läs- och skrivutredningskurs 17 februari...
TRANSCRIPT
Läs- och skrivutredningskurs 17 februari 2016 • Inledning och presentation av kursupplägg
• Erfarenhetsutbyte
• SBU-rapporten
• ”Jag lär mig det mesta själv” Elevers erfarenheter av iPad som ett alternativt verktyg i skolan (Finck, 2015)
• Läs- och skrivsvårigheter i ämnet engelska (sammanfattning efter föreläsning av Bodil Andersson-Rack, Katedralskolan 2013)
• HELP Start
• WordChains (C. Jacobson)
• Alternativa verktyg i dator och iPad
SBU-rapporten – tre huvudsakliga frågor
1. Vilka insatser för barn som har utvecklat dyslektiska läs- och skrivsvårigheter är det som har vetenskapligt stöd?
Om barn och ungdomar med dyslexi får öva kopplingen mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem) på ett strukturerat sätt, förbättras deras • läsförmåga • stavning • läsförståelse • läshastighet • fonologisk medvetenhet (förmåga att uppmärksamma språkets ljudmässiga
uppbyggnad)
SBU-rapporten – tre huvudsakliga frågor
2. Finns det metoder, språkliga tester som kan användas för barn innan de börjar skolan för att förutse/predicera vilka barn som löper risk att tidigt utveckla läs- och skrivsvårigheter?
Det finns tester som kan förutsäga dyslexi redan innan barnen har fått undervisning i att läsa och skriva i skolan.
Brister i fonologisk medvetenhet, snabb automatiserad benämningsförmåga samt bokstavskännedom har ett samband med dyslexi.
SBU-rapporten – tre huvudsakliga frågor
3. Hur pass tillförlitliga är de tester som används internationellt och nationellt för att kartlägga och utreda dyslektiska läs- och skrivsvårigheter?
I Sverige finns inte något test som är vetenskapligt utvärderat. Det innebär att testet inte har varit utvärderat i en studie som har publicerats i en vetenskaplig tidskrift.
Det behöver alltså inte betyda att testerna inte är reliabla och valida.
SBU-rapporten
• Om barn och ungdomar med dyslexi får öva kopplingen mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem) på ett strukturerat sätt, förbättras deras läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshastighet och förmåga att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad (fonologisk medvetenhet).
• Det finns tester som kan förutsäga dyslexi redan innan barnen har fått undervisning i att läsa och skriva i skolan. Brister i fonologisk medvetenhet, snabb automatiserad benämningsförmåga samt bokstavskännedom har ett samband med dyslexi.
• I Sverige finns inte något test som är vetenskapligt utvärderat. Det innebär att testet inte har varit utvärderat i en studie som har publicerats i en vetenskaplig tidskrift. Det behöver alltså inte betyda att testerna inte är reliabla och valida.
• Det går inte att uttala sig om nyttan av alternativa verktyg (hjälpmedel för att stödja, kompensera och utveckla läsförmågan som t.ex. appar i mobiltelefonen). Metoderna är otillräckligt utprövade.
Ulrika Wolff på Skolportens konferens i Göteborg (2014)
Inläsningstjänst – podradio -
https://inlasningstjanst.se/webtext/index/id/podcast/static/1.html
Dyslexi och svårigheter i engelska
Av Christer Jacobson, Växjö universitet (Samuelsson m fl, 2009)
• Dyslexi och språkinlärning
• Elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi anser sig ha svårast att lära sig engelska
Svenska elevers inlärning av engelska
”Att känna att man inte kan uttrycka sig tillräckligt väl på engelska vare sig i tal eller i skrift upplevs ofta som besvärande.”
Engelska viktigt i dagens samhälle:
Arbetsmarknaden
Högre studier
Massmedia och den allmänna debatten
Kultur; musik, film, spel med mera
Engelska kan vara lättare
En del personer med los på svenska har lättare att läsa engelsk text
• De hade ordavkodningsstrategier som var mer anpassade för engelsk ortografi
• De hade haft positiva upplevelser av engelska och preferensen för engelska började redan i åk 4-5
viktigt att förstå instruktioner till spel eller andra fritidssysselsättningar
kände sig lika duktig som sina klasskamrater i början av undervisningen på engelska, till skillnad från hur det var att lära sig läsa på svenska
Forskning om sambandet mellan dyslexi och språkinlärning • Sparsam forskning i ämnet
• Wannestål (2002) refererar till forskning som visar att elever med svårigheter i språkinlärning ofta uppvisar mindre variation i sina inlärningsstrategier och har dåliga kunskaper om hur språkinlärning går till
ex. rak översättning, använder svenska ersättningsord
Forskning om sambandet mellan dyslexi och språkinlärning Tholin (1999) – elevaktivt arbetssätt kan vara hämmande för elever med dåligt självförtroende i engelska
Wanneståhl (2002) nämner två grupper med svårigheter i engelska:
1. Elever med allmänna läs- och skrivsvårigheter som får svårigheter i andraspråksinlärningen
2. Elever med utländsk bakgrund
Två studier – språkinlärning i engelska
1. Hur svenska elever utvecklar sin förmåga att känna igen och avläsa engelska ord
2. Undersöker kunskapsutvecklingen i engelska för elever med lässvårigheter och då särskilt med fokus på skolbetyg
Studie 1 - Engelska ordkedjor - resultat
Pojkarna duktiga på engelsk ordigenkänning
- Tillbringar kanske mer tid vid datorer och engelska datorspel
- Ägnar mindre tid åt läsning på svenska
- Pojkar är kanske starkare i ortografisk ordavkodning (helordsläsare) och gynnas mer av engelskans ”oregelbundna” ortografi
Studie 1 - Engelska ordkedjor - resultat
• Svenska och engelska orden och ordskarvarna jämförbara?
- använt högfrekventa ord i bägge språken samt kontroll av antal bokstäver i orden
- Ej kontrollerade på morfemnivå – önskvärt
- Vocabulary size – svenska elever kan inte lika många ord på engelska, har inte lika många konkurrerande alternativ på engelska i sitt mentala lexikon. Kan göra att ordigenkänningen går snabbare på engelska.
Studie 1 - Engelska ordkedjor - resultat
• Elever med goda resultat på svenska ordkedjor presterar förhållandevis bättre på den engelska versionen
• Preferensen för engelska kanske gäller för många elever i grundskolan
• Elever med låga värden på svenska ordkedjor tycks prestera ännu sämre på engelska ordkedjor
• Är det elever med fonologisk dyslexi som har specifika svårigheter med engelsk avkodning?
Studie 2 – Kunskapsutvecklingen i engelska för elever med lässvårigheter och då särskilt med fokus på skolbetyg
• Skillnader i betyg i åk 9 mellan lässvaga elever och kontrollelever var
stora i samtliga ämnen utom i slöjd.
• Störst betygsdifferens i ämnena svenska, engelska och matematik
• Förhållandena är i stort sett detsamma också i gymnasiebetygen. Störst skillnad främst i engelska och matematik
WordChains (Christer Jacobson, Hogrefe förlag)
• Engelska ordkedjor
• Provet består av 80 engelska ordkedjor, English WordChains.
• Lästiden är som övriga delprov två minuter och eleven markerar här tre ordkedjor.
• Standardiseringen för det engelska delprovet ägde rum under våren 2014. Normerna baseras på totalt 2628 elever från årskurs 3 till gymnasiets första år. Staninevärden presenteras per årskurs för alla elever som genomfört proven, och är inte uppdelade på basis av kön. Provet administreras och tolkas enligt de anvisningar som finns presenterade i handledningen för LäsKedjor–2. Tilläggsprovet med engelska ordkedjor kan beställas separat.
Nya LäSt
• LäSt Läsförståelsetest för åk 1 till 6 revideras och lanseras i början av året
• Nyheter:
• nyheter i materialet: nytt läsförståelsehäfte, uppdaterat test- och svarsformulär och uppdaterad handledning
• ett nytt deltest: Läsförståelse till det befintliga testet LäSt. Administrering både grupp och individuellt
• övriga deltest (läsning av nonord och ord samt stavningstest) är oförändrade
Typologi över världens skriftspråk Typologi - ett område inom lingvistiken som grupperar enskilda språk utefter deras uppbyggnad
Skriftsystem
fonetiska ideografiska
-hieroglyfer, gammalkinesiska, Bliss(!)
fonem stavelser
- t ex koreanska, japanska (hiragana, katakana)
konsonanter och vokaler konsonanter
- t ex svenska, engelska - t ex arabiska, hebreiska
turkiska, ryska , Braille efter modell i ”Den flerspråkiga människan” (Wagner,
Strömqvist & Uppstad, 2008)
I världen idag:
Cirka 6700 talade språk
Cirka 1000 skriftspråk
Cirka 100 skriftsystem
Latinska alfabetet (A,B,C…)
används i ca 100 skriftspråk
persiska فارسی
日本語 japanska
বাাংলা bengali
Två nyckelbegrepp
Transparens och stavelsestruktur
Transparens – Hur genomskinligt / förutsägbart är
sambandet mellan tal och skrift?
Högtransparent Lågtransparent
27 ljud 40-45 ljud
21 bokstäver 26 bokstäver
Stavning och uttal nära Stavning och uttal
mycket oförutsägbart
Ex. latte, volare, minestrone Ex. cough/tough/bough
cave/have
pear/pair/pare
”I take it you already know
of tough and bough and cough and dough?
(---) Well done! And now you wish, perhaps,
to learn of less familiar traps?
Beware of heard, a dreadful word
that looks like beard and sounds like bird (---)”
www.spellingsociety.org/news/media/poems.php
Högtransparent Relativt transparent Lågtransparent
27 ljud 35-36 ljud 40-45 ljud
21 bokstäver 29 bokstäver 26 bokstäver
Stavning och uttal Stavning och uttal
nära mycket oförutsägbart
Ex. latte, volare,
minestrone Ex. cough/tough/bough
cave/have
pear/pair/pare
Stavelsestruktur
Strukturen av konsonanter och vokaler inom en stavelse
Ex. från svenskan
• Enkla stavelser – typexempel KV, KVK: Päron (pä-ron = KV-KVK)
• Komplexa stavelser – kluster av konsonanter
skrift (KKKVKK)
Enkel stavelsestruktur Komplex stavelsestruktur
Italienska och finska Engelska och svenska
Läs- och skrivinlärningen går snabbare på språk med hög transparens och enkel stavelsestruktur
• I språk som turkiska och finska ses ”takeffekt” i ord- och nonordsläsning redan efter ett år i skolan.
• Engelska och danska når motsvarande nivå först i skolår 3.
HELP Start
• Help Start Inledning
• Help Start Förberedelser
• Multisensoriska tekniker
• Lektionsmall
• Lästräning med BRAVKOD och BRAVKOD för engelska
HELP Start
• Britt Månsson i Tomelilla - powerpoint
Att läsa till nästa gång
• Kapitel 11 i Utredning av Läs- och skrivsvårigheter
s. 305—334 Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga
av Kenneth Hyltenstam
Mallar
Ulrika Wolff resultat av WIP
Arbetsminne – Duvan
Läskedjor-2 engelska