lärarhandledning¤rnsvenska-lärarhandledni...box 3 (7 boxar med titlar på nivå 2–8, utkom...

LärarhandledningLäs i nivåer 6 – 11

Upplevelse Paket / Box 1



L Ä S I N I V Å E R

U P P L E V E L S E

Stjärnsvenska

ISBN 978-91-47-10266-2© 2012 Liber ABRedaktion: Birgit Eriksson, Malin Wedsberg (första upplagan) Malin Wedsberg (andra upplagan)Formgivare: Björn RingProduktion: Eva Runeberg PåhlmanDiagnoser: Carin Borg Arvidsson och Åsa Hägg

Tack till:Toura Hägnesten, utvecklingslärare på utbildningsförvaltningen,som granskat avsnittet om lässtrategier.Anna Stenmark, lärare på Askebyskolan, som kommit medvärdefulla synpunkter och råd.

Andra upplagan1

Tryck: Esser Druck, Tyskland 2012

Godkänd för spridning och kopiering för undervisningsbruk.

Liber AB, 113 98 StockholmTfn 08-690 90 00www.liber.se

e-post:[email protected]

InnehållÖversikt över Stjärnsvenska 4Vad är Stjärnsvenska? 5Komponenter 7Praktiskt arbete 8Scheman 14Tips och idéer till böckerna 17 Nivå 6 17 Nivå 7 30 Nivå 8 45 Nivå 9 58 Nivå 10 65 Nivå 11 71Diagnoser 79Hjälpreda för läsning 93Läsprotokoll 94Bokuppgifter 95

4

Översikt över Stjärnsvenska – Läs i nivåer

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

Paket/Box 1 Paket/Box 1 Paket/Box 1

5

Vad är stjärnsvenska?

Vad är Stjärnsvenska – Läs i nivåer?Stjärnsvenska är ett systematiskt uppbyggt material med böcker på 11 svårighetsnivåer med långsam stegring. De 11 nivåerna omfattar ett stort antal böcker för elever från förskoleklass till och med åk 5, från böcker utan text eller med enstaka ord på nivå 1 till 32-sidiga kapitelböcker på nivå 11.De viktigaste syftena med att ha böcker på olika nivåer är:– att varje barn ska ha möjlighet att utveckla sitt läsande utifrån sina egna förutsättningar.– att barnen alltid kan känna tillfredsställelse i sin läsning och därmed få ökat självförtroende.– att både lärare och elever lätt kan hitta texter som är lagom svåra.

I läroplanen Lgr 11 står det bl.a. om att eleverna ska kunna tillämpa olika lässtrategier. Det handlar alltså om att eleverna ska bli medvetna om att läsa olika texter på olika sätt. Det blir de genom att läsa Stjärnsvenska. Här finns skönlitteratur av olika slag: vardagsberättelser, klassiska sagor, deckare, sportberättelser, gåtor, tecknade serier, historiska berättelser, roliga historier samt ett stort utbud av faktaböcker. Läs mer om lässtrategier på s. 10–13

Stjärnsvenska – Läs i nivåer – Upplevelse består av tre boxar/tre omgångar: Box 1 (11 boxar med titlar på nivå 1–11, utkom 2001) Box 2 (10 boxar med titlar på nivå 2–11, utkom 2005) Box 3 (7 boxar med titlar på nivå 2–8, utkom 2011)

Till detta finns Lärarhandledningar och Diagnosmaterial. Dessutom ingår Fakta och Skriv i Stjärnsvenska. Se ”Komponenter” s. 7

Bakgrund Stjärnsvenska – Läs i nivåer har hämtat inspiration från skolan i Nya Zeeland där man under lång tid har arbetat målinriktat med barns hela språk. Genom att eleverna läser texter i en noga utarbetad progression och tillsammans med läraren bearbetar innehållet språkligt, i bild och i drama får de en allsidig språkutveckling. Texterna i böckerna på de olika nivåerna ska varken vara för svåra eller för lätta för läsaren – då sker ingen utveckling.Metoden ”helhetsläsning” heter på engelska ”Whole language learning”, och används bl.a. i Nya Zeeland. Där använder man små textböcker med olika innehåll och avslutade berättelser. I Stjärnsvenska har vi kombinerat våra traditioner om läsning och skrivning med idéerna om lagom progression i läsandet och skrivandet genom noga genomarbetade kriterier. Dessa kriterier har utarbetats med stöd av läsforskares och många lärares erfarenheter. Betoningen ligger på: – ämnesval (intressanta för eleverna)

6


– läsupplevelse via både text och bild (spänning, humor o.s.v.) – språkliga aspekter – en tydligt angiven progression när det gäller antal sidor, rader och radlängd – illustrationerna. Många skickliga illustratörer bidrar till att göra böckernas innehåll extra läsvärt. Det är särskilt viktigt på de lägre nivåerna där eleverna behöver både förförståelse och lässtöd via bilden. De viktigaste kännetecknen för varje nivå anges på baksidan på respektive bok. De presenteras här i lärarhandledningen på s. 4.

Hur fungerar Stjärnsvenska?Med Stjärnsvenskas böcker på olika nivåer kompletterade med övriga komponenter (se s. 7) kan eleverna lära sig läsa i egen takt på ett lugnt och säkert sätt. De får därmed en stabil läsgrund. I de elva nivåerna finns böcker för alla oavsett hur långt de hunnit i sin läsutveckling, från läsinlärning till flytande läsning. Enligt vår mening kan läsutveckling bli framgångsrik framför allt under förutsättning att läsaren får rikliga tillfällen att diskutera sina lästa erfarenheter och språkliga svårigheter med kamrater och vuxna. Tala, lyssna, läsa och skriva hänger ihop och är förutsättningar för att läsaren utvecklar god kommunikativ förmåga, en idag nödvändig kunskap. Därför föreslår vi genomgående att eleverna inte bara läser en bok för att kunna pricka av den på ett schema, utan att de får chans att bearbeta den på olika konstruktiva sätt.

Uppföljning enligt Lgr 11I Lgr 11 betonas att kunskap inte är ett entydigt begrepp utan kommer till uttryck i olika former: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som alla förutsätter varandra och samspelar med varandra. Läsforskningen idag visar att svenska elevers kunskaper i läsförståelse blivit sämre. Det handlar ju inte bara om att avkoda texten, eleverna måste också förstå vad de läser. I Stjärnsvenska ligger en stor del av uppföljningen på just läsförståelse. För att knyta an till Lgr 11 så använder vi begreppen Fakta, Förståelse och Analys. Längst bak i Stjärnsvenskaböckerna finns en ruta med frågor. I Box 3 är de anpassade efter Lgr 11 och indelade i dessa begrepp: Fakta, Förståelse och Analys.

För att även böckerna i Box 1 och Box 2 ska träna läsförståelse på detta sätt, finns kompletterande frågor i den här Lärarhandledningen ( se Tips och idéer till böckerna, s 17–77).

7


DiagnostiseringFör att du enkelt och snabbt ska få en uppfattning om hur varje elev utvecklar sitt läsande vad gäller både innehåll och lästeknik finns en bok i varje box som kan användas som diagnos. Detta står angivet på respektive bok i Box 1 och box 2. I övrigt är de inte annorlunda. Se vidare om diagnoserna på s. 79–80.Diagnoserna finns som kopieringsunderlag på s. 81–92.

Komponenter

Skriv i nivåer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Läs i nivåer – Upplevelse

PAKET/BOX 1nivå 1–11



Lärarhandledningnivå 1–5

Lärarhandledningnivå 6 –11

Läs i nivåer – Fakta

PAKET/BOXnivå 2–8

Skriv S

1 2 3 4 5 6

Läs i nivåer – Sagor

PAKET/BOXnivå 2–8

8

Praktiskt arbete

Praktiskt arbete

Allmänna tips för den fortsatta läsningenDet är viktigt att inte släppa taget om barnens läsutveckling när de väl kommit igång med att läsa. De behöver ha tillgång till en läsande miljö och lättillgängliga böcker på olika nivåer med intressant innehåll ända upp i åk 5. Det är inte självklart att man är en garanterat van läsare bara för att man lämnar ett tidigare lässtadium. Tvärtom är det stor risk att man tappar lusten att läsa då det finns mycket annat som lockar och man inte får tid och stöd med läsningen. Därför har vi med de 11 nivåerna även böcker som vi anser lämpliga för elever i år 4 och 5. (Framför allt nivå 8–11, men även tidigare nivåer kan vara användbara.) Ingen bok är mer omfångsrik än 32 sidor. Ingen bok ska heller upplevas som för svår om barnet har följt nivåerna.

För- och efterarbeteEleverna har god hjälp i sin läsutveckling av att på olika sätt förbereda läsningen och bearbeta text och bild när de har läst en bok. Att lyfta fram ord och uttryck ger nödvändig och fördjupad förståelse för innehållet. Det gäller framför allt för elever med annat modersmål än svenska men även för många barn som har svenska som modersmål.

Se till att eleverna alltid har följande frågor i huvudet när de läser en bok:1. Vad tyckte jag var bra? 2. Vad tyckte jag var mindre bra? 3. Vad fick boken mig att tänka på? 4. Var det något jag inte förstod?

Diskutera:Det effektivaste är att i grupp diskutera ord och uttryck, bilder och innehåll eftersom eleverna då får chans att använda språket, argumentera för sina synpunkter och, inte minst, lära sig att lyssna på andra och få höra hur andra tänker. Här har du som lärare också goda möjligheter att påverka elevernas språk och få reda på mycket om hur eleverna tänker.– Ta vara på ord och uttryck i olika ordsamlingar:– Varje elev kan ha en egen ordsamlingsbok/låda (gärna i alfabetisk ordning).– Klassen kan också samla ord på blädderblocksblad som sitter framme under året.– Öva kontinuerligt på insamlade ord och uttryck genom att t.ex. ha frågesporter och olika slags rättstavningsövningar, göra korsord och tipsrader, förhöra varandra parvis, öva tio ord i veckan o.s.v.

9

Praktiskt arbete

Skriv:Använd bilder, texter och ämnen i böckerna som underlag för elevernas skrivutveckling. Det är en stor fördel att integrera läsandet och skrivandet med varandra, läsning ger inspiration till skrivande och vice versa. Inspirationen kan förstås gälla elevernas fria skrivning men även ge ordkunskap och säkerhet i språkhantering och stavning. Under rubriken Tips och Idéer till böckerna finns många uppföljningsidéer som kan användas i klass, grupp eller enskilt till för och efterarbetet.

Lärarledd läsningFör att ge lärare och elever tillfälle till gemensamma språkstunder med lärarledd läsning ger vi här tips om hur man kan utveckla denna arbetsform (på engelska guided reading).Läraren bör leda de gemensamma språkstunderna och se till att alla elever får komma till tals och få tid att uttrycka sig. Det är också en träning i att lyssna för de övriga. De elever som är vana att uttrycka sig kan inspirera de elever som har svårare att formulera sig.Medan en grupp sysslar med skrivarbete (t.ex. bokstäver, enkla berättelser, läggspel, digitala övningar) och en annan grupp läser boxböcker enligt sitt individuella lässchema, kan läraren samla en grupp i max. 15 min. kring en gruppbok som läraren väljer. Det är praktiskt att ha tillgång till så många exemplar av gruppboken att varje elev har en egen. Både innehåll och språk bör bearbetas vid flera olika tillfällen och ur olika aspekter. Bearbetningen kan även följas upp skriftligt. Det är också ett bra tillfälle att träna högläsning – eleverna ”kan” innehållet så bra att de vågar läsa högt. Eleverna kan med fördel sedan läsa boken hemma för någon. Den bör självklart också ingå i elevernas egen läsning.

Förslag på hur man kan arbeta med lärarledd läsning

• Gruppen kan omfatta 4–8 elever. Beroende på elevernas läsutveckling, intressen och övriga förutsättningar bör sammansättningen variera från gång till gång. Placera eleverna t.ex. i en halvcirkel så att alla kan se varandra.

• Läraren väljer vilken bok som ska läsas. Den ska vara möjlig för alla i gruppen att ta sig igenom men ändå ha sådana svårigheter att eleverna måste anstränga sig (med lärarens hjälp). Antingen läser man hela boken eller en del, t.ex. ett kapitel. Boken/texten ska också passa de syften som läraren har för just den gruppen, t.ex. ett aktuellt tema, att läsa repliker, ett visst ordförråd eller något speciellt inom språklära eller stavning.

• Introducera boken kort för att göra eleverna nyfikna. Berätta om miljön, personerna, författaren eller visa några intressanta bilder och fundera över bokens innehåll och budskap. Vad säger titeln?

10

Praktiskt arbete

• Gör klart för eleverna vad det är för slags text. Att veta syftet med läsningen gör det lättare för eleverna att välja lässtrategi. (Läs mer om lässtategier, se nedan.)

• Ta upp och diskutera ord, begrepp, uttryck som kan vara obekanta för eleverna. Ordens ursprung och andra speciella särdrag bör belysas. Det betyder mycket för sammanhang och tolkning av innehåll att eleverna har förstått orden. Eleverna får också ett utvidgat och mer nyanserat ordförråd.

• Läs en del eller hela texten för eleverna första gången för att ge en modell för just den sortens text. Därefter läser eleverna texten tyst för sig själva. Den valda texten bör inte vara längre än att det för eleverna inte tar mer än 5–10 minuter att läsa. Snabba elever kan få en uppgift att fundera över tills de övriga blir klara.

• Bearbeta på olika sätt: – Diskutera/ställ frågor om innehållet och bilderna. Läraren eller någon elev kan ha förberett frågor eller diskussionsämnen. Hur stämde elevernas förutsägelser/förväntningar? Vilket budskap hade författaren? Kunde historien ha börjat/slutat annorlunda? Vad hände innan historien började/sedan den slutat? – Be elever läsa en mening, ett stycke eller en sida som är central högt för att exemplifiera betoningens roll för förståelsen. Pröva olika betoningar. – Be eleverna beskriva personer, händelseförlopp och miljö. – Vilka problem hade eleverna när det gällde t.ex. svårlästa ord, krångliga meningar, konstiga rubriker? Skriv elevernas exempel på tavlan eller blädderblocket. Följ upp vid nästa lästillfälle. – Ta fasta på andra svårigheter i texten, stavning, speciell grammatik, meningsbyggnad o.s.v. – Följ upp gruppens läsning genom att t.ex. eleverna har ett rollspel med personerna i boken, skriver om eller illustrerar det viktigaste i innehållet, berättar muntligt parvis vad de minns bäst från boken, skriver ord och uttryck i sin ordsamling.

LässtrategierSom tidigare nämnts betonas det i läroplanen Lgr -11 att eleverna ska kunna tillämpa olika lässtrategier - eleverna ska lära sig att läsa och ta till sig olika texter på olika sätt. De ska förstå att det finns flera vägar att angripa en text, olika konkreta sätt att läsa på beroende på vad och vilken text man läser. Att läsa tryckt text kräver vissa strategier, att läsa på datorn, iPaden etc kräver andra strategier. Den här handledningen koncentrerar sig på lässtrategier eleverna bör behärska när det gäller att läsa, förstå och tolka tryckta texter, samt hur de ska kunna förstå budskapen i texterna, inte bara de uttalade utan även de som ”står mellan raderna”. I Stjärnsvenska tränas det sistnämnda i frågerutorna längst bak i böckerna där uppföljningsfrågorna är indelade i Fakta, Förståelse och Analys.

11

Praktiskt arbete

Berätta för eleverna varför det är bra att kunna läsa olika texter på olika sätt, när man kan använda de olika strategierna och varför man använder dem just då. Ge konkreta exempel på olika texter och prata om att använder man rätt strategi är det lättare att förstå texten, man lär sig mer och det blir roligare att läsa! Arbeta med en lästrategi i taget.

Olika lässtrategier1 Sökläsning2 Översiktsläsning3 Djupläsning4 Dra slutsatser och föra resonemang5 Läs vidare6 Gå tillbaka och läs igen7 Sammanfatta8 Förutse fortsättningen

1 Sökläsning

Den här strategin är bra att använda om man snabbt vill hitta något i en text. Ge eleverna olika exempel på när sökläsning är bra att använda: – När de ska läsa i tidtabellen – när går bussen?– När de ska läsa ett recept – hur mycket mjöl behöver jag till bullarna?– När de ska läsa en faktatext – vilka hundraser beskriver texten?– När de ska hitta vilken tid sporten börjar i tv-tablån.

2 Översiktsläsning

Översiktsläsning använder man när man vill ta reda på vad en text handlar om i stort. Ett sätt är att ögna igenom rubriker, ev. underrubriker. Ett annat är att läsa bildtexterna i t.ex. ett tidningsreportage. Läs alla kapitelrubrikerna i: Super-Evert, nivå 7 Paket/Box 3: Mamma är en superhjälte! Flygturen De två rånarna En försvagad supermamma Super-Evert Uppdraget slutfört

Visst får ni en ganska bra översikt över vad den här berättelsen handlar om? Läs sedan lite här och var i kapitlen, sedan kan ni säkert kortfattat ge en liten resumé.

3 Djupläsning

Djupläsning är när man läser långsamt, noga och med eftertanke. Till skillnad från översiktsläsning, använder man djupläsning när man ska lära sig, kunna och förstå något riktigt ordentligt.

12

Praktiskt arbete

Låt eleverna arbeta med t.ex. en faktatext. Först får de översiktsläsa den, därefter djupläsa. De kan t.ex. läsa ett avsnitt/stycke i taget och anteckna det viktigaste ur det. Skönlitterärt: Här kan de fundera själva eller tillsammans och jämföra med egna erfarenheter, andra texter eller händelser.

4 Dra slutsatser och föra resonemang

Den här strategin består av:1. tolkning2. uppbyggnad av resonemang3. motivering och argumentation.Eleverna tränar på detta när de svarar på förståelsefrågorna i böckernas frågerutor. Prata med eleverna om att i nästan alla texter finns det information som är gömd i texten. Det är saker som inte står där, men som man kan förstå ändå, t.ex: Idag regnade det. Fast i skolan gick det hyfsat. Det var bara en sak. När jag skulle gå hem hade någon fyllt mina stövlar med kallt vatten. Ända upp till kanten. Det är inte klokt vad vatten det går i ett par stövlar. Malte och Markus stod och skrattade en bit bort. Men det kan ju ha varit åt något roligt de sett på tv. (S 6 Jag har en hemlighet, nivå 6 paket/Box 3)

”Vem eller vilka tror du det var som hällde vatten i pojkens stövlar? Varför tror du det?”Svaren på de här två frågorna (från frågerutan längt bak i boken) kan eleverna inte hitta direkt i texten. De måste själva kunna dra slutsatserna att det är Malte och Markus som är skyldiga. Dels står de och skrattar, dels har de tidigare i berättelsen varit elaka mot pojken.

5 Läs vidare

Ibland kan det vara enklare att fortsätta läsa i en text än att stanna upp, trots att man inte riktigt förstår. Varje gång man avbryter sin läsning, så tappar man lite koncentration. Därför kan det vara bättre att bara läsa på om man stöter på ett svårt ord, istället för att sluta läsa och slå upp ordet. Sammanhanget i texten gör att man förstår den ändå. Den här lässtrategin passar bra om man t. ex läser en deckare eller en annan spännande berättelse.

6 Gå tillbaka och läs om

En annan strategi om man inte förstår kan vara att gå tillbaka i texten och läsa en gång till. Ge eleverna exempel på frågor de kan ställa till sig själva: Vad var det som jag inte förstod? Vet man det är det enklare att hitta en lösning. Var meningen för lång och krånglig? Eller var det för svåra ord?

7 Sammanfatta

Eleverna kan sammanfatta ett kapitel eller ett kortare avsnitt genom att rita en bild, göra en tankekarta eller skriva ner en kort sammanfattning. Ge eleverna en text, be dem sedan sammanfatta den i max antal meningar eller ord.

13

Praktiskt arbete

8 Förutse fortsättningen

Den här strategin tränar eleverna på när de svarar på Analys-frågorna i böckernas frågerutor. Här får man öva på att reflektera över texten och förutse vad som ska hända framåt i handlingen. T. ex Analys-frågorna i Virre och Russe, nivå 7 Paket/Box 3:– Vad tror du att Ester tänker, när Virre och Russe dyker upp på hennes skärm? – Vad tror du händer sedan? Fantisera vidare? – Ordnar allt upp sig eller går Ester på klassfest klädd i kostym? – Tror pappa verkligen att han ska ha silverklänning på sig? Att tänka framåt, gå utanför texten och förutspå vad som ska hända stimulerar barnens fantasi. De får också tillfälle att använda sig av egna erfarenheter. Den här typen av frågor kan man ställa före läsningen, t. ex genom att läsa en rubrik och förutse fortsättningen, samt under läsandets gång, efter ett kapitel – vad kommer att hända i nästa kapitel? Man kan också ställa frågor till texten och på så sätt reda ut oklarheter.

14

Scheman

S C H E M A T I L L L Ä S I N I V Å E R / U P P L E V E L S E

P A K E T / B O X 1 N I V Å 6 – 1 1

Antonsnyakompisar

10

Mätt gädda

Selmasresa itidendiagnosbok

Densvarta portföl-jen

Hund-klubben

Tor hosUtgårda-loke

Antonskaflyttadiagnosbok

IBK Bibblan

Kanin-kärlek

På rid-läger

Gubben,gummanoch korven

HistorienomDollyLarsson

Jimvinter-fiskar

Tur-pappan

diagnosbok

Nära ögat

Prinsess-an ochjättendiagnosbok

Ska allaglömma Li

Snopet Siri

9

7

8

6

NIVÅ TITLAR KÄNNETECKEN

diagnosbok

Johan och Karlden XII

11

Mysterieti öde-husetdiagnosbok

PjäserSökläsning,läser dags-tidningar m.m

Läser ochförstår tv-texter

Läser tyst med f lyt

Läser snabbtmed betoning

Mer automatiseradläsning

Längre ochlite svåraremeningar

Schema till Paket/Box 1

15

Scheman



P A K E T / B O X 2 N I V Å 6 – 1 1

Jag dyker

10

Oförklar-ligt

diagnosbok

Snitt-Jönsson

Jim ochSilver-grottandiagnosbok

Pojkenoch de treprinsess-orna

Spökenpå slottet

Grisbra,Roberta!

Ivan ochIrina

Kan manbackatiden?diagnosbok

Ljugmaja

Denfinskaspetsen

Gangster-rapp

Mirablåtira

diagnosbok

Upp-draget

Adamåker tillThailand

Lira medmed Miradiagnosbok

Jaghopparfallskärm

Jim ifjällen

9

7

8

6


Pjäser 2

11

Varulven

diagnosbok

Världenbredvidvår

Sökläsning,läser dags-tidningar m.m

Läser ochförstår tv-texter

Läser tyst med f lyt




16

Scheman



P A K E T / B O X 3 N I V Å 6 – 1 1


Blod Med andraögon

Plast-Piaoch Bonus-Benny

VargenochRödluvan

Jag haren hem-lighet

Super-Evert

Så pin-samt

Virreoch Russe

Ester åkerbred-band

Farligt uppdrag

Super-mam-man

Värstanappet

7

8

6




17

Nivå 6, Paket/Box 1

Tips och idéer till böckernaDet här kapitlet innehåller tips och idéer till böckerna i Paket/Box 1, Paket/Box 2 och Paket/Box 3. Här följer dels frågorna som finns på omslagets insida av varje bok, dels nya läsförståelsefrågor på tre nivåer: Fakta, Förståelse och Analys. Här finns också mer omfattande övningar: Gemensam uppföljning. Dessa uppgifter vinner på att göras i grupp. Även om eleverna läser böckerna var för sig och i egen takt finns det starka skäl att då och då samla eleverna till diskussion om innehåll och språk.


Nära ögat

FaktaHur hjälper du någon som har gått igenom isen?

FörståelseVarför hamnar Simon i vattnet? Varför tror du att Simon rullar bort från vaken?

AnalysVad är viktigt att tänka på när man ska ut på isen?

SpråkträningVaken kan betyda två olika saker. Försök att förklara ordet.Spark kan också betyda två olika saker. Vilken betydelse har ordet i den här berättelsen?

Gemensam uppföljning• Jämför tidningsurklippet på s. 2 med ”riktiga” notiser i en

tidning. Diskutera/fundera över rubrikens betydelse, varför en del står med fetare stil och på annat sätt än den övriga texten. Vad läser man först?

• Vad menas med att ”Isen är klar som en spegel” (s. 5)? Försök komma på fler uttryck som är liknelser, som t.ex. ”tunga som bly” (s. 7) och ”snabb som vinden”. Många handlar om djur, t.ex. ”svart som katten/natten”.

• I berättelsen står det ”skallrande tänder” (s. 12). I språket finns

Nivå 6 – läser snabbt med betoning

18


det många ord/verb som försöker beskriva ett ljud, ofta ljud som hör ihop med djur och människor (t.ex. hosta, jama, susa). Skriv en lista med några vanliga sådana ord. Hur tror eleverna att de har uppstått?

• Vad gjorde Simon rätt när han ramlade i vattnet? (Jämför med avsnittet om isvett i slutet på boken.) Vad var det som var fel med hans utflykt?

• Skriv och rita en gemensam”Isvett-tavla” och sätt upp i klassrummet.

• I boken finns ett antal kommatecken. Diskutera tillsammans var de sitter och varför de är utsatta just där. Hur skulle det blivit utan dem?

Ord att arbeta med(t.ex. verb, vinterord) vaken brister spark ålar sig repor pimplat glider fram skallrande trampar kämpade sjunka sveper dinglar susar stela allvar

Prinsessan och jätten

FaktaVarför är byprinsessan Filifili så tjock? Var bor Filifili?Vad heter konstnären som har illustrerat den här boken?

FörståelseVarför kommer jätten när Filifili ropar på sina bröder? Varför är bröderna dumma mot jätten?

AnalysVad tycker du? Var jätten hemsk? Berätta varför du tycker det, eller varför du inte tycker det? (ny)Titta på bilderna.Vilka färger verkar tecknaren till den här boken tycka om att använda?

SpråkträningVad menas med ”sällsynt” som står på sidorna 12 och 24?

Gemensam uppföljning• Prinsessan och jätten är en saga från Samoa. Var jätten snäll eller

elak? Jättar finns även i svenska och nordiska sagor. Leta reda på några av våra berättelser om jättar och läs för eleverna. Beskriv sedan vad en jätte är och gör, om jättarna är snälla, elaka, dumma, klyftiga o.s.v. Var lever de? Vilka möter de ofta?

19


• Diskutera/fundera över varför det är så många jättar och troll i sagor. Hur brukar det gå för dem? Vilka är det som oftast vinner i sagor? Vad hände med jätten på Samoa? Varför?

• Alla tyckte att Prinsessan Filifili var vacker för att hon var så tjock. På Samoa tycker man att man är vacker när man är tjock. Diskutera/Fundera över varför det är så. Hur är det i Sverige och många andra länder? Varför tycker många i Sverige annorlunda? Är det vackert att vara mycket smal/mycket tjock? Titta på annonser för kläder, smink m.m. hur modellerna ser ut. Vad talar de om för dig och dina kompisar? Hittar du några gamla människor i annonserna?

• Vilka maträtter fick Filifili? Vilka av dem känner eleverna till? Förklara med egna ord vad en pojke på Samoa menar när han säger: ”Du är min nungusina”.

• Tänk om bröderna inte hade hittat sin syster när hon var hos jätten! Hitta på ett annat slut på sagan.

• Hur skulle eleverna ha ritat jätten om de hade fått bestämma? Låt dem rita och måla en egen jätte.

Ord att arbeta med(t.ex. adjektiv) havet förskräckta ovanligt omöjligt tjock älskade sju farligt stolta hemsk vacker klampande uppgift stirrade besök problem göra (gjorde) i ordning trassligt dryck/dricker skönt sjöng plötsligt vikt sover/somna sällsynt försiktigt

Ska alla glömma Li?

Fakta Vad för slags häst är Hjalmar?Varför kan inte Li springa efter Hjalmar i drömmen?

FörståelseVarför heter berättelsen Ska alla glömma Li?Vems häst är Hjalmar egentligen?

AnalysVarför är Lis dröm en mardröm?Varför säger Klas att han haft 45 grader i feber?

SpråkträningPå sidorna 16 och 17 finns det två ord med stora bokstäver. Varför?

20

Gemensam uppföljning• Om man bläddrar i boken ser den ut som en hästbok. Men den

handlar inte bara om hästar. Diskutera/fundera över vad boken egentligen handlar om.

• Hästsport är Sveriges näst vanligaste sport. Är det oftast tjejer som läser om/sysslar med hästar? Vad gör män och pojkar inom sporten? Vad gör kvinnor och flickor? Gör flickor och pojkar olika saker med hästar? (Jämför t.ex. trav, galopp, hoppning, dressyr.)

• Vad verkar bra med hästsporter? Vad verkar svårt eller jobbigt? Gör en plus och minuslista. Jämför med dina kompisar och se om eleverna i klassen tycker olika.

• Intervjua en person som sysslar med hästar.

• Skriv och berätta (och rita) om en mardröm. Varför kallas det mardrömmar? Slå upp ordet och ta reda på var det kommer ifrån.

• I texten finns det några ord med sj-ljud. Leta upp dem och skriv dem gemensamt på blädderblocket/digitala whiteboarden.

Ord att arbeta med:(t.ex. sj-ljud) äntligen riktigt värker glittrar aldrig plötsligt sköter skyndar sjuk känns ryktar tjej genast faktiskt saknar känner sig kelar choklad ledsen sjukdomar

Snopet Siri!

FaktaVarför krymper Staffans första jacka? Varför kan inte Staffans andra jacka krympa?

FörståelseVarför är Siri avundsjuk på Staffan?

AnalysGör Siri rätt som erkänner?

SpråkträningVad betyder ordet krympa?Hur kan man skriva 40 grader på ett annat sätt?Hitta på nya rubriker i berättelsen.

Gemensam uppföljning• Skriv av alla rubrikerna i berättelsen i rätt ordning på

blädderblocket/digitala whiteboarden. Sedan får eleverna turas


21


om att berätta handlingen med hjälp av rubrikerna. Räckte rubrikerna eller hade det behövts fler?

• I en serie är det oftast pratbubblor. I ”Snopet Siri!” är det både vanlig text och pratbubblor. Låt eleverna göra egna serier om en vanlig dag hemma hos sig. De kan välja om de bara vill ha pratbubblor eller kombinera dem med vanlig text.

• Siri är avundsjuk på Staffan. Det är ganska vanligt att man är avundsjuk på någon eller något. Eleverna skriver och berättar om när de har varit avundsjuka och varför. Alt. diskutera i en grupp om avundsjuka: Är det bra/dåligt? Hur kan man komma över det? Är Siris sätt ett bra sätt?

• Diskutera/fundera över vem eller vilka som sköter tvätt, disk m.m. hemma. Är vissa människor bättre på sådant jobb än andra? Bör alla dela på jobben? Varför är det bra för alla att kunna klara vanligt hushållsarbete?

• Berättelsen är skriven som om allting händer just nu. Men i många texter är verben skrivna i dåtid (det hände igår, förra året o.s.v.). Välj minst en sida i boken och skriv om den i dåtid. (Ex: s. 4–5, 6–7)

Ord att arbeta med precis huvudet världens skyndar använder irriterat förresten gjorde orättvist avundsjuka hungrig knappt ketchup struttar maskinen temperatur krympte

22

Nivå 6 Paket/Box 2


Adam åker till Thailand

FaktaFrån vilket land kommer Adam? Till vilket land åker Adam på semester?

FörståelseVarför har mamma, pappa och Petra svårt att hitta Adam? Vad händer i tullen när Adam kommer hem?

AnalysTitta i en kartbok och se var länderna ligger. Kan du se vad världsdelen heter? Varför finns det tullar, tror du?

Gemensam uppföljning• Vad står det på skylten på sidan 9? Vad kan det betyda? Varför står

det på engelska och inte på vietnamesiska?

• Fundera kring hur det är att vara i ett främmande land och inte kunna göra sig förstådd. Spela rollspel i smågrupper eller två och två. En person i varje grupp förstår inte vad de/den andra säger, ”samtalet” måste ske med mimik och kroppsspråk. Spela upp för varandra!

• Vad är en buddha? Slå upp Buddha i en uppslagsbok, leta på internet och låna böcker om Buddha på biblioteket. Vem var han? Gör ett collage om Buddha med bilder och text. Eleverna kan rita egna buddha-figurer eller skriva ut bilder från nätet.

• Adam kände att han var hemma när han förstod vad de runtomkring honom sa. Prata om vad som är hemma. Kan det vara på olika ställen? Eller har det att göra med själva stället eller landet man är i? Är du född i ett annat land? Kan två olika länder vara hemma?

Ord att arbeta med Vietnam längtade adopterad Thailand flygvärdinnan människorna försäljare flämtar hotellet buddha bredvid ingenting

23


Jag hoppar fallskärm

FaktaHur beskriver Ivan att själva landningen känns?Vad betyder det stora, vita krysset nära startbanan?

FörståelseHur högt upp i luften är Ivan när han ska hoppa?

AnalysVarför tror du att Ivans kinder ”blåser upp sig som ballonger” när han gapar? Berätta om en liknande dröm du har haft!

SpråkträningDen här boken innehåller många sammansatta ord. Det är ord som sätts ihop av två andra ord, till exempel flyg och plan som blir flygplan. Skriv ner alla sådana ord du hittar i texten.

Gemensam uppföljning• Fundera på ordet ”fallskärm”. Varför heter det så? Vad skulle det

också ha kunnat heta? (luftseglare, ballongsegel, segelballong … )

• På sidan 7 står det att ”Ivan faller mot marken i 200 km/tim”. Hur läser man det högt? Hur kan man skriva km/tim på något eller några andra sätt? Jämför farten med hur fort en bil kan köra. Faller Ivan snabbt eller långsamt?

• Längst bak i den här boken står det att tecknaren Martin Ehrling själv hoppade fallskärm, för att kunna rita bilderna till boken. Varför gjorde han det?

• Låt eleverna fundera ut ett ställe de skulle vilja flyga fallskärm över. Hur tror de att det skulle se ut från luften? Fantisera och skriv ner! Alternativt: Bestäm ett ställe som hela klassen känner till, till exempel skolan och områdena runtomkring. Alla skriver ner (och ritar) hur de tror att det ser ut från luften. Jämför era berättelser!

• Ivan flyger flygplan och hoppar fallskärm. På vilka andra sätt kan människan flyga eller sväva i luften? Skriv en gemensam ”flyg-ordlista”!

• Den här berättelsen är skriven i ”jag-form”. Det är Ivan som berättar. Hur skulle det bli om man ändrade varje ”jag” till ”Ivan”. Välj ett kapitel i boken, skriv av det men ändra jag till Ivan (men tänk på att det bara är när Ivan skriver om sig själv man ska ändra, inte när det till exempel är Henrik som säger något).

Ord att arbeta med axeln signalen landningsmärket utsträckta höjdmätaren reservskärmen luftkudde overall handtaget volter fallskärm särskilt landning köksstol

24


Jim i fjällen

FaktaVad är ”kalfjäll”? Vad var pappas råd till Jim att man bör göra om man kommer vilse? Vad gör Jim?

FörståelseVarför blir Jim arg på sin pappa?

AnalysVad skulle du göra om du kom vilse?

SpråkträningHitta på nya rubriker i berättelsen.

Gemensam uppföljning• Diskutera vad eleverna skulle göra om de gick vilse

– i skogen? – i en stor stad? – på en öde ö? – i ett stort centrum? Skriv sedan ner de bästa tipsen i en ”gå vilse-tips-bok”!

• På sidan 5 står det ”En del tyckte att pappa inte var klok som gav honom en kniv.” Varför tyckte de så? Diskutera tillsammans om barn ska få ha egna knivar? Varför? Varför inte?

• Vad hände sedan på Jims vandring? Vad upplevde han och pappa? Låt eleverna fantisera vidare!

• Eleverna läser texten om fjällen, skriver ner stödord och håller sedan ett litet föredrag. Här passar det att använda lässtrategin Sammanfatta s. 12

”Ett fjäll är ett högt berg i norra Norden. Det är så högt att inga träd kan växa på toppen. Ett fjäll är täckt av snö stora delar av året och vintern är väldigt lång och kall. Sommaren är kort. Uppe på fjället är det blåsigt och kallt, där finns nästan inga djur eller växter. Det är för tufft för dem att leva där. På toppen av ett fjäll ligger is som aldrig smälter. Det kallas glaciär.”

Ord att arbeta med bråttom lugna använder vandringsleden tjatig kalfjället plötsligt ringlar snubblar kravlar stormköket fantastiskt

25


Lira med Mira

FaktaVilka sporter kunde barnen i Miras klass välja bland till idrottsdagen?

FörståelseVarför tror du att Robin ville spela med Mira?

AnalysVad tycker du om att göra när det är idrottsdag?

SpråkträningVad är ”lira” slang för? Mira och Robin tävlar i ”mixed dubbel”. Vad tror du att det betyder? Mixed dubbel och racket är några ord i den här boken som har med tennis att göra. Kan du flera ”tennisord”?

Gemensam uppföljning• Rimma på namn! ”Lira med Mira” ”Fira med Mira”… Eleverna

rimmar på sina namn: Vad heter du? Rimma på ditt namn (gärna med ett verb): stanna med Hanna, sy med My, din kompis namn, din katts namn etc.

• ”Lira” är ett slangord. Prata om vad det finns mer för slangord, vilka som är moderna idag. Skriv ner dem och vad de betyder på blädderblocket/digitala whiteboarden.

• ”Cool” kommer från engelskan. Kan eleverna fler sådana ord och uttryck? (kids, random, yes, rock, pop, musical, sale)

• Leta efter ord med ng-ljudet i texten. Skriv ner dem. (lugn, paddling, orientering, turnering, tänkte/tänker, tvungen, fungera, nysträngade, träningsoverallen, omkring, flängde, småsprang, gång

Ord att arbeta med klassrumsfönstret gnistrade intresserad idrottsdagen kanotpaddling orientering förslag skolturnering snabbt mixed dubbel kanske tvungen gammaldags träningsoverallen fotoalbumet särskilt uppmuntrande servade tvärstopp flängde flämtade katastrof badminton anmält

26



Ester åker bredband

FaktaVarför får inte Ester ladda ner bilden på giraffen i datorn? Vad händer med Esters text och bilden av giraffen? Vad arbetar den lilla tanten med?

FörståelseVart har bokstäverna och den gula färgen tagit vägen? Hur får Ester tillbaka dem?

AnalysVad är ”smulorna” för något egentligen? Vilka ”små smulor”är det som fattas i texten på sidan 24 Vad tror du att pappa säger, när han får se Esters färdiga arbete? Vem/vad är Virre egentligen?

SpråkträningSkriv av texten från Esters dator på sidan 8. Skriv den en gång till, men fyll i de bokstäver som fattas. Samla data-ord! Skriv ner dem du kan hitta i texten. Kan du flera ord som har med datorer att göra? Skriv ner dem också.

Gemensam uppföljning• Diskutera i klassen: Vad gör ni på era datorer hemma? Spel?

Skolarbeten? Vad är bra? Vad är dåligt? Var och hur hittar man bilder på nätet? Får man ladda ner vilka bilder som helst?

• Vad är en hemsida? Titta på olika hemsidor och diskutera. Hur ser de ut? Vad handlar de om? Vad vill de berätta?

• Gör egna hemsidor med papper och penna. Eleverna kan designa sina egna hemsidor på papper. Skriv upp på tavlan/digitala whiteboarden vad en hemsida kan innehålla: – Information om en vara eller ett företag – Presentation av en person – dig själv eller en kändis.

Ord att arbeta med bredband giraff skymtar ledstång sortera försvinna skräppost virus-skydd

Farligt uppdrag

FaktaVad heter de två figurerna som berättelsen handlar om? Vilka tror Torkel och Svea det är som tar deras strumpor?

FörståelseVad är OBH 99 och U 21 Konrads uppdrag? Hur gör de för att lösa det? Lyckas de?Läs sidan 2–3 igen. Var är U21 Konrad och OBH 99? Vilken doft känner de?

27


AnalysVarför bjuder härskaren UMA 77 på en festmåltid? Vilka är hedergäster på festen? Varför är de det?Tror du att Torkel och Svea någonsin kommer att förstå vart deras stumpor tar vägen? Vad kommer de i så fall att göra då? Fantisera vidare och skriv ett kapitel till på den här berättelsen.

SpråkträningDrazul, briganzer och strontzmusiker är fantasiord - vad tror du det är för något? Hur ser de ut? Fantisera!

Gemensam uppföljning• Diskutera: har du också upplevt att en vänster- eller höger-

strumpa försvinner i tvätten? Vad tror du att de tar vägen? Fantisera och skriv ner, samla alla klassens idéer till en gemensam bok: ”De försvunna strumporna”.

• På s. 8 står det att U 21 Konrad gör ett ”tigersprång”. Vad menas med det? Kom på fler uttryck där djur förekommer för att förstärka det man vill förmedla (lejongap, vargkäft, grisskärt). Utveckla diskussionen och ta upp talesätt med djur ”listig som en räv”, flitig som en myra, hal som en ål, kall som en fisk, envis som en åsna, modig som ett lejon, fri som en fågel, trogen som en hund, stark som en oxe). Ge förslag på personer som stämmer in på talesätten.

Ord att arbeta med(t.ex. adjektiv) mystiska fuktig tjock snabbt mysigare läcker noppig skumt

Leta efter fler adjektiv i texten.

Super-mamman

FaktaVar någonstans hittar Evert mammas färgglada dräkt? Evert läser i tidningen om en man som blir räddad ur en bil. Hur blir mannen räddad?

FörståelseVarför misstänker Evert att hans mamma är en superhjälte? Kan du hitta fler ledtrådar som gör att Evert misstänker det.

AnalysTror du att mamma till slut förstår att Evert har avslöjat hennes hemlighet - att hon är en superhjälte?Varför tror du att mamma vill hålla det hemligt?

28


SpråkträningPå sidan 8 står det att Evert vaknar av ett ”svischande ljud”. Hur låter det tror du?Om du skriver in sch i orden nedan, vad får du då för ord? Skriv dem i en skrivbok.

du______

______ack

u_____

_____lager

bro_____

Gemensam uppföljning• Bli superhjältar! Alla i klassen väljer en egenskap som hon/han

vill ha som superhjälte. Klä ut er! Gör rollspel! Eleverna skriver berättelser hur de skulle vara som superhjältar!

• Leta synonymer! Arbeta tillsammans och leta synonymer i texten, skriv dem på blädderblocket/digitala whiteboarden. Eleverna skriver dem också i sina skrivböcker där de kan skriva ytterligare synonymer de kommer på. (t. ex s. 2: dräkten - klädesplagget - kostymen, garderob - klädskåp - klädkammare)

• Många ord i svenskan är s.k. lånord. Det är ord som vi har lånat från andra språk. I texten finns lånorden garderob och toalett (fr franska), super- , yoghurt(fr engelska). Låt eleverna komma på fler lånord och gör en ordbok med dessa (fr tyska: stad, strumpa, gevär, fr. franska: fåtölj, ridå, scen, konsert, ridå, crème fraiche, fr. eng: potatis, cykel, pyjamas, fotboll)

Ord att arbeta med(t.ex. ord där o låter som å) garderob sovit/sovrum borstar ögonlocken kommer ögonen morgonrock morgon frukost yoghurt tvättkorgen någon chockad kopp kroppen

Värsta nappet

FaktaVarför har morfar och kusinerna börjat packa?Vad är det som Joel tycker är orättvist?

FörståelseVad skryter Irma om? Hur skryter hon?Varför skojar morfar och säger att de måste ha badskor på sig när de badar?

29


AnalysHur reagerar Joel när Irma retas? Förstår du hans reaktion?Varför tror du att berättelsen heter Värsta nappet? Kan du komma på något annat bra namn på den här boken?

SpråkträningLeta efter ord i texten som betyder samma sak som att ropa. Hur många ord hittar du? Kan du komma på andra ord som betyder samma sak?

Gemensam uppföljning• Samla alla fiskarter eleverna kan komma på och gör en lista.

Ordna orden i alfabetisk ordning. Gäddan är en rovfisk. Den äter andra fiskar. Men den kan också fånga grodor, ormar och fågelungar för att äta upp! Det finns gäddor i hela Sverige. De trivs i sjöar och i åar och i Östersjön, som är ett hav. De största gäddorna finns i sjöarna. En riktigt stor gädda kan väga över 20 kg och vara 1 m lång! Gäddan är lång och smal. Den har många vassa tänder. Gäddan är gul- och grönspräcklig med rödbruna fenor.

• Eleverna läser texten om gäddan, tar hjälp av beskrivningen och färglägger bilden. Sedan skriver de ner några stödord och håller ett litet föredrag.

• Gör som ovan med andra fiskar, men låt eleverna samla egen fakta.

Ord att arbeta med övermorgon riktigt proffsigt fastnade abborrar orättvist bottennapp fiskespöet bredvid ingenting

Bilden på gäddan får kopieras. Kopiera först hela sidan, klipp ut bilden och klistra på ett vitt papper som kopieras på nytt.

30


Gubben, Gumman och korven

FaktaVad önskar Gumman sig? Vad önskar Gubben sig?

FörståelseI en saga händer ofta en sak tre gånger. Vad händer tre gånger i den här sagan?

AnalysVarför går önskningarna på tok?Den här sagan består egentligen av två delar. Den första delen är en gammal svensk folksaga. Den andra delen är nyskriven. Kan du se var den andra delen börjar?Vad tror du att det var för slags önskningar som Gubben och Gumman har kvar, när sagan slutar? (ny)

Gemensam uppföljning:• I berättelsen finns det inga kapitelrubriker, bara en röd bokstav,

en anfang, där något nytt börjar. Eleverna hittar på rubriker till de olika ”kapitlen” så att de säger något om innehållet och jämför med en kamrat.

• Hur fördelar Gubben och Gumman arbetet mellan sig? Vem tror eleverna jobbar mest? Vad ansåg Gubben och Gumman om den saken?

• Vem var kvinnan som kom? Vad skulle hon ha gryta och salt till? Hitta på en fortsättning på sagan som handlar om den fina kvinnan.

• Vad tycker eleverna om Gubbens och Gummans önskningar? Vad skulle de ha önskat?

• Den här sagan finns i många varianter. Här är den förlängd med en ny del. Eleverna får välja en saga eller en annan typ av berättelse som de hört förut och försöka hitta på en ny fortsättning. Läs upp/dramatisera de nya sagorna.

• Läs meningen på s. 5 som börjar: ”– Utan att ni känner mig ...”. Meningen kan lika gärna börja på ett helt annat sätt. Hur då? Diskutera tillsammans och skriv den nya meningen. Leta reda på andra meningar som också kan uttryckas på olika sätt.

Ord att arbeta med hugga/högg ved spårlöst ståtlig fundersamt hux flux fantastiskt slösa bort generaler kärring hovfröknar stenhårt

Nivå 7 – mer automatiserad läsning

31


Historien om Dolly Larsson

FaktaHur kommer det sig att Dolly får potatisskal och filmjölk i håret? Vad brukar Dolly göra på onsdagar?

FörståelseVad är det för speciellt med Dollys sopnedkast?

AnalysBerätta om Dollys tre önskningar! Vad skulle du önska dig?

SpråkträningHur ser Dolly Larsson ut? Använd ord som beskriver!

Gemensam uppföljning• Vad är viktigast i varje kapitel i boken? Försök hitta på nya

rubriker till kapitlen. Be eleverna berätta historien om Dolly med hjälp av sina nya rubriker.

• I sagor förekommer det ofta tretal. Läs några folksagor och leta reda på olika tretal (t.ex. tre bröder, saker som händer tre gånger o.s.v.). Vad är det mer som är typiskt för sagor? Hur kan man se skillnad på en saga och en verklig berättelse?

• Dolly har sett annonser i tunnelbanan (se s. 18). Har någon i klassen sett just den annonsen? Säkert har de sett/hört roliga annonser för saker som företag vill att man ska köpa. Diskutera/fundera över: Varför tror du att företag betalar mycket pengar för annonser? Hur gör de för att vi ska lägga märke till just deras annons?

• Konstnären Gunna Grähs har ritat Dolly och krokodilen på sitt sätt. Eleverna får rita och måla dem så som de tycker att de ska se ut.

• Hitta tillsammans på fler saker/utflykter som Dolly Larsson och krokodilen gjorde.

• Diskutera: Hur tror du att Dolly Larssons liv/dagar förändrades i fortsättningen tack vare krokodilen?

• Eleverna får med egna ord berätta vad som hände när Dolly Larsson åkte buss på natten och sedan skriva ner sina berättelser.

• Tänk om du träffade en ... som ändrade på ditt liv. Eleverna skriver och berättar om det och vad som sedan hände.

• Arbeta med sammansatta ord från texten: potatisskal, soppåse, tidningsbud. Skriv vilka ord de består av på blädderblocket/digitala whiteboarden. Leta reda på fler sammansatta ord i boken och skriv dem.

Ord att arbeta med: fruktansvärt jättesnyggt särskilt volymen kolmörkt dammtuss ögonblick omskakad usch beslutsamt/beslutsamhet förskräcklig/förskräckelse krånglig/krångel förvandlat/förvandling krokodil förtrollat/förtrollning blixtlåset

32


Jim vinterfiskar

FaktaHur ser Jim och Jonas att de fått napp?

FörståelseVarför vill Jim och Jonas plötsligt gå hem från isen?

AnalysVem tror du tog korven och välte ut chokladen?Titta på bilderna.Kan du hitta något som ser ut som en varg eller en hund på någon bild i boken?

SpråkträningVad menas med ”elden tar sig” (s. 8) och ”elden har falnat” (s.16)?

Gemensam uppföljning• Boken har flera teman, vilka? Diskutera vad boken handlar om.

• Låna böcker om vargar på biblioteket, läs om djuren på internet-sidor för barn. Är det troligt att det var en varg som åt upp pojkarnas korv? Diskutera!

• Eleverna skriver korta texter där de beskriver en snöskoter. Ex: Hur ser den ut, hur och när används den, vem använder en snöskoter och var används den?

• Diskutera olika yrken: Vad gör en fotograf? Det nämns ett yrke till i boken. Vilket? Eleverna skriver om tre yrken som de tycker verkar intressanta.

• Har eleverna fiskat eller metat någon gång? Låt dem berätta om det bästa (eller värsta) minnet.

• Diskutera: Varför tycker Jim att det är pinsamt att han är rädd för vargen? Tror ni att Jonas också är rädd? Hur kan man förstå det av texten?

• Vad menas med att gå vilse? Eleverna skriver spännande berättelser om några som går vilse.

• Napp kan betyda två saker. Beskriv båda orden (betydelserna).

• Titta på s. 13 i böckerna eller tillsammans på digitala white-boarden. Leta tillsammans efter så många verb som möjligt. Skriv en lista och pricka för de verb som ni tycker är svåra att stava.

Ord och uttryck att arbeta med håller tummarna inte ett spår håller sig fast öppen eld hojtar få tyst på kisar halar in på jakt hjälpa till fotograf bjässar angeldon andas ut går en sväng utsvulten sprätter upp

33


Turpappan

FaktaVad hände i det brinnande huset när pappa skadade sig? (ny)

FörståelseVarför är flickans pappa en turpappa? Vem hindrar fru Blombergs utedass från att brinna upp?När får man veta att huvudpersonen i berättelsen är en flicka?

AnalysVarför är flickan med sin pappa på jobbet ibland?Varför sover brandmän över på brandstationen ibland?

SpråkträningGubben såg en kalufs i vattnet. Vad är en kalufs?

Gemensam uppföljning• Kunde boken ha hetat något annat? Alla elever får hitta på en

annan titel på boken. Jämför varandras.

• Huvudpersonens pappa är brandman. Skriv tillsammans en lista på alla jobb som ni kommer på som innebär att man hjälper/servar människor eller djur. Sedan får eleverna välja ett av jobben som de tycker verkar intressant och ta reda på så mycket som möjligt om det.

• Vad händer när larmet går på en brandstation? Har ni möjlighet att besöka en brandstation och få intervjua en brandman, är det en väldigt spännande uppgift. Alternativt: fantisera fritt!

• Gubben som räddade pappan var en riktig hjälte. Hur då? Hur kan man bli en hjälte? Försök hitta artiklar om hjältar i tidningarna och gör tillsammans ett ”hjälte-collage”.

• Varför ska man aldrig leka med tändstickor? Det finns mer som är farligt. Ge eleverna i läxa att titta hemma efter farliga saker som kan orsaka olyckor.

• Skriv berättelser om en turdag – antingen en som eleverna varit med om eller så hittar de på en historia.

• Skriv och berätta om något som hände när du var liten. Dina föräldrar har säkert berättat för dig om något du gjorde när du var liten.

34


• Skriv tio adjektiv som finns i texten. Läs texten utan de adjektiven och lyssna hur det låter.

Ord att arbeta med:(t.ex. sammansatta ord) annorlunda ordentligt kalufs mustasch brandstation människa förtjust försvunnen tändsticksask stuka foten skäll bottenvåningen serietidning korkad

(ordböjningar) en natt – flera _ ett barn – flera _ en bror – flera _

35



Den finska spetsen

FaktaVad är hunden Lassies ”huvud” och ”svans” gjorda av? Vad får Oskars finska spets för namn? Varför det?Vilka andra hundnamn hittar du i den här boken?

FörståelseOskar hittar på en ny hundras som han kallar för rågweiller. Hur kommer han på det namnet?Hur kom hunden Tuuli till Oskar? För inte blåste den väl in genom dörren … (ny)

AnalysTycker Linda om att vara Lassie? Varför tror du det?/Varför tror du inte det? (ny)

SpråkträningSj-ljudet kan stavas på fler olika sätt, bl. a med sch som i ordet rutschkana på s. 11. Kan du fler ord som innehåller sch?

Gemensam uppföljning:• Samla hundraser! Lista så många hundraser som möjligt: vanliga

och ovanliga. Leta i faktaböcker om hundar och på nätet. Skriv ner några egenskaper om varje hund.

• Hitta på fantasihundraser (som Oskar hittade på rågweiller)

• Halva klassen läser faktatexten nedan om hundar och antecknar stödord. Därefter får eleverna sitta två och två och de elever som har läst får återberätta fakta för de elever som inte läst.

Hunden är ett rovdjur, men den äter det mesta. Redan på stenåldern hade människor hundar till hjälp när de jagade. Idag är hunden ett populärt husdjur. Vissa raser används också som polishundar, vallhundar och ledhundar till blinda. Hundar är egentligen tama vargar. De kan till och med få ungar tillsammans. Det finns alla möjliga hundraser i olika storlekar och med olika utseenden. Det finns hundar som bara väger 1kg och det finns de som väger som vuxna människor, 50 kg. Honan kallas för tik. Hon föder ungefär 3 - 10 stycken valpar. De är blinda när de föds, men får ögon efter 12 dagar.

Ord att arbeta med:målvaktsknäskydd -

– Det här ordet innehåller 16 bokstäver. Pröva att göra fler ord av bokstäverna som ordet innehåller. Vem får ihop flest ord?

– Använd de enstaka orden och gör nya ord (målskydd, knävakt …)

36

Gangster-rapp

FaktaVad arbetar Jojos pappa med? (ny) Vad heter killen i rappgruppen som Jojo ska ersätta? (ny)

FörståelseVarför heter boken Gangster-rapp? Varför tror du att ingen, utom Jojo, vågar sätta sig bredvid Dino utanför musiksalen? (ny)

Analys– Tycker du att det var rätt av Jojo att ljuga för sin pappa? – Spelar du något instrument och i så fall vilket? Diskutera med en kamrat vad som kan vara bra och dåligt med olika instrument.

Språkträning– Vad betyder ordet ”rapp”? – Den här berättelsen innehåller flera svåra ord som t.ex scen. Slå upp i en ordbok och se om du hittar fler ord som börjar på sc. – Succé är ett annat svårt ord. Hur uttalas det? Från vilket språk tror du att det kommer?

Gemensam uppföljning• Skapa rapp-texter! Alla elever får skriva om något de tycker

är viktigt. Texterna bör rimma, i eller i slutet av meningarna. Eleverna får rappa sin egen text eller en kompis text - uppträd för varandra!

• På s. 18 står det att Jojo är ”så nervös att han nästan vill spy”. Hur känner man sig då? Be eleverna berätta om de känt sig så någon gång. I vilka situationer?

• Dramatisera hela, eller delar av, berättelsen. Arbeta tillsammans med att skapa ett manus. Diskutera: Vilka delar av berättelsen ska spelas upp? Vilka delar ska bli dialog? Vilka personer från berättelsen ska vara med i dramatiseringen? Kan en ”berättare” lösa vissa delar av intrigen?

Ord att arbeta med: egentligen mikrofon gangster bredvid instrument lektionen katastrof konsert tillräckligt misstänksamma bakgrunden rytmen strålkastarna hemskt ridån imponerade usch förstod


37


Mira blåtira

FaktaVarför hör inte Mira och Agnes vad Micke säger?

FörståelseVad är det Micke försöker säga till Agnes och Mira? När i berättelsen får du veta hur Mira och Agnes ser ut?

AnalysI vilken ålder tycker du att det är lagom att börja sminka sig?Titta på bilderna.Hur gör tecknaren för att dölja flickornas sminkade ansikten i början av boken?

SpråkträningSamla ”sminkord”. Gör en lista!

Gemensam uppföljning• Sminka dockor! Be eleverna ta med gamla dockor (el. fråga

på fritids etc.) som de inte är rädda om och använd dem som ”sminkhuvud”. Ha olika teman: spöksminkning, monstersminkning, djursminkning, cirkus …

• Berätta för eleverna att människor i alla tider har målat sig, men på olika sätt och av olika anledningar. Man tror t.ex. att de första som målade sig var män som jagade. I krig har människor målat sig dels för att inte synas, dels också för att skrämma fienden. I det forntida Egypten sminkade sig kvinnorna för att bli vackrare. Gör en gemensam tankekarta med fakta om sminkets historia. Låt sedan eleverna skriva faktatexter som de illustrerar med egna bilder.

• Arbeta med adjektiv. Leta adjektiv i texten och i bilderna. Böj (komparera) adjektiven. Börja med de regelbundna adjektiven och låt eleverna lägga till -are eller -re, -ast eller -st. Skriv dem i spalter på blädderblocket eller digitala whiteboarden: svart svartare svartast konstig konstigare konstigast snygg ………

Vad händer med de adjektiv som inte går att böja regelbundet? Gör en egen spalt för de oregelbundna adjektiver: liten mindre minst

Ord och uttryck att arbeta med( tex sammansatta ord) vardagsrummet badrummet badkarskanten färgkakor tvättsvampar storasyster tvärsäkert jättesnyggt läppstift skogsbrynet sminkhuvud dockhuvud sminkväska ögonskugga

38


UppdragetFaktaI vilken byggnad söker Anna skydd för natten och lägger sig och sover? (ny) Hur är de båda tuvarna klädda? (ny)

FörståelseVad är egentligen Annas uppdrag?Hur förstår Anna att en av tjuvarna är präst? (ny)Varför tror inte tjuvarna att byborna skulle misstänka dem? (ny)

AnalysVad tror du kommer att hända med prästen och hans medhjälpare? (ny)Varför tror du att Herr Mårten hotade Annas familj att ta deras gård ifrån dem? (ny)

SpråkträningI den här berättelsen finns det flera ganska svåra ord. Slå upp dem, eller det ord som det kommer från, i en uppslagsbok. – altarskåp (altare) – dopfunt – fogde – helgonVarför tror du att författaren valt att använda de här orden fast de är svåra? Afton är ett annat ord för kväll. Afton och kväll är synonymer. Kan du fler synonymer?

Gemensam uppföljning• Berättelsen utspelar sig under medeltiden som dina elever

förmodligen inte hunnit läsa om ännu. Låt dem läsa den korta, enkla texten nedan. Prata sedan om medeltiden och hur det var att leva då.

Medeltiden kallas den tid i Sverige som varade ungefär mellan år 1000 – år 1500. Medeltiden började alltså för över tusen år sedan och höll på i ungefär 500 år. Då levde människorna i ett feodalsamhälle. Det betyder att en viss grupp människor i samhället hade mer makt än andra. Människorna var indelade i fyra olika grupper som kallades för stånd. Det var adel, präster, borgare och bönder.

Adeln hade mest makt. Alla, utom adeln, var tvungna att betala pengar till kyrkan. Borgarna var arbetare, precis som bönderna. Men borgarna bodde i städerna och bönderna på landet. Borgarna jobbade som hant- verkare, till exempel skomakare och skräddare. På medeltiden fanns det ingen elektricitet, så det fanns inga kylskåp. Därför kunde man inte spara färsk mat. Istället torkade man fisk och kött. Rotfrukter och gröt var vanliga rätter.

39


• Klä ut er till medeltidsmänniskor!

Ord att arbeta med: andfådd ljussken osaliga försiktigt åtminstone skymtade skulpturer skyddshelgon

40



Jag har en hemlighet

FaktaBerätta om olika saker pojken ser från luften när han flyger. Vem är det som har ett likadant gosedjur som pojken?

FörståelseVad har pojken för hemlighet? Varför vill han inte berätta den för någon? Vem eller vilka tror du det var som hällt vatten i pojkens stövlar? Varför tror du det?

AnalysHur tror du det kommer sig att pojken vågar räcka upp handen och svara på frågor när han är i molnskolan, men inte annars? Berättelsen slutar med att pojken inte kan flyga längre. Varför kan han inte det, tror du? Har du varit utanför eller mobbad någon gång? Hur kändes det?

SpråkträningPojken beskriver hur det var tyst och fridfullt uppe bland molnen. Vad betyder fridfullt? Kan du komma på något ställe som du tycker är fridfull?

Gemensam uppföljning• Återberätta boken för varandra. När eleverna läst berättelsen

väljer de ut ett kapitel och läser det igen. De skriver ner kapitelrubriken och max 10 stödord. Sedan börjar eleverna som läst kapitel 1 att återberätta det för sina kompisar, eleverna som läst kapitel 2 tar vid etc.

• Diskutera mobbing och utanförskap. Låt några elever identifiera sig med pojken i berättelsen och skriva ner hur de tror att han känner sig. Några elever gör samma sak med Malte respektive Markus. Läs upp texterna (vissa kan vara känsliga för de elever som skrivit dem, välj i så fall ut några) och prata vidare kring dessa.

• Den här berättelsen är skriven i ”jag-form”med pojken som berättare. Hur skulle det bli om man ändrade varje ”jag” till ett namn (läsaren vet inte vad pojken heter, det får eleverna hitta på). Eleverna får välja ett kapitel i boken och göra om det.

• Pojken i boken har en hemlighet som bara är hans. Har eleverna sådana hemligheter? (ingen ska förstås avslöja sin)

• Drömmar – berätta för varandra om drömmar som känns verkliga.

Ord att arbeta med (t. ex c som låter som s) absolut cirklarna

41


labyrint lyktorna plötsligt ansikte oskyldigt precis gosedjur kanske förrän lirkade sken

Super-Evert

FaktaHur har Evert listat ut att mamma är en superhjälte? Vem ser mamma ut som, när hon flyger?

FörståelseHur kommer Evert på, att han också har superkrafter? Både mamma och Evert säger: ”Nöden gav mig superkrafter.” Vad menar de med det?

AnalysVarför tror du att mamma ändrar sig, och låter Evert följa med ut på uppdrag?Vad skulle du göra om du fick superkrafter?

SpråkträningHur ser skurkarna ut? Använd ord som beskriver.

Gemensam uppföljning• Arbeta med skiljetecken. Eleverna läser texten på s. 3 (i sina

böcker eller på digitala whiteboarden). Ge dem sedan texten utskriven men utan skiljetecken och stor bokstav.

snabbt som ögat hoppar evert ur sängen och tar på sig kläderna sedan smyger han in till mamma hon står med ryggen mot honom och hakar på sig manteln ska du ut på uppdrag frågar evert mamma vänder sig om sover inte du

• Arbeta tillsammans eller låt varje elev jobba individuellt med texten och sätta ut skiljetecken samt stor bokstav, därefter byter eleverna texter med varandra och rättar sin kompis.

• Titeln ”Super-Evert” berättar att boken handlar om någon som är super och heter Evert. Kunde den ha hetat något annat? Alla elever får hitta på en annan titel på boken. Jämför varandras. Diskutera om det är viktigt att titeln berättar vad boken handlar om eller inte. Varför/varför inte?

• Ge eleverna lösa ord och uttryck, t ex: superhjälte, uppdrag, superkrafter, rånare. Be dem skriva vad de spontant kommer att tänka på. De får bara skriva i två minuter.

42


• Evert är allergisk mot jordnötter. Vad finns det för allergier i klassen? Hur behandlas de? Har någon varit med om en dramatisk situation i samband med att hon/han blivit allergisk?

Ord att arbeta med hjälte förskräckt balkongdörren långtradarna pärlhalsband utsträckt egentligen beundrande ensamma allergiker ambulanshelikoptern svetslåga värdetransport förskräckt marsch scarf kippar överraskat förundrat skamsen

Så pinsamt!

FaktaVad bjuder pappa på för fika?Vad är det mest pinsamma tycker Viktor, Elin och Menaz?

FörståelseHar Menaz pappa träffat Viktor och Elin förut? Hur förstår du, om han har gjort det eller inte?Varför tycker egentligen barnen att så mycket som föräldrarna gör är pinsamt, tror du? Hade de här sakerna varit lika pinsamma om någon annan gjort det, till exempel en lärare eller en kompis?

AnalysVilken av alla saker som barnen berättar om tycker du är mest pinsam? Är det något som inte alls är pinsamt, tycker du?Brukar dina föräldrar göra pinsamma saker? Vad? Och vad gör du då?

SpråkträningByt ut alla rubriker i boken och hitta på egna!

Gemensam uppföljning• Eleverna skriver en berättelse om ”det pinsammaste de varit med

om”. Hjälp dem att bygga berättelsen genom att ge dem hjälp- meningar: Det pinsammaste jag varit med om var när … Då sa jag … Då gjorde hon/han/de… Det slutade med att … Låt sedan eleverna byta texter med varandra och läsa igenom och komma med kommentarer. Har berättelsen en inledning? Har den ett slut? Vad var bra? Vad går att göra bättre?

43


• Titta på s. 3 i böckerna eller tillsammans på digitala whiteboarden. Leta efter så många substantiv som möjligt. Skriv dem i en spalt, gör sedan om dem till plural och skriv dem i en spalt bredvid. en dator flera datorer en stol flera stolar en vas flera mattor en pappa flera pappor ett papper flera papper en säng …………. etc Prata om olika ändelser (-er, -ar, or- och att ibland får orden inga ändelser alls i plural, t. ex: ett glas, flera glas)

Ord att arbeta med(t. ex sj- och tj-ljudet, skriv dem i två spalter, fyll sedan på spalterna med ord som eleverna kommer på själva) själv tjejen schyst matchen skämma skämt kinden självklart körde

Virre och Russe

FaktaHur ser det ut inne hos Virre? Vilka bokstäver är godast, tycker Virre och Russe?

FörståelseVarför går bredbandet sönder? Vem lagar det? Varför får Russe så bråttom och försvinner utan att säga ”Hej då” till Virre? Till vem skulle alla mejl egentligen?

AnalysVad tror du att Ester tänker, när Virre och Russe dyker upp på hennes skärm?Vad tror du hände sedan? Fantisera vidare! Ordnade alla missförstånd upp sig eller gick Ester på klassfest klädd i kostym? Trodde pappa verkligen att han skulle ha en silverklänning på sig?

SpråkträningFundera över namnen Mailis, Virre och Russe. Varför tror du att författaren har valt de namnen till sina figurer?

Gemensam uppföljning• Virre och Russe är fantasifigurer. Tecknaren Thomas Fröhling

tycker att de ser ut så här, en annan illustratör hade tolkat dem på sitt sätt. Eleverna får rita och måla Virre och Russe så som de tycker att de ska se ut.

44


• Datorspråk – Hur skriver man när man skriver mejl jämfört med t.ex. ett brev eller ett sms? (läs mejlen på s. 23 och 24 och gör om till brev/sms alt. En berättande text)

• Hälsningsord - ”Tja”, ropar Russe, ”Hej”, svarar Virre. Vad finns det mer för hälsningsfraser? Vilka använder eleverna?

• Skriv en recension! Skriv rubriker på blädderblocket/digitala whiteboarden som stöd för eleverna:

– Vad handlar boken om? skriv max 5 rader – Beskriv huvudpersonerna utseende och sätt – Var boken lätt eller svår att läsa? – Vad var bra i berättelsen? – Vad var dåligt i berättelsen?

Ord att arbeta med(t. ex verb) sortera sucka skramla dunsa balansera rusa blunda skaka glimma kika hoppa sucka lossa svischa



Anton ska flytta

FaktaVarför kan inte Anton vara med på fotbollsmatchen?Vad heter de båda fotbollslagen i berättelsen?

FörståelseNär i berättelsen får Anton veta att han ska flytta?På vilka sätt visar Anton att han är ledsen över att han måste flytta? (ny)

AnalysKänner du till några fler roliga eller annorlunda namn på fotbollslag?Hur går det för Anton?(Det kan du läsa om i ”Anton får nya kompisar” på nivå 10.)

SpråkträningFörsök att komma på andra ord för brallor, kutar, killar och kompisar!

Gemensam uppföljning• När får läsaren veta att Anton ska flytta? När får Anton reda på

det? Diskutera varför författaren väljer att berättar om flytten för läsaren först och sedan låter Anton få veta om den.

• Boken innehåller flera olika ”ämnen”: kärlek, kompisar, fotboll, flytt och föräldrar. Vilket är det viktigaste för Anton?

• Eleverna får berätta kort om allt som händer med Anton i boken (en mening om varje händelse). Vilken händelse i boken är den absolut viktigaste? Känner de igen dig i någon av alla händelserna?

• Diskutera: Varför är det bra med olika sorters idrott? Måste man vara jättebra för att kunna idrotta? Är det bra att blanda flickor och pojkar i idrott? Varför/Varför inte? Vilka idrotter är vanligast i klassen/i landet? Vad menas med elitidrott?

• Anton måste flytta med sina föräldrar. Vad tycker han om det? Har någon i klassen behövt flytta någon gång? Vad är bra/dåligt med en flytt? Skriv argument i två listor och se vilken lista som blir längst.

• Samla alla fotbollsord ni kan hitta i boken och gör en lista. Ordna orden i alfabetisk ordning.

• Författaren använder ofta speciella ord och uttryck, t.ex. ”höstlöven sliter sig” (s. 5), som gör texten mer levande. Försök hitta fler exempel på detta i boken. (Leta gärna i andra böcker också.)

• Här finns sammansatta ord, t.ex. köksbordet och ostmackor (s. 3). Leta upp fler i boken. Fundera över vilka ord de är sammansatta av. Lägg märke till att en del ord förändras när de sätts ihop. Ge exempel. Lägg också märke till att orden får

Nivå 8 – läser snabbt med betoning

45

46


en speciell betydelse när de sätts samman. De blir ett ord utan mellanrum eller bindestreck! (Ex: ostmackor är speciella mackor med ost, inte korv eller skinka. Om det bara står macka vet man inte vilken sort!)

Ord att arbeta med(t.ex. sj-ljud) kontoret svullen förtjust i portionen speciellt anslagstavlan inbjudan dystert koncentrera sig på favoritskjortan tvättkorgen hårgelé skynda på blomsteraffären poppelblad särskilt paraply stationen matchen chans kämpat skjuter elastisk binda revansch

IBK Bibblan

FaktaVad menas med ”Fyran”?

FörståelseVarför heter laget IBK Bibblan? Hur kommer det sig att Ingrid ställer upp istället och blir lagets tränare?

AnalysVarför tror du det är så viktigt för Börje att bli tränare? Hur tror du att det går för IBK Bibblan i turneringen?

SpråkträningLeta ”idrottsord” i berättelsen.

Gemensam uppföljning• Skriv och berätta om huvudpersonerna i boken. Beskriv huvud-

personerna (både utseende och hur de är). Använd så många adjektiv som möjligt.

• Diskutera: – Måste ungdomslag ha vuxna tränare? Om ja, varför är det så? Om nej, varför påstår Börje det? – Kan man ha både tjejer och killar i ett lag? Varför/Varför inte? Varför ville inte Börje ha Stina med, tror ni? – Varför kändes det ovant när Ingrid sa att hon var lagets tränare? Vad har en tränare vanligen för uppgifter. Vad gjorde Ingrid?

• Skapa affischer till en sportturnering (se s. 3). Eleverna får välja en egen sport.

47


• Prata om vad som menas med de olika uttrycken och meningarna: ”Salle och Viktor svärmade som ivriga getingar kring målet.”( s. 4), ”Läktarna var smockfulla med publik”( s. 22) och ”Målet var vidöppet.” ( s. 2).

• Boken slutar på ett ovanligt sätt. Eleverna få skriva ett slut som de skulle vilja ha det.

Ord att arbeta med: håglöst högljudda barsk uppslukad upphetsad smockfullt oslagbara vidöppet

Kaninkärlek

FaktaUnder vilka dagar skriver Popcorn och Rufs dagbok?

FörståelseBerätta om Rufs plan. Vad går den ut på? Vad gör han? (ny)

AnalysVarför är boken uppdelad i rosa och blå sidor, tror du?Märker du någon skillnad i Rufs och Popcorns sätt att skriva i sina böcker?

SpråkträningSkriv en egen kärleksdikt!

Gemensam uppföljning• Vad betyder ”I love you”? Varför står det på engelska? Diskutera!

• Boken är egentligen två dagböcker. Hur kan man se det? Varför skriver man dagbok? Brukar eleverna skriva dagbok? Låt alla eleverna skriva dagbok i skolan under en begränsad tid.

• Både Popcorn och Rufs blev kära när de såg varandra, men de reagerade på väldigt olika sätt. Diskutera vad Popcorn och Rufs gjorde för att få den andras uppmärksamhet. Vad var det som till slut fungerade? Är det skillnad på hur flickor och pojkar gör för watt få uppmärksamhet? Hur?

• Låt eleverna läsa berättelsen en gång till och försöka hitta ställen i texten som visar hur Rufs och Popcorn anstränger sig för att visa sin kärlek. Prata sedan om vilka episoder ni hittat.

• Läs Popcorns dikt på s. 5 på olika sätt (bestämt, sorgset, sakta o.s.v.). Skriv sedan ner några ord som har anknytning till ”kärlek”. Använd orden till en kärleksdikt.

• Vad får vi veta genom ”Efterdagboken” på omslagets insida bak?

Ord att arbeta med: intressant himmeln muttrade ristade gläntan stämma förverkligas uppfostra fruktansvärt romantiska

48


På ridläger

FaktaVad gör mamma som får Tove att skämmas? (ny)

FörståelseVarför är Tove så sur första dagen på ridlägret?När i berättelsen får du veta att Kajsa är handikappad?När får du veta på vilket sätt Kajsa är handikappad?Varför ändrar sig Tove och börjar tycka om Skorpan?

AnalysVad tror du hade hänt om Tove fortsatt att vara sur och inte börjat tycka om Skorpan?

SpråkträningLeta efter ord som har med hästar och ridning att göra?

Gemensam uppföljning• Arbeta med liknelser och metaforer. Vad menar Toves mamma

när hon säger: ”Det luktar barndom!” (s. 3)? Försök hitta fler ställen i boken där orden används mer som liknelser.

• Diskutera hur det är att åka på läger och kollo: Vad är viktigast på ett läger, är det vad man gör eller kamratskapet? Vad tror eleverna att Tove kom ihåg bäst efter ridlägret: hästarna eller att hon fick en ny kompis?

• Skriv en fortsättning (del 2) på berättelsen eller hitta på en berättelse om hur det var när Tove var på ridlägret första året.

• Eleverna får skriva om ett läger/kollo som de varit på. Alternativt om ett läger de skulle vilja åka på. Börja med att göra en gemensam tankekarta på blädderblocket/digitala whiteboarden.

• Diskutera olika handikapp. När eleverna läste att Kajsa var handikappad – vad tänkte de på för handikapp? Vad tror du att Tove tänkte? Diskutera/Fundera över vad man kan idrotta med när man är handikappad på något sätt. Ta reda på vad Paralympics är för något (t. ex på nätet eller i en uppslagsbok).

Ord att arbeta med(t.ex. hitta på synonymer, ordens ursprung) babblat skämdes svängde sneglade kånka avundsjuk spände blicken harklade bråkstake snopen jublade surpuppa bleknade fnissade lirka

49



Grisbra, Roberta!

FaktaVarför lär Roberta de andra grisarna på gården att prata?

FörståelseBerättelsen börjar och slutar med att familjerna Jönsson och Frigård firar jul tillsammans. Vilken familj består av grisar och vilken familj består av människor? Hur vet man det?

AnalysVilket år utspelas berättelsen? Varför tror du att författaren valt att lägga den så långt fram i tiden?

SpråkträningDen här boken börjar med en ”prolog”. Slå upp det ordet i en ordbok och se vad det betyder.Vet du vad en person som inte äter kött och fisk kallas för?

Gemensam uppföljning• Diskutera tillsammans vilka fördelar respektive nackdelar det

finns med att äta kött. Vilka elever är vegetarianer? Har de familjemedlemmar som är det? Kompisar? Vad är deras syfte med att inte äta kött? (etiska, religiösa, estetiska, miljörelaterade, hälsogrundande eller andra anledningar)

• Diskutera berättelsens prolog = förord. Varför har författaren valt att skriva en prolog och inte kallat det för kapitel 1? Vill han visa/berätta något med det? Arbeta med andra texter och låt eleverna skriva prologer till dem. Berätta att prologen ska göra läsaren nyfiken på vad berättelsen ska handla om, den ska inte vara för lång och inte avslöja för mycket. Sedan kan eleverna få skriva egna texter med prologer till.

• Arbeta med genren fabel Eleverna läser faktatexten om fabler. Diskutera sedan om ni känner till/har läst/sett några fabler. En fabel är en kort berättelse som handlar om djur som kan prata. Djuren har olika egenskaper. Det kan till exempel vara ett modigt lejon, en listig räv och en klok uggla. En fabel har ofta ett slags budskap som kallas för sensmoral. Det betyder att man ska lära sig något av att läsa den. Det kan vara att man ska hjälpa varandra, att man inte ska vara elak eller att man måste tänka sig för.

• Besök biblioteket och låna fabler (glöm inte att titta bland bilderböckerna).

50


• Skriv egna fabler! Skriv rubriker på blädderblocket/digitala whiteboarden som stöd för eleverna: – Vad handlar fabeln om? – Vilka djur finns med i den här fabeln? Vad har de för olika egenskaper? elak snäll smart modig snål – Vilket budskap har fabeln? Vad vill den berätta om?

Ord att arbeta med julstämningen märkligt grisfarm sorgsen svinstia staketet sömns dumsnut tacksamt promenaderna misstänksamt prima lyckligtvis journalister intervjuad kotletter

Ivan och Irina

FaktaVad heter huvudpersonerna i boken? När i berättelsen får man veta det?Var i Sverige bor Olga?Från vilket land och vilken stad kommer dockorna?

FörståelseVarför tror du att Miranda letar efter Ivan när hon vet att han är borta?

AnalysDen här berättelsen slutar med att dockorna försvinner in i rullgardinen. Hur skulle den annars kunnat sluta?

SpråkträningDen här berättelsen är skriven i ”jagform”. Det betyder att det är någon som är med i boken som berättar. Läs första stycket i kapitel 1 och skriv sedan om det utan att använda orden min och jag. Vem berättar nu?

Gemensam uppföljning• Prata om stämningen i berättelsen. Är den sorglig eller inte?

Varför/varför inte?

• Mirandas mamma skulle intervjua Olga. Låt eleverna sitta två och två och intervjua varandra, en är mamma, en är Olga. Sedan redovisar eleverna sina intervjuer muntligt, alternativt skriver ner dem.

• Eleverna intervjuar varandra som” sig själva”. Ge dem ut-

51

maningen att ta reda på saker om varandra som de inte visste förut.

• Dockorna kommer från Ryssland. Låna enkla faktaböcker och läs på nätet om Ryssland och Sankt Petersburg. Titta på kartan var de ligger. Har någon av eleverna varit där? För hur länge sedan tror de att dockorna levde i staden – varför tror de det?

• Gör egna dockor. Att göra porslinsdockor är inte så lätt, men pröva “strumpdockor”. Det här behövs: en knästrumpa (inte kort, då får dockan ingen kropp) en tom hushållspappersrulle vadd eller annan fyllning filttyg garn garnnål sax lim – Stoppa strumpan med fyllning och knyt en knut. Det blir dockans huvud. – Använd garnnålen och fäst garnet på huvudet. – Klipp ut former av ögon, näsa och mun ur filttyget och klistra på ansiktet. – Måla hushållspappersrullen, som ska bli dockans kropp, eller klistra fast filttyg i fina mönster. – För att fästa huvudet vid kroppen, stoppa in den långa, lösa delen av strumpan i rullen. Skär ett litet snitt i rullens nedre del och dra ut strumpan där (detta för att huvudet inte ska lossna).

Ord att arbeta med vinkade märkligt intervjun upptäcktsfärd sorgsen vindsrum underligt försiktigt

Kan man backa tiden?

FaktaVarför har Johan fått en ny cykel?Hur planerar Patrik att ordna upp det han ställt till med? Hur tänker han fixa Johans cykel?

FörståelseVarför tycker Patrik att det är så viktigt att han också får en ny cykel?

Analys”Alla i klassen har nya cyklar” säger Patrik. Tror du verkligen att det är så?Varför tycker Patrik det hade varit bättre om mamma och Johan varit arga på honom och skällt ut honom? (ny)


52


SpråkträningPå s. 11 står det att Patriks hjärta ”slog som en hammare i bröstet”. Kan du förklara den känslan med egna ord?”Hjärtat slog som en hammare” är en metafor. Det betyder att något uttrycks som en bild. Kan du komma på någon annan metafor?

Gemensam uppföljning• Diskutera i klassen om eleverna har varit med om saker eller

situationer som de önskar inte hade hänt, att de kunnat backa tiden.

• Låt eleverna rita cyklar eller klippa ut bilder på cyklar i tidningar. Använd sedan bild och text på s 24 som förlaga och skriv ut cykelns olika delar med pilar.

• Be eleverna ta med sina cykelhjälmar till skolan och prova dem tillsammans. Läs om hjälmar på s. 24 och kontrollera om elevernas hjälmar är ok.

• Leta adjektiv i texten som beskriver cyklar. Kom på egna. Lista dem på blädderblocket/digitala whiteboarden. Komparera (jämför) sedan adjektiven och sätt in dem i en tabell: ny nyare nyast Gör en egen tabell för de adjektiv som förändras mer än att de får en ändelse, t ex: liten mindre minst I en tredje tabell skriver ni adjektiven som är så långa att det är svårt att lägga till en ändelse efter dem, istället använder man mera och mest framför orden: räfflade mer räfflade mest räfflade

• Fundera över ord som får motsatt betydelse om man sätter o framför, som t. ex rättvis/orättvis i texten (rädd/orädd, sund/osund etc)

Ord att arbeta med ledsen begagnad fjädring tjurigt blixtsnabbt asfalten schysst orangegult skrindan igensvullna utskällning skämdes änglavakt usch kedjeskyddet skrivbordslådan

Ljugmaja

FaktaVem bor Maja hos?Vilket är Fatmas bästa ämne? (ny)

FörståelseVarför har Maja börjat i en ny skola?

53


AnalysCilla, Jossan och Elina kallas för både ”balla” och ”mallgrodor”. Är de verkligen balla och tuffa? Eller är det Maja som tror eller tycker det?Varför tror du att Maja ljuger?Kan det vara ok att ljuga ibland?

SpråkträningCilla kallar Maja för Ljugmaja. Kan du komma på andra vanliga öknamn eller smeknamn som är ihopsatta av ett vanligt namn eller något annat ord, t.ex. Gull-fia eller Grin-olle?Vad menas med ”att vara sig själv”?

Gemensam uppföljning• Skriv ”ljuguppsatser” – eleverna skriver om sig själva men ljuger

ihop något.

• Arbeta med långa och korta vokaler. Berätta att vokalerna (här förutsätts att ni gått igenom vokaler/konsonanter och att elev-erna behärskar dessa) inte alltid låter som när man läser dem i alfabetet. När vokalen låter som i alfabetet kallas den lång, t. ex söt, fin, ful. När vokalen inte låter som i alfabetet kallas den kort, t. ex glass, hiss, kull.

Skriv två spalter på blädderblocket/digitala whiteboarden med rubrikerna Lång vokal Kort vokal Leta tillsammans ord i texten och skriv in dem under rätt rubrik. skola klass etc Fyll på med följande ord och läs dem högt så eleverna hör skillnaden mellan lång och kort vokal: vit vitt sopa soppa tal tall bal ball fin finn kul kull flyta flytta väg vägg sura surra

Ord att arbeta med längtar särskilt lektion värst spinkig mallgrodor avskyr verkar tvärsöver korridoren kiosken precis äsch

54


Nivå 8, box 3

Blod

FaktaVad heter de olika familjemedlemmarna i familjen Fang? När och var sover vampyrer?

FörståelseVarför fick kyparen ”kalla kårar” av familjen Fang? Vad menas med kalla kårar? Hur förstår man att familjen Fang är vampyrer? Ge flera exempel!

AnalysVarför tror du att mamma Rosa först blir arg på pappa Sang för att han jobbar på dagarna? Vad är det som får henne att ändra sig?Hur tror du att familjen Fangs fortsatta liv blev? Fantisera vidare!

SpråkträningVilka ord i berättelsen kan du hitta, som hör ihop med vampyrer? Skriv dem!Vampyrpojken heter Gadd. Vad är en gadd?

Gemensam uppföljning• Besök biblioteket och låna faktaböcker om vampyrer. Leta

information på nätet. Sedan får eleverna skriva faktatexter om vampyrer. Hjälp dem genom att skriva följande rubriker på blädderblocket/digitala whiteboarden: Fantasifigur Film och böcker Övernaturliga krafter Dracula Dricka blod Fladdermus Vitlök

• Klä ut er till vampyrer! Sminkning (tänk på att vissa barn är allergiker): Jf m varulvsminkning s. xx Varulven – Ljust puder eller vit ögonskugga i ansiktet. – Markera ögonbrynen med svart kajal. Forma dem som ett V och teckna dem lite längre än de egna brynen. – Lägg en mörk eller lila-röd ögonskugga eller sota över och under ögonen. – Måla läpparna med knallrött läppstift. Måla extra mycket i mungiporna som ”blod” – Klädsel: svarta kläder och svarta slängkappor Till detta vampyrtänder! Finns att köpa på nätet för ca 30 kr.

• Låt eleverna skriva en fortsättning på berättelsen. Hur blev familjen Fangs nya liv?

• Samla ”klädord”. I texten nämns flera olika klädesplagg som

55


inte är så vanliga. Skriv upp dem på blädderblocket/digitala whiteboarden och förklara hur de ser ut tillsammans med eleverna: mantel, kavaj, frack, uniform

Ord att arbeta med restaurangens kyparen odöd ondskefullt solljus förundrade stjäla perrongen hederliga onkel imponerat skräckinjagande

Med andra ögon

FaktaVar i huset hittar pojken glasögonen? Vem är det som sitter naken i en fontän och spelar fiol?

FörståelseVarför vill inte pojken följa med trollen in i deras berg? Varför bestämmer sig pojken för att prata med sin mamma om vad som hänt honom?Varför heter boken ”Med andra ögon”?

AnalysBerätta om hur pojken planerade att fånga en pojke. Varför skulle han gör det och vad skulle hända sedan? Varför lyckas inte planen, tror du?Sista meningen i boken är en fråga. Kan du svara på den?

SpråkträningTomtar, troll, älvor och Näcken – vad är det för figurer egentligen? Beskriv hur de ser ut och vad de gör. Kan du några andra sagofigurer?

Gemensam uppföljning• Lgr–11 betonar vikten av att läsa olika sorters texter. Den här

berättelsen är en bra ingång till att läsa sagor. Dela upp eleverna i grupper och besök biblioteket. En grupp letar efter ”tomtesagor”, en annan efter sagor om/med Näcken, en tredje grupp koncen-trerar sig på tomtar, en fjärde på troll etc. Läs sagorna högt för varandra!

• Skaffa ett par glasögon med vanligt fönsterglas. Eleverna får turas om att ha dem på sig och då berätta om vilka sagofigurer hon/han ser. Börja du, så eleverna får inspiration.

• Skriv sagor! Ge eleverna hållpunkter, t. ex: Börja med Det var en gång … Använd tretal

• Skriv stafettsagor – en elev börjar, en annan fortsätter etc. Arbeta i grupper med max fem barn i varje.

56


Ord att arbeta med skorstenen fontänen mystiskt generad utrustning sprejburk

Plast-Pia och Bonus-Benny

FaktaVad betyder namnet Miranda? Varför fick Engla en mobiltelefon av sin pappa?

FörståelseVarför blir Engla arg när pappa föreslår att de ska hitta på något med Pia och Benny på höstlovet? Vad tror du?Varför var Benny ledsen? Vad gjorde Engla för att hjälpa honom?

AnalysNär Engla först träffade Pia kändes det både bra och dåligt. Hur kunde det göra det, tror du? Vad tror du att Engla menade när hon sa att hon kunde prata med sin mammma, att mamma fanns inne i henne?

SpråkträningBeskriv vad en plastbrorsa eller bonusbrorsa är. Kan du andra ord för nya familjemedlemmar? Har du några plastsyskon eller någon bonusförälder? Engla och pappa gjorde en mammahörna. Beskriv den!Leta efter ord i texten som betyder samma sak som att skratta och att gråta.

Gemensam uppföljning• Döden är ett känsligt ämne, särskilt föräldrars död. Om det finns

barn i klassen som har mist en förälder eller ett syskon bör man förbereda dem innan man läser en berättelse som den här och kanske jobbar med den i grupp. Samtalet måste ske på barnets villkor.

• Bennys föräldrar är skilda. Prata om skilsmässor, men samma sak gäller här. Det ska vara på elevernas villkor.

• Hitta på roliga smeknamn med allitteration (två eller flera ord i rad börjar på samma bokstav/bokstäver), till eleverna, precis som i boken: Plast-Pia, Bonus-Benny, Mys-Moa, Godis-Gabbi, Vilda Ville, Roliga Rut, Sigge Silver …

• Fortsätt arbeta med allitterationer i tungvrickare, t. ex: Flyg, fula fluga, flyg, och den fula flugan flög. Kvistfritt kvastskaft Knut satt vid en knut och knöt en knut. När Knut knutit knuten var knuten knuten.

• Skriv egna verser med allitterationer!

57


Vargen och Rödluvan

FaktaVad har Zeke för slags skola? Vad lär sig eleverna där? Vem är jägaren som kommer in i stugan?

FörståelseVarför ligger delar av texten i boken i blå rutor?Vad tycker vargpojken egentligen om sagan?

AnalysHar du hört den riktiga sagan om Rödluvan och vargen? Vad är skillnaden mellan den sagan och den här sagan? Vem blir mest lurad i sagan som vargpappan berättar, tycker du?Zeke trodde att om man var snäll mot någon så fick man snällhet tillbaka. Tror du att det är så? Berätta varför du tror det.

SpråkträningVarg stavas med g men låter som j. Kan du komma på flera sådana ord? Rodnade stavas med o men låter som å. Kan du komma på flera sådana ord? Börja med att leta i texten!

Gemensam uppföljning• Sagan om Rödluvan och vargen finns i många varianter. Här är

den skriven med rollerna ombytta. Börja med att läsa en klassisk version av sagan, därefter denna. Låt sedan eleverna göra samma sak med andra klassiska sagor. Berätta t. ex Askungen ur den elaka styvmoderns perspektiv. Eller låt Trollet berätta när han satt utsvulten under bron och väntade på Bockarna Bruse.

• Läs Vargen och Rödluvan med två olika röster. En elev läser grundberättelsen, en annan ”sagan i sagan” i den blå rutan. Diskutera: Blev det tydligare och enklare att förstå? Hur mycket betyder rösterna vid högläsning.

• Ge eleverna ett papper indelat i fyra rutor. I de här fyra rutorna ska de rita sagan. De ska bara ta med det absolut viktigaste (början, mitt och slut). Om det är svårt kan de dela sagan i två delar (åtta rutor).

• Kom på fler sagofigurer med färg i namnen (Snövit, Guldlock, farbror Blå, tant Brun). Hitta på egna!

Ord att arbeta med fruktansvärt blodtörstig sorters skicklig absolut utklädningssaker utklädningsskola försvunnit bredvid överraskning ilska bortom utklädningslekar

58


Den svarta portföljen

FaktaVilken film ser Marcus på tv? (ny)Vad heter Marcus kompis? (ny)

FörståelseVarför blir Marcus glad när mamma hämtar honom i skolan?Hur förstår Marcus att väskan under hans säng kan innehålla en bomb? Varför har han inte misstänkt det tidigare, tror du? (ny)Vem var hotbrevet (som du kan läsa på sidan 28) egentligen till? (ny)

Analys Vad tror du att Marcus ska ha portföljen till?Samlar du på något? I så fall vad?

SpråkträningTa reda på var ordet ”portfölj” kommer från. Vad betyder det?Läs den långa meningen högst upp på s. 10 som börjar ”Nu gäller det att hinna ...”. Försök att dela upp den i minst två kortare delar!Vad är en multifickkniv? Vad tror du ordet ”multi” innebär?

Gemensam uppföljning• Är det så att vuxna/tjejer inte förstår hur roligt det är att samla på

användbara saker?

• Samlar tjejer och killar på olika saker?

• Vad samlar tjejer på i så fall?

• Vad skulle du ha gjort med en väska som det tickade i?

• Skriv en egen deckare!

• Hur tror du att väskan med klockorna hamnade under buskarna i stället för hos den som skulle ha den? Hitta på en förklaring! Arbeta med lässtrategin ”Gå tillbaka och läs om” (s. 12). Låt eleverna gå tillbaka i texten och läsa den en gång till. Fråga eleverna: Var det något som ni inte förstod? Vad? Fanns det svåra ord eller uttryck? (nytt)

Ord/uttryck att arbeta med: i själva verket tar en omväg att få det överstökat som hastigast obönhörligen desarmerade gör anspråk på i smyg

Nivå 9 – läser tyst med flyt

59


Hundklubben

FaktaHur många elever går det i Inas nya klass? (ny) Vilken ras tillhör Sirks hund? (ny)

FörståelseVarför känner Ina det ”som om hon svalt en groda”? Varför ljuger Ina om att hon har en hund? Måste hon det?

Analys Varför kallar Ina pappa för ”Russingubbe” och Sirk för ”Pudelhåret”? Är det smeknamn eller retas hon? Vad tror du pappa vill uttrycka med sin vers (s. 17)?

SpråkträningKänner du till några smeknamn eller uttryck som är retsamma? Vad innebär det att pappa är allergisk mot hundar? Vad kan man mer vara allergisk mot? Vilka ord rimmar i pappas vers på s. 17?

Gemensam uppföljning• I den här berättelsen är det mars månad. Räkna upp alla månader

i tur och ordning.

• Läs texten på s. 18 men gör om alla verb (= det någon gör) så att det hände igår. Skriv gärna ordparen, t.ex. ser – såg.

• Har du eller har du haft något husdjur? Berätta om det! (namn, art, hona/hane, egenskaper o.s.v.)

• Hur tycker du att Lisen är? Hur är Sirk och Ina? Vem skulle du vilja ha som kompis? Varför?

• Gör en egen cirkus i klassen! Dela in eleverna i grupper, några är clowner, några akrobater, dansare etc. (ny)

Ord att arbeta medExempel på ord som vi lånat från andra språk: rondell zoo-affär kapuschong allé jeans lektion

Tor hos Utgårdaloke

FaktaVem är Tor? Vad heter Tors hammare? Vad är det för märkvärdigt med den? Vilka är det som ger sig iväg till jättarnas land?Vilka tävlingar har du läst om i sagan? Hur går det för de tre som tävlar?

Analys Vad är egentligen en jätte? Ta reda på namnen på fler av de nordiska asagudarna!

60


SpråkträningI den här boken står det bland annat ”sen” och inte ”sedan”, ”nån” istället för ”någon”. Det är inte fel att skriva så, fast det är talspråk. Hittar du fler sådana exempel i den här boken?

Gemensam uppföljning• Ta reda på allt du kan om vikingarna! Vilka var de? Var levde de?

Vad är de kända för? Hur såg de ut?

• Diskutera/Fundera över: För över tusen år sedan hade människorna i Norden många gudar. Varför? Hur är det nu? Varför behöver många människor en gud?

• Varför tror du att människor förr tyckte om att berätta/lyssna till sagor om jättar? Har vi liknande berättelser nu?

• På två ställen i texten finns det olika ord som betyder samma sak: skalv och skakade (s. 6), skryta och skrävla (s. 12). I vårt språk finns många sådana ord. Försök komma på fler och samla dem.

Ord/uttryck att arbeta med mäktigaste skalv glufsade drämde spjälor parvel rår med följeslagare

61



Jim och silver-grottan

FaktaVad hade Jim och de andra på sig inne i grottan? Varför är Jims pappa rädd för trånga utrymmen och för att bli instängd?

FörståelseNär i berättelsen förstår man att det är Jims pappa som tycker att det är otäckt att krypa i grottorna?

AnalysÄr du rädd för något liknande? Vet du varför?Skriv ner berättelsen om Petter Karlsson och hans tjuvgömma i Silver-grottan.

Språkträning På s. 13 står det att marken var ”hal och slipprig”. Vad menas med slipprig? Kan du komma på fler ord som utrycker ungefär samma sak?

Gemensam uppföljning• Jim kände hur det ”fladdrade till i magen”. Diskutera

tillsammans hur det känns. När kan det kännas så? Eleverna får skriva egna berättelser om vad som hände dem när de hade den här känslan.

• Ett liknande uttryck (som det ovan) är att man har ”fjärilar i magen”. Det är en liknelse, precis som ”pigg som en mört”, ”lång som en stång”, ”arg som ett bi”. Låt eleverna hitta på egna liknelser!

• Eleverna jobbar två och två – en hittar på början på en liknelse, kompisen hittar på slutet. T. ex. på början: Rolig som en …., Tokig som en …

Ord/uttryck att arbeta med anslagstavlan skrovliga klippskrevorna instängd receptionen egentligen muntra upp skäms

62


Pojken och de tre prinsessorna FaktaVarför var kungen tvungen att offra sina döttrar till havstrollen? Varför flätar prinsessorna in trådar i pojkens hår? (ny)

FörståelseVad fick pojken som lön när han arbetade hos de tre trollkäringarna?

Analys I sagor är det vanligt med ”tretal” - siffran tre är ett magiskt tal. En händelse upprepas t. ex. tre gånger. Det kan också handla om tre syskon - som här kungens döttrar. Hittar du något mer i den här sagan som har med talet tre att göra?Vart tror du att den fega skräddaren tog vägen? (ny)

Språkträning Kung Älver ber pojken att ”skona” honom. Vad betyder ordet skona? Skräddaren i sagan är ”stor i truten”. Det betyder inte att han har en stor mun utan något helt annat. Vet du vad?

Gemensam uppföljning• Pojken och de tre prinsessorna är en svensk folksaga. Diskutera:

Vad är en folksaga? Utgå från rubrikerna (ev kan ni göra en gemensam tankekarta på blädderblocket/digitala whiteboarden): – Folksagor börjar alltid med ”Det var en gång …” – Folksagor har spridits genom muntlig tradition (har alltså ingen författare) – Folksagor är oftast ganska korta. – Folksagor har nästan alltid ett budskap – syfte. – I folksagor finns ett antal återkommande figurer: troll, jättar, älvor, drakar, tomtar, Näcken

• Låna fler folksagor på biblioteket och läs för varandra. Lär dem utantill och berätta dem fritt. Läs folksagor från andra länder. Skiljer de sig åt? Hur?

• ”Friskt upp och lätt ner” - vad menar pojken med det? Diskutera!

Ord/uttryck att arbeta med. Vad menas med: bege sig ut i världen pröva sin lycka vågor slog upp på land skröt vitt och brett frikostig i arbete tog farväl i ett enda nafs höll kär träffat på din överman

63


Spöken på slottet

FaktaVilka svenska kungar kan du läsa om som det finns porträtt av på slottet? När levde de?På teatern dyker ännu en kung upp. Vem är det?

FörståelseVad heter slottet och staden som den här berättelsen handlar om?Varför tror du att kungen som besöker teatern kallas för ”teaterkungen”?Vilken årstid är det när den här berättelsen utspelas? Hur förstår du det? (ny)

Analys Beskriv med hjälp av både bilder och text hur teatern på slottet ser ut. Skriv ner det och rita gärna till.Tror du att det var på riktigt eller i fantasin som flickorna såg spöken?

Språkträning Vad är en ”vindbrygga”, en ”guidebok”, ett ”porträtt”?

Gemensam uppföljning• Skriv en fortsättning (del 2) på berättelsen, kanske om den gamle

mannen på hotellet. Eller skriv Natalies uppsats eller pjäs.

• Kunde boken ha hetat något annat? Alla elever får hitta på en annan titel på boken. Skriv egna kapitelrubriker. Jämför varandras.

• Om ni har möjlighet, åk på skolresa och besök Mariefred och Gripsholms slott! För mer informations: http://www.kungahuset.se/kungligaslotten/gripsholmsslott

• Läs mer om Gustav Vasa och Gustav III (även om eleverna ännu inte har läst om dem i historia). Eleverna får välja en av kungarna och skriva en faktatext om honom. Ge eleverna följande frågor som underlag när de ska hitta fakta (i fakta- och historieböcker samt websidor för barn): – När levde kungen? Hur länge sedan är det? – Hur levde människorna på den tiden, tror du? – Vilket känt skidlopp heter som en av kungarna? Varför då? – Blev kungen vald till kung eller ärvde han titeln? Hur är det idag? – Rita och måla kungen eller något annat från den tid då kungen levde.

• Läs och berätta spökhistorier!

• När ni har diskuterat vad ett porträtt är får eleverna måla porträtt av varandra.

• Hur skrev man datum förr i tiden? Vad betyder texten på s. 13? Hur skulle vi ha skrivit det datumet idag?

64


Ord att arbeta med hotell imponerande visning kungaporträtt tystnaden forskande förälskat utmattning bröllopsdag absolut ointresserat grym allvarsamt fängslad kulisser logen

65

Nivå 4 Paket/Box 3


Antons nya kompisar

Fakta Vilka möter Anton i Eskilstuna? Räkna upp dem i tur och ordning. (Tips: Titta i innehållsförteckningen!)

FörståelseVilken årstid är det när Anton flyttar?Varför kan Anton inte somna första kvällen?

AnalysVarför tog Nina och Kajsa med sig Anton till sin klubb?

SpråkträningVad menas med: kånkar (s. 7) huller om buller (s. 9) farstun (s. 11)

Gemensam uppföljning• Diskutera i klassen vad ni kan göra för att hjälpa en nyinflyttad

att känna sig hemma i klassen, i huset, på gatan o.s.v.

• Diskutera: Vad tycker Anton var det värsta med att flytta? Prata vidare om vad som skulle vara det värsta för var och en, jämför svaren.

• Leta upp Eskilstuna på en karta. I vilket landskap ligger Eskilstuna? I vilket landskap bor ni? Gör en frågesport eller en tipsrad om städer och landskap i Sverige.

• Från vilket land kommer Kebba? Titta på en karta tillsammans med eleverna, som sedan får läsa faktatexten nedan om Gambia.

Gambia är ett litet land i västra Afrika. Det är det minsta landet på Afrikas fastland. Här bor ungefär lika många människor som i Stockholm. Invånarna kallas gambier. Viktiga varor är: frukt, fisk och jordnötter. Till Gambia reser många på semester. Gambia heter Gambia för att det rinner en stor flod genom landet som har samma namn. Trots att landet är så litet, talas det 20 olika språk i Gambia! Det vanligaste språket heter malinke. Många människor pratar engelska. Islam är den största religionen. De som inte är muslimer är kristna eller har traditionell afrikansk tro.

Arbeta med lässtrategin ”Djupläsning” (s. 11–12). Låt eleverna stryka under/skriva stödord för att sedan återberätta texten för en kompis. (nytt)

Nivå 10 – läser och förstår tv-texter

66


Ord att arbeta medExempel på ord som vi lånat från andra språk: kartong protestera entré schyst promenad cool pingis

Slå upp orden i en ordlista. Skriv ett annat ord el. förklara ordet.

Mätt gädda

Fakta Vilken årstid är det? Hur vet man det?Hur många gånger står det i texten att pojkarna hamnade i tidningen?

FörståelseVad brukar de fyra pojkarna göra på sin fritid?Vad gör pojkarna som inte är tillåtet? Varför gör de allt detta?Varför heter berättelsen Mätt gädda?

AnalysTycker du att pojkarnas bus var roligt eller var det dumt gjort? I texten finns det en hel del båt och vattenord. Leta upp så många du kan och skriv en lista. (ny)

Gemensam uppföljningBerätta slutet på historien med egna ord!

• Vad behövs för att man ska kunna ro?

• Gå igenom svåra ord (t. ex. stäv , ricinolja, vårflod, tjära, ryssja, påle, bordläggning, reling, öskar, durk, ). Låt eleverna slå upp dem i ordböcker och skriv en gemensam ordlista på blädderblocket/digitala whiteboarden.

• Gör en tidningsnotis om något du eller en kamrat har varit med om. Titta i en tidning hur man skriver, sätter rubrik etc.

• Eleverna får träna på att använda lässtrategin ”Sökläsning” (s. 11) genom att läsa artikeln på s. 30. De ska ta reda på hur mycket gäddan vägde.

Ord att arbeta medT.ex. sammansatta ord ur texten, vilka ord består de av?En del av orden ändras när de sätts samman. Markera detmed rödpenna. kvällspromenad tjuvfiske hundägare köksingång landslagsman parkeringsplats motorväg museiledning

67


Selmas resa i tiden

Fakta Vilka bär har mormor i sin trädgård? (ny)Vad heter den tama kajan? (ny)

FörståelseVar är Selmas mamma? (ny)På s. 13 ljuger Selma och säger ja när hon menar nej. Varför tror du att hon gör det?

AnalysVad tror du har hänt innan berättelsen börjar?Vilka handlar berättelsen om? Är någon person mer betydelsefull än någon annan?Tror du att Selma drömde eller hände det på riktigt?Försök att rita och måla tornrummet som du tror att det såg ut.

SpråkträningPå s. 9 står ordet ”mörbultad”. Hur känner man sig när man är mörbultad?

Gemensam uppföljning• Ta reda på så mycket ni kan om kajor!

• Hur kan själen vara mörbultad? Vad kan ha hänt? Var kan ordet mörbultad komma ifrån?

• Ibland skriver författaren Gull Åkerblom bara ett ord i stället för en hel mening, t.ex. på s. 4 ”Kajor ...” och s. 6 ”Igen ...”. Varför gör hon så? Diskutera!

• Diskutera i klassen: Om det inte var en dröm när Selma for iväg in i tavlan, vad var det då? Skulle det kunna hända på riktigt? När och varför kan man tänka sig få vara med om en sådan händelse?

• På s. 16 och s. 17 är Selma ute och flyger. Hur ser allting ut där uppifrån? Eleverna får skriva egna berättelser om hur de tror att det skulle se ut om de flög över sin skola, sitt hus etc.?

Ord att arbeta med kusligt väderstreck sliten själen mörbultad sammet inbillning staffli hjässa köksträdgård

68



Jag dyker

Fakta Varför var pojken i boken rädd för vatten och för att bada och simma? Hur gjorde barnen i berättelsen ok-tecknet? Skriv eller rita. Vad heter författaren till den här boken? Vad heter illustratören? Hur vet man det?

FörståelseVad fick pojken att gå på dykarkurs trots att han var så rädd? Hur gör pojken för att komma över sin rädsla för vatten? Ge flera olika exempel. (ny)

AnalysPå s. 8 står det att pojkens pappa säger ” Jo,jo, du har kommit i den åldern nu.” Vad tror du att han menar med det? Och vad är det som får honom att säga det? (ny)På sista sidan i boken undrar pojken vad det egentligen var som hände när han plötsligt hamnade i havet. Vad tror du att det var? (ny)

SpråkträningFörklara orden introduktion, regulator, fiskstim. Ta hjälp av text och bild i boken.

Gemensam uppföljning• Gör en gemensam lista med ”dyk-ord”. Samla dem från texten

samt från s. 11. Diskutera vad de olika sakerna är bra för, vad de används till etc.

• Diskutera rädslor. Är någon i klassen rädd för vatten? Är någon rädd för något annat? Vet man vad rädslan beror på?

Ord att arbeta med blänkte uppstigningen kaos väsnades slemmig repeterade rödskimrande applåderade korallklippa dimension

Oförklarligt

FaktaEtt hål i väggenVem hade bott i den lilla kammaren för hundra år sedan? (ny)

FörståelseEtt hål i väggenVem var det som besökte Ella på natten? (ny)

Jättegrytans hemlighetVarför kastade pojkarna tillbaka ringen i jättegrytan?

69

Nivå 10, Paket/Box2

AnalysFörvandlingenHistorien utspelar sig under Halloween. När på året infaller den helgen och varför firar man den? Vem tror du att den mystiska granngubben egentligen var?

Jättegrytans hemlighetHar ni läst om jättegrytor från istiden i skolan? Vad är en jättegryta?Vilken av de tre historierna tyckte du var bäst? Vilken var läskigast? Motivera dina svar.

SpråkträningEtt hål i väggenVad är en bonad? Slå upp ordet i en ordbok? På s. 16 står det: ”Ha barmhärtighet med mig.” Vad betyder barmhärtighet? Kan du komma på en eller flera synonymer? Synonymer är ord som betyder samma sak.

Jättegrytans hemlighetEn lärare i berättelsen berättar gamla sägner. Vad är en sägen? Slå upp det i en ordbok.

Gemensam uppföljning• Låt eleverna berätta och skriva egna läskiga historier och

illustrera dem. Samla alla berättelser i en ”läskig bok”.

• Prata om vad halloween betyder, vad det är och varifrån det kommer. Ta hjälp av faktatexten nedan. Ordet halloween kommer från engelskan: All Hallows Even – det betyder alla helgons afton. Traditionen att fira halloween den 31 oktober kommer från USA. Men från allra första början var halloween en gammal, gammal keltisk nyårsfest då man trodde att de döda återvände till jorden. Nu firar vi halloween på det amerikanska sättet och klär ut oss i spökkostymer, går runt bland grannar och ber om bus eller godis.

• Läs mer om jättegrytor från istiden. Hur uppstod de? Var i Sverige kan man hitta jättegrytor idag? Vad trodde man förr att jättegrytor var för något?

Ord/uttryck att arbeta medFörvandlingen halloween expert imponera egentligen djävulen manteln Ett hål i väggen obehaglig kökspiga broderat/broderiet själ kammare girigt brustet hjärta Jättegrytans hemlighet jämrade förstod godset gurglande förresten

70


Snitt-Jönsson

Fakta Vad var det för röda fläckar som Jerker hade på rocken? (ny)Vad bjöd Kajsa killarna på (ny)?

FörståelseHur fick Jörgen iden om att det bodde en massmördare som hette Snitt-Jönsson i huset? (ny)

AnalysTror du att historien som Jörgen berättar om Snitt-Jönsson är sann? Har du haft liknande fantasier och mardrömmar som pojken i boken?

SpråkträningPå s. 20 står det att pojken kände sig ”mycket obehaglig till mods”. Vad menas med det? Försök att beskriva hans känsla med andra ord.Efternamnet Snitt-Jönsson visade sig vara två namn, men det lät och såg ut som ett. Det finns många andra efternamn som går att dela i två namn, t. ex. Blomberg – Blom och Berg, Ringsten – Ring och Sten. Kan du komma på fler?

Gemensam uppföljning• Fråga eleverna och diskutera tillsammans: Känner ni till några

killar eller tjejer som är som Jörgen? Är ni rädda för dem? Hur tycker ni att man ska vara mot dem?

• Diskutera skräckfilmer: Vad är en skräckfilm? Varför vill man titta på skräckfilm? Varför inte? Kan det vara farligt?

• Skriv egna skräckberättelser! Ge eleverna olika förslag på inledningar: – En fråga, t. ex: Hjälp, vad var det som hände? – En replik, t. ex: - Du är alldeles blodig! – Direkt in i en händelse: Plötsligt knackade någon mig på ryggen … Skriv också upp ord på blädderblocket/digitala whiteboarden, som eleverna kan använda för att göra berättelsen spännande, t.ex. : knarrade, skrik, mörkt, unket …

Ord att arbeta med svordomar förresten begick massmördare bultande hämndlystet tidpunkter draperiet tvärtom chansen porträtt magnetisk hulkade ersättning

71

Nivå 11, Paket/Box1


Johan och Karl XII

Fakta För hur många år sedan utspelar sig berättelsen?Hur fick den svenska hären tag på mat?Hur tilltalade Pers far kungen?

FörståelseVarför tror du att mamma säger (s. 7) att folket i Polen ”inte är glada i svenskar?”

AnalysI berättelsen nämns ganska många yrken. Leta reda på så många som möjligt och skriv ner dem. Jämför med en kamrat. Ta reda på vad man gör i de olika yrkena.Kungars och drottningars namn skrivs ofta med romerska siffror. Karl den XII läses Karl den tolfte (10+2). Ta reda på hur man skriver siffrorna 1–9, 30, 40, 50 och 100!

Språkträning.Berättelsen avslutas med en ”epilog”. Vad betyder det?

Gemensam uppföljning• En epilog är en efterskrift. Eleverna får skriva egna epiloger till

berättelsen och berätta mer om Karl XII.

• Diskutera i klassen: Vad är dåligt med krig? Finns det något som är bra? Skulle du vilja vara med i ett krig? Skulle du vilja bo i ett land i krig? I många klasser finns det barn som har upplevt krig och flykt. Ta hänsyn till dem i den här diskussionen.

• Titta i innehållsförteckningen. Gör en egen kort resumé (sammanfattning) av varje kapitel. T. ex: Lägret: I det här kapitlet …

• Att ge sig iväg som Johan och hans mamma gör var nog inte så vanligt på den tiden. Diskutera i klassen: Hur tror du att du skulle ha gjort? Tänk dig in i Johans ställe. Vilka svårigheter skulle du ha mött?

Ord att arbeta med polack befäl österut uniformer generaler honnör löjtnant armé soldat kryckor officerare

Nivå 11 – sökläsning, läser dagstidningar m.m

72


Mysteriet i ödehuset

Fakta Vart är Kajsa och My på väg när berättelsen börjar?

FörståelseVarför ville Kajsa inte ta med sig mobilen? Varför går flickorna till ödehuset? Vad hade männen med sig som de gömde? Hur hade de fått tag på allt det?

AnalysVar det ett klokt beslut av Kajsa att inte ta med sin telefon, tycker du? Förklara vad ett ödehus är!

Språkträning.Kan du beskriva vad som menas med det ”försommarkalla vattnet” (s. 6)? Ordet ”saker” uttrycks på två andra sätt på s. 19. Vilka? Kan du hitta ytterligare synonymer? Vad menas med att något ”luktar unket” (s. 19)?

Gemensam uppföljning• Diskutera i klassen: Kajsa och My gömde tjuvgodset.

Hur skulle du ha gjort i deras ställe?

• Eleverna får sitta två och två och berätta för varandra, med egna ord, om flickornas flykt.

• Skriv en fortsättning på historien.

• I berättelsen finns många sammansatta ord. Leta tillsammans reda på minst tio stycken där grundformen är ändrad. (I Ord att arbeta med finns många av orden). Skriv dem på blädderblocket/digitala whiteboarden.

Ord att arbeta med cykelutflykt arbetsdagen dikeskant tjuvgods/stöldgods mobiltelefon ljusstakar vildmarksliv silverpjäser uppförsbacke bryggpålen sandstrand strålkastarna ödehuset passagerarsidan skogsglänta järnvägsspåren stationshuset bagageutrymme campingkastruller landsbygden

73


Pjäser

Fakta Vilka i familjen Blad är det som sköter städningen? Hur är det hemma hos dig?

FörståelseVad tror pappan att de andra i familjen menar när de pratar om den döda sköldpaddan i ”Sköldpaddan är död”?

AnalysVarför är det ingen i familjen som lyssnar på pappan i ”Pappa vinner på tipset”? Texterna är också ganska ironiska. Vad menas med ironi?

Språkträning.I ”Frukost på julaftons morgon” försöker familjen att julklappsrimma på slips och mobiltelefon (utan att lyckas så bra). Kan du hitta på några bättre rim?

Till läraren:De här fyra små scenerna med familjen Blad är skrivna med syftet att de ska läsas högt, inte dramatiseras. De är inte uppbyggda som pjäser tänkta att spelas för publik. Texterna är skapade för att eleverna ska träna sin läsning, framförallt högläsning.Genom att sitta i små grupper (varje pjäs har fyra roller) övar sig eleverna på att både läsa och lyssna. De tränar sin koncentrationsförmåga samtidigt som deras språkutveckling stimuleras.

Gemensam uppföljning• Eleverna gör egna beskrivningar av medlemmarna i familjen

Blad (förutom det som står på s. 3) och skriver ner dem. De får gärna skriva egna åsikter och reflektioner. Sedan får de jämföra sina beskrivningar med varandra. Har de uppfattat familjemedlemmarna olika?

• Diskutera: – I familjen Blad är stämningen och tonen något som brukar kallas ”rå men hjärtlig”. Vad menas egentligen med det? – Varför tjatar de så mycket om Expressen i ”Frukost på julaftons morgon”? – Varför pratar pappan om hörapparater i ”Städupproret”? Hör han dåligt? – Vad pratar Leo om i ”Sköldpaddan är död”? Vad pratar pappan om? Är det så att man pratar om olika saker ibland?

Ord att arbeta med påskkäring öronsnäckor kvällstidning vikingatiden kannibaler mjällschampo tipskuponger psykologi mungiporna pensionärer

74



Pjäser 2

Fakta Vilka olika semesterförslag har familjemedlemmarna?

FörståelseVart åker familjen på semester till slut?

AnalysBeskriv varje medlem i familjen Blad, använd dina egna ord. Varje pjäs i boken har en egen titel. Döp om pjäserna och ge dem namn som du tycker passar.

SpråkträningGe exempel på olika tokiga uttryck som används i pjäserna. Skriv ner dem.

Till läraren:De här fyra små scenerna med familjen Blad är skrivna med syftet att de ska läsas högt, inte dramatiseras. De är inte uppbyggda som pjäser tänkta att spelas för publik. Texterna är skapade för att eleverna ska träna sin läsning, framförallt högläsning. Genom att sitta i små grupper övar sig eleverna på att både läsa och lyssna. De tränar sin koncentrationsförmåga samtidigt som deras språkutveckling stimuleras.

Gemensam uppföljning• När eleverna har suttit i sina grupper och läst replikerna högt

några gånger tillsammans, låt dem läsa högt för sina kompisar. När alla grupperna lyssnat på varandra – diskutera hur olika det lät och hur olika (eller kanske lika) scenerna blev. Låt också eleverna byta roller, använda olika röstlägen och ton för de olika figurerna.

• Res i fantasin! Sätt ihop egna små scener/pjäser/dialoger där eleverna får hitta på resmål som de besöker. Det kan vara ställen de varit på men också bara fantiserar om.

Ord att arbeta med kärlekshistorier vaccinera Hawaii sjömansbiff assistent varsågoda punktering magpumpning

Varulven

FaktaVem var Sotis? Hur såg han ut? (ny)

FörståelseVarför förvandlades Markus till en varulv en natt i veckan?

75


Beskriv vad som hände när han förvandlades.Vad var det som hade hänt med kaninen Sotis, hönorna och de andra djuren som försvunnit? (ny)Varför bestämmer sig pojken för att hjälpa Markus? (ny)Vad läste pojken om i böckerna på biblioteket? (ny)

AnalysVad skulle du ha gjort om du var bokens ”jag”?Pojken som berättar tycker att han borde upptäckt tecken på att Markus var annorlunda. Vilka var de tecknen? (ny)

SpråkträningDen här boken har en prolog och en epilog. Vad är det? Slå upp i en ordbok. På s. 15 står det att Markus var ”yr i bollen”. Man kan också säga att han var snurrig i huvudet. Kan du förklara det på något annat sätt? Adjektiv är ord som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. Beskriv Markus med så många adjektiv som möjligt.På s. 11 förekommer ordet ”fort” två gånger, men det betyder olika saker. Vad?

Gemensam uppföljning• Eleverna läser texten om varulvar, skriver ner stödord och håller

sedan ett litet föredrag. Här passar det att använda lässtrategin Sammanfatta s. 12 Det har länge funnits sagor och berättelser om varulvar, redan i den grekiska mytologin och i gamla nordiska myter. Det berättades att en varulv var en människa som förvandlades till ett monster eller en varg. Det kunde vara genom en förbannelse, precis som i berättelsen du har läst. Men människor kunde också bli varulvar genom trolleri eller för att de ville det själva. Ofta skedde förvandlingen på natten i månsken. Varulvar och vampyrer är inte samma sak. I de gamla berättelserna var vampyrer döda människor som vaknade upp och sedan levde av att dricka blod. Vampyrer gick inte att bota. Men det kunde människor som blev varulvar. I den här berättelsen blev Markus botad genom att hans kompis var snäll mot honom och sa hans namn högt. Andra sätt att bli av med förtrollningen kunde vara att hålla något av metall över eller på varulven.

• Sminka er till varulvar! (tänk på att vissa barn är allergiker): Jf m varmpyrsminkning s. xx Blod – Täck ansiktet med en kräm som gör det mörkare. – Använd svart eller brun kajal och förstärk de egna ansiktslinjerna, dra streck ner från mungiporna och från ögonvrårna ner till näsan. – Måla näsan med svart kajalpenna (nos) – Måla ”hår” med kajalpennan genom att dra streck runt ansiktets kanter och sedan

76


in mot ansiktet. – Använd en ögonbrynspenna och måla ögonbrynen buskiga. – Till detta varulvständer! Finns att köpa på nätet för ca 50 kr.

Ord att arbeta medVarulv består av två ord: var och ulv. Var är ett gammalt ord som fanns i flera språk och betyder man, och ulv är ett gammalt svenskt ord som betyder varg. Alltså ”manvarg” vilket ju är precis vad det är.

Världen bredvid vår

FaktaVilka olika ”smeknamn” kallar Amanda sig själv för? (ny)

FörståelseAmanda ”flyttar” mellan världarna. Hur märker man det när man läser texten? Varför låtsas Amanda att hon inte känner Oliver och låter bli att hälsa på honom, när de ses på gatan? (ny)

AnalysFörklara vad du tror att författaren till den här boken menar med ”parallella världar”. Tror du att det finns parallella världar? Amanda beter sig på olika sätt i de olika världarna. Vilken Amanda tycker Amanda själv bäst om? Vilken Amanda tycker du bäst om?

Språkträning.På s. 21 står det: ” Det står en doft av parfym omkring henne.” Vad menas med det?

Gemensam uppföljning• Arbeta i grupper med fyra elever i varje. Två elever får vara

Amanda och Moa, två Mimmi och Leyla. Eleverna ska sätta sig in i de olika tjejernas karaktärer och ”spela” dem genom att improvisera ett samtal, försöka tänka som dem och känna efter hur de mår innerst inne. Låt sedan eleverna byta ”roller”. Därefter följer ni upp gruppsamtalen med en stor diskussion i klassen. Hur kändes det att vara Amanda? Moa? Leyla? Vad kan det finnas för förklaringar till de olika tjejernas sätt att agera? Kan Mimmi och Leyla förändras? Hur?

• Arbeta med prepositioner. Berätta att prepositioner är en ordklass, precis som adjektiv, verb och substantiv (om ni har gått igenom fler nämner du förstås dem också) och vad det är. Skriv en liten faktaruta på blädderblocket /digitala whiteboarden: – Prepositioner är ord som beskriver var något eller någon är. Till exempel: i, på, under …. Eleverna får leta prepositioner i texten och listan fylls på allt eftersom. Pröva att byta ut några av prepositionerna och läs hur tokigt det kan bli.

77


• Skriv en recension! Eleverna jobbar först individuellt och skriver varsin recension av Världen bredvid vår. Dela sedan in dem i ”bra”, ”dåliga” och ”både och”. Jämför sedan vad alla tyckte och prata om varför.

Ord och uttryck att arbeta med gick ur led utbränd löser upp slipsen parallell dystert oändligheten

79

Diagnoser

Diagnoser

För att du enkelt och snabbt ska få en uppfattning om hur varje elev utveklar sitt läsande vad gäller både förståelse och lässtrategier finns det två böcker på varje nivå, en i Paket/Box 1 och en i Paket/Box 2, som kan användas som diagnos. Detta står angivet på respektive bok, samt varje box-schema (s. 14–15). Du kan välja at be en elev att läsa diagnosboken som första bok på den aktuella nivån, eller använda den som diagnos sist av böckerna på den nivån. I kopieringsunderlagen finns ett blad för varje nivå som ger dig hjälp med vad som kan vara lämpligt att iaktta för just den nivån. Det viktigaste är att eleven upplever lässtunden med läraren positiv och inte som en kontroll. Därför bör du använda diagnosböckerna kontinuerligt. Varje elevs utveckling syns tydligt i protokollet , som kan vara en bra grund vid utvecklingssamtal och IUP. Tyngdpunkten i analysen bör ligga på om eleven rättar sig själv, klarar att betona och på läsförståelsen. Minska de korrekt lästa orden från det totala antalet, så får du begrepp om hur stor felfrekvensen är. Jämför med ett annat lästillfälle så kan både du och eleven snabbt se förbättringen. Använd gärna ”upprepad läsning” - eleven får läsa om samma text flera gånger och blir säkrare för varje gång.

Kommentarer till diagnosernas rubrikerDiagnoserna finns på Kopieringsunderlag 1–12, s. 81–92.

LässattitydGenom att ställa frågan ”Tycker du om att läsa?” får du en bra bild av elevens intresse för läsning/vana att läsa. Men eleven kan behöva hjälp som du ger henne/honom genom att ställa kompletterande frågor som: ”Tycker du om när någon läser högt för dig?” ”Tycker du om att läsa hemma/i skolan?” ”Tycker du om att gå till biblioteket?”

Förväntningar på bokenTitta på bokens omslag tillsammans med eleven och prata om vad boken kan handla om. Syftet är att skapa förförståelse för innehållet och handlingen i boken.

LäsprotokollVar noga med att uppmärksamma om eleven korrigerar sig själv. Observera också vilken typ av felläsningar eleven gör. Är det när hon/han läser ord med ljudstridig stavning? Ovanliga ord? Långa ord?

FlödesläsningEleven läser boken och du följer med i texten som finns tryckt på diagnosbladet. Du bockar av rätt lästa ord och ringar in fel lästa.

80

Diagnoser

Resultatet kan du sammanfatta i rutan bredvid. Det här gör du i första hand med de elever som du upptäcker har svårt med sin läsning.

Läsförståelse

Eleven berättar för dig vad boken handlar om. I den här handledningen (inte i elevens böcker) är frågorna längst bak i varje bok indelade i tre nivåer: Fakta, Förståelse och Analys. Ta hjälp av dessa frågor när eleverna ska berätta.Fakta – svaren kan avläsas direkt i texten.Förståelse – svaren finns inbyggda i textens sammanhang och kan därför inte utläsas direkt i texten. Svaren hittar man ”mellan raderna”. Analys – svaren måste tolkas utifrån innehåll och textens röda tråd. Vissa svar kräver också att eleven kan reflektera över texten och försöka förutse vad som ska hända framåt i handlingen. Eleverna kan på den här nivån relatera till egna erfarenheter. Dessutom ska elevens resonemang vara logiskt uppbyggt, omfatta både översiktliga och detaljerade beskrivningar samt innehålla olika perspektiv.

Sammanfattning

Här gör du en helhetsbedömning av elevens läsning just nu och bestämmer hur eleven ska gå vidare. Med intensivläsning menar vi att du som lärare bedömer om eleven behöver en läsperiod där hon/han läser en längre stund hemma och i skolan varje dag.

81Kopiering tillåten. Stjärnsvenska/Läs i nivåer. Liber

Kopieringsunderlag 1

Läsattityd:

Tycker du om att läsa? ❑ Ja, mycket ❑ Ja, lite ❑ Nej

Förväntningar på boken:

Vad tror du boken handlar om? ❑ Förförståelse ❑ Brister i förförståelse

Läsprotokoll:

Eleven läser.Du prickar av alla ord som barnet läser rätt.Kommentera t.ex. följande: ❑ självrättar / korrigerar sig själv❑ läser med betoning❑ verben skulle/ska, gav/ger❑ fick/får, ville/vill, bar/bär/buren❑ adjektiven tjockare, vackrare❑ betoning i uppräkning

Ytterligare

_______________________________

Resultat

Antal rätt lästa ord

_______ av 74 ord

Läsförståelse:

Vad handlar boken om? ❑ Bra förståelse ❑ Begränsad förståelse ❑ Ingen förståelse

Sammanfattning: ❑ Kan gå vidare ❑ Bör läsa mer på denna nivå ❑ Intensivläsning Annat

___________________________________________________________

___________________________________________________________

___________________________________________________________

Diagnos Nivå 6, Paket/Box 1 Elevens namn:______________________

Bokens titel: Prinsessan och jätten Datum: _____________(s 11, 74 ord)

Prinsessan och jätten s. 11Buren av sina bröderFör att Filifili skulle bli ännu tjockare och vackrare gav alla henne mat.Varje dag fick hon hummer och läckra frukter. Hon fick bläckfisk och helstekt gris. Hon fick kyckling och saften från gröna kokosnötter.Ingen ville att hon skulle gå ner i vikt. Därför bar hennes bröder henne över allt. De bar henne när hon skulle hälsa på sina vänner. De bar henne när hon ville till stranden och bada.

82 Kopiering tillåten. Stjärnsvenska/Läs i nivåer. Liber


Läsattityd:




Läsprotokoll:

Eleven läser.Du prickar av alla ord som barnet läser rätt.Kommentera t.ex. följande: ❑ självrättar / korrigerar sig själv❑ läser med betoning❑ speciella ord: ingenting, plötsligt, plumsade, märkliga, promenad, underligt lurvigt❑ Läs: ”En gubbe som bodde på andra sidan sjön, fick för sig att ta en promenad till byn” Be eleven göra två huvudsatser av meningen (ingen inskjuten bisats)

Ytterligare

_______________________________

Resultat


_______ av 120 ord

Läsförståelse:



___________________________________________________________

___________________________________________________________

___________________________________________________________


Bokens titel: Turpappan Datum: _____________(s 6–7, 120 ord)

Turpappan s. 6–7

Ingen såg att jag gick ut på bryggan. Det fick jag förstås inte göra ensam. Tom höll just på att dra upp en snygg känga ur vattnet och märkte ingenting. Plötsligt plumsade jag i. Och så var jag borta! Barnen hörde plasket och sprang ut på bryggan. När de inte såg mig i vattnet skyndade de sig till byn för att hämta hjälp. Då hände det märkliga. En gubbe, som bodde på andra sidan sjön, fick för sig att ta en promenad till byn. Han bestämde sig för att ta en väg som han aldrig brukade gå annars.När han gick förbi bryggan fick han syn på något underligt i vattnet. Först trodde han att det var ett lurvigt djur.

83


Läsattityd:




Läsprotokoll:

Eleven läser.Du prickar av alla ord som barnet läser rätt.Kommentera t.ex. följande: ❑ direktavläser ❑ självrättar/korrigerar sig själv❑ läser med betoning, fraserad text❑ sammansatta ord:❑ ljudstridig stavning (sj-ord)❑ mycket text – orkar eleven?❑ avstavning

Ytterligare

_______________________________

Resultat


_______ av 129 ord

Läsförståelse:



___________________________________________________________

___________________________________________________________

___________________________________________________________

Diagnos Nivå 8, Paket/Box 1 Elevens namn:_____________________

Bokens titel: Anton ska flytta Datum: _____________(s 19, 129 ord)

Anton ska flytta, s. 19

Anton tar på sina finaste kläder. De nya svarta brallorna och den mörkgröna favoritskjortan. Han lånar mammas hårgelé och gör en snygg frisyr. Han och Kim går tillsammans. Kim har en serietidning till Valentina, en Agent X9. Anton har också ett paket med några hårspännen som mamma köpte igår efter jobbet. Men han vill ge något mer. De går in i blomsteraffären. Där väljer Anton en röd ros och ett kort med en gullig kattunge på. Han betalar med sina egna pengar. Valentina har håret uppsatt i en tofs. Guldringarna glittrar i lampans sken. Och ögonen strålar mot Anton. Hon blir särskilt glad för rosen. Nästan hela klassen är där. De äter prinsesstårta och dricker läsk. Efteråt blir det dans förstås. Anton dansar med Valentina. Jenny bjuder upp Kim.

Kopiering tillåten. Stjärnsvenska/Läs i nivåer. Liber

84


Läsattityd:




Läsprotokoll:

Eleven läser.Du prickar av alla ord som barnet läser rätt.Kommentera t.ex. följande: ❑ betoning i replikerna

❑ läser med betoning❑ långa och svårlästa ord, t.ex.: registreringsskylten, överkörd, jättefarligt, städskåpet, förbjudna

Ytterligare

_______________________________

Resultat


_______ av 114 ord

Läsförståelse:



___________________________________________________________

___________________________________________________________

___________________________________________________________


Bokens titel: Den svarta portföljen Datum: _____________(s 14, 114 ord)

Den svarta portföljen, s. 14

Marcus nickar utan att fundera över vad det är hon pratar om. Han har fått syn på en bil som står parkerad på andra sidan gatan. KOR 123 står det på registreringsskylten.– Kolla, säger han. Den där bilen höll nästan på att köra på mig igår.– Höll du på att bli överkörd? utbrister Lina. Marcus nickar igen.– Men det är ju jättefarligt! fortsätter Lina förskräckt. Man kan dö!– Ja, svarar Marcus. Men det var en schyst kille som körde. Han gillar också muttrar och skruvar.– Killar är inte kloka, konstaterar Lina och sedan skiljs de åt.Marcus skyndar sig att klättra upp högst upp i städskåpet och ta fram lådan med ”för Marcus förbjudna verktyg”.


85Kopiering tillåten. Stjärnsvenska/Läs i nivåer. Liber


Läsattityd:




Läsprotokoll:

Eleven läser.Du prickar av alla ord som barnet läser rätt.Kommentera t.ex. följande: ❑ känsla i läsningen

❑ läser med betoning❑ långa och svårlästa ord, t.ex.: väderstreck, gardiner, vedträn❑ beskriv rummet (adjektiv)

Ytterligare

_______________________________

Resultat


_______ av 145 ord

Läsförståelse:



___________________________________________________________

___________________________________________________________

___________________________________________________________

Diagnos Nivå 10, Paket/Box 1 Elevens namn:____________________ Bokens titel: Selmas resa i tiden Datum: _____________(s 6, 145 ord)

Selmas resa i tiden, s. 6

Rummet är runt. Det finns fyra fönster, ett i varje väderstreck. Gardinerna är trasiga. De fladdrari draget från fönstren. Tapeterna hänger i remsor. Mattan är sliten. En gång var den blå. I ett hörn står en svart kamin. På golvet bredvid ligger några vedträn. Det är precis ett sådant rum som Selma har längtat efter. Ett spännande rum.På väggen hänger en tavla med en kaja på. Den sitter på en kvist med gröna äpplen. Det ser ut som om den tittar rakt på henne med sina ljusa, silvriga ögon. Som om den kollar henne. Äsch, dumheter! Pappa kommer in genom dörren. Han ser sig omkring.– När det blir vinter måste du elda i kaminen, säger han. Annars fryser du ihjäl.Ja, kaminen värmer säkert skönt när man eldar i den. Men när vintern kommer är pappa och Selma på väg någon annanstans. Igen.



Läsattityd:




Läsprotokoll:

Eleven läser.Du prickar av alla ord som barnet läser rätt.Kommentera t.ex. följande: ❑ Beskriv vad Kajsa gör. ❑ Vilka verktyg har hon?❑ Förklara orden: stånkar, koppling, fontän.

Ytterligare

____________________________

Resultat


_______ av 196 ord

Läsförståelse:


Detta är sista nivån.Här kan lärare och elev tillsammans sammanfatta elevens lässtatus. _________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________


Bokens titel: Mysteriet i ödehuset Datum: _____________

(s 24–25, 196 ord)

Mysteriet i ödehuset, s. 24–25

FlyktenFrån köket ovanför har ljuden tystnat. Allt är tyst och stilla. Tjuvarna har väl gått och lagt sig. Flickorna tittar på varandra. Nu måste de passa på att försöka fly. Kajsa går bort till trappan och tar den rostiga skiftnyckeln. My börjar blåsa upp luft madrassen. Hon förstår inte vad Kajsa tänker göra, men blåser i alla fall. Hon blåser så att hon blir alldeles snurrig i huvudet.– Är madrassen klar? Frågar Kajsa efter en stund.– Nästan, stånkar My.– Bra då kör vi, säger Kajsa. Hon går fram till vattenrören på väggen och sätter skiftnyckeln runt en av kopplingarna som håller samman rören. Hon försöker att vrida till, men kopplingen sitter stenhårt fast!– Kom hit och hjälp till! väser Kajsa.De båda flickorna lägger sig mot skiftnyckeln och trycker till av alla sina krafter. Och nu släpper kopplingen! Kajsa skruvar några varv och så exploderar ledningen i en fontän av vatten. Vattnet sprutar ut och snart fylls hela källargolvet av kallt vatten.Luftmadrassen flyter som en liten båt.– Alle man ombord, säger Kajsa till My. Nu förstår My hur de ska komma upp till fönstret.– Du är fantastisk Kajsa! säger My och kramar om sin kompis.

87


Diagnos Nivå 6, Paket/Box 2 Elevens namn:____________________

Bokens titel: Lira med Mira Datum: _____________

(s. 2, 77 ord)Läsattityd:




Läsprotokoll:

Eleven läser.Du prickar av alla ord som barnet läser rätt.Kommentera t.ex. följande: ❑ självrättar/korrigerar sig själv

❑ läser med betoning❑ verben letar/letade, ser/såg verkar/verkade❑ adjektiven mjukt, dunigt, lugn, cool

Ytterligare

____________________________

Resultat


_______ av 77 ord

Läsförståelse:



___________________________________________________________

___________________________________________________________

___________________________________________________________

Lira med Mira, s. 2

Robin rödtoppEn solstråle letar sig in genom klassrumsfönstret. På vägen fram till Mira gnistrade den till i Robins röda hår. Det såg mjukt ut, nästan dunigt.

Robin rödtopp brukade de andra killarna säga när de ville retas. Men Mira gillade den röda färgen.

Håret var inte det enda hon gillade med Robin. Han var lugn, cool liksom. Verkade inte bry sig. Han var inte det minsta intresserad av sport.Men det kunde Mira stå ut med.


88


Diagnos Nivå 7, Paket/Box 2 Elevens namn:_______________________

Bokens titel: Mira blåtira Datum: _____________(s. 8–9, 121 ord)


Läsattityd:




Läsprotokoll:

Eleven läser.Du prickar av alla ord som barnet läser rätt.Kommentera t.ex. följande: ❑ självrättar ❑ läser med betoning❑ speciella ord: skogsbrynet, lotter varandra, barnsligt,annorlunda, ensamhet❑ Läs ”En kör stod i skogsbrynet och sjöng, men det gick knappt att höra ett ord.” Be eleven göra två meningar av den långa meningen Ytterligare

____________________________

Resultat


_______ av 121 ord

Läsförståelse:



___________________________________________________________

___________________________________________________________

___________________________________________________________

Mira blåtira, s. 8–9

Det är något med ögonen…Det var fullt med folk vid brasan. Nästa alla i klassen var där. En kör stod i skogsbrynet och sjöng, men det gick knappt att höra ett ord.

Mira och Agnes köpte några lotter och var sin korv. Men de fiskade inte i fiskdammen. Sådant är för småungar, sådana som inte får gå själva till brasan.

De såg Nicklas och Andreas i klassen springa omkring och jaga varandra. Också barnsligt.

Det var annorlunda med Robin. Mira såg hans röda hår på långt håll. Han satt på räcket runt dansbanan och bara tittade. Han vickade lite på fötterna i sin ensamhet. Men när Robin var ensam såg det alltid ut som om han hade valt det själv.

89



Bokens titel: Kan man backa tiden? Datum: _____________(s. 14–15, 127 ord)

Läsattityd:




Läsprotokoll:

Eleven läser.Du prickar av alla ord som barnet läser rätt.Kommentera t.ex. följande: ❑ direktavläser ❑ självrättar/korrigerar sig själv

❑ läser med betoning, fraserad text❑ sammansatta ord❑ ljudstridig stavning (t.ex. sj-ord)❑ mycket text, orkar eleven? ❑ avstavning

Ytterligare

____________________________

Resultat


_______ av 127 ord

Läsförståelse:



___________________________________________________________

___________________________________________________________

___________________________________________________________

Kan man backa tiden?, s. 14–15

Patrik började gråta. Både för att det gjorde ont och för att han förstod hur dum han hade varit. Johan rådde ju inte för att han fått en ny cykel. Dessutom var Johan en ovanligt schysst storebror. Alla Patriks kompisar sa att han verkligen hade tur som hade en sådan brorsa.

Patrik torkade sig i ansiktet. Snor och tårar blandades på tröjärmen. Han petade med foten i högen med orangegult glitter som låg på asfalten. Det var resterna av reflexen som suttit på hjulet.

Patrik önskade att han kunde backa tillbaka de sista tio minuterna. Då skulle han bara gå förbi Johans nya cykel vid soptunnan och fort-sätta till Steffe.

Plötsligt hörde han något och tittade upp. Det var Johan som kom farande på sin gamla cykel.


90


Diagnos Nivå 9, Paket/Box 2 Elevens namn:______________________ Bokens titel: Jim och Silver-grottan Datum: _____________(s. 6–7, 138 ord)


Läsattityd:




Läsprotokoll:

Eleven läser.Du prickar av alla ord som barnet läser rätt.Kommentera t.ex. följande:

❑ betoning i replikerna ❑ långa och svårlästa ord, t.ex: ålder, snabbt, skumpiga, kikade, riktigt, backspegeln, slockna, oroligt

Ytterligare

____________________________

____________________________

____________________________

Resultat


_______ av 138 ord

Läsförståelse:



___________________________________________________________

___________________________________________________________

___________________________________________________________

Jim och Silver-grottan, s. 6–7

Jim och pappa hoppade in i minibussen tillsam-mans med en tjej i Jims ålder och hennes pappa.Ylva körde snabbt och vant på den skumpiga vägen. Jim tittade rakt fram. Han fick inte börja må illa.

Ylva kikade på honom i backspegeln.– Är det första gången? sa hon. Jag minns hur spännande det var första gången jag kom in i en grotta. Nu har jag krupit och klättrat i massor av grottor. Men det är fortfarande lika pirrigt varjegång. Vad kommer jag att få se? Kommer lam-pan att slockna? Ska jag hitta ut? Man vet aldrig vad som kommer att hända!

Jim kände hur det knep i magen igen. Pappa såg oroligt på honom.

– Men det är väl en lätt grotta vi ska till idag, eller hur? frågade han pappa. En riktigt enkel grotta för nybörjare, eller?

91


Diagnos Nivå 10, Paket/Box 2 Elevens namn:____________________

Bokens titel: Oförklarligt Datum: _______________ – Tre läskiga historier (s. 4–5, 168 ord)

Läsattityd:




Läsprotokoll:

Eleven läser.Du prickar av alla ord som barnet läser rätt.Kommentera t.ex. följande:

❑ känsla i läsningen❑ långa meningar❑ långa och svårlästa ord, t.ex: maskerad, stod, tjuvringt, egentligen❑ be eleven beskriva känslan och stämningen som texten förmedlar

Ytterligare

____________________________

____________________________

____________________________

Resultat


_______ av 168 ord

Läsförståelse:



_________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________

Oförklarligt – Tre läskiga historier, s. 4–5

Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad.

Ute var det mörkt och kallt och jag gillade inte att vara på vinden i mörkret. Men jag letade i alla fallrätt på ficklampan och skulle just klättra uppför stegen, då det ringde på dörren. Jag öppnade. Gubben som bor granne med oss på andra sidan gatan stod utanför. Jag hade tjuv-ringt på hans dörr någon gång och busringt på telefon också. Men han brukade ändå nicka närjag gick förbi. Egentligen hade han aldrig varit dum mot mig, men jag tyckte att han såg elak ut.

Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville.– Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Jag såg att snuset rann mellan tänderna på honomnär han log. Själv såg jag nog ut som ett stort frågetecken, för han fortsatte.




Diagnos Nivå 11, Paket/Box 2 Elevens namn:_______________________

Bokens titel: Varulven Datum: _____________(s. 18–19, 187 ord)

Läsattityd:




Läsprotokoll:

Eleven läser.Du prickar av alla ord som barnet läser rätt.❑ beskriv vad som händer med Markus❑ förklara orden: längtansfullt, glänta, kramp, skräckslaget❑ observera hur eleven klarar textövergången mellan s. 18 och s. 19

Ytterligare

____________________________

____________________________

____________________________

Resultat


_______ av 187 ord

Läsförståelse:


Detta är sista nivån. Här kan lärare och elev tillsammans sammanfatta elevens lässtatus.

Varulven, s. 18–19

Markus gick långsamt. Flera gånger vände han sig om och tittade längtansfullt mot stugan. Jag fick kasta mig bakom granarna för att han inte skulle se mig. Det började kännas obehagligt. Skogen verkade annorlunda i mörkret – farligare. Det prasslade i snå-ren och en uggla hoade. Jag började ångra mig. Det var trots allt inte så roligt att smyga på Markus. Plötsligt började han gå snabbare och jag följde efter. Jag hade inget annat val. Jag hade nämligen ingen aning om var jag var någonstans! I en glänta stannade Markus. Sedan hände något som jag aldrig kommer att glömma.

Markus började skaka som om han hade kramp. Plötsligt föll han omkull. Ut ur munnen kom något vitt och bubbligt. Kroppen kastades hit och dit på mar-ken. Efter ett tag reste han sig ostadigt upp. Han rev vilt med händerna i tomma luften. För varje gång

sid. 19blev händerna längre och hårigare. Naglarna blev allt mer lika klor. Jag stirrade skräckslagen på hans händer. Men när jag höjde blicken såg jag något mycket värre än så. Markus ansikte hade blivit alldeles hårigt. Tänderna var långa och gula. Ögonen lyste i mörkret.

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

93

Hjälpreda för läsning

Förutsäga Jag tror det här stycket

handlar om …

Läsa Läs stycket!

Klargöra Behöver jag få något förklarat?

Frågor Mina frågor är …

Var?

När?

Hur?

Varför?

Om …

Sammanfattning Det här stycket handlar om …



94


Läs

prot

okol

l

Nam

n: _

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

_

Kla

ss: _

____

____

__

Dat

um

T

itel

/niv

å Si

dor

Läs

t

Läs

t

Kom

men

tare

r/re

cen

sion

hem

ma

i sk

olan


95

Använd texten från den bok du just har läst.

Välj ett kapitel eller fyra sidor. Leta efter ord som har med naturen att göra. Skriv orden i din skrivbok.

Välj tre meningar som du tycker om. Skriv meningarna i din bok.

Måla en bild till den bok du har läst. Skriv en kort text till bilden.

Välj ett kapitel eller fyra sidor. Skriv upp ord som du tycker är svåra att förstå. Dela en sida i skrivboken i två spalter. Skriv orden i den ena spalten och en enkel förklaring i den andra. Slå upp ord som är svåra att stava i en ordlista.

Slå upp en sida i din bok. Välj ut två rader och skriv orden i alfabetisk ordning.

Välj en sida i din bok. Leta efter ord för saker. Skriv som rubrik: SUBSTANTIV (sakord) i din skrivbok och skriv dina ord under.

Välj en sida i din bok. Leta efter ord som talar om vad någon gör. Skriv som rubrik: VERB (händelseord) i din skrivbok och skriv dina ord under.

Välj en sida i din bok. Leta efter ord som talar om hur någonting ser ut. Skriv som rubrik: ADJEKTIV (egenskapsord) i din skrivbok och skriv dina ord under.

Välj tio ord ur din bok. Skriv ordens bokstäver huller om buller. Stryk under varje ords första bokstav. Be en kamrat lista ut de rätta orden.

Välj en mening från någon sida. Rita och måla en bild till meningen. Skriv meningen under.

Titta på bilderna i din bok. Skriv i din skrivbok vad du tycker om dem och varför. Skriv minst två meningar.

Välj en bild. Skriv en berättelse om bilden i din skrivbok.

Välj en av personerna i din bok. Beskriv honom eller henne.


Bokuppgifter


96

Anteckningar

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________

lärarhandledning¤rnsvenska-lärarhandledni...box 3 (7 boxar med titlar på nivå 2–8, utkom...

Documents