Magisteruppsats

Tillsammans i kaoset - Hur sjuksköterskor upplever att patienter

påverkas av arbetsmiljön på en akutmottagning

Författare: Linda Peltonen, Liza Dahlgren Handledare: Marie Kirsebom Examinator: Mikael Rask Termin: VT18 Ämne: Självständigt arbete med inriktning akutsjukvård Nivå: Avancerad Kurskod 4VÅ10E

i

Sammanfattning Bakgrund: Besöksantalet på akutmottagningar i Sverige har senaste åren ökat och hög arbetsbelastning är vanligt förekommande. Stort patientantal, för få vårdplatser och långa väntetider leder till stress hos sjuksköterskor och att patientsäkerheten minskar. Sjuksköterskor på akutmottagningar upplever att de är överansträngda och att de ej klarar av att ge den vård de önskar. Syfte: Belysa hur sjuksköterskor upplever att patienter påverkas av arbetsmiljön på en akutmottagning. Metod: En kvalitativ studie med 12 sjuksköterskor verksamma på en akutmottagning intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ latent innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Resultatet redovisas utifrån ett tema “Arbetsmiljön skapar brister i vården” med två kategorier “Risk för skada hos patienten” och “Negativ upplevelse för patienten”. När arbetsbelastningen är hög blir det brister i omvårdnad, kommunikation och triagering. Resurserna räcker inte till och patienterna får vänta på läkemedel. Patienterna känner sig inte sedda och upplevs vara till besvär. Integriteten blir bristande när arbetsbelastningen är hög och patienterna upplevs få utstå stress och oro av miljön. Slutsats: Det finns risker för patienterna som söker hjälp på akutmottagningar. Sjuksköterskorna är stressade, glömmer och ger bristfällig vård och behandling. Arbetsmiljön behöver förbättras för att sjuksköterskorna ska ha möjlighet att ge den vård de vill samt den vård som patienterna förtjänar. Riskerna för patienterna är belysta från sjuksköterskornas perspektiv och fortsatt forskning behöver utgå från patienters egna upplevelser. Fortsatt forskning behövs kring rutiner för hur omvårdnaden kan förbättras på akutmottagningar. Nyckelord Akutmottagning, Arbetsmiljö, Patientsäkerhet, Livsvärld, Vårdlidande, Sjuksköterskors upplevelser, Patienter

ii

Abstract Background: The number of visits to emergency departments in Sweden has increased in recent years and high workloads are common. Large patient numbers, lack of care places and long waiting periods lead to stress in nurses and patient safety decreases. Nurses in emergency department feel that they are overworked and unable to provide the care they wish. Objective: The aim of this study is to clarify nurses’ experiences of how patients are affected by the working environment in an emergency department. Method: A qualitative study of 12 nurses working at an emergency department was interviewed through semi-structured interviews. The analysis has been conducted through a qualitative latent content analysis. Result: The result is based on a theme "The working environment creates shortages in care" with two categories; "Risk of injury to the patient" and "Negative experience for the patient". When the workload is high, the nursing, communication and triage is lacking. Resources are not enough and patients can wait for medicines. Patients feels unseen and experience they are in the way. The result shows that integrity becomes insufficient when the workload is high and the nurses experience that patients feels stressed and anxious because of the environment. Conclusion: There are risks for the patients seeking medical care at the emergency department. Nurses are stressed, forgets and provides insufficient care and treatment. The working environment needs to be better for the nurses in order to provide the care they want as well as the care that patients deserve. The risks to the patients are highlighted from the nurse's perspective and continued research needs to be based on the patient's own experiences. Continued research is needed on routines for improving nursing care at emergency departments. Key words Emergency department, Working environment, Patient safety, Lifeworld, Care suffering, Nurses experience, Patients

iii

Tack Vi vill rikta ett tack till vår handledare Marie Kirsebom för stöd och vägledning genom examensarbetet. Ett stort tack till de som har deltagit i intervjuer, utan er hade examensarbetet inte varit möjligt. Slutligen ett stort tack till våra familjer, arbetskollegor och chefer för stöd och uppmuntran under studietiden.

iv

Innehåll 1 Inledning ____________________________________________________________ 6

2 Bakgrund ___________________________________________________________ 6 2.1 Akutmottagning och akutsjukvård ____________________________________ 6 2.2 Arbetsmiljön på akutmottagningar ____________________________________ 8 2.3 Patientsäkerhet på akutmottagning ____________________________________ 9

3 Teoretisk referensram ________________________________________________ 10 3.1 Livsvärldperspektivet _____________________________________________ 10 3.2 Vårdlidande ____________________________________________________ 11

4 Problemformulering _________________________________________________ 11

5 Syfte_______________________________________________________________ 12

6 Metod _____________________________________________________________ 12 6.1 Urval __________________________________________________________ 12 6.2 Datainsamlingsmetod _____________________________________________ 13 6.3 Analysmetod ____________________________________________________ 14 6.4 Forskningsetiska övervägande ______________________________________ 15 6.5 Författarnas förförståelse __________________________________________ 16

7 Resultat ____________________________________________________________ 16 7.1 Risk för skada hos patienten ________________________________________ 17

7.1.1 Omvårdnaden är bristfällig _____________________________________ 17 7.1.2 Läkemedelsadministrering fördröjs _______________________________ 18 7.1.3 Överrapporteringen är bristfällig ________________________________ 19 7.1.4 Triageringen är bristfällig ______________________________________ 20 7.1.5 Resurserna är bristfälliga ______________________________________ 20

7.2 Negativ upplevelse för patienten ____________________________________ 21 7.2.1 Inte känna sig sedd och bekräftad ________________________________ 21 7.2.2 Känna sig till besvär __________________________________________ 23 7.2.3 Få utstå stress och oro_________________________________________ 23 7.2.4 Integriteten är bristfällig _______________________________________ 24

8 Diskussion __________________________________________________________ 25 8.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 25 8.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 28

9 Slutsats ____________________________________________________________ 33

Referenser ___________________________________________________________ 35

Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga A Information till Verksamhetschef _________________________________ I Bilaga B Informationsbrev till informanterna ______________________________ II Bilaga C Intervjuguide _______________________________________________ III

v

Bilaga D Samtyckesformulär ___________________________________________ V Bilaga E Etisk granskning ____________________________________________ VI

6

1 Inledning Sveriges akutmottagningar hade år 2016 cirka 2 miljoner besök (Socialstyrelsen,

2017a). Besöken på Sveriges akutmottagningar har ökat för varje år och långa

väntetider är vanligt förekommande. Bidragande orsaker till de långa väntetiderna kan

vara bristande antal vårdplatser, bristande bemanning, och det varierande inflödet av

patienter. Långa väntetider kan leda till att patientsäkerheten minskar och kan skapa

stress hos sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2017b). För att säker vård ska upprätthållas

ställs det stora krav på sjuksköterskor att skyndsamt kunna prioritera, bedöma och re-

evaluera tillståndet hos patinterna (Riksföreningen för akutsjuksköterskor och Svensk

sjuksköterskeförening, 2017). När författarna gjorde en litteraturgenomgång framkom

det hur sjuksköterskor beskriver arbetsmiljön på akutmottagningar som kaosartad och

att de påverkas negativt av den. Författarna fann mindre forskning på arbetsmiljöns

påverkan på patienter och anser det där av intressant att fördjupa sig vidare i hur

sjuksköterskor upplever att patienterna påverkas av arbetsmiljön på akutmottagningar.

2 Bakgrund

2.1 Akutmottagning och akutsjukvård

En akutmottagning är en mottagning utan tidsbeställning som är öppen dygnet runt och

avsedd för patienter med akut sjukdom och skada (Backman, 2010). Akut sjukdom

innebär skada eller sjukdom som inträffar hastigt eller plötslig och som är i behov av

akutsjukvård, vilket innebär vård som bör utföras inom några timmar upp till ett dygn.

(Socialstyrelsen, 2016). Patienter som kommer till en akutmottagning kan komma via

remiss från primärvård, via telefonrådgivning eller utan någon tidigare sjukvårdskontakt

(Göransson, De Waern & Lindmarker, 2013). Patienter anländer till akutmottagningen

på egen hand via väntrummet, med liggande transport, polis eller ambulans (Hälso- och

sjukvårdsförvaltningen, 2013). När svårt skadade patienter anländer med ambulans till

akutmottagningen möts de ofta av ett team bestående av undersköterskor,

sjuksköterskor och läkare från olika specialiteter (Göransson, Ehrenberg & Ehnfors,

2005). Vanligt är specialiteterna ortopedi, kirurgi, internmedicin och det kan variera

vilka akutmottagningar som tar emot barn (Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, 2013).

Vid ankomst till akutmottagningen prioriterar sjuksköterskor patienternas medicinska

tillstånd utifrån triage, vilket är ett prioriteringssystem med olika nivåer och tidsintervall

7

för omhändertagandet och innefattar bedömning av väntetiden till läkarbedömning

(Göransson, Ehrenberg & Ehnfors, 2005). Syftet är att skilja de patienter med allvarlig

sjukdom från mindre allvarliga sjukdomar (Backman, 2010). Patienter som kommer till

akutmottagningen kan ha drabbats av ett allvarligt trauma eller söker för mindre

åkommor som inte behöver akutmottagningens kompetens (Inspektionen för vård och

omsorg, 2015). Triage är ett standardiserat och utarbetat arbetssätt för att öka

patientsäkerheten. Att skilja kritiskt sjuka patienter från de som är mindre sjuka ska

göras så tidigt som möjligt för att skyndsamt kunna sätta in behandling och minska

dödlighet (Möller, Fridlund & Göransson, 2010). Bedömningen av en akut sjuk patient

innehåller flera delar och består av att samla in information från patientens

huvudsymtom i kombination med fysiska undersökningar och vitalparametarar

(Göransson, Ehrenberg & Ehnfors, 2005). För att vidare kunna bedöma patienternas

hälsotillstånd tas ofta EKG, laboratorieundersökningar såsom blodprover och andra

bilddiagnostiska undersökningar (Andersson, Jakobsson, Furåker & Nilsson, 2011).

Sjuksköterskor bedömer patienters tillstånd regelbundet under tiden på

akutmottagningen genom att observera och följa vitalparametrar (Andersson et al.,

2011). Sjuksköterskor på en akutmottagning ska ha patienternas egna behov och

sjukdomstillstånd som utgångspunkt i den personcentrerade och evidensbaserade

akutsjukvården (Riksföreningen för akutsjuksköterskor och Svensk

sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskor ger vård och behandling, exempelvis

administrerar läkemedel och regelbundet dokumenterar vården kring patienterna.

Patienternas grundläggande vårdbehov skall tillgodoses med bland annat mat, dryck och

toalettbesök, för att uppnå ett allmänt välmående under sin vistelsetid på

akutmottagningen (Andersson et al., 2011).

Sjuksköterskor arbetar med flödet på akutmottagningen för att effektivisera vården.

Flödet på akutmottagningen innebär att det är patienter som är i konstant rörelse.

Patienterna flyttas runt på akutmottagningen, in och ut från undersökningsrum med

fokus på de som är allvarligast sjuka (Andersson et al., 2011; Burström, Starrin,

Engström & Thulesius, 2013). Flödet inne på akutmottagningen försvåras när det blir en

obalans mellan antalet patienter som anländer till akutmottagningen, och det antal som

lämnar. Patienternas mående kan fort försämras vilket sjuksköterskorna måste vara

förberedda på. Sjuksköterskorna behöver även vara beredda på att många patienter kan

8

anlända samtidigt och behöva skyndsamt omhändertagande (Andersson et al., 2011).

Sjuksköterskorna ska inge trygghet och säkerhet genom att visa medkänsla och skapa en

lugn miljö när akutsjukvård ges (Riksföreningen för akutsjuksköterskor och Svensk

sjuksköterskeförening, 2017). Det är inte enbart sjukdomen i sig som påverkar

patienterna utan även den medicinska behandlingen och vårdmiljön som de hamnar i

(Stubberud, 2015).

2.2 Arbetsmiljön på akutmottagningar

Hög arbetsbelastning är vanligt förekommande på akutmottagningar (Socialstyrelsen,

2017b). Definitionen av hög arbetsbelastning kan vara att kraven i arbetet överskrider

de resurser som finns att tillgå (Arbetsmiljöverket, 2017). Sjuksköterskor beskriver sin

arbetsmiljö på akutmottagningen som kaosartad då de ej kan styra över tillströmningen

av patienter (Bergman, 2012). En av orsakerna till hög belastning på akutmottagningar

kan vara att ett stort antal patienter väntar på läkarundersökning (Bergman, 2012; Wolf

et al., 2016). På akutmottagningar är långa väntetider vanligt förekommande (Burström

et al., 2013). Generellt på Sveriges akutmottagningar är vistelsetiden 6 timmar och 57

minuter eller längre för var 10:e patient (Socialstyrelsen, 2017b). Anledningar till långa

väntetider är när flertalet patienter anländer samtidigt, för få undersökningsrum, inte

tillräckligt med erfarna läkare och brist på antal vårdplatser (Burström et al., 2013).

Långa väntetider leder till att akutmottagningen ofta blir en vårdavdelning vilket den

inte är bemannad för (Socialstyrelsen, 2017a).

Att ha hand om flertalet allvarligt sjuka patienter samtidigt beskrivs som stressande hos

sjuksköterskor och kan ge en känsla av att bli överväldigad (Bergman, 2012; Enns &

Sawatzky, 2016; Wolf et al., 2016). Sjuksköterskor upplever samtidigt att de inte gör

tillräckligt för patienterna och inte kan ge den vård de önskar. För att kompensera för

den tunga arbetsbelastningen ökar övertidsarbetet. Sjuksköterskor kommer tidigare på

morgonen, arbetar längre på kvällarna och prioriterar bort matraster (Billeter-Koponen

& Fredén, 2005). Hög arbetsbelastning kan leda till nedstämdhet, värk och sömnbesvär,

vilket ger uttryck i sjukskrivningar, konflikter och hög personalomsättning

(Arbetsmiljöverket, 2017). Sjuksköterskor som upplevt stress beskriver att de fått

besvär som hjärtklappning, andningssvårigheter och högt blodtryck. De beskriver

känslan av att vara tom på energi och glömma ord (Billeter-Koponen & Fredén, 2005).

Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning upplever rädsla för att skada sin egen

9

hälsa och rädsla för att hotfulla situationer ska uppstå (Mikkola, Huthala & Paavilainen,

2016). Det är vanligt förekommande med hot och våld på akutmottagningar (Gacki-

Smith et al., 2010; Patridge & Affleck, 2017). Situationer som kan skapa stress,

otrygghet och en hotfull miljö är aggressiva, drogpåverkade, beväpnade och våldsamma

patienter. Hög arbetsbelastning leder även till att sjuksköterskor är stressade och rädda

för att göra misstag (Mikkola, Huthala & Paavilainen, 2016). Ett stort antal patienter

skapar stress hos sjuksköterskor och gör att de får sämre kontroll på patienternas

hälsotillstånd som fort kan förändras och kan i värsta fall leda till dödsfall (Angland,

Dowling & Casey, 2014)

2.3 Patientsäkerhet på akutmottagning

Sjukvården som bedrivs i Sverige ska bidra till god hälsa och förebygga ohälsa (SFS

2017:30). Patientsäkerhet kan definieras som att skydda patienten mot skada som

vården ger (Sveriges kommuner och landsting, 2017b). Patienter ska kunna uppleva

trygghet när de söker kontakt med sjukvård och det är sjukvårdspersonalens skyldighet

att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls (SFS 2010:659). Grunden i en säker

vård är att sjuksköterskor har goda kunskaper i att kunna bedöma allvarligheten i

patienternas situation samt förstå betydelsen av att fort kunna agera och ta beslut i

behandlingsåtgärder (Riksföreningen för akutsjuksköterskor och Svensk

sjuksköterskeförening, 2017). På akutmottagningar i Sverige förekommer risker för

patientsäkerheten vilket kan orsakas av långa arbetspass, brist på antal vårdplatser, ökat

patientantal och otillräcklig bemanning (Inspektionen för vård och omsorg, 2015). Även

bristande kommunikation, brister i organisationen och hög arbetsbelastning kan ses som

risker för patientsäkerheten (Ehrenberg, Florin, Göransson, Källberg & Östergren,

2017). Det finns ett samband mellan perioder av överfulla akutmottagningar och ökad

dödlighet för patienter (Sun et al., 2013).

Patienter utsätts dagligen för vårdskador, vilket innebär skada som vården bidragit till

och är ett onödigt lidande för patienten. Vårdskador är skador som hade kunnat

undvikas genom adekvata åtgärder. Några exempel på vårdskador är trycksår,

vårdrelaterade infektioner, fallskador och felaktig användning av mediciner. En

journalgranskning mellan år 2013–2016 i Sverige visade att cirka 100 000 patienter

årligen drabbas av vårdskador (Sveriges kommuner och landsting, 2017a). Äldre

patienter över 65 år är särskilt utsatta för att drabbas av vårdskador (Socialstyrelsen,

10

2008). Äldre har en ökad sårbarhet på grund av nedsatt kognitiv förmåga, sämre balans

och minskad ork och de står för cirka 40% av alla besök på akutmottagningar i Sverige

(Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2013). Akutsjukvården är inte alltid helt

anpassad efter den äldre befolkningens behov. Äldre patienter har ett större behov av

vård under sin vistelsetid på akutmottagningen och de behöver mer resurser när det

gäller vårdpersonalens tid, vilket inte alltid är möjligt på en akutmottagning (Larsson-

Kihlgren, Nilsson & Sølie, 2005).

3 Teoretisk referensram Studien bygger på upplevelser och erfarenheter således används livsvärldsperspektivet

och begreppet vårdlidande som teoretisk referensram. I litteraturgenomgången

framkommer det att hög arbetsbelastning, långa väntetider och stress hos sjuksköterskor

är något som kan känneteckna en akutmottagning. Genom att använda

livsvärldsperspektivet och vårdlidande som teoretisk referensram skapas ett verktyg för

att förstå patienter och se deras behov och förutsättningar. Teoretiska referensramen

används som utgångspunkt i diskussion och slutsats.

3.1 Livsvärldperspektivet

Livsvärldsperspektivet utgår från fenomenologin som beskriver livsvärlden som en

subjektiv värld (Dahlberg & Segesten, 2010). För att sjuksköterskor skall ge god vård

behöver de försöka förstå patienters upplevelse av sjukdom, hälsa och att deras livsvärld

förändras vid sjukdom (Dahlberg & Segesten, 2010). När patienter har drabbats av akut

sjukdom har deras liv förändrats drastiskt och de upplever ofta att de har förlorat

kontrollen över sin situation. Patienter som söker akutmottagningen har ofta inte

planerat att söka dit och de har inte hunnit förbereda sig utan de rycks ifrån sin vardag

in i ett nytt sammanhang (Wiman & Wikblad, 2004).

Vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv innebär att uppmärksamma patienters dagliga

tillvaro som de lever i och tar för given (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud &

Fagerberg, 2003). Förhållningssättet innebär att se och bekräfta patienter som unika

människor (Dahlberg & Segesten, 2010). Patienters upplevelser går ej att mäta utan för

att förstå livsvärlden måste sjuksköterskor ta del av patienternas egna berättelser.

Sjuksköterskor måste kommunicera och ställa frågor på ett djupare plan för att få ta del

11

av patienters berättelser. För att patienter ska dela med sig av sin livsvärld behöver

sjuksköterskor vara öppna och gå in i mötet med så lite förutfattade åsikter som möjligt

(Dahlberg et al., 2003).

3.2 Vårdlidande

Vårdande relation kan definieras som relationen mellan sjuksköterska och patient, där

patientens lidande lindras. Vårdande möten skall stärka patienterna i sin hälsa och när

vården ej stärker detta kan det uppstå ett vårdlidande (Halldorsdottir, 2008).

Vårdlidande innebär att vårdandet i sig skapar ett lidande för patienten och borde kunna

förhindras. Lidande kan bidra till att patienter känner sig maktlösa, betydelselösa och

förminskade. Ansvaret för att ett möte blir vårdande ligger hos sjuksköterskan

(Dahlberg, 2002). När patienter kommer till en akutmottagning hamnar de i

beroendeställning genom att vara i behov av hjälp (Wiman & Wikblad, 2004).

Sjuksköterskor hamnar i en maktposition när patienter är hjälpsökande. Med makt

kommer ansvar och hur sjuksköterskor använder sin makt märks i de vårdande

handlingarna de utför. Sjuksköterskor har makt genom kunskap de besitter. De kan

skapa ett vårdlidande för patienter genom vad de säger och kroppsspråk (Kasén,

Nordman, Lindholm & Eriksson, 2008). Vårdlidande kan vara att sjuksköterskor inte

informerar patienter så de förstår vad som händer och vad som ska hända (Arman,

Rehnsfeldt, Lindholm, Hamrin & Eriksson, 2004).

Patienter är i en utsatt position när de är i behov av vård och att då få utstå vårdlidande

kan minska tilliten till vården (Kasén et al., 2008). Hur mycket tillit patienter känner är

sammankopplat till attityder och förhållningssätt hos sjuksköterskor (Dahlberg, 2002).

Attityder framkommer inte enbart genom hur sjuksköterskor verbalt uttrycker sig utan

även genom kroppsspråket. Sjuksköterskor kan skapa ett vårdlidande på grund av sina

attityder genom att vara kalla, avståndstagande och undvika ögonkontakt

(Halldorsdottir, 2008). Sjuksköterskor vill göra väl, men ibland är det deras omedvetna

handlingar som skapar vårdlidande (Dahlberg, 2002).

4 Problemformulering Akutmottagningar kan inte styra över patientflödet och de tar emot akut sjuka patienter

dygnet runt alla dagar i veckan. På akutmottagningar finns det flertalet faktorer som

12

påverkar arbetsmiljön negativt, däribland långa väntetider och hög arbetsbelastning.

Sjuksköterskor på akutmottagningar arbetar i en stressig miljö och måste skyndsamt

kunna prioritera och bedöma patienter för att rädda liv. När sjuksköterskor är ansvariga

för fler patienter än vad de klarar av minskar patientsäkerheten och patienterna riskerar

ta skada av vården. Sjuksköterskor på akutmottagningar upplever att de på grund av sin

arbetsmiljö inte kan ge den vård de önskar och patienterna riskerar då att utstå ett

vårdlidande. Vårdlidande kan uppstå i relationen mellan patienter och sjuksköterskor

och det är sjuksköterskorna som är ansvarig för att mötet lindrar lidande istället för att

skapa ett. För att sjuksköterskor ska kunna förebygga att ett vårdlidande uppstår

behöver de vara medvetna om deras förhållningssätt och hur arbetsmiljön påverkar

patienterna.

5 Syfte Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor upplever att patienter påverkas av

arbetsmiljön på en akutmottagning.

6 Metod Studiens fokus är att belysa sjuksköterskors upplevelse, således valdes en kvalitativ

metod till studien. Enligt Kristensson (2014) kännetecknas kvalitativ forskning av fokus

på deltagarnas eget perspektiv på det som skall undersökas. Den kvalitativa forskningen

utgår från att varje människa är unik och har en egen verklighetsuppfattning. För att få

svar på sjuksköterskornas upplevelse användes semistrukturerade intervjuer som

datainsamlingsmetod.

6.1 Urval

Ett bekvämlighetsurval användes i studien. Ett bekvämlighetsurval innebär att alla

personer i en viss kontext tillfrågas om de vill delta i studien. De personer som sedan

har intresse av att delta i studien tar kontakt och intervjutider bestäms (Kristensson,

2014). Den akutmottagning som studien genomförts på är en mottagning på ett

medelstort Länssjukhus i södra Sverige som har cirka 42 000 besök per år. Ett

informationsbrev (Bilaga A) mailades till verksamhetschefen för godkännande att få

genomföra intervjustudien på den valda akutmottagningen. Godkännandet gavs muntligt

och skriftligt. Efter godkännandet mailades ett informationsbrev (Bilaga B) ut till alla

13

legitimerade sjuksköterskor som arbetade på akutmottagningen. I mailet tillfrågades

sjuksköterskorna om de ville delta i studien. Informationsbrevet skickades till

sjuksköterskornas arbetsmail. Om sjuksköterskorna var intresserade av att delta i

studien svarade de på mailet för att boka intervjutid. Det var 12 sjuksköterskor som var

intresserade av att delta i studien, alla 12 inkluderades. Av de deltagande var 2 män och

10 kvinnor. En av informanterna hade en specialistutbildning, de övriga

grundutbildning som sjuksköterskor. Antal verksamma år på akutmottagningen

varierade från 1 år till 18 år. Inklusionskriterier för studien var legitimerade

sjuksköterskor som arbetade på den utvalda akutmottagningen.

6.2 Datainsamlingsmetod

Intervjuer valdes som metod för insamling av data. En form av intervju är

semistrukturerad intervju vilket valdes att användas i studien. Semistrukturerade

intervjuer innebär att alla deltagare får samma frågor. Frågorna är öppna och behöver

inte ställas i en specifik ordning. Det finns också utrymme för den som intervjuar att

ställa följdfrågor (Kristensson, 2014). Till intervjuerna gjorde författarna en

intervjuguide (Bilaga C). Innan studien påbörjades gjordes en provintervju med en

sjuksköterska som inte ingick i studien. Provintervjun genomfördes för att testa

intervjuguiden och för att finna eventuella svagheter. Efter provintervjun

omformulerades några frågor och två frågor togs bort och två nya frågor lades till för att

få djupare svar.

Intervjuerna genomfördes i ett avskilt konferensrum på akutmottagningen. Vid

intervjutillfället var båda författarna närvarande. Intervjun började med att författarna

informerade om studiens syfte och gav informanterna möjlighet att läsa

informationsbrevet (Bilaga B) ytterligare en gång. Informanterna skrev sedan på

informerat samtycke (Bilaga D) innan intervjuerna startade. Intervjuerna ljudinspelades

på en diktafon för att ingen information skulle gå förlorad. Varje intervju var 16 till 28

minuter lång. De inspelade intervjuerna flyttades över till lösenordsskyddad dator och

raderades när transkribering var genomförd.

Innan intervjun startade förklarades författarnas olika roller under intervjun, att den ena

skulle ställa frågor och att den andre skulle sitta och föra anteckningar, vilket Danielson

(2017) rekommenderar när intervjuer ska genomföras. I slutet av intervjun fick den som

14

förde anteckningar möjlighet att komplettera med ytterligare följdfrågor till

intervjupersonen. När alla intervjuer hade genomförts började transkriberingen, vilket

innebar att all data skrevs ned ordagrant från ljudinspelningarna. Författarna

transkriberade hälften av intervjuerna var och kontrollgranskade varandras

transkriberingar genom att lyssna igenom intervjuerna för att säkerställa att inget

missats.

6.3 Analysmetod

Insamlade data analyserades med en kvalitativ latent innehållsanalys. Innehållsanalysen

bygger på analysenhet, meningsenhet, kod, kategori och tema (Graneheim & Lundman,

2004). Data i studien bygger på de transkriberade intervjuerna. Författarna läste igenom

de transkriberade intervjuerna flertalet gånger var för sig och markerade meningar som

ansågs svara på studiens syfte. Författarna använde sig av triangulering. De båda

författarna analyserade samma data och lät även handledaren för studien ta del av

analysprocessen. Gemensamt togs meningsbärande enheter ut som blev grunden för

analysen. Meningsenheterna kondenserades vilket innebar att texten kortades ned utan

att förlora sitt innehåll. I kondenseringen abstraherades meningsinnebörden, det vill

säga en latent tolkning gjordes vilket innebar att författarna försökte se en djupare

mening med texten. Den tolkade texten fick en kod som symboliserar innebörden och

liknande koder kopplades samman och bildade underkategorier och slutligen kategorier

samt ett övergripande tema (Graneheim & Lundman, 2004).

Tabell 1: Översikt av analysprocessen Meningsenhet Kondensering Kod Underkategori Kategori

Eh jag tycker eller att patienterna inte får tillräcklig omvårdnad eller så på akuten eh … för omvårdnaden bortprioriteras eller hinns inte med många gånger

Patienter får inte tillräcklig omvårdnad på akuten för den bortprioriteras eller hinns inte med

Inte tillräcklig omvårdnad

Omvårdnaden är bristfällig

Risk för skada hos patienten

Väntetiderna är långa och jag som sjuksköterska hinner inte gå dit eh.. timmarna bara rullar på liksom patienterna kanske till och med känner sig bortglömda

Patienterna känner sig bortglömda när väntetiderna är långa och sjuksköterskan inte hinner gå dit

Känner sig bortglömd

Inte känna sig sedd och bekräftad

Negativ upplevelse för patienten

15

Då det är mycket att göra på akuten eller så när springer vi vårdpersonal runt och mycket ljud från larm, sökare, telefoner och övervakningsutrustning som låter och att väntrummen blir överfulla. kan flera patienter eller ja dom kan uppleva en otrygghet och stress med mycket folk runt omkring samtidigt som ljudnivån och stressen är hög

Vårdpersonal springer runt, hög ljudvolymen och mycket folk runtomkring med överfulla väntrum skapar stress och oro hos patienterna

Miljön skapar stress och oro

Få utstå stress och oro

Negativ upplevelse för patienten

6.4 Forskningsetiska övervägande

Inför studien har en etisk självgranskning gjorts via Etikkommittén sydosts formulär

(Bilaga E). Självgranskningen innebär frågor som besvaras för att se om behov finns för

godkännande av etikprövningsnämnd. Författarna tillsammans med handledaren fann att

studien ej innehöll några etiska aspekter som krävde vidare ansökan om etiskt

godkännande. Författarna har ur ett etiskt perspektiv utgått från risk- och nyttoprincipen

inför studien. Det innebär att forskningens nytta ska överstiga riskerna (Kristensson,

2014). Författarna fann att studiens syfte kunde inge större vinster än vad det fanns

risker för informanterna att delta i studien. Vinsterna ansågs vara att ämnet belys så att

förbättringsåtgärder kan göras och riskerna kunde vara att informanterna påverkas

känslomässigt genom att öppna upp sig och samtala om eventuella brister och

upplevelser. Författarna har utgått från Helsingforsdeklarationen när de har gjort etiska

ställningstagande inför och under studiens gång, vilken innefattar etiska riktlinjer för

forskning som involverar människor. Deklarationen innehåller informationskrav,

samtyckeskrav, konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav, för att skydda informanternas

hälsa, rättigheter, integritet och självbestämmande (Helsingforsdeklarationen, 2017).

Utifrån Helsingforsdeklarationens krav formulerade författarna informationsbrev som

skickades ut till informanter och verksamhetschef (Bilaga A; B). Informationsbreven

innehöll studiens syfte, frivillighet, rätten av att avbryta sitt deltagande och information

angående konfidentialitet. Informanterna fick skriva på ett samtyckesformulär för att

visa att de tagit del av informationen och samtycker till deltagande i studien.

16

6.5 Författarnas förförståelse

Förförståelse innebär att författarna har en tidigare kunskap, erfarenheter och förståelse

kring det som ska studeras (Rosberg, 2008). Författarna hade vid studiens början en

förförståelse kring ämnet då de arbetar på den akutmottagning som studien är

genomförd på. Författarna har själva erfarenheter av hur arbetsmiljön på en

akutmottagning kan påverka arbetet som sjuksköterska, vilket är en förförståelse som

funnits hos författarna under studiens gång. Då författarna intervjuat sjuksköterskor de

arbetar med, har de lagt vikt på tydlighet till informanterna gällande frivillighet,

sekretess och konfidentialitet för att inge tillit och trygghet. Författarna informerade

skriftligen i informationsbrev, samt muntligen vid intervjuerna att information ej

kommer föras vidare och att inga andra än författarna kommer ha tillgång till de

inspelade intervjuerna. När intervjuerna hade transkriberats fick varje transkribering en

kod för att behålla konfidentialitet och för att författarna skulle kunna gå in i analysen

med en så öppen inställning som möjligt.

7 Resultat Utifrån den analyserade datan från de 12 transkriberade intervjuerna där sjuksköterskor

fått berätta hur de upplever att patienterna påverkas av deras arbetsmiljö, framkom ett

övergripande tema som redovisas i två kategorier med tillhörande underkategorier.

Tabell 1: Översikt av underkategori, kategori och tema Tema Arbetsmiljön skapar brister i vården

Kategorier Risk för skada hos patienten Negativ upplevelse för patienten

Underkategorier

Omvårdnaden är bristfällig

Läkemedelsadministrering fördröjs

Överrapporteringen är bristfällig

Triagering är bristfällig

Resurserna är bristfälliga

Inte känna sig sedd och bekräftad

Känna sig till besvär

Får utstå stress och oro

Integriteten är bristfällig

Kod Inte tillräcklig omvårdnad

Inte ge ordinationer i tid

Glömma rapportera delar

Hoppar över delar i triagering

Finns inte tillräckligt med sängar

Känner sig bortglömd

Upplevelse av att störa

Miljön skapar stress och oro

Omvårdnad utförs med risk att andra ser

17

7.1 Risk för skada hos patienten

I resultatet framkommer det att sjuksköterskorna upplever att deras arbetsmiljö ofta

bidrar till att det uppstår risker för att patienter skadas på akutmottagningen. Vid hög arbetsbelastning brister vårdandet genom att överrapportering, triagering,

omvårdnad och resurser blir bristfälliga samt att läkemedel fördröjs.

7.1.1 Omvårdnaden är bristfällig

Sjuksköterskorna beskriver att när arbetsmiljön är stressig, arbetsbelastningen är hög

och resurserna inte räcker till hinner de inte med omvårdnaden eller att den utförs

bristfälligt. Sjuksköterskorna beskriver att pågrund av stress kan de brista i basala

hygienrutiner för att kunna arbeta fortare. Sjuksköterskorna beskriver även att de vet att

patienter är i behov av omvårdnad och mår väl av det, men att de inte hinner kontrollera

det specifika omvårdnadsbehovet för varje patient. Sjuksköterskorna menar även att de

kan veta att en patient är i behov av en specifik omvårdnadsåtgärd, men att de inte

hinner utföra den. En del åtgärder får vänta, andra uteblir och ibland får

omvårdnadsåtgärder delegeras till annan personal eller avdelning. De

omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskorna inte hinner med att utföra kan vara att

kontrollera inkontinensskydd, katetrar, lägesändringar och behov av mat och dryck.

Sjuksköterskorna beskriver att det är oftast de patienter som inte kan förmedla sig som

får minst tillsyn och omvårdnad och som blir mest lidande vid hög arbetsbelastning. De

som kan förmedla sig, söker kontakt och ber om hjälp med omvårdnad får det, men de

får många gånger vänta pågrund av tidsbrist.

”Innan anhörig lämnade patienten och gick hem sa hon till mig att blöjan var blöt hos

mamma, det var för en timme sedan och jag har fortfarande inte hunnit byta den”

(Sjuksköterska nr 9)

Sjuksköterskorna beskriver att när de inte hinner med omvårdnaden kan det få följder

för patienterna då de kan få rodnader och trycksår i huden. Patienterna kan även få

blåsrubbningar, psykisk påverkan, och allmän värk av att ligga stilla på en brits eller

sitta i ett väntrum i flera timmar. Patienterna hinner inte alltid få hjälp med att ta sig till

toaletten i tid och kan då ligga i nedkissade kläder. Sjuksköterskorna beskriver

situationer där blöta blöjor varit kvar när patienterna blivit inlagda på avdelningar eller

18

åker tillbaka till sitt boende eftersom sjuksköterskorna inte hunnit kontrollera om de

behövt byta.

“När patienten slutligen fick en plats på avdelningen efter 7 timmar på akuten och vi

förflyttade patienten till den nya sängen så såg vi att patienten var dyngsur av kiss och

röd i huden” (Sjuksköterska nr 7)

De patienterna som har högst prioritet och är mest sjuka är de som får störst fokus.

Sjuksköterskorna beskriver att vid hög arbetsbelastning prioriteras endast de akuta

åtgärderna och att de inte har koll och tillsyn på de resterande patienterna. Det kan

innebära att sjuksköterskorna inte hinner med att uppmärksamma om de mindre akut

sjuka patienterna blir försämrade. När omtriagering, re-evaluering och tillsyn blir

försenat kan det innebära att symtom, prover och vitalparametrar saknas eller feltolkas

som kan påverka att patienter blir sämre och inte får rätt vård i rätt tid.

”Jag ser i datorn att det är över 3 timmar sedan han fick tillsyn sist"

(sjuksköterska nr 3)

När sjuksköterskorna har mycket att göra upplever de att patienterna inte berättar när-

och vad de behöver hjälp med. Sjuksköterskorna upplever att det skulle kunna få

allvarliga konsekvenser för patientens hälsa.

"Patienten sa lite försynt att hon hade fått ont i bröstet igen så vi tog ett nytt ekg som

påvisade ekg-förändringar" (Sjuksköterska nr 11)

7.1.2 Läkemedelsadministrering fördröjs

Hög arbetsbelastning kan innebära att sjuksköterskorna inte hinner att utföra

läkemedelsordinationer direkt när de tas emot. Sjuksköterskorna kan ha mycket att göra

och de kan bli avbrutna, vilket kan innebära att de glömmer administrera ett dropp eller

ge smärtstillande till en patient som har ont.

”Undersköterskan kom till mig och sa att nu är det sjunde gången som han ringer på

klockan och ber om smärtlindring. Jag hade haft så mycket att göra att jag hade glömt

19

bort att jag lovat honom smärtlindring. Han hade fått ligga och ha ont i en extra timme,

helt i onödan" (Sjuksköterska nr 1)

Ibland kan sjuksköterskorna behöva delegera läkemedelsordinationer till en

sjuksköterskekollega. Det kan innebära att det blir fördröjningar för patienterna eller att

det inte alls blir gjort.

“Jag bad sjuksköterskan som skulle ta över ansvaret för patienten att ge infusion

paracetamol för att jag inte hann och när jag kollade en timme senare var det

fortfarande inte givet " (Sjuksköterska nr 7)

Sjuksköterskorna beskriver att patienterna kan få vänta på läkemedel som till exempel

antibiotika men att det försöker minimera väntetiderna, då de ser allvarliga

konsekvenser om patienterna är i början till att utveckla exempelvis sepsis.

7.1.3 Överrapporteringen är bristfällig

I resultatet framkommer det att vid hög arbetsbelastning upplever sjuksköterskorna att

det lätt brister i kommunikationen. Sjuksköterskorna beskriver att få information i andra

hand i kombination med hög arbetsbelastning kan leda till att fel och misstag görs.

Sjuksköterskorna upplever att det kan vara förödande för patienterna om sjuksköterskor

tar prover, ger läkemedel och skickar fel patient på undersökning.

”Röntgen sa till mig att Erik var välkommen så jag skickade upp Erik dit med en

transportör, problemet var att det var fel Erik" (Sjuksköterska nr 5)

Sjuksköterskorna beskriver att det är svårt att utföra en bra överrapportering till

exempelvis sjuksköterskorna på en avdelning om de inte hunnit sätta sig in i patientens

tillstånd. Det kan innebära att viktig information om patienten missas och rapportering

om givna eller inte givna läkemedel blir bristfällig.

I resultatet framkommer det att när patienter är färdigbehandlade på akutmottagningen

och ska skickas hem till sitt boende händer det att sjuksköterskorna glömmer att

rapportera information till patientens kommunsjuksköterska om exempelvis planerade

uppföljningar.

20

7.1.4 Triageringen är bristfällig

Vid långa väntetider för triagering eller flera inkommande patienter samtidigt kan det

innebära att sjuksköterskorna gör en mer skyndsam bedömning eller triagering.

Sjuksköterskorna kan glömma fråga om delar i anamnes och status, vilket kan leda till

att patienterna får en lägre prioritering än vad de skulle fått vid fullständig triagering.

Det kan få konsekvenser för patienterna då triageringen bygger på allvarligheten i

patienternas mående. Sjuksköterskorna upplever också att de ibland på grund av stress

kan ge patienterna en högre prioritering än vad som behövs, vilket skapar förlängd

väntetid till läkare för någon annan patient.

"Ibland känner jag att stressen tar över och då känner jag att jag triagerar fortare än

vad jag kanske skulle göra, jag får inte missa något men ibland känns det som att jag

gör det" (Sjuksköterska nr 1)

7.1.5 Resurserna är bristfälliga

Sjuksköterskorna beskriver att resurserna brister vid hög arbetsbelastning på grund av

stort patientantal. Det finns inte tillräckligt med sängar eller britsar för de patienterna

som behöver eller vill ligga ner. Sjuksköterskorna upplever att patienterna inte får vila

och återhämta sig tillräckligt. Rummen räcker inte till vilket innebär att patienterna kan

bli utplacerade i korridorerna. Sjuksköterskorna upplever också att många patienter får

mer ont av att sitta flertalet timmar, men att de måste prioritera de som behöver britsen

mest.

”Helt plötsligt ser jag en äldre dam som sover lutandes över sin rollator i väntrummet,

där hade hon suttit i 4 timmar utan någon möjlighet att få en brits att vila på"

(Sjuksköterska nr 4)

Sjuksköterskorna beskriver även att övervakningsutrustningen inte alltid räcker till när

det är många patienter som behöver vara uppkopplade. Det kan få allvarliga

konsekvenser för patienterna som är potentiellt instabila.

21

7.2 Negativ upplevelse för patienten

Arbetsbelastningen är en del av arbetsmiljön på akutmottagningen. När

arbetsbelastningen är hög påverkar det många gånger patienterna negativt.

Sjuksköterskor upplever att patienterna kan känna sig osynliga och bortglömda när

timmarna går utan tillsyn. De upplever även att patienterna kan känna sig till besvär och

inte våga be om hjälp när de ser att sjuksköterskorna är stressade och har mycket att

göra. Vid stort patientantal på akutmottagningen med mycket ljud som låter och

vårdpersonal som springer runt upplever sjuksköterskorna att många patienter kan

känna stress och oro. Stort patientantal kan också innebära att det är ont om utrymme

för patienterna så att integriteten brister.

7.2.1 Inte känna sig sedd och bekräftad

I resultatet beskriver sjuksköterskorna att vid hög arbetsbelastning kan de triagera flera

patienter samtidigt. Sjuksköterskorna beskriver även att de hastigt kan behöva lämna

patienterna för att gå till någon som blivit sämre. Patienterna kan lämnas ensamma utan

att ha triagerats färdigt eller mitt i ett samtal. Sjuksköterskorna upplever att patienterna

inte får full uppmärksamhet och inte får känna sig sedda och hörda.

“Jag springer in och ut hos den patienten 7 gånger för att jag gör saker samtidigt de

kan ju inte tro att jag är klok asså de får ju inte känna sig viktiga” (Sjuksköterska nr 5)

Sjuksköterskorna upplever att patienterna kan bli ledsna och oroliga över att bli

lämnade, och berättar hur de kan säga till patienterna att de ska komma tillbaka, vilket

de inte alltid hinner. Patienterna kan då känna sig bortglömda.

”Jag var tvungen till att gå vidare så jag sa till patienten att jag kommer tillbaka så kan

vi prata med då, men jag hann aldrig komma tillbaka” (Sjuksköterska nr 10)

I resultatet framkommer det att patienterna ofta får vänta på akutmottagningen. Vid hög

arbetsbelastning upplever sjuksköterskorna att de inte har tid att informera patienterna

om vad de väntar på och varför. När patienterna inte förstår vad de väntar på och vad

som tar tid upplever sjuksköterskorna att det skapar irritation och frustration hos

patienterna och att de kan känna sig bortglömda, rädda och nedprioriterade.

22

Sjuksköterskorna beskriver att en del patienter känner sig rädda när de är ensamma på

undersökningsrummen. De kan då ligga och ropa på hjälp för att någon ska komma in

och vara hos dem.

"Det händer att det är en del äldre patienter som ligger och ropar på hjälp eller sin

avlidna make eller mamma oavbrutet i flera timmar” (Sjuksköterska nr 1)

Resultatet visar att det inte är ovanligt att patienterna får ringa på hjälp flera gånger.

Sjuksköterskorna upplever att patienterna kan känna att de inte får tillräcklig hjälp, hjälp

i tid och att ingen tar dem på allvar. Sjuksköterskorna upplever att patienterna blir

ledsna, oroliga, arga, frustrerade och att det skapas ett onödigt lidande.

“Patienterna säger ofta när man kommer in - jag har ringt hur länge som helst och ni

kommer aldrig, vad gör ni egentligen?" (Sjuksköterska nr 12)

Resultatet visar att på akutmottagningen är det ofta korta möten och begränsad tid med

patienterna och sjuksköterskorna beskriver att de inte har tid att samtala med patienterna

på ett djupare plan. Sjuksköterskorna upplever att vid hög arbetsbelastning blir tiden

ännu mer begränsad, och beskriver hur deras bemötande mot patienterna vid dessa

tillfällen kan förändras genom tonläge och kroppsspråk. Sjuksköterskorna upplever att

patienterna kan uppfatta dem som arroganta och korta i tonen. Vid hög arbetsbelastning

beskriver sjuksköterskorna att de kan undvika att kommunicera med patienterna och

visa att de är upptagna eller har bråttom, genom att stå med ena handen på

dörrhandtaget för att visa att de är på väg ut och inte har tid att stanna. Sjuksköterskorna

visar även att de inte har tid genom att undvika ögonkontakt och inte sätta sig ner när de

är hos patienterna. Sjuksköterskorna upplever att patienterna märker när de inte är fullt

fokuserade och de upplever att patienterna kan känna sig ovälkomna och inte lyssnade

på.

”Jag kommer på mig själv hur jag långsamt backar mot dörren och tar upp telefonen i

fickan samtidigt som jag pratar med patienten" (Sjuksköterska nr 9)

23

7.2.2 Känna sig till besvär

Hög arbetsbelastning kan innebära att sjuksköterskorna får be patienterna att vänta när

det är något de undrar över eller vill. Sjuksköterskorna upplever att de får avvisa

patienterna och att det innebär att patienterna kan få utstå ett onödigt lidande.

"Jag ser på patientens ansiktsuttryck hur besviken hon blir när jag inte hinner svara på

frågan" (Sjuksköterska nr 6)

Sjuksköterskorna upplever att vid hög arbetsbelastning vågar inte patienterna be om

hjälp för att de är rädda att vara till besvär. När det är hög arbetsbelastning och

sjuksköterskorna stressar och springer runt upplever sjuksköterskorna att patienterna

känner sig i vägen och stör. Patienterna kan vara ursäktande när de ber om att få gå på

toaletten eller något annat som de behöver hjälp med.

7.2.3 Få utstå stress och oro

I resultatet beskriver sjuksköterskorna att vid hög arbetsbelastning är väntrummen

fyllda av patienter och anhöriga och det är mycket ljud från larm, sökare, telefoner,

ankomstsignal från ambulanser och övervakningsutrustning. Sjuksköterskorna upplever

att flera patienter kan känna oro och otrygghet av miljön på akutmottagningen

"Patienterna har ju sagt, - hur kan ni arbeta i allt detta oväsen, jag får ju huvudvärk"

(Sjuksköterska nr 4)

Sjuksköterskorna beskriver att patienterna kan uppleva miljön på akutmottagningen

som stökig och rörig när det är hög arbetsbelastning. Sjuksköterskorna upplever att

patienterna känner av den stressande atmosfären vilket gör att de har svårt att få lugn

och ro. Sjuksköterskorna upplever att de sänder ut omedvetna signaler till patienterna

när de är stressade och har mycket att göra. Patienterna ser att sjuksköterskorna gör allt i

ett högt tempo för att arbeta fortare. När sjuksköterskorna är stressade påverkar det

patienterna genom hur de talar och genom deras kroppsspråk.

”Ibland när jag är hos patienten hinner jag inte sätta mig ner utan jag står upp och går

fram och tillbaka i rummet och kan inte vara stilla” (Sjuksköterska nr 9)

24

I resultatet beskriver sjuksköterskorna att när det är hög arbetsbelastning flyttas

patienterna runt, in och ut ur undersökningsrum, väntrum och korridorer.

Sjuksköterskorna beskriver att patienter som är påverkade av alkohol, droger och

sjukdomar kan vandra runt i korridorer, uppfattas som hotfulla och skapa stress och oro

hos övriga patienter och anhöriga.

”När patienten vinglade runt i korridoren, luktade alkohol och sökte kontakt med

patienter på rum och övervakningsplatser skapar det oro och obehag”

(Sjuksköterska nr 12)

7.2.4 Integriteten är bristfällig

I resultatet beskriver sjuksköterskorna att vid hög arbetsbelastning kan patienterna få

ligga på britsar i korridorerna och intim omvårdnad kan utföras i korridorer eller vid

öppna övervakningsplatser. Sjuksköterskorna upplever att det inkräktar på patienternas

integritet när de ligger halvnakna bakom skärmar där andra patienter och vårdpersonal

kan se och de upplever att patienternas integritet inte respekteras gällande sekretess då

akutmottagningens planlösning är öppen. Sjuksköterskorna beskriver vidare att

sekretessen blir bristande när det finns möjlighet att andra personer runt omkring hör

telefonsamtal och konversationer mellan vårdpersonal, patienter och anhöriga. Bristande

sekretess gör patienterna utlämnade. När arbetsbelastningen är hög kan patienterna

samtala och bli undersökta av läkare i korridorer när undersökningsrum inte finns

lediga. Patienter och anhöriga kan sitta några meter ifrån i väntrummet och höra vad

som sägs samt ser vad som görs.

"Förhoppningsvis är ljudnivån så hög när de pratar i korridoren så alla andra

runtomkring inte hör men det är bedrövligt" (Sjuksköterska nr 7)

25

8 Diskussion

8.1 Metoddiskussion

Författarna valde att använda ett bekvämlighetsurval i studien vilket innebär att

informanter inkluderas efter hand som de visar intresse (Kristensson, 2014). Det kan

innebära en svaghet i studien då urvalets bredd minskar om personer med liknande

perspektiv och erfarenhet inkluderas. För att öka tillförlitligheten i studien kan ett

varierat urval väljas vilket innebär att medvetet välja ut personer baserat på ålder, kön

och arbetserfarenhet (Graneheim och Lundman, 2004). Författarna upplever ändock att

de fick viss spridning i urvalet då de fick både män och kvinnor samt varierande ålder

och antal arbetade år på akutmottagning. Enligt Kristensson (2014) behöver inte urvalet

vid en kvalitativ studie vara representativ för populationen då studiens syfte inte är att

kunna generalisera resultatet. En grundläggande förutsättning för intervjuer är att välja

ut en lämplig population som har något att berätta om det som skall undersökas (ibid.).

Författarna upplever att urvalet gav svar på studiens syfte och att informanterna var väl

insatta i det utforskande ämnet.

På grund av logistiska skäl och tidsbrist valdes informanter som författarna arbetar

tillsammans med. Författarna upplever att deras yrkesprofessionella relation med

informanterna kan ha påverkat resultatet både positivt och negativt. Författarna upplever

att eftersom de träffat informanterna tidigare kan informanterna känna sig mer

avslappnade och trygga, vilket gör att de vågar berätta mer fritt. Några informanter sade

under intervjun att det kändes tryggt eftersom författarna förstod kontexten som de

beskrev. Författarna tror å andra sidan att förståelsen skulle kunna leda till att de inte

ställde tillräckligt fördjupande frågor för att fånga djupet i problematiken informanterna

beskrev. Rosberg (2008) beskriver att förförståelsen ligger till grund för att utveckla ny

kunskap men att det även kan utgöra ett hinder för att se saker ur nya synvinklar.

Författarna har försökt hålla ett öppet sinne och diskutera sinsemellan under hela

forskningsprocessen för att undvika att förförståelsen ska påverka. Trots att författarna

försökt att vara öppna kan förförståelsen ha påverkat genom hur vissa intervjufrågor är

formulerade, exempelvis ”Upplever du att patienterna får tillräckligt med omvårdnad på

akutmottagningen?”. Frågan kan ses som ledande och författarna kan ha lett

informanterna på områden de annars inte nämnt.

26

Författarna anser att andra datainsamlingsmetoder hade kunnat ge ett annat resultat.

Författarna använde semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod vilket de

anser var en lämplig metod utifrån studiens syfte. Danielson (2017) beskriver att

intervjuer med öppna frågor ger svar på personers upplevelser och erfarenheter. Under

intervjun ska den som intervjuas ges möjlighet att kunna delge sin upplevelse och

livsvärld. Andra alternativa datainsamlingsmetoder kan vara intervju i grupp och

observationer (ibid.). Författarna upplever att observationer inte hade kunnat ge lika

djupgående svar på syftet som intervjuer, då det är upplevelser som efterfrågas, vilket är

svårt att fånga genom observationer. Intervju i grupp anser författarna hade kunnat vara

ett användbart alternativ för datainsamling. Författarna upplever att ett utförligare

resultat hade framkommit genom intervjuer i grupp eftersom informanterna hade kunnat

påverka varandra till både djupare svar och reflektioner. Författarna upplevde dock

svårigheter med att få ihop tillräckligt många informanter som kunde delta vid ett och

samma intervjutillfälle, och därför valdes intervju i grupp bort som

datainsamlingsmetod, vilket kan anses som en svaghet för studien.

Innan studien valde författarna att genomföra en provintervju. Författarna ser det som

en styrka att ha genomfört en provintervju då det kan ha ökat kvaliteten på intervjuerna.

Danielson (2017) skriver att en provintervju ger möjlighet att öva på att vara i

situationen att intervjua samt att det ger en möjlighet att få ett tidsperspektiv på hur lång

tid intervjuerna kommer att ta. Det ger även möjlighet att se om frågorna ger svar på

syftet samt ger möjlighet att kunna justera frågorna om något upplevs oklart. Efter

provintervjun författarna genomförde behövdes några frågor justeras och två frågor togs

bort och två frågor lades till för att svaren inte gav tillräckligt djup. Efter att frågor hade

justerats upplevde författarna att svaren blev djupare och tydligare mot syftet.

Författarna har ej erfarenhet av intervjuer sedan tidigare. Kristensson (2014) beskriver

att semistrukturerade intervjuer är en bra metod att använda om du är oerfaren då helt

öppna intervjuer kräver mer av intervjuaren. Författarna valde en bredare öppningsfråga

för att få in informanterna på ämnet och kunna prata fritt innan de gick in på djupare

frågor mot syftet. Anledningen var att skapa ett klimat där informanterna kunde känna

sig trygga och avslappnade. Distraktioner i miljön där intervjuerna genomförs kan

påverka datainsamlingen negativt (Polit & Beck, 2017). Studiens intervjuer

genomfördes i ett konferensrum på akutmottagningen vilket kan ha påverkat

27

informanterna negativt eftersom författarna upplever att det kan ge en inre stress av att

kunna bli avbruten av en kollega som kommer in. Det kan också ses som positivt att

intervjuerna skett i en miljö på informanternas arbetsplats då det kan inge en trygghet av

att känna till lokalen. För att förebygga stress såg författarna till att informanten som

skulle bli intervjuad blev avlöst av en kollega för att verkligen få tid att delta i studien i

lugn och ro.

Trovärdighet är ett begrepp som används för att bedöma kvaliteten på en kvalitativ

studie (Kristensson, 2014). Begreppet trovärdighet innehåller bland annat begreppet

tillförlitlighet. Tillförlitlighet innebär om tolkningar är gjorda av det insamlade

materialet eller om det kommer från förutfattade åsikter. Polit & Beck (2017) menar att

vid intervjuer framkommer ett trovärdigt resultat eftersom det är personens egna

erfarenheter och tankar som belyses. Kristensson (2014) beskriver att kvalitativ metod

används för att skapa en förståelse och för att uppnå det behöver forskaren interagera

och vara aktiv både i datainsamlingen och i analysprocessen. Kvale och Brinkman

(2014) beskriver att det ställs stora krav på den som intervjuar och att intervjuaren ska

vara kunnig inom området och samspelet med människor. Författarna har arbetat

flertalet år på akutmottagningen vilket kan ses som en styrka att de är insatta i området

de studerat. Författarna anser att en svaghet för studien är att de ej tidigare har intervjuat

och har bristfälliga erfarenheter kring innehållsanalys vilket kan ha påverkat resultatet

negativt. För att höja tillförlitligheten kan triangulering användas som innebär att två

eller fler personer analyserar samma data (Kristensson, 2014). Även Lundman och

Hällgren-Graneheim (2008) beskriver att tillförlitligheten ökar när studier innehar två

personer som genomför analysprocessen. Studien har två författare som enskilt har

lyssnat på samtliga intervjuer, läst alla transkriberingar och markerat meningsenheter.

Författarna har sedan gemensamt analyserat och diskuterat för att komma till konsensus.

För att öka tillförlitligheten lät författarna även sin handledare som innehar större

kunskap inom dataanalys, ta del av analysprocessen och resultatet för att få ytterligare

en persons perspektiv. Där av anser författarna att tillförlitligheten har ökat då resultatet

ej grundas på endast en persons bedömningar. För att öka tillförlitligheten ytterligare

har författarna redovisat en tabell från analysprocessen. Graneheim och Lundman

(2004) menar att ett sätt att öka resultatets tillförlitlighet är att synliggöra

analysprocessen genom att ge exempel ur analysen. Där av anser författarna att det är en

styrka i deras studie att de har redovisat en tabell med exempel från analysen.

28

Överförbarhet är ett annat begrepp som ingår i trovärdigheten i en studie. Vid

kvalitativa studier är inte syftet att kunna generalisera och föra över resultatet till andra

grupper eller sammanhang. Överförbarheten i en kvalitativ studie ligger hos läsaren att

avgöra (Kristensson, 2014). För att höja trovärdigheten och underlätta för läsaren att

bedöma överförbarheten i studiens har resultatet redovisats genom citat för att förtydliga

bilden av vad informanterna berättat. Graneheim och Lundman (2004) menar att genom

att försöka beskriva informanterna och studiens kontext kan överförbarheten ökas.

Författarna har försökt att beskriva informanternas bakgrund genom ålder, kön och

arbetserfarenhet utan att avslöja identiteten. Författarna har valt att ej avslöja mer

information för att skydda informanterna. Att bibehålla konfidentialitet och skydda

informanten ligger i linje med Helsingforsdeklarationen (2017).

8.2 Resultatdiskussion

I resultatet beskriver sjuksköterskorna hur de på olika sätt upplever att patienterna

påverkas av deras arbetsmiljö. Sjuksköterskorna beskriver framförallt att hög

arbetsbelastning är den utmärkande orsaken till att brister i vården uppstår.

Arbetsmiljön medför olika risker för patienterna och det finns flera situationer som gör

att patienterna inte känner sig sedda. Wiman och Wikblad (2004) menar att på

akutmottagningar kan det förekomma situationer som är icke vårdande. Det kan vara

när sjuksköterskor fokuserar på medicintekniska uppgifter och apparaturer utan att

kommunicera med patienterna. Sjuksköterskor kan uppfattas som likgiltiga inför

patienter när de handlar maskinellt. Patienter känner sig mindre mänskliga och värda

när sjuksköterskor ger en känslomässigt tom attityd (ibid). Burström et al., (2013)

menar att sjuksköterskor använder olika strategier för att kunna hantera stress vid hög

arbetsbelastning. Det kan innebära att vara synlig för patienterna men att se upptagen ut

eller att vara utom synhåll för patienterna. Det kan även vara att undvika ögonkontakt

och gå med bestämda steg förbi väntrummet eller hålla i papper för att ge intryck av att

vara upptagen. Strategierna gör att patienterna inte känner sig sedda och bekräftade

(ibid.). Frank, Asp och Dahlberg (2009) menar att patienter kan försöka få

uppmärksamhet av sjuksköterskor genom att skrika högt och ibland bli aggressiva. I

resultatet förekommer liknande beskrivningar från sjuksköterskorna angående patienter

som vandrar runt och ibland ligger och ropar för att bli sedda. Eriksson och Svedlund

(2007) påtalar att patienter kan känna ledsamhet och misstro när de inte blir sedda och

29

tagna på allvar. Burström et al., (2013) betonar vikten av att patienter ska uppleva att de

är sedda och bekräftade på akutmottagningen för att känna trygghet. Det kan räcka med

ögonkontakt från sjuksköterskor för att patienter ska uppleva trygghet. Wiman och

Wikblad (2004) menar att sjuksköterskor behöver vara närvarande både fysiskt och

psykiskt för att patienter ska känna sig sedda och uppleva trygghet.

Det framkom i resultatet att på akutmottagningen är korta möten vanligt förekommande

och sjuksköterskorna har inte alltid tid att samtala med patienterna. Svårigheterna med

att bekräfta patienterna så att de känner sig sedda på en akutmottagning beskrivs av

Burström et al., (2013) som menar att det ofta är sjuksköterskor som skapar kontakten

med patienterna. Patienter har svårt att få kontakt med sjuksköterskor eftersom de är

stressade och ofta upptagna vid hög arbetsbelastning (ibid). När sjuksköterskor påvisar

stress och ger intryck av att vara upptagen upplever patienter ingen god vård (Attre,

2001). När patienter samtalar med sjuksköterskor fokuseras samtalen oftare på det

medicinska än på att se hela patienten (Burström et al., 2013). Attre (2001) menar att

vid samtal med sjuksköterskor om sitt dagliga liv upplever patienter att det är lättare att

berätta om sin oro (ibid). Författarna anser att vid hög arbetsbelastning och långa

väntetider ökar patienternas behov av att bli sedda ytterligare, samtidigt som

sjuksköterskorna får svårare att ge dem tid och bekräftelse. Ur ett livsvärldsperspektiv

tror författarna att patienterna har svårt att berätta om sin oro för sjuksköterskorna på

akutmottagningen när tiden är bristande och samtalen uteblir. Dahlberg et al., (2003)

menar att för att ta del av livsvärlden måste sjuksköterskor lyssna på patienterna.

Författarna menar att ur ett livsvärldsperspektiv tar sjuksköterskorna inte del av

patienternas livsvärld när de undviker att möta patienterna. Således kan de inte utföra en

god vård för patienterna när de inte har förståelse för vad patienternan är i behov av för

vård och omsorg. Dahlberg och Segesten (2010) menar att patienter vill bli sedda och

för att sjuksköterskor ska kunna uppnå det måste de se varje patient som en unik

individ. I resultatet framkom det att sjuksköterskorna stressar, försöker undvika onödig

kommunikation och ger bristande ögonkontakt. Författarna anser att det skapar ett

onödigt vårdlidande för patienterna. Arman et al., (2004) menar att lidande kan vara när

patienter upplever att de inte blir sedda som unika individer utan betraktas som objekt

av sjuksköterskor. Lidandet förstärks när patienter inte känner att de får hjälp och stöd

och upplever otrygghet.

30

Bristande omvårdnad förekommer på akutmottagningar (Billeter-Koponen & Fredén,

2005; Wolf et al., 2016). Omvårdnaden hos patienter förhindras när sjuksköterskor på

akutmottagningar inte upplever att det finns tillräcklig tid (Larsson-Kihlgren, Nilsson &

Sølie, 2005). I resultatet framkommer det att sjuksköterskorna upplever att den

otillräckliga omvårdnaden kan innebära att patienterna får ligga länge utan vändningar

som kan ge trycksår, de får rodnad av blöta blöjor och att de inte får äta och dricka på

flera timmar. I en undersökning gjord år 2017 hade i snitt 13 procent av Sveriges

landstings patienter någon form av trycksår (Sveriges kommuner och Landsting,

2017c). Hopkins, Dealey, Bale, Defloor och Worboys (2006) skriver i sin studie att

patienter upplever ett konstant lidande vid trycksår. De upplever oro och att vardagen

begränsas vid trycksår (ibid.). Patienter kan även känna stress och uppleva frustration

över att ha fått trycksår (Latimer, Chaboyer & Gilliespie, 2013). Trycksår påverkar inte

bara patienter fysiskt med smärta, och sår som ska rengöras och läggas om, utan även,

emotionellt och mentalt (Hopkins et al., 2006). Trycksår kan i värsta fall ge allvarliga

konsekvenser och leda till dödsfall (Schouchoff, 2002).

Resultatet visar att sjuksköterskorna inte alltid är noggranna i sitt handlande och kan

brista i basala hygienrutiner. Enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) skall

vårdpersonal arbeta för att förebygga smittspridning. Folkhälsomyndigheten (2017)

menar att bristande hygien kan orsaka en vårdrelaterad infektion. Sveriges kommuner

och landsting (2018) skriver att en tredjedel av alla vårdskador orsakas av

vårdrelaterade infektioner. I Sverige får 65 000 patienter varje år en vårdrelaterad

infektion. Exempel på en vårdrelaterad infektion kan vara urinvägsinfektion,

lunginflammation och hud- och mjukdelsinfektion. Socialstyrelsen (2017c) påtalar att

hälften av de vårdrelaterade infektionerna hade kunnat undvikas och patienterna hade

kunnat skrivas ut från sjukhuset tidigare. Basala hygienrutiner spelar en avgörande roll

för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Burnett et al., (2009) menar att patienter

som drabbas av vårdrelaterade infektioner ofta upplever att de inte får tillräckligt med

information om hur och vad de har drabbats av och att kommunikationen med

vårdpersonalen brister. Många patienter kan känna rädsla för att drabbas av

vårdrelaterade infektioner. World health organisation (2017) skriver att ett växande

problem är att antibiotikaresistensen ökar. Infektioner som ökar är bland annat

lunginflammation och det blir svårare att behandla eftersom antibiotika blir allt mindre

effektiv. Antibiotikaresistens leder till ökade medicinska kostnader, förlängd

31

sjukhusvistelse samt ökad dödlighet för patienterna. Folkhälsomyndigheten (2017)

menar att bristande hygien i vården uppkommer på grund av underbemanning och att

sjuksköterskor inte hinner med. Författarna instämmer med Socialstyrelsen (2017c) som

beskriver att det är ett onödigt lidande för patienter att drabbas av vårdrelaterade

infektioner och att det är något som hade kunnat undvikas.

Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever att patienterna får vänta onödigt länge på

smärtstillande på grund av hög arbetsbelastning. I resultatet beskriver också

sjuksköterskorna att de behöver lämna patienterna hastigt för att någon blivit sämre eller

att de får triagera flera patienter samtidigt. Burley (2011) menar att en annan anledning

till att det blir fel och brister i vården på akutmottagningar är på grund av att

sjuksköterskor blir avbrutna i sitt arbete. Botti, Considine & Mitchell-Skott (2014)

beskriver att stress kan bidra till att medicineringsfel och fördröjning vid

läkemedelsadministrering. Bernstein et al., (2009) belyser att när det är många patienter

på akutmottagningen leder det till längre väntetider för behandling som i sin tur kan öka

risken för dödlighet. Whiles, Dies och Simpson (2017) skriver i sin studie att

fördröjning av antibiotika till patienter med sepsis kan bli förödande och leda till

komplikationer och i värsta fall dödlighet. Pines, Shofer, Isserman, Abbuhl & Mills

(2010) menar att fördröjning av läkemedel kan även innebära onödigt lidande i form av

väntan på smärtstillande. Väntetid på smärtstillande läkemedel till patienter med

ryggsmärta är lång. Mediantiden för att få smärtlindring är 130 minuter från det att

patienterna triagerades på akutmottagning. Mills, Shofer, Chen, Hollander och Pines

(2009) menar även att väntan på smärtlindring till patienter som söker för buksmärta är

lång med en mediantid på 107 minuter. Hwang, Richardson, Sonuyi & Morrison (2006)

skriver i sin studie att patienter med höftfrakturer också får vänta länge på

smärtlindring, mediantiden för de patienterna är 141 minuter. Rivano (2010) beskriver

att när patienter utstår smärta påverkar det inte patienterna enbart fysiskt utan även

psykiskt och emotionellt. Keogh, Book, Thomas, Giddins och Eccleston (2010) menar

att patienter som utstår smärta kan få känslor av oro, rädsla och ångest. Författarna anser

att när patienterna får vänta länge på läkemedel är det ett onödigt vårdlidande för

patienterna.

Burström et al., (2013) skriver att på grund av hög arbetsbelastning vill patienter inte

störa personalen med sina frågor. Det finns en risk när det blir mycket patienter på

32

akutmottagningen att patienter eller anhöriga inte meddelar sjuksköterskorna om

förändringar i patienternas mående, vilket är en patientsäkerhetsrisk (ibid). Det

framkommer också i resultatet att när det är begränsat med utrymme kan patienterna

befinna sig på ställen där sjuksköterskorna har sämre uppsyn. Blir det stort antal

patienter i väntrummet förlorar sjuksköterskorna överblicken och patientsäkerheten

minskas. Resultatet visar även att begränsat utrymme kan leda till bristande sekretess

och integritet för patienterna på akutmottagningen. Sjuksköterskorna beskriver att när

sekretessen brister påverkas patienterna genom att bli utlämnade. Vårdpersonalen bryter

mot Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) när andra patienter, personal och

anhöriga kan lyssna och få information som inte angår dem utan patientens medgivande.

Sjuksköterskorna i resultatet beskriver situationer där läkarsamtal sker öppet så att flera

kan höra. Frank, Asp och Dahlberg (2009) menar att anhöriga kan stå och lyssna i

korridorer för att få information som kan vara relevant för sin anhörig eller av

nyfikenhet. Vidare visar resultatet att byten av inkontinensskydd kan ske bakom knappt

stängda skärmar med risk för insyn. Eriksson, Chiappe och Sellström, (2003) och

Angland, Dowling & Casey, (2014) skriver att patienter kan behöva ligga i korridorer

och dela utrymmen med andra patienter. På så sätt kan miljön inge otrygghet och skapa

en känsla av utsatthet och bristande integritet. Jacelon (2004) skriver att när integriteten

brister påverkas patienter genom att de kan känna sig kränkta av att det egna värdet och

autonomin sänks och patienternas egna kontroll försvinner av att vara på sjukhus.

Känslor som kan uppstå vid bristande integritet är förtvivlan och rädsla för att dö (ibid.).

Författarna anser att när integriteten brister och patientsäkerheten minskar utsätts

patienterna för onödigt vårdlidande.

Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever att patienterna inte får tillräckligt med

information när de är på akutmottagningen. Burström beskriver att bristande

information kan leda till att patienter inte känner delaktighet och det kan skapa

frustration (Burström et al., 2013). Delaktighet bygger på dialoger mellan

sjuksköterskor och patienter (Ramfelt & Lützén, 2005). Patienter känner välbefinnande

när de upplever delaktighet i vården (Schröder, Ahlström & Larsson, 2006). För att

patienter ska kunna uppleva delaktighet behöver de känna trygghet och tillit till

sjuksköterskor (Ramfelt & Lützén, 2005). Delaktighet kan innebära att få patienter att

känna sig självständiga, ha förståelse, uppleva kontroll och ha kunskap om sin sjukdom

(Eldh, Ehnfors & Ekman, 2004; Tobiano, Bucknall, Marshall & Guinane, 2015).

33

Tobiano et al., (2015) beskriver att patienter upplever det värdefullt att få vara delaktiga

i sin vård. Delaktighet för patienter uppnås när det sker ett kunskapsutbyte mellan

sjuksköterska och patient och när vården anpassas efter patienten. Författarna upplever

att det kan vara svårt för patienterna att känna sig delaktiga i vården när de inte känner

sig sedda. Även om arbetstempot är högt på akutmottagningen så borde

sjuksköterskorna ta sig tid till att lyssna på patienterna för att få dem känna sig

delaktiga. Patienterna borde få tid till att delge sina behov och önskningar för sin vård.

Att vårda utifrån livsvärldsteorin handlar om att fokusera på hur patienter upplever

hälsa, välbefinnande och lidande. Vårdandet grundar sig på patienters egna känslor och

upplevelser (Dahlberg et al., 2003). Personcentrerad vård ska utgå från varje individs

behov och respektera dennes upplevelse av ohälsa och sjukdom. Personcentrerad vård

kan definieras som att se hela människan. Både de andliga, psykiska, sociala och

existentiella behoven ska ses som lika viktiga som de fysiska behoven (Svensk

sjuksköterskeförening , 2016). Personcentrerad vård ska vara en utgångspunkt för

akutsjukvården (Riksföreningen för akutsjuksköterskor och Svensk

sjuksköterskeförening, 2017). Inspektionen för vård och omsorg (2015) beskriver att

hög arbetsbelastning och otillräcklig bemanning ofta förekommer på akutmottagningar.

Burley (2011) beskriver i sin studie att personcentrerat arbetssätt försvåras på grund av

den ökade arbetsbelastningen och den minskade tiden hos patienterna. I resultatet

beskriver sjuksköterskorna att hög arbetsbelastning gör att de inte hinner samtala med

patienterna. Författarna ser där av svårigheter med att vårda personcentrerat när

sjuksköterskorna undviker att kommunicera med patienterna. Författarna anser, trots

svårigheter, att livsvärldsperspektivet och den personcentrerade vården är synsätt och

verktyg som kan användas för att minska patienternas frustration och lidande på

akutmottagningar.

9 Slutsats Studien påvisar att det finns olika risker för patienterna som söker hjälp på

akutmottagningar. Sjuksköterskorna är stressade, de glömmer och det blir brister i

patienternas vård och behandling. Patienterna riskerar att utstå onödigt vårdlidande på

grund av långa väntetider och hög arbetsbelastning som gör att sjuksköterskorna ej

hinner med. Vårdlidande kan orsakas av fysiska skador såsom trycksår och

vårdrelaterade infektioner. När det är hög arbetsbelastning på akutmottagningen

34

riskerar även patienterna att känna sig mindre sedda, och bekräftade samt att de är i

vägen för sjuksköterskorna. Vården på akutmottagningen är inte alltid anpassad för

varje individ vilket även försvåras med många akut sjuka patienter. Livräddande

åtgärder går först och är något sjuksköterskorna prioriterar efter. Patienterna är i

underläge då miljön är främmande och stressande på akutmottagningen och de är

hjälpsökande. Vården är till för att hjälpa patienterna och behöver bli bättre på att se

från varje individs behov och hur de vill bli omhändertagna. Inga patienter ska behöva

utstå onödigt vårdlidande.

Förhoppningsvis kan studien uppmärksamma de negativa effekterna patienterna riskerar

att utstå och väcka en tanke om att förbättringar behöver göras. Arbetsmiljön behöver

bli bättre för att sjuksköterskorna på akutmottagningen ska ha möjlighet att ge den vård

de vill samt den vård som patienterna förtjänar. Riskerna för patienterna är belysta ur

sjuksköterskornas perspektiv där av skulle fortsatt forskning behöva involvera

patientens perspektiv för att se om de delar samma upplevelser, vilket skulle stärka

bilden av att förbättringar behöver göras. Ytterligare forskning skulle kunna vara att

studera hur akutmottagningar kan skapa rutiner och förbättringar i organisationen för att

patienter ska kunna få bättre omvårdnad när de befinner sig på akutmottagningen.

35

Referenser Andersson, H., Jakobsson, E., Furåker, C., & Nilsson, K. (2011). The everyday work at

a Swedish emergency department- The practitioner’s perspective.

International Emergency Nursing, 20, 58-68.

Angland, S., Dowling, M., & Casey, D. (2014). Nurses’ perceptions of the factors

which cause violence and aggression in the emergency department: A qualitative study.

International Emergency Nursing, (22) 134–139.

Arbetsmiljöverket. (2017) Stress. Hämtad 20171210 från

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/stress/

Arman, M., Rehnsfeldt, A., Lindholm, L., Hamrin, E., & Eriksson, K. (2004). Suffering

related to health care: A Study of breastcancer patients’ experiences.

International journal of nursing practice 10. 248-256.

Attre, M. (2001). Patient´s and Relative´s experience and perspectives of "Good"

and "Not so Good" quality care.

Journal of Advanced Nursing 33(4), 456-466.

Backman, AS. (2010). Emergency care seeking behavior in relation to patients’ and

providers’ perceptions and attitudes. Diss, Stockholm Karolinska Institutet

Bergman, C. (2012). Emergency nurses’ perceived barriers to demonstrating caring

when managing adult patients’ pain.

Journal of Emergency Nursing. 38 (3) s. 218–225.

Bernstein, S., Aronsky, D., Duseja, R., Epstein, S., Handel, D., Hwang, U., McCarthy,

M., McConnell, J., Pines, J., Rathlev, N., Schafermeyer, R., Zwemer, F., Schull, M., &

Asplin. (2009). The Effect of Emergency Department Crowding on Clinically Oriented

Outcomes.

Academic Emergency Medicine, 16, 1-10

36

Billeter-Koponen, S., & Fredén, L. (2005). Long-term stress, burnout and patient-nurse

relations: qualitative interview study about nurses’ experience.

Nordic College of Caring Sciences, 19, 20-27.

Botti, M., Considine, J., & Mitchell-Skott, B. (2014). Medication errors in ED: Do

patient characteristics and the environment influence the nature and frequency of

medication errors.

Australian Emergency Nursing journal, (17), 167–175.

Burley, D. (2011). Better communication in the emergency department.

Emergency nurse, 19 (2), 32-36.

Burnett, E., Lee, K., Rushmer, R., Ellis, M., Noble, M., & Davey, P. (2009).

Healthcare- associated infection and the patient experience: a qualitative study using

patient interviews.

Journal of Hospital Infection, 74, 42-47.

Burström, L., Starrin, B., Engström, M-L., & Thulesius, H. (2013). Waiting

management at the emergency department – a grounded theory study.

BMC Health Service Research. (13) 1-10.

Dahlberg, K. (2002) Vårdlidande. Det onödiga lidandet.

Vård i Norden 63(22) 4-8.

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande i teori och praxis.

Stockholm: Natur och Kultur

Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg. (2003). Att

förstå vårdvetenskap.

Lund: Studentlitteratur

Danielson, E. (2017). Vetenskaplig teori och metod. Henricsson, M. (Red), Kvalitativ

forskningsintervju. (s.143–154).

Lund: Studentlitteratur AB

37

Ehrenberg, A., Florin, J., Göransson, K-E., Källberg, A-S., & Östergren, J. (2017).

Physicians and nurses’ perceptions of patient safety risks in the emergency department.

International Emergency Nursing. (33), 14–19.

Eldh AC, Ehnfors M, Ekman I (2004). The phenomena of participation and non-

participation in health care-experiences of patients attending a nurse-led clinic for

chronic heart failure.

European Society of Cardiology: 3(3)239-246.

Enns, C-L., & Sawatzky, J-A. (2016) Emergency nurses perspectives: Factors affecting

caring.

Journal of emergency nursing 42 (3), 240–245.

Eriksson, U., Chiappe, I., & Sellström, E. (2003). Att vårdas på sjukhus. Vad är

patienter missnöjda med?

Vård i norden. 68 (23), 36-39

Eriksson, U., & Svedlund, M. (2007). Struggling for confirmation - patients'

experiences of dissatisfaction with hospital care.

Journal Of Clinical Nursing, 16(3), 438-446.

Folkhälsomyndigheten (2017) Vårdhygien hämtad 180220 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/smittskydd-

sjukdomar/vardhygien/handhygien/rena-hander-presentation-00796-2017-6.pdf

Frank, C., Asp, M., & Dahlberg, K. (2009). Patient participant in emergency care- A

phenomenographic study based on patients lived experience.

International Emergency Nursing, 17, 15-22

Gacki-Smith, J., Juarez, AM., Byatt, L., Homier, C., Robinson, L., & MacLean, SL.

(2010). Violence against nurses working in US emergency departments.

Journal of Nursing Administration. 39, 340-349.

38

Graneheim, UH., & Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing

research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.

Nurse educating today. 24. 105-112

Göransson, K., De Waern, M., & Lindmarker, P. (2013) Patients’ pathway to

emergency care: is the emergency department their first choice of care?

European Journal of Emergency Medicine. 20 (1). 45-50

Göransson, K-E., Ehrenberg, A., & Ehnfors, M. (2005). Triage in emergency

departments: national survey.

Journal of clinical nursing. 14 (9). 1067-1074.

Halldorsdottir, S. (2008). The dynamics of the nurse-patient relationship: introduction

of a synthesized theory from the patient’s perspective.

Scandinavian journal of caring sciences 22. 643-652

Helsingforsdeklarationen, (2017). WMA Declaration of Helsinki- Ethical principles of

medical research involving human. subjects. Hämtad 20171223 från

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-

medical-research-involving-human-subjects/

Hopkins, A., Dealey, C., Bale, S., De Floor, T., & Worboys, F. (2006). Patient stories of

living with a pressure ulcer.

Journal of Advanced Nursing, 56(4), 345–353.

Hwang, U., Richardson, L., Sonuyi, T., & Morrison, S. (2006). The Effect of

Emergency Department Crowding on the Management of Pain in Older Adults with Hip

Fracture.

The Amerikan Geriatrics Society, 54(2), 270-275

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2013). Genomlysning av Stockholms fem stora

akutmottagningar. Hämtad 20180224 från

https://www.swenurse.se/contentassets/6cfe05121bce47f7befa4a154af6e7d4/20131022

_genomlysning-av-stockholms_akutmottagningar_slutversion.pdf

39

Inspektionen för vård och omsorg. (2015) Hur står det till med våra akutmottagningar.

Hämtad 20171210 från

https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2015/hur-star-

det-till-med-vara-akutmottagningar-rapport.pdf

Jacelon, C. (2004). Managing personal integrity: the process of hospitalization for

elders. Informing practice and policy worldwide through research and scholarship.

Journal of advanced nursing 46(5), 549-557

Kasén, A., Nordman, T., Lindholm, T., & Eriksson, K. (2008). Då patienten lider av

vården – vårdares gestaltning av patientens vårdlidande.

Vård i norden 88 (28) 4-8.

Keogh, E., Book, K., Thomas, J., Giddins, G., & Eccleston, C, (2010). Predicting pain

and disability in patients with hand fractures: Comparing pain anxiety, anxiety

sensitivity and pain catastrophizing.

European journal of pain 14(4), 446-451

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter

inom hälso- och vårdvetenskap.

Stockholm: Natur och kultur AB

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur AB.

Larsson Kihlgren, A., Nilsson, M., & Sørlie, V. (2005). Caring for older patients at an

emergency department- emergency nurse’s reasoning.

Journal of clinical Nursing. 14. 601-608.

Latimer, S., Chaboyer, W. & Gilliespie, B. (2013) Patients participation in pressure

injury prevention: giving patient’s a voice.

Scandinavian journal of caring science, 28(4), 648-656

40

Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U.(2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom

hälso- och sjukvård. Granskär, M., & Höglund-Nielsen. (Red), Kvalitativ

innehållsanalys. (s.159-172).

Lund: Studentlitteratur AB

Mikkola, R., Huthala, H., & Paavilainen, E. (2016). Work-related fear and the threats of

fear among emergency department nursing staff and physicians in Finland.

Journal of Clinical Nursing, (26) 2953-2963

Mills, A., Shofer, F., Chen, E., Hollander, MD., & Pines, J. (2009) The Association

between Emergency Department Crowding and Analgesia Administration in Acute

Abdominal Pain Patients.

Academic Emergency Medicine, 16 (7), 603-608

Möller, M., Fridlund, B., & Göransson, K. (2010). Patient’s conceptions of triage

encounter at the Emergency department.

Scandinavian journal of caring science. 24. 746-754

Patridge, B., & Affleck, J. (2017). Verbal abuse and physical assault in the emergency

department: Rates and violence perceptions of safety, and attitudes towards security.

Australian Emergency nursing Journal. 20. 139-145.

Pines, J., Shofer, F., Isserman, J., Abbuhl, S., & Mills, A. (2010). The Effect of

Emergency Department Crowding on Analgesia in Patients with Back Pain in Two

Hospitals.

Academic emergency medicine, 17(3), 276-283

Polit, D-F., & Beck, C-T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence

for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia, USA: Lippincott Williams & Wilkins.

Ramfelt, I., & Lützén, K. (2005). Patients with cancer: Their approaches to participation

in treatment plan decisions.

Nursing Ethics, 12 (2) 143-155

41

Riksföreningen för akutsjuksköterskor och svensk sjuksköterskeförening. (2017)

Kompetensbeskrivning, Legitimerad sjuksköterska med specialisering inom

akutsjukvård. Hämtad 180122 från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/legitimerad_sjukskoterska_med_specialistsjukskoterskeexamen_med_inri

ktning_mot_akutsjukvard.pdf

Rivano, M (2010). Smärta och smärtbehandling. Werner, M., & Leden, I. (Red.),

psykologiska aspekter. (s. 63-67.).

Stockholm: Liber AB

Rosberg. S. (2008). Fenomenologi. M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad

kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s.85-107).

Lund: Studentlitteratur.

Schouchoff, B., (2002). Pressure Ulcer Development in the Operating Room.

Crit Care Nurs, 25(1), 76-82

Schröder, G. Ahlström, B., & Wilde Larsson., (2005). Patients’ perceptions of the

concept of the quality of care in the psychiatric setting: a phenomenographic study.

Journal of Clinical Nursing, 15 (1), 93-102

SFS 2004:168. Smittskydslagen. Hämtad 180314 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168

SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Hämtad 180220 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Hämtad 20171223 från

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

42

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 20180124

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Socialstyrelsen. (2008). Vårdskador inom somatisk slutenvård

hämtad 180308 från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8622/200810916_rev2.

pdf

Socialstyrelsen. (2016). Inrapportering till Socialstyrelsens patientregister:

förtydligande till föreskrifter om uppgiftsskyldighet till patientregistret - SOSFS

2013:30. Hämtad 20180208 från

https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/fortydligande-av-foreskrifter-

till-patientregistret.pdf

Socialstyrelsen. (2017a). Statistik om väntetider och besök vid sjukhusbundna

akutmottagningar 2016. Hämtad 20180104 från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20749/2017-11-9.pdf

Socialstyrelsen. (2017b). Väntetider och patientflöden på akutmottagningar. Hämtad

20171210 från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20493/2017-2-16.pdf

Socialstyrelsen (2017c) minska risken för vårdrelaterade infektioner, VRI

Hämtad 180219 från

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/vri-vardrelaterade-

infektioner

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2013). Omhändertagande av äldre

som inkommer akut till sjukhus. Hämtad 20170104 från

http://www.sbu.se/globalassets/publikationer/content0/1/akutvard_aldre.pdf

43

Stubberud, D-G. (2015). Psykosociala behov vid akut och kritisk sjukdom. Stubberud,

D-G. (Red), Psykosociala konsekvenser av att vara akut och kritisk sjuk. (s.13-50).

Gyllendal Norsk Forlag

Sun, B., Hsia, R., Weiss, R., Zingmond, D., Liang, L-J., Han, W., McCreath, H., &

Asch, S. (2013). Effect of Emergency Department Crowding on Outcomes of Admitted

Patients.

Annals of Emergency Medicine, 61. (6). 605-611.

Svensk sjuksköterskeförening (2016). Personcentrerad vård. Hämtad 20180220 från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-

publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.p

df

Sveriges kommuner och landsting. (2017a) Diagnostiska fel

Hämtad 20171210 från

https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/riskomradenatgardspaket/diagnostiskafel.13

824.html

Sveriges kommuner och landsting. (2017b) Patientsäkerhet. Hämtad 20180104 från

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-565-3.pdf?issuusl=ignore

Sveriges kommuner och Landsting (2017c) Mätning av trycksår i slutenvården

Hämtad 20180219 från

https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden/matningtrycksar.21

25.html

Sveriges kommuner och landsting. (2018) Inför mätning av vårdrelaterade infektioner

2018. Hämtad 20180314 från

https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden/matningvardrelater

adeinfektioner/informatningvri.4721.html

44

Tobiano, G., Bucknall, T., Marshall, A., Guiane, J., & Chaboyer, W. (2015) Patients’

perceptions of participation in nursing care on medical wards.

Scandinavian journal of caring science, 30(2), 260-270

Willman, A. (2014). Omvårdnadens grunder hälsa och ohälsa. Edberg, A-K., & Wijk,

H. (Red), Hälsa och välbefinnande. (s.37-52).

Lund: Studentlitteratur AB

Whiles, B., Deis, A-S., & Simpson, S. (2017). Increased Time to Initial Antimicrobial

Administration Is Associated with Progression to Septic Shock in Severe Sepsis

Patients.

Critical care medicine, 45(4), 623-629

Wiman, E-m & Wikblad, K. (2004). Caring and uncaring encounters in nursing in an

emergency department.

Journal of Clinical Nursing, 13, 422-429.

Wolf, L., Perhats, C., Delao, A., Moon, M., Clark, P., & Zavotsky, K. (2016). “It´s a

burden you carry”: Describing moral distress in emergency nursing.

Journal of Emergency Nursing. 42 (1). 37-46.

World Health Organization (2017). Antibiotic resistance. Hämtad 180314 från

http://www.who.int/mediacentre/factsheets/antibiotic-resistance/en/

I

Bilagor Bilaga A Information till Verksamhetschef

Vi är två sjuksköterskor som studerar till specialistsjuksköterska inom akutsjukvård på Linnéuniversitetet. I vår utbildning ingår det att skriva en magisteruppsats var av vi tänkt genomföra en kvalitativ intervjustudie. Arbetet på en akutmottagning är komplext och det är flertalet faktorer som påverkar arbetsmiljön och patientsäkerheten. En akutmottagning kan inte styra över patientflödet och kan ej neka akut sjuka patienter vård. Arbetsbelastningen inom sjukvården i Sverige har ökat mer och mer de senaste åren, så även på akutmottagningarna. Sjuksköterskorna har ett stort ansvar för patienterna medan de befinner sig på akutmottagningen. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor påverkas negativt både fysiskt och psykiskt vid hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor på akutmottagningar beskriver sin arbetsmiljö som ibland kaosartad och överväldigande. Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor upplever att patienter påverkas av arbetsmiljön på en akutmottagning. För att kunna uppnå studiens syfte önskar vi tillstånd att få intervjua 10-15 stycken sjuksköterskor. Tidpunkten för intervjuer kommer att ske under våren 2018 vecka 4-5. Det är helt frivilligt att delta och vi kommer skicka ut information och en förfrågan om deltagande till sjuksköterskorna. Informanterna kommer när som att kunna avbryta intervjun utan att uppge något skäl. Intervjuerna kommer att spelas in och behandlas konfidentiellt genom kodning. Obehöriga kommer ej att ha tillgång till materialet och det kommer även förstöras efter avslutad studie. För att kunna genomföra studien behöver vi ditt samtycke. Har du frågor eller funderingar hör gärna av dig. Studerande: Linda Peltonen Liza Dahlgren Leg. Sjuksköterska Leg. Sjuksköterska Epost: lp22ew@student.lnu.se Epost: ld222cs@student.lnu.se Handledare: Marie Kirsebom Epost: marie.kirsebom@lnu.se

II

Bilaga B Informationsbrev till informanterna

Vi är två sjuksköterskor som studerar till specialistsjuksköterska inom akutsjukvård på Linnéuniversitetet. I vår utbildning ingår det att skriva en magisteruppsats var av vi tänkt genomföra en kvalitativ intervjustudie under våren 2018. Arbetet på en akutmottagning är komplext och det är flertalet faktorer som påverkar arbetsmiljön och patientsäkerheten. En akutmottagning kan inte styra över patientflödet och kan ej neka akut sjuka patienter vård. Arbetsbelastningen inom sjukvården i Sverige har ökat mer och mer de senaste åren, så även på akutmottagningarna. Sjuksköterskorna har ett stort ansvar för patienterna medan de befinner sig på akutmottagningen. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor påverkas negativt både fysiskt och psykiskt vid hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor på akutmottagningar beskriver sin arbetsmiljö som ibland kaosartad och överväldigande. Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor upplever att patienter påverkas av arbetsmiljön på en akutmottagning. Deltagande i denna studie innebär att du skall vara legitimerad sjuksköterska och arbetar på en akutmottagning. Intervjuerna kommer att genomföras i ett bokat konferensrum på den akutmottagningen du arbetar på. Det finns ingen tidsaspekt för intervjuerna utan det anpassas efter dig. Tidpunkten för intervjuer kommer att ske under våren 2018 mellan vecka 4-5. Det är helt frivilligt att delta och du kommer när som att kunna avbryta intervjun utan att uppge något skäl. Intervjuerna kommer att spelas in och behandlas konfidentiellt genom kodning. Obehöriga kommer ej att ha tillgång till materialet och det kommer även förstöras efter avslutad studie. Har du några frågor eller funderingar hör gärna av dig. Studerande: Linda Peltonen Liza Dahlgren Leg. Sjuksköterska Leg. Sjuksköterska Epost: lp22ew@student.lnu.se Epost: ld222cs@student.lnu.se Handledare: Marie Kirsebom Epost: marie.kirsebom@lnu.se

III

Bilaga C Intervjuguide Ålder: Kön: Hur länge har du arbetat som sjuksköterska: Hur länge har du arbetat på en akutmottagning: Vad har du för utbildning: - Kan du beskriva vad arbetsmiljö innebär för dig? - Vad upplever du påverkar din arbetsmiljö? - Hur uppfattar du att patienter upplever miljön på akutmottagningen? - Vad har arbetsmiljön för betydelse för patienterna på akutmottagningen? - Upplever du att arbetsbelastningen har någon betydelse för patientsäkerheten? - Kan du beskriva på vilket sätt? - Upplever du att arbetsbelastningen kan påverka din medicinska bedömning/ orsaka fel eller brister i vården? Kan du beskriva en sådan situation? - Har du fått utstå några verbala hot som du tror beror på din arbetsmiljö och i sådana fall vad tror du föranledde situationen? - På vilket sätt tror du att patienterna märker av när arbetsbelastningen är hög? - Hur tror du patienten påverkas av det? -Hur vanligt förekommande är hög arbetsbelastning? - Hur uttrycker patienter nöjdhet/missnöje på akutmottagningen? - Upplever du att din arbetsmiljö har påverkat så att du inte har kunnat ge den vård och omvårdnad som du skulle vilja? - Skulle du vilja beskriva en sådan situation? -Upplever du att patienterna får tillräckligt med omvårdnad på akutmottagningen? - Prioriterar du patienter och dina arbetsuppgifter annorlunda när arbetsbelastningen är hög? Vad tror du det innebär för patienten? - Upplever du att patienterna får vänta på vård och behandling på grund av hög arbetsbelastning? -Vad tror du är anledningen till att de får vänta? - Hur påverkas patienten av det? - Upplever du att patienterna kan navigera i vården dvs söker de rätt vård på rätt nivå. - Vad upplever du är största anledningen till att de hamnar "fel"? - Påverkas ditt bemötande när det är hög arbetsbelastning? - Kan du beskriva hur? - Hur stor inverkan tror du att ditt bemötande har för patientens upplevelse av sin

IV

vistelse på akutmottagningen? - på vilket sätt? - Om du får önska fem förbättringar på din arbetsplats, vad skulle det vara? - varför? - Har du något mer du vill tillägga?

V

Bilaga D Samtyckesformulär Här med har jag tagit del av informationen angående studien "belysa hur sjuksköterskor upplever att patienter påverkas av arbetsmiljön på en akutmottagning” _________________________________________________________ Underskrift av forskningsperson _________________________________________________________ Namnförtydligande, ort, datum _________________________________________________________ Underskrift av forskningsperson _________________________________________________________ Namnförtydligande, ort, datum _________________________________________________________ Underskrift av informationsgivare _________________________________________________________ Namnförtydligande, ort, datum

VI

Bilaga E Etisk granskning Följande frågor ska besvaras av sökande och godkännas av handledare. Ja Kanske Nej

1 Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter (dvs. behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv).

X

2 Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på deltagarna (även sådant som inte avviker från rutinerna men som är ett led i studien)?

X

3 Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka deltagarna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en uppenbar risk att påverka?

X

4 Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov )?

X

5 Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn, person med demenssjukdom eller psykisk funktions-nedsättning, personer i uppenbar beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende av försöksledaren)?

X

6 Avses vetenskaplig publicering såsom vid konferens eller i vetenskaplig tidskrift efter studiens genomförande.

X

7 Kommer personregister upprättas (där data kan kopplas till fysisk person) och anmälas till registeransvarig person (PUL- ansvarig).

X

VII

8 Syftet och metoden är väl avvägt gällande risk-nytta samt anpassat till nivån på studien.

X

9 I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att deltagarna förstår dess syfte och uppläggning (inklusive vad som krävs av den enskilde, t.ex. antal besök, projektlängd etc.) och på så sätt att alla detaljer som kan påverka beslut om medverkan klart framgår. (För studier med minderåriga krävs vårdnadshavares godkännande t ex vid enkäter i skolklasser.)

X

10 Deltagandet i projektet är frivilligt och detta framgår tydligt i den skriftliga informationen till patient eller forskningsperson. Vidare framgår tydligt att deltagare när som helst och utan angivande av skäl kan avbryta försöket utan att detta påverkar forskningspersonens omhändertagande eller behandling eller, om studenter, betyg etc.

X

12 Det finns resurser för genomförande av projektet och ansvariga för studien är namngivna (student och handledare)

X