2 enligt den standardiserade metoden SS 028190. Provtagningen följde även anvisningarna i Naturvårdsverkets Handbok för mil-jöövervakning (Naturvårdsverket 1996). Provpunkternas lokalisering visas i figur 2. För att komplettera undersökningen gjordes även en kvalitativ inventering av bottenfauna längs sundets stränder. Insamlingen av bottenfauna gjordes med håvning samt genom plockning på vegetation och stenar. Den kvalitativa provtagningen har som syfte att samla in så många arter som möjligt.

Vid provtagningen i Mölndalsån nedströms Gröen uppmättes en tio meter lång sträcka och inom denna togs fem prov (figur 2). Proverna togs enligt en standardiserad spark-metod (SS-EN 27 828) samt enligt rekommendationerna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rördes upp med foten. Förutom de fem proven togs också ett kvalitativt prov genom att med ca 30 små och riktade delprov samla in djur från samtliga substrat som fanns på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Vid analy-sen på laboratoriet dokumenterades endast arter/taxa som inte hittades i de fem proven.

Samtliga prover konserverades i 70 % etanol. På laboratoriet sorterades djuren ut under stark belysning och identifierades med hjälp av ljus- och preparermikroskop. Mer exakta lokalangivelser med fotodokumentation finns i bilaga 2 tillsammans med artlistor och den lokalbeskrivning som upprättades i enlighet med Naturvårdsverkets handbok för miljö-övervakning.

6


Eftersök av kräftor och stormusslor

Bottnarna längs de två delsträckorna (sundet vid Alehagen och Mölndalsån nedströms Gröen) genomsöktes genom snorkling efter stormusslor och kräftor den 12 maj (figur 2).

Utvärdering och bedömningar

I bilaga 1 redovisas de uppgifter som registrerades i samband med biotopkarteringen. I bilaga 2 redovisas och utvärderas resultaten från bottenfaunaundersökningen kortfattat. Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Enligt bedömningsgrunderna för vattendrag används ASPT-index (Average Score Per Taxon) för att klassa allmän ekologisk kvalitet, DJ-index (Dahl & Johnson) för att påvisa eutrofiering samt MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) och MILA (Multi-metric Index for Lake Acidification) för att klassa graden av surhet.

Förutom den klassning som gjorts med hjälp av dessa index har även ett antal andra index och förekommande indikatorarter använts för att göra en expertbedömning. Vid denna

Figur 2. Gröens utlopp i Mölndalsån med de två inventerade sträckorna (sundet vid Alehagen och Mölndalsån nedströms Gröen). Inventeringen omfattade biotopkartering, kvalitativa bottenfaunaprov och eftersök av kräftor och stormusslor (mellan röda streck) samt kvantitativa bottenfaunaprov (sparkprovtagning vid röd pil och Ekmanhugg vid svarta kryss) . Skala 1:10000.

x

xxx x

7


expertbedömning har vi också vägt in kända förhållanden på och kring lokalen samt vår erfarenhet från andra liknande lokaler. De ytterligare index som har använts vid expert-bedömningen beskrivs i rapporten ”Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar” (Medin m fl 2009) där de kriterier som använts för bedömningen av faunans påverkans-grad och naturvärden redovisas.

I bilaga 3 redovisas klassificeringen av betydelse för biologisk mångfald. Bedömnings-grunderna, som baseras på kriterierna mångformighet, raritet och påverkansgrad, har framtagits av Medins Biologi.

Resultat och beskrivningar

Vatten- och närmiljöer

Områdena i Gröen och Mölndalsån biotopkarterades längs två delsträckor (figur 2). Resultaten redovisas i bilaga 1. I sundet vid Alehagen (figur 3a) bestod bottensubstratet främst av sand och grus. Stora delar av bottnarna täcktes av findetritus. Vattenståndet var medelhögt och medeldjupet ca 1,2 m. Vattenvegetation var rikligt förekommande och bestod vid inventeringstillfället huvudsakligen av strandpryl, men också nålsäv, hårslinga och näckrosor förekom (figur 4). En viss påväxt av trådformiga alger noterades. Sydöstra stranden var bevuxen av ett bladvassbälte och vid nordvästra stranden växte främst vat-tenklöver och sjöfräken. Beskuggningen var obefintlig och förekomsten av död ved var riklig. Närmiljön utgjordes av flerskiktad lövskog och blandskog samt längs nordöstra stranden även av artificiell mark i form av tomtmark med bebyggelse och väg. Skydds-

Figur 3. De karterade sträckorna längs a) sundet i Gröen och b) Mölndalsån nedströms Gröens utlopp. Foto: Anna Henricsson, Medins Biologi AB.

a) b)

8


zonen mot dessa var måttlig. Från området med bebyggelse mynnade ett flertal gamla avloppsrör under vattnet (figur 5). Sträckan bedömdes vara obetydligt rensad och var homogen med avseende på den fysiska miljön. Förutsättningarna för lek- och uppväxt för öring bedömdes som mindre bra.

Vid sträckan i Mölndalsån var vattnet huvudsakligen svagt strömmande med bottensub-strat som främst bestod av block och sten med inslag av grus och sand. Vattenståndet var medelhögt med ett medeldjup på ca 1 m. Beskuggningen på sträckan var måttlig. Vegeta-tion förekom sparsamt och bestod av enstaka mossor. Förekomsten av död ved var mått-lig. Närmiljön utgjordes av flerskiktad lövskog samt artificiell mark bestående av väg. Skyddszonen mot väg var liten. Sträckan bedömdes vara betydligt rensad och uppvisade liten mångsidighet med avseende på den fysiska miljön. Förutsättningarna för lek- och uppväxt av öring bedömdes som mindre bra.

Figur 5. Ett flertal gamla avloppsrör mynnade under vattnet från området med bebyg-gelse i sundet vid Alehagen. Foto: Robert Rådén, Medins Biologi AB.

Fig 4. Vegetationen på bottnarna dominerades av strandpryl (vänster). Annan undervattensvegeta-tion som noterades vid snorklingen var näckrosor (ovan), nålsäv och hårslinga. Foto: Robert Rådén, Medins Biologi AB.

9


Bottenfauna

I sundet vid Alehagen togs fem hugg med en Ekmanhämtare (figur 2). Botten dominera-des av sand med inslag av grova och fina block (bilaga 2, sid 26). Bottenvegetationen var riklig och bestod främst av rosettväxter (strandpryl och nålsäv) men också långskottsväx-ter (hårslinga) och flytbladsväxter (näckros) (figur 4). På botten fanns rikligt med finde-tritus och måttligt med grov detritus. I vattnet fanns sparsamt med fin och grov död ved.

Bottenfaunasamhället måttligt artrikt och individtätheten låg. Sammanlagt påträffades 23 taxa i de fem proverna (bilaga 2, sid 23). En kraftig dominans av den mycket försurnings-känsliga dagsländan Caenis luctuosa samt fjädermyggslarver (familjen Chironomidae) gav en låg diversitet. Förekomsten av den känsliga dagsländan visar att ingen påverkan av surt vatten förelåg och förhållandena bedömdes vara nära det neutrala. Förekomsten av föroreningskänsliga arter, t ex nattsländan Oecetis testacea, visade att bottenfaunan inte var påverkad av näringsämnen och/eller organiskt material och statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför vara hög. Vid snorklingen noterades rikligt av den fil-trerande nattsländan Neureclipsis bimaculata (figur 6). Vid den kvalitativa inventeringen i sundet tillkom hela 18 taxa (bilaga 2, sid 24) vilket kan ses som väntat då håvningen längs stränderna och i vassbältet undersökte andra typer av biotoper än huggen på den homogena sandbottnen.

I Mölndalsån nedströms Gröen togs kvantitativa sparkprov och ett kvalitativt sökprov (figur 2). Vattnet svagt strömmande och bottensubstratet bestod främst av grov och fin sten samt sand med inslag av grus (bilaga 2, sid 27). Bottenvegetationen var sparsam och bestod av enstaka mossor. På botten fanns rikligt med fin detritus och sparsamt med grov detritus. I vattendraget förekom sparsamt med fin och grov död ved.

Figur 6. Vid snorkling i sundet i Gröen noterades rikligt med nät av den filtrerande nattsländan Neureclipsis bimaculata på bryggpålar och vegeta-tion. Foto: Robert Rådén, Medins Biologi AB.

10


Bottenfaunasamhället var måttligt artrikt och individtätheten låg. Sammanlagt påträffa-des 27 taxa i de fem proverna (bilaga 2, sid 31). En dominans av dagsländor av släktena Centroptilum och Caenis samt fjädermyggslarver (familjen Chironomidae) gav en mått-ligt hög diversitet. Förekomsten av flera föroreningskänsliga arter visade att bottenfau-nan inte var påverkad av näringsämnen och/eller organiskt material och statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför vara hög. Bland sländorna förekom bl a den försurningskänsliga dagsländan Caenis luctuosa vilket motiverar att förhållandena be-dömdes vara nära det neutrala med avseende på surhet. Vid den kvalitativa inventeringen påträffades ytterligare fem taxa (bilaga 2, sid 25).

Den ovanliga bäckbaggen Stenelmis canaliculata påträffades vid provtagningen i Möln-dalsån. I sundet vid Alhagen förekom den ovanliga snäckan Gyraulus crista. Sammanta-get bedöms de undersökta sträckorna inte ha några förhöjda naturvärden med avseende på bottenfaunan.

Eftersök av kräftor och stormusslor

Vid eftersöket påträffades inga flodkräftor (Astacus astacus) eller stormusslor, däremot förekom signalkräftor (Pasifastacus leniusculus) såväl i sundet vid Alehagen som vid lokalen i Mölndalsån (bilaga 1, sid 17 och 18). Rikligt med bohålor noterades också i sundet vid Alehagen.

Figur 7. Lokalen för kvantitativ prov-tagning av bottenfauna i Mölndalsån nedströms Gröen. Foto: Anna Hen-ricsson, Medins Biologi AB.

11


Bedömningar

Påverkan och naturvärden

De inventerade sträckorna av Gröen och Mölndalsån är måttligt näringsrika med svagt strömmande vatten. Även i övrigt kan vattnet i ån sägas ha god kvalitet. Närmiljöerna utgörs främst av lövskog samt artificiell mark i form av tomtmark och väg. Den invente-rade delen av Mölndalsån är påverkad av rensning samt dämning och reglering från den nedströms belägna dammen vid Mölnlycke fabriker (figur 8).

De två inventerade delsträckorna var måttligt artrika med avseende på bottenfauna. Två ovanlig arter påträffades, däremot inga rödlistade arter, och sammantaget bedömdes bot-tenfaunan ha naturvärden i övrigt. Bottenfaunasamhället bedömdes ha hög status med avseende på eutrofiering. Förhållandena bedömdes vara nära neutrala med avseende på surhet.

De inventerade sträckorna hyser signalkräfta. Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) är en främmande art och kommer ursprungligen från Nordamerika. Den första utsättningen i Sverige skedde i slutet av 1950-talet och arten finns nu i stora delar av Sverige. Den planterades in då man ville ha större kräftfångster, men har visat sig ge stora problem då den orsakar att den inhemska flodkräftan försvinner. Den är smittobärare av kräftpest samt en starkare konkurrent gentemot flodkräftan. Förekomst av främmande art får anses som negativt med avseende på naturvärde.

Betydelse för biologisk mångfald

De två inventerade delsträckorna (sundet vid Alehagen och Mölndalsån nedströms Grö-en) bedöms ha måttlig betydelse för biologisk mångfald. Mångformigheten bedöms som liten till måttlig och påverkan förekommer i närmiljöer och vatten.

Figur 8. Dammen vid Mölnlycke fabriker. Foto: Anna Henricsson, Medins Biologi AB.

12


Referenser

Medin, M. m fl. 2009. Bedömningsgrunder för bottenfauna - Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottefauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB.

Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913.

Naturvårdsverket 2007. Bilaga A - bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Ur:Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i över-gångszoner. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattensförekomster kan bestäm-mas och följas upp. Naturvårdsverket, handbok 2007:4, utgåva 1, december 2007.

Svensk författningssamling. 2007. Artskyddsförordning. SFS 2007:845

13


Bilaga 1

Biotopkartering

14


MetodikKarteringen utfördes genom observationer i fält enligt metoden för biotopkartering av vattendrag

som finns beskriven i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning.

Förklaringar

Lokaluppgifter

Död ved Anges som sparsam förekomst (<6 stockar/100m); måttlig förekomst (6-25 stockar/100m); riklig förekomst (>25 stockar/100m).

Strukturelement Anger om nedanstående strukturelement finns inom sträckan.

Nacke Förekomst av ström- eller forsnacke (<30 m) på en lugnflytande sträcka.

Hölja Förekomst av lugnflytande vatten (<30 m) på en ström- eller forssträcka.

Kvillområde Ett kvillområde innebär att vattendraget delar upp sig på minst tre fåror.

Sjöut- & sjöinlopp Den plats där en sjö har sitt utlopp respektive det område där ett vattendrag mynnar i en sjö.

Sammanflöde Där två vattendrag flyter samman (ARO >20 km2)

Korvsjö Om det finns korvsjöar i anslutning till sträckan anges detta.

Delta Endast större deltan (minst 1 hektar). De kan vara uppbyggda av minerogent eller organiskt material.

Brink nipa, skredärr Rasbranter i sandavlagringar på stranden.

Källa Utströmningsområden i form av källor.

Stensättningar Om de utgör potentiella häckningsplatser för strömstare eller forsärla.

Dammrest Övriga dammrester.

Annat Exempelvis bäverdamm, översilade klippor, blockrika sträckor, fall, vegetationsfattiga stränder.

Påverkan

Vandringshinder: Typ av vandringshinder för fisk samt om de är definitiva eller partiella hinder anges.

Reglering: Vattenstånd och vattenföring är påverkade av uppströms (eller nedströms) belägna dammar.

Kanalisering: Rätad och (vanligen) fördjupad fåra.

Rensning: Anges om sträckan är rensad med avseende på sten/block eller vegetation (om möjligt anges grad av

rensning som svag/stark/omgrävd).

Damm: Anges om dammkonstruktion finns på sträckan. Typ av damm anges under övrigt/kommentar.

Dämning: Anges om vattenstånd/vattenhastighet är påverkad av nedströms liggande fördämning.

Vattenkemisk: Typ av vattenkemisk påverkan anges under övrigt/kommentar.

Annat: Exempelvis förekomst av vattenuttag eller avloppsrör.

15


Öringbiotop

Lekområde: 0. Lugnflytande och starkt forsande sträckor. 1. Huvudsakligen svagt strömmande till forsande där

grus och fin sten förekommer sparsamt. 2. Orörd och normal strömbiotop huvudsakligen svagt

strömmande till strömmande. 3. Orörd strömbiotop med svagt strömmande vatten 0,2-0,4 m/s (vid

MQ) och med mycket grus och fin sten (optimalt lekunderlag = 1-8 cm i diameter).

Uppväxtområde: 0. Lugnflytande och starkt forsande sträckor.1. Huvudsakligen svagt strömmande till forsande där

sten-block-död ved-submers vegetation förekommer sparsamt. 2. Orörd och normal strömbiotop

huvudsakligen svagt strömmande till strömmande. 3. Orörd strömbiotop svagt strömmande till

strömmande med mycket sten-block, död ved eller submers vegetation och omväxlande

djupförhållanden.

Ståndplatser: 0. Breda strömsträckor med mycket grunt vatten (djuphålor och block saknas). 1. Övriga sträckor

(lugnflytande-forsande). 2. Orörd strömbiotop med god förekomst av sten-block, död ved eller

submers vegetation och omväxlande djupförhållanden. 3. Orörd strömbiotop med god förekomst av

djupare partier samt mycket sten-block, död ved eller submers vegetation.

Närmiljö

Dominerande marktyper Gammelskog S3 Spår tyder på att skogen är gammal, t ex förekomst av död ved,

grova löv- och barrträd, flerskiktning etc. Den bör ej slutavverkas p g a naturvårdsskäl.

Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande.

Äldre S Äldre produktionsskog (= slutavverkningsskog). Trädens ålder i

produktionsskog snitt > 60 år. Trädens diameter i snitt >30 cm, trädhöjd i snitt >25 m.

Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande.

Yngre G Yngre produktionsskog (= gallringsskog). Upp till ca 60 år, trädens diameter i snitt >10

produktionsskog men <30 cm. Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande.

Ungskog R Ungskog (röjningsskog). Vanligen en hyggesfas. Upp till ca 20 år, trädens diameter

är < ca 10 cm. Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande.

Övrig skog S4 Övrig skog. Förekommer ofta i anslutning till vattendrag. Är inte produktionsskog

men inte heller gammelskog. Är vanligtvis flerskiktad. Dominerande trädslag

anges, om blandskog anges de samdominerande.

Kalhygge/plantskog K Avverkat område (K), plantskog (R1). Noteras som hygge tills den blivande skogen

nått en medelhöjd på 1,3 m.

Hällmark H (om skog � lågproducerande). Området utgörs av hällmark, blockmark, klappersten etc.

Åker Å1 Åkermark som brukas.

Å2 Åkermark som inte brukas just nu men som sannolikt kommer att brytas upp.

Vallodling och/eller bete kan förekomma.

Öppen mark Ö1 Hävdad öppen mark.

Ö2 Igenväxande öppen mark.

Ö3 Trädbevuxen hagmark.

16


Våtmark VK1 Öppen, hävdad våtmark (kärr, mad o dyl).

VK2 Öppen, ej hävdad våtmark (kärr, mad o dyl).

VK3 Trädbevuxen våtmark (sumpskog o dyl). Dominerande trädslag anges.

VM1 Trädbevuxen mosse. Dominerande trädslag anges.

VM2 Öppen mosse.

Artificiell mark A1 Tomtmark.

A2 Väg.

A3 Industri (hårdgjord och övrig).

A4 Tätort/bebyggelse.

A5 Övriga, ej hårdgjorda ytor, t ex golfbana.

Skyddszon Där närmiljön utgörs av äldre produktionsskog, yngre produktionsskog, ungskog, kalhygge, åker eller artificiell mark anges en

eventuell skyddszon. Skyddszonen hör till grupperna barrskog, blandskog, lövskog samt öppen mark eller våtmark. Det är

endast den dominerande marktypen som anges. Zonens medelbredd anges i en fyrgradig skala där: obetydlig (saknas) = <3 m,

liten = 3-10 m, måttlig = 11-30 m och stor = >30 m.

Strandbredd (från lägsta till högsta vattenstånd)Anges som: saknas eller obetydlig (<3 m); liten (3-10 m); måttligt (11-30 m); stor (>30 m).

Övrigt/kommentar Här anges t ex förekomst av invallning, ravin/kanjon (lutningen överstiger 20% på båda sidor; ravinens botten överstiger inte 50

m) eller brant (lutningen överstiger 20% från strandlinjen på ena sidan).

Omgivning

Dominerande marktyper anges som för närmiljö.

17


Gröen, sundet Beskrivning biotop

Foto

Vattenområdes- och inventeringsuppgifterVattendrag: Gröen, sundet Koordinat nedstr: 6399155/1281095Lokalnummer: Sträcka 1 Koordinat uppstr: 6399265/1281255Huvudflodområde: 108 Göta älv Datum:Län: Inventerare: Anna Henricsson/ Robert Rådén

Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%)Sträckans längd: 200 m Lugnflytande (0-3): 0 Lopp: raktBredd, våt yta: 35 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: 0Medeldjup: 1,2 m Strömmande (0-3): 3 Död ved: rikligtMaxdjup: 2,2 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: lågVattenstånd: medel Skuggning (0-3): 1 Vattenfärg: måttligStrukturelement: Flera gamla rör från bostadsområdet mynnar under vattnet längs NV stranden.

Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%)Findetritus: 3 Vegetation totalt: 3 Artförekomst: strandpryl

Grovdetritus: 2 Övervattensv: 2 (dominerande nålsävLera: 1 Flytbladsv: 1 arter överst) hårslingaSand: 2 Långskottsv: 2 vassGrus: 1 Rosettväxter: 3 näckrosSten: 2 Trådalger: 1 vattenklöverBlock 1 Övr påväxtalger: 0 Musslor: 0Häll: 1 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: 0

PåverkanReglering: 0 Kanalisering: 0 Damm: 0Vandringshinder: 0 Rensning: 0 Dämning: 0Övrigt/kommentar: 0

Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra)Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Ståndplatser: 0

Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen)1:a dom. typ (V): Artificiell Dom trädslag (V): björk, al Skyddszon typ (V): öppen mark2:a dom. typ (V): Lövskog Strandbredd (V): obetydlig Skyddsz bredd (V):måttlig1:a dom. typ (H): Blandskog Dom trädslag (H): björk, al Skyddszon typ (H): -2:a dom. typ (H): - Strandbredd (H): obetydlig Skyddsz bredd (H):-Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: 0

Övrigt

14 Västra Götalands län2009-05-12

Signalkräfta (Pasifastacus leniusculus) påträffades (bl a hona med rom), många bohålor noterades.

Sund i sjön Gröen omgiven av tomtmark och lövskog.

18


Mölndalsån Beskrivning biotop

Foto

Vattenområdes- och inventeringsuppgifterVattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: 6398925/1280840Lokalnummer: Sträcka 1 Koordinat uppstr: 6398990/1280880Huvudflodområde: 108 Göta älv Datum:Län: Inventerare: Anna Henricsson/Robert Rådén

Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%)Sträckans längd: 75 m Lugnflytande (0-3): 1 Lopp: raktBredd, våt yta: 17 m Svag ström (0-3): 3 Naturliga tillflöden: 0Medeldjup: 1 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: måttligtMaxdjup: 1,7 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: lågVattenstånd: medel Skuggning (0-3): 2 Vattenfärg: måttligStrukturelement: 0

Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%)Findetritus: 3 Vegetation totalt: 1 Artförekomst: Fontinalis

Grovdetritus: 1 Övervattensv: 0 (dominerande -Lera: 1 Flytbladsv: 0 arter överst) -Sand: 1 Långskottsv: 0 -Grus: 1 Rosettväxter: 0 -Sten: 3 Trådalger: 0 -Block 3 Övr påväxtalger: 0 Musslor: 0Häll: 0 Vattenmossa: 1 Sötvattenssvamp: 1

PåverkanReglering: svag Kanalisering: 0 Damm: 0Vandringshinder: ja Rensning: stark Dämning: svagÖvrigt/kommentar: 0

Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra)Lekområde: 1 Uppväxtområde: 1 Ståndplatser: 1

Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen)1:a dom. typ (V): Artificiell Dom trädslag (V): Al Skyddszon typ (V): Lövskog2:a dom. typ (V): Lövskog Strandbredd (V): Liten Skyddsz bredd (V):Liten1:a dom. typ (H): Lövskog Dom trädslag (H): Björk Skyddszon typ (H): Lövskog2:a dom. typ (H): Artificiell Strandbredd (H): Liten Skyddsz bredd (H):LitenÖvrigt/kommentar: 0 Erosionskänsl: 0

Övrigt

14 Västra Götalands län2009-05-12

Signalkräfta (Pasifastacus leniusculus) observerades.

Svagt strömmande sträcka mellan Gröens utlopp och Mölnlycke fabriker.

19


Bilaga 2

Bottenfaunaundersökning

20


1. Gröen, sundet vid Alehagen Datum: Kommun: Härryda Koordinat: 6399220/1281150

Längs sundets mittfåra.Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass

MILAASPT-index:

Sammanvägd statusExpertbedömning

SurhetsklassStatus med avseende på eutrofieringStatus med avseende på annan påverkan

Övriga index och tillståndsklassning NaturvärdesindexTotalantal taxa: måttligt högt 3 Naturvärden i övrigt.Medelantal taxa/prov: lågt Rödlistade/ovanliga arterIndividtäthet (antal/m2): mycket högt Gyraulus crista - ovanligEPT-index: måttligt högtDiversitetsindex: mycket lågtDanskt faunaindex: mycket högtSurhetsindex: högtFöroreningsindex: måttligt högt

Bottenfaunasamhällets struktur

Kommentar

2009-05-12

0,90 Nära neutralt0,99 Hög

Artantalet var måttligt högt och individmässigt dominerades bottenfaunasamhället av dagsländor. Den mycket höga individtätheten beror t ex främst av höga tätheter av den mycket försurningskänsliga dagsländan Caenis luctuosa. Även tvåvingar av familjen Chironomidae (fjädermyggor) förekom i relativt hög andel. Trots den höga andelen dagsländor var EPT-index (antalet taxa av dag-, bäck- och nattsländor) måttligt högt vilket kan förklaras av att provtagningen utfördes relativt sent på säsongen då ett flertal sländarter redan har kläckts. I övrigt förekom såväl försurningskänsliga som mer syrekrävande arter och grupper vilket visar att ingen påverkan av försurning eller eutrofiering förelåg. Värt att notera är att den ovanliga snäckan Gyraulus crista påträffades.

Vid den kvalitativa undersökningen då sundets stränder och vassbälte provtogs genom håvning påträffades ytterligare 18 taxa.

Hög

Nära neutraltHögHög

239,6

6 54913

2,426

57

5,869

Hydror

Slemmaskar

Fåborstmaskar

GråsuggorSötvattenskvalste

rDagsländor

Bäcksländor

Nattsländor

Skalbaggar

TvåvingarSnäckor

Musslor

Djurgrupper

0

2

4

6

Raritet

Diversitet

Antal taxa

Hotstatus

Naturvärdespoäng

��

��

�

�

�

�

��

�

21


1. Mölndalsån, nedströms Gröen Datum: Kommun: Härryda Koordinat: 6398980/1280880

0-10 m nedströms bron, längs SO kantenNaturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass

MISAASPT-index:DJ-indexSammanvägd status

ExpertbedömningSurhetsklassStatus med avseende på eutrofieringStatus med avseende på annan påverkan

Övriga index och tillståndsklassning NaturvärdesindexTotalantal taxa: måttligt högt 3 Naturvärden i övrigt.Medelantal taxa/prov: lågt Rödlistade/ovanliga arterIndividtäthet (antal/m2): lågt Stenelmis canaliculata Lv. - ovanligEPT-index: måttligt högtDiversitetsindex: måttligt högtDanskt faunaindex: måttligt högtSurhetsindex: måttligt högtFöroreningsindex: högt

Bottenfaunasamhällets struktur

Kommentar

6,456

183,39

5

86

God

27

14 1,80

13,0203

2009-05-12

1,19 Nära neutralt1,19 Hög

Artantalet var måttligt högt och individmässigt dominerades bottenfaunasamhället av dagsländor. Även tvåvingar av familjen Chironomidae (fjädermyggor) förekom i relativt hög andel. Trots den höga andelen dagsländor var EPT-index (antalet taxa av dag-, bäck- och nattsländor) måttligt högt vilket kan förklaras av att provtagningen utfördes relativt sent på säsongen då ett flertal sländarter redan har kläckts. Detta är troligtvis också den främsta orsaken till den låga individtätheten. I övrigt förekom såväl försurningskänsliga som mer syrekrävande arter och grupper vilket visar att ingen påverkan av försurning eller eutrofiering förelåg. Värt att notera är att den ovanliga bäckbaggen Stenelmis canaliculata påträffades.

HögHög

Nära neutraltHög

Svampdjur

FåborstmaskarGråsuggor

Trollsländor

Dagsländor

Bäcksländor

Sävsländor

Nattsländor

Skalbaggar TvåvingarMusslor

Djurgrupper

0

2

4

6

Raritet

Diversitet

Antal taxa

Hotstatus

Naturvärdespoäng

��

��

��

�

��

22


Förklaring till artlistor

Det. = Ansvarig för artbestämning.

Antal individer per prov (0,25 m2) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp.

Försurningskänslighet (Fk):

0 - taxas toleransgräns är okänd1 - taxa har visats klara pH lägre än 4.52 - pH 4.5 - 4.93 - pH 5.0 - 5.44 - pH ≥ 5.5

Funktionell grupp (Fg):

0 - ej känd1 - filtrerare2 - detritusätare3 - predatorer4 - skrapare5 - sönderdelare

Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg):

0 - kunskap saknas för bedömning,1 - taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan,2 - taxa påträffas i vatten med hög påverkan,3 - taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan,4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan,5 - taxa påträffas i vatten helt utan påverkan.

M = medelvärde% = procentandel* = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet** = antalet individer i provet har uppskattats

23


1. Gröen, sundet vid Alehagen

Det. Jenny Palmkvist/Anna Henricsson, Medins Biologi AB

Metod: SS 02 81 90 + NV:s handbok för miljöövervakning

ARTER/TAXA KATEGORI PROVFk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M %

HYDROZOA, hydrorHydridae * 4 1 0

NEMERTINI, slemmaskarProstoma sp. 0 3 0 1 0,2 0,1

OLIGOCHAETA, fåborstmaskarOligochaeta 0 2 0 30 2 4 7,2 5,1

ISOPODA, gråsuggorAsellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 0,2 0,1

HYDRACARINA, sötvattenskvalsterHydracarina 0 3 0 1 0,2 0,1

EPHEMEROPTERA, dagsländorCaenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 1 1 0,4 0,3Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 186 32 54 13 2 57,4 40,8Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 2 0,4 0,3Ephemera vulgata - Linné, 1758 3 1 3 6 2 2 1 14 5,0 3,6Ephemera sp. 3 1 3 1 1 7 1,8 1,3

PLECOPTERA, bäcksländorLeuctra Leuctra sp. 0 2 0 1Plecoptera 0,2 0,1TRICHOPTERA, nattsländorAthripsodes cinereus - (Curtis, 1834) 4 3 3 1 1 1 0,6 0,4Athripsodes sp. 0 0 3 5 3 1 1,8 1,3Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) 3 0 3 1 0,2 0,1Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) 2 3 3 1 0,2 0,1Leptoceridae (annan) 0 0 0 1 0,2 0,1Molanna angustata - Curtis, 1834 2 3 3 1 0,2 0,1Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 2 8 7 3,4 2,4Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1 0,2 0,1Oxyethira sp. 2 0 0 2 0,4 0,3

COLEOPTERA, skalbaggarOulimnius Oulimnius sp. Lv. 2 4 3 1 0,2 0,1DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 2 0,6 0,4Chironomidae 0 0 0 60 30 50 30 20 38,0 27,0

GASTROPODA, snäckorGyraulus crista - (Linné, 1758) 4 4 2 Ov 1 0,2 0,1

BIVALVIA, musslorPisidium Pisidium sp. 1 1 0 33 20 5 30 20 21,6 15,3

SUMMA (antal individer): 290 127 120 92 75 140,8 100SUMMA (antal taxa): 9 11 8 11 9 9,6

Totalantal taxa 23 Danskt faunaindex 6 MILA 69Medelantal taxa/prov 9,6 Surhetsindex 7 ASPT-index 5,8Antal ind./kvm. 6 549 EPT-index 13Diversitetsindex 2,42 Naturvärdesindex 3

2009-05-12 x: 6399220 y: 1281150

Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, ominte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

RAPPORTutfärdad av ackrediterat laboratoriumREPORT issued by an Accredited Laboratory

24


1. Gröen, sundet vid Alehagen, utökat kvalitativt prov

Det. Jenny Palmkvist/Anna Henricsson, Medins Biologi AB

Metod: SS 02 81 90 + NV:s handbok för miljöövervakning


HYDROZOA, hydrorHydridae * 4 1 0

NEMERTINI, slemmaskarProstoma sp. * 0 3 0 0,0 ######

OLIGOCHAETA, fåborstmaskarOligochaeta * 0 2 0 0,0 ######

HIRUDINEA, iglarErpobdella Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) * 3 3 2Theromyzon Theromyzon sp. * 0 3 0ISOPODA, gråsuggorAsellus aquaticus - (Linné, 1758) * 1 2 2 0,0 ######

HYDRACARINA, sötvattenskvalsterHydracarina * 0 3 0 0,0 ######

ODONATA, trollsländorErythromma najas - (Hansemann, 1823) * 1 3 3Gomphidae * 0 3 3Ischnura elegans - (Vander Linden, 1820) * 0 3 3

EPHEMEROPTERA, dagsländorCaenis horaria - (Linné, 1758) * 3 2 3 0,0 ######Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) * 4 2 3 0,0 ######Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) * 2 4 3 0,0 ######Cloeon sp. (dipterum gr.) * 0 4 3Ephemera vulgata - Linné, 1758 * 3 1 3 0,0 ######Ephemera sp. * 3 1 3 0,0 ######Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) * 1 4 3Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) * 1 2 3Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) * 1 2 3

PLECOPTERA, bäcksländorLeuctra Leuctra sp. * 0 2 0 Plecoptera 0,0 ######Nemoura Nemoura avicularis - Morton, 1894 * 2 5 4 PlecopteraMEGALOPTERA, sävsländorSialis lutaria - (Linné, 1758) * 1 3 2

TRICHOPTERA, nattsländorAgrypnia sp. * 0 3 0Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) * 4 3 3 0,0 ######Athripsodes sp. * 0 0 3 0,0 ######Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) * 3 0 3 0,0 ######Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 * 2 3 3Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) * 2 3 3 0,0 ######Leptoceridae (annan) * 0 0 0 0,0 ######Limnephilus sp. * 0 5 0Limnephilidae * 0 5 0Molanna angustata - Curtis, 1834 * 2 3 3 0,0 ######Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 1840) * 3 3 4Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) * 1 3 3 0,0 ######Oecetis testacea - (Curtis, 1834) * 3 3 4 0,0 ######Oxyethira sp. * 2 0 0 0,0 ######

HEMIPTERA, skinnbaggarNotonecta glauca - Linné, 1758 * 2 3 0

COLEOPTERA, skalbaggarOulimnius Oulimnius sp. Lv. * 2 4 3 0,0 ######DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae * 0 0 0 0,0 ######Chironomidae * 0 0 0 0,0 ######

GASTROPODA, snäckorGyraulus acronicus - (A. Ferussac, 1807) * 4 4 3Gyraulus crista - (Linné, 1758) * 4 4 2 Ov 0,0 ######

BIVALVIA, musslorPisidium Pisidium sp. * 1 1 0 0,0 ######Sphaerium Sphaerium corneum - (Linné, 1758) * 3 1 3

SUMMA (antal individer): 0 0 0 0 0 0,0 ######SUMMA (antal taxa): 0 0 0 0 0 0,0

Totalantal taxa 41 Danskt faunaindex 6 MILA 62Medelantal taxa/prov - Surhetsindex 9 ASPT-index 6,2Antal ind./kvm. - EPT-index 22Diversitetsindex - Naturvärdesindex 13

2009-05-12 x: 6399220 y: 1281150

Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.


25


1. Mölndalsån, nedströms Gröen

Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB

Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning


PORIFERA, svampdjurSpongillidae * 3 1 2

OLIGOCHAETA, fåborstmaskarOligochaeta 0 2 0 2 1 5 1 1,8 3,5

ISOPODA, gråsuggorAsellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 0,2 0,4

ODONATA, trollsländorOnychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) 3 3 3 1 0,2 0,4

EPHEMEROPTERA, dagsländorBaetis rhodani - (Pictet, 1843) * 2 4 3Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 4 4 1 1,8 3,5Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 8 14 5 4 7 7,6 15,0Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 10 22 14 15 1 12,4 24,4Cloeon sp. (dipterum gr.) 0 4 3 1 0,2 0,4Ephemera vulgata - Linné, 1758 3 1 3 5 3 1 2 2,2 4,3Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 1 1 2 1 1,0 2,0Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 4 13 4 7 5,6 11,0

PLECOPTERA, bäcksländorLeuctra Leuctra sp. 0 2 0 1 1 2Plecoptera 0,8 1,6MEGALOPTERA, sävsländorSialis lutaria - (Linné, 1758) 1 3 2 1 0,2 0,4Sialis sp. 0 3 0 2 0,4 0,8

TRICHOPTERA, nattsländorCeraclea dissimilis - (Stephens, 1836) * 3 0 3Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) 2 3 3 1 2 1 1 1,0 2,0Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) * 2 1 3Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 1840) 3 3 4 1 0,2 0,4Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 1 1 1 0,6 1,2Mystacides sp. 0 2 3 1 1 1 0,6 1,2Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 2 1 1 0,8 1,6Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1 1 1 0,6 1,2Oxyethira sp. 2 0 0 1 0,2 0,4Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1 0,2 0,4

COLEOPTERA, skalbaggarStenelmis Stenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 1808) * 3 4 4 OvDIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 5 21 11 7 6 10,0 19,7

BIVALVIA, musslorPisidium Pisidium sp. 1 1 0 1 7 2 2,0 3,9Sphaerium Sphaerium corneum - (Linné, 1758) 3 1 3 1 0,2 0,4

SUMMA (antal individer): 46 90 50 44 24 50,8 100SUMMA (antal taxa): 14 17 13 10 11 13,0

Totalantal taxa 27 Danskt faunaindex 5 MISA 56Medelantal taxa/prov 13,0 Surhetsindex 6 ASPT-index 6,4Antal ind./kvm. 203 EPT-index 18 DJ-index 14Diversitetsindex 3,39 Naturvärdesindex 3

2009-05-12 x: 6398980 y: 1280880

Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, ominte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.


26


1. Gröensundet vid Alehagen

VattenområdesuppgifterHuvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 6B NOLän: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6399220 / 1281150Kommun: Härryda

ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: SS 02 81 90Provtagare: Anna Henricsson Provyta (m2): 0,0215Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej

LokaluppgifterLokalens längd: 150 m Lokalens maxdjup: 2,2 mLokalens bredd: 15 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 30 m Grumlighet: klartBredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgatVattennivå: medel Vattentemperatur: 13,3 °CLokalens medeldjup: 1,5 m Trofinivå: oligotrofMärkning av lokal:

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: rosettväxterOorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxterOorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: flytbladsväxter

Finsediment: <5% Grova block: 5-50% Mossor: saknasSand: >50% Häll: saknas Påväxtalger: <5 %Grus: <5% Övervattensv: > 50% Fin detritus: >50%Fin sten: <5% Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: 5-50%Grov sten: <5% Långskottsv: 5-50% Fin död ved: <5%Fina block: <5% Rosettväxter: > 50% Grov död ved: <5%

Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: artificiell

Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:Dominerande 1: träd björk alDominerande 2: gräs/halvgräs/vass - -Dominerande 3: - - -Beskuggning: <5%

Påverkan Typ: Styrka:A: - saknasB: - -C: - -

Övrigt

2009-05-12

Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten.

Längs sundets mittfåra.



27


1. Mölndalsånnedströms Gröen

VattenområdesuppgifterHuvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 6B NOLän: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6398980 / 1280880Kommun: Härryda

ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: SS-EN 27 828Provtagare: Anna Henricsson Provyta (m2): 0,25Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej

LokaluppgifterLokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,6 mLokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 17 m Grumlighet: klartBredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgatVattennivå: medel Vattentemperatur: 13,3 °CLokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: oligotrofMärkning av lokal:

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: -Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: -Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: <5 %Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknasGrus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: >50%Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5%Grov sten: >50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5%Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5%

Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: -

Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:Dominerande 1: träd björk alDominerande 2: gräs/halvgräs/vass - -Dominerande 3: - - -Beskuggning: >50%

Påverkan Typ: Styrka:A: - saknasB: - -C: - -

Övrigt

2009-05-12

Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov.

0-10 m nedströms bron, längs SO kanten



28


29


Bilaga 3

Klassificering av

betydelse för biologisk mångfald

30


Bedömningskriterier: betydelse för biologisk mångfald

Sjöns eller vattendragets betydelse för biologisk mångfald har indelats i fyra klasser. Bedömningskriterierna baseras på

påverkansgrad, mångformighet och raritet.

Liten betydelse (1):Sjön eller vattendraget är betydligt till starkt påverkad och uppvisar liten mångformighet med avseende på fysisk miljö samt fauna

och flora.

Måttlig betydelse (2):A. Sjön eller vattendraget är obetydligt till svagt påverkad. Den uppvisar liten mångformighet med avseende på fysisk

miljö samt fauna och flora.

B. Sjön eller vattendraget är betydligt till starkt påverkad. Den uppvisar dock raritet eller mångformighet med avseende på

fysisk miljö eller fauna och flora.

Stor betydelse (3):A. Sjön eller vattendraget är obetydligt till svagt påverkad. Den uppvisar raritet eller stor mångformighet med avseende på

fysisk miljö eller fauna och flora.

B. Sjön eller vattendraget är betydligt till starkt påverkad. Den uppvisar betydande raritetsvärden, t ex i form av flera

rödlistade arter, eller bedöms ha påtagliga förutsättningar för att hysa rödlistade arter. Närliggande förekomst av starkt

hotad (EN) eller akut hotad (CR) art i vattendraget medför stor betydelse.

Mycket stor betydelse (4):Sjön eller vattendraget är obetydligt till svagt påverkad. Den uppvisar betydande raritetsvärden t ex i form av flera rödlistade arter.

Närliggande förekomst av starkt hotad (EN) eller akut hotad (CR) art i vattendraget medför mycket stor betydelse.

Vid bedömning av påverkan avses endast antropogena fysiska ingrepp eller förändrade vattenkemiska förhållanden som härrör

från mänskliga aktiviteter. Påverkansgraden kan ibland vara svår att värdera. Även underlaget för en bedömning kan i många fall

vara ofullständigt, t ex vad gäller vattenkemisk påverkan.

Raritet med avseende på fauna och flora avser rödlistade eller i övrigt ovanliga arter. Med fysisk raritet avses nyckelbiotoper som

översilade klippor, kvillområden, blockrika sträckor, forsar och vattenfall, bäckraviner, strandbrinkar/nipor, deltaområden och

orörda mynningar, korvsjöar och småvatten, mineralrika utströmningsområden och källor, hävdade strandängar och mader,

vegetationsfattiga stränder, sandstränder och översvämningsskog/sumpskog.

mölndalsån vid gröens utlopp · 2015-08-20 · inventering och bedömning av naturvärden...

Documents