1

Malmö högskola Lärarutbildningen

Svenska i ett mångkulturellt

samhälle

Examensarbete 10 poäng

Några lärares attityd till informations- och kommunikationsteknik

Some Teachers' Attitudes to information- and communication technology

Simone Hansson

Lärarexamen 140 poäng Handledare: Ange handledare

Svenska i ett mångkulturellt samhälle

Vårterminen 2007

Examinator: Jan Nilsson

Handledare: Kent Adelmann

2

3

Sammandrag

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka några lärares attityder till

Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) samt vad som ligger bakom dessa. Jag

har använt mig av en kvalitativ och en kvantitativ forskningsmetod såsom kvalitativa

intervjuer och kvantitativa enkäter. Fem lärare har intervjuats och fem lärare har svarat

på enkäten. Av mitt resultat framgick det att ingen av lärarna hade en renodlad positiv

eller negativ attityd till begreppet. Lärarnas definitioner av begreppet varierade samt

vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram. Jag har dragit slutsatsen att det som ligger

bakom lärares attityd till IKT är hur denna definierar begreppet, skolans tillgång till

IKT, Lpo94, lärarens tidigare erfarenheter av IKT, lärarens kompetens, lärarens intresse

och lärarens kunskapssyn och önskad lärmiljö. Efter intervjuerna kunde jag även dra

slutsatsen att en lärare med positiv attityd till IKT inte behöver arbeta mer med IKT än

läraren som har en mindre positiv attityd samt att tillgången är den mest avgörande

faktorn till hur IKT används i undervisningen.

Sökord: Dator, IKT, lärarattityder

4

Ett varmt tack till mina informanter för att ni ställde upp på

intervjuer och bidrog till att göra det här examensarbetet möjligt!

Ett hjärtligt tack till min familj som har stöttat mig under arbetets

gång och hjälpt mig hålla gnistan vid liv!

5

Innehållsförteckning

1 Inledning 8

1.1 Förkortningar och begreppsförklaringar 9

2 Syfte och frågeställningar 9

3 Litteraturgenomgång 9

3.1 Datorsatsningar 9

3.2 Forskning 10

3.2.1 Kunskapsöversikt baserad på forskning 11

3.3 Läroplanen för grundskolan, förskolaklassen och

fritidshemmet 2011 samt Lpo94 12

3.4 Lärmiljöer 13

3.5 Faktorer som påverkar attityd och användande 15

3.5.1 Tillgång till IKT 17

4 Metod 18

4.1 Vetenskapliga metoder 18

4.2 Datainsamlingsmetoder 18

4.3 Forskningsetiska principer 19

4.4 Urval 19

4.5 Procedur 20

4.5.1 Intervju 20

4.5.2 Enkät 20

4.6 Databearbetning 20

5 Resultat och analys 21

5.1 Bakgrund, utbildning och fortbildning enligt intervjuerna 22

5.2 Användandet av IKT privat enligt intervjuerna 24

5.3 Enkätresultat av användandet privat 25

5.4 Användandet av IKT under övrigt arbete enligt intervjuerna 25

5.5 Enkätresultat av användandet under övrigt arbete 25

5.6 Användandet av IKT i undervisning enligt intervjuerna 26

5.7 Enkätresultat av användandet i undervisning 29

5.8 Tillgång, ekonomi och tekniska problem enligt intervjuerna 29

5.9 Svenskaämnet blir mer populärt enligt intervjuerna 29

6

6 Diskussion och slutsats 30

6.1 I vilken utsträckning säger sig lärarna använda IKT i skolan och

på fritiden och vilka faktorer påverkar och har påverkat lärarnas

attityd? 30

6.2 Vad har lärarna för attityd till IKT? 34

6.3 Avslutande reflektion 34

6.4 Fortsatt forskning 35

Litteraturlista

Bilagor

1 Datorsatsningar

2 Intervjuguide

3 Missiv

4 Resultat enkät, 5 intervjuade informanter

7

8

1 Inledning

Vi lever i ett samhälle som präglas av informations- och kommunikationsteknik (IKT). I

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet

Lpo94, står följande skrivet under mål att uppnå i grundskolan på sidan 10;

Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola

kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande

För detta krävs att lärarna har kompetens och tillgång till IKT. Men räcker det med

kompetens och tillgång för att IKT ska användas i skolan? Under min lärarutbildning

har jag observerat att användande av IKT varierar kraftigt från klass till klass på min

partnerskola. Ledningen på skolan har satsat på en ny hemsida och har anställt en

ansvarig IT-tekniker. Alla lärare på skolan har i stort sett samma ekonomiska

förutsättningar och samma tillgång till IKT, men trots det varierar alltså användandet.

Utbildning och fortbildning varierar dock mellan lärarna. En del lärare har tagit

”datorkörkort” för några år sedan, men det innebar inte någon ökad användning av IKT

i undervisningen, enligt dem själva. En lärare har inte någon utbildning inom IKT, men

privat har han ett genuint intresse för foto och film. Med detta som inkörsport använde

han sig av IKT i undervisningen. Lärarens positiva privata attityd till tekniken, ökade

alltså användningen av IKT i hans undervisning. Med den vetskapen fick jag idén om

att göra en studie om lärares attityd till IKT och deras användande av IKT, både i skolan

och privat. Anledningen till att jag vill undersöka det privata användandet är för att se

om det påverkar användandet i skolan. När undersökningen genomfördes följde alla

informanterna Lpo94.

I min attitydundersökning kommer jag att utgå ifrån lärare som undervisar i svenska,

då mitt huvudämne är Svenska i ett mångkulturellt samhälle. Under min lärarutbildning

har jag fått god insikt i många av informations- och kommunikationsteknikens möjliga

arbetsområden, som dokumentation, foto, film, ordbehandling, bildbehandling osv. Jag

har också blivit medveten om att det även finns nackdelar när man arbetar med IKT,

som tillexempel tillgång till IKT, tidsåtgång för förberedelser, tidsåtgång när något går

fel eller om man upplever teknikstress.

9

1.1 Förkortningar och begreppsförklaringar

IT - Informationsteknik

IKT – Informations och Kommunikationsteknik

Med IKT och tekniska hjälpmedel menar jag datorer, skrivare, Internet, scanners,

digitala kameror, digitala videokameror, video- och TV-apparater, DVD-spelare,

mediaprojektorer, bildprojektorer och kopiatorer.

2 Syfte och frågeställningar

Syftet med mitt arbete är att undersöka vad några lärare har för attityd till IKT i skolan

och på fritiden.

Mina frågeställningar är:

Vad har lärarna för attityd till IKT?

Vilka faktorer påverkar och har påverkat lärarnas attityd?

I vilken utsträckning säger sig lärarna använda IKT i skolan och på fritiden?

3 Litteraturgenomgång

3.1 Datorsatsningar

Gunnilla Jedeskog arbetar vid Linköpings universitet och har sedan sin första

avhandling (1986) forskat om skolan och datorer. Gunilla Jedeskog (1998) menar att det

genom åren har funnits olika vägar att introducera datorer i skolan. Sedan 1970-talet har

ett antal dokument med målsättningar för den dator/IT-stödda undervisningen avlöst

varandra, allt intensivare under senare år. Sedan början av 80-talet har staten gjort några

större satsningar för att underlätta introduktionen av datorer i undervisningen t ex

genom att i Lgr 80 införa datalära. Man har även satsat på projekt som ”Datorn i

skolan” – DIS, ”Datalära i grundskolan”, ”Datorn och skolan” – DOS, ”IT-

kommissionen”, ”Stiftelsen för kunskap och kompetens” och ”IT i Skolan”. För

närmare information se bilaga 1.

Jedeskog (1998) anser att tankar på att utnyttja teknikens möjligheter i skolans

undervisning inte är någon ny företeelse som uppkommit under 90-talet. Redan i början

av seklet fanns förväntningar på dåtidens teknik och dess möjligheter att revolutionera

undervisningen. Under 60-talet väcktes intresset för den så kallade

undervisningsteknologin vilken förespeglade förbättrad undervisning med hjälp av

teknisk utrustning och självinstruerande undervisningsmaterial. Den teknikoptimism

10

som kan sägas ha präglat denna tid satte spår i skolan i form av bland annat

undervisningsmaskiner och språklaborationer. Förebilderna hämtades, liksom i slutet av

90-talet, från näringslivet. Stora förhoppningar knöts till undervisningsteknologin som

förväntades ge både ekonomiska och pedagogiska vinster. Förhoppningarna infriades

inte och under 70-talet försköts intresset från tekniken till pedagogik där dialogen

mellan människor betonades.

3.2 Forskning

Anne Marie Folkessons arbetar vid Linnéuniversitetet och hennes forskning är riktad

dels mot yngre barns språkutveckling i allmänhet och mer specifikt i samband med

datoranvändning. Folkesson har i sin avhandling ”Datorn i det dialogiska klassrummet”

försökt skapa förståelse för varför förhållningssättet är viktigare än datorn i sig. Enligt

Folkesson (2004) har fenomenet ”Datorn i skolan” föranlett åtskilliga studier i syfte att

undersöka datorns eventuella effekter och möjligheter till skolutveckling och hon

hänvisar till Riis m.fl., 1991; Jedeskog, 1994; Pedersen, 1998; Skolverket, 1998a;

Skolverket, 1999; Riis m.fl., 2000. Mikael Alexandersson, Jonas Linderoth och Rigmor

Lindö arbetar vid Göteborgs universitet och har skrivit fyra böcker tillsammans om

forskning kring skola och datorer. Alexandersson m.fl., (2000) anser att IKT erbjuder

möjligheter till lärande, är lustfyllt, kreativt, erbjuder rum för samspel och kan bidra till

skolans utveckling. De anser även att eleverna påverkas starkt av lärarens hållning till

IKT.

Gunnel Colnerud är docent i pedagogik och forskar bl.a. om läraryrket och dess

moraliska dimensioner. Lars Naeslund har skrivit ”Att organisera pedagogisk frihet.

Fallstudie av självständigt arbete med datorstöd vid en grundskola” (2001).

Linköpingsforskarna (Colnerud, 1999; Jedeskog, 2001, och Naeslund, 2001) tycks

betydligt mer negativa till datorns möjligheter än övriga. Samtliga har studerat datorn i

en verklig miljö och har intresserat sig för förändrade roller bland lärare och elever.

Detta skiljer sig framför allt från studien från Göteborg (Alexandersson m.fl., 2000).

Här har forskarna ett mer experimentellt upplägg och ställt andra frågor. Man anar ett

annat perspektiv och en annan grundsyn. De framhåller nämligen att IKT tillhör barnens

kultur och att det är barnens rättigheter att tillägna sig denna kompetens. Dessutom

anser de att det krävs medvetna vuxna som kan skapa utvecklande sammanhang.

Alexanderssons (2000) rapport har tydligare fokus på barn och lärande än de övriga.

Inställningen till olika lärmiljöer, ger ytterligare exempel på skillnader mellan de olika

11

forskargruppernas attityder till datorns värde. Vilka slutsatser man kommer fram till kan

kanske främst förklaras med om man har ett barnperspektiv eller om man tar barnens

perspektiv. Skillnaden mellan barnperspektiv och barnets perspektiv är ibland svår att

förstå. Man kan tänka sig att barnperspektiv är när en vuxen uttalar sig om något som

har med barn att göra i olika sammanhang. För att vi ska kunna prata om barnets

perspektiv krävs att något barn uttalat sig om något, det som visar sig för barnet.

3.2.1 Kunskapsöversikt baserad på forskning

1994 tillkallade regeringen en kommission som fick i uppdrag att främja en bred

användning av informationsteknologin i Sverige. På IT i skolans hemsida kan man läsa

att det ur ett pedagogiskt perspektiv har framhållits att IT erbjuder nya möjligheter att

kunna anpassa såväl material, metoder som arbets- och redovisningssätt i skolan till

varje elevs förutsättningar och behov. IKT gör det också möjligt att öppna klassrummet

mot omvärlden, i form av kontakter med närsamhället och ett ökat internationellt

engagemang. IT kan också bidra till ökad förståelse av abstrakta företeelser och

komplexa samband. Slutligen brukar det framhållas att man med hjälp av IT kan

förändra skolans organisation och arbetssätt.

I Att läsa och skriva - En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad

erfarenhet av Myndigheten för skolutveckling (2003) kan man läsa att rätt använda kan

datorer vara alldeles utmärkta redskap, både i den grundläggande läs- och

skrivinlärningen och i den fortsatta färdighetsträningen. Datortekniken erbjuder också

enligt rapporten nya pedagogiska möjligheter för barn med läs- och skrivsvårigheter.

Exempel på detta är, enligt myndigheten för skolutveckling: CD-ROM-böcker med

multimediapresentation, interaktiva läs- och skrivprogram och särskilda datorbaserade

träningsprogram, som kan ge värdefullt stöd i läs- och skrivträningen. Programmen kan

emellertid vara av mycket skiftande kvalitet. Många utmärks dock, enligt rapporten, av

en överdriven tonvikt på ”skill and drill” och för lite av läs-förståelsestrategier. Därför

rekommenderas ett kritiskt granskande förhållningssätt till den här typen av program.

Man kan också använda vanliga standardprogram, som ordbehandlingsprogram,

ritprogram, musikprogram och liknande på ett kreativt och skapande sätt. Det kan ofta

upplevas som mycket givande för barnen. Känslan av att se sin egen skrift, rätt stavad

och snyggt utskriven på en laserskrivare, kan vara mycket stimulerande, särskilt om den

är skriven ”på riktigt”, för andra barn, för föräldrar eller för klasstidningen.

Användningen av Internet ger också stora möjligheter att öva läsandet och skrivandet.

12

Dels kan man finna intressanta texter, dels kan man öva skrivandet genom att skicka e-

brev och ”chatta” med andra.

3.3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 samt Lpo94

Enligt 1994 års läroplan var ett av skolans uppdrag, enligt styrdokumenten på sidan 5,

att eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort

informationsflöde och en snabb förändringstakt. I Läroplan för grundskolan,

förskoleklassen och fritidshemmet 2011 och kursplanen i Svenska har IKT stärkts

genom några olika förändringar. I Lpo94 handlade målen att uppnå om att kunna skriva

på datorn samt att kunna använda informationsteknik som ett verktyg för

kunskapssökande och lärande. På sidan 97 under strävansmålen kunde man läsa

följande:

-utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som hjälpmedel,

-utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig

kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt

granska och värdera olika källor och budskap.

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 och kursplanen i

Svenska kan man under mål för kunskaper på sidan 14 läsa att skolan ska ansvara för att

varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett

verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. På sidan 18 kan

man läsa om rektorns ansvar över att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får

tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna

söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.

I kursplanen för svenska på sidan 223 kan man läsa om ämnets syfte som beskriver

att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och

kritiskt värderar information från olika källor.

Under centralt innehåll kan man läsa om IKT redan från år 1 och att användandet av

IKT under år 4-6 ska utvecklas. Från centralt innehåll (s.224-226) i årskurs 1–3, samt 4-

6 har jag nedan sammanställt de ökade kraven.

Under läsa och skriva kan man se att eleverna i år 1-3 ska kunna skriva på dator och i år

4-6 kunna skriva, disponera och redigera texter med hjälp av dator. Man har även lagt

till rubriken ”Tala, lyssna och samtala” för år 4-6 där muntliga bilder och digitala

13

medier ska användas som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig

presentation.

Under berättande texter och sakprosatexter ska eleverna i år 1-3 och 4-6 kunna

producera texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel,

webbtexter och tv-program.

Under informationssökning och källkritik ska eleverna i år 1-3 kunna göra

informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. I år 4-6 utvecklas

det centrala innehållet till informationssökning i några olika medier och källor, till

exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

I år 1-3 ska eleverna lära sig om källkritik, det vill säga hur texters avsändare påverkar

innehållet. I år 4.6 ska eleverna veta hur man jämför källor och prövar deras

tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

3.4 Lärmiljöer

Folkesson (2004) skriver att i Skolverkets (1998b) granskning av läs- och

skrivprocessen framhålls flerstämmiga klassrum som exempel på goda lärmiljöer.

Begreppet flerstämmighet är hämtat från Dysthes (1996) klassrumsstudier, i vilka hon

inriktade sig på samspelet mellan tal och skrivande. Olga Dysteh har ägnat sin forskning

åt språkets betydelse för lärande. Hennes utgångspunkt är dels sociokulturell teori där

Vygotsky är en av förgrundsgestalterna, dels Bakhtins idéer om dialog. Hon är

intresserad av att förstå kommunikationens betydelse för vårt lärande men också

skrivspråkets potential för att utveckla reflektion och kritiskt tänkande.

I skolverkets granskning benämns lärmiljöerna som A-, B- och C-miljö. Typiskt för

A-miljö är att man arbetar ämnesintegrerat och att man använder elevernas egna texter

och bilder i läs- och skrivprocessen. Med hjälp av Internet kan man även låta barnen

möta en mångfald ”riktiga” texter och inte speciella läromedel. Lärare och elever utgår

ofta från egna erfarenheter som en väg in i ett kunskapsområde. Elevernas initiativ

utvecklas och de känner delaktighet och engagemang. Lärarna söker finna olika

mottagare till texterna och de låter eleverna diskutera varandras texter. Att använda

datorer innebär att barnen läser en hel del utan att de tänker på det. Eleverna använder

sitt språk och sitt skrivande för att lära och förstå något. Miljön beskrivs som

flerstämmig och eleverna producerar tillsammans nya kunskaper och tankar. Centralt är

att barnen uppmuntras att använda alla sinnen och att vara delaktiga i varandras arbeten.

På datorskärmen blir resultatet av deras ansträngningar tydligt, och tillsammans

14

diskuterar de problem, väger alternativ och finner lösningar. Det visar sig att

språkanvändningen är påfallande utvecklad när barnen samarbetar kring egen

produktion, jämfört med när de ägnar sig åt traditionellt faktaletande på nätet.

Folkesson (2004) skriver att både lärarna och barnen alltid kan hitta något mer att

bygga vidare med i datorn. En annan faktor som antas gynna språkutvecklingen är

funktionell läsning och skrivning, enligt Folkesson. Folkesson anser att i en miljö som

signalerar om att det finns möjligheter till val och en uppmuntran att utnyttja sin

personlighet, stimuleras också den språkliga medvetenheten som framhålls i A-miljön

(Skolverket, 1998b). Den språkliga medvetenheten verkar gynnas av datorn i och med

att barnen kan experimentera så lätt, vilket även andra studier visar (se t.ex.

Alexandersson m.fl., 2000). Datorn kan alltså gynna ett sökande och prövande och

jämförande, men det krävs ledning och att man håller kvar vid ett arbete under lång tid.

Typiskt A-miljö är vidare att bilden också används som stöd. Den lättanvända

digitalkameran bidrar också till att öka den språkliga mångfalden. Datorn ger dessutom

möjligheter att använda ljud och bild i större utsträckning. I A-miljö används bilden för

att stödja skriftspråket. Enligt Vygotskij (1986) är våra tankar att likna vid bildspråket.

När vi ska uttala våra tankar är det att likna vid ett översättningsarbete från bild till

verbalt språk. Att uttrycka sig explicit i yttre tal eller skrift kräver vana. Barnen dras in i

arbetet med både datorteknik och bilder men också med en attityd av lek och lust. Lek

och lust går hand i hand med lärande och kan ge en känsla av engagemang. Tragetons

(2003) empiriska studie visar också på en betydelse av en sådan atmosfär för

skrivutvecklingen. Trageton har forskat i Norge kring datorn som redskap för att skriva

sig till läsning istället för att läsa sig till skrivning. Folkesson (2004) skriver att lärarna

själva använder ordet delaktighet när de pratar om fördelarna med att använda

digitalkameran. Genom att barnens delaktighet i ett temaarbete blir synligt på ett foto,

tror lärarna enligt Folkesson att de också upplever mer delaktighet och engagemang.

Rigmor Lindö är fd universitetslektor och lärarutbildare vid institutionen för

pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet. Hon är författare till kursböcker på

universitetsnivå samt till läromedel i svenska, därtill anlitad som handledare,

utvärderare och föreläsare i olika skolutvecklingsprojekt. Lindö (1998) redogör för

studier kring datorstöd i undervisningen som pekar på datorn som redskap för

kommunikation där språket kan brukas i meningsfulla situationer, som skapar naturliga

tillfällen för lärande. Med Dysthes utvidgade dialogbegrepp (1996), dialogismen, kan IT

15

vara den länk som utvidgar samtalsrummet för samspel med mottagare långt utanför

klassrummet. IT skapar också möjlighet till dialog i klassrummet mellan lärare och elev

samt mellan elever som samarbetar framför datorerna. Som processredskap kan IT bidra

till en aktiv och meningsfull språkanvändning och spela en betydande roll i en mängd

olika inlärningsprocesser i det flerstämmiga klassrummet (Liberg, 1996). Caroline

Liberg är chef för utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, och en av

våra främsta läsforskare. Den forskningstradition som ligger närmast Libergs sätt att

arbeta kallas verksamhetsanalys. Men hon är också inspirerad av etnografiska

arbetsmetoder som används på vissa håll i lingvistiken, där man noggrant försöker

karaktärisera den miljö och de förutsättningar och villkor som finns för den

kommunikation man vill studera. Sedan vistas man själv i miljön som iakttagare.

3.5 Faktorer som påverkar attityd och användande

Folkesson (2004) skriver att lärarattityderna till IKT skiljer sig mycket åt. Attityden

tycks avgöra om datorn bidrar till utveckling eller inte. Folkesson menar att det är

viktigt att skapa förförståelse för varför förhållningssättet är viktigare än datorn i sig.

Jedeskog (1998) anser att en genom en intresserad och engagerad lärares insats kan

datorn ha goda möjligheter att förstärka och fördjupa elevernas kunskap. Med

entusiastiska lärare kan datorn som stöd i undervisningen, enligt Jedeskog, nå hur långt

som helst och omfatta samtliga ämnen i skolan. Jedeskog skriver även att utan lärare

som tror på datorns möjligheter eller ser dessa, stannar verksamheten lätt vid

skrivmaskinsfunktionen. Lärares sätt att hantera den sociala interaktionen i klassrummet

tar sin utgångspunkt i den elevsyn man har, attityder till elever med olika social

bakgrund och synen på olika elevers förmåga till lärande påverkar, vid sidan om den

status man tillskriver datorer/IT i skolan. Ytterst handlar användandet emellertid om den

enskilda lärarens eget intresse och syn på elever, kunskap och lärande. Enligt Jedeskog

(1998) innebär en traditionell lärarroll att läraren är expert. Folkesson (2004) anser att

lärarroller har förändrats genom att lärarna har blivit mer handledande, vilket kan

uppfattas som att de måste släppa sitt ledaransvar. Både Jedeskog och Folkesson menar

att det finns lärare som kan känna sig hotade när det inte längre är läraren som vet bäst.

Lindö (1998) menar att i skolans förändringsarbete ingår en förskjutning från

förmedlingspedagogik till processpedagogik, vilket innebär en helt ny lärarroll. Målet är

enligt Lindö, att läraren inte längre skall behöva vara drivmotor och övervakare utan att

eleverna med läraren som ”coach” skall stimuleras att ta ansvar för sitt lärande. Här kan

16

IT få en betydande funktion genom att vara motivationsskapande för eleverna. Lindö

skriver att även insikten om att datoranvändningen kommer att påverka såväl

undervisningens innehåll som form, känts hotfull för vissa lärare, detta till följd av brist

på relevant datakompetens.

Enligt Jedeskog är det inte många lärare som inom IT-området uppvisar samma

kunskaper och färdigheter som åtminstone en del av deras elever. Folkesson skriver att

Alexanderssons m.fl. (2000) studie visar på att de lärarna som hade bristande

datorerfarenhet var ett hinder för barnens lärande. Det föreföll tydligt att ”lärarens

kunskaps- och inlärningssyn” påverkar det sätt som IKT tillvaratas och används. Enligt

Skolverket (1994) krävs bl.a. förtrogenhet med såväl hård- som mjukvara för en

framgångsrik dator/IT-användning. Skolverket anser att det krävs kunskap om elevers

olika behov av undervisning med datorer och kunskap om hur detta i sin tur påverkar

lektionens struktur. Att tid avsätts för planering och förberedelser, samt att fortbildning

hela tiden enligt Skolverket är relevant.

Jedeskog (1998) anser att genom att använda datorn/IT som ett komplement i den

traditionella undervisningen, stimuleras eleverna till ökad nyfikenhet och ett större

intresse för att utveckla och fördjupa kunskaper väcks, vilket utgör ett stöd för lärandet.

Ulla Brodow är fil dr i pedagogik och arbetade tidigare som språk- och Sfi-lärare.

Brodow (1996) anser inte att IT stödjer en speciell kunskapssyn, men att olika

aktiviteter vid datorn kan vara uttryck för olika sätt att se på inlärningen.

Jedeskog skriver att lärare framhåller datorns/IT:s främsta förtjänster den möjlighet

till variation av undervisningen som erbjuds och den motivation som väcks hos de flesta

elever.

Enligt Folkesson (2004) har de mest positiva kommentarerna gällt att barnen tycks bli

starkt motiverade och att datorn ger ökade möjligheter till både individualisering och

samarbete.

Folkesson skriver att datorns popularitet ibland förklaras med ”kulfaktorn”. Det finns

ingen förklaring till vad som är kul, men det skulle kunna vara att datorn ger många

möjligheter till val, vilket i sig kan upplevas som lustfyllt. Att göra val utvecklar ett

kritiskt tänkande anser Folkesson. Kanske är just dator i kombination med öppna

uppgifter ett värdefullt hjälpmedel i det arbetet. En annan viktig faktor kan vara att

datorn, förutom bilder, innehåller ljud och rörelse. När barnen skapar berättelser i form

av bildspel, innebär det att fler sinnen stimuleras än vid arbete med papper och penna.

Kanske är ”kulfaktorn” inte mer komplicerad än så, menar Folkesson.

17

Lindö (2000) redovisar resultat av en delstudie där barn upplever det

anmärkningsvärt lustfyllt att tillsammans skriva en saga, som sedan ska läsas av andra.

En möjligtvis bidragande förklaring är enligt Lindö att eleverna ser IKT som ett inträde

i vuxenvärlden. Enligt Folkesson är det både lätt och stimulerande för barn att ta del av

varandras texter och bilder via datorn. Att arbetet syns på en bildskärm, hävdar

Folkesson, gör det lätt för flera barn att ta del av andras skrivande och därmed läsande.

Härmed ges möjlighet att utveckla en språklig medvetenhet.

3.5.1 Tillgång till IKT

Enligt Jedeskog (1998) brukar placeringen av datorerna kritiseras. På skolor där

samtliga datorer är placerade i en datasal innebär det att tillgängligheten minskar. Salens

fasta uppbokningstider kräver av skolans lärare har en undervisning som är

detaljplanerad, enligt Jedeskog strider detta mot läroplanens syn på elevers lärande.

Jedeskog anser dessutom att användningen försvåras på en del skolor av att elever inte

tillåts att vara i datasalen utan lärare.

Folkesson hänvisar till Sandahl & Unenge (2000) som anser att den måttliga

användningen av datorer beror på att klasserna endast har haft tillgång till en eller två

datorer per klass. Ett vanligt önskemål är att ha 5 datorer till varje klass. Anita Sandahl,

fil dr, universitetslektor i pedagogik och Jan Unenge, universitetslektor emeritus

har skrivit ” Varför hände inte det som skulle hända? Slutrapport från projektet

\Datorn i grundskolan. DIG-projektet\”. Rapporten handlar om 500 elever som har

haft tillgång till datorer och har följts under de fem första skolåren i grundskolan

genom intervjuer, observationer och enkäter.

Jedeskog anser att bristen på datorer inte enbart är av ondo. Genom att arbeta

gemensamt övar elever sin förmåga att tänka och formulera sig klart. De stöttar

varandra på så sätt att elever genom elevstöd får förstärkta möjligheter att nå förståelse

jämfört med enskilt arbete eller klassundervisning. Enligt Jedeskog skapar datorn

möjligheter för samarbete mellan elever, oavsett tid och rum. Enligt Folkesson visar

erfarenheterna att eleverna blir mer hjälpsamma och samtalstonen blir vänligare vid

datorn (Riis m.fl., 1991). Ulla Riis är professor i pedagogik vid Institutionen för

pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Även Jedeskog

(1998) anser att eleverna blir mer hjälpsamma och samtalstonen vänligare, men också

att elevernas uppmärksamhet skärps vid datorn. Även Folkesson (2004) redogör för

18

positiva resultat i en studie av problemlösning i grupp av Linderoth (Alexandersson

m.fl., 2000). Samarbete och engagemang ökade dramatiskt vid datorn, jämfört med en

liknande uppgift med papper och penna.

4 Metod

4.1 Vetenskapliga metoder

Forskningsmetodiken delas upp i kvalitativa eller kvantitativa undersökningar.

Beroende på syftet med undersökningen väljer man undersökningsmetoder som man

anser mest lämpliga.

Den kvalitativa forskningsmetodiken syftar till mer djupgående studier. Genom att

samtala med någon och få möjlighet att ställa följdfrågor uppstår möjligheter till en

grundligare förståelse och analys (Trost 2005). Kvalitativ forskning har sina rötter i en

humanistisk tradition. Det är inte siffror och statistik som är intressant utan snarare

tolkningarna av materialet. Observationer eller intervjuer kan vara exempel på

kvalitativa metoder.

Kvantitativ forskningsmetodik bygger till stor del på siffror och statistik (Repstad,

1999). Ett exempel på en kvantitativ forskningsmetod är slutna frågor i form av enkäter.

Med hjälp av dessa samlar man in ett brett material som sedan sammanställs till

statistik. Kvantitativ forskning har en tradition inom naturvetenskapen.

4.2 Datainsamlingsmetoder

Jag har i min empiriska undersökning valt att i första hand använda mig av kvalitativa

intervjuer (se bilaga 2). Enligt Kvale (1997) är den kvalitativa forskningsintervjun en

bra metod när undersökaren vill lyssna till sina informanters egna erfarenheter, åsikter

och synpunkter. Eftersom syftet med min undersökning är att få en inblick i några

lärares attityd till IKT samt hur de säger sig använda IKT i skolan och privat, anser jag

att kvalitativa intervjuer (bilaga 2) är bästa metoden. I den kvalitativa intervjun är

frågorna öppna och den intervjuade ges stort utrymme att kunna utveckla sina svar

(Repstad, 1999).

För att få en bredare bild av informanternas användande av IKT har jag även valt att

använda mig av en kvantitativ metod, nämligen en enkät (se bilaga 4). I enkäten söker

jag svar på hur ofta lärarna använder sig av olika tekniska hjälpmedel och vad de

använder datorn till. Jag bestämde mig för att använda mig av enkäter trots att dessa

19

består av fasta frågor där den intervjuade personen då inte ges någon möjlighet att lägga

in egna värderingar och åsikter (Repstad 1999). Detta har jag gjort för att se om jag kan

hitta ett mönster eller samband eller skillnader mellan mina informanters användande av

IKT.

4.3 Forskningsetiska principer

Johansson och Svedner (2001) betonar att intervjuarens forskningsetik har stor

betydelse för resultatet. I en kvalitativ intervju ska den intervjuade ge sin personliga syn

och presentera sina personliga ställningstaganden. Det är därför viktigt att informanten

känner förtroende för intervjuaren och förstår syftet med intervjun (ibid.). Jag har

förklarat mitt syfte med intervjun och vad mitt arbete handlar om så att informanterna

ska känna sig trygga. Informanterna har även blivit informerade om att de kan avbryta

intervjun när de vill och att de även kan låta bli att svara på frågor de inte känner sig

bekväma med, utan att det får negativa konsekvenser. Johansson och Svedner lägger

stor tyngd vid att informanternas identitet ska skyddas om inget annat bestäms. Det är

en av anledningarna till att alla namn är fingerade efter den alfabetiska principen och det

har förklarats för informanterna.

4.4 Urval

Jag valde sex informanter därför att jag anser att det är en lagom grupp att hantera då

jag är ensam om att skriva arbetet. Jag kom i kontakt med informanterna genom min

utbildning och privata kontakter. De tre faktorer som jag har tagit i beaktande vid mitt

urval av informanter är huvudämne, variation på utbildning och verksamma år i skolan.

Jag har valt att göra djupgående intervjuer med sex lärare som undervisar i svenska i

skolår 2-6, då jag utgår ifrån mitt eget huvudämne svenska och dess läroplaner.

Anledningen till att jag valt informanter efter utbildning och verksamma år i skolan är

för att se om detta kan påverka lärarens attityd. Har en yngre lärare, som kanske är

uppvuxen med IKT, en annan attityd än en äldre lärare som har fått ta del av den nya

tekniken efterhand som den uppfunnits? Jag frågade sex lärare om de ville ställa upp

för kvalitativa intervjuer. En av mina informanter blev tyvärr sjuk inför intervjun och

han avböjde därför till att medverka i undersökningen. P.g.a. tidsbrist kunde jag inte

hitta en ny informant och studien kom därför att bestå av resultatet från intervjuer med

fem informanter.

20

4.5 Procedur

4.5.1 Intervju

Lärarna informerades redan vid förfrågningen om att intervjun skulle handla om IKT.

Innan intervjun började fick de information om att de under pågående intervju kunde

ställa frågor, avbryta och det fanns inget tvång att svara på frågorna. Informanterna fick

börja med att fylla i en enkät. Anledningen till att de fick fylla i enkäten var att jag ville

jämföra mina informanters resultat med varandra. Dessutom ville jag ge lärarna ett

underlag om vilka tekniska hjälpmedel som jag inkluderade i undersökningen. Jag gav

inte intervjuguiden till informanterna i förväg av den orsaken att jag inte ville styra

intervjun eller få planerade svar. Syftet med detta var att genuina tankar lättare skulle

komma fram. Nackdelen med att inte förbereda lärarna är att de kanske inte tänker på

alla aspekter som finns i ett ämne som IKT. Intervjuerna tog 30-50 minuter, beroende

på informantens svar och mina följdfrågor. Intervjun dokumenterades med hjälp av

diktafon. Jag har lagt stor vikt vid att på ett så etiskt sätt som möjligt återge de inspelade

intervjuerna skriftligt.

4.5.2 Enkät

Jag distribuerade 150 enkäter (se bilaga 1) till lärare som undervisar i svenska, på skolor

som jag av olika skäl kommit i kontakt med under min utbildning. Jag har även lämnat

ut enkäter till lärare som är verksamma på andra skolor i Malmö. De har hjälpt mig

distribuera enkäterna och att få in dem igen. Tack vare deras hjälp har enkäten nått

personal på många olika skolor i Malmö, vilket jag tycker är viktigt då skolans ekonomi

och syn på IKT kan påverka lärarna och deras arbete. Då underlaget till enkäten samlats

in från flera olika skolor ökar skolornas möjliga förhållningssätt till IKT. Totalt har jag

resultatet av 40 enkäter, varav 5 är från mina informanter. Då jag endast fick in 36

enkäter utöver mina informanter har jag valt att inte använda mig utav deras resultat.

Jag kommer enbart att redovisa resultatet av enkäten från de fem intervjuade

informanterna.

4.6 Databearbetning

Eftersom jag kom igång med intervjuerna sent, var det nödvändigt att transkribera dem

direkt. Det innebar att jag försäkrade mig om att allt som sagts i intervjuerna kom med,

samt att mina egna noteringar, som jag gjort under intervjun fanns nertecknade. Då två

av intervjuerna skulle göras en vecka efter de första intervjuerna, fick jag god tid på mig

21

att läsa igenom svaren för att få en helhetsbild av materialet. Jag jämförde

intervjusvaren med varandra för att finna likheter och olikheter. Arbetet med att

bearbeta och tolka har inneburit att jag prövat, förkastat och accepterat olika

kategoriseringar av resultatredovisningen.

5 Resultat och analys

Jag har valt att redovisa resultat och analys tillsammans i detta avsnitt eftersom jag

annars skulle ha varit tvungen att upprepa stora delar av resultatet i analysen. För att

tydliggöra skillnaden mellan resultat och analys refererar jag till litteratur vid det

sistnämnda. Jag har även valt att redovisa enkätsvaren i löpandetext, som egna avsnitt,

direkt efter intervjusvaren inom samma område. Detta för att läsaren lättare ska får en

samlad bild av resultaten.

Vid redovisningen av intervjuerna och enkäterna utgick jag från frågeställningarna;

1. I vilken utsträckning säger sig lärarna använda IKT i skolan och på fritiden?

2. Vilka faktorer påverkar och har påverkat lärarnas attityd?

3. Vad har lärarna för attityd till IKT?

Utifrån mina frågeställningar valde jag att dela upp redovisningen utav resultaten enligt

följande rubriker;

5.1 Bakgrund, utbildning och fortbildning enligt intervjuerna

5.2 Användandet av IKT privat enligt intervjuerna

5.3 Enkätresultat av användandet privat

5.4 Användandet av IKT under övrigt arbete enligt intervjuerna

5.5 Enkätresultat av användandet under övrigt arbete

5.6 Användandet av IKT i undervisning enligt intervjuerna

5.7 Enkätresultat av användandet i undervisning

5.8 Tillgång, ekonomi och tekniska problem enligt intervjuerna

5.9 Svenskaämnet blir mer populärt enligt intervjuerna

22

5.1 Bakgrund, utbildning och fortbildning enligt intervjuerna

Gemensamt för mina informanter är att de alla har utbildat sig med inriktning mot de

tidigare åren i grundskolan. Alla har även svenska i sin utbildning, några som

huvudämne, andra som tillval eller sidoämnen.

Anna är 37 år gammal och hon har varit lärare i 9 år. Hon är utbildad 1-7 lärare i

SV/SO. Berit är 61 år och gammal och har varit lärare i 34 år. Hon är utbildad

lågstadielärare, med svenska som tillval. Cecilia är 28 år gammal och hon har varit

lärare i 2 år. Hon är utbildad lärare för grundskolans tidigare år (1-7) med Svenska i ett

mångkulturellt samhälle, som huvudämne. David är 35 år gammal och han har varit

lärare i 3 år. Han är utbildad lärare för grundskolans tidigare år (1-7) med svenska som

sidoämne. Erik är 58 år gammal och har varit lärare i 23 år. Han är utbildad

mellanstadielärare i svenska/religion.

Informanternas lärarutbildning varierar då de utbildade sig för 2 till 34 år sedan.

Även deras kontakt med IKT under utbildningen varierar. Enlig Gunilla Jedeskog

(1998) infördes t.ex. inte datalära i läroplanerna förrän i Lgr80, och då enbart för

högstadieelever. Under sin utbildning för 34 år sedan mötte Berit TV, OH,

diabildsprojektor, filmprojektor och kopiator. Erik mötte detsamma för 23 år sedan,

samt videon. Anna däremot, mötte även dator med Internet under sin utbildning för 9 år

sedan. David har fått utbildning inom ovanstående IKT under sin lärarutbildning, som

han avslutade för drygt 3 år sedan. Datorn användes mest som ordbehandlare och

sökmotor. När Cecilia gick på lärarutbildning för 2 år sedan fick hon arbeta mycket med

IKT.

Jag minns speciellt ett bildspel vi skulle göra med röster och ljudeffekter på datorn. Det var väldigt

underhållande och det blev ett riktigt bra resultat. / Cecilia

Informanternas fortbildning inom IKT varierar. Fyra av lärarna har önskemål om att

få vidarutbilda sig och de har tydliga mål om hur de skulle vilja arbeta med IKT. Cecilia

anser däremot att hon är tillräckligt kompetent.

Eleverna är väldigt duktiga på IKT, nästan bättre än vad jag själv är ./Cecilia

Enligt Jedeskog (1998) har man satsat på många olika projekt som t.ex. ”IT i Skolan”.

Berit fortbildade sig när IT i Skolan gjorde en stor satsning på kompetensutveckling

(1999-2002), kallad ITiS. Hon har ingen annan utbildning inom IKT, men skulle vilja

23

ha utbildning om datorn som hjälpmedel. Berit har inte använt sig mer av IKT efter sin

ITiS-utbildning, men det är ett alternativ i hennes pedagogiska arbete. Erik har gått

några grundkurser inom IKT för 5 respektive 12 år sedan via skolan, men han håller låg

profil när det kommer till IT och IKT.

På skolan är IKT stort bland yngre kollegor, medan vi äldre är mer avvaktande. /Erik

Erik önskar sig grundkunskaper i datorhantering, Internet, bild- och filmbehandling då

han ofta videofilmar klassens arbete. Han ska gå en PIM1-kurs vilket han tror blir ett bra

startskott för hans vidare arbete med IKT. Skolans mål är att utrusta alla klassrum med

smartboard och via den kommer han visa filmer o.d. direkt från PC-centralen. Med

datorn kopplad till smartboarden, kommer han även att kunna visa elevernas

redovisningar, presentationer av olika arbetsområden på storbild. Jedeskog (1998) anser

att med en intresserad, engagerad och entusiastisk lärares insats kan man nå hur långt

som helst och omfatta samtliga ämnen i skolan. Hon skriver även att utan lärare som

tror på datorns möjligheter eller ser dessa, stannar verksamheten lätt vid

skrivmaskinsfunktionen.

Anna har inte gått någon vidareutbildning sedan lärarhögskolan, men hon skulle vilja

lära sig att arbeta med hemsidor, då det skulle kunna bli ett lämpligt forum för

föräldrarna att bli mer delaktiga i skolarbetet. David önskar sig mer kunskap om

animerad film, då hans dröm är att göra en egen produktion. Cecilia fick däremot arbeta

mycket med IKT under sin utbildning och minns det även som lustfyllt och lärorikt.

Hon anser inte sig behöva någon kompetensutveckling, men samtidigt tycker hon att

eleverna nästan är bättre på IKT än vad hon själv är.

Informanternas utbildning, fortbildning och kunskaper inom IKT varierar alltså.

Enligt Skolverket (1994) krävs bl.a. förtrogenhet med såväl hård- som mjukvara för en

framgångsrik dator/IT-användning, samt att fortbildning hela tiden är relevant.

1 PIM står för praktisk IT- och mediekompetens och är en kombination av handledningar på Internet, underlag för

arbete i studiecirkel och hjälp i vardagen. Syftet med studiematerialet är att pedagoger ska bli säkrare i att använda

IT.

24

5.2 Användandet av IKT privat enligt intervjuerna

Informanternas privata bruk varierar, men de spenderar minst någon timme om dagen

framför datorn och Tv:n. Alla talar om just dessa två då det gäller deras privata bruk av

IKT. De kom alla i kontakt med IT under 1990-talet under olika omständigheter. Det

som är gemensamt för alla informanter, utom Erik är att de använder datorn för att

skicka mejl, för ordbehandling, söka information, bildbehandling, spela musik och läsa

tidningen. Utöver det har alla lite olika användningsområden av IKT som jag redovisar

nedan.

Berit kom i kontakt med IT första gången under ett projektarbete på ett förlag, sedan

dess kan hon spendera flera timmar på bl.a. underhållning. Erik kom i kontakt med IT

när hans fru köpte en dator, men han använde den mest till att lägga patiens. Privat

spenderar Erik en timme om dagen åt IKT. Han tittar mest på TV, men han jobbar bl.a.

med egna filmklipp, spela spel, lyssnar på musik och betalar räkningar en gång i

månaden.

David kom i kontakt med IT första gången hemma hos några vänner. Han var föga

imponerad av det ”fantastiska” Internet. De fann bara ett fåtal sidor om regnskog med

bilder, men större delen var endast text. Idag tycker David att IT och IKT är en

mångfacetterad informationskälla. Privat använder David sig av IKT någon timme varje

dag till att söka information, samt att betalar räkningar en gång i månaden.

Jag ansåg att det inte var något för mig när hastigheten på modemet var så långsam att jag hunnit två

vändor till biblioteket och fått mer information. /David

Cecilia kom i kontakt med IT för första gången på lågstadiet då en bekant till henne

hade dator hemma som de spelade på. Kommunikationsmöjligheterna som IT har

inneburit har påverkat hennes användning av IKT mest. Privat använder Cecilia sig av

IKT cirka en timme om dagen då hon bl.a. chattar med sina vänner på MSN.

För Anna har datorn och skrivmaskinen, som ordbehandlare, alltid funnits i hemmet.

IT mötte hon för första gången under sina folkhögskolestudier. Anna tillbringar flera

timmar varje dag med att bl.a. spela spel, kommunicera via chatt, använda skrivare och

skanner samt se på DVD-spelare, men bildprojektorn tas bara fram om hennes barn vill

se diabilder från när hon var liten.

Min man anser att jag är lite av en datanörd, men kan man vara det med den status som datorn,

Internet och IKT har idag? /Anna

25

För Anna, Cecilia och David används även datorn i större utsträckning för

kommunikation som bl.a. chatt. Anna är enligt resultaten, den informant som använder

sig mest av IKT privat. Erik använder datorn minst av alla privat, då han endast ibland

spelar spel och lyssnar på musik. Han använder dock kamera och videokamera oftare än

de andra informanterna.

5.3 Enkätresultat av användandet privat

Enligt enkäten använder informanterna sig privat mest av TV, DVD och video. Datorn

används även mycket privat, med undantag av Erik som använder den en gång i veckan

till en gång i månaden. Digitalkamera används ganska ofta av alla informanter, medan

videokameran används lite mer sällan. Bildprojektor, skanner och kopiator används

sällan privat, med undantag för Berit som kopierar mer hemma än vad hon gör under

arbetstid.

5.4 Användandet av IKT under övrig arbetstid enligt intervjuerna

Under övrig arbetstid använder informanterna IKT olika mycket. Det som är gemensamt

för alla är att de läser sina arbetsmejl och information från pednet, söker information på

Internet eller pedagogiskacentralen, kopierar, förbereder OH, redovisar sjukfrånvaro i

Skola242, resultatredovisning (prov, LUS och nationella prov) samt skriver

informationslappar till målsmän. Endast Anna redigerar bilder och annat material, vilket

används som underlag vid dokumentation, som en elektronisk portfolio. Hon skriver

även ut fakta till eleverna.

5.5 Enkätresultat av användandet under övrig arbetstid

Under övrig arbetstid används enligt enkäten främst dator, Internet och kopiator. Även

kamera, videokamera, TV, DVD och video används av informanterna. Man kan utläsa

att de tre yngre informanterna, Anna, Cecilia och David använder sig av IKT mer under

övrig arbetstid än Berit och Erik som har varit verksamma i 34 respektive 23 år.

2 Skola24 erbjuder en funktion där det automatiskt skickas ett meddelande via e-post till de föräldrar vars barn

registrerats frånvarande. Med anledning av de nya lagkraven att skolan är skyldig att anmäla frånvaro till

vårdnadshavarna samma dag har det beslutats att den funktionalitet som finns i Skola24 som stödjer detta ska

användas.

26

5.6 Användandet av IKT i undervisning enligt intervjuerna

Alla lärarna i undersökningen säger sig använda IKT i undervisningen. En del använder

det under intensiva perioder, medan andra låter IKT återkomma dagligen. Det som alla

informanter har gemensamt är att de använder IKT i undervisningen med datorn som

bildbehandlare, ordbehandlare samt TV, OH och digitalkamera. Eriks elever får även

datorundervisning 80 minuter i vecka av datorläraren. Eleverna möter även IKT i

undervisningen då de filmar på Elevens val och gör redovisningar via Tv:n. Erik anser

att de svaga och blyga eleverna vågar mer om materialet spelas in, redigeras och

korrigeras innan det redovisas. Eleven blir självsäkrare. Digitalkameran bidrar till att

öka den språkliga mångfalden. Även Folkesson (2004) skriver att lärarna använder ordet

delaktighet och engagemang när de pratar om fördelarna med att använda

digitalkameran. Barnen dras in i arbetet med både datorteknik och bilder, men också

med en attityd av lek och lust. Lek och lust går hand i hand med lärande och kan ge en

känsla av engagemang.

Under LUS spelar Anna in elevernas läsning. Hon sammanställer allas läsutveckling

digitalt och låter eleverna ta del av sina framsteg, vilket enligt Anna stärker deras

självförtroende. Annas elever filmar och fotograferar även varandra, såväl

arbetsprocessen som det färdiga arbetet. Eleverna redovisar utan att lägga större vikt vid

att de redovisar muntligt för hela klassen, något som annars kan skapa oro hos eleverna,

anser både Erik och Anna.

Materialet sammanfattas av eleverna som gör egna filmer med bilder, texter, musik, ljud och rörliga

bilder. Jag visar det på föräldramöte, vilket brukar vara väldigt uppskattat. /Anna

Den största vinsten med datorn i undervisningen av elever med svenska som

andraspråk, anser Anna är när de söker bilder på nätet så att eleverna kan få se en bild

till ett ord de aldrig hört förut. Enligt Vygotskij (1986) är våra tankar att likna vid

bildspråket. När vi ska uttala våra tankar är det att likna vid ett översättningsarbete från

bild till verbalt språk. I en typiskt A-miljö (Skolverket, 1998b) används bilden som stöd

och för att stödja skriftspråket.

I Lpo94 handlade målen att uppnå om att kunna skriva på datorn samt att kunna

använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. I Davids

och Annas undervisning används Internet ofta som sökmotor. Även i Cecilias och Berits

undervisning används Internet som sökmotor, men sparsamt. Tidsåtgången varierar från

27

vecka till vecka. Erik använder internet som sökmotor mindre än en gång i månaden. På

Davids skola är Internet som sökmotor viktig. De har begränsat med böcker i

skolbiblioteket, men med datorns hjälp kan de snabbt hitta mer information om ämnena

de arbetar med. Jedeskog (1998) anser att genom att använda datorn/IT som ett

komplement i den traditionella undervisningen, stimuleras eleverna till ökad nyfikenhet

och ett större intresse för att utveckla och fördjupa kunskaper väcks, vilket utgör ett stöd

för lärandet. David avsätter även en stund, några morgnar varje vecka, då de läser

nyheterna. Genom Internet får eleverna möjlighet att ta del av verkligheten, se det som

sker utanför skolans väggar och kommunicera med människor långt härifrån. Eleverna

kan via mejl kontakta olika personer med frågor och få autentiska svar. Detta menar

David ökar elevernas lust att lära. I Att läsa och skriva - En kunskapsöversikt baserad

på forskning och dokumenterad erfarenhet av Myndigheten för skolutveckling (2003)

kan man läsa att användningen av Internet ger stora möjligheter att öva läsandet och

skrivandet. Dels kan man finna intressanta texter, dels kan man öva skrivandet genom

att skicka e-brev och ”chatta” med andra. Även Lindö (1998) redogör för studier som

pekar på datorn som redskap för kommunikation där språket kan brukas i meningsfulla

situationer, som skapar naturliga tillfällen för lärande. Med Dysthes utvidgade

dialogbegrepp kan IT vara den länk som utvidgar samtalsrummet för samspel med

mottagare långt utanför klassrummet. IT kan bidra till en aktiv och meningsfull

språkanvändning och spela en betydande roll i det flerstämmiga klassrummet (Björk,

1996).

David anser sig ha stor nytta av datorn som sökmotor i undervisningen, då han

ibland kommer i kontakt med ämne som eleverna har mer kunskap om. Både Jedeskog

(1998) och Folkesson (2004) menar att det finns lärare som kan känna sig hotade när det

inte är läraren som vet bäst. Lindö (1998) menar att läraren har en helt ny roll då det

pågår en förskjutning från förmedlingspedagogik till processpedagogik. Eleverna ska

med läraren som ”coach” stimuleras att ta ansvar för sitt lärande och då kan IT få en

betydande funktion genom att vara motivationsskapande för eleverna.

Jag kan då snabbt uppdatera mina kunskaper via Internet och på så sätt komma närmare mina elever.

/David

Även Anna anser att lärarrollen har förändrats. Förr skulle hon ha alla rätta svar och

texter, men sedan datorn kom in i klassrummet, har eleverna blivit mer delaktiga i det

arbetet. Anna fungerar mer som en vägledare än som informant, vilket hon tycker är

28

givande då eleverna kan göra kopplingar hon aldrig skulle komma på, det blir en

naturlig lärandesituation utifrån elevernas egna erfarenheter och via genuint intresse.

Eleverna får då möta riktiga texter med hjälp av Internet och inte bara läromedel.

Jedeskog (1998), Folkesson (2004), Lindö (1998) menar alla att genom att vara mer

handledande har lärarrollen förändrats, vilket kan uppfattas som att de måste släppa sitt

ledaransvar. Enligt Jedeskog (1998) tar lärares sätt att hantera den sociala interaktionen

i klassrummet sin utgångspunkt i den elevsyn man har, attityder till elever med olika

social bakgrund och synen på olika elevers förmåga till lärande påverkar, vid sidan om

den status man tillskriver datorer/IT i skolan. Ytterst handlar enligt Jedeskog

användandet emellertid om den enskilda lärarens eget intresse och syn på elever,

kunskap och lärande.

Berit anser att det är viktigt att tänka efter vilket syfte som uppnås när man använder

IKT. Berit anser att direktkommunikation i stor grupp med diskussion är viktigare i

lägre åldrar. Under 70-talet försköts, enligt Jedeskog (1998), intresset för tekniken till

pedagogiken där dialogen mellan människor betonades. Berit ser dock fördelarna med

att med hjälp av IKT kunna anpassa uppgifter på ett stimulerande sätt för elever med

speciella behov. I Att läsa och skriva - En kunskapsöversikt baserad på forskning och

dokumenterad erfarenhet av Myndigheten för skolutveckling (2003) kan man läsa att

rätt använda kan datorer vara alldeles utmärkta redskap, både i den grundläggande läs-

och skrivinlärningen och i den fortsatta färdighetsträningen. Datortekniken erbjuder

också enligt rapporten nya pedagogiska möjligheter för barn med läs- och

skrivsvårigheter.

Anna och Cecilia anser att datorn är en viktig del i att skapa en god lärmiljö och att

öka flerstämmigheten i klassrummet (Dysthe 1996). Folkesson (2004) anser att en miljö

som signalerar att det finns möjligheter till val och en uppmuntran att utnyttja sin

personlighet är en god lärmiljö. I en sådan miljö stimuleras också den språkliga

medvetenheten som framhålls i A-miljön (Skolverket, 1998b). Cecilia och Anna låter de

elever som är duktiga, hjälpa de andra. Elevernas samtalston kring datorn är mer

hjälpsam och de upplever ett samtalsklimat som de inte ser i annan undervisning.

Jedeskog (1998) anser att bristen på datorer får eleverna att arbeta gemensamt vilket får

elever att öva sin förmåga att tänka och formulera sig klart, samt att stötta varandra över

tid och rum. Även Folkesson (Riis m.fl., 1991), Linderoth (Alexandersson m.fl., 2000)

anser att samarbete och engagemang ökade dramatiskt vid datorn.

29

5.7 Enkätresultat av användandet i undervisning

Resultatet av enkäten visar att användandet av IKT I undervisningen främst sker med

dator, Internet och kopiator. Informanterna har uppgett att de oftast använder datorn och

internet för att söka information och två av dem låter eleverna skriva mejl. Datorn

används även av en del som ordbehandlare och av några få som bildbehandlare.

Däremot används digitalkamera och videokamera samt TV, video och DVD oftare än

datorn som ordbehandlare. Man kan utläsa att Anna och David använder sig mest av

datorn i undervisningen. Erik använder sig mest av kamera, videokamera, TV, DVD

och video i undervisningen. Skanner och bildprojektor används sällan eller aldrig av

informanterna i undervisningen. Berit och Cecilia är de två informanter som använder

sig minst av IKT i undervisningen. Däremot använder sig alla av digitalkamera samt

kopiator.

5.8 Tillgång, ekonomi och tekniska problem enligt intervjuerna

Informanterna är överens om att tillgången till IKT är avgörande för användandet. Alla

vet att det är dyrt med teknisk utrustning, men möjligheterna och vinsterna är många om

de ekonomiska resurserna räcker till på skolan, anser informanterna. Sedan de har fått

varsin dator i klassrummet, har tillgängligheten ökat vilket har ökat användningen, men

främst som sökmotor. Folkesson (2004) som hänvisar till Sandahl & Unenge (2000) och

Jedeskog (1998) anser att den måttliga användningen av datorer beror på brist på datorer

i klassrum eller pga. att datorer placeras i låsta datasalar. Berit och Cecilia upplever att

eleverna har begränsad tid varje veckan att använda sig av IKT i klassrummet då det

endast finns en dator.

Eleverna preciserar sig bättre och tänker igenom sina sökningar innan de börjar "Googla”. De har blivit

duktigare på att sortera ut oväsentlig information, än när de först fick in datorn i klassrummet. /David

En fördel med att ha datorn i klassrummet är att den inte går sönder lika ofta, då

eleverna är mer rädda om klassens dator. Om det skulle uppstå några tekniska problem

finns det alltid kunniga kollegor i närheten, men blir det en riktig kris kan de alltid

kontakta skolans It-tekniker.

5.9 Svenskämnet blir mer populärt enligt intervjuerna

Alla informanter anser att svenska ibland kan uppfattas som ett tungt och tråkigt ämne

av eleverna, men när de nämner datorn eller annan teknisk utrustning blir eleverna

30

genast mer positiva. Eleverna tycker att det är lustfyllt med IKT. Alexandersson m.fl.,

(2000) anser att IKT erbjuder möjligheter till lärande, är lustfyllt, kreativt, erbjuder rum

för samspel och kan bidra till skolans utveckling. De anser även att eleverna påverkas

starkt av lärarens hållning till IKT. Enligt Folkesson (2004) har de mest positiva

kommentarerna gällt att barnen tycks bli starkt motiverade och att datorn ger ökade

möjligheter till både individualisering och samarbete. Folkesson skriver att datorns

popularitet ibland förklaras med ”kulfaktorn”. I en delstudie av Lindö (2000) upplever

barn det anmärkningsvärt lustfyllt att tillsammans skriva till exempel en saga, som

sedan ska läsas av andra. En möjligtvis bidragande förklaring är enligt Lindö att

eleverna ser IKT som ett inträde i vuxenvärlden. Informanterna anser att elevernas

inställning till svenskundervisningen kan förändras då IKT används, eftersom det

innebär mer varierande arbetssätt och inlärningssätt.

Jedeskog (1998) skriver att lärare framhåller datorns/IT:s främsta förtjänster den

möjlighet till variation av undervisningen som erbjuds och den motivation som väcks

hos de flesta elever. Eleverna känner sig mer delaktiga när de arbetar med IKT.

Engagemanget ökar och även motivationen, vilket informanterna tror beror på att datorn

har hög status bland barn. (Alexandersson m.fl., 2000). framhåller nämligen att IKT

tillhör barnens kultur och att det är barnens rättigheter att tillägna sig denna kompetens.

Dessutom anser de att det krävs medvetna vuxna som kan skapa utvecklande

sammanhang.

6 Diskussion och slutsats

Jag har valt att föra diskussion och slutsats utifrån mina frågeställningar.

6.1 I vilken utsträckning säger sig lärarna använda IKT i skolan och på fritiden

och vilka faktorer påverkar och har påverkat lärarnas attityd?

Anna, Cecilia, Berit och David är de informanter som använder sig mest av IKT privat.

För Anna, Cecilia och David används datorn i större utsträckning för kommunikation

som bl.a. chatt, vilket verkar rimligt då jag anser att de yngre lärarna har detta med sig

som sin kultur. Då informanterna är olika gamla har datorn i något fall funnits med

sedan barnsben medan några av dem har haft sitt första möte med datorn och Internet

under sina vuxna liv, vilket jag anser är en viktig faktor som påverkar deras användning.

31

Anna är enligt resultaten, den informant som använder sig mest av IKT privat och med

störst variation. Erik använder datorn minst av alla privat, men han använder däremot

kamera och videokamera oftare än de andra informanterna.

Alla lärarna i undersökningen säger sig använda IKT i undervisningen, en del

dagligen och en del periodvis. De använder TV, OH, digitalkamera och datorn som

bildbehandlare och ordbehandlare. Erik är den informant som använder sig av kamera,

videokamera, TV, DVD och video mest av alla i undervisningen. Jag tycker mig här

kunna dra en tydlig parallell till hans privata användande, d.v.s. att det egna intresset

påverkar hans användande av IKT i undervisningen. Resultatet visar att det också verkar

gälla för de övriga informanterna, där bl.a. Annas privata användande och användande i

undervisningen, sker med stor variation av IKT. David använder däremot mest datorn

som sökmotor privat, vilket också är det största användningsområdet i hans

undervisning. Han söker nyheter, hämtar information istället för att gå till biblioteket

samt låter eleverna skriva autentiska mail för att söka kunskap. Berit verkar dock

använda sig av IKT mer privat än i undervisningen. En anledning till detta kan vara att

hon anser att det är viktigt att ha ett syfte till varför IKT används. Min tolkning är att de

äldre lärarna, Berit och Erik, verkar använda IKT med större eftertanke än de övriga

informanterna, då de anser att man bör ha ett mål med användandet och ha klart för sig

vad som ska uppnås. Cecilia däremot, använder sig nästan aldrig utav IKT i

undervisningen, trots att hon använder IKT privat.

Min tolkning är att informanterna väljer att arbeta inom de områden av IKT som de

anser sig ha tillräckliga kunskaper om. Enligt Jedeskog (1998) är det inte många lärare

som inom IT-området uppvisar samma kunskaper och färdigheter som åtminstone en

del av sina elever. Lindö (1998) skriver att även insikten om att datoranvändningen

kommer att påverka såväl undervisningens innehåll som form, känts hotfull för vissa

lärare, detta till följd av brist på relevant datakompetens. Folkesson (2004) skriver att

Alexanderssons m.fl. (2000) studie visar på att de lärarna som hade bristande

datorerfarenhet var ett hinder för barnens lärande. Det föreföll tydligt att ”lärarens

kunskaps- och inlärningssyn” påverkar det sätt på vilket IKT tillvaratas och används,

vilket jag också tycker mig se i min undersökning.

Alla informanter har svenska i sin lärarutbildning. En skillnad mellan informanterna

är däremot att de har olika lärarutbildningar. Berit är utbildad under Lgr69, Erik med

Lgr80 och Anna, Cecilia och David under Lpo94. Min tolkning är att de dokumenten

har präglat informanterna och deras syn på läraruppdraget. Min tolkning är att olika

32

utbildningar kan påverka variationen av användandet av IKT. Erik och Berit, som inte

kom i kontakt med dator/IT under sin utbildning, har båda fortbildning inom området.

Däremot anser de inte att fortbildningen ökade deras användning. Min tolkning är att

anledningen till att användningen inte ökade var att de inte hade den tekniska

utrustningen att använda. Erik hoppas på en ökad användning av smartboarden efter

kommande fortbildning. Erik har en positiv attityd samt ett tydligt mål med sin

smartboard och min tolkning är att fortbildningen denna gång, kommer att leda till ökad

användning för hans del. Även Jedeskog (1998) anser att med en intresserad, engagerad

och entusiastisk lärares insats kan man nå hur långt som helst och omfatta samtliga

ämnen i skolan.

David och Anna fick under sin utbildning lära sig hantera datorn/ Internet, men de

båda anser sig behöva mer utbildning och de har tydliga mål med sina önskade

fortbildningar. Cecilia anser sig har stora kunskaper inom IKT och tycke sig inte behöva

någon fortbildning. Fyra av informanterna har alltså önskemål om att fortbilda sig och

de har tydliga mål om hur de skulle vilja arbeta med IKT, vilket jag tolkar som en

mycket god förutsättning för att utvecklas efter en fortbildning samt visar det på en

positiv attityd till IKT.

Informanternas utbildning, fortbildning och kunskaper inom IKT varierar och enligt

Skolverket (1994) krävs bl.a. förtrogenhet med såväl hård- som mjukvara för en

framgångsrik dator/IT-användning, samt att fortbildning hela tiden är relevant.

David och Cecilia, som har utbildat sig under 2000-talet har fått mest utbildning inom

IKT, men använder, enligt min tolkning, IKT mest enformigt utav alla i undervisningen

då de främst använder datorn och då som sökmotor. Min tolkning är att det är naturligt

att Erik och Berit använder sig utav IKT minst, med hänvisning till bakgrund,

utbildning och fortbildning. Men om jag utgår ifrån de kriterierna borde Cecilia toppa

listan över användningen av IKT i undervisningen, men det gör hon inte.

Anledningen till att Cecilia använder sig av IKT minst av mina informanter är att

hon upplever att tiden inte räcker till för eleverna att sitta vid datorn, då de endast har en

att dela på i hela klassen. Enligt mig, har hon annars de bästa förutsättningarna, utifrån

utbildning, kunskap och eget intresse, för att använda IKT. Trots att alla informanter

endast har en dator i klassrummet, används datorn olika mycket. Min tolkning är att

David och Anna har en positiv attityd då de endast har en dator, men arbetar med den

varje dag. Jedeskog (1998) anser att bristen på datorer får eleverna att arbeta gemensamt

vilket får elever att öva sin förmåga att tänka och formulera sig klart. Även David ser

33

vinster med att bara ha en dator då eleverna har blivit duktigare på att ta till vara på den

tid de har vid datorn, de har blivit duktigare på att söka och sortera information. Cecilia

anser inte att hon kan arbeta med datorn då de måste dela på en, vilket jag uppfattar som

att hon inte har en positiv attityd. Informanterna är överens om att tillgången till IKT är

avgörande för användandet. Alla anser att det finns vinster att göra om skolan har råd

med den tekniska utrustningen. De är även överrens om att användandet har ökat sedan

de stängde datasalarna och fick in varsin dator i klassrummet. Min tolkning är att

informanterna inte har den bästa tillgången till IKT på sina skolor och det påverkar

informanternas användande oavsett deras bakgrund, utbildning, fortbildning och eget

intresse. Men en del informanter försöker trots det använda sig utav IKT i

undervisningen så mycket som är möjligt.

I Lpo94 under mål att sträva mot, med anknytning till IKT, kan man läsa om att

eleverna ska kunna skriva på datorn samt att kunna använda informationsteknik som ett

verktyg för kunskapssökande och lärande. I vilken utsträckning försöker informanterna

sträva mot de målen? Enligt undersökningen används Internet ofta som sökmotor i

Annas och Davids undervisning. I Cecilias och Berits undervisning används Internet

också som sökmotor, mera sparsamt. Erik använder Internet som sökmotor mindre än

en gång i månaden, vilket kan bero på att hans elever har datorundervisning en gång i

veckan med en annan lärare. Alla informanter uppger att de låter eleverna använda

datorn som ordbehandlare. En del med oftare än andra. Min undersökning visar att

informanterna använder sig oftare av datorn som sökmotor än som ordbehandlare, med

undantag för Berit som använder ordbehandlaren oftare. Enligt enkätresultaten använder

informanterna sig även av datorn för bildbehandling, bildspel, film och musik, vilket

borde betyda att en del av mina informanter tror på datorns möjligheter och att det visar

på att de har en positiv syn på IKT.

Informanterna uppger också att en av vinsterna med IKT är att svenskundervisningen

upplevs som mer lustfyllt tillsammans med IKT. Informanterna anser att elevernas

inställning till svenskundervisningen kan förändras då IKT används, eftersom det

innebär mer varierande arbetssätt och inlärningssätt. Eleverna känner sig mer delaktiga

när de arbetar med IKT. Engagemanget ökar och även motivationen, vilket

informanterna tror beror på att datorn har hög status bland barn. Även digitalkameran

bidrar till att öka delaktigheten och engagemanget i klassrummet och barnen dras in i

arbetet med både datorteknik och bilder men också med en attityd av lek och lust, anser

informanterna.

34

Anna och Cecilia anser att datorn är en viktig del i att skapa en god lärmiljö och att

öka flerstämmigheten i klassrummet (Dysthe 1996). De anser även att eleverna blir mer

hjälpsamma och de upplever ett samtalsklimat som de inte ser i annan undervisning.

Anna ser även en stor vinst med att använda datorn i undervisningen av elever med

svenska som andraspråk, där bilder används för att befästa nya ord.

En av nackdelarna som nämns i undersökningen är från Berit då hon anser att

direktkommunikation i stor grupp med diskussion är viktigare i lägre åldrar än

användandet av datorn. Hon ser dock fördelarna med att med hjälp av datorn kunna

anpassa uppgifter på ett stimulerande sätt för elever med speciella behov. I Att läsa och

skriva - En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet av

Myndigheten för skolutveckling (2003) kan man läsa att datorer kan vara ett utmärkt

redskap, både i den grundläggande läs- och skrivinlärningen och i den fortsatta

färdighetsträningen. Min tolkning är att Berit saknar den kunskap som behövs för att

kunna se vinsten med datorn för de yngre eleverna och anser, precis som Jedeskog

(1998), att om läraren inte tror på datorns möjligheter stannar den lätt vid

skrivmaskinsfunktionen.

6.2 Vad har lärarna för attityd till IKT?

Med stöd av mina intervjusvar och enkätsvar har jag kommit fram till att lärarnas

attityder skiljer sig åt. Jag vill betona att resultatet av min undersökning inte är den

absoluta sanningen för vilka attityder lärare har till IKT utan enbart gäller för de lärare

som blivit intervjuade.

Lärarna har inte enbart en positiv eller en negativ attityd till IKT, utan min tolkning

är att de är positiva till de delar av IKT som de arbetar med och har kunskap om och att

de alla ser utvecklingsmöjligheter. Min tolkning är att undersökningen visar att de yngre

informanterna, Anna, Cecilia och David är mer positiva till IKT än Erik och Berit, som

är mer avvaktande och gärna vill ha ett mål med användandet. Lärarens användande av

IKT verkar ligga i om det finns tillgång till IKT på skolan eller inte.

6.3 Avslutande reflektion

När jag började min studie kring ämnet hade jag några teser som jag trodde skulle

stämma. Jag trodde att resultatet skulle visa på att de lärare som använder IKT i

undervisningen, är de som är uppvuxna med IKT, samt har en nyare utbildning och

därmed har en positiv attityd. Men så har inte resultatet blivit i min undersökning. Om

35

en lärare har ett eget intresse är utbildningen inte avgörande för användningen, d.v.s. att

det finns lärare som saknar utbildning, men som ändå har tillräcklig kompetens för att

arbeta med IKT. Sen finns det lärare som är uppvuxna med IKT, har kunskap om IKT

och har en positiv attityd privat, men som inte arbetar mycket med IKT pga. att de anser

sig ha brist på tillgång.

6.4 Fortsatt forskning

Då vårt samhälle präglas av IKT anser jag att det är av största vikt att fortsätta forska

kring användandet av IKT i skolan. Då rektorerna satsar på inköp av datorer och

smartboards i den del av kommunen som jag arbetar i, finns det stora chanser till att

användningen ökar. Mitt resultat visar på att tillgången är avgörande och när det väl

finns tillgängligt är det dags att utbilda pedagoger. Att göra det i omvänd ordning verkar

vara ett slöseri med tid och pengar för alla inblandande. Det tog mig sex år att avsluta

min undersökning, och under den tiden har IKT utvecklats mycket på skolorna i Malmö

som jag undersökt. I min undersökning har jag talat om bl.a. OH och stationära datorer,

vilket är högst omodernt idag. På min arbetsplats har alla elever varsin bärbar dator, vi

har några klassuppsättningar Ipads och alla klassrum är snart utrustade med

smartboards. De informanter jag fortfarande har kontakt med har även ökat och

utvecklat sin användning av IKT, det är vår framtid.

36

Litteraturlista

Brodow, Ulla (1996) Språk och IT. Uppsala. Fortbildningsavdelningen, Uppsala

universitet

Cunningham, U & Andersson, S (1997) Läraren eleven och Internet. Falun. Liber AB.

Folkesson, Marie (2004), Datorn i det dialogiska klassrummet. Lund. Studentlitteratur

Jedeskog, Gunilla (1998), Datorer och It och en förändrad skola. Lund:

Studentlitteratur

Johansson, B och Svedner, P-O (2006), Examensarbetet i lärarutbildningen:

undersökningsmetoder och språklig utformning, Uppsala. Kunskapsförlaget.

Kursplaner i svenskämnet och svenska som andraspråk.

www.skolverket.se. Hämtat 15 mars 2007.

Läroplanerplan för grundskolan,förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

www.skolverket.se. Hämtat 20 november 2012.

Kvale, S (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Lindö, Rigmor (1998), Det gränslösa språkrummet: Om barns tal- och skriftspråk i

didaktiska perspektiv. Lund. Studentlitteratur

Myndigheten för skolutveckling (2003-12-03), Att läsa och skriva - En

kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet. Stockholm.

Myndigheten för skolutveckling

Repstad, Pål (1999), Närhet och distans- kvalitativa metoder i samhällsvetenskap.

Lund. Studentlitteratur. Tredje upplagan.

Smith, Frank (2000), Läsning. Kristianstad, Liber AB. Tredje upplagan

Strömquist, Siv (1998), Skrivboken: Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier.

Kristianstad. Gleerups Förlag. Tredje upplagan

Strömquist, Siv (2003), Uppsatshandboken: Råd och regler för utformningen av

examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Uppsala. Hallgren & Fallgren.

Svenska språknämnden (2003), Svenska skrivregler. Falköping. Liber. Andra upplagan

Trost, Jan (2005), Kvalitativa intervjuer. Lund. Studentlitteratur. Tredje upplagan.

37

Bilaga 1

Datorn i skolan - DIS

1971 gav regeringen ett uppdrag till SÖ (Skolöverstyrelsen), där syftet var att undersöka

förutsättningarna för ”undervisning i datateknik” (Riis, 1991). Inom DIS-projektets ram

utarbetades några andra projekt vilka skulle undersöka huruvida datorer skulle kunna

användas i undervisningen bl.a. PRODIS (Programvara och datorutrustning i skolan)

och PRINCESS (Project for Research on Interactive Computerbased Education

Systems). Projekten var mer inriktade på att använda datorn som ett redskap i

undervisningen för att förbättra och underlätta inlärandet.(Jedeskog, 1998).

Datalära

År 1982 då läroplanen för grundskolan, Lgr 80, trädde i kraft infördes datalära i

högstadiet. I matematikundervisningen på högstadiet utgjorde datalära ett huvudmoment

och i samhällskunskap under rubrikerna ”Arbetslivet” och ”Kommunikation och

påverkan” finns datoriseringens betydelse och dess konsekvenser som ett obligatoriskt

kunskapsområde.

Datalära i grundskolan

1984, gav SÖ ut studieplanen ”Datalära i grundskolan”. DIS-projektets erfarenheter och

handlingsplanen ”Utbildningen inför datasamhället” ligger till grund för denna. Man ser

framför sig att datorn på sikt kommer att bli ett viktigt pedagogiskt hjälpmedel både

inom skilda och i ämnesövergripande undervisning. Man förutser också att den främst

kommer utnyttjas för att genom databaser nå information som kan bearbetas i

undervisningen. I svenska bör ord och textbehandlingsprogram kunna underlätta

skrivprocessen, skriver man. (Jadeskog, 1998)

Datorn och skolan - DOS

Mellan 1989 och 1991 gjorde Skolöverstyrelsen (Skolverket) en ny satsning på datorer i

skolan, vilket kom att gå under namnet Datorn och skolan (DOS). Denna satsning var,

till skillnad från tidigare projekt, mer inriktad på programvara än maskinvara. Syftet

med satsningen var att på samma sätt som vid flera tidigare satsningar frambringa

erfarenheter till det fortsatta arbetet med datoranvändningen. Syftet var också att DOS-

projektet skulle minska antalet drillmoment som kunde bestå i att om och om igen

38

repetera glosor, grammatik mm. Istället skulle vikten läggas på att låta eleverna

formulera och lösa problem och analysera och dra slutsatser. Man skulle även sträva

mot att ge eleverna en helhet istället för detaljkunskaper. Det skulle också ge elever med

svårigheter stöd vid sin inlärning (Jedeskog, 1998).

IT-kommissionen, Stiftelsen för kunskap och kompetens och IT i Skolan

1994 tillkallade regeringen en kommission som fick i uppdrag att främja en bred

användning av informationsteknologin i Sverige. IT-kommissionen 1994, som den

kallas, hade dåvarande statsminister, Carl Bildt, som ordförande. I sin rapport

Informationsteknologin - Vingar åt människans förmåga skriver man under rubriken

utbildning och forskning; ”Alla elever i skolan skall lära sig använda IT. På så sätt kan

undervisningsmiljön förnyas, pedagogiken utvecklas och inlärningen förbättras. Därmed

frigörs kreativiteten hos både lärare och elever. Det ger ökade möjligheter till personlig

utveckling och framgång i yrkeslivet.” (Jedeskog, 1998)

Myndigheten för skolutveckling (2007-04-26), IT i skolan.

http://www.skolutveckling.se/it_i_skolan/ Myndigheten för skolutvecklingens hemsida.

På IT i skolans hemsida kan man läsa att det ur ett pedagogiskt perspektiv har

framhållits att IT erbjuder nya möjligheter att kunna anpassa såväl material, metoder

som arbets- och redovisningssätt i skolan till varje elevs förutsättningar och behov. IKT

gör det också möjligt att öppna klassrummet mot omvärlden, i form av kontakter med

närsamhället och ett ökat internationellt engagemang. IT kan också bidra till ökad

förståelse av abstrakta företeelser och komplexa samband. Slutligen brukar det

framhållas att man med hjälp av IT kan förändra skolans organisation och arbetssätt.

Webbplatser inom området IT i skolan:

PIM står för praktisk IT- och mediekompetens och är en kombination av handledningar

på Internet, underlag för arbete i studiecirkel och hjälp i vardagen. Syftet med

studiematerialet är att pedagoger ska bli säkrare i att använda IT.

Myndigheten för skolutveckling Startsida IT i skolan (2007-04-26)

39

Bilaga 2

Intervjuguide till attitydundersökning av IKT

Huvudämne _________________

Utbildning __________________

Verksamma år i skolan ________

Kvinna ( ) Man ( )

1. Hur och när kom du i kontakt med IT för första gången? Varför? Exempel?

2. Hur förhåller du dig till IT och IKT i allmänhet? Vad har påverkat dig? Exempel?

3. Använder du dig av IKT privat? Vad? Varför? Exempel?

4. Hur mycket tid avsätter du på IKT privat? Varför? Exempel?

5. Har du någon utbildning eller fortbildning inom IKT? Exempel?

6. Vilka möjligheter ser du med att använda IKT? Varför? Exempel?

7. Vad för ytterligare kunskap om datorer skulle du vilja ha? Varför? Exempel?

8. Vilken betydelse har IT och IKT på din skola? Varför? Exempel?

9. Hur använder du dig av IKT på arbetstid utanför undervisningen? Varför?

Exempel?

10. Vilken typ av IKT använder du dig av i undervisningen? Varför? Exempel?

11. Hur mycket tid avsätter du på IKT i undervisningen? Varför? Exempel?

12. Hur kommer det sig att du använder dig/inte använder dig av IKT i

undervisningen? Vad kan det finnas för fördelar resp. nackdelar? Varför?

Exempel?

13. Hur har IKT påverkat ditt pedagogiska arbete som lärare? Elevaspekten, lärande-

och pedagogisk roll? Varför? Exempel?

14. Kan elevernas inställning till att lära sig ditt ämne förändras i och med att IKT

används? Varför/varför inte? Exempel?

15. Kan du använda dig av elevernas kunskaper inom IKT? Varför/varför inte?

Exempel?

16. Öppet för kommentarer.

40

Bilaga 3

Malmö Högskola Malmö 20070418 Lärarutbildningen

Svenska i ett mångkulturellt samhälle

Examensarbete 10 p

Lärares attityd och användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT)

Bäste lärare som deltar i undersökningen!

Undersökningen riktar sig till lärare i svenska och svenska2. Jag hoppas att du vill

medverka då din yrkeserfarenhet är av stor vikt för mig för.

Syftet med denna enkät är att undersöka vad lärare har för attityd till dagens teknik

(IKT) och i vilken utsträckning IKT används. Då det handlar om en attitydundersökning

är jag intresserad av användningen av IKT i undervisningen, övrig arbetstid och privat.

Jag som gör denna undersökning heter Simone Hansson och studerar vid

lärarutbildningen på Malmö Högskola. Resultatet kommer att utgöra underlag till mitt

examensarbete på lärarutbildningen.

Jag söker även informanter till mina kvalitativa intervjuer. Skulle detta vara intressant

kan ni kontakta mig enligt nedan eller lämna namn och telefonnummer så kontaktar jag

er. Intervjuerna kommer att behandlas anonymt och inga personuppgifter kommer att

förekomma i det slutgiltiga examensarbetet.

Tack på förhand!

Simone Hansson

41

Bilaga 4

Resultat Enkät, 5 informanter

Utbildning ____________________________ Huvudämne

Verksamma år i skolan 2-34 Kvinna (A,B,C ) Man ( D,E)

1. Hur ofta använder du

följande tekniska

hjälpmedel under

lektionstid i skolan?

Ett par

gånger

varje dag

Nästan

varje dag

Några

gånger per

vecka

Från en gång i

veckan till en

gång i

månaden

Mindre än

en gång i

månaden

Aldrig

eller

nästan

aldrig

Plats för ev.

kommentar

Dator A DE B C Internet A DE B C

Skanner AB CDE

Digital kamera E AB CD

Digital videokamera E A BCD

DVD-spelare, Video- och

TV-apparater

E AB CD

Bildprojektor DE AB C

Kopiator CE AD B

Annat A

skrivare E

Smartboard

2. Hur ofta använder

du följande tekniska

hjälpmedel under övrig

arbetstid?

Ett par

gånger varje

dag

Nästan varje

dag

Några

gånger per

vecka

Från en gång i

veckan till en

gång i

månaden

Mindre än

en gång i

månaden

Aldrig

eller

nästan

aldrig

Plats för ev.

kommentar

Dator AD BC E Internet A B DE C

Skanner B D AC E

Digital kamera E AB CD

Digital videokamera E A BCD

DVD-spelare, Video- och

TV-apparater

E A C BD

Bildprojektor E AC BD

Kopiator B E AC D

Annat A Skrivare E Smartboard

3. Hur ofta använder

du följande tekniska

hjälpmedel under din

fritid?

Ett par

gånger varje

dag

Nästan varje

dag

Några

gånger per

vecka

Från en gång i

veckan till en

gång i

månaden

Mindre än

en gång i

månaden

Aldrig

eller

nästan

aldrig

Plats för ev.

kommentar

Dator ABC D E Internet ABC D E

Skanner B AC DE

Digital kamera BDE AC

Digital videokamera E A B CD

DVD-spelare, Video- och

TV-apparater

ABCE D

Bildprojektor AE BCD

Kopiator B A CDE

Annat A skrivare

42

4. Hur ofta använder du

följande alternativ

under lektionstid i

skolan?

Ett par

gånger

varje dag

Nästan

varje dag

Några

gånger

per vecka

Från en

gång i

veckan till

en gång i

månaden

Mindre

än en

gång i

månaden

Aldrig

eller

nästan

aldrig

Plats för ev.

kommentarer

Söka och hämta

information via Internet AD BC E

Skriva e-post A D BCE

Kommunicera via chatt ABCDE

Videosamtal ABCDE

Ordbehandlingsprogram AB D C E

Bildbehandlingsprogram A D BCE

Kalkylera etc. ABCDE

Ritprogram A D BCE

Spela musik AE CD B

Programmering ABCDE

Presentationsprogram

t.e.x. Powerpoint

AD BCE

Annat A Moviemaker

5. Hur ofta använder du

följande alternativ

under övrig arbetstid?

Ett par

gånger

varje dag

Nästan

varje dag

Några

gånger

per vecka

Från en

gång i

veckan till

en gång i

månaden

Mindre

än en

gång i

månaden

Aldrig

eller

nästan

aldrig

Plats för ev.

kommentarer

Söka och hämta

information via Internet D AC B E

Skriva e-post A C D B E

Kommunicera via chatt C A D B E

Videosamtal ABCDE

Ordbehandlingsprogram D AC B E

Bildbehandlingsprogram D A BCE

Kalkylera etc. D B ACE

Ritprogram D A BCE

Spela musik DE ABC

Programmering ABCDE

Presentationsprogram

t.e.x. Powerpoint

AD BCE

Annat A Moviemaker

6. Hur ofta använder du

följande alternativ

under din fritid?

Ett par

gånger

varje dag

Nästan

varje dag

Några

gånger

per vecka

Från en

gång i

veckan till

en gång i

månaden

Mindre än

en gång i

månaden

Aldrig

eller

nästan

aldrig

Plats för ev.

kommentarer

Söka och hämta

information via Internet ACD B E

Skriva e-post AD BC E

Kommunicera via chatt C A D B E

Videosamtal A D BCE

Ordbehandlingsprogram A BCD E

Bildbehandlingsprogram D A B CE

Kalkylera etc. D B ACE

Ritprogram D AB CE

Spela musik AD C B E

Programmering ABCDE

Presentationsprogram

t.e.x. Powerpoint

D ABCE

Annat