Metodhandbok som tankekarta , M Le Duc, februari 2007, koncept version 0.7

Välkommen till material om metod för

uppsatser

Michaël Le Duc, Universitetslektor i företagsekonomi och informatik Mälardalens högskola, michael.le.duc@mdh.se,

MdH Web

Inledning....................................................................................................................................................16

Om tankekartan.....................................................................................................................................16

Tankekartan läses medurs..................................................................................................................17

Skriv korta meningar!.........................................................................................................................17

När det gäller noderna i kartan så bör man nog fatta sig kort medan text som ligger under noderna kan vara längre dock inte för lång......................................................................................................17

Är det lätt att följa redovisningen?.....................................................................................................17

Det vill jag gärna ha synpunkter på!...................................................................................................17

Lätt att få en överblick m h a MindMap teknik?.................................................................................17

Jämför med MS Powerpoint, Word, PDF osv......................................................................................17

Syfte.......................................................................................................................................................17

Denna handbok har som främsta mål att stödja studenter i informatik, IT-Ekonomi och närliggande ämnen med att skriva akademiska uppsatser, företrädesvis på C- och D-nivå...................................17

Handboken bygger bl a på Wiedersheim-Paul & Erikssons (1997) samt Lundequist (1995)...................17

Stycken som börjar med ”#” är sidhänvisningar till olika böcker eventuellt med korta kommentarer.. 17

Metodhandböcker är bra att ha till hands vid planering och genomförande av utredningar.................17

Metodskrifter läss målstyrt, inte i detalj från pärm till pärm..............................................................17

Kunskap hämtas med fördel från olika böcker och andra publikationer, inklusive nätet...................17

Under en utrednings genomförande måste man ofta, speciellt som oerfaren utredare eller forskare, gå tillbaka till metodskrifter för att läsa någon övergripande diskussion eller en enskild detalj........17

Ämne påverkar metodval och inriktning................................................................................................17

Min erfarenhet som handledare är att det ämnesområde som uppsatsen skrivs inom påverkar metodval samt andra centrala frågor som typen av referensram som används................................17

Visst observerar vi människor inom informatikområdet, vilket förknippas i metodlitteraturen med observation, men lika viktigt är att observera användargränssnitt och andra artefakter...................17

Referensramen är central för en utredning från början till slutet av utredningsarbetet, inklusive metod...............................................................................................................................................................17

Referensramen erbjuder bl a det språk som behövs för att formulera frågor på ett precist sätt som är väl förankrad i tidigare kunskap och forskning...............................................................................18

Min metodhandbok är ett sätt att strukturera och reflektera samt ev. bidra till en mycket omfattande metodlitteratur som kan vara svår att hitta i och förstå.........................................................................18

Föreliggande skrift är också ett sätt för mig att strukturera viktiga delar av det omfattande och ofta motsägelsefulla kunskapsmaterial som finns i metodlitteraturen samt den praxis som förespråkas av olika handledare. Min version är inte nödvändigtvis den rätta..........................................................18

Det finns också praktiska tips och råd som baseras på min erfarenhet som forskare, utredare och handledare.............................................................................................................................................18

Kom dock ihåg att ett examensarbete eller en uppsats är ett självständigt arbete................................18

Ibland blir studenter förvirrade av att olika lärare även inom samma institution, som studenterna uppfattar det, motsäger varandra......................................................................................................18

Olika handledare behöver inte vara överens i olika frågor!...............................................................18

Kom då ihåg att grundregeln är att studenterna ansvarar för att självständigt ta ställning i olika frågor, givetvis med giltiga argument, och att lärarna är ett stöd i denna process.............................18

Att lärarna dessutom har en examinatorroll kan kännas som att vi har ett ”facit” som gäller för alltid vilket är ett missförstånd....................................................................................................................18

Personligen tycker jag det är viktigare att en student visat att hon eller han tänkt till i olika väsentliga frågor än att alla ”rätta” kunskapsteoretiska begrepp och metodtermerna definieras i metodkapitlet.....................................................................................................................................18

Kan man bli fullärd inom "metod"?........................................................................................................18

Ibland hör jag frågan ”vi har ju redan läst metodböcker, varför ska vi behöva göra det igen?”.........18

Metodfrågor är svåra, t ex, med tanke på alla detaljer som dyker upp vid genomförandet av en utredning............................................................................................................................................18

Varje projekt kan innehålla nya utmaningar för utredaren................................................................18

Grundläggande synsätt på kunskap och lärande........................................................................................18

Hur vi ser på kunskapens uppbyggnad samt hur vi lär oss ny kunskap finns det olika uppfattningar om, olika skolbildningar.................................................................................................................................20

Behaviorismen........................................................................................................................................20

Enligt behaviorismen kan man förenklat se läraren som en person som överför kunskap till elever/studenter................................................................................................................................20

Det är läraren som är i centrum.........................................................................................................20

Det individuella lärandet ligger i fokus...............................................................................................20

Behaviourismen är speciellt tillämplig på abstrakt kunskap. (Hult, 2001)..........................................20

Konstruktivism........................................................................................................................................20

Enligt konstruktivismen är det individen som är i fokus.....................................................................20

Hur individien bygger stegvis upp sin kunskap genom att erfarenheten jämförs med tidigare kunskap är i blickfånget....................................................................................................................................20

I ett sammanhang jämförs information med tidigare kunskap. När kunskapen överensstämmer med den aktuella erfarenheten assimileras informationen.......................................................................20

När informationen inte stämmer med tidigare kunskap kan en lärprocess innebära att accomodation sker, d v s kunskapen omstruktureras. (Le Duc, 1996).......................................................................20

Med en konstruktivistsk syn på pedagogik utgår man från studenten, lärande i grupp och kunskap i sitt sammanhang (Hult, 2001)............................................................................................................20

En intressant fråga därvid är om sociala system är stjälvständiga entiteter eller enbart konstruktioner hos de individer som ingår i ett socialt system..........................................................20

Alternativ 1 - Individen i fokus: Enligt Jean Piaget måste man utgå från individens gradvisa konstruktion av kunskap.....................................................................................................................20

Alternativ 2- Social konstruktivism: Enligt Lev Vygotski bör man utgå från den sociala dimensionen för att förstå individens lärande.........................................................................................................20

Informatik med systemvetenskap som disciplin.........................................................................................20

Informatik enligt Göran Goldkuhl...........................................................................................................21

Enligt Göran Goldkuhl (1996) handlar informatik inte längre bara om datorteknik utan sammansmältningen av datorteknik, telekommunikation och video och audioteknik , d v s informationsteknik (IT).......................................................................................................................21

Administrativ databehandling (ADB) räcker inte längre som benämning inom informationssystemområdet..............................................................................................................21

Dessutom är organisationsfrågor mer centrala än på 50- och 60-talet..............................................21

Tillämpnings- och organisationsutveckling måste kombineras...........................................................21

Goldkuhl föreslår följande sammanfattande definition av informatik:...............................................21

”Informatik innebär studier av och kunskap om människors arbete med utveckling, användning och förändring av informationssystem (informationstekniska tillämpningar) i verksamheter”................21

Informatik enligt Bo Dahlbom................................................................................................................21

Dahlbom (1996) understryker vikten av att studera och hantera användning av informationsteknik............................................................................................................................................................21

Inom informatik räcker det således inte att förstå informationsteknik isolerat från mänskliga, sociala och organisatoriska dimensioner.......................................................................................................21

Informatik enligt Michaël Le Duc............................................................................................................21

Uppsatsarbete - forskning eller utredning?................................................................................................22

”Professionellt arbete har … oftast vetenskapliga inslag….....................................................................23

Det gemensamma för både professionellt och vetenskapligt arbete är de krav som ställs på både genomförande och resultat:...............................................................................................................23

att arbetet skall göras planerat och systematiskt...............................................................................23

att både arbetsprocess och arbetsresultat skall dokumenteras.........................................................23

att resultat och metoder skall vara åtkomliga för kritisk granskning”................................................23

Lundequist (sid. 9-10).........................................................................................................................23

Grundforskning, tillämpad forskning, utredning....................................................................................23

Med grundforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, utan någon bestämd tillämpning av denna kunskap som mål................................................................................................................23

Med tillämpad forskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med någon bestämd tillämpning av denna kunskap som mål..............................................................................................23

Med utvecklingsarbete menas det metodiska sökandet efter kunskap, antingen för att åstadkomma en ny produkt eller process, eller för att förbättra en existerande produkt eller process..................23

Med utredning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med en bestämd tillämpning av denna kunskap som mål - ofta efter direktiv från en uppdragsgivare som vill få fram ett beslutsunderlag..................................................................................................................................23

Med aktionsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, där sökprocessen i sig avses förändra det som undersöks..............................................................................................................23

Med framtidsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap om någon möjlig aspekt på framtiden, som underlag för planering..............................................................................................23

Med utvärdering menas det metodiska sökandet efter kunskap, med tillkomst av bedömningskriterier för undersökningsobjektet som mål.................................................................23

Med fallstudier menas det metodiska sökandet efter kunskap om enstaka fall, med problemprecisering och begreppsutveckling som mål.......................................................................23

Listan bygger på Carlsson (1984)........................................................................................................23

# Lundequist (1995 sid 8-9) tar upp definitioner av grundforskning, tillämpad forskning, utredning m m........................................................................................................................................................23

Det är mer en gradskillnad än en artskillnad mellan forskning och utredningsverksamhet...................23

# För ytterligare en jämförelse mellan forskning och utredning se Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991, sid 13-14; 1997, sid 17-18). Bl a nämns att det mer är en gradskillnad än en artskillnad mellan forskning och utredningsverksamhet.................................................................................................24

Disposition för en akademisk uppsats........................................................................................................24

Utredningsrapporter och utredningar kan se ut på många olika sätt. Ofta behandlas följande moment, varav vissa delar kan ske underförstått..................................................................................................24

Utredningar i yrkeslivet kan vara mindre strukturerade. Vidare brukar inte akademiska moment som problematisering, teorianknytning och metodfrågor behandlas utförligt..............................................24

Givetvis finns professionella utredningar som är mer vetenskapliga än andra, t ex enkätundersökningar som ska användas till att skriva en marknadsplan..................................................................................24

De olika delarna i dispositionen behandlas i följande kapitel.................................................................24

Sammanfattning.....................................................................................................................................24

Sammanfattningen bör ta upp på en cirka en A4 sida de väsentligaste punkterna som frågeställning, syfte, referensram, metod, resultat och slutsatser.............................................................................24

Bakgrund................................................................................................................................................24

I bakgrunden sätts utredningens frågeställning/frågeställningar i sitt sammanhang på ett logiskt sätt som dessutom bör skapa intresse......................................................................................................24

Problematisering....................................................................................................................................24

se separat avsnitt nedan.....................................................................................................................24

bör förankras i tidigare studier/referensram......................................................................................24

Syfte.......................................................................................................................................................24

ska kunna stämmas av i slutet av rapporten......................................................................................24

Avgränsning............................................................................................................................................24

behövs endast i början av projektet...................................................................................................24

Teori/referensram/tidigare studier........................................................................................................24

mycket viktigt att kapitlet är genomarbetat.......................................................................................24

Metod.....................................................................................................................................................25

vilka val har gjorts och varför?............................................................................................................25

Genomförande och empiri - Bra att behandla så att läsaren kan bedöma resultat............................25

Metodkritik viktigt att ha med för att visa medvetenhet om bristerna i det egna arbetet.................25

Resultat..................................................................................................................................................25

Analys.....................................................................................................................................................25

I vissa sammanhang slås resultat och analys ihop till ett kapitel........................................................25

Slutsatser, inklusive förslag till fortsatta studier.....................................................................................25

Praktiska råd och tips.................................................................................................................................25

Intern arbetsplan....................................................................................................................................25

När problem, syfte och metod har klarnat i en utredningsgrupp bör en plan läggas upp för när och hur gruppens resurser ska fördelas....................................................................................................25

Syftet med en plan är inte att kunna förutsäga framtiden utan att göra en avvägning mellan alla förmodade ingående aktiviteter givet tillgängliga resurser över tiden...............................................25

Vid större avvikelser från planen bör den uppdateras. Väsentliga erfarenheter härvid rapporteras i utredningsrapporten..........................................................................................................................25

Om det exempelvis i en jämförande fallstudie blir svårt att hinna med en jämförelse mellan två organisationer studeras den ena djupare, t ex genom att studera fler perspektiv eller personer inom vald organisation................................................................................................................................25

Rapporten ska diskutera skälen till de viktiga besluten i projektet....................................................25

# Gör gärna ett GANTT schema som i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid 20) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid 28).............................................................................................................25

Arbetsdokumentation............................................................................................................................25

Spara alla arbetsdokument, hur oviktiga de än kan te sig!.................................................................25

Skriv datum på allt material som saknar det. Även författarnas egna skisser, noter, intervjuer, m m dateras...............................................................................................................................................25

På så sätt kan vägen utredaren vandrat lättare analyseras................................................................25

En förteckning över dokumentationen underlättar både för att hitta information och för att bearbeta materialet...........................................................................................................................26

Hur utredaren organiserar sin dokumentation görs enligt egna överväganden, bara det görs systematiskt. Det egna systemet bör redovisas i uppsatsen under metodavsnittet...........................26

Jag har en pärm för varje projekt inom min verksamhet där jag lägger in viktiga dokument i kronologisk ordning............................................................................................................................26

För ett lite större projekt kan det handla om flera pärmar.................................................................26

Det blir som en analog databas..........................................................................................................26

Varje dokument får vidare ett datum och ett unikt nummer.............................................................26

Tidigare hade jag kopior på viktiga dokument i hängmappar med olika teman.................................26

Sedan några år tillbaka scannar jag viktiga dokument och sorterar i datorns mappar samt skapar ett digitalt index.......................................................................................................................................26

Det har underlättats m h a en scanner med arkmatare......................................................................26

Pärmsystem............................................................................................................................................26

# Pärmsystem rekommenderas även av Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991, sid. 20; 1997, sid. 27)...........................................................................................................................................................26

Den dagliga planeringen.........................................................................................................................26

Lägg upp den dagliga arbetstiden så att svåra uppgifter som att skriva rapporttext utförs när energin är som högst medan lättare uppgifter som att söka litteratur och sortera material utförs när koncentrationsförmågan är nedsatt...................................................................................................26

När dessa resp. perioder infaller på dygnet skiljer sig mellan individer men det gemensamma för alla skribenter oavsett erfarenhetsnivå är risken att hamna i skrivkrampens träsk av ostrukturerat hattande som alla skribenter riskerar hamna i...................................................................................26

Utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för enligt WPE......................................26

# Se vilka utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid 21-22) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid 29-30)......................................26

Förankringsprocessen.........................................................................................................................26

Beroende av svar, t ex vid intervjuer och enkäter..............................................................................26

Otillräckliga förkunskaper inom utredningsområdet..........................................................................26

Att organisera utredningen................................................................................................................27

Den slutliga rapportutformningen......................................................................................................27

Skrivtips..................................................................................................................................................27

Inom journalistkretsar används uttrycket "kill your darlings" för att uppmana skribenten att stryka de slående formuleringar som han eller hon blivit alltför förälskad i.................................................27

Problematisering........................................................................................................................................27

Generellt kan ett problem ses som skillnaden mellan ett tillstånd och ett annat tillstånd, varav det ena ofta är icke önskat..................................................................................................................................27

Vi kanske vill ha mer kunskap än idag inom ett område eller effektivisera en teknisk funktion, exempelvis en beslutsmodell implementerad i ett datorprogram.........................................................27

Underförstått syftar en problemformulering till någon form av förändring...........................................27

Strategi...................................................................................................................................................27

Problem ses här synonymt med frågor. En problematisering är en uppsättning logiskt sammanhängande frågor som bör vara kopplade till lämplig litteratur där.......................................27

- man börjar med att diskutera allmänna frågor inom utredningsområdet.......................................27

- för att stegvis snäva in diskussionen till vad som faktiskt kommer att undersökas, varken mer eller mindre. Det kan formuleras som att ”Givet frågeställningarna ovan kommer utredningen/uppsatsen att undersöka närmare …”..................................................................................................................27

Läsaren får på så vis klart för sig att utredningsproblemet är både genomtänkt och lätt att identifiera i problematiseringen..........................................................................................................................27

"Child-Hammer" metaforen...................................................................................................................27

När man nyligen lärt sig en färdighet finns risken att man ser större potential än det senare visar sig när ett antal tillämpningar gjorts........................................................................................................28

Så småningom får man en realistisk uppfattning om färdighetens möjligheter och begränsningar...28

Olika typer av problem...........................................................................................................................28

Komplexa problem........................................................................................................................28

Ackoffs "mess management".................................................................................................................28

(1) Man kan blunda för röran........................................................................................................29

(2) Man kan försöka komma fram till den minst dåliga lösningen på röran..................................29

(3) Det vetenskapliga sättet att angripa röran är att lösa problem (optimize, research approach)...........................................................................................................................................................29

(4) Enligt Ackoff är det möjligt att lösa upp röran (dissolve) genom en total förändring av problemkomplexets kontext (redesign) - När kan detta tillämpas?....................................................29

Problemformulering kontra problematisering.......................................................................................29

Man skiljer sålunda i en uppsats på problemformulering som kan vara tämligen kort och utan förankring i ett större teoretiskt sammanhang och problematisering som dels anknyter utredningsproblemet till större frågeställningar, dels diskuterar problemets olika aspekter inom ramen för ett teoretiskt område........................................................................................................29

Referensramen/tidigare studier – vad är kunskapsläget inom området för uppsatsen?...........................29

Referensramen behandlar vilken teoretisk kunskap som är relevant inom uppsatsens område. Den kan innehålla en modell som används i undersökningen..............................................................................29

Referensram/tidigare forskning har samband med olika möjliga och lämpliga metoder inom ett projekt...............................................................................................................................................................29

Exempel..................................................................................................................................................29

Adoption av innovationer...................................................................................................................29

Diffusion av innovationer...................................................................................................................30

Implementering av IT och organisationsförändringar........................................................................30

Design och användbarhet för IKT produkter och tjänster...................................................................30

Att definiera begrepp.................................................................................................................................30

# Av särskilt intresse för uppsatser och utredningar är den operationella definitionen (Lundequist, 1995, sid. 29). Behandlas även i (Wiedersheim- Paul & Eriksson, 1991, sid. 60). [Har utgått i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997)?].................................................................................................30

Klara begrepp är viktiga..........................................................................................................................30

Skilj på begrepp och term.......................................................................................................................31

Skilj på syntax och semantik...................................................................................................................31

Språkets ytstruktur och djupstruktur.....................................................................................................31

Intentionsdjup enligt Arne Naess...........................................................................................................31

Den norske filosofen Arne Naess i sin bok ”Empirisk semantik” (1992) skiljer därutöver på novisens och expertens olika intentionsdjup....................................................................................................31

När experten uttrycker ett begrepp genom en term lägger han eller hon en djupare mening i termen än vad novisen kan, trots att samma term används, enligt min tolkning av Naess............................31

Eftersom experter behöver omdefiniera allmänna begrepp så att de blir mer komplicerade och skapa nya begrepp för att hantera alla nyanser inom deras professioner uppstår fackspråk............31

Det medför risken för en kognitiv klyfta mellan profession och icke- profession...............................31

Ostensiv definition.................................................................................................................................31

Teorier och modeller - teorianknytning.....................................................................................................31

Vad är teorier och modeller?.................................................................................................................32

en ordnad mängd av begrepp och påståenden..................................................................................32

ett system av inbördes relaterade begrepp........................................................................................32

Olika typer av teorier..............................................................................................................................32

Till vardags....................................................................................................................................33

Inom forskning..............................................................................................................................33

Inte så farligt..........................................................................................................................................33

Karlén: skillnaden mellan en nyligen myntad teori och en tumsliten teori...................................33

Exempel: Systemteori.............................................................................................................................33

Vad är ett system?..............................................................................................................................33

Emergence..........................................................................................................................................34

Suboptimering....................................................................................................................................34

Metod - översikt.........................................................................................................................................34

Vad är en metod?...................................................................................................................................35

En undersöknings metod svarar på hur problem och syfte behandlas..........................................35

Det görs på ett antal nivåer och i flera faser.................................................................................35

Läsaren ska kunna ta del av motiveringar till de val som görs i en utredning bland alla möjliga alternativa metodkomponenter.........................................................................................................35

Hur omfattande metodkapitel ?.............................................................................................................35

Min ståndpunkt är att metodfrågor som är avgörande för arbetets resultat, generaliserbarhet och konsekvenser behandlas tillräckligt.............................................................................................36

Det handlar inte om att citera eller referera metodböcker i stor omfattning utan det är bättre att skriva med egna ord...........................................................................................................................36

Man behöver heller inte förklara vedertagna begrepp.................................................................36

Metodkapitlet är ofta svårt att skriva men det ingår som jag och andra ser det i examinationen även om allt inte kan förväntas bli helt felfritt...................................................................................36

Välj metod efter omständigheterna.......................................................................................................36

Bachelard (1934)...........................................................................................................................36

”en diskurs om metoden alltid är en diskurs om omständigheter”...............................................36

Patton (1990).................................................................................................................................36

"…methodological appropriateness … [is] the primary criterion for judging methodological quality"...............................................................................................................................................36

Välj med omsorg och diskutera valen.....................................................................................................36

Tids- och resursbrist bör dock inte upprepas för mycket...................................................................37

Ett smörgåsbord av metoder.............................................................................................................37

Översikt enligt Holme och Solvang....................................................................................................37

Metodfrågor av allmän art.........................................................................................................................38

Epistemologi, ontologi och etik – delar av filosofin................................................................................38

Mätteori.................................................................................................................................................39

Nominalskalan...............................................................................................................................40

Ordinalskalan................................................................................................................................40

Intervallskalan...............................................................................................................................40

Kvotskalan.....................................................................................................................................40

Induktion, deduktion och abduktion.................................................................................................40

Validitet och reliabilitet..........................................................................................................................41

Inre validitet - Inre validitet handlar om överensstämmelsen mellan begrepp och de operationella (mätbara) definitionerna av dem.......................................................................................................42

Yttre validitet - Yttre validitet har att göra med överensstämmelsen mellan det mätvärde man får när man använder en operationell definition och verkligheten.........................................................42

Relaterade begrepp till validitet följer nedan.....................................................................................42

Metodologisk triangulering - Metodologisk triangulering innebär att information insamlas med flera metoder för att söka så giltig kunskap som möjligt. Notera att detta bör noga och medvetet övervägas...........................................................................................................................................42

Bra sekundärkällor och källkritik - Sekundärkällor kan styrka undersökningens validitet. Källkritiken bidrar till att använda källorna på lämpligt sätt i den aktuella undersökningen.................................42

Metoddesign, t ex urval/val av respondenter - Hur metoden är utformad, beskriven och diskuterad kan påverka........................................................................................................................................42

Samtidig validitet - Samtidig validitet handlar om att man i anslutning till en mätning bedömer materialet. Därför bör man skriva ut en intervju i nära anslutning till intervjutillfället......................42

Omedelbar upplevd validitet (eng. face validity) - Omedelbar upplevd validitet kan vi tala om t ex när kunniga personer inom ett område bedömer att ett frågeformulär eller instrument passar ihop med frågeställningar och syfte. Det kan t ex uppnås med att någon expert konsulteras, t ex en handledare som kan det aktuella området eller en kunnig yrkesman/-kvinna..................................42

Kvantitativ och kvalitativ metod........................................................................................................42

Skilj på mätning och tolkning..................................................................................................................44

Viktigt därför med redaktionella frågor..............................................................................................44

Triangulering..........................................................................................................................................44

Data...............................................................................................................................................45

Utredare........................................................................................................................................45

Teori..............................................................................................................................................45

Metod............................................................................................................................................45

Obs. att triangulering av metoder har för- och nackdelar..................................................................45

Urval.......................................................................................................................................................45

Slumpmässigt urval (kvantitativ metod).................................................................................................47

Population..........................................................................................................................................48

Slumpmässigt urval - enkelt eller stratifierat......................................................................................48

Målstyrt urval (kvalitativ metod)............................................................................................................48

Extremfall...........................................................................................................................................48

Intensitet............................................................................................................................................48

Maximal variation...............................................................................................................................48

Homogent urval..................................................................................................................................48

Val av typiska fall................................................................................................................................48

Stratifierat målstyrt urval...................................................................................................................48

Val av kritiska fall................................................................................................................................48

Snöbolls- eller kedjeurval...................................................................................................................48

Kriterieurval........................................................................................................................................48

Urval baserat på teori eller operationaliserade begrepp....................................................................48

Bekräftande eller förkastande urval...................................................................................................48

Möjligheternas urval..........................................................................................................................48

Slumpmässigt målstyrt urval..............................................................................................................48

Val av politiskt viktiga fall...................................................................................................................48

Bekvämlighetsurval............................................................................................................................48

Kombinationsurval.............................................................................................................................48

Statistik...................................................................................................................................................48

Om kreativitet........................................................................................................................................49

context of discovery......................................................................................................................51

context of justification - där berörs validitet och reliabilitet.........................................................51

behöver tränas..............................................................................................................................51

för lite beskrivet i metodlitteraturen.............................................................................................51

Descartes upptäckt av den analytiska geometrin exempel på kreativitet.....................................51

Exemplet med sportskosulor.........................................................................................................51

Metoder - Intervjuer och enkäter...............................................................................................................51

Det finns mycket litteratur om intervju- och enkätteknik så jag lyfter fram endast några aspekter därvid.....................................................................................................................................................55

Gemensamt för intervjuer och enkäter är att ett frågeformulär normalt används...........................55

Utarbetandet av ett frågeformulär måste vara en avvägning mellan forskarens behov av information och hur mycket tid och engagemang han kan påräkna frän respondentens sida...............55

Man ska inte inleda med kontroversiella frågor................................................................................55

strukturera formuläret så att det stämmer så bra som möjligt med de teoretiska utgångspunkter och resonemang som ligger till grund för arbetet..................................................................................55

formuläret är en operationalisering...................................................................................................55

alla respondenter så långt som möjligt bör få samma innebörd och samma associationer utifrån frågeställningen......................................................................................................................................55

Intervjutips.............................................................................................................................................55

Respondenten måste känna sig trygg.................................................................................................55

Ge därför en bakrund till intervjun: uppdragsgivare, syfte, uppskattad tid, redovisning, spridning, etc...........................................................................................................................................................55

Respondenten bör få läsa och godkänna intervjun i renskrivet skick.................................................55

Börja med enkla frågor, så att respondenten hinner slappna av!.......................................................55

En bra början kan vara att låta respondenten berätta om sig själv och sin plats i sammanhanget.. . .55

Var inte rädd för de tystnader som kan uppstå, utan ge respondenten tid att svara!........................55

Ge diskret respons (ej för ljudligt när bandspelare används).............................................................55

Använd gärna bandspelare eller videokamera för att dokumentera intervjun, men gör dessutom egna anteckningar - för att snabbt hitta fram till väsentligheterna i det som sägs.............................55

Intervjuaren bör själv skriva ut intervjuprotokollet, helst direkt efter intervjun................................55

Punkterna ovan härstammar främst från Lundequist (1988, sid. 22).................................................56

Patton - Variations in Interview Instrumentation..............................................................................56

(1) Informal conversational interview...........................................................................................56

(2) Interview guide approach........................................................................................................56

(3) Standardized open-ended interview........................................................................................56

(4) Closed, fixed response interview............................................................................................56

Patton - kategorier av frågor.............................................................................................................56

Använd bandspelare.........................................................................................................................56

Skriv ut de inspelade intervjuerna i sin helhet?......................................................................................56

Jag behandlar inte hur intervjusvar bearbetas utan hänvisar till fördjupningslitteratur på området eftersom det finns många alternativ att välja på....................................................................................56

Metoder - Observation...............................................................................................................................56

Individer kan observeras i olika situationer............................................................................................58

Grupper kan observeras i olika situationer.............................................................................................58

Hur människor interagerar med teknik kan observeras.........................................................................58

osv..........................................................................................................................................................58

Observationsprotokoll rekommenderas t ex vid utvärdering av användbarhet.....................................58

Lundquist 1988 :................................................................................................................................58

Man bör skilja mellan direkt (via observatörens sinnen) och indirekt (via instrument för mätning och registrering) observation.................................................................................................................58

skilj mellan olika typer av påverkan mellan observatör och det som observeras.............................58

skilj mellan systematiska och osystematiska observationer..............................................................58

Data som kommer fram via observation bör klassificeras efter kategorier som är...........................58

- tydliga,.........................................................................................................................................58

- uttömmande...............................................................................................................................58

- och inbördes uteslutande...........................................................................................................58

Metoder - Fallstudier..................................................................................................................................58

man studerar ett fåtal objekt (patienter, företag, branscher, beslutssituationer) i en mängd avseenden, WPE.....................................................................................................................................61

According to Yin a case study is an empirical inquiry that:................................................................61

investigates a contemporary phenomenon within its real-life context; when..............................61

the boundaries between phenomenon and context are not clearly evident; and in which..........61

multiple sources of evidence are used..........................................................................................61

All the President's Men.....................................................................................................................61

Gunter Wallraff.................................................................................................................................61

Följande fallstudier............................................................................................................................61

Retrospektiva fallstudier...................................................................................................................61

analytisk generalisering.....................................................................................................................61

statistisk generalisering.....................................................................................................................61

Metoder - Aktionsforskning..................................................................................................................61

Gummesson......................................................................................................................................64

Metoder - Utvärderingsforskning...............................................................................................................64

viktigt med kriterier och systematik (Lundequist, 1995)........................................................................64

En utvärdering av ett projekt kan omfatta följande (Lundequist, 1995, s 43-44)...................................64

En begreppsanalys, där centrala begrepp inom projektet diskuteras................................................64

En insatsanalys, där gjorda insatser jämförs med planerade insatser................................................64

En resultatanalys, där slutresultatet och dess effekter beskrivs.........................................................64

En processanalys, där projektets genomförande beskrivs..................................................................64

En måluppfyllelseanalys, dar de ursprungliga målen för projektet jämförs med slutresultatet.........64

En orsaksanalys, där de faktorer som orsakat slutresultatet granskas (de faktorer som gynnade/hindrade målen från att förverkligas)..................................................................................64

En effektivitetsanalys, där en "kostnad" i termer av tid, pengar och arbetsinsatser jämförs med en "vinst" som beräknats på motsvarande sätt. Kunde man uppnått slutresultaten på ett annat och bättre sätt?.........................................................................................................................................64

När det gäller design och användbarhet finns olika typer av utvärdering med eller utan användare....64

Laboratorieexperiment med användare.............................................................................................65

"Think aloud"......................................................................................................................................65

Heuristisk utvärdering........................................................................................................................65

Metoder - Framtidsstudier.........................................................................................................................65

Prognoser. Det är den vanligaste formen av framtidsstudier inom informatik.................................65

Delfimetoden....................................................................................................................................65

Scenarioteknik...................................................................................................................................65

Att skriva en rapport..................................................................................................................................65

Språkbehandling.....................................................................................................................................66

Det förutsätts på universitetsnivå att en tillräckligt hög nivå på skriftlig framställning erhållits tidigare...............................................................................................................................................66

En grundbult för varje utredare och forskare är att kunna uttrycka sig i tal och skrift på ett stringent och stilistiskt tilltalande sätt...............................................................................................................66

Handledningen ansvarar för att en direkt felaktig användning av språket identifieras, men ej för detaljerade redaktionella frågor (rättelser, tillägg, att korta ned, etc)...............................................66

# (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid. 98-103) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 122-127) om allmän språkbehandling.......................................................................................................66

# (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid.104-105) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 127-129) Några skrivråd - en checklista som inte behöver följas till punkt och pricka..............................66

Teknisk utformning.................................................................................................................................66

Källhänvisningar och fotnoter................................................................................................................66

De delar i en rapport som grundar sig på källor ska vara lätta att identifiera med källhänvisningar till citat eller referat................................................................................................................................67

Det ska tydligt gå att skilja mellan rapportförfattarnas egna tankar och material som kommer från primära och sekundära källor.............................................................................................................67

Källförteckning.......................................................................................................................................67

Publicerade källor...............................................................................................................................67

Opublicerade källor............................................................................................................................68

Skrivhantverket......................................................................................................................................68

Planera!.........................................................................................................................................69

Skriv kontinuerligt.........................................................................................................................69

Håll bestämda arbetstider.............................................................................................................69

Granskning och bearbetning kräver lika lång tid som skrivandet!.................................................69

Källförteckning...........................................................................................................................................69

InledningDenna e-handbok bygger på ett Word dokument som har omvandlats, bearbetats och utökats med Mindjet MindManager samt kompletterande verktyg, bl a för att testa de pedagogiska möjligheterna. Jag har i ett projekt om nätbaserat lärande utvärderat olika lärplattformar (Learning Management Systems), verktyg för att producera innehåll som Macromedia Flash, pedagogik m m.

Handboken, som användes första gången i samband med C- uppsatskursen i informatik vårterminen 1997, är ett material som ändras och utvecklas med erfarenheterna från dess användning. Kom därför gärna med synpunkter.

Om tankekartanI Mindjet Manager är det mycket smidigt att arbeta med att skapa, samla in och strukturera information. Dock vid föreläsningar och andra presentationer samt i andra avseenden bör verktyget noga utvärderas, bl a i jämförelse med Microsoft PowerPoint som är ett populärt verktyg bland lärare.

Tankekartan läses medurs

Skriv korta meningar!

När det gäller noderna i kartan så bör man nog fatta sig kort medan text som ligger under noderna kan vara längre dock inte för lång.

Är det lätt att följa redovisningen?

Det vill jag gärna ha synpunkter på!

Lätt att få en överblick m h a MindMap teknik?

Jämför med MS Powerpoint, Word, PDF osv.

Syfte

Denna handbok har som främsta mål att stödja studenter i informatik, IT-Ekonomi och närliggande ämnen med att skriva akademiska uppsatser, företrädesvis på C- och D-nivå.

Handboken bygger bl a på Wiedersheim-Paul & Erikssons (1997) samt Lundequist (1995)

Stycken som börjar med ”#” är sidhänvisningar till olika böcker eventuellt med korta kommentarer.

Metodhandböcker är bra att ha till hands vid planering och genomförande av utredningar

Metodskrifter läss målstyrt, inte i detalj från pärm till pärm.

Kunskap hämtas med fördel från olika böcker och andra publikationer, inklusive nätet.

Under en utrednings genomförande måste man ofta, speciellt som oerfaren utredare eller forskare, gå tillbaka till metodskrifter för att läsa någon övergripande diskussion eller en enskild detalj.

Ämne påverkar metodval och inriktning

Min erfarenhet som handledare är att det ämnesområde som uppsatsen skrivs inom påverkar metodval samt andra centrala frågor som typen av referensram som används.

Visst observerar vi människor inom informatikområdet, vilket förknippas i metodlitteraturen med observation, men lika viktigt är att observera användargränssnitt och andra artefakter.

Referensramen är central för en utredning från början till slutet av utredningsarbetet, inklusive metod

Referensramen erbjuder bl a det språk som behövs för att formulera frågor på ett precist sätt som är väl förankrad i tidigare kunskap och forskning.

Min metodhandbok är ett sätt att strukturera och reflektera samt ev. bidra till en mycket omfattande metodlitteratur som kan vara svår att hitta i och förstå

Föreliggande skrift är också ett sätt för mig att strukturera viktiga delar av det omfattande och ofta motsägelsefulla kunskapsmaterial som finns i metodlitteraturen samt den praxis som förespråkas av olika handledare. Min version är inte nödvändigtvis den rätta.

Det finns också praktiska tips och råd som baseras på min erfarenhet som forskare, utredare och handledare

Kom dock ihåg att ett examensarbete eller en uppsats är ett självständigt arbete

Ibland blir studenter förvirrade av att olika lärare även inom samma institution, som studenterna uppfattar det, motsäger varandra.

Olika handledare behöver inte vara överens i olika frågor!

Kom då ihåg att grundregeln är att studenterna ansvarar för att självständigt ta ställning i olika frågor, givetvis med giltiga argument, och att lärarna är ett stöd i denna process.

Att lärarna dessutom har en examinatorroll kan kännas som att vi har ett ”facit” som gäller för alltid vilket är ett missförstånd.

Personligen tycker jag det är viktigare att en student visat att hon eller han tänkt till i olika väsentliga frågor än att alla ”rätta” kunskapsteoretiska begrepp och metodtermerna definieras i metodkapitlet.

Kan man bli fullärd inom "metod"?

Ibland hör jag frågan ”vi har ju redan läst metodböcker, varför ska vi behöva göra det igen?”

Metodfrågor är svåra, t ex, med tanke på alla detaljer som dyker upp vid genomförandet av en utredning.

Varje projekt kan innehålla nya utmaningar för utredaren

Grundläggande synsätt på kunskap och lärande

Jag behandlar kort två grundläggande synsätt på kunskap, behaviorism och konstruktivism. Den valda grundsynen påverkar metodfrågor och även den pedagogik som används i utbildningssammanhang. När man arbetar som ekonom eller systemutvecklare kan det finnas anledning att reflekter över den egna grundsynen. Notera att synsätten är inte uteslutande.

Hur vi ser på kunskapens uppbyggnad samt hur vi lär oss ny kunskap finns det olika uppfattningar om, olika skolbildningar.

Behaviorismen

Enligt behaviorismen kan man förenklat se läraren som en person som överför kunskap till elever/studenter.

Det är läraren som är i centrum.

Det individuella lärandet ligger i fokus.

Behaviourismen är speciellt tillämplig på abstrakt kunskap. (Hult, 2001)

Konstruktivism

Enligt konstruktivismen är det individen som är i fokus.

Hur individien bygger stegvis upp sin kunskap genom att erfarenheten jämförs med tidigare kunskap är i blickfånget.

I ett sammanhang jämförs information med tidigare kunskap. När kunskapen överensstämmer med den aktuella erfarenheten assimileras informationen.

När informationen inte stämmer med tidigare kunskap kan en lärprocess innebära att accomodation sker, d v s kunskapen omstruktureras. (Le Duc, 1996)

Med en konstruktivistsk syn på pedagogik utgår man från studenten, lärande i grupp och kunskap i sitt sammanhang (Hult, 2001).

En intressant fråga därvid är om sociala system är stjälvständiga entiteter eller enbart konstruktioner hos de individer som ingår i ett socialt system.

Alternativ 1 - Individen i fokus: Enligt Jean Piaget måste man utgå från individens gradvisa konstruktion av kunskap.

Alternativ 2- Social konstruktivism: Enligt Lev Vygotski bör man utgå från den sociala dimensionen för att förstå individens lärande.

Informatik med systemvetenskap som disciplinEn akademisk uppsats skrivs inom en viss disciplin som har gemensamt med andra ämnen, men även innefattar särskiljande drag. Inom forskning har ett ideal varit vetenskapernas enhetlighet (the unity of science).

Det har dock visat sig vara just ett ideal snarare än en fungerande princip. Specialisering har visat sig nödvändig i takt med att forskningen vuxit i omfattning dramatiskt de senaste hundra åren.

En disciplin innefattar både en gren av ”kunskapens träd” och ett socialt system där studenter och lärare, noviser och experter, söker former för utveckling och förvaltning av disciplinens kunskapsstoff (Le Duc, 1996, sid. 255).

En relativt ny tvärvetenskaplig disciplin som informatik är inte lika väldefinierad, d v s avgränsad, som äldre ämnesområden men arbetsdefinitioner behövs på vägen till disciplinens mognad. Begreppet definition betyder etymologiskt ”att skära ut”, d v s att uttrycka det som ingår och det som inte ingår i ett begrepp.

Definitionerna får konsekvenser för vilka teoretiska utgångspunkter och metoder som kan vara relevanta i samband med uppsastarbeten.

Notera att definitionsarbete är svårt och kräver ofta lång erfarenhet inom berörda område. Lägg inte ned för mycket arbete på att själv definiera olika nyckeltermer. Använd hellre definitioner från sekundärkällor.

Informatik enligt Göran Goldkuhl

Enligt Göran Goldkuhl (1996) handlar informatik inte längre bara om datorteknik utan sammansmältningen av datorteknik, telekommunikation och video och audioteknik , d v s informationsteknik (IT).

Administrativ databehandling (ADB) räcker inte längre som benämning inom informationssystemområdet.

Dessutom är organisationsfrågor mer centrala än på 50- och 60-talet.

Tillämpnings- och organisationsutveckling måste kombineras.

Goldkuhl föreslår följande sammanfattande definition av informatik:

”Informatik innebär studier av och kunskap om människors arbete med utveckling, användning och förändring av informationssystem (informationstekniska tillämpningar) i verksamheter”

Informatik enligt Bo Dahlbom

Dahlbom (1996) understryker vikten av att studera och hantera användning av informationsteknik.

Inom informatik räcker det således inte att förstå informationsteknik isolerat från mänskliga, sociala och organisatoriska dimensioner.

Informatik enligt Michaël Le Duc Följande arbetsdefinition av området informatik föreslås vidare av Le Duc (1996, sid. 97).

”…Informatics is the discipline concerned with information technology and its use. Information technology per se is not exclusively in focus in the field of informatics. The boundary of

informatics is wider, namely a combination of knowledge on IT design with knowledge on the use of IT. Informatics requires thus both technical knowledge and knowledge of the human use of technology. Furthermore, informatics is not only descriptive - it has a normative dimension comprising heuristic rules of thumb on how to design and adapt information systems with the most appropriate technology for a given user context. ”

Enligt definitionen ovan kombinerar informatik teknisk kompetens med samhällsvetenskaplig kunskap som organisationsteori, psykologi och pedagogik. Även humanistiska ämnen som filosofi och lingvistik är relevanta. Med kompetens menas en effektiv användning av kunskap. Informatik innehåller vidare inslag av skapande tänkande, inte enbart analytiskt tänkande.

Uppsatsarbete - forskning eller utredning?I följande avsnitt relateras forskning och utredningsarbete översiktligt.

Finns det några skillnader mellan vad en professionell systemutvecklare gör och forskaren? Är t ex kunden eller beställaren beredd att betala i ett systemutvecklingsprojekt för en fullständig dokumentation enligt konstens alla regler? Tummas det inte ibland på användbarheten för ett system eftersom det kan vara kostsamt att grundligt undersöka användbarhetsproblem för samtliga användargrupper?

En professionell utredning för ett uppsatsarbete kan i princip använda en vetenskaplig metod men med lägre krav än i forskningsprojekt. Till exempel behöver inte det internationella kunskapsläget för utredningsfrågan inventeras lika grundligt.

De metodologiska grunderna för vetenskaplig utredning är gemensamma på alla akademiska nivåer men givetvis används enklare metoder och mindre data på C-nivå än på doktorandnivå. Uppsatsarbete inom grundutbildningen är vidare avsett som ett träningsmoment utan att ett fullständigt professionellt eller vetenskapligt stlutresultat kan förväntas. Dessutom krävs inte ett teoretiskt bidrag som i forskningsarbete. Det kan räcka att tillämpa en befintlig teoribildning eller modell.

Inom informatiklärargruppen på Ekonomihögskolan, MdH, har vi diskuterat i termer av en ökad ”disciplinerad autonomi” ju mer en student har läst informatik. Första året kräver mer detaljerad handledning än tredje året med andra ord.

”Professionellt arbete har … oftast vetenskapliga inslag…

Det gemensamma för både professionellt och vetenskapligt arbete är de krav som ställs på både genomförande och resultat:

att arbetet skall göras planerat och systematiskt

att både arbetsprocess och arbetsresultat skall dokumenteras

att resultat och metoder skall vara åtkomliga för kritisk granskning”

Lundequist (sid. 9-10)

Grundforskning, tillämpad forskning, utredning

Med grundforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, utan någon bestämd tillämpning av denna kunskap som mål.

Med tillämpad forskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med någon bestämd tillämpning av denna kunskap som mål.

Med utvecklingsarbete menas det metodiska sökandet efter kunskap, antingen för att åstadkomma en ny produkt eller process, eller för att förbättra en existerande produkt eller process.

Med utredning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med en bestämd tillämpning av denna kunskap som mål - ofta efter direktiv från en uppdragsgivare som vill få fram ett beslutsunderlag.

Med aktionsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, där sökprocessen i sig avses förändra det som undersöks.

Med framtidsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap om någon möjlig aspekt på framtiden, som underlag för planering.

Med utvärdering menas det metodiska sökandet efter kunskap, med tillkomst av bedömningskriterier för undersökningsobjektet som mål.

Med fallstudier menas det metodiska sökandet efter kunskap om enstaka fall, med problemprecisering och begreppsutveckling som mål.

Listan bygger på Carlsson (1984)

# Lundequist (1995 sid 8-9) tar upp definitioner av grundforskning, tillämpad forskning, utredning m m.

Det är mer en gradskillnad än en artskillnad mellan forskning och utredningsverksamhet.

# För ytterligare en jämförelse mellan forskning och utredning se Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991, sid 13-14; 1997, sid 17-18). Bl a nämns att det mer är en gradskillnad än en artskillnad mellan forskning och utredningsverksamhet.

Disposition för en akademisk uppsats

Utredningsrapporter och utredningar kan se ut på många olika sätt. Ofta behandlas följande moment, varav vissa delar kan ske underförstått.

Utredningar i yrkeslivet kan vara mindre strukturerade. Vidare brukar inte akademiska moment som problematisering, teorianknytning och metodfrågor behandlas utförligt.

Givetvis finns professionella utredningar som är mer vetenskapliga än andra, t ex enkätundersökningar som ska användas till att skriva en marknadsplan.

De olika delarna i dispositionen behandlas i följande kapitel.

Sammanfattning

Sammanfattningen bör ta upp på en cirka en A4 sida de väsentligaste punkterna som frågeställning, syfte, referensram, metod, resultat och slutsatser

Bakgrund

I bakgrunden sätts utredningens frågeställning/frågeställningar i sitt sammanhang på ett logiskt sätt som dessutom bör skapa intresse

Problematisering

se separat avsnitt nedan

bör förankras i tidigare studier/referensram

Syfte

ska kunna stämmas av i slutet av rapporten

Avgränsning

behövs endast i början av projektet

Teori/referensram/tidigare studier

mycket viktigt att kapitlet är genomarbetat

Metod

vilka val har gjorts och varför?

Genomförande och empiri - Bra att behandla så att läsaren kan bedöma resultat

Metodkritik viktigt att ha med för att visa medvetenhet om bristerna i det egna arbetet

Resultat

Analys

I vissa sammanhang slås resultat och analys ihop till ett kapitel

Slutsatser, inklusive förslag till fortsatta studier

Praktiska råd och tips

Intern arbetsplan

När problem, syfte och metod har klarnat i en utredningsgrupp bör en plan läggas upp för när och hur gruppens resurser ska fördelas.

Syftet med en plan är inte att kunna förutsäga framtiden utan att göra en avvägning mellan alla förmodade ingående aktiviteter givet tillgängliga resurser över tiden.

Vid större avvikelser från planen bör den uppdateras. Väsentliga erfarenheter härvid rapporteras i utredningsrapporten.

Om det exempelvis i en jämförande fallstudie blir svårt att hinna med en jämförelse mellan två organisationer studeras den ena djupare, t ex genom att studera fler perspektiv eller personer inom vald organisation.

Rapporten ska diskutera skälen till de viktiga besluten i projektet.

# Gör gärna ett GANTT schema som i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid 20) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid 28).

Arbetsdokumentation

Spara alla arbetsdokument, hur oviktiga de än kan te sig!

Skriv datum på allt material som saknar det. Även författarnas egna skisser, noter, intervjuer, m m dateras.

På så sätt kan vägen utredaren vandrat lättare analyseras.

En förteckning över dokumentationen underlättar både för att hitta information och för att bearbeta materialet.

Hur utredaren organiserar sin dokumentation görs enligt egna överväganden, bara det görs systematiskt. Det egna systemet bör redovisas i uppsatsen under metodavsnittet.

Jag har en pärm för varje projekt inom min verksamhet där jag lägger in viktiga dokument i kronologisk ordning.

För ett lite större projekt kan det handla om flera pärmar.

Det blir som en analog databas.

Varje dokument får vidare ett datum och ett unikt nummer.

Tidigare hade jag kopior på viktiga dokument i hängmappar med olika teman

Sedan några år tillbaka scannar jag viktiga dokument och sorterar i datorns mappar samt skapar ett digitalt index

Det har underlättats m h a en scanner med arkmatare.

Pärmsystem

# Pärmsystem rekommenderas även av Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991, sid. 20; 1997, sid. 27)

Den dagliga planeringen

Lägg upp den dagliga arbetstiden så att svåra uppgifter som att skriva rapporttext utförs när energin är som högst medan lättare uppgifter som att söka litteratur och sortera material utförs när koncentrationsförmågan är nedsatt.

När dessa resp. perioder infaller på dygnet skiljer sig mellan individer men det gemensamma för alla skribenter oavsett erfarenhetsnivå är risken att hamna i skrivkrampens träsk av ostrukturerat hattande som alla skribenter riskerar hamna i.

Utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för enligt WPE

# Se vilka utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid 21-22) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid 29-30)

Förankringsprocessen

Beroende av svar, t ex vid intervjuer och enkäter

Otillräckliga förkunskaper inom utredningsområdet

Att organisera utredningen

Den slutliga rapportutformningen

Skrivtips

Inom journalistkretsar används uttrycket "kill your darlings" för att uppmana skribenten att stryka de slående formuleringar som han eller hon blivit alltför förälskad i.

ProblematiseringI och med att informatikämnets bredd inrymmer tekniskt kunnande och samhällsvetenskapliga inslag bör frågor och problem i en uppsats relateras till ett större sammanhang. Dessutom ska en grundlig diskussion göras under utredningsarbetets första fas om vad som är det egentliga problemet. Det är sällan som ett utredningsprojekts frågeställningar är givna på förhand eller lättformulerade. Ofta kan en problemdefinition förändras i och med att både uppdragsgivare, inklusive högskolan, och projektgrupp får ökad kunskap om projektets förutsättningar. Det är inte ovanligt att användare och beställare inledningsvis inte vet vad utredningsproblemet är tillräcklig precist.

Generellt kan ett problem ses som skillnaden mellan ett tillstånd och ett annat tillstånd, varav det ena ofta är icke önskat.

Vi kanske vill ha mer kunskap än idag inom ett område eller effektivisera en teknisk funktion, exempelvis en beslutsmodell implementerad i ett datorprogram.

Underförstått syftar en problemformulering till någon form av förändring.

Strategi

Problem ses här synonymt med frågor. En problematisering är en uppsättning logiskt sammanhängande frågor som bör vara kopplade till lämplig litteratur där

- man börjar med att diskutera allmänna frågor inom utredningsområdet.

- för att stegvis snäva in diskussionen till vad som faktiskt kommer att undersökas, varken mer eller mindre. Det kan formuleras som att ”Givet frågeställningarna ovan kommer utredningen/uppsatsen att undersöka närmare …”.

Läsaren får på så vis klart för sig att utredningsproblemet är både genomtänkt och lätt att identifiera i problematiseringen.

"Child-Hammer" metaforenInom operationsanalysen kom man till insikt under sjuttiotalet om att dess verktyg ofta användes på fel problem. Risken finns att våra verktyg styr hur vi ser på verkligheten och påverkar problemdefinitionen

i en utredning när det omvända ska gälla, d v s att problem och förutsättningar ska styra valet av metod och tekniker. Inom operationsanalysen har man ställt sig frågan varför inte samma metoder som användes för de omfattande rymdprogrammen i USA på sextiotalet inte oproblematiskt kunde tillämpas på sociala problem. Den s k ”moon-ghetto” metaforen fyller samma funktion som ”child-hammer” metaforen i detta sammanhang.

När man nyligen lärt sig en färdighet finns risken att man ser större potential än det senare visar sig när ett antal tillämpningar gjorts.

Så småningom får man en realistisk uppfattning om färdighetens möjligheter och begränsningar.

Olika typer av problemInom systerrörelser till operationsanalysen, främst systemvetenskaperna, talade man om komplexa problem som blev olämpligt förenklade för att passa de företrädesvis matematiska (besluts)modellerna. Ett antal synonymer förekommer i litteraturen:

“…it is helpful to postulate that complex problems are a class, distinct from normal problems. Some of our most outstanding scholars have coined distinctive names for them, such as "double-loop problems" (Argyris, 1982), "horizontal problems" (Cleveland, 1973), "immensely complex problems" (Kemeny, 1980), "messes" (Ackoff, 1979b), "unprogrammable decisions" (Simon, 1960), and "wicked problems" (Rittel and Webber, 1972).”(Warfield, 1982, sid. 9)”

Komplexa problem

Ackoffs "mess management"Operationsanalytikern och systemvetaren Russel L. Ackoff har myntat begreppet ”mess management”(Ackoff, 1986, sid 101) vilket har väckt intresse och insikt hos många utredare och beslutsfattare. Enligt Ackoff är en ”mess” ett system av problem. Det kan hanteras på flera olika sätt. (1) Man kan blunda för röran (absolution) vilket är ganska vanligt. Ofta försöker man lösa delproblem i röran för att komma något steg på vägen med risk för suboptimering. (2) Man kan försöka komma fram till den minst dåliga lösningen på röran med hänvisning till att det ändå inte går att formulera en optimal helhetslösning (resolution, satisficing, clinical approach). Så kan ske inom politik och andra konfliktfyllda beslutssituationer. Ett aktuellt exempel är svårigheterna med hållbar utveckling. (3) Det vetenskapliga sättet att angripa röran är att lösa problem (optimize, research approach) vilket kan reducera röran till en spik som passar ens tillgängliga hammare. Exempelvis artificiell intelligens (AI) var ett försök att formalisera komplexa tankeprocesser men har hittills resulterat i förhållandevis enkla program i jämförelse med det mänskliga nervsystemet. Men för väl avgränsade och lämpliga problem fyller optimering och problemlösning naturligtvis en betydelsefull uppgift. (4) Enligt Ackoff är det möjligt att lösa upp röran (dissolve) genom en total förändring av problemkomplexets kontext (redesign). Till exempel har en organisation ofta tendens att skapa regelbundna beteendemönster (standard operating procedures, SOPs, se Linstone, 1984) som är nödvändiga en viss tid men riskerar att halka efter omvärldens förändringar. Ackoff menar att en total översyn (redesign) behövs i vissa sammanhang för att lösa upp den röra som uppstår i komplexa sociala sammanhang. Därför behövs

omorganiseringar inom adekvata (men ej regelbundna) tidsintervall i större organisationer. Chefsbyten brukar vara ett sätt att få in nya synsätt och därmed omorganiseringar. Ett klassiskt svenskt exempel på en misslyckad anpassning i grunden till omvärldens förändringar är FACIT som inte i tid gick över från mekaniska räknemaskiner till elektroniska motsvarigheter.

(1) Man kan blunda för röran

(2) Man kan försöka komma fram till den minst dåliga lösningen på röran

(3) Det vetenskapliga sättet att angripa röran är att lösa problem (optimize, research approach)

(4) Enligt Ackoff är det möjligt att lösa upp röran (dissolve) genom en total förändring av problemkomplexets kontext (redesign) - När kan detta tillämpas?

Problemformulering kontra problematiseringMan skiljer sålunda i en uppsats på problemformulering som kan vara tämligen kort och utan förankring i ett större teoretiskt sammanhang och problematisering som dels anknyter utredningsproblemet till större frågeställningar, dels diskuterar problemets olika aspekter inom ramen för ett teoretiskt område.

Man skiljer sålunda i en uppsats på problemformulering som kan vara tämligen kort och utan förankring i ett större teoretiskt sammanhang och problematisering som dels anknyter utredningsproblemet till större frågeställningar, dels diskuterar problemets olika aspekter inom ramen för ett teoretiskt område

Referensramen/tidigare studier – vad är kunskapsläget inom området för uppsatsen?

Referensramen behandlar vilken teoretisk kunskap som är relevant inom uppsatsens område. Den kan innehålla en modell som används i undersökningen.

Referensram/tidigare forskning har samband med olika möjliga och lämpliga metoder inom ett projekt

Exempel

Adoption av innovationer

Kan studeras genom intervjuer, fallstudier, observation, aktionsforskning, osv. Organisationer, grupper och individer kan studeras.

Diffusion av innovationer

Gäller mer ett makroperspektiv jämfört med adoption av innovationer.

Implementering av IT och organisationsförändringar

Många metoder kan vara relevanta.

Design och användbarhet för IKT produkter och tjänster

Här kan förutom de metoder som nämts ovan observation vara relevant, t ex med blickriktningssensor tillsammans med andra tekniker/metoder för att registrera användare beteende.

Att definiera begreppDefinitionsdiskussioner är centrala inom de flesta kvalificerade områden eftersom begreppen är väsentliga byggstenar för tänkande och medvetet handlande. De olika typer av definitioner som beskrivs i Lundequist (1995, sid. 28-30).

Den vanligaste formen av definition är kontextuell, eller implicit. Genom att använda en term i ett språkligt sammanhang definieras dess betydelse. Principen bygger på att begreppens definitioner är vedertagna och allmänt accepterade inom språkets målgrupp eller används på ett nytt men begripligt sätt i sitt språkliga sammanhang. Det skulle vara praktiskt omöjligt och skapa en oläslig text om man behövde definiera varje term eftersom en text kräver någon form av förkunskaper. I forskningssammanhang talar man om förförståelse.

# Av särskilt intresse för uppsatser och utredningar är den operationella definitionen (Lundequist, 1995, sid. 29). Behandlas även i (Wiedersheim- Paul & Eriksson, 1991, sid. 60). [Har utgått i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997)?].

Klara begrepp är viktigaSom nämnts tidigare betyder begreppet definition ”att skära ut” vad som ingår i ett begrepp och uttryckligen eller underförstått vad som inte ingår. Definitionsarbete kan således ses som ett utmejslingshantverk där begrepp klargörs och relateras till varandra.

Det är särskilt viktigt i ämnet informatik att tydligt utföra definitionsarbete eftersom ständigt nya fenomen och begrepp dyker upp. Det är inte ovanligt att nya begrepp egentligen inte behöver helt nya termer utan kan knytas till etablerad kunskap som en variant av ett etablerat begrepp.

De centrala begreppen i en studie är viktiga instrument. Som för kirurgen ska instrumenten vara slipade inför operationen (Ackoff, 1971, p. 671):

”A consequence [of scientists neglecting concept definition]...is often research carried out like surgery performed with dull instruments. The surgeon has to work harder, the patient has to suffer more, and the chances for success are decreased.”

Skilj på begrepp och termMan bör skilja på begrepp och ord/termer enligt Lundequist (1995, sid. 26). ”Begreppen är redskap för tänkandet. Ord och termer är begreppens språkliga uttryck, och kan kombineras till språkliga satser som uttrycker påståenden”.

Skilj på syntax och semantikMan skiljer vidare på syntax och semantik.

Språkets ytstruktur och djupstrukturLingvisterna skiljer på liknande sätt mellan språkets ytstruktur och dess djupstruktur.

Intentionsdjup enligt Arne Naess

Den norske filosofen Arne Naess i sin bok ”Empirisk semantik” (1992) skiljer därutöver på novisens och expertens olika intentionsdjup.

När experten uttrycker ett begrepp genom en term lägger han eller hon en djupare mening i termen än vad novisen kan, trots att samma term används, enligt min tolkning av Naess.

Eftersom experter behöver omdefiniera allmänna begrepp så att de blir mer komplicerade och skapa nya begrepp för att hantera alla nyanser inom deras professioner uppstår fackspråk.

Det medför risken för en kognitiv klyfta mellan profession och icke- profession.

Ostensiv definitionUndvik den ostensiva definitionen, d v s att för ett begrepp bokstavligt talat peka ut exempel på dess fenomen. Att en person pekar ut något och namnger det för en annan person betyder ingalunda att de med säkerhet delar en upplevelse eller innebörden av ett begrepp. Använd i stället andra typer av definitioner.

Teorier och modeller - teorianknytningDe centrala begreppen i en studie, förutom att vara väldefinierade, bör hänga samman på ett strukturerat sätt, antigen i form av en modell eller en teori. Modeller är mer konkreta och beroende av sitt sammanhang medan teorier ska vara en precis sammansättning av begrepp med en högre grad av allmängiltighet än modeller.

I början av en akademisk uppsats kan det allmänna kunskapsläget inventeras för det aktuella uppsatsämnet. För en professionell eller vetenskaplig utredning krävs det nämligen att man inte ”uppfinner hjulet på nytt”. Det egna arbetet i en akademisk uppsats ska relateras till

· En allmän teori- och modellvärld, främst tagen från vetenskapliga källor

· Specifika studier med anknytning till uppsatsämnet både inom Sverige och internationellt, t ex litteratur om användardeltagande i systemutvecklingsprojekt

I praktiken innebär detta att en utredning sällan kommer fram till revolutionerande slutsatser utan bygger vidare på tidigare kunskap, t ex genom att förkasta, bekräfta, tillämpa, bredda, fördjupa eller sprida kunskap.

Förhoppningen är att en utredning ska utgå från ett allmänt kunskapsläge vid dess start och i någon mån ha flyttat fram läget efter utredningens avslutande. Om en uppsats kopplas genomgående till en vetenskaplig teori eller modell kallar man detta för teorianknytning.

Vid granskning av vetenskapliga artiklar brukar teorianknytningen kontrolleras extra noga. I en uppsats på grundutbildningsnivå är kraven givetvis inte desamma, men de som lyckas göra en bra teorianknytning betraktas positivt.

Vad är teorier och modeller?

en ordnad mängd av begrepp och påståenden

# Enligt Lundequist (1995, sid. 27) är ”en teori … en ordnad mängd av begrepp och påståenden, d v s en tankekonstruktion med vars hjälp forskarna försöker ordna sitt vetande inom ett visst område. … En stringent teori är ett system, där en mängd av begrepp och påståenden har ordnats systematiskt.” Ordning och organisation är synonyma härvid.

ett system av inbördes relaterade begrepp

Patel och Davidsson (1994, sid. 20) föreslår följande definition som är något vidare än Lundequists:

“En teori är ett system av inbördes relaterade begrepp som tillsammans ger en bild av en företeelse. Den uttalar sig om hur begreppen är relaterade till varandra så att det går att förklara och förutsäga företeelsen eller förståinnebörden av den”

Olika typer av teorierVetenskapliga teorier är en delmängd av alla teorier. Vardagsspråket består t ex av begrepp och påståenden som ordnats enligt ett socialt accepterat regelverk, t ex grammatik. I vår vardag använder vi många olika teorier och modeller. Vi använder en modell för att handla mat och en annan för att spela schack. Det finns en skala från vardagsteorier, genom förvetenskapliga teorier (pre- scientific knowledge) till vetenskapligt prövade teorier.

Dessutom finns teoretisk kunskap De vetenskapliga teorierna har ofta tagit sitt ursprung i de vardagliga teorierna (man talar om förvetenskap eller på engelska protoscience). Det som skiljer teorierna åt är i vilken utsträckning vetenskapliga metoder har använts för att bygga upp dem och hantera deras giltighet (validitet).

På ett filosofiskt plan skiljer sig den vetenskapliga teorin från vardagsteorin genom graden av reflektion, d v s teorin inte bara används utan en systematisk diskussion förs om teorin.

”Sunt förnuft” i dagens samhälle bygger i stor utsträckning på kunskap som skapats i en historisk process av några få vetenskapsmän eller en liten krets intellektuella och sedan spridit sig. Begreppet

feedback har exempelvis utvecklats från en teknisk term inom fackområdet reglerteknik till ett allmänt använt begrepp.

Till vardags

Inom forskning

Inte så farligtEnligt Karlén (1988, sid. 88) bör teorier avdramatiseras: ”Teori är inget märkvärdigt. Vi lär tidigt i livet att använda teori. Teori är alltså något för alla, inte bara för forskare. Churchland påvisar teoribildningens allmängiltighet som en allmän mänsklig förmåga och aktivitet. Churchland hävdar att man inte kan tala om en tvåfaldighet mellan det som är teoretiskt och det som inte är teoretiskt. Man bör i stället tala om skillnaden mellan en nyligen myntad teori och en tumsliten teori.”

Hegel tar upp exemplet med begreppet frukt (Le Duc, 1996, sid. 20). Alla vet vad en frukt är, d v s vad den har för egenskaper i allmänhet. Man kan dock aldrig hitta frukt i sig i en affär utan endast konkreta exempel på frukt såsom gröna äpplen. ”Frukt” är ett abstrakt eller teoretiskt begrepp som kan observeras endast via begrepp som ligger närmare observerbara fenomen. Det är helt naturligt för oss att tänka i olika abstraktionsnivåer.

Karlén: skillnaden mellan en nyligen myntad teori och en tumsliten teori

Exempel: SystemteoriTermerna systemvetare och systemutvecklare anknyter till systemteorin, eller snarare systemteorierna eftersom det många olika systemteorier.

Vad är ett system?

I en uppsats på grundutbildningsnivå krävs inte ingående kunskap om området i vetenskaplig bemärkelse men en kännedom om grundbegreppen bör vara relevant för en professionell systemvetare. Första frågan är naturligtvis: vad är ett system?

“The concept of system has … relations to other concepts that help understand the nature of systems. A system is composed of parts or componentsthat have relationships between each other to attain the purpose and objectives of the system. Thus there are at least two levels in a system constituting the part- whole relationship between the components and the system. The power of the concept system lies in working on at least two levels of abstraction, which generates novel patterns compared to studying a single level of abstraction. "Subsystem" is seen here in its general sense, i.e. as a "selection of system parts and/or relations from one purposeful perspective". Systems have different degrees of openness, i.e. interaction with their environment. The degree of openness is defined by the level of interaction. A systems’ environment is composed of all the components that the system interacts with but which do not belong to the system. Thus a system has an identity. The observer defines a system entirely. A number of observers can agree upon a system definition and model but systems as such do not exist outside human minds. One heuristic

to determine which components belong to the system and which parts constitute the environment is that the level of interaction is more intense within a system than between a system and its environment. There are other characteristics and heuristics associated with the concept of system, some of which are handled along the dissertation.”

(Le Duc, 1996, sid. 29)

Emergence

Ett centralt begrepp inom systemteorin som brukar anföras som huvudkritiken mot en alltför reduktionistisk vetenskapssyn är begreppet uppdykande egenskaper, eller "emergence" på engelska.

“… the constructivist recipe is to accept emergent properties, i.e. that the whole has properties not found in its parts. In other words the whole is more than the sum of its parts as a consequence of the process of emergence. At the same time the parts have some properties not found in the whole. In other words the whole is less than the sum of its parts due to the constraints posed on the parts by the whole, e.g., antagonism, standardisation, etc. There is a hierarchy of cognitive levels, where each level may have some properties that cannot be reduced to the properties of another level.”

(Le Duc, 1996, sid. 41)

Som illustration kan vi analysera begreppet informationssystem. Ett informationssystem består av ett antal delsystem såsom hårdvara, programvara, data och olika kategorier av användare. Varje del för sig konstituerar inte systemet i sin helhet utan det är kombinationen av alla delsystem samt interaktionen dem emellan som inryms i begreppet informationssystem.

Suboptimering

Ytterligare ett centralt begrepp är suboptimering. Givet att ett system består av ett antal delar är dess styrning effektiv när varje del fullföljer sina uppgifter inom helheten och helheten i sin tur uppfyller sina målsättningar. Om en av delarna optimeras isolerat, givet att resurserna är ändliga, kan suboptimering uppstå gentemot de andra delarna och helheten. Exempelvis kan ett företag ses som ett system med delsystemen inköp, tillverkning, utveckling, försäljning, informationshantering, marknadsföring och ledning. Om ledningen satsar för mycket på utveckling blir de andra delarna på sikt hotade och därmed hela företaget. Om det satsas för lite på utveckling kan företaget på sikt bli utkonkurrerat. Ledningens effektivitet beror i stor utsträckning på hur skickligt den hanterar relationerna mellan delarna och helheten.

Metod - översiktI en akademisk uppsats bör en erkänd metod användas för att behandla uppsatsproblemen med anknytning till en teoretisk referensram. Föreliggande kapitel avser att ge en introduktion till olika metoder av relevans för uppsatser i informatik och näraliggande ämnen. För varje metod finns det djupare diskussioner i mer specialiserad metodlitteratur.

Vad är en metod?Vad är en metod? En undersöknings metodkapitel svarar på hur problem och syfte behandlas. Det görs på ett antal nivåer och i flera faser. Faserna kan i sin tur brytas ned till olika steg. I varje del står utredaren ofta inför val mellan olika alternativ. Man kan således inte formulera metodbeskrivning i en uppsats alltför kortfattat. Väsentliga nyckelbegrepp ska diskuteras, t ex urvalsprinciper och datainsamlingsmetod. Läsaren ska kunna ta del av motiveringar till de val som görs i en utredning bland alla möjliga alternativa metodkomponenter. Grundprincipen är alltid att någon annan ska kunna ta samma metod och komma till liknande resultat (s k reliabilitet) eller åtminstone kunna bedöma rimligheten i arbetet. Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991, sid. 51) använder termen angreppssätt och skiljer på två nivåer:

· Övergripande

· Handgripligt.

För en akademisk uppsats är särskilt den övergripande metoddiskussionen viktig. Den vetenskapliga metoden är en grundbult i forskning och professionellt arbete. Samtidigt bör de mer operationella ”hur” frågorna redovisas.

En utredningsmetod beror på vilket problem och syfte som valts. Påverkan sker även i den andra riktningen. Metodvalet påverkar vilka möjliga problem som kan hanteras. M a o är det en stegvis process att precisera problem, syfte och metod eftersom de är beroende av varandra.

En undersöknings metod svarar på hur problem och syfte behandlas

Det görs på ett antal nivåer och i flera faser

Läsaren ska kunna ta del av motiveringar till de val som görs i en utredning bland alla möjliga alternativa metodkomponenter.

Hur omfattande metodkapitel ?En ständig diskussionsfråga är hur omfattande metodkapitlet bör vara i en uppsats. Ska vetenskapsteori behandlas, positivism, hermeneutik, osv? Min ståndpunkt är att metodfrågor som är avgörande för arbetets resultat, generaliserbarhet och konsekvenser behandlas tillräckligt. Det handlar inte om att citera eller referera metodböcker i stor omfattning utan det är bättre att skriva med egna ord. Man behöver heller inte förklara vedertagna begrepp. Metodkapitlet är ofta svårt att skriva men det ingår som jag och andra ser det i examinationen även om allt inte kan förväntas bli helt felfritt.

Min ståndpunkt är att metodfrågor som är avgörande för arbetets resultat, generaliserbarhet och konsekvenser behandlas tillräckligt.

Det handlar inte om att citera eller referera metodböcker i stor omfattning utan det är bättre att skriva med egna ord.

Man behöver heller inte förklara vedertagna begrepp.

Metodkapitlet är ofta svårt att skriva men det ingår som jag och andra ser det i examinationen även om allt inte kan förväntas bli helt felfritt.

Välj metod efter omständigheternaMetoder ska väljas efter omständigheterna, d v s problem, syfte, tillgängliga resurser, möjlighet att samla in data, m m.

Den franske vetenskapsteoretikern Gaston Bachelard skrev att ”en diskurs om metoden alltid är en diskurs om omständigheter” (Bachelard, 1934). Påståendet citeras frekvent av franska systemtänkare i kontrast till René Descartes (1596- 1650), en av de mest inflytelserika moderna filosoferna, vars ”Diskurs om metoden”ingår i det västerlandets tankemässiga grundvalar. Descartes hävdar i ”Om metoden” (anno 1637) att han formulerat en universell metod bestående av fyra enkla principer. Att metoden påstås vara universell innebär att den kan tillämpas på alla tänkbara problem, även samhällsproblem.

Att metoder ska väljas efter omständigheterna som Bachelard påstår stöds även av Patton, (1990, sid. 38-39) när han skriver att "…methodological appropriateness … [is] the primary criterion for judging methodological quality". Patton förespråkar ett paradigm av valmöjligheter (paradigm of choices).

Bachelard (1934)

”en diskurs om metoden alltid är en diskurs om omständigheter”

Patton (1990)

"…methodological appropriateness … [is] the primary criterion for judging methodological quality".

Välj med omsorg och diskutera valenPå den övergripande nivån bör metodavsnitt i utredningen diskutera varför man valt en av de etablerade undersökningsmetoderna såsom deltagande observation, intervjuundersökning, enkät, arkivstudier, fallstudier, experiment, etc. En utredning ska redovisa en övertygande argumentation om vilka omständigheter, bl a i form av undersökninsproblemets art, som gör att en viss metod är lämpligare än andra alternativ.

Tids- och resursbrist bör dock inte upprepas för mycket

Ett smörgåsbord av metoder

Figur X Vanliga forsknings- och utredningsmetoder inom informatik.

I figuren har jag skapat en strukturerad synopsis över några av de centrala metoder som används inom informatik och näraliggande ämnen.

Översikt enligt Holme och SolvangEn annan bra modell över omständigheter för val av metod ges i (Holme & Solvang, 1991).

Figur X Metoder i sina sammanhang enligt (Holme & Solvang, 1991), Sid. 92.

Metodfrågor av allmän artHär behandlas metodfrågor som är giltiga för de flesta typer av metoder.

Epistemologi, ontologi och etik – delar av filosofinDen teoretiska nivå som ligger strax ovan metodbegreppen i vetenskapens hierarki är epistemologi, en central del av filosofin som härstammar från grekiskans episteme (kunskap) och logos(förnuft).

“Epistemology is defined by the systems philosopher Bunge (1980) as ‘the branch of philosophy concerned with the nature, sources, and reach of human knowledge.’ Thus epistemology asks questions on whatknowledge is (nature) as well as where knowledge starts (sources) and ends (reach). I would also complement the definition with the dimension on how to generate, verify and validate knowledge, i.e. the question of method.”

(Le Duc, 1996, sid. 9)

Notera att jag lagt till ”hur”dimensionen till Bunges definition med hans tre underdimensioner, nämligen hur skapa kunskap (generate), hur testa kunskapens reliabilitet (verify) och hur vederlägga kunskapens överensstämmelse med verkligheten (validate). Epistemologi handlar vidare om vad kunskap är samt kunskapens definition, d v s vad som ingår och vad som inte ingår i kunskap.

Bland de begrepp som inte finns i epistemologi har vi ontologi. Ontologi är skilt från epistemologi men är en nödvändig förutsättning.

“Ontology, according to Bunge, stands for ‘the branch of philosophy concerned with the nature of reality. It studies, in particular, the general concepts of thing, space, law, causation, life, mind and society’ (Bunge, 1980). Ontology is also defined as the nature of being.”

(Le Duc, 1996, sid. 15)

Den intellektuella diskussionen om varats natur är ett av de svåraste områdena inom filosofin. Att skilja vetenskap från tro är dock inte självklart. Vi måste anta en hel del som inte kan bevisas vetenskapligt på ett fullständigt sätt. Vetenskapen kan indikera att vår tro är riktig men sällan erhålls bevis giltiga för evigt. Det finns således ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan tro och vetande som inte kan undvikas. Exempelvis antar de flesta, men inte alla, att den säkraste kunskapen erhålls genom vetenskapliga metoder.

Man ska skilja på filosofi som alla omfattar på ett mer eller mindre medvetet plan och den professionelle filosofen. Systemvetare, som de flesta andra akademiker, är sällan professionella filosofer, speciellt på området ontologi. Bunge formulerar det tydligt i en jämförelse mellan systemteori och ontologi: ”while systems theorists take certain concepts for granted - e.g. those of property, possibility, change, and time - ontologists take nothing for granted except logic and mathematics” (Bunge, 1979, Sid. 3).

MätteoriEn del av vetenskapsteorin som exemplifierar olika nivåer av precision i vår kunskap på ett sammanhängande sätt är mätteori (measurement theory). Hur noggrant vill vi mäta i en studie, d v s hur ska mätskalan se ut? Det beror återigen på omständigheterna.

Facktermen för att observera "mer eller mindre" av sina studieobjekt är kvantifiering(Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid. 61) [Har utgått i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997)?]

De fyra mätskalorna som återges i många metodböcker är:

· Nominalskalan

· Ordinalskalan

· Intervallskalan

· Kvotskalan

Varje nivå av precision innebär ofta en ökad kostnad för att utföra mätningen som ska balanseras med nyttan i de aktuella omständigheterna.

Dessa begrepp kan definieras enligt följande (Le Duc, 1996, sid. 243):

“Example: the art and science of decision support

The following is an example of combining types of thinking (classical rational and intuitive thinking) in the projects. To qualify any type of observation regarding the extent of quantification the theory of measurements offers a helpful concept, namely scales of measurement. Stevens (1959) cited in van Gigch (1978) postulates the existence of four scales of measurement:

The nominal scale

The ordinal scale

The interval scale

The ratio scale

‘The most basic measurement is classification (nominal scale). Then classes are subject to order rank (ordinal scale) where numerals not only serve for designation but have preferential significance. The ordinal scale does not insist upon the equality or regularity of class size or existence of absolute zero. The interval scale enforces the regularity of the class interval. The ratio scale requires a zero point which is not assigned arbitrarily.’ (Stevens, 1959; my emphases added).

Nominalskalan

Ordinalskalan

Intervallskalan

Kvotskalan

Induktion, deduktion och abduktionNotera att detta avsnitt är centralt för alla typer av utrednings- och forskningsarbete.

# (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid. 150) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 229) innehåller en illustration till två nyckelbegrepp inom vetenskapsteorin, nämligen induktion och deduktion.

   Figur X Induktion och deduktion enligt Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991).

Deduktion är den klassiska vetenskapliga metoden som utifrån en referensram, t ex en teori eller en modell, formulera hypoteser som testas mot verkligheten via observationer. Med induktion går man åt det motsatta hållet, nämligen från observationer i verkligheten till generalisering inom en teoretisk referensram. I praktiskt utrednings- och forskningsarbete används ofta en kombination av dessa två ansatser vilket kallas för abduktion. Till exempel kan en studie först utföra några inledande intervjuer utan något mätinstrument (formulär) för att bygga en modell som i ett andra steg testas mot respondenter i en strukturerad intervjuundersökning.

Bilden ovan är idealiserad. Det finns en skala mellan induktion och deduktion. En enkätundersökning med fasta svarsalternativ är mer deduktiv än en fallstudie. Hypoteser används normalt enbart i kvantitativa undersökningar. Hypoteser kan i figuren bytas ut mot operationaliserade frågor eller liknande, t ex i ett frågeformulär, vilka används för att i verkligheten mäta de fenomen som ska kopplas till den teoretiska nivån. Notera att ren induktion finns inte eftersom vi alltid observerar verkligheten i relation till vår förkunskap.

Validitet och reliabilitetTvå nyckelbegrepp inom forsknings- och utredningsverksamhet är att analysera sin metod och sina mätinstrument i termer av reliabelitet och validitet.

”Med validitet, dvs giltighet, menas mätinstrumentets förmåga att mäta det som det påstås mäta. Med reliabilitet, dvs pålitlighet, menas att en mätmetod är okänslig för slumpens inverkan. Reliabilitet är hög när testen ger samma resultat vid upprepade mätningar.”

(Lundequist, 1995, sid. 38)

# (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid. 27-29) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 38-40) om inre validitet, yttre validitet och reliabilitet.

Validitet och reliabilitet kan missförstås eftersom det rör sig om komplicerade begrepp när de ska tillämpas.

Det finns relaterade begrepp som kan användas för att diskutera validitetsfrågor.

I kvalitativa undersökningar kan man sträva efter bästa möjliga validitet, men det är sällan som man kategoriskt kan faststlå att ett kvalitativt mätinstruments validitet.

Notera också att man inte kan påstå att en undersökning har en hög validitet med hänvisning till att de personer som har undersökts är experter inom sitt område, det är metoden som ska bedömas.

Inre validitet - Inre validitet handlar om överensstämmelsen mellan begrepp och de operationella (mätbara) definitionerna av dem.

Yttre validitet - Yttre validitet har att göra med överensstämmelsen mellan det mätvärde man får när man använder en operationell definition och verkligheten

Relaterade begrepp till validitet följer nedan

Metodologisk triangulering - Metodologisk triangulering innebär att information insamlas med flera metoder för att söka så giltig kunskap som möjligt. Notera att detta bör noga och medvetet övervägas.

Bra sekundärkällor och källkritik - Sekundärkällor kan styrka undersökningens validitet. Källkritiken bidrar till att använda källorna på lämpligt sätt i den aktuella undersökningen.

Metoddesign, t ex urval/val av respondenter - Hur metoden är utformad, beskriven och diskuterad kan påverka

Samtidig validitet - Samtidig validitet handlar om att man i anslutning till en mätning bedömer materialet. Därför bör man skriva ut en intervju i nära anslutning till intervjutillfället

Omedelbar upplevd validitet (eng. face validity) - Omedelbar upplevd validitet kan vi tala om t ex när kunniga personer inom ett område bedömer att ett frågeformulär eller instrument passar ihop med frågeställningar och syfte. Det kan t ex uppnås med att någon expert konsulteras, t ex en handledare som kan det aktuella området eller en kunnig yrkesman/-kvinna.

Kvantitativ och kvalitativ metod# (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid. 62). [Utgått i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997)?] Den väsentliga definitionen härvid är att ”modeller där inte alla variabler är kvantitativa kallas … kvalitativa”. Således kan en kvalitativ studie innehålla kvantitativa variabler men inte tvärtom.

Följande tabell från Holme & Solvang (1991, sid. 86) gör en översiktlig jämförelse av kvantitativa och kvalitativa metoder. Jag håller inte med på vissa punkter. Holme & Solvang tillstår att det är en idealiserad bild. Detta är ytterligare ett exempel på för- och nackdelar med tabeller och figurer.

Kvantitativa metoder Kvalitativa metoder

1. Precision: forskaren eftersträvar en maximalt god avspegling av den kvantitativa variationen.

2. Ringa information om många undersökningsenheter; går på bredden.

3. Systematiska och strukturerade observationer, t ex enkät med fasta

1. Följsamhet: forskaren eftersträvar bästa möjliga återgivning av den kvalitativa variationen.

2. Riklig information om få undersökningsenheter; går på djupet.

3.Osystematiska och ostrukturerade

svarsaltemativ.

4. Man intresserar sig för det gemensamma, det genomsnittliga eller representativa.

5. Avstånd till det levande: insamlingen av information sker under betingelser som skiljer sig från den verklighet man vill undersöka.

6. Man intresserar sig för åtskilda variabler.

7. Beskrivning och förklaring

8. Åskådare eller manipulator: forskaren iakttar fenomenet utifrån och strävar efter en roll som observatör. Variationen för variabler kan manipuleras fram.

9. Jag-det-relation mellan forskaren och den undersökte.

observationer, t ex djupintervju eller intervjumall utan fasta frågor eller svarsalternativ.

4. Man intresserar sig för det säregna, det unika eller det eventuellt avvikande.

5. Närhet till det levande: insamlingen av information sker under betingelser som ligger nära den verklighet man vill undersöka.

6. Man intresserar sig för sammanhang och strukturer.

7. Beskrivning och förståelse.

8. Deltagare eller aktör: forskaren observerar fenomenet inifrån. Han vet om att han påverkar resultaten genom det faktum att han är närvarande. Han kan även deltaga som aktör.

9. Jag-du-relation mellan forskaren och den undersökte.

Ur sociologens synvinkel (Starrin m fl, 1991, sid. 9) har det historiskt sett rått ett motsatsförhållande mellan kvantitativ och kvalitativ metod som olika skolor gett uttryck för :

”Valet mellan kvalitativ och kvantitativ metod som källa till kunskap har förblivit ett olöst dilemma alltsedan de gamla klassikernas dagar. Medan Emile Durkheim för dagens sociologer symboliserar embryot till positivismen och den hypotetiskt-deduktiva metoden, så står Max Weber för en förståelseinriktad metodologi, där den handlande aktören och dennes subjektiva upplevelser lyfts fram och analyseras. Debatten mellan företrädare för dessa grundläggande kunskapsteoretiska perspektivskillnader har till och frän varit hätsk.

Vilka är då i korthet argumenten för respektive perspektiv? För den kvantitativa metoden är huvudargumenten: reliabilitet, representativitet, reproducerbarhet, kumulativitet, verifierbarhet och inte minst tillgången till klart angivna metodregler. För den kvalitativa metoden är huvudargumenten: förståelse, intersubjektivitet, teorigenerering, validitet, upptäckt, variation och kanske framför allt nyfikenhet.”

Inom informatik har vi all anledning att se de båda inriktningarna som komplementära. Även sociologer som Starrin m fl (1991) vill integrera de två positionerna (sid. 13). Det andra stycket ovan är starkt sammanfattande och bör diskuteras bl a med hänvisning till andra faktorer.

En tydlig skillnad mellan kvantitativ och kvalitativ forskning är att i det senare fallet är forskaren undersökningsinstrumentet i högre grad. En kvalitativ studies validitet är beroende av forskarens färdigheter (skills), kompetens och systematik (rigor) i fältarbetet (Patton, 1990, sid. 14). Frågan är då hur det blir med objektiviteten i en kvalitativ studie? Patton (1990, sid. 58) föreslår det något motsägelsefulla begreppsparet empatisk neutralitet(empathic neutrality). Patton menar med uttrycket att empati är en attityd gentemot de människor man möter i en studie medan det resultat som mötet skapar ska behandlas neutralt av forskaren. Neutraliteten inför "fakta" kan till och med underlätta kommunikationen med respondenterna genom att inte (be)döma för hastigt. Det är svårt för en ny forskare att hantera empatisk neutralitet eftersom vi i daglig kommunikation blandar kunskap och omdömen, tanke och känsla. Längre fram skriver Patton (1990, sid. 317) om intervjuer att "Rapport is a stance vis-à-vis the person being interviewed. Neutrality is a stance vis-à-vis the content of what that person says." Rapport är en psykologisk fackterm för mänsklig kontakt.

Rådata för kvalitativa studier är rena beskrivningar och citat från de intervjuades situation resp. deras uttalanden (Patton, 1990, sid. 31). Beskrivningarnas syfte är att ta med läsaren i undersökningens omgivningar (settings). De rena citaten, gärna tagna från bandinspelningar, hjälper till att skilja på data och tolkning av data.

Skilj på mätning och tolkningLäsaren av en akademisk uppsats ska klart kunna urskilja mätningar och tolkningar. Därför är det viktigt att skriva på ett sätt att det lätt går att se varifrån olika textavsnitt i en rapport kommer ifrån, d v s sekundärkällor, primärkällor resp. författarnas egna tolkningar.

Viktigt därför med redaktionella frågor

TrianguleringSpeciellt i kvalitativa studier brukar begreppet triangulering lånas från lantmäteriområdet för att söka en ökad validitet.

“One important way to strengthen a study design is through triangulation, or the combination of methodologies in the study of the same phenomena or programs. This can mean using several kinds of methods or data, including using both quantitative and qualitative approaches. Denzin (1978b) has identified four basic types of triangulation: (1) data triangulation - the use of a variety of data sources in a study; (2) investigator triangulation-the use of several different researchers or evaluators; (3) theory triangulation-the use of multiple perspectives to interpret a single set of data; and (4) methodological triangulation-the use of multiple methods to study a single problem or program.

The term triangulation is taken from land surveying. Knowing a single landmark only locates you somewhere along a line in a direction from the landmark, whereas with two landmarks you can take bearings in two directions and locate yourself at their intersection (Fielding and Fielding, 1986: 23). The term triangulation also works metaphorically to call to mind the world's strongest geometric shape-the triangle (e.g., the form used to construct geodesic domes a la Buckminster Fuller).”

(Patton, 1990, sid. 187)

Se vidare Gummesson (1991, sid. 121-).

Data

Utredare

Teori

Metod

Obs. att triangulering av metoder har för- och nackdelar

UrvalVill man studera ett fåtal variabler kvantitativt i en stor population med en enkät- eller intervjuundersökning är det lämpligt att använda statistiska urvalsmetoder. Om urvalet görs på korrekt sätt kan nämligen information från urvalet generaliseras till populationen. Man talar om statistisk generalisering. Opinionsundersökningar är ett välkänt exempel. För att göra ett statistisk urval ska det vara slumpmässigt. Vill man däremot studera många aspekter av en liten population är det olämpligt att använda ett slumpmässigt urval. Man talar istället om kvalitativa studier där urvalet är målstyrt.

Patton (1990, sid. 182-183) listar ett antal urvalsprinciper där avsnitt (A) används i statistiska undersökningar medan avsnitt (B) används i kvalitativa studier.

A. Random probability sampling

1. simple random sample

2. stratified random and cluster sampling

Representativeness: Sample size a function of population size and desired confidence level.

Permits generalization from sample to the population it represents.

Increases confidence in making generalizations to particular subgroups or areas.

· Purposeful sampling

1. extreme or deviant case sampling

2. intensity sampling

3. maximum variation sampling-purposefully picking a wide range of variation on dimensions of interest

4. homogeneous sampling

5. typical case sampling

Selects information-rich cases for in-depth study. Size and specific cases depend on study purpose.

Learning from highly unusual manifestations of the phenomenon of interest, such as outstanding successes/notable failures, top of the class/ dropouts, exotic events, crises.

Information-rich cases that manifest the phenomenon intensely, but not extremely, such as good students/poor students, above average/below average.

Documents unique or diverse variations that have emerged in adapting to different conditions. Identifies important common

6. stratified purposeful sampling

7. critical case sampling

8. snowball or chain sampling

9. criterion sampling

10. theory-based or operational construct sampling

11. confirming and disconfirming cases

12. opportunistic sampling

13. random purposeful sampling (still small sample size)

14. sampling politically important cases

15. convenience sampling

16. combination or mixed purposeful sampling

patterns that cut across variations.

Focuses, reduces variation, simplifies analysis, facilitates group interviewing.

Illustrates or highlights what is typical, normal, average.

Illustrates characteristics of particular subgroups of interest; facilitates comparisons.

Permits logical generalization and maximum application of information to other cases because if it's true of this one case it's likely to be true of all other cases.

Identifies cases of interest from people who know people who know people who know what cases are information-rich, that is, good examples for study, good interview subjects.

Picking all cases that meet some criterion, such as all children abused in a treatment facility. Quality assurance.

Finding manifestations of a theoretical construct of interest so as to elaborate and examine the construct.

Elaborating and deepening initial analysis, seeking exceptions, testing variation.

Following new leads during fieldwork, taking advantage of the unexpected, flexibility.

Adds credibility to sample when potential purposeful sample is larger than one can handle. Reduces judgment within a purposeful category. (Not for generalizations or representativeness.)

Attracts attention to the study (or avoids attracting undesired attention by purposefully eliminating from the sample politically sensitive cases).

Saves time, money, and effort. Poorest rationale; lowest credibility. Yields information-poor cases.

Triangulation, flexibility, meets multiple interests and needs.

Tabell 1 Urvalsstrategier (Patton, 1990, sid. 182-183)

Patton (1990, sid. 184-185) utvecklar nedan förhållandet mellan slumpmässigt och målstyrt urval. Vilket alternativ som väljs beror påomständigheterna. Det kan uppstå missförstånd om kvalitativa studiers kvalitet om de utvärderas med kriterier för kvantitativa studier.

“To understand the problem of small samples in qualitative inquiry, it's necessary to place these small samples in the context of probability sampling. A qualitative inquiry sample only seems small in comparison with the sample size needed for representativeness when the purpose is generalizing from a sample to the population of which it is a part. …

The logic of purposeful sampling is quite different from the logic of probability sampling. The problem is, however, that the utility and credibility of small purposeful samples are often judged on the basis of the logic, purpose, and recommended sample sizes of probability sampling. What should happen is that purposeful samples be judged on the basis of the purpose and rationale of each study and the sampling strategy used to achieve the study's purpose. The sample, like all other aspects of qualitative inquiry, must be judged in context- the same principle that undergirds analysis and presentation of qualitative data. Random probability samples cannot accomplish what in-depth, purposeful samples accomplish, and vice versa.

Piaget contributed a major breakthrough to our understanding of how children think by observing his own two children at length and in great depth. Freud established the field of psychoanalysis based on fewer than ten client cases. Bandler and Grinder (1975a, 1975b) founded neurolinguistic programming (NLP) by studying three renowned and highly effective therapists: Milton Erickson, Fritz Perls, and Virginia Satir. Peters and Waterman (1982) formulated their widely followed eight principles for organizational excellence by studying 62 companies, a very small sample of the thousands of companies one might study.

The validity, meaningfulness, and insights generated from qualitative inquiry have more to do with the information-richness of the cases selected and the observational/analytical capabilities of the researcher than with sample size.”

Urvalsfrågor är centrala i alla typer av undersökningar. I akademiska uppsatser där empiriskt material insamlas bör urvalet planeras noggrant samt eventuella effekter av urvalet på resultatet diskuteras. Om småföretag har undersökts t ex, gäller resultaten för medelstora företag?

Slumpmässigt urval (kvantitativ metod)I en statistik undersökning definierar man vanligen först en population, vilket definieras i (Holme & Solvang, sid. 185) som "samtliga de enheter som man önskar få upplysningar om". En population kan t ex vara "återförsäljare av persondatorer i Västmanland" eller "samtliga användare av e-post inom den offentliga sektorn i Södermanlands län". Om det handlar om en stor population är det både oekonomiskt och mättekniskt onödigt att behöva mäta alla populationens individer för att behandla undersökningens problem. Därför gör man vanligen ett urval i populationen.

Population

Slumpmässigt urval - enkelt eller stratifierat

Målstyrt urval (kvalitativ metod)

Extremfall

Intensitet

Maximal variation

Homogent urval

Val av typiska fall

Stratifierat målstyrt urval

Val av kritiska fall

Snöbolls- eller kedjeurval

Kriterieurval

Urval baserat på teori eller operationaliserade begrepp

Bekräftande eller förkastande urval

Möjligheternas urval

Slumpmässigt målstyrt urval

Val av politiskt viktiga fall

Bekvämlighetsurval

Kombinationsurval

StatistikBegreppet statistik innefattar både statistiska uppgifter och statistiska metoder (Körner & Wahlgren, 1996, sid. 9). Området är så pass omfattande och väletablerat att det inte är meningsfullt i denna handbok att upprepa innehållet i statistisk metodlitteratur. Inom samhällsvetenskap är undersökningar som använder statistiska metoder bland de mest beprövade.

En aktuell introduktionsbok är Körner & Wahlgrens ”Praktisk statistik” (1996). Bl a innehåller boken tips om hur man kan få tag på statistik via INTERNET. Även om statistiska metoder inte används i uppsatsarbetet kan det vara bra att ta upp tillgänglig statistik i bakgrundsdiskussionen, t ex marknadsstatistik, statistik från tidigare undersökningar m m

Om kreativitetInom de klassiska vetenskapernas metoddiskurs har validitet och reliabilitet, eller bevisets väg som Starrin m fl (1991) uttrycker det, varit i främsta rummet. Förhållandevis lite har skrivits om den kreativitet som behövs för en framgångsrik forskare och akademiskt skolad yrkesman, eller upptäcktens väg som Starrin m fl (1991) väljer att formulera det. Starrin m fl (1991, sid.14) skiljer i andra termer på context of discovery och context of justification. En del forskare/tänkare, t ex Ernst Mach, påstår att båda vägar använder samma regler medan andra hävdar att det handlar om två skilda processer. Jag håller med den andra ståndpunkten. Enligt Clark (1971) i (Starrin m fl, 1991, sid. 15) ansåg Einstein att ingen formell logik och inga formella regler finns som vi kan använda för att utstaka den stig som leder oss från datanivå till teorinivå.

I stora vetenskapsmäns biografier återfinns ibland anekdoter om deras kreativa sidor, men kreativitet behandlas sällan särskilt utförligt i vetenskapliga metodböcker. Finns det inte anledning att arbeta med kreativitet mer artikulerat, systematiskt och in vivo?

Starrin m fl (1991, sid. 17) fortsätter på samma tema:

”Som universitetsstuderande tränas man sällan i teoretiskt konstruktionsarbete. Man tränas i att läsa och lära sig teorier men man tränas inte i att konstruera och formulera dem. Hur mycket man än läser av de stora mästarna Freud, Marx, Piaget, Weber etc, får man en mycket begränsad kunskap om hur de faktiskt gjorde när de konstruerade sina teorier.

Metodlitteraturen är med några få undantag skriven i syfte att lära ut bevisets väg, dvs göra urval, operationalisera begrepp och testa hypoteser. Man förleds tro att vetenskap är liktydigt med bevisets väg. Vad är det då som skiljer testandet av hypoteser från att konstruera dem och hur gör man om man vill konstruera teorier? Kan man överhuvudtaget lära sig detta och kan man i så fall förmedla denna kunskap?”

Exempel på hur kreativitet ingår i forsknings- och utvecklingsprocesser:

René Descartes (1596-1650) anses tillsammans med Francis Bacon (1561–1626) vara de mest betydelsefulla grundarna till den moderna filosofin, vetenskapen och därmed dagens vardagstänkande (Lalande, 1988). Descartes har skrivit i sin 'Om metoden' mycket om rationalitet men föga om hans erfarenheter av skapande, t ex (Le Duc, 1996, sid. 49):

“Due to Descartes’ rich correspondence with contemporary personalities of his time we are able to retrace some of the creative processes that have led to his philosophy. William Fovet has recently reviewed and commented Geneviève Rodis-Lewis’ biography of Descartes (Fovet, 1996). The title of Fovet’s article is revealing: ”Descartes’philosophical vocation emerged in a mythical dream.”According to Rodis- Lewis Descartes during one night in November 1619 in a warm chamber (a famous ”poêle”, which he appreciated) in Neuburg, Bavaria, had dreams that would impact the rest of his life. Notably, he dreamt that he held an encyclopaedia in his hand. This can be interpreted as a search for the unity and completeness of science. The next morning Descartes decided to devote the rest of his life to cultivate his reason.

Ernst von Glasersfeld was told in school a story on how Descartes may have invented analytical geometry (von Glasersfeld, 1995, p. 30-31). Analytical geometry was one of his major contributions to science, which demonstrated his genius. It enabled translating geometry into algebra. It was approximately at the same time and the same place as the event described in the paragraph above. As usual he was keeping hot on the stove of a peasant’s house. The stove was placed in the corner of the family room, leaving enough room to rest just below the ceiling. Descartes was not the only one appreciating warmth. The flies in the house used that part of the ceiling as a home base. Descartes, lying on the platform created by the stove, observed the flies walking about. He asked himself how one could accurately describe their movements and had a stroke of genius. ”There were two lines, formed by the meeting of the walls and the ceiling, that met in a right angle in the corner of the room. The position of a fly could be described by projecting it on both lines and measuring the respective distances of the two projections from the corner”(ibid.). Thus analytical geometry was born probably in a subliminal state of consciousness according to this beautiful anecdote. Irrespective of its veracity it sheds some light in the creative process of science. Remember Vico’s concept of ingenium, i.e. ”mental ability that enables quick, relevant and fortunate linking between separate things”(Pons, 1981, p. 131).”

Giambattista Vico var en sjuttonhundratalstänkare verksam i Neapel som var tidigt ute med tankar kring rationell kreativitet och design. Hans påstående i stycket ovan har likhet med nutida förklaringar på kreativitet (Starrin m fl, 1991, sid. 25)

”Vad menas med en idé? Vad menas med "kreativa processer"? Vad skiljer dessa fenomen från övriga former av kognitiv aktivitet på olika medvetenhetsnivåer? Frågelistan skulle lätt kunna göras längre. … Allmänt sett så menar vi att det viktigaste kännetecknet för en "idé" (eller ett "kreativt bidrag" om man föredrar denna formulering) är att den överskrider tidigare erfarenheter och, åtminstone delvis, revolterar mot dessa.”

Patton (1990, sid 139-140) beskriver hur grunden till dagens sportskor uppfanns:

“The design of sneakers varied little until the 1960s, when competitive runners began to turn to lighter-weight shoes. Reducing the weight of shoes clearly improved performance, but problems of traction remained. A running coach, Bill Bowerman, went into the sneaker business in 1962. He paid close attention to the interest in lighter-weight shoes and the problems of traction. One morning while he was making waffles he had an idea. He heated a piece of rubber in the waffle iron to produce the first waffle-shaped sole pattern that became the world standard for running shoes (Panati, 1987: 298-29). Subsequently, engineers and computers would be used to design and test the best waffle patterns for different athletic purposes. But the initial discovery came from paying attention, being open, making connections, drawing on personal experience, getting a feel for what was possible, exploration, documenting initial results, and applying what he learned.”

Notera att i de flesta akademiska grundutbildningarna finns en begränsad möjlighet för studenterna att utveckla helt nya idéer eller bidra med ny teori till forskningssamfundet. Ett vetenskapligt, litterärt,

filosofiskt eller konstnärligt bidrag av betydelse brukar växa fram under lång tid, för att inte tala om hur långsamt dess allmänna erkännande kan uppnås.

context of discovery

context of justification - där berörs validitet och reliabilitet

behöver tränas

för lite beskrivet i metodlitteraturen

Descartes upptäckt av den analytiska geometrin exempel på kreativitet

Exemplet med sportskosulor

Metoder - Intervjuer och enkäterGemensamt för intervjuer och enkäter är att ett frågeformulär normalt används. Ett formulär kan betraktas som en undersöknings mätinstrument. Inom vissa samhällsvetenskapliga ämnen som psykologi finns standardiserade mätinstrument av detta slag för att t ex mäta olika aspekter av stressbegreppet. På så sätt kan olika studier som använder samma instrument jämföras, vilket har stora fördelar ur vetenskaplig utgångspunkt.

Det kan verka lockande för oerfarna utredare att börja samla in data m h a informella intervjuer utan större förberedelser. Informella intervjuer ska dock användas endast i speciella sammanhang såsom förstudier. Induktiva och utforskande studier som inte använder frågeformulär så mycket kräver också noggranna förberedelser för att leda till användbara resultat. Informella intervjuer får alltså inte ses som en genväg, t ex för att inte behöva koppla undersökningen till en genomarbetat teori eller modell.

Jag citerar vidare från (Holme & Solvang, 1991, sid. 178-179)

”Utarbetandet av ett frågeformulär måste vara en avvägning mellan forskarens behov av information och hur mycket tid och engagemang han kan påräkna frän respondentens sida. Det varierar självklart från person till person. Man kan nog räkna med att hålla intresset vid liv längre tid under en intervju än när det gäller en enkät. Men i båda fallen finns det gränser för hur omfattande man kan göra frågeformuläret. Blir det för stort, kommer bortfallet att öka kraftigt; de svar man får kan också bli mindre seriösa.

Man ska inte inleda med kontroversiella frågor. Då kan undersökningssituationen bli låst och då kommer man inte längre. Man ska ha en del faktainriktade frågor som uppvärmning i början. Efterhand kan man sedan ställa mer kontroversiella frågor om exempelvis värderingar. I slutet bör man runda av med några oproblematiska frågor igen. På så sätt kan man neutralisera eventuella spänningar som uppstått i samband med svarandet. Man kan säga att ett bra frågeformulär har en profil som någorlunda liknar det som visas i figur 11.13.

Svaret på en viss fråga kommer att vara avhängigt av det sammanhang frågan finns i. Frågor som handlar om värderingar kommer alltid på ena eller andra sättet att fungera ledande. Hur de styr kommer förstås att i första hand vara beroende av själva formuleringen av frågan. Men det kommer också att vara avhängigt av var någonstans i formuläret frågan finns. Ett exempel kan belysa detta. En fråga som rör invandrares rättigheter på arbetsmarknaden kommer att ge olika svar, beroende på om den kommer efter frågor som rör ökande arbetslöshet eller efter frågor som rör vårt förhållningssätt till tredje världen.

Man måste därför strukturera formuläret så att det stämmer så bra som möjligt med de teoretiska utgångspunkter och resonemang som ligger till grund för arbetet. Frågeformuläret är den slutgiltiga operationaliseringen av ens teoretiska frågeställning. Därför måste detta till form, struktur och innehåll stämma så bra överens som möjligt med de teoretiska förutsättningarna.

När vi konstaterade att vissa frågor med nödvändighet är ledande, innebär detta inte att man kan ställa frågorna hur som helst. Man måste göra denna påverkan så liten som möjligt. Men styrningen finns med nödvändighet i varje sammanhang där man ställer frågor som rör värderingar och förhållningssätt. Även i faktainriktade frågor kan sådan styrning komma in. Man påverkas t ex olika av en fråga som rör deltagande i religiösa aktiviteter, beroende på om det år en religiös eller en ateistisk organisation som ställer frågan.

Frågorna måste ställas på så sätt att alla respondenter så långt som möjligt får samma innebörd och samma associationer utifrån frågeställningen. Hår är det många faktorer som inverkar (Belson, 1981) och det beror på att olika personer har olika verklighetsuppfattningar.”

(Patton, 1990, sid. 288-289); Table 7.1 Variations in Interview Instrumentation. Jag tar upp området något längre än andra frågor för att det visar den röda tråd som håller ihop olika precisionsnivåer av kunskap inom vetenskapligt tänkande.) bidrar med följande plus och minus lista för de fyra vanligaste typer av intervjuer:

Type of Interview Characteristics Strengths Weaknesses

(1) Informal conversational interview

Questions emerge from the immediate context and are asked in the natural course of things; there is no predetermination of question topics or wording.

Increases the salience and relevance of questions; interviews are built on and emerge from observations; the interview can be matched to individuals and circumstances.

Different information collected from different people with different questions. Less systematic and comprehensive if certain questions do not arise "naturally." Data organization and analysis can be quite difficult.

(2) Interview guide approach

Topics and issues to be covered are specified in advance, in out- line form; interviewer decides sequence and wording of questions in the course of the interview.

The outline increases the comprehensiveness of the data and makes data collection somewhat systematic for each respondent. Logical gaps in data can be anticipated and closed. Interviews remain fairly conversational and situational.

Important and salient topics may be inadvertently omitted. Interviewer flexibility in sequencing and wording questions can result in substantially different responses from different perspectives, thus reducing the comparability of responses.

(3) Standardized open-ended interview

The exact wording and sequence of questions are determined in advance. All interviewees are asked the same basic questions in the same order. Questions are worded in a completely open- ended format.

Respondents answer the same questions, thus increasing comparability of responses; data are complete for each person on the topics addressed in the interview. Reduces interviewer effects and bias when several interviewers are used. Permits evaluation users to see and review the instrumentation used in the evaluation. Facilitates organization and analysis of the data.

Little flexibility in relating the interview to particular individuals and circumstances; standardized wording of questions may constrain and limit naturalness and relevance of questions and answers.

(4) Closed, fixed response interview

Questions and response categories are determined in advance. Responses are fixed; respondent chooses from among these fixed responses.

Data analysis is simple; responses can be directly compared and easily aggregated; many questions can be asked in a short time.

Respondents must fit their experiences and feelings into the researcher's categories; may be perceived as impersonal, irrelevant, and mechanistic. Can distort what respondents really mean or experienced by so completely limiting their

response choices.

Det är säkrast att använda bandspelare i samband med intervjuer i uppsatsarbetet.

Patton (1990, sid. 349) förordar att skriva ut hela de bandade intervjuerna trots arbetsinsatsen av följande skäl:

“Because the raw data of interviews are quotations, the most desirable data to obtain would be full transcription of interviews. Unfortunately transcribing is enormously expensive. At the Minnesota Center for Social Research, we found that the ratio of transcribing time to tape time was typically 4:1 -on the average, it took four hours to transcribe one hour of tape. Despite these costs, full transcriptions are the most desirable data to obtain. Transcripts can be enormously useful in data analysis and later in replications or independent analyses of the data.”

Det finns mycket litteratur om intervju- och enkätteknik så jag lyfter fram endast några aspekter därvid.

Gemensamt för intervjuer och enkäter är att ett frågeformulär normalt används.

Utarbetandet av ett frågeformulär måste vara en avvägning mellan forskarens behov av information och hur mycket tid och engagemang han kan påräkna frän respondentens sida

Man ska inte inleda med kontroversiella frågor

strukturera formuläret så att det stämmer så bra som möjligt med de teoretiska utgångspunkter och resonemang som ligger till grund för arbetet

formuläret är en operationalisering

alla respondenter så långt som möjligt bör få samma innebörd och samma associationer utifrån frågeställningen

Intervjutips

Respondenten måste känna sig trygg

Ge därför en bakrund till intervjun: uppdragsgivare, syfte, uppskattad tid, redovisning, spridning, etc

Respondenten bör få läsa och godkänna intervjun i renskrivet skick.

Börja med enkla frågor, så att respondenten hinner slappna av!

En bra början kan vara att låta respondenten berätta om sig själv och sin plats i sammanhanget.

Var inte rädd för de tystnader som kan uppstå, utan ge respondenten tid att svara!

Ge diskret respons (ej för ljudligt när bandspelare används)

Använd gärna bandspelare eller videokamera för att dokumentera intervjun, men gör dessutom egna anteckningar - för att snabbt hitta fram till väsentligheterna i det som sägs.

Intervjuaren bör själv skriva ut intervjuprotokollet, helst direkt efter intervjun.

Redan någon dags dröjsmål innebär onödiga förluster av minnesbilder. Anledningen till att man bör skriva ut intervjun själv, är att detta arbete lösgör en mängd minnesbilder, intryck och uppslag.

Punkterna ovan härstammar främst från Lundequist (1988, sid. 22)

Patton - Variations in Interview Instrumentation

(1) Informal conversational interview

(2) Interview guide approach

(3) Standardized open-ended interview

(4) Closed, fixed response interview

Patton - kategorier av frågorFör att strukturera intervjufrågorna innehåller (Patton, 1990, sid. 293) en tabell med följande kategorier.

Använd bandspelare

Skriv ut de inspelade intervjuerna i sin helhet?

Jag behandlar inte hur intervjusvar bearbetas utan hänvisar till fördjupningslitteratur på området eftersom det finns många alternativ att välja på.

Metoder - ObservationI bl a fallstudier används observation tillsammans med andra datainsamlingsmetoder. Därför kan några konkreta synpunkter kring observation vara relevanta. Notera att benchmarks och andra tekniska tester som prototyping syftar till att kunna systematiskt observera intressanta mönster för uppsatsens frågeställning(ar).

Lundequist (1988, sid. 24) skriver om observationer:

”Alla data baseras i sista instans på observationer. Aktiviteten att observera är grundläggande för de empiriska vetenskaperna. Den vetenskapliga kunskapen uppstår genom att forskaren (observatören) gör ett antal observationer av ett visst fenomen, drar slutsatser om detta fenomen utifrån sina observationer, samt dokumenterar hela processen …

Man bör skilja mellan direkt (via observatörens sinnen) och indirekt (via instrument för mätning och registrering) observation.

Dessutom bör man skilja mellan olika typer av påverkan mellan observatör och det som observeras:

Observatören har inte påverkat det som observerats, och inte heller själv blivit påverkad.

Observatören både påverkar och påverkas av det som observeras, men endast inom bestämda gränser. Ett exempel är s.k. deltagande observation, som är en antropologisk metod för studier av främmande kulturer.

Observatören vill påverka och påverkas av det som observeras. Ett exempel är s.k. aktionsforskning, där forskaren aktivt vill påverka skeendet.

Dessutom bör man skilja mellan systematiska och osystematiska observationer. En systematisk observation utföres efter en plan, över vad som skall observeras, när och hur ofta observationerna skall göras, samt hur de skall registreras (med kamera, bandspelare o.s.v.) och dokumenteras. Man bestämmer sig för ett schema med ett tillräckligt antal observationer. Data bör registreras på ett tillförlitligt sätt.

En osystematisk observation är friare i olika avseenden, jämfört med de systematiska observationerna.

Data som kommer fram via observation bör klassificeras efter kategorier som är

- tydliga,

- uttömmande

- och inbördes uteslutande.”

Individer kan observeras i olika situationer

Grupper kan observeras i olika situationer

Hur människor interagerar med teknik kan observeras

osv.

Observationsprotokoll rekommenderas t ex vid utvärdering av användbarhet

Lundquist 1988 :

Man bör skilja mellan direkt (via observatörens sinnen) och indirekt (via instrument för mätning och registrering) observation.

skilj mellan olika typer av påverkan mellan observatör och det som observeras

skilj mellan systematiska och osystematiska observationer

Data som kommer fram via observation bör klassificeras efter kategorier som är

- tydliga,

- uttömmande

- och inbördes uteslutande

Metoder - Fallstudier# En kort översiktlig tolkning ges i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid. 65-68) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 104-109). Bl a definieras fallstudier som "att man studerar ett fåtal objekt (patienter, företag, branscher, beslutssituationer) i en mängd avseenden. I en undersökning med hjälp av statistisk metod gör man ofta tvärtom: studerar få aspekter men många fall (t ex reklaminsatser och omsättning hos alla handelsföretag)."

# Lundequist, 1995, sid. 44 innehåller en kortfattad framställning om fallstudiemetoden.

Yin (1989, sid. 23), en källa som ofta används i vetenskapliga fallstudier, definierar fallstudiemetoden enligt följande:

“A case study is an empirical inquiry that:

· investigates a contemporary phenomenon within its real-life context; when

· the boundaries between phenomenon and context are not clearly evident; and in which

· multiple sources of evidence are used.

This definition not only helps us to understand case studies, but also distinguishes them from the other research strategies that have been discussed.

An experiment, for instance, deliberately divorces a phenomenon from its context, so that attention can be focused on a few variables (typically, the context is "controlled" by the laboratory environment). A history, by comparison, does deal with the entangled situation between phenomenon and context, but usually with noncontemporary events. Finally, surveys can try to deal with phenomenon and context, but their ability to investigate the context is extremely limited. The survey designer, for instance, constantly struggles to limit the number of variables to be analyzed (and hence the number of questions that can be asked), to fall safely within the number of respondents that can be surveyed.”

I undersökande journalistikanvänder man ofta fallstudiemetoden. Ett berömt exempel är Bernstein and Woodward:s bok "Alla presidentens män" som låg till grund för en omtalad långfilm 1976 med Dustin Hoffman och Robert Redford i huvudrollerna (Yin, 1989, sid. 24):

“Although public memory of President Richard M. Nixon's resignation is slowly receding, Bernstein and Woodward's All the President's Men (1974) remains a fascinating account of the Watergate scandal. The book is dramatic and suspenseful, relies on solid journalistic methods, and serendipitously represents a common design for case studies.

The "case," in this book, is not the Watergate burglary itself, or even the Nixon administration more generally. Rather, the case is the "coverup," a complex set of events that occurred in the aftermath of the burglary. Bernstein and Woodward continually confront the reader with two "how" and "why" questions: How did the coverup occur, and why did it occur? Neither is answered easily, and the book's appeal lies in its piecing together of fact after fact, each piece adding up curiously and then potently to an explanation for the coverup.

Establishing the how and why of a complex human situation is a classic example of the use of case studies, whether done by journalists or social scientists. If the case involves a significant public event and an appealing explanation, the ingredients may add up, as in All the President's Men, to a best-seller.”

Notera att den beskrivna fallstudien inte studerar inbrottet i Watergate utan en komplex social process där det skulle ha varit svårt att få fram information med en intervjuundersökning. En intressant punkt är även att rapporten i form av en roman skiljer sig från hur studien har faktiskt utförts. I

fallstudiesammanhang skiljer man på arbetsmaterialet och det publicerade materialet precis som in andra undersökningar.

Gunter Wallraff var en annan journalist som arbetade med uppmärksammade fallstudiemetoder som dock inte rekommenderas för studenter (Gummesson, 1991, sid. 127):

“Gunter Wallraff, the German investigative reporter, uses disguise to get access to new environments, so-called covert inquiry. In 1985, he published a book on the life and working conditions of guest workers in Germany. He disguised himself and impersonated a Turk, took the jobs he could get, and lived as a member of the guest worker community that he was studying for two years, day and night. Through this involvement, he was able to find out about aspects of corporate life that no mainstream scientist would have been able to uncover with interviews and observations. His method raises some ethical issues but on the other hand there seems to be no alternative but to abstain from the topic and classify it as "not amenable to research."

Det är viktigt att skilja på två typer av fallstudier:

1. Följande fallstudier

2. Retrospektiva fallstudier.

Följande fallstudier dokumenterar företrädesvis en förändringsprocess genom att observera och samla in data på annat sätt såsom intervjuer och dokumentanalys under den tid som förändringsprocessen pågår. M a o kontrollerar utredaren/forskaren inte tiden.

Retrospektiva fallstudier samlar in olika typer av data (dokument, intervjuer, observationer) men fokuserar på förändringsprocesser som har ägt rum men inte är historiska. På så sätt har utredarna kontroll över tidsdimensionen på ett annat sätt än i följande fallstudier. Nackdelen är att man kan tappa värdefull detaljinformation som aktörerna i förändringsprocessen har hunnit glömma bort. Dokument såsom olika versioner av en kravspecifikation och systemdokumentation kan hjälpa respondenter att komma ihåg med ökad precision vid intervjuer. Nyckelpersoner kan också ha slutat i de studerade organisationerna. Dessutom går mycket av projektatmosfären förbi utredaren såsom det icke-verbala erfarenheterna.

Det mest realistiska alternativet för uppsatser är retrospektiva fallstudier där dokument, intervjuer och observationer används för att återskapa en utvecklingsprocess. Samhällsvetenskapliga forskare kallar dock hellre utvecklingsprocesser för förändringsprocesser eftersom den första termen har en underförstådd positiv värdering.

Yin (1989, bl a sid. 21) bidrar med begreppet analytisk generalisering för att förmedla förståelsen för ett av de särskilja dragen hos fallstudier gentemot andra vetenskapliga metoder, framförallt surveymetoden (enkäter och intervjuer). I surveymetoden definieras en population och ett slumpmässigt urval. Urvalets storlek bestämmer hur tillförlitligt svaren från urvalet kan generaliseras till populationen. Man talar om statistisk generalisering. Yin hävdar att för fallstudier kan man inte tala om statistisk generalisering, d v s en fallstudies resultat kan inte generaliseras till populationer. Däremot kan en kvalitativ generalisering göras till teoretiska satser (theoretical propositions). Jag föredrar termen teoretisk generalisering framför

uttrycket analytisk generalisering eftersom det snarare är en syntes som görs från fallstudiedata än en analytisk process. Statistisk generalisering är alltså något helt annat är teoretisk generalisering.

Även om inte samma urvalsprinciper gäller för fallstudier som för surveystudier höjer det kvaliteten på en fallstudie om ett genomtänkt (målstyrt) urval har gjorts. Först diskuteras alla möjliga fall som skulle kunna völjas för att studera utredningsfrågorna. I ett andra steg görs ett urval enligt någon eller flera av de urvalsprinciper som t ex jag hämtat från Patton (1990) i avsnittet om urval.

De kvalitetskriterier för fallstudier som jag tar upp från Gummesson (1991) under avsnittet aktionsforskning är naturligtvis relevanta för avsnittet ovan.

man studerar ett fåtal objekt (patienter, företag, branscher, beslutssituationer) i en mängd avseenden, WPE

According to Yin a case study is an empirical inquiry that:

investigates a contemporary phenomenon within its real-life context; when

the boundaries between phenomenon and context are not clearly evident; and in which

multiple sources of evidence are used

All the President's Men

Gunter Wallraff

Följande fallstudier

Retrospektiva fallstudier

analytisk generalisering

statistisk generalisering

Metoder - AktionsforskningObservera att det är grundläggande att känna till aktionsforskning som metod inom informatik, även om det är svårt att tillämpa aktionsforskning inom ramen för en uppsats på grundutbildningsnivå. Se Wiedersheim-Paul & Eriksson (1997, sid. 57). Gummesson (1991) innehåller mycket kunskap och reflektioner kring aktionsforskning inom företagsekonomi som även är relevant för informatikområdet.

Gummesson definierar aktionsforskning enligt följande (1991, sid. 179):

Gummesson illustrerar detta enligt följande figur (1991, sid. 188):

Det uppstår lätt konflikter om flera uppdragsgivare är inblandade i ett projekt. Det gäller inte minst om konsultation kombineras med vetenskaplig forskning (Gummesson, 1991, sid. 187):

Gummesson

Metoder - Utvärderingsforskning# Se (Lundequist, 1995, sid. 43-44).

Patton (1990) är en omfattande metodhandbok inom området.

Lundahl & Skärvad (1992) innehåller också material om utvärderingsforskning.

viktigt med kriterier och systematik (Lundequist, 1995)

En utvärdering av ett projekt kan omfatta följande (Lundequist, 1995, s 43-44)

En begreppsanalys, där centrala begrepp inom projektet diskuteras.

En insatsanalys, där gjorda insatser jämförs med planerade insatser.

En resultatanalys, där slutresultatet och dess effekter beskrivs.

En processanalys, där projektets genomförande beskrivs.

En måluppfyllelseanalys, dar de ursprungliga målen för projektet jämförs med slutresultatet.

En orsaksanalys, där de faktorer som orsakat slutresultatet granskas (de faktorer som gynnade/hindrade målen från att förverkligas).

En effektivitetsanalys, där en "kostnad" i termer av tid, pengar och arbetsinsatser jämförs med en "vinst" som beräknats på motsvarande sätt. Kunde man uppnått slutresultaten på ett annat och bättre sätt?

När det gäller design och användbarhet finns olika typer av utvärdering med eller utan användarese vidare Preece (2002) och Shneiderman (2004), http://www.usabilitynet.org/

Laboratorieexperiment med användare

"Think aloud"

Heuristisk utvärdering

Metoder - FramtidsstudierInom informatik är design- och produktutveckling som bl a behandlas i Lundequist (1995) relevant. Ett utvecklingsprojekt brukar i allmänhet inrikta sig på en tänkt framtida situation. Därför är området framtidsstudier som är vetenskapligt väletablerat sedan åtminstone sjuttiotalet av relevans.

# Lundequist (1995, sid. 43) tar upp olika typer av framtidsstudier.

· Prognoser. Det är den vanligaste formen av framtidsstudier inom informatik.

· Delfimetoden

· Scenarioteknik.

·

"Prognosen är en statistisk metod, där man identifierar tendenser med varaktighet in i framtiden – som en trendframskrivning, en extrapolering av utvecklingskurvor in i framtiden.

Delfimetoden innebär att en grupp ämnesexperter besvarar frågor om den förväntade utvecklingen inom sitt område. Utfrågningen upprepas tills man uppnått konsensus. Projektledaren summerar resultatet efter varje omgång och informerar deltagarna om utfallet.

· Scenarioteknik används för att skapa "litterära" bilder ur någon framtidsaspekt, som t ex Östersjön om 50 år. Avsikten är inte att ge en "sann", utan en möjlig bild av den företeelse som behandlas." Lundequist (1995, sid. 43-44)

Prognoser. Det är den vanligaste formen av framtidsstudier inom informatik.

Delfimetoden

Scenarioteknik

Att skriva en rapportAtt skriva och bedöma rapporter kräver övning. Det finns riklig litteratur om ämnet. Här tas några punkter upp.

# Läs hela kapitel 6 (sid. 97-120) i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 116-146).

# (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid. 97) "Rapporten kan i de flesta fall inte se ut som det utredningsarbete den bygger på." Arbetsmaterial och rapporter skiljer sig åt. Vid förfrågan ska utredaren kunna visa upp arbetsmaterialet men själva rapporten ska vara ett "destilat" som förmedlar de essenser som bearbetningen av arbetsmaterialet skapat, validerat och verifierat. Rapporten ska också vara pedagogisk, d v s skriven för en eller flera målgrupper.

Språkbehandling

Det förutsätts på universitetsnivå att en tillräckligt hög nivå på skriftlig framställning erhållits tidigare.

En grundbult för varje utredare och forskare är att kunna uttrycka sig i tal och skrift på ett stringent och stilistiskt tilltalande sätt.

Handledningen ansvarar för att en direkt felaktig användning av språket identifieras, men ej för detaljerade redaktionella frågor (rättelser, tillägg, att korta ned, etc).

# (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid. 98-103) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 122-127) om allmän språkbehandling.

# (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid.104-105) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 127-129) Några skrivråd - en checklista som inte behöver följas till punkt och pricka.

Teknisk utformning# Se (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid. 106-107) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 129-131). Jag tar inte upp alla detaljer här utan ger endast några kommentarer.

Innehållsförteckning ska finnas ned till maximalt tre rubriknivåer för att bibehålla överblicken. Det kan skilja mellan antal rubriker och hur många nivåer som används mellan en arbetsversion av rapporten och slutversionen för att underlätta författarnas arbete. Slutversionen ska främst vara utformad för läsaren.

Källhänvisningar och fotnoterVid referat anges källan på följande sätt: Enligt Lundequist (1995, sid. 40) finns det tre typer av experiment, nämligen laboratorieexperiment, fältexperiment och simulering. Inom informatik kan alla tre typer av experiment vara användbara.

Vid citat återges källans text ordagrant, t ex

"Det gemensamma för både professionellt och vetenskapligt arbete är de krav som ställs på både genomförande och resultat:

· att arbetet skall göras planerat och systematiskt

· att både arbetsprocess och arbetsresultat skall dokumenteras

· att resultat och metoder skall vara åtkomliga för kritisk granskning”

(Lundequist, 1985, sid. 10)

Man kan förkorta citat så att texten flyter bättre med klar angivelse om detta (t ex ”…”), t ex: ”Således anser Lundequist (1985, sid.9) att ’professionellt arbete har … oftast vetenskapliga inslag.’”

Betr. fotnoter anser jag att de ska finnas på samma sida som deras hänvisningar för bekvämlighetens skull. Moderna ordbehandlingsprogram hanterar detta automatiskt.

Källhänvisningar anges inte i anslutning till rubriker. Wiedersheim-Paul & Eriksson ( 1991, sid. 114; 1997, sid. 139) skriver att ”om ett helt avsnitt bygger på en viss källa kan denna med fördel anges i början av avsnittet eller eventuellt i anslutning till rubriken.” (Min kursivering).

De delar i en rapport som grundar sig på källor ska vara lätta att identifiera med källhänvisningar till citat eller referat.

Det ska tydligt gå att skilja mellan rapportförfattarnas egna tankar och material som kommer från primära och sekundära källor.

KällförteckningDet viktigaste syftet med källförteckningen är att läsaren ska själv kunna hitta källan. Sedan finns mer detaljerade principer. I vetenskapliga tidskrifter anges alltid deras resp. praxis på hur hänvisningar till böcker, tidskriftsartiklar m m ska utformas. Kursiveringar, understrykning, placering av årtal etc varierar men det gemensamma är att redaktionen har formulerat principerna i ett dokument som alla författare enkelt kan följa. Det finns ingen mall som passar alla eller absolut "rätt" sätt. Det handlar alltså om konventioner.

Publicerade källor

Publicerade källor i form av böcker och artiklar kan redovisas samlat. För böcker anges författare, titel, förlagsort, förlag och årtal. ISBN nummer behövs dock inte. Exempel:

Patton, M. Q., Qualitative Evaluation and Research Methods. Second Edition, Newbury Park: Sage, 1990.

För vetenskapliga tidskrifter anges författare, titel, tidskriftsnamn, volym, nummer, sidor (första och sista) och årtal. Exempel:

Beer, S., The Viable System Model: Its Provenance, Development, Methodology and Pathology. J. Opl. Res. Soc., Vol. 35, No. 1, 1984, pp. 7-25.

Publicerade rapporter från myndigheter ska innehålla myndighetens namn även om författarnamn finns.

Opublicerade källor

Det är bra om dessa redovisas under en egen rubrik i källförteckningen. Se exemplen i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid. 117) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 143).

SkrivhantverketDet viktigaste för skrivarbetet är att det sker planerat, vilket jag tidigare berört. Hellre revidera en plan som visat sig behöva ändras efter ett tag än att inte ha någon plan alls. Innehållsförteckning och skiss till rapport ska göras så tidigt som möjligt.

Jerker Lundquist har en lång erfarenhet av handledning vilket bl a föranlett följande tumregler för rapportskrivning som kan följas i tillämpliga delar och adekvat omfattning (med tanke på att målgruppen för tumreglerna är doktorander):

• Skriv kontinuerligt - redan från projektets inledning! Ha ett anteckningsblock tillgängligt för att anteckna uppslag och idéer! För en "projektdagbok" under hela projektets gång!

• Håll bestämda arbetstider! Planera in minst 3 ostörda, sammanhängande skrivtimmar dagligen! Det är bättre med korta, regelbundna och ostörda arbetspass, än långa, men ineffektiva och splittrade arbetsperioder.

• Granskning och bearbetning kräver lika lång tid som skrivandet! Man skall börja skriva på ett nytt avsnitt när man är utvilad, och lämna granskningen till senare. Börja emellertid dagens arbetspass med att läsa genom föregående dags arbete!

• Granskningen bör göras i flera omgångar. Först går man genom varje avsnitt, efter hand som det blivit klart - ändrar, bearbetar, skriver rent. När rapporten äntligen föreligger som färdigt "råmanus", går man slutgiltigt genom hela manuskriptet.

Sammanfattningsvis:

• gör en tidsplan för rapportskrivandet!

• skjut inte upp rapportskrivandet till projektets slutfas, utan skriv efter hand som projektet i övrigt genomföres!

• ta till ordentligt med tid för rapportskrivandet - räkna med att en rapportsida "kostar" 3 timmar ostörd arbetstid, ofta betydligt mer!

En kommentar till sista punkten är att inom professionell översättning av inte alltför avancerad text räknar man vanligtvis 1 tim per sida för översättning och 0,5 tim för granskning. Att skriva en sida text som inte är fylld av citat och referat tar alltså tid. Jag har även erfarenhet av fackpress inom informatik. Ett test av en programvara tar normalt upp 1 sida och budgeteras till cirka 10-15 timmar. En allmän fackartikel tar normalt 10 timmar per sida för research och skrivhantverket. Sedan tar redaktionen över med ytterligare timmar för redigering, layout och eventuell fackgranskning. Återigen rekommenderas en tidsplanering av rapportskrivningen som bör följas upp med mätningar av tidsåtgången. Denna delplan ska ingå i den större projektplanen.

Planera!

Skriv kontinuerligt

Håll bestämda arbetstider

Granskning och bearbetning kräver lika lång tid som skrivandet!

KällförteckningAckoff, R.L., Management in Small Doses. 1986. New York: John Wiley.

Ackoff, R.L., Towards a System of Systems Concepts. Management Science, Vol. 17, No. 11, July, 1971, pp. 661-671.

Agnew, N.M. & Pyke, S.W., The Science Game. An Introduction to Research in the Social Sciences. Fourth edition. Englewood Cliffs: Prentice Hall, 1987.

Bachelard, G., Le Nouvel Esprit Scientifique. Paris: Presses Universitaires de France, 1934.

Beer, S., Diagnosing the System for Organizations. New York: John Wiley, 1985.

Beer, S., The Viable System Model: Its Provenance, Development, Methodology and Pathology. J. Opl. Res. Soc.,Vol. 35, No. 1, 1984, pp. 7-25.

Beer, Stafford. Brain of the Firm, 2nd Ed. New York: John Wiley & Sons, 1981.

Beer, Stafford. The Heart of Enterprise. New York: John Wiley & Sons, 1979.

Booch, G., Object-oriented Analysis and Design. Second Edition. Redwood City, California: The Benjamin/Cummings Publishing Company, Inc., 1994.

Bunge, M., The Mind-Body Problem. A Psychobiological Approach. Pergamon Press, 1980.

Bunge, M., Treatise on Basic Philosophy. Vol. 4. A World of Systems. Boston: D. Reidel Publishing Co, 1979.

Clemson, B., Cybernetics, A New Management Tool. Abacus Press, 1984.

Coffey, W. J., Geography. Towards a General Spatial Systems Approach. Methuen: London, 1981.

Dahlbom, B. (1996). “The New Informatics.” Scandinavian Journal of Information Systems 8(2): 29- 48.

Glaser, B & Strauss, A.L., The discovery of grounded theory: Strategies for qualitative research. Chicago: Aldine., 1967.

Goldkuhl, Göran. (1996). Ett ämne i, om och för förändring. Installationsföreläsningar av professorerna vid Internationella Handelshögskolan 12 oktober 1996, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping: 16-32.

Gummesson, E., Qualitative Methods in Management Research. Revised edition. Newbury Park: Sage Publications, 1991.

Holme, I.M. & Solvang, B.K., Forskningmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur 1991

Hult, H, Forskningsprocessen som metafor för undervisning. Linköpings universitet, Centrum för Undervisning och lärande, CUL-rapport Nr 2., 2001.

Jacobsen, J. K., Intervju. Konsten att lyssna och fråga. Studentlitteratur, 1993.

Karlén, I. (1988). “Aktiv kvalitet. Egenskaps- och kvalitetsbestämningar i bygg- och förvaltningsprocessen.” Rapport från Byggforskningsrådet R8:1988.

Klir, J. & Valach, M., Cyberbernetic Modelling. London: Iliffe Books, 1967.

Koontz, H., “The Management Theory Jungle Revisited.” Academy of Management Science Review, Vol. 5, p. 176, 1980.

Koontz, H., “The Management Theory Jungle.” Academy of Management Journal, Vol. 4 174- 188, 1961.

Körner, S & Wahlgren, L., Praktisk statistik. Lund: Studentlitteratur, 1996.

Lalande, A., Vocabulaire technique et critique de la philosophie. Seizième édition. Paris: Presses Universitaires de France, 1988.

Le Duc, M., Constructicvist Systemics. Theoretical Elements and Applications in Environmental Informatics. Doct. Diss., School of Business, Stockholm University, 1996.

Linstone, H. A., Multiple Perspectives for Decision- Making. Bridging the Gap Between Analysis and Action. New York: North-Holland, 1984.

Lundahl, U., Skärvad, P-H., Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer.Studentlitteratur, Lund, 1992

Lundequist, J., Design och produktutveckling. Metoder och begrepp. Studentlitteratur, 1995.

Lundequist, J. Introduktion till Forskningsmetodiken. KTH-A- PRM 89/105, KTH, Institutionen för Projekteringsmetodik, Arkitektursektionen, 1988.

Miller, J.G., Living Systems. New York: McGraw-Hill, 1978.

Naess, A., Empirisk semantik. Solna: Almqvist & Wiksell, 1992.

Patel, R. and B. Davidsson (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund, Studentlitteratur.

Patton, M. Q., Qualitative Evaluation and Research Methods. Second Edition, Newbury Park: Sage, 1990.

Preece, J., Rogers, Y., and Sharp, H. Interaction Design Wiley, 2002.

Rosenhead, J. (ed.), Rational Analysis for a Problematic World. Chichester: John Wiley, 1989.

Samuelson, K., Informatics with systems science and cybernetics : concepts and definitions. Report, TRITA-IS 5012. Stockholm, Institutionen för ADB, Stockholms universitet, 1981.

Shneiderman, B., and Plaisant, C. Designing the User Interface: Strategies for Effective Human-Computer Interaction (4 ed.) Addison Wesley, 2004.

Skyttner, L., General Systems Theory. An Introduction. London, Macmillan, 1996.

Skyttner, L., Shipping and disaster : a systems approach to rescue and survival at sea, Doct. Diss., Stockholm University, 1990.

Starrin, B, Larsson, G., Dahlgren, L. Och Styrborn, S, Från upptäckt till presentation. Om kvalitativ metod och teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur, 1991.

Von Glasersfeld, E., Radical Constructivism: A Way of Knowing and Learning. London: The Falmer Press, 1995.

Warfield, J.N., Organizations and Systems Learning. General Systems, Vol. 27, pp. 5-74, 1982.

Wiedersheim-Paul, F. & Eriksson, L. T., Att utreda, forska och rapportera. Liber 1991.

Wiener, N., Cybernetics: or Control and Communication in the Animal and the Machine. New York: John Wiley & Sons, 1948.

Yin, R, Case Study Research. Design and Methods. Sage Publications, 1989.