minutprecision - reaxcer.se · tjänar pengar på och inte. vad är du bäst på? – inte att...

12
MINUTPRECISION TUNGA TRANSPORTER SIDORNA 8-10 SISTA SIDAN SIDAN 11 KARL MOT PARALYMPICS LÖS VÅRT KORSORD REAXCER LEVERERAR ASFALTEN SIDORNA 3-5 REAXCER MAGASIN NR.1 2012 | JUN-OKT

Upload: others

Post on 01-Sep-2019

1 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

MINUTPRECISION

TUNGA TRANSPORTERSIDORNA 8-10

SISTA SIDAN

SIDAN 11

KARL MOT PARALYMPICS

LÖS VÅRT KORSORD

REAXCER LEVERERAR ASFALTEN SIDORNA 3-5

REAXCER MAGASIN NR.1 2012 | JUN-OKT

2 | REAXCER MAGASIN

I DIN HAND håller du ett nytt nummer av vår tidning Reaxcer-magasin. Ett nummer som vi hoppas ska kännas nytt och modernt. Det är också så vi håller på att bygga det framtida Reaxcer – en koncern som har starka rötter och anor men också med ett modernt och attraktivt utbud som passar såväl våra kunder som våra ägare och våra medarbetare.

Styrkan och bredden i Reaxcer fi nns just i kombinationen av dessa tre och vår förmåga att utvecklas tillsammans på de villkor som mark-naden ställer.

I DET HÄR numret kan du bland annat läsa om vår nya satsning på tunga specialtransporter, om utmaningen att köra asfaltbil, samt en kort presentation av en del av våra nya medarbetare.

Även om kalendern säger sommar så verkar inte temperaturen ännu riktigt vara i fas med årstiden. Vi bjuder därför också på lite pyssel samt inspirerande läsning om Carl som trotsar motgångar och motbevisar dem som tror att någon med handikapp blir stillasittande och

passiv. Han klarade inte bara det utan siktar nu även mot att tävla för Sveriges simlandslag i Paralympics.

TROTS TUFFARE TIDER och en skakig ekono-misk omvärld, så känner jag stor tillförsikt för det Reaxcer som vi nu mejslar fram. Tillsam-mans med våra duktiga medarbetare och åkerier kan vi möta marknaden med ett starkt och brett utbud.

JAG HOPPAS VI ses på Reaxcerdagen 18 au-gusti – och tills dess önskar jag er alla en riktigt trevlig sommar! ❙❙

LEDARE

MIKAEL MARTINSSONVD [email protected]

Tillförsikt i tuffa tider

Gillar människor och datorer NY PÅ JOBBET

Roger Jönsson har just börjat på nya jobbet som IT- och administrativ chef på Reaxcer. Knappt har han hunnit sätta sig ned på första arbetsdagen förrän vi kommer på besök.

Hur hamnade du här, egentligen?– Vår nye vd, Mikael, ville ha någon som

tar sig an administration och IT. Vi har jobbat ihop på Arla senast och han rekryterade mig därifrån.

Vad går jobbet ut på?– Att snabba upp rutiner och fakturafl ödet.

Hålla koll på avtal. Ordna ett system för ekono-miska prognoser och lära organisationen vad vi tjänar pengar på och inte.

Vad är du bäst på?– Inte att skryta om mig själv! Men; jag är bra

på att vara en länk mellan teknik och använ-dare. Utnyttja systemen på bästa sätt.

Vad är roligast med din typ av arbete?– Kombinationen av människor, datorer och

att få rutiner att fungera. Att förbättra rutinerna och få saker att fungera bättre är en spännande utmaning. ❙❙

ROGER JÖNSSONBor: Odensala

Ålder: 42 år.

Familj: Sambo, 3 barn.

Fritid: Är idrottsledare. Fotboll på

sommaren och bandy på vintern.

Tidigare arbeten: NNP/Milko/Arla i 20 år

på IT- och marknadsavdelningen.

”Styrkan i Reaxcer ligger i vår förmåga att

utvecklas tillsammans och med marknaden.”

Nyanställd. Roger Jönsson,

ny administrativ- och IT-chef på Reaxcer.

Reaxcer AB erbjuder transport-, maskin- och logistiktjänster

samt framställning och försäljning av grus och ballastpro-

dukter. Inom koncernen fi nns även miljötransporter och

fastighetsservice.

Koncernen har sitt huvudkontor i Östersund och lokalkontor på

sju orter i Mellansverige.

Koncernen, som tillhör de fem största logistikföretagen i

Sverige, ägs av drygt 235 stora som små åkerier. Reaxcer sys-

selsätter drygt 900 personer och mer än 650 fordon.

Reaxcers kundtidning utkommer 3 gånger årligen och

skickas till kunder, leverantörer, medarbetare och delägare.

Redaktör: Mattias Dahlin

Produktion: 100 procent Östersund

Tryck: Daus tryckeri, Östersund

Upplaga: 1 500 ex

Medarbetare detta nummer: Henrik Sekander, Mi Edvins-

son, Johanna Ehnberg, Mattias Dahlin, Henric Wallmark

samt Hans-Ebbe Lindskog / Myra (foto granbarkborre)

Besöksadress: Trådvägen 12, Östersund

Postadress: Box 63, 831 21 Östersund

Telefon: 063-57 45 00

Fax: 063-10 05 45

www.reaxcer.se

REAXCER MAGASIN | 3

E14

av Sveriges åkerier

märkte en ökning i

efterfrågan på trans-

porttjänster under

andra kvartalet i år.

14 procent av åke-

riföretagen har ökat personalstyrkan medan

ungefär 75 procent inte har förändrat sin.Källa: Åkeribarometern, Sveriges åkeriföretag

Att leverera asfalt till E 14

UTMANINGEN

UTMANINGEN:Att leverera asfaltmassa i rätt tid och i lagom takt till asfaltverket ute på E14.

LÖSNINGEN:Strikta lastningstider och god kommunikation mellan inblandade parter.

När vägsträckan mellan Lugnvik och Krokom får ny beläggning, tar Reaxcer hand om asfalttransporterna. Trans-portledaren ansvarar för att bilarna lastas i rätt tid och att det inte blir kaos i trafiken.

REAXCER MAGASIN HAR tidigare berättat om Skanskas stora projekt på E14 som påbörjades i höstas. Mellan Lugnvik och Krokomsporten byggs avfarter, ersättningsvägar, vändslingor och cykelvägar. För trafi ksäkerhetens skull ska det bli mitträcke längs hela sträckan, men först ska vägen få ett nytt ytskikt. Reaxcers roll ge-nom hela projektet är att transportera material, och nu har turen alltså kommit till asfalten. Jobbet beräknas ta ungefär fyra veckor.

Medan bilisterna dundrar förbi på den hårt trafi kerade vägen jobbar asfaltlaget tvåskift och går sakta men säkert framåt. Laget har 3-4

egna asfaltbilar, och Reaxcer förstärker med ytterligare fyra. Samtliga ekipage dirigeras av Reaxcers transportledare Rolf Åkerblom. Rolfs uppgift är att skicka ut fullastade asfaltbilar till arbetsplatsen vid rätt tidpunkt och i lagom takt.

NÄR SKIFTET BÖRJAR får alla bilar order om vilket klockslag de ska lasta sitt första lass. Intervallen mellan bilarna är ungefär 15-20 minuter. Därefter går de i skytteltrafi k till asfaltlaget ute på E 14. Detta går bra så länge inget oförutsett inträffar – som till exempel att asfaltverket går sönder och det blir stopp i ar-betet. Då kan det bli riktigt besvärligt. Om fl era lastbilar blir stående i kö på vägen, orsakar det problem i trafi ken. Dessutom kallnar den asfalt som redan är lastad.

– ASFALTBILARNA ÄR täckta och rundade i botten, så massan håller nog värmen nå-gon timma. Men sedan börjar den stelna och går inte att använda. Man kan helt enkelt bli

tvungen att tömma ut den. Det gäller att hålla koll på vad som händer och kommunicera med de inblandade, säger Rolf.

HITTILLS HAR ARBETET fl utit på utan missö-den.

– Allt har gått bra så här långt. Vi ligger bara obetydligt efter tidsplanen. Arbetet fl yter på bra och vi är mycket nöjda med Reaxcers insats, säger Patrik Höglund på Skanska. ❙❙

ton grus produce-

rade Reaxcer från

egna täkter under

förra året. En normal

stadsbuss väger

ungefär 7 ton, vilket

innebär att Reaxcers grusproduktion väger lika mycket som 114

000 stadsbussar. Volymmässigt är det 500 000 kubikmeter,

vilket nästan räcker till att fylla Globen med grus.

av åkeriföretagen

rapporterar att de

haft oförändrade priser

på sina tjänster under

andra kvartalet.

9 procent av företagen

har minskat sina priser och drygt 20 procent

har höjt sina priser.Källa: Åkeribarometern, Sveriges åkeriföretag

70 %45 %800 000

VISSTE DU ATT...

4 | REAXCER MAGASIN

ASFALTSLÄGGNING

NY PÅ JOBBET

Köra asfaltsbil en

Nya ekonomichefen Kristine Zakris-son hade knappt hunnit börja på Deloitte förrän hon headhuntades till Reaxcer. Hennes ansvar är att ha total koll på koncernens ekonomi och se till att redovisning och rapportering sköts rätt.

– JAG HAR Tina och Lilliann som sköter det mesta praktiskt, men jag kommer självklart att vara med operativt. Det är ett bra sätt att lära känna verksamheten.

Du kommer just från Milko, som inte gick speciellt bra. Hur var det?

– Mycket lärorikt. Det hände mycket ekono-miskt under väldigt kort tid. Utredningar kring försäljning till Arla. Vi sålde ju också Fjällbrynt så det var nyttigt och bra, även om föreningens ekonomi var dålig.

Vad är roligast med ditt jobb?– Att det alltid är en utmaning och intressant.

Det är en spännande bransch där det händer mycket. Sedan verkar det vara väldigt bra män-niskor som jobbar här! ❙❙

KRISTINE ZAKRISSONBor: Odensala

Ålder: 33 år.

Familj: 2 barn.

Fritid: Familjen tar mycket tid.

Försöker träna, bland annat löpning.

Tidigare arbeten: Redovisningskonsult på

Pwc Milko/Arla, Deloitte.

Nyanställd. Kristine Zakrisson,

ny ekonomichef på Reaxcer.

Orädd. Towe Mikiasson räds inte stora, tunga maskiner. Hon är Reaxcers färskaste asfaltsbilschauff ör och klarar jobbet med bravur.

- Min bakgrund har lärt mig mycket

REAXCER MAGASIN | 5

utmaning för Towe

Kompetent. Towe sköter sig fantastiskt

och får mycket beröm av ”gubbarna”.

EFTER TRANSPORTUTBILDNINGEN PÅ gymnasiet har Towe Mikiasson bland annat kört grusbil och långtradare. För en tid sedan fi ck hon erbjudande om att köra asfaltbil åt Reax-cers åkare Bertil Wallin från Ånn. Hon nappade direkt.

– Jag gillar när det är korta körsträckor och när man måste hoppa ur och dona lite emel-lanåt. Det var det som gjorde att jag älskade att köra grusbil. Samma sak är det med asfaltbil, men att köra asfaltbil kräver otroligt mycket mer koncentration. Det är en riktig utmaning, säger Towe.

TOWE HAR INTRODUCERATS i jobbet i skarpt läge. Under första veckan hade hon en annan chaufför vid sin sida i hytten, men nu är det slut med tryggheten. När Reaxcer Magasin träffar henne är det andra dagen någonsin som hon kör ensam i bilen.

Uppgiften som just nu väntar är att backa med bil och släp in i en mycket smal lägga. Towe säger att hon är nervös, men tar det mycket lugnt. Sakta, sakta backar hon det jät-testora ekipaget mot asfaltverket. Det är små och försiktiga manövrar hela vägen, och till slut är hon på plats och kan andas ut.

– Det blir mycket precisionsbackande med släp. Det är verkligen utvecklande. Jag

märker redan att jag har blivit mycket bättre, säger Towe.

HON TIPPAR SLÄPET och kör framåt medan den varma asfaltmassan rinner ur. Sedan hoppar hon ur hytten, rensar luckan med spett och spade och passar på att gå över maskineriet med oljekannan. En av killarna kommer fram och säger till Towe att hon klarat det strålande bra och att ”gubbarna” är jättenöjda med henne. Towe skiner.

DET SYNS ATT berömmet gör gott.– Killarna är underbara! De stressar mig ald-

rig och säger att jag ska skynda på. De vet att jag måste få ta det i min egen takt för att lära mig, säger Towe. ❙❙

23-åriga Towe Mikiasson är Reaxcers färskaste asfaltbilschaufför. I dag är andra dagen någonsin som hon kör bilen helt ensam. Hon klarar det med glans och får högt betyg av ”gubbarna”.

JKP Åkeri och Sjölanders Åkeri har Reaxcers två största lastbilar.

LASTBILSTYPEN är ett så kallat fl exibygge – i grunden en fl isbil med sidtipp och bakdörr, men med heltätt, öppningsbart lock istället för presenning på toppen. En sådan bil inklusive släp lastar hela 160 m³.

BÅDA BILARNA GÅR på en linje mellan Östersund och Stockholm tre gånger

i veckan. Till huvudstaden fraktas sågade trävaror och biobränsle. Med sig hem har bilarna rör och allehanda VVS-varor.

TYPEN AV LASTBIL har funnits i några år. I takt med att varor och gods tillver-kas i allt större format, blir den mer och mer vanlig i de svenska åkarnas fordons-park.

Bilarna är också perfekta för att få med sig större vo-lymer av lätt gods som till exempel kutterspån. ❙❙

LASTBILEN FÖR STORA VOLYMER

”Det är verkligen ett utvecklande

arbete. Jag märker

redan att jag har blivit bättre.”

6 | REAXCER MAGASIN

YRKESKOMPETENS

HÖG TID ATT BÖRJA UTBILDA FÖR YKB

2008 KOM EN ny lag om yrkesfö-rarkompetens för chaufförer som kör tung lastbil och buss. Lagen bygger på ett EU-direktiv och syf-tar till att öka trafi ksäkerheten.

För Sveriges cirka 120 000 verk-samma yrkeschaufförer innebär lagen att de måste genomgå en 35 timmars fortbildning för att få ett yrkeskompetensbevis (YKB) ut-färdat av Transportstyrelsen. Den chaufför som inte har beviset i sin hand den 10 september 2016 får inte längre lov att köra yrkesmäs-sigt.

FORTBILDNINGEN omfattar fem delkurser på 7 timmar vardera. Kurserna handlar om sparsam kör-ning, ergonomi och hälsa, lagar och regler, trafi ksäkerhet och kundfo-kus samt hur man transporterar gods på ett säkert sätt. Yrkeskom-

petensbeviset måste sedan förnyas vart femte år.

– Jag förstår om det kan kännas konstigt att plötsligt behöva sätta sig i skolbänken om man kört i hela sitt liv, men jag tror att all utbild-ning är bra, det höjer statusen på yrket. Mervärden som ökad trafi k-säkerhet och bättre lastsäkring är positivt för alla, också för åkeriets kunder, säger Lena Carlsson, Sve-riges Åkeriföretag Norr.

DET LIGGER PÅ åkeriägarens ansvar att se till att chaufförerna har den rätta utbildningen, och det är chaufförernas skyldighet att genomgå den. Den åkare som efter september 2016 anlitar en chaufför utan YKB bryter mot lagen och riskerar böter. Flera olika utbil-dare erbjuder kurser, bland annat Sveriges Åkeriföretag och Grön-

lunds Trafi kskola. Det är upp till varje åkare hur man vill lägga upp utbildningen, men det är hög tid att planera.

– Jag känner oro över att de är så få som kommit igång. Om alla väntar tills sista året, kommer inte utbildarna att räcka till. En kursdag om året för varje chaufför är upplägg som kan vara smidigt för åkerierna, men då måste man börja med första delkursen nu direkt för att hinna klart i tid, säger Lena Carlsson.

MATS ANDERSSON PÅ Sveriges Åkeriföretag Norr utbildar själv chaufförer och har redan hunnit sätta igång några kurser uppe i Umeå. Hans erfarenhet är att det knorrades lite i början, men att alla varit positiva när de väl har kom-mit igång.

– De ser att det fi nns vinster att göra, även ekonomiska sådana.

Att köra sparsamt och kunna undvika godsskador är ju sådant

som påverkar åkeriets plånbok positivt. Det är också viktigt att leverera en så bra produkt som möjligt så att kunden blir nöjd, säger Mats Andersson. ❙❙

I september 2016 blir det körförbud för lastbilschaufförer som saknar yrkeskompetens-bevis. Den nya lagen är hård, men också positiv på många sätt. Nu måste utbildningarna sätta igång om alla ska hinna bli klara i tid. – Det brådskar, säger Lena Carlsson på Sveriges Åkeriföretag Norr.

Oroad. Lena Carlsson menar att

den nya utbildningen brådskar.

Grönlunds trafikskola samarbetar med Reaxcer

GRÖNLUNDS ANPASSAR uppläg-get efter kundernas önskemål. Åkerierna väljer själva om de vill skicka en chaufför i taget på kurs, eller om hela gänget ska ha en gemensam dag. Det senare kan vara lämpligt i delkursen om kundfokus.

DET ÄR TEORETISKT möjligt för en chaufför att göra alla fem delkurserna under en och samma vecka. Det innebär dock att kun-skaperna inom samtliga delområ-den blir inaktuella samtidigt om

fem år. Det smidigaste upplägget för både åkerier och utbildare verkar vara att låta chaufförerna gå en delkurs om året, men då gäller det att sätta igång så snart som möjligt för att bli klar till 2016.

– OM DET är många som väntar länge kommer utbildarna inte att räcka till. Om många chaufförer står utan behörighet 2016 blir det kaos i branschen, säger Anders Björk, utbildningsledare på Grön-lunds trafi kskola. ❙❙

Grönlunds trafikskola har öppnat filial och hyr lokaler i Reaxcerkontoret i Östersund. Alla Reaxcers drygt 900 chaufförer kommer att erbjudas möjlighet att göra sin 35 timmars fortbildning för YKB här. Första kurstillfället planeras till slutet av sommaren.

Grönlunds trafikskola. - Det är bara att ringa hit och säga vilken delkurs man

vill gå, säger Lotta Taramnaidis, kurskoordinator. T.h. Anders Björk.

”Jag förstår om det känns

konstigt att sitta i skolbänken,

men all utbild-ning är bra.”

REAXCER MAGASIN | 7

TEMA: SKOGENGRANBARKBORREN – GRÄSLIG OCH GLUPSKDen är bara en halv cen-timeter lång, men dödar fullvuxna granar om den får härja fritt. Med hjälp av vän-ner som Gudrun, Per och Dagmar kan den fruktade granbarkborren föröka sig explosionsartat.

GRANBARKBORREN är skogs-ägarnas skräck. Efter stormarna Gudrun och Per i södra Sverige ökade förekomsten av den glupska skalbaggen våldsamt, men i norra Sverige har man varit relativt förskonad. Så är det tyvärr inte längre. De senaste åren har man noterat stora angrepp ända upp i Jämtlands och Västernorrlands skogar.

– Det beror troligtvis på att klimatet blivit gynnsammare, så att de hinner fortplanta sig fl era gång-er per säsong även här i norr, säger skogskonsulent Maria Strand.

GRANBARKBORREN gillar torrt sommarväder. För att fl yga vill den ha en temperatur på minst 18 grader. Efter svärmningen borrar den in sig i barken på granar och lägger sina ägg.

Färska vindfällen bjuder på de bästa förutsättningarna. Näst bäst är torkstressade granar som är lättare att tränga in i än friska, starka träd som försvarar sig med kåda. Färsk gran i någon form är i alla fall vad granbarkborren vill ha. Inga andra trädslag kommer i fråga.

VID ÄGGLÄGGNINGEN utsöndrar granbarkborren doftämnen, fero-moner, som lockar till sig artfrän-der i samma ärende. Det blir med andra ord gott om ägg innanför barken på ett utvalt träd. Efter 6-7 veckor kläcks enorma mängder larver. För att växa till färdigut-vecklade skalbaggar äter larverna av granens näringsrika innerbark.

Under tiden kan föräldrarna –

om vädret tillåter – ägna sig åt nya svärmerier och lägga ännu fl er ägg innan de slutligen dör.

EFTERSOM VINDFÄLLEN gynnar granbarkborrarnas fortplant-ning är det mycket troligt att den gångna vinterns storm Dagmar kommer att leda till massförökning av arten i de drabbade trakterna. Risken för en attack mot levande skog är överhängande, men inte förrän nästa år.

– DEN STORA generation som kläcks nu kryper direkt ner i marken och övervintrar där. När de kryper fram för att svärma nästa sommar, blir det explosion. Om de inte hittar tillräckligt med liggande virke när de ska lägga ägg, kommer

de att ge sig på stående granar. När larverna gnager i sig innerbarken på en levande gran, dör trädet gan-ska snabbt, berättar Maria Strand.

FÖR ATT EN gran ska dö krävs att cirka 5 000 granbarkborrar lägger ägg i den. Detta låter kanske mycket, men när Maria berättar att hennes senaste koll av en fero-monfälla visade på 7 000 stycken, förstår man att det är en droppe i havet

Mellan 10 000-40 000 skalbag-gar kan kläckas i ett enda träd.

För att minska risken för skador på levande skog måste allt färskt liggande granvirke ut från skogen medan årets nya larver ännu befi nner sig innanför barken. I Jämtlands och Västernorrlands län måste detta ske före 15 juli. Andra skyddsåtgärder är att barka kvar-liggande träd eller att bjuda ut en liten trave så kallat fångstvirke åt granbarkborrarna som man sedan kör bort i omgångar.

– OM DET fi nns gott om hackspett i skogen är det också bra. Den är granbarkborrens värsta fi ende, säger Maria. ❙❙

Stormen Dagmar fällde lika mycket skog på en natt som skogsmaskinerna gör under ett helt år i Härjedalen och Hälsingland. Det har skapat en extrem situation i sko-gen. Reaxcer kämpar hårt för att få ut virket i tid.

– VÄRST ÄR läget i Hälsingland. Där måste virket dessutom vara ute redan 1 juli på grund av skogs-skyddet. För Härjedalen är det 15 juli som gäller, säger Niklas Quarnå, transportledare på Reax-cerkontoret i Sveg.

REDAN I JANUARI satte skogs-ägarna igång att avverka den stormfällda skogen. Eftersom det

inte går att ta sig fram med ma-skiner där träden ligger kors och tvärs, måste träden kapas manuellt innan skördaren kommer åt.

– Men ibland är det rena plock-epinn, där är det för farligt att gå in med motorsåg. Då får jag försöka rycka och slita så gott jag kan med skördaren. Det är hur mycket som helst, och vi hittar hela tiden nya ställen. Mängden på det här området uppskattades till 1 400 kubik, men vi kommer att vara uppe i 2 000 innan det är klart, säger Pekka Persson som kör åt Stora Enso.

EFTER EN NORMAL vinter med planerad avverkning brukar Reax-cers bilar ha runt 200 avlägg att ta hand om. Dagmar struntade i vad

som var rationellt och fällde skog lite här och där över mycket stora områden. I år ligger det framsko-tade virket utspritt i småposter på cirka 700 ställen. Reaxcer kör i tvåskift med 22 gruppbilar, två separata lastare och ett tiotal kranbilar.

– DET TAR längre tid för grupp-bilarna att lasta när de inte kan lasta fullt på ett och samma ställe. Att hela tiden fl ytta de separata

lastarna är också tidskrävande. Vi skulle vilja ha fl er kranbilar, men det är svårt att hitta.

TROTS DISPENS FÖR helgkörning den senaste månaden är han rädd för att man ändå inte kommer att hinna få ut allting i tid.

– Vi jobbar så hårt vi kan för att skadan ska bli så liten som möjligt. Alla medarbetare, inklusive de inlånade, gör ett fantastiskt jobb, säger Niklas. ❙❙

EN KAMP MOT TIDEN

Tidskrävande. Transportledare. Niklas Quarnå.

Fruktad. Granbarkborre.

8 | REAXCER MAGASIN

TUNGA ARBETEN

Delar till monteringshus i trä och betong utgör basen i Reaxcers tunga godstransporter. SCF Betongelement AB i Strömsund är en av de stora kunderna.

BOKNINGAR FRÅN av-talskunder kommer in via mejl i en jämn ström till Reaxcers avdelning för tunga transporter. Främst är det Norrlands-hus och SCF Betongele-ment AB som vill ha gods transporterat från A till B.

SCF BETONGELEMENT AB i Strömsund tillverkar betongelement och hus-stommar till bostäder, kontor och industri. Det handlar om allt från mindre fl erfamiljshus till stora 16-våningshus, sopförbränningsanlägg-ningar och industrilokaler. Det är med andra ord inga små lecablock som körs ut från Strömsundsfabriken.

DE STÖRSTA BETONGPRODUKTERNA i nor-malsortimentet är väggelement som är 3,5 meter höga och upp till 8 meter långa. Ett sådant väger mellan 12 och 14 ton.

Bjälklagen är betongplattor som är 8 meter långa och upp till 3,10 meter breda. Inte heller takbalkarna är lätthanterliga med sina läng-der på 22-24 meter.

De längsta balkar som till-verkas och fraktas till kund är 36 meter långa.

FRÅN FABRIKEN I Ström-sund fraktas varje vecka stora mängder betongele-ment till kunder i olika delar av Sverige. Största

andelen går till Mälardalen. För dessa transporter duger inte vilken lastbil som helst. En jumbotrailer är ett måste för att de höga väggelementen ska gå fria under broar och viadukter.

– VI SKICKAR 5-6 lass om dagen varje vecka. Vi anlitar bland annat Reaxcer för transporterna, de har resurser som pas-sar oss, säger Johan Redhe, VD för SCF Betongelement AB. ❙❙

Johan Redhe. VD SCF Betongelement.

”REAXCER HAR RESURSERNA SOM KRÄVS”

Lastning. Reaxcers jumbotrailer lastas.

Tungt. Hus i betong ska fl yttas.

8 | REAXCER MAGASIN

REAXCER MAGASIN | 9

KENNETH ÖSTMAN OCH Anna Bredin kommer närmast från Sundfrakt i Sundsvall där de arbe-tade tillsammans med samordning av tunga transporter.

– Jag fi ck ett erbjudande av Reaxcer att bygga upp en ny avdel-ning särskilt för tunga special-transporter. Det kändes som en rolig utmaning, så jag tackade ja, säger Kenneth.

ATT HAN HAR en och en halv timmes bilväg till jobbet bekymrar honom inte. Husvagnen står näm-ligen uppställd bakom kontoret, redo för övernattning de kvällar som det känns för drygt att köra.

KENNETH BEHÖVDE EN duktig medarbetade och värvade sin tidi-gare kollega Anna Breding. Anna var inte svår att övertala, och den 16 januari i år var det premiär för dem båda på det nya jobbet.

UPPDRAGET ÄR ATT leda Re-axcers alla tunga transporter. Att hitta rätt fordon för varje enskild specialtransport kräver stor kän-nedom om både fordon och gods, men efter 36 år i jobbet kan Ken-

neth sina saker.Anna, som tycker att hon har

mycket kvar att lära när det gäller de tekniska bitarna, är glad över att ha Kenneth att luta sig mot:

– Kenneth har lärt mig allt jag kan, och jag lär mig fortfarande något nytt varje dag, säger Anna.

REAXCER JOBBAR MED att ta fram ett komplett register över vilka av åkarnas fordon som klarar de tunga transporterna. Som oinvigd undrar man hur de två transportledarna nu kan överblicka vad som fi nns att tillgå.

– Det fi nns här uppe, säger Ken-neth och knackar sig i huvudet. Det ligger i hjärncellerna. Jag har hållit på så länge att jag känner till alla åkerierna och vet vad de har. ❙❙

Nya medarbetare med tungt ansvar

REAXCER-DAGEN 2012

Reaxcer bygger upp en helt ny avdelning för ledning av tunga transporter i Östersund. Ansvariga är Kenneth Östman och Anna Bredin. Båda är färska i Reaxcer, men väl förtrogna med arbetsuppgifterna.

”Registret existerar än så

länge bara i mitt huvud.

Det liggeri hjärncellerna”

Nyanställda. Kenneth Östman och Anna Bredin

ansvarar för avdelningen för tunga transporter på Reaxcer.

Efter fj olårets succé planerar vi redan

för årets Reaxcerdag.

Prova att köra våra maskiner och se målgången i veteranbilsrallyt!

LÖRDAGEN DEN 18 AUGUSTITrådvägen 12, Lugnvik

Välkomna!

www.reaxcer.se

Aktiviteter för stora som små

10 | REAXCER MAGASIN

TUNGA ARBETEN

REAXCERS TUNGA transporter går över hela Sverige, Norden och Norra Europa. Till största delen består godset av byggnadselement och husstommar i betong och trä, men det kan också handla om specialtransporter av hela hus, trä-broar, fackverk, delar till vindkraft-verk och riktigt stora maskiner som till exempel mobila kranar.

– I samband med ett vindkrafts-bygge i Nordnorge har vi till exem-pel nyligen fraktat en mobilkran på 750 ton åt ett danskt företag. Den fraktades i olika delar och den tyngsta vägde 65 ton. Ett annat exempel är en grävmaskin med en 22 meter lång bom. Det är många som kontaktar oss för att få hjälp med sådant, säger Kenneth.

FÖR ATT HITTA ett lämpligt fordon för varje transport är det mycket man behöver veta och kunna. Det gäller att veta hur godset ser ut, vilken form, storlek

och vikt det har och hur just sådant gods ska pallas och lastas. Att ställa rätt frågor till kunden är A och O.

FÖR ATT KUNNA göra en lastberäkning måste transport-ledarna också ha koll på hur de olika åkarnas fordon ser ut, hur mycket de rymmer och hur de kan belastas. Klarar just den här bilen att belastas med 30 ton på en yta av tre kvadratmeter? Det kan vara en avgörande fråga.

– Det är ett spännande jobb. Problemlösning varje dag, säger Anna.

JUMBOTRAILERS ÄR DET vanligaste fordonet för speci-altransporter. Reaxcer har 22 ekipage att tillgå. Kännetecknande för jumbotrailers är att de är lågt byggda, vilket innebär att man kan lasta högre saker än normalt på fl a-ket utan att överskrida den tillåtna maxhöjden på 4,5 meter. Jumbo-

trailers har även lösa lastramper som kan användas för lastmaskiner att köra på.

NU ÄR DET inte så enkelt att alla jumbotrailers är lika stora. Den minsta är 13,6 meter och den största – som Reaxcer har tillgång till via en samarbetspartner– är 48 meter lång. För extremt högt gods kan man behöva använda en maskintrailer eller en så kallad lågbordare som inte har mer än 30-45 centimeter luft mellan vägen och fl aket. Vilket fordon som än krävs, kommer Anna och Kenneth att skramla fram det. De är också snabbare än de fl esta på att skaffa fram de särskilda tillstånd som krävs för vissa specialtransporter.

– VI ÄR vad som kallas för ”utbil-

dade företagsanvändare” och god-kända av Trafikverket. Det innebär att vi skriver ihop tillstånden själva och bara skickar iväg dem för god-kännande och underskrift, då går det fort, säger Anna.

Reaxcers jumbotrailers står aldrig stilla och Kenneth spår att det kommer att behövas fler i framtiden.

– VI JOBBAR för att utöka flot-tan. De tunga transporterna blir allt fler, bland annat på grund av vindkraftverksbyggena. Och utvecklingen går åt det hållet att alla grejer bara blir större och större. Ju större betongelementen och husdelarna är, desto mindre arbetskraft och transporter går det åt till att montera ihop det färdiga huset, säger Kenneth. ❙❙

”Transporterna blir bara större och större

– utvecklingen går åt det hållet”

Kenneth och Anna letar fram rätta lastbilen för allt som är extra stort, tungt, brett och högt – ett jobb som kräver stor kunskap. Mycket tyder på att de tunga transporterna kommer att bli ännu fler i framtiden.

Utmanande problemlösning

Fullt. Husväggar på den låga trailern.

REAXCER MAGASIN | 11

KORSORDSPREMIÄR!

TÄVLA & VINN!kronor inklusive moms kostade en

liter diesel den 19 juni 2012.

Så här har prisutvecklingen på

diesel sett ut sedan 2005:

14,19

Optimismen i branschen har ökat.

Första kvartalet i år trodde 82,1

procent på ökad eller oförändrad

efterfrågan närmsta kvartalet.

Nu tror hela 91,9 procent på ökad

eller oförändrad efterfrågan. Allra

mest positiv är man inom bygg-

och anläggningstransporter.

Källa: Åkeribarometern,

Sveriges åkeriföretag

43 procent av företagen rapport-

erar samtidigt dålig lönsamhet.

De med god lönsamhet har sjun-

kit från 19 procent för ett år sedan

till 13 procent detta kvartal.

Källa: Åkeribarometern,

Sveriges åkeriföretag

Välkommen till Reaxcer Magasins eget korsord, en ny del i Reaxcer magasin vi hoppas lockar till en stunds tankemöda.

Bland de rätta svaren drar vi tre vinnare som får fi na priser. Vinnarna redovisas i nästa nummer.

När du klarat korsordet, skicka ditt svar senast 30 augusti till:

200

5

16

1412

10

18

200

7

200

9

2011

200

6

200

8

2010

2012

E 85DieselBensin

Det dieselpris som tas mot kon-

sument består av många delar.

Så här fördelar det sig:

200

5

10

5

200

7

200

9

2011

200

6

200

8

2010

2012

SkattBruttomarginalMomsProduktionskostnad

Reaxcer ABBox 63

831 21 Östersund

Märk kuvertet “Korsord Reaxcer Magasin”

Lycka till och trevlig sommar!

Namn ___________________________________________

Adress ___________________________________________

Postadress ___________________________________________

e-post ___________________________________________

12 | REAXCER MAGASIN

KARL FORSMAN HAR just gått ut nian. Till hösten börjar han gymnasiet och han hoppas komma in på samhällsprogrammet, natio-nell idrottsutbildning. Han har en CP-skada som gör att han har svårt att koordinera musklerna i benen. När han simmar gör han det utan bentag. Sådan är hans klassning i handikappsimning.

Du går i skolan också. Hur har du tid?

– Jag tränar mellan sex och nio

pass i veckan. Jag tror att jag har ungefär lika mycket tid som alla andra i min ålder. Men jag tränar i stället för att sitta massor av tim-mar framför datorn. Så min tid går till skolan och simningen.

Vad är målet?

– Att bli bäst. För att bli det gäller att inte se hinder i allt. Att se möjligheterna. Sätta upp mål och sedan göra vad som krävs för att ta sig dit. Människor hindras av sin egen rädsla. Om man är handikap-pad är förväntingen att man ska sitta still. Men har du ett han-dikapp är det ännu viktigare att träna. Och ska du bli bäst, är det bara att träna ännu hårdare. Både kvantitet och kvalitet. Man måste fokusera 150 procent och prestera 150 procent. Fyra timmars träning en dag är ändå inte jättemycket, så

det gäller att orka vara fokuserad. Nu gäller att fortsätta förbättra tekniken. Och starterna!

I HANDIKAPPIDROTTEN FINNS tio olika nivåer av handikapp. Klass 1 är svårt handikappade och klass 10 har nästan inget rörelse-hinder.

– Jag tävlar i klass 6 och an-vänder bara överkroppen när jag simmar. Jag tävlar i alla distanser, är bäst i bröstsim på 100 och 200 meter.

Har du någon förebild?

– Ian Thorpe var fantastisk när han var som bäst. Jag försöker lära mig så mycket som möjligt genom att titta på andra och deras tekni-ker, men jag vill ju prestera bättre och kan kan inte bara kopiera utan måste också bygga en egen teknik.

Ditt roligaste simminne?– SM. Jag tog ju medaljer! Det

är väldigt kul att tävla, men sam-tidigt är man så fokuserad där att man inte riktigt känner att det är kul förrän efteråt.

Jobbigast då?

– När man är trött på morgonen och vet hur tungt det blir. Det är många tunga pass. Ont i magen och mjölksyran sprutar i kroppen. Men man blir pigg och stark av att hålla på. Och det är skönt att käka och vila när man kommer hem efter träningen.

Var är du om tio år?

Då har jag förhoppningsvis gjort mitt första OS. Förresten. Tio år? Då har jag ju gjort två OS! Är aktiv inom eliten. Och är bäst i Sverige. Såklart! ❙❙

Han vann fyra SM-guld i april. 15-årige Karl Forsman tränar nio gånger i veckan. Målet är att bli bäst.– Det handlar bara om att sätta upp mål och fullfölja. Så enkelt är det, säger han.

PORTRÄTTET

Karl siktar på Paralympics

KARL FORSMAN

Bor: Odensala.

Ålder: 15 år.

Meriter: Tog fyra SM-

guld i april i år. 400 fritt,

100 fritt, 100 ryggsim

och 50 bröstsim.

Handikapp: CP-skada

som gör det svårt att

koordinera musklerna i

benen.

Motto: No pain - no

gain. Det gör ont att bli

bra. Men det ska vara

bra smärta. Tränings-

värk

är härligt!