Kvinnan i historien?

En studie av kvinnoskildringen i moderna historieverk

Woman in history?

A study of women´s portrayal in modern history books

Sandra Jonsson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Historia, Lärarutbildningen

Examensarbete, 15hp

Handledare: Peter Olausson

Examinator: Anders Broman

2014-01-16

Sammanfattning

Det här arbetet har syftat till att undersöka vilken plats kvinnorna får i våra moderna

historieverk som är publicerade mellan 2009-2013 av Norstedts förlag. För att kunna svara på

detta har böcker från 13000 f.Kr fram till vår nutid, 2012, granskats med en kvantitativ

innehållsanalys där sju av åtta böcker har undersökts i personregistret för att få fram hur

många gånger kvinnan nämns jämfört med mannen. Tre av böckerna har sedan granskats

närmare med anledning av att kunna se om det har skett en förändring genom vår historia med

kvinnans skildring om hur kvinnan framställs samt vilken plats de får på bilderna som finns i

böckerna.

Resultatet av undersökningen visade att kvinnan har en betydligt mindre roll i böckerna än

mannen, men att hon däremot finns med på ett stort antal bilder i de böcker som granskats.

Hur kvinnan skildras i böckerna är varierande med hennes namn eller som mannens hustru,

älskarinna samt annan släkting, det som också märktes under arbetets gång var att kvinnan

blev mer självständig i den sista boken av de tre som granskades och att hon var en del av

samhället dock inte i samma utsträckning som mannen än.

Nyckelord: jämställdhet, historia, genus

Abstract

The purpose of this project has been to answer which place women gets in our modern history

books, published 2009-2013 by Norstedts publishing firm. A quantitative content analysis by

seven of eight books from 13000 B.C until present times, 2012 have been investigated in the

personal register to get to know how many times the woman was mentioned versus the man.

Three of the books have later been examined more thorough how the woman has been

produced in our history.

The result of the examination showed that the women have a considerably smaller part than

the men in the books. But contrariwise the women take part in a lot of the pictures in the

books. How the women are depicted in the books are variable, sometimes with her name, the

husbands wife, mistress or other relative. Something that showed during the progress was that

the women became more independent in the last book of the three which was examined and

she became a part of the society, but still not in the same position as the men.

Keyword: equality, history, gender

Innehållsförteckning

1. Inledning……………………………………………………………...4

1.1 Syfte…………………………………………………………….....4

1.2 Frågeställning……………………………………………………...5

1.3 Disposition………………………………………………………...5

2. Metodgenomgång.…………………………………………………...6

2.1 Undersökningsmetod…….……………………………………….6

2.1.1 Tillvägagångssätt………………………………………………..6

2.2 Avgränsningar och urval………………………………………….7

2.3 Material…………………………………………………………...7

3. Forskningsgenomgång………………………………………………10

3.1 Kvinnor i läromedel……………………………………………....10

3.2 Kvinnan i historia………………………………………………...10

3.3 Vad är kvinnohistoria?....................................................................14

3.4 Myten om det motsatta könet…………………………………….15

4. Resultat……………………………………………………………….17

4.1 Sveriges historia…………………………………………………..17

4.1.1 Sveriges historia 1350-1600………………………………….....18

4.1.2 Sveriges historia 1721-1830………………………………….....20

4.1.3 Sveriges historia 1965-2012………………………………….....21

5. Slutsatser……………………………………………………………..24

6. Diskussion…………………………………………………………....27

Käll- och litteraturförteckning

4

1. Inledning

Detta arbete kommer behandla en undersökning av historieböcker för att undersöka vilken

plats kvinnor får i litteratur jämfört med män.

En anledning till mitt val av ämne att forska om är att jag som färdigutbildad lärare kommer

att undervisa i historia. En annan anledning är att historia är något som intresserar mig och

detta skulle vara ett område som skulle vara intressant att få en djupare förståelse i och

kunskap om.

Detta arbete ska vara ett vetenskapligt arbete med tidigare forskning, kopplat till läroyrket och

min framtida roll som pedagog. Arbetet ska ge mig en ny kunskap genom att undersöka ämnet

med hjälp av forskning samt att jag gör egna undersökningar och drar slutsatser.1

Under arbetes gång kommer jag att utgå från åtta böcker, som är tryckta mellan 2009-2013

och är en historisk sammanfattning av vår historia med ny och modern forskning, vilket inte

har gjorts tidigare. I vårt samhälle har det pågått debatter i flera år om genus och

könsfördelning, och redan som barn sätts de in i våra könsroller. Därför är det viktigt att tänka

på hur böckerna är formade och hur eleverna i skolan får ta del av de rollbilder som speglar

vår historia. Vilket också sammankopplar det till min pedagogiska roll i skolan, då det är

viktigt hur jag presenterar karaktärerna som finns med i vår historia.

1.1 Syfte

I läroplanen står det att eleverna ska få kunskap om skillnader och likheter i levnadsvillkoren

som var för män, kvinnor och barn.2 Mitt syfte för detta arbete är att undersöka hur kvinnorna

i vår moderna historieforskning presenteras, som den föreställs i Norstedts bokverk om

Sveriges historia.

1 Kursintroduktion med Anders Broman 4/11-2013

2 Skolverket, Läroplan för grundskolan. Stockholm (2011) s175

5

1.2 Frågeställning

För att nå upp till mitt syfte med arbetet kommer jag att utgå ifrån tre frågeställningar.

Vilket utrymme får kvinnor i litteraturen, genom bild och text?

Vilka skillnader finns i kvinnornas roller jämfört mellan de olika delarna av

litteraturen?

Hur beskrivs kvinnorna av författarna?

1.3 Disposition

Detta arbete kommer att bestå av sex kapitel, där det första tar upp en inledning och

bakgrund till varför arbetet skrivs samt att syfte och frågeställningar presenteras. I det andra

kapitlet, min metoddel, kommer jag ta upp vilken metod jag har använt mig av och

tillvägagångssätt. I det tredje kapitlet kommer jag att ta med en del forskning som finns

inom ämnet. I kapitel fyra kommer jag att ta upp resultatet av de böcker jag har valt att

undersöka. Kapitel fem kommer att innehålla slutsatser av arbetet och det sjätte kapitlet

avslutar arbetet med en diskussionsdel, där jag kommer att knyta samman syfte och

frågeställningar med det resultat jag har fått fram.

6

2. Metodgenomgång

2.1 Undersökningsmetod

Detta arbete kommer att genomföras med en kvantitativ innehållsanalys, då jag kommer att

studera och undersöka sju av åtta böcker, som är utgivna av Norstedts förlag, som tar upp

Sveriges historia från 13000 f.Kr. fram till 2012. Jag kommer i alla dessa sju böcker gå

igenom registret hur många gånger kvinnor samt män nämns, för att sedan kunna göra en

jämförelse. För att få ett bredare perspektiv kommer jag att undersöka och analysera tre av

böckerna mer ingående och då titta på kvinnornas framställande i texten samt om de finns

med på bilder.

En kvantitativ analys innebär att det görs en studie på materialet med mätningar och

observationer. Genom dessa mätningar kan undersökningen visa ett speciellt mönster, som är

till hjälp för att kunna dra slutsatser.3

2.1.1 Tillvägagångssätt

Jag började med att gå igenom registret på varje bok, där jag använde mig av streck för att ta

reda på hur många gånger kvinnor respektive män nämns i böckernas personregister. Under

de tidigare årtalen, men även från nyare, kunde det vara svårt att veta om det var en man eller

kvinna i registret. För att vara säker när ett sådant namn uppstod gick jag in i boken och tog

hjälp av texten för att få en förståelse på om personen var en kvinna eller man. När jag

räknade ut hur många gånger kvinnor respektive män nämndes drog jag ett streck enbart den

gången deras namn dök upp i registret och inte hur många gånger de nämns på sidorna. I vissa

fall fanns namn med flera gånger, då det till exempel stod Birgitta Birgersdotter (se Heliga

Birgitta), dessa har jag enbart räknat en gång då det är samma person. Utifrån de siffror jag

fick fram räknade jag ut en procentsats för att se skillnaden i ett diagram.

Jag har sedan valt att dela in de tre böcker som jag har valt en närmare undersökning på i

underkapitel, där varje bok har ett eget kapitel och det är en löpande text där det framgår hur

kvinnorna nämns i texten samt hur de är med på bilderna. För att undersöka hur de nämns har

jag granskat den sida som kvinnan nämns på, för att se om hon nämns med sitt namn, som

hustru eller med ett yrke. När jag undersökte bilderna gick jag igenom hela böckerna, sida för

sida, för att se hur många av bilderna som det var kvinnor på.

3 Stukát Staffan, Att skriva examensarbetet inom utbildningsvetenskap. Malmö: Studentlitteratur (2005) s31

7

2.2 Avgränsningar och urval

Av de åtta böcker som ingår i historiesamlingen har jag endast undersökt sju av dessa, då den

fjärde boken som behandlar tidsperioden 1600-1721 har jag inte fått tag på under

undersökningsperioden. Utifrån dessa sju böcker har jag sedan valt att granska tre böcker

närmare, vilket rör sig om bok tre (1350-1600), bok 5 (1721-1830) samt den åttonde (1965-

2012). Anledning till att jag valde de tre böcker jag valde är att jag vill se om det sker någon

utveckling på hur kvinnorna nämns i böckerna med tanke på den samhällsfördelning som sker

från medeltiden fram till nutid vilket också borde märkas i böckerna av kvinnornas närvaro,

samt att dessa årtal är sådant som tas upp i undervisningen i skolan.

2.3 Material

Böckerna jag har valt att studera är inga läromedelböcker som används till undervisning inom

skolan, inte som undervisningsmaterial, dock kan lärarna ha hämtat information utifrån

böckerna för eventuella komplement till det material som de tidigare har. Boken som

behandlar Sveriges historia mellan årtalen 1600-1721 har under dessa veckor varit utlånad i

hela Värmland vilket har gjort att jag inte har kunnat göra en undersökning i den boken.

Dessa böcker är nypublicerade och moderna för vår tid med aktuell forskning och är

publicerade av Norstedts förlag, vilket gör de aktuella och intressanta för en sådan här

undersökning för att få reda på hur mycket kvinnorna är med i litteraturen.

Dick Harrison är professor inom historia vid Lunds Universitet och är huvudredaktör för

böckerna Sveriges historia. I den första boken som behandlar årtalen 13000fKr- 600eKr tar

han upp att ”historia” avser på vetande, kunskap, forskning och berättelse. Historia är något

som är viktigt och ska berättas. Det har gått lång tid innan ett uppdaterat verk inom historian

har släppts, mellan 1966-68 publicerades Bonniers flerbandsverk som var skrivna av Sten

Carlsson och Jerker Rosén. Då det tar lång tid att skriva böcker som liknar dessa, vilket har

gjort att de tidigare böckerna som har publicerats har används sig av den forskning som fanns

på 50-talet.4

4 Welinder Stig, Sveriges historia 13000 f.Kr-600 e.Kr. Värnamo: Nordstedts förlag. (2009) s10

8

Stig Welinder som är författare, och arkeolog, till den första boken i denna serie börjar med

att skriva att det inte är en lärobok och ingen uppslagsbok, men det som är skrivet är

mestadels sant men inte hela sanningen.5 I Welinders text i boken har han skrivit om den

tidiga historien utan att använda sig av de traditionella kronologiska benämningarna, på så sätt

ger Welinder förhistorien helt nya utgångspunkter.6

Den andra boken som behandlar årtalen 600-1350 är det huvudredaktören Dick Harrison som

har skrivit. Harrison skriver att idag har vi mer att gå på än vads som fanns under 60-talet, i

och med att han känner en tryggare grund att stå på vill han konfrontera äldre föreställningar

om vårt förflutna och sprida nya aspekter om utvecklingen.7

Harrison skriver att utvecklingen från bygdemark till riksmakt har en röd tråd i boken, men

det som står i centrum för boken är framväxten av det svenska politiska systemet.8

Årtalen 1350-1600 är den tredje boken om Sveriges historia och är skriven av Dick Harrison

samt Bo Eriksson, historiker. Harrison som även är huvudredaktör skriver att inför denna

tredje bok har de mer skriftliga källor att stödja sig på.9 I förorden från författarna berättar de

om nordiska kungar som kommer att tas upp under bokens gång, samt att detta är en historia

om individer.10

Den femte boken tar upp årtalen 1721-1830 och är skriven av Elisabeth Mansén, som är

professor i idéhistoria. Hon skriver att denna bok ska ställa frågan hur det obegripliga kan

göras begripligt, i människors samtal, diskussioner och debatter, men också i det sätt

människor lever och det sätt de manövrerar i den värld de möter.11

Harrison skriver att denna period, 1721-1830, brukar delas upp i tre mindre delar och skildras

sällan i ett enda sammanhang som i denna bok. De tre delar som årtalen brukas delas in i är

frihetstiden, gustavianska tiden samt Karl Johantiden. Genom att sammanskriva dessa tre

epoker anser han och Mansén att det blir en mer rättvis bild för dem som levde under denna

5 Welinder Sveriges historia 13000 f.Kr- 600e.Kr. s13

6 Ibid s11

7 Harrison Dick, Sveriges historia 600-1350. Värnamo: Nordstedts förlag (2009) s9

8Ibid s11

9 Eriksson Bo, Sveriges historia 1350-1600. Värnamo: Nordstedts förlag (2010) s9

10Ibid s11

11Mansén Elisabeth, Sveriges historia 1721-1830. Värnamo: Nordstedts förlag (2011) s13

9

tid, eftersom män eller kvinnor som föddes under frihetstiden fortfarande kunde vara vid liv

när Karl Johan blev kronprins.12

Årtalen 1830-1920 är den sjätte boken och är skriven av Bo Stråth, som är professor i

Nordens, Europas och världens historia. Harrsion skriver att denna bok ger en berättelse om

hur det svenska samhället gjorde att män och kvinnors liv vändes upp och ner och hur de

började sakta gå mot moderniteten. Det svenska samhället har aldrig utvecklats så mycket

som det gjorde under detta sekel.13

Den sjunde boken behandlar årtalen 1920-1965, där historikerna Yvonne Hirdman, Urban

Lundberg och Jenny Björkman är författare. Det var under dessa år som det moderna Sverige

skapades och det mesta som en svensk kan förknippa med Sverige kan sättas in inom denna

epok, exempelvis volvo, villa och förorter. Målet med denna bok är att undersöka årtalen i

dess helhet och med 60-talets forskning har det varit till hjälp att göra en mångsidig bild av

utvecklingen. Åren 1920-1965 är inte avlägsen för oss, men ändå skiljer den en heldel ifrån

vår nutid.14

Den åttonde och sista boken tar upp åren 1965-2012 och är skriven av Jenny Andersson,

docent i ekonomisk historia, och Kjell Östberg, professor i historia. Författarna börjar med att

berätta att man kan se ett tydligt spår genom alla böcker av Sveriges utveckling. Från där

bygden stod i centrum till ett Sverige som är mångkulturellt samhälle.15

Harrison skriver att

denna bok är en historisk händelse, eftersom det är första gången som vår moderna historia

sammanfattas och tolkas i ett vetenskapligt arbete. Harrison avslutar med att skriva att vi har

ett ben i nuet och ett i historien och genom att ta del av berättelser och redogörelser samt

reflektera kan vi inse hur människan alltid kämpar för att skapa en överblickbar historia.16

.

12

Mansén, Sveriges historia 1721-1830. s12 13

Stråth Bo, Sveriges historia 1830-1920. Falköping: Norstedts förlag (2012) s10 14

Hirdman Yvonne, Sveriges historia 1920-1965. Värnamo: Norstedts förlag (2012)s12 15

Östberg Kjell, Sveriges historia 1965-2012. Mölnlycke: Norstedts förlag (2013) s13 16

Ibid s12

10

3. Forskningsgenomgång

Här nedan kommer en liten del av den forskning som professor Ann-Sofie Ohlander har gjort

på läromedel och fakta om kvinnohistoria, samt en redogörelse om hur kvinnan levde under

vår historia.

3.1 Forskning om kvinnor i läromedel.

Professorn Ann-Sofie Ohlander som bland annat har forskat inom kvinnohistoria, där hennes

senaste studie var 2009-2010, undersökningen behandlade läromedel ur ett

jämställdhetsperspektiv. Ohlander anser att det är viktigt att vara källkritisk och då speciellt

vid genomgångar med elever då flertalet böcker har en manlig historiesyn. I hennes forskning

på läromedel visar det att männen har en större plats i litteraturen än vad kvinnorna har.

Gymnasieboken människan genom tiderna som Ohlander har granskat visar att kvinnorna

nämns 14 gånger jämfört med män som nämns 235 gånger i bokens register.17

Ohlander tar upp att 11 av dessa kvinnor som nämns var regerande drottningar, en var

premiärminister samt två var icke regerande drottningar. Hon påpekar också att detta är endast

från namnregistret, men att det fortfarande är en stor skillnad i bokens gång på bilder samt i

ingressen dock tar hon upp det är få personer som nämns med namn och de som nämns är i

detta fall män.18

3.2 Kvinnan i historien

Kvinnan har alltid funnits med jämsides med mannen i livet, dock är det inte alltid som

kvinnan presenteras som en egen individ. Gunilla Sterner är jämställdhetsexpert på

länsstyrelsen och anser att vi fortfarande har en bit kvar tills vi lever jämställt i vårt

samhälle. Genom en skrift som hon har sammanställt visar det hur kvinnan går från

vikingatiden fram till idag i sin utveckling som egen individ och hon hoppas att det kan visa

att vi fortfarande har en bit kvar att arbeta med.19

17

http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/98/33/ff1050e3.pdf (20/11-13) s17 18

http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/98/33/ff1050e3.pdf (20/11-13) s.25 19

http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/nyheter/2011/Pages/kvinnors-historia-%E2%80%93-fran-vikingatid-till-nutid.aspx (5/1-14)

11

Vikingatiden anses börja på 800-talet efter Kristus, Sverige fanns inte som stat utan i de

nordiska länderna styrde småkungar och stormän över olika landsområden. Det var först

under 1000-talet som Sverige började formas till ett rike.20

Under vikingatiden hade människorna en strikt fördelning mellan man och kvinna, där

kvinnan fick hamna bakom mannen eftersom det var han som företrädde familjen. Det var

männen som åkte iväg på vikingafärder för att köpa och sälja varor och det var också då som

kvinnan blev mer synlig, eller när hon blev änka. När deras män åkte iväg på vikingafärder

hade kvinnan ansvaret för det som skedde på gården. Som kvinna hade hon annars uppdrag

som att sköta hemmet, barn, mat, kläder samt djurens skötsel.21

När det kommer till arvrätt hade kvinnorna rätt till att ärva efter sina föräldrar och barn, men

att de i regel fick stå tillbaka ifall det fanns söner inom familjen. Något som kvinnan hade

stor respekt för var deras kunskap som de förde vidare genom generationer till varandra

inom sömnad, skinnberedning, matberedning och deras kunskap om örter och läkemedel.22

Under mitten av 1200-talet, under medeltiden, stärktes kungens ställning. Det var kungens

lagar som gällde och han började med att samla in skatt från människorna. Under denna tid

kom det lagar där bland annat en lag skyddade kvinnan, kvinnofridslagen, vilket gav

kvinnan skydd som mannens egendom samt att det var ett förbud mot våldtäkt och

kvinnorov. 23

Kyrkan lärde människorna att alla hade samma värde inför gud, oavsett om du var man,

kvinna eller träl. Till skillnad från vikingatiden ansågs det nu viktigare att tänka på individen

än släkten. Kyrkan ansåg att ägandet skulle knytas till individen eftersom de då kunde

testamentera sin egendom till kyrkan.24

I och med kristendomens ankomst skedde det en förändring för kvinnorna och deras

livsvillkor, en förändring som inte blev lika för alla. Eftersom kyrkan ansåg att alla har

20

http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2011/kvinnorum_2uppl_

2011.pdf, s4

21Ibid s4

22 Ibid s5

23 Ibid s6

24 Ibid s6

12

samma värde oavsett kön fick kvinnan en högre status samt att hennes sociala och

ekonomisk ställning blev tryggad med äktenskapet. Var kvinnan dock ogift, blev villkoren

sämre och det ansågs skamligt att vara en ogift moder. Kyrkan var till stor hjälp för

kvinnorna och deras barn, då de skyddade dem genom att inte tillåta barnamord.25

Kvinnorna hade sen tidigare respekt för sin kunskap som de förde vidare, men i och med

kristendomen och kyrkan intågande. Under denna period etablerades åtta kloster för kvinnor

i Europa, där de fick lära sig att läsa och skriva, vilket inte var vanligt i samhället och det var

inte heller många män som kunde detta. 26

Vid den här perioden var de flesta kvinnor arbetande där spridningen var stor inom olika

yrkesgrupper. Kvinnor och män skulle ha avskilda sysslor, men då kvinnans arbetskraft var

så pass viktig var det svårt i praktiken att upprätthålla en könmässig arbetsdelning. Under

medeltiden var det endast några få procent kvinnor som levde i staden, där de kunde ha en

större möjlighet till egen försörjning än de kvinnor som levde på landsbygden.27

Sveriges första allmänna landslag, Magnus Erikssons allmänna landslag, trädde i kraft år

1350. I lagen framgick det att kvinnor skulle ärva hälften av det mannen ärvde, eftersom

kvinnan betraktades som halva män då de inte ansågs vara lika utvecklade. Vilket skilde på

de kvinnor som levde i staden, då de hade samma arvsrätt som mannen. Dock var kvinnan

på landsbygden delaktig i hemmets framställning där de hade ansvar för korna och mjölken,

samt kärnade smör. Kvinnan som levde på landsbygden hade fortfarande ansvar för hemmet,

barn, kläder och husdjuren. Hon kunde också bli ansvarig för hela jordbruket om mannen

hade en annan bisyssla som tog tid. Medans kvinnan inne i staden oftast var gömd bakom

sin man och syntes först hon blev änka.28

Under 1600-1700- talet var det många krig och det var många män som dog under striderna.

Eftersom männen var borta längre perioder från jordbruket under krigstiden men också

genom fiske, avverkande av skog samt tillverkade redskap fick kvinnan ta större ansvar för

gården.29

25

Ibid s6 26

www.lansstyrelsen.se s7 27

Ibid s7 28

Ibid s8ff 29

Ibid s12f

13

Slutet av 1600-talet hade många kvinnor tunga arbeten och även om de fanns och arbetade

hårt fanns de inte med i registren. Under mitten av 1700-talet arbetade de flesta kvinnor som

pigor, men det fanns även kvinnor som var bland annat månglerska (sålde matvaror) och

klädmäklerska (en som sålde begagnade kläder och möbler).30

Mitten av 1800-talet flyttade allt fler in till städerna och folkmängden ökade mer än

någonsin i landet. Det var också under detta årtal som skolplikten, folkskolestadgan,

infördes och husagan togs bort och mannen förlorade rätten till att aga sin hustru.31

Gifta

kvinnor stod fortfarande under sin man och var tvungen att be om lov för att få arbeta

utanför hemmet. Vid mitten av 1800-talet växte en kvinnorörelse fram där kvinnorna

började ställa krav på att ekonomisk rättvisa, där de också skulle få rätt till rösträtt. Kraven

som kom från kvinnorna möttes med svåra motstånd av männen. Slutet av 1800-talet fick

kvinnor rätt till att ta studenten, vilket också sedan skulle leda till att kvinnorna kunde börja

på universitetet.32

Början av 1900-talet ökade Sverige sin export och allt fler flyttade in till städerna. I och med

att det blev bättre bostäder, mat och sociala villkor förbättrades människornas hälsa allt mer.

År 1921 var ett viktigt år för kvinnorna i Sverige, de fick allmän rösträtt och mannens

målsmans rätt som de tidigare hade haft upphörde.33

Det var under mitten av 1900-talet som

kvinnorna verkligen kom ut på arbetsmarknaden och deras roll i samhället började åter talas

om på allvar.34

Under slutet av 1900-talet hade de flesta utbildningar samt yrken öppnats för kvinnorna och

de hade oftast samma rättigeter som männen, även om det fortfarande fanns vissa attityder

och värderingar kvar hos vissa.35

Eva Moberg är en kvinna som var en ung liberal politiker under 1960- talet och skrev början

av 60-talet en debattartikel om kvinnans villkorliga frigivning. Det krävdes att mannen och

kvinnan skulle dela lika på arbetet i hemmet och med barnen och att det skulle vara möjligt

30

www.lansstyrelsen.se s13 31

Ibid s15 32

Ibid s16f 33

Ibid s18 34

Ibid s21 35

Ibid s22

14

för papporna att vara barnlediga.36

I och med att kvinnorna hade tillgång till arbete och

utbildning gjorde det att de kunde ställa krav på en förändrad mansroll, även om männen tar

ett större ansvar för hem och barn är det fortfarande kvinnorna som tar det största ansvaret.37

Idag, på 2000-talet, är det nationella målen att kvinnor och män ska ha samma makt forma

samhället och sina egna liv. Under dessa mål ska kvinnor och män ha samma rättigheter och

möjligheter att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkor för beslutfattande, de

ska också ha samma möjlighet och villkor om utbildning och betalt arbete som ger

ekonomisk självständighet livet ut samt att de ska ha lika ansvar för hemarbete och ha

möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Trots att dessa mål finns, finns det fortfarande

könsskillnader på många områden.38

Dagens skola har i uppgift att arbeta med jämställdhet sedan 60-talet och det är de barn som

idag går i skolan som är framtiden, vilket innebär att lärare och övrig personal inom skolan

behöver behandla flickor och pojkar lika.39

3.3 Vad är kvinnohistoria?

Adolf Hedin har skrivit en bok om ”Franska revolutionens kvinnor”, i boken handlar det

mest om revolutionens män och deras systrar, hustrur samt älskarinnor. Under bokens gång

använder han sig av dessa kvinnor för att lyfta fram männen som ses som hjältar. Hedin är

inte ensam om att använda sig av kvinnor i litteratur för att höja männens framgång. Detta

var en vanlig syn och ett villkor för att kvinnorna skulle få vara med i historian och att de

sågs som männens sällskap.40

Förr i historieböckerna fanns det inga bilder alls på kvinnorna, och den osynlighet var något

som drabbade kvinnorna ofta. De tidiga kvinnohistorikerna menade att många kvinnor blev

glömda samt gömda i böckerna för att de manliga skulle komma fram. Runt 1970-talet sägs

det att den nya kvinnohistorien kom där kvinnor som individer samt kvinnor i grupper skulle

lyftas fram. Till en början planerade historiker att komplettera historien med de kvinnor som

har blivit gömda och glömda, till exempel” kvinnor och den franska revolutionen”, ”kvinnor

36

www.lansstyrelsen.se s22f 37

Ibid s23 38

Ibid s25 39

Ibid s28 40

Hirdman Yvonne, Kvinnohistoria. Oskarshamn: Utbildningsradion AB (1994) s9

15

och industrialismen” samt ”kvinnor och arbetarrörelsen”. Detta visade sig vara ett större

projekt än vad de hade räknat med och att bara lägga till kvinnorna skulle blir för rörigt. Ett

annat argument var också att kvinnorna inte var lika stora och ansågs som lika viktiga som

männen. Kvinnorna förr fick inte ägna sig åt politik, studier eller handel som männen är det

heller inte konstigt att dessa kvinnor fick komma fram och inte enbart bli gömda bakom

männen.41

En del tjänstemannayrken som idag ses som typiska för kvinnor har en gång i tiden varit

manliga, som folkskolelärare och posttjänstemän. Mitten av 1800-talet kom det allt fler

kvinnor ut på arbetsmarknaden vilket ledde det till en konkurrens mellan män och kvinnor.

En bit in på 1900-talet ställde kvinnorna ett annat krav i sina positioner som männen.42

Det sägs att världskrigen som skedde under 1900-talet skulle varit till en positiv fördel för

kvinnorna i jämställdhet i arbetslivet. Kvinnoforskning som har gjort under nyare tid visar

på att det inte alls var en fördel med krigen ifall du var kvinna, utan snarare tvärtom,

jämställdheten gick bakåt. Under krigen drabbades kvinnorna i och med att det blev svårt att

utföra deras arbete, medans männen kunde ta värvningen till militären för att lösa sin

situation.43

Då krigen höll på en längre tid märktes det en arbetsbrist och allt mer kvinnor fick söka sig

in till industrierna och ta över männens arbetsuppgifter. Dock noga övervakade av äldre män

som inte var ute i krig och med de sämre arbetsuppgifterna. Trots de hårda arbetsvillkoren

var det många kvinnor som såg en fördel, då de nu hade möjlighet att kunna disponera en

egen inkomst och kunna stå på egna ben.44

3.4 Myten om det motsatta könet

Redan från födseln gör vi skillnad på flickor och pojkar, vi pratar tystare och ljusare om vi

håller en flicka i famnen än om det är en pojke som ligger det då vi oftast använder en högre

röst och mörkare. Vårt kön är en av de viktigaste egenskaperna som vi innehar och är bland

det första vi vill få reda på när vi ser en nyfödd.45

41

Hirdman, Kvinnohistoria s11f 42

Ibid s136f 43

Ibid s188f 44

Ibid s188f 45

Gens Ingemar, Myten om det motsatta könet, Finland: WS Bookwell (2007) s13ff

16

När vi födds har vi en förväntan om vilka egenskaper vi kommer ha som följer oss under

livet. Det finns en ”typisk” bild av hur vi ser på män och kvinnor, där män ses som att sätta

sina egna intressen först, medans kvinnan ser till andra. Kvinnor visar sina känslor och är

tillmötesgående och pratar om känslor och upplevelser medans männen kontrollerar sina

känslor, pratar om sina presentationer och position samt kämpar för mer makt och kontroll.46

Under 1900-talet har en process pågått om makten och kontrollen som har legat hos mannen,

men att den nu allt mer övergår till kvinnan. När Sverige fick den allmänna skolplikten

började också utvecklingen på det vi kan se idag, ett mer jämställt samhälle. Med kunskap

får både pojkar, flickor, män och kvinnor en makt oavsett vilket kön de tillhör. I dag syns

det att flickor har bättre betyg än pojkarna i ämnena i grundskolan bortsett från idrotten.

Alltmer väljer kvinnor det som inte ses som könstraditionellt och gör försök att kommer in

på det som ses som typiska mansroller, medans männen inte är lika framåt till att söka sig

mot traditionella kvinnoyrken.47

46

Gens, Myten om det motsatta könet, s16 47

Ibid, s118

17

4. Resultat

4.1 Sveriges historia

Vid undersökningen i registren av de sju böckerna om Sveriges historia, visade det att

mellan 11-21 procent av de som nämns i personregistret är kvinnor, medans männen hade en

procent mellan 79-89.48

Vid undersökningens gång fick jag fram resultat för varje bok samt

att jag kommer redovisa det totala skillnaden på de sju böcker tillsammans.

I de två diagrammen här nedan kan det utläsas skillnaden i procent samt antal mellan män

och kvinnor för respektive årtal samt att det syns hur det har varierat mellan de olika

böckerna. Dessa resultat är utifrån personregistret i samtliga undersökta böcker, för att

undersöka hur många gånger kvinnor respektive män nämns.

Tabell ett här nedan visar antalet gånger som personer (kvinna respektive man) har nämnts i

registret i de sju undersökta böckerna Sveriges historia. Ur diagrammet går det att utläsa att

kvinnorna har en mindre plats än mannen och att det är i den första boken, 13000 f.Kr-600

som det är minst skillnad.

49

48

Sveriges historia, del 1-3, 5-8 49

Sveriges historia, del 1-3, 5-8

59

402

519

840

951

694

518

854

119178

119 137 140

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

13000 fKr -600 eKr

600 - 1350 1350 - 1600 1721- 1830 1830 - 1920 1920 - 1965 1965 - 2012

Män

Kvinnor

Fördelning efter kön i registret (antal)

18

Tabell två här nedan, visar den procentuella skillnaden mellan män och kvinnor från

respektive tidsepok i de sju undersökta böckerna från Sveriges historia. Procentuellt sett har

kvinnan mest plats i den åttonde boken som behandlar 1965-2012.

50

4.1.1 Sveriges historia 1350-1600

I registret nämndes kvinnor 119 gånger medans männen nämndes 519 gånger, vilket ger

detta en procent på 19 respektive 81.51

Vid en närmare undersökning om hur kvinnorna nämns i boken är det en varierande

spridning på att de nämns med sina namn, hustru/fru, dotter, prinsessa eller annan titel. En

av sidorna nämndes Anna (vilket står i personregistret i boken) som ” Johan målares änka

som Albertus gifte sig med.” 52

Gustav Vasa hade flera syskon, en av dem är Anna Eriksdotter (Vasa), i Sveriges historia

nämns hon enbart som en av flera syskon till Vasa där hon tillsammans med Johan, Magnus

50

Sveriges historia, del 1-3, 5-8 51

Eriksson Bo, Sveriges historia 1350-1600 52

Ibid s207

88% 88%81% 83%

89%84%

79%

12% 12%19% 17%

11%16%

21%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

13000 fKr -600 eKr

600 - 1350 1350 - 1600 1721- 1830 1830 - 1920 1920 - 1965 1965 - 2012

% Män

% Kvinnor

Fördelning efter kön i registret (procent)

19

samt Birgitta dog i späd ålder.53

En annan Anna är Johan III´s dotter som också finns med i

personregistret men som enbart nämns som Johans dotter.54

En kvinna som nämns med sitt namn samt en historisk bild är Birgitta Birgersdotter, Heliga

Birgitta. I litteraturen står det vart och när hon föddes och att hon var dotter till Birger

Petersson. På sidor som följs efter presentationen av Heliga Birgitta berättar författarna om

hennes liv och det finns även en bild som läsaren får ta del av.55

Två av unionsdrottningarna, den ena Elisabeth nämns ihop med hennes äktenskap

tillsammans med Kristian II56

respektive Henrik IV57

. Den andra unionsdrottningen Filippas

liv berättas det lite om, till exempel att hon var politisk och kyrklig verksam samt gift med

Erik av Pommern.58

Kristina av Holstein- Gottorp är en kvinna som nämns som en i mängden, ”…i storfamiljen

ingick också Katarina, Cecilia, Sofia, Anna och Elisabeth.”59

Där storfamiljen tillhör Gustav

Vasa och detta var hans döttrar. Författarna har fått med om Katarinas bortgifte till den tyske

greven Edzard av Ostfriesland.60

En konstnär som har målat två prinsessor under 1700-talet är Ulrika Pasch och hennes namn

finns med under målningen i litteraturen. Dessa målningar är från 1500-talet som Pasch

kopierade, och föreställer Katarina Jagelonica samt Gunilla Bielke. Både Jagelonica och

Bielke var gift med Johan III.61

53

Eriksson Bo, Sveriges historia 1350-1600, s392 54

Ibid s418 55

Ibid s424f 56

Ibid s281 57

Ibid s165f 58

Ibid s159f 59

Ibid s432 60

Ibid s430ff 61

Ibid s 417

20

I litteraturen finns det också bilder, på de 565 sidor som boken har finns kvinnor med på bild

17 gånger och de nämns med namn under bilderna.

Den första bilden som möts i boken är redan på sidan 45, där det visar kvinnor som står och

tillverkar smör, vilket också är den enda bilden som inte kvinnorna nämns med namn.62

Det

är sedan varierande bilder, porträtt eller målningar av kvinnor som föreställer drottningar,

prinsessor eller övriga inom kungafamiljen.

På sidan 393 är det en målning av Gustav Vasas syster, Margareta Eriksdotter (Vasa), vilket

också nämns under bilden att hon är syster till Gustav.63

Därefter kommer det en bild som

visar Margareta Eriksdotter (Leijonhufud) som den ”starka drottningen och var Gustav

Vasas fru”.64

4.1.2 Sveriges historia 1721-1830

I registret nämns kvinnor 178 gånger medans männen står med 840, detta ger en procentuell

skillnad på 17 respektive 83 procent.65

Under bokens gång presenteras kvinnorna på varierande sätt, med sitt namn, hustru, dotter

eller det yrke som de utför. Alida Knös är en kvinna som presenteras som hustru till Gustaf

Knös som levde i Uppsala och var professor. Deras dotter Anna nämns som dotter till Alida

och Gustaf tillsammans med sin syster Thekla.66

Lovisa Ulrika, Sveriges drottning, nämns med sitt namn samt att författarna berättar lite om

henne. Till exempel att hon får ansvaret för kronprins Gustavs uppfostran.67

Hon födde

också tre söner, eftersom hon kände sitt ansvar som drottning att kunna föra arvet vidare.68

En annan kvinna som nämns i boken är Augusta Löwenhielm, där hon presenteras som en

kvinna som har haft ett förhållande med greve Hans Henrik von Essen.69

Ytterligare en

62

Eriksson, Sveriges historia 1350-1600 s45 63

Ibid s393 64

Ibid s399 65

Mansén Elisabeth, Sveriges historia 1721-1830 66

Ibid s177 67

Ibid s35 68

Ibid s345

21

kvinna som presenteras i boken är den svensk/norska drottningen Désirée Clary, där det

skrivs att hon är hustru till Jean Baptiste Bernadotte, som är den samme som kung Karl XIV

Johan.70

Sara Wright är en kvinna som nämns som en förmögen kvinna, i boken framställs hon som

fru till greve Carl Gyllenborg.71

Sophie von Fersen är en kvinna som nämns med sitt namn

utan någon koppling till ett manligt sällskap, däremot står det bara en mening om henne.72

På 39 sidor i Sveriges Historia finns kvinnor med på bilder, där det skiftar om de är

ensamma, med män eller om det är större folksamlingar, även hur de nämns under bilden

varierar om det är med namn eller inte. På bilderna förekommer det kungligheter, ej

namngivna kvinnor samt där kvinnor framställs i hemmen. Första bilden där det finns minst

en kvinna med på bild är i början av boken och då är det både kvinnor och män som sitter

tillsammans i ett sällskap för ett spelparti, det är ingen av personerna på bilden som nämns

vid sitt namn utan presenteras som ett sällskap.73

En bild som presenteras i boken visar fyra stycken kvinnor i hemmet där de arbetar med

olika sysslor som sker i hemmen.74

Det finns också en bild över en bondefamilj där de

arbetar med sitt.75

En drottning som är med på bild är drottningen Lovisa Ulrika plus barn,76

även drottning

Fredrika Dorotea finns med på bild men tillsammans med Gustav IV Adolf.77

En bild som

föreställer Gustav III ´s familj presenteras endast Gustav samt sonen med namn.78

I boken

finns det också en målning som föreställer Ulrika Eleonora d.y. och Sofia Charlotta

Karolina, prinsessa av Hessen-Kassel tillsammans med Fredrik I.79

69

Mansén, Sveriges historia 1721-1830, s327 70

Ibid s368 71

Ibid s558 72

Ibid s274 73

Ibid s30 74

Ibid s131 75

Ibid s171 76

Ibid s128 77

Ibid s362 78

Ibid s353 79

Ibid s344

22

I slutet av boken visas en bild hur kulturellt engagemang spred sig till kvinnorna, de kvinnor

som är med på bild är ej namngivna med namn.80

Det finns också en bild av ett sällskap där

både kvinnor och män finns med, bilden föreställer en nattlig fest som Marie Antoinette,

som var en fransk drottning, gav för Gustav III.81

4.1.3 Sveriges historia 1965-2012

I boken Sveriges historia som behandlar åren mellan 1965-2012 nämns kvinnor i

personregistret 140 gånger jämfört med männen som nämns 518 gånger. Detta ger en

procent på 21 respektive 79 för kvinnor och män.82

Under bokens gång nämns kvinnorna med sina namn och det yrke som de har, till exempel

minister,83

journalist,84

författare85

samt sångerska.86

Vår nuvarande drottning Silvia nämns

under en sida, då tillsammans med kungen och att de gifte sig.87

Den tidigare MUF-

ordförande Tove Lifvendahl är en annan kvinna som nämn vid namn.88

På 40 sidor i boken kan man se bilder på kvinnor, där de framställs både med och utan

namn. Det är varierande bilder som föreställer reklambroschyrer, kvinnor i arbete,

demonstrationer eller om kvinnor är ensamma eller inte på bilderna. I början av boken visas

en bild på en kvinna, som inte är namngiven, där hon arbetar i affär.89

Kort därefter kommer

det en till bild på två kvinnor som är tagen under deras arbete, där de arbetar i barnomsorg.90

Första bild som är namngiven på kvinnorna som är med kommer i bokens början och är

bilder på cd-omslag där både män och kvinnor finns med. Kvinnorna som är med i bild är

Anna-Lena Löfgren och Anita Lindblom, där båda presenteras som schlagerdrottningar i

texten.91

80

Mansén, Sveriges historia, s502 81

Ibid s549 82

Östberg Kjell, Sveriges historia 1965-2012 83

Ibid s221 84

Ibid s167 85

Ibid s167,337 86

Ibid s52 87

Ibid s432 88

Ibid s305 89

Ibid s27 90

Ibid s35 91

Ibid s53

23

På två av bilderna som finns med i boken är bilder som ska föreställa familjer, med en

kvinna, man och barn.92

På en bild visas det när kvinnor tränar93

, en annan bild visar

sjuksköterskor på sjukhuset94

samt en modellbild där kvinnorna på bilden är modeller och

visar upp kläder för ett klädmärke där deras namn finns med, Marie-Lousie Ekman, Johanna

Hald och Åsa Moberg.95

Mitten av boken och slutet är bilderna mest fokuserade på partiledare, där det skiftar om

kvinnorna är ensamma eller tillsammans med män. En bild som föreställer Mona Sahlin,

politiker, finns med en gång och under denna bild nämns hon inte med sitt namn, men i

texten finns det utskrivet.96

En bild ifrån riksdagen finns med där både män och kvinnor är med på bild, den enda som

nämns till bilden är vår nuvarande kung, där det endast står kungen.97

Andra bilder som är

kopplade till riksdagen och regeringen är bland annat en bild från Anna Lindhs begravning,

där Margot Wallström står och pratar på begravningen och det finns med en bild på Anna.

Både Margot och Anna, båda politiker, nämns med namn under bilden.98

En av de sista bilderna i boken som har med en kvinna på bild föreställer de borgerliga

partiledarna, där de är tre män och en kvinna. Alla fyra nämns vid sina namn, Maud

Olofsson, Fredrik Reinfeldt, Göran Hägglund samt Lars Leijonborg.99

92

Östberg, Sveriges historia s81, 219 93

Ibid s90 94

Ibid s99 95

Ibid s109 96

Ibid s390 97

Ibid s431 98

Ibid s459 99

Ibid s477

24

5. Slutsatser

Det här arbetets syfte var att undersöka aktuella, och vår tids moderna, historieböcker för att

få reda på vilken plats kvinnorna får i böckerna. För att ta reda på detta användes aktuell

litteratur som behandlar årtalen 13000fKr fram till vår nutid, 2012. Genom att undersöka ett

större spann av årtal skulle förhoppningsvis svar ges på om det har skett en förändring

genom åren på den plats kvinnorna får samt hur de framställs i texten. Efter att ha analyserat

det resultat jag fick fram genom undersökningen kommer jag här nedan att presentera mina

slutsatser som jag har kommit fram till.

Den första frågeställningen var vilken plats kvinnorna fick i litteraturen i bild och text till

förhållandet till män. Genom att undersöka personregistret i samtliga sju böcker visade det

att kvinnorna inte har lika mycket plats som männen vilket det går att utläsa tydligt vid en

omvandling av siffrorna till procent. Kvinnorna nämndes i registret mellan 11-21 %, där den

högre procentsatsen representerar den bok som behandlar årtalen 1965-2012. Vilket kan vara

en av anledningarna som kvinnohistoriker tar upp om i boken kvinnohistoria, att kvinnorna

blev gömda eller glömda bakom männen eftersom männen skulle komma fram i böckerna

för att visa vad de hade åstadkommit.100

I dessa sju böcker som granskades var det endast i

den nyaste boken som översteg 20 procent, de andra böckerna låg procenten, i kronologisk

ordning, 12 % (13000fKr-600), 12 % (600-1350),19 % (1350-1600), 17 % (1720-1830), 11

% (1830-1920) samt 16 % (1920-1965).

Eftersom vårt samhälle utvecklas till en mer jämställdhet mellan kvinnan och mannen kan

det vara en av anledningarna till att kvinnan hade en högre procent på den boken som

behandlar vår nutid, det vill säga 1965-2012. Vi är mer medvetna samt att kvinnor har fått

mer rättigheter i och med utbildning och att få komma ut på arbetsmarknaden.101

När det gäller bilderna i böckerna varierar det på hur kvinnorna är med på bilderna, en del av

bilderna är de ensamma medans på andra är de tillsammans med män i ett större sällskap.

Bilderna på kvinnorna kunde vara porträtt som föreställde en kunglighet eller kvinnor som

arbetade, från förr fram till idag skiftade bilderna allt mer från kungligheter till att det var

mer fokus på politikerna. Till bilderna varierade det om det stod namn till dem eller inte,

100

Hirdman, Kvinnohistoria, s11 101

www.lansstyrelsen.se s25

25

detta kan också dras paralleller med det som kvinnohistoriker tar upp i kvinnohistoria102

att

kvinnorna blev stående bakom mannen, eftersom historien vill visa vad de har gjort och att

de hade presterat mer än kvinnorna.

Eftersom kvinnorna har så pass liten plats i böcker, både innehåll samt bilder är det svårt för

elever i skolan att ta del av vart kvinnorna var under historien och kunna se likheter och

skillnader som står i läroplanen att de ska kunna.103

Dessa böcker är vår modernaste

historiesamling med forskning från 2000-talet jämfört med tidigare historiesamlingar som

baseras på forskning från 50–60-talet. Vilket också ger svar på den andra frågeställningen,

vilka skillnader det finns i kvinnornas roller jämfört mellan de olika delarna av litteraturen,

med den jämställdhet som kvinnor och män strävar efter kan det tyckas att kvinnorna skulle

få en större plats i böckerna i dag, speciellt när vi vet att kvinnorna fanns närvarande lika

mycket som männen dock med andra uppgifter.

Under böckernas gång går kvinnan från att vara en skugga bakom mannen till att allt mer

växa fram som en egen individ och få den plats i samhället som hon vill ha. Det är som

Ingemar Gens tar upp i sin bok, myten om det motsatta könet, växer kvinnans status i och

med att flickor har rätt till utbildning och idag kan vi se att flickor har bättre betyg än vad

pojkar har när de avslutar grundskolan.104

När kvinnorna presenteras i böckerna, vilket också ger svar på den tredje frågeställningen,

hur de beskrivs av författarna, får läsaren ta del av kvinnan som syster, hustru eller

älskarinna till ett manligt namn i texten. I boken som behandlar åren 1350-1600 tar

författarna upp Heliga Birgitta och hennes liv på ett par sidor, vilket också är den kvinna

som får mest plats i böckerna. Hedin skrev i sin bok att männen får hjälp av kvinnorna att

lyftas fram för de jobb och för den presentation som de har åstadkommit, vilket kan vara en

anledning till att det är få kvinnor som nämns. Att lägga till kvinnorna i historien ansåg

historikerna skulle kräva för mycket och att de inte var lika intressanta som männen under

denna tid.

Allt mer som kvinnorna fick komma ut i arbetslivet presenterades de med sina yrkesroller i

böckerna. Under de tidigare åren under historien var det fortfarande att kvinnan kopplades

102

Hirdman, Kvinnohistoria, s11 103

Skolverket, Läroplan för grundskolan, Stockholm (2011) s175 104

Gens, Myten om det motsatta könet, s118

26

ihop med en man, jämfört med vår nyare historia där kvinnan gick allt mer till självständig

och inte behövdes presenteras tillsammans med en man. Gens tar upp att allt mer kvinnor

gör försök till att komma in i mansdominerade yrken, dock är motsvarigheten hos män inte

lika stor för att söka sig kvinnodominerande yrken.

I läroplanen står det att eleverna ska få ta del av likheter och skillnader mellan män och

kvinnors levnadsvillkor105

, vilket blir en svårighet då inte kvinnorna presenteras på ett

likvärdet sätt som männen. Ann- Sofie Ohlander tar upp i sin forskning något som är viktigt

att tänka på när historien presenteras för eleverna, att det är en manlig historiesyn och att

både lärare, och även elever, behöver vara källkritiska vid genomgångar av vår historia.

Dessa böcker som tar upp vår historia från 13000fKr fram till idag är dock inga läromedel,

men vår nyaste forskning inom historia där lärare kan hämta fakta för undervisningen för att

ha det som ett komplement till läromedel. Ohlanders forskning på läromedel visar även där

att kvinnorna har en mindre plats än vad männen har, vilket kan göra med att den litteratur

som finns från historieforskare ser likadan ut med fördelningen på innehållet.

Arbetets syfte var att få fram hur kvinnorna framställs i vad som är vårt modernaste

historieverk, och utifrån frågeställningarna visade det sig att kvinnorna får bättre med plats.

Dock har mannen fortfarande den allra största platsen och kvinnan är oftast ihop kopplad

med mannen när hon presenteras i litteraturen, eller på bilder tillsammans med mannen eller

de sysslor som utförs av henne.

105

Skolverket, Läroplan för grundskolan, Stockholm (2011) s175

27

6. Diskussion

Slutsatserna av detta arbete blev att kvinnorna finns med i böckerna, men fortfarande är det

mannen som dominerar innehållet och kvinnan är långt ifrån att få samma plats. Det jag

kunde se var att i den sista boken fick kvinnorna mest plats procentuellt jämfört med

kvinnorna ifrån de andra tidsepokerna. En anledning till detta kan vara att det betraktas som

vår nutid, 1965-2012, och att under denna period var människorna mer medvetna om

rättigheter och jämställdhet, och kvinnorna sågs lika självklara i arbetslivet som mannen. En

annan anledning till att kvinnorna i de tidigare tidepokerna inte hade lika mycket plats kan

vara att det var männen som var ute i krig eller handelsresor och kvinnan hade sin uppgift

hemma på gården, vilket historiker inte publicerar på samma sätt i vår litteratur.

Under detta arbetes gång blev jag förvånad över resultatet, men samtidigt inte, med tanke på

nya böcker som är tryckta mellan 2009-2013 trodde jag att det skulle vara en förändring

över hur kvinnorna presenteras i böckerna. Jag fick en positiv överraskning om att

kvinnorna var med så pass mycket på bilder i böckerna, vilket även kan visa att kvinnorna

fanns där även om de stod i skuggan av männen och deras presentationer.

Det jag ser som intressant är att den undersökning som Ohlander har gjort med läromedel

gav, i princip, samma resultat som jag fick fram med min undersökning, att kvinnor får

mindre plats i såväl läromedel som andra uppslagsverk som behandlar vår historia fram till

idag. Även andra historieforskare som jag har läst under arbetes gång visar på att det görs en

skillnad på män och kvinnor i historien och att det är männen som har varit ute på

exempelvis vandringsresor, plundringståg samt handelsresor medan det är kvinnan som har

tagit hand om barn och hem under denna tid. Men för att göra historien mer jämställd skulle

författarna kunna presentera en mer generell historia, där både forskare, historiker samt

elever kan få ta del av hur det var hemma på gården medans männen var ute i krig.

Vi har länge haft, och har fortfarande, debatter om att kvinnan och mannen ska vara

jämställd med varandra, vilket gjorde att detta arbete kändes som ett aktuellt ämne för mig

att undersöka närmare. Vad kan jag ta för nytta med detta när jag sedan undervisar samt hur

källkritisk behöver jag vara är två funderingar som jag har tänkt på under tiden som jag har

läst samt undersökt material själv. Det jag har lärt mig och fått en djupare kunskap om är att

fortfarande står kvinnan bakom mannen, även om hon är på framfart visar det i böckerna att

28

hon inte har lika mycket plats och än är det inte självklart för en man att rikta in sig på ett

typiskt kvinnoyrke. Något jag behöver tänka på inför framtiden är att lyfta detta för

eleverna, att det fortfarande är skillnad mellan män och kvinnor, i böckerna, men att

kvinnorna också fanns med och att det var de som arbetade och tog ansvaret för gården när

männen var tvungna att ge sig av.

Men något som är viktigt att tänka på är också att vår historia är riktad mot bland annat krig,

kungar och resor, vilket var sådana uppdrag som männen var ute på. Hade vår historia

istället varit mer inriktat mot det sociala livet, hur det var på gården och i hemmen tror jag

att kvinnorna hade fått en helt annan plats i litteraturen. Vilket är ytterligare en slutsats som

är viktig att ta med som inte hör till mina frågeställningar som jag ställde mig i början. Hur

hade litteraturen sett ut i så fall? Hade det varit någon förändring där kvinnorna faktiskt hade

fått mer plats och vilka resultat skulle jag ha fått fram? Dessa frågor är något som skulle

kunna arbetas vidare på i ny undersökning och forskning, och då även ta kontakt med

historieforskare som publicerar böckerna för att få ta del av deras tankar när de utformar

uppslagsverk, mer än bara det som de presenterar i förord till böckerna.

Slutsatserna som jag har dragit känns relevanta för undersökningen samt att jag har

forskning som styrker på äldre historieforskning som visar att det är så det ser ut i våra

böcker och att det tyvärr inte har skett en sådan stor förändring på den aktuella forskningen

som böckerna är skrivna efter. Vilket också kan bero på olika anledningar, våra

historieböcker ser ut på ett sätt och att ändra dessa upplägg kan vara mer tidskrävande än

väntat, och det går på automatik när böckerna skrivs. Något som historieforskare påpekade

också, att det är svårt att ”lägga till kvinnan” i historien. Jag instämmer med Ohlander att det

gäller att vara källkritisk som lärare vid en undervisning och då även lyfta fram det som

forskning visar att kvinnan är gömd bakom mannen, men att det var hon som såg till att

hemmet klarade sig när inte han var hemma. Vad som sedan tas upp i klassrummet är det

läraren som bestämmer, utifrån läroplanen, och att lyfta frågor som om vad kvinnor gjorde

under dessa tider kan skapa diskussioner i klassrummet för både elev och lärare, där de

tillsammans kan forska och undersöka vad som skedde. Något som skapar ett aktivt lärande

hos eleverna där de själva är delaktiga med sina tankar och sedan kan göra en jämförelse på

hur de lever idag, eller deras mamma och pappa.

29

När jag ser på min undersökning och val av litteratur anser jag att det har varit intressant att

lyfta ny litteratur som ingen tidigare har hunnit tittat på med en sådan jämförelse som jag har

gjort och jag har bidragit med en del inom nya uppslagsverk. Jag har bara gjort en liten del

och tagit en generell jämförelse över alla tidsepoker, för att få fram det som var mitt syfte

med arbetet, att undersöka vilken plats kvinnorna får i litteraturen. Vilket jag tycker att jag

också har fått svar på, men det jag inte kan svara på är om det skulle se annorlunda ut ifall

jag hade valt en tidsepok och jämfört den epoken i olika böcker, hade kvinnan fortfarande

haft låga procent jämfört med männen eller skulle den bli högre?

Detta arbete skulle vara en vetenskaplig forskning, vilket jag anser att detta arbete är då jag tar

hjälp av tidigare forskning. Jag undersöker också hur litteraturen är skriven och om det skiljer

något beroende på hur litteraturen är skriven samt att jag med egna slutsatser kopplade det till

min kommande yrkesroll.

Käll- och litteraturförteckning

Tryckta källor

Eriksson Bo, Sveriges historia 1350-1600. Värnamo: Norstedts förlag (2010)

Harrison Dick, Sveriges historia 600-1350. Värnamo: Norstedts förlag (2009)

Hirdman Yvonne, Sveriges historia 1920-1965. Värnamo: Norstedts förlag (2012)

Mansén Elisabeth, Sveriges historia 1721-1830. Värnamo: Norstedts förlag (2011)

Stråth Bo, Sveriges historia 1830-1920. Falköping: Norstedts förlag (2012)

Welinder Stig, Sveriges historia 13000 f.Kr-600 e.Kr. Värnamo: Norstedts förlag. (2009)

Östberg Kjell, Sveriges historia 1965-2012. Mölnlycke: Norstedts förlag (2013)

Litteratur

Gens Ingemar, Myten om det motsatta könet, Finland: WS Bookwell (2007)

Hirdman Yvonne, Kvinnohistoria. Oskarshamn: Utbildningsradion AB (1994)

Skolverket, Läroplan för grundskolan. Stockholm (2011)

Stukát Staffan, Att skriva examensarbetet inom utbildningsvetenskap. Malmö:

Studentlitteratur (2005)

Internetkällor

Länsstyrelsen:

http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2011/kvin

norum_2uppl_2011.pdf (20/11-13)

Gunilla Sterner, Andra upplagan, 2011,

http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/nyheter/2011/Pages/kvinnors-historia-

%E2%80%93-fran-vikingatid-till-nutid.aspx (5/1-14)

Regeringen:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/98/33/ff1050e3.pdf (20/11-13)

Muntlig källa:

Kursintroduktion med Anders Broman 4/11-2013