maria björkqvist barn o ungd klin usö maria.bjorkqvist ... · pdf file• typisk...
TRANSCRIPT
Ska barn ha andra antibiotika än vuxna?
Mellansvenskt läkemedelsforum, Västerås feb 2010
Maria Björkqvist Barn o ungd klin USÖ
Dagis- förskolebarn > 6 mån
Ska barn ha andra antibiotika än vuxna?
Nej, – men kanske på annat sättAnnan ekologisk miljö
•Snuvålder•Dagis (handsprit, gruppstorlek m.m)
Andra indikationer•Pneumoni•UVI
Andra doseringar•Dåligt underlag kinetik/dynamik•Variabel resorption
Andra beredningar•Smalt utbud!
Andra biverkningar •Tål trim-sulfa bra •Ej tetracykliner < 8 år•Ciproxin? Selexid?
”Nu har hon feber igen. – Det måste vara något fel”
Immunförsvaret – minikurs I(II)
• Medfött (innate)– Första linjens
försvar• Fysiska barriärer;
huden, slemhinnor, magsaft
• Lösliga faktorer; komplement, CRP, antimikrobiella peptider
• fagocyter; granulocyter och makrofager
• inflammation
Immunförsvaret – minikurs I(II)
• Medfött (innate)– Första linjens
försvar• Fysiska barriärer;
huden, slemhinnor, magsaft
• Lösliga faktorer; komplement, CRP, antimikrobiella peptider
• fagocyter; granulocyter och makrofager
• inflammation
• Adaptivt– Andra linjens försvar
• lymfocyter– hög specificitet – Minne (T-
lymfocyter)– klonal
selektion/expansio n (B-lymfocyter)
Interaktion
Immunglobuliner i olika åldrar- % av vuxennivåer
0
2040
6080
100120
140160
Nyfödd6 mån1 år 2 år 8 år 16 årvuxen
IgAIgMIgG
Hong et al Clin Immunobiol 1976
Varför ”snuvålder” 1-3 år?
Flera faktorer:• Låga nivåer av IgG, IgM och IgA• Specifikt dålig förmåga svara på
polysacharid-antigen (hem infl, pne)• Cellförmedlat försvar - ?• m.m• Atopiker, föräldrar-rökning, Dagis
Rejäl feber var 3:e vecka under ”säsong”Luftvägsinfekterad 40% av årets dagar
Genomsnitt småbarnsgrupp
Pneumoni?
Pneumoni hos barn – Incidens, I-land
• < 5 års ålder: 36-40 episoder/1000 barn o år• > 5 års ålder: 11-16 episoder/1000 barn o år
Murphy et al –81. Jokinen et al –93, öppenvård
Antibiotika eller inte?
Etiologi pneumoniVuxna: Pneumokocker 40-60%
Mykoplasma 10-40%Virus 5-10%Chlamydophila pneumoniae 1-10%
Etiologi pneumoniVuxna: Pneumokocker 40-60%
Mykoplasma 10-40%Virus 5-10%Chlamydophila pneumoniae 1-10%
Barn < 2 år: Virus dominerar ffa RS20-25% bakteriella. Pne o okapslad hem infl lika.Mykoplasma ovanlig.
Barn > 6 år: Mykoplasma dominerarTWAR ovanlig under 10 års ålder
Etiologi pneumoniVuxna: Pneumokocker 40-60%
Mykoplasma 10-40%Virus 5-10%Chlamydophila pneumoniae 1-10%
Barn < 2 år: Virus dominerar ffa RS20-25% bakteriella. Pne o okapslad hem infl lika.Mykoplasma ovanlig.
Barn > 6 år: Mykoplasma dominerar”TWAR” ovanlig under 10 års ålder
Infektion – Javisst!
0
20
40
60
80
100
120
pne hem infl morax mykopl pne RS Övr virus Totalt
2517
157
31
3 5
14
25
6 6
17
32
10
17
1
105
4749
0-4 år
5-9 år
10-14 år
Etiologi pneumoni öppenvård Heiskanen-Kosma et al Pediatr Infect Dis J 1998;17:986-91
Mönstrad del = blandad infektion
Etiologi?
• Obstruktiv bronkit – ”alltid ”virus• Ålder < 2år, smygande insjuknande,
rinnsnuva talar för virus• CRP > 50mg/ml talar för bakteriell genes• Riktigt höga CRP o kraftig leukocytos stödjer
pneumokockmisstanke• Skolbarn, ej riktigt svårt sjuka: Mykoplasma
Bakteriell pneumoni• Typisk ”bronkopneumoni”; ej bakteremisk• 6 mån – 2 år: Bleka, gruntande,
näsvingespel, tachypné ”Dörr-diagnos”• Magont• Kräkningar, ev lätt nackstyv• Lätt dehydrerade
Klinik – Bakteriell småbarns-pneumoni
Klinik – Bakteriell småbarns-pneumoni
Bakteriell pneumoni• Typisk ”bronkopneumoni”; ej bakteremisk• 6 mån – 2 år: Bleka, gruntande,
näsvingespel, tachypné ”Dörr-diagnos”• Magont• Kräkningar, ev lätt nackstyv• Lätt dehydrerade
Auskultation ”värdelös” för diagnos!
Tänk om det är RS!
Epidemiologi, RS
• 50% får RS under första levnadsåret• 100% haft RS vid 3 års ålder• Hög frekvens re-infektion
• Vanligaste orsaken till pneumoni < 2 års ålder
• Vanligaste orsaken till sjukhusvård < 1 års ålder i USA
» A. Mejias J Ped Inf Dis 2005;24(11):S189
Respiratory syncytial virus - RS
Syncytium = sammanslaget
Riskpatienter för allvarlig RS
• Prematurfödda, särskilt om lungsjukdom (Bronkopulmonell dysplasi = BPD) o ffa första infektionssäsongen
• Fullgångna spädbarn ffa < 6-8 v ålder
Resistensläge 2008Pneumkocker
luftvägsodlingar 2008(alla)
Sverigeandel R (c:a3000 isolat)
Örebroandel R (c:a100 isolat)
Penicillin (I+R) 6.1% 2.5%
Erytromycin 5.9% 2.5%
Trim-sulfa 9.2% 5.5%
Tetracyklin 5.8% 5.5%
Källa: Resnet + Klin Mikrobiol klin USÖ
Cellvägg, Grampositiv bakterie
Kapsel
Peptidoglykan
Cytoplasma-membran
STRAMA-sjukhus ÖLL
Fosfolipid - strukturella
- enzymatiska
Proteiner:
Två viktiga resistensmekanismer
a) Förändring i penicillinbindande proteiner –
• MRSA,
• pne med nedsatt pc- känslighet,
• H. infl kromosomal resistens
V
V
Mpc
pc
Två viktiga resistensmekanismerb)Enzymer som bryter ned antibiotika. Viktigast: β- laktamaser -
ex. S. aureus, H. infl
Specialfall: ESBL = extended spectrum betalactamases,
ger multiresistens, plasmidbunden, kan ”smitta” mellan tarmbakterier ex: enterobacter, klebsiella
V
V
Mpc
pc
O
N
N
Resistensläge 2008Hem. infl,
luftvägsodlingar 2008 (alla)
Sverigeandel R (c:a 3000 isolat)
Örebroandel R (c:a100 isolat)
β-laktamas-producerande 20.2% 19.3%
Kromosomal resistensβ-laktamer
3.7% 1.0%
Trim-sulfa 20.3% 18%
Tetracyklin 0% 0%
Källa: Resnet + Klin Mikrobiol klin USÖ
Resistensutveckling H. infl i Sverige
0%
5%
10%
15%
20%
25%
2006 2008
År
Ande
l res
iste
nta
isol
at (%
)
Betalaktamas-posTrim-sulfa RKromosomal R
Källa: Resnet + Klin Mikrobiol klin USÖ
Antibiotikaval Pneumoni
• < 2 år: Amoxicillin alt Spektramox om behandlingssvikt
» Trim-sulfa» Zinnat
• Äldre barn: PcV» Erytromycin» Cefadroxil (Cefamox)» Klindamycin (Dalacin)
• Skolbarn, ej svårt sjuka: Erytromycin» Doxycyklin
Resistensläge 2008E-coli urinodlingar
2008Örebro, barn% R (139 isolat)
Örebro, alla% R (256 isolat)
Trimetoprim 34 % 23 %
Nitrofurantoin 3 % 0.7 %
Cefotaxime 0.8 % 3 %
Kinoloner 7 % 6 %
Källa: Klin Mikrobiol klin USÖ
Dosering?
• Resorption/metabolisering/utsöndring, T½• Tidsberoende eller koncentrationsberoende
avdödning• Proteinbundet eller fritt?• Serumnivå ej = infektionshärd
Konc
Tim
MIC
Tid>MIC
PK/PD parametrar
Cmax/MICAUC/MICTid>MIC
Cmax
Tidsberoende, långsam avdödning:
• ßß-laktam-ab
• vancomycin, teicoplanin
• erytromycin, klindamycin
Koncentrationsberoende avdödning:
• kinoloner
• aminoglykosider
Tidsberoende, långsam avdödning:ß-laktam-aberytromycin, klindamycin
Koncentrationsberoende avdödning:aminoglykosidervancomycintetracyklinerkinoloner
Konc
Tim
MIC
Tid>MIC
PK/PD parametrar
Cmax/MICAUC/MICTid>MIC
Dosering ß-laktamer
• T >MIC bör täcka minst 50% av doseringsintervallet
• Ofta kort T ½ (30-90 min)• Utsöndras ofta via urinen
MIC
Dosering ß-laktamer
• T >MIC bör täcka minst 40- 50% av doseringsintervallet
• Ofta kort T ½ (30-90 min)• Utsöndras ofta via urinen
MIC
Bolme et al Acta Pediatr Scand 1976;65:253-256
Kåvepenin 25 mg/kg
Dosering ß-laktamer
• T >MIC bör täcka minst 40- 50% av doseringsintervallet
• Ofta kort T ½ (30-90 min)• Utsöndras ofta via urinen
Bolme et al Acta Pediatr Scand 1976;65:253-256
Kåvepenin 25 mg/kg
Pne
S
MIC 0.03 mg/L
Dosering ß-laktamer
• T >MIC bör täcka minst 40- 50% av doseringsintervallet
• Ofta kort T ½ (30-90 min)• Utsöndras ofta via urinen
Bolme et al Acta Pediatr Scand 1976;65:253-256
Kåvepenin 25 mg/kg
Pne nedsatt
MIC 0,5 mg/L
Dosering ß-laktamer
• T >MIC bör täcka minst 40- 50% av doseringsintervallet
• Ofta kort T ½ (30-90 min)• Utsöndras ofta via urinen
Bolme et al Acta Pediatr Scand 1976;65:253-256
Kåvepenin 25 mg/kg
Pne
R
MIC 2,0 mg/L
Hur tätt ska penicilliner doseras?
T >MIC bör täcka 50% av doseringsintervallet
Spelar roll?
Tid över MIC i relation till nästa dos
pMIC (mg/L) Dos Medelv Range
0,5 25 mg/kg x 215 mg/kg x 3
75,5 %88,7 %
40,3 – 10057,2 - 100 0,057
1,0 25 mg/kg x 215 mg/kg x 3
65,1%78,9 %
36,8 – 100%49,2 – 100% 0,009
2,0 25 mg/kg x 215 mg/kg x 3
50,7 %62,2%
11,7 – 100%13,0 – 100% 0,06
Tid över MIC (serum) av p.o. amoxicillin till småbarn med pneumoni (median 13 mån, n = 30+30)
Fonesca et al Antimicrob Agents Chemother. 2003;47:997-1001
Hur relevant är serum-koncentrationen?
• Proteinbindning ß-laktamer:» Hög» Varierar med ålder
Hur relevant är serum-koncentrationen?
• Proteinbindning ß-laktamer: » Hög» Varierar med ålder
• Småbarn ofta svåråtkomligt infektionsfokus
» Bronsekret» Mellanöra» Sällan bakteremi
d 2 d 3 d 4
2 mg/L
1 mg/L
0,5 mg/L
Serum
Mellanöra
Ingvarsson et al Ann Otol Rhinol Laryngol Suppl 1980;89:275 - 257
d 5
PcV 25 mg/kg toppkonc (6 mån – 10 år n = 61)
Complience?
Uppdaterade rekommendationer från RAF ang perorala pc (maxdos = vuxen)
• Alltid tre-dos vid allvarliga infektioner, t.ex. erysipelas och pneumokockpneumoni
• Tonsillit (grp A streptokock) pcV 12.5 mg/kg x 3
• Pneumoni pcV 20 mg/kg x 3 7 dgr alt amoxicillin
• Otit 25 mg/kg x 3 (åtminstone så länge barnet är hemma från dagis etc) 5 dgr
• för isoxazolylpenicillinerna (dicloxacillin/flukloxacillin) rekommenderas alltid dos motsv 1 g x 3
RAF = referensgruppen för antibiotikafrågor
Cefadroxil alt Spektramox vid staf. infektion hos små barn/Mari
Konc
Tim
MIC
Cmax
AUC= Ytanunder konc.kurvan
PK/PD parametrar
Cmax/MICAUC/MICTid>MIC
Tid>MIC
Tids- eller koncentrationsberoende avdödning?
Tidsberoende, långsam avdödning:ß-laktam-aberytromycin, klindamycin
Koncentrationsberoende avdödning:aminoglykosidervancomycintetracyklinerkinoloner
Urinvägsinfektioner hos barn
I vågskålen vid UVI hos barn
Missa inte
pyelonefrit
– Risk för skada på växande
njure
Undvik över-diagnostik!
Omfattande uppföljning vid pyelonefrit!
Ospecifik uretrit vanligALLTID
Urinodling (två om småbarn)
Nivåbestämning
Kritisk bedömning av odlingsfynd –signifikans?
Nivådiagnostik
Hög UVI
Feber
CRP
Ev
kräkningar
Nedre UVI
Sveda -
trängningar
Ej feber/CRP
ABU
Asymptomatisk
bakteriuri
Symptom –
pyelonefrit
• Alltid feber (undantag: Spädbarn!)• Ofta kräkningar• Sällan/aldrig trängningar/sveda • ”Aldrig” dunköm• ”Alltid” CRP-stegring efter 12-24 tim
Vanliga symptom som ofta misstolkas som UVI
• Mikroskopisk hematuri o leukocyturi vid feber
• Sveda hos småflickor – Uretrit, stjärtsnuva• Småskvättande eller enures• Balanit hos småkillar• Magont• Springmask
Diagnostik
• Urinsticka• Temp• CRP• Inspektera genitalia! – Vaginit? Fimosis?• Skicka odling!
UVI < 3 års ålder –
samråd barnläkare
• Svårt få korrekta prov – flera påsprov eller blåspunktat
• Risk njurskada om felbehandlad pyelonefrit• Hög andel anatomiska avvikelser(35%)
1.5% av alla barn har UVI före två års ålder
Urinodling Barn
• Urinpåse byts efter 2 tim• Signifikant växt = 104-105 renkultur • Signifikant patogen: E-coli, enterokock,
klebsiella, GBS
• Spädbarn: även S aureus (hematogen spridning), GBS
• Signalerar urinvägsmissbildning: Konstig patogen t.ex pseudomonas
Behandlingsindikation
• Pyelonefrit:• Hög feber + CRP + patologisk urinsticka (pos nitrit
o/el leukocyturi).
Rådgör gärna med barnjouren
• Cystit:• Typiska symptom och pos nitrit o/el leukocyturi.
Resistensläge 2008E-coli urinodlingar
2008Örebro, barn% R (139 isolat)
Örebro, alla% R (256 isolat)
Trimetoprim 34 % 23 %
Nitrofurantoin 3 % 0.7 %
Cefotaxime 0.8 % 3 %
Kinoloner 7 % 6 %
Källa: Klin Mikrobiol klin USÖ
Behandling• Pyelonefrit:
1:a hand: Cedax (ej enterokock)2:a hand:Eusaprim + överväg aminoglykosid-stöt;
gentamicin (Garamycin) 5 mg/kg x 1, tobramycin (Nebcina) 8 mg/kg x 1
3:e hand: Ciproxin 10-15 mg/kg x 2Behandlingstid 10 dgr
• Cystit:Furadantin eller Trimetoprim i FASS-dos> 5 år även SelexidBehandlingstid 5 dgr
Ej korttidsbeh på barn (Keren et al Pediatrics 2002;109(5):e70
”Upprepad UVI”
Verifiera infektioner
Kissråd + behandla evobstipation
Remiss barnklin om detta ej hjälper
Barn o antibiotika - biverkningar
Min erfarenhet:• Mindre tarmbekymmer jfrt vuxna
– Clostr diff tveksamt patogen < 2 års ålder
• Urticaria är ofta infektionsutlöst• Exantem ofta kombination virus +
antibiotika• Blöjdermatit
Sakata H et al Antimicrobiol Agents Chemother 1986;29:225-229
Snabb restitution av tarmflora efter p.o antibiotika (10 mån – 12 år n = 44)
… men störd gramnegativ flora
Spridning av resistensmekanismer
KromosomPlasmidTransposon
A. Klonal spridning
B. Plasmidöverföring
D. Resistensgenfrån plasmid till kromosom
C. Spridning av plasmid ochtransposon
STRAMA-sjukhus ÖLL
Ska barn ha andra antibiotika än vuxna?
Mellansvenskt läkemedelsforum, Västerås feb 2010
Maria Björkqvist Barn o ungd klin USÖ
Ja, – på rätt sättVårda ekologin
•Tarmflora•Dagis (handsprit, gruppstorlek m.m)
Rätt indikationer •Pneumoni•UVI
Rätt doseringar•Täta dosintervall β
-laktam (pc alltid x 3)
•Betänk resorption o penetrans•Aminoglykosid x 1
Rätt beredningar•Tabl tidigare än man tror
Rätt tolkning av ev biverkningar•Tål trim-sulfa bra•Tetracykliner OK > 8 år•Infektionsutlösta hudreaktioner
Ska barn ha andra antibiotika än vuxna?
Barn ska ha samma tillgång till adekvat antibiotikabehandling som
vuxna!