nyckeltals- jämförelser 2015...kolada, kommun- och landstingsdatabasen, sköts av rka, rådet för...

Nyckeltals-

jämförelser

2015

Falu Kommun i

jämförelse med

andra

kommuner

Projektgruppen för förbättrad

uppföljning och analys

Upplaga 2015-09-16

1

Innehåll Inledning ................................................................................................................................................ 2

Strukturen kring rapporten och nyckeltalen ................................................................................. 2

Framtida tankar kring rapporten .................................................................................................... 5

Projektgruppens analys av nyckeltalen ............................................................................................ 5

Ekonomisk hållbarhet ...................................................................................................................... 7

Ekologisk hållbarhet ...................................................................................................................... 15

Social hållbarhet ............................................................................................................................ 18

Övergripande nyckeltal ..................................................................................................................... 28

Personalnyckeltal ............................................................................................................................... 45

Verksamhetsnyckeltal ....................................................................................................................... 47

Övergripande verksamhet ............................................................................................................ 47

Förskola ........................................................................................................................................... 51

Grundskola...................................................................................................................................... 53

Gymnasieskolan ............................................................................................................................ 58

Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning ...................................................... 63

Ekonomiskt bistånd ....................................................................................................................... 67

Hemtjänst för äldre ........................................................................................................................ 82

Särskilt boende för äldre ............................................................................................................... 87

Trafik och Mark .............................................................................................................................. 93

Kultur och Fritid .............................................................................................................................. 96

Energi, vatten och återvinning ................................................................................................... 102

Appendix – Nyckeltal i rapporten .................................................................................................. 104

Projektgrupp

Agneta Frisk, Miljö-och samhällsförvaltningen Margareta Gustafsson, Barn- & utbildningsförvaltningen

Jonas Hampus, Omvårdnadsförvaltningen Ove Stenberg, Socialförvaltningen

Linnea Bergström, Ekonomikontoret Peter Sjöstrand, Ekonomikontoret

Malin Adolphson, Ekonomikontoret Ussi Jonsson-Kjellberg, Kultur & Fritid

2

Inledning

Bakgrund och syfte

Det finns ett utvecklingsbehov kring styrmodellen och verksamheternas användande av jämförelser

och nyckeltal i uppföljningen. Det finns också ett behov av att skapa en bättre helhetsbild av all

information som sammanställs och koppla detta till fastställda mål och till ledning och styrning. Hösten

2013 startade Ekonomikontoret ett projekt för att stödja denna utveckling. Projektets uppdrag

uppdelades i tre etapper:

1. Ta fram en rapport som på ett enkelt sätt gör nationella jämförelser tillgängliga med kommunens

egna kommentarer. Utvalda nyckeltal skall ge en övergripande bild av Falun i jämförelse med andra

kommuner och användas som en del i planeringsarbetet och för ledning och styrning.

2. Inventera vilka nyckeltal som krävs för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning av kommunens

verksamheter.

3. Med hjälp av systemstöd möjliggöra kontinuerlig uppföljning av de nyckeltal som tagits fram för

kommunens verksamheter.

Denna rapport är resultatet av den första etappen av uppdraget.

Hur har nyckeltalen valts ut till rapporten?

En viktig ambition har hela tiden varit att inte använda för många nyckeltal. Samtliga nyckeltal som

finns i rapporten är hämtade från Kolada1. I Kolada finns förutom nyckeltalen även olika rapportpaket.

Ett av dessa rapportpaket (fyra kommunrapporter) har använts som utgångspunkt vid valet av lämpliga

nyckeltal:

1. Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

2. Verksamhet i översikt

3. Hållbar utveckling

4. Jämställd verksamhet

Strukturen kring rapporten och nyckeltalen

Vilka kommuner jämför sig Falun med?

I rapporten har valts jämförelser med tre olika kommungrupperingar:

• Samtliga kommuner i Sverige (Riket)

• Kommunerna i Dalarna

• Likutsökta kommuner enligt förslag från RKA (olika kommuner beroende på verksamhet)

Kolada har ett bra stöd för att lätt ta fram likutsökta kommungrupper2 vilket underlättar

jämförelsearbetet med liknande kommuner avsevärt. Nedan följer en förteckning över vilka likutsökta

kommungrupper som finns i rapporten och vilka kommuner som ingår i respektive grupp.

1 Kolada, Kommun- och landstingsdatabasen, sköts av RKA, Rådet för främjande av kommunala analyser. Kolada

innehåller offentlig statistik från bl.a. Statistiska centralbyrån, Skolverket och Socialstyrelsen. Det finns ca 2 100

kommunala nyckeltal i Kolada.

2 I likutsökta kommungrupper utjämnas strukturella skillnader. I strukturella skillnader tas hänsyn till socioekonomiska

faktorer, demografiska faktorer, d.v.s. åldersstrukturen, geografiska faktorer, d.v.s. om kommunen är en

glesbygdskommun eller om befolkningen bor samlat.

3

Jämförelsegrupp Kommun

Liknande kommuner, övergripande Borlänge

Norrtälje

Nyköping

Skellefteå

Strängnäs

Uddevalla

Örnsköldsvik

Liknande kommuner, förskola. och skolbarnomsorg Borlänge

Karlskrona

Nyköping

Trollhättan

Uddevalla

Varberg

Östersund

Liknande kommuner grundskola Falkenberg

Hässleholm

Landskrona

Nyköping

Uddevalla

Varberg

Örnsköldsvik

Liknande kommuner gymnasieskola Borlänge

Hässleholm

Mölndal

Norrtälje

Trollhättan

Uddevalla

Örnsköldsvik

Liknande kommuner IFO Haninge

Järfälla

Kristianstad

Motala

Nässjö

Sigtuna

Sundbyberg

Liknande kommuner LSS Gotland

Karlskrona

Mölndal

Norrtälje

Skövde

Trollhättan

Örnsköldsvik

Liknande kommuner äldreomsorg Borlänge

Kalmar

Karlskrona

Landskrona

Trelleborg

Trollhättan

Varberg

4

Rapporten uppdateras två gånger per år

De nyckeltal som finns i rapporten offentliggörs vid ett 25-tal tidpunkter under året. Att uppdatera

rapporten lika ofta är praktiskt omöjligt. Beslutet är att rapporten ska uppdateras två gånger per år,

februari och augusti. För att du som läsare lätt ska kunna se vilka nyckeltal som uppdaterats sedan

tidigare rapport markeras dessa i rubriken med en bokstav och färgad bakgrund (se Appendix Nyckeltal

i rapporten).

Hur läser du nyckeltalen

Genom att följa nyckeltalet tio år ges en bra bild över trenden och om värden ligger stadigt eller inte.

Samma intervall visas även för de nyckeltal som inte har tio års data tillgängligt i databasen och visar

på så sätt hur länge nyckeltalet funnits eller hur ofta det rapporteras. Det är viktigt att nyckeltalen

analyseras och kommenteras av personer som är väl insatta i den verksamhet nyckeltalet berör. Den

kontaktperson som finns angiven för ett nyckeltal har på något sätt medverkat i arbetet kring analys

och kommentar.

Jämförelsegrupperna i diagrammen är framräknade med ovägt medel. En fördel med ovägt medel är

att dessa medelvärden alltid kan beräknas. Med ovägt medel menas att alla kommuner ges samma vikt

oavsett storlek på kommun. Saknas värde för någon kommun som ingår i jämförelsegruppen tas inte

kommunen med i medelvärdesberäkningen.

Den nyckeltalsbeskrivning som finns under varje diagram är hämtad från källan där nyckeltalet är

publicerad. Vissa beskrivningar har förenklats när de upplevts som svåra att förstå. I dessa fall

kommenteras detta i beskrivningen. Fullständig beskrivning kan fås från Kolada.

För varje nyckeltal i rapporten ska på sikt finnas en kort beskrivning av gjord analys med kommentar. I

de fall det kan vara av intresse finns också Faluns placering under tre år i förhållande till andra

kommuner enligt RKAs rankningsystem. Kvartilsuppdelning används där den nedre kvartilen ger rött,

de två mellersta kvartilerna ger gult och den övre kvartilen ger grönt. Se exempel nedan.

Tänk på att nyckeltalsjämförelser ger en bild av hur kommunen fördelar sina resurser och vad som fås

ut av resurserna. Tänk också på att bakom kostnadsnyckeltalen kan det finnas strukturella skillnader

samt skillnader i ambitionsnivå, effektivitet och avgifter mellan kommunerna.

Utvecklingsnyckeltal – Vad är det?

I vissa nyckeltal står det i beskrivningstexten att ”Detta är ett utvecklingsnyckeltal”. Det betyder att det

är ett nyckeltal som kanske inte tagits fram så länge, eller där kvalitetsgranskningen inte är säkrad,

eller där det inte finns en planerad årlig produktion av data. I vissa fall finns inte data för alla

kommuner eller landsting. Utvecklingsnyckeltal är i allmänhet nyckeltal som beskriver kvalitet, t.ex.

från Öppna jämförelser, eller sådana som kommuner och landsting själva tar fram och publicerar direkt

i Kolada.

Mätning och publicering

Under rubriken mätning och publicering får du uppgifter om när själva mätningen av nyckeltalet görs

och när uppgiften publiceras i Kolada.

Placering i förhållande till andra kommuner:

2012 83 av 290

2013 51 av 290

2014 210 av 290

5

Kontaktperson

Under rubriken kontaktperson finner du den person som bäst kan svara på eventuella frågor kring

nyckeltalet.

Framtida tankar kring rapporten

I dagsläget är de flesta nyckeltal kommenterade. Ett förbättringsarbete är att utveckla analyser kring

de avvikelser som finns i nyckeltalen. Synpunkter på innehåll och förslag på förbättringar kan lämnas

till projektledare Peter Sjöstrand (86768) eller ekonomichef Kjell Nyström (86450).

Projektgruppens analys av nyckeltalen

Valda nyckeltal i rapporten ger en bred men inte komplett bild av kommunen och dess medborgare,

hållbarhetsprogrammen, och de verksamheter som kommunen bedriver. Det är viktigt att inte tolka

nyckeltalen som absolut sanning utan mer som en indikation på var man kan hitta

förbättringsmöjligheter. Vi har utifrån nyckeltalen i rapporten gjort en avvikelseanalys och lyft fram

några områden som bör diskuteras och analyseras vidare.

Medborgarna

Falun har betydligt fler högutbildade än genomsnittet i riket. Högutbildade lever längre och håller

statistiskt sett sig friskare och har hög tillit till andra människor. I Falun är andelen i arbetsför ålder (21

– 64 år) hög. Falun har en förhållandevis hög andel av 35 – 64 år som jobbar. I Falun är andelen som är

64 år och äldre färre än liknande kommuner. Befolkningen ökar i snitt med ca 200 personer varje år

vilket är i underkant i jämförelse med liknande kommuner. I SCB:s medborgarundersökning är de flesta

medborgare positiva till Falun som plats att bo på.

Kommunens långsiktiga ekonomi

Falun har i jämförelse med andra kommuner höga skatteintäkter. En bidragande orsak till detta är att

vi har en hög skattesats. Skulle Falun ha samma skattesats som rikssnittet skulle vi ha runt 200 mnkr

mindre att röra oss med. Ur ett långsiktigt hållbart ekonomiskt perspektiv finns det några nyckeltal

som bör diskuteras - kommunens soliditet, borgensförbindelser, långfristiga skulder och

självfinansieringsgraden vid ett fortsatt högt investeringsbehov.

Ett annat viktigt övergripande område är att skapa tillgänglighet, dialog och delaktighet

Falun är inte bra på att svara i telefon eller på att svara på mail. Vi tillhör inte heller topparna när det

gäller att informera våra medborgare via hemsidan. I det självuppskattade delaktighetsindex kan vi

konstatera att vi inte är så bra på systematiskt arbete kring delaktighet. I SCB:s

medborgarundersökning bekräftas också att medborgarna ger oss underkänt när det gäller vårt arbete

att skapa inflytande och dialog.

Verksamheternas resurstilldelning

SKL har tagit fram en standardkostnad3 för alla stora verksamheter. Standardkostnaden tar hänsyn till

kommunens strukturella förutsättningar. Genom att använda beräkningen får man en bild av om

kommunen har rätt kostnadsnivå som motsvaras av kommunens strukturella förutsättningar.

Grundskolan har kostnader som ligger under standardkostnaden med -5,3 procent vilket motsvarar

c:a 26 mnkr. Falun har historiskt uppvisat goda resultat när det gäller behöriga elever till gymnasiet

men trenden pekar under de senaste åren nedåt. Gjorda undersökningar i bl.a. i klass 8 visar att

6

eleverna trivs och tycker utbildningen är bra. I SCB:s medborgarundersökning tycker medborgarna att

grundskolan ska prioriteras. Satsar vi för lite resurser på grundskolan?

Gymnasieskolan har 2014 haft kostnader som ligger över standardkostnaden med 9,1 procent vilket

motsvarar c:a 19 mnkr. 2013 låg kostnadsnivån för gymnasieskolan på 12,3 procent över

standardkostnaden, så utvecklingen går åt rätt håll.

Individ och familjeomsorgen har kostnader som ligger 16,4 procent över standardkostnaden vilket

motsvarar c:a 43 mnkr. Invånare som någon gång under året fått bistånd ligger högt vilket också

återspeglar sig i resurstilldelningen. Detsamma gäller missbrukarvård för vuxna. Det finns nyckeltal

som visar hur länge man får ekonomiskt bistånd och hur långa handläggningstider kommunen har.

Falun har många bistånd som varar 12 månader och längre men ligger kring snittet vad gäller

handläggningstider. Vi kan lära av andra kommuner bl. a. Trelleborg som har en annan syn och

hantering av ekonomiskt bistånd.

Äldreomsorgen har kostnader som ligger 8,4 procent över standardkostnaden vilket motsvarar c:a 53

mnkr. Förhållandevis stor andel pensionärer beviljas hemtjänst. I den årliga

brukarenkätundersökningen får både hemtjänsten och särskilt boende ett bra resultat. I SCB:s

medborgarundersökning tycker medborgarna att äldreomsorgen ska prioriteras. Kostnaden för

hemtjänsten har ökat kraftigt i Falun. När det gäller särskilt boende är kostnaden relativt låg. Är mixen

mellan hemtjänst och särskilt boende optimal? Två förbättringsområden som bör lyftas är arbetet med

att förebygga fallskador bland äldre och antal personal som en brukare träffar under en 14-

dagarsperiod.

När det gäller fritidsverksamheten är resurstilldelningen 81 procent över rikssnittet. Detta innebär att

Falun satsar 64 mnkr mer än snittkommunen. Det finns inga bra offentliga resultatnyckeltal som kan

jämföras med andra kommuner. I SCB:s medborgarundersökning tycker man att fritidsmöjligheter och

idrotts- och motionsanläggningar kan förbättras om möjligt. Vad innebär detta?

Det finns mer information om Faluns standardkostnader vid nyckeltal 29 i rapporten. Där kan du se

Falun i jämförelse med jämförelsekommunerna.

När det gäller resurstilldelningen mellan de olika verksamheterna i Falun (kr/inv) är det två

verksamheter som sticker ut mer än rikssnittet, Fritidsverksamheten och Individ och familjeomsorgen.

Är detta ett medvetet val? För mer information se nyckeltal 28.

Hållbar utveckling

Avsnittet hållbar utveckling ger en samlad bild av utvecklingen i kommunen när det gäller ekonomisk

hållbarhet, ekologisk hållbarhet och social hållbarhet. De hållbarhetsnyckeltal som presenteras är

utvalda för att ge en bred bild av utvecklingen i Falun.

För att nå det övergripande målet Hållbar utveckling finns tre strategiska styrdokument. Ett

tillväxtprogram för den ekonomiska dimensionen, ett miljöprogram för den ekologiska dimensionen

och ett folkhälsoprogram för den sociala dimensionen.

3 Standardkostnaden ger en indikation på om en kommun har högre eller lägre

kostnader än det som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska

kostnadsutjämningssystemet. Exempel på strukturer är åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund,

bebyggelsestruktur med mera. Skillnaden mellan kommunens kostnad och den beräknade strukturkostnaden kan

utgöra skillnader i effektivitet eller ambitionsnivå.

7

Ekonomisk hållbarhet

1. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare U

Antalet nyregistrerade företag i kommunen dividerat med antal invånare 31/12. Avser aktiebolag, enskilda

näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Källa: Bolagsverket och SCB. Kolada N00941

Analys och kommentarer

Faluns mål är att varje år öka nettosiffran för antal företag och jobb. Detta diagram visar konjunktur-

svängningars påverkan på antalet nystartade bolag. Trenden från 2012 och fram till idag är

uppåtgående.

Falun håller en hög nivå jämförbart med andra kommuner och riket vilket till viss del kan bero på att

Lagerbolaget AB Grundstenen har sin hemvist här och som bildar nya bolag och säljer dem till

företagare här och i andra delar av landet. Både uppgångar och nedgångar förstärks därmed.


Publicering i Kolada under februari.

Kontaktperson

Linda Norén, tel: 023-868 88 e-post: [email protected]


2012 83 av 290

2013 51 av 290

2014 27 av 290

8

2. Demografisk försörjningskvot, kommun U

Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20-64 år. Källa: SCB. Kolada N00927


Falun har relativt bra förutsättningar att bära det samlade ekonomiska ansvaret för personer 0-19 och

äldre än 65 år. Diagrammet visar att en falubo (20-64 år) år 2014 ska försörja ytterligare 0.78 person

(0-19, >65år).

I jämförelse med liknande kommuner har Falun en större andel i åldersgruppen 20-64 år, (se nyckeltal

23 sid 29).

Förutsatt att alla faktorer är jämförbara med de andra kommunerna avseende arbetsmarknad,

arbetslöshet, utbildningsnivå och lön etc. har en arbetande falubo en lägre försörjningskvot.



Kontaktperson



2012 46 av 290

2013 44 av 290

2014 54 av 290

9

3. Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%)

Antal förvärvsarbetande i åldern 20-64 år dividerat med antal invånare i åldern 20-64 år den 31/12. Med

förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst

av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Kolada N00914


Antalet förvärvsarbetande ökar årligen från 2009.

Från 2012 är trenden mer positiv för Falun och Dalarna än i jämförbara kommuner och riket.

Det kan troligen härledas till att Dalarna har landets äldsta befolkning och är först i landet att påbörja

det omfattande generationsskiftet.



Kontaktperson



2012 123 av 290

2013 115 av 290

10

4. Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) U

Invånare med eftergymnasial utbildning 25-64 år, andel (%). Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Källa: SCB. Kolada N01982


Falun har en hög andel invånare med eftergymnasial utbildning viket ökar möjligheterna för

befolkningen att ta förvärvsarbete eller ha egen förvärvsinkomst. På så vis påverkar denna indikator

arbetsmarknaden och den värdeskapande tillväxten i Falun.


Publicering i Kolada under

Kontaktperson



2012 39 av 290

2013 40 av 290

2014 40 av 290

11

5. Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) U

Andel av kommunens invånare i åldern 20-64 år den 31/12 som är födda i annat land än Sverige. Källa: SCB. Kolada N01950


Falun har under 2014 tecknat nya avtal med Migrationsverket. Antalet flyktingar totalt har utökats från

120 till 152, och antalet platser för ensamkommande barn (vanligen i åldrarna 12 – 17 år) ska enligt

avtal uppgå till 40, varav 27 asylsökande.

Ett nytt boende för ensamkommande barn öppnade 2014, ytterligare ett tredje boende öppnas i

september 2015, båda med 8 platser vardera. Under 2014 omfattade antalet flyktingar 76 vuxna och

94 barn, varav 6 ensamkommande som fick uppehållstillstånd och därmed kunde stanna. Därutöver

finns ett tiotal unga, vilka andra kommuners socialtjänster placerat i familjehem i Falun.

I statistiken för utrikes födda finns också personer, som kommunens flyktingmottagande inte har

kontakt med. Det handlar om arbetskraftsinvandrare, ”kärleksinvandrare”, d.v.s. utrikes födda

partners till falubor. Eftersom Falun har högskola omfattar statistiken sannolikt även utländska

studenter, som studerar på Högskolan i längre eller kortare perioder.



Kontaktperson

Laila Edholm, tel: 023-86026, epost: [email protected]


2012 197 av 290

2013 199 av 290

2014 212 av 290

12

6. Utrikes födda invånare 0-19 år, andel (%) N

Andel av kommunens invånare i åldern 0-19 år som är födda i annat land än Sverige. Beräknas som antal invånare 0-19 år som är födda i annat land än Sverige dividerat med totalt antal invånare 0-19 år, multiplicerat med 100. Avser 31/12. Källa: SCB. Kolada: N02900


Diagrammet visar att andelen utrikes födda barn ökar i samma takt som liknande kommuner, möjligen

något fler under 2014. Under 2014 översteg antalet flyktingbarn antalet vuxna flyktingar, dvs. 94 barn upp

till 18 år av totalt 170 flyktingar. I detta antal ingår även ensamkommande flyktingbarn.

Barn som inte har svenska som modersmål går först till Centrum för flerspråkighet om de är mellan 6 och

15 år, dvs. i grundskoleålder, där de stannar sex månader innan de slussas ut till olika skolor. Barn från 16 år

och uppåt går till IM-programmet på Lugnetgymnasiet.

Antalet platser för ensamkommande barn, vilka vanligen är mellan 12 och 17 år när de anländer, kommer

successivt att utökas till 40 enligt avtal med Migrationsverket. Fr.o.m. september 2015 finns totalt 29

platser fördelat på tre boenden. Barn som är yngre än 15 år placeras vanligen i familjehem.

En utvärdering gjord över ensamkommande flyktingbarn, som Falun tagit emot under åren 2007 t o m 2014

och som lämnat det gemensamma boendet, visar att vi tog emot 86 flyktingbarn under perioden. 17 av

dessa lämnade Falun tidigt efter ankomsten och flyttade till andra orter i Sverige av olika skäl eller

utvisades. Av dem som kommit sedan 2004 finns nu 30 kvar i Falun, samtliga i arbete eller på

gymnasieprogram. Andra gör som svenskfödda ungdomar, d.v.s. flyttar till större städer för vidare studier

eller för att de får jobb.

Falun är tillsammans med Tyresö och Vansbro de enda kommuner i Sverige, som har boenden för ensamkommande med både flickor och pojkar. Arbetssättet främjar jämställdhetstänket i den här gruppen.



Kontaktperson

Laila Edholm, tel: 023-86026, epost: [email protected]


2012 108 av 290

2013 88 av 290

2014 84 av 290

13

7. Skattesats, totalt kommun (%) U

Skattesats, totalt. Källa: SCB. Kolada N00900


Skattesatsen i Falun ligger högt i likhet med andra kommuner i Dalarna.

Kommunalskatt: 22,31 %

Landstingsskatt: 11,16 %

Begravningsavgift: 0,29 %

En hög skattesats påverkar indirekt andra indikatorer såsom Svenskt Näringslivs mätning av det lokala

företagsklimatet där skattesatsen är en parameter.

Landstinget höjde landstingsskatten mellan 2012-2013 med 50 öre.



Kontaktperson



2012 222 av 290

2013 256 av 290

2014 242 av 290

14

8. Företagsklimat/Serviceundersökning (Nöjd kund-index) - Totalt, NKI

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Nöjd Kund Index, Företagsklimat - Totalt: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt, företagarnas helhetsbedömning av servicen i myndighetsutövningen (skala 0-100)\n. Källa: SKL. Kolada U07451


Denna mätning kallad Insikt görs genom enkätundersökning hos företag som haft ärenden som

beslutats av kommunen under verksamhetsåret.

Mätningarna 2011 och 2013 uppvisade liknande värden på översiktlig nivå. På underliggande nivåer

kan de verksamhetsområden som ingår se mer detaljerade uppgifter. För 2014 som i skrivande stund

ännu ej är officiella är Falu kommuns Nöjd-Kund-Index (NKI) 68. Medelvärdet för samtliga deltagande

kommuner är 67.

De verksamhetsområden som mäts är miljö- och hälsoskydd, serveringstillstånd, brandtillsyn samt

bygglov och markupplåtelse.



Kontaktperson



2011 181 av 290

2013 194 av 290

15

Ekologisk hållbarhet

9. Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enligt MFS, (%)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel personbilar och lätta

lastbilar som uppfyller miljöbilskrav enligt förordning. För fordon registrerade före 1 jan 2013 används tidigare

miljöbilsdefinition (SFS 2004:1364). För fordon registrerade från 1 januari 2013 används ny miljöbilsdefinition

(Vägtrafikskattelagen SFS 2006:227). Avser bilar som enligt vägtrafikregistret är registrerade på kommunen och dess

majoritetsägda bolag. Miljöfordon Syd har gett möjlighet till kommuner och landsting att komplettera med fordon i

operationell leasing samt justera för andra avvikelser. Källa: Miljöfordon Syd (MFS). Kolada U00437


Den kraftiga ökningen av antalet miljöbilar under åren 2009-2011 som diagrammet visar beror på en

konsekvent tillämpning av kommunens resepolicy och de krav som fanns där. Då skedde en övergång till

mindre och effektivare dieselbilar som också blev billigare för användarna.

I siffrorna för dessa år ingår dock inte bolagen som då bara hade enstaka miljöbilar. För år 2012 ingår

Kopparstadens fordon och från år 2013 även FEV (Falu Energi & Vatten). Bolagens bilar var i första hand

servicefordon och utbudet av funktionella arbetsfordon var inte lika bra som för personbilar. Bolagen har

nu ökat sin miljöbilsandel och prioriterar elbilar där så är möjligt. Kopparstadens miljösandel är år 2014

11 procent och FEV 26 procent.

2013 infördes en ny miljödefinition. Den innebar att en del tyngre fordon blev miljöklassade trots att de

släpper ut mer koldioxid och vissa lättare fordon som tidigare var miljöfordon inte längre godkänndes trots

att deras utsläpp var mindre. 2013 skaffades en del bilar som uppfyllde den gamla miljöbilsnormen men

inte den nya vilket innebar att andelen miljöbilar sjönk till under 50 procent. Vid nyförvärv är det nu den

nya definitionen som gäller.

För kommunens verksamhet har elbilar upphandlats och utbyte sker succesivt.


Publicering i Kolada under november.

Kontaktperson

Ola Bergeå, tel: 023-82115 e-post: [email protected]


2011 52 av 131

2012 90 av 153

2013 136 av 176

16

10. Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enl. EES, (%)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Mängd energi från förnybara källor samt restvärme i fjärrvärmen delat med total mängd energi i lokaler och bostäder som ägs av kommunen eller dess majoritetsägda bolag. Inkluderar förnybara andelar av el, fjärrvärme, fjärrkyla, samt biobränslen. Källa: Inrapportering för energieffektiviseringsstödet (EES), bearbetat av Energimyndigheten och SKL. Kolada U00464


Den fjärrvärme som produceras med förnybara biobränslen är den viktigaste förnybara energikällan

för energi som används för kommunens byggnader. Den värmer många av Kopparstadens

hyresfastigheter och kommunen lokaler. Kopparstaden förser också de flesta av sina fastigheter med

verksamhetsel från sina två vindkraftverk. Hyresgästerna står för sin egen hushållsel som inte ingår i

detta nyckeltal.

Byggnader som används för så kallad industriliknande verksamhet som Falu Energi & Vattens

avfallshantering, VA- och kraftverksamhet ingår inte heller i nyckeltalet.

De solceller som finns på några av kommunens fastigheter ger också ett mindre bidrag till den

förnybara energin.

Data har för andelen förnybar el blivit felaktigt registrerad hos energimyndigheten vilket innebär att

diagrammet är något missvisande. Korrekta värden är för 2011 80 procent, för 2012 77 procent och för

2013 är det 79 procent.

Många kommuner har också valt att upphandla så kallad grön el som bara kommer från förnybara

energikällor. Om Falun följde det exemplet skulle vi ligga mycket nära 100 procent förnybar

energiförsörjning.

Det finns även en liten mängd oljeeldning i några fastigheter som skulle kunna konverteras. Det skulle

dock påverka nyckeltaket mer än någon tiondels procent.



Kontaktperson



2011 188 av 265

2012 187 av 268

2013 189 av 269

17

11. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv.

Utsläpp av växthusgaser inom kommunens geografiska gränser, ton CO2-ekvivalenter/invånare. Ibland kan enskilda industriverksamheter leda till höga utsläpp inom en kommuns gränser. Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) samt Nationella emissionsdatabasen. Kolada N00401


Miljöprogrammet anger att det i Falun 2020 bara ska släppa ut 60 procent av de växthusgaser som

släpptes ut 1990. 2012 hade utsläppen minskat till 69 procent. Utsläppen behöver alltså minska med

ytterligare 9 procent för att delmålen ska nås.

Minskningen av utsläpp sedan 1990 beror till största delen på minskade utsläpp från uppvärmning.

Oljeeldningen är inte längre det vanligaste uppvärmningssättet i bostäder och i industrier. Idag värms

stora delar av Falun med fjärrvärme från kraftvärmeverket, från värmepumpar eller med el. Den

minskning som syns i diagrammet beror till stor del på att pappersbruket i Grycksbo bytt ut oljan mot

biobränslen.

De jämförelsevis låga utsläppen i Falun beror till stor del på att det inte finns några riktigt stora

processindustrier inom kommunen. Det finns inte heller någon riktigt stortrafikled genom kommunen.

Faluns låga utsläpp beror också på Faluns biobränsleeldade kraftvärmeverk som värmer stora delar av

centrala Falun. Många bostäder värms även med värmepumpar och el.

Av de utsläpp som fortfarande sker 2012 kommer 13 procent från oljeeldning för uppvärmning och 11

procent från jordbruket.



Kontaktperson



2011 21 av 290

2012 24 av 290

18

Social hållbarhet

12. Sjukpenningstalet bland kommunens invånare, antal dagar U

Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Källa: Försäkringskassan. Kolada N00938


Sjukpenningtalet i Falun har minskat betydligt mellan år 2004 och år 2010. Man kan se samma trend i

riket, länet och liknande kommuner. Från år 2010 har sjukfrånvaron börjat öka. Skillnaden mellan riket

och Falun år 2014 var 0,9 dagar. Ökningen av antal sjukdagar har framför allt skett bland kvinnor och i

sjukfall med psykiska diagnoser. Totalt var det 9,6 sjukpenningdagar per person och kvinnorna i Falun

hade i snitt 13,3 sjukpenningdagar medan männens var 6,1 dagar.

Enligt Försäkringskassans analyser kan en förklaring till den nuvarande uppgången bero på att fler

individer kvarstår i sjukskrivning i stället för att flyttas över till sjukersättning. En annan förklaring är en

ökning av antalet sjukfall för försäkrade med anställning. Ökningen är generell över de olika

samhällssektorerna. För att förstå den nuvarande utvecklingen behövs mer kunskap om varför de

psykiska diagnoserna ökar och varför kvinnor är särskilt utsatta.


Publicering i Kolada under mars.

Kontaktperson

Anna Perols, tel: 023-82933 e-post: [email protected]


2012 115 av 290

2013 99 av 290

2014 98 av 290

19

13. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/100 000 inv. U

Avser summering av: Dödligt våld, Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl. grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Olaga förföljelse, Våld mot tjänsteman och Rån inkl. grovt, antal/100 000 inv. Källa: BRÅ. Kolada N07403


För Faluns del har en minskning av antalet anmälda våldsbrott skett under några år. I riket i övrigt minskar några olika typer av våldsbrott t ex det dödliga våldet. För nästan alla typer av brott finns det ett s.k. ”mörkertal”, d.v.s. brott som begåtts men som inte anmälts. För att få en tydligare bild av om brottsstatistiken stämmer behöver man därför också söka annan information än just anmälda brott. Varje år gör t ex BRÅ en nationell trygghetsundersökning. Där får man svar på också vad befolkningen svarat om brott som inte anmälts. I BRÅ:s Rapport 2015:5, Nationella trygghetsundersökningen 2006–2014 framgår att Dalarna är ett av de län i landet där befolkningen över tid tycks vara mindre utsatta för våldsbrott (misshandel, hot och personrån) än riket som helhet. I Falun bedrivs ett brottsförebyggande arbete av många olika aktörer t ex kommunala förvaltningar, privata aktörer, frivilligorganisationer, föreningar, samfund och polisen både separat och i samverkan. Samverkan mellan olika aktörer t ex skolan, socialtjänsten och polisen har under de senaste åren utökats och förbättrats i många avseenden. För att Faluns positiva utveckling skall fortsätta behövs fortsatta gemensamma och separata insatser

på det brottsförebyggande området. Viktiga faktorer för att fortsätta den fina utvecklingen på lång och

kort sikt i Falun är t ex förbättrade skolresultat, ökad trygghet i hemmen genom t ex minskat missbruk

och våld samt ökad trygghet i offentlig miljö.



Kontaktperson

Ulrika Gustafsson-Lindberg, tel: 023-86170 e-post: [email protected]


2012 190 av 290

2013 183 av 290

2014 157 av 290

20

14. Invånare 0-19 i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%) U

Antal invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll dividerat med totalt antal invånare 0-19 år, multiplicerat med 100. Med ekonomiskt utsatta avses hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst avses lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Källa: SCB (LISA). Kolada N02904


Andelen barn i Falun som levde i familjer med låg inkomststandard år 2013 var 10,7 procent (2012, 11

procent). Det har varit relativt stabilt under den senaste 5- årsperioden. Falun ligger lägre än riket,

länet och liknande kommuner. Antalet barn i biståndshushåll har ökat från 862 st 2011 till 1071 st

2014.

Enligt Barnombudsmannens analyser är det framför allt barn med utländsk bakgrund och kort

vistelsetid i Sverige samt barn vars föräldrar har förgymnasial utbildning som lever i familjer med låg

inkomststandard. Även många barn till ensamstående föräldrar lever med låg inkomststandard, enligt

rapporten.



Kontaktperson

Åsa Johansson, tel: 023-82776 e-post [email protected]



2011 149 av 290

2012 143 av 290

2013 129 av 290

21

15. Förstagångsväljare som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet, andel (%) U

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andelen förstagångsväljare, folkbokförda i kommunen, som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet. Källa: SKL Kolada U17413


Andelen förstagångsväljare ökade från år 2006 till år 2010 i så väl Falu kommun som i riket i stort. Ett

bredare politiskt spektrum, med fler partier, lockar fler ungdomar att rösta och de hittar alternativ som

intresserar dem. Oklara majoritetsförhållanden i framförallt Falun och på andra håll i riket gynnar

partiernas och ungdomsförbundens mobiliseringsförmåga och motiverar ungdomar att rösta, eftersom

deras röst får avgörande effekt på vilka som får majoritet i kommunen. I Falun har också skolorna varit

mycket aktiva med att arrangera skolval och på annat sätt informerat om valet vilket bidragit till att

andelen förstagångsväljare ökat. Valdeltagandet bland ungdomar generellt är dock lägre bland övriga

grupper. Främsta anledningen är att det tar tid att sätta sig in i de politiska rättigheterna och vad

partipolitik har för effekt på den egna vardagen och ungdomarnas egen framtid.

Statistik för Falun 2014 saknas.


Publicering i Kolada under september.

Kontaktperson

Pernilla Nylander, tel 023-86067 e-post [email protected]


2006 79 av 290

2010 50 av 290

22

16. Elever i åk.9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%)

Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N15428


Faluns resultat har sjunkit rejält från föregående år och ser man tillbaka till år 2011 är fallet dramatiskt.

I jämförelse med övriga dalakommuner ligger Falun fortfarande högt. Resultatförbättringar i Faluns

grundskola kommer underifrån och återfinns i lägre årskurser: Årskurs 6 och 7 uppvisar förhållandevis

goda resultat. En möjlig tolkning är att de effekter som kommer av det systematiska

förbättringsarbetet vad gäller undervisningens kvalitet ger effekt, men enbart långsiktigt.

Grundskolorna i Falu kommun behöver vara uthålliga i det utvecklingsarbete som påbörjats, men också

höja siktet för att säkerställa att alla elever får rätt utmaningar och stimulans i lärandet.


Publicering i Kolada under september. Mätning i samband med skolavslutning.

Kontaktperson

Tomas Olsson, tel: 023-82955 e-post [email protected]


2012 113 av 290

2013 114 av 289

2014 135 av 290

23

17. Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter

avslutad gymnasieutbildning, andel (%)

Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande år T-2 som påbörjat studier på

universitet/högskola eller börjat arbeta år T, oberoende var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till

studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KY-utbildningar och Komvux.

Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17434


I Falun är relativt låg andel ungdomar etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad

gymnasieutbildning. Tänkbara förklaringar kan vara:

Kortare arbetsperioder för att därefter kunna resa och ge sig ut i världen?

Svårt för ungdomar att få jobb?

Utbildingar som inte möter branschernas behov?


Publicering i Kolada under maj.

Kontaktperson

Jonatan Block, tel: 023-82520 e-post: [email protected]


2011 173 av 290

2012 181 av 290

24

18. Återstående medellivslängde vid födseln (kvinnor) kommun, år U

Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för kvinnor födda i Sverige, kommun. Källa: SCB. Kolada N00925


Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa

övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen.

I Falun är medellivslängden för kvinnor 84,2 år (män 80,9 år) vilket är något högre än riket, länet och

liknande kommuner.

Enligt rapporten Öppna jämförelser - folkhälsa 2014 fortsätter medellivslängden i Sverige att öka och

under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som

bidragit mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder har också

bidragit. Den höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är förmodligen också en viktig orsak till

att medellivslängden ökat. Även om medellivslängden i sig har ökat för både män och kvinnor så finns

skillnader mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Kvinnor lever generellt längre än män och

det finns stora skillnader i återstående medellivslängd mellan individer med olika utbildningsnivå. De

som har högre utbildning lever längre än de med lägre utbildning. Skillnader i livslängd mellan individer

med kort respektive lång utbildning är sammanlagt cirka fem år.



Kontaktperson



2012 84 av 290

2013 59 av 286

2014 66 av 286

25

19. Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år U

Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för män födda i Sverige kommun. Källa: SCB. Kolada N00923


Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa


I Falun är medellivslängden för män 80,9 år (kvinnor 84,2 år) vilket är något högre än riket, länet och

liknande kommuner.

Enligt rapporten Öppna jämförelser - folkhälsa 2014 fortsätter medellivslängden i Sverige att öka och

under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som

bidragit mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder har också

bidragit. Den höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är förmodligen också en viktig orsak till

att medellivslängden ökat. Även om medellivslängden i sig har ökat för både män och kvinnor så finns

skillnader mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Kvinnor lever generellt längre än män och

det finns stora skillnader i återstående medellivslängd mellan individer med olika utbildningsnivå. De

som har högre utbildning lever längre än de med lägre utbildning. Skillnader i livslängd mellan individer

med kort respektive lång utbildning är sammanlagt cirka fem år.



Kontaktperson



2012 37 av 290

2013 39 av 290

2014 43 av 290

26

20. Invånare 16-84 år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%)

Antal som i Nationella folkhälsoenkäten svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" dividerat med antal som besvarat frågan. Avser år T-3 till T. För kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal svar per år. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV). Kolada U01405


Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta använda för att beskriva hälsa


Av Faluborna är det 74 procent som har skattat sitt hälsotillstånd som bra. Det sär större andel än

riket, länet och liknande kommuner. Resultatet pekar på en något förbättrad utveckling i samtliga

beskrivna kommuner sedan början av mätperioden år 2007 fram till senaste mätningen år 2014.

Kvinnor i Falun anger bättre hälsa än män. I Dalarna och riket är det omvänt – män anger bättre hälsa

än kvinnor. Yngre anger bättre hälsa än äldre.

Enligt forskning har frågan hur man skattar sin hälsa en koppling till utbildningsnivå; större andel av

personer med eftergymnasial utbildning skattar sitt hälsotillstånd som gott jämfört med personer med

förgymnasial och gymnasial utbildning. Studier visar att personer som skattar sin hälsa som god lever

längre än de som skattar sin hälsa som dålig.



Kontaktperson



2012 43 av 100

2013 30 av 92

2014 38 av 113

mailto:[email protected]

27

21. Invånare 16-84 år med låg tillit till andra, andel (%)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) invånare 16-84 år med låg tillit till andra. Resultatet baseras på data från de fyra befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut) år T-4 till år T, Liv & hälsa år T, Folkhälsa i Skåne år T samt Hälsoenkät Stockholms län frågan; Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Indikator redovisar låg tillit, det vill säga andel (%) personer som svarat nej på frågan. Kolada U01413


Falun ligger bra till i jämförelse med riket, länet och liknande kommuner. Från år 2007 och fram till år

2013 har andelen invånare i Falun som har svårt att lita på andra minskat. Vid den senaste mätningen

år 2014 har dock andelen ökat. Forskningen påvisar att en låg nivå av tillit i samhället hänger samman

med en ökad risk för ohälsa.

Det finns stora skillnader i andelen som uppgivit att de mestadels inte kan lita på andra människor.

Andelen är klart högst i den yngsta åldersgruppen i jämförelse med övriga åldersgrupper. Människor

med eftergymnasial utbildning har uppgivit att de litar i högre grad på andra människor än vad

individer med kortare utbildning gör.



Kontaktperson



2012 21 av 204

2013 16 av 184

2014 36 av 173

28

Övergripande nyckeltal

22. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) U

Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N01951


Befolkningsökningen vi haft i Falun de senaste sex åren på 0,6-0,7 procent årligen mattades av förra

året och var endast 0,2 procent. Inflyttningen till kommunen minskade jämfört med tidigare år från c:a

2 800 personer till 2 610 personer 2014 samtidigt som utflyttningen var 2 614 personer. Positivt var

födelseöverskottet på 126 personer vilket var 82 st. fler än 2013.



Kontaktperson

Peter Sjöstrand, tel: 023-86768 e-post: [email protected]


2012 40 av 290

2013 40 av 290

2014 41 av 290

29

23. Åldersstruktur, 2014 U

Antal invånare 0-6,7-15, 16-19, 20-24, 25-64, 65-69-70-79 och 80+ år den 31/12 dividerat med antal invånare totalt den

31/12, andel %. Källa: SCB. Kolada N01922, N01930, N01954, N01977, N01978, N01852, N01853, N01854, N01855,

N01856, N01932, N01940, N01941, N01942 och N01957. Källa: SCB


Med denna indelning ges bättre möjlighet att följa dels de grupper som behöver kommunens stöd,

dels en bild av hur många runt pensionsåldern som kan komma att jobba vidare.

Falun har en högre andel unga personer mot jämförande kommuner och lägre andel äldre än liknande

kommuner och dalakommunerna.



Kontaktperson


Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel

0-6 år 4 641 8,2% 4 184 7,8% 1 398 7,5% 2 819 8,4%

7-15 år 5 654 9,9% 5 289 9,8% 1 787 9,6% 3 324 9,9%

16-19 år 2 599 4,6% 2 398 4,4% 827 4,4% 1 476 4,4%

20-24 år 3 883 6,8% 3 525 6,5% 1 161 6,2% 2 316 6,9%

25-64 år 28173 49,5% 26303 48,7% 9031 48,6% 17082 50,8%

65-69 år 3 899 6,9% 3 850 7,1% 1 383 7,4% 2 066 6,1%

70-79 år 4 981 8,8% 5 280 9,8% 1 849 9,9% 2 808 8,4%

80+ 3 066 5,4% 3 146 5,8% 1 157 6,2% 1 722 5,1%

Totalt 56 896 100% 53 975 100% 18 593 100% 33 613 100%

Alla kommuner,

ovägt medelInvånare

2014

Falun

Liknande kommuner

övergripande

Dalarnas län, ovägt

medel

mailto:[email protected]

30

24. Förvärvsarbetande per åldersgrupp, andel (%) 2013

Förvärvsarbetande invånare, andel (%) Antal förvärvsarbetande i åldersgrupp dividerat med antal invånare i åldersgrupp

den 31/12. Källa: SCB. Kolada N00908, N00909, N00914, N00910, N00911, N00912 och N00913.

Källa: SCB


Falun har lägre andel förvärvsarbetande i åldern 16-24 år än jämförande kommuner. Detta tyder på att

Falun har större andel studerande eftersom även ”arbetslösheten i åldersgruppen 16-24 år” är låg i

Falun 7,7 % 2013 mot 8,5 som är snittet för Dalarnas län och 8,8 % och 10 % för Liknande kommuner

respektive Alla kommuner. Detta bekräftas av måttet ”Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning

inom 4 år, studieförb. program, andel (%)”, här ligger Falun på 90,8 % 2014 mot 84-88 % för

jämförelsekommunerna.


Publicering i Kolada under december.

Kontaktperson


Förvärvsarbetande invånare,

per åldersgrupp

Andel 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013

16-19 år 16,6 17,3 21,6 22,8 18,3 19,1 20 20,7

20-24 år 57,8 57,9 64,9 64,8 63,1 64,1 62,2 62,3

25-34 år 76,8 77,2 78,5 78,3 77,2 77,0 76,9 76,3

35-49 år 87,9 87,8 87,8 87,6 86,0 85,9 85,7 85,5

50-59 år 86,1 85,9 84,7 84,8 84,1 84,0 82,8 82,8

60-64 år 72,1 73,2 68,6 69,3 68,6 69,0 68,1 68,6

Andel 20-64 år 79,6 79,7 80,3 80,3 79,0 79,1 78,6 78,5

Falun

Liknande kommuner,

övergripande

Dalarnas län, ovägt

medel

Alla kommuner, ovägt

medel

31

25. Arbetslöshet mars månad, (%) U

Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern 18-64 år dividerat med antal invånare 18-64 år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N00919


Arbetslösheten i samhället har en mycket tydlig koppling till rådande konjunkturläge. Den låga

arbetslösheten under högkonjunkturen 2008 står i skarp kontrast till botten av lågkonjunkturen 2010.

Åren därefter har konjunkturläget succesivt återhämtat sig.

Faluns lägre arbetslöshet jämfört med andra kommuner undre senare år beror på en god

arbetsmarknad vilken i sin tur beror på det begynnande generationsskiftet där en hög nivå av

ersättningsrekryteringar har lyckats genomföras.


Mätning i mars, publicering i Kolada under april.

Kontaktperson



2012 186 av 290

2013 194 av 290

2014 193 av 290

32

26. Långtidsarbetslöshet 25-64 år i kommunen, andel (%) av bef. U

Antal personer 25-64 år i kommunen som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader, dividerat med antal invånare 25-64 år i kommunen den 31/12 år T-1. Arbetslösheten avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N00955


Falun har högre långtidsarbetslöshet än snittet för Dalarnas kommuner.

Långtidsarbetslösheten visar en fördröjning av arbetsmarknaden vid konjunktursvängningar,

Arbetsmarknaden har återhämtat sig efter att konjunkturen vände 2010. Många arbetsgivare har gjort

ersättningsrekryteringar beroende av det begynnande generationsskiftet.


Publicering i Kolada under april.

Kontaktperson



2012 103 av 290

2013 118 av 290

2014 109 av 290

33

27. Skatteintäkter kommunen, kr/inv. U

Skatteintäkter kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna regler inom respektive län redovisas här. Källa: SCB. Kolada N03010


Faluns skatteintäkter per invånare följer samma trend som övriga landets kommuner. Faluns

skattesats har varit oförändrad, 22,31 kr, under perioden 2008-2012. Skattesatsen befinner sig i den

övre kvartilen av samtliga Sveriges kommuner. Fr.o.m. 2013 överfördes ansvaret för hemsjukvården

från landstinget Dalarna till Dalarnas kommuner. För Faluns räkning innebar detta en ökning med 0,23

kr till 22,54 kr.

Faluns högre skatteintäktsnivå kan delvis förklaras av att medianinkomsten i Falun är betydligt högre

än Sverigemedel.



Kontaktperson



2012 33 av 290

2013 34 av 290

2014 26 av 290

34

28. Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2014 U

Beräkning utifrån måttet Kostnad egentlig verksamhet kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till

andra kommuner och landsting för kommunens löpande egentliga verksamheter (huvudsakligen skattefinansierad)

dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB, Kolada N09102, N10001, N30101, N07036, N09100,

N05010, N40001, N10002, N20001.


Falu kommun avviker framför allt inom fyra verksamheter:

Fritidsverksamheten kostade 2014 ca 80 procent (50 procent 2013) mer per invånare i Falun än vad alla

kommuners totala medelvärde (ovägt) per invånare kostar. Framför allt p.g.a. att Falun satsar stort i

Lugnetverksamheten och att skid-VM drog upp kostnaderna.

Kostnaderna för individ- och familjeomsorg är fortsatt högre än övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner

eller alla kommuners totala medelvärde per invånare. Den trenden håller i sig även 2014, då individ- och

familjeomsorg kostade 4 695 kr/invånare i Falun och 3 300-3 500 kr/invånare i övriga kommuner i Dalarna,

liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde. Projekt pågår för att vända trenden gällande

kostnaderna inom individ- och familjeomsorg.

Inom politisk verksamhet och inom särskilt riktade insatser har Falun lägre kostnader än riket och övriga länet.

Däremot är skillnaden mindre om man jämför med liknande kommuner. Kostnader för politisk verksamhet

innebär medel till nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, övriga politiska verksamheter samt

revision. Särskilt riktade insatser avser medel till flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder är ungefär

som liknande kommuner.


Publicering i Kolada under juni.

Kontaktperson


35

29. Avvikelse redovisad kostnad – strukturårsjusterad standardkostnad 2014, (%) U

Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad per verksamhet, andel (%).

Kolada N10003, N15001, N17001, N30001 och N20900.


En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad kommunens

struktur motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Falu kommun har en för hög kostnads-

kostym inom gymnasieskolan 9,1 %, individ- och familjeomsorg 16,4% och äldreomsorgen 8,4 %.

Individ- och familjeomsorgens kostnadsavvikelse motiverad av kommunens struktur har så långt det

har funnits statistik varit för hög och har ökat varje år sedan 2007, men bröts 2013 och är nu på väg

nedåt 16,4 % 2014 mot 17,2 % 2013 förhoppningsvis fortsätter den trenden.

Grundskolan har lyckats hålla en låg kostnad -5,3 %.

För gymnasieskolan har kostnadsavvikelsen ökat mellan 2010-2013 men minskade 2014 till 9,1 % (12,3

% 2013).

Förskola och skolbarnomsorg ligger ungefär på den kostnadsnivå som kommunens struktur motiverar,

1,7 %.

När det gäller äldreomsorgen så minskade kommunens nettokostnadsavvikelse 2014 till 8,4 % (9,2 %

2013).

Avvikelserna kan bero på att Falu kommun bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller

effektivitetsnivå än riksgenomsnittet.



Kontaktperson


36

30. Soliditet inklusive pensionsåtagande, kommun (%) U

Eget kapital minskat med det pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse kommunen, dividerat med tillgångar kommunen. Källa: SCB. Kolada N03002


Soliditeten kan beskrivas som kommunens långsiktiga ekonomiska ställning och är ett mått på

relationen mellan kommunens egna medel och mängden skulder.

När man inkluderar pensionsåtagandena intjänade före 1998 i balansräkningen uppstår ett negativt

balanserat resultat, -23,4% (-27,4 2013), vilket skulle innebära att Falu kommun behöver låna till 100 %

för att klara av sina åtaganden eller sälja av tillgångar. Övriga kommuner i Dalarna sammantaget

(ovägt medel) befinner sig i samma situation.



Kontaktperson



2012 257 av 290

2013 255 av 290

2014 258 av 290

37

31. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv. U

Övriga borgens- o ansvarsförbindelser kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus och egnahemsägare. Källa: SCB. Kolada N03004


Utvecklingen av kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser ligger vid jämförelser på en hög

nivå. Detta främst mot de helägda kommunala bolagen.

Ökningen åren 2012 och 2013 beror till största delen på två genomförda förändringar. Lugnet i Falun

AB bildades vilket innebar att kommunala lån överfördes till bolaget, respektive att nya lån togs med

en utökad kommunal borgen. Moderbolaget Falu Stadshus AB har återbetalat en revers till Falu

kommun. För att kunna göra detta har lån överförts till bolaget och nya lån tagits med utökad

kommunal borgen. Under år 2014 har kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser totalt sett

inte ökat.

Kommunens handlingsfrihet kommer att begränsas framöver om inte utvecklingen hejdas.



Kontaktperson

Bengt Thored, tel: 023-82972 e-post: [email protected]


2012 274 av 290

2013 276 av 290

2014 274 av 290

38

32. Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) U

Årets resultat före avskrivningar, dividerat med nettoinvesteringarna i kommunen. Visar hur stor del av

nettoinvesteringarna som finansieras med årets resultat. Värden som är negativa sätts till lika med 0. Värden

som överstiger 100 sätts till lika med 100. Källa: SCB. Kolada N03103


Självfinansieringen beräknas som resultat efter extraordinära poster plus avskrivningar i

förhållande till nettoinvesteringsutgifter. 2012 och 2013 påverkas resultaten för Faluns del

positivt av AFA återbetalning av försäkringspremier, i storleksordning 48-49 mnkr per år.

Det som även påverkar kommunernas egen finansieringsgrad är försäljning av tillgångar. Så var

fallet 2012 då anläggningstillgångar fördes över från trafik- och fritidsnämnden till det

nystartade bolaget Lugnet i Falun AB. Detta innebar att kommunen behövde mindre

finansiering detta år.

För övrigt är de planerade investeringsbehoven i kommunen fortsatt höga och överstiger den

investeringsvolym som kan anses ekonomiskt hållbar över tiden.



Kontaktperson



2012 182 av 269

2013 125 av 265

2014 42 av 278

39

33. Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv. U

Långfristiga skulder kommunkoncern, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen. Källa: SCB. Kolada N03055


Kommunkoncernens långfristiga skulder har ökat med ca 19 % de senaste fem åren. Moderbolaget

Falu Stadshus AB:s lösen av en koncernintern revers genom bland annat upptagande av externa lån

bidrar till ökningen. Därutöver har stora investeringar skett i Lugnet i Falun AB vilka finansierats genom

lån.

Se även kommentar till ”Nyckeltal 31 - Borgens- och övriga ansvarsförbindelser”.



Kontaktperson

Bengt Thored, tel: 023-82972 e-post: [email protected]


2012 253 av 290

2013 250 av 290

2014 246 av 290

40

34. Nöjd Region-Index – Helheten U

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kommunens Nöjd-Regionindex, skala 1-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och\leva på?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på?" och "Föreställ dig en plats som är perfekt\natt bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U00402


Medborgarna känner sig relativt trygga i Falu Kommun. 2014 var första året som Falun var med

undersökningen.



Kontaktperson



2014 26 av 54

41

35. Nöjd Inflytande-Index – Helheten

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Kommunens Nöjd-Inflytandeindex, skala 1-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med den insyn och\det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande?" och "Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande\över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U00408


Undersökningen har endast gjorts 2007 och 2014 för Faluns del, svårt att dra några slutsatser

om detta.



Kontaktperson



2014 39 av 54

42

36. Nöjd Medborgar-Index – Helheten

Detta är ett utvecklingsnyckeltal.se för mer information. Kommunens Nöjd-Medborgarindex, skala 1-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med hur din kommun sköter sina olika verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommuns verksamheter dina förväntningar?" och "Föreställ dig en kommun som sköter\sina olika verksamheter på ett perfekt sätt. Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U00401


Undersökningen har endast gjorts 2007 och 2014 för Faluns del, svårt att dra några slutsatser om

detta.



Kontaktperson



2014 26 av 54

43

37. Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av maxpoäng. Indexet visar en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör

för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Poängen baseras på 18 frågor om möjligheterna till

medborgardelaktighet i kommunen. Frågorna ändrades år 2014 och är därmed inte jämförbara med tidigare år. Källa:

Egen undersökning i kommunen. Kolada U00416


Delaktighetsindex hade en nedåtgående trend 2010-2012 men en rejäl uppryckning gjordes 2013 med

en viss tillbakagång 2014, dock är inte detta jämförbart med tidigare år men det är dock en försämring

jämfört med andra kommuner.



Kontaktperson



2012 137 av 156

2013 90 av 178

2014 125 av 184

44

38. Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U07409


Sedan 2011 har Falu kommun gemensamt livmedelsavtal med Gagnef, Säter, Ludvika och Borlänge

kommuner. Detta har resulterat i att flera konventionella produkter konverterats över till ekologiska

produkter som resulterat i ökningen enligt diagrammet. Arbetet med livsmedelsupphandlingen har

under senare år förändrats från att tidigare fråga på samtliga produktgrupper vid ett och samma

tillfälle till att fråga på specifika produktgrupper som t.ex. enbart potatis eller mejeriprodukter vid

enskilt tillfälle. Syftet har varit att förenkla för fler, mindre och närliggande producenter att kunna

svara på anbudet och för dem som arbetar med livsmedelsanbudet kunna lägga mer tid på respektive

produkt. I Falu kommuns nya miljöprogram är målet att uppnå 40 procent ekologiska livsmedelsinköp

till år 2020.



Kontaktperson

Katarina Lindberg, tel: 023-82748 e-post: [email protected]


2012 78 av 154

2013 107 av 176

2014 84 av 186

45

Personalnyckeltal

39. Månadsavlönad personal, heltidsanställda i kommunen, andel N

Månadsavlönad personal, andel av totalt antal anställda i kommunen som är heltidsanställda. Baseras på antal som varit anställda eller har fått lön i november månad. Källa SKL. Kolada N00069


Projektet ”Heltid till alla” har gett resultat och även om projektet inte var helt klart vid årsskiftet har SKL visat att Falun var bäst i Sverige att öka andelen heltidsarbetande under perioden 2008-2014. Falun ligger väl framme även i andra aspekter. Kommunen låg 2014 på 6:e plats bland kommuner med högst andel heltidsanställda med 91 % och på 5:e plats bland de som har högst andel som arbetar heltid. Trots att projektet arbetat drygt 3 år med att genomföra heltid till alla är det några grupper som ännu

inte fått erbjudande om heltid, så även om de allra flesta nu har en heltidsanställning återstår det i

dagsläget att genomföra det för drygt 150 personer.



Kontaktperson

Sven Fernlund Skagerud, tel: 023-86503 e-post: [email protected]


2012 37 av 290

2013 38 av 290

2014 40 av 290

46

40. Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) U

Den totala sjukfrånvarotiden, ackumulerad under året, som andel (%) av den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Avser samtlig kommunalt anställd personal. Avser den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen. Källa: SKL. Kolada N00090


Även om sjuktalen ökat i Falun visar statistiken att spridningen bland kommuner blir mindre. För 10 år

sedan var spridning i grafen drygt 2 procentenheter medan det skiljer endast några tiondelar mellan

samma urval av kommuner. Sjukfrånvaron mellan enheter och förvaltningar skiljer sig dramatiskt åt

inom kommunen. Även om vi kan konstatera att ex hemtjänsten har en hög sjukfrånvaro är det

skillnad även där enheter emellan. Exempelvis kosten har arbetat strukturerat med sjukfrånvaron och

lyckats sänka den under 2014.



Kontaktperson

Sven Fernlund Skagerud, tel: 023-86503 e-post: [email protected]


2012 167 av 261

2013 166 av 271

2014 173 av 269

47

Verksamhetsnyckeltal

Övergripande verksamhet

41. Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av medborgarna som inom två arbetsdagar får svar på en enkel fråga via e-post. Frågorna skickas till kommunens centrala e-postadress. Tiden mäts sedan i arbetsdagar från det att e-postfrågan har inkommit till dessa att ett svar skickats. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U00412


Rejäl uppryckning 2012 för Faluns del, men sedan stagnation och tillbakagång jämfört medelvärdet för

deltagande kommuner.



Kontaktperson



2012 44 av 142

2013 113 av 156

2014 133 av 160

48

42. Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en

enkel fråga (%)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av de som ringer kommunen för att få svar på en enkel fråga som får direkt svar på frågan. Under en fastställd period ställs ett antal relevanta frågor av enklare karaktär genom telefonsamtal till kommunen vid ett antal tillfällen. Uppringning sker via kommunens växel. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U00413


Viss förbättring från 2012 och framåt, men långt under medelvärdet. Här finns stor

förbättringspotential.



Kontaktperson



2012 134 av 140

2013 138 av 158

2014 146 av 162

49

43. Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen (%)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de kontaktat och kommit fram till kommunen kring en enkel fråga. Baseras på en subjektiv bedömning av frågeställaren utifrån tre nivåer; god, medelgod och dålig. Procentsatsen gäller enbart för gott bemötande. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U00414


När telefonkontakt väl uppstår med handläggare är bemötandet mycket bra trots viss nedgång.



Kontaktperson



2012 46 av 140

2013 17 av 160

2014 36 av 160

50

44. Informationsindex för kommunens webbplats

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Indexet baseras på en extern mätning av informationsgivningen på kommunens webbsida. Undersökningen görs på 12 verksamhetsområden där varje områdes svar kan ge maximalt 100 %. Här redovisas ett medelvärde av resultaten på de 12 områdena. Källa: SKL (Information till alla)\n. Kolada U00415


En uppåtgående trend men långt till de bästa kommunerna som har över 90 procent. Webben är ett

av kommunens viktigaste ansikte utåt!



Kontaktperson



2012 201 av 290

2013 183 av 280

2014 152 av 290

51

Förskola

45. Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal U

Antal inskrivna i kommunal förskola dividerat med antal årsarbetare kommunal förskola. Avser egen regi. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N11010


Antalet inskrivna barn/årsarbetare är högre än alla jämförbara grupper. Vi kan se att vår kurva 2013-

2014 har stigit och vårt resultat i detta har försämrats. En viss osäkerhet finns hur andra kommuner

redovisar kringresurser t.ex. specialpedagoger finns inte med i vår redovisning.

Satsningarna i vår budget har varit att sänka barnantalet per avdelning, därför har mindre resurser

kunnat läggas på att minska antalet barn/ anställd.


Mätning den 15/10. Publicering i mars följande år.

Kontaktperson

Ulrika Forsell, tel: 023-82153 e-post: [email protected]


2012 255 av 290

2013 241 av 290

2014 247 av 290

52

46. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn U

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N11008


Kostnadsökningarna från 2010 till 2013 beror på satsningar gällande personal och lokaler. Den

uppåtgående trenden de senaste åren ser ut att ha mattats av 2014.


Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada juni kommande år.

Kontaktperson

Ulrika Forsell, tel: 023-82153 e-post: [email protected]


2012 125 av 284

2013 205 av 290

2014 155 av 290

53

Grundskola

47. Elever i årskurs 5: Sammanvägt resultat – elevernas syn på skolan och

undervisning, andel (%)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Avser elever i årskurs 5 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL. Kolada U15454


Det är glädjande att resultaten för Faluns grundskolor är så goda, men också förvånande att de

varierat så mycket under de år som mätningarna gjorts. Undersökningarna har under

kvalitetsarbetet fått relativt stor uppmärksamhet i Faluns skolorganisation, vilket lett till att

frågorna diskuterats bland lärare och skolledningen. Uppmärksamheten kring frågorna har

troligen haft betydelse för att förbättra resultaten.


Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada december.

Kontaktperson

Tomas Olsson, tel: 023-82955 e-post: [email protected]


2013 130 av 184

2014 75 av 192

54

48. Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat – elevernas syn på skolan och

undervisningen, andel (%)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Avser elever i årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL. Kolada U15455


Det är glädjande att resultaten för Faluns grundskolor är så goda, men också förvånande att de

varierar så mycket under de år som mätningarna har gjorts. Undersökningarna har genom

kvalitetsarbetet fått relativt stor uppmärksamhet i Faluns skolorganisation, vilket lett till att

frågorna diskuterats bland lärare och skolledningen. Uppmärksamheten kring frågorna har troligen

haft betydelse för de förbättrade resultaten.


Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada december.

Kontaktperson



2013 79 av 182

2014 33 av 192

55

49. Elever åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%)

Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på dem elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa Skolverket (Siris). Kolada N15419


Från att tidigare haft resultat som legat en bra bit över rikets liknande kommuner, så har

resultatet fortsatt sjunka och ligger nu enbart strax över liknande kommuners resultat.

Relativt stora förändringar i lärarnas nationella uppdrag har genomförts under senare år.

Faluns grundskolor har varit tidigare i detta förändringsarbete och vi bedömer att tålamod och

uthållighet är en av de viktigaste faktorerna i arbetet. De förväntade positiva effekterna tar tid.

Resultaten mellan olika skolar är relativt varierande, vilket tyder på att vi behöver jobba för ökad

likvärdighet. Grundskolorna fortsätter arbetet mot ökad måluppfyllelse och likvärdighet.


Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i september.

Kontaktperson



2012 58 av 240

2013 64 av 242

2014 100 av 236

56

50. Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev U

Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och

inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till

exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB. Kolada N15008


Nedgången från 2009 till 2010 beror på sparkraven och att vissa hyreskostnader lyftes bort från

grundskolan. Personaltätheten vad gäller lärare har succesivt ökat sedan 2010, vilket påverkar

kostnadskurvan och från 2010 ingår även en ökning av lokalkostnaderna i kostnadsutvecklingen.

Ht 2009 genomgick grundskolan (och förskolan) en förändring från decentraliserad organisation, i form

av fem skoldistrikt, till en centralisering där grundskolan blev samlad under ett paraply.

Sedan 2010 ligger den kommunala grundskolan i Falun lägre i kostnadsnivå än samtliga

jämförelsegrupper. Differensen mellan Falun och liknande kommuner har ökat från 2013 till 2014

medan kostnadsnivån i Falun jämfört med Dalarnas län och alla kommuner är oförändrad.



Kontaktperson



2012 62 av 289

2013 59 av 290

2014 37 av 290

57

51. Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt

Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20) fr.o.m. 2013 omvandlas betygsstegen till värdena E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N15403


2014 steg meritvärdet för Faluns grundskolor kraftigt. Föregående år låg Falun under jämförbara

kommuner, övriga dalakommuner och under kommungenomsnittet. I år är rangordningen tillbaka så

som det sett ut sedan 2004. Kombinationen av höjda meritvärden och sjunkande andel elever med

godkända betyg i alla ämnen tyder på minskad likvärdighet och ökad segregering, både mellan skolor

och inom skolor.


Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i september.

Kontaktperson



2012 109 av 278

2013 186 av 282

2014 106 av 280

58

Gymnasieskolan

52. Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel

Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Grundläggande behörighet har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola erhållit betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program. Fr.o.m. år 2010 måste slutbetyget omfatta 2 500 kurspoäng vilket medför att elever med reducerat program inte kan få slutbetyg. Det krävs även att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alt. motsvarande kurser i svenska som andraspråk), matematik A samt engelska A. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17409


2014 var första året som elever tog examen enligt den nya läroplanen GY 11 och den nya

betygsskalan. De nya kraven för slutbetyg har inneburit att andelen elever med grundläggande

behörighet har sjunkit i hela landet. Falun har en högre andel gymnasieelever med grundläggande

behörighet till universitet och högskola vilket kan förväntas med hänvisning till kommunens

socioekonomiska struktur.


Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i december.

Kontaktperson

Johan Svedmark, tel: 023-82496 e-post: [email protected]


2012 45 av 289

2013 20 av 289

2014 71 av 290

59

53. Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval, andel (%) U

Antal i kommunen foklbokförda elever i gymnasieskolan intagna på sitt 1:a handsval, dividerat med totalt antal sökande elever folkbokförda i kommunen. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17898


Andelen elever som kommit in på sitt förstahansval sjunker fr.o.m. 2011 i hela landet, förutom i Falun.

Detta torde bero på att antalet ungdomar till gymnasieskolan minskar samtidigt som programutbuden

och antal platser per program inte minskats.

2013 återfinns Falun nära jämförelsegrupperna som en konsekvens av minskat programutbud.



Kontaktperson



2012 79 av 290

2013 120 av 290

60

54. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) U

Andel (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. IV-programmet är inkluderat. Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Källa: Skolverket. Kolada N17404


Andelen elever på Introduktionsprogrammet (tidigare IV) har ökat från 2012 och det innebär att fler

elever än tidigare inte klarar av att fullfölja sin utbildning inom 4 år.



Kontaktperson



2012 58 av 189

2013 96 av 289

2014 177 av 289

61

55. Kostnad för kommunal gymnasieskola, (Enl. Skolverket), kr/elev U

Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev i den kommunala gymnasieskolan för valt år. I

statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, övriga

kostnader. Källa: SCB. Kolada N17007


Kostnadsutvecklingen 2014 i den kommunala gymnasieskolan i jämförelse med tidigare år är nu lägre.



Kontaktperson



2012 106 av 239

2013 104 av 235

2014 98 av 232

62

56. Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt

Elevernas sammanlagda betygspoäng. (Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20). Endast betygsatta kurser är medräknade.), dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Endast betygsatta kurser är medräknade. Fr.o.m. år 2010 beräknas den genomsnittliga betygspoängen endast på kurser som ingår i det fullständiga programmet. Om eleven har läst fler kurser, inom ramen för utökat program, påverkar detta inte betygspoängen. Källa: SCB och Skolverket.\n Kolada N17500


Mot bakgrund av den socialekonomiska strukturen i Falu kommun är det förklarligt att betygspoängen

ligger relativt högt. Den kommunala gymnasieskolan i Falun har också en hög andel behöriga lärare.



Kontaktperson



2012 39 av 290

2013 45 av 290

2014 45 av 290

63

Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning

57. Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv. 0-64 år U

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för insatser för personer med funktionsnedsättning totalt, dividerat med antal invånare 0-64 år 31/12. Avser kostnader för alla insatser som ges till personer med funktionsnedsättning. under 65 år med beslut enligt SoL och/eller HSL, samt kostnader för alla insatser med beslut enligt LSS, alternativt assistansersättning enligt SFB. I gruppen med beslut ingår även personer 65+ (som dock utgör en mindre andel). Avser samtlig regi. Källa: SCB. Kolada N25003


Efter att ha haft en relativt hög kostnadsnivå från 2007 - 2011 har en normalisering skett 2012. Det

finns inga strukturella skäl för Falun att avvika genom att ha högre kostnader än liknande kommuner.

Förändring av hanteringen inom personlig assistans bedöms ha haft störst betydelse för förändringen

av kostnaderna från 2012.


Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni.

Kontaktperson

Jonas Hampus, tel: 023-82704 e-post: [email protected]


2012 149 av 290

2013 71 av 290

2014 73 av 290

64

58. Invånare 0-64 år med insatser enligt LSS, andel (%) U

Antal personer med verkställda beslut enligt LSS i åldern 0-64 år (exklusive personer med råd och stöd enligt 9 § 1 LSS som enda LSS-insats)den 1/10, dividerat med antalet invånare i åldern 0-64 år den 31/12 multiplicerat med 100. Fram t.o.m. år 2003 förekommer även personer 65 år och äldre i uppgiften om antal personer med verkställda beslut enligt LSS. Detta antal är dock förhållandevis litet och påverkar nyckeltalet marginellt. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik. Kolada N28890


Invånare mellan 0-64 år med insatser enligt LSS har sedan 2010 minskat den uppgående trenden. Sedan 2010 har Falu kommun utökat antalet LSS-handläggare från 2,25 årsarbetare till dagens 6, samt arbetat med utbildning och handledning för gruppen. Rättssäkerheten har därmed höjts.



Kontaktperson

Pia Pousette, tel: 023-82184 e-post: [email protected]


2012 133 av 290

2013 114 av 290

2014 110 av 290

65

59. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende boende enligt LSS § 9.9, medelvärde

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnittligt antal dagar som gått mellan beslut och påbörjad insats (inflyttning) i boende enligt LSS. Avser alla beslut om LSS-insats avseende boende under årets 6 första månader (minimum 4 beslut), exklusive omprövningar. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U28418 Analys och kommentarer

Falu kommun arbetar aktivt med att utöka antalet boendeplatser, eftersom behovet av bostäder ökar. Vid redan befintliga servicebostäder har antalet lägenheter utökats, där så varit möjligt. I augusti 2014 öppnades en ny gruppbostad och därmed kunde sex beslut från 2013-2014 verkställas.



Kontaktperson



2012 24 av 56

2013 45 av 60

2014 24 av 62

66

60. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende kontaktperson enligt LSS, medelvärde

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnittligt antal dagar som gått mellan beslut och påbörjad insats avseende kontaktperson enligt LSS. Med påbörjad insats menas att brukaren har träffat kontaktpersonen (i rollen som kontaktperson). Avser alla beslut om LSS-insats avseende kontaktperson under årets 6 första månader (minimum 4 beslut), exklusive omprövningar. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U28420


Falu kommun har många brukare med beslut på kontaktperson. Tillgången på uppdragstagare har också varit relativt god. Två handläggare arbetar del av sin tid med rekrytering av kontaktpersoner. Svårigheten ligger i att rekrytera kontaktpersoner till personer med komplexa funktionsnedsättningar och där kontaktpersonen behöver specialkunskaper. Här kan det ta tid att hitta rätt person.



Kontaktperson



2012 30 av 82

2013 47 av 96

2014 49 av 114

67

Ekonomiskt bistånd

61. Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10-12 månader under året,

andel (%) U

Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i 10-12 månader under kalenderåret, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd under kalenderåret, multiplicerat med 100. Källa: SCB. Kolada N31810


Jämfört med liknande kommuner följer Falun samma utveckling sedan 2012 på ungefär samma nivå

samt sjunkande kostnad från 2014. Andelen långvarigt bistånd hänger ihop med tillgången till

arbetsmarknads- och arbetsrehabiliterande stödåtgärder förutom tillgången på arbeten för grupper

med ”fel”, låg eller ingen utbildning. Dessa grupper saknar ofta annan ersättning i form av a-kassa eller

sjukpenning.

Falun har även en relativt stor andel personer med mycket långvarigt bistånd enligt nyckeltal 69. Det

långvariga biståndet står för den största delen av den totala kostnaden.



Kontaktperson



2012 218 av 280

2013 245 av 284

2014 245 av 282

68

62. Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl. flyktinghushåll), kr/hushåll U

Utbetalt ekonomiskt bistånd till hushåll, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd. Flyktinghushåll och ekonomiskt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Kolada N31006


Vi följer samma trend som liknande kommuner med stigande kostnader men på en lägre nivå. 2014

sker ett trendbrott för Falun då kostnaden minskar.

En hög kostnad per hushåll kan förklaras med en hög andel hushåll med långvarigt behov av försörjningsstöd. Högre kostnader per hushåll kan förklaras av lägre andel egna inkomster i hushåll vilket är fallet för

stora grupper som helt saknar annan ersättning, ex vis a-kassa och ersättningar vid

arbetsmarknadsåtgärder. Tidigare års s.k. försörjningsmått visar att ett samband finns mellan höga

kostnader för försörjningsstöd och lägre kostnader från staten, ex vis ersättningar för

arbetsmarknadsåtgärder eller ersättningar från Försäkringskassan och tvärtom och att detta skiljer sig

åt mellan kommunerna. Enligt öppna jämförelser har Falun en stor andel arbetslösa utan ersättning.

Det gäller i ännu högre utsträckning för unga vuxna 18-24 år samt personer med flyktingbakgrund.

I målgruppen har även funnits en relativt hög andel utan avslutade gymnasiestudier vilket försämrat

anställningsbarheten och bidragit till långvarigt försörjningsstöd. Enligt nyckeltal 3 har Falun en något

lägre andel förvärvsarbetande i åldersgruppen 20-64 år än liknande kommuner. Hyreskostnaderna

utgör generellt en stor andel av kostnaden för ekonomiskt bistånd per hushåll vilket kan skilja sig åt

mellan kommunerna.



Kontaktperson



2012 240 av 283

2013 247 av 285

2014 237 av 283

69

63. Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv. 0-64 år U

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för ekonomiskt bistånd (inkl. utredningskostnader), dividerad med antal invånare 0-64 år den 31/12. Utbetalt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB. Kolada N31100


Falun ligger högre jämfört med jämförbara kommuner när det gäller kostnad per invånare 0-64 år. Falun har en högre andel arbetslösa personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Se även kommentarer för övriga nyckeltal för ekonomiskt bistånd. Kan även eventuella demografiska skillnader påverka resultatet?



Kontaktperson



2012 271 av 284

2013 269 av 290

2014 258 av 290

70

64. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut

inom försörjningsstöd, medelvärde

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnittligt antal dagar från första kontakten för ansökan vid nybesök, med socialtjänsten till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats. Med första kontakt avses muntlig eller skriftlig kontakt angående ansökan om försörjningsstöd. Allmänna förfrågningar exkluderas. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U31402 Analys och kommentarer

Alla ansökningar är inte akuta för dagen. Många invånare har framförhållning och kontaktar

socialförvaltningen i god tid. Vissa perioder kan dock låg personaldimensionering innebära

väntetider på grund av exempelvis vakanser.

Falun har haft betydligt kortare väntetider jämfört med alla kommuner fram till 2013 och har

fortfarande kortare väntetider än liknande kommuner. Långa väntetider hänger ofta ihop med

personaldimensionering samt komplexiteten på ärendena.



Kontaktperson



2012 32 av 148

2013 70 av 166

2014 123 av 168

71

65. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) U

Antal invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, dividerat med antalet invånare den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB. Kolada N31807


Visar att det är en relativt sett hög andel kommuninvånare som vid något tillfälle har behov av att ansöka om ekonomiskt bistånd på grund av låga inkomster som tangerar eller ligger under socialbidragsnormen. Andelen har i princip varit oförändrad sedan 2010.



Kontaktperson



2012 238 av 284

2013 231 av 286

2014 226 av 290

72

66. Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) U

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal unga vuxna som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat

med antal unga vuxna i kommunen. Unga vuxna avser personer 18-24 år. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt

bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB) Kolada U31804


Falun ligger högre än jämförbara kommuner. Sedan 2011 minskar dock antalet mer än övriga kommuner. De flesta arbetsmarknadsinsatser (praktik, studievägledning etc.) till målgruppen innebär inte att de får möjlighet till annan ersättning än ekonomiskt bistånd. De flesta i målgruppen är inte kvalificerade till a-kasseersättning eller andra ersättningar som förutsätter en tidigare inkomst av arbete. För att nå en snabbare nedgång krävs insatser från arbetsmarknadsparterna som innebär att målgruppen får möjlighet till lön eller andra ersättningar än ekonomiskt bistånd. Falun har sedan tidigare en hög andel i målgruppen som saknar gymnasieutbildning vilket förmodligen påverkar antalet unga med ekonomiskt bistånd.



Kontaktperson



2011 244 av 273

2012 246 av 280

2013 227 av 279

73

67. Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats,

andel (%)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) ungdomar i åldern 13-20 år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett

år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej

ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret

år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U33400


Från 2012 har antalet återaktualiseringar ökat igen. En anledning synes vara att uppföljningar av

insatser och placeringar inte varit möjliga att genomföra p.g.a. större antal vakanser inom

personalgrupperna och hög personalomsättning inom framförallt myndighetsgrupperna inom barn och

familjesektionen. En omorganisation har genomförts från 2014 inom myndighetsgrupperna vilket

också bidragit till att arbetssätt, rutiner och uppföljningar varit under uppbyggnad och inte fungerat

fullt ut.

Den psykiska ohälsan hos barn och unga kan även kompletteras med andra problemområden som

alkohol- och drogmissbruk, kriminalitet mm vilket ställer än högre krav på vilka insatser som behövs

för varje individ.



Kontaktperson

Ove Stenberg tel: 023-82745 e-post: [email protected]


2012 116 av 154

2013 101 av 172

2014 66 av 176

74

68. Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet,

andel (%)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal vuxna biståndsmottagare under året med försörjningshinder på grund av arbetslöshet dividerat med antal vuxna biståndsmottagare under året i kommunen. Försörjningshinder p.g.a. arbetslöshet avser att biståndsmottagare är arbetslös, bedöms ha arbetsförmåga på heltid eller deltid samt står till arbetsmarknadens förfogande. Utgångspunkten är att personen i princip omgående kan börja på ett för denne lämpligt arbete, dvs. det ska inte finnas andra betydande svårigheter som personen måste komma tillrätta med innan ett arbete kan bli aktuellt. Källa Socialstyrelsens Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd. Jämförelsemåttet presenteras inte för de kommuner som har ett bortfall i sin rapportering på mer än 20 %. Kolada U31805


Falun har betydligt större andel arbetslösa än övriga kommuner. Utvecklingen från 2012 följer dock

övriga kommuner med en ökande andel.

Andelen i Falun var år 2013 56,3 procent, endast en kommun (Trelleborg) av 8 jämförelsekommuner låg högre. Som jämförelse kan även nämnas grannkommunen Borlänge (ej jämförelsekommun) som 2012 hade en andel på 37,5 procent. Utbudet av arbetsmarknadsåtgärder (såväl Arbetsförmedlingens som kommunala) till målgruppen tycks vara lägre i Falun jämfört med många andra kommuner. Falun har även (haft) lägre personalkostnader än jämförbara kommuner, d.v.s. lägre dimensionering av socialsekreterare inom försörjningsenheterna. Tidigare studier har visat att samband finns mellan tillräcklig dimensionering till handläggning, stöd och samverkansresurser på individnivå och lägre kostnader för ekonomiskt bistånd. Av öppna jämförelser kan man också se ett samband när det gäller andra liknande kommuner.



Kontaktperson



2012 211 av 282

2013 218 av 284

75

69. Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarig ekonomiskt bistånd, andel (%)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd under året

dividerat med antalet vuxna biståndsmottagare under året. Mycket långvarigt bistånd avser minst 27 månader under en

period av tre år med uppehåll högst 2 månader i rad.

Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. Kolada U31801


Falun har en högre andel mycket långvariga biståndsmottagare jämfört med övriga kommuner. En del av den gruppen finns sannolikt även på arbetsförmedlingen utan att erbjudas några insatser (kod 14). Andelen mycket långvariga biståndshushåll har stor betydelse för den totala kostnaden av ekonomiskt bistånd. Personer som av olika skäl hamnat utanför arbetsmarknaden under lång tid har stora svårigheter att ta sig in utan adekvata insatser på arbetsmarknads- och rehabiliteringsområdet. Enligt KPB (kostnad per brukare) för 2013 uppgår antalet ytterfall, d.v.s. hushåll med totala årskostnader på över 100 tkr till 231 st vilket motsvarar 12,9 procent och 38 % av det totala utbetalda ekonomiska biståndet.



Kontaktperson



2012 227 av 264

2013 231 av 262

76

70. Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv. 21-64 år U

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för institutionsvård vuxna missbrukare, dividerat med antal invånare 21-64 år 31/12. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Kolada N35002


Falun har sedan 2007 legat i en högre kostnadsnivå jämfört med övriga jämförelsekommuner. Kostnaden sjönk från 2009 fram till 2012 då kostnaden steg dramatiskt. Därefter sjönk kostnaderna kraftigt under 2013 för att hamna på samma nivå som liknande kommuner och alla kommuner 2014. Genom KPB framgår att de kommuner som har mer insatser i öppenvård istället har lägre insatser i

form av institutionsvård. Även här fanns en skillnad i personalkostnader där Falun låg under

genomsnittet. Kommuner med högre personalkostnader har ofta lägre institutionskostnader även om

det också finns undantag. Från och med 2013 beslutades om personalförstärkning med en

handläggare.

Under 2013 hade antalet ytterfall (över 300 tkr) minskat med 20 personer till 27.

Den totala kostnaden för institutionsvård beror på andel vårddygn och vårddygnskostnaden. Vid vård

utan samtycke (tvångslagstiftning LVM o LVU) måste kommunerna använda de statliga SIS

institutionerna där dygnskostnaden ligger på en betydligt högre nivå än HVB hem. Dygnskostnaden är

där ca 3500/ dygn för LVM resp. ca 4500 kr/ dygn och uppåt för LVU. Andelen placeringar på SIS hem

har stor betydelse för kostnaden.



Kontaktperson



2012 281 av 290

2013 176 av 290

2014 168 av 290

77

71. Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv. U

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för missbrukarvård vuxna, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser vård och omsorg i form av institutionsvård, vård i familjehem, bistånd avseende boende och olika öppna insatser som socialtjänsten ger till vuxna personer som har missbruksproblem. Som vuxen person avses här person som är 21 år eller äldre. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N35001


Kostnadsökningen fram till och med 2012 hänger ihop med höga kostnader för institutionsvård. Under 2013 ökade istället kostnader för köpt öppenvård. Sedan 2012 har kostnaden minskat men ligger högre än övriga kommuner.



Kontaktperson



2012 257 av 290

2013 239 av 290

2014 226 av 290

78

72. Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv. U

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för öppna insatser vuxna missbrukare, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser öppna insatser till bistånd som avser boende, individ. Behovsprövad vård samt övriga insatser för vuxna missbrukare. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N35011 Analys och kommentarer

Under 2013 ökade köpt öppenvård utifrån målsättningen att minska kostnaderna för institutionsvård. Under 2014 fortsatte kostnaden att öka.



Kontaktperson



2012 157 av 290

2013 254 av 290

2014 274 av 290

79

73. Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv. 0-20 år U

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för alla öppna insatser för barn och unga 0-20 år, dividerad med antal invånare 0-20 år den 31/12. Källa: SCB. Kolada N33021


Fram till år 2012 hade Falun kostnader för öppna insatser som i stort sett låg på samma nivå som

övriga kommuner i Sverige.

En större politisk satsning med 10 mkr gjordes på förebyggande insatser år 2012. Detta medförde

motsvarande ökade kostnader och ”sämre” nyckeltal i jämförelse med andra kommuner. Avsikten med

satsningen var/är att förstärka det förebyggande arbetet och förhindra eller minska antal placeringar

på HVB-hem och familjehem.



Kontaktperson



2012 147 av 290

2013 229 av 290

2014 279 av 290

80

74. Vårddygn i familjehem, antal/inv. 0-20 år U

Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i familjehem dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12 . Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Kolada N33801


Antal vårddygn har ökat till nya nivåer under de senaste 6-7 åren. Troligen beror det på den ökade

psykiska ohälsan bland barn och unga. En ökning av antal orosanmälningar om barn som far illa kan

även ses de senaste åren som kan komplettera bilden av ökningen av den psykiska ohälsan i samhället

och ökande antal barn som behöver placeras utanför hemmet. En annan faktor är även en medveten

styrning från placering på HVB-hem till placering på familjehem för att minska kostnaderna och tiden

för placeringen.



Kontaktperson



2012 197 av 290

2013 188 av 289

2014 119 av 290

81

75. Vårddygn i institutionsvård, antal/inv. 0-20 år U

Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i institutionsvård dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12 . Avser samtlig regi.

Källa: Socialstyrelsen och SCB. Kolada N33800


Antal vårddygn har minskat något från år 2010 vilket till stor del beror på en medveten strategi att

styra placeringarna till familjehem istället för HVB-placeringar.

Ett ökat inflöde av orosanmälningar av allvarlig/mycket allvarlig karaktär angående barn som far illa

kan vara en trolig orsak till att placeringarna på HVB-hem börjat öka igen. Dessa ökningar kan i sin tur

bl. a. bero på den ökade psykiska ohälsan i samhället.

Den psykiska ohälsan hos barn och unga kan även kompletteras med andra problemområden som

alkohol- och drogmissbruk, kriminalitet mm vilket ställer än högre krav på vilka insatser som behövs

för varje individ.



Kontaktperson



2012 160 av 289

2013 126 av 289

2014 63 av 290

82

Hemtjänst för äldre

76. Nöjd kund-index, hemtjänst (äldreomsorg) – helhet

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Kolada U21468


Mätning av brukarnas nöjdhet på nationell nivå är en relativt ny företeelse och mätmetodiken är under

kontinuerlig utveckling. Faluns hemtjänst får ett mycket gott omdöme från brukarna. Det är dock ett

litet spann mellan bästa och sämsta resultat kommunerna emellan.

Det här resultatet gäller hemtjänsten som helhet och oavsett om det är i kommunal regi eller enskild

regi. Det finns inga signifikanta skillnader mellan hemtjänsten som drivs i egen regi eller av någon

entreprenörerna.


Mätning sker i regel under april/maj och publiceras i oktober/november.

Resultatet från 2008-2011 är framtaget med en metod för ”nöjdkund-index” som tillämpades av SCB.

Från 2012 och framåt har en annan enkät från Indikator använts. Även om de bägge resultaten är likvärdiga så

har vi valt att lägga samman dem för att ändå ge en bild av utvecklingen.

Kontaktperson



2012 161 av 262

2013 177 av 268

2014 188 av 266

83

77. Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, antal (%) U

Antal personer 65+ i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst. Fr.o.m. 2013 exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad. Fr.o.m. 2007 hämtas antalet hemtjänsttagare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m. 2006 från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Kolada N21890


Falun har en hög andel invånare 65+ som är beviljade hemtjänst och detta förklaras av att Falun i

ungefär motsvarande grad har en låg andel invånare 65+ i särskilt boende/vård- och omsorgsboende.

Detta är en konsekvens av den förändrade verksamhetsmix, d.v.s. proportionerna mellan hemtjänst

och vård- och omsorgsboende, som uppstod efter avvecklingen och omvandlingen av servicehusen

från år 2000 fram till 2005.



Kontaktperson



2012 257 av 290

2013 260 av 284

2014 256 av 284

84

78. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv. 65+ U

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal invånare 65+ 31/12. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Kolada N21009


En konsekvens av en lägre andel vård- och omsorgsboende är att det blir en högre andel mer

kostnadskrävande ärenden i hemtjänsten än vad som är fallet i andra kommuner. Det är i regel den

enskildes önskemål och vilja att kunna bo kvar i den ordinarie bostaden så länge som möjligt och det är

också i linje med det bostadspolitiska målet som funnits sedan 1950-talet, d.v.s. rätten och

möjligheten att kunna bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt.

Vid en sammanläggning av kostnaderna för hemtjänst och vård- och omsorgsboende kan konstateras

att kostnaden är lägre än andra liknande kommuner.



Kontaktperson



2012 235 av 290

2013 266 av 290

2014 253 av 290

85

79. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare U

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst

äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Fr.o.m. 2013

exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per

månad. Fr.o.m. 2007 hämtas antalet hemtjänsttagare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m. 2006 från

Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Kolada N21010


Även om vi har en något högre andel kostnadskrävande ärenden i hemtjänsten än andra kommuner så

blir det inte synligt i det här diagrammet. Det beror på att vi också försöker arbeta förebyggande

genom att tillämpa förenklad handläggning för hemtjänstinsatserna städ, tvätt och hemhandling för

dem som är 80 år och äldre. Detta gör att genomsnittskostnaden ändå hamnar inom det normala.

2009 blev det fel i inrapporteringen av statistiken nationellt. Därav ”hacket” i diagrammet.



Kontaktperson



2012 126 av 289

2013 130 av 278

2014 119 av 278

86

80. Personalkontinuitet, antal personer som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar,

medelvärde

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Medelvärde, antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14-

dagarsperiod. Gäller de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag (måndag-

söndag). Trygghetslarm och matleveranser räknas ej. Mätningen avser tiden 07.00- 22.00. Hemsjukvårdspersonal

redovisas inte. Brukare som inte bott i det egna hemmet under hela eller delar av mätperioden exkluderas ur

mätningen. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U21401


Nycketalet påverkas av en hög andel brukare med stort vårdbehov, heltid till alla och möjligheterna att

schemalägga på ett flexibelt sätt.



Kontaktperson



2012 94 av 172

2013 92 av 194

2014 172 av 198

87

Särskilt boende för äldre

81. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg – helhetssyn, andel (%)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska

nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som

besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa:

Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Kolada U23471


Mätning av brukarnas nöjdhet på nationell nivå är en relativt ny företeelse och mätmetodiken är under kontinuerlig utveckling. Nöjdheten med Faluns verksamhet inom vård- och omsorgsboende har ökat kraftigt från 2008 och framåt. Orsakerna är bl.a. en ökad tydlighet i vad vård- och omsorgsboendet ska ha för kvaliteter, en medveten satsning på måltidssituationen och aktiviteter och stimulans samt arbetet med riskbedömningar. Det finns inga signifikanta skillnader mellan verksamheter som drivs i egen regi eller av någon entreprenör.


Publicering i Kolada under december.

Kontaktperson



2012 158 av 244

2013 166 av 272

2014 131 av 272

88

82. Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) U

Antal personer 65+ som bodde permanent i särskilda boendeformer enl. SoL den 1/10 dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik t.o.m. 2006, Socialstyrelsens individstatistik fr.o.m. 2007. Kolada N23890


Falun har en väldigt låg andel invånare 65+ som är beviljade vård- och omsorgsboende och detta

förklaras av att Falun i ungefär motsvarande grad har en hög andel invånare 65+ inom hemtjänsten.

Detta är en konsekvens av den förändrade verksamhetsmix, d.v.s. proportionerna mellan hemtjänst

och vård- och omsorgsboende, som uppstod efter avvecklingen och omvandlingen av servicehusen

från år 2000 fram till 2005.



Kontaktperson



2012 81 av 288

2013 91 av 283

2014 109 av 283

89

83. Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/inv. 65+ N

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg, dividerat med antal invånare 65+ 31/12. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag och befolkningsstatistik. Kolada N23005

Analys och kommentarer ’

En konsekvens av en lägre andel vård- och omsorgsboende är att det blir en högre andel mer

kostnadskrävande ärenden i hemtjänsten än vad som är fallet i andra kommuner. Det är i regel den

enskildes önskemål och vilja att kunna bo kvar i den ordinarie bostaden så länge som möjligt och det är

också i linje med det bostadspolitiska målet som funnits sedan 1950-talet; rätten och möjligheten att

kunna bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt.

Man kan vid en sammanläggning av kostnaderna för hemtjänst och vård- och omsorgsboende

konstatera att kostnaden är lika eller lägre än andra liknande kommuner.



Kontaktperson



2012 97 av 290

2013 88 av 290

2014 99 av 290

90

84. Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare N

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som bor permanent i särskilda boendeformer. Avser samtlig regi. Fr.o.m. 2013 så avses ett månadssnitt under året av individstatistiken. 2007-2012 hämtas antalet brukare från Socialstyrelsens individstatistik 1/10. T.o.m. 2006 från Socialstyrelsens mängdstatistik. Källa: SCB och Socialstyrelsens individstatistik. Kolada N23009


Sett över en fyraårsperiod har Faluns kostnadsutveckling inom detta område varit mycket återhållsam i

jämförelse med andra kommuner. Det visar på att den ständigt pågående förbättringen och

effektiviseringen av verksamheten har fungerat under dessa år.



Kontaktperson



2012 123 av 187

2013 130 av 285

2014 152 av 285

91

85. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg – måltidsmiljö, andel (%)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att måltiderna som serveras på det särskilda boendet alltid eller oftast är en trevlig stund på dagen. dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Kolada U23468


Än så länge för lite data för att kunna dra några slutsatser, men det här är en ofta förekommande

fråga och finns med för att bygga upp en kunskap om hur det ser ut och därmed kunna utgöra en

grund för ett förbättringsarbete.


Publicering i Kolada under januari.

Kontaktperson



2012 52 av 264

2013 237 av 274

2014 78 av 273

92

86. Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal/1000 inv. U

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80 år och äldre som medför inläggning på sjukhus, kvinnor och män. Avser genomsnitt för tidsperioden år T-2 till år T. Källa: Socialstyrelsen Patientregistret Kolada U20402


Det här är en ofta förekommande fråga och tyvärr ligger Falun högt i den här statistiken. Ser man på

utvecklingen bland alla kommuner så är det en ökande trend från 2007 och framåt. Vi arbetar dock

kontinuerligt med fallförebyggande arbete bland dem som omfattas av omvårdnadsförvaltningens

verksamheter, men här krävs även insatser från fler aktörer för att nå tillfredställande och heltäckande

förbättringar.



Kontaktperson



2011 240 av 285

2012 244 av 284

2013 227 av 284

93

Trafik och Mark

87. Kostnad buss, bil och spårbunden trafik, kr/inv. U

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för buss, bil och spårbundentrafik, dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Avser olika former av kollektivtrafik som kommunen helt eller delvis svarar för. Avser affärsverksamhet bedriven i förvaltningsform. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N45024


Kostnadsutvecklingen följer övriga kommuner i Dalarna. Dalatrafik har nyligen gått in i ett avtal som

ger högre kostnader. Den relativt höga kostnadsnivån jämfört med de andra posterna kan förklaras

med en hög servicegrad och att Falun har ett flertal mindre tätorter utspridda i kommunen som leder

till att vi servar ett stort geografiskt område i relation till antal invånare i kommunen.


Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada under juni.

Kontaktperson

Henrik Andersson, tel: 023-86096 e-post: [email protected]


2012 243 av 285

2013 241 av 284

2014 257 av 283

94

88. Nettokostnader gator och vägar samt parkering, kr/inv. U

Nettokostnad för gator och vägar samt parkering, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses

bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser drift och underhåll av statskommunala, kommunala och enskilda gator och

vägar inklusive olika former av trafiksäkerhetsåtgärder. Kostnader och intäkter för kommunal parkering förs också till

denna verksamhet. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N07024


2014 har vi kommit ”tillbaka” till en relativt normal nivå sett utifrån de senaste 5 åren.



Kontaktperson



2012 185 av 290

2013 238 av 290

2014 216 av 290

95

89. Nettokostnader parker, kr/inv. U

Nettokostnad för parker, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus

bruttointäkt. Avser kommunal parkverksamhet som parker, lekplatser, offentliga toaletter, naturområden etc. Här

redovisas även kostnader för naturreservat om det inte har en mycket uttalad naturvårdsprofil, då de redovisas under

miljö, hälsa och hållbar utveckling. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N07025


Ingen större skillnad mot föregående år. I relation till kostnader för gata så ligger vi här under snittet.



Kontaktperson



2012 208 av 290

2013 123 av 290

2014 98 av 290

96

Kultur och Fritid

90. Barnbokslån i kommunala bibliotek, antal per barn 0-14 år U

Antal barnbokslån under året dividerat med antal barn 0-14 år 31/12.

Källa: Kungliga biblioteket och SCB. Kolada N09811


Nyckeltalen är svåra att jämföra då antalet kommuner som rapporterat in skiftar i antal mellan åren. Barnens användning av folkbiblioteket är ett prioriterat mål i bibliotekslagen och i biblioteks-sektionens uppdrag står att biblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Ett av bibliotekssektionens mål är också att barns och ungas läsande ska öka jämfört med idag. För att nå det målet genomförs flera aktiviteter, såsom 6-årsvisningar för alla barn, bokbussbesök till förskolor, BVC-visningar för alla samt bokprat för skolklasser. Med en ny bokbuss kan vi göra fler besök på kommunens förskolor så att de yngsta barnen får ökad tillgång till litteraturen.



Kontaktperson

Karin Hane, tel: 023-82456 e-post [email protected]


2012 117 av 289

2013 129 av 290

2014 119 av 187

97

91. Nettokostnader fritidsgårdar, kr/inv. U

Nettokostnad för fritidsgårdar, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus

bruttointäkt. Avser samtlig regi. Avser fritidsverksamhet som bedrivs för barn och ungdom vid fritidsgårdar eller

motsvarande, inte fritidshem inom skolbarnsomsorgen. Avser samtlig regi.

Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N09020


Falu kommun ligger högt i jämförelse med andra kommuner, länet och riket. Tänkbara anledningar kan

vara:

Falu kommun är geografiskt stort till ytan. Det finns idag betydligt fler fritidsgårdar i Falu kommun än i andra kommuner av samma storlek när det gäller antal innevånare.

Nettokostnaden för fritidsgårdsverksamhet har även inkluderat kostnader för ungdomskulturhuset Arenan som riktar sin verksamhet mot äldre ungdomar och unga vuxna.

Flera av Falu kommuns fritidsgårdar bedriver uppdragsverksamhet åt socialförvaltningen och skolförvaltningen (öppen fritidsverksamhet, 10-12 årsverksamhet). Fördelningen av olika typer av gemensamma kostnader har inte skett fullt ut till dessa verksamheter, vilket fått till följd att det redovisade kostnadsutfallet blivit för högt för den traditionella fritidsgårdsverksamheten.

Falu kommun bedriver ett för deltagarna kostnadsfritt dagkollo (på en ö i Runn) några veckor under sommaren. Då kollot är gratis finns inga intäkter för att täcka delar av den höga båttransportkostnaden.



Kontaktperson

Anki Karlström, tel: 023-82840 e-post: [email protected]


2012 246 av 290

2013 245 av 289

2014 247 av 290

98

92. Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv. U

Nettokostnad för kulturverksamhet, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser stöd till studieorganisationer, allmän kulturverksamhet, bibliotek samt musik- och kulturskola. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N09022


Falun närmar sig kostnadsmässigt snittet för kommunerna i Dalarnas län vilket i första hand beror på

en utökning av kulturbudgeten för kulturskolans nya lokaler och stora scenen i Kulturhuset tio14. Att vi

ligger högre än liknande kommuner beror på de stora kostnaderna för Kulturhuset tio14 som tidigare

finansierades av Folkets Husföreningen



Kontaktperson

Pelle Ahnlund, tel: 023-82472 e-post: [email protected]


2012 171 av 290

2013 186 av 290

2014 221 av 290

99

93. Nettokostnad musik- och kulturskola, kr/inv. U

Nettokostnad för musik- och kulturskola, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses

bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser Kommunal kultur- och musikskoleundervisning, till exempel kommunala

musikskolan. Förskoleverksamhet och grundskoleverksamhet som har en musikprofil eller annan specialisering, t.ex.

musikdagis har inte räknats hit utan har förts in på aktuell pedagogisk verksamhet. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s

Räkenskapssammandrag. Kolada N09023


Till följd av investering och utökad ram avseende den kulturpedagogiska verksamheten under 2014 och 2015 kommer kostnaden att öka jämfört med mätperioden. Se vidare under nyckeltalet ”Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år”.



Kontaktperson

Margareta Krantz Sewerin, tel: 023-86032 e-post: [email protected]


2012 114 av 290

2013 113 av 290

2014 239 av 290

100

94. Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år (%) U

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal elever som under året deltagit i musik- eller kulturskola dividerat med antal invånare 7-15 år. Källa: SMOK, Sveriges musik- och kulturskoleråd samt SCB. Kolada U09810


Möjligheten att nå alla elever i kommunen har i Falun varit begränsad eftersom den pedagogiska verksamheten varit placerad utanför centrala Falun i lokaler som inte varit ändamålsenliga. Nuvarande placering innebär också mycket restid för pedagogerna vilket minskar den tillgängliga undervisningstiden. Fr.o.m. ht 2016 kommer Falu kommun att kunna erbjuda pedagogisk kulturverksamhet placerad mitt i Falun i f.d. Folkets Hus. Avsikten är också att verksamheten ska utföras med högre kvalitet, vilket bl.a. sker genom anslutning till kvalitetscertifieringen Q-steps.

Till följd av att investeringsbeslutet i KF försenats har ombyggnationen av f.d. Folkets Hus skjutits fram minst ett år. Av denna anledning har uppgifterna ovan inte ändrats jämfört med förra uppföljningstillfället.

Genom den nya placeringen kommer också ett utökat samarbete med kulturaktörer – såväl amatörer som professionella - i Falun att möjliggöras.

Under det kommande läsåret 2015/2016 kommer ett intensivt arbete med den digitala utvecklingen av kulturskolan att bedrivas tillsammans med kommunens IT-kontor och Upphandlingscenter. Satsningar på digital fortbildning och pedagogisk utveckling för lärare och elever ska göras för att möta behovet hos elever, föräldrar och allmänheten. Allt för att bidra till ett lokalt centrum för kunskapsutveckling inom estetiska språk och för att anpassa den pedagogiska undervisningen till nuläge och framtid.



Kontaktperson

Margareta Krantz Sewerin, tel: 023-86032 e-post: [email protected]


2012 202 av 281

2013 192 av 273

2014 184 av 270

101

95. Nettokostnad idrotts- och fritidsanläggningar, kr/inv. U

Nettokostnad för Idrotts- och fritidsanläggningar, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses

bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser kommunens idrotts- och fritidsanläggningar såsom idrottsplatser, sporthallar,

bad, frilufts- och fritidsanläggningar samt småbåtshamnar. Avser samtlig regi.

Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N09021


Falun låg i nivå med övriga Dalarna fram till och med 2008. 2008 – 2009 utvecklades Lugnet sportcenter med restaurang, företagshotell, fördubbling av omklädningsrumskapaciteten och besökarcenter (Visitors center). Detta resulterade i ökade lokalkostnader som visar sig genom ökningen mellan 2008 och 2010. 2012 beror ökningen på en engångseffekt där nedskrivning av fastigheten Främby Ridhus (19 mnkr) belastade resultatet. 2013 är kostnaden i nivå med 2011 igen. 2014 års ökning beror på ökade kostnader för fastigheter och anläggningar på Lugnet bland annat i samband med skid-VM.



Kontaktperson

Tomas Jons, tel: 023-82017 e-post: [email protected]


2012 279 av 289

2013 260 av 290

2014 286 av 190

102

Energi, vatten och återvinning

96. Priser för värme, vatten, vatten och återvinning, el och renhållning kr/kvm

"Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige". Här redovisas fakta bland annat om de

prisskillnader som finns mellan olika kommuner. Svenskt Vatten, Avfall Sverige,

Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit med faktauppgifter till rapporten. I

denna undersökning ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att

jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. För mer detaljerad

information se http://www.nilsholgersson.nu. Nyckeltalet finns inte i Kolada.


Många kommuner har bolagiserat denna verksamhet. Detta har fått till följd att denna

verksamhetsstatistik inte kan fås från SCB. En jämförbar bra bild över verksamhetens effektivitet

har hämtats från Nils Holgersson undersökningen.

Priserna för el, värme, avfall och vatten har höjts med 2 procent det senaste året. Samtidigt har

övriga priser sänkts, men skillnaden mellan kommunerna är stora. Priserna är högst i mindre

kommuner.



Kontaktperson

Bengt Östling, tel: 023-774990 e-post: [email protected]


2012 75 av 290

2013 74 av 290

2014 69 av 290

103

97. Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inkl. biologisk

behandling, andel (%) U

Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling (%). Källa: Avfall Sverige Kolada U07414


Falun har i många år legat i toppen när det gäller återvinning av hushållsavfall och har de senaste tre

åren en stabil nivå 50-60%.



Kontaktperson

Bengt Östling, tel: 023-774990 e-post: [email protected]


2012 8 av 240

2013 16 av 257

2014 15 av 256

104

Appendix – Nyckeltal i rapporten

Detta appendix innehåller en förteckning över samtliga nyckeltal i rapporten. I kolumnen Anmärkning

informeras om särskilda händelser kring nyckeltalet. Exempel på händelser kan vara att nyckeltalet är

nytt (N) eller att nyckeltalet har uppdaterats med ny statistik (U).

Nyckeltal Sid Anmärkning

1. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare 7 U

2. Demografisk försörjningskvot, kommun 8 U

3. Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%) 9

4. Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) 10 U

5. Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) 11 U

6. Utrikes födda invånare 0-19 år, andel (%) 12 N

7. Skattesats totalt kommun, (%) 13 U

8. Nöjd Kund-Index, Serviceundersökning – Totalt 14

9. Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enl MFS, % 15

10. Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enl EES, (%) 16

11. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv 17

12. Sjukpenningtalet bland kommunens invånare, antal dagar 18 U

13. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/100 000 inv 19 U

14. Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%) 20 U

15. Förstagångsväljare som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet, andel (%) 21 U

16. Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 22

17. Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) 23

18. Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) kommun, år 24 U

19. Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år 25 U

20. Invånare 16-84 år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) 26

21. Invånare 16-84 år med låg tillit till andra, andel (%) 27

22. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) 28 U

23. Åldersstruktur, 2014 29 U

24. Förvärvsarbetande per åldersgrupp, 2014 30

25. Arbetslöshet mars månad, (%) 31 U

26. Långtidsarbetslöshet 25-64 år i kommunen, andel (%) av bef. 32 U

27. Skatteintäkter kommunen, kr/inv 33 U

28. Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2014, (%) 34 U

29. Avvikelse redovisad kostnad – strukturårsjusterad standardkostnad 2014, (%) 35 U

30. Soliditet inklusive pensionsåtagande kommun, (%) 36 U

31. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv 37 U

32. Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) 38 U

33. Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv 39 U

34. Nöjd Region-Index – Helheten 40 U

35. Nöjd Inflytande-Index – Helheten 41

36. Nöjd Medborgar-Index – Helheten 42

37. Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng 43

38. Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) Bytt plats 44

39. Månadsavlönad personal, heltidsanställda i kommunen, andel 45 N

40. Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) 46 U

41. Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) 47

42. Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) 48

43. Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen, (%) 49

44. Informationsindex för kommunens webbplats 50

45. Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal 51 U

46. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 52 U

47. Elever i årskurs 5: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%). 53

48. Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%) 54

49. Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel(%) 55

50. Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev 56 U

51. Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt 57

52. Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel 58

53. Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval, andel (%) 59 U

54. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl IV, andel (%) 60 U

55. Kostnad för kommunal gymnasieskola (enl. Skolverket), kr/elev 61 U

56. Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt 62

57. Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år 63 U

58. Invånare 0-64 år med insatser enligt LSS, andel (%) 64 U

59. Verkställighet i ant dagar från beslut till insats avs boende enl LSS § 9.9, medelvärde 65

105

60. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende kontaktperson enligt LSS, medelvärde 66

61. Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10-12 månader under året, andel (%) 67 U

62. Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll 68 U

63. Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv 0-64 år 69 U

64. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde 70

65. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) 71 U

66. Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) 72 U

67. Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) 73

68. Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet, andel % 74

69. Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, andel % 75

70. Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år 76 U

71. Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv 77 U

72. Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv 78 U

73. Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år 79 U

74. Vårddygn i familjehem, antal/inv 0-20 år 80 U

75. Vårddygn i institutionsvård, antal/inv 0-20 år 81 U

76. Nöjd kund index, hemtjänst (äldreomsorg) - helhet 82

77. Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 83 U

78. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ 84 U

79. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 85 U

80. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde 86

81. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 87

82. Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 88 U

83. Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalintäkter, kr/inv 65+ 89 N

84. Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare 90 N

85. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - måltidsmiljö, andel (%) 91

86. Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal/1000 inv 92 U

87. Kostnad buss, bil och spårbunden trafik, kr/inv 93 U

88. Nettokostnader gator och vägar samt parkering, kr/inv 94 U

89. Nettokostnader parker, kr/inv 95 U

90. Barnbokslån i kommunala bibliotek, antal per barn 0-14 år 96 U

91. Nettokostnader fritidsgårdar, kr/inv 97 U

92. Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv 98 U

93. Nettokostnad musik- och kulturskola, kr/inv 99 U

94. Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år, (%) 100 U

95. Nettokostnad idrotts- och fritidsanläggningar, kr/inv 101 U

96. Priser för el, värme, avfall och vatten, kr per kvm 102

97. Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inkl biologisk behandling, andel % 103 U

nyckeltals- jämförelser 2015...kolada, kommun- och landstingsdatabasen, sköts av rka, rådet för...

Documents