KundenEn tidning från

ABB Sverige

2|12

Power and productivity for a better world™

Fullservice i Dannemora 12Ny gruva bryter ny markFärgstarkt underhåll 14Proaktivitet hos Alcro-Beckers Raffinerat system 32Högre säkerhet hos Preem

Tema: Service

2 Kunden 2|12

Innehåll

ABB Kunden 2|12 • En tidning från ABB Sverige • Copyright 2011 ABB • Webbplats: www.abb.se • Ansvarig utgivare: Suzanne Lagerholm • Redaktörer: Hans Westerlund 021-32 50 19, Mats Lundström, OTW Communication 070-564 77 74 • Grafisk form: Katarina Sjöberg, OTW Communication • Repro: Done • Produktion: OTW Communication • Tryck: V-TAB Vimmerby • Adressändring: ABB Kunden, CSCC, 721 83 Västerås • E-post: info@se.abb.com • Omslag: Jan Sundberg Danemora Minerals, foto: Magnus Glans.

Att service är viktigt för er kunder är en självklarhet. Det är också någonting som ABB satsar på. I koncernens nya strate-gi för 2011-2015 ska vi fokusera på och utveckla serviceerbjudandet till er. Vi har som mål att utveckla den lokala närheten och göra det enklare för er att anlita oss.

Visste du att många av de svenska kraft- och industrianläggningarna har tjänstgjort mer än 30-40 år? Med rätt service kan vi ge förnyad livslängd till dem och öka till-gängligheten och driftsäkerheten. Vi känner att det är någonting som ni kunder efter-frågar, speciellt när kraven i samhället på tillförlitlig el och att ständigt stärka konkur-renskraften ökar.

Visste du att våra serviceavtal är väldigt breda? Det kan handla om alltifrån ensta-ka uppgraderingar och livscykelanalyser till kompletta fullserviceavtal för hela anlägg-ningar. Ett exempel som du kan läsa mer om i tidningen handlar om vårt fullservice-avtal med Dannemora Magnetit AB inför nystarten av verksamheten i Dannemora.

Det är det första fullserviceavtalet inom den svenska gruvnäringen, en bransch som just nu befinner sig i en stark expansions-fas och där många nya och nygamla gru-vor är på väg att öppnas.

Verksamheten i den anrika järnmalms-gruvan i norra Uppland, med anor från 1200-talet, kommer i vår att återupptas efter 20 års uppehåll. Genom det nyligen teck-nade avtalet får ABB det samlade ansvaret för processanläggningens underhåll. Totalt kommer elva ABB-medarbetare att ha sin anställning vid den nybildade serviceen-heten i Dannemora. Dessutom knyts ett antal specialistfunktioner till verksamheten.

Det är teamet och människorna bakom vår serviceverksamhet som kan göra skill-nad. Vi har ett bra lag med duktiga servi-cetekniker som har kunskap om dina pro-dukter, anläggningar och processer. De finns till din tjänst – över hela landet! Vi är beredda att lyssna ännu mer på er för att vi tillsammans ska kunna skapa bestå-ende värden.

Johan Söderströmvd ABB Sverige

Kunden 2 |12

06 10Renoverad trafo på rekordtidTack vare renovering på plats var VB Energis transformator i drift efter bara tre månader.

Säkrare massabrukSodapannor behöver ett effektivt säkerhets-system. Det vet Korsnäs i Gävle.

3Kunden 2|12

Innehåll

Aktuellt från ABB4 ABB-partners under en hatt Gemensamt program ger tillgång till fler kanaler in till marknaden.

Intervju12 Fullservice i gruvan Dannemoras servicechef, Jan Sundberg, bryter ny mark. 30 Kraftfull service ABB storsatsar på kraftservice. Joakim Rosenqvist leder satsningen.

Kundreportage18 Sänkt energinota i ICA-butik Noggrannare mätning gör underverk.20 Höganäs sparar energi Motorer och frekvensomriktare skonar miljön och ger skatterabatt.24 Ingen paus i Bregottfabriken Nytt styrsystem krävde ett snabbt skifte.29 Lagrad vindenergi i Falköping Det första energilagret är i bruk. Redan nu planeras för en större anläggning.35 Bättre kontakt mellan Sverige och Finland HVDC-länken Fenno-Skan 2 gynnar elhandeln i Norden.

Gästkrönika49 Mystisk hobby Martin Falklind filosoferar över männskors många märkliga fritidsintressen.

ABB-aktiviteter i vår50 Möt ABB på Elmia Automation Den 8-11 maj är ABB i Jönköping för att visa nyheter inom bland annat Robotics.

14 Finlir av processenAlcro-Beckers säkrar driften med Asset Optimi- zation och effektiviserar med TAK-mätningar. 26 Jay Lenos bilmeck

Per Blixt renovererar bilar åt USA:s meste tv-underhållare.

4 Kunden 2|12

Under 2012 kommer ABB att marknadsfö-ra Value Provider Program (VPP) för att på bred front samla alla auktoriserade part-ners i ett gemensamt program.

Sedan ungefär tio år tillbaka har ABB:s enheter haft separata avtal och certifiering-ar med respektive partnerföretag, det vill säga företag som säljer ABB-produkter.

ABB har därför startat ett arbete med samordna alla partners. I det nya program-met kommer tekniska partners, system-integratörer, distributör, skåpbyggare och service att ingå.

– Efter en utbildning blir partnern cer-tifierad, en ”Authorized Value Provider”, berättar Björn Magnusson som är ansva-rig för VPP på ABB.

Det ger partnern möjlighet att i sin mark-nadsföring använda en speciell logga med

ABB-namnet, plus att ta del av marknads-föringsmaterial från ABB.

– Certifierade partners ger ABB tillgång till fler utbildade säljare/kanaler mot mark-naden. Genom att utveckla våra partner-relationer skapas fler affärsmöjligheter för både ABB och för våra partners, säger Björn Magnusson.

Aktuellt från ABB

Nyheter i korthetABB samordnar partnerprogram

Innovativ utställningI slutet av februari öppnade Tekniska muse-et i Stockholm utställningen 100 innovatio-ner. ABB är en av sponsorerna och har en ABB-robot centralt placerad i utställningen. Det är museets största egna produktion någonsin och svenska folket har fått välja de 100 viktigaste innovationerna genom tider-na. I statistiskt säkerställda undersökningar har vuxna tillsammans med skolelever i års-kurs sex valt ut vad som ska visas.

Som en mittpunkt i utställningen löper ett band med upp- och nerskalade model-

ler av de 100 innovationerna. En ABB-robot sorterar och presenterar med jämna mellanrum de innovationer som för tillfäl-let är de populäraste bland utställning-ens besökare.

– Det är roligt att vi finns med på en framträdande plats. Roboten som visar inn-ovationerna är resultatet av ett teamwork där en grupp på ABB-enheten Robotics stått för många idéer och genomförandet, säger Suzanne Lagerholm, kommunika-tionsdirektör, ABB Sverige.

Svensk försäljning av motorer från BaldorI början av 2011 förvärvade ABB det amerikanska bolaget Baldor. I och med det ingår Baldors sorti-ment av bland annat motorer, växellådor, kopplingar och drivhjul i ABB-koncernen.

ABB:s utbud av motorer kom-pletteras därmed med motorer som uppfyller elstandarden Nema. Stan-darden gäller i Nordamerika och Mellanöstern och är motsvarigheten till europeiska standarden IEC.

Baldor Reliance-motorer finns i många olika storlekar för olika an-vändningsområden. De och övriga Baldorprodukter finns att tillgå hos ABB:s svenska försäljning och sup-port av motorer och drivsystem.

Certifierade partners kan använda den här loggan.

Prestigefyllt pris till ABB-motorAutomation Award, som instiftades av tyska branschtidskriften Automa-tion, har blivit automations-bran-schens Oscar och delas ut varje år vid SPS/IPC/DRIVES-mässan i Tyskland.

Första gången den revolutione-rande motorn visades var vid Han-novermässan 2011 där den väckte stort intresse. Den viktigaste nyheten hos motorn är dess innovativa rotor-konstruktion. Rotorn saknar lindning-ar, till skillnad mot rotorer i konventionella synkronmotorer, vilket innebär att den knappt ger några effektförluster och att rotor-temperaturen är lägre än i kon- ventionella motorer.

– Detta paket ger prestanda i nivå som permanentmagnetmoto-rer, men utan behov av magneter, förklarar Stellan Rosenquist, pro-duktchef på Discrete Automation and Motion.

Teamet bakom robotlösningen på Tekniska museet: Ove Leichsenring, Lars Åberg, Roland Svensson, Jonas Högberg (Mats Jansson saknas på bild).

5Kunden 2|12

ABB har fått en order från Ulricehamns Energi AB på en torrisolerad Resibloc-transformator, speciellt utvecklad för högre spänningar och högre effekter och avsedd för bland annat energibolag.

Transformatorn, som är på 16 MVA 45/11kV, ska tas i drift under december 2012 och kommer då att svara för inmat-ningen av el till ett industriområde och till delar av centrala Ulricehamn.

– Det är premiär för en torrisolerad Resibloc-transformator i kombination med en torrisolerad lindningskopplare på den svenska marknaden. Vi är därför mycket glada över denna order från Ulricehamns Energi, säger Fredrik Isacsson, kundan-svarig säljare inom ABB.

– Vårt nya koncept är speciellt utvecklat för kunder där man har behov av att via en lindningskopplare hålla spänningen stabil mellan överliggande och underliggande nät.

Resibloc-transformatorn ska hos Ulri-cehamns Energi AB ersätta en äldre olje-isolerad transformator och får samtidigt en ny placering på energibolagets område.

– Vi ser fördelar i en torrisolerad och olje-fri transformator med prefabricerad kaps-ling, säger Assar Johansson, elnätschef vid Ulricehamns Energi AB. Det innebär bland annat att vi undviker en volymkrä-vande transformatorbyggnad. Med mins-kad investering i kringbyggnation och ett på lång sikt billigare underhåll ser vi att total-kostnaden för denna konstruktion blir läg-re än med konventionell teknik.

Aktuellt från ABB

Ystad Hamn får möjlighet att distri-buera 11kV, både 50 och 60Hz, via fem kajplatser för försörjning av sju fartyg med elkraft från land.

Landanslutningen innebär att fartygen i Ystad Hamn kan stänga av sina dieselmotorer och istället få elkraften via en kabel från land. Det betyder minskade koldioxidutsläpp, förbättrad arbetsmiljö och betydligt lägre bullernivåer i hamnområdet.

ABB var först i Sverige med tekniken att med hjälp av frek-vensomriktare omvandla 50 hertz, standardfrekvensen för växelström i Europa, till 60 hertz som majo-riteten av fartygen använder som systemfrekvens.

– Det här projektet visar verkligen på möjligheterna med vår teknik. Dessutom är det den största landan-slutningen med frekvensomriktare någonsin – effektmässigt motsvarar den elförsörjningen av ett mindre svenskt samhälle, säger Ismir Fazla-gic, produktchef för landanslutningar på ABB-enheten Substation.

Landanslutning Ystad

Nyheter i korthet

ABB har förvärvat Lorentzen & Wettre, svensk tillverkare av utrustning för kvali-tetskontroll, processoptimering och test-utrustning för massa- och pappersindustri.

Företaget har cirka 190 medarbeta-re och kommer att tillhöra ABB:s division Process Automation.

– Lorentzen & Wettres produkter och tjänster ger oss möjlighet att ta oss an hela spektrat av massa- och pappers-industrins produktionsutmaningar, säger Veli-Matti Reinikkala, global chef för ABB Process Automation.

Lorenzen & Wettre är baserat i Stock-holm och har produktionsenheter i Kista, Stockholm och Kajaani, Finland, samt för-säljnings- och servicekontor i bland annat Europa, Kina och USA. Företagets teknik bidrar till att förbättra papperskvaliteten, sänka tillverkningskostnaderna och mins-ka råvaruåtgång och energiförbrukning.

– Våra och ABB:s lösningar komplette-rar varandra, vilket innebär att våra kun-der erbjuds ett brett sortiment av utrust-

ABB och Westinghouse har teck-nat ett avtal för att i samverkan uppgradera och modernisera automationssystem hos Forsmark Kraftgrupp AB. Avtalet gäller sys-tem för styrning och övervakning av reaktorerna Forsmark 1 och Forsmark 2.

Systemen ska uppgraderas till ABB:s system 800xA och ABB:s Network Manager i etapper, med anpassning, provkörning och slutligt införande av systemen. Samarbetet ABB-Westinghouse ska säkerställa effektivt genomförande och säkra långsiktighet och kompe-tensbehov. Avtalet gäller till 2016.

Samverkan för nya system till Forsmark

Lorentzen & Wettre grundades redan 1895 och gör varje år omfattande FOU-investeringar.

ning och tjänster för kvalitetskontroll och processoptimering, säger Klara Mårtens Ekblad, ansvariga för Lorentzen & Wettre Skandinavien AB.

Bredare erbjudande inom papper och massa

Torrisolerad transformator till Ulricehamn

6 Kunden 2|12

Kundreportage

Peter Ydersten, elnätschef på VB Energi, berättar att de fick kontinuerligt information om vad som hände, i stort sett dagligen under hela leveranstiden.

7Kunden 2|12

Kundreportage

En 25 år gammal transformator hos VB Energi i Ludvika havererade i maj 2011. Tack vare tjänsten TrafoSiteRepair var den i drift igen redan tre månader efter order.Text Eva Wikström Foto Henrik Hansson

På kvällen den 25 maj fick Väster-bergslagens Energis vakthavan-de driftledare larm om problem i en av de två transformatorerna i

Magnetgärdets inbyggda fördelningsstation i Ludvika. Det kunde snart konstateras att den havererat. Stationen står för elförsörj-ningen till ungefär halva tätorten.

– Under sommarhalvåret kunde vi kla-ra oss med halva effekten från stationen. Vi kontaktade ABB, som tillverkat trans-formatorn, och där föreslog man att den skulle repareras på plats. Löftet om att den skulle vara i drift innan november var det viktigaste argumentet för oss, säger Peter Ydersten, elnätschef på VB Energi.

Inom en månad hade ABB en offert klar och ytterligare en månad senare kom beställningen från VB Energi, med det tyd-liga kravet att transformatorn skulle vara i drift senast den 31 oktober.

– Vi hade den föregående kalla vintern i färskt minne, då kylan dessutom kom väl-digt tidigt. Vid sådana temperaturer behö-ver vi ha tillgång till full effekt från Magnet-gärdet, säger Peter Ydersten.

Under sista veckan i oktober driftsat-tes transformatorn.

– Nu har vi en transformator som är i skick som ny. Alla aktiva delar är utbytta och vi räknar med att den håller i 40 år till.

Fördel med närhet– Alternativet för oss var att beställa en helt ny transformator, förklarar Peter Ydersten.

Problemet var att leveranstiden på en sådan är 9-12 månader, större delen av vintern skulle alltså hinna passera.

– Vi tittade också på möjligheten att flytta någon av våra reservtransformatorer eller att låna en transformator, men även det skulle ta flera veckor med demonte-ring, transport och montage. Resultatet efter en längre flytt var också osäkert. Vi bedömde att reparation på plats var den bästa lösningen.

Omedelbart efter haveriet tillsatte ABB en grupp som utredde vad som hänt och tog fram tänkbara lösningar. Transfor-matorn hade en annorlunda design som utvecklades av ABB mellan 1979 och

1986, med bandlindningar av folie i stäl-let för traditionella lindningar. Just det här exemplaret hade varit i drift sedan 1986.

Gruppens utredning visade att den bäs-ta lösningen var en renovering med nya lindningar av traditionell typ i den befint-liga lådan och med samma kärna. Även lock och övriga utvändiga detaljer skulle återanvändas.

Det handlade om sammanlagt nio nya lindningar: högspännings-, lågspännings- och reglerlindningar. Att fördelningsstatio-nen ligger bara några hundra meter från ABB var förstås en fördel i sammanhanget.

Helhjärtad insats– Direkt efter ordern i slutet av juli började vi med beräkning och konstruktion, säger Sven Jakobsson, projektledare på ABB.

– Inköpsavdelningen fick fram koppar och isolationsmaterial på rekordsnabb tid och trots högtryck i alla verkstäder lycka-des vi tillverka lindningarna.

Samtidigt demonterades alla delar på transformatorn, som placerats i ett tält utanför inomhusstationen. Vid demonte-ringen upptäcktes ett fel på transforma-torns lindningskopplare, och en ny sådan

Transformator blev som ny

”Jag är imponerad över att allt gick så snabbt”

8 Kunden 2|12

Kundreportage

FaktaVB Energi

har affärsområdena elförsäljning, elnät, fjärrvärme och kraftproduktion. Kunderna finns främst i Ludvika, Smedjebacken och Fagersta kommuner. I elledningarna transporteras årligen 1TWh till industrier, företag, villor och lägenheter. 15 procent av detta, det vill säga ungefär 150 GWh, kommer från Magnetgärdets fördelningsstation.

ABBlevererade tjänsten TrafoSiteRepair till en transfor-mator, 30 MVA, 140 kV/11 kV. Leveransen bestod av beräkning, konstruktion och tillverkning av nya lindningar inklusive demontering, montage och provning av den färdiga transformatorn. Dessutom levererades och monterades en ny lindningskopplare. Tjänsten utförs av ABB:s enhet Eftermarknad för transformatorer.

Peter Ydersten, på VB Energi (till höger), säger att reparation på plats av den trasiga transformatorn var den bästa lösningen, om ABB kunde göra reparationen på tre månader. Det klarade ABB:s projektledare Sven Jakobsson (till vänster).

Transformatorn som gick sönder var en stor ”best” på 28 ton. En av två transformatorer på Magnetgärdet som försörjer delar av Ludvika.

ordnades fram med rekordkort leverans-tid – en vecka.

De färdiga lindningarna processades i torkugnar i verkstaden i Ludvika och fraktades sedan till Magnetgärdet för att monteras på kärnan i transformatorlådan.

– Den frakten var mycket väderbero-ende, eftersom lindningarna inte får expo-neras för fukt någon längre tid, förklarar Sven Jakobsson.

Oljan som sedan fylldes i transforma-torn avgasades och värmdes till 80 gra-der. Efter oljefyllningen transporterades den 28 ton tunga transformatorn till ABB för att testas.

– Trots att testhallen i princip var fullbo-kad kunde vi få transformatorn elektriskt godkänd enligt plan.

Åter på plats sköts transformatorn till-baka in på sin rätta plats, ABB gjorde slut-montage och VB Energi installerade och mätte. Under sista veckan i oktober kun-de transformatorn tas i drift igen.

– Under hela leveranstiden fick vi hela tiden information om vad som hände, i stort sett dagligen, säger Peter Ydersten och fortsätter:

– Jag är imponerad över att allt gick så snabbt!

Första i SverigeRenoveringen av transformatorn på Mag-netgärdet var den första så kallade site repair som utfördes av ABB i Sverige.

– Det har snabbt spritt sig bland våra kunder och vi har redan fått flera förfråg-

ningar på liknande uppdrag, berättar Sven Jakobsson.

Den största skillnaden är att det på andra ställen inte finns en ABB-verkstad precis i närheten. Processen med tork-ning av lindningarna görs då genom låg-frekvensuppvärmning av lindningarna och för den avslutande testningen används en transportabel provhall.

9Kunden 2|12

På Hallandsägg finns ännu bara en robot. Ändå är företaget ett bra exempel på fördelarna med att ha ett serviceavtal.

Tryggt med robotservice

När ABB uppmärksammas i media handlar det ofta om miljonaffärer. Men även kunder som bara har en mindre andel ABB-utrustning

i sin produktion är en viktig del av ABB:s kundbas. I den gruppen är möjligheten att teckna serviceavtal en uppskattad tjänst och en växande marknad för ABB.

– Att diskutera ett serviceavtal gör att kunden måste börja fundera på hur bråt-tom det är när produktionen står stilla. Vad kostar en timmes eller ett dygns stopp? säger Ove Lundell, säljare på ABB.

Hallandsägg i Falkenberg investerade för tre år sedan i en ny paketeringsanlägg-ning. I utrustningen ingick en begagnad ABB-robot av modell IRB 6400R.

Plastar och staplarRoboten finns i slutet av produktions-kedjan och ser till att äggkartongerna plastas in och staplas på pall. Ett mono-tont och slitsamt arbete som de anställ-da nu slipper.

De föregående momenten består i korthet av att en Easy Lift först lyfter upp plastbackar om 30 ägg på bandet. Näs-ta station är knäckdetektorn som genom att knacka kontrollerar om ägget är helt.

Vid smutsdetektorn kontrollerar fyra kameror att äggen är tillräckligt rena. Där-efter kommer en vågstation som sorterar äggen i tre banor efter viktklass.

Innan paketeringen hinner äggen också passera en bläckstråleskrivare som förser dem med producentkod och därefter en genomlysning (så att det inte finns någon oestetisk blodfläck i ägget).

Hela kedjan har fungerat bra. Men för två år sedan gick företaget som levererat anläggningen i konkurs.

– Då blev jag lite orolig. Vart skulle jag nu vända mig om vi fick problem med robo-ten? Jag kontaktade ABB för att kolla vad de kunde göra, säger Peter Larsson, pro-duktionschef i familjeföretaget.

Kontakten genom ABB:s tekniker Nit-

te Thannan ledde till ett tvåårigt service-avtal som inleddes med en grundservice.

– Att roboten har en god status är posi-tivt för driftsäkerheten, säger Lennart Sae-the, även han tekniker på ABB.

Planerar för en ny robotPå Hallandsägg har man haft nytta av avtalet. Till exempel när det behövdes en tekniker för omprogrammering med mera.

– Det tog inte många timmar och det är en trygghet att veta att vi får hjälp om något går sönder. Vi är ju beroende av att det går snabbt, så att inte produktionen kommer efter, säger Peter Larsson.

Enligt planerna ska även Easy Liften på Hallandsägg till sommaren ersättas av en robot. Ett hett alternativ är ytterligare en IRB 6400R. Plus ett serviceavtal.

FaktaHallandsägg

är ett familjeföretag med 15 anställda som varje vecka paketerar cirka två miljoner ägg. Äger tillsammans med sju andra packerier varumärket Stjärnägg som har ungefär 40 procent av den svenska marknaden.

ABB:sserviceavtal ska genom underhåll och snabba reparationer ge kunder maximal nytta av sina ABB-produkter.

Text och Foto Thomas Östberg

”Det är en trygghet att veta att vi får hjälp om något går sönder”

ABB:s tekniker Lennart Saethe (till vänster) är snabbt på plats i Falkenberg om roboten behöver service, vilket uppskattas av brö- derna Jonas och Peter Larsson på familje-företaget Hallandsägg.

Kundreportage

10 Kunden 2|12

Kundreportage

På Korsnäs Gävle omvandlas tall och lövträ till 700 000 ton massa som så småningom blir till högklassigt förpackningsmaterial för export över hela världen.

Sodapannorna på Korsnäs Gävle har fått säkerhets-systemen utbytta. Det ger operatörerna bättre överblick, ökad kontroll och förenklad tillsyn.Text Marianne Lindeborg Foto Magnus Glans

Säkra sodapannor

11Kunden 2|12

Kundreportage

På Korsnäs i Gävle är produktionen i full gång. Massavedstranspor-terna dundrar in på området och järnvägsvagnar fullastade med

brukets produkter rullar ut mot världen.På bruket tillverkas kartong och papper

för förpackningar, till exempel för vätske-kartong för juice, och kartong för exklu-siva förpackningar. För produktionen i de tre pappersmaskinerna kokas på Korsnäs-fabriken 700 000 ton sulfatmassa per år, i tre kontinuerliga kokare, huvudsakligen av nyfiber från tall och lövträ.

I massatillverkningen är kemikalieför-sörjningen central och i denna process spelar de två sodapannorna från 1968 och 1987 huvudrollen. I dem bränns indun-stad lut från massakokeriet och värmen omvandlas till ånga som används i proces-sen, värmer fjärrvärmenät eller blir elkraft.

Fabrikens produktion är helt beroende av att sodapannorna är i drift.

– Om en sodapanna stannar så går fabriken på halvfart och det blir kostsamt, säger Stefan Lönn, projektingenjör för auto-mation, Korsnäs Gävles anläggningskontor.

Ett enda kontrollrumHela processen av kemikalieåtervinning, från svartlutens indunstning till sodapan-na och vitlutshantering, styrs från ett kon-trollrum i sodapannornas 85 meter höga byggnad. Här står arbetsborden i cirkel och 4-5 operatörer arbetar framför styr-systemens bildvisning med ABB:s 800xA operatörsgränssnitt.

För sodapannorna är det mycket viktigt med ett effektivt säkerhetssystem. De lag-stadgade säkerhetskraven bygger på att vissa funktioner styrs på ett extra säkert sätt, helt automatiskt och med hjälp av säkerhetsklassad utrustning, så kallade säkerhetsförreglingar.

Frågan om nya säkerhetssystem, istäl-let för sodapannornas befintliga reläbase-rade, aktualiserades i samband med ett allvarligt tillbud i sodapanna 5 våren 2010.

– Det blev en rökgasexplosion då en blandning av lut och vatten felaktigt kom in i pannan under ett produktionsavbrott, berättar Stefan Lönn.

Explosionen orsakade inga personska-dor men väl skador på pannans konstruk-tion. De reparerades och pannan var åter i drift efter fem dygn.

– Vi anlitade då ÅF Kontroll för att gå igenom och granska händelsen och de föreslog bland annat att Korsnäs skulle gå igenom de säkerhetskritiska förreglingar-na, säger Stefan Lönn.

Efter en del överväganden beslutade

Korsnäs att ersätta den hårdtrådade relä-logiken med en säkerhets-PLC och val-de ABB:s säkerhetssystem 800xA High Integrity.

– Vi såg de stora fördelarna med att kunna integrera operatörsmiljön med det befintliga 800xA operatörsgränssnittet som vi redan hade för sodapannornas styrning.

– Vi ville kunna se vad som händer när säkerhetsförreglingarna träder i kraft, fort-sätter Stefan Lönn. I bästa fall hinna age-ra innan pannan stoppar, men framför allt kunna analysera efter ett stopp – vad hän-de och i vilken ordning löste säkerhets-funktionerna ut?

Korsnäs lät installera en AC800M säker-hetskontroller samt nya I/O-enheter för vardera sodapannan. En del av givarna och kablaget fram till I/O-enheterna byttes ut. Till de nya systemen flyttades priorite-rade säkerhetsförreglingar, såsom stopp av bränsleförsörjning, nödnedeldning och snabbtömning.

Det nya systemet installerades på soda-panna 5 under vår- och höststoppen 2010 och på sodapanna 4 höststoppet 2011.

I kontrollrummet visar bildskärmarna överskådliga bilder av sodapannorna och anslutande system. Sodapanna 4 eldar på med 450 graders värme och levererar 195 ton ånga med 68 bars tryck till bru-kets processer. På väggen bakom ope-ratörsstationerna sitter en konventionell panel med tryckknappar och mätare för säkerhetssystemet så att det ska kunna manövreras även utan operatörssystem.

Helhetsbild med informationSedan hösten 2011 är båda säkerhets-systemen i fullt bruk. Operatörerna har nu en helhetsbild av sodapannorna med all information väl synlig, både för den van-liga processtyrningen och för de säker-hetsklassade förreglingarna.

– Operatörerna har fått en betydligt för-bättrad överblick över gällande förregling-ar. De kan också på ett enkelt och över-skådligt sätt testas av vår egen personal.

Nya system och flera ombyggnader har gett operatörerna ”nya” pannor att köra och de har fått ta till en inkörningsperiod.

– Nu har vi större kontroll. Vi får bättre möjlighet för tillsyn av de säkerhetskritis-ka funktionerna utan att stoppa pannan.

Framöver ska den egna arbetsgruppen för säkerhet se över de utvecklingsmöjlig-heter som finns i ABB:s säkerhetssystem.

– Vi tänker använda systemen på ett intelligent sätt. Utnyttja program för fort-löpande tillsyn och se till att det blir bra rapportering, säger Stefan Lönn.

FaktaKorsnäs

är en av Sveriges ledande tillverkare av kartong och papper för användare med höga krav på effektiva och funktionella förpackningar. Produktområdena är bland annat vätskekartong, white top kraftliners, förpackningskartong och säck- och kraft-papper. Över 90 procent exporteras.Korsnäs Gävle är ett av Korsnäskoncernens tre bruk och producerar årligen 700 000 ton sulfatmassa och 700 000 ton kartong och papper. Bruket har tre pappersmaskiner.

ABBhar levererat system 800xA High Integrity säkerhetssystem för brukets två sodapannor, integrerat med 800xA operatörsgränssnitt för pannornas ordinarie styrsystem.AC800M HI Controller och I/O-enheter.Delar av installation och programmering.

Stefan Lönn, projektingenjör för automation på Korsnäs Gävle säger att det var ett omfattande jobb att överföra säkerhetssystemets gamlareläteknik till ABB:s med säkerhetsdator ochnya I/O-enheter. Det krävde också mycket dokumentation.

12 Kunden 2|12

Externa profilen

Dannemora Mineral bryter ny mark genom att teckna det första full- serviceavtalet inom svensk gruvnäring.

Fullservice i gruvan

Den gamla gruvorten i norra Upp-land har vaknat till liv igen. Dan-nemora gruva, med anor från 1200-talet, öppnar igen 2012.

Gruvan har varit nerlagd sedan 1992 då SSAB stoppade brytningen.

Sedan dess har järnmalmpriserna ökat. Planerna på en nyöppning av gruvan for-mades 2005. Med en investering på över en miljard svenska kronor är det nu dags att återuppta brytningen.

Det råder febril aktivitet i det gamla gruvområdet. Sovringsverket är nästan klart. Nya kilometerlånga transportvägar har sprängts ut ur gråberget för att kunna få upp malmen innan det nya gruvspelet, skippen, kommer på plats 2013.

– Om drygt ett år ska vi komma upp i full produktion, berättar Jan Sundberg,

Text Mats Lundström Foto Magnus Glans

Servicechef Jan Sundberg står vid en av ingångarna till Dannemora gruva. Malmkropparna ligger på ett par hundra meters djup och brytningen förväntas pågå i mer än tio år.

13Kunden 2|12

när vi sitter i hans rum på kontoret i Dan-nemora där det också renoveras för fullt.

– Det krävs en omfattande infrastruk-tur för att driva gruvan och det är otroligt mycket som för första gången ska sättas på plats. Vi är ett litet bolag och det skul-le vara svårt att på kort tid få in så många olika kompetenser som krävs, till exempel för att implementera och skapa nödvän-diga stödrutiner till ett underhållssystem.

Modernt arbetssättTrots att gruvsektorn ökar starkt i Sverigeär det ovanligt med outsourcing. Globat är fullserviceavtal vanligare. ABB har på kort tid kunnat ta fram lokala strukturer och rutiner för Dannemora med stöd av de globala branchspecifika strukturer och processer som ABB har utvecklat genom

arbetet med en mängd avtal och kunder över åren.

Jan Sundberg förklarar att Dannemora Mineral varit öppet för att knyta ett flertal starka parter till sig för att köpa de tjäns-ter som behövs.

– En fungerande underhållsverksam-het är avgörande för de krav på tillgäng-lighet som vi har för produktionen. Det ger oss möjlighet arbeta på ett modernt sätt genom att ge trygghet och ett tydligt ansvar, säger Jan Sundberg och fortsätter:

– ABB:s fullservicekoncept har varit grunden för oss, men sedan gäller det att forma det till det som passar exakt för våra behov. Det blir en sorts ”Dannemora-dia-lekt” av konceptet och i dessa diskussio-ner gäller det att vara tydlig med hur man vill att slutprodukten ska se ut.

Löpande anpassningar Underhållsdiskussionerna inleddes redan 2008. De fortsatte nästkommande år med en workshop där ABB presenterade sitt koncept för fullservice samt en underhålls-strategi för att vårda anläggningskapitalet under hela dess livstid.

Det var när Jan Sundberg tillträdde för ett år sedan som förhandlingarna gick in i ett kritiskt skede.

Kontakterna har varit täta mellan Lars Enquist, ABB:s säljchef för Full Service i Sverige, och Jan Sundberg.

– Konceptet med fullservice är bra, men det har varit svårt att skriva avtal. Det var inte det enklaste att veta vad avtalet ska omfatta i en verksamhet och i en anlägg-ning som ännu inte fanns. Därför måste avtalet finslipas och anpassas löpande till verksamheten, säger Jan Sundberg.

Totalt kommer elva ABB-medarbeta-re att ha sin anställning vid den nybilda-de serviceenheten i Dannemora. Dess-utom knyts ett antal specialistfunktioner till verksamheten.

En styrgrupp träffas en gång i måna-den medan underhållet byggs upp. När gruvdriften startar blir det möten en gång i kvartalet.

Jan Sundberg är nöjd med ett upplägg där verksamheten får växa in i avtalet.

– Det behövs mycket resurser i upp-starten av gruvverksamheten och därför ställer ABB inledningsvis upp med mer

FaktaDannemora Mineral

är ett gruv- och prospekteringsbolag som återupptar driften i Dannemora järnmalmsgruva. Bolaget genomför också prospektering för att öka järnmalmsbasen lokalt och regionalt samt söka efter efter bas- och ädelmetaller i ett flertal områden i Uppland.

ABBhar ett underhållsavtal som sträcker sig över fem år och innehåller en option på ytterligare fem år. Utöver serviceavtalet är ABB även leverantör av el- och automationsutrustning till Dannemoragruvan. Dessutom fick ABB under 2011 en beställning på ett helt nytt bergspel som ska transportera malmen från 600 meters djup upp till marknivån och vidare till det nybyggda sovringsverket.

folk och en samlad kompetens. Det bety-der att vi får mer för pengarna vid starten, säger han.

Grundlig dokumentationEn annan fördel med avtalet är att det tydliggör en strategi och mål för under-hållet. Faktiska mätningar av verksamhe-tens kvalité genomförs på ett helt annat sätt än om underhållet hade bedrivits ”inhouse”. Avtalet är också kopplat till ett prestationsåtagande.

– Det är en trygghet att vi från början får en grundligt dokumenterad anläggning. Det är nu vi har chansen att ställa krav på leverantörerna. Det skulle vara betydligt svårare när verksamheten är i gång, säger Jan Sundberg.

Avtalet innebär att ABB-medarbetare kommer att sitta med på morgonmötena och arbeta i samma lag som anställda från Dannemora, till exempel i sovringsverket.

– För mig är det viktigt att det inte blir vi och de utan att alla arbetar i en organi-sation. Det är därför en stor fördel att ABB är med som en part redan från början.

”Det behövs mycket resurser i uppstarten och därför ställer ABB inledningsvis upp med mer kompetens”

Externa profilen

14 Kunden 2|12

Kundreportage

Alcro-Beckers i Nykvarn har börjat med förebyggande underhåll med hjälp av Asset Optimization, ett tillägg till 800xA. Nu fortsätter effektiviseringsarbetet med hjälp av så kallade TAK-mätningar.

Proaktivtunderhåll

Trots att det produceras flera tio-tals miljoner liter färg varje år vid Alcro-Beckers fabrik i Söderman-land finns det få färgfläckar i loka-

len. Det luktar inte ens särskilt mycket färg. Den rena arbetsmiljön beror bland annat

på att produktionen är helautomatisk och integrerad, från mottagningen av råva-ror till tillverkning och lagerhållning. Den goda arbetsmiljön beror även på att det här enbart produceras vattenbaserad färg.

Kortfattat består produktionen av en för-blandning där råvarorna rörs samman i stora ståltankar till en tjock pasta. Den pumpas sedan till färdigställningstankarna där bin-demedel och en rad ämnen tillsätts för att ge färgprodukten rätt egenskaper. Därefter filtreras färgen innan den fylls på burk och transporteras till det intilliggande höglagret.

– Det är inte överdrivet komplicerat även om vi använder 90 råvaror till nästan 300 recept på färgprodukter, säger Jennie Jonsson, chef för produktionsteknik. Nor-malt är blandningsprocessen inte tidskri-tisk, men förebyggande underhåll är viktigt i alla fall och vi vill gärna hitta flaskhalsar-na i produktionen för att öka kapaciteten.

När Alcro-Beckers flyttade fabriken från Liljeholmen i Stockholm till Nykvarn 2007 automatiserades styrningen av produktio-nen med hjälp av System 800xA anpassad för en batch-baserad process.

– Implementeringen gick fantastiskt bra trots tidspress. 2010 gick vi över till att fullt ut integrera automationssystemet i

virtuella servrar i samband med att vi upp-graderade till version 5.1 av 800xA, säger Jennie Jonsson.

Ökad monitoreringDet innebär fördelar, driften av servrarna kan exempelvis skötas via det befintliga över-vakningssystemet. Jennie Jonsson tycker att det är enklare när styrsystemets servrar nu är en del av det centrala IT-underhållet.

– IT-avdelningen involveras mer i produk-tionen, men det kräver tydligare avgräns-ningar mellan styrsystem och datormiljö. Styrsystemet kan inte behandlas som övriga IT-servrar, menar Jennie Jonsson.

Alcro-Beckers kan köra hela styrsys-temet i tunna klienter. I kontrollrummet finns en operatörsstation med fyra skär-mar och en ingenjörsstation direktkopp-lade mot 800xA. Det finns även en iPad-lösning med en fjärrskrivbordsapp.

– Det är bra när vi har pilotkörning av manuella satser eller vid receptoptimering då man behöver stå vid tanken för att se vad som händer, förklarar systemspecia-listen Bo Samuelsson.

Alcro-Beckers har tagit beslut om att börja arbeta mer mot tillståndsbaserat underhåll för att öka anläggningens till-gänglighet. Tidigare sköttes underhållet enligt ett tidsbaserat schema, men somma-ren 2011 installerades Asset Optimization, ABB:s underhållsplattform för tillståndsba-serat underhåll, integrerat i 800xA.

Ett försök inleddes med att optimera

Text Mats Lundström Foto Magnus Glans

”Att kunna läsa av värdena och ha kontroll känns väldigt bra”

underhållet vid två kritiska produktionsav-snitt; dels genom att monitorera vibrationer på färdigställningstankar för att upptäcka slitage på glidlager, dels genom att moni-torera driftstid och tryck på slangpumpar vid förblandningstankarna.

Mindre slitageI färdigställningstankarna snurrar stora skovlar och omrörarblad för att hålla fär-gen i rörelse.

– Bladen har bytts ut till en kraftigare

15Kunden 2|12

modell och under omrörning gick de ofta för hårt. Frågan var hur man skulle kunna undvika att hamna i larmsituationer genom att förutsäga när lagren var på väg att ge upp, berättar Christer Blomqvist som är underhållschef.

Ett resultat av mätningarna är att när vibrationssignalerna kommer in i styrsys-temet kan kritiska varvtal upptäckas när utrustningen börjar självsvänga eller vibre-rar onödigt mycket. Då kan varvtalet änd-ras genom frekvensomriktarna. Det med-för att utrustningen slits mindre.

Den mekaniska verkstaden har även för-setts med en 800xA-klient med Maintenan-ce Workplace vilket medför att även under-hållspersonalen får bättre insyn i processen.

– Mätningarna är integrerade i styrsys-temet och på så vis blir verkstadstekniker-na mer delaktiga i processen, säger Chris-ter Blomqvist.

På ett liknande sätt övervakas slang-pumparna vid förblandartankarna som pumpar den tjocka pastan vidare till färdigställningstankarna.

– Här har det tidigare varit svårt att för-utse behovet av slangbyte eftersom det är många parametrar som styr slitaget, exem-pelvis drifttid, temperatur och tryck. Genom att installera tryckgivare som reglerar pump-hastigheten kan slangpumparna monitore-ras bättre och eventuellt slangbrott undvikas. Att kunna läsa av värdena och ha kontroll känns väldigt bra, menar Christer Blomqvist.

Alcro-Beckers har även initierat ett arbete med att installera ett TAK-mätningssystem (Real TPI). Just nu genomförs omfattan-de förstudier och workshops tillsammans med ABB:s experter på området. Real TPI är ett verktyg som står på listan att utvär-dera och med Alcro-Beckers batch-pro-cess ställer de höga krav för att få en rätt-vis mätning av produktiviteten.

Upptäcker flaskhalsarEtt exempel är fyllningslinjen, det vill säga när färgen tappas på burkar. Där uppstår ibland flaskhalsar:

– Linjen består av ett antal seriekoppla-de maskiner. Vi ska nu mäta varje maskin var för sig för att kontinuerligt få fram fak-

Kundreportage

Underhållschef Christer Blomqvist och Jennie Jonsson, chef för produktionsteknik vid Alcro-Beckers i Nykvarn, arbetar hårt på att finslipa färgtillverkningsprocessen.

16 Kunden 2|12

Kundreportage

tiska stopp- och felorsaker. Det gäller att hitta störningsmomenten och väntetider-na för att kunna göra förbättringar, säger Christer Blomqvist och får medhåll av Jen-nie Jonsson:

– Här måste hela processen ingå, det vill säga även tillverkningen, annars får man inte fram helheten.

Mikael Miglis, säljare på ABB, säger att Alcro-Beckers är en kund som ställer höga krav på både kvalitet och lönsamhet:

– Genom ett nära och kreativt samarbe-te har vi lyckats komma långt i processen att utnyttja styrsystemet på ett bra sätt, både för att optimera underhållet och för att visualisera förbättringspotential.

Jennie Jonsson tycker att projekten är både roliga och spännande:

– Vi vill gärna att det ska gå snabbare att implementera detta, men man kan inte brassa på för mycket på en gång utan får ta det steg för steg för att vara säkra på att investeringen fungerar. Överlag är vi väldigt nöjda med hur arbetet har gått till.

Jennie Jonsson och Christer Blomqvist vid fyllningslinjen, det vill säga där färgen tappas på burkar. Med hjälp av TPI ska störningsmoment och väntetider upptäckas för att förbättra processen.

ABB-enheten Service lanserar en ny serie med verktyg, program och utbildningar för vibra-tionskontroll av maskiner och motorer.

Nytt verktygför vibrations- kontroll

TRIO heter den nya serien instru-ment från leverantören AzimaDLI, som ABB kommer att marknads-föra och sälja i Skandinavien.

Produkten består av en handburen kontrollenhet med 7-tumsskärm, samt en liten separat mätinsamlare som ansluts till vibrationsgivare och varv-talsmätare. Kommunikationen mellan kontrollenhet och mätinsamlare sker trådlöst via Bluetooth.

När vibrationsdata från mätpunkterna registreras görs en automatisk analys av informationen och en rapport presen-teras direkt på skärmen. Teknikern får en bild av tillståndet i maskinen och de åtgärder som bör vidtas.

– Det är som att hålla experten i handen när du går runt och mäter, säger Christer Larsson, produktchef för diag-nostik på ABB Service.

Den snabba analysen är möjlig tack vare ExpertAlert, ett mycket beprövat diagnostikprogram. Rapporten byg-ger på 4 500 typer av analysregler och kombinationer.

– Dessutom finns tidigare mätningar sparade i en databas i instrumentet. Det går att jämföra hur tillståndet var i går, förra veckan, månaden eller året, direkt vid maskinen, säger Christer Larsson.

FaktaAlcro-Beckers

ägs sedan 2001 av Tikkurila Oy, Finlands största färgföretag. Cirka 55 anställda arbetar på fabriken i Nykvarn, operatörer och tjänstemän.

ABBhar sedan 2010 levererat: Styrsystem 800xA 5.1. Serviceavtal med resurstimmar.Tillståndsbaserat underhåll med Asset Optimization.

Slangpumparna sitter under förblandningstankarna och trycker råvarublandningen vidare i rör till färdigställningstankarna. Parametrarna som styr slitaget på pumparna är många, exempelvis drifttid, temperatur och tryck. Ett brott på slangarna är inte en önskvärd situation.

FaktaABB representerar tre företag inom området Diagnostik och vibrationsmätning:AzimaDLI tillverkar TRIO™ och ExpertAlert. Presentation av mätdata och rapporter ges via webbportalen WatchmanPortal 2.0.CTC står för hårdvaran för att samla in vibrationsdata och har en unik livstidsgaranti.Mobius Institute står för utbildningen i tre steg för tekniker enligt en IOS standard som heter 18634-2.

ABB är en av världens ledande leverantörer av produkter och system till vindkraft-parker och vindkraftsverksbyggare. Vi utnyttjar vår 100-åriga tradition inom kraft-teknik och den erfarenhet vi har byggt upp genom ett flertal leveranser till vindkraft-parker i Sverige när vi levererar produkter och system till vindkraftindustrin. ABB:s produkter och system finns idag installerade i vindkraftparker både på land och till havs. Vi kan erbjuda kompletta lösningar för såväl samlingsnät som nät-anslutningar för vindkraftparker av alla storlekar. Läs mer på www.abb.se/energi

ABB möjliggör vindkraft. Helhetslösningar byggda på erfarenhet.

18 Kunden 2|12

ICA jagar energitjuvarStora ICA-butiker använder mängder energi. ICA Maxi i Nacka är en av fem butiker som testar ett system med mätare från ABB för att få bättre kontroll över energianvändningen.Text Mats Lundström Foto Magnus Glans

Karl-Otto Jakobsson, vice vd för ICA Maxi i Nacka (till vänster) är ständigt på jakt efter energitjuvar med hjälp av Ulf Magnusson på Megacon. De är ense om att det mycket handlar om att börja tänka energismart, att förändra mönstren kring hur energi används.

Kundreportage

En stor dagligvaruhandel är ur ener-gisynpunkt ett virrvarv av motstri-diga behov när det gäller värme och kyla.

Vice vd Karl-Otto Jakobsson förklarar att en orsak till att ICA Maxi i Nacka är en storförbrukare beror på butikens myck-et höga serviceambition. Butiken har till exempel eget bageri, egen istillverkning och kokning av skaldjur.

– Vi gör av med fem miljoner kilowatttim-mar per år så det är en stor kostnad för oss. Tidigare har vi inte haft någon exakt koll på var förbrukningen fanns, men ambitionen är att få bättre kontroll och därmed få ner kostnaderna, säger Karl-Otto Jakobsson.

Specialsytt systemICA har för hela koncernen en klimatstra-tegi om att sänka den direkta nivån på kli-matpåverkan med 30 procent från 2006 till 2020. Som ett led i det har ett samar-bete inletts med Megacon som tagit fram ett för ICA specialsytt system för loggning och kontroll av el och energi.

– Nu har har vi fått förmånen att vara en av fem testbutiker för det här systemet och

det har redan gett effekt i form av minskad förbrukning, säger Karl-Otto Jakobsson.

Första steget i arbetet med att spa-ra energi är att kunna mäta den faktis-ka användningen av el på olika ställen i butiken. Vid ICA Maxi i Nacka har buti-ken delats in i tolv mätområden, till exem-pel livsmedels-kyla, belysning, ventilation, bageri, kontor och fjärrvärme.

– Elmätarna och tillhörande kommu-nikationsenhet skickar signalerna över mobilnätet till en server. Där kan informa-tionen från mätområdena studeras gra-fiskt, exempelvis som kurvor, staplar eller i ett cirkeldiagram, berättar Ulf Magnus-son på Megacon.

Eftersom en stor matbutik är komplex ur energisynpunkt är det viktigt att kun-na ställa mätområden mot varandra. Hur mycket ventilation behövs på nätterna? Kan värmen från kompressorerna i det centrala kylsystemet utnyttjas för att mins-ka behovet av fjärrvärme på vintrarna?

– Graferna från mätområdena kan paras ihop efter behov och jämföras. På så vis kan möjliga besparingar upptäckas, säger Ulf Magnusson.

Sedan systemet infördes har Karl-Otto Jakobsson upptäckt flera ”energitjuvar”.

– Det mest uppenbara var att mark-värmen utanför huvudingången stod på året runt, när den egentligen är till för att smälta is på vintrarna. Vi upptäckte också att ventilationen gick för fullt dygnet runt när behovet på nätterna är avsevärt mind-re. Med de åtgärder som jag direkt kan hitta är målsättningen för 2012 att uppnå en besparing på tio procent, säger han.

Äldre butiker kan spara mestBehovet av att få kontroll över energian-vändningen är stort inom ICA, menar Ulf Magnusson, men möjligheten att spara är beroende av många faktorer:

– Störst möjlighet till besparing finns i äldre butiker även om det är svårare att göra en kostnadseffektiv installation efter-som eldragningarna inte är anpassade för så kallad undermätning.

Ett annat exempel är nybyggnationen av ICA Kvantum Sannegården i Eriksdal i Göteborg.

Ulf Magnusson beräknar att energian-vändningen där kan minskas med cirka

19Kunden 2|12

35 procent jämfört med genomsnittet för en vanlig ICA Kvantum.

Livsmedelsbutiker har ofta bäst kon-troll inom området livsmedelskyla, det vill säga vid kyl- och frysdiskarna. Det beror på att funktionen måste vara hundrapro-centig, annars förstörs maten. Vid ICA Maxi i Nacka sitter det mätpunkter och temperatursensorer överallt i kyldiskarna.

– Så fort det avviker får jag ett SMS vilket kan hända vilken tid på dygnet som helst, sägar Karl-Otto Jakobsson.

Stora besparingar har gjorts inom områ-det livsmedelskyla. Värmen i diskarnas kar-mar (kanter) har justerats samtidigt som skyddslock över frysdiskarna sparar ener-gi och minskar behovet av regelbundna avfrostningar. Man har även satt in energi-snåla fläktar i kylarna som driver runt kylan från den central kylanläggningen.

Karl-Otto Jakobsson säger att projektet tillsammans med Megacon handlar myck-et om att börja tänka energismart, att för-ändra mönstren kring hur energi används.

– Jag går regelbundet in och kollar kurvorna så att inte förbrukningen sticker iväg. Utan spaning ingen aning, säger han.

Kundreportage

ABB:s robotstyrsystem IRC5 har vida-reutvecklats för panelmontering, PMC. Det gäller även för större ABB-robotar, vilket innebär enklare och flexiblare ro-botintegrering för systemintegratörer. PMC Large är identisk med standard-varianten av IRC5, men utan kapsling, för flexibel montering i 19”-rack. Pa-nelmontering har flera fördelar, bland annat minskat golvutrymme, internt kablage som är enklare att hantera samt möjlighet för maskinbyggare och integratörer att välja egna kaps-lingslösningar för att skydda elektro-niken i den aktuella miljön.

Enklare integrering av större robotar

Produktnytt

ABB har lanserat en renrumsversion av sin smidiga och kompakta IRB 120, den minsta roboten i produktfa-miljen. Roboten är speciellt utvecklad för att arbeta i renrumsmiljöer, exem-pelvis inom tillverkning av elektronik, solceller och läke-medel och erbjuder en överlägsen pre-cision med mycket korta cykeltider. IRB 120 för renrum är oberoende certifie-rad enligt kraven i Clean Room och är ett kostnadseffektivt och driftsäkert alter-nativ för att uppnå en hög produktions-takt till en minimal investering.

ABB lanserar ny liten renrumsrobot

FaktaICA Maxi Stormarknad Nacka

ligger nära köpcentret Nacka Forum och är Sveriges näst största ICA-butik mätt i omsättning. Butiken öppnade 2002 med ambitionen att vara den modernaste butiken. ICA-handlare och vd är Mats Nilsson.

Megaconutvecklar, tillverkar och marknadsför produkter och tjänster för loggning och kontroll av el och energi. Erbjuder via ICA Fastigheter ett för ICA anpassat system för mätning av energianvändning. För närvarande testas tjänsten i fyra ICA Maxi-butiker samt i en butik var i övriga segement (Kvantum, Supermarket och Nära).

ABBhar levererat:5 elmätare Odin Direkt.16 elmätare Delta Trafo.

ABB lanserar två nya Kabeldon säkringslastfrånskiljare, SLDL 2 och SLDL 3. Säkringslastfrånskiljarna är för 400 respektive 630 A och är an-passade för bruk i nätstationer och ställverk med Kabeldon IP-system.

Nya säkringslastfrån- skiljare för nätstationer

Elmätare från ABB mäter elförbrukningen på kompressorerna till livsmedelskylan på ICA Maxi.

20 Kunden 2|12

Kundreportage

Nya motorer och frekvensomriktare vid Halmstadverket på Höganäs Sweden sparar pengar, höjer effektiviteten, skonar miljön och ger dessutom skatterabatt.

Het investering

Text Göran Svedberg Foto Charlotte Carlberg Bärg

Scenen är apokalyptisk. Elden slår nära nog till taket högt däruppe och sedan skakar golvet när elek-trostålugnen mullrar igång för att

smälta metallen som den matats med, det mesta skrot från bilindustrin.

En timme senare lyfter en travers upp resultatet, 50 ton flytande järn – råmateri-al till det järnpulver som sedan ska föräd-las på koncernens anläggning i Höganäs.

Kräver mycket energiUnder den timme som processen tar används cirka 28 000 kWh – mer än vad en eluppvärmd normalvilla använder på ett år. Det är en process som upprepas cirka 17 gånger per dag.

Verket är därmed en av de allra störs-ta användarna av energi i Halmstad och att försöka spara el är självklart.

Det började med att Höganäs AB 2004 gick med i PFE, statliga Energimyndig-hetens program för energieffektivisering. Deltagarna erbjuds rabatt på elskatten i utbyte mot att spara energi.

En av många åtgärder blev att se över rökgasfläktarna vid fabriken.

– De senaste åren har energipriserna gått upp, samtidigt som utrustningspri-serna gått ner, säger Peter Strandberg, underhållschef. Det gjorde att läget var perfekt för de här investeringarna.

Det fanns bara en hake.– Utrustning skulle bytas i full produk-

tion under det bästa år vi någonsin haft. Det var en utmaning. Vi har fyrdubblat pro-duktionen de senaste 20 åren i samma lokaler och måste köra hela tiden.

Intensiva stoppdagarNormalt produceras järnpulver i tolv dygn och står sedan stilla för översyn i två. Det var under dessa stoppdagar som den nya utrustningen skulle installeras.

– Vi arbetar intensivt under stoppda-garna, säger elteknikern Björn Nilsson. Stoppen är så korta att det två veckor långa arbetet fick spridas ut på ett halvår.

Innan projektet startades hade en för-studie gjorts av Henrik Baaz, systeman-svarig inom IT och automation på Höga-näs Sweden, tillsammans med personal från ÅF Industry, främst Rickard Öberg och Kjell Andersson.

– Studien visade på hur mycket vi kun-de spara, återbetalningstider och tekniska lösningar, säger Kjell Andersson.

– Vi använde ABB:s program Fan Save för att beräkna besparingarna. Med sti-gande energipriser kändes det helt rätt att genomföra projektet, säger Henrik Baaz.

Den tekniska lösningen blev att ersätta två äldre motorer och installera fyra frek-vensomriktare – en till varje rökgasfläkt.

– När vi senare, efter ombyggnaden, helt plockade bort spjällen gick energi-

förbrukningen ner ännu mer då spjällen hindrat luftflödet, säger Peter Strandberg.

– Frekvensomriktarna förkortade ock-så återstartstiden efter avbrott, säger Henrik Baaz.

– I pengar blir det 1,1 miljoner kronor sparade på el, fortsätter han. Jag upp-skattar att energiåtgången minskade med 15 procent för hela rökgasreningen vilket motsvarar 1300 MWh på ett år.

Goda sidoeffekterDet kan vara mer, med sidoeffekter där resultat och besparingar kommer visa sig först i efterhand: Minskad underhållskost-nad när spjällen är borta, högre driftsä-

”Vi använde ABB:s program Fan Save för att beräkna besparingarna. Med stigande energipriser kändes det helt rätt att genomföra projektet”

21Kunden 2|12

Kundreportage

genom en enkel ombyggnad kunde utnytt-ja spillvärme från omriktarna till att värma upp lokalerna.

Just då slocknar lyset i konferensrum-met, vilket utlöser viss munterhet.

– Ljuset stänger av efter en tid om ingen rör sig ut eller in i lokalen, förklarar Henrik Baaz. Det är en del i vår strategi att spara energi.

FaktaHöganäs

kolgruvor startade 1797 och blev grunden till Höganäs Sweden AB. Halmstadverket är underlevantör till moderbolaget Höganäs AB och har 100 anställda.Halmstadverket producerar järnpulver som används till många saker, exempelvis i växellådor och symaskiner. I varje personbil finns det några kilo järnpulverdetaljer. Höganäs AB säljer även järnpulver till järnberikning av mat.

ABBhar levererat:4 frekvensomriktare 355kW, AC S800-07-0440-5.2 processmotorer 355kW.

kerhet, ökad elsäkerhet i ställverket där kablar tidigare hade problem med varm-gång. Dessutom försvann behovet av att investera i två nya mjukstartare.

– Det finns nog möjlighet att spara ytterligare 5-10 procent i elenergi med förbättrad styrning och reglering, säger Peter Strandberg. Det kommer vi att arbe-ta med under 2012.

Dessutom – mindre utsläpp av koldioxid.Att det blev ABB som fick förtroendet

var ingen tillfällighet.– De kom med den bästa tekniska lös-

ningen, säger Peter Strandberg. Deras omriktare passade bäst i våra lokaler, plus att vi redan använder omriktare, motorer och styrsystem från ABB. Vi har goda erfa-renheter av dem som leverantörer av driv-system, automation och service.

– Vi styr även rökgasreningen och res-ten av fabriken med ABB:s system 800xA, säger Henrik Baaz.

– Det här är en affär på ett par miljoner kronor med en återbetalningstid på mindre än två år, säger Mattias Meijer från ABB.

Ytterligare en faktor var att företaget

Jobbet gjordes av, bland andra, Henrik Baaz, Höganäs, Kjell Andersson, ÅF, Peter Strandberg, Björn Nilsson, båda Höganäs och Mattias Meijer, ABB.

Genom att styra rökgasfläktarna med frekvensomriktare minskade energiförbrukningen.Varje sats bestående av järnskrot ger 50 ton flytande järn. 17 satser görs per dag.

22 Kunden 2|12

Kundreportage

För Arlanda Express är säkerhet av stor betydelse. Därför moderniseras styrsystemen för larmövervakningen vid Arlandabanans fyra stationer.

Arlandabananmoderniserar

Text Mats Lundström Foto Kalle Assbring

Claes Olsson Lindén, avdelningschef på Infratek (till vänster), tillsammans med Jörgen Johnsson och Harald Petersén, båda ABB, på perrongen vid en av stationerna som fått ett modernare övervakningssystem. Natten då installationen gjordes fick inget gå fel, vilket det inte heller gjorde.

23Kunden 2|12

FaktaArlandabanan

är ett av de första stora infrastrukturprojektet på över hundra år som till största delen finansierades med privata medel. Arlandabanan ägs av svenska staten och förvaltas av Arlandabanan Infrastructure AB. För underhåll och drift ansvarar A-Train AB som ägs av australiska Macquarie Group.

Infrateksköter drift och underhåll av Arlanda Express på uppdrag av A-Train.

ABBhar i projektet konverterat applikationsprogrammet SC200 till ControlBuilder för AC800M som förser styrsystemet med omfattande funktionalitet, larmhantering och kommunikation med andra styrsystem. Hårdvaran och PLC-moduler har bytts ut och FAT-testats (Factory Acceptance Test)medan I/O-kommunikationen mellan mätpunkterna och PLC har behållits. Två stationer, Centralen och Arlanda Södra, uppgraderades 2011. Övriga uppgraderas våren 2012.

På 20 minuter kan resenärer nå Arlanda från Stockholms Cen-tral och vice versa. Sedan 1999 då banan invigdes susar tågen

fram i 200 kilometer i timmen genom det uppländska landskapet.

Arlandabanan har ett övervaknings- system i fem kilometer tunnel samt vid fyra stationer längs banan, tre vid flygplatsen och en vid Stockholms Central. Systemet måste fungera till hundra procent för att tågen ska få köra.

– Övervakningssystemet är ett väldigt kritiskt system för oss. Går det ner kan konsekvensen bli att trafiken stoppas av säkerhetsskäl, säger Claes Olsson Lindén, avdelningschef på Infratek som ansvarar för drift och underhåll av Arlandabanan.

På flygplatsen finns en driftcentral för snabbtågen som är bemannad dygnet runt av en transportledare och en driftledare. Det finns även en tredje plats i centralen för en insatsledare som bemannas bara vid krissituationer.

Många mätpunkterVid varje station längs med banan finns omkring 90 mät- och kontrollpunkter för en mängd olika funktioner, allt från venti-lation, övervakningskameror, rökdetekto-rer, stängning av säkerhetsdörrar, styrning av rulltrappor och annat.

– Varje station har också en PLC som samordnar informationen från mätpunkterna. Den samlar in all I/O-kommunikationen som sammanställs i datarummet i anslutning till driftcentralen, förklarar Claes Olsson Lindén.

Vid ett katastrofläge tar insatsledaren över: – Vid exempelvis tågbrand i tunnel lar-

mas tre räddningstjänster samtidigt som nödutrymningen drar igång. För att under-lätta en evakuering tänds ledbelysning-en. Dessutom kan fläktarna styra rökens utbredning och trycksätta de glasade brandburarna vid rulltrapporna med luft, berättar Claes Olsson Lindén.

Han säger att det redan för några år sedan konstaterades ett moderniseringsbehov av styrutrustningen för larmövervakningen:

– Det påverkade inte funktionerna i sys-temet eller katastrofberedskapen. Säker-heten är mycket god, men systemet var krångligt att handha. Det är förstås viktigt att kunna bemästra styrsystemet. Det mås-te också vara roligt att kunna sitt system.

Förutom att gränssnittet var krång-ligt fanns också en brist på kompetens. Mycket kunskap var knutet till individ vil-ket gjorde systemet sårbart.

ABB gjorde redan 2009 en så kallad livs-cykelanalys, det vill säga en genomgång av

systemets olika delar. Jörgen Johnsson på ABB berättar:

– Vi upptäckte att delar behövde moderniseras bland annat den interna I/O-kommunikationen mellan stationernas mätpunkter. PLC-systemen och servern var också av äldre typ. Andra funktioner som behövde uppgraderas var backup och funktionen för reservkraft om nätmat-ningen skulle fallera.

Valet stod mellan att byta de delar som rör styrningen av systemet eller förnya allt, det vill säga att i praktiken ”tråda om” hela I/O-systemet.

– Inför upphandlingen, som blev klar 2011, bestämde vi oss för att bara byta själva styrningen. Att byta I/O skulle krä-va en helt ny funktionsspecifikation vilket skulle innebära ett nästan oöverskådligt arbete, säger Claes Olsson Lindén.

Riskanalys Uppgraderingen och byte av hårdvara genomfördes under en enda natt i sep-tember 2011. Inför bytet hade en riskana-lys gjorts om det skulle bli problem med det nya styrsystemet.

– När det är så här tidskritiska uppgra-deringar är det viktigt att kunna backa om något skulle krångla. Det blev en stressig natt då inget fick gå fel vilket det inte heller gjorde, berättar projektledare Harald Peter-sén från ABB och den som ledde projektet.

– Det var nervöst, men övergången har gått jättebra, säger en nöjd Claes Ols-son Lindén.

Nästa steg i projektet är att uppgrade-ra resterande två stationer, ett arbete som genomförs våren 2012.

Ett avancerat system av fläktar kan snabbt tömma perronger och tunnlar på rök.

24 Kunden 2|12

fem personer från Arla Foods som åkte ner. I gruppen ingick även processtekniker och operatörer från produktionsavdelning-arna och det var värdefullt att få med det perspektivet. Genom testet kunde myck-et justeras efter våra behov, säger Håkan Johansson.

Magnus Högstedt, branschansvarig för livsmedel på ABB, tycker att det är posi-tivt när kunderna är involverade från start till färdig lösning i ett projekt

– Vi människor är inte alltid så för-ändringsbenägna. Men det är natur-ligtvis lättare att

få kunden att uppskatta och ta till sig ny teknik om de som ska använda den varit involverade i förändringsprocessen. I det här fallet har det varit en väldigt bra kun-

Kundreportage

När det är teknikskifte i Bregottfabriken måste det gå undan. Mjölkkor tar som bekant ingen paus i sin produktion.

Teknikskiftei Bregottfabriken

Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg

På Arla Foods i Götene tillverkas nästan allt smör, Bregott och Lätt & Lagom som äts i Sverige.

Innanför grindarna finns också en enhet som tillverkar ost och ett högla-ger för ost där även ostar från olika delar av koncernen samlas för att ”ligga till sig”.

Det var när enheten som producerar matfett för drygt två år sedan skulle utöka Bregottsortimentet med en laktosfri vari-ant som man stötte på problem.

– Systemet för processtyrningen i pro-duktionen blev överbelastat. Informationen gick inte fram som den skulle. Det ledde bland annat till att diskcentralen ibland bör-jade leva sitt eget liv. Vi lyckades lösa det temporärt, men insåg att det inte fanns utrymme för fler kapacitetsökningar i fram-tiden, säger projektledare Håkan Johans-son på Arla Foods.

Komplicerat pusselFrågan var om man skulle försöka bygga ut styrsystemet Sattline eller skaffa ett nytt med större kapacitet.

– Vi hade mycket diskussioner och satt vid fikabordet och klippte och klistrade för att försöka få ihop en lösning där kapaciteten fördelades så att den räckte till för alla delar av produktionskedjan. Det var ett komplice-rat pussel, berättar Håkan Johansson som också var automationsansvarig i projektet.

En dialog inleddes med ABB, som tidi-gare hade levererat Sattline. Efter en del

beräkningar visade det sig att det egent-ligen bara fanns en realistisk lösning: att uppgradera Sattline-systemet, som dess-utom är på väg att fasas ut från marknaden, till ABB:s nyare system: System 800xA.

– Det gjorde att vi kunde behålla sam-ma indelning som tidigare med tre enhe-ter. Därmed slapp vi ett långt produktions-avbrott. Samtidigt fick vi ett system med tre gånger så stor kapacitet som tidigare, säger Håkan Johansson.

Kollegan Leif Johansson, även han pro-jektledare, förtydligar vikten av ett snabbt byte och att tidsfaktorn var helt avgöran-de för valet av lösning:

– Ett långt stopp hade inte fungerat här eftersom vi i princip förser hela Sverige med Bregott. Det hade blivit stora logis-tiska bekymmer. Dessutom går det ju inte att ”pausa” kor i ett par veckor.

Smärtfritt skifteFör att teknikskiftet skulle gå så snabbt och smärtfritt som möjligt förbereddes det noga. Tillsammans med kunden genom-

förde ABB en två veckor lång FAT (Fac-tory Acceptance Test) hos ABB i Malmö.

– Det var så nära verkligheten man kan komma utan att var i skarpt läge. Vi var

”Ett långt stopp fungerar inte eftersom fabriken förser hela Sverige med Bregott”

25Kunden 2|12

Kundreportage

Marianne Berggren står vid bandet där de fyllda Bregottbyttorna matas fram. Utan uppgradering av styrsystemet hade den laktosfria varianten av Bregott inte kunnat produceras.

FaktaArla Foods Götene

tillverkar årligen 61 000 ton smör- och blandprodukter (varav ungefär hälften är olika varianter av Bregott). Anläggningens andra enhet tillverkar, lagrar, distribuerar och förädlar ost. Antalet Arla Foods-anställda i Götene är cirka 600.

ABBlevererade System 800xA, bestående av sex operatörsplatser, tre stycken styrsystem AC 800M med komplett mjukvara för att styra anläggningens matfettsproduktion. ABB stod även för projektledning, utvecklingsarbete, igångkörning och uppföljning. I affären ingick mängdarbete på cirka 300 timmar där Arla Foods stod för kostnaden och lånade ut två personer från sin underhållsavdelning.

skapsöverföring åt båda håll, säger Mag-nus Högstedt.

Med 800xA blir det lättare för operatö-rerna att hålla koll på en rad saker, efter-som betydligt mer information än tidigare finns tillgänglig.

Eloge för efterarbetetMen även om arbetet var väl förberett och gick snabbt finns det vid den här typen av teknikskiften alltid detaljer som måste förbättras i efterhand.

– Där måste jag ge ABB en eloge för efterarbetet. De har varit oerhört lyhör-da och gjort de justeringar som behövts göras. ABB i Malmö har kopplat upp sig via nätet och kunnat lösa allt snabbt den vägen, säger Håkan Johansson.

I februari fanns den nya, laktosfria Bre-gottvarianten ute i landets butiker.

Goda smörgåsar. Arlas projektledare Leif Johansson (till vänster) och Håkan Johansson (till höger). I mitten Magnus Högstedt från ABB.

26 Kunden 2|12

Kändisen

Per Blixt restaurerar bilar hos Jay Leno, en av USA:s mest berömda tv-underhållare. Det är drömjobb, men också ett arbete som kräver mycket skicklighet och en hög servicenivå.

Drömjobb i garaget

Text och foto Mats Lundström

Jay Lenos berömda Big Dog Garage ligger oansenligt bredvid Bob Hope-flygplatsen i Burbank i Los Ange-les. Innanför väggarna gömmer sig

världens kanske finaste bilsamling. Det är en spretig samling av stort och smått, gam-malt och nytt. Dessutom finns ett stort antal ångbilar, elbilar och andra mer eller mindre märkliga fordon.

Den första bilen i samlingen är den bil

som Jay Leno kom till Los Angeles med en gång i tiden, en Buick från 1955. Nu finns 120 bilar och 130 motorcyklar. Anta-let växer hela tiden.

Jay Lenos egen favorit bland superbi-larna är McLaren MP4-12C, men här finns faktiskt också en annan av Jay Lenos favo-riter, om än inte en superbil, så en varsamt renoverad djungeltrumma, det vill säga en Saab 93 från 1958.

Bilmuseer kan många gånger vara gan-ska tröttsamma. Men inte Lenos garage och det beror på den stora variationen. Det är en udda, intressant och otippad upplevelse. Den privata fordonsparken består inte bara av muskelmaskiner och lyxiga förkrigsfordon utan också av små-bilar och ett flertal specialbyggen. Dess-utom är väggarna klädda med kuriosa.

En sak har dock alla fordonen gemen-

27Kunden 2|12

Kändisen

samt. Det är ett garage där varje bil fungerar. Nyckeln sitter i tändningslåset på varenda en.

– Alla bilar och motorcyklar är körkla-ra, säger Per Blixt. Det är stor skillnad mot många andra samlingar. Jay Leno kommer ner till garaget i stort sett varje morgon eller eftermiddag efter inspelningen av kvällens sändning av The Tonight Show.

Ett serviceyrke Hur har då dalslänningen Per Blixt hamnat i ett av bilvärldens allra heligaste garage? Först och främst tror han det beror det på att han är en rastlös arbetsnarkoman.

– Mitt enda intresse är bilar och så har det varit i 45 år nu, säger han. 40 timmar i veckan renoverar jag bilar åt Jay Leno. Resterande timmar går åt till egna projekt.

Att vara bilmeck, eller snarare restau-ratör, är ett riktigt serviceyrke. Det gäller att göra sitt yttersta varje gång.

– Jag har alltid tyckt att service är

jätteviktigt. Redan i Sverige hade jag en bilverkstad i Åmål medan min hustru drev en korvgrill som hette Pams Grill efter Pam i 1980-talsserien Dallas.

1987 råkade Per Blixt få syn på en jobbannons i Aftonbladet om att Volvo- och Saab-verkstaden Swedish Motor i Los Angeles sökte en meck.

– Till min stora överraskning fick jag jobbet. Jag åkte ensam över och efter ett år kom familjen också. Sedan dess har

jag jobbat på många ställen i Kalifornien. Ett tag arbetade han hos custombyg-

garen Jay Ohrberg som specialiserat sig på bilar för film och tv – Batmobile, Knight Rider, Miami Vice, familjen Flintas bil – för att nämna några.

Erbjudandet från Jay Lenos garage fick

Per Blixt i verkstan där renoveringsprojekten pågår för fullt. Här arbetar sex heltidsanställda och Per Blixt är ”plåt- och lackgubben” i gänget.

Oldsmobile Tornado 1966: En av de första framhjulsdrivna amerikanarna. ”Vårt ex är totalt ombyggt med delar från GM, inmonterad Corvette-ram, bakhjulsdrift och bakmonterad växellåda. Motorn är fyraliters twinturbo V8 i aluminium som ger smått otroliga 1100 hästkrafter. En förklädd gaturacer, som hamnat på förstasidan i Hot Rod Magazine, en av USA:s större biltidningar,” berättar Per Blixt.

Corvair sideramp 1961: Corvair var en kompaktbil med svansmotor och bensintanken fram – en fattigversion av Porsche. Corvair hade många olika karossutföranden, här en ovanlig flakvariant med sidodörr. Per Blixt har renoverat detta buckliga vrak, tidigare ägd av en trädgårdsmästare, till perfekt lyster.

”Budget? Vi har ingen budget. Pengar är inget problem”

Personligt Per BlixtGör: Renoverar bilar i Big Dog Garage: www.jaylenosgarage.com/Ålder: 62 år (jämnårig med Jay Leno).Bor: Van Nuys, Los Angeles.Intressen: Inga (förutom bilar). Egna bilar: Ford Fairline 1963 och en vit Chrysler New Yorker 1958.

28 Kunden 2|12

Kändisen

Per Blixt efter att han renoverat en Cor-vette 1966 åt Bob Sales som är kontors-chef i Big Dog-garaget.

– Jag gjorde väl ett bra jobb och jag satte ett helt rimligt pris för jobbet. Det händer hela tiden att leverantörer saltar räkningar bara för att de vet att Jay Leno är mångmiljonär, säger Per Blixt.

Nu är han en av sex anställda som renoverar bilar i den gigantiska verksta-den fylld med specialverktyg. Jay Leno är så ofta han hinner nere och skruvar i verkstan. Han är inte rädd för att smut-sa ner sig.

– Jay Leno är verkligen ingen sprätt och han har en otrolig näsa för bilar, kommen-terar Per Blixt.

Högt tempoGaragets medarbetare fixar det mesta, från en ny brännare till White-ångbilen från 1909 till att montera in en Corvette-ram på en Oldsmobile Tornado eller renovera strids-vagnsmotorn i en hemmabyggd racer.

Vad har ni egentligen för budget här?

– Vi har ingen budget. Pengar är inget problem, säger Per Blixt.

Däremot är tempot högt. Det ska gå hyfsat fort att renovera. På de tio år som Per Blixt varit anställd har han hunnit med tolv bilar. Allt från Ford Galaxie 66, Cor-vair 61 sideramp, Hudson Twin H-Power 54 för att ta några exempel.

– Många av dem har varit vrak och vi har byggt upp dem från grunden. Vi delar på jobbet, min bit är kaross, inredning och lack, även om jag kan göra det mesta i övrigt också. Jobbet är väldigt varierat, men svårt, i synnerhet när det gäller att få tag i delar. Man skulle kunna tro att det här i USA borde vara enkelt, men det är det inte. Många av bilarna vi sysslar med är dessutom unika.

Det är en ovanligt stressig period just nu. Per Blixt renoverar en egen Chrysler Imperior 58 och den måste bli klar till april då den ska skeppas över till Sverige till Power Big Meet i Västerås i slutet av juni.

– Jag åker varje år för att vara med på bilträffen i Västerås. Då måste jag ha något fint att åka i, säger Per Blixt.

Den första massproducerade Hondan var en liten sportbil, S600. Per Blixt: ”Det finns inte många ex kvar av denna modell från 1964. Den fyrcylindriga motorn med fyra förgasare varvar till 9500 varv, uppenbarligen egentligen en motorcykelmotor.”

Duesenberg Walker Coupé 1934. Jay Leno har en förkärlek för svindyra förkrigsmodeller av ”Duesys”. Walker Coupé är kanske den ovanligaste av alla. Finns troligen bara ytterligare ett ex av denna modell. Stil, klass och prestige. Det är vad ”Duesys” handlar om.

Tank Car: Hemma-byggd racer med 12-cylindrig Chrysler strids-vagnsmotor från en Patton på 800 hästkrafter. Bygget väger fem ton! För säkerhets skull finns ytter-ligare en motor i reserv.

29Kunden 2|12

Kundreportage

I december 2011 invigdes Sveriges första energilager i Falköping, men redan nu finns planer på en större anläggning.

en som väckt stor uppmärksamhet, både nationellt och internationellt.

– Tillsammans med vårt moderbolag, Göteborg Energi, ville vi snabbt komma igång och testa energilagring och nya affärsmodeller i full skala. Det stora intres-set för vår satsning är givetvis mycket inspirerande.

Lars Ohlsson är övertygad om att det behövs många olika typer av energilager i framtidens smarta elnät.

– Ett hållbart hus med solceller på taket kan exempelvis behöva mellanlagra egen-producerad el i ett litet energilager. Och ett något större lager, mer av vår typ, kan fung-era som reservkraft för ett mindre villakvarter.

Ladda elbilarVåren 2012 kommer anläggningen i Falkö-ping att prövas som effektreserv vid ladd-ning av elbilar.

– När många vill ladda sin elbil samtidigt blir det en hård belastning på nätet och då är ett energilager en lösning. Göteborg

Energi ställer upp med leasade elbilar från Volvo som vi ska använda i undersökningen.

Även ABB använder anläggningen för fortsatta tester – både av tekniken och av hur elen används av konsumenterna.

– Nästa steg är att gå från prototyp till produkt. Jag är övertygad om att det inom några år kommer att finnas många ener-gilager runt om i Sverige, tillägger Fred-rik Isacsson, ansvarig säljare vid ABB i Göteborg.

Text Lars-Göran Dybeck Foto ABB

Intresset var stort från media vid invigningen av energilagret i Falköping.

Energilagret, som utvecklats av ABB, laddas nattetid med el från lokala vindkraftverk och används för att jämna ut effekttoppar. Lagringen

sker i 20 sammankopplade litiumjonbat-terier med en effekt på 75kW i perioder på upp till en timme.

– Allt har fungerat helt perfekt från för-sta dagen. Vår anläggning kommer att lära oss mycket om hur vi kan få en effektivare användning av el från vindkraft och andra förnybara energikällor, säger Lars Ohls-son, vd för Falbygdens Energi.

Om några år räknar han med att hälf-ten av elen i det lokala nätet ska komma från vindkraftverk i regionen.

– Därför undersöker vi möjligheterna att bygga ett betydligt större energilager i anslutning till en vindkraftpark som pla-neras utanför Falköping.

Stort intresseTotalt är ett hundratal abonnenter i centra-la Falköping anslutna till testanläggning-

FaktaFalbygdens Energi AB, FEAB

ingår i Göteborg Energi AB och är lokal leverantör av el, fjärrvärme och bredband i Falköping med omnejd. Elnätsverksamheten bedrivs genom dotterbolaget Falbygdens Energi Nät AB.

ABBlevererade 20 litiumjonbatterier. Anläggningen styrs av ett 800xA-system och dessutom ingår frekvensomriktare som stabiliserar det anslutande elnätet.

Här lagras vindenergi

30 Kunden 2|12

Interna profilen

Joakim Rosenqvist tillträdde som chef för Kraftservice inom ABB 2011. ”Nu gäller det att lägga fast framtids-inriktningen för utveckling av våra tjänster och serviceprodukter”.

Personligt Joakim RosenqvistKom till ABB: 1989.Bor: Kvicksund tre mil söder om Västerås.Familj: Hustru och tioårig dotter.Fritidsintresse: Allätare inom träning. Springer, styrketränar, cyklar.Favoritmiddag: Stekt fläsk med potatis och löksås.

31Kunden 2|12

Interna profilen

Från Finnslättens industriområde i norra Västerås dirigeras ABB:s ser-viceenhet Kraftservice med ett fem-tiotal medarbetare, flertalet sprid-

da över hela landet, från Gällivare ner till Malmö. Kraftservice betyder underhåll och modernisering av högspänningsanläggning-ar, transformatorer och mellanspännings-anläggningar. Det är avancerade, ibland tunga och riskfyllda uppdrag, men viktiga för samhällets elförsörjning.

– Det är ett intressant område där vi får arbeta tillsammans med kunder mot sam-ma mål: högre tillgänglighet och driftsäker-het i kundens anläggning, säger Joakim Rosenqvist, chef för Kraftservice sedan sommaren 2011.

Service är ett relativt nytt område för Joakim Rosenqvist. Han har arbetat hos ABB i drygt 20 år, med början som mon-tör av mellanspänningsställverk, men klev raskt vidare inom koncernen och var senast försäljningschef för motorer och drivsystem. Från påtagliga produkter till servicetjänster?

Joakim Rosenqvist tar höjd och ger utsikt:

– Service i allmänhet och kraftservice i synnerhet är ett angeläget område för ABB. Här finns så mycket kunskap om produk-ter, anläggningar och processer, och det finns så mycket våra serviceexperter och serviceingenjörer kan bidra med.

Han berättar att många av landets kraftanläggningar är byggda på 1970- och 1980-talet, de har tuffat på i ur och skur och fungerat som de ska. Men åldern bör-jar göra sig påmind samtidigt som kraven på tillförlitlighet ökar.

– Detta är en stor installerad bas som är väsentlig för en säker elförsörjning och här finns på många håll behov av åtgärder.

Mer utbud av tjänsterABB satsar nu på utveckling av service-områdena i allmänhet och kraftservice i synnerhet.

– Vi vill utveckla och visa fram vårt utbud av tjänster och serviceprodukter som kan ge anläggningarna 20 till 30 års fortsatt säker drift, säger Joakim Rosenqvist.

Det handlar bland annat om fler nya uppgraderingsprodukter, nya former av ser-viceavtal och om analyser, till exempel livs-cykelanalyser och transformatordiagnostik.

– ABB har som tillverkare djupa kun-skaper om vad man bör göra och lång erfarenhet inom kraftservice. Inte minst när det gäller transformatorer, där ABB:s globala Center of Excellence i Ludvika har världens bästa experter.

En stadig grund för servicearbetet är den lokala närvaron.

– Den är viktig och vi rekryterar nu fler serviceingenjörer för att komma närma-re kunderna.

Den lokala närvaron är också något som Joakim Rosenqvist uppskattar med sitt nya jobb.

– Här får jag chansen att lösa problem tillsammans med kunderna, och får möta tacksamma kunder som fått den service de behövde. Det ger tillfredställelse och

är roligt. Men det finns också ett tempo i servicejobbet som man måste anpassa sig till – det är ofta bråttom med åtgärder.

Brådska till trots vill Joakim Rosenqvist betona vikten av säkerhet.

– Personsäkerheten för vår egen och kundens personal tullar vi aldrig på. Det är riskfyllda miljöer som kräver säkra rutiner, och det jobbar vi mycket med.

Lokalt och näraElnäten förändras och behoven föränd-ras. Kraftservice söker i takt med det sin egen förändring.

– Ett mål är att utveckla den lokala när-heten och ge närhet till kunskap och pro-

blemlösningar. Ett annat mål, som ständigt står på ABB:s agenda, är att göra det enklare för kunderna att anlita oss.

Joakim Rosenqvist är på språng från översikt och utsikt till ett mer jord-nära möte. Många möten blir det för all framtidsplanering.

– Men framöver vill jag absolut få mer tid till kundbesök. Det är roligt; inom Service har vi ett med kunden gemensamt intresse att hålla anläggningen i driftsäkert skick.

Många svenska kraftanläggningar har gjort tjänst i mer än 30 år. ABB satsar därför på nya serviceprodukter och servicetjänster för att ge anläggningarna förnyad livslängd. Ansvarig för det är Joakim Rosenqvist, chef för Kraftservice.

Service med mer kraft

Text Marianne Lindeborg Foto Jonas Billberg

”Jag vill göra det enklare för kunderna att anlita oss”

32 Kunden 2|12

Vart sjätte år görs ett större revisionsstopp på Preems raffinaderi Göteborg. Då finns chansen att byta process- säkerhetssystem. Valet föll på ABB.

Raffinerat systembyte

Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg

Kundreportage

Ett processäkerhetssystems uppgift är, precis som namnet antyder, att larma när något på en processin-dustri går fel. På ett raffinaderi kan

det handla om för höga eller för låga flö-den alternativt för högt eller för lågt tryck i ledningarna.

– När en sådan situation uppstår slår sys-temet över till säkert läge, vilket till 99,9 pro-cent av fallen leder till ett stopp. Det bety-der att en pump stängs av eller att en ventil slår till och flödet av flytande eller gasformi-

ga kolväten stoppas, säger Joakim Kjells-son, ansvarig för säkerhetssystemen på Preems raffinaderier i Göteborg och Lysekil.

Kräver planeringEtt byte av säkerhetssystem måste plane-ras långt i förväg. Redan sommaren 2010 beslutade Preem att under det fem veckor långa revisionsstoppet hösten 2011 byta ut ett av de äldre processäkerhetssystemen.

Men vilket företag som skulle få leve-rera det nya systemet blev inte klart för-

rän i början av 2011. Då hade flera leve-rantörer jämförts noga.

– Det finns alltid fördelar med att behål-la en inarbetad systemleverantör. Man vet att underhållet fungerar, det finns löpande avtal och man vet vad man får för peng-arna, säger Joakim Kjellsson

Prismässigt var konkurrenterna likvär-diga och alla uppfyllde de tekniska krav som ställts upp. En faktor som avgjorde affären till ABB:s fördel var möjligheten till support på nära håll.

Enkelheten i det nya processövervaknings-systemet minskar risken för att Karin Egnér och andra operatörer gör fel när de blir stressade. Här tillsammans med Joakim Kjellsson, ansvarig för säkerhetssystemen.

33Kunden 2|12

FaktaPreemraff i Göteborg

har en årlig kapacitet på cirka sex miljoner ton råolja. Raffinaderiet på Hisingen med cirka 300 anställda är det första i världen som kan producera diesel av miljöklass 1 baserat på en restprodukt från skogen.

ABBlevererade en virtualiserad automationsplattform baserad på 800xA med Safety, SIL3-klassad Safety PLC och Safetybiblioteket ReUse. I affären ingick även projektdrivning, design, konfigurering, testning samt en projektleverans med all till-hörande granskning och dokumentation, allt helt i enlighet med IEC 61511.

Kundreportage

– Och att vi såg att ABB är bra på säker-het och har en bred säkerhetsportfölj, säger Joakim Kjellsson.

ÅngerveckaEn intressant och ovanlig del i den port-följen är LEG (Load Evaluate Go) som gör det möjligt att med hjälp av fältvärden (mätvärden från anläggningen) utvärdera planerade förändringar i processystemet innan de genomförs.

– Det ger en möjlighet att ångra sig. Om den förändring man tänkt göra inte fungerar riktigt som avsett kan man avstå eller göra en justering och testa igen, för-klarar Jörgen Karlsson, försäljningschef inom kemi, livs- och läkemedel på ABB.

En del av ABB:s arbete var att sätta ihop en projektstan-dard för hårdva-ra och mjukvaru- design enligt Pre-ems önskemål. I det ingick bland annat vir-tualisering av servrar. Den gjorde att åtta servrar nu har ersatts av tre som rymmer dubbla uppsättningar av fyra mjukvaror från ABB. På så vis spar kunden både energi och utrymme.

Men den stora delen av arbetet med leveransen bestod av att designa mjukva-ra som uppfyllde den internationella pro-cessäkerhetsstandarden IEC 61511. Där utnyttjades det safetybibliotek som ABB Olja & Gas utvecklat.

– Biblioteket gör det lättare att desig-na och återanvända lösningar, men även testningen förenklas. Enkelheten minskar också risken för att en operatör i en stres-sad situation tar felaktiga beslut. Plus att det i efterhand är lätt att se vad som hänt, säger Jörgen Karlsson.

Bästa kompetensenUnder försommaren 2011 jobbade ABB och Preem intensivt tillsammans för att hinna genomföra en kombinerad FAT och SAT (Factory Acceptance Test respekti-ve Site Acceptance Test) före semestern.

– Preem är en mycket viktig kund och när de valde att byta till ABB bemanna-de vi projektet med våra bästa medarbe-tare. Kompetens från Sverige och Dan-mark kombinerades med lösningar från Norge. I det här fallet fanns allt dess- utom inom samma tidzon, vilket är en stor fördel, säger Jörgen Karlsson.

Joakim Kjellsson är nöjd med samar-betet och framförallt att med att tidspla-nen hölls.

– Annars riskerade vi att inte hinna med allt under revisionsstoppet. Vi hade ju bara

fem veckor på oss att koppla över alla fält-signaler till det nya systemet, genomföra utcheckning av varje del och testa helheten mot verkligheten. Tidsschemat tillät inte att något klickade. En försening hade kostat mycket pengar, säger Joakim Kjellsson.

Jörgen Karlsson tror att det skandina-viska samarbetet inom ABB kommer att ge nya affärsmöjligheter:

– Vi får tillgång till en säkerhetsportfölj med mycket kompetens, vilket den här ordern bekräftar. Jag är övertygad om att det här är en växande marknad i Sverige för oss. Med lösningarna från Olja & Gas och kompetensen i Danmark kommer ABB att bli en leverantör att räkna med inom processäkerhet, säger han.

Joakim Kjellsson på Preems raffinaderier och Jörgen Karlsson, försäljningschef på ABB, kan dra en lättnadens suck över att projektet höll tidsramarna.

”Tidsschemat tillät inte att något klickade”

34 Kunden 2|12

Med nya frekvensomriktare har driftsäkerheten förbättrats vid E4-bron över Södertälje kanal – en av Sveriges viktigaste, öppningsbara, broar.

2011. Bron hölls därför stängd under delar av nätterna i september och E4-trafiken leddes om via andra broar. Totalentrepre-naden har ombesörjts av Trollhätteföreta-get Sting.

– Drifttagningar har fungerat bra och vi har haft utmärkt stöd av ABB för att anpas-sa mjukvaran i frekvensomriktarna och att integrera PLC och applikationsprogram, säger Dennis Karlsson från Sting och får medhåll av Bo Stålnacke:

– Både ABB och Sting har gjort ett bra jobb och haft ett gott samarbete med vak-ten som manövrerar bron, säger han.

Text Mats Lundström Foto Magnus Glans

Det geografiska läget för broarna över Södertäljekanalen är speciellt, säger Bo Stålnacke på Trafikverket. På platsen finns flera hårt trafikerade brokonstruktioner för tåg- och fordonstrafik. E4-bron är den mittersta av de tre broar som syns på bild.

Med ett snitt på knappt 65 000 passerande fordon per dygn, varav 7000 lastbilar, får inget gå fel när E4-bron ska öppnas

för båtar. Södertäljekanalen är viktig ock-så för sjöfarten då det är den enda förbin-delsen mellan Mälaren och Saltsjön som kan ta riktigt stora fartyg.

– E4-bron lyfts snarare än öppnas, berättar Bo Stålnacke som är ansvarig för brounderhållet på Trafikverket. Konstruktio-nen kallas för lyftbro vilket innebär att bro-spannen ”hissas upp” genom att underlig-gande kuggstänger trycker spannens hörn rakt upp.

Väger 1000 tonDe två brospannen, en för varje motor-vägsriktning, väger med vägbana och motvikter tillsammans mer än 1000 ton. När fartyg behöver öppning vilket sker vid bestämda tider, kan bron lyftas drygt 15 meter. Det gör att den segelfria höjden i kanalen växer från 26,5 meter till 42 meter.

– Det är en extremt överdimensionerad bro, men den ska å andra sidan hålla i 50 år. När en så stor massa ska lyftas gäller det att ha kontroll, kommenterar Bo Stålnacke.

Fyra frekvensstyrda motorer driver lyft-rörelsen och regleras av motvikter som hänger i ett wiresystem i brons innanmä-te. De gamla frekvensomriktarna var från 1993 och bytet gjordes för att säkra driften. Samtidigt uppgraderades styrsystemet.

– Omriktarna känner efter att alla moto-rer går lika, berättar Bo Stålnacke. Bron klarar visserligen ett snedlyft med en vink-ling på 48 cm innan systemet stoppas, men med de nya omriktarna skiljer det endast fem millimeter under gång.

Smärtfri drifttagningInstallationen gjordes i början av hösten

FaktaTrafikverket

ansvarar för byggande, drift och underhåll av transportsystemen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart.

Stingansvarade för hela uppdraget med drifttagning, underhåll och service samt har tagit fram elritningar som underlag för arbetet. Utförandet har skötts av Elteam i Trollhättan AB.

ABBlevererade ett dubblerat systemet med åtta ACSM1 frekvensomriktare på 110kW och 210 A samt programmering av PLC och Scada. I garantin ingår även ett serviceavtal.

Säkrare drift för viktig broKundreportage

35Kunden 2|12

Kundreportage

Säkrare drift för viktig bro

ABB:s leverans av HVDC-länken Fenno-Skan 2 mellan Sverige och Finland har ökat överföringskapaciteten av el med 40 procent. Det gynnar nu elhandeln i hela Norden.

Fenno-Skan 1, en HVDC-baserad sjöka-belförbindelse under Bottenhavet. ABB har levererat de två omriktarstationerna till kraftlänken – i Rauma på den finska sidan och i Finnböle på den svenska. Fenno-Skan 2 drivs nu parallellt med Fenno-Skan 1 som togs i drift redan 1989.

– Fenno-Skan 1 har haft en fantastiskt bra tillgänglighet under de drygt 20 år som den har varit i drift. Även den gången sva-rade ABB för de två omriktarstationerna. Vi har därför goda förhoppningar på att Fen-no-Skan 2 kommer att ha liknande pre-standa, säger Dag Ingemansson.

Gott samarbeteHos Svenska Kraftnät började planerings-arbetet för Fenno-Skan 2 långt innan pro-jektet år 2008 gick ut på upphandling.

– Tillsammans med Fingrid tog vi dess-utom fram en gemensam kravspecifikation. Under hela projektet har vi därför haft en samsyn och kunnat agera som en kund. Det är viktigt i så här stora och omfattan-de projekt.

Dag Ingemansson vill samtidigt betona det goda samarbetet med ABB.

– Vi har haft ett mycket bra samarbete under hela projekttiden. Dessutom har vi kunnat dra nytta av att vissa i teamet var med även under arbetet med Fenno-Skan 1.

ABB:s projektledare Bo Pääjärvi är en av dem:

– Visst har jag kunnat bidra med mina erfarenheter. Men det allra viktigaste är att vi varit ett så sammansvetsat team, kund och leverantör. Dessutom har vi haft ett arbetssätt där vi hela tiden har varit öpp-na och transparenta. Det här är ett skolex-empel på hur ett projekt ska genomföras.

Text Lars-Göran Dybeck Foto ABB

Länken mellan Finland och Sverige är 200 km lång och landar i Finnböle i norra Uppland. Den nya förbindelsen kommer att ha en utjämnande effekt på den nordiska elmarknaden.

Fenno-Skan 2 invigdes i januari 2012 och ger beställarna Svenska Kraftnät och Fingrid Oyj möjlighet att överföra betydligt mer effekt

via HVDC-länkarna under Bottenhavet. Flaskhalsen mellan Finland och den övri-ga nordiska elmarknaden är borta.

– Förstärkningen av överföringskapaci-teten mellan Finland och Sverige innebär att vi får ett betydligt starkare och mer flex-ibelt nordiskt kraftsystem, säger Dag Inge-mansson, Svenska Kraftnäts projektledare för den svenska HVDC-stationen.

Norsk vattenkraft får exempelvis via Fenno-Skan 2 en kortare väg till Finland och vid behov kan även svensk kraft ta vägen via Finland.

– När vi har trångt i vår egen sektor kan vi nu utnyttja det finska nätet för kraftöverfö-ringen från Norrland till södra Sverige. Den här länken innebär en effektivare styrning i hela det nordiska kraftsystemet. Dessutom minskar prisvariationerna mellan länderna.

Hög tillgänglighetFenno-Skan 2 har en effekt på 800 mega-watt och är, precis som sin föregångare

FaktaSvenska Kraftnät

är ett statligt affärsverk som bland annat ansvarar för transporten av el på Sveriges stamnät. Fenno-Skan 2 har genomförts i samverkan med Fingrid Oyj, som är Svenska Kraftnäts finska motsvarighet.

ABBhar levererat de två omriktarstationerna till Fenno-Skan 2 belägna i Rauma på den finska sidan och i Finnböle på den svenska. ABB:s del i projektet inleddes i juni 2009 och kraftlänken invigdes i januari 2012. Det totala ordervärdet för ABB var 1 miljard kronor.

Kraftfullt samarbete

Finnböle ligger 70 km från Fenno-Skan 1-stationen Dannebo. Separe-ringen av stationerna var nödvändig på grund av begränsningar i det omkringliggande AC-nätet.

Dannebo

Rauma

Sverige

Finland

Bottenhavet

Östersjön

Finnböle

36 Kunden 2|12

Kundreportage

De tekniska kraven ökade samtidigt som kostnaderna skulle minskas. För företaget LaRay blev lösningen två lackeringsrobotar från ABB.

Även robotar kan lacka

Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg

Robnor är en av ABB:s Authorized Value Provider. Joakim Heimer (mitten) och hans kollegor på RobNor förser ABB löpande med feedback om produkter och applikationer. Därför är kommunikationen med kunder som Stig Olsson (till vänster) och Lars Ruud (till höger) på LaRay en viktig del av arbetet.

LaRay på östra sidan av Tjörn är ett lackeringsföretag med uppdragsgi-vare inom fordons-, vitvaru-, tele-kom-, försvars- och gjuteriindustrin.

Den största kunden är bilsäkerhets-företaget Autoliv. För Autolivs räkning har LaRay i flera år lackerat delar till ett säkerhetssystem.

– Vi utför kvalificerade tjänster med hjälp av vår processanläggning som kan ses som en avancerad verktygslåda, sam-manfattar vd Stig Olsson.

Större verktygslådaMen för två år sedan förstod ledningen att den för LaRay så viktiga verktygslådan

37Kunden 2|12

behövde kompletteras. Lackeringsautoma-ternas kapacitet begränsade verksamhe-ten och det var dags att fundera på hur de skulle ersättas.

– Vi insåg att lackeringsrobotar av fle-ra skäl vore den ultimata lösningen. Men samtidigt visste vi att det var ett dyrt alter-nativ, säger Stig Olsson.

En faktor att ta hänsyn till var att Auto-liv under 2011 skulle genomföra ett pro-duktbyte som skulle kräva större flexibili-tet vid lackeringen.

– När vi fick ett positivt besked från Autoliv blev nästa steg att förbereda oss för de högre tekniska krav som det nya avtalet innebar. Vi var också tvungna att

Kundreportage

FaktaLaRay AB

är ett lackeringsföretag på Tjörn i Bohuslän. Startades 1993 av nuvarande produktions-chefen Lars Ruud och marknadschefen Raymond Meijer (företagsnamnet är en kombination av deras förnamn). Har i dag en personalstyrka motsvarande 35 årsarbeten.

RobNorär en av ABB:s Authorized Value Provider. Utöver RobNors konsultarbete ingick följande ABB-utrustning i affären: två robotar IRB 580, styrning IRC5P, Robview (mjukvara för operatörens gränssnitt) och Shop Floor Editor (mjukvara som gör det möjligt att programmera offline, det villl säga utan att störa produktionen).

pressa våra kostnader, säger Stig Olsson.Slutsatsen blev att robotar var det bäs-

ta alternativet.Förutom effektivare produktion ger en

robot i en våtlackbox flera miljömässiga för-delar. Bättre precision i lackeringen mins-kar färgåtgången och även överskottet av färgpartiklar.

Bättre arbetsmiljöTill detta kommer att arbetsmiljön förbätt-ras genom att monotona, slitsamma och tråkiga arbetsmoment, försvinner.

Även rent tekniskt innebär roboten nya möjligheter.

– Det har hänt att vi fått tacka nej till jobb för att vi inte haft tillräckligt avance-rad utrustning. Traverserna vi hade tidi-gare kunde bara förflyttas uppåt och ner-åt. Roboten går att vinkla ungefär som en mänsklig hand och kommer åt på ett helt annat sätt, säger LaRays produktionschef Lars Ruud.

För att få en bild av vilka tekniska lös-ningar som fanns hade LaRay inlednings-vis kontakt med flera leverantörer.

– Vi visste att RobNor har bra kompe-tens inte bara när det gäller robotar, utan även inom lackering. Men man måste ändå alltid skaffa sig en uppfattning om vad som finns på marknaden för att ham-na rätt. Både när det gäller pris och tek-nik, säger Stig Olsson.

Men i början av 2011 fick RobNor en för-frågan från LaRay. Sedan gick pro-cessen ganska snabbt.

– Vi satte ihop en projektgrupp och började räkna på kapacitet, tekniska krav med mera för att se vilken typ av robotsystem som var lämplig. Vår kunskap och erfarenhet har gjort oss duktiga på att välja rätt utrust-ning för den färg som ska appliceras på produkterna, säger Joakim Heimer, pro-jektledare på RobNor.

Duktig lackerareDärefter var det dags för en förstudie. En del av de praktiska tester som genomför-des gjordes på forskningskoncernen Swe-reas anläggning i Mölndal. Tester som var viktiga för att säkerställa att LaRay skulle kunna uppfylla kundernas kvalitetskrav.

– Vår uppgift var att utbilda roboten till en duktig lackerare. Att få ihop robot, mjukvara, styrning och färgdistribution till en väl fungerande helhet. Efter förstudi-en hade vi ett koncept klart som vi kunde presentera, säger Joakim Heimer.

Affären var klar i februari 2011 och de två våtlackboxarna som robotarna arbe-tar i kunde tas i bruk i augusti samma år.

I princip har det varit produktion i box-arna från dag ett, även om det fortfarande finns små justeringar att göra för att opti-mera produktionen.

– En sådan sak är att vi behöver för-fina färgmatningen ytterligare. I och med att det går åt mindre färg cirkuleras färgen längre tid i färgmatningssystemet. Då hin-ner en tvåkomponentslack bli lite tjocka-re, förklarar Lars Ruud.

Investeringskostnaden räknar LaRay med att ha tjänat in på ungefär tre och ett halvt år. Och när ledningen blickar framåt ingår det i utvecklingsplanerna att även vissa kritiska moment inom pulverlacke-ringen om något år kommer att göras av robotar. På så vis blir produktionen ännu effektivare.

– Det kanske inte låter så roligt i tider då det är brist på jobb. Men samtidigt mås-te vi komma ihåg att det handlar om väl-digt monotona arbeten som det är skönt att människor slipper göra. Plus att robo-ten faktiskt gör jobbet med jämnare kvali-tet. Och hittills har vi inte sagt upp några av våra trogna medarbetare. De har fått andra arbetsuppgifter, säger Stig Olsson.

”Roboten gör jobbet med jämnare kvalitet”

38 Kunden 2|12

Kundreportage

Även ett styrsystem kan bli krassligt. Då finns ABB:s System 800xA Health Check. Det använde energibolaget C4 i Kristianstad för att få ordning på sitt automationssystem.

Kur för krassligastyrsystem

C4 Energi Värme är Kristianstad kommuns energibolag som för-ser invånarna med fjärrvärme och el. Två baspannor eldas

med flis, några pannor med olja, gasol och deponigasol som går in vid hög belastning.För sju år sedan i samband med utbygg-nad insåg företaget att tidigare styr- och automationssystem behövde bytas ut.

– Det började bli gammalt och var svårt att ändra i, säger Kristofer Jönsson, auto-mationskonsult från Alprotek.

– Vi ville dessutom centralisera verksam-heten till vår huvudanläggning i Kristianstad och ha samma system överallt, inte minst därför att vi vid den tiden också började bygga en ny panna, säger Johan Strand-berg, som är automationsingenjör på C4.

C4 är en gammal ABB-kund men har inget styrsystem från ABB. En upphand-ling gjordes.

– Vi fastnade till slut för ABB:s 800xA 5.0, säger Johan Strandberg.

Tanken var att genomföra projektet i tre etapper. Först bygga systemstrukturen och ansluta mindre pannor runt omkring. Sedan installerades styrning till den nya pannan som byggdes 2007. Därefter ersätta det tidigare styrsystemet.

Johan Strandberg berättar att installa-tionen av styrsystemet skulle göras av ett utomstående företag.

– Tyvärr drog det ut på tiden redan från början. Företaget som skulle göra instal-lationen fick mycket att göra på kort tid, vilket betydde att arbetet med etapp 1 kom igång samtidigt som man började

med etapp 2. Detta ledde till att etapp 3 blev ett år försenad.

Underdimensionerat systemEtapp 3 genomfördes under sommaren 2009 under produktion och utan avbrott och var klar till eldningssäsongen, men problem fanns kvar.

– Systemet var underdimensionerat och klarade inte av sin uppgift, fortsätter Johan Strandberg.

Till slut var svårigheterna så stora att operatörerna började klaga högt.

– Det var extremt med hundratals larm som höll folk vakna hela nätterna, säger Johan Strandberg. Inte minst blev det job-bigt för folk som hade beredskap i hem-met. Det blev inte många minuters sömn.

– Innan installationen är godkänd av myndigheterna krävs också en viss beman-ning på plats, fyller Kristoffer Jönsson i.

Saknade strukturenJohan Strandberg menar att problemen bottnade i att etapp 1 hoppades över vid installationen. Det som skulle ha satt strukturen.

Problemen var dock inget som drab-bade kunderna.

– Nej, inte vad jag kan minnas, fortsät-ter Johan Strandberg. Vi har en fantastisk driftledning som kunde hålla liv i produk-tionen, trots att det ibland var minus 20 grader och att vår största flispanna gick sönder vid ett tillfälle, men problemen ”stannade” inom verkets väggar.

Inför slutbesiktningen 2010 ville C4 ha

Text Göran Svedberg Foto Charlotte Carlberg Bärg

Fjärrvärmen i Kristianstad produceras i huvudsak med biobränsle som eldas vid Allöverket.

papper på vad som återstod att göra in- nan systemet skulle fungera. Då visste man fortfarande inte om felen berodde på leverantören eller systemet i sig.

Det var nu som System Health Check kom in i bilden.

– Programmet analyserar prestandan i

39Kunden 2|12

styrsystemet, förklarar Jörgen Johnsson från ABB. Analysen innehåller ett hundra-tal tester på både hårdvara och mjukvara.

När programmet kördes fick C4 svart på vitt i rapporten som visade vad som inte var rätt installerat och konfigurerat.

Några av felen var att fel mjukvaruver-sioner var installerade, och att systemet var underdimensionerat för antalet styrsystem som användes. Dessutom fanns det nät-verksproblem, dålig tidssynkronisering samt att övervakningen av systemet saknades.

Programmet avslutades med att rekom-mendera ett helt batteri av åtgärder.

– En av våra automationstekniker skrev ihop rapporten, säger Jörgen Johnsson. Det utmynnade i en uppgradering av sys-temet och en del andra förbättringar där flaskhalsarna fanns.

Arbetet pågår fortfarande. Bland annat ska ett kontorsnät installeras och opera-törerna utbildas för att klara alla ändringar och uppgraderingar som gjorts.

– Det har blivit bättre, men några punkter återstår fortfarande, säger Johan Strand-berg som numera får sova på nätterna.

Kundreportage

Produktnytt

FaktaC4 Energi

ägs av Kristianstads Kommun via Kristianstads Kommunföretag AB. C4 har 94 anställda. Fjärrvärmeleveranserna uppgår till cirka 350 GWh per år.

ABBhar levererat System 800xA Health Check. Tjänsten är ett förebyggande underhållskoncept som ser till att automationssystemets funktionalitet över tiden håller en optimal nivå. I tjänsten ingår ett hundratal olika tester för att dokumentera automationssystemets status och säkerställa att det är rätt konfigurerat.

Nu börjar det bli ordning på styrsystemet på C4 i Kristianstad. ABB:s program System Health Check kunde avslöja var problemen i automationssystemet fanns. Kristoffer Jönsson, konsult från Alprotek (till vänster), Jörgen Johnsson, ABB och Johan Strandberg från C4 är några av dem som arbetat med att åtgärda felen.

ABB utökar sitt erbjudande av mellanspänningsanslutningar från Kabeldon kabeltillbehör.

CSEP-A är nya skärmade pa-rallellkopplingar för PEX-isolerade 1- eller 3-ledarkablar med alumi-nium- eller kopparledare för 12-36 kV. CSEP-A är avsedd att kopplas parallellt med skärmad kabelanslut-ning typ CSE-A 630.

Nya är också CSAP-A, skärma-de ventilavledare för PEX-isolerade 1- eller 3-ledarkablar med alumi-nium- eller kopparledare för 12-24 kV. CSAP-A är avsedd att kopplas parallellt med skärmad kabelanslut-ning typ CSE-A 630 för att skydda mot överspänningar.

Kabelanslutning CSE-A monte-rad med parallellkoppling CSEP-A eller ventilavledare CSAP-A uppfyl-ler krav enligt standard CENELEC HD 629.1 S2.

Läs mer på: www.abb.se/kabeldon

Fler 12-36 kV- anslutningar

ABB lanserar nya ställdon för profilstyrning av papperskvaliteter, Weight xP. Ny patenterad teknik hjälper papperstillverkare att upp-fylla de högsta kraven på nog-grannhet och produktivitet. Styr-ningstekniken medger dessutom att alla ställdon kan arbeta samtidigt, till skillnad från dagens sekvensiella teknik, för att inta ny position när en ny profilutstyrning ska göras.

– Pappersbruken kan snabbare uppnå återställningstid vid byten av papperskvalitet och andra störning-ar, vilket behövs för att upprätthålla en hög produktivitet. Dessutom ger inbyggd redundans på kraftmat-ningen maximal driftsäkerhet, säger Håkan Österholm, produktansvarig på ABB i Sverige.

Weight xP nya ställdon för profilstyrning

40 Kunden 2|12

Kundreportage

För Ruukkis stålrörstillverkning i Virsbo är ny produktionsteknik en naturlig del av tillväxtstrategin. Med en automatiserad svetslinje ökar möjligheterna att forma produkter för nya marknader.

Ny svetslinje för framtiden

Text Lars-Göran Dybeck Foto Jonas Billberg

Rörtillverkningen i västmanländska Virsbo har långa traditioner och inleddes redan på 1930-talet. Men det är genom satsningar på nya

tekniklösningar och modern produktions-teknik som hantverkskunnandet har utveck-lats och levt vidare. Nu senast genom en ombyggnad av en automatiserad svets-linje där ABB har levererat en helhetslös-ning som inkluderar både el och mekanik.

Leveransen innehöll också en rejäl nyhet. Motorerna styrs av ACS880 Multi-Drive – ABB:s allra senaste frekvensom-riktare för industriella tillämpningar.

Många användningsområdenDet är i svetslinjen som stålband i olika bredder formas och svetsas samman till rör. Nästa steg i produktionsflödet är ett sträckreducerverk där rören varmvalsas

till önskade dimensioner, allt efter kun-dens önskemål. Användningsområdena är många – Ruukkis rör finns exempel-vis i fjärrvärmesystem, byggnadsställ-ningar eller som bergförstärkning i gru-vor och tunnlar.

– Med den nya svetslinjen kan vi både producera mer och samtidigt bredda vårt produktsortiment. Vi har många nyheter på gång, säger Ulf Wuopio, platschef i Virsbo.

41Kunden 2|12

Kundreportage

Med den automatiserade svetslinjen har ABB levererat ett nyckelfärdigt helhetsåtagande inom el och mekanik som inkluderar konstruktion, installation och drifttagning.

FaktaRuukki, Virsbo

har producerat stålrör sedan 1934 som en del av Virsbo Bruk. I dag ingår anläggningen i den finländska stålkoncernen Ruukki och är specialiserad på rör i olika dimensioner

ABBhar bland annat levererat:22 frekvensomriktare ACS880 MultiDrive, 22 motorer, styrsystemet AC880M, operatörspanel 800, operatörssystem (HMI), distans I/O-enheter S800, 20 planetväxlar, 2 vinkelväxlar, 20 kardanaxlar, 3 motorstativ, mekanisk ombyggnad av svänghaspel, säkerhetssystem från ABB Jokab samt utbildning.

Redan från början var Ruukki tydligt med att den nya svetslinjen skulle leve-reras som en nyckelfärdig paketlösning.

– Vi ville skriva kontrakt med en leve-rantör som fanns på nära håll och dess-utom kunde ta ansvar för den samla-de leveransen som inkluderade både el och mekanik, säger Peter Johansson, produktionsansvarig.

Installationen, som genomfördes under semesterperioden 2011, omfattade där-för allt från motorer, styrsystem och frek-vensomriktare till motorstativ, växellådor och kardanaxlar. Och arbetet var plane-rat in i minsta detalj för att vara klart till produktionsstarten i augusti.

– Allt blev färdigt i tid och vi är mycket nöjda med ABB:s insats. Svetslinjen har nu varit i drift i drygt ett halvår och det märks en klar förbättring. Vi har fått fler och starkare motorer och kan öka hastig-heten samtidigt som vi har större omställ-ningsförmåga och högre reglernoggrann-het. Vi kan helt enkelt producera mer rör per timme och samtidigt styra om produk-tionen snabbare och enklare, konstaterar teknikchefen Jan Beijbom.

Ökad tillgänglighetEn annan fördel är att tillgängligheten har ökat. Hela svetslinjen har blivit robustare efter ombyggnaden, säger servicechefen Matti Narkiniemi:

– Motorer och växellådor är betydligt stabilare och det är ett jämnare drag rakt igenom hela svetslinjen. Vi har inte lika mycket underhållsjobb som tidigare och skulle vi behöva en reservdel finns den alltid på lager.

Ruukkis svetslinje är först ut att styra motorerna med nya ACS880 MultiDrive.

– Frekvensomriktaren har vässade reg-lerprestanda och är dessutom utformad

för att kunna hantera alla motortillämpning-ar, i alla branscher, oavsett effektområde. För Ruukki innebär ACS880 MultiDrive en högre reglernoggrannhet och möjlighet att synkronisera olika drifter på ett effektiva-re sätt, säger Johan Andersson, ansvarig säljare inom ABB Rolling Mills.

Fortsatta framtidssatsningarPå Ruukki fortsätter framtidsatsningarna. Exakt vad som är näst i tur vill man dock ännu inte avslöja.

– Vidareutvecklingen av vår utrustning är en kontinuerlig process. För oss är ny produktionsteknik en förutsättning för till-växt. Och genom att vårt samarbete med svetslinjen har fungerat bra så hoppas jag att ABB även kommer att vara intresse-rat av våra framtida investeringar, tilläg-ger Jan Beijbom.

Vi har inte lika mycket underhålls-jobb som tidigare och skulle vi behöva en reservdel finns den alltid på lager, säger servicechef Matti Narkiniemi.

42 Kunden 2|12

I VätterHems storsatsning för individuell energimätning i lägenheter har Elvaco levererat system och ABB elmätare. Målet är effektiv energianvändning och rättvis debitering.

Klart besked från 25 000 mätare

Text Marianne Lindeborg Foto Patrik Svedberg

Fastighetsbolaget VätterHem i Jönköping har under ett antal år legat långt framme med projekt för fjärravläst, individuell mätning av el

i många av bolagets 8 200 lägenheter. År 2011 upphandlades ett stort projekt med mätare för el och varmvatten samt kom-munikationssystem av Elvaco AB i Kungs-backa, som en totalentreprenad.

– Det är i särklass det största projekt vi sett inom undermätning, det vill säga för fastighetsbolagets interna mätning i sina hus, säger David Vonasek, vd på Elvaco.

Undermätningssystemet ger både snabb översikt och detaljerad information om var och när energin i form av el och varmvat-ten används i VätterHems många hyreshus.

– I varje lägenhet installeras tempera-turgivare från Elvaco, elmätare från ABB där det inte fanns mätare tidigare, och varmvattenmätare från annan leverantör, berättar David Vonasek.

– Mätdata samlas in via M-Bussys-tem till vår egenutvecklade centralenhet som bearbetar informationen och skick-

ar den vidare till fastighetsbolagets stora mätinsamlingsserver. Hittills har projektet genomförts i tre bostadsområden.

– Idag är 20 000 mätpunkter i drift. Temperaturgivarna läses av varje timme, el- och vattenmätarna varje dygn.

Debitering och kontrollUppgifterna används bland annat för att debitera hyresgästerna individuellt för energianvändningen.

– Det är väldigt bra och mycket mer rättvist än att alla ska dela jämlikt på kost-naden, säger Afrim Alijevski, energitekni-ker på VätterHem. Vi har sett att det var stora skillnader i förbrukning, nu får alla betala för exakt det de gör av med. De får därmed också möjligheten att spara och minska energikostnaden.

Totalmätningen som är inbyggd i sys-temet ger VätterHem bättre möjligheter till kontroll och övervakning.

– Vi kan följa upp besparingsprojekten bättre. Vi har noggrannare mätning och får snabbare resultat. Förr fick vi uppgif-

Profilen

För varje lägenhet i detta höghus finns ABB:s elmätare som med Elvacos system kommunicerar med husägaren VätterHems övergripande mätinsamlingssystem. Engagerade i systeminstallationen är från vänster; David Vonasek, Elvaco, Afrim Alijevski, VätterHem, Johan Schölander, ABB och Petri Savolainen, VätterHem.

ter per månad, nu får vi dem per dygn, och vi kan till exempel snabbare se om el- och fjärrvärmeanvändningen minskar efter utförda åtgärder.

Säker och pålitligDet viktiga för ett system som ska använ-das för debitering är driftsäkerhet.

– Hela installationen måste vara säker och pålitlig, säger David Vonasek. Inklude-rat mätarna – det är ett skäl till att vi nume-ra väljer ABB:s elmätare. De har extremt bra kvalitet och det är vad vi vill leverera till våra kunder.

Installationerna fortsätter och hela pro-jektet beräknas vara klart 2013. Då ska 25 000 mätpunkter kontinuerligt leverera energidata till nytta för både VätterHem och deras hyresgäster.

FaktaElvaco

utvecklar och marknadsför kompletta system för fjärravläsning av olika typer av förbrukningsmätare. Kunder är el- och fjärrvärmebolag med geografiskt utspridda mätare eller fastighetsbolag som vill mäta el, värme, vatten och temperatur i ett fastighetsbestånd. Elvaco finns i Kungsbacka och har 12 anställda.

ABBlevererar:Elmätare Odin och Deltaplus, MID-godkända och verifierade för debitering.Dvärgbrytare.

ABB har inte bara kompletta PLC-system för alla applikationer. Vår skalbara PLC AC500 har också prestanda och flexibilitet som slår det mesta. Systemet passar både maskinstyrning och industritillämpningar. Utmärkande är den höga hastigheten, det stora minnet på upp till 4MB och flexibiliteten som gör att du kan bygga ut systemet efter behov. Vill du också höja hastigheten? Gå in på www.abb.se/plc

En PLC med riktigt hög prestanda?

Självklart.

44 Kunden 2|12

Kundreportage

ABB har hjälpt SSAB Oxelösund med att öka driftsäkerheten i anläggningens stora masugn som nyligen renoverats.

Järnkoll på SSAB

Det är en mäktig syn att anlända till SSAB Oxelösund i östra Söder-manland. Industriområdet består av ett integrerat järn-, stål- och vals-

verk med grovplåt som huvudprodukt. Områ-det breder ut sig många kvadratkilometer.

Instrumenttekniker Bertil Jonsson möter upp en dag i slutet av februari för att lotsa oss vidare in till själva hjärtat av anlägg-ningen, det vill säga till en av de två mas-ugnarna, som benäms med siffrorna 2 och 4, där själva järnframställningen sker.

Förr i tiden fanns många masugnar i Sverige, men i dag finns bara tre kvar (den tredje finns vid SSAB i Luleå). Branschen är traditionellt konjunkturkänslig och de finansiella problemen i Europa de senaste åren har påverkat SSAB. Sedan i somras har bara Oxelösunds mindre hytta, som masugnar också kallas, varit igång med en produktion på 2300 ton råjärn per dygn.

– Under tiden har den större av mas-ugnarna genomgått en renovering. Nu har orderläget förbättrats och häromdagen fick vi körorder i den större hyttan, som kan producera drygt 3000 ton per dygn,

medan den mindre ska släckas ned, berät-tar Bertil Jonsson över en slät kopp kaffe.

Gigantisk behållareEfter byte till overall, skyddsskor och hjälm tar vi bilen fram till masugn 4 som tornar upp sig minst 30 meter upp i luften. Mas-ugnen är en gigantisk avsmalnande stål-behållare som på insidan är klädd i värmetåligt tegel. Hyttans volymen är 1400 kubikmeter.

Masugnen laddas från toppen med järnmalmspellets från LKAB i Kiruna och koks från SSAB:s intilliggande koksverk. Underifrån skjuts med högt tryck stora mängder het blästerluft in i ugnen till-sammans med injektionskol i form av pul-ver. Det finns 20 formor, det vill säga mun-stycken för blästerluft, som sitter i en ring runt i masugnens nedre del.

I den heta process som uppstår frigörs järnet som sakta sjunker ner i botten och tappas ut till en cylinderformad tegelinfod-rad järnvägsvagn för transport till de intill-liggande stål- och valsverken.

Text Mats Lundström Foto Kalle Assbring/Bo Björkdahl, SSAB.

– Hyttan är en sluten, 1700 grader varm, process som pågår i batcher med töm-ning flera gångar om dygnet. Det är där-för viktigt att kunna styra och kontrollera processen så effektivt som möjligt. Det gäller att veta vad som händer inne i hyt-tan, förklarar Bertil Johnsson tålmodigt.

Omfattande renoveringÖverblick och kontroll över processen ska-pas på flera sätt. Temperaturen kontrolle-ras genom de knappt 200 termoelement som finns placerade i masugnens tegel-väggar. Vid den omfattande renovering-

”Det gäller att veta vad som händer inne i masugnen”

45Kunden 2|12

Kundreportage

Instrumenttekniker Bertil Jonsson från SSAB (till vänster) och Urban Frank från ABB diskuterar mätinstrument vid den nedre delen av masugn 4 som vid tillfället genomgår en renovering.

en av masugn 4, som görs med cirka 15 års mellanrum, rivs tegelväggarna ur och nya muras upp. Samtidigt byts termoele-ment ut mot nya som levererats av ABB.

– Det är ett termoelement typ K i mantelut-förande, det vill säga en givare som tål tem-peraturer upp till 1200 grader. De är flexibla och enkla att montera i långa längder, säger Urban Frank som ansvarar för ABB:s process-instrumentaffärer med SSAB Oxelösund.

I masugnens väggar finns kylvattenlådor i ett primärt kylsystem som kopplas sam-man med hjälp av hundratals meter med rör. Sötvattnet i det primära systemet kyls i sin tur av ett sekundärt kylsystem med havs-vatten vid en anläggning som är utrustad med större flödesmätare från ABB.

– Problemet tidigare var att vi hade dålig

SSAB:s Bertil Jonsson undersöker det stora antalet kontrollenheter för de nya mätinstrumenten.

46 Kunden 2|12

Kundreportage

koll på vattenflödet i kyllådorna, förklarar Bertil Jonsson. Det fanns några flödesmä-tare, men inte på långa vägar tillräckligt för att styra processen effektivt.

Med dålig kontroll kan lådorna bli över-hettade och springa läck. I värsta fall kan vatten komma in i hyttan vilket kan ge kata-strofala följder. Vid renoveringen av mas-ugn 4 sektionerades kylsystemet bättre och 145 flödesmätare från ABB sattes in. Tidigare fanns bara cirka 25.

– Vi har även köpt differenstryckmätare från ABB som mäter differenstrycket, det vill säga skillnaden i tryck och mottryck i kyllådorna och i de 20 formorna för bläs-terluft, berättar Bertil Jonsson.

Kontroll av blästerluftDet finns fler möjligheter att kontrollera processen i masugnen. Ett sätt är att mäta koncentrationen av koloxid i rökgaserna. Rätt nivå är ett kvitto på att blandningen av kol, koks och järnmalm stämmer.

För att kunna göra det har SSAB köpt en container med apparatskåp från ABB för gasanalys av koloxid. Ytterligare en container har inhandlats för att kontrol-lera blästerluften som värms i de nya så

SSABär en ledande producent av höghållfasta stål som marknadsförs under varumärken som Hardox, Weldox, Armox och Toolox. SSAB har produktionsanläggningar i Sverige (Luleå, Oxelösund och Borlänge ) samt i USA och har omkring 9 000 anställda i 45 länder.

ABBhar levererat:160 elektromagnetiska flödesmätare (10 i reserv) i storlekar DN50-DN500200 temperaturgivare, mantel- termoelement typ K20 differenstrycktransmittrar (till kyllådor)20 differenstrycktransmittrar (till blästerluft)140 temperaturgivare, Pt100 med svetsfickor20 trycktransmittrarEn analyscontainer som mäter CO och O2 (för varmapparat 41-44)En analyscontainer som mäter CO och CO2, H2 (I toppgasen, masugn 4)

Faktakallade varmapparaterna i tre gigantiska torn bredvid masugnen.

– Nya varmapparater tillsammans med containern för gasanalys ger oss möjlig-het att höja blästerluftens temperatur med 100 grader till nästan 1200 grader. Varma-re luft och ett högre tryck ger oss större muskler att spela med om det skulle bli kallgångar, det vill säga om järnet blir för kallt. Via gasanalysatorerna kan vi undvika den typen av problem, säger Bertil Jonsson som i övrigt är nöjd med ABB:s leverans:

– Vi får mycket bättre koll på alla former av flöden och det blir lättare att detektera fel och lösa problem. Nu kan vi få järnkoll på processen, säger han.

En av de totalt tre masugnar som finns kvar i Sverige. Masugn 2 är den mindre av de två hyttorna i Oxelösund.

47Kunden 2|12

ABB har med gott resultat levererat styrsystem och hundratals motorer och frekvensomvandlare till det nya biobränsledrivna kraftvärmeverket i Mölndal.

den som lett projektet. För att minimera mängden av leverantörer var ett av villko-ren att ha statusen ”preferred supplier”.

Pannrummet är flera våningar högt, med en glasvägg som speglar dagsljus i en intrikat labyrint av glänsande metallrör som transporterar bränsle, vatten, ånga, rökgaser och förbränningsluft åt olika håll. Ugnens orangeheta inre syns via ett glas på fjärde våningen.

Riktmärke för branschen Metso Power har levererat anläggning-ens panna med fluidbäddsteknik (BFB). Företagets projektledare, Mikael Berg, tycker att ABB-motorer är ett riktmärke för branschen:

– Vi har goda erfarenheter i hela värl-den av att arbeta med ABB:s motorer och utrustning för varvtalsstyrning. Valet av

Text Susanna Lindgren Foto Svante Örnberg

Under den varma årstiden körs anläggningen så länge som det finns ett behov av fjärrvärme. ”Oavsett kapacitet som används, är effektiviteten i anläggningen alltid mer än 90 procent”, säger Jan Brännström som lett projektet hos Mölndals Energi.

Riskulla är ett kombinerat värme- och elkraftverk och ett glittrande landmärke i aluminium och glas i Göteborgskommunen Mölndal.

Långtradare fyllda med flisat biobräns-le, ibland med torv, rullar in på området i en strid ström till den automatiserade mottagningen.

ABB Business Center ligger bara en halv kilometer bort. Förutom ett gott samarbe-te och närheten till service och eftermark-nad valde Mölndals Energi ABB som leve-rantör för motorerna, frekvensomformarna och systemet för kontroll av anläggningen – System 800xA.

Många anbud– Vi fick in 46 anbud inför bygget av anläggningen, säger Jan Brännström, chef för affärsutveckling på Mölndal Energi och

FaktaRiskulla

producerar årligen 350 GWh fjärrvärme för 25 000 hushåll i kommunen samt 130 GWh el. Kraftverket har varit i drift sedan hösten 2009. Riskulla kostade drygt en miljard att bygga, en stor investering för en liten kommun som Mölndal med cirka 60 000 invånare.

ABBlevererade följande:• Mer än 100 motorer, från mycket små upp till 1.4 MW för rökgasfläkt• Pumpar, fläktar och transportörer• Mer än 60 frekvensomriktare, installerade på motorer som kräver varvtalsreglering och på alla motorer över 75kW• Styrsystemet 800xA.

Ett naturligt valKundreportage

ABB-motorer och drivsystem på Riskul-la ger oss möjligheter att köra på myck-et låg effekt och fortfarande hålla anlägg-ningen stabil.

Det sparar mycket energi, ända upp till 80 procent jämfört med att använ-da traditionella lösningar, för exempelvis rökgasspjäll.

Det har varit få problem, berättar Ste-fan Andersson som är chef för underhållet:

– Det var några smärre hinder som upp-stod i början, men det löstes snabbt. Detta visar på vikten av en tillförlitlig eftermark-nad och av att kunna få hjälp och service när det behövs, säger han.

ABB AB Lågspänningsprodukter.Tel. 021-32 50 00

Effektbrytare Tmax XT4 En kompakt lösning med inbyggd energimätning.

Den nya isolerkapslade effektbrytaren Tmax XT4 är uppdaterad med det elektroniska reläskyddet Ekip E-LSIG. En kompakt lösning för övervakning av energiförbrukning, underhållsdata och nätkvalitet.Passar allt - från smarta elnät till tung industri. Perfekta tillämpningar för ett hållbart samhälle. Läs mer på www.abb.se/lagspanningsprodukter

A4.indd 1 3/22/2012 9:53:52 AM

49Kunden 2|12

Gästkrönika: Martin Falklind

Jasså du menar sååååå …Har du tänkt på hur många konstiga män-niskor det finns? Så många mystiska intres-sen, yrken och hobbies de har. Själv lider jag av minst två – sportfiske och foto/film.

Och tänk hur lätt det är att gå miste om en intressant värld, bara för att man inte inser hur givande den kan vara.

I somras åkte en medarbetare och jag iväg till en liten sjö i utkanten av Göteborg. Vi behövde material på gädd-fiske till en artikel och en webbfilm. Och så behövde vi njuta en stund utanför redaktionen. Det var en sån där idyllisk dag. Skönt väder, välkokt kaffe, fisk på hugget och gott sällskap.

Ett par boningshus är grannar med sjön och i trädgårdarna hängdes det tvätt och förbereddes för kvällens grill-party. Några barn lekte i en skogsdunge och en dam pysslade med hästar i en av hagarna vid stranden.

Min kollega guppade runt i sin flytring därute, medan jag stod på land och fotograferade. Jag hade precis fått någ-ra fina bilder, när den trevliga hästdamen strosade fram för att stilla sin nyfikenhet. På ”go göttebosska” undrade hon vad vi fiskade efter.

När jag berättat om gäddorna i sjön kom snabbt följdfrågorna – hur många vi fångat och vad de vägde. Hon blev märkbart nöjd över att det var så myck-et liv i den lilla sjön. Och hon var nöjd för vår skull, att vår dag varit lyckosam.

– Vad ska ni göra med all fisk? – Den har vi släppt tillbaka, svarar

jag, lite stolt över att kunna säga att det enda vi tog med oss därifrån var bilder-na. Sjöns fiskbestånd lämnade vi efter oss i samma skick som det var när vi kom dit.

Hennes leende stramades upp. Med ens såg hon både besviken och lite arg ut.

– Va, slänger ni tillbaka fiskarna?! Men då är ju er dag bortkastad, då är det ju heeelt meningslöst!

Jag tog ett djupt andetag, medan jag klurade på hur jag skulle bemöta henne.

– Du tycker ganska mycket om hästar va? kontrade jag och log vänligt, som om jag inte hört hennes lilla påhopp.

– Om jag gör! Det är verkligen det bästa som finns! sa damen och sken upp.

Jag vände nu helt på steken och bör-jade intervjua henne om varför hästar är så fängslande. Fylld av engagemang beskrev hon sina ögonstenar, hur all fritid gick till att ta hand om dem, hur under-bart det var att bara titta på hästarna.

Det var då jag slog till: – Hur många kilo kött tar du med dig

hem när dagen är slut? Damen kom helt av sig.– Men herregud, så kan man väl inte

tänka, det är ju inte för köttets eller vin-nings skull, det är ju mitt intresse! Jag tycker ju om att få vara ute och att syss-la med min hobby, det är DET hästarna är för mig!

Jag sa inget mer, utan tittade bara vänligt och förstående på henne en stund under tystnad …

– Jassådumenarsååååå! utbrast hon och började skratta. Ahaaa, ni fiskar allt-så för att ni tycker det är kul, för att det är ert intresse!

Simma lugnt!

Fotnot: Martin Falklind arbetar med foto, film och fisk. När han är ledig gör han samma sak.

”Min kollega guppade runt i sin flytring därute, medan jag stod på land och fotograferade”

50 Kunden 2|12

Möt ABB

ABB på Elmia Automation

Mässans fokus är att presen-tera automationskomponen-ter och helhetslösningar för effektiv och konkurrenskraf-

tig produktion. Från ABB deltar enheter-na Robotics, Service och Jokab.

I montern visas bland annat borst-gradning med ABB:s unika Force Control,

smidig och flexibel kantpressning, servi-ceerbjudande, maskinsäkerhetsproduk-ter samt ett antal nyheter inom produkter och mjukvara. ABB presenterar även sitt totala erbjudande för tillverkningsindustrin.

Kom och besök oss i vår monter D02:200 www.abb.se/evenemang

På Elmia ska ABB visa en rad nyheter inom området Robotics.

Den 24 maj arrangerar ABB sitt CPM Users Club möte för Massa- och pappersindu-strin i Göteborg.

Här ges deltagarna möjlighet att få infor-mation om ABB:s senaste funktioner, dis-kutera användarerfarenheter samt ge input för vidareutveckling av ABB:s sälj-, produk-tions- och planeringssystem.

Eftermiddagen innehåller ett föredrag

från ett kundföretag om IT inom massa och papper och i synnerhet om MES (Mana-gement Execution System).

Träffen kommer att hållas i ABB:s lokaler i Mölndal. Inbjudan går ut i bör-jan av april.

För mer information kontakta:per-olof.sahlin@se.abb.com

CPM Users Club träffas i Göteborg

Den 8-11 maj finns ABB med på Elmia Automation i Jönköping. Mässan arrangeras för första gången i år och är den givna mötesplatsen för alla som är intresserade av automation inom tillverkningsindustrin.

Vid en tidigare träff fick gruppen lära sig tillverka papper för hand på Lessebo Bruk.

51Kunden 2|12

www.abb.se/evenemang

Arbetar du inom VA-branschen? Markera i så fall redan nu datu-men i september i din kalender. Då kan du möta ABB på VA-

mässan i monter B02:42, centralt belä-gen i B-hallen.

ABB har under många år arbetat med lösningar för renings- och vattenverk, VA-konsulter samt för maskinleverantörer.

Vatten är ett prioriterat område och ABB finns med som en aktiv leverantör ochpartner till branschen genom hela vatten-cykeln – från friskvattenintag till avlopps-rening och återanvändning.

ABB vill gärna träffa dig som repre-

senterar VA-branschen i Sverige och visa vad ABB kan erbjuda för att göra varda-gen lättare.

I montern presenteras lösningar för ener-gi- och miljöanalyser, energieffektivisering, läcksökning, värdesäkring av styrsystem, samt mycket mer. Experter från respektive område inom ABB finns på plats i montern för diskussioner om lösningar och applika-tioner för att möta alla tänkbara situationer där vatten ska hanteras.

Mer information om aktiviteterna under mässan finner du på: www.abb.se/evenemang

Missa inte VA-mässan

VA-mässan i Göteborg är årets ledande arrangemang för VA-sektorn. Mässan erbjuder utställning, seminarier, teknikvandringar, lunchdebatter med mera.

World Bioenergy erbjuder en intressant mötesplats för leverantörer och köpare av produkter, teknik, tjänster och kunskap inom bioenergisektorn. Mässan hålls på Elmia i Jönköping den 29-31 maj och är den viktigaste händelsen i år för alla som är eller vill bli en del av den snabbt väx-ande globala bioenergibranchen.

Konferensen varvas med ”match-

making”, intressanta studiebesök och möjlighet att besöka utställningsdelen. Utställarna är ledande tillverkare, leve-rantörer och underleverantörer av pro-dukter, teknik och tjänster till hela bioen-ergisektorn. ABB deltar på mässan med en monter. Där visas den senaste tekni-ken inom bioenergisektorn. Välkommen!www.abb.se/evenemang

Mässa om bioenergi

ABB finns på plats när VA-mässan slår upp sina portar den 18-20 september på Svenska mässan i Göteborg.

ABB-dagarna: Pågår som vanligt under hösten med start i början av oktober. Precis som tidiga-re kommer ABB-dagarna att arrangeras på olika platser runt om i Sverige. Före-drag, seminarier och utställningar är en del av programmet. Håll koll på ABB:s webb för datum och platser. www.abb.se/evenemang

9-11 oktober – Scanautomatic & Processteknik på Svenska Mässan i Göteborg: En branschträff som har seglat upp som en av de viktigaste automationsmötes-platserna för många branscher, allt från livsmedel och läkemedel till transport-branschen och kemisk industri. ABB finns på plats för att visa upp nyheter och träffa kunder.

23-26 oktober – Scanpack på Svenska Mässan i Göteborg:Förpackningsbranschens årliga träff och den största i Skandinavien för branschen. Hit kommer företag från hela Europa och självklart deltar också ABB.

21-22 november – Vind 2012 på Stockholmsmässan:Vindkraftsbranschen har kraftig med-vind just nu och tillväxten är stor. Med-vinden märks på denna mässa som fun-nits sedan 1984 men som aldrig förr haft så många besökare och utställare. Vind-kraft är också en viktig bransch för ABB som deltar i utställningsdelen.

Höstens viktiga datumHösten är en tid fylld av evenmang och träffar där ABB passar på att möta kunder. Boka redan nu in några datum.

En anläggning innehåller alltid system och produkter som befinner sig i olika faser i produktlivscykeln. Detta innebär att vissa äldre delar av en anläggning kommer att sakna garanterad tillgång till service och reservdelar tidigare än andra delar. Med ABB:s Livscykelanalys kan vi planera underhållet, modernisera anläggningen, öka tillgängligheten och därigenom sänka kostnaderna. Läs mer om vår Livscykelanalys på www.abb.se/service

Sänkta kostnader genom planerat underhåll?

Javisst!

Elle

ns B

yrål

åda