Kriminologiska institutionen

Kvinnliga gärningsmän i pressen

En studie av hur Bobby- och Knutby-fallen behandlas i

två tidningar Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2007 Annika Nilson

Sammanfattning

Kvinnor och kvinnliga egenskaper förknippas ofta med offerrollen, medan män och manliga egen-

skaper förknippas med gärningsmän. Min undersökning gäller hur svensk press beskriver gärnings-

män – två kvinnor och två män – i två fall; Knutby-fallet och Bobby-fallet. Syftet är främst att se

hur kvinnliga gärningsmän beskrivs i förhållande till de män de begått brottet tillsammans med.

Undersökningen utgår från frågeställningarna: Hur beskriver pressen de kvinnliga gärningsmännen,

de manliga gärningsmännen, deras offer och brottssituationen?

Den metod jag använt är innehållsanalys av tidningstexter om de två brotten. Materialet har varit ett

flertal artiklar hämtade från Aftonbladet och Dagens Nyheter. Jag har använt kunskaper från

tidigare forskning, kriminologiska teorier och genusteorier för att analysera mina resultat. De teorier

som jag främst använt är teorin om det idealiska offret samt teorierna om mannen som norm och att

hålla isär könen.

Analysen visar att tidningarna fokuserar på att beskriva de kvinnliga gärningsmännen och söka

förklaringar till deras beteende. De manliga gärningsmännen har åsidosatts och får inte samma

uppmärksamhet av tidningarna. Inte heller söks det efter förklaringar till männens beteende på

samma sätt som för kvinnorna. Kvinnorna skildras som icke-idealiska gärningsmän eller som offer,

medan männen beskrivs som ansvariga för brotten och de har mycket gemensamt med bilden av

den idealiska gärningsmannen. Kvinnorna beskrivs som offer för männen som har manipulerat och

pressat kvinnorna till att begå brotten. Detta stämmer väl med bilden av den kvinnliga

gärningsmannen som ofta beskrivs som offer för utomliggande faktorer, såsom livssituation eller

relationen till en man. Dessa faktorer fråntar henne det moraliska ansvaret för sina brott. Jag har

använt mig av teorin om det idealiska offret och den idealiska gärningsmannen på ett lite

annorlunda sätt i min analys, och funnit att en av de kvinnliga gärningsmännen gjorts till ett

idealiskt offer. Det finns även starka kopplingar till genusteorierna när man betraktar pressens

beskrivning av dessa båda brottsfall.

Innehållsförteckning

1 Inledning………………………………………………………………………... 1

Fallbeskrivningar…………………………………………………………….. 1

Bobby…………………………………………………………………….. 1

Knutby……………………………………………………………………. 2

Massmedias betydelse……………………………………………………….. 3

2 Syfte och frågeställningar……………………………………………………... 5

Syfte…………………………………………………………………………. 5

Mina frågeställningar………………………………………………….……... 5

3 Teoretisk bakgrund……………………………………………………………. 5 Kvinnor och brott – synen på kvinnliga brottslingar genom tiderna……….... 5

Några äldre teorier………………………………………………………... 6

Biologiska förklaringar………………………………………………... 6

Kvinnans sexualitet…………………………………………………..... 6

Kvinnor som mentalsjuka……………………………………………... 7

Kvinnors lägre brottslighet……………………………………………. 7

Några av dagens teorier……………………………………………….….. 8

Könens olika egenskaper……………………………………………… 8

Socialisation…………………………………………………………… 9

Tillfällesstrukturen………………………………………….…………. 9

Reflektioner om den teoretiska bakgrunden……………………………… 10

4 Tidigare forskning……………………………………………………………. 10 Kvinnliga brottslingar i media………………………………………………. 10

Kvinnor som partners vid brott……………………………………………… 11

Kvinnor som dödar sitt barn………………………………………………… 12

5 Teoretisk ram…………………………………………………………………. 12 Idealiskt offer - idealisk gärningsman………………………………………. 12

Idealiskt offer……………………………………………………………. 12

Idealisk gärningsman……………………………………………………. 13

Genusteorier……………………………………………………………….... 14

Mannen som norm………………………………………………………. 14

Att hålla isär…………………………………………………………….. 14

6 Metod………………………………………………………………………….. 15 Innehållsanalys…………………………………………………………….... 15

Utförande………………………………………………………………... 17

Urval och avgränsningar……………………………………………... 17

Kodning av materialet………………………………………………... 18

Kritik mot innehållsanalys………………………………………………. 19

Validitet och reliabilitet…………………………………………………. 20

Vetenskapssyn…………………………………………………………… 21

Tolkning…………………………………………………………………. 22

7 Resultat………………………………………………………………………… 22 Resultaten av innehållsanalysen……………………………………………... 22

Bobbyfallet……………………………………………………………….. 23

Gärningsmännen………………………………………………………. 23

Nina Äikiä………………………………………….……………… 23

Eddy Larsson………………………………………………………. 25

Offret och brottet……………………………………………………… 26

Bobby…………………………………………….………………... 26

Misshandeln……………………………………………………….. 26

Knutbyfallet……………………………………………………………… 27

Gärningsmännen……………………………………………………… 27

Sara Svensson……………………………………………………… 27

Helge Fossmo……………………………………………………… 29

Offren och brotten…………………………………………………….. 31

Alexandra och Daniel……………………………………………… 31

Mordet och mordförsöket………………………………………….. 31

8 Analys…………………………………………………………………………. 32 Analys av resultaten av innehållsanalysen………………………………….. 32

Analys kopplat till den idealiska gärningsmannen………………………. 33

Det idealiska offret…………………………………………………… 33

Den idealiska gärningsmannen……………………………………….. 34

Offer – gärningsman………………………………………………….. 36

Analys kopplat till genusteorier – Mannen som norm och att hålla isär… 37

9 Slutdiskussion…………………………………………………………………. 39

10 Litteratur…………… ………………………………………………………. 41

Bilaga 1 Bobby-fallet, tabeller…………………………………………………... 43

Bilaga 2 Knutby-fallet, tabeller…………………………………………………. 44

Bilaga 3 Artiklar som använts i undersökningen……………………………… 45

1

1 Inledning

En etablerad bild av den kriminella kvinnan är att hon är ett offer och ingen gärningsman. Hon kan

inte fullt ut ställas till svars för sina handlingar, utan det söks istället efter ursäktande faktorer i

hennes livssituation eller i hennes relation till en man eller något annat. Det finns ett motstånd mot

att se den brottsliga kvinnan på samma sätt som man betraktar en manlig brottsling. Vi undviker att

motsäga den traditionella bilden av kvinnan. Kvinnan skall alltså skyddas även i ett samhälle där vi

kämpar för att kvinnan skall vara jämställd med mannen.1 Även manliga brottslingar kan ha en

besvärlig livssituation, men det leder dock inte till att de betraktas som offer i lika stor utsträckning

som kvinnor.2

Dessa två sätt att betrakta brottslingar beroende på kön intresserar mig och jag har därför valt att

undersöka om svensk press beskriver kvinnliga gärningsmän på ett annat sätt än manliga. Och om

jag kan se att dessa beskrivningar av den kriminella kvinnan framställer henne som ett offer istället

för gärningsman. För att på ett relevant sätt undersöka detta valde jag ut två kända svenska fall där

en kvinna tillsammans med en man begått ett brott. Dessa två fall är Knutbyfallet, där en kvinna dör

och en man blir skadad, och Bobbyfallet, där en liten pojke misshandlas till döds. Pressen

representeras i denna undersökning av Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Själva ordet gärningsman för tankarna till en man, vilket ytterligare förstärker föreställningen om att

det är mannen som är förövaren, inte kvinnan. En möjlighet är att byta ut ordet gärningsman mot

ordet gärningsperson, eftersom jag diskuterar både män och kvinnor som förövare. Jag har dock valt

att genomgående använda ordet gärningsman, eftersom jag kopplar mina resultat till bland annat

Christies teori om det idealiska offret och den idealiska gärningsmannen. Det skulle sannolikt för-

svåra förståelsen om ordvalet växlade mellan gärningsman och gärningsperson.

Fallbeskrivningar

Bobby

Hösten 2005 flyttade Bobby med sin mamma Nina Äikiä från Stenungsund till Eddy Larssons

ödsligt belägna torp i Småland.3 Paret träffades på en dejtinglinje under sommaren.

4 Bobby var 10

år gammal och led av en utvecklingsstörning. Han anmäldes försvunnen ifrån en stormarknad i

Göteborg den 29 januari 2006. Det var Bobbys mamma och styvpappa som anmälde försvinnandet

till polisen. Bobby eftersöktes i flera dagar utan att polisen lyckas hitta några spår efter honom.5

1 Kordon, S och Wetterqvist, A (2006) Gärningsmannen är en kvinna. Falun: Bokförlaget DN. s 20-21

2 Kordon & Wetterqvist, 2006 s 22

3 Aftonbladet 2006-05-06 ”Hon måste ta sitt straff”

4 Aftonbladet 2006-02-15 ”Styvpappan har hotat att mörda barn - dömd för sexsadism”

2

Den 16 februari häktas Bobbys styvpappa på sannolika skäl misstänkt för mord och Bobbys

mamma på sannolika skäl misstänkt för mord eller medhjälp till mord. Dagen efter häktningen

hittas Bobbys kropp i en sjö utanför Jönköping där mamman och styvpappan gjort hål i isen för att

dumpa pojkens kropp.6

Den version om hur det gick till när Bobby dog som verkar ha fått mest uppbackning av pressen är

den att Bobby först lagts naken ute i snön, sedan tejpats fast på en stol för att återfå värmen och

sedan lagts i sin säng. Där i sin säng har han sedan dött av aspiration, vilket betyder att han fått

maginnehåll i lungorna som svullnat upp så mycket att han kvävdes till döds.7 Bobby har även

under lång tid blivit misshandlad med bland annat el-stötar, hett stearin och vedträn och blivit

fasttejpad i sängen eller vid en stol. Mamman erkänner att hon haft viss del i misshandeln, men

skyller det mesta på styvpappan, medan styvpappan skyller all misshandel av Bobby på mamman.

Båda nekar till att ha mördat Bobby.8 Den 9 juni dömer tingsrätten både Bobbys mamma och

styvpappa till 10 års fängelse för grov misshandel och grovt vållande till annans död. Att de inte

dömdes till mord beror på att de ansågs vara likgiltiga inför Bobbys död, de hade alltså inte uppsåt

att döda honom. Domarna överklagas, men hovrätten fastställer tingsrättens beslut.9 De tioåriga

domarna överklagas av både mamman och styvpappan till Högsta Domstolen, men den 29

december 2006 bestämmer Högsta Domstolen att inte ta upp Bobbymålet.10

Knutby

Helge Fossmo var tidigare norsk medborgare, han bodde på olika orter i Värmland fram tills dess

att han i mitten av 1990-talet flyttade till Kristinehamn, där han engagerade sig i pingstkyrkan. Det

var i Kristinehamn som Helge träffade sin först fru Helene. De två flyttade år 1997 till Knutby i

Uppland. I Knutby blev Helge pastor och år 1999, strax före jul, hittades hans fru Helene död i

badkaret, dödsorsaken var en kraftig skallskada. Polisen och rättsläkarna avskrev fallet som en

olycka.11

Pastorn träffade sin andra fru Alexandra i april 2000 och skall därefter ha haft olika

sexuella förhållanden med bland annat parets barnflicka och med grannfrun (som är Daniel Lindes

fru).12

Barnflickan Sara Svensson kom till Knutby 1999 och strax därefter träffade hon sin man och

gifte sig, men skall kort därefter ha inlett ett förhållande med Helge. Sara flyttade in hos Helge och

Alexandra år 2001.

5 DN 2006-06-10 ”Styvpappan kommer att överklaga domen”

6 DN 2006-02-17 ”Bobbys mor häktad för mord” & DN 2006-05-03 ”Han sänktes med kätting”

7 DN 2006-05-09 Bobbys styvpappa ifrågasätter utredningen

8 DN 2006-08-15 Motsägelser när mamman berättade om Bobbys död

9 DN 2996-06-10 Styvpappan kommer att överklaga domen och DN 2006-06-09 Tio års fängelse för Bobbys mor

och styvfar 10

DN 2006-02-17 ”Bobbys mor häktad för mord” & DN 2006-05-03 ”Han sänktes med kätting” 11

DN 2004-01-29 ”Pastorn ”charmig men hotfull”” 12

DN 2004-05-12 ”Pastorn framstår som en dubbelnatur”

3

Hon isolerades nästan fullständigt från resten av församlingen. Sara attackerade Alexandra med en

hammare 2003 och blev tvungen att lämna församlingen. Enligt Sara fick hon instruktioner att göra

detta av Helge.13

Den 10 januari 2004 hittas Alexandra Fossmo död och Daniel Linde skottskadad i

Knutby. Alexandra sköts ihjäl i sin säng och Daniel sköts men överlevde.14

Dagen därpå greps Sara

Svensson i sitt föräldrahem i Vaggeryd misstänkt för mord på Alexandra och mordförsök på Daniel.

Hon erkände nästan direkt. Helge greps drygt två veckor senare, han har fortfarande inte erkänt.15

Den 18 maj 2004 inleds rättegången vid Uppsala tingsrätt mot Helge som står åtalad för mord på sin

första fru, mord på sin andra fru och anstiftan till mordförsök på Daniel Linde. Sara åtalas för mord

på Alexandra, mordförsök på Daniel och mordförsök på Helges första fru Helene. Sara döms till

rättspsykiatrisk vård för mordet på Alexandra och mordförsök på Daniel. Helge döms till livstids

fängelse för anstiftan till mord på Alexandra och anstiftan till mordförsök på Daniel. Alla parter

överklagar tingsrättens dom, men hovrättens dom blir densamma.16

Hovrättens dom blir även den

överklagad men den 4 januari 2005 bestämmer Högsta Domstolen att inte pröva Knutbymålet.17

Massmedias betydelse

Massmedia är en viktig del i många människors vardag vilket gör det relevant att studera dem. I

detta fall pressen. Hur pressen beskriver gärningsmännen i de båda fallen kan även ha påverkan på

hur många människor ser på kvinnliga respektive manliga gärningsmän.

Peter Dahlgren, som skrivit en rapport för BRÅ om Pressens bild av brottsligheten, menar att hur

människor uppfattar sin omgivning och sig själva (verkligheten) är en process som pågår konstant.

Uppfattningarna skapas och omskapas genom människors upplevelser och möten med till exempel

andra människor, institutioner, information och medier samt genom människors uppfattning, hand-

lingar och tolkningar av dessa erfarenheter. Människors ”verklighetsuppbyggande” grundas alltså

på verkliga upplevelser och på våra föreställningar om ”verkligheten”, genom en oftast undermed-

veten process. Denna process går ut på att man integrerar nya upplevelser med sina för tillfället

rådande uppfattningar eller, då dessa upplevelser inte passar in, att man ifrågasätter och kanske

ändrar sina uppfattningar.18

Detta skapande och omskapande av människors sociala verklighet sker i

vardagen.

13

DN 2004-05-19 ”Knäcktes för att bli ett mordredskap” 14

Aftonbladet 2004-11-12 ”Pastorn dömd till livstid - igen” 15

Aftonbladet 2004-07-30 ”Pastorn fick livstids fängelse & Aftonbladet 2004-11-12 ”Pastorn dömd till livstid - igen” 16

Aftonbladet 2004-11-12 ”Pastorn dömd till livstid – igen” & Aftonbladet 2004-11-13 ”Pastorn bröt ihop

barnflickan jublade" 17

DN 2005-01-04 ”HD prövar inte Knutbymålet” 18

Dahlgren , P (1987) Pressens bild av brottsligheten. Stockholm: Produktion Kommentus Förlag. s 31

4

Vissa företeelser i vardagen blir osynliga då vi börjar ta dem för givet, medan andra sker utanför

vardagens gränser och dessa får vi insyn i främst genom massmedierna. Massmedia blir på detta sätt

ett viktigt medel för människor att få kunskap om företeelser och händelser som sker utanför den

egna vardagen. Dahlgren menar att det för många människor är lätt att tro att massmedia tillhanda-

håller viktig information om den objektiva sociala verkligheten. Dessutom är det viktigt för oss som

individer att våra enskilda subjektiva verkligheter sammanfaller med denna information så att inte

samhället består av en mängd helt avvikande uppfattningar. Genom massmedia kan vi få en större

förståelse för våra egna upplevelser genom att vi kan placera in dem i ett större socialt samman-

hang.19

Kriminalitet är en sådan företeelse som de flesta människor inte personligen kommer i

kontakt med, varken som förövare eller offer. Människor måste därför förlita sig till massmedias

beskrivningar av kriminaliteten. Massmedia spelar därför en viktig roll som opinionsbildande

medium när det gäller kriminalitet. 20

Enligt Pollack kan massmedia ses som skapare av sociala konstruktioner av världen, vilka påverkar

samhällets uppfattningar och reaktioner på social avvikelse och brottslighet.21

Den sociala världen

och historien konstrueras enligt vissa mönster i massmedia, genom fakta och fiktion, som

människor sedan använder sig av för att skapa föreställningar om den sociala verkligheten.

Massmedia har möjlighet att styra så att vissa parter i en konflikt blir favoriserade. Även den

enskilde journalistens egna uppfattningar styr rapporteringen, vilket leder till att vissa händelser blir

uppmärksammade, men inte andra. Detta påverkar människors uppfattningar om den sociala verk-

ligheten.22

Massmedia spelar också roll för ett antal olika teoribildningar inom kriminologin som

söker förklara brottslighet. Ett flertal studier har visat att massmedia medverkar till utvecklandet av

nya brottskategorier och till att visa var gränsen mellan brottsligt och icke-brottsligt beteende går.

Massmedia har ett starkt inflytande på hur vi definierar vad som är brottsligt beteende genom dess

skapande och lanserande av nya typer av brott eller genom att förändra människors uppfattningar

om vissa beteenden. Detta leder till att massmedia till exempel påverkar anmälningsbenägenheten

för vissa brott.23

19

Dahlgren, 1992 s 56 20

Chermak, S (1995) ”Crime in the news media”. I: Barak, G, Media, process and the social construction of crime-

studies in news-making criminology, s. 95-131. New York and London: Garland Publishing. s 95-96 21

Pollack, E (2001) En studie i medier och brott. Stockholm: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation

s 32 22

Pollack, 2001 s 54-55 23

Pollack, 2001 s 33-35

5

2 Syfte och frågeställningar

Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pressen framställer kvinnliga gärningsmän i relation

till de män de begått brott i samarbete med. En utgångspunkt för undersökningen är den krimino-

logiska teorin om det idealiska offret och den idealiska gärningsmannen. Jag vill undersöka om en

kvinna och en man som begått samma brott beskrivs på olika sätt av pressen och om dessa beskriv-

ningar kan kopplas till den idealiska gärningsmannen eller inte. En annan utgångspunkt är

genusteorier; mannen som norm och vikten av att hålla isär könen och i vilken utsträckning det går

att se kopplingar till dessa i pressens beskrivningar. Jag vill även se om beskrivningen av de

kvinnliga gärningsmännen kan kopplas till kvinnan som offer, vilket är en vanlig framställning av

kriminella kvinnor. Uppsatsens tyngdpunkt kommer alltså att ligga på hur kvinnorna beskrivs i

pressen. Eftersom kvinnor i många fall beskrivs som männens motpol kommer jag att göra en

jämförelse med hur männen beskrivs.

Mina frågeställningar

De frågeställningar jag valt att utgå ifrån är hur pressen i de båda fallen framställer:

Kvinnorna

Männen

Brottsoffren

Brotten

Genom dessa frågor kan jag få en bild av hur pressen har beskrivit de fyra personerna som anses

ansvariga för de två brott jag valt att studera. Beskrivs de som idealiska eller icke-idealiska

gärningsmän och varför? Jag hoppas även kunna bilda mig en uppfattning om varför det finns

skillnader i beskrivningen av de olika personerna och om skillnaderna mellan de båda brotten vad

gäller utförande och typ av offer leder till att de ansvariga skildras på olikartade sätt.

3 Teoretisk bakgrund

Kvinnor och brott - synen på kvinnliga brottslingar genom tiderna

Som jag nämnt tidigare är en etablerad syn i samhället att kriminella kvinnor är offer, inte gärnings-

män. När en kvinna begår ett brott vill vi hitta förklaringar till detta. Det är svårt att se att en kvinna

begår brott utan en legitim förklaring. Jag vill med detta avsnitt om kvinnor och brott visa på att

denna syn på kvinnors brottslighet som annorlunda än männens går långt tillbaka i tiden och

förklaringarna till och de kriminologiska teorierna kring detta har varit många.

6

Några äldre teorier

Att kvinnor och män är olika har under lång tid varit en självklar och tillräcklig förklaring till att

deras brottslighet har sett olika ut. Eftersom kvinnans och mannens kroppar är olika antogs det även

att deras ”inre väsen” också är av helt olika karaktär.24

Kvinnliga avvikare har genom tiderna

betraktats på ett helt annat sätt än manliga. Ända in på 1700-talet bedrevs det häxjakter i

västvärlden, det var främst kvinnor som var avvikande eller obehagliga som fick gå en plågsam död

tillmötes. Dessa kvinnor anklagades för att ha samröre med djävulen.25

På 1800-talet och början av

1900-talet var biologisk determinism den huvudsakliga teorin som förklarade både mäns och

kvinnors brottslighet. Därefter fokuserades det allt mer på sociologiska förklaringar när det gällde

mäns brottslighet. Teorier om kvinnors brottslighet har däremot inte utvecklats i lika hög grad. De

biologiska förklaringarna har starkt dominerat förklaringarna till kvinnors brottslighet under mycket

lång tid.26

Biologiska förklaringar

Lombroso var biologisk determinist verksam på 1800-talet och en av de första att vetenskapligt

studera kvinnlig brottslighet. Han ansåg att kvinnliga brottslingar inte var riktiga kvinnor utan

monster. Lombroso kom till exempel fram till att kvinnor har ett flertal karaktärsdrag som liknar

dem hos barn, såsom bristande moral, hämndlystnad och avundsjuka.27

I vanliga fall kan kvinnan

hålla dessa egenskaper i schack genom andra typiskt kvinnliga egenskaper som fromhet, svaghet

och underutvecklad intelligens, men de dåliga karaktärsdragen kan komma till uttryck genom onda

gärningar. Lombroso menar alltså att det finns en ofarlig halvkriminell varelse i varje normal

kvinna som under viss betingelse utvecklar kvinnan till kriminell. Den kriminella kvinnan blir på

grund av detta än mer fasansfull än den kriminelle mannen.28

Andra biologiska förklaringar till

kvinnors kriminalitet har varit till exempel kvinnors menstruationscykel. Menstruationen skulle

påminna kvinnorna om deras underordnade ställning till männen och de ville hämnas männen för

detta, en förklaring som framhålls av till exempel Freud.29

Kvinnans sexualitet

Det finns även ett flertal äldre teorier om kvinnors brottslighet som tar fasta på kvinnans sexualitet.

Kvinnors sexuella aktivitet jämställdes till exempel med läran om sjukdomar. Kvinnors prostitution

förklarades med att det hade ett behov av sex.

24

Walldén, M (2000) Kvinnor och brott. Stockholm: Stockholms universitet s 8 25

Walldén, 2000 s 2 26

Morris, A (1987) Women, crime and criminal justice. Newcastle-upon-Tyne: Blackwell Publishers. s 41 27

Walldén, 2000 s 1-2 28

Walldén, 2000 s 1-2 29

Morris, 1987 s 46

7

Den ekonomiska delen av prostitutionen sågs inte som någon allmängiltig förklaring.30

Ungdomsbrottslighet har även den förklarats med att det är sexuella gärningar, speciellt ifrån

flickornas sida. Flickors lösdriveri, sexuellt utagerande och stöld av kleptomanityp har till exempel

beskrivits som perversioner. Pojkars ungdomsbrottslighet förklarades däremot till exempel som

försök till ”tilltagande utveckling”.31

Kvinnors ungdomsbrottslighet har också förklarats med till

exempel bristande kontroll av sexuella impulser, som kompensation för avsaknad av penis och så

vidare.32

Kvinnor som mentalsjuka

Under mitten av 1900-talet började teorier om mentalsjukdomar att få fäste som förklaring till brott,

framför allt till kvinnors brottslighet. Vissa menade att kvinnor drabbas av mentalsjukdomar istället

för att bli kriminella, medan andra använde mentalsjukdomarna som förklaringsmodell till varför

kvinnor begår brott. 33

Chesler, professor i psykologi och kvinnoforskning, beskriver det som att

vissa beteenden klassas som kriminella medan andra klassas som mentalsjuka beroende av

könsstereotyper. Avvikande kvinnliga beteenden klassas alltså som mentalsjuka, medan avvikande

manliga beteenden klassas som kriminella.34

Den andra förklaringsmodellen ser kvinnors

brottslighet som sjuklig eller irrationell. Mäns brottslighet däremot ses oftare som ”normal”,

förklarlig och rationell.35

Egenskaper hos den friska mannen blev normen för hur en mentalt stabil,

vuxen människa skulle vara, vilket ledde till att kvinnor i högre utsträckning än män ansågs mentalt

sjuka, då en frisk kvinna beskrevs med egenskaper som gick tvärt emot dem hos en man. Kvinnor

beskrevs som lättretliga, undergivna, känslomässiga och beroende. Sådana egenskaper kopplades

ihop med tecken på mentalsjukdom, eftersom detta inte ansågs vara egenskaper hos en frisk vuxen

människa.36

Kvinnors lägre brottslighet

Eftersom kvinnliga brottslingar genom historien har varit färre än manliga har man ansett att

kvinnors brottslighet måste ha andra förklaringar än mäns.37

Detta ledde till teorier som förklarade

kvinnors lägre brottslighet med till exempel deras fysiska svaghet jämfört med männen. Andra

förklaringar gick ut på att kvinnor inte alls begick färre brott än män, de var bara bättre på att dölja

sin brottslighet på grund av sin lömskhet.

30

Morris, 1987 s 58-59 31

Morris, 1987 s 59 32

Morris, 1987 s 62 33

Morris, 1987 s 52 34

Morris, 1987 s 52 35

Morris, 1987 s 52 36

Morris, 1987 s 54 37

Morris, 1987 s 55

8

Den amerikanske forskaren Otto Pollack var en anhängare av denna teori. Han menade att kvinnor

är lömska eftersom de i sexualakten kan låtsas sexuellt gensvar, vilket inte män kan. Detta skulle

lära kvinnor att svekfullt beteende kan vara fruktbart och det skulle även öva upp deras färdigheter i

lömskhet.38

Lee Ellis förklarade istället männens högre brottslighet med att naturen var slarvigare

med män än med kvinnor, vilket visar sig genom att det föds fler pojkar än flickor, barnadödlighet

och missfall är vanligare hos pojkar, pojkar får mindre uppmärksamhet och de överges och

misshandlas i större utsträckning än flickor.39

Några av dagens teorier

Könens olika egenskaper

Dagens teorier om kvinnors brottslighet går i huvudsak ut på att förklara varför kvinnor begår färre

brott än män. Även om man idag inte karaktäriserar kvinnan som ointelligent, lömsk, svekfull och

så vidare, så lever det ändå kvar föreställningar om kvinnan och mannens olika naturer. Mannen

antas ofta vara aggressiv, oberoende, konkurrensinriktad, risktagande med mera. Dessa egenskaper

kopplas lätt samman med egenskaper som ofta anses krävas för att begå brott.40

Brottslighet kräver

företagsamhet och risktagande och ger spänning. Även aggressivitet kan vara en fördel vid brott,

särskilt våldsbrott. Kvinnor anses vara mer passiva, undergivna och samarbetsbenägna, egenskaper

som inte direkt kan kopplas till kriminalitet. De egenskaper som anses manliga är alltså idag en

betydelsefull förklaring till männens högre brottslighet. De egenskaper som anses kvinnliga

kännetecknar snarare brottsoffret.41

Kvinnor anses även vara mer moraliska än män, mer lojala mot samhället och ha mer respekt för

lagar och normer. Hirschis version av kontrollteorin tar fasta på sådana egenskaper.42

Han menar att

brottslighet är ett resultat av svaga sociala band till samhället. Dessa sociala band kan delas upp i

fyra olika kategorier, attachment, commitment, involvement och belief. För att förklara kvinnors

lägre brottslighet tar vi fasta på commitment och belief, vilka handlar om individens anknytning till

konventionella beteendemönster och vilken respekt individen har för lagar och normer. Ju starkare

band till konventionella beteendemönster och lagar och normer, desto lättare att stå emot frestelser

att begå brott.43

38

Walldén, 2000 s 8 39

Walldén, 2000 s 10 40

Walldén, 2000 s 10 41

Walldén, 2000 s 10 42

Walldén, 2000 s 10 43

Sarnecki, J (2003) Introduktion till Kriminologi. Lund: Studentlitteratur. s 218-219

9

Socialisation

Teorier om socialisationens betydelse för brottsligheten dominerar som förklaringsmodell i dagens

kriminologi. Individen lär sig att fungera i samhället genom regler, normer och värderingar, detta är

socialiseringen. Personliga egenskaper erhålls framför allt genom erfarenheter i livet och de mest

grundläggande av dessa får man oftast genom socialisationen inom familjen. Förespråkarna för

socialisationsteorier förklarar mäns och kvinnors olika brottslighet med att socialisationserfaren-

heterna ser olika ut för flickor och pojkar. Detta kommer sig av att de önskvärda beteendena för

flickor och pojkar ser olika ut, olika socialisationsmetoder används och det sker i olika känslo-

mässiga kontexter. 44

Trots alla jämställdhetssträvanden så finns tanken om könens olikheter fortfarande kvar och

könsrollsstereotyper överförs från föräldrar till barn. Detta leder till att pojkar och flickor uppfostras

på olika sätt, olika beteenden uppmuntras. Sutherland och Cressey anser att skillnaden i övervak-

ning av pojkar och flickor är den största anledningen till skillnader i brottslighet. Flickor övervakas

mer än pojkar, de uppmuntras att hålla sig till mamman medan pojkarna får röra sig mer fritt. Pojkar

får alltså fler tillfällen att begå brott än flickor, då deras föräldrar inte övervakar dem lika hårt.45

Gottfredsson och Hirschi menar dock att det inte är den inkapaciteringseffekt som följer av för-

äldrarnas kontroll som påverkar brottsbeteendet. Det är istället föräldrarnas övervakning som gör

det möjligt att påverka barnet att utveckla självkontroll. Självkontrollen är avgörande för om barnet

i framtiden kommer att kunna stå emot frestelsen att begå brott.46

Tillfällesstrukturen

Teoretiker som tar fasta på tillfällesstrukturen menar att kvinnor har färre möjligheter att begå

brottsliga handlingar, då de inte i samma utsträckning som män befinner sig på platser eller i

situationer som lockar till sådant handlande. Detta beror till stor del på att kvinnor inte deltar i

arbetslivet på samma nivå som män, och när de väl gör det så befinner de sig inte på arbetsplatser

eller i positioner som lockar till brott. Män däremot innehar ofta mer ansvarsfulla positioner i

arbetslivet med begränsad insyn, utrymme för egna initiativ och därmed större möjligheter att begå

brott.47

44

Walldén, 2000 s 15-16 45

Walldén, 2000 s 15-16 46

Walldén, 2000 s 17 47

Walldén, 2000 s 19

10

Reflektioner om den teoretiska bakgrunden

Alla dessa teorier och förklaringar till kvinnors brottslighet och till varför kvinnor begår färre brott

än män visar att forskare och teoretiker haft en gemensam grundsyn, nämligen att kvinnor och män

är fundamentalt olika. Kvinnor har inte samma redskap och möjligheter som män att begå brott. När

kvinnor väl begår brottsliga handlingar så vill vi finna en förklaring till detta, en förklaring som

skiljer sig från förklaringar till mäns brottslighet. Vi har nämligen svårt att tro att kvinnor kan begå

brott på lika villkor och av samma anledningar som män.

4 Tidigare forskning

Kvinnliga brottslingar i media

Suzanne Kordon och Anna Wetterqvist är två journalister som bland annat har arbetat på

GT/Expressen och Göteborgsposten. De har tillsammans skrivit boken Gärningsmannen är en

kvinna. Kordon har studerat rättspsykologi och psykologi och har arbetat med tv-dokumentärerna

Vem mördade Olof Palme och Lasermannen. Wetterqvist är förutom journalist även jurist och

studerar kriminologi på magisternivå. I Gärningsmannen är en kvinna diskuterar de om den

kvinnliga brottsligheten är något helt annat än den manliga eller om det enbart handlar om att det är

svårt att acceptera att det faktiskt finns kvinnliga brottslingar.48

I sin undersökning hänvisar Kordon

och Wetterqvist till empiriskt material och vetenskapliga studier.

I boken skriver Kordon och Wetterqvist att om det skett ett mord så är det en nyhet i massmedia.

Om mordet dessutom begåtts av en kvinna så är det en ännu större nyhet. De menar vidare att ett

mord som en man har begått är hemskt därför att en person har dött, men har mordet begåtts av en

kvinna så är det hemskt just för att det är en kvinna som har dödat.49

Andra som forskat om

kvinnliga brottslingar i media, som till exempel kriminologen Berrington och kvinnoforskaren

Honkatukia, menar att denna fascination inför kvinnliga brottslingar beror på att dessa kvinnor inte

bara brutit mot rättsliga lagar, de har även överskridit normer och förväntningar som associeras med

kvinnligt beteende.50

Kvinnor som begår mord är inte särskilt vanliga, men de som finns får stor

uppmärksamhet eftersom de väcker starka känslor. Enligt Kordon och Wetterqvist beskrivs ofta

dessa kvinnor som offer, sjuka eller onda och deras moraliska ansvar och handlingar tonas ofta

ned.51

48

Kordon och Wetterqvist, 2006 omslag 49

Kordon och Wetterqvist, 2006 s 189 & 202 50

Berrington, E och Honkatukia, P (2002) “An evil monster and a poor thing: Female violence in the media”. I:

Journal of Scandinavian studies in criminology and crime prevention Vol 3 nr 1, s. 50-72. Hudderfield, UK: Taylor

& Francis s 50 51

Kordon och Wetterqvist, 2006 s 189 & 202

11

Ett vanligt sätt att ursäkta kvinnliga brottslingar för sitt handlande är att beskriva dem som vilse-

ledda eller hjärntvättade av en man.52

Att vara kvinna och brottsling ses som två motpoler, allt det

som hör till det kvinnliga går helt emot synen på hur en brottsling skall vara, dessa borde alltså

utesluta varandra. Därför beskrivs kvinnliga brottslingar ofta som både offer och gärningsmän sam-

tidigt. Media lägger stor vikt vid beskrivningarna av den kvinnliga brottslingen som till exempel

moder, hennes utseende, känslor med mera.53

Berrington och Honkatukia beskriver medias

framställning av kvinnliga brottslingar på ett liknande sätt. Enligt dem tenderar media att dikotomi-

sera kvinnliga mördare och framhäva egenskaper eller aspekter som är märkbara och förgivet tagna

för att göra åtskillnad mellan dessa kvinnor och ”vanliga” kvinnor. De kvinnliga mördarna fram-

ställs som antingen onda eller galna. Berrington och Honkatukia menar, likt Kordon och

Wetterqvist, att media lägger stor vikt vid kvinnliga brottslingars utseende.54

Kvinnor som partners vid brott

Kvinnor som begår brott beskrivs många gånger som den stereotypa kvinnan som inte kan

kontrollera sina känslor och som blir kär i män som är avvikande. En del forskare menar att

kriminella kvinnor begår brott tillsammans med män oftare än med andra kvinnor eller ensamma

och att deras roll är mer passiv än männen, de håller vakt eller liknande. Dessa forskningsresultat

har inte blivit fullt bevisade och andra forskare menar att detta inte stämmer.55

Pearson menar att det vanligaste sättet för kvinnor att utöva ”manligt våld” (till exempel misshandel

och mord) är att göra det tillsammans med en man. Det kan bero på att om en kvinna vill överskrida

de förväntningar som finns på kvinnor genom att få utlopp för sina aggressioner på ett maskulint

sätt så måste hon få tillstånd till detta. Kvinnor söker därför efter männens medgivande, speciellt

hos sina kärlekspartners som i många fall är dem som lär kvinnorna attityder och tekniker till brott,

men också hur de skall rationalisera och rättfärdiga sina brottsliga handlingar.56

Pearson menar även

att om vi inte kan tänka oss kvinnan som våldsverkare så kan vi i alla fall föreställa oss kärlekens

korrumperande makt. Kvinnliga gärningsmän som begår brott tillsammans med en man ses alltså

ofta som en godtrogen person som gör allt för kärleken. Men kärleken är inte hela förklaringen till

att kvinnor begår brott i par, de blir även tvingade av mannen.57

I många fall isolerar sig ett par ifrån

resten av samhället och det kan leda till att deras verklighetsuppfattning blir skev.

52

Kordon och Wetterqvist, 2006 s 193 & 195 53

Kordon och Wetterqvist, 2006 s 190 54

Berrington och Honkatukia, 2002 s 59 55

Morris, 1987 s 14 & 29 56

Pearson, P (1998) When she was bad. London: Virago press. s 179-181 57

Pearson, 1997 s 178-179

12

Narkotika eller alkohol bidrar sedan tillsammans med den skeva verklighetsuppfattningen till att

den ena personen i kärleksrelationen (för det mesta mannen) mer och mer kan påverka den andra

personen i frågor om rätt och fel.58

Kvinnor som dödar sitt barn

När en kvinna dödar sitt barn utmanas våra allra mest grundläggande föreställningar om kvinnan

och moderskapet. Många forskare menar att för att en kvinna skall kunna döda sitt barn så måste

hon vara allvarligt psykiskt sjuk. Aggressivitet som enda förklaring är ovanligt i sådana situationer.

Att döda ett barn ses ofta som det värsta av alla brott. Ändå kan vi någonstans föreställa oss att en

kvinna kan begå ett sådant brott, eftersom denna handling på något sätt kan förknippas med kvinno-

rollen, enligt Kordon och Wetterqvist. I Sverige dödas sedan 1990 ungefär sju barn per år av sina

föräldrar, mamman är förövare i hälften av fallen. Mammor tenderar att vara förövare i de fall där

barnen är 5 år eller yngre, medan pappan ofta är förövaren när barnet är mellan 10 och 15 år.59

Undersökningar i Canada har visat att det ofta är styvföräldrar som är förövare när det gäller dödligt

våld mot barn. Svenska undersökningar visar däremot att det framför allt är de biologiska

föräldrarna som är förövare i dessa fall.60

5 Teoretisk ram

Min teoretiska ram, vilken jag analyserat mina resultat utifrån, utgörs av Nils Christies krimi-

nologiska teori om det idealiska offret och Yvonne Hirdmans genusteorier om mannen som norm

och att hålla isär könen. Med dessa teorier som utgångspunkt hoppas jag kunna förklara pressen

beskrivning av de kvinnliga gärningsmännen i förhållande till sina manliga medbrottslingar.

Idealiskt offer – idealisk gärningsman

Idealiskt offer

Med termen idealiskt offer syftar Christie inte på de människor som vi i traditionell mening främst

ser som offer, de människor som oftast blir viktimiserade eller som löper störst risk att bli det.

Inte heller de som själva ser sig som offer. Termen har alltså inte så mycket med ”verkliga offer” att

göra. Ett idealiskt offer, menar Christie, är en person eller grupp som lättast får fullständig och

legitim status som offer när de drabbas av brott.61

För teorin om det idealiska offret finns minst fem

kriterier som ska vara uppfyllda:

58

Pearson, 1997 s 186-187 59

Kordon & Wetterqvist, 2006 s 53-54 & 60 60

Kordon & Wetterqvist, 2006 s 58 61

Christie, N (2002) ”Det idealiska offret”. I: Åkerström, M och Sahlin, I, Det motspänstiga offret, s. 46-60. Lund:

Studentlitteratur. s 47 & 57

13

Offret är svagt. Kvinnor, sjuka, gamla och unga människor passar in här.

Offret är upptaget med ett respektabelt projekt, till exempel tar hand om någon, hjälper

någon.

Offret är på en plats hon inte kan klandras för, till exempel på gatan mitt på dagen.

Gärningsmannen är stor och ond.

Gärningsmannen är okänd och har ingen personlig relation till offret.

Det finns även ett sjätte kriterium för att bli ett idealiskt offer och det är att offret har så pass mycket

makt att det kan göra sitt fall uppmärksammat och på detta sätt framgångsrikt kräva status som ett

idealiskt offer. Offret får dock inte uppvisa för mycket makt så att den allmänna och offentliga

sympatin för offret försvagas. Kriterierna för det idealiska offret innebär till exempel att en kvinna

som blir utsatta för våld av sin man har mycket svårt att få legitim status som idealiskt offer.

Familjevåld har till för inte alls länge sedan varit näst intill omöjligt att tala öppet om.62

Att så är

fallet beror, enligt Christie, på att det ligger i mångas intresse att skydda kvinnor och barn ifrån alla

hemskheter som finns ute i samhället. De odjur som ger sig på ett oskyldigt barn eller en värnlös

kvinna borde låsas in och offren borde få all omsorg och uppmärksamhet.

Men när det kommer till våld i hemmet så är det andra spelregler som gäller och andra

förklaringsmodeller, som att barnet kanske uppträtt provocerande, att kvinnan har gett sig in i

förhållandet frivilligt och att mannen säkert haft goda skäl för det han gjort. Enligt Christie har män

ofta goda möjligheter att få sin syn på vad som hänt att bli den gällande. Gifta kvinnor som utsätts

för våld i hemmet är alltså inte helt idealiska offer (men de närmar sig i och med sin allt starkare

position i samhället), eftersom det ligger i männens intresse att en hårdhänt behandling av frun inte

skapar ett offer.63

Idealisk gärningsman

Ett idealiskt offer behöver en eller flera idealiska gärningsmän. Ju mer idealiskt offret är, desto mer

idealisk blir gärningsmannen. Man kan alltså säga att det idealiska offret skapar den idealiska

gärningsmannen och tvärt om.64

De flesta våldsbrottslingar är dock inte särskilt idealiska, då offret

för det mesta känner dem. Det mesta våldet mellan män sker på öppen gata mellan två berusade

personer, där det i många fall inte går att urskilja vem som är offer och vem som är gärningsman.

Den idealiske gärningsmannen får på intet sätt likna sitt offer. Gärningsmannen skall vara en farlig

och okänd man, en person som knappt är människa.

62

Christie, 2001 s 48-51 63

Christie, 2001 s 49 64

Christie, 2001 s 54

14

Vi vill inte tro att människor som vi själva kan begå hemska handlingar som misshandel och mord,

vi vill gärna tro att dessa brottslingar är psykopater, galna och onda.65

Jag tänker använda mig av teorin om det idealiska offret när jag analyserar mina resultat för att på

ett tydligt sätt visa på hur pressen framställer de olika aktörerna i mina två fall. Genom denna teori

hoppas jag kunna få en uppfattning om varför en aktör framställs på ett visst sätt. Jag kommer alltså

att undersöka om det går att avgöra vem av gärningsmännen som hamnar närmast den idealiska

gärningsmannen och på grund av vad. Men en idealisk gärningsman behöver ett idealiskt offer,

varför jag även kommer att undersöka vilket offer som hamnar närmast det idealiska offret och

varför.

Genusteorier

Mannen som norm

Hirdman menar att mannen alltid har varit ”måttstocken” mot vilken kvinnan mäts. Mannen är

normen i vårt samhälle, en statisk konstruktion, en idealtyp. Mannen representerar det normala, till

exempel hur snabb och hur lång man skall vara, hur många röda blodkroppar man skall ha eller hur

en polis, läkare eller banktjänsteman skall vara. Mannen blir ”människan”, människan som Gud

skapade och som drabbas av kvinnan.66

Den manliga normen gör att det råder en slags flytande nivå

mellan till exempel norm och ”normal”, mannen ses som normal medan kvinnan blir den avvik-

ande. Den manliga normen är kulturellt nedärvd och så djupt rotad att den ses som en självklarhet,

enligt Hirdman. Själva ordet människa är ett bevis på att mannen är människan, inte kvinnan.67

Kvinnan är könet och bedöms ofta enbart efter sin status som ung eller gammal, någons eller ingens

fru, som änka eller jungfru. Det är alltså ingen enkel mekanism som på grund av ondska eller

dumhet förtrycker kvinnan. Maktlogiken är inbyggd i olika abstrakta och konkreta samhällsinstitu-

tioner där den kan utvidgas och vinner ännu mer mark åt männen.68

Att hålla isär

Man föds inte till man, att vara man är något som mannen hela tiden måste arbeta på att vara, enligt

Hirdman. Skillnaden mellan könen ligger i att män gör sig till män medan kvinnor görs till kvinnor.

Den viktigaste metoden för att göra män är att hålla isär vad som är manligt och kvinnligt och

sedan förstärka detta i den egna gruppen.

65

Christie, 2001 s 55-56 66

Hirdman, Y (2001) Genus – om det stabilas föränderliga former. Lund: Liber s 59-60 67

Hirdman, 2001 s 59-60 68

Hirdman, 2001 s 61-62

15

Ända sedan jordbrukets arbetsdelning har det funnits manliga och kvinnliga sysslor.69

Lönearbetsmarknaden med skapandet av nya jobb har inte tagit efter jordbrukets traditionella

arbetsdelning, men dess isärhållande mönster skapas på nytt, vilket leder till nya segregeringar. En

kvinna kan vinna respekt om hon bryter mot genusarbetsdelningen – ”Man kan sannerligen inte se

om det är en kvinna eller karl, så skicklig är hon”. Det samma gäller dock inte för män. 70

Om män

ska göra kvinnojobb måste det ske under sådana former att det är tydligt att det inte beror på

bestraffning eller förnedring.71

Hirdman menar att isärhållandet ”dryper av förakt för det

kvinnliga”. Det är skamligt för en man att göra kvinnosaker, det kan till och med vara skadligt,

demoraliserande och nedbrytande.72

Dessa genusteorier om mannen som norm och att hålla isär könen tror jag kan användas för att

finna förklaringar till varför det finns en allmän bild av att kvinnan inte begår brott på samma vill-

kor som mannen. Dessa teorier kan ha ett visst förklaringsvärde till kvinnans och mannens olika

förutsättningar för att ses som gärningsman, men även som offer.

6 Metod

Innehållsanalys

Jag har valt att använda mig av en kvantitativ innehållsanalys i denna uppsats där jag kodat allt

material manuellt. Innehållsanalysens styrka ligger i att skapa överblick över ett större material och

att ge underlag för jämförelser.73

Innehållsanalys är en metod för att kvantifiera någonting i texter

utifrån ett specifikt forskningssyfte.74

Metoden kan även användas för analyser vilka syftar till att på

ett systematiskt sätt beskriva textinnehåll. Det finns både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys.

Kvalitativa innehållsanalyser är analyser där inget eller mycket lite räknas eller mäts och där

tyngdpunkten ligger på att göra mer komplicerade tolkningar av texter. Innehållsanalys fungerar på

i stort sätt all slags kulturyttring, till exempel dokusåpor, reklam, tidningsledare och romaner.75

Fortsättningsvis kommer endast den kvantitativa innehållsanalysen att beskrivas.

Innehållsanalysen används framför allt för att kvantifiera förekomsten av vissa fenomen i en text

genom att till exempel räkna ord, uttryck, metaforer, argument av en viss typ eller hur ofta någon

speciell företeelse omnämns.

69

Hirdman, 2001 s 65 70

Hirdman, 2001 s 66 71

Hirdman, 2001 s 66 72

Hirdman, 2001 s 67 73

Bergström, G och Boréus, K (2005) Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur s 84 74

Bergström & Boréus, 2005 s 43 75

Bergström & Boréus, 2005 s 44

16

Syftet med detta är, inom samhällsvetenskapen, att undersöka innebörden av texten.76

Avsändarens

avsikter med texten och textens kommunikativa effekter kan även de undersökas med hjälp av

innehållsanalys.77

Texterna kan analyseras manuellt eller med hjälp av datorer. De manuella

analyserna tillåter mycket mer komplicerade bedömningar och tolkningar medan de datorbaserade

kan behandla mycket stora textmängder, men grundprinciperna för dessa analyser är desamma.78

Som nämnts tidigare är innehållsanalysen ett bra redskap för att hitta mönster i stora material, men

även för att jämföra olika slags texter eller textmängder från olika tidpunkter. Innehållsanalysen kan

även användas för att göra grovsortering i breda kategorier och för mer komplicerade

klassificeringar. I till exempel masskommunikationsforskning är det mycket vanligt med

innehållsanalys.79

Bergström och Boréus tar upp fem mer precisa sätt att använda innehållsanalysen. Det sätt som

mest liknar mitt sätt att använda innehållsanalysen på är att undersöka uppmärksamheten för ett

visst ämne i massmedierna. Man kan då till exempel räkna hur ofta ett visst tema tas upp i nyhets-

artiklar, mäta spaltcentimetrar rapportering eller antal ord.80

Graden av uppmärksamhet ett fenomen

får i massmedia är ofta bara bakgrunden till det man vill studera. Det kan handla om att man vill

studera i vilken mån något värderas som positivt eller negativt eller att man vill räkna negativa eller

positiva påståenden eller beskrivningar av någonting. Men även att undersöka om det finns någon

skillnad i värderingarna mellan till exempel olika källor.81

När man skall använda sig av

innehållsanalysen måste det finnas ett insamlat och avgränsat material att göra analysen på. Det kan

till exempel handla om att undersöka vilka tidningar som skall ingå i en studie, vilka delar som skall

vara med, vilken tidsperiod tidningarna skall vara från och så vidare. Urvalet bestäms utifrån vilket

syfte man har med undersökningen, om man vill kunna generalisera resultatet och vad man vill

kunna säga utifrån resultatet. Det är som inom alla textanalysmetoder viktigt att kunna redogöra för

alla val och avgränsningar man gjort.82

Innehållsanalys kräver vidare att ett analysinstrument konstrueras som visar på vad man skall notera

i materialet. Vid manuell analys kallas ett sådant analysinstrument för kodschema. Ett kodschema

talar om exakt vilka företeelser som skall noteras i de texter som skall analyseras.

76

Bergström & Boréus, 2005 s 44 77

Frankfort-Nachmias, C och Nachmias, D (1996) Research methods in social sciences. Bristol: Arnold. s 325 78

Bergström & Boréus, 2005 s 44-45 79

Bergström & Boréus, 2005 s 45 80

Bergström & Boréus, 2005 s 46 81

Bergström & Boréus, 2005 s 47 82

Bergström & Boréus, 2005 s 48

17

I vissa fall kan det vara nödvändigt att arbeta fram en kodningsinstruktion som beskriver hur

tveksamma fall skall bedömas. De företeelser som skall noteras kallas för kodningsenheter. Dessa

kodningsenheter kan alltså vara ord, metaforer eller teman. Det är mycket viktigt att kodschemat

används konsekvent, eftersom målet med innehållsanalysen är att hitta mönster. Om två texter skall

jämföras är det viktigt att de båda texterna har bedömts på samma sätt.83

När hela materialet är

bearbetat sammanställs resultaten vanligen genom att man räknar fram frekvensen av

kodningsenheterna. Sedan återstår att tolka resultaten av analysen i relation till forskningsfrågan.84

Utförande

För min undersökning vill jag använda innehållsanalysen för att strukturera upp mitt material. Jag

vill se hur vanligt förekommande det är att tidningarna beskriver de inblandade i de olika fallen med

vissa ord. Därför använder jag mig av innehållsanalysen för att leta upp och välja ut dessa ord och

sammanställa dem i tabell. Sedan övergår jag till ett mer kvalitativt förhållningssätt till materialet,

då jag försöker koppla beskrivningarna av de fyra gärningsmännen till Christies teori om den

idealiska gärningsmannen och sedan även till Hirdmans genusteori.

Urval och avgränsningar

Jag har alltså valt fall där en kvinna och en man har begått ett brott tillsammans. Att två fall ingår i

min undersökning beror på att jag vill att resultaten av min undersökning ska vara relativt giltiga för

den svenska dagspressen i allmänhet, jag vill alltså bygga på fler än ett fall. Knutby- och Bobby-

fallen inträffade nyligen, med bara två års mellanrum och de fick båda stor uppmärksamhet i media,

därför var dessa två ett bra val för en jämförelse. Det som skiljer dem åt är att i Bobbys fall är det

ett barn som blivit mördat av sin mamma och styvpappa, medan i Knutbyfallet är det en kvinna som

blivit mördad av sin barnflicka och man. Även en granne har blivit utsatt för mordförsök i Knutby-

fallet. De båda mördade har alltså blivit dödade av människor i sin närhet. De olikheter som finns i

dessa två fall kan leda till vissa skillnader i framställningen av de ansvariga och av offren, men jag

tror ändå att en jämförelse av fallen kan vara fruktbar.

Innehållsanalysen bygger på tidningsartiklar ifrån Aftonbladet och Dagens Nyheter (DN). Att jag

valde dessa tidningar beror på att de ges ut dagligen och har stor täckning över landet. Aftonbladet

är Sveriges största dagstidning med en upplaga på 426 000 per dag år 2006, medan DN kommer på

andra plats med 351 800 per dag.85

Dessutom representerar de olika slags tidningar. Aftonbladet är

en kvällstidning som lever på lösnummerförsäljning och har en socialdemokratisk inriktning.

83

Bergström & Boréus, 2005 s 49-51 84

Bergström & Boréus, 2005 s 52-53 85

http://www.ts.se/public/PDF/Upplagestatistik/dags_07_23feb_topplistor.pdf

18

DN däremot är en morgontidning med liberal inriktning som i hög grad lever på annonser och vars

läsare oftast är prenumeranter.86

Dessa två tidningar tillsammans når alltså ut till en bred publik och

därför är de viktiga opinionsbildande medier för många människor. Som jag nämnt tidigare är det

många människor som aldrig kommer i kontakt med kriminalitet på egen hand, de måste alltså lita

på till exempel dessa tidningars beskrivningar av kriminaliteten för att bilda sig en uppfattning om

fenomenet.

Jag har valt ut de artiklar som skall vara med i undersökningen via DNs hemsida och Mediearkivet

(för artiklar i Aftonbladet). Tidningsartiklarna består främst nyhetsartiklar men jag har även tagit

med ett fåtal ledare och debattartiklar. Jag valde att söka på artiklar som tar upp respektive fall från

den dag det framkom att det begåtts ett brott och ett år framåt. Under denna tid hinner alla

rättegångar bli klara. De artiklar som handlar om Knutby är publicerade ifrån den 10 januari 2004,

då Alexandra Fossmo hittas död och Daniel Linde skottskadad, fram till den 10 januari 2005.

Artiklar som publicerats inom den valda tidsperioden som endast tar upp mordförsöket på

Alexandra år 2003 har valts bort. För Bobby är artiklarna publicerade från den 16 februari 2006, då

mamman Nina Äikiä och styvpappan Eddy Larsson begärs häktade, fram till den 16 februari 2007.

Själva arbetet med att hitta artiklarna innebar en hel del experimenterande med olika sökord och

söksträngar. Jag har till exempel sökt på alla de inblandades namn (både offer och gärningsmän)

och namnet på platsen/staden där brotten ägde rum. Jag gick sedan igenom alla hittade artiklar för

att kontrollera att alla verkligen handlade om endera av de båda fallen. Nästa gallring innebar att jag

gick igenom alla artiklarna manuellt och plockade ut de artiklar som med adjektiv eller värde-

laddade ord beskrev offret, brottet eller de skyldiga och kontrollerade att varje artikel endast

förekom en gång. Till slut hade jag valt ut 20 artiklar från DN och 56 artiklar från Aftonbladet om

Bobbyfallet och 42 artiklar från DN och 65 artiklar från Aftonbladet om Knutbyfallet. Det kan vara

så att jag missat någon artikel som borde ha varit med i min undersökning, men bortfallet borde

vara slumpmässigt och påverkar inte resultaten. Innehållsanalysen skall endast användas för att få

en uppfattning om de vanligaste beskrivande orden om de olika aktörerna i fallen. Exakt hur många

gånger något är beskrivet på ett visst sätt är i min undersökning oviktigt, därför spelar ett litet

bortfall en begränsad roll.

86

Hadenius, S och Weibull, L (2003) Massmedier. Falun: Albert Bonniers Förlag s 64, 66, 87 & 89

19

Kodning av materialet

Nästa steg i innehållsanalysen var att jag läste igenom alla artiklar ett flertal gånger för att bilda mig

en uppfattning av hur olika aktörer och händelser beskrivs innan jag gav mig på att försöka utveckla

ett kodschema. Vid första genomläsningen, efter att artiklarna valts ut, markerade jag var i texterna

man beskrev personer eller händelserna. Vid andra genomläsningen ströks vissa markerade delar,

eftersom jag då inte tyckte att de var uttryck för någon viss beskrivning. Jag markerade även nya

stycken eller ord som jag nu tyckte var relevanta för min undersökning. Den tredje genomläsningen

gick ut på att för varje artikel notera vilka beskrivningar och värdeladdade ord som fanns. Dessa

beskrivningar och ord förde jag samman i kategorier; grupper av ord som var synonyma eller lik-

artade. När detta var gjort började jag skissa på ett kodschema som under arbetets gång fick ändras

och omformuleras ett flertal gånger. Kodschemat gick ut på att markera i artiklarna vilka ord kvin-

norna (Sara Svensson och Nina Äikiä) och männen (Helge Fossmo och Eddy Larsson) beskrevs

med för att senare undersöka i vilken grad dessa ord kan kopplas till den idealiska gärningsmannen.

Jag ville även se hur offren beskrevs (framför allt Alexandra Fossmo och Bobby, men även Daniel

Linde), om de framhålls med ord som kan kopplas till det ideala offret eller inte och hur brotten

beskrivs i förhållande till offren och de ansvariga. Min innehållsanalys innehåller beskrivningar

som funnits i rubriker, löpande text eller bildtexter.

Kritik mot innehållsanalys

Att kvantifiera är inte alltid relevant och därför passar inte innehållsanalys för alla material och

forskningsproblem. Istället för att räkna hur många gånger något sägs i en text kan det ofta vara mer

intressant att undersöka hur det sägs. Ett problem med innehållsanalysen är att den endast belyser

det utsagda och tar inte ställning till det outsagda. Att bara det manifesta kodas i innehållsanalysen

har att göra med att reliabiliteten i annat fall inte blir godtagbar, skulle något underförstått kodas så

måste det tydligt impliceras. Att något inte uttalas tydligt i texten kan bero på att det antingen inte är

viktigt eller att det är så självklart att det inte behöver skrivas ut men är ändå en viktig del i styran-

det av samhällsdebatten. Innehållsanalysen kan inte heller visa på skillnader över tid eller mellan

material om det inte fångats upp av kodschemat. Det kan vara svårt att ”låta texten tala” eftersom

kodschemat styr vad som ingår i analysen.87

Dessa problem med innehållsanalysen kan jag som

kodar manuellt nästan helt komma ifrån. Skillnader över tid och mellan material utgör inget

problem, eftersom jag lätt kan undersöka och markera sådana saker i texten om det skulle vara

något som bör vara med i min undersökning.

87

Bergström & Boréus, 2005 s 77-78

20

Eftersom jag läst igenom artiklarna ett flertal gånger innan jag arbetade fram kodschemat har jag

tagit hänsyn till texterna och kunnat utarbeta kodschemat utifrån dem. Men det outsagda är ändå

något jag inte kan ta hänsyn till, även om jag kodar manuellt, eftersom den kvantitativa

innehållsanalysen som metod inte tar hänsyn till sådant.

Reliabilitet och validitet

Reliabilitet avgörs av stabiliteten och pålitligheten hos de instrument som använts vid en under-

sökning. Reliabiliteten kan testas till exempel genom att undersöka samma fenomen vid olika

tillfällen med samma instrument. Får man samma utfall varje gång kan man säga att det mätinstru-

mentet har hög reliabilitet.88

Tanken med innehållsanalys är att det i princip skall vara möjligt för en

annan forskare att göra samma undersökning och komma fram till samma resultat. Om inte detta är

möjligt är undersökningens reliabilitet inte godtagbar. Här kan kodning som görs av ytterligare en

person vara en hjälp för att avgöra undersökningens repeterbarhet. Forskare med en empiristisk

vetenskapssyn är övertygade om att det finns en objektiv verklighet vilken man kan få kunskap om

genom intersubjektivitet. Idealet inom denna vetenskapssyn är att det skall vara möjligt att upprepa

innehållsanalysen med samma slags instrument på andra texter och jämföra dessa resultat. Genom

att all ny kunskap kan relateras till annan kunskap inom samma område kan den vetenskapliga

kunskapsmängden ackumuleras.89

Reliabilitetsproblem inom innehållsanalysen kan även uppstå då man under analysens gång ändrar

uppfattning om hur tydligt något måste beskrivas för att kodas. Om man har två texter som skall

analyseras kan man för att minska konsekvenserna av detta reliabilitetsproblem analysera delar av

den ena texten för att sedan analysera delar av den andra och sedan gå fram och tillbaka mellan

texterna. Alltså inte analysera först den ena texten och sedan den andra.90

Detta är något jag tänkt på

när jag läst igenom och kodat artiklarna. Jag har inte arbetat med det ena fallet först och det andra

sedan utan har växlat mellan texterna för att förändringar i min bedömning inte skall påverka mina

resultat på ett avgörande sätt.

En undersöknings validitet kan endast kontrolleras genom dess relevans för forskningsfrågan.

Svarar inte undersökningens resultat på forskningsfrågan saknar undersökningen validitet.91

Har undersökning en låg validitet kommer man att få systematiska fel, medan en hög validitet

innebär att man samlat in relevant information för att kunna besvara sin forskningsfråga.92

88

Frankfort-Nachmias & Nachmias, 1996 s 170-171 89

Bergström & Boréus, 2005 s 51 90

Bergström & Boréus, 2005 s 52 91

Bergström & Boréus, 2005 s 78 92

Frankfort-Nachmias & Nachmias, 1996 s 165

21

Ett vanligt validitetsproblem med innehållsanalysen är att den inte tar hänsyn till sammanhanget. Ett

ord kan betyda olika saker beroende på vilket sammanhang det ingår i. Görs innehållsanalysen

manuellt kan dessa problem reduceras. Vissa ord har två eller flera betydelser, vilket också kan vara

ett problem. Med manuell kodning går även detta att lösa. Däremot är ord som har skiftande

betydelse och oklara innebörder mer problematiska, som till exempel värderande ord. Bergström

och Boréus tar i detta sammanhang upp exemplet ”demokrati”. Innebörden av detta ord kan variera

för olika avsändare, men också för olika mottagare och betydelsen kan förändras över tid. Detta är

exempel på när innehållsanalysens validitet blir hotad.93

Eftersom jag kodat mitt material manuellt

har jag kunnat ta hänsyn till sammanhanget och även kunnat kontrollera så att ett ord inte har en

annan betydelse än den jag är ute efter till min undersökning.

Vetenskapssyn

Den kvantitativa innehållsanalysen har sitt ursprung i den empiristiska vetenskapssynen, eftersom

analysen går ut på att finna manifesta inslag i texter.94

Empiristerna är övertygade om att all kun-

skap kan nås genom sinneserfarenheter och vetenskapligt grundad kunskap erhålls genom ett

neutralt observationsspråk. Detta observationsspråk skulle vara gemensamt för alla människor och

var till för att objektivt beskriva vetenskapliga fenomen. Språket ses på detta sätt som en avbildare

av verkligheten.95

Detta har lett till att det finns en samsyn, som inte finns bland andra mer kvalita-

tiva analysmetoder, för hur en innehållsanalys ser ut. Men detta betyder inte att forskare inte kan

modifiera tekniken för innehållsanalysen efter sina egna syften. Många gånger flyter innehålls-

analysen över till att bli till exempel idéanalys, men man kan också använda sig av olika textana-

lysmetoder på samma textmaterial.96

Detta har jag tagit fasta på i min undersökning som i grunden

är en kvantitativ innehållsanalys, men som jag sedan utvecklar till en mer kvalitativ undersökning.

Den del av min undersökning som består av innehållsanalysen är av det slag som empiristerna före-

språkar då jag försökt vara så objektiv som möjligt när jag utvecklat mitt kodschema. I resten av

undersökningen har jag dock en mer konstruktivistiskt utgångspunkt. Enligt den konstruktivistiska

kunskapssynen finns det inget neutralt observationsspråk, enligt denna kunskapssyn går det inte att

skilja på språk och verklighet. Detta beror på att det inte finns någon oberoende verklighet som av

olika aktörer kan observeras neutralt och att vår kunskap enligt denna vetenskapssyn grundas av och

genom språket. Konstruktivisterna menar att det inte går att tala om någon kunskap utan att språket

medverkar som en kunskapsbildare.97

93

Bergström & Boréus, 2005 s 79-81 94

Bergström & Boréus, 2005 s 51 95

Bergström & Boréus, 2005 s 22 96

Bergström & Boréus, 2005 s 45 97

Bergström & Boréus, 2005 s 22-23

22

Tolkning

Jag har använt mig av innehållsanalys i denna undersökning. Metoden skall vara en objektiv

textanalysmetod, men det behöver inte betyda att mina tolkningar av de texter som jag valt att

basera min innehållsanalys på blir helt objektiva. Människors individuella upplevelser, uppfatt-

ningar, sociala sammanhang, utbildning med mera påverkar hur en text tolkas. Det går aldrig att

exakt uppfatta avsändarens mening med en text och inte heller hur mottagarna kommer att uppfatta

den. Med innehållsanalys kan man slippa tolkningsproblem om man till exempel skall räkna vissa

bestämda ord, men skall uttryck för vissa idéer noteras blir tolkningsproblemet mer synligt då

individuell förförståelse kan spela in.98

7 Resultat

Resultaten av innehållsanalysen

I bilaga 1-2 finns tabeller över de beskrivningar som förekommer av gärningsmännen. Jag har

endast tagit med de beskrivningar som förekommer fyra eller fler gånger i de båda tidningarna till-

samman. Resultaten av hur offren och brotten i Knutby-fallet beskrivs har jag inte redovisat i någon

tabell då de olika beskrivningarna av dessa förekommer färre än fyra gånger. Att jag valt att lägga

gränsen vid fyra beror på att jag vill att framställningen av en person som till exempel trovärdig inte

skall vara något som förekommer någon enstaka gång eftersom detta enligt min mening då inte kan

räknas som den bild av en person som jag anser att tidningarna förmedlar. Om Saras fall finns en

stor mängd olika beskrivningar och en fullständig redovisning av dessa skulle innebära att avsnitten

om Sara skulle dominera min framställning helt. De beskrivningar av personerna i de olika fallen

som finns med i tabellerna är alltså de mest förekommande. När det gäller Knutbyfallet är endast

artiklar som beskriver de olika aktörerna i samband med mordet på Alexandra med i undersök-

ningen. Eftersom jag kodat alla tidningsartiklar manuellt har jag kunnat slå ihop liknande ord under

en kategori, då det många gånger förekommer liknande ord som beskriver samma sak. Kategorin

”torterad” innehåller till exempel även artiklar som använt ordet plågad då dessa ord har likartad

innebörd. Det samma gäller även till exempel kategorin ”känslokall” dit även beskrivningar som

”utan känslor” har förts. Pressen lyfter fram olika beskrivningar av de olika personerna genom att

låta ett antal olika människor komma till tals. I de utvalda artiklarna kommer beskrivningarna ifrån

journalister, experter, anhöriga/bekanta (till offer och gärningsmän), advokater, åklagare,

personerna själva (gärningsmännen och det överlevande offret Daniel Linde), tingsrätt och hovrätt.

98

Bergström & Boréus, 2005 s 23 & 25

23

Många gånger är det svårt att avgöra vad det är som kommer direkt från journalisten själv och vad

som gärningsmännen eller deras advokater har sagt, detta gäller speciellt när det kommer till

kvinnorna och deras advokater.

Bobbyfallet

Tabeller över de vanligaste beskrivningarna av de olika personerna finns under bilaga 1. Nedan görs

en sammanställd redovisning av resultaten, inte av varje beskrivning/ord i bilagan.

Gärningsmännen

Nina Äikiä

Pressad till misshandel mot sin son

Den vanligaste beskrivningen av Nina är att hon blivit pressad eller hotad av sin man till de brotts-

liga gärningar hon utfört mot sin son Bobby. Citat som beskriver hennes gärningar på detta sätt är

till exempel Hon deltog (i misshandeln av Bobby) för att han (Eddy) hotade henne och Hon (har)

befunnit sig i en nödsituation, att hon deltagit i misshandeln eftersom hon hotats av mannen

(Eddy).99

Att hon blivit pressad till alla hemskheter mot sin son är det framför allt Nina själv och

hennes advokat som säger men även några journalister. En journalist skriver I utredningen växer

bilden av en omtänksam men lättledd kvinna fram – som plötsligt förvandlas till ett monsters hant-

langare.100

Nina har inte vågat säga emot Eddy när han tvingat henne till misshandel mot hennes

egen son eftersom hon varit rädd för Eddy Jag var så rädd och så nedtryckt och Jag vågade inte

annat för dels hade det blivit värre för Bobby och dels hade jag själv straffats om jag vägrat.101

Advokaten hävdar även att Nina är ett offer efter antydningar om detta ifrån en journalist på

Aftonbladet.102

För att påvisa detta tar vissa artiklar upp att även Nina blev misshandlad, till

exempel Sambon utsatte Bobbys mamma för samma tortyrliknande behandling som Bobby.103

Citatet Bobbys mamma utsattes för kränkande sextortyr av sambon visar på samma sak.104

Men i några få artiklar motsägs detta av att Nina själv var med på sextortyren. Då är journalisten

tydlig med att markera att det är Eddy eller hans advokat som påpekar detta.

99

Aftonbladet 2006-05-16 ”Det var som om hon inte orkade se” & Aftonbladet 2006-05-24 ”Åklagaren kräver

livstids fängelse” 100

Aftonbladet 2006-05-03 ”En gång var de lyckliga” 101

DN 2006-05-22 ”Vittnesmål stöd för Bobbys mor” & DN 2006-08-15 Motsägelser när mamman berättade om

Bobbys död” 102

Aftonbladet 2006-02-23 ”Han piskade mig varje dag” 103

Aftonbladet 2006-05-04 ”Styvpappan anmäld för misshandel av mamman” 104

Aftonbladet 2006-05-03 ”Han sa att jag var olydig”

24

Nina som mamma

Ett tema som lyfts fram ett flertal gånger är att Nina är en bra mamma som tog väl hand om sin son.

Några exempel på att Nina skulle vara en bra mamma är att hon var …noggrann med hans (Bobbys)

hygien och hälsa och Hon (Nina) tog väl hand om sin son, detta intygar även Bobbys läkare och

vänner till familjen.105

Styvpappan Eddy och hans advokat försöker dock måla upp en bild av Nina

som en dålig mor. Eddy citeras till exempel i några artiklar när han säger att han tycker att Nina

varit hemsk och elak mot sin son och att hon hatade Bobby.106

Förblindad av kärlek

Ninas dåliga omdöme när det gäller valet av man och hur hon lät mannen ta kontroll över hennes liv

förklaras med att hon var kär. Men Bobbys 30-åriga mamma var oerhört kär och Mammans kärlek

till styvpappan blev Bobbys död, låter några av förklaringarna ifrån journalister, men även Nina

själv betonar kärleken som en viktig del i historien.107

Under rättegångarna

Under rättegången i tingsrätten beskrivs Nina som gråtande i en artikel. Annars är de flesta beskriv-

ningarna av henne att hon inte visar några känslor alls i tingsrätten. Nina beskrivs någon gång som

till och med likgiltig över de hemska bilderna på Bobbys döda kropp. När fallet sedan går vidare till

hovrätten så kommer beskrivningarna av en mer känslosam Nina som gråter öppet när hon berättar

om allt lidande som Bobby fick utstå. En psykolog får ge sin förklaring till denna plötsliga vänd-

ning i Ninas beteende. Psykologen menar att Det är vanligt att trauma håller känslorna borta och

under stark press kan man vara avstängd väldigt länge.108

Journalisten skriver i samma artikel

…känslorna tycks ha hunnit ikapp. Nina beskrivs även som gråtande i artiklar som rapporterat ifrån

Bobbys begravning.

Ninas tidigare liv

Det som beskrivs av Ninas tidigare liv innan hon träffade Eddy är att hon endast var 19 år när hon

födde Bobby. Nina var tystlåten och slätade hellre över än grälade och höjde aldrig rösten åt sin

son. Ninas mamma beskriver henne som att hon alltid var snäll mot alla. Hon växte dock upp i ett

hem med misshandel och missbruk och männen i hennes liv har mest utnyttjat henne, enligt Ninas

vänner. Man låter även experter, till exempel psykologer, uttala sig om Ninas psykiska tillstånd.

105

Aftonbladet 2006-05-03 ”En gång var de lyckliga” & Aftonbladet 2006-05-09 ”Drömmen: bli torterad” 106

Aftonbladet 2006-05-02 ”Åklagaren: ”Det är grymt”” & Aftonbladet 2006-05-03 ”Straffa mig då - döda mig” 107

Aftonbladet 2006-02-18 ”Bobby ville vara hos mig” & Aftonbladet 2006-05-03 ”En gång var de lyckliga” 108

Aftonbladet 2006-08-16 ”Psykolog: Känslorna har varit avstängda”

25

Dessa säger att Nina har …genetiskt betingade brister i sin personliga utrustning, brister som gör

henne lätt att leda, men hon är inte psykiskt störd i strafflagens mening.109

Eddy Larsson

Kontrollerade och dominerade familjen

Eddy beskrivs som den drivande i misshandeln av Bobby. Eddy är enligt flera artiklar även mycket

kontrollerande, Ninas mamma säger till exempel i en artikel att Nina inte får svara i sin mobil-

telefon om det ringer när Eddy inte är i närheten.110

Eddy har tagit kontrollen över Nina, Det är ju

det att min sambo (Eddy) har haft mig i sina klor som Nina själv uttrycker det, en journalist skriver

…han (Eddy) hade total kontroll över hennes (Ninas) liv.111

Eddy beskrivs även som en mycket

dominant person som ska ha dominerat familjen totalt. Eddy har varit den som bestämde hur och

när Bobby skulle straffas.112

Sexualsadisten

Eddy benämns av flera journalister som sexualsadisten eller sadisten istället för med sitt namn, till

exempel Den 39-årige fästmannen och tidigare dömde sexualsadisten eller rubriken till en av

artiklarna Sadistens vilda blick.113

Eddy beskrivs som fixerad av våld och sex och man låter en

psykolog uttalar sig om Eddy, han säger att …styvpappan har ett behov av att utsätta andra för våld

och vanmakt.114

Under rättegångarna

Eddys utseende i rätten beskrivs som alldagligt …en ledig, medelålders man med ordinärt utse-

ende.115

Under rättegångarna beskrivs Eddy som att han för det mesta likt Nina inte visar några

känslor alls. Men någon enstaka artikel beskriver att Eddy i alla fall en gång grät i rätten över de

hemskheter som Bobby utsattes för …mannen (Eddy) beskrev den djupa sorg han kände och föll i

gråt i rätten.116

Tidigare dömd

Många artiklar är noga med att beskriva Eddys tidigare liv som kriminell. Det beskrivs upprepade

gånger att han tidigare har utsatt två kvinnor för sextortyr.

109

Aftonbladet 2006-08-09 ”Att döma till vård är tokigt” 110

Aftonbladet 2006-02-18 ”Bobby ville vara hos mig” 111

Aftonbladet 2006-05-03 ”Kvävdes i sitt eget rum” & Aftonbladet 2006-03-17 ”De levde i skräck” 112

Aftonbladet 2006-02-23 ”Han piskade mig varje dag” 113

Aftonbladet 2006-03-17 ”De levde i skräck” & Aftonbladet 2006-05-03 ”Sadistens vilda blick” 114

Aftonbladet 2006-05-03 ”Experten: Styvpappan har fått makt över henne” 115

Aftonbladet 2006-08-15 ”Vad ser de hos en sadist?” 116

DN 2006-05-15 ”Bobbys styvfar i tårar i rätten”

26

Eddy Larsson är sedan tidigare dömd till fem års fängelse av tingsrätten för våldtäkt, grov miss-

handel, olaga hot och sexuellt ofredande. Hovrätten mildrade senare domen till tre års fängelse.117

Dessa två kvinnor får uttala sig i några artiklar och beskriver Eddy som att han …njöt av att plåga

andra.118

Han har torterat en av kvinnorna, bundit henne och slagit henne med vedträn men även

hotat att döda hennes fyraårige son. En artikel citerar Eddy när åklagaren frågar Eddy om han

saknar empati: Empati, vad betyder det?.119

Offret och brottet

Bobby

Ett oskyldigt litet barn

Som tabellen i bilaga 1 visar beskrivs Bobby många gånger med ord som visar att han var liten och

försvarslös emot mammans och styvpappans tortyr. Bobbys stödfamilj beskriver Bobby som

…allas solstråle men också att Han var ju så skyddslös, kunde inte värja sig, kunde inte uttrycka

sig.120

Han beskrivs även med orden Bobby var en nyfiken liten kille, men hans handikapp gjorde

honom helt utlämnad åt vuxnas omsorg och …ett värnlöst och oskyldigt barn. En liten, handi-

kappad pojke, bara tio år.121

Eddy säger att Bobbys mamma Nina tyckte att Bobby var jobbig, men

Nina säger att det var Eddy som tyckte så, det är det enda negativa om Bobby som kommer fram i

dessa artiklar.

Misshandeln

Torterad

Orden som beskriver brotten som Bobby blev utsatt för av sin mamma och styvpappa visar att

journalister och alla inblandade tycker att det som hände Bobby är fruktansvärt. Ord som tortyr,

grymheter, fasansfullt och övergrepp används flitigt av framför allt journalisterna. Aftonbladet

citerar polisen när de säger Bobby ska ha utsatts för oerhörda grymheter innan han dog.122

Andra beskrivningar av det som Bobby utsatts för är …tortyrliknande misshandel och …ett

oskyldigt barn, ett barn som plågades i timmar, dagar, veckor och månader innan han slutligen

dog123

. Eddy beskriver dock Bobbys död som en tragisk olyckshändelse.

117

Aftonbladet 2006-02-15 ”Styvpappan har hotat att mörda barn - dömd för sexsadism” 118

Aftonbladet 2006-02-19 ”-Han njöt av att plåga mig” 119

Aftonbladet 2006-08-16 ”Gråter öppet i rätten” 120

Aftonbladet 2006-05-19 ”-Bobby var vår solstråle” 121

DN 2006-05-19 ”De skulle bli en lycklig liten familj” & Aftonbladet 2006-08-15 ”Vad ser de hos en sadist” 122

Aftonbladet 2006-02-19 ”Torterad till döds” 123

Aftonbladet 2006-06-09 ”10.00: Domen mot Bobbys mamma och styvpappa” & Aftonbladet 2006-08-15 ”Vad ser

de hos en sadist?”

27

Knutbyfallet

Tabeller över de vanligaste beskrivningarna av de olika personerna finns under bilaga 2. Dock inte

över offren och brotten, som jag tidigare förklarat. Nedan görs en sammanställd redovisning av

resultaten, inte av varje beskrivning/ord i bilagan.

Gärningsmännen

Sara Svensson

Helges verktyg

Ett mycket vanligt tema i ett flertal artiklar är att Sara varit Helges verktyg. Detta beskrivs till

exempel genom citatet Kan man straffa ett verktyg? 124

Tidningarna låter även rättsliga experter får

uttala sig i ämnet och en av dem säger till exempel Jag har fått intrycket att pastorn närmast

använde barnflickan som ett redskap, ett vapen.125

Aftonbladet har Ulf Åsgård som är psykiater och

expert på gärningsmannaprofiler som sin kommenterande expert. Han säger Hon (Sara) blev till slut

ett viljelöst instrument för en mans (Helges) nycker.126

Sara citeras när hon uttrycker sig på ett

liknande sätt Det var inte jag som gjorde det – jag var hans redskap!127

Nedbruten och pressad

Den vanligaste förklaringen till varför Sara begick dessa brott är att hon blivit pressad till det av

Helge. Exempel på detta är uttalanden som Sara har begått gärningar som i normala fall är helt

främmande för henne. Hon har varit manipulerad och satt under stark press.128

Sara beskrivs även

ett flertal gånger som nedbruten av Helge. Journalister beskriver detta genom till exempel Hon

(Sara) var beroende av pastorn som bröt ner henne, trampade på henne….129

Saras advokat citeras

när han säger Pastorn har brutit ned barnflickan och byggt upp henne igen till den mördare han

behövde.130

En journalist på Aftonbladet utrycker det på liknande sätt … sedan hon häktats fick hon

klart för sig att det var hennes pastor som styrt mycket av det som förvandlade henne från en lite

vilsen sökande människa till en mordmaskin.131

Helges försvarare menar att det är Knutbyförsam-

lingen och inte Helge som brutit ner Sara, men att Helge deltagit i förtrycket av Sara. Fram kommer

även en bild av Sara som Helges slav, en journalist skriver Från att ha känt sig älskad förvandlades

hon (Sara) till en fresterska och en slav i hans (Helges) hus.132

124

Aftonbladet 2004-07-09 ”Pastorn redan dömd av opinionen” 125

Aftonbladet 2004-07-30 ”Domen förvånar inte rättsliga experter” 126

Aftonbladet 2004-09-29 ”En kuslig lektion i hjärntvätt” 127

Aftonbladet 2004-07-31 ”Sara: Allt är mitt fel” 128

Aftonbladet 2004-10-26 ”Hon skulle utföra Guds gärning” 129

Aftonbladet 2004-07-31 ”Inte bara ett morddrama” 130

DN 2004-07-09 ””Kan man straffa ett verktyg?”” 131

Aftonbladet 2004-10-08 ”Hjärtlöst och ointelligent av Fossmo” 132

DN 2004-09-28 ”Bandflickan: jag levde i en knäpp värld”

28

Psykiskt sjuk

En mängd artiklar beskriver Sara som psykiskt sjuk och kopplar detta till att hon inte riktigt kan

hållas ansvarig för sina handlingar. Ett flertal journalister citerar den rättspsykiatriska undersök-

ningen av Sara, enligt vilken hon har en …ospecificerad psykisk störning med religiöst färgade

övertygelser av psykisk valör. Tingsrätten skriver … att Sara Svensson begått de åtalade

gärningarna under påverkan av en allvarlig psykisk störning och att hon lider av en sådan psykisk

störning. Hon beskrivs dessutom som att Hon (Sara) har en personlighetsstörning som innebär att

hon bokstavligen kan göra vad som helst för att vara till lags.133

Kärleken tog överhanden

Helges kontroll över Sara och hennes lydande sätt förklaras med att hon …älskade pastorn.134

Tingsrätten skriver i sin dom att Helge …på ett hänsynslöst sätt utnyttjat Sara Svenssons kärlek till

honom och hennes beroende av honom som religiös ledare vilket tas upp i ett par artiklar. Ulf

Åsgård får åter uttala sig och återberättar Saras version i en artikel om hur hon fångats i Helge

Fossmos nät, till en början genom smicker och senare via en kärleksrelation.135

En kallblodig mördare

Ett fåtal artiklar beskriver Sara som en kallblodig mördare eller ond. De artiklar som beskriver Sara

på detta sätt bygger dock i huvudsak på hur Helges försvarsadvokat beskrivit Sara eller på

uttalanden ifrån Helge. Åklagarna är inne på samma linje under hovrättsförhandlingarna och citeras

i en artikel när en av dem säger Hon (Sara) har visat prov på målmedvetenhet, noggrannhet, styrka

och anmärkningsvärd kallblodighet.136

Nära anhöriga till Helge får uttala sig i en artikel och säger

så här Ibland undrar jag om Sara verkligen är sjuk eller om hon gjort det här av ren ondska.137

Även en psykiatriker uttalar sig om Sara som beräknande, hård och känslokall.138

Helge vill

förstärka bilden av Sara som kallblodig mördare genom att påpeka att hon var så …ojungfrulig och

drivande i samlivet något som några journalister tagit fasta på och citerar.139

Dessa uttalanden om

Sara som kallblodig och metodisk tillbakavisas av Saras advokat som menar att hon sökt att

åstadkomma så lite lidande som möjligt.

133

Aftonbladet 2004-07-30 ”Pastorn fick livstids fängelse” & Aftonbladet 2004-07-31 ”Inte bara ett morddrama” 134

Aftonbladet 2004-07-09 ”Pastorn redan dömd av opinionen” 135

Aftonbladet 2004-09-29 ”En kuslig lektion i hjärntvätt” 136

Aftonbladet 2004-10-26 ”Åklagare: Pastorn mördade båda fruarna” 137

Aftonbladet 2004-11-13 ”Pastorn bröt ihop – barnflickan jublade” 138

DN 2004-10-25 ”Barnflickan var inte psyksjuk” 139

DN 2004-10-07 ”Mycket sex i pastorns redogörelse”

29

Under rättegångarna

Vanliga beskrivningar av Sara ifrån rättegångarna i både tingsrätten och hovrätten är att hon till

exempel är ung, tunn, skör och bräcklig, hon beskrivs även ofta som gråtande när det talas om hur

mordet och mordförsöket gick till och att hon mår dåligt. Det är journalister som beskriver Sara på

detta sätt. Hennes röst är spröd och hon gråter när hon talar om allt det lidande hon förstår att hon

orsakat människor hon verkligen älskade i Knutby och Barnflickan är tunn och skör. Hon bär vit

virkad blus och går med böjt huvud hulkande mot sin plats. Som om hon i förtvivlan är rädd att inte

orka ända fram.140

Sara beskrivs även under rättegångarna som trovärdig i sina berättelser, hov-

rätten säger till och med att hon är mycket trovärdig.

Saras tidigare liv

Sara beskrivs som en ostraffad och ytterst skötsam flicka innan hon blev förälskad i fel man och

inte kunde säga nej till honom.141

Sara hade en god och kärleksfull uppfostran av kristna föräldrar.

Under sin uppväxt hade hon en oerhört stark relation till sin mamma, som när Sara var 11 år dog i

cancer.142

Sara säger själv Det är min största skräck i livet att bli övergiven. Så har det varit ända

sedan min mamma dog.143

Religionen blev ett betydelsefullt medel för att skapa ordning och reda i

Saras kaotiska tillvaro efter mammans död. Detta ledde till att Sara blev ett lätt byte.144

Sara

beskrivs som att hon idag står sin pappa oerhört nära och att de båda har försökt stötta varandra

under den pressande tiden efter Knutbytragedin.145

Helge Fossmo

Manipulativ

Helge beskrivs många gånger som en oerhört manipulativ person som genom intensiv, långvarig

påverkan har förmått Sara att begå mord. Många journalister uttrycker detta i stil med hur en jour-

nalist på DN beskriver Helge: Den mordåtalade pastorn arbetade målmedvetet för att långsamt

knäcka barnflickans självförtroende och göra henne till ett lydigt verktyg i hans händer.146

En journalist på Aftonbladet skriver Helge Fossmo grep tillfället och bröt ner Sara Svensson och

knådade henne som han ville ha henne.147

140

Aftonbladet 2004-07-31 ”Sara: Allt är mitt fel” & DN 2004-05-18 ”Försiktigt sneglande mellan pastorn och barnflickan” 141

Aftonbladet 2004-02-18 ”Ny jakt på bevis idag” 142

Aftonbladet 2004-05-20 ”Här är hela förhöret ord för ord” 143

Aftonbladet 2004-10-06 ”Min största skräck att bli övergiven” 144

Aftonbladet 2004-09-29 ”En kuslig lektion i hjärntvätt” 145

Aftonbladet 2004-07-31 ”Sara: Allt är mitt fel” 146

DN 2004-05-19 ”Knäcktes för att bli ett mordredskap” 147

Aftonbladet 2004- 07-31 ”Inte bara ett morddrama”

30

Ännu en beskrivning av Helge lyder Den bild som framkommer av Helge Fossmo är bilden av en

person besatt av makt i församlingen, besatt av erövrandet av kvinnor och besatt av sin otroliga

förmåga att manipuler”.148

Det är framför allt åklagarna, Saras försvarsadvokat och journalister

men även en och annan expert, för det mesta psykologer, som beskriver Helge som manipulerande.

Helge och hans advokat framställer även Helge som ett offer, ett offer för församlingen Fossmo

demoniserades, framställdes som djävulen själv och försköts från församlingen som leddes av den

gudomligt upphöjda Kristi brud.149

Detta att även Helge skulle vara ett offer är dock inget som

journalisterna verkar ha tagit fasta på då det bara omnämns någon enstaka gång.

Drivande till brotten

Helge har varit den drivande i brotten enligt många artiklar, den som förmådde barnflickan att döda.

Journalister citerar tingsrättens dom i ett flertal artiklar, till exempel Det finns ytterligare omstän-

digheter ... som talar för att Helge Fossmo varit drivande när det gäller såväl mordförsöket och

mordet på Alexandra Fossmo som mordförsöket på Daniel Linde och Hans (Helges) påverkan och

handlande har enligt tingsrättens mening varit helt nödvändiga för Sara Svenssons brott och ligger

nära medgärningsmannaskap.150

Journalisterna uttrycker en mängd liknande åsikter om Helge som

den drivande.

Under rättegångarna

Under tingsrätts- och hovrättsförhandlingarna beskrivs Helge som uppmärksam och intresserad av

vad åklagare och försvarare har att säga. Helges uppenbarelse i rättssalarna beskrivs till exempel

med Pastorn träder in med rak rygg i rättssalen, ledigt klädd i beige skjorta. Han stannar upp

medan advokaten packar upp handlingarna och ser noga ut över församlingen.151

Helge beskrivs även ett flertal gånger som gråtande, men då nästan endast i samband med att han

får sin livstidsdom … samtidigt bröt pastorn ihop i tårar och sökte tröst hos en nära anhörig.

Hovrättsdomen i Knutbymålet har fallit.152

Pastorns gråtande förlöjligas till och med av en

journalist som är den enda som beskriver Helge som gråtande under rättegångsförhandlingarna, …

då hulkas det en del. Om det var äkta eller inte är alldeles ointressant för skyldiga gärningsmän

gråter nästan lika mycket som oskyldiga, om inte annat så för att de misslyckats”.153

148

Aftonbladet 2004-10-26 ”Åklagare: Pastorn mördade båda fruarna” 149

Aftonbladet 2004-09-24 ”Barnflickan och pastorn möttes i rätten” 150

Aftonbladet 2004-07-30 ”Därför frias han från första hustruns död” 151

DN 2004-05-18 ”Försiktigt sneglande mellan pastorn och barnflickan” 152

Aftonbladet 2004-11-13 ”Pastorn bröt ihop – barnflickan jublade” 153

Aftonbladet 2004-10-08 ”Hjärtlöst och ointelligent av Fossmo”

31

Helges tidigare liv

Det som tas upp om Helges familj är att hans far var kriminell och misstänktes för tung narkotika-

brottslighet.154

Annars beskrivs Helge av bekanta ifrån sin barndom som ett blygt barn, en clown i

skolan som alltid var populär hos det motsatta könet. Vänner till Helge i vuxen ålder beskriver

honom till exempel som trevlig, charmig, varm och öppenhjärtig.155

En släkting till Helge vittnar

om att han var väldigt trevlig men på samma gång också hotfull.156

Många av Helges gamla bekanta

i Kristinehamn säger att de blev väldigt chockade när de fick reda på att deras ungdomspastor var

misstänkt för mord på sin egen hustru och mordförsök på en granne. Men det kommer även fram

ifrån den nuvarande ungdomspastorn i Kristinehamn att Hans predikningar är ju hemska, hans

kvinnosyn, hans åsikter om feminism och veganer och att man ska få slå barn, ingenting av detta

stämmer med vad Bibeln säger.157

Helges nedvärderande kvinnosyn beskrivs i ett flertal artiklar.

Offren och brotten

Alexandra och Daniel

Det finns mycket få beskrivningar av offren och brotten i Knutby, de jag ändå kunnat hitta före-

kommer alla färre än fyra gånger varför jag inte gjort någon tabell över dem. Det som skrivs om

Daniel Linde är att han känner sig blåst, lurad, bedragen och manipulerad av Helge. Alexandra

beskrivs som ung, endast 23 år i någon artikel och hennes syster ”Kristi brud” säger i en artikel att

Alexandra var glad och ljuvlig. Detta är det enda som finns som beskriver offren i alla dessa

artiklar.

Mordet och mordförsöket

Mordet och mordförsöket beskrivs i några artiklar som en tragedi och i samband med Daniel Lindes

minnen ifrån mordförsöket beskrivs den natten som ”skräcknatten” på ett ställe, några andra

beskrivningar har jag inte funnit. Daniel Linde beskrivs som att han blivit allvarligt skadad och

kommer eventuellt att få men för livet. Om Alexandra skrivs det inte något annat i samband med

mordet än att hon lämnar efter sig tre styvbarn vars hemska upplevelse kan ha skadat dem för livet,

vilket tas upp i en artikel.

154

Aftonbladet 2004-01-29 ”Kärleksparet i häktet i natt” 155

DN 2004-01-29 ”Pastorn ”charmig men hotfull”” & DN 2004-05-12 ”Pastorn framstår som en dubbelnatur” 156

DN 2004-01-29 ”Pastorn ”charmig men hotfull”” 157

DN 2004-01-30 ”Pastorns tidigare kolleger chockade”

32

8 Analys

Analys av resultaten av innehållsanalysen

Resultaten av innehållsanalysen av tidningsartiklarna visar på stora skillnader när det gäller fram-

ställningen av männen och kvinnorna i Knutby- och Bobby-fallen. Resultaten visar att det finns fler

likheter i framställningen av kvinnorna Nina Äikiä och Sara Svensson än mellan dem och männen

de begått brotten tillsammans med. Männen, Eddy Larsson och Helge Fossmo, har även de många

likheter när det gäller pressens framställning av dem. Kvinnorna, framför allt Sara, får mer utrymme

i artiklarna än männen de begått brott tillsamman med. Pressen verkar även vilja få läsarna att

känna sympati för kvinnorna, vilket inte alls är fallet när det gäller männen. Speciellt Sara beskrivs i

en mängd artiklar på ett sätt som lockar till sympati och förståelse för henne och det brott hon

begått. Kvinnorna har i de flesta artiklar inte haft något val, de har blivit tvingade, hotade, manipu-

lerade av sina män att begå brotten. Det är mannen som är boven i dramat, inte kvinnan, speciellt

inte Sara Svensson. Bara att använda ordet barnflicka istället för hennes namn tyder på att pressen

vill ge intrycket av en oskyldig flicka.

Det finns viss skillnad mellan Aftonbladets framställning jämfört med DN:s. Man kan till exempel

se en tendens till att DN försöker ge läsaren en något mer nyanserad bild av gärningsmännen, i alla

fall de manliga. Detta stämmer överens med bilden av kvällstidningar som sensationsrapporterare,

jämfört med morgontidningar som har en mer seriös framtoning. Det var till exempel endast DN

som i de utvalda artiklarna beskrev Helge när han var yngre och det var endast DN som beskrev

Eddy som gråtande och sorgsen. DN är den av tidningarna som undviker att använda allt för

inlevelsefulla beskrivningar av Bobbys misshandel och man använder inte lika många beskrivande

och värdeladdade ord för att förklara brottet. Aftonbladet däremot radar upp ord som grymheter,

omänsklig behandling, skräckprocess, fasansfullt och avlivningsprocess för att beskriva vad Bobby

har fått utstå.

Mina resultat stämmer väl med vad tidigare forskning kommit fram till. Kordons och Wetterqvists

iakttagelser, men även Berringtons och Honkatukias studier, om hur kvinnor beskrivs i media

stämmer väl in på hur Sara och Nina framställs i de texter jag studerat. De två kvinnorna har ett

stort nyhetsvärde. Det skrivs mycket om dem, hur de har haft det tidigare i livet, vilka egenskaper

de har, hur de uppträder, vad omgivningen kan berätta och så vidare. Att media ofta beskriver

kvinnliga brottslingars utseende har jag inte sett mycket av i mina artiklar men det finns vissa

beskrivningar av framför allt Sara. Den vanligaste beskrivningen av Saras utseende är att hon är

tunn, hon beskrivs även några gånger som blond. Ett citat hämtat ifrån beskrivningar av Saras

utseende under rättegångarna är ”Barnflickan är tunn och skör.

33

Hon bär vit virkad blus och går med böjt huvud hulkande mot sin plats”.158

Att beskriva någon som

tunn och skör med vit virkad blus är definitivt ett sätt att försöka visa på att personen är oskyldig.

Sara beskrivs även i några artiklar som ung, detta trots att hon endast är cirka fem år yngre än

Helge.

Om männen, som är anklagade för samma brott, skrivs förhållandevis lite och få journalister intres-

serar sig för vad som kan ha lett fram till deras handlingar. Medierna lägger stor vikt vid att förklara

både Sara och Nina som utsatta för stark press, att de varit i männens våld, att de har brister i sina

personligheter och annat som kan göra det troligt att de inte förstått vidden av sina handlingar och

inte kan ta det fulla ansvaret. Dessa kvinnor väcker starka känslor och journalisterna ägnar stort

utrymme åt hur de kunnat begå sådana hemska brott, experter får uttala sig om deras mentala hälsa

och man funderar mycket över deras upplevelser före, under och efter brottet. Speciellt Sara vädjar

till våra känslor och media svarar på detta med att söka efter förklaringar till hennes handlingar som

ligger utanför henne själv, i hennes bakgrund och livssituation. Ett återkommande tema är att kärle-

ken förde dessa kvinnor vilse, att de sökte en partner i kärlek och inte kunde se männens onda sidor

förrän de var för sent. De isolerades och förslavades på olika sätt av den man de älskade. De har

blivit lurade och förrådda, männen de tytt sig till och litat på har utnyttjat dem för sina egna syften.

Analys kopplat till den idealiska gärningsmannen

Det idealiska offret

En idealisk gärningsman behöver ett idealiskt offer. Enligt teorin om det idealiska offret skall detta

vara svagt (ung, gammal, sjuk), befinna sig på en oklanderlig plats och involverat i en respektabel

aktivitet. Den idealiska gärningsmannen skall vara stor, ond och främmande. Offret skall även vara

så pass starkt att det kan få sitt fall uppmärksammat.

I Knutbyfallet är det Alexandra Fossmo och Daniel Linde som är offren. De flesta artiklar tar inte

ens upp vilka offren i Knutbyfallet är, men i de få som ändå gör det är beskrivningarna sparsamma

och långt ifrån utförliga. Daniel Linde är framför allt en man och beskrivs som äldre än Sara, vilket

inte skapar ett idealiskt offer. Han har visserligen fått skador och kanske men för livet och dessutom

blivit lurad och bedragen av Helge, men status som det idealiska offret kan han inte uppnå.

Alexandra framställs i några få artiklar som ung och i en artikel som ljuvlig och glad. Både

Alexandra och Daniel har befunnit sig på oklanderliga platser, nämligen i sina hem och antagligen

varit sysselsatta med en respektabel aktivitet, vi vet att Alexandra sov.

158

Aftonbladet 2004-07-31 ”Sara: Allt är mitt fel” & DN 2004-05-18 ”Försiktigt sneglande mellan pastorn och barnflickan”

34

Eftersom så få framställningar finns om Alexandra och Daniel som personer är det svårt att skapa

sig en bild av dem, vilket även leder till svårigheter att känna empati med dem som offer. Brottet de

utsatts för beskrivs för det mesta som en tragedi vilket inte för tankarna till att det begåtts ett mord

och ett mordförsök, det låter mer som en beskrivning av en olyckshändelse. Jag anser därför att

pressen inte framställer vare sig Alexandra eller Daniel som idealiska offer.

Bobby är däremot ett idealiskt offer, allt stämmer in förutom att han kände de personer som

misshandlade honom till döds. Han är ett litet barn med ett förståndshandikapp som har svårt att

försvara sig. Han beskrivs som glad, nyfiken, oskyldig och ensam. De allra flesta artiklar som

handlar om Bobbyfallet tar upp fakta om Bobby och beskriver inlevelsefullt vilka hemskheter han

utsattes för. Man får en relativt god uppfattning om honom och kan känna stor empati för honom

som offer. Pressens rapportering av Bobbyfallet är alltså inriktad på att framställa Bobby på ett

sådant sätt som med lätthet kan kopplas till det idealiska offret. Bobby är svag på grund av att han

är ett barn, men han är även förståndshandikappad, vilket gör honom än mer sårbar. Han dödas i sitt

hem, hans aktiviteter där är antagligen vad man kan vänta sig av ett barn, alltså respektabla. Pressen

ger även mycket uppmärksamhet till Bobby och att få sitt fall uppmärksammat utgör ett av

kriterierna till att vara ett idealiskt offer enligt denna teori.

Den idealiska gärningsmannen

De tydligaste likheterna mellan kvinnorna i de mest förekommande beskrivningarna är att de båda

framställs som om de blivit pressade till brottet av mannen. De har båda varit kära i männen och de

beskrivs i flera artiklar som gråtande i rätten. Även i andra förekommande artiklar finns en god

överensstämmelse i beskrivningen av de båda kvinnorna. Beskrivningarna kan kopplas till egen-

skaper hos ett offer och typiskt ”kvinnliga egenskaper” som jag beskrivit under teoretisk bakgrund

och tidigare forskning. Sara beskrivs till exempel som tunn, ung, nedbruten, lätt byte, i beroende-

ställning, ett offer, psykiskt sjuk. Nina beskrivs till exempel som lättledd, snäll, omhändertagande,

en bra mamma, med en lätt utvecklingsstörning.

Dessa ”kvinnliga egenskaper” och de beskrivningar som ges av kvinnorna i dessa två fall (pressade

av mannen, kära, gråter) passar enligt denna teori inte alls med den idealiska gärningsmannen som

ska vara stor och ond. Negativa beskrivningar, eller sådana beskrivningar som kan kopplas samman

med gärningsman, av Nina är att hon skulle vara sexualsadist, känslokall, inte trovärdig och en dålig

mamma. Saras negativa beskrivningar är att hon är kallblodig, metodisk, ej trovärdig och likgiltig.

Det finns även beskrivningar av Sara som sexuellt erfaren, vilket är intressant att pressen lyfter

fram, detta för tankarna till tidigare nämnda äldre kriminologiska teorier där kvinnans sexualitet

stod i centrum.

35

De negativa beskrivningar kan kopplas till egenskaper hos en stor och ond gärningsman, men

beskrivningarna av kvinnorna på detta sätt är förhållandevis få. De positiva, typiskt kvinnliga och

offer-relaterade beskrivningarna är de som dominerar pressens beskrivningar av Sara och Nina.

Pressens beskrivningar av männen har även de en stor samstämmighet, även om en del ord som

används för framställningen av Helge och Eddy skiljer sig något åt. De mest överensstämmande

beskrivningarna av de båda männen är att de båda framstår som drivande i brottet och ej trovärdiga.

Andra vanliga beskrivningar av Helge är att han är manipulativ och har en egendomlig kvinnosyn.

Eddy beskrivs på ett liknande sätt med ord som kontrollerande och dominant. Andra negativa

beskrivningar eller beskrivningar som kan kopplas ihop med gärningsman är att Helge till exempel

är psykopat, hjärtlös och besatt av makt. Dessa beskrivningar liknar de om Eddy, som omnämns

som sexualsadist, känslokall, utan empati och tyrann. De allra flesta beskrivningarna av männen i

de båda fallen är alltså sådana som kan kopplas till den stora och onda gärningsmannen.

De positiva beskrivningarna eller offerkopplingar som finns om männen är få. När Helge beskrivs

som gråtande är det i samband med att han får sin livstidsdom. I en artikel beskrivs Helge som

gråtande under rättegångarna, men i den artikeln blir han förlöjligad av journalisten. De positiva

beskrivningarna som finns är att Helge till exempel är charmig, snäll och omtänksam, men de

förekommer endast någon enstaka gång och dessa kommentarer fälls av gamla bekanta, som i nästa

andetag beskriver Helge som hotfull. Eddy är den av dessa fyra gärningsmän som det skrivs allra

minst om. Någon enstaka artikel tar upp att Eddy gråtit när han beskrev Bobbys tortyr. Men detta är

också den enda förekomsten av ett någorlunda positivt omdöme om Eddy i alla dessa artiklar.

Kvinnorna har alltså framställts av pressen som icke-ideala gärningsmän. De är svaga eftersom de

är kvinnor och på olika sätt sjuka, sköra och lättledda och känner sitt offer, vilket talar emot att de

skulle vara idealiska gärningsmän. De har även blivit påverkade på ett eller annat sätt av männen

att begå brotten vilket inte stämmer in med den idealiska gärningsmannen som begår brott på grund

av att han är ond. Sara Svensson är den av dessa fyra personer som hamnar längst ifrån den

idealiska gärningsmannen. Hennes brott beskrivs med relativt milda ord, till exempel som en

tragedi och hennes och Helges offer är inte heller idealiska vilket Ninas och Eddys offer är.

Om den idealiska gärningsmannen skall vara stor och ond så är de beskrivningar som förklarar

männen tydliga exempel på detta. De är män, manipulerande, hjärtlösa, känslokalla med mera,

vilket mycket väl passar in på någon som är ond.

36

Männen framställs alltså av pressen som idealiska gärningsmän, särskilt Eddy då hans och Ninas

brott beskrivs som mer otäckt och deras offer är som sagt ett idealiskt offer. Som säkert redan

framgått klart är Christies teori om det idealiska offret utformad på ett sådant sätt att kvinnor lättare

kan placeras in i teorin som det idealiska offret, medan män lättare platsar i kategorin idealisk

gärningsman.

Offer - gärningsman

Som jag nämnt tidigare så förklaras ofta kvinnors brottslighet med en mängd förmildrande omstän-

digheter som befriar dem från moraliskt ansvar. Om Nina får vi reda på att hon vuxit upp i en

missbruksfamilj och alltid haft svårt med relationer till män. Hon är en gärningsman men samtidigt

ett offer, ett offer för sin livssituation men också ett offer för sadisten Eddy som pressade henne att

tortera ihjäl sin son. Sara beskrivs som en skör flicka med kristen bakgrund som blev ett lätt offer

när hennes mamma dog. Hon hamnade i Helges våld och han manipulerade henne till att bli hans

verktyg. Två mycket talande citat är ”I utredningen växer bilden av en omtänksam men lättledd

kvinna fram – som plötsligt förvandlas till ett monsters hantlangare” som handlar om Nina som

Eddys hantlangare.159

Samma andemening går att hitta bland artiklarna om Sara ”… pastorn som

styrt mycket av det som förvandlade henne från en litet vilsen sökande människa till en

mordmaskin”.160

Nina har till skillnad mot Sara dock dödat sitt barn, vilket tidigare forskning visar utmanar vår allra

mest grundläggande syn på kvinnor. Men att döda sitt barn är ändå något som vi kan koppla till

kvinnorollen, det kan vara en av anledningarna till att Nina inte i lika hög grad som Sara utmålas

som offer av pressen. På något sätt kan vi tänka oss att Nina kan vara skyldig till att ha dödat sitt

barn. Sara har däremot begått brott som inte stämmer med kvinnorollen och därför beskrivs hon

ännu mer än Nina som ett sjukt offer för en manipulerande man.

På grund av detta blir inte heller Saras offer idealiska vilket Ninas offer är. Teorin om det idealiska

offret kan här enligt min mening användas på ett lite annat sätt än vad jag gjort tidigare och teorin

var menad för. Det idealiska offret kan enligt mig användas på beskrivningen av Sara. I Bobbyfallet

ser användandet av teorin ut på detta sätt:

Idealisk gärningsman Icke-idealisk gärningsman Idealiskt offer

Eddy som pressade Nina till att misshandla Bobby

159

Aftonbladet 2006-05-03 ”En gång var de lyckliga” 160

Aftonbladet 2004-10-07 ”Barnflickan levde i en förvanskad världsbild”

37

När det gäller Knutbyfallet kan man istället se det på detta sätt:

Idealisk gärningsman Idealiskt offer Icke-idealiskt offer

Helge som pressade Sara till att döda Alexandra och Daniel

På grund av att Bobby var ett litet försvarslöst barn kan han bli det idealiska offret. Pressen har även

som jag nämnt tidigare gjort Bobbys fall uppmärksammat, vilket än mer styrker hans status som det

idealiska offret. Detta är dock inte fallet med offren i Knutby som inte lyckats få sina fall lika

uppmärksammade, vilket leder till att det är svårt att känna empati med Knutby-offren. I Knutby är

det istället Sara som har fått den mesta uppmärksamheten och till och med offerstatus, därför är det

också lättare att känna empati för henne än för hennes offer. Helge, pressens idealiska gärnings-

man, behöver ett idealiskt offer. Det kan han inte få genom Alexandra och Daniel. Istället har Sara

fått spela rollen som det idealiska offret. Saras roll i Knutbyfallet kan inte förklaras på något annat

sätt än att hon också, till och med mer än Alexandra och Daniel, är ett offer för Helge. Sara är till

exempel psykiskt sjuk, tunn, skör och ung, beskrivningar som passar in på det svaga offret. Hon var

Helges och Alexandras barnflicka vilket är en respektabel aktivitet. Hon befann sig på sin arbets-

plats, hemma hos Helge och Alexandra, intet ont anande när Helge började sin manipulation av

henne, alltså på en oklanderlig plats. Eftersom Saras brott går så emot den traditionella bilden av en

kvinna förklaras hennes handlande med att det är hon som är offret i Knutby, inte Alexandra och

Daniel. Annars skulle våra föreställningar av kvinnor komma att ifrågasättas, eftersom kvinnor inte

förväntas begå brott, särskilt inte så allvarliga brott som mord.

Analys kopplat till genusteorier - Mannen som norm och att hålla isär

Vad kan dessa mycket olika beskrivningar av de kvinnliga och manliga gärningsmännen bero på?

Det mest uppenbara är det som nämnts tidigare. Att kvinnor lättare ses som offer eftersom typiskt

”kvinnliga egenskaper” kopplas till offerrollen, medan typiskt ”manliga egenskaper” lätt kopplas till

kriminalitet och gärningsmannaskap.

Utifrån Hirdmans teorier om mannen som norm och att hålla isär könen visar mina resultat att en

anledning till att kvinnorna och männen de begått brott tillsammans med beskrivs på olika sätt kan

vara behovet att hålla isär manligt och kvinnligt, även när det gäller brottslighet. Det måste klart

framgå varför en kvinna begår ett brott. Enligt Kordon och Wetterqvist beskrivs ofta kvinnliga

brottslingar som offer, sjuka eller onda och deras moraliska ansvar väger ofta inte så tungt. Mina

resultat visar att både Saras och Ninas medverkan i de båda brotten försöks förklaras i pressen med

hjälp av liknande argument.

38

Ninas moraliska ansvar tonas ned genom att det framhålls att hon har vuxit upp i en familj med

missbruk och misshandel och att hon har blivit utnyttjad av män på olika sätt. Det ledde till att

Eddy, mannen som hon var förälskad i, lätt kunde förmå Nina genom press och hot att tortera sin

son Bobby. Att Nina dessutom har en mild form av förståndshandikapp bidrar till att förklara hur

Nina kunnat utföra dessa hemska handlingar mot Bobby. Sara blev ett lätt byte efter att hennes

mamma, som hon stod väldigt nära, dog. Hon blev manipulerad och pressad av mannen som hon

var kär i att utföra mordet och mordförsöket, något som hon aldrig skulle vara kapabel till utan hans

påverkan. Alltså står hon utan moraliskt ansvar för sina handlingar. Sara är även psykiskt sjuk,

vilket är en bra förklaring till hur hon kunde utföra dessa handlingar. Frågan är dock om hon

verkligen är psykiskt sjuk eller om samhället behöver se Sara som psykiskt sjuk för att få en

förklaring till hur hon som kvinna kunde begå dessa hemskheter.

Mäns brottslighet behöver oftast ingen förklaring, de är män och män behöver ingen direkt anled-

ning till att begå brott. Om Eddys tidigare liv skrivs endast att han är dömd till fängelse och

dagsböter tidigare. Några förklaringar i Helges tidigare liv finns inte i artiklarna, hans pappa var

kriminell och några bekanta till Helge vittnar om att han har en underlig kvinnosyn. Detta är den

enda information som ges om männens tidigare liv och hur det kan ha påverkat deras handlingar i

de båda fallen.

Som jag tidigare nämnt förknippas typiskt ”manliga egenskaper” med brottslighet, till exempel

aggressivitet, oberoende och risktagande. Skulle kvinnor begå brott på samma villkor som män

rubbas vår föreställning av kvinnor och män som fundamentalt olika. Mina resultat visar att en del

av de vanligaste beskrivningarna av männen kan kopplas till typiskt ”manliga egenskaper”, till

exempel kontrollerande, drivande, dominant. Dessa egenskaper kan kopplas ihop med kriminalitet.

Det finns även vissa beskrivningar av kvinnorna som stämmer väl överens med ”kvinnliga

egenskaper” eller sådana egenskaper som inte passar ihop med kriminalitet, till exempel ung, bra

mamma, rädd, nedbruten, gråtande, mår dåligt med mera. Detta stämmer väl överens med hur

Kordon och Wetterqvist menar att pressen hanterar sådant material. Man lägger stor vikt vid

framställningen av den kriminella kvinnan som till exempel mor och vid hennes känslor.

Beskrivningarna av kvinnorna bör alltså skilja sig avsevärt från beskrivningarna av männen så att

kvinnliga och manliga egenskaper kan hållas isär, detta visar mina resultat tydligt på.

Att kvinnliga brottslingar ofta beskrivs som väldigt avvikande i jämförelse med andra kvinnor, till

exempel beskrivs de som sjuka, gör att vi ändå kan ha kvar bilden av den passiva och undergivna

kvinnan även om hon sysslar med något så manligt som brott, eftersom det då finns en förklaring

till hennes beteende.

39

Beskrivningarna av Sara, att hon inte kan ha utfört dessa hemska handlingar på eget bevåg kan

kanske få sin förklaring av att kvinnliga och manliga handlingar och egenskaper måste hållas isär.

Eftersom män gör sig till män medan kvinnor görs till kvinnor så skulle det hota den manliga

dominansen om kvinnor handlade på samma sätt som män. Detta skulle leda till en inskränkning av

de manliga handlingsmöjligheterna för män att göra sig till män. Skulle den kvinnliga brottslingen

beskrivas på samma sätt som den manliga och skulle förklaringarna till att hon begår brott vara

desamma som för männen så skulle kvinnor och män uppfattas som jämlika, vilket skulle rubba

männens position som norm och hota deras plats högst upp i samhällshierarkin. Artiklarna i min

undersökning hjälper till att upprätthålla bilden av mannen och kvinnan som fundamentalt olika och

kvinnan som det svaga könet som jämförs med mannen, som fortfarande är normen, ”människan”.

9 Slutdiskussion

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur pressen framställer kvinnliga gärningsmän i

relation till de män de begått brott i samarbete med. Jag ville se om kvinnliga gärningsmän beskrevs

på ett annat sätt än manliga trots att de begått samma brott. Jag ville även undersöka om pressens

beskrivning av kvinnliga gärningsmän liknade den allmänna bilden av kvinnan som ett offer vare

sig hon är kriminell eller ej. Med hjälp av Christies teori om det idealiska offret och den idealiska

gärningsmannen och Hirdmans genusteorier om mannen som norm och att hålla isär könen, men

även en del tidigare forskning inom området, har jag kunnat analysera pressens artiklar. Som min

analys visar beskrivs de kvinnliga och manliga gärningsmännen på ett mycket olikartat sätt.

Beskrivningarna av kvinnorna liknar ofta beskrivningar av ett offer, medan beskrivningarna av

männen lätt kan kopplas till gärningsman. Männen i de båda fallen framställs som idealiska

gärningsmän medan kvinnorna framställs som icke-idealiska gärningsmän. Sara kan till och med

anses vara ett idealiskt offer med en viss modifiering av teorin.

Jag har även kommit till slutsatsen att dessa olika beskrivningar av de olika gärningsmännen och

deras kopplingar till idealiska respektive icke-idealiska gärningsmän, och i Saras fall även till det

idealiska offret, beror på, som Hirdman uttrycker det, att vi måste hålla isär könen. En kvinna kan

inte ha samma egenskaper eller bete sig på samma sätt som en man. Vi vill undvika att rubba våra

mest fundamentala föreställningar om vad som är manligt respektive kvinnligt. För att männen skall

kunna ha kvar sin position i toppen av den samhälleliga hierarkin måste denna position försvaras

genom att underordna det som kan kopplas till det typiskt kvinnliga. Därför måste typiskt manliga

och typiskt kvinnliga handlingar skiljas åt.

40

Att begå brott är en typiskt manlig handling, så när en kvinna begår ett brott måste kvinnans

brottsliga handling ha en annan förklaring än mannens och för att visa att detta inte är ett typiskt

kvinnligt beteende. Därför jämförs alltid kvinnan med mannen som är vårt samhälles norm.

Denna syn på kvinnan som anomali kan vi även se spår av inom kriminologin. Kriminologin har

historiskt sett alltid fokuserat på manlig kriminalitet. När kvinnlig kriminalitet skall förklaras så

måste det till en rad nya teorier eller tillägg till de gamla, för kvinnlig brottslighet passar oftast inte

in i kriminologiska teorier. I den teoretiska bakgrunden i början av detta arbete finns en mängd

exempel på detta. Lombroso som menade att kvinnan till skillnad från mannen har en bristande

moral och är hämndlysten vilket leder till brott. Kvinnans menstruationscykel har enligt vissa

teoretiker varit grunden till den kriminella kvinnan. Kriminologiska teorier om kvinnans sexualitet

menade att en del av flickors kriminalitet kunde ses som perversioner till skillnad mot pojkars

brottslighet som såg som försök till ”tilltagande utveckling”. Teorier som involverar mental-

sjukdomar menar till exempel att kvinnor i högre utsträckning än män begår brott till följd av att de

var mentalt sjuka. Dagens teorier, till exempel tillfällesstrukturen, förklarar kvinnors lägre

brottslighet med att kvinnor har färre möjligheter att begå brott än vad män har. Alla dessa exempel

på teorier och en mängd andra kriminologiska teorier har samma utgångspunkt, att kvinnan och

mannen är fundamentalt olika. Och de visar tydligt att mannen är normen, samhällets måttstock mot

vilken kvinnan mäts. Att hålla isär könen är även det ett tydligt inslag i kriminologiska teorier,

kvinnors och mäns brottslighet kan inte vara samma sak. Kvinnan begår brott eftersom hon

menstruerar, är hämndlysten, saknar moral, saknar kontroll över sina sexuella impulser med mera.

Liknande förklaringar finns inte för den kriminelle mannen. Om det skulle vara några egenskaper

hos mannen som får honom att begå brott så är det ofta sådana egenskaper som i vårt samhälle har

en positivt klang, som att vara oberoende, konkurrensinriktad och risktagande. På senare tid har det

dock tillkommit forskning som fokuserats något mer på kvinnor. James Messerschmidt är en

kriminolog som inte ser på kvinnor och män som fundamentalt olika och som inte förklarar män

och kvinnors brottslighet på helt olika sätt.

Eftersom pressen fungerar som ett opinionsbildande medium för många människor när det kommer

till kriminalitet får pressens beskrivningar av gärningsmän och offer konsekvenser hos många. Att

pressen, bland många andra, beskriver kvinnliga gärningsmän med egenskaper som mer hör till ett

offer än en gärningsman förstärker bilden av den svaga kvinnan vilket, som jag nämnde i inled-

ningen, motarbetar kvinnans jämställdhet med mannen. Resultaten går kanske inte att generalisera

till all svensk dagspress och alla beskrivningar av kvinnliga brottslingar, men de kan definitivt visa

på en tendens i hur pressen beskriver dessa kvinnor.

41

10 Litteratur

Bergström, G och Boréus, K (2005) Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur

Berrington, E och Honkatukia, P (2002) “An evil monster and a poor thing: Female violence in the

media”. I: Journal of Scandinavian studies in criminology and crime prevention Vol 3 nr 1, s. 50-

72. Hudderfield, UK: Taylor & Francis

Chermak, S (1995) ”Crime in the news media”. I: Barak, G, Media, process and the social

construction of crime-studies in news-making criminology, s. 95-131. New York and London:

Garland Publishing.

Christie, N (2002) ”Det idealiska offret”. I: Åkerström, M och Sahlin, Det motspänstiga offret, s.

46-60. Lund: Studentlitteratur.

Dahlgren , P (1987) Pressens bild av brottsligheten. Stockholm: Produktion Kommentus Förlag.

Frankfort-Nachmias, C och Nachmias, D (1996) Research methods in social sciences. Bristol:

Arnold.

Hadenius, S och Weibull, L (2003) Massmedier. Falun: Albert Bonniers Förlag

Hirdman, Y (2001) Genus – om det stabilas föränderliga former. Lund: Liber

Kordon, S och Wetterqvist, A (2006) Gärningsmannen är en kvinna. Falun: Bokförlaget DN.

Morris, A (1987) Women, crime and criminal justice. Newcastle-upon-Tyne: Blackwell Publishers.

Pearson, P (1998) When she was bad. London: Virago press.

Pollack, E (2001) En studie i medier och brott. Stockholm: Institutionen för journalistik, medier och

kommunikation.

Sarnecki, J (2003) Introduktion till Kriminologi. Lund: Studentlitteratur.

Walldén, M (2000) Kvinnor och brott. Stockholm: Stockholms universitet.

Övriga källor:

Artiklar till fallbeskrivningarna:

Aftonbladet 2004-07-30 Pastorn fick livstids fängelse

Aftonbladet 2004-11-12 Pastorn dömd till livstid – igen

Aftonbladet 2004-11-13 Pastorn bröt ihop barnflickan jublade

Aftonbladet 2006-02-15 Styvpappan har hotat att mörda barn - dömd för sexsadism

Aftonbladet 2006-05-06 Hon måste ta sitt straff

DN 2004-01-29 Pastorn ”charmig men hotfull”

DN 2004-05-12 Pastorn framstår som en dubbelnatur

DN 2004-05-19 Knäcktes för att bli ett mordredskap

DN 2005-01-04 HD prövar inte Knutbymålet

DN 2006-02-17 Bobbys mor häktad för mord

42

DN 2006-05-03 Han sänktes med kätting

DN 2006-05-09 Bobbys styvpappa ifrågasätter utredningen

DN 2006-06-09 Tio års fängelse för Bobbys mor och styvfar

DN 2006-06-10 Styvpappan kommer att överklaga domen

DN 2006-08-15 Motsägelser när mamman berättade om Bobbys död

Internetsida:

http://www.ts.se/public/PDF/Upplagestatistik/dags_07_23feb_topplistor.pdf 2007-12-10 20:30

43

Bilaga 1

Bobby-fallet

Nina Aftonbladet

54 artiklar

Dagens Nyheter

20 artiklar

Eddy Aftonbladet

54 artiklar

Dagens Nyheter

20 artiklar

Kategori Antal Antal Kategori Antal Antal

Pressad/hotad 15 5 Kontrollerande 6 3

Rädd 3 5 Sexualsadist 4 3

Gråtande 5 1 Sadist 3 3

En bra mamma 5 1 Dominant 4 1

En dålig mamma 2 3 Drivande 1 4

Kär 4 1 Saknar empati 1 3

Andra beskrivningar av Bobbys mamma Nina som förekommer tre eller färre gånger är till exempel

omtänksam, lättledd, snäll, ett offer, omhändertagande, sexualsadist, känslokall och ej trovärdig.

Andra beskrivningar av Bobbys styvpappa Eddy är känslokall, manipulerande, utan empati, tyrann,

ej trovärdig, gråter och sorgsen.

Bobby Aftonbladet

54 artiklar

Dagens Nyheter

20 artiklar

Brottet Aftonbladet

54 artiklar

Dagens Nyheter

20 artiklar

Kategori Antal Antal Kategori Antal Antal

10 år 29 8 Tortyr 32 7

Förståndshandikappad 7 3 Grymt 8 1

Svårt att försvara sig 7 1 Övergrepp 6 -

Liten 6 2 Kränkande 5 -

Fasansfullt 4 -

Andra beskrivningar av Bobby var att han var glad, solstråle, nyfiken, oskyldig, ensam och jobbig.

Brottet beskrivs även med ord som ondska, avlivningsprocess, hänsynslöst, omänsklig behandling

och tragisk olyckshändelse.

44

Bilaga 2

Knutby-fallet

Sara Aftonbladet

65 artiklar

Dagens Nyheter

42 artiklar

Helge Aftonbladet

65 artiklar

Dagens Nyheter

42 artiklar

Kategori Antal Antal Kategori Antal Antal

Psykiskt sjuk 18 9 Manipulativ 23 16

Gråtande 14 8 Drivande 6 5

Ett verktyg 13 4 Ej trovärdig 5 4

Trovärdig 5 6 Gråtande 4 2

Nedbruten 5 3 Nedvärderande

av kvinnor

1 4

Kallblodig 2 4 Charmig 4 2

Tunn 4 5

Metodisk 2 3

Mår dåligt 5 -

Pressad 8 -

Sexuellt erfaren 2 2

Slav 3 2

Kär 6 -

Ung 4 -

Andra beskrivningar av Sara Svensson som förekommer tre eller färre gånger är att hon till exempel

är skör, i beroendeställning, lätt byte, offer, ond, ej trovärdig och likgiltig. Helge Fossmo beskrivs

även som psykopat, hjärtlös, obehaglig, ond, besatt av makt, dubbelnatur, ett offer, trevlig, snäll och

omtänksam.

45

Bilaga 3

Artiklar som använts i undersökningen

Bobby

Aftonbladet:

2006-02-18 ”Bobby ville vara hos mig”

2006-02-19 Torterad till döds

2006-02-19 –Han njöt av att plåga mig

2006-02-22 Plågade i över ett år

2006-02-23 ”Han piskade mig varje dag”

2006-03-17 De levde i skräck

2006-05-02 Torterades med elstötar

2006-05-02 Åklagaren: ”Det är grymt”

2006-05-02 Inget vet varför Bobby måste dö

2006-05-03 Åklagaren: Fet värsta jag sett

2006-05-03 ”Straffa mig då – döda mig”

2006-05-03 Sadistens vilda blick

2006-05-03 Plågades – till döds

2006-05-03 Nekar till allt

2006-05-03 Kvävdes i sitt eget rum

2006-05-03 Han sänktes med kätting

2006-05-03 ”Han sa att jag var olydig”

2006-05-03 En gång var de lyckliga

2006-05-03 Experten: Styv-pappan har fått makt över henne

2006-05-04 Styvpappan anmäld för misshandel av mamman

2006-05-05 Hemmet – ren misär

2006-05-04 ”Det värsta är ursinnet”

2006-05-05 ”Hon måste ta sitt straff”

2006-05-09 Likgiltiga inför bilden av den döde Bobby

2006-05-09 Drömmen: bli torterad

2006-05-10 –Han blev arg och tog till våld

2006-05-10 I dag är de fiender

2006-05-10 Mamman är rädd för styvpappan

2006-05-10 Hon skyddade inte sitt barn från det onda

2006-05-11 ”Mamman har privat relation med en polis”

2006-05-11 Styvpappan: Hon ljuger

46

2006-05-15 Styvpappan bröt ihop i rätten

2006-05-16 Vittnet: Han ska ha ett långt straff

2006-05-16 ”Det var som om hon inte orkade se”

2006-05-17 ”Bobby kan ha dött av epilepsianfall”

2006-05-19 –Bobby var vår solstråle

2006-05-22 ”Jag har fortfarande brännmärken”

2006-05-24 Åklgaren kräver livstids fängelse

2006-06-07 ”Vi saknar dig väldigt mycket”

2006-06-08 Tårarna – vid Bobbys grav

2006-06-08 Liten kista för en liten pojke

2006-05-09 Fällda – men inte för mord

2006-06-09 De frias från mord på Bobby

2006-06-09 10.00 Domen mot Bobbys mamma och styvpappa

2006-06-10 –Bra med sträng dom

2006-06-10 Styvpappan kommer att överklaga domen

2006-07-11 Mamman kan slippa fängelset

2006-08-09 ”Att döma till vård är tokigt”

2006-08-14 Försvarare lanserar ny teori om Bobbys död

2006-08-15 ”Övergreppen skedde varje dag”

2006-08-15 Vad ser de hos en sadist?

2006-08-16 Psykolog: Känslorna har varit avstängda

2006-08-16 Gråter öppet i rätten

2006-08-19 Bobbys mor: Jag torterades

2006-08-22 Svårt att bevisa hur Bobby dog

2006-08-23 ”Bobbys föräldrar ska ha minst tolv år i fängelse”

Dagens Nyheter:

2006-02-18 Nya förhör väntar Bobbys mor och styrfar

2006-02-27 Bobbys föräldrar begärs omhäktade

2006-03-02 Bobbys misstänkta mördare ska sinnesundersökas

2006-05-02 Mordåtal efter tioårige Bobbys död

2006-05-09 Bobbys mamma ifrågasätts

2006-05-09 Bobbys styvfar ifrågasätter utredningen

2006-05-10 Bobbys mor talade ut i rätten

2006-05-11 ”Bobby trivdes på gården”

47

2006-05-14 Styvfadern ska ge svar om Bobbys död

2006-05-15 Bobbys styvfar i tårar i rätten

2006-05-19 De skulle bli en lycklig liten familj

2006-05-22 Vitnesmål stöd för Bobbys mor

2006-05-24 Krav på livstid för Bobby-åtalade

2006-05-24 Bobbys föräldrar får stanna i häktet

2006-06-09 Åklagaren: Bobby plågades i veckor

2006-08-08 Bobbys mor var inte psyksjuk

2006-08-14 Bobby-fallet inlett i hovrätten

2006-08-18 Styvpappan ändrar sig om Bobby

2006-08-28 Bobbys mamma offer för en lucka i lagen

2006-09-05 Hovrätten fastställer dom på 10 år i Bobby-målet

Knutby

Aftonbladet:

2004-01-21 Smög iväg på nätterna

2004-01-29 Nya bilder av mordet

2004-01-29 Kärleksparet i häktet inatt

2004-01-31 ”Han styrde kvinnorna”

2004-02-02 Barnflickan var kär i mig

2004-02-13 Åklagaren: Nya bevis mot pastorn

2004-02-16 Systern talar ut om mordet

2004-02-18 Ny jakt på bevis idag

2004-03-04 Hjärntvättad av pastorn

2004-03-11 ”Pastorn har haft kontroll på alla”

2004-03-25 ”Så köpte jag mordvapnet”

2004-03-26 ”Han kunde inte skiljas”

2004-04-10 ”Barnflickan psyksjuk”

2004-04-14 ”Hjärntvättad till mord”

2004-04-15 ”Barnflickans diagnos granskas”

2004-04-24 ”Jag mötte en dödsmaskin”

2004-04-26 Sms gjorde barnflickan till mördare

2004-04-30 En pastor fyra offer

2004-05-08 Han avgör om de är friska eller sjuka

2005-05-12 Han vill ha ett kärleksmöte

48

2004-05-13 –Troende som förväxlar sin makt med Guds

2004-05-19 –Barnflickans vänner ett stöd i rätten

2004-05-20 Här är hela förhöret ord för ord

2004-05-20 Kyskheten hand i hand med sexhets i Knutby

2004-05-20 Så blev hon en mördare

2004-05-20 Så bröts hon ner steg för steg

2004-05-25 Pastorn i handbojor

2004-05-25 Jag känner att hon dör

2004-05-25 Hur trovärdig är barnflickan?

2004-06-08 Sveket mot kvinnorna

2004-06-10 Vad skulle Jesus säga om Knutby

2004-07-09 ”Pastorn redan dömd av opinionen”

2004-07-30 Församlingen vågar inte pusta ut

2004-07-30 Domen förvånar inte rättsliga experter

2004-07-30 Därför frias han från första hustruns död

2004-07-30 Hon knäcktes inför domen

2004-07-30 Pastorn fick livstids fängelse

2004-07-31 De blev offer för tragedin

2007-07-31 Inte bara ett morddrama

2004-07-31 Sara: Allt är mitt fel

2004-07-31 Till slut föll han i tårar

2004-08-21 Barnflickan bröt samman

2004-09-23 Barnflickan tvingas in i cell

2004-09-24 Barnflickan och pastorn möts i rätten

2004-09-25 Psykiskt sjuka beter sig inte alltid konstigt

2004-09-28 ”Jag kunde bara lyda Helge”

2004-09-29 En kuslig lektion i hjärntvätt

2004-09-29 ”Helges ord var min lag”

2004-09-30 Förhöret stoppades

2004-09-30 ”Jag gjorde allt Helge bad om”

2004-10-01 Virrvarr av konflikter – och av lojaliteter

2004-10-01 Barnflickan kollapsade

2004-10-06 ”Min största skräck att bli övergiven”

2004-10-07 Barnflickan levde i en förvanskad världsbild

2004-10-07 Helge avslöjar pastorernas otrohetsaffärer

49

2004-10-08 Hjärtlöst och ointelligent av Fossmo

2004-10-15 Pastorn har utnyttjat sin församling hänsynslöst

2004-10-26 ”Kristi brud är den verkliga ledaren”

2004-10-26 Åklagaren: Pastorn mördade båda fruarna

2004-10-26 ”Barnflicka släpps fri inom kort”

2004-10-26 ”Hon skulle utföra Guds gärning”

2004-10-27 Ulf Åsgård: Nu har rätten sista ordet

2004-11-01 Knutbypastorn: ”Vittnen presenterar rena skära lögner”

2004-11-12 Pastorn dömd till livstid – igen

2004-11-13 Pastorn bröt ihop – barnflickan jublade

Dagens Nyheter:

2004-01-29 Pastorn ”charmig men hotfull”

2004-01-30 Pastorns tidigare kolleger chockade

2004-01-30 Knutbypastorn häktad för mordmedhjälp

2004-02-17 Inget förtroende för häktade pastorn i Knutby

2004-02-13 Knutbypastorn misstänks för mer än medhjälp

2004-03-11 Knutbypastorn omhäktad på fler grunder

2004-04-14 Ovanlig diagnos av barnflickan granskas

2004-05-12 Pastorn framstår som en dubbelnatur

2004-05-18 Försiktigt sneglande mellan pastorn och barnflickan

2004-05-19 Knäcktes för att bli ett mordredskap

2004-05-24 ”Barnflickan inte hjärntvättad”

2004-05-25 Pastorn kan orsaka återfall

2004-05-27 Pastorn både erkände och förnekade

2004-06-01 Pastorns förra barnflicka ändrade vittnesmål

2004-06-07 Exmannen: Jag fick aldrig vara delaktig

2004-06-07 Exmannen: Problemen började i Knutby

2004-06-07 Exbarnflickan: Man såg att det var mer än vänskap

2004-06-09 Barnflickan allvarligt psykiskt störd

2004-07-09 ”Pastorn är dömd av opinionen”

2004-07-09 ”Kan man straffa ett verktyg?”

2004-07-30 Livstids fängelse för pastorn

2004-07-30 Dom väntar i Knutbymålet

2004-07-30 Advokat: Ovanligt strängt straff

50

2004-07-30 Leif G W Persson inte förvånad

2004- 07-30 Straffrättsprofessor: Barnflickan ett brottsoffer

2004-09-24 Pastorn advokat kräver rättvis behandling

2004-09-28 Barnflickan: Jag levde i en knäpp värld

2004-09-28 Skjutne grannen: Helge Fossmo manipulerade mig

2004-09-30 Barnflickan orkade inte med förhören

2004-09-30 Fortsatta förhör i Knutbyrättegången

2004-10-06 Historien om pastor Fossmo

2004-10-06 Knutby: ”Jag älskade Åsa, hon var profeten och jag läraren”

2004-10-07 Mycket sex i pastorns redogörelse

2004-10-13 Vittnen i Knutby pressas

2004-10-14 Pastorns älskarinna pressad i hovrätten

2004-10-14 ”Församlingen en fara för kvinnor”

2004-10-25 ”Barnflickan var inte psyksjuk”

2004-10-26 Åklagaren krävde livstid för barnflickan

2004-11-11 Allt talar för livstid för pastorn

2004-11-12 ”Hon är lättad och lycklig”

2005-01-04 HD prövar inte Knutbymålet