1

Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

on@kau.se www.kau.se

Estetiskt filosofiska fakulteten

Maria Eriksson

Hur kan en hälsopedagog arbeta med

utbrändhet?

How can a health pedagogue work

with the burn out syndrome?

Pedagogik

C-uppsats

Datum/Termin: 11-08-17

Handledare: Björn Eliasson

Examinator: Tomas Saar

Löpnummer: X-XX XX XX

2

1. Abstract

Because stress and stress related diseases have increased dramatically over the last couple of years,

especially in the west, the question about how you can work with this from a health- perspective has

brought to the for/made a topic. The purpose with this examination is to find out how you can work

with the burn out syndrome as a health pedagogue. More specifically this study is trying to answer

the questions about how health pedagogues can work to prevent and treat the burn out syndrome,

and what similarities and differences there is between these health pedagogues way of working. The

purpose of this study is also to find out how these health pedagouges experience, or are conscious

of, the burn out syndrome, its causes and work methods from a phenomenological perspective.

Five health pedagogues where interviewed in order to find out how they understand this concept.

Through the qualitative method I have gotten an insight in their opinions when it comes to stress and

burnout, and have therefore gotten a deeper knowledge about how they work, but also why they

work the way the do. The result has shown that the similarities weighs most heavy when it comes to

their opinion and also their working methods. Nevertheless there are some differences in their way

of describing the burn out syndrome and also how they work. My conclusion however, is that it has

to do with their differences in language, focus and different backgrounds and experiences. The result

shows that health pedagogues works from a health perspective, i.e. with all the aspects of a person,

in witch involves the physic, psychological and the mental part. They work to strengthen an individual

on every level by wholesome life habits from a cognitive perspective with thoughts and behaviour to

help people to be aware and be able to handle stress, and in that way diminish the risk of symptoms

like stress and burn out. The health pedagouges experiences the burn out syndrome as a mental and

physical collapse, where the persons resources are emptied. The burn out syndrome is also a result

of an overcharge of the nervesystem. When it comes to how these health pedagouges experiences

the riskfactors, I have found out that it is first of all the personality that increases the risk when it

comes to this syndrome. It is primarily about the person having difficulty focusing and give priority.

To prevent the burn out syndrome, the health pedagouges works by giving the person knowledge

and deeper understanding about himself or herself. They also work by giving support, healing

treatment and relaxation for those who are struck with the burn out syndrome.

3

1.1 Sammanfattning

Då stress och stressrelaterade sjukdomar har ökat dramatiskt under senare år, framförallt i

västvärlden, har frågan aktualiserats hur man kan arbeta med detta ur ett hälsoperspektiv. Syftet

med den här undersökningen är att ta reda på hur man som hälsopedagog kan arbeta med

utbrändhet. Mera specifikt har studien strävat efter att besvara frågeställningarna om hur

hälsopedagoger kan arbeta med att förebygga utbrändhet, att behandla utbrändhet samt vilka

likheter och skillnader det finns bland hälsopedagogernas arbetssätt inom dessa områden. Studien

strävar också efter att ta reda på hur hälsopedagogerna erfarar dvs. är medvetna om fenomenet

utbrändhet, dess orsaker samt arbetssätt ur ett fenomenologiskt perspektiv.

Fem hälsopedagoger intervjuades för att ta reda på hur de ser på begreppen stress och utbrändhet,

vad de anser leder dit och hur de arbetar för att förebygga eller behandla dessa tillstånd. Genom den

kvalitativa metoden har jag fått ta del av deras uppfattningar och åsikter när det gäller stress och

utbrändhet och har på så sätt fått en djupare inblick i hur de arbetar, men också varför de arbetar

som de gör. Resultatet har visat att likheterna överväger när det gäller deras synsätt gällande

utbrändhet samt hur de arbetar med det. Det finns dock vissa skillnader i deras sätt att beskriva

utbrändheten samt hur de arbetar. Min slutsats är dock att detta har mer att göra med att de har

olika språk och satt olika saker i fokus, beroende på deras olika bakgrund och erfarenheter.

Resultaten visar att hälsopedagoger främst arbetar ur ett helhetsperspektiv dvs. med alla aspekter av

en människa vilket innefattar det fysiska, psykiska och den mentala biten. De arbetar för att stärka

upp individen på alla plan, delvis genom att föra in hälsosamma levnadsvanor framförallt ur ett

kognitivt perspektiv dvs. med tankar och beteenden, för att hjälpa människor att bli medvetna om

och kunna hantera och stå emot stress, och på så sätt minska risken att hamna stressrelaterade

sjukdomar som exempelvis utbrändhet. Hälsopedagogerna erfarar utbrändheten som en mental och

fysikt utmattning där individen fått slut på sina resurser både fysiskt och psykiskt. Ubrändheten är

också ett resultat av en överbelastning av nervsystemet. När det gäller hur hälsopedagogerna erfarar

riskfaktorerna har jag funnit ut att det framförallt är personligheten som ligger till grund och ökar

risken för att att drabbas av utbrändhet där individen har svårigheter i att fokusera och prioritera. För

att förebygga arbetar hälsopedagogerna främst genom att ge den drabbade kunskap och självinsikt.

Samt stöd, läkande behandlingar och avslappning för dem som redan drabbats.

4

Innehållsförteckning

1. Abstract................................................................................................................2

1.1. Sammanfattning...............................................................................................3

2. Inledning/Bakgrund...........................................................................................6

3. Syfte......................................................................................................................7

4. Litteraturbearbetning..........................................................................................8

4.1. Begreppet hälsa......................................................................................................8

4.2 Stress.........................................................................................................................9

4.3. Vad är utbrändhet?..............................................................................................11

4.4. Vad förorsakar utbrändhet?.................................................................................13

4.5. Hälsopedagogiskt arbete och hälsopedagogens roll......................................16

4.6. Pedagogiskt hälsoarbete mot stress....................................................................17

4.7. Förebyggande åtgärder och behandling vid stress och utbrändhet..............18

5. Frågeställningar...............................................................................................21

6. Metod och genomförande.............................................................................22

6.3. Den kvalitativa forskningsintervjun......................................................................22

6.4. Urval........................................................................................................................23

6.5. Genomförande......................................................................................................23

6.6. Utskriften.................................................................................................................23

6.7. Intervjuguiden........................................................................................................24

6.8. Bearbetning av data/analys................................................................................25

6.9. Fenomenologi........................................................................................................25

6.10. Hermeneutik...........................................................................................................26

6.11. Validitet...................................................................................................................26

6.12. Reliabilitet...............................................................................................................28

6.13. Etiska perspektiv....................................................................................................28

7. Resultat..............................................................................................................29

5

7.1. Hur uppfattar hälsopedagogerna utbrändhet?..................................................29

7.2. Vilka är riskfaktorerna för att hamna i utbrändhet?...........................................32

7.3. Hur arbetar hälsopedagogerna för att förebygga utbrändhet?.......................33

7.4. Hur arbetar de med människor som hamnat i en utbrändhet?........................38

8. Kopplingar till litteraturen......................................................................................41

9. Diskussion och slutsats ................................................................................................43

10. Källförteckning.............................................................................................................47

6

2. Inledning/Bakgrund

Kronisk stress och utbrändhet är den snabbast växande sjukskrivningsorsaken i Sverige. En grov

uträkning visar att detta kostar Sverige ca 80 miljarder kronor per år. De höga sjukskrivningstalen

börjar få konsekvenser för vår allmänna välfärd och kommit att bli ett snabbt ökande

folkhälsoproblem (Krauklis och Schenström 2002). De hävdar att Sverige har den snabbaste ökningen

av stressrelaterade sjukdomar i hela västvärlden och att detta har pågått sedan mitten av 1990-talet.

Dock kan skönjas en ökning av stressrelaterade sjukdomar även i den övriga västvärlden. Maslach

och Leither (2001) hävdar att utbrändhet börjar sprida sig mycket snabbt även i Nordamerika. De

stressrelaterade sjukdomarnas dramatiska ökning tros har sina orsaker i de samhällsförändringar

som skett senare årtionden. Vårt tidigare samhälle präglades till större del än i dag av trygghet och

förutsägbarhet, till skillnad från idag då det bytts ut mot föränderlighet och osäkerhet, vilket bidrar

till att skapa stress för individen (Krauklis och Schenström 2001).

En anledning till att jag intresserat mig för dessa frågor är att jag själv vid en tid i mitt liv fått

diagnosen emotionell utmattning, dock under andra omständigheter än i arbetslivet. Jag tror att det

har lett till att jag vill söka ett svar och en mening. Jag vill även själv arbeta med dessa frågor och

tyckte därför att min frågeställning lämpade sig bra.

7

3. Syfte Syftet med studien är att studera hur hälsopedagoger kan arbeta med stress och utbrändhet utifrån

ett fenomenologiskt perspektiv.

Jag tycker också det är intressant att få en förståelse för varför de arbetar som de gör. Därför

innefattar min studie även hur hälsopedagogerna uppfattar begreppet och vilka riskfaktorer är,

eftersom dessa fenomen borde fungera som en utgångspunkt för hur de arbetar.

Detta kan i slutändan ge en ökad förståelse för både vad utbrändhet handlar om och hur man på

bästa sätt kan handskas med människor som drabbats. Både när det gäller hälsopedagoger men

också andra sektorer, både privat och offentligt.

Fenomenologisk vetenskapssyn försöker att uppnå en förståelse av den djupare meningen i

intervupersonernas erfarenhet i förhållande till det som ska studeras. Min uppgift är att rekonstrera

och förstå de intervjuades perspektiv och skapa en helhetsbild av det som ska studeras, i detta fallet

utbrändhet, så som de själva upplever detta (Kvale 1997), (Dalen 2004).

Livsvärlden är ett filosofiskt begrepp med ontologisk innebörd. Den är främst grundad av Edmund

Husserl (Bengtsson 1999). Den fenomenologiska livsvärlden handlar om att förstå aktörernas egna

perspektiv och beskriva världen så som den upplevs av honom eller henne. Man utgår här från att

verkligheten är subjektiv och påverkas av vår historia och bakgrund och tidigare erfarenheter.

Verkligheten är alltså här vad människor uppfattar att den är (Bjurwill 1996).

Mitt syfte är att beskriva hälsopedagogernas livsvärld såsom den upplevs av dem själva, dvs. ur deras

perspektiv. Därför har jag redogjort intervjuernas beskrivningar så som dom själva har uttryckt sig,

och dessutom skrivit med egna ord så som jag tolkar att dom menar.

Jag önskar mer forskning inom området utbrändhet och hälspedagogik. Det finns väldigt begränsat

med böcker om ämnet hälsopedagogik och utbrändhet. Den litteratur som finns beskriver mest

psykoterapi och utbrändhet. Men när det gäller forskning om hälsopedasgogik och utbrändhet finns

inte så mycket. Men min undersökning visar att man också kan jobba med detta genom

hälsopedagogik. Därför menar jag att min undersökning är aktuell. Den huvudsakliga meningen med

arbetet i slutändan är betydelsen av hälsopedagoger och hur de kan bidra för att hjälpa utbrända

både på personlig nivå och för samhället i stort.

8

4. Litteraturbearbetning

4.1. Begreppet hälsa

Hälsa har genom tiderna definierats på olika sätt. Under lång tid har hälsobegreppet varit knutet till

den medicinska aspekten och fokus har legat på det patogena dvs. frånvaro av sjukdom (Rydqvist och

Winroth, 2004). Hälsobegreppet har dock på senare år kommit att innefatta även en psykisk, social

och andlig aspekt. WHO:s definition av hälsa är att det är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt

och socialt välbefinnande och ej blott frånvarande av sjukdom eller handikapp.

Antonovsky (1987) ,medicinsk sociolog, kom att ändra på sättet att se på hälsa genom att ställa en

helt ny frågeställning, nämligen vad det är som gör att människor håller sig friska, snarare än vad som

gör dem sjuka. Detta kom sig genom att han intresserade sig för varför vissa kvinnor som suttit i

koncentrationsläger hållit sig mentalt friska trots de påfrestningar de genomlevt. Det gemensamma

han fann för dessa kvinnor var att samtliga hade något som han kom att kalla för ”KASAM”. Detta

begrepp betyder känsla av sammanhang och Antonovsky menar att det är en mycket avgörande

faktor för hälsan. KASAM innefattar tre komponenter som tillsammans utgör begreppet, dessa är

begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Begriplighet handlar om hur en människa upplever sin verklighet och sina upplevelser. Om man har

en hög grad av begriplighet upplever man denna verklighet och sina upplevelser som strukturerade,

förståeliga och begripliga. Detta gäller även svåra upplevelser. Vid det motsatta upplever man sin

värld som kaotisk, och sina upplevelser som oförklarliga och oväntade. Vid ett starkt KASAM upplever

man istället sina upplevelser som erfarenheter eller utmaningar vare sig de är svåra eller positiva.

Hanterbarhet handlar om en förmåga att möta de krav som ställs i livet och att kunna ha kontroll,

trots påfrestande saker som händer i livet. Det kan vara resurser som man har i livet, exempelvis

människor som står en nära som familj eller vänner. Det kan också handla om att man har en tro,

exempelvis religion eller andra saker som blir till en resurs och fungerar som en motståndskraft att

hantera svåra saker i livet.

Meningsfullhet handlar om att man ser händelser och sina erfarenheter som utmaningar värda

engagemang och känslomässig investering. Vid en hög grad av meningsfullhet känns livet

meningsfullt och man kan se en mening med det som händer, även de erfarenheter som upplevs som

svåra.

Antonovsky menar att all dessa tre komponenter är viktiga, men att meningsfullhet är den

komponent som är mest central för hälsan.

Det patogena synsättet innebär fokus på det sjuka och de riskfaktorer som leder till sjukdom. Man

ser även sjukdom och hälsa som två åtskilda saker dvs. att människor antingen är frisk eller sjuk.

Antonovsky invänder mot detta snäva och dikotomiserade synsätt och hävdar vikten av att även

studera faktorer som gör att människor håller sig friska. Han ser sjukdom och hälsa som två pooler på

ett kontinuum där en människa befinner sig någonstans däremellan, på väg mot antingen den sjuka

eller den friska poolen. Han menar inte att man ska bortse från det patogena synsättet, men att det

salutogenetiska synsättet är ett bra och viktigt komplement. Det salutogenetiska synsättet innebär

9

att man utgår från och ser på faktorer som håller en människa frisk. Dessa kallar han för

coopingmekanismer eller buffertar vilka bidrar till ökad hälsa. Antonovsky menar att man bör ta

hänsyn till hela människan och dennes livssituation. Genom att detta så kan man ta reda på andra

bakomliggande faktorer i en människas liv vilket kan ge en djupare förståelse för dennes tillstånd.

Detta kan i sin tur öka möjligheten att skapa en rörelse mot den friska poolen på kontinuiet.

Rydqvist och Winroth (2004) menar att hälsa är att må bra- och att tillräckligt med resurser för att

klara av vardagens krav- och för att kunna förverkliga sina personliga mål. Kostenius och Lindqvis

(2006) vill definiera hälsa som ett jämviktstillstånd av fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och andligt

välmående, vilket både är en resurs och en förutsättning för mänskligt liv.

Jag menar i enlighet med Antonovsky att hälsa är mer än bara frånvaro av sjukdom, det är även

upplevelsen av att känna sig frisk och må bra. Den innefattar alla aspekter av en människa, det

fysiska men även det psykiska och mentala. Ontologi handlar om frågor om vad som är verkligt och

hur världen är uppbyggd. Det finns olika förhållningssätt inom ontologin. Ett av dem är Idealismen.

Ur ett idealistiskt perspektiv så är världen av begreppslig natur. Vår värld konstrueras och är

beroende av vårt mänskliga medvetande och tänkande. Världen är av subjektiv art då den tolkas av

människor. Om man ska se på hälsa ur ett idealistiskt perspektiv så är hälsan av subjektiv art och

beroende av våra upplevelser. Det är denna upplevelse menar jag som skapar mening. Denna mening

har visat sig ha en mycket stor betydelse för människors hälsa och borde därför inte bortses ifrån

eller förkastas. Pragmatismen är en vetenskap som lägger tonvikten på vilken kunskap som är viktig

och relevant och som man kan ha nytta av. Synen på hälsa relaterat till pragmatismen kan fråga sig

vilken typ av syn på hälsa som är viktig och relevant och som man kan ha nytta av. Enligt mig är det

idealistiska förhållningssättet och den syn på hälsa som kan sägas ge mening den mest riktiga.

4.2. Stress

Enligt statens folkhälsoinstitut finns det tre innebörder av begreppet stress, nämligen en vardaglig,

en psykologiskt samt en medicinsk. (www.fhi.se) När det gäller den psykologiska aspekten på stress

innebär detta att en person upplever påfrestningar som överstigen den egna förmågan att hantera

dessa. Den medicinska aspekten på stress fokuserar sig på kroppsliga reaktioner ur en objektiv

synvinkel, exempelvis förhöjt blodtryck och ökad utsöndring av stresshormoner i kroppen (Statens

folkhälsoinstitut (2007).

Rydqvist och Vinroth (2004) menar att stress i första hand betyder påfrestning, och att stress kan

vara både positiv och negativ beroende på balansen mellan de krav som ställs på oss och vår förmåga

att hantera dessa krav. De menar att stress påverkar vår prestation, hälsa och välbefinnande.

Krauklis och Schenström (2002) menar att det finns tre system i kroppen som reglerar vårt svar på

stress och som sträva efter att återställa balansen när den har blivit rubbad. Det autonoma (ej

viljestyrda) nervsystemet, hormonsystemet samt immunsystemet (som fungerar som försvar mot

infektioner och cancer). Det autonoma nervsystemet består av det sympatiska systemet, som

aktiveras vid stressreaktioner samt det parasympatiska systemet, som är aktiverat under vila och

återhämtning och har som uppgift att motverka stress. Dessa tre system kontrolleras av hypotalamus

i hjärnan. Hypotalamus styr också till stor del immunsystemet samt hormonsystemet som exempelvis

utsöndringen av könshormoner och stresshormoner (Krauklis och Schenström 2001). Balansen

mellan de två systemen, sympatiska och parasympatiska nervsystemen måste hela tiden samordnas

10

(Perski 2002).

Det sympatiska systemet är den del i det autonoma nervsystemet som hjälper oss att skapa resurser

för att bekämpa faror. Det är också detta system som är påkopplat under kamp eller

flyktprogrammet. Den parasympatiska delen av det autonoma nervsystemet har däremot en

bromsande effekt på vår organism och är dominerande då vi inte utför någon aktivitet. Det är denna

del av nervsystemet som är påkopplat vid spela död programmet. Det parasympatiska systemet har

som uppgift att styra vår resurshållning och översyn över dagliga aktiviteter som att spara energi,

använda olika ämnen och driva ut det som inte behövs ut kroppen, reparera skador och förnya

vävnader och stimulera produktionen av återuppbyggande hormoner som exempelvis anabola som

betyder uppbyggande (Perski 2002).

Kamp eller flyktsystemet

Ekstam och Löfqvist (2001) samt Krauklis och Schenström (2002) menar att positiv stress fungerar

som en drivkraft och nödvändigt för vår överlevnad. De säger att vårt stressystem se likadant ut som

det har gjort sedan människoarten, homo sapiens har funnits på jorden. Detta stressystem som

brukar kallas för kamp- eller flyktsystemet, hade en funktion som var mycket effektivt i situationer då

vi utsattes för hot eller fara. Vårt stressystem ställer då in sig på överlevnad och blodet omfördelas

till musklerna så att vi får syre, energi och kraft att hantera hoten, antingen genom att springa eller

att slåss. Blodtrycket och pulsen ökar för att syresätta blodet. Kroppen ställer in sig på att snabbt

frigöra energi som socker och fettsyror. Även koncentrationsförmågan ökar. Hormoner som

adrenalin och noradrenalin utsöndras också för att ge oss kraft och styrka att kunna springa ifrån

eller undanröja detta hot (Krauklis och Schenström 2001) samt (Ekstam och Löfqvist 2001). Även

blodets levringsförmåga ökas för att minska blödningsrisken vid eventuell fara (Perski 2002). På det

psykologiska planet innebär programmet att individen känner rädsla, irritation, ilska eller

aggressivitet. Personen får oftast ett rastlöst beteende. Detta system kallas också för kroppen

gaspådrag. Det är effektivt under korta perioder med en varaktighet på några minuter eller som

högst några timmar, och om vi lyckas uppnå det som systemet är lämpat för, nämligen att undanröja

hotet eller lyckas fly. Om vi däremot inte lyckas uppnå den balanserande effekt som kroppen strävar

efter, utan hamnar i ett permanent tillstånd av kamp eller flyktprogrammet så har detta system en

skadlig effekt och bryter ner vår organism. Denna uppvarvning av kroppen förstärks nämligen vid

långvarig stress. På sikt så kan detta leda till allvarliga hälsoproblem och stressrelaterade sjukdomar

som exempelvis utbrändhet eller fibromyalgi.

Spela död-programmet är något kroppen kan ta till när hjärnan bedömer att ett hot är så övermäktigt

att vi inte har någon chans att bemästra eller ta oss ur en situation. Perski (2002) kallar detta för en

typ av uppgivenhetspräglad stressreaktion. Organismen ställer in sig på att ge upp och försvinna dvs.

spela död. Symtom som präglas av detta program är svimningskänslor, trötthet, yrsel, muskelsvaghet

och mag- och tarmproblem. Individen reagerar med ett stort tröstbehov som exempelvis kan yttra sig

i ökad konsumtion av sötsaker eller fet mat, alkohol, lugnande medicin eller sömnmedel. Andra

symtom är att individen drar sig undan och vill isolera sig, trötthetskänslor, sorg, nedstämdhet och

depression.

4.3. Vad är utbrändhet?

Enligt Socialstyrelsen är utbrändhet en översättning på det amerikanska ordet ”burnout” som

11

lanserades under 1970- talet. Dock menar de att den direkt svenska översättningen på begreppet kan

ge associationer till något som är oåterkalleligt, skadat eller utbränt. De anser därför att ordet

utbrändhet är olämpligt och dessutom inte heller någon medicins term. De hänvisar istället till andra

diagnostiska termer, nämligen utmattningssyndrom, utmattningsdepression eller stressreaktion

beroende på de symtom som den drabbade uppvisar. Utmattningssymtom menar de lämpar sig när

individen inte utvecklat någon depression, när istället individen uppvisar tecken på depression

rekommenderar de termen utmattningsdepression och vid lättare tillstånd av arbetsrelaterad psykisk

ohälsa rekommenderar de termen maladaptiv stressreaktion.

Krauklis och Schenström (2002) skriver att begreppet utbrändhet inte finns definierat i något

medicinskt diagnosregister och att det därför egentligen inte existerar som någon medicins

definition. Diagnosen utbrändhet menar de dock är en stresskollaps som yttrar sig i en total

oförmåga till fysiskt och mentalt arbete i kombination med en depression. De föredrar dock uttrycket

mental och känslomässig utmattning. Detta eftersom ordet utbrändhet antyder på att individen är

totalt förbrukad utan någon som helst förmåga att ta sig tillbaka. Detta menar de är dock felaktigt då

individen kan ta sig tillbaka med rätt hjälp och resurser. Krauklis och Schenström (2002) menar att

utbrändhet är något som utvecklas över lång tid och orsaken är kronisk stress. Denna stress kommer

från en hög mental eller känslomässig belastning från arbetet, i hemmet eller på fritiden.

Huvudsymtomen är fysisk mental och känslomässig utmattning. Detta yttrar sig i att det drabbade

förlorar sin arbetsförmåga och har ett behov av att få vara ifred från kontakt med andra människor

utom de allra närmaste. Symtomen på utbrändhet är framförallt fysisk och psykisk trötthet där vila

inte längre hjälper. Den drabbade tappar sin humor och att allt känns tungt och allvarligt. Personen

blir negativ och småsaker känns som oöverstigliga problem. Han eller hon drar sig undan och har

svårt att engagera sig i andra människor och förlorar sin empatiska förmåga. Den drabbade blir cynisk

samt lättirriterad oavsett vem detta går ut över. Fysiska besvär uppträder som psykosomatiska

sjukdomar så som huvudvärk, magbesvär, sömnlöshet, spänningsvärk, minskad motståndskraft mot

sjukdomar mm (Krauklis och Schenström 2002).

Maslach och Leiter (2001) beskriver utbrändhet som en själslig nedbrytning och en urholkning av den

mänskliga själen. Det menar att det sker en urholkning av värderingar, värdighet, humör,

engagemang och känslor. Det som händer när man blir utbränd är att man blir kroniskt utmattad,

cynisk och oengagerad i sitt arbete. Utmattningen tar sig i uttryck både fysiskt och känslomässigt.

Den drabbade kan varken varva ner eller återhämta sig, och orkar inte prestera eller umgås med

andra människor. Den syniska aspekten handlar om ett försvar mot utmattning och besvikelser.

Den drabbade blir oengagerad och får en kall och distanserad inställning både till sitt arbete och

andra människor. Personen känner sig otillräcklig, tappar sitt självförtroende och tilltron till sin egen

förmåga. Utbrändhetens fysiska symtom är huvudvärk, mag- och tarmsjukdomar, högt blodtryck,

muskelspänningar samt kronisk trötthet. De psykiska symtomen är ångest, depression och

sömnstörningar. Arbetet som tidigare känts viktigt, meningsfullt och fascinerande upplevs som

obehagligt, otillfredsställande och meningslöst och positiva känslor så som entusiasm, hängivenhet,

trygghet och glädje suddas ut och ersätts med vrede, oro och depression. Utbrändheten är en

successiv process av förluster där det finns ett glapp mellan arbetets krav och människans behov

(Maslach och Leiter 2001).

Perski (2002) pekar också på vissa kognitiva hinder dvs. förmågan att använda sitt förnuft. Den

12

drabbade kan ha svårt att lägga saker på minnet, få allvarliga koncentrationssvårigheter och

svårigheter i att kunna vara uppmärksam på flera saker samtidigt och blir lätt störd om flera saker

händer på samma gång. Många får svårt att fullfölja en tankebana. Detta upplevs ofta frustrerande

och ökar stresskänsligheten. Detta är kroppens sätt att hindra överstimulering av hjärnan från att

förstöras totalt ( Perski 2002).

Utbrändhet eller utmattningssymtom är ett resultat av långvarig stress som kan göra att de förhöjda

nivåerna av stresshormonet kortisol i kroppen åstadkommer en förstörning när det gäller

kopplingarna mellan nervcellerna i hippocampus hjärnan. Dessa nervceller har bl.a. som funktion att

utforma minnesintryck samt orientering i tid och rum (Perski 2002).

När det gäller termen utbrändhet så menar han att även om stressforskare ogillar uttrycket och anser

det vara alltför negativt och svårdefinierat så är begreppet populärt och uttrycker en kollektiv

klokhet. Det är så den drabbade upplever sig, alltså totalt fysiskt och mentalt tömda på energi, och

även de som kommer i djupare kontakt med dessa människor.

Krauklis och Schenström (2002) pekar på fyra faser i arbetssituationen som leder till utbrändhet. Den

första är att den drabbade i början känner sig entusiastisk inför sitt arbete och att det känns både

stimulerande och engagerande. Han eller hon känner höga förväntningar eller mål. I den andra fasen

börjar engagemanget och effektiviteten minska. Personen börjar tvivla på sin egen förmåga och om

det man gör verkligen är meningsfullt. I den tredje fasen känner personen frustration. Arbetet känns

alltmer meningslöst och man börjar se sig själv som okunnig och maktlös. Man börjar dra sig tillbaka.

I den fjärde och sista fasen drabbas man av antingen överaktivitet eller apati.

Maslach (2001) talar om en urholkning av den mänskliga själen, vilket i andra termer skulle kunna

förklaras som en nedbrytning av den mänskliga själen. En nedbrytning av själen eller kroppen menar

jag utifrån den litteratur jag har läst, är mycket tätt sammankopplad då kropp och psyke ständigt

samverkar. Kroppen och psyket påverkar varandra i en ständig interaktion. Det Maslach menar med

urholkning är att individen blir tom på känslor som ett försvar mot ytterligare besvikelser. Om man

skulle koppla ihop detta med Perskis (2002) beskivning av utbrändhet där han menar att det har skett

en överbelasting av det parasympatiska nervsystemet, så vore detta för att skydda nervsystemet från

en total överbelastning eller en total kollaps. Detta då besvikelser orsakar stress som innebär att

gaspådraget eller kamp- eller flyktprogrammet sätts igång, vilket i sin tur leder till en nedbrytning av

både kroppen och själen. Urholkningen dvs. det faktum att individen blir tom på känslor, skulle då ha

som funktion att försvara individen mot total överbelastning av nersystemet.

Jag har i den här uppsatsen valt att använda mig av begreppet utbrändhet trots att det inte finns

dokumenterat i något medicinskt register. Anledningen till det är att begreppet trots allt är både

begripet och använt av både litteraturförfattare och gemene man. Jag anser att detta kan göra det

lättare för läsaren att förstå vad jag talar om, om hon/han kan associera begreppet till något som är

allmänt känt och som brukas i vardagen. Det viktiga menar jag även, är inte begreppet i sig utan vad

det står för.

4.4. Vad förorsakar utbrändhet?

Enligt litteraturen ligger de faktorer som orsaker utbrändhet både på individnivå men även på

samhällsnivå.

13

Maslach och Leiter (2001) menar att utbändheten beror på den sociala miljö som människor arbetar i

och dess struktur och mänskliga samspel. De menar att arbetsplatserna prioriterar de ekonomiska

vinsterna framför de mänskliga behoven. Och att det finns ett glapp mellan hur människor är skapta

och fungerar och de krav som ställs inom vårt arbete. De pekar på sju olika sätt som detta glapp kan

ta sig i uttryck för människor inom arbetslivet. Dessa är: För stor arbetsbelastning, avsaknad av

kontroll i arbetet, brist på uppskattning, brist på gemenskap, brist på rättvisa samt motstridiga

värderingar. Det har idag skett stora nedskärningar inom företag och organisationer vilket har

medfört att färre människor måste utföra samma mängd arbete på kortare tid.

Maslach har angivit sex huvudorsaker till utbrändhet. Dessa är för stor arbetsmängd, brist på kontroll

i arbetet, otillräcklig uppskattning och ersättning, sammanbrott av gemenskap på arbetsplatsen,

orättvisa i systemet, en växande konflikt mellan den anställde och företagets värderingar.

Krauklis och Schenström (2002) menar att människor från alla yrkeskategorier kan drabbas och att

var och en har sin egen smärtgräns. Faktorer som kan leda till utbrändhet är känslomässiga och

mentala påfrestningar som pågått länge och begränsade möjligheter till socialt stöd och regelbunden

vila. De menar att det inom dagens organisationer är vanligt med nedskärningar och att vårt psyke

behöver socialt stöd och stabila relationer för att må bra. Omorganisationer innebär dock istället

osäkerhet och otrygghet samt att sociala band bryts.

Forskning kring utbrändhet har i första hand betonat arbetslivets betydelse. De menar att det är

bristen på avgränsning mellan arbete och fritid eller vila som ökar risken för att drabbas av

utbrändhet. Utöver den arbetsrelaterade utbrändheten, så menar de att stor och kontinuerlig mental

och/eller känslomässig belastning under en lång tid samt uttalad brist på regelbunden återhämtning

och vila är två andra bidragande orsaker som kan leda till utbrändhet. Vi känner oss tillfreds med livet

och mår bra när vi lever enligt våra värderingar. De utgör grunden för vårt sätt att välja och söka

mening i livet och är de normer och regler som mer eller mindre medvetet styr vårt handlande i olika

situationer i livet. Inom både arbetslivet och privatlivet upplever vi idag alltmer värderingskonflikter

då de krav som ställs på oss inte stämmer överens med våra värderingar. De menar att det är

stressframkallande att behöva gå emot sina egna värderingar. Detta är något som inte tagits hänsyn

till i försöken att komma tillrätta med utbrändhet. Det är viktigt att se problemet ur ett

helhetsperspektiv då det är flera samverkande faktorer som spelar in när det gäller utbrändhet

(Krauklis och Schenström).

Vilka drabbas?

Perski (2002) pekar även på vissa individuella faktorer som ökar risken för utbrändhet och menar att

det finns en viss typ av personligheter som har lättare att drabbas. Detta är ofta människor som varit

mycket engagerade i sitt yrke. De har av andra uppfattats som mycket driftiga personer. Många av

dem har visat sig ha drag av att vara perfektionister och ett stort behov av kontroll, vilket han menar

är ett tecken på att man har höga krav på sig själv. Han menar att vissa människor har lättare än

andra att utsättas för negativ stress, beroende på hur pass känslig man är för påfrestningar i livet.

Detta kan till viss del ha en genetisk grund, men även om man har blivit utsatt för mycket

påfrestningar under sitt liv framförallt i bandomen spelar en roll. Han menar att vissa reaktioner kan

vara inlärda då vi programmerar information om hur vår kropp ska reagera för att hantera faror då vi

utsätts för påfrestningar och att denna information sedan använd i nya situationer. Stresskänslighet

handlar alltså om de resurser vi har för att hantera händelser i livet, men även vår tolkning av

14

situationen spelar en roll för hur stresskänsliga vi är (Perski 2002).

Perski (2002) talar om den grundläggande självkänslan. Denna grundläggs under barndomen av

föräldrar eller andra betydelsefulla vuxna i deras omgivning. Människor med en grundläggande

självkänsla känner att de har en självklar plats i världen och accepterar sig själv så som de är med sina

känslor, behov och instinkter eftersom de som barn fått kärlek och bekräftelse villkorslöst.

Människor som inte fått tillgång till denna typ av bekräftelse från viktiga vuxna människor under

barndomen, utan istället haft en otrygg uppväxt utvecklar istället en självkänsla som kallas den

prestationsbaserade självkänslan. Människor med en prestationsbaserad självkänsla har inte fått

denna grundläggande känsla av att det duger som de är, utan många har bara fått kärlek och

bekräftelse av de viktiga vuxna när de presterade något bra, när de lyckades - däremot inte om de

inte presterat. Detta skapar lätt ett inre behov av att försöka förtjäna eller upprätthålla sin

självkänsla och egenvärde genom framgångar erkännanden från andra människor. Dessa människor

får ofta svårt att säga nej till erbjudanden eller nya utmaningar och väljer ofta krävande eller

utmanande yrken och åtaganden i livet. Misslyckanden upplevs ofta som mycket påfrestande eller

frustrerande.

Ett typ A- beteende kännetecknas av människor som ständigt har bråttom och försöker åstadkomma

saker och ting på minsta möjliga tid. Typ- A personer har ofta en tävlingsinriktad och aggressiv

inställning och blir lätt frustrerade och irriterade över små saker. Detta medför att de ofta går

omkring och känner sig frustrerade (Perski 2002).

Människor med en ett starkt negativt förhållningssätt till livet i kombination med en tendens att

stänga in och sällan kommunicerar sina känslor kallas för typ D- beteende (D står för depressivt).

Detta beteende kallas också av forskare för passivt aggressivt beteende, då det ofta i tester har visat

sig att de trots sitt lugna yttre, har visat tecken på en stor aktivering av gaspådrag i kroppen vid

mätning av stresshormoner eller kardiovaskulära funktioner dvs. hjärtats och blodomloppets

funktioner. Vissa människor med typ D- beteende kan dock istället ha bromssystemet i kroppen som

dominerande i kroppen dvs. ett ständigt nedvarvat tillstånd. Det finns även personer som pendlar

mellan dessa två tillstånd dvs. att de har en obalans mellan kroppens aktiverande och återställande

krafter.

Forskning på både människor och djur har visat på att påfrestande och hotfulla erfarenheter där man

inte haft möjlighet att påverka sin situation kan ofta leda till en negativ och pessimistisk livshållning

hos vissa människor. Upplevelser av fara eller hot i kombination med att man inte har möjlighet att

påverka situationen kallas för reaktiv depression som är ett tillstånd av nedstämdhet, ledsenhet och

uppgivenhet som en följd av svåra livserfarenheter. Detta drabbar dock inte alla individer. Det finns

vissa individer som trots sina svåra erfarenheter och motgångar som fortsätter att agera och

utvecklas. Forskare kallar detta för inlärd optimism (Perski 2002).

4.5.Hälsopedagogiskt arbete och hälsopedagogens roll

Enligt Saco förbund så kan hälsopedagogen arbeta med olika uppgifter med inriktning mot att

vägleda människor mot en hälsobefrämjande livsstil på individ, grupp eller organisationsnivå. Det är

ett arbete där man har som uppgift att vägleda, motivera och stimulera människor mot en sundare

15

livsstil. Detta kan handla om människors utveckling av kunskaper, kompetens, uppfattningar,

förhållningssätt och handlingsmönster i relation till hälsa. Det är ett yrke som handlar om

förebyggande av ohälsa och att främja hälsa. Vanliga arbetsområden är företagshälsovård, företag

som säljer friskvård externt, egen konsultverksamhet inom miljö och hälsoskydd, närings- och

arbetsliv, kommersiella gym eller annan träningsverksamhet samt landsting, kommun och stat. (Saco

förbund)

Ohlsson (2002) menar att hälsopedagogik handlar om att göra människor medvetna om hälsa och

ohälsa så att de själva kan förebygga ohälsa genom att ersätta ohälsosamma beteenden och vanor

mot hälsosamma sådana. Fokus ligger alltså på levnadsvanor och livsstil. Man arbetar med något som

kallas friskfaktorer vilka är faktorer som påverkar människor i riktning mot en god hälsa. Ett

hälsopedagogiskt arbete handlar om att analysera, förmedla och utveckla dessa friskfaktorer för

individer eller grupper.

Hälsopedagoger kan vara privat eller offentligt anställda. De som arbetar med hälsopedagogiskt

arbete på heltid kan man också kalla friskvårds- eller hälsokonsulter.

Hälsopedagogik handlar inte om hälsa i ett medicinskt perspektiv utan om hälsa i ett pedagogiskt

perspektiv vilket innebär att man: informerar, utbildar, vägleder, motiverar, analyserar samt

utvärderar. Därför innefattar det hälsopedagogiskt arbete ett mycket brett spektrum av sätt att

arbeta på.

Ett hälsopedagogiskt arbete handlar om att göra individen medveten om sitt beteende. Exempelvis

om denne har ett negativt beteende eller ohälsosamma vanor så är det viktigt att göra denne

medveten om varför hon eller han handlar som den gör och vilka konsekvenser det kan få, för att ge

individen ökad självkontroll och därmed bättre hälsa (Ohlsson 2002).

Ordet pedagogik beskriver en vetenskap om fostran, utbildning, studier, undervisning och personlig

utveckling, men även konsten att undervisa och förmågan att framställa något begripligt för dem

som man avser att rikta sig till (Kostenius och Lindqvist 2006). Det som utgör begreppet

hälsopedagogik är hälsa och pedagogik, och det handlar om de lärande- och

kommunikationsprocesser som ingår i folkhälsoarbete för att hjälpa människor att behålla eller

förbättra sin hälsa. Hälsopedagogiken innefattar kunskap om, och förståelse för de

beteendepsykologiska och sociologiska processer som påverkar vår hälsa och förmåga till inlärning.

Detta innebär att ha en kännedom om dessa kunskaper för att kunna välja ut passande pedagogiska

metoder för individer och grupper utifrån aktuella teorier (Kostenius och Lindqvist 2006).

Teorier om våra värderingar, attityder samt förmåga till förändring ger en ökad förståelse för hur vi

människor fungerar och utgör en bas för hälsoarbete. De menar att vårt beteende styrs av de

värderingar vi har. Och att det därför är viktigt att diskutera och reflektera över just detta när man

ska arbeta med människor vilket hälsovägledning handlar om. De menar även att det är viktigt att

studera motivationsteorier och teorier om våra lärostilar när man ska arbeta med hälsopedagogik.

4.6. Pedagogiskt hälsoarbete mot stress

Stress är något som leder till sänkt välbefinnande, lägre effektivitet, ökad mänskligt lidande, sänkt

livskvalitet och ökad konsumtion av hälso- och sjukvård. Långvarig stress som vi inte har kontroll över

har mycket negativa konsekvenser för vår hälsa och kan i värsta fall leda till utbrändhet. Stress och

16

utbrändhet är ett viktigt tecken på sociala missförhållanden på arbetsplatsen. De menar att det är

arbetsmiljön som behöver förändras och inte enbart den enskilda individen, för att komma tillrätta

med problemet.

De pekar på fyra olika nivåer som stress härstammar ifrån, nämligen politisk-ekonomisk-kulturell nivå

samt organisations- grupp- och individnivå. De menar att man som hälsovägledare/hälsopedagog bör

arbeta med åtgärder mot stress på alla nivåer. När man har lokaliserat orsaken till stress hos en

individ eller grupp så kan man arbeta med stress på olika sätt, nämligen kognitivt, probleminriktat

eller känsloinriktat. När det gäller det kognitiva sättet att arbeta så handlar det om att ändra på

sättet att tänka på stressorerna dvs. de faktorer som stressar en människa. Den probleminriktade

stresshanteringen handlar om att lära sig utföra handlingar som minskar stressen. Den

känsloinriktade stresshanteringen handlar om att lära sig att koppla lugna och positiva känslor till de

situationer som upplevs som stressande. De menar att det för att motverka stress är viktigt att

identifiera stressorerna till den egna miljön och att praktiskt träna olika sätt att hantera dessa.

Problematiken kring stress och utbrändhet ses ofta i första hand som arbetsrelaterat och förknippas

med arbetsmiljön. Men de menar att det även finns andra faktorer som kan leda till stress och

stressrelaterade sjukdomar. Därför är det viktigt att även arbeta förebyggande med dessa frågor på

politisk- ekonomisk- kulturell- organisations- grupp och individnivå (Costenius och Lindqvist 2006).

Empowerment

Hälsopedagogerna arbetar för att ge individen verktyg för att återta kontrollen över sitt liv.

Empowerment är en metod som handlar om att återta hanterbarheten eller kontrollen hos en

människa och därför menar jag att de arbetar enligt denna modell. Empowerment grundat sig på alla

människors lika värde och på att det är kapabla att styra sina egna liv. Detta förhållningssätt tycker

jag att dessa hälsopedagoger har i sitt sätt att jobba. De menar att det är individen själv som har

svaret på sina frågor och att det är de själva som har makten att styra sina liv. Det hälsopedagogiska

arbetssätt som dessa hälsopedagoger har handlar om att stärka upp individen på alla nivåer och

denna stärkande process innefattar alla aspekter dvs. den fysiska, psykiska, känslomässiga och

mentala biten. Hälsopedagogerna själva har inte använt sig av begreppet empowerment, men jag

menar att deras arbetssätt sker i enlighet med empowerment modellen.

Empowerment är en process och ett mål som handlar om att hjälpa människor att själva ta kontroll

över sina liv och handlar med andra ord om hjälp till självhjälp. Begreppet innefattar makt, kontroll,

självtillit och stolthet då dessa komponenter ger människor möjlighet att påverka sina liv, vilket har

visat sig minskar risken för stressrelaterade sjukdomar (Kostenius och Lindqvist 2006).

Makt är lika med möjlighet att påverka och empowerment är ett sätt att förstärka egenmakten och

att väcka medvetenhet. Man betraktar här människan som ett subjekt snarare än objekt och

människor som kapabla att styra sina egna liv. Detta är det väsentliga inom allt förebyggande

hälsoarbete. Empowerment kan öka genom reflektion. Detta innebär att individer och grupper blir

medveten om sin situation och kritiskt kan analysera sitt liv eller verkligheten på sin arbetsplats.

Detta kan skapa en vilja och möjlighet till att förändra situationen i livet eller på arbetssituationen för

att höja och utveckla vårt välbefinnande och/eller vår kompetens. Detta för att det vi gör och

åstadkommer ska kännas meningsfullt sett utifrån vårt mål. KASAM är ett exempel på en pedagogisk

modell som bygger på reflektion. (Costenius och Lindqvist 2006).

17

4.7. Förebyggande åtgärder och behandling vid stress och utbrändhet

När det gäller behandling och rehabilitering av utmattningssyndrom så saknas enligt socialstyrelsen

kontrollerade studier även om de pågår. De vetenskapliga studier och erfarenheter som dock finns

visar på att följande behandlingar och åtgärder är mest lämplig vis utmattningssyndrom:

1 Att stressfaktorer identifieras och en åtgärdsplan läggs upp tillsammans med patienten så

fort som möjligt.

2 Rådgivning när det gäller egenvård bör inkludera information om betydelsen av regelbunden

fysisk aktivitet och regelbundna matvanor och sömnvanor.

3 Fokuserad psykoterapi är väsentlig och kan med fördel ges i grupp.

4 Det saknas visserligen vetenskapliga bevis för att behandling av antidepressiva läkemedel har

positiv effekt vid utmattningssyndrom, men detta bör ändå prövas.

5 Avspänningsträning, sömnträning, stresshantering och fysisk träning kan vara viktiga delar i

ett behandlingsprogram.

6 Arbetsinriktad rehabilitering bör sättas igång så snart patienten kommit ur den mest akuta

fasen.

7 Sjukskrivningens längd måste anpassas individuellt och relateras till situationen på patientens

arbetsplats.

8 Sjukskrivna patienter med utmattningssyndrom bör inte sjukskrivas under längre perioder

utan att en arbetsanalys genomförs och en rehabiliteringsplan läggs upp.

9 En väl fungerande företagshälsovård är av mycket stor betydelse i rehabiliteringsarbetet.

Krauklis och Schenström )2001) menar att det är viktigt att vara medveten om att det finns möjlighet

18

till förändring och utveckling och att göra något åt detta i praktiken gäller att förebygga ohälsa och

stress.

När man ska behandla människor med utbrändhet så är syftet att återställa den psykiska, fysiska och

känslomässiga balansen (Krauklis och Schenström (2002). Behandlingen kan delas in i tre olika faser,

vilka är utmattningsfasen, återhämtningsfasen samt omorienteringsfasen. Dessa går dock in i

varandra. Den första fasen menar de går ut på att ge känslomässig förståelse, bekräftelse och hopp.

Det är viktigt för den drabbade att känna sig bekräftad och förstådd. Man ska informera anhöriga

som vänner, familj, arbetskamrater och arbetsgivare, eftersom ger bättre förutsättningar för den

drabbade att acceptera sin situation. I vårt samhälle är det vanligt att man identifierar sig med det

man arbetar med, och personer som drabbas av utbrändhet är oftast människor som under sitt

arbete varit mycket högproduktiva och är vana vid att arbeta i ett ständigt högt tempo och detta har

blivit som en livsstil. Det kan därför vara svårt att acceptera att han eller hon helt plötsligt inte förmår

att åstadkomma någonting alls. Det skapar oftast en identitetsförlust som upplevs mycket smärtsam.

Som behandlare av utbrändhet ska man i det här stadiet endast ge en kortare information om hur

personen hamnat i det här tillståndet och att det kommer att ta tid att återfå sin livsenergi och sin

normala arbetskapacitet. Personen har hamnat i ett tillstånd där kropp gått på högvarv och därför är

det viktigt att arbeta med att sänka stressnivån för den drabbade och att finna metoder för att gå ner

i varv (Krauklis och Schenström 2001).

En bra livskvalitet menar Ekstam och Löfqvist (2001) är när de krav i vår livssituation befinner sig i en

god balans med våra mänskliga behov. Detta gäller både i arbetslivet och privat. Människan behöver

känna mening och tillfredsställelse på alla nivåer i livet både privat, i arbetslivet och socialt för att ha

en god hälsa och prestera bra. De menar att egenvård är en viktig del för att motverka och förebygga

stress. Detta innebär att man aktivt vårdar och tar hand om sig själv för att bygga upp sig så att man

kan klara att stå emot stressande situationer i livet. Men detta får dock inte ersätta arbetet med att

skapa miljöer, delvis i arbetslivet som motsvarar mänskliga behov och främjar människors hälsa.

Perski (2002) menar att stresskänslighet och stresskänsliga beteendemönster går att förändra. Om en

person utvecklat en prestationsbaserad självkänsla så kan det vara svårt att återta en grundläggande

självkänsla dvs. en känsla av värde och tillit till den egna förmågan, men det går. Dock kan det

behövas psykoterapi. Kognitiv beteendeterapi och stresshanteringskurser är ett exempel där man

kan påverka pessimistiska och stresskänsliga tankemönster och beteendemönster. Enligt den

kognitiva psykologin påverkar ett optimistiskt eller pessimistiskt förhållningssätt hur vi ser på

omvärlden och agerar genom livet, och fokuserar på vårt sätt att se på omvärlden och på oss själva

dvs. hur vi tänker. Metoderna går ut på att individen får lära sig nya olika tankestrategier gentemot

sig själv och omvärlden. Forskning har visat på att detta är mycket framgångsrika metoder, både när

det gäller typ A- och typ D- beteenden.

Coachingsamtalen som hälsopedagogerna arbeta med, menar jag är en form av KBT då den handlar

om hur vi tänker, vårt sätt att se på omvärlden och på oss själva. Metoderna i KBT går just ut på att

individen får lära sig nya olika tankestrategier gentemot sig själv och omvärlden, och det är just vad

de här coachingsamtalen handlar om.

19

5. Frågeställningar

De frågeställningar som skall besvaras är:

1) Hur uppfattar hälsopedagogerna utbrändhet?

2) Vilka faktorer menar hälsopedagogerna att det är, som leder till utbrändhet?

3) Hur kan hälsopedagoger arbeta för att förebygga utbrändhet?

4) Hur kan hälsopedagoger arbeta för att behandla utbrändhet?

5) Varför arbetar hälsopedagogerna som de gör?

20

6. Metod och genomförande

6.1. Den kvalitativa forskningsintervjun

Jag har valt att använda mig av den kvalitativa forskningsintervjun som redskap för min

undersökning. Genom den kvalitativa intervjun som metod kan respondenter berätta fritt om hur de

ser på utbrändhet, vilka faktorer det är som leder till och hur de arbetar i förebyggande eller

behandlande syfte. Jag har på det här sättet fått en djupare förståelse för varför hälsopedagoger

arbetar på det här sättet, än vad jag tror att jag hade gjort genom en enkätundersökning.

Starrin och Svensson (2004) menar att målet för den kvalitativa forskningsintervjun handlar om att

finna förklaringar och orsaker till det som sker, för att kunna förutsäga, kontrollera eller förebygga,

exempelvis när det gäller diagnoser, sjukdomar eller andra mänskliga tillstånd som till exempel

utbrändhet. Mänskliga problem ska lösas, komplicerade mänskliga sammanhang ska hanteras,

konflikter ska lösas och mänskliga utsagor ska tolkas. Inre förutsättningar och yttre omständigheter

samspelar, och kan göra det möjligt att förstå enskilda individers situation. För att undersöka detta

kan man exempelvis använda sig av hermeneutisk forskning vilket innebär att man får fram en

djupare förståelse för, och innebörden av känslor (Starrin och Svensson 2004). Den enskilda

människan är unik och hennes livssituation är unik, men samtidigt har varje människa och varje

livssituation drag och förhållanden som delas av andra. Man kan genom att ställa samman kunskap

om flera enskilda personer finna mönster som kan generaliseras till att gälla en grupp. Dessa mönster

framträder inte om man inte har tillgång till unika bilder av det slag man får genom hermeneutisk

forskning. Det kan till exempel framträda mönster om hur man som bäst kan förstå och arbeta med

människor (Starrin och Svensson). Och ett exempel på detta kan vara hur man som bäst kan förstå

och arbeta med människor som drabbats av utbrändhet menar jag.

Enligt Kvale (1997) så handlar den kvalitativa forskningsintervjun om att man bygger upp kunskap

genom samspelet mellan två personer, som samtalar och utbyter synpunkter om ett specifikt ämne.

Intervjun är ett slags professionellt samtal som har en struktur och ett syfte (Kvale 1996). Starrin och

Svensson (1994) menar att i den kvalitativa forskningsintervjun som metod fungerar intervjuaren

som ett redskap genom man får fram kunskap.

Kvalitet har att göra med karaktären eller egenskapen av det man syftar till att undersöka, till skillnad

från kvantitet som har att göra med mängden av något (Starrin och Svensson 1994), och den

kvalitativa metoden har som mål att undersöka och identifiera okända företeelser, egenskaper och

innebörder. Man identifierar variationer, strukturer och eller processer, egenskaper och innebörder.

Man får genom den kvalitativa undersökningen fram kunskap om det man avser att undersöka, vilket

också är en nödvändig förutsättning för att kunna genomföra kvantitativa undersökningar. Man

ställer sig frågor om vad något innebär. Den kvalitativa analysen handlar om interaktionen mellan två

parter eller händelser vilket kan ge upphov till någonting nytt. Det handlar alltså inte om delarna var

för sig utan summan av dem och interaktionen emellan dem. Detta är nödvändigt för att förstå

helheten (Starrin och Svensson 1994).

6.2.Urval

21

Det har inte varit lätt att finna hälsopedagoger att intervjua så anledningen till att det blev just dessa

är helt enkelt för att det var dem som ville och kunde ställa upp. De har varit i åldern 35-50 år varav

en var man och resten kvinnor.

Hälsopedagoger arbetar för främja hälsa och förebygga ohälsa. Då hälsa är ett vitt begrepp och

handlar om flera olika faktorer, så kan man som hälsopedagog arbeta med hälsofrågor på flera olika

nivåer, och på olika sätt. Det beror även på i vilken sektor man arbetar som hälsopedagog. Vad jag

kom att upptäcka var att de flesta hälsopedagoger som har utbrändhet i fokus för sitt arbetssätt

arbetar inom kommun, då det var där jag kunde finna dem. Jag har även intervjuat en hälsopedagog

som arbetade inom privat sektor. Hon hade startat sin egen verksamhet tillsammans med en annan

som arbetade med kostfrågor. De hälsopedagoger jag kommit i kontakt med som jobbar inom andra

sektorer, hade inte utbrändhet i fokus för sitt arbetssätt. Därför har mitt val av intervjupersoner

kommit att bli hälsopedagoger som jobbar inom just denna arena.

Jag har intervjuat fem hälsopedagoger. Det hade varit intressant att intervjua fler personer för att få

en bredare bild och för att kanske få alternativa synsätt och metoder som de arbetar på, men

tidsbegränsningen har gjort att jag intervjuat detta antal. Ett ytterligare antal intervjuer hade

antingen bekräftat min slutsats eller motsatsen. Min teori är den förstnämnda, eftersom jag kan

tycka mig se ett sammanhängande mönster genom dessa fem intervjuer. Detta gör att jag ändå anser

att jag kommit fram till en meningsfull slutsats genom detta antal intervjuer.

De hälsopedagoger jag har intervjuat har jag funnit via internetsökningen googel och sedan kontaktat

den via telefon. Respondent två, tre och fem har jag funnit i artiklar eller annonser rörande stress och

utbrändhet. Därför tog jag kontakt med dem då jag ansåg att de lämpade sig bra för mitt syfte för

undersökningen. Respondent 4 hittade jag genom att jag tog kontakt med en kommun. Jag berättade

om mitt syfte med undersökningen och hon sa att hon kunde ställa upp. Den lärare jag har intervjuat,

respondent 1, har jag hittat genom att ta kontakt med institutionen för hälsopedagogik på ett

universitet.

6.3. Genomförande

Under mina intervjuer har jag använt mig av en liten bandspelare som jag lånat via universitetet. Jag

har spelat in mina intervjuer för att komma ihåg dem samt få med det intervjupersonerna sagt så

ordagrant som möjligt. Jag har sedan transkriberat de inspelade intervjuerna från tal till text.

6.4.Utskriften

När det gäller utskriften av intervjun så menar Kvale (1997) att den är en tolkande konstruktion av

det verkliga intervjutillfället. Man översätter här från ett talspråk till skriftspråk vilka inte riktigt ser ut

på samma sätt, eller följer samma regler. Detta menar han kan vara värt att ta i beaktande då man

ska skriva ut en intervju. Hur man skriver ut beror på intervjuns syfte. Att skriva ner ordagrant och ta

med exempelvis pauser, fnitter, spänd röst, tonläge och repetitioner beror på vad intervjun lämpar

sig för (Kvale 1997). För min del så ansåg jag inte detta vara centralt för mitt syfte och har därför inte

fokuserat på detta i mina utskrifter. I mina bilagor av utskrifterna så har jag försökt att skriva ner så

ordagrant som möjligt men upprepningar osv. är inte min avsikt att fokusera på. Snarare vill jag

hänvisa till meningen i det som sägs.

22

6.5. Intervjuguiden

Kvale (1997) menar att det finns tre olika frågeställningar vid en kvalitativ forskningsintervju, vilka är

vad? Varför? Och hur? Han menar att det är viktigt att ha syftet med intervjun klar för sig innan man

börjar med själva intervjun.

Det finns olika typer av forskningsintervjuer som fungerar olika bra utifrån olika situationer.

- Den informella forskningsintervjun

- Den styrda eller strukturerande forskningsintervjun

- Den standardiserade forskningsintervjun

I mitt fall när det gäller mina intervjuer så är mitt syfte att ta reda på hur dessa hälsopedagoger

arbetar med utbrändhet. Jag valde att genomföra en halvstrukturerad intervju. Detta innebär att jag

hade färdig intervjuguide för att veta vilka frågor jag skulle ställa. Men detta innebär inte att man

strikt måste följa denna, utan att vara så pass flexibel att man kan ställa frågor utifrån hur det passar.

Huvudsaken är att man får svar på det man avser att ta reda på (Kvale 1997). Det krävs hos

intervjuaren en förmåga att kunna ställa frågor så att den intervjuade kan specificera sig och beskriva

vad hon/ han verkligen menar. Helst ska man kunna tolka det som sägs på endast ett sätt. Det kan

t.ex. innebära att ställa spontana följdfrågor. Detta är en förmåga man får genom erfarenhet (Kvale

(1997).

Jag konstruerade en intervjuguide som ser ut på följande sätt: (se bifogad intervjuguide)

Syftet med min intervjuguide är främst att fungera som minne och för att hålla fokus på det jag vill ta

reda på. Intervjun är dock halvstrukturerad vilket innebär att jag har anpassat frågorna utefter hur

samtalet flyter på.

Då stress och utbrändhet är så nära sammankopplade så berör min intervjuguide även frågor som

handlar om stress. För att tala om hur man arbetar för att förebygga eller behandla ett visst symtom

anser jag det rimligt att först ha en tydlig definition på de begrepp som ämnet berör, i detta fall

stress och utbrändhet. Min första fråga lyder därför, vad är stress? När jag fått en uppfattning av hur

respondenten ser på och definierar stress så tyckte jag det var rimligt att gå vidare med att fråga hur

hon/han arbetar för att förebygga detta. Då litteraturen pekar på personlighetstyper som har lättare

för att hamna i stress eller utbrändhet ville jag ta reda på hur respondenten såg på detta och om

hon/han ansåg att det fanns personlighetstyper som löper större risk för att hamna i negativ stress.

Detta för att jämföra om respondentens uppfattning stämde överens med det som står i litteraturen.

Efter som mitt syfte med intervjuerna är att ta reda på hur hälsopedagoger arbetar i förebyggande

eller behandlande syfte lyder min nästa fråga, hur arbetar du med dessa personlighetstyper? När

mina frågor behandlat ämnet stress går jag vidare med att fråga om utbrändhet. Här frågar jag hur

respondenten definierar och ser på utbrändhet. Detta av samma anledning som definitionen av

stress. Samt även för att kunna göra jämförelser med den litteratur jag har bearbetat. Jag går vidare

med att fråga hur hälsopedagogen arbetar för att förebygga utbrändhet. Min nästa fråga lyder, hur

arbetar du med människor som redan hamnat i en utbrändhet? Detta eftersom syftet för min

undersökning är att ta reda på detta.

23

Jag anser att mina frågor har täckt syftet för min undersökning. Dock märkte jag att frågorna hur

hälsopedagogerna arbetar för att förebygga stress gav samma svar på frågorna hur de arbetar för att

förebygga utbrändhet då stress är det som i längden leder till utbrändhet. Detta kommenterade även

ett par respondenter då jag ställde dessa frågor.

6.6. Bearbetning av data/Analys

Jag har valt att analysera mina intervjuer ur ett hermeneutiskt samt ett fenomenologiskt perspektiv.

När det gäller en intervjutext så är intervjuaren den som skapat texten och är därigenom med och

både skapar samt tolkar texten samtidigt (Starrin och Svensson 1994). Detta gäller även för min

intervjustudie.

När det gäller den text som finns i resultatdelen, så har jag i så stor grad som möjligt försökt att

formulera mig så som intervjupersonen själv har formulerat sig, dock i berättarform istället för direkt

översättning från tal till skrift. Detta för att behålla en så hög grad av reliabilitet som möjligt, och

även få fram texten så som intervjuaren själv har formulerat och uttryckt sig. Detta sätt att analysera

en text kan sägas ske i enlighet med fenomenologin. Den försöker klargöra strukturen och

variationen i texten. Den handlar om att beskriva individens, i det här fallet intervjupersonens

livsvärld så som den upplevs av honom eller henne dvs. ur dennes perspektiv.

6.7. Fenomenologi

Fenomenologins syfte är att förstå en text ur ett logisk och epistemologiskt perspektiv. Och att

beskriva individens, i det här fallet intervjupersonens livsvärld så som den upplevs av honom eller

henne. Det vill säga ur dennes perspektiv. Fenomenologin försöker gå utöver det som tas förgivet för

att göra det osynliga synligt. Den försöker beskriva texten så exakt och fullständigt som möjligt utan

att försöka analysera eller lägga in några egna omdömen. Det handlar inte om att man ska bli av med

sin förförståelse men att vara medveten om den och försöka att inte blanda in sina tolkningar dvs. att

sätta den inom parentes (Starrin och Svensson 1994) Den försöker beskriva texten så exakt och

fullständigt som möjligt utan att försöka analysera eller lägga in några egna omdömen.

Fenomen:Med fenomen menas inom fenomenologin det som visar sig för individen i dennes

medvetande. Och det är hur de visar sig eller framträder som fenomenologin handlar om. I detta

fallet handlar min undersökning om hur fenomenet utbrändhet framträder i hälsopedagogernas

medvetande. För att få en inblick i det så har jag valt intervjuer som metod. Jag är altså ute efter att

förstå hälsopedagogernas upplevelse av fenomenet utbrändhet och att kunna beskriva den.

Erfara:Med erfara menas att vara medveten om. Husserl menar att det finns olika sätt att vara

medveten om, eller att erfara ett fenomen.

Medvetenhet, Riktadhet:Hussler menar att vi människor alltid är medvetna om något och detta

medvetande är alltid riktat mot något. Denna riktadhet kallar Hussler också för intentionalitet.

Genom mina intervjuer lyfts ett tema upp och framträder då i hälsopedagogernas medvetande.

Medvetandet blir då riktat mot det fenomen som vi pratar om, nämligen utbrändheten.

Livsvärlden:Enligt livsvärlden kan vi aldrig helt uppfatta den objektiva världen eftersom vi aldrig kan

24

gå utanför oss själva, våra erfarenheter eller vår kropp. Därför är livsvärlden subjektiv och världen så

som vi uppfattar den. Den utgörs av våra minnen, erfarenheter och förväntningar.

Mening:Människor söker alltid en mening och en innebörd i det som sker. Individer skapar sig gärna

mening och innebörder av situationer de upplever. Detta kallas inom fenomenologin den

meningssskapande eller den intentionala akten. Människor skapar också verkligheten utifrån sina

erfarenheter. Likaså har hälsopedagogerna skapat sin verklighet om fenomenet utbrändhet utifrån

sina erfarenheter.

Genom fenomenologin vill jag fånga och beskriva häsopedagogernas livsvärld. Jag vill fånga och

beskriva deras upplevelse av fenomenet utbrändhet, så som den visar sig för dom utan omtolkningar.

Det gäller för mig som forskare att sätta min egen förförståelse inom parantes och försöka undvika

att tolka respondenternas uppelvelser (Bjurwill 1995) (http://www.filosofi.gotland.se/husserl.htm).

6.8. Hermeneutik

Hermeneutik är en kvalitativ analysmetod om bygger på att tolka, översätta, förtydliga eller att

klargöra. Man koncentrerar sig inom hermeneutiken på upplevelse och meningen i existentiell

betydelse dvs. den djupare meningen av och innebörden av känslor som exempelvis glädje, sorg,

förälskelse eller ångest. Syftet är att genom hermeneutiken förstå och tolka meningen av en text

(Starrin och Svensson 1994).

Denna förståelse sker genom en process där de enskilda delarna kan förstås mot bakgrund av textens

helhet. Det sker ett ständigt växelspel mellan del och helhet, som man kan säga skapar en cirkel som

man kallar den hermeneutiska cirkeln eller spiralen. Man skaffar sig till en början en allmän

uppfattning av texten genom att läsa igenom den och går sedan tillbaka till vissa teman och uttryck

för att försöka skaffa sig en djupare förståelse av dess mening. Man återvänder sedan och relaterar

detta till helheten igen. Så här fortsätter spiralen tills man kommit fram till en rimlig och enhetlig

mening som är fri från motsägelser. Där man kan att de olika delarna bildar ett mönster som ingår i

en sammanhängande helhet (Kvale 1997)

När det gäller min studie hade jag innan jag påbörjade mitt arbete en förförståelse om hur

hälsopedagogerna ser på utbrändhet, vad som leder dit samt hur de arbetar med det. Mina dialoger,

i det här fallet intervjuer med hälsopedasgogerna, har format mig en teori och en ny förförståelse.

Först efter flera intervjuer så framstod ett sammanhang. Från början hade jag bara min egen

förförståelse präglad av den lilla kunskap jag hade dvs. jag hade en liten pusselbit. Min första intervju

gav mig ytterligare en pusselbit och en ny kunskap kunde växa fram som kom att ändra min

förförståelse. Denna process fortsatte efter varje intervju tills en helhet började växa fram. Efter alla

mina intervjuer kunde jag se en sammanhängande helhet då jag fick tillgång till flera pusselbitar. Jag

har därigenom skaffat mig en ny kunskap. Genom denna nya kunskap kunde jag sammanställa dessa

pusselbitar, i det här fallet hälspoedagogernas synsätt och metoder till nya termer som jag kunde

skapa kategorier av. Dessa kategorier finns i slutet av varje stycke i mitt resultat.

6.9. Validitet

Validiteten handlar om att man mäter det man verkligen avser att mäta. Exempelvis handlar det om

att ställa rätt frågor under en intervju, så att man inte hamnar utanför det aktuella

25

forskningsområdet. För att hålla en så hög grad av validitet som möjligt så har jag enligt Kvale (1996)

försökt hålla fokus på mitt aktuella forskningssyfte under intervjuerna, nämligen hur de arbetar för

att förebygga eller behandla utbrändhet. Detta har jag gjort genom att följa min intervjuguide, ställa

relevanta följdfrågor och hålla samtalet på en nivå som håller sig inom ramen för mitt syfte. Hur

hälsopedagogerna ser på utbrändhet och vad som leder dit bör även styra hur de arbetar för att

förebygga och behandla. Därför innehåller min intervjuguide inte bara frågor hur de arbetar med

detta, utan även frågor gällande hur de ser på begreppet samt vad som leder dit.

Det kvalitativa forskningsintervjun handlar inte om ett samtal mellan två likställda parter utan det är

forskaren som definierar och kontrollerar situationen. Syftet med detta är att inte tappa fokus från

det aktuella forskningsområdet, dvs. för att behålla validiteten. Som intervjuare i

forskningssammanhang är det alltså viktigt att ha fokus på och hålla sig till forskningsämnet under

intervjun. Detta kan till exempel innebära att ställa relevanta frågor samt att ”styra” samtalet på rätt

väg om man som intervjuare märker att den intervjuade börjar ”sväva iväg” och tala om andra saker

som inte har relevans för forskningsämnet (Kvale 1997). Denna typ av validitet är en typ av deskriptiv

validitet eller hantverksvaliditet (Dalen 2004).

En annan typ av validitet är content validitet eller innehållsvaliditet. För att uppnå denna typ av

validitet så måste forskningsinstrumentet visa att det någorlunda och förståeligt sätt täcker det

området eller punkter som det är menat att täcka. I mitt fall är forskningsinstrumentet mina

intervjuer. Det är inte sannolikt att varje tema kommer att kunna bli upptaget i sin helhet pga tiden

som är tillgänglig eller respondentends motivation till att fullföra exempelvis en lång intervju. Om

detta är fallet (dvs att tiden inte räcker till eller det finns bara plats för ett visst antal frågor) så måste

forskaren försäkra att elementena av huvudtema som ska täckas i forkskningen både är en rimlig

representation av den huvudtema som man försöker att forska på och det som läggs vikt på. Och att

elementena som är valda för forskningsprovet täcks djupt och brett. Det är viktigt att vara noga med

vilka prov av det jag ska forska på för att försäkra mig om att det är representativt. I mitt fall gäller

det här än en gång att hitta rätt frågor i förhållande till mitt syfte. Jag måste har ett sånt utval av

frågor så att det är representativt det täcker temat och området så pass gott, så att det jag inte fått

tid till att fråga om, ändå kan dras en slutsats av. Med innehållsvaliditet avses hur bra ett resultat på

testet korrellerar med ett resultat på den tänkta populationen av möjliga frågor. Det är oftast inte

möjligt att få ett kvantitativt mått på innehållsvaliditet, den bedöms i stället av experter på ett mer

eller mindre subjektivt sätt (Manion och Morrison 2001).

Trots detta menar jag ändå att mina forskningsfrågor är tillräckliga för att täcka syftet för min

undersökning, och att jag har kunnat dra en slutsats av de frågor jag haft.

Det är viktigt med uppriktighet/ärlighet, djup, rikhet och objektivitet när det gäller datamaterialet

som man samlat in. Men det är svårt att vara 100 procent objektiv och uppnå validitet när man

använder kvalitativa metoder pga forskningens subjektiva och tolkande karaktär.

Det är lätt att blanda in sin egen förförståelse i en undersökning som denna. Eftersom jag själv varit

utbränd så har det säkert färgat min syn på fenomenet. För att hålla en god validitet har jag däremot

försökt att hålla mina egna synpunkter utanför samtalsämnet under mina intervjuer. Jag har istället

försökt att ta fasta på det hälsopedagogerna har sagt och på deras beskrivelse, synsätt och åsikter.

Att försöka skriva en objektiv intervjuguide och hålla mig till den har varit en hjälp att hålla fokus

under intervjusituationen. Däremot har min förkunskap om fenomenet gjort att jag kunnat ställa

26

specifiserande frågor för att få fram information som jag är ute efter. Det skulle kunna jämföras med

ett terapisamtal, där det är samtalsterapeuten ställer frågor men det är patienten som har svaren.

Terapeuten försöker förhålla sig profesionellt, objektiv och hålla sina egna åsikter för sig själv. Men

om man ska utgå från ett fenomenologisk synsätt så är verkligheten aldig helt objektiv utan även vi

forskare har en förförståelse som vi inte kan komma ifrån. Att vara medveten om den men att sätta

den inom parentes( Kvale 1997). En undersökning kan som sagt aldrig vara helt objektiv eftersom

forskaren är en människa med erfarenheter och med en förförståelse enligt fenomenologin. Frågan

är om detta är något som är positivt eller negativt. Enligt det ontologiska synsättet kan det subjektiva

ses som en fördel där innsikten ger en djupare förståelse. Men det är trots allt viktig att ta den i

beaktning och vara medveten om den. På det sättet kan man se saker från olika synvinklar och inse

att verkligheten kan se olika ut beroende på vem det är som betraktar den och tolkar den.

Detsamma gäller hälsopedagogernas uppfattning när det gäller utbrändhet. Deras egna erfarenheter

och deras förförståelse har säkerligen färgat deras syn på begreppet. Till eksempel kan man se att de

hälsopedagoger som har varit utbrända själva upplever och ser på utbrändheten något annorlunda

än de som inte varit det. Min tolkning är att de som har upplevt utbrändheten själva har en djupare

innsikt och kunskap om fenomenet. Intervjupersonernas uppfattning och beskrivning av fenomenet

liknar varandra på ett generelt plan. Åsikterna tycks vara densamma. Däremot var de beskrivningar

av de som upplevt utbrändhet rikare och mera insiktsfulla.

En grund till detta kan ha med Husserls teori om närvaro att göra. När hälsopedagogerna svarar, så

svarar de utifrån sina erfarenheter, upplevelser och utifrån sin förförståelse om fenomenet. När vi

samtalar om något i intervjuerna blir också hälsopedagogernas medvetenhet riktat mot det vi

samtalar om, nämligen temat för min undersökning, dvs utbrändhet. Denna riktadhet kallas enligt

Husserl för intentionalitet. Denna intentionalitet består bl.a av perception, minnen, förväntningar

och värderingar. Husserl talar i sammanhanget också om olika typer av närvaro. Den högsta formen

av närvaro benämner han för direkt åskådning. Detta innebär att individen upplever ett fenomen

med sina sinnen och fenomenet är direkt närvarande. Denna typ av närvaro har de hälsopedagoger

haft som upplevt utbrändheten själva. Men när vi talar om detta temat i interjusituationen, kan man

däremot säga att fenomenet är närvarande i minnet som är en annan, lägre form av närvaro enligt

Husserl. En annan typ av närvaro är närvaro i fantasin. Denna typ av närvaro kan man säga de

hälsopedagoger haft som inte upplevt fenomenet själva. Denna typ av närvaro innebär att man

föreställer sig fenomenet eller tänker det in i ett sammanhang.

Vem som har den mest korrekta synen på fenomenet låter jag vara osagt. Eftersom verkligheten

enligt fenomenologin aldrig är entydig.

Såhär i efterhand kan jag se att om jag hade grävt ännu djupare och bett respondenterna att

specifisiera sig ännu mer och gett flere exempel på till exempel vad utbrändhet är och hur den tar sig

i uttryck fysisk och psykiskt, hade jag säker kanske fått fram och kunnat dra ut ännu flere exempel

och gemensamma kännetecken, dvs. essensen i respondenternas uppfattning av utbrändhet, än det

jag har gjort i denna undersökning. Jag skulle förvisso kunna spekulera i vad jag tror att

respondenterna menar genom min kunskap om fenomenet, men då skulle undersökningen upphöra

att vara fenomenologisk eftersom jag då skulle dra in min egen förförståelse. I allafall så skulle

objektiviteten och validitenen sjunka.

27

När man själv har en kunskap eller en erfarenhet om ett fenomen,som jag i detta fallet, skulle man

kunna ställa sig frågan om det kunde vara lätt hänt att ställa ledande frågor i min situation.

Detta är intervjuguiden som jag har utgått från under mina intervjuer.

Intervjuguide

1. Vad är stress?

2. Hur tar sig negativ stress uttryck? Ge exempel

3. Vilka faktorer orsakar negativ stress? Ge exempel

4. Vad gör du som hälsopedagog för att förebygga negativ stress hos dina klienter?

5. Hur arbetar du med människor som redan upplever negativ stress?

6. Finns det olika faser? Vilka?

7. Vad är utbrändhet?

8. Hur tar sig utbrändhet uttryck?

9. Vilka faktorer orsakar utbrändhet? Ge exempel

10. Hur arbetar du för att förebygga utbrändhet?

11. Hur arbetar du som hälsopedagog med människor som redan hamnat i en utbrändhet?

12. Finns det olika faser? Vilka?

13. Anser du att det finns en viss/vissa personlighetstyper som löper större risk att uppleva

negativ stress? Vilken/vilka?

14. Vad är kännetecknande för dessa personligheter? Om sådan existerar; hur jobbar du med de

olika personlighetstyperna?

15. Anser du att det finns en viss/vissa personlighetstyper som löper större risk att drabbas av

utbrändhet? Vilken/vilka?

16. Vad är kännetecknande för dessa personligheter? Om sådan existerar; hur jobbar du med de

olika personlighetstyperna?

Det har dock hänt att jag efter ett par intervjuers erfarenhet ställt mer specifierande frågor som då

gått utanför min intervjuguide. Jag lärde mig efter ett par intervjuer att gräva djupare och får ut mer

information och rikare beskrivningar av informanterna ju mer kunskap jag fick om ämnet. Här är ett

par exempel av sådana frågor och svar:

(Maria) mm. Så du sitter i samtal med dom kan man säga?

(Respondent 5) Ja det är det. Det är ju enskilda samtal. Och då gör vi alltså övningar. Sådana

här visualiseringar, meditationer och sen ja..pratar omkring det här då så att dom själva ska

komma på hur dom vill gå vidare. Man är ju den man är, men man kanske inte har, liksom har

tillgång till alla aspekter utav sig själv. Och ibland så kan det ju va sidor som man behöver tona

ner för att låta andra komma upp. Men så att man utnyttjar hela sin repertoar och inte är så

begränsad då. För att jag har ju den tron att alla människor dom har resurser dom behöver för att

leva ett bra liv. Men man har kanske inte tillgång till dom.

(M) Javisst

28

(Respondent 5) Och det finns sånt som ligger i vägen, finns hinder. Man tittar mycket på, hur

ser det ut nu? Vad längtar man efter? Vad är det som hindrar det och vad behöver jag för att

kunna nå det mål som jag har?

(Maria) Kan man säga att man nästan lägger upp en kartläggning av livet?

(Respondent 5) Ja det kan man säga. Och man hjälper människor att rita om kartbilden.

(Maria) Så att det är dom själva som kommer på?

(Respondent 5) mm. Jag kan ju aldrig tala om för dig hur du ska leva ditt liv och vad du ska

göra. Men jag kan vägleda dig så att du själv kommer på. Och det gör man, alltså människor

kommer på det själva. Att gud vad dumt såhär kan jag ju inte hålla på.

(Maria) Så man kan säga att man påverkar människor, men ändå indirekt till en

beteendeförändring?

(Respondent 5) Ja det gör man. Man påverkar så att dom byter..det är klart att man gör. Och

i det här coachande samtalat så är det ju, leder man ju så att, inte så att det blir som jag vill men

så att dom hör vad dom säger själva.

Detta är eksempel på frågor man skulle kunna ställa sig om de varit ledande. Jag tror ändå att detta

är svar som respondenten redan hade inom sig, men som jag fick tillgång till genom mina

specifiserande frågor.

Jag låter överenstämmelsen med litteraturen vara ett tecken på att undesökningen har en hög grad

av validitet. Begrepp och teorier jag funnit i litteraturbearbetningen utgör resultatet i min studie.

Huvudbegreppen eller huvudteorin i mina resultat kan återknytas till KASAM, och till Perskis

beskrivning av den prestationsbaserade självkänslan och hans beskrivning av vad som händer i

hjärnan vid utbrändhet, det kan också återknytas till empowerment och mindfullness när det gäller

arbetssätt.

6.10. Reliabilitet

Reliabilitet är ett annat ord för tillförlitlighet och innebär att en undersökning är stabil. För att hålla

en hög grad av reliabilitet ska helst situationen vara densamma för alla undersökningspersoner.

Detta krävs framförallt vid kvantitativa metoder som enkätundersökningar. När det gäller den

kvalitativa forskningsintervjun ser situationen dock lite annorlunda ut. Då undersökningen är av

kvalitativ art och de subjektiva upplevelserna väger tyngst kan det vara svårt att skapa situationer där

situationen ser exakt likadana ut för alla respondenter. Huvudsaken är att meningen i det som sägs

framgår, och att man får fram det man avser att få fram. För att säkerställa reliabiliteten har jag

skapat min intervjuguide så att alla respondenter ska få besvara samma frågor. Detta är dock en

halvstrukturerad intervju vilket innebär att man inte strikt behöver följa denna utan att man vara så

pass flexibel att man kan ställa frågor utifrån hur det passar. Huvudsaken är att man får svar på det

man avser att ta reda på. Det krävs hos intervjuaren en förmåga att kunna ställa frågor så att den

intervjuade kan specificera sig och beskriva vad hon/ han verkligen menar. Helst ska man kunna tolka

det som sägs på endast ett sätt. Det kan t.ex. innebära att ställa spontana följdfrågor. Detta är en

29

förmåga man får genom erfarenhet (Kvale (1997).

Vid min sista intervju har jag ställt flera och mer specificerande frågor än vid mina övriga intervjuer.

Anledningen till detta är att jag då fått mer erfarenhet än jag hade under mina tidigare intervjuer. Jag

tyckte att jag kunde finna flera relevanta frågor för att frambringa förståelse och mening för mitt

syfte för undersökningen. Erfarenheten av dessa intervjuer då jag även läst dem i efterhand, har gjort

att jag kunnat komma på flera relevanta frågor och gräva djupare för att få fram denna förståelse och

mening. Vissa frågor har jag reflekterat över om de kunnat vara ledande vilket skulle kunna komma

att påverka reliabiliteten. Min uppfattning är att den här respondenten hade denna kunskap eller

begrepp inom sig, oavsett om jag ställt dessa frågor eller inte. Mina frågor gjorde dock att jag fick

tillgång dessa.

6.11. Etiska perspektiv

I samband med att jag frågat om intervjupersonen vill ställa upp i en intervju, har jag berättat mitt

syfte med undersökningen. Jag har därigenom fått ett samtycke att han eller hon vill ställa upp. Jag

har på förväg berättat lite om vilken typ av frågor jag kommer ställa, så att de kan förbereda sig lite

och även avgöra om det tycker att det är lämpliga att ställa upp med tanke på syftet för min

undersökning. Jag fann ingen anledning till att inte berätta något av detta när det gäller min

undersökning. Beslutet att delta har inte kommit från en position uppifrån i form av exempelvis en

chef utan från respondenterna själva då det är dem jag har varit i direkt kontakt med. Innan

intervjuerna påbörjats har jag berättat att intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt. Dvs. att

jag inte kommer att namnge någon eller uppge annan information som röjer deras identitet i min

uppsats. Någon av intervjupersonerna har dock inte uttryckt någon motvilja till det motsatta. När det

gäller om undersökningen kommer få några konsekvenser för intervjupersonerna så fann jag det

svårt att hitta några konsekvenser som skulle påverka dem negativt. Mina etiska ställningstaganden

har jag gjort i enlighet med Kvale (1997).

30

7. Resultat

Samtliga respondenter har beskrivit stress som en obalans mellan individens krav och resurser. Detta

kan ske både i arbetslivet och i privatlivet. De har beskrivit vissa yttre faktorer som de menar i

förlängningen kan leda till utbrändhet. Dock har samtliga menat att personligheten och självkänslan

är det som väger tyngst när det gäller risken för att hamna i negativ, eller som Krauklis och

Schenström (2001) helst vill definiera det, icke funktionell stress eller utbrändhet. Dessa innefattar

Perskis (2002) beskrivning av den prestationsbaserade självkänsla och ett typ A eller typ D- beteende.

Detta beteende eller typ av självkänsla påverkar individens tankar och förhållningssätt gentemot sin

livssituation och därigenom också dennes beteenden och handlingar.

När det gäller hur de ser på och arbetar med utbrändhet har jag funnit ut att likheterna överväger,

både när det gäller hur de ser på utbrändhet, vad som leder dit samt hur de arbetar för att förebygga

och behandla. Dessa likheter har jag sammanställt i de kategorier som finns i slutet av varje stycke.

Jag ska dock även försöka peka på de skillnader som finns.

7.1. Hur uppfattar hälsopedagogerna utbrändhet?

Alla respondenter menar att utbrändheten är en process som sker över lång tid. De menar också att

detta kan se olika ut för olika individer. Vissa kan ha mer symtom och vissa kan ha mindre, beroende

var i den process som leder till utbrändhet de befinner sig.

(Respondent 2) Man kan ju se symtom, kan man ju se lika. Men en del har ju flera av

symtomen, nån kanske bara har ett eller.. ett enstaka. En del har många symtom.

De jag har intervjuat har också varit medvetna om att det inte finns någon medicins definition av

begreppet utbrändhet.

(Respondent 5) Man brukar ju kalla det för utmattningsdepression ibland, det är ju en

form av djup depression plus att det sätter sig i kroppen, eftersom kropp och psyke hör

ju ihop.

Sammanfattningsvis så skulle man kunna säga att respondenterna har beskrivit utbrändheten som

ett tillstånd där individen fått slut på sina resurser. Det är när en individ har utsatts för stress under

en lång tid utan tid för återhämtning. De menar att det är en process som sker över en lång tid. En

person kan ha kommit olika långt i en utbrändhet. Det sista stadiet är när personen inte längre orkar

engagera sig i någonting. Individen blir likgiltig inför livet och vad det innebär. Utbrändhet eller

utmattningsdepression som de också kallar det kan te sig olika för olika individer. Det finns dock vissa

gemensamma kännetecken som jag beskrivit här.

(Respondent 1) Utbrändhet, ja..När inte du tycker om längre att leva, att arbeta, att engagera dig.

När inte det finns kraft längre att engagera dig i någonting, när du blir likgiltig… Inför livet, inför dina

31

närmaste, ditt arbete, inför det som egentligen genererar ganska mycket grundenergi i en människas

liv. Då är man utbränd.

(Respondent 2) Alltså det är ju när dom har, alltså när du har kört slut på dig själv både fysiskt,

psykiskt, mentalt, känslomässigt, alltså när det inte finns någon kraft kvar kan man säga. Och det är

inget som sker liksom pang rån den ena dan till den andra, utan det här är en process som är över tid.

Som tar oftast ganska lång tid. Och man kan också vara alltså, man kan vara mer eller mindre

utbränd. Man kan vara lite i början och man kan verkligen vara precis, inte slutet ska jag säga men

alltså väldigt…starkt utbränd, eller gravt utbränd eller hur man nu ska uttrycka sig.

En skillnad jag funnit är att respondent 1 har talat om utbrändheten ur en anatomisk synvinkel vilket

inte någon av de andra hälsopedagogerna har tagit upp, utom när det gäller respondent fem.

Jag anser att respondent fem har skilt sig mest, både när det gäller hur hon ser på utbrändhet men

även hur hon arbetar med detta. Hon talar till skillnad från de andra respondenterna om en typ av

binjureutmattning då binjurarna har sprutat ut så mycket stresshormoner som kortisol och kroppen

har blivit dränerad på näringsämnen som hjärnan behöver för att kunna fungera som den ska. Hon

menar att människor som är utbrända är dränerade och har bränt ut sina förråd av livsviktiga

näringsämnen som hjärnan behöver. Och detta går inte att äta sig till för att bli bättre utan det är

annan hjälp man behöver, terapeutisk hjälp.

(Respondent 5) Men så småningom i den här processen så förändras ju hela det här mönstret

då, så att då blir det en slags binjureutmattning pratar man om då. Vilket gör att då har man

dränerat kroppen på massor med näringsämnen som bland annat hjärnan behöver för att fungera.

Det pratar man inte så väldigt mycket om det här, den här biten då. Men den är oerhört viktig därför

att läkarna dom kan inte den näringsbiten där då. Jag samarbetar med min syster som är naturläkare

och näringsmedicinare. Så att vi jobbar ihop på det. För att människor som är utbrända som är alltså

dränerade. Dom har bränt ut sina förråd av livsviktiga mineraler och vitaminer som hjärnan behöver.

Och så länge man inte, och det kan man inte äta sig till på annat sätt än terapeutiskt så. Och det gör

ju att det tar så lång tid för att du kan ju äta ett kilo broccoli eller tre kilo om dagen.

Följande kategorier är respondenternas olika beskrivningar av utbrändhet beroende på deras olika

erfarenheter men även sätt att uttrycka sig. Oavsett vilka olika symtom de uttryckt eller beskrivit, så

menar jag att de är ett uttryck för en mental, kroppslig och känslomässig utmattning. Jag kunde dock

märka att respondent fyra beskrev utbrändheten med färre ord och ett mindre rikt språk än de

övriga respondenterna.

När det gäller hur respondenterna ser på utbrändhet så kan detta delas in i tre kategorier.

Kategori 1: Orsak - slut på resurser

(Respondent 3) Alltså det är ju när dom har, alltså när du har kört slut på dig själv både

fysiskt, psykiskt, mentalt, känslomässigt, alltså när det inte finns någon kraft kvar kan man säga.

Så att, och då har du alltså inga resurser kvar, du har alltså bara gasat på. Och du har ju alltså lagt

då det här vilosystemet som vi har í hjärnan, vi har ju en gas och vi har ett vilsystem kan man

säga. Och det här ska ju då, man kan ju inte både gasa och vila samtidigt.

Kategori 2: Konsekvens- Utmattning, slut på fysiska och psykiska resurser, överbelastning

32

av nervsystemet- (en kollaps, dränerad på energi)

Den drabbade känner sig orkeslös och upplever att den har tappat all sin energi, som en konsekvens

av att nervsystemet blivit överbelastat. Vilket innebär att det sympatiska nervsystemet som är det

system som hjälper oss att motverka stress, har kommit i obalans. Det är detta system som blir

påkopplat under ”kamp eller flykt programmet” och ”spela död programmet”. Det sympatiska

nervsystemet påverkar utsöndringar av stresshormoner och bygger upp energi i kroppen. Det är

detta system som varit påkopplat under alltför lång tid så att det orsakar en skadlig effekt och bryter

ned vår kropp och psyke, vilket leder till stressrelaterade sjukdomar så som utbrändhet.

(Respondent 1) Utbrändhet, ja..När inte du tycker om längre att leva, att arbeta, att engagera dig.

När inte det finns kraft längre att engagera dig i någonting, när du blir likgiltig

(Respondent2) Ja..Det är väl ett tillstånd när det har tagit stopp, på ett eller annat sätt. När

man är så fullständigt dränerad på energi. När det, det inte räcker med och sova bort det, sova

lite extra över nån helg eller så, utan när ens resurser har tagit slut för att kraven har varit för

höga. Kraven utifrån eller inifrån en själv.

(Respondent 3) Och sen kommer det till en…punkt där de..kanske blir en väldigt kraftig reaktion. Och

folk plötsligt sätter sig i bilen och vet inte vart dom ska eller dom liksom, ja det blir någon form av

kollaps kan man säga.

(Respondent 3) Och då har du alltså inga resurser kvar, du har alltså bara gasat på. . Och du

har ju alltså lagt då det här vilsystemet som vi har í hjärnan, vi har ju en gas och vi har ett

vilsystem kan man säga. Och det här ska ju då, man kan ju inte både gasa och vila samtidigt.

(Respondent4) Det kan vara så att en person vaknar upp och orkar inte ta sig upp ur sängen

en dag, det värker i hela kroppen

(Respondent 5) Mm. Vi var ju inne på det. Det är ju när..alltså i och med att resurserna inte

räcker till va, det är ju stressen då. Men på samma sätt, utbrändhet är ju då när kroppens

resurser på något sätt tar slut.

(Respondent 5) För att människor som är utbrända dom är alltså dränerade. Dom har bränt

ut sina förråd av livsviktiga mineraler och vitaminer som hjärnan behöver.

(Respondent 5) För får du inte dom ämnen som hjärnan behöver då fungerar inte hjärnan

som den ska. Det är ju som att köra med gasen i bott, tillslut tar bensinen slut.

(5) Ja slut på resurser både mentala och fysiska resurser.

33

Uppgivenhet, depression- (förlorad livsglädje och lust, likgiltighet, meningslöshet)

Den drabbade upplever depression och nedstämdhet, olust, likgiltighet, tom på glädje och

meningslöshet. Det parasympatiska nervsystemet som också är en del av det system som hjälper oss

att motverka stress, har kommit i obalans och har kopplat på ”spela död programmet”. Till följd av

att kroppen och hjärnan bedömmer ett hot som är övermäktigt och ställer in sig på att ge upp.

Följden blir trötthet, nedstämdhet och depression.

(Respondent 5) Man brukar ju kalla det för utmattningsdepression ibland. Det är ju samma, det är ju

en djup depression som man drabbas utav

(Respondent 1) Utbrändhet, ja..När inte du tycker om längre att leva, att arbeta, att

engagera dig. När inte det finns kraft längre att engagera dig i någonting, när du blir likgiltig…

Inför livet, inför dina närmaste, ditt arbete, inför det som egentligen genererar ganska mycket

grundenergi i en människas liv. Då är man utbränd.

(Respondent 2) Men sen så finns det ju gemensamma på något sätt..men ja när energin är slut, då

man har förlorat glädjen

Fysiska konsekvenser- (överproduktion av stresshormoner som påverkar nervnätet i hjärnan,

dålig sömn, hjärtklappning, svettningar, yrsel, ångest, trötthet)

(Respondent1) Eftersom då producerar kroppen en massa stresshormoner, kortisol, för mycket

adrenalin och noradrenalin som innebär att det här permanenta, man försätter kroppen i en

permanent stress- situation och då blir den, manifestas kan man säga. Då kan det leda till det ena

och det andra.

(Respondent 1) alltså det är hjärnan som det handlar om, det är nervnätet som har fått sig

en turn.

(Respondent 4) Det kan vara hjärt- klappning, svettningar, ont i huvet, yrsel.

(Respondent 5) sömnlöshet, ont i kroppen, eller inte sömnlöshet utan sömnstörningar, att man inte

får djupsömn, du får hjärtklappning,

(Respondent 5) Och sen dom senare när det drabbar själva hjärnan då mer. Det här med

koncentrationssvårigheter, minnesstörningar och så får du problem med matsmältningen och

ämnesomsättningen och..Och det är ju dom allvarligare symtomen det. Men många känner ju

att, ja den oändliga tröttheten då.

34

Psykiska konsekvenser- (ångest, förvirring, minnesluckor, trötthet, konsentrasions- svårigheter,

känsloutbrott- aggressivitet, sorg)

(Respondent 2) Man kanske känn..omgivningen upplever en som mer grinig, aggressiv.

(Respondent 4) Psykiskt kan det vara att man känner att man har svårt att sortera ut, vet

inte vad man ska börja med, man kan bli arg och otrevlig och ledsen.

(Respondent 5) du kan få humörsvängningar, du kan bli väldigt irriterad, känslig,

gråta..och..ja det finns en mängd

Då kropp och psyke hör så tätt samman är det ibland svårt att skilja på vad som är psykiska och vad

som är fysiska symtom. Dessa symtom går till viss del in i varandra.

Hälsopedagogerna har beskrivit utbrändheten både ur en rent objektiv, anatomisk och vetenskaplig

synvinkel samt ur en subjektiv och upplevelsemässig.

Kategori 3: Individuell process- Alla respondenter menar att utbrändheten är en process som

sker över lång tid. De menar också att detta kan se olika ut för olika individer. Vissa kan ha mer

symtom och vissa kan ha mindre, beroende var i den process som leder till utbrändhet de befinner

sig.

(Respondent 2) Och det yttrar ju sig ju på så olika sätt hos varje individ.

(Respondent 2) Ja. Man kan ju se symtom, kan man ju se lika. Men en del har ju flera av

symtomen, nån kanske bara har ett eller.. ett enstaka. En del har många symtom.

7.2. Vilka faktorer menar hälsopedagogerna att det är som

leder till utbrändhet? Sammanfattningsvis så kan man säga att intervjupersonerna menar att det är stressen som tillslut

utvecklas till en utbrändhet. Det som leder till utbrändhet och vad som leder till stress är då av

naturliga orsaker samma faktorer

Respondenterna menar att riskfaktorerna för att hamna i en utbrändhet är en kombination av yttre

och inre faktorer.

(Maria) Jag kom på en grej, stress är det någonting som är sammankopplat med utbrändhet?

(Respondent 2) Ja det är det. Det är det ju. Stress leder ju dit. För du kan ju, om vi säger det här med

självbilden eller självkänslan, om den nu skulle vara dålig och du inte har någon stress så klarar du dig

ju ganska långt.

35

(Maria) mm

(Respondent 2) Men därutöver att du har stress i samhället, på arbetsplatsen, hemifrån och inifrån

dig själv. Man kan ju va en person som har en låg stresströskel, så riskerar ju det mycket snabbare till

en utbrändhetssituation.

(Maria) Ja för jag tänkte såhär att om man jobbar förebyggande säger vi mot utbrändhet, om man

säger att man jobbar med stress, kan man säga då om man jobbar som hälsopedagog, kan man säga

att man jobbar förebyggande mot utbrändhet?

(Respondent 2) Ja absolut. Det är ju jättebra, bra tänkt. Det är ju det man gör. Man jobbar ju ..i mitt

jobb då, det som kallas för stresscoaching , för stressade personer så jobbar jag ju för att få dom att

reducera sin stress så dom ska undvika att komma i en utbrändhetssituation.

(Maria) mm

(Respondent 2) Det är precis vad det handlar om.

Respondent 3:

(Maria) Hur arbetar du som hälsopedagog för att förebygga utbrändhet?

(Respondent 3) Det är precis det vi pratade om förut. Hur vi alltså förebygger stress. Det är ju för att

man inte ska då låta det gå för långt, och inte ge sig tid för återhämtning och vila. Så att det blir ju

samma redskap kan man säga.

Hälsopedagogerna menar att det både är individuella och samhälleliga faktorer som bidrar till

utbrändhet. Dock har hälsopedagogerna betonat personligheten som den främsta orsaken. Alla

respondenter har pekat på personlighetstyper som löper större risk att drabbas. En skillnad är dock

att endast respondent 1 har pekat på typ D- personligheten. Han benämner inte detta som en typ D-

personlighet men jag menar att kännetecknen stämmer överens med Perski (2002) beskrivning av en

typ D- personlighet. Detta är introverta människor som har svårt för att kommunicera. Det är

människor som inte, eller har svårt för att artikulera eller beskriva sina känslor.

Uppfattningskategorier av riskfaktorer för att hamna i utbrändhet

Kategori 1: Yttre faktorer - (samhällelig nivå) - Brist på uppskattning, omorganiseringar, alla val

vi har i vårt samhälle. Hälsopedagogerna menar att vi, framförallt i västvärlden, lever i en kultur och i

ett samhälle som bygger på prestation. Detta påverkar människor och leder till stress.

(Respondent 3) Det blir oerhörda krav på att man ska va en framgångsrik…framförallt

kvinnor men också män kommer ju strakt faktiskt dom senaste åren här. Men man ska va

framgångsrik i arbetslivet, man ska vara en framgångsrik förälder, man ska träna, man ska ha en

bra fritid och man ska va aktiv både här och där. Och folk får inte ihop sitt vardagspussel, det blir

alldeles…för pressat. Sen har vi också ett samhälle idag som ställer höga krav, i både arbetslivet

och privatlivet så att säga. Och som jag sa då, det här informationsflödet, alla val man ska göra.

Man ska ju välja otroligt mycket. Det är allt från…vilket elbolag till liksom telebolag. Alltså det är

otroligt mycket man ska sätta sig in i och det här stressar folk.

36

(Respondent 1) mm..negativ stress..Alltså på något sätt tror jag alltid att negativ stress är

någonting som finns på arbetsplatsen eller i hemmet.

(Respondent 1) att skapa på arbetsplatsen organisationsformer..som innebär att

individerna kan påverka sitt arbete. Och att skapa också bekräftelse- tillfällen på

arbetsplatsen. Det som leder till att vi blir utbrända..och..hamnar i de här

urlakningssymtomen, det beror på att vi har en kultur och ett samhälle som bygger

väldigt lite på bekräftelse, vi har inte någon vidare bekräftelsekultur. Och om man tar

en, en kulturell skillnad så kan man säga att ju längre söder ut man kommer så desto

mer bekräftelsekultur har man, och desto mindre är chansen att bli utbränd. Ju

längre norrut man kommer desto mer prestationskultur har man och mindre

bekräftelsekultur.

(Respondent 1) Sen så måste ju, eller så finns det ju på arbetsplatserna, eller i livet i övrigt

då, Man ser till exempel att man, eller låt säga att man är på en arbetsplats där..arbetsplatsens

värderingar går emot en själv.

(Respondent 2) Att man..man möter många inom skolan som tycker att dom inte kan göra

det jobb dom vill göra på grund av nerdragna resurser. Och dom kämpar och dom försöker göra

precis lika bra jobb som dom har gjort förut fast resurserna är färre. Och det kan dom, för utåt så

måste dom låtsas inför föräldrar och barn att det är bra, men dom själv känner det inte inom sig.

Att dom gör ett lika bra jobb som tidigare. Det leder till en konflikt och det kan leda till..Sen

naturligtvis utebliven bekräftelse i form av, från chefen. Det räcker inte med bara en klapp på

ryggen sådär en gång om året att, ett bra jobb det gör du, eller ni gör, ofta är det en grupp man

pratar till när man får beröm i skolan eller på arbetsplatser. Det räcker inte, man måste få mer

konkret ifrån chefen. Orättvisa, vissa grupper på en arbetsplats behandlas annorlunda och en

annan grupp behandlas på ett annat sätt..Det finns många olika faktorer.

(Respondent 2) Om man inte ser, om man inte blir uppmärksammad för det jobba

man gör. Så det kan i förlängningen leda till…Men jag tror att flera faktorer måste

samverka.

(Respondent 4) Det finns ju många saker men det kan vara att man inte har kontroll på saker

och ting, att man inte vet vad som kommer hända. Till exempel omstruktureringar i en kommun

som jag jobbar i kan vara en oerhört negativ stressfaktor om man känner att man inte vet varför,

och vilka som kommer påverkas, om det är många som kommer att bli varslade och sluta och så

vidare. Kan vara en faktor. Att inte känna sig behövd kan vara en annan faktor. Att inte ha något

jobb till exempel.

(Respondent 4) Ja det är ju ett modeord (ler) Jag skulle vilja definiera det som att personen

ifråga känner att den inte har tillräckligt med resurser för att klara av det livet som man just då

lever. I familjen, i yrkeslivet. Man känner att man inte klarar av att hantera dom kraven som ställs

utifrån, och det kan vara både mina egna krav och andras krav.

37

Kategori 2: inre faktorer – (personligheten) En låg självkänsla, svårt att sätta gränser och att säga

nej, kontrollbehov, prestationsbaserad självkänsla, prestationskrav, Typ A- eller D- personlighet.

Hälsopedagogerna menar att personer med en låg självkänsla eller med andra ord en

prestationsbaserad självkänsla löper större risk att drabbas. Då detta är personer som karaktereseras

av att ha ett stort behov av att prestera, göra saker åt andra och har svårt att säga nej. De söker

bekräftelse från andra för att känna att de är bra nog.

Det är också personer som har höga krav på livet och som vill uppnå mycket. Konsekvensen blir att

de får svårt att prioritera och att fokusera.

(Respondent 1) Ja det, det här är egentligen en föreläsning som..hehehe…som, som borde vara

minst fyra timmar. Och man kan börja med barndomen..och eh...man implementerar negativ

stress eller ångest eller depression redan i barnaåren. Om man bekräftar barn bara utifrån ett

prestationsperspektiv dvs. om man berömmer barn, du har diskat alltså får du fem kronor och

kärlek, du har bra betyg alltså får du en puss, du har inte skrikit så får du nån form

av..kärlekstillvänjning. Och då tror människan att, jag är någon bara när jag presterar. Och det

kallar man den..kärleken som är knuten till prestation..Den villkorslösa kärleken är så att

föräldrarna verkligen talar om för barn, du mitt barn jag älskar dig oberoende på vad du gör. När

man agerar så som förälder så reducerar man livsstressen. Forskning tyder väldigt tydligt på

detta på ett ganska dramatiskt sätt. Och det förföljer dig naturligtvis när du är inställd på att du

är någon för att du presterar, så måste du alltid prestera och du är jätterädd för att inte prestera.

Därför blir du stressad hela livet. Sen kan man naturligtvis bli klok under livets år och bli

medveten om detta och plocka bort en del element som stressar dig i ditt liv. Men där ligger alltså

grunden till, till stress.

(Respondent 2) Ja det är ju i personli..jag tror att om man haft en dålig självkänsla. Alla med dålig

självkänsla åker inte på utbrändhet det säger jag inte men..Det är tusan så mycket lättare att hamna

där, om man har en dålig självkänsla. Att man bara får bekräftelse och kärlek och uppmärksamhem

genom att göra saker åt andra. Och i självkänslan så ligger ju det här begreppet att kunna säga nej.

(Respondent 2) Så..är det klart att…Men har man en god självkänsla så vet man att man duger ändå.

Att man är en bra människa ändå. Så självkänslan har en otroligt stor betydelse

(Respondent 3) Ja alltså det vi ser, som är min erfarenhet då, det är ju det här att…människor

inte får ihop sitt vardagsliv. Dom har otroliga krav, först och främst på sig själva men också från

samhället, från arbetsgivare med sig i sin ryggsäck…från sin uppväxt alltså hur saker och ting ska

vara i deras liv. Och det blir oerhörda krav på att man ska va en framgångsrik…framförallt

kvinnor men också män kommer ju strakt faktiskt dom senaste åren här. Men man ska va

framgångsrik i arbetslivet, man ska vara en framgångsrik förälder, man ska träna, man ska ha en

bra fritid och man ska va aktiv både här och där. Och folk får inte ihop sitt vardagspussel, det blir

alldeles…för pressat.

(Respondent 3) Ja. Och framförallt så är det faktiskt dom egna kraven som man lägger på sig

själv. Sen har vi också ett samhälle idag som ställer höga krav, i både arbetslivet och privatlivet så

att säga. Och som jag sa då, det här informationsflödet, alla val man ska göra.

38

(Maria) Ja ok (nickar) Anser du att det finns en viss eller vissa personlighetstyper som löper

större risk för att hamna i negativ stress eller utbrändhet?

(Respondent 3) Ja alltså, Man säger ju oftast det, alltså det är ju personer som har höga krav

på sig själv. Och som har lite halvtaskig självkänsla. För att det är oftast dom som inte tillåter sig

att sätta sig själv och sina egna behov i första hand utan är väldigt utåtriktade och tillgodoser

alla andras krav och behov.

(Maria) Ja (nickar) visst

(Respondent 3) Och då blir det ju lät så att man till exempel inte lyssnar på kroppen, att man

tycker att jag är inte viktig, jag behöver inte ta hand om mig, jag behöver inte vila nu eller jag

behöver inte säga nej till det här. Så att många som har höga krav på sig själva i kombination

med en självkänsla som är dålig och som framförallt är kopplad till prestation. Alltså en

prestationsbaserad självkänsla som man säger. Där man tycker att man är bra när man gör något

bra.

(Maria) mm

(Respondent 3) Inte där man tycker att man är bra och duger för precis den man är. Och då

blir de ju, alltså en sån självkänsla som är prestationsbaseras är ju väldigt sårbar. För är du då

inte som folk gör väntar och gör du inte som folk tycker att man ska göra, och som du själv tycker

är bra och så, eller om du inte gör bra ifrån dig eller misslyckas eller så, då slår ju det väldigt

tillbaka på din självkänsla.

(Respondent 4) Dom personerna som har störst risk att gå in i en utbrändhet är ju personer som

är ambitiösa personer, dom typ A- personerna som är personer som kanske är lite otåliga och vill

framåt i livet.

(Maria) Anser du att det finns en viss eller vissa personlighetstyper som löper större risk att

hamna i stress eller utbrändhet?

(Respondent 5) Ja. Definitivt. Och det finns ju forskning på det. Och det är ju också..var det inte

Lennart Hallsten som har forskat på prestationsinriktad självkänsla? Människor som har

prestationsinriktad självkänsla löper så mycket större risk att hamna i utbrändhet. Alltså om man

har en presterare, alltså presterare, kontrollant i sig. Och den som är väldigt aktiv och såna bitar,

så har man ju mycket större risk. Du vill prestera, prestera bara för att visa dig duktig. Och den

här presteraren i dig blir aldrig nöjd, du kan alltid göra bättre och mer.

(Respondent 5) Det är ju en risk. Och sen är det ju att man måste ha kontroll. Det finns olika

faktorer, olika egenskaper kan man säga som är stressdrivande.

39

7.3. Hur arbetar de för att förebygga utbrändhet? Alla respondenter menar att stress är det som i förlängningen leder till utbrändhet. Det är därför

rimligt att också prata om stress när man ska prata om utbrändhet, då dessa två begrepp är så nära

sammankopplade.

En central del i hälsopedagogernas sätt att arbeta är de coachande samtalen som är enskilda samtal

tillsammans med individen. De ingår oftast som en del i hälsoprofilbedömningen som är en metod

där hälsopedagogen går igenom individens totala hälsotillstånd, både den fysiska, psykiska och

mentala hälsan, genom olika tester. De coachande samtalen handlar om att man till att börja med

lägger upp en kartläggning av individens livssituation. Utifrån denna kartläggning går hälsopedagogen

tillsammans med individen igenom hur väl livssituationen stämmer överens med individens egna

önskemål om hur de vill att livet ska se ut. Samtalet handlar om att individen själv blir medveten om

sitt sätt att agera och reagera i olika situationer. Hälsopedagogens roll är inte att säga åt individen

vad han eller hon ska göra. Rollen som hälsopedagog är däremot att vara lyhörd och höra vad

människor inte säger för att ställa rätt frågor som leder samtalet och utvecklingen vidare.

Hälsopedagogen kan då ge individen verktyg för att handskas med sin stress.

Hälsopedagogen och individen går tillsammans med igenom om det finns någonting som han/hon vill

ändra på, vilka faktorer det är som hindrar personen för att nå målet och hur möjligheterna ser ut.

De menar att det oftast är individen själv som har svaret inom sig. Det visar sig ofta att individen har

mycket höga krav på sig själva och hur livet ska se ut. Det handlar om att hitta dessa krav och varifrån

de kommer. Oftast kommer kraven från dem själva. Det handlar då om att lära sig prioritera,

omvärdera det som är viktigt och sänka sina prestationskrav.

(Respondent 3) Det jag försöker göra dom uppmärksamma på det är just det här att, att dra ner på

kraven och att försöka anpassa…den målbild dom har, hur dom vill leva sina liv till hur det faktiskt ser

ut i deras liv. Försöka få den här målbilden och det verkliga livet att närma sig varandra. För många

har liksom en bild hur dom ska leva och hur det ska vara och så vidare, som alltså inte stämmer

överens med verkligheten. Och…just få ihop det här livspusslet, försöka stötta dom på olika sätt, att,

att liksom..använda tanken som en kraft. För det är inte bara hur man har det, utan det är också

väldigt mycket om hur man tar saker och ting, och hur man tänker kring sin egen situation. För

många har liksom en bild hur dom ska leva och hur det ska vara och så vidare, som alltså inte

stämmer överens med verkligheten. Och…just få ihop det här livspusslet, försöka stötta dom på olika

sätt, att, att liksom..använda tanken som en kraft.

(Maria) Var ligger det pedagogiska i ditt sätt att jobba?

(Respondent 5) Ja det är ju det här att det är inte jag som styr utan jag leder. Alltså jag leder men det

är dom som lär så att säga va. Alltså jag lär inte ut någonting utan dom lär sig någonting, det är den

pedagogiska biten då i det. Och sen att jag då, min del i det hela är ju att vara lyhörd och höra både

vad människor säger och inte säger, för att kunna ställa dom frågor som leder samtalet och

utvecklingen vidare.

Samtliga respondenter arbetar för att föra in hälsosamma levnadsvanor i individens liv i form av

exempelvis sunda kost och motionsvanor. Metoderna ser övervägande lika ut men är beskrivna på

lita olika sätt, de går främst ut på att uppmuntra individen till detta i form av samtal.

40

Respondent 5 har skilt sig åt på min fråga, hur arbetar du för att förebygga? Hon svarade till skillnad

från de andra respondenterna att det är svårt att arbeta förebyggande mot stress då människor inte

är särskilt mottagliga för att arbeta med sig själva förebyggande. Det måste oftast till någon kris av

något slag. Först då är människor motiverade. De flesta som kommer till henne har redan har redan

hamnat i, eller är i riskzonen för att hamna i en utbrändhet. Många av dem kan inte identifiera varför

de mår dåligt.

(Respondent 5) Ja du..Tyvärr så är det inte så enkelt att förebygga stress. Därför att människor är

inte särskilt mottagliga för att arbeta med sig själva förebyggande. Utan det ofta måste det till någon

kris av något slag. Antingen att det är någonting i omgivningen, någon arbetskamrat som drabbas

eller nån vän eller en själv då. Förs då, då så är dom flesta motiverade. Så att dom som kommer till

mig, dom flesta har redan hamnat i eller att dom känner att dom är på väg in, alltså dom är i

risksonen för utbrändhet eller har varit där. Eller mår dåligt, dom kan inte identifiera varför dom gör

det alltså. Så alltså vad kan man säga, alltså såna som känner sig som, åh jag mår bra, livet leker och

jag har inga större problem, dom är inte intresserade utav att jobba förebyggande. Utan för man kan

hålla på i många år och tycka att det går jättebra och utsätta sig för det här. Jag är en sån person

som gillar att ha mycket att göra säger dom. Och jag är en sån person som har fullt med grejer

omkring mig. Och det går under 8, 10 år. Och sen går det inte längre. Och då skulle man ju ha jobbat

under den tiden.

(Maria) Ja just det (nickar) Men hur jobbar du med dom människorna då som du kommer i kontakt

med?

(Respondent 5) Förebyggande menar du eller, arbetar med dom överhuvudtaget? Låt säga att det

kommer någon då som inte är utbränd då. Ja då jobbar ju jag..väldigt mycket med den mentala biten.

Det är ju den jag jobbar med, och alltså få in återhämtning, i tillvaron alltså. För dom flesta som jag

möter är aktivitetsmissbrukare. Dom har ingen återhämtning under dagen överhuvudtaget. Det är

aktivitet alltid. Ingen sån här koncentrationsbit där dom återhämtar sig, meditation eller stillhet, bara

vara utan fullt ös. Och sen så tror dom att dom ska sova gott vilket dom inte gör, utan störd sömn. Så

att det är, se till att få in det här med koncentration. Alltså bara vara. Jag jobbar med mindfullness

och meditation då och såna bitar. Och sen går in på det här med tankemönster, beteendemönster och

försöker att hitta det, alltså så dom själva hittar det då.

När det gäller hur respondenterna arbetar för att förebygga har jag delat in dessa arbetssätt i fem

kategorier.

Kategori 1: Kartläggning av livssituation (KASAM begriplighet)– Hälsopedagogen gör en

kartläggning av individens livssituation som fungerar som en utgångspunkt för hur man ska arbeta

vidare.

(Respondent 2) Ja jag kan berätta hur ett samtal går till. Först gör man kartläggning

tillsammans, vi säger första tillfället med en coachare, så gör man en kartläggning varför den vill

ha coaching, varför man är där. Ja ungefär vad är syftet med det här samtalet. Sen så tittar man

på nuläget, hur ser situationen ut för den här personen? Och sen så börjar man titta på, vilka

alternativ finns det mot det. För när dom kommer så är det ju någonting dom vill ha löst eller vill

lösa. Och så tittar man på..ja..vilka alternativ finns det? Det kan ju vara, vi säger någon som

vantrivs som förskolelärare på en..Och vacklar, hon vet inte om det är jobbet hon är trött på eller

41

platsen eller arbetsplatserna eller..är jag i en livskris? Och det..ja..det ska vi då komma fram till

genom dom är samtalen.

(Respondent 3) Jag har ett stor uppdrag på statistiska centralbyrån i Örebro då som jag har jobbat

mest med. Just det här hälsoprofilbedömningen, så att jag har ju gjort alltså flera hundra. Så att jag

har suttit i väldigt mycket samtal med folk. Alltså det är ju frågeformulär då som man utgår ifrån.

Och där är det ju livsstilsfrågor, alltifrån hur dom har det på fritiden och att vårda sin kropp,

alkoholvanor, kost, motion, allt sånt där pratar man omkring.

(Respondent 5) Ja alltså jag går ju igenom det här, hela livssituationen då om man säger som

grund, och ser hur det se ut. Har man med dom här olika ingredienserna som man behöver ha med?

Och ser hur det ser ut idag och vad man skulle kunna ändra på? Det är ju en bit, och vad man vill

ändra på, vad man har möjlighet att ändra på?

Kategori 2: stärkande aktiviteter/friskvård (KASAM hanterbarhet, empowerment)-

(Respondent 1) Man kan exempelvis arbeta med kroppsliga aktiviteter för att reducera stressen

eftersom fysisk aktivitet och motion är en väldigt bra metod för att hantera den. Stresshormoner

reduceras och kroppen producerar istället belöningshormoner som dopamin som gör att vi mår bra.

(Respondent 1) Man kan jobba förebyggande som jag gör också då med typ

hälsoprofilbedömning. Som om är ett redskap som man får med sig då, kostrådgivning, det här

med hur man tränar, hur man rör sig. Man kan också jobba mera på det mentala planet om man

säger så, både rehabiliterande och förebyggande då. Hjälpa människor att hitta ett sätt att

slappna av och komma ner i varv och hitta olika former med det då. Så att det är lite vad

man..man är intresserad av och vad man liksom hittar för nisch och vad man får för jobb helt

enkelt.

(Respondent 3) Ja, det kan man säga. mm. Jag försöker att möta dom där dom befinner sig och

försöka möta deras tanker med den kunskapen jag har då. Och försöker ge dom då olika slags

verktyg som dom kan ha nytta av då. Dels tankens kraft, men också rent praktiskt. Alltså

avslappningsövningar, berätta för som att det här med att röra sig och att äta vettigt så att säga

också är en, ett förebyggande mot stress. Att man bygger upp en slags buffert.

(Respondent 4) Ja Vi jobbar ju med ett smörgårdsbord då med motionsaktiviteter där vi försöker ha

någonting som passar alla. Vi har pilates på boll, då jobbar man ju mycket med att stärka upp rygg

och mage, och jobbar mycket med andning. Det är en lugn träningsform som passar dom är

sjukskrivna bland annat. Det passar alla men det har vi under dagtid just för att locka. Är man

sjukskriven så kan det vara lite lättare att gå iväg kanske med lite mindre grupper under dagtid, än

att gå på eftermiddagen då det liksom större grupper. Vi har yoga, vi har gympa, vi har muskelpass.

Kategori 3: information och kunskap (KASAM begriplighet)- Hälsopedagogen ger kunskap och

talar om för människor orsak och verkan när det gäller exempelvis stress, avslappning, motion osv.

Det kanske i form av enskilda samtal eller via kurser och föreläsningar i grupp.

42

(Respondent 4) Sen har vi ju alla kurserna och det är allt ifrån stresshanteringskurser, det kan va

må bra- kurser som vi har kallat det, det kan vara nån halv dag med föreläsningar och kanske någon

form.

Kategori 4: förändring av tankar och attityder - Hälsopedagogen hjälper personen att möta sina

tankar och känslor med sitt förnuft, tänka positivt och på så vis tona ner stressen.

(Respondent 2) Och sen går in på det här med tankemönster, beteendemönster och försöker

att hitta det, alltså så dom själva hittar det då.

(Respondent 3) Det jag försöker göra dom uppmärksamma på det är just det här att, att

dra ner på kraven och att försöka anpassa…den målbild dom har, hur dom vill leva sina liv till hur

det faktiskt ser ut i deras liv. Försöka få den här målbilden och det verkliga livet att närma sig

varandra. För många har liksom en bild hur dom ska leva och hur det ska vara och så vidare, som

alltså inte stämmer överens med verkligheten. Och…just få ihop det här livspusslet, försöka stötta

dom på olika sätt, att, att liksom..använda tanken som en kraft. För det är inte bara hur man har

det, utan det är också väldigt mycket om hur man tar saker och ting, och hur man tänker kring sin

egen situation.

(Respondent 4) Jag jobbar mycket med kurser och föreläsningar. Där jag försöker, inte att

lära folk men att hjälpa dom att ta fram rätt verktyg både fysiskt och psykiskt, hur man ska

hantera stress. Och det är allt ifrån till att man rör på sig, att man lära sig att planera och

prioritera tiden bättre. För tiden är någonting som vi alla har brist på, och ibland måste man lära

sig att sortera ut vad som är viktigast att göra. Just nu, just idag så jobbar jag mycket med det

och jag jobbar mycket med hälsoprofilsbedömningar där jag gör konditions och livsstilstest. Där

man får fram då om man har höga stress- staplar och vi tittar på vad det är man kan prioritera

bort, om det är så att man alltid måste gå och besöka sin sjuka mamma eller pappa varje söndag

om det nu är en oerhörd stressfaktor. Är det verkligen nödvändigt? Försöka lära folk att planera

om tiden helt enkelt och också att lära sig att, ibland måste man få lära sig att saker och ting är

god enough, alltså att saker och ting är tillräckligt bra. Man kan inte alltid känna att man är 100

procentigt nöjd varken hemma eller..utan att det är helt ok at man har lite dammråttor i hörnen.

Kategori 5: förändring av vanor - Hälsopedagogen arbetar på ett pedagogiskt sätt med att hjälpa

individen att bryta destruktiva beteendemönster till att införa vanor som är hälsofrämjande och

stärkande.

(Respondent 5) Jag försöker, inte att lära folk men att hjälpa dom att ta fram rätt verktyg både

fysiskt och psykiskt, hur man ska hantera stress. Och det är allt ifrån till att man rör på sig, att man

lära sig att planera och prioritera tiden bättre .

(Respondent 3) Jag försöker ge dem då olika slags verktyg som dom kan ha nytta av då. Dels

tankens kraft, men också rent praktiskt. Alltså avslappningsövningar, berätta för som att det här

med att röra sig och att äta vettigt så att säga också är en, ett förebyggande mot stress. Att man

bygger upp en slags buffert. Man ger som själva redskap kan man säga, för att hantera sin

situation.

43

Kategori 6: Kunskapsförmedlande på organisationsnivå - På organisationsnivå arbetar

hälsopedagogerna främst genom att gå ut och informera exempelvis om stress och livsstilsvanor.

(Respondent 4) Mm Jag har då bland annat erbjudit vi här ifrån oss, ute på arbetsplatserna

skolor och förskolor så erbjuder vi seminarier, må bra dagar, typ studiedagar för personalen, om

dom vill. Vi har avspänningskurser, vi har coaching alltså enskild coaching för dom som vill.

(Respondent 3) Det är ju allt från att jobba strategiskt på kommun till exempel eller ett större företag

med hälsofrågor då ut mot personalen på arbetsplatserna.

(Respondent 1) Ja vi måste naturligtvis när det gäller utbrändhet också tänka på den kulturella

referensram som vi lever under. Dvs. hur kan vi skapa en kultur, hur kan vi skapa möten..

arbetsorganisationer som reducerar möjligheterna att bli utbränd, det måste vi göra.

(Maria) Kan man göra det som hälsopedagog?

(Respondent 1) Ja naturligtvis. Man kan titta över hur en organisation fungerar och man kan kolla

var finns den patogena strukturen i en organisation. Var sätts demokrati ur spelet? Finns det någon

form av mobbning? Finns det arbets..över..belastning? Och då kan man på något sätt försöka att

eliminera detta. Helt klart.

(Respondent 5) Ja alltså man kan ju göra jättemycket. Jag menar inte att man bara ska jobba med

personen va utan det finns ju, det är ju det här att det är faktorer som bidrar till att människor inte

orkar. Och det är klart att om man följer lagstiftningen, arbetsmiljölagen då skulle det inte behöva va

nån stress-sjukdom egentligen. Men från arbetssynpunkt då, så är arbetsgivare och chefer är ju, det

är jätteviktigt att dom är kunniga i det här med stress och utbrändhet, alltså jätteviktigt. För dom

måste ju kunna fånga upp, för att det är ju såhär när en människa väl har ramlat ner, då tar det ju så

mycket, mycket längre tid att hjälpa den personen än om dom står och vippar på kanten där. Så att

arbetsgivarna måste bli mycket duktigare på det här. Vi försöker ju komma ut, vi är ju en del ute på

arbetsplatser för coaching då. Just för att när det dyker upp ett problem, det spelar ingen roll om det

har med jobbet eller privatlivet att göra, då kan man ta det direkt. Och då kan man alltså hindra det

här. Så att om arbetsgivarna var mer på hugget och såg att de kan göra jättemycket genom att låta

sina arbetstagare att få den här möjligheten att, inte bara massage och gympa och gym och så, utan

att få den här möjligheten att få någon att prata med. Då tror jag att man skulle kunna få bukt med

dom här siffrorna. Så att man ska göra allt på arbetsplatsen, självklart alltså. Cheferna är ju så

viktiga, och så okunniga.

7.4. Hur arbetar de med människor som redan hamnat i en

utbrändhet? Samtliga respondenter menar att det är oerhört viktigt för den drabbade att få prata och att få en

förståelse för sin egen situation dvs. att få sätta ord på orsak och verkan. De menar även att det tar

lång tid för den drabbade att läka och att återhämta sig när det gått så långt som till en utbrändhet.

Därför arbetar de bl.a. med någon form av gruppverksamhet, där de drabbade kan få träffa andra i

samma situation och få en chans att få prata. De arbetar även med enskilda samtal.

(Respondent 1) Man ska kunna prata, prata, prata. Det är en oerhört..läkande och energigivande

process, att sätta ord bakom orsak och verkan, att försöka förstå vad som har lett till utbrändhet.

44

Att.. framförallt inte behöva känna att man måste snart gå till jobbet, tillbaka till ett jobb som kanske

har lett till stress och utbrändhet. Att man har en tid av frihet, där att man kan återrehabilitera det i

hjärnan, alltså det är hjärnan som det handlar om, det är nervnätet som har fått sig en turn.

Återbilda nervnätet.

(Respondent2) Och dom kommer hit frivilligt. Vi går ut till cheferna med inbjudan om vårt program.

Till exempel nu till våren, och så ska dom skicka ut det till sina sjuka medarbetare. Jag har förstått att

den här verksamheten är kanske det viktigaste jag håller på med. För många av dom här som har

varit långtidssjuka dom har ingen förankring i arbetslivet, dom hälsar inte på, på sitt jobb längre.

Många har inte sitt jobb kvar, det har bytts chefer, arbetskamrater och det känns inte naturligt att gå

och hälsa på något mer. Och här får dom också en träffpunkt där dom stöttar varann. Dom gånger

jag är borta eller vi har ställt in så har dom träffats själva ute på stan. Det är härligt, att dom fixar det

själva. Nu till exempel så ska jag ha semester här en vecka. Då låser min kollega upp så är dom här

själva. (ler)

(Maria) Ja

(Respondent 2) Ja Och det är väldigt härligt för dom stöttar, dom är otroligt stöttande på varandra.

Och det finns utrymme för både skratt och gråt. Dom driver med varandra, dom skojar med varandra

och dom tröstar varandra, dom är jättefina. För vi har ju ibland det är ju, det byts ju ut

(respondent 3) Alltså många människor som kommer när får dom här hemska, drastiska symtomen

då, så tror dom ju att dom håller på att bli knäppa i huvet. Och att få veta vad det är som faktiskt

sker, att det här är fullt naturlig reaktion i kroppen. Att det här tillståndet kan du ta dig ur. Du har inte

blivit dum i huvet och du har inte blivit hjärnskadad eller så. Det här är fullt naturliga reaktioner. Som

du kommer att bli frisk från så att säga. Och att bara få den kunskapen om vad det här handlar om är

otroligt viktigt i ett tidigt skede, jätteviktigt. Så därför är det så viktigt- stöd, kunskap och tid. Det är

såhära grunden som man behöver jobba med.

(respondent 3) Nej. Utan man måste återta många andra saker först i sitt liv innan man kan

återta arbetsförmågan. Framförallt om arbetsförmågan ska bli hållbar i längden. Så gäller det att ta

tillbaka alltså familjelivet, det egna livet. Och få just den här kunskapen, få verktyg för hur man ska

handskas med det här. Och tiden behöver man ju för att dom biologiska systemen ska hamna i balans

igen, och det är det som tar tid. Tröttheten hänger kvar länge, vissa av symtomen hänger kvar länge.

Andra metoder som används vid utbrändhet är kroppsliga aktiviteter, massage, floating samt att

försätta människor i en primärprocess eller mindfullness.

När det gäller Mindfullness så är det endast respondent 5 som arbetar med det. Och detta menar

hon är en evidence- baserad kunskap eller metod som handlar om medveten närvaro i nuet. Det är

en metod där man får öva sig på att vara här och nu, dvs. att man är medveten och är i nuet. Man

gör en sak i taget, när man pratar så pratar man, när man äter så äter man osv. Hon menar att

mindfullness har haft jättegoda effekter på utbrändhet och stress, återfall i depression och även

cancer, fibromyalgi och värk. Mindfullness handlar om att öva på en inställning till livet, men

metoden innehåller även meditationer och vissa kroppsrörelser som exempelvis yoga. Hon säger att

man i mindfullness övar på att uppleva det man gör med alla sina sinnen. Hon säger att det som

händer när man utövar mindfullness är det direkt motsatta som händer i kroppen vid stress.

45

(Maria) Men jobbar du praktiskt med det också?

(Respondent 5) Ja det är ju meditationer då. Och rörelser och sånt också finns ju med, yoga hör ju till

den traditionen. Och sen är det ju då övningar, vardagsövningar, du kan tänka en övning när du sitter

och äter frukost, att då ska du äta frukost med alla sinnen. Alla sinnen är närvarande utan något

dömande eller värdera. Att titta på maten, lukta på den, att se färger och allting och sen äta

långsamt och känna efter så att du verkligen är där va. Så att du kan öva på vardagssituationer, när

du diskar, när du är ute och går och tittar dig omkring och så.

(Maria) Ja det blir ju nästan som antistress. För när man stressar så kan de ju ofta vara, att när man

tänker på någonting så tänker man på något man måste göra.

(Respondent 5) Det är precis det, det är. Och tillståndet i hjärnan och kroppen är det direkt

motsatta. Mot stress, om man tittar på vad som händer i kroppen när du stressar, alla reaktioner så

är det, det direkt motsatta när du gör den här meditationen.

När det gäller hur respondenterna arbetar med dem som redan hamnat i en utbrändhet har jag delat

in detta i 3 kategorier.

Kategori 1: stödsamtal - Samtal där hälsopedagogen ger stöd, kunskap och strategier för att kunna

hantera stress.

(Respondent 1) Man ska kunna prata, prata, prata. Det är en oerhört..läkande och energigivande

process, att sätta ord bakom orsak och verkan, att försöka förstå vad som har lett till utbrändhet.

(Respondent 5) Sen så har jag ju samtal där vi går igenom olika bitar i tillvaron. För att se då

hur man fungerar. Och där jobbar jag efter en metod som heter psykosyntes. Men när man tittar

på dom här olika egenskaperna som är överhuvudtaget, alla aspekter av en person då som är

ansvarstagande och krav och måsten och sånt..Och försöker att komma fram till hur den

personen vill hantera det. Hur man vill att ansvarstagandet eller gränssättandet eller om vi ser på

krav och måsten, hur det ska se ut i deras liv. Det är ju enskilda samtal. Och då gör vi alltså

övningar. Sådana här visualiseringar, meditationer och sen ja..pratar omkring det här då så att

dom själva ska komma på hur dom vill gå vidare. Man är ju den man är, men man kanske inte

har, liksom har tillgång till alla aspekter utav sig själv. Och ibland så kan det ju va sidor som man

behöver tona ner för att låta andra komma upp. Men så att man utnyttjar hela sin repertoar och

inte är så begränsad då. För att jag har ju den tron att alla människor dom har resurser dom

behöver för att leva ett bra liv. Men man har kanske inte tillgång till dom.

Kategori 2: gruppverksamheter - Träffpunkter där människor i liknande situation kan träffas och

stötta varandra.

(Respondent 2) Kaféet är en gång i veckan. En träffpunkt som har funnits i, vänta nu ska vi

se… fjärde året nu. Och där är det jag som skapar aktiviteter, studiebesök, tar hit föreläsare eller

tar hand om vissa delar själv Ja Och det är väldigt härligt för dom stöttar, dom är otroligt

stöttande på varandra. Och det finns utrymme för både skratt och gråt. Dom driver med

varandra, dom skojar med varandra och dom tröstar varandra, dom är jättefina..

46

Kategori 3: läkande behandlingar - Behandlingar som är stressreducerande vilket kan innebära

exempelvis massage, floating eller mindfullness.

47

8. Kopplingar till litteraturen

Jag menar att respondenternas beskrivning av utbrändhet och vad som leder dit stämmer väl

överens med den litteratur och forskning som finns. Jag ska här nämna några exempel på det

respondenterna sagt i förhållande till den.

Respondent 1 beskriver utbrändheten som ett tillstånd där man inte längre tycker om att leva, arbeta

eller engagera sig, det finns ingen kraft kvar till detta. Istället blir man likgiltig. Maslach och Leiter

(2001) beskriver utbrändheten som en själslig urholkning av den mänskliga själen där den drabbade

blir kroniskt utmattad, cynisk och oengagerad i sitt arbete. Utmattningen tar sig i uttryck både fysiskt

och känslomässigt. Den drabbade orkar inte prestera eller umgås med andra människor och blir

oengagerad. Det som tidigare känts viktigt och meningsfullt upplevs som otillfredsställande och

meningslöst. Detta är en mycket likartad beskrivning av hur respondent 1 har beskrivit utbrändheten.

I enlighet med Perski (2002) som menar att det sker en förhöjning av stresshormonet kortisol i

kroppen som åstadkommer en förstörning av kopplingarna mellan nervcellerna i hippocampus

hjärnan vid långvarig stress och utbrändhet, så menar även respondent 1 att det sker en uttunning av

nervnätet eller nervceller vid en utbrändhet. Han beskriver det som en skelettmuskel som inte

arbetat, den blir tunn och tam och när den tränar så blir den tjock och stark. Precis på samma sätt är

det med hjärnan säger han.

Respondent 5 har däremot skilt sig något från de övriga respondenterna. Hon talar om en typ av

binjureutmattning då binjurarna har sprutat ut så mycket stresshormoner som kortisol och kroppen

har blivit dränerad på näringsämnen som hjärnan behöver för att kunna fungera som den ska. Hon

menar att människor som är utbrända är dränerade och har bränt ut sina förråd av livsviktiga

näringsämnen som hjärnan behöver. Och detta går inte att äta sig till för att bli bättre utan det är

annan hjälp man behöver, terapeutisk hjälp menar hon. Detta har inte någon av de övriga

respondenterna nämnt något om och inte heller litteraturen.

Ingen av de övriga respondenterna har nämnt mindfullness som en metod för att motverka stress

och utbrändhet. Enligt min uppfattning tycktes den här respondenten ha en stor kunskap när det

gäller utbrändhet och hur man ska behandla den.

”Mindfullness- meditation- nygammal metod för att lindra stress”, lyder titeln på en artikel från

läkartidningen, publicerad år 2006. Den är skriven av Marie Åsberg, professor i stressrehabilitering på

institutionen för klinisk vetenskap på Danderyds sjukhus, Kristina Whalberg, doktorand i biologi på

institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, Camilla Sköld, legitimerad

sjukgymnast samt Åke Nygren, professor i stressrehabilitering på institutionen för klinisk vetenskap

på Danderyds sjukhus. I artikeln framgår att det finns ett flertal mer eller mindre väl designade

studier som visar att mindfulnessträning hos friska personer ger positiva psykologiska effekter

exempelvis i form av ett större lugn. En välkontrollerad studie från University of Arizona har visat på

gynnsamma effekter på ångest, depression och empati. En annan studie från Jefferson Medical

College i Philadelphia erbjöd mindfulnessträning som en kurs för medicinstuderande som själva valde

att delta i utbildningen. Som kontroller användes studenter som valt en kurs i komplementär och

alternativ medicin. Studenterna hade mer psykologiska problem än kontrollanterna men efter tio

48

veckors mindfulnessträning mådde de signifikant bättre än kontrollerna. Deras slutsats är att det

finns en hel del belägg för att mindfulnessträning har positiva hälsoeffekter, framförallt psykologiskt

men även på vissa kroppsliga funktioner.

De hälsopedagoger jag har intervjuat menar att de arbetar mot att främja hälsa och förebygga ohälsa

främst på grupp- och individnivå. Ett par exempel på deras sätt att arbeta är

hälsoprofilsbedömningar där man gör en hälsobedömning i form av exempelvis blodtryck,

konditionstest, matvanor osv. samt även en kartläggning av individens hela livssituation. De arbetar

med coachingsamtal där man uppmanar individen till en sundare livsstil i form av goda - kost och

motionsvanor samt även gör individen medveten om sina tankar och beteendemönster. De arbetar

även med stresshanteringskurser där individen får lära sig att hantera sin egen stress.

Liselott Ohlsson (2002) menar att hälsopedagogens roll är att vägleda människor mot en

hälsobefrämjande livsstil på individ, grupp eller organisationsnivå. Det är ett arbete där man har som

uppgift att vägleda, motivera och stimulera människor mot en sundare livsstil. Detta kan handla om

människors utveckling av kunskaper, kompetens, uppfattningar, förhållningssätt och

handlingsmönster i relation till hälsa. Det är ett yrke som handlar om förebyggande av ohälsa och att

främja hälsa. Detta menar jag stämmer överens med hur mina intervjupersoner arbetar.

Jag skulle vilja säga att coachingsamtalen som hälsopedagogerna arbeta med är en typ eller form av

KBT dvs. kognitiv beteendeterapi då den handlar om hur vi tänker, vårt sätt att se på omvärlden och

på oss själva. Metoderna i KBT går just ut på att individen får lära sig nya olika tankestrategier

gentemot sig själv och omvärlden. Och detta är just vad de här coachingsamtalen handlar om.

Det som jag har fått fram genom min undersökning anser jag kan återknytas till Aron Antonovskys

begrepp KASAM dvs. känsla av sammanhang.

Begripligheten kan ses som en känsla av sammanhang där man har överblick över sin livssituation

och kan se sig själv ur ett större perspektiv. Den innefattar insikter om sina egna tankemönster och

sätt att agera. Att förstå sig själv och varför saker och ting ser ut som de gör och hur saker och ting

hänger ihop. Hälsopedagogen kan ge individen begriplighet genom sitt sätt att medvetandegöra

individen om dessa företeelser.

(Respondent 2) Ja jag kan berätta hur ett samtal går till. Först gör man kartläggning

tillsammans, vi säger första tillfället med en coachare, så gör man en kartläggning varför den vill

ha coaching, varför man är där. Ja ungefär vad är syftet med det här samtalet. Sen så tittar man

på nuläget, hur ser situationen ut för den här personen? Och sen så börjar man titta på, vilka

alternativ finns det mot det. För när dom kommer så är det ju någonting dom vill ha löst eller vill

lösa. Och så tittar man på..ja..vilka alternativ finns det? Det kan ju vara, vi säger någon som

vantrivs som förskolelärare på en..Och vacklar, hon vet inte om det är jobbet hon är trött på eller

platsen eller arbetsplatserna eller..är jag i en livskris? Och det..ja..det ska vi då komma fram till

genom dom är samtalen.

(Respondent 3) Jag försöker prata med människor så fort jag kommer åt. Och nu eftersom

jag jobbar mycket med hälsoprofilbedömningen då som är ett verktyg där man sitter i ett samtal

då. Och pratar kring livsstilsfrågor kan man säga med folk som inte är sjuka, som är i arbetslivet

då.

49

(Respondent 3) Ja jag försöker, Då går man ju igenom mycket, alltså det är ju frågeformulär

då som man utgår ifrån. Och där är det ju livsstilsfrågor, alltifrån hur dom har det på fritiden och

att vårda sin kropp, alkoholvanor, kost, motion, allt sånt där pratar man omkring. Och där

kommer det ofta fram, när folk sitter i lugn och ro och helt plötsligt ska prata om sig själv i en och

en halv timme då kommer sånt här fram. Och då kommer man oftast in, när man börjar titta på

såna här frågor som handlar om symtom, om stress, om ensamhet och såna saker då kommer det

här fram. Och dom liksom, ja berättar hur dom har det i sitt liv. Och hur dom får ihop, eller hur

svårt som har att få ihop sitt livspussel, dom här kraven och hur det ska va och hur dom mår, hur

dom tänker omkring sin egen situation. Och då försöker jag ge dom redskap för att använda

tanken som en kraft.

(Respondent 4) Just nu, just idag så jobbar jag mycket med det och jag jobbar mycket med

hälsoprofilsbedömningar där jag gör konditions och livsstilstest. Där man får fram då om man har

höga stress- staplar och vi tittar på vad det är man kan prioritera bort, om det är så att man alltid

måste gå och besöka sin sjuka mamma eller pappa varje söndag om det nu är en oerhörd

stressfaktor. Är det verkligen nödvändigt? Försöka lära folk att planera om tiden helt enkelt och också

att lära sig att, ibland måste man få lära sig att saker och ting är god enough, alltså att saker och ting

är tillräckligt bra. Man kan inte alltid känna att man är 100 procentigt nöjd varken hemma eller..utan

att det är helt ok at man har lite dammråttor i hörnen.

(Respondent 5) Förebyggande menar du eller, arbetar med dom överhuvudtaget? Låt säga

att det kommer någon då som inte är utbränd då. Ja då jobbar ju jag..väldigt mycket med den

mentala biten. Det är ju den jag jobbar med, och alltså få in återhämtning, i tillvaron alltså. För

dom flesta som jag möter är aktivitetsmissbrukare. Dom har ingen återhämtning under dagen

överhuvudtaget. Det är aktivitet alltid. Ingen sån här koncentrationsbit där dom återhämtar sig,

meditation eller stillhet, bara vara utan fullt ös. Och sen så tror dom att dom ska sova gott vilket

dom inte gör, utan störd sömn. Så att det är, se till att få in det här med koncentration. Alltså

bara vara. Jag jobbar med mindfullness och meditation då och såna bitar. Och sen går in på det

här med tankemönster, beteendemönster och försöker att hitta det, alltså så dom själva hittar

det då.

(Respondent 5) Ja alltså jag går ju igenom det här, hela livssituationen då om man säger som

grund, och ser hur det se ut. Har man med dom här olika ingredienserna som man behöver ha

med? För att det är ju viktigt att man äter bra och motionerar, även om att hålla på med stenhårt

aerobic och springa jätte mycket inte är bra om man är stressad för det vrider ju upp stressen då,

utan man ska ägna sig åt andra, men att man ska röra på sig naturligtvis. Att man får in dom

bitarna och alla dom här faktorerna som gör att man mår bra då. Och ser hur det ser ut idag och

vad man skulle kunna ändra på. Det är ju en bit, och vad man vill ändra på, vad man har

möjlighet att ändra på.

Hanterbarheten har visat sig vara en viktig faktor för en människas hälsa, och handlar om att ha

kontroll över sig själv och sin livssituation. Att ha resurser för att hantera de situationer man ställs

inför. Avsaknad av kontroll ökar risken för att uppleva stress. Hälsopedagogen arbetar för att ge

individen verktyg för att återta kontrollen över sitt liv. Empowerment menar jag är ett exempel på att

återta hanterbarheten eller kontrollen hos en människa.

50

(Respondent 3) Ja, det kan man säga. mm. Jag försöker att möta dom där dom befinner sig

och försöka möta deras tanker med den kunskapen jag har då. Och försöker ge dom då olika

slags verktyg som dom kan ha nytta av då. Dels tankens kraft, men också rent praktiskt. Alltså

avslappningsövningar, berätta för som att det här med att röra sig och att äta vettigt så att säga

också är en, ett förebyggande mot stress. Att man bygger upp en slags buffert.

(Respondent 4) Jag jobbar mycket med kurser och föreläsningar. Där jag försöker, inte att lära folk

men att hjälpa dom att ta fram rätt verktyg både fysiskt och psykiskt, hur man ska hantera stress.

Och det är allt ifrån till att man rör på sig, att man lära sig att planera och prioritera tiden bättre. För

tiden är någonting som vi alla har brist på, och ibland måste man lära sig att sortera ut vad som är

viktigast att göra.

(Respondent 5) Plocka bort från den ena biten och sätta in i den andra, för man har ju inte

mer tid än den man har var. Och så det är ju en bit och sen så jobbar jag ju då med närvaro, att

lära sig att vara här och nu. För det är här ältandet vad som har hänt och oroandet som är väldigt

stressdrivande och tar energi. Så det jobbar jag ju också med då. Parallellt, och sen så har jag ju

samtal där vi går igenom olika bitar i tillvaron. För att se då hur man fungerar. Och där jobbar jag

efter en metod som heter psykosyntes. Men när man tittar på dom här olika egenskaperna som

är överhuvudtaget, alla aspekter av en person då som är ansvarstagande och krav och måsten

och sånt..Och försöker att komma fram till hur den personen vill hantera det. Hur man vill att

ansvarstagandet eller gränssättandet eller om vi ser på krav och måsten, hur det ska se ut i deras

liv.

(Maria) mm. Så du sitter i samtal med dom kan man säga?

(Respondent 5) Ja det är det. Det är ju enskilda samtal. Och då gör vi alltså övningar. Sådana

här visualiseringar, meditationer och sen ja..pratar omkring det här då så att dom själva ska

komma på hur dom vill gå vidare. Man är ju den man är, men man kanske inte har, liksom har

tillgång till alla aspekter utav sig själv. Och ibland så kan det ju va sidor som man behöver tona

ner för att låta andra komma upp. Men så att man utnyttjar hela sin repertoar och inte är så

begränsad då. För att jag har ju den tron att alla människor dom har resurser dom behöver för att

leva ett bra liv. Men man har kanske inte tillgång till dom.

(Respondent 5) Och det finns sånt som ligger i vägen, finns hinder. Man tittar mycket på, hur

ser det ut nu? Vad längtar man efter? Vad är det som hindrar det och vad behöver jag för att

kunna nå det mål som jag har?

(Maria) Kan man säga att man nästan lägger upp en kartläggning av livet?

(Respondent 5) Ja det kan man säga. Och man hjälper människor att rita om kartbilden.

En annan viktig faktor för människors hälsa är meningsfullheten. Det handlar om att se händelser och

erfarenheter som meningsfulla, värda investering och engagemang. Att livet känns meningsfullt. När

det gäller arbetslivet skulle man kunna säga att det arbete människor utför bör kännas meningsfullt

51

och att det har en betydelse. Maslach och Leither (2001) menar att en av riskfaktorerna för att

drabbas av utbrändhet på arbetsplatsen är motstridiga värderingar, orättvisa i systemet och

konflikter mellan individens och företagets värderingar. Jag skulle vilja säga att en människas

värderingar ger en form av menig och därför kan värderingarna kopplas till meningsfullheten.

Företeelser som går emot en människas värderingar ger brist på mening. Detta skulle kunna ge en

förklaring till varför motstridiga värderingar har en så negativ effekt på människans hälsa. Det tar

bort känslan av att det arbete hon/ han utför upplevs som meningsfullt. Meningsfullheten har även

en betydelse i privatlivet. Det hälsopedagogen kan göra för att bidra till och återta meningsfullheten

för individen, är exempelvis genom de coachande samtalen. Att se över hur väl livssituationen

stämmer överens med individens mål, och att försöka ge redskap och stöd för individen att få dessa

två att matcha med varandra. Hälsopedagogen kan hjälpa personen att komma till insikt om vad som

känns viktigt och meningsfullt hos denne. Även att hjälpa individen till ett hälsosammare liv i form av

exempelvis hälsosamma kost och motionsvanor kan skänka en ny mening för individen tror jag.

(Respondent 3) Litegrann, men Jag har ett stor uppdrag på statistiska centralbyrån i Örebro

då som jag har jobbat mest med. Just det här hälsoprofilbedömningen, så att jag har ju gjort

alltså flera hundra. Så att jag har suttit i väldigt mycket samtal med folk. Och det jag försöker

göra dom uppmärksamma på det är just det här att, att dra ner på kraven och att försöka

anpassa…den målbild dom har, hur dom vill leva sina liv till hur det faktiskt ser ut i deras liv.

Försöka få den här målbilden och det verkliga livet att närma sig varandra.

(Respondent 3) För många har liksom en bild hur dom ska leva och hur det ska vara och så

vidare, som alltså inte stämmer överens med verkligheten. Och…just få ihop det här livspusslet,

försöka stötta dom på olika sätt, att, att liksom..använda tanken som en kraft. För det är inte

bara hur man har det, utan det är också väldigt mycket om hur man tar saker och ting, och hur

man tänker kring sin egen situation.

(Respondent 5) Ja. Och verktyg för att hitta det här. Om man säger att man pratar om krav

och måsten va, Då får dom ju identifiera vilka krav dom har på sig och varifrån dom kommer. Och

då ser man, för dom flesta då så kommer ju kraven från dom själva. Oftast är det så, och då får

man se på vilka krav och vad står dom för dom här kraven och var kommer dom ifrån. För oftast

så har man ju packat ner dom sen man var liten, och så bär man med sig alla dom här. Men att

på något sätt se, vad står dom för? och att, nej men det här måste jag ju inte, det här och så, och

att kunna släppa dom här. Är det här någonting som jag måste?, är det här någonting som jag

kan byta ut till det här vill jag göra? Alltså byta ut måste mot vill och sådana saker.

(Respondent 5) Mindfullness är ju bara här och nu. Och det är en metod för att man ska öva

sig för att vara det. För egentligen kommer det här från sen- buddismen. Och då är det inte en

metod, det är en livshållning. Att man är i nuet, man är medveten, man äter rätt, man gör en sak

i taget, när man pratar, pratar man och så då. Så att det, och det har haft jättegoda effekter på

utbrändhet och stress, återfall i depression, cancer, fibromyalgi, ständig värk..jättemycket. Och

man får väldigt goda resultat även på det här med harmoni och livsglädje och så.

52

Empowerment grundat sig på alla människors lika värde och på att det är kapabla att styra sina egna

liv. Detta förhållningssätt tycker jag att dessa hälsopedagoger har i sitt sätt att jobba. De menar att

det är individen själv som har svaret på sina frågor och att det är de själva som har makten att styra

sina liv. Det hälsopedagogiska arbetssätt som dessa hälsopedagoger har handlar om att stärka upp

individen på alla nivåer och denna stärkande process innefattar alla aspekter dvs. den fysiska,

psykiska, känslomässiga och mentala biten. Hälsopedagogerna själva har inte använt sig av begreppet

empowerment, men jag tycker att deras arbetssätt sker i enlighet med denna modell.

Det verkar som att de som haft egen erfarenhet av utbrändhet har haft denna typ av självkänsla och

inte prioriterat sig själva. De har presterat och presterat för att få bekräftelse från andra, men inte

upplevt att de fått något tillbaka. Detta har bidragit till att de blivit utbrända. Denna erfarenhet har

lärt dem något om fenomenet utbrändhet och om sig själva. Deta har lett till en ny typ av självinsikt.

Och att hantera stress och hur man kan hjälpa andra i samma situation. En typ av självterapi skulle

man kunna kalla det.

Med essensen menas enligt Husslers teori vissa nödvändiga egenskaper som måste finnas för att ett

fenomen ska vara just detta fenomen och inte något annat. Vi kan variera olika kännetecken av ett

fenomen till en viss grad men sedan upphör möjligheterna att variera. Det finns vissa

standardkriterier som måste gälla för att fenomenet ska vara det just detta feneomenet och inte

något annat. Dessa standardkriterier är enligt Hussler fenomenets väsen, eller som han också

benämner det, edios. Vilket altså är dessa gemensamma kännetecknet som gäller för just detta

fenomenet.

Essensen av respondenternas uppfattning av utbrändhet, dvs. när man har skalat av alla tänkbara

varianter av vad som utbrändheten kan vara, men som inte nödvändigtvis är ett gemensamt

kännetecken, så har jag kommit fram till att den gemensamma nämnaren dvs essensen som

framträder för dessa hälsopedagoger när det gäller utbrändhet är: att utbrändheten är en mental

och fysikt utmattning där individen fått slut på sina resurser både fysiskt och psykiskt. Jag skulle

också med andra ord vilja kalla utbrändheten för en överbelastning av nervsystemet.

När det gäller hur hälsopedagogerna erfarar riskfaktorerna har jag funnit ut att det framförallt är

personligheten som ligger till grund och ökar risken för att att drabbas av utbrändhet. Detta innebär

en låg självkänsla vilket gör att individen svårt att sätta gränser och att säga nej. Det är också

individer med kontrollbehov samt prestationskrav, dvs. En prestationsbaserad självkänsla. Dessa

typer av personlighetdrag kännetecknas av Typ A- personligheten. Denna typ av självkänsla har lett

till att individen inte klarat att säga nej och att prioritera. De klarar alltså inte av att fokusera sig vilket

leder till stress och obalans i tillvaron. En huvudessens när det gäller hur hälsopedagogerna erfarar

riskfaktorerna för att drabbas av utbrändhet är alltså brist på fokus och oförmåga till prioriteringar.

Essensen när det gäller förebyggande åtgärder mot utbrändhet är att hälsopedagogerna ger

individen information och kunskap och en kartläggning av individens livssituation. Detta ger

personen självinsikt och fungerar som en utgångspunkt för att återta struktur, fokus och prioritering i

deras liv. Essensen här är kan man alltså säga är kunskap och självinsikt.

De vägleder också individen till att förändra sitt tanke- och beteendemönster och införa sundare och

rationella tankar och levnadsvanor. Hälsopedagogerna stärker alltså upp individen och ger dem

empowerment vilket man kan säga är en essens när det gäller detta.

53

Essensen när det gäller behandling av utbrändhet är stöd, läkning och avslappning.

Detta är de gemensamma nämnare jag funnit från intervjupersonernas svar. Men de övriga

varianterna av uppfattningar när det gäller utbrändheten är egentligen olika varianter av samma

essens. På så sätt att dessa olika kännetecknen av utbrändheten, är ett resultat av den fysiska och

psykiska utmattningen som är en huvudessens i hälsopedagogernas sätt att beskriva utbrändheten.

För att komma fram till essensen måste man alltså bortse från tillfälliga egenskaper som föremålet i

fråga kan vara, utan komma fram till föremålets nödvändiga egenskaper för att vara just detta. Till

eksempel skulle jag kunna skapa en kategori där jag plockar ut ett enstaka citat från en

intervjuperson som säger att utbrändheten kan ta sig i uttryck som cellskräck. Detta skulle emellertid

då inte vara en huvudessens i respondenternas erfarande av utbrändhet då detta endast gäller ett

uttalande från en enskild hälsopedagog. Och är dessutom endast ett av flera eksempel på hur

utbrändheten kan ta sig i uttryck. Istället handlar det om att rikta in sig på det egenskaper som

föremålet måste ha för att vara en essens, eller som Husserl också benämner det, eidos, dvs. kärnan.

Då skulle jag vilja säga att det som är eidos i hälsopedagogernas erfarande av utbrändhet är en

överbelastning av nervsystemet. Detta kan ta sig i uttryck på flera olika vis, vilket jag gett eksempel

på i mina kategorier och i de citat jag hänvisat till, men de är olika varianter av denna essensen.

54

9. Diskussion och slutsats

Mitt syfte med den här undersökningen var att ta reda på hur hälsopedagoger ser på utbrändhet, hur

de arbetar med detta och även anledningen som ligger bakom. Jag tycker att jag har hittat ett par bra

och meningsfulla verktyg för hur man kan arbeta för att förebygga och behandla. Jag tror och hoppas

att min undersökning kan ge en ökad förståelse för vad utbrändhet handlar om och hur man på bästa

sätt kan handskas med människor som drabbats. En av intervjupersonerna gav mig tre nyckelord som

jag tror är bra när det gäller detta och det är stöd, kunskap och tid. Framförallt behöver dessa

människor tas på allvar. Vägen tillbaka är lång och därför krävs både tid och tålamod. Kunskap

behövs också för att ge dessa människor en chans att förstå sig själva, sin situation och att sätta ord

på orsak och verkan.

Det finns mycket man kan göra i förebyggande syfte. Det handlar om att stärka upp människor på alla

plan dvs. att se ur ett helhetsperspektiv och att arbeta utifrån det. Att ta hänsyn till både de fysiska,

psykiska, mentala och emotionella aspekterna av en människa. Riskfaktorerna för att hamna i en

utbrändhet är en kombination av yttre och inre faktorer. Det som leder dit är stress. Därför ska man

arbeta både ut miljösynpunkt och med individen för att motverka stress.

Tre av de hälsopedagoger jag intervjuade har berättat att de själva varit utbrända. Vad jag märkte

med dessa två intervjuer var att jag fick en mycket rik beskrivning av vad stress utbrändhet handlar

om. Jag kunde tycka mig se en mycket stark insikt hos dessa två människor, som jag tyckte skilde sig

från de andra intervjuerna. Därför skulle jag vilja säga av den här undersökningen att döma, att

människor som själva har varit utbrända har en mycket god förutsättning för att jobba med

människor som är på väg att hamna i, eller har drabbats av utbrändhet.

Trots att definitionen inte finns som ett medicinskt begrepp så har alla intervjupersoner definierat

begreppet likvärdigt, nämligen som ett tillstånd där individen fått slut på sina resurser som följd av

stress som pågått under en lång tid utan tid för återhämtning. De menar att det är ett tillstånd som

är värt att ta på allvar och att de människor som drabbats är värda allt det stöd som de kan få. Trots

att definitionen inte finns dokumenterad så är tillståndet verkligt för den som är drabbad och för de

människor som kommer i kontakt med dem. Att neka dessa människor sjukskrivning eller stöd vore

ett slöseri med mänskliga resurser på lång sikt, både i arbetslivet men även för de människor som

står den drabbade nära som vänner och familj menar jag.

Hur man ser på utbrändhet och vad som leder dit bör styra hur man arbetar med detta i både

förebyggande och behandlande syfte. Respondenterna liksom litteraturen menar att det som leder

till utbrändhet är en interaktion mellan yttre och inre faktorer. Främst har det dock betonat

personligheten, självkänslan och de höga kraven på sig själv som den främsta riskfaktorn när det

gäller utbrändhet. Detta menar jag är också en logisk förklaring på varför de arbetar som de gör.

Hälsoprofilbedömningarna, coachingsamtalen och även gruppverksamheterna är främst

individbaserade och går ut på att hjälpa individen att hantera sin egen stress och sänka på sina

prestationskrav.

Masclach och Leiter (2001) talar främst om riskfaktorn för utbrändhet som relaterad till

omständigheterna och situationen i arbetslivet. De poängterar främst de yttre faktorerna.

55

Costenius och Lindqvist (2006) talar om att man som hälsovägledare eller hälsopedagog kan arbeta

med stress på en politiskt- ekonomiskt- kulturell nivå samt organisations- grupp och individnivå, och

bör arbeta med åtgärder mot stress på alla nivåer.

Min uppfattning precis som intervjupersonerna och litteraturen, är att vad som leder till utbrändhet

är en interaktion mellan individuella och yttre omständigheter, då jag anser att individ och samhälle

alltid är en interaktion och individen påverkas av samhället och tvärtom. Bl.a. Perski (2002) menar att

den prestationsbaserade självkänslan är något som grundas redan i barndomen. Jag tror även att vi i

vuxen ålder påverkas av de ideal som finns i vårt samhälle. Precis som Krauklis och Schenström

(2001) talar om så präglas vårt samhälle idag av föränderlighet, och det ställs höga krav på flexibilitet,

ständig kompetensutveckling osv. Detta tror jag till viss del skapar de ideal och höga krav som

människor ställer på sig själva. Har man dock grundat en grundkärlek eller grundsjälvkänsla under

barndomen kan det vara lättare att stå emot dessa tryck som vårt samhälle kan skapa.

Följande liknelse kommer ursprungligen från en föreläsning om preventivt folkhälsoarbete i samband

med en praktik på landstinget i Värmland då jag gick folkhälsovetenskap. En förklaring till varför jag

anser det viktigt att arbeta förebyggande mot stress och stressrelaterade sjukdomar som

komplement till att enbart ta hand om och arbeta med de enskilda individerna, så skulle man kunna

tänka sig ett badkar där det rinner vatten från kranen. Istället för att torka upp det rinnande vattnet

från golvet medan vattnet fortfarande rinner, så vore det mer effektivt att täppa till kranen.

Synen på kunskap hur saker och ting hänger ihop som exempelvis materialismen och biologi utgör en

viktig del av vetenskapen, exempelvis för att skapa mediciner osv. Men vi behöver även en annan

kunskap som tar reda på bakomliggande orsaker och en kunskap som kan skänka mening. Jag menar

att om vi bara ser till materialismen är det mycket lätt att säga att endast biologi och gener är orsaker

till varför saker och ting ser ut som de gör. Denna syn tror jag är en bidragande orsak till varför

exempelvis maktstrukturer kan fortgå. Om vi går utöver denna syn och försöker hitta samband,

strukturer och bakomliggande orsaker och det som kan skänka mening, kan vi utveckla och förändra

strukturer. Jag ser detta som ett annat uttryck för hopp och en tro på att saker och ting går att

förändra. Jag menar att detta får vi aldrig sluta med, eftersom detta hopp driver vår utveckling och

vårt samhälle framåt.

Den prestationsbaserade självkänslan har visat sig vara en betydande orsak till det som leder till

utbrändhet. Intressant vore om man tog reda på var denna typ av självkänsla kommer ifrån och

varför den tycks fått ett sådant fotfäste i vårt nuvarande samhälle. Då utbrändhet kommit att bli en

så stor samhällssjukdom som den är idag, så kan jag liksom den forskning som finns se ett tydligt

samband med hur vårt nuvarande samhälle ser ut. Utbrändhet har även visat sig vara knutet till kön.

För att göra en koppling till genusaspekten så är det flest kvinnor som drabbas. Har detta till viss del

att göra med empowerment? Hur stor grad av empowerment har kvinnor i förhållande till män? Har

kvinnors livssituation något att göra med hur de mår och varför de lättare tycks drabbas av

stressrelaterade sjukdomar? Har även kvinnor i större utsträckning en prestationsbaserad

självkänsla? Jag menar att detta har att göra med hur vårt kvinnoideal ser ut, och att det finns andra

förväntningar på kvinnor än män i vårt samhälle. Jag menar också att det ställs större krav på kvinnor

där de förväntas vara framgångsrika både som mammor och i karriären, samt även se bra ut och vara

till lags. Om kvinnor kunde påverka sin situation i större grad än i nuläget så tror jag att vi kunde

sänka stressen för kvinnor. Om de även fanns andra ideal och förväntningar på kvinnor så funnes

56

större förutsättningar för kvinnors hälsa. Kan samhället tjäna på att genusordningen ändras? Mitt

svar, ja. Jag tror inte på att en hälsosam och stark relation människor eller grupper emellan kan vila

på ett beroende- eller maktförhållande vilket genusforskningen hävdar att samhället är uppbyggt på

när det gäller kön. Jag tror att en god relation uppstår mellan två starka och självständiga parter,

d.v.s. i andra termer en ”vinna, vinna” situation. Förbättras kvinnors villkor tror jag med andra ord

även att graden av stressrelaterade sjukdomar skulle sänkas. Min slutsats är också att

hälsopedagogerna därför fyller en viktigt funktion och är betydelsefulla för de personer som drabbats

av utbrändhet.

57

10. Källförteckning

Almén Niclas (2007) Stress och utmattningsproblem- kognitiva och beteendeterapeutiska metod

Antonovsky Aaron (1987) Hälsans mysterium Stockholm: Natur och kultur

Bengtsson, Jan Med livsvärlden som grund (1999) Studentlitteratur

Bjurwill Christer Fenomenologi (1996) Studentlitteratur

Cohen Louis, Manion Lawrence, Morrison Keith (2001) Research Methods in Education Routledge

falmer

Dalen Monica (2004) Intervju som forskningsmetode Universitetsförlaget

Ekstam Kjell, Löfqvist Arne (2001) Utbränning och mental utmattning. Malmö Liber Ekonomi

Granberg Otto, Ohlsson Jon (2002) Från lärandets loopar till lärande organisationer. Lund:

studentlitteratur

Kostenius Caterine, Lindqvist Anna- Karin (2006) Hälsovägledning- från tanke till ord och handling.

Studentlitteratur AB

Krauklis Martin, Schenström Ola (2002) Utbrändhet- den nya folksjukdomen. Larssons förlag

Kvale Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: studentlitteratur

Maslach Kristina, Leiter (2001) Sanningen om utbrändhet. Stockholm NoK

O `Connor Joseph, Mc Dermott Ian (1997) System Thinkin. Thorsons publishers

Ohlsson Liselotte (2002) hälsopedagogik. Stockholm: Liber AB

Perski Alexander (2002) Ur balans- om stress utbrändhet och vägar tillbaka till ett balanserat liv.

Stockholm Bonnier fakta

Rydqvist Lars- Göran, Winroth Jan (2004) Idrott, friskvård, hälsa och hälsopromotion. SISU

idrottsböcker: Malmö

Starrin Bengt, Svensson Per- Gunnar (1994) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:

Studentlitteratur

Internetkällor

Socialstyrelsen (2007) Hämtad 2007-01, från www.socialstyrelsen.se

Statens folkhälsoinstitut (2007) Hämtad 2007-01, från www.fhi.se

Kommunal vuxenutbildning Gotland http://www.filosofi.gotland.se/husserl.htm

58