kun 2005-12-07 · web viewkulturskolan arbetar för utveckling av digital teknik i undervisningen,...

s KULTURFÖRVALTNINGENKONSTKANSLIET KULTUR- OCH INTEGRATIONSSTÖD KULTURHUSET KULTURSKOLAN LILJEVALCHS KONSTHALL STADSBIBLIOTEKET

TJÄNSTEUTLÅTANDEDNR 041/708/2007

SID 1 (43)2007-02-07

KuN 2007-02-20 Nr. 5

Del 2.

Beslut av Kulturnämnden

Verksamhetsberättelse 2007för kulturnämnden/kulturförvaltningen

Nämndens/kulturförvaltningens verksamheter

Kulturförvaltningen Verksamhetsberättelse 2006

SID 2

Innehållsförteckning

KONSTKANSLIET...................................................................................................................3KULTURHUSET.......................................................................................................................7KULTURSKOLAN..................................................................................................................13AVDELNINGEN FÖR KULTUR- OCH INTEGRATIONSSTÖD.....................................................20LILJEVALCHS KONSTHALL...................................................................................................27STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK..........................................................................................32FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE VERKSAMHET.....................................................................40

Bilagor

Medarbetarna. Personalredovisning, arbetsmiljö och jämställdhet KuN 1

Internkontrollplan KuN 2

Inköpt konst 2006 KuN 3

Kulturförvaltningens samarbetspartners 2006 KuN 4

Biblioteksverksamhet KuN 5

Kulturskolans statistik KuN 6

Kulturhusets statistik KuN 7


3 (43)

KONSTKANSLIET

Konstkansliet är sekretariat och utförandeorgan för Stockholms konstråd och svarar för beredning och genomförande av ärenden rörande stadens offentliga konst. Detta innebär planering och genomförande av nya konst- och utsmyckningsprojekt på allmän mark och i nya eller befintliga fastigheter. Genom detta strävar Konstkansliet efter att göra staden attraktiv för boende och besökare. Kansliet handhar även inköp, vård, administrationen samt svarar för pedagogiska insatser kring Stockholms stads omfattande samling av konstverk utplacerade i skolor, förskolor, äldreboenden, förvaltningslokaler och offentliga byggnader. Kansliets arbete bedrivs i nära samråd med kommunala nämnder och bolagsstyrelser.

Konstkansliet har 2006 haft följande inriktningsmål; bidra till att göra staden till en attraktiv plats för boende, företagare och

besökare genom att föreslå konstförvärv och konstnärliga insatser i stadsmiljön både inom- och utomhus, samt därvid prioritera konstnärlig kvalitet och förnyelse

initiera och genomföra projekt och program med konstnärlig inriktning vars mål är att berika och synliggöra staden som kulturmiljö

förvalta och levandegöra stadens konstinnehav stimulera Stockholms konstliv och dess aktör

Konstkansliet kan se tillbaka på ett framgångsrikt år med ett bokslutsresultat i balans mot budget. Under 2006 har verksamheten varit mycket intensiv då kansliet har svarat för ledning av 52 olika utsmyckningsuppdrag i vilka 68 konstnärer har varit involverade. Vidare har 556 konstverk åtgärdats genom konserveringsateljéns omsorg och 645 konstverk har fått en ny placering på 91 olika depositionsplatser. Med stöd av Kompetensfonden har Konstkansliet genomfört projektet Explore Stockholm. Där alla skulpturer som ingår i stadens samling presenteras i text och bild. Information finns på nätet och kan nås via dator och telefon.

Under året har Stockholms konstråd haft 6 sammanträden.

Konstkansliet har väl svarat mot de nämndens mål som är relevanta för verksamheten. Sammanfattningsvis kan konstateras att en hög måluppfyllelse har uppnåtts. Av åtagandena är fyra helt uppfyllda och ett delvis uppfyllt. Ett åtagande fick tidigt utgå pga förändrad budget vilket redovisades i tertialrapport två.

Brukarinflytande och klagomålshanteringAlla utsmyckningsprojekt som planerades eller genomfördes av Konstkansliet har ägt rum i nära samarbete med beställare och brukare. Brukarna, t ex rektorer och elever i skolorna eller ansvariga för äldrevården, ges härigenom möjlighet att delta i den demokratiska processen och påverka projekten. Medborgarnas synpunkter är viktiga för Konstkansliets verksamhet och tas till vara för fortsatt verksamhetsutveckling.


SID 4

Uppföljning av åtaganden

Nya grupper både bland publik och bland utövare ska nåsAvdelningens åtaganden

anskaffa samtidskonst för offentliga miljöer samt bistå stadsdelsnämnder, facknämnder och kommunala bolag med rådgivning, information och andra insatser avseende stadens konst.

Åtagandet bedöms ha uppfyllts genom- att 74 konstverk har köpts in, vilka har placerats eller kommer att placeras i olika

lokaler som skolor, förskolor, sjukhem och förvaltningsbyggnader. Genom Konstkansliet får medborgarna möjlighet att möta kvalitativt god konst i sin vardag. Under året har 645 konstverk tillhörande Stockholms stad placerats ut.

leda och genomföra utsmyckningsprojekt i stadens lokaler och offentliga miljöer

Åtagandet bedöms ha uppfyllts genom - att Konstkansliet under året 2006 har arbetat med 52 utsmyckningsprojekt i vilka 68

konstnärer har varit involverade.

Följande utsmyckningsprojekt har färdigställts: - Hässelbyhallen i Hässelby-Vällingby. Beställare idrottsförvaltningen.- Råcksta sjukhem och Blackebergs sjukhem. Beställare Fastighets och

Saluhallskontoret.- Sjöstadsgården. Beställare Katarinagårdens stiftelse.- samt utsmyckningsuppdrag för följande skolor och gymnasier: Brännkyrka

gymnasium, Spånga gymnasium hus BCF, Katarina södra skola, Herrängens skola, Hägerstensåsens skola, Södermalmsskolan, Kvickenstorpsskolan, Hässelbygårdsskolan. Beställare SISAB

Pågående utsmyckningsprojekt. Utsmyckning av;- kvarteret Proppen och Lugnet i Hammarby Sjöstad, Willy Brandts park i

Hammarbyhöjden, Liljeholmstorget och Sjövikstorget i Årstadal, Södertäljevägens cirkulationsplats vid Hägerstensvägen, torg vid Ångermannagatan i Vällingby, bostadsområdet Anedal öster om Sollvalla. Beställare Markkontoret.

- Solursgaraget samt Modevaruhuset och förbindelsegången till Åregaraget. Beställare Svenska bostäder.

- Blackebergs Torg. Beställare Familjebostäder.- 5 Gymnasier och 17 skolor och förskolor: Blackebergs, Hässelby, Spånga, Tensta och

Bromma gymnasium samt Zinkensdamms-, Sjöstads-, Årstadals-, Hägerstensåsens-, Södra Ängby-, Sjöängs-, Enbacks-, Skarpnäcks, Smedshags-, Södermalms-, Abrahamsbergs-, Blackebergs-, Hammarby-, Beckomberga och, Magelungsskolan samt förskola Badet i Bromma. Beställare SISAB.

- sjukhem eller äldreboenden, Frösätra, Fruängsgårdens sjukhem, Tussmötegården och Gärdets äldreboende. Beställare Micasa.

- ”Bästa svängen Hökarängen” för parken i kvarteret Skriv bordet. Beställare SDN-kontoret.


SID 5

- En monumentalskulptur i Skärholmen. Beställare Centrumkompaniet samt SDN-kontoret,

- samt en utsmyckning för Stadsarkivet. Beställare Fastighets- & Saluhallskontoret

vårda och konservera Stockholms stads konstsamling

Åtagandet bedöms ha uppfyllts genom att- konserveringsateljén under 2006 åtgärdat 476 konstverk och 80 inramningar har

genomförts på entreprenad. På beställning av SISAB och Kungliga Tennishallen har två stora väggmålningar konserverats och åtgärdats på Spånga gymnasium och i Kungliga Tennishallen. På beställning av Frötuna kyrkoråd har en 1700 tals altartavla restaurerats. 6 mindre konserverings – och besiktningsuppdrag har dessutom genomförts för några av Konstkansliets samarbetspartner. I preventivt syfte har 4 värdefulla målningar ur samlingen skyddats säkerhetsglas. 230 transporter har verkställts.

ansvara för vård och drift av stadens skulpturfontäner samt skulpturer och konstnärlig utsmyckning utomhus

Åtagandet bedöms ha uppfyllts genom att- den årliga kontroll av stadens skulpturer har genomförts. 25 skulpturer har åtgärdats

på plats och 8 skulpturer har fått nya skyltar.- 108 klottersaneringsuppdrag har utförts under året till en kostnad av 422 tkr vilket är

en ökning med nära 100 tkr jämfört med 2005.- 2 skulpturer har renoverats inom ramen för investeringsbudgeten.

Stadens bestånd av skulpturer i det offentliga rummet är 339 st för 2006 liksom 2005. Konstkansliet har dock svarat för utplaceringen av nio nya skulpturer utförda av konstnärerna Kajsa Mattas, Birgitta Muhr, Anders Jansson, Bianca Maria Barmen och Kicki Stenström. Skulpturerna som är placerade utomhus vid Råcksta- och Blackebergs sjukhem på fastighetsmark (fastighetsbolaget Micasa). Ytterligare två skulpturer, två lodjur utförda av konstnären Camilla Bergman, beställda av SISAB har fått sin placering på Herrängens skolas gård.

Stadens skulpturfontäner har varit igång från första maj till sista september. Under året har mindre reparationer utförts på ett antal fontäner. En genomgång och omprogrammering av Thomas Nordströms fontän Fält har genomförts.

svara för utlånings- och depositionsärenden av stadens konst samt följa upp inventeringen av stadens konstinnehav.

Åtagandet bedöms delvis uppfyllt. Konstkansliet har utarbetat rutiner för depositionerna. En för 2006 förnyad förteckning över deponerade konstverk med krav på godkännande och svar har skickats till 574 depositionsmottagare varav 102 inte svarade. Rutinen att skicka påminnelser vid uteblivna svar blev fördröjd vilket påverkat svarsfrekvensen. Då 32 mottagare hade sina samlingar intagna för temporär magasinering och översyn sändes ingen påminnelse till dessa.

En klassificering av de konstverk som efter tidigare inventering registrerats som ”ej funna” har genomförts. 380 konstverk har identifierats som så värdefulla att en ny efterlysning hos depositionsmottagare och ett möte med polismyndigheten har ägt rum där


SID 6

beslut har tagits att de konstverk som fortfarande saknas efter sökning ska polisanmälas i januari 2007. När det gäller klassificering av hela samlingen har en stor del slutförts men det återstår att detaljklassificera varje verk för sig.

Förbättra förutsättningarna för unga att utöva och uppleva kultur på egna villkor genomföra ett konstprojekt i Stockholms stads skolor för elever i årskurs 7

På grund av förändrad budgetsituation har åtagandet inte kunnat uppfyllas under 2006 vilket rapporterades i tertialrapport två. Konstprojektet Nyfiken på Konst!!! Möt en Konstnär! som genomförts tidigare år med syfte att höja ungdomarnas konstintresse och nå nya grupper skulle 2006 ha inriktats på mångfald och mångkultur.

Ekonomiskt utfall jämfört med budget

Driftverksamhet (Tkr)(inkl förv. interna transaktioner)

Bokslut 2005

Reviderad VP 2006

Ber. Utfall T2

2006Bokslut

2006Avvikelse mot VP

Kostnader 15 631 15 410 15 410 16 732 - 1 322Varav: Drift och underhåll 10 710 10 710 10 908 - 198 Utsmyckningsuppdrag 4 700 4 700 5 824 - 1 124

Intäkter -6 641 -6 170 -6 170 -7 598 1 428

Netto 8 990 9 240 9 240 9 134 106

Kapitalkostnader 0 448 448 460 -12

Investeringar 1 777 1 700 1 700 1 755 -55

Sammantaget visar Konstkansliet på ett positivt bokslutsresultat med 0,1 mnkr. Överskottet härleds till ökade intäkter för konserveringsuppdrag vilket också inneburit att kostnader och intäkter är högre än budgeterat och enligt tidigare beräkningar i tertialrapport 2. Anledningen är att nya utsmyckningsprojekt har tillkommit och/eller startats tidigare än beräknat.

Vid jämförelse av kostnader och intäkter med 2005 visar 2006 ett högre utfall på kostnads- och intäktssidan med ca 1 mnkr beroende på omfattningen av utsmyckningsuppdrag. Under året har Konstkansliet också genomfört kompetensfondsprojektet, Explore Stockholm.

Utfallet för kapitalkostnaderna visar 12 tkr i underskott vilket täcks inom förvaltningens totala budget för kapitalkostnader.

InvesteringarUnder 2006 har Konstkansliet arbetat med renovering och restaurering av skulpturerna Gustav III:e, utförd 1799 av Johan Tobias Sergel med placering på Skeppsbron (ca 1,5 mnkr) och F 1-6 av Skulptören Freddy Freak med placering i Norra Hammarbyhamnen (ca 0,3 mnkr).


SID 7

Kostnaderna för investeringarna visar ett underskott på 55 tkr vilket delvis täcks inom förvaltningens totala investeringsbudget. Renoveringen av statyn Gustav III har blivit mer omfattande och dyrare än vad som först beräknats. Den ökade kostnaden för Gustav III har inneburit att kostnader för Cornelius Wreeswijk och Observatorium, som ingick i investeringsmedlen, tagits på Konstkansliets driftbudget med ca 0,4 mnkr. För att täcka kostnaderna har bl a inköp av ny konst till Stockholms stads konstsamling minskats med 0,3 mnkr.

Övriga redovisningarKonstinköp under 2006 redovisas i Bilaga KuN 3.

KULTURHUSET

Kulturhuset vänder sig till en bred målgrupp vad gäller ålder, kön, etnisk bakgrund, nationalitet och utbildning. Kulturhusets verksamhet består av utställningar och program (teater, musik, dans, performance, författarscen, debatter, föreläsningar, matkultur mm),barn-, ungdoms- och vuxenbibliotek, Serieteket, barnverkstad samt ungdomsverksamheterna Lava och Zenit.

Kulturhuset har 2006 haft följande inriktningsmål: vara en arena för aktuell, reflekterande och nyskapande konst och kultur från

lokala, nationella och internationella utgångspunkter arbeta med publiken i fokus – estetiskt, pedagogiskt, konstnärligt, kvalitativt

mm bedriva en dynamisk, offensiv och bred kulturverksamhet i fråga om uttryck

och målgrupper verka för möten mellan människor oavsett deras nationalitet, etniska

bakgrund, ålder, kön eller funktionshinder

Verksamheten i Kulturhuset har genomförts som planerats med 2 232 programtillfällen och 57 utställningar. Besöksantalet har ökat med ca 19 % till ca 1 543 000 besök och utlån av media har ökat med drygt 5 % till 220 756 jämfört med 2005.

Antal besök till hela Kulturhuset inklusive Stadsteatern och externa hyresgäster uppgår till ca 2 788 000 jämfört med ca 2 706 000 under 2005.

Brukarinflytande och klagomålshanteringUnder året har Kulturhuset genomfört en omfattande marknadsundersökning som gav en mycket positiv bild. Undersökningen visade också att besökarna är yngre än på andra institutioner, att innerstadsbor besöker huset oftare än förortsbor samt att de främsta skälen till besöken var att besöka Rum för Barn, ett café och besöka en utställning.

Kulturhusets webbplats haft 304 599 besök under året, med undantag för en vecka i juli, då uppgifter saknas pga av tekniska problem. Under 2006 har en engelsk version av webbplatsen lanserats och dess startsida är mycket välbesökt.


SID 8

Uppföljning av åtagandenKulturhuset åtar sig, inom ramen för tilldelade medel, att väcka människors lust och nyfikenhet för konst och kultur som reflekterar den pågående samhällsutvecklingen genom sina åtaganden och gör bedömningen att avdelningens sju åtaganden uppfyllts under perioden.

Nya grupper både bland publik och utövare ska nåsAvdelningens åtaganden införa fri entré till utställningarna och förlänga öppettiderna

Fri-entré-reformen har medfört en ökad tillströmning av besökare till ett redan välbesökt hus. Satsningen på kvällsöppet bör ses som en process, som ger perspektiv först på flera års sikt. Åtgärder vidtogs under första halvåret för att öka intresset för kvällsbesök. Utställningsvärdar har anställts för att ta emot besökarna och ge korta introduktionsvisningar på kvällstid. Ett flertal program på kvällstid i anslutning till utställningarna har attraherat många besökare.

Läsesalongen har ökat öppettiderna med 14 timmar i veckan och besöken har ökat markant. En avkopplande kvällsmiljö med hörlurskonsert och workshopen Stick å virka, en återkommande syjunta för alla åldrar, har bidragit till det ökande besöksantalet.

främja mångkultur och omvärldsbevakning genom att tillhandahålla nyhetskanaler samt tidskrifter och dagstidningar på 25 språk

World News Café erbjuder internationell dagspress, nyhetskanaler och webbtidningar till stadens mångkulturella medborgare. Varje torsdag har Radio P4 direktsänt nyhetsprogrammet "Efter Tre" från caféets scen.

producera och presentera såväl svenska som internationella utställningar med bl.a. fotografi, måleri, video, design och arkitektur

Utställningsverksamheten har i hög grad präglats av den fria entrén till alla utställningar vilket ställde höga krav på utställningarnas innehåll och relevans i samtiden. Därtill har inriktningen mot fotografi och rörlig bild inneburit att både välkända mästare och yngre aktuella fotografer lyfts fram.

Under hösten arrangerades seminariet, Upplev fotografi, kring dokumentärfotografiets roll idag och där ett stort antal svenska och internationella föreläsare deltog. Utställningen Den förbjudna kroppen engagerade många med det brännande aktuella ämnet barnfetma och ett omfattande pedagogiskt program fördjupade innehållet. Frågan ”På jobbet är väl alla hetero?” ställdes i utställningen Normen skaver, där besökarna i spelets form kunde testa och utmana sina fördomar.

Sune Jonsson möter Walker Evans visade de två mästarfotografernas skildringar av amerikansk respektive svensk försvinnande landsbygd. 264 konstnärer deltog med ett verk var i utställningen EnVar, där temat Stockholm presenterades i måleri, skulptur, textil, fotografi och grafik. I Uppenbar(a)t gav ett sextiotal fotografer sin bild av Jesus. I


SID 9

samarbete med studieförbundet Sensus arrangerades en rad föreläsningar, samtal och filmvisningar.

Konstnären Peter Johansson presenterade ifrågasättande drift av ikoner och storvulen hovkultur i Kunglig Majestät Pluralis. I Henrik Saxgrens utställning Krig & Kärlek porträtterades människor som invandrat till Norden. I Rötter berättade fotografen Sanna Sjöswärd om sina erfarenheter som adopterad från Teheran. Konstfacks elever har drivit ett projektrum och Konstkansliet har visat årets inköp i serien Konst i hallen.

producera och presentera arrangemang med såväl svenska som utländska författare, musiker, dansare, scenkonstnärer m.fl. samt vara en plats för det pågående offentliga samtalet

Programenheten har inlett ett samarbete mellan de litterära verksamheterna i Kulturhuset under namnet Litteraturhus Stockholm, där man även lanserat nya programpunkter som Novellfesten och Poetens Plats. Internationell Författarscen har fortsatt framgångsrikt med gäster som John Irving och Jane Fonda.

Musikscenen har presenterat konserter med bl a Wolf Bierman, Yasmin Levy, Lena Willemark och tillsammans med Kungliga Operan den nyskrivna operan Svall av Daniel Börtz samt samarbetat med festivaler som Kista Världsmusikfestival och Stockholm New Music. Dans, teater och performance har presenterats i form av internationella gästspel och samarbeten med fria grupper och svenska koreografer som t ex publiksuccén Pappa, en teaterföreställning om män av och med kvinnor, föreställningar av belgiske Jan Fabre, den internationella performancefestivalen Perfect Performance och samarbeten med bl a Helena Franzén och Åsa Unander-Scharin. Kulturhuset presenterade också Danshögskolans och Balettakademiens avgångsföreställningar.

På Stockholms Terrassen har genomförts författarprogram, performance, debatter, konserter mm med bl a Stefan Sundström och Radio Dept. och det har bjudits på Tangokväll, Nattsudd och Live-Mat. Debattscenen följde upp och fördjupade kultur- och samhällsdebatten med samtalsserien ExistensCafé.

Kulturhusnatten arrangerades återigen den 13:e oktober med publikrekord på ca 11 500 besökare.

Läsesalongen har arrangerat en Förfilmsfestival och utställningen Save your Darlings har gett besökarna kännedom om ett litet visionärt bokförlag idag.

tillhandahålla tre profilbibliotek med bl.a. barnlitteratur, seriealbum, skönlitteratur, musiksamling samt facklitteratur inom konstområdet

Utöver fokus på att ständigt förnya bokbeståndet inom ämnena musik, scenkonst, film, skönlitteratur och konst har Läsesalongen utökat filmavdelningen med Förfilm, en satsning på oetablerad kortfilm för utlån. Som ett led av projektet Litteraturhus Stockholm har specifika inköpssatsningar gjorts, exempelvis på lyrik. Samarbetet med Röda Korsets läshjälp har avslutats.


SID 10

För de yngre tillhandahåller Rum för Barn ett barnbibliotek som intar ett konsekvent barnperspektiv, vilket genomsyrar bemötande, inredning, boksortering, information och litteraturförmedling.

Serieteket tillhandahåller genom www.nordicomics.net en databas om tecknade serier och firade under året tioårsjubileum. Seriefestivalen SPX06 och en speciell föreläsningsserie kring svensk seriehistoria har genomförts.

samarbeta med nationella och internationella konst- och kulturinstitutioner, enskilda konstnärer, kulturförmedlare samt näringslivet

Kulturhusets kontakter med näringslivet har fördjupats. Sponsringsstrategin har förfinats för att öka förståelsen för hur olika partners ska exponeras och prioriteras. Sponsorerna har strukturerats i projekt-, hus- och casesponsorer. Införsäljningsprocessen är utdragen och den breda marknadsföring som bedrivits under året förväntas ge effekt under 2007.

Förbättra förutsättningarna för unga att utöva och uppleva kultur på egna villkor erbjuda bildverkstad, program och utställningar för barn mellan 0-11 år samt

bereda plats för eget skapande under handledning av pedagoger och konstnärer

Under våren hade Rum för Barns bildverkstad temat mönster och form såväl två- som tredimensionellt. Bildverkstaden har haft samma öppettider som biblioteket, vilket varit gynnsamt för besökarna som fritt kunnat röra sig mellan dessa båda rum.

Rum för barn har haft ett mycket högt besöksantal, vilket är positivt men också tidskrävande. Trenden med det höga besöksantalet förväntas att fortsätta. I en miljö där ljudnivån och intensiteten oftast är hög finns det ett stort behov hos medarbetarna av att kunna varva den yttre tjänsten med en inre. Med den ökade belastningen har en förstärkning av personalstyrkan varit nödvändig att genomföra. Trots detta har övriga planerade aktiviteter, t ex inspirationskvällar för lärare i förskola och lågstadiet, måst prioriterats bort.

erbjuda särskilda verksamheter för, med och av ungdomar där utrymme ges för eget engagemang i form av t.ex. utställningar, program, workshops och andra arrangemang som lyfter fram frågeställningar och uttryck ur de ungas eget perspektiv

Lava har firat sitt 10-årsjubileum med ständigt ökande besökssiffror. Hundratals konserter och workshops har arrangerats. Härtill kommer filmvisningar, DJ-kvällar samt performance- och dansföreställningar.

Verksamheten utgår från besökarnas egna tankar och idéer både vad gäller större projekt och skapandet i Lavas egen verkstad. Ett flertal modeshower har presenterats, bl a kollektionen Kolibri av Döbling/Bostedt och Rosengrens/Sandells Terra incognito. Lava har återupplivat Distro, som är ett forum för oberoende kultur och med målet att vara en mötesplats för unga oberoende skribenter och musiker.


http://www.nordicomics.net/

SID 11

Lava fokuserar på mångfald och jämställdhetsfrågor. Bl a har man genomfört debatt med representanter från holländska Jihad Alariachi och FunX radio samt seminariet Sneställt som handlade om ungdomars syn på sex, skuld och våldtäkt. Verkstan har byggts ut. Här kan besökare trycka t-shirts, teckna, sy, tillverka smycken mm. Exempel på workshops i verkstan är tillverkning av paradkostymer inför Pridefestivalen, screentryck, foto och bildbehandling. Lava har också i uppdrag att fungera som resurscentra för träffpunkter i Stockholm och utveckla ett nätverk för erfarenhetsutbyte. Samarbetet kring stipendiet En snabb slant är ett exempel.

Väggtidningen Yout är ett samarbetsprojekt mellan Lava och Zenit. Under året har det vuxit fram en redaktion av ungdomar, som i samarbete med personalen arbetar med tidningen.

Zenit har arbetat kring teman och i samarbete med olika organisationer, genomfört arrangemang i Lavarummet samtidigt som man tagit emot studiebesök i Zenit city där ungdomar från hela landet spelat ett interaktivt spel.

Zenit vill öka ungas möjligheter att engagera sig och påverka världen i positiv riktning. Därför har arrangerats program som workshops, filmvisningar, konserter, seminarier, debatter och utställningar. Under Rwanda week visade Zenit dokumentärfilm, hade skolvisningar och debatter. Skolseminariet Arabjävel diskuterade attityder till islam och arabvärlden. Volontär-weekend och Vad kan du göra? vände sig till ungdomar som vill påverka och arbeta som volontär. Du shoppar - vem betalar? diskuterade hur kläder som köps i Sverige tillverkas i andra länder och vilka arbetsförhållanden som råder där.

Läsesalongen tillhandahåller nu media för barn mellan 11 och 14 år. Detta har varit synligt bl a genom en satsning på fantasylitteratur.

Serieteket har startat ett manga-café där man kan ta del av de nyaste japanska serierna. SPX fortsätter att vara ett seriefantasternas dragplåster och 2006 års utgåva samlade 60 olika fanzines och 4 000 besökare. Vidare deltog Serieteket i projektet "Rymdbas Stockholm" med utställningen Rymdens hjältar genom tiderna och arrangerade workshops för besökare.

Verka för att ge plats för nya kulturella uttryck och utövare

Innehåll som berörde många människor och gav stor medial uppmärksamhet ledde till att utställningarna Den förbjudna kroppen, Uppenbar(a)t samt Rötter nådde långt utanför traditionella besökargrupper. Även samarbeten med organisationer och företag ger ständigt nya grupper möjlighet att ta del i Kulturhusets verksamhet.

Med ViPS-Video Photography Stockholm, lyfts den yngsta av konstarterna fram i Kulturhusets utställningar. Här visas nordisk och internationell fotografi med både bredd och djup och med såväl klassiker som det mest nyskapande.

Med Litteraturhus Stockholm, den gemensamma satsningen biblioteken och de litterära programverksamheterna, samlar, synliggörs och utvidgas arbetet med litteratur och läsande. Fokus läggs än mer på mötet mellan författare, översättare och publik, på den litterära upplevelsen och litteraturens koppling till övriga konstarter.


SID 12

I Läsesalongen pågår bygget av Klarabiografen vilken kommer att ge en ny arena för film och därmed möjlighet att erbjuda ett alternativt utbud av film och andra digitala konstformer med kvalitet som riktmärke.

Ekonomiskt utfall jämfört med budgetDriftverksamhet (Tkr)(inkl förv. interna transaktioner)

Bokslut 2005

Reviderad VP 2006

Ber. Utfall T2 2006

Bokslut 2006

Avvikelse mot VP

Kostnader 91 259 93 647 93 647 96 194 -2 547

Varav:

Personal 32 433 39 978 39 978 42 334* - 2 356

lokalkostnader 32 947 32 800 32 800 32 595** 205

Intäkter 22 378 19 537 19 537 21 994 2 457

Netto 68 881 74 110 74 110 74 200 - 90* Avser personalkostnader inklusive arvoden till uppdragstagare och artister .

** Varav 25 970 tkr hyra samt 3 100 tkr ombyggnad av Klarabiografen.

Kulturhuset redovisar ett nettounderskott med ca 90 tkr främst avseende produktionskostnader.

Kulturhuset tillfördes 7,5 mnkr 2006 i samband med införandet av fri entré på utställningar och för att förlänga öppettiderna med syfte att bl a att nå nya grupper samt att öka tillgängligheten på kvällstid. Kostnadsramen utökades med 5,3 mnkr medan intäktskravet på utställningssidan reducerades med 2,2 mnkr. Därutöver gjordes interna budgetjusteringar.

Personalkostnadsökningen mellan år 2005 och år 2006 beror till största delen på det utökade anslaget för ökat öppethållande på kvällstid samt på att både Lava och Rum för barn har haft sina verksamheter igång fullt ut under hela året. Vidare har det stora publiktrycket på Rum för barn medfört att extra personal har varit en nödvändighet.

De ökade bokslutskostnaderna om 2,5 mnkr i jämförelse med reviderad budget kan till största relateras till den utökade mängd produktioner av utställningar, program som nyöppnade verksamheter och stora evenemang i Kulturhuset genererat, bl a Mat- och miljöprojektet, samarbete med Akademiskt Forum och Mattegaraget (Kompetensfonden) samt till ökade personalkostnader för bl a extra personal i de publika utrymmena.

Intäktsöverskottet på 2,4 mnkr jämfört med budget beror till största delen på ökade debiteringar för samproduktioner inom programområdet, högre entre´-, hyres- och turnéintäkter samt fler uppdragstjänster och lönebidrag.

Kulturhuset är en organisation som ständigt söker nya projektmedel, sponsring och nya samarbetspartners. Efter tertialrapport två har nya samarbetspartners, extra sponsring och nya bidrag inkommit samt nya beslut om lönebidragsanställningar mm skett vilket förklarar avvikelsen mellan prognosen i tertialrapporten och utfallet. Uthyrningar och försäljningsintäkter har också ökat mer än förväntat.


SID 13

Genom bidrag från bl a Kompetensfonden för Klarabiografen har en tidigareläggning av projektet möjliggjorts.

Övriga redovisningarSe redovisning av statistik bilaga KuN 7 Kulturhusets statistik och bilaga KuN 5 biblioteksverksamhet.

KULTURSKOLAN

Kulturskolan Stockholm arbetar i FN:s barnkonventions anda med att ge barn och ungdomar möjlighet till personlig utveckling genom att de erbjuds delta i, inspireras av och uppleva kulturell och konstnärlig verksamhet. Barn och ungdomars lust och glädje att delta i Kulturskolan ska vara vägledande för verksamheten och utgångspunkten är att deltagaren fritt kan välja ämne och inriktning.

Kulturskolan har 2006 haft följande inriktningsmål: utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter erbjuda barn och ungdomar i

Stockholms stad kulturverksamhet med god pedagogisk kvalitet på fritiden och i skolan

bejaka barns och ungdomars lust i en kreativ process med respekt och förståelse för kulturell, social och etnisk mångfald

skapa intresse hos underrepresenterade grupper att delta i Kulturskolans verksamhet

skapa tvärkulturella mötesplatser mellan olika konstarter som förstärker barns och ungdomars kulturupplevelser och stimulerar till eget aktivt engagemang

bidra till att utveckla lärprocesserna i skolan genom integration av skapande och kultur i undervisningen

delta i och utveckla den kreativa dimensionen i fritidsklubbarna bidra till integration av kulturlivet samt bygga internationella nätverk

Kulturskolan är en arena där barn och ungdomar deltar och utvecklar sitt skapande inom bild & form, dans, musik och teater. 2006 blev ett mycket bra verksamhetsår för Kulturskolan i kvalitet, utveckling och antal deltagare samt uppfyllda åtaganden. Verksamheten har växt och nått fler deltagare än tidigare år. Under året hade Kulturskolan 39 634 deltagare jämfört med år 2005 då det var 31 243, en ökning med drygt 26 %. 992 arrangemang genomfördes med en publik på 106 656 personer.

Antalet deltagare i ämneskurser har minskat marginellt till 14 478 jämfört med 2005 då 14 581 deltagare noterades. BASlag i skolorna ökade från 1 701 under 2005 till 3 025. I fritidsklubbarna minskade antalet deltagare från 409 till 173. Prova-på verksamheten minskade från 8 714 deltagare till 4 013 beroende på att en del av dessa verksamheter 2006 ingått i och redovisas i Attack 10 000. Skoluppdragen har fortsatt minska. Detta kompenserades med Attack 10 000 som medförde att Kulturskolans verksamhet kom in i skolan på nya sätt. Under 2006 tog 5 355 deltagare del av uppdragsverksamhet i skolorna i jämförelse med 5 838 hösten 2005. Trenden med minskning av uppdragsverksamhet i skolorna har pågått sedan många år.


SID 14

Många utvecklingsprojekt genomfördes under året varav några har utvärderats och resten utvärderas under 2007. Externa bidragsgivare till projekt var bl a Kompetensfonden, EU-fonder, Svenska Institutet, Stiftelsen Framtidens Kultur och stadsdelsnämnder.

Kulturskolan deltog också i flera internationella utbyten, projekt och utbildningar.

Brukarinflytande och klagomålshanteringKulturskolan håller en ständigt levande och aktiv dialog med elever, deltagare och föräldrar. Undervisningen följs upp genom enkla utvärderingar, muntliga eller skriftliga för att få en bild av elevernas synpunkter, som tas till vara i den framtida undervisningen. Föräldrar bjuds in till lektioner, föreställningar och öppna hus, dessutom deltar Kulturskolans personal ofta på föräldramöten i grund- eller förskolan både för att informera och svara på frågor.

Fler projekt drivs mer eller mindre av ungdomar själva med stöd av personal t.ex. tjejgruppen i Tensta, HIPHOP-centret i Farsta.

Arbetet med att ytterligare stärka inflytandet har påbörjats med bl a utveckling av kundmottagning och elevregistreringsarbetet. Ambitionen är att önskemål och klagomål hanteras omedelbart. En ny kommunikationsplan och grafisk profil har tagits fram med syfte att ytterligare profilera Kulturskolan som en attraktiv barn- och ungdomsverksamhet med god pedagogisk kvalitet. Arbetet fortsätter under 2007.

Uppföljning av åtaganden Genom Kulturskolan, vid sidan om stadsdelsbiblioteken och kulturstödet, samverka

med stadsdelsnämnderna i utvecklandet av lokala kulturcentra och träffpunkter för unga

Samverka med stadsdelsnämnderna för att utveckla en god infrastruktur för ungas egna kulturaktiviteter

I samverkan med stadsdelsnämnderna utforma ett nätverk för stadens träffpunkter för unga

Avdelningens åtaganden väcka intresse för och utveckla Kulturskolans roll som samarbetspartner för

skolor och fritidsklubbar

Åtagandet bedöms uppfyllt.Kulturskolan har ökat samverkan med stadens grund- och gymnasieskolor samt i fritidsklubbar främst i Attack 10 000. Kulturskolans pedagoger och kulturaktörer besökte skolor och elever och lärare kom till Kulturskolans lokaler. Kulturskolan deltog på skolavslutningar och på morgonsamlingar i skolor samt vid föräldramöten och informationsträffar, vilket medfört att verksamheten blivit mer känd i skolor och på fritidsklubbar. Flera av projekten har lett till fortsatt samarbete.

Aktiviteter som erbjöds var t ex Let´s drum (Workshop & Trumshow), Plej (instrumentinlärning med DVD & CD), Världens dans och Musik (ett upplevelse- och ”prova på”- paket i dans från olika kulturer), Süperstar Orchestra (Workshop med romsk dans & musik), Slagverk i alla led (skolkonsert med Arméns trumkår), 1000 unga berättar, Abraham/Ibrahim (berättarteater), Abellis magiska teater med Den förtrollande sparven


SID 15

(föreställning och dockverkstad), Friteatern med I andras ögon (teater om självbilder), Danspåsar och Mosaik.

Grimstaprojektet var ett kompetensfondsprojekt i Grimstaskolan, som syftade till att skapa en undervisningsmiljö där kultur och skapande verksamhet genomsyrade skolans vardag och alla ämnen. I den ämnesinriktade verksamheten integrerades kultur, konst och skapande verksamhet i den ordinarie undervisningen. I den ”hantverksmässiga” delen lärde barnen sig att dansa eller spela ett instrument, enskilt eller i grupp. Den frivilliga verksamheten efter skoltid utvecklades från ca 5 deltagare till ca 80. Projektet är avslutat och ledde till att skolan och Kulturskolan fortsätter att samarbeta.

Kulturskolans utvecklingsenhet IPPU (information, projekt, pedagogisk utveckling) har under året varit en aktiv och drivande part i utbildning för fritidsledare. Fritidsklubbar i utveckling genomfördes i samarbete med idrottsförvaltningen och några stadsdelsförvaltningar. 120 fritidsledare har utbildats i ledarskap för att kunna ta in praktiskt-estetiskt arbete i den reguljära verksamheten. Kurser och konferenser har genomförts för ca 400 lärare och skolledare. Avsikten var att öka medvetenheten bland skolpersonal för eget arbete med kultur och för ett ökat samarbete med Kulturskolan vilket redan resulterat i mer kulturverksamhet och ett större anlitande av Kulturskolans pedagoger i t ex fritidsklubbarna.

I Farsta har ett flertal olika kurser i teater, streetdance, breaking och rap på fritidsklubbar genomförts. Kungsholmen har deltagit i stadsdelens kulturgrupp. Norrmalm/Östermalms kontakt med Banérportens skolas fritids sker genom de deltagare som är inskriva i teatergrupper på Skeppargatan. Ett samarbete med skolornas verksamhet på ungdomsgårdarna på Gärdesskolan och på Engelbrektskolan har byggts upp. Fritidsklubbsverksamhet pågår i Skärholmen i samverkan med Slättgårdsskolans rockgruppsverksamhet i Recording Studio Bredäng.

samverka med stadsdelsbiblioteken, kulturstödet och stadsdelsnämnderna i utvecklingen av lokala kulturcentra och träffpunkter för unga

Åtagandet bedöms vara uppfyllt.Kulturskolan är en aktiv part i många stadsdelars samrådsgrupper för kultur och bidrar, genom nära samarbete med kultursekreterare och bibliotek, till att göra stadsdelarnas egna festdagar till spännande och bra arrangemang. Kulturskolan i Farsta fungerar som ett kulturcenter i vid bemärkelse och flera av kulturskolans verksamheter förläggs till ungdomshuset Tubens lokaler. I Kista-Tensta har arbetet med Blå Lava fortsatt och i Kista Lava 164. Nätverk för Kultur för unga i Tensta har startats och Kulturskolan samverkar med träffpunkten Reactor. I Liljeholmen-Hägersten har Kulturskolan deltagit i planering av ungdomens hus vid Telefonplan. I Skarpnäck har samverkan skett med stadsdelens kulturliv i Bagisfestivalen, med biblioteket, kulturcaféet Fyren och genom aktivt deltagande i CRED gruppen.

Representanter från Kulturskolan och flera stadsdelsförvaltningar har besökt Göteborg för att studera hur de utvecklat mötesplatser med långt gånget inflytande för ungdomar.

strukturera och förtydliga utbudet av ämneskurser


SID 16

Åtagandet bedöms vara uppfyllt.Ett av målen med att strukturera och förtydliga ämneskurserna är att ungdomarna och deras föräldrar ska känna till utbudet och kunna jämföra Kulturskolans kurser och avgifter med andra aktörers. Kulturskolans hemsida har under året setts över och enheterna arbetar för att tydliggöra verksamheten för blivande deltagare, föräldrar, skolledningar och pedagoger. Kursplaner finns i olika omfattning och innehåll. Undervisningen är individanpassad både när det gäller enskild undervisning och gruppundervisning för att möta deltagarnas nivå. Femton projekt med fokus på ämnesutveckling har genomförts. Utvärderingar av projekten har påbörjats och fortsätter 2007. Pedagogiska frukostar för kulturskolans personal har genomförts då verksamhetsutvecklingsprojekten har redovisats och diskuterats.

utveckla IT-baserade verksamheter

Åtagandet bedöms vara uppfyllt.Kulturskolan arbetar för utveckling av digital teknik i undervisningen, bl a har flera pianostudios byggts upp och Plej utvecklats och erbjudits i ämnena trummor, keyboard, elbas, elgitarr och gitarr. Musikstudioverksamhet (stråk- & gitarrstudio) har inletts.

I projektet 1000 unga berättar har deltagarna fått lära sig att producera sina egna digitala berättelser. Samarbeten har bl a genomförts med Kvickentorpskolan, Rålambshovsskolan, Grimstaskolan, Fryshuset, Östasiatiska museet, Armémuseet, Nobelmuseet, UR och Film Stockholm. Exempel på digitala berättelser av deltagare finns på www.ur.se/rfb. Det egna skapandet är i fokus och inte tekniken i sig. 1 200 deltagare noterades.

Studio Bredäng har utvecklats ytterligare och nya grupper har startat. I Västerled har en stråkstudio inrättats med interaktivt inlärningsstöd via datorer.

En översyn genomfördes av IT-användningen i verksamheten för att skapa en helhetssyn inom alla enheter. En genomlysning pågår av den centrala administrationen och dess IT-stöd för deltagar- och personalhantering.

utveckla internationella samarbeten

Åtagandet bedöms vara uppfyllt.Kulturskolan har under året varit medverkat på olika sätt i internationella samarbeten. Boken Stockholm School of the Arts – new directions publicerades och distribuerades till målgrupper runt om i världen. Flera studiebesök har tagits emot från andra länder - fyra från Norge, tre från Finland, två från Tyskland, från Vietnam, Lettland, Italien, Spanien och Holland.

Kulturskolan har deltagit i ett antal internationella projekt;- Culture Management and Creative Child tillsammans med Lettland, Finland,

Tyskland och Italien. Kulturskolan var värd vid ett möte i Stockholm.- EU-projektet Dialogue i samarbete mellan Italien, Frankrike, England, Bulgarien,

Litauen, Lettland, Polen och Sverige- digitalt musiksamarbete med deltagare från Italien, Turkiet, Island och Högdalen- On the Edge med deltagare från 10 länder- samarbetsprojekt inom utbildningsprogrammet Sokrates/Grundtvig 2 med titeln

MUSIC-ART: a world without limits


http://www.ur.se/rfb

SID 17

- Bromma har fått en första kontakt med en kulturskola i Bagamoyo i Tanzania- Kungsholmen deltar i ett EU-projekt med deltagare från Holland och Spanien. Möten

har hållits i Stockholm och i Utrecht.- sju äldre ungdomar från Farsta har deltagit i ett internationellt hip-hop läger i Köln- Västerorts ungdomssymfoniorkester har turnerat i Holland och Sinfoniettan har varit i

Trondheim- Representanter för Kulturskolan och stadsdelen Hässelby/Vällingby har besökt

kollegor i Bryssel och Ungern.

Nya grupper både bland publik och utövare ska nås

Rikta insatser för att nå grupper som idag är underrepresenterade, det utvecklings- och moderniseringsarbete som inletts ska fortsätta

ge fler barn möjlighet att delta i Kulturskolans verksamhet – antalet deltagare skall fördubblas under mandatperioden

Åtagandet bedöms i det närmaste vara uppfylltGenom Attack 10 000, BASlag och kortkurser har målet med en fördubbling av antalet deltagare till stor del uppnåtts. Deltagarantalet i Kulturskolans ämneskurser har minskat marginellt.

Projektet Upplevelse – Skapande (delprojekt i Attack) har haft 64 aktiviteter med sammanlagt 4 920 deltagare. Projektet 1000 unga berättar har i samarbete med skolor, kulturinstitutioner och andra organisationer manifesterat 1 215 unga stockholmares tankar genom att genomföra en tvådagars workshop i digitalt berättande med deltagare främst från grundskolor.

I projektet Plej har gruppundervisning i gitarr med stöd av DVD i ”vanliga skolklasser” bedrivits i ett samarbete med 8-10 grundskolor med 631 deltagare. Inom kompetensfondsprojektet Flame har Kulturskolan samverkat med lärarlag inom gymnasieskolans yrkesförberedande program på S:t Eriks och S:t Görans gymnasier med 160 deltagare.

För att nå fler deltagare sker även gruppundervisning i t ex piano, gitarr och slagverk genom nya metoder. T ex har i Farsta kortkurser i graffiti och en musikalimprovisationskurs ordnats och i Kista-Tensta breakdance, streetdance och konstkurs för unga där Lava 164 också haft öppen verksamhet för sommarlediga ungdomar. Kungsholmen genomförde kortkurser i animerad film, PLEJ, saxofon och bleckblås. Cirkusverksamheten i Skarpnäck har väckt stort intresse och där har ett samarbete med Nytorpsskolan inletts för att starta ett annex för små barn på skolan. Grupper i jazzdans för tonåringar, danspojkgrupp 7-8 år och i klassisk balett har startat.

Inom ramen för Attack har olika kurser genomförts; bl a i Bromma där mellanstadiebarn klassvis prövat dans och drama samt dagläger för pojkar och flickor 10-13 år i teater och dans erbjudits. I Farsta har rap, streetdance, och breaking anordnats och i tre skolor har samtliga tredjeklassare prövat blåsinstrument. En kulturvecka för grundskolorna i Kungsholmen har anordnats. I Liljeholmen/Hägersten gavs prova-på kurser i teater,


SID 18

skrivarprojekt mm, liksom i bild för förskolor i Västerled. Dessutom anordnades 18 olika prova på aktiviteter samt uppträdanden under Ung08-festivalen.

Totalt nåddes i det närmaste 40 000 deltagare i olika verksamheter vilket är en ökning med ca 8 400 under året.

genomföra riktade insatser för att ge plats åt underrepresenterade grupper i Kulturskolan

Åtagandet bedöms vara uppfyllt genom ett systematiskt arbete med nya verksamhetsinriktningar speciellt riktade till de stadsdelar där få barn går i Kulturskolans ämneskurser.Världens musik och dans har, förutom i Bredäng och Högdalen, även startat i Husby, Innerstaden samt i Gröndal. Nio nya BASlag har startats och är nu sammanlagt 18. I Farsta finns ett världskulturbaslag med inslag från fyra kontinenter. Tre skolor har haft forumteater och värderingsövningar. Rock-, dans- respektive skrivarprojekt har genomförts vid ett antal skolor. Grupper av äldre ungdomar har nåtts bl a genom projekt såsom hiphopcenter/4elementen. Utvärderingar visar att här nås kulturovana ungdomar som inte sällan kommer från socioekonomiskt svaga områden. I Skarpnäck har kurser i klassisk balett nått barn med olika etnisk tillhörighet. Västerled har haft kurser i graffiti och nått ungdomar, som annars inte skulle ha sökt sig till Kulturskolan. I utvärderingen av projektet framkom bl a att föräldrarna till ungdomarna uppskattat verksamheten.

Verksamheterna inom de egna kulturinstitutionerna samt inom det fria kultur- och föreningslivet ska präglas av jämställdhet

Kulturskolan ska verka för jämställdhet, mångfald och integration

Åtagandet bedöms vara uppfylltKulturskolan är en arbetsplats med en jämn fördelning av män och kvinnor. Antalet medarbetare med invandrarbakgrund ökar och åldersfördelningen har jämnats ut. Samma strävan gäller för deltagarna där en långsam men stadig förbättring sker. Diskussioner förs kring jämställdhet ur ett pedagogiskt perspektiv i mötet med barn och ungdomar. I Kulturskolans ämneskurser är 62 % flickor och 38 % pojkar. Uppskattad fördelning för hela Kulturskolans verksamhet är 55 % flickor och 45 % pojkar.

Projektet Världens Musik och Dans har bl a som mål att skapa kreativa mötesplatser för såväl pojkar som flickor och bejaka kulturell, social och etnisk mångfald. Musiker och lärare som arbetar i projektet kommer från olika delar av världen och representerar olika kulturella och musikaliska traditioner.

Genom 1000 unga berättar arbetar Kulturskolan med att bryta fördomar och okunskap mellan olika områden i Stockholm i bl a Toleransprojektet. Utifrån arbetet med personliga berättelser skapas i processen en förståelse för andra individer med målsättning att skapa ett medie- och demokraticentrum med digitala berättelser som bas.


SID 19

Norrmalm/Östermalm har deltagit i Projekt 1173, som är ett samarbete mellan stadsdelarna Bredäng och Östermalm med syfte att skapa gränsöverskridande möten mellan ungdomar.

I Skarpnäck har Kulturskolan på uppdrag av stadsdelsförvaltningen startat ett integrationsprojekt där Skarpabyskolans alla 400 elever träffat Kulturskolans lärare i bild & form, cirkus, dans, musik och teater. I skolan finns många olika nationaliteter och en överrepresentation av pojkar och Kulturskolans medverkan har tagits emot på ett mycket positivt sätt av skolledning, lärare och elever. Under hösten minskade projektet och ett urval av klasser har medverkat.

Danspåsarna, ett projekt i samarbete med Älvsjö och Skärholmen, har haft ett genusperspektiv i den föreställning som ingår i "påsen". Projektet har nått drygt 600 barn i åldern 6-7 år.

Ungdomens Hus i Skärholmen har arbetat efter en demokratisk metod där ungdomarna själva driver större delen av utformningen av verksamheten. Bl a skapas möten mellan deltagare genom att blanda klasser från olika skolor.

Ekonomiskt utfall jämfört med budgetDriftverksamhet (Tkr)(inkl förv. interna transaktioner)

Bokslut 2005

Reviderad VP 2006

Ber. Utfall T2 2006

Bokslut 2006

Avvikelse mot VP

Kostnader 142 127 149 810 150 310* 153 137 -3 327

Varav: personal 105 104 118 005 116 440 1 565

lokalkostnader 24 921 24 320 25 956 -1 636

Intäkter -24 431 -24 700 -24 700 -27 315 2 615

Varav: avgifter -14 400 -15 141 -15 364 223

uppdrag och övrigt -6 834 -6 234 -8 393 2 159

Netto 117 696 125 110 125 610* 125 822 -712* Genom en intern budgetjustering minskade Kulturskolans nettoram med 0,5 mnkr efter tertialrapport 2.

Kulturskolan redovisar en avvikelse mot budget på -0,7 mnkr Underskottet relateras främst till ombyggnation av lokaler.

Kulturskolans nettoram ökade med ca 5,0 mnkr jämfört med 2005 för att nå fler deltagare, nya grupper av barn och ungdomar samt förbättra förutsättningarna för unga att utöva kultur på egna villkor. Målet bedöms som uppnått genom ett deltagarantalet ökade med ca 8 600 under 2006 till totalt 39 634.

Efter tertialrapport två gjordes en intern budgetjustering med 0,5 mnkr. I jämförelse med 2005 har personalkostnaderna ökat med drygt 11 mnkr varav en stor del beror på att ny personal anställts för att öka deltagandet. Överskottet gentemot budget beror på att personal anställdes senare under året än beräknat. Lokalkostnaderna visar ett negativt resultat beroende på ombyggnationer och inköp av utrustning.


SID 20

Omslutningsförändring som begärdes i tertial 2 på 1,7 mnkr var för försiktig. Under sista tertialen tillkom bl a flera uppdragsintäkter. Omslutningsförändringen för hela året blev 5,3 mnkr och består förutom av bidrag bl a av ökade uppdrag i skolor och stadsdelar.

Övriga redovisningarKulturskolans statistik redovisas i Bilaga KuN 6.

AVDELNINGEN FÖR KULTUR- OCH INTEGRATIONSSTÖD

Kulturstödet har fördelats till professionella kulturverksamheter inom teater, dans, musik, musikdramatik, konst, kulturarv, film, och litteratur, till skolor genom en särskild subvention för att ge barn och ungdomar möjligheter att ta del av kulturutbudet i Stockholm och till ungas eget skapande och kulturinsatser i ytterstadsdelarna. Stöd har utgått till folkbildningsorganisationer, konstnärsateljéer, samlingslokaler och hemgårdar, vissa andra lokaler för kulturändamål samt stipendier.

Integrationsstödet har givits ut till etniska föreningars ordinarie verksamhet och till projekt som främjat integration och mångfald i staden. Integrationsstöd har även givits till de nationella minoriteternas lokalföreningar och projekt för att stärka deras kulturella särart.

Kultur- och integrationsstödsavdelningen har 2006 haft följande inriktningsmål: främja en mångsidig, dynamisk och kvalitativ kulturverksamhet i hela

Stockholm prioritera kulturverksamhet för och av barn och ungdom främja kulturella upplevelser och möjlighet till konstnärligt skapande för

konstnärer och publikgrupper med olika etnisk bakgrund främja folklig bildning och demokratisträvanden främja mångfald och delaktighet i hela Stockholm

Avdelningens åtaganden som baserats på dessa mål och nämndens mål och ska-krav har i mycket hög grad kunnat uppfyllas. Som framgår under rubriken ”Övriga redovisningar” nedan gäller avvikelsen det omfattande åtagandet att göra ett antal översyner.

Inom avdelningen har arbetet med integreringen av kulturstödet och integrationsstödet intensifierats hösten 2006 med syftet att skapa utrymme för större flexibilitet och dynamik i bidragsgivningen med mångkultur och mångfald som ledstjärnor. Det har resulterat i ett förslag om en sammanslagning av stödformerna, vilket föreläggs kulturnämnden i verksamhetsplanen för 2007. Det under 2005 införda elektroniska ärendehanteringssystemet Platina har bl a inneburit en förenklad registrering av ärenden och möjlighet att ta fram statistikunderlag, svars- och beslutsbrev, samt öppnar för en dialog med de sökande under beredningsarbetet.


SID 21

Processarbetet med avknoppningen av det romska kulturcentret (RKC) i Gubbängen har under året fortsatt men inte kunnat slutföras planenligt. Avdelningen ser dock optimistiskt på möjligheten att RKC kan börja fungera som en autonom organisation under 2007. Man har kommit igång med kulturcaféverksamhet, med Café Romano och en omfattande utbildningsverksamhet med kurser i foto, dans, textil och språk. Utställnings- och seminarieverksamhet har fortsatt, liksom arbetet med arkiv och bibliotek. För 2006 har Romskt Kulturcentrum erhållit 1,4 mnkr inklusive hyresbidrag.

Avdelningen har haft i uppdrag att efter Norra föreningsrådets konkurs bedriva samlingslokalsverksamhet vid Brygghuset, undersöka och verka för föreningslivets övertagande av driftsansvaret samt att utveckla en träffpunkt för unga. Vid sidan av ansvaret för driften av huset försöksvis som en kombination av samlingslokalresurs och ungdomshus har diskussioner förts med bland andra ABF, studieförbundet Bilda, Kulturskolan och boxningsklubben Narva om ett övertagande av ansvaret för att driva samlingslokalverksamhet och att utveckla en träffpunkt för unga i Brygghuset. Efter att intressenterna hösten 2006 slutgiltigt meddelat att de ej har möjlighet att ta över ansvaret påbörjades en avveckling av verksamheten vid Brygghuset och kontraktet med Svenska Bostäder sades upp till årsskiftet 2006/2007.

Brukarinflytande och klagomålshanteringBeredningen av kulturstöd, stipendier, hederspriser och ateljéstöd har skett i samråd med referensgrupper inom de skilda konstområdena. Inför integrationsstödets ansökningsperioder har öppna hus arrangerats till vilka berörda föreningar och organisationer inbjudits, liksom till andra arrangemang och utbildningar som arrangerats av avdelningen. Motsvarande nätverk har under året börjat byggas bland samlingslokalorganisationerna.

För rättelse har stödmottagare vänt sig i första hand till den handläggare som berett ärendet eller avdelningens chef. Allmänna klagomål och synpunkter som lämnas skriftligen eller per e-post till avdelningen har behandlats på avdelningsmöten och besvarats inom tre veckor.

Uppföljning av åtaganden Genom de egna verksamheterna samverka med och genom kulturstödet stärka

de lokala fria kulturaktörerna Verka för att ge plats för nya kulturella uttryck och utövare

Avdelningens åtaganden fördela/föreslå kulturstöd och integrationsstöd ur ett kvalitets-,

demokrati- och mångfaldsperspektiv öka stödet till kulturverksamheter som bidrar till ett mer

mångkulturellt utbud för såväl publik som utövare

Åtagandena bedöms uppfyllda genom att - stöd fördelats utifrån kulturnämndens riktlinjer till angelägna fria kulturverksamheter

och att avdelningen vid beredningen av stöd till teater, dans och konst haft hjälp av referensgrupper.


SID 22

- stöd fördelats till fem kulturinstitutioner – Dansens Hus, Folkoperan, Strindbergsmuseet inklusive Intima Teatern, Svenska Barnboksinstitutet samt Carl Eldhs ateljémuseum. Totalt uppgick stödet till 19 280 tkr, en ökning med 640 tkr jämfört med 2005.

- 38,2 mnkr fördelats i verksamhetsstöd till 62 kulturverksamheter, en ökning med nästan 2,3 mnkr jämfört med 2005. Totalt inkom 88 ansökningar om verksamhetsstöd.

- 3,3 mnkr fördelats i projektstöd till 59 projekt, en minskning med 384 tkr jämfört med 2005. Totalt inkom 335 ansökningar om projektstöd.

- beredning gjorts av 463 ansökningar om kulturstipendier, 133 ansökningar till Stockholms ateljéstipendium och 37 nomineringar till hederspriser, 31 nomineringar till Bellmanpriset och 3 nomineringar till Cullbergpriset, samt fördelningen av kulturstipendierna à 25 tkr till 20 konstnärer och av ateljéstipendiet till en konstnär som under en tvåårsperiod bl a får tillgång till en av stadens ateljéer samt ett arbetsstipendium från Bildkonstnärsfonden och därutöver 8 folkbildningsstipendier om totalt 80 tkr. De fem hederspriserna samt Bellmanpriset om 100 tkr vardera har fördelats till sex utvalda konstnärer. Prissummorna belastar kommunstyrelsens budget. Dessutom utgick via kulturnämndens budget ett Cullbergpris om 100 tkr till en koreograf.

Tabell: Fördelning av kulturstöd mellan stödtyper och konstområden

KULTURSTÖD 2006

BEVILJAT STÖD i tkr PER KONSTOMRÅDE

INSTITU-TIONER

VERKSAMHETSSTÖD

PROJEKT-STÖD

SUBVENTIO

N

ATELJÉ-STÖD

SUMMA

DANS 6 355 4 365 740 492 - 11 952 FILM - 2 365 365 250 - 2 980 KONST - 5 820 330 - 8 281 14 431 KONSTHANTVERK - - 30 - - 30 LITTERATUR 350 755 230 361 - 1 696 MUSEER 2 575 783 50 - - 3 408 MUSIK - 4 935 944 1 351 - 7 230 MUSIKDRAMATIK 7 900 - 80 - - 7 980 TEATER OCH MIM 2 100 18 305 1 745 3 279 - 25 429 ÖVRIGT - 1 085 235 - - 1 320

SUMMA 19 280 38 413 4 749 5 733 8 281 76 456

Kommentarer; 1. verksamhetsstödssumman inkluderar ett omställningsstöd på 200 tkr.2. Projektstödsumman inkluderar 1 419 tkr till 21 CRED-projekt.

Vidare har- stöd även fördelats till integrationsprojekt och nationella minoritetsprojekt. Av 262

ansökningar har 140 projekt beviljats stöd med ca 7,5 mnkr. Av dessa har 2,6 mnkr gått till insatser för att värna om de nationella minoriteternas kulturella särart, 2,4


SID 23

mnkr till insatser för att minska rasism/diskriminering och 1,4 mnkr för att främja mänskliga rättigheter/demokrati och 1,0 mnkr för ökad jämställdhet. Av det totala stödet på 7,5 mnkr har 5,3 mnkr gått till projekt huvudsakligen riktade till vuxna och 2,2 mnkr till barn/ungdom.

- att ca 1,2 mnkr av projektbudgeten inom integrationsstödet avsatts för projekt med syfte att öka valdeltagandet. Se nedan.

- ett nytt regelverk har under året utarbetats för bedömningen av stöd till de nationella minoriteterna (samer, judar, tornedalingar, sverigefinnar och romer) i enlighet med det uppdrag som kulturförvaltningen erhöll från kommunfullmäktige januari 2006. Verksamhets- och projektstöd fördelades till nationella minoritetsorganisationer om sammanlagt 3,9 mnkr vilket även inbegriper stödet till Romskt kulturcentrum. I enlighet med uppdraget från kommunfullmäktige har förvaltningen även arbetat för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur i Stockholm. Ett exempel på detta är den satsning på sagotält för barn som gjordes under kulturfestivalen i samarbete med nationella minoritetsorganisationer. Stadsledningskontoret har i samarbete med förvaltningen och minoritetsorganisationerna tagit fram ett informationsmaterial riktat till skolor, medborgarkontor och bibliotek.

- 1,1 mnkr avsatts av projektbudgeten inom integrationsstödet för projekt riktade till romer (inkl 410 tkr till Romskt kulturcentrum), ett arbete som skett i samarbete med stadens ca 10 romska föreningar, stadsdels- och fackförvaltningar samt olika engagerade aktörer.

- det treåriga projektet Romer i utbildning (Yrkesutbildning för romer) slutförts. Av de 35 kursdeltagarna som påbörjade utbildningen har 28 genomfört hela sin utbildning. Under 2007 startar nya utbildningar.

Nya grupper både bland publik och utövare ska nås

Rikta insatser för att nå grupper som idag är underrepresenterade, det utvecklings- och moderniseringsarbete som inletts ska fortsätta

avsätta särskilda medel som stärker de lokala fria kulturaktörerna särskilt prioritera projekt rörande invandrares valdeltagande

Åtagandena bedöms uppfyllda genom- fördelningen av stöd om totalt 32,2 mnkr till allmänna samlingslokaler, Hemgårdar, 4-

gårdar och kommunövergripande verksamheter, samt därutöver 10 mnkr för reparationer och investeringar vid samlingslokaler, hemgårdar och kommunövergripande verksamheter.

- att avdelningen arrangerat den årliga medborgarskapsceremonin i Stadshuset 6 juni i samband med nationaldagsfirandet, med närmare 1 000 inbjudna nya svenska medborgare.

- att 1,2 mnkr av projektbudgeten inom integrationsstödet avsatts för demokratiprojekt, med deltagande av 36 föreningar, som erhöll mellan 50 tkr och 100 tkr. Bland ansökningarna fannsföreningar med irakisk, iransk, turkisk, eritreansk, somalisk, bangladeshisk, kurdisk, peruansk, rysk, romsk, kongolesisk och annan afrikansk bakgrund. Några av dessa deltog i ett samarbete med kulturförvaltningen kring en seminarieserie inför valet som startades hösten 2005. Flera av föreningarna åtog sig


SID 24

att arbeta med valinformation och olika valprojekt mot ekonomiskt bidrag från förvaltningen. Aktiviteterna har handlat om TV- och radiosändningar, seminarier, studiecirklar, utformning av valbroschyrer och paneldebatter under den Romska Kulturdagen i Kungsträdgården.

Förbättra förutsättningarna för unga att utöva och uppleva kultur på egna villkor Genom Kulturskolan, vid sidan om stadsdelsbiblioteken och kulturstödet,

samverka med stadsdelsnämnderna i utvecklandet av lokala kulturcentra och träffpunkter för unga

Samverka med stadsdelsnämnderna för att utveckla en god infrastruktur för ungas egna kulturaktiviteter

öka stödet till kulturverksamheter som erbjuder unga stockholmare möjlighet att uppleva och utöva kultur på egna villkor

i samverkan med stadsdelarna utveckla infrastrukturer för ungas egna kulturaktiviteter samt utforma ett nätverk för stadens träffpunkter för unga.

Åtagandena bedöms uppfyllda genom att- Kultur för de unga erbjudit stadens skolor och förskolor ett subventionerat utbud av

de fria gruppernas teater- och dansföreställningar samt konserter. Under 2006 har 117 775 besök subventionerats till en totalkostnad av 4,8 mnkr. 64 fria grupper har ingått i utbudet. För första året sedan subventionen infördes (1999) har efterfrågan från förskolorna och skolorna varit större än vad som funnits utrymme för i stödformen, vilket medför att subventionssystemet kommer att ses över.

- ett antal projekt som ingår i antalet besök i statistiken för subventionen för teater, dans och musik (se ovan), nämligen 1) Danskonsulenten, Dans i Stockholms stad och län i samarbete med Stockholms läns landsting och Statens kulturråd. Utöver att förmedla subventionerade dansförställningar och workshops till skolorna har två större dansprojekt i samarbete med en koreograf genomförts på Tensta gymnasium och i Katarina-Sofia stadsdel, 2) Kulturpaket i samverkan med Kulturskolan. 2 034 elever vid 29 skolor har tagit del av en teaterföreställning och deltagit i workshops kring temat i föreställningen och 3) Barn- och familjekonserter på Nalen i samarbete med SAMI. 32 skolkonserter har arrangerats och 8 familjekonserter med målgrupp 6 – 9 år.

- Kultur för de unga gett stöd och varit samarbetspart i ett antal projekt utöver subventionen med medel om 1,2 mnkr, nämligen 1) Läsning Pågår med författarbesök i åk 5 och 8 i samarbete med utbildningsförvaltningen, Medioteket och Författarcentrum Öst. 41 författare har besökt 247 klasser. Totalt har 5 300 elever träffat en författare. Berörda lärare har erbjudits skrivarkurser under ledning av författare. 30 lärare har deltagit, 2) Skolbio, där Kultur för de unga subventionerar bioverksamhet som arrangeras av utbildningsförvaltningen, Medioteket. 183 visningar har genomfört för drygt 28 600 besökare och 3) kulturmöten i samarbete med MOI, (Mångkultur och integration) genomförts. Åtta etablerade


SID 25

kulturarbetare/konstnärer med mångkulturell bakgrund har mött 150 elever från fem skolor i samtal och diskussioner. Syftet med ”Kulturmöten” var att uppmuntra ungdomar i Stockholms norra förorter att ta del av kulturutbudet i större utsträckning.

- stödformen En snabb slant har fördelats till ungdomar som vill genomföra egna projekt. Stipendiet har fördelats till 86 projekt till en kostnad av 0,6 mnkr. Nätverket av handledare kring stipendiet har växt, från 15 till 34 personer med en större geografisk spridning än tidigare. Ett tydligt samarbete med Ung08 har etablerats och på Ung08:s hemsida har En Snabb Slant en egen avdelning där en digital redovisningsfunktion har upprättats. Stipendiet var synligt på Ung08-festivalen i Kungsträdgården och ett samarbete skedde kring Ung08-passet som delfinansieras av Kultur för de unga.

- arbetet med att stärka unga kulturarenor i förorterna har fortsatt och inom ramen för Cred har 1,5 mnkr fördelats. Exempel på projekt som fått stöd är Rinkeby Företagarförening som fick 100 tkr för att genomföra Nya Rinkebyfestivalen. Projektet Sommarredaktionen i Skarpnäcks kulturhus fick 35 tkr för att handleda ungdomar att göra en tidning om deras eget liv i Skarpnäck ”128”.

- ett nätverk för stadens träffpunkter för unga har utformats, en hemsida för nätverket har upprättats och förvaltningens egna verksamheter Lava, Kulturskolan, Stadsbiblioteket och Ung08 har haft en aktiv roll i nätverket. En kompetensutbildning för 120 personer inom nätverket har genomförts tillsammans med en referensgrupp. Utbildningen finansierades av ett projektstöd på 0,9 mnkr från Kompetensfonden. Från Ungdomsstyrelsen erhölls ett projektstöd på 0,4 mnkr för aktiviteter inom nätverket, som fortsätter under 2007.

- avdelningen varit starkt engagerad i förvaltningens övergripande arbetsgrupp för barn- och ungdomskultur, (ABU-gruppen), som arbetat tillsammans med övriga verksamheter med 1) Pre Summer Tour, ett samarbete mellan kulturförvaltningen och stadsdelarna för att unga stockholmare ska få lokala festivaler där de kan mötas, synas och skapa innehållet själva, 2) Barnens kulturfestival, en prioriterad del i Kulturfestivalen och 3) seminarier om barns kultur och barnkultur för vuxna som arbetar med barn.

Verksamheterna inom de egna kulturinstitutionerna samt inom det fria kultur- och föreningslivet ska präglas av jämställdhet genom utbildningsinsatser stärka etniska gruppers kulturevenemang,

kunskap om demokrati och jämställdhet samt föreningskunskap.

Åtagandet bedöms uppfyllt genom att- ca 1,0 mnkr beviljats för insatser som syftat till att öka kvinnors självkänsla och

samhällsdeltagande samt insatser för att förändra mäns attityder för att minska hedersrelaterat och annat våld mot kvinnor och barn. Därutöver har en utbildning genomförts om demokrati och jämställdhet med 22 kvinnor med afrikansk bakgrund, i samarbete med socialtjänstförvaltningen, RFSU Stockholm och Långholmens folkhögskola och har till största delen finansierats av ESF-rådet. För att stödja


SID 26

kvinnor att ta en mer aktiv del i föreningslivet har föreningskunskapskurs genomförts i tre lokala kvinnoföreningar

- en utbildning vid 8 tillfällen för etniska föreningarna i syfte att höja föreningarnas arrangörskompetens genomförts på Fryshuset. I den har bl a ingått marknadsföring, tillstånd, studiebesök på konsert, sjukvård och arrangörsskap. Utbildningen kommer med stor sannolikhet att genomföras även under år 2007, men då i mer komprimerad form.


SID 27



Bokslut 2005

Reviderad VP 2006

Ber. Utfall T2

2006Bokslut


Kostnader 172 082 191 736 191 736 192 682 -946

Varav:

personal 0 15 281 15 281 16 255 -974

lokalkostnader 0 762 762 1230 -468

stöd 0 150 454 150 454 147 206 3 248

Intäkter -9 792 -12 951 -12 951 -13 548 597

Netto 162 290 178 785 178 785 179 134 -349

Vid budgetårets slut redovisar avdelningen ett underskott på 349 tkr. Underskottet är en konsekvens av högre kostnader än beräknat för verksamheten i samlingslokalen Brygghuset bl a för lokal- och personalkostnader. Den ekonomiska situationen för verksamheten har varit svår att förutse. Under året har åtgärder vidtagits för att minimera underskottet i verksamheten och bl a har stödet till kulturlivet minskats samt en intern budgetjustering från Kulturskolan vilket inte räckt fullt ut.

Nettobudgeten har ökat med 16,3 mnkr jämfört med budget 200 varav 4 mnkr avseende stöd till det fria kulturlivet, 1,6 mnkr till nationella minoriteter, 10 mnkr för upprustning av samlingslokaler samt 0,2 mnkr som omstruktureringsstöd till Gubbängens Medborgarhus. Under året har även en intern budgetjustering ökat nettobudgeten med 0,5 mnkr.

Totalt under året har omslutningsförändringar begärts med ca 7 mnkr som till största delen (5,3 mnkr) hänförs till kompetensfondsprojekt, Romer i utbildning. Övriga omslutningsförändringar härleds till kostnader och intäkter i samband med den egna verksamheten i samlingslokaler samt till lokal- och ateljéstöd.

Utfallet på intäkterna visar ett överskott jämfört med budget och tidigare prognoser med 597 tkr avseende ökade hyresintäkter från de samlingslokaler som ingår i avdelningens verksamhet. Under året har verksamheter avvecklats (Münchenbryggeriet, verksamheter med lokalstöd) och nya har tillkommit (Brygghuset och Kompetensfondsprojektet). Detta gör att intäkterna har ett högre utfall med ca 3,8 mnkr år 2006 jämfört med 2005.

Övriga redovisningarAvdelningen har arbetat med ett åtagande avseende översyner.

göra översyner av integrationsstödet, stödet till nationella minoriteter, studieförbunden och de etniska organisationerna, samt behovet av kommunala konstnärsateljéer


SID 28

Detta mycket omfattande åtagande har endast delvis kunnat uppfyllas beroende på belastningen i det ordinarie och prioriterade arbetet med de olika stödformerna. Som framgår av sammanfattningen ovan har arbetet under senhösten resulterat i ett förslag om en sammanslagning av kulturstödet och integrationsstödet. Stödet till de nationella minoriteterna och etniska organisationerna blir föremål för särskilda genomgångar och diskussioner med bl a studieförbunden 2007, som en följd av nämnda förslag. Översynerna av stödet till studieförbunden och ateljéstödet kommer att påbörjas våren 2007.

FilmfondenFörvaltningen har tillsammans med Stockholm Business Region, landstinget, Botkyrka kommun, Solna stad, Stockholm Film Commission och Mälardalsrådet arrangerat en kick-off för arbetet med Stockholm-Mälardalen som ett fjärde resurscentrum för film i Sverige. Därefter har avdelningen tillsammans med bland annat landstinget arbetat med ett förslag om hur ett fjärde resurscentrum ska kunna byggas upp i regionen.

TillgänglighetInom ramen för avdelningens arbete med av kommunstyrelsen beviljade extra med om 10 mnkr för upprustnings- och ombyggnadsåtgärder i samlingslokaler, hemgårdar, 4H-gårdar och kommunövergripande verksamheter har tillgänglighetsåtgärder prioriterats, för att möjliggöra för personer med funktionshinder att både ta del av verksamhet i och nyttja dessa lokalresurser.

LILJEVALCHS KONSTHALL

Liljevalchs konsthall arbetar med utställningar, seminarier och debatter som skall väcka och utveckla kunskapen om den moderna och samtida konsten genom att tillhandahålla kunskaper och formella upplevelser av hög kvalitet både till konsteliten och till den intresserade allmänheten.

Liljevalchs konsthall har 2006 haft följande inriktningsmål: väcka intresse för och utveckla kunskapen om den moderna och samtida konsten utveckla utställningsmediet som kunskaps och upplevelseform främja svenskt och internationellt kulturutbyte utveckla konstförmedlingen för redan existerande och nya publikgrupper stimulera och utveckla barns och ungdomars konstintresse skapa en god miljö i konsthallen för såväl besökare som konst vara en mötesplats för samtal om konst och samhälleliga frågor

Konsthallens besöksantal beräknas årligen ligga runt 100 000 besökare och vissa år upp till 120 000. Under 2006 har besöksantalet nått upp till 86 552 vilket kan betecknas som en relativt låg siffra och med lägre entréintäkter som konsekvens. Vid en analys kan konstateras att Vårsalongen och Meta Isaeus-Berlin både nådde upp till och överskred sina estimerade besöksantal, medan utställningen Konstfeminism och Bror Hjorth/ Alberto Giacometti inte nådde upp till prognoserna. I fråga om


SID 29

Konstfeminismutställningens besöksantal kan en förklaring vara att Liljevalchs konsthall inte var den första platsen där utställningen visades vilket innebar att press och andra massmedier redan hade rapporterat om utställningen i sin förhandsinformation och också bedömt den i sin konstkritik.

Den stora missbedömningen av publiktillströmningen var emellertid utställningen Bror Hjorth/Alberto Giacometti, med en av våra mest folkkära svenska konstnärer tillsammans med en internationell storhet, vilken beräknades attrahera minst 45 000 besökare men bara nådde upp till 33 803. Slutsatsen är att detta är en effekt av den fria entrén på de statliga museerna som under hösten 2006 inte bara hade fri entré till samlingarna, utan också till flera utställningar. Ett tydligt tecken på detta är att utställningen under sin sista vecka som inföll efter årsskiftet kom att dra en stor publik då entrén åter införts på de statliga museerna.

Trots detta minskade besöksantal kan konsthallen se tillbaka på ett framgångsrikt år med en synnerligen positiv respons från utställningsbesökarna och från massmedias sida. Konsthallens utställningsprogram har genomgående fått positiva recensioner vilket gäller både Vårsalongen, Meta Isaeus-Berlin och Konstfeminism men framför allt Bror Hjorth/Alberto Giacometti som har fått lysande recensioner i alla massmedier och som också omnämns i flera årskrönikor som en av årets mest intressanta utställningar.

Mot denna bakgrund kan man konstatera att Liljevalchs konsthall har levt upp till de inriktningsmål och åtaganden som har ställts upp.

Uppföljning av åtaganden

Genom de egna verksamheterna samverka med och genom kulturstödet stärka de lokala fria kulturaktörerna.Verksamheterna inom de egna kulturinstitutionerna samt inom det fria kultur- och föreningslivet ska präglas av jämställdhet.Nya grupper både bland publik och bland utövare skall nåsAvdelningens åtaganden producera och presentera intresseväckande och kunskapsrika utställningar

Åtagandet bedöms ha uppfyllts genom den mångfald av kvalificerade utställningar som har genomförts under året. Året inleddes traditionsenligt med Vårsalongen som inte längre har en identitet som för alltid är given. Förändringen av Vårsalongen har numera blivit ett överraskningsmoment där det 2005 togs ett radikalt steg att bjuda in form och designområdet och under 2006, bjöds både bildkonstens område och formområdet in, för att undersöka gränssnittet mellan dessa båda områden. En annan nyhet för året var inkluderandet av två konstnärsgrupper, KonstREA och AK 28 som innebar en utökad möjlighet för fler konstnärer att komma med på Vårsalongen. Vårsalongen är Liljevalchs plattform för experiment när det gäller nya kulturella uttryck som är särskilt riktad mot yngre och oetablerade konstnärer som ännu inte har nått så långt i sin yrkeskarriär.


SID 30

Vårens stora satsning var Meta Isaeus-Berlins utställning Fickla Vrårna som tillhörde serien ”mitt-i-karriären”. Liljevalchs är stolt över att ha givit en lokalt arbetande konstnär hennes första stora institutionsutställning som inte bara blev hennes nationella genombrott, utan också ett internationellt erkännande.

Sommarens utställning var Konstfeminism - Strategier och effekter i Sverige från 1970-talet till idag. Utställningen omfattade ca 250 arbeten av 117 konstnärer och är den mest omfattande genomgången av konstens feminism hittills, en banbrytande historisk redogörelse för ett feministiskt förhållningssätt inom konsten som med stor sannolikhet kommer att betyda mycket för uppmärksamheten kring den kvinnliga konsten och därmed också för en jämställdhet mellan könen inom konstområdet.

Höstens stora utställningssatsning var den udda konstellationen Bror Hjorth/Giacometti som ingick i Liljevalchs klassikerserie. De var båda elever hos Antoine Bourdelle på Académie de la Grand Chaumière i Paris mellan 1922-25. Trots deras gemensamma utbildning skulle deras gestaltningar av den mänskliga kroppen att bli diametralt motsatta, vilket också kom att prägla deras karriärer där det nationella och det internationella perspektivet skiljer dem åt.

Peter Geschwind var 2004-2006 innehavare av Stockholms Stads Ateljéstipendium. Ateljévistelsen avslutades med en presentation på Liljevalchs i den s k mellanrumsserien som ger yngre konstnärer en möjlighet att visa ett avgränsat projekt för institutionens bredare publik. I skulpturhallen visade Peter Geschwind en virtuell skiss till utställningen Automatic. Utställningen producerades i samarbete med Bildkonstnärsfonden.

Under året har utställningsverksamheten på Blå Porten resulterat i två utställningar. Mattias Olofssons TOUR och Nygårds Karin Bengtssons 301.306.

I Liljevalchs utställningsprogram försöker konsthallen skapa en jämn fördelning mellan manliga och kvinnliga konstnärer. Årets utställningar visar en övervikt av kvinnliga konstnärer inte minst tack vare Vårsalongen som innehöll dubbelt så många kvinnor som män. Även i Konstfeminismutställningen var de kvinnliga konstnärerna flest.

genomföra föreläsningar och seminarieverksamhet i relation till utställningsprogrammet och konstlivet i stort.

Åtagandet bedöms uppfyllt genom att konsthallen har genomfört ett flertal föreläsningar och events under året. Konsthallens personal har ingått i den seminarieverksamhet som utgjorde Konstfeminismens forskningsmässiga underlag och som har genomförts i samarbete med Dunkers Kulturhus och Riksutställningar. Under Konstfeminismutställningen pågick också Konstnärsstafetten, där fem av de utställande konstnärerna berättade om sina verk, liksom en poesikväll och en föreläsning om feministisk konst som väckte stor uppmärksamhet.

Under året genomfördes ett flertal kundevents med Foresta Hotell, Bankgirocentralen och TNG-rekrytering, liksom NICE (Network in Culture) som genomförde ett seminarium om kultursponsring. På detta sätt nås nya grupper som inte annars självklart söker sig till konsthallen.

Även i Liljevalchs Vänförenings regi hölls ett flertal föreläsningar under året.


SID 31

sprida kunskap om konsthallen nationellt och internationellt.

Under flera år har Liljevalchs ingått i en rad internationella nätverk, såsom AICA (Association International Critique d´Art), ICOM (International Council of Museums), IKT (Internationale Kunst Tauschung) och CIMAM (Council of Museums of Modern Art). Kontakter med internationella konstorganisationer och institutioner ingår som en del av konsthallens arbete för att kunna presentera internationella konstnärer.

Ett sätta att sprida kunskap om konsthallens verksamhet var att bjuda in en internationell jury till Vårsalongen. Laura Cottingham (New York), Tirdad Zolgadhr (Teheran) och Erik Steffensen (Köpenhamn) utgjorde den första internationella juryn i Vårsalongens historia.

utveckla nätverk och samarbete med konst och intresseorganisationer och externa finansiärer i staden nationellt och internationellt

Konsthallen har samarbetat med Dunkers Kulturhus i Helsingborg och Riksutställningar om Konstfeminism. Samarbetet har också resulterat i visningar av utställningen på Göteborgs Konstmuseum och Sundsvalls Museum.

Bror Hjorth/Alberto Giacometti utställningen var ett samarbete med Alberto och Anette Giacometti Stiftelsen i Paris och med Bror Hjorths Hus i Uppsala.

Tillsammans med Kulturhuset, Moderna Museet, Magasin 3, Färgfabriken, Waldemarsudde, och Iaspis och Tensta Konsthall har Liljevalchs bildat ett samarbetsorgan för att koordinera konstverksamheterna i Stockholm stad.

Konsthallen ingår i ett utbildningssamarbete med Stockholms universitet – en internationell curatorutbildning som nu är inne på sitt femte år. Partners är Magasin 3 samt Konstvetenskapliga institutionen och Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Samarbete sker också med landets universitet och högskolor genom att ta emot praktikanter från lämpliga kurser. Under 2006 gjorde fem elever sin praktik på konsthallen.

Liljevalchs har ett fungerande samarbete med delar av näringslivet som bland annat har resulterat i ett sponsorsamarbete med Panopticon Software AB i samband med Vårsalongens grafiska presentation samt med Occam AB som är Vårsalongens sponsor, och dessutom är Liljevalchs managementkonsult.

Förbättra förutsättningarna för unga att utöva och uppleva kultur på egna villkor. tillhandahålla pedagogisk hjälp till besökarna i konsthallen.

Åtagandet bedöms som uppfyllt genom att konsthallen under året har haft 364 visningar, varav 79 var skolvisningar. Liljevalchs konsthall har inga speciella utställningar för barn och ungdom. Trots detta har konsthallen en verksamhet som riktar sig till denna målgrupp genom en specialinriktad pedagogik. Av årets 86 552 besökare har 4 267 varit barn och ungdomar. Konsthallen gjorde också en speciell satsning under året, Konstsamtal. Med hjälp av medel från Kompetensfonden har fem pedagoger från Liljevalchs utbildat 100 lärare och förskollärare inom Stockholms stad till samtalsledare inom konstområdet.


SID 32

Syftet har varit att ge lärarna kunskap och kompetens att förmedla konst till eleverna, vilket förhoppningsvis kommer att medföra fler lärarledda skolbesök på konsthallen.

Liljevalchs har tillsammans med Blekinge Tekniska Högskola initierat en målarskola på webben som vänder sig till barn och ungdomar.

Liljevalchs pedagogiska projekt består inte bara av visningar. För den del av publiken som vill fördjupa sig i ett konstnärskap produceras genomarbetade kataloger, ofta med ett rikt text- och bildmaterial. Ambitionen är att katalogerna aldrig ska kosta mer än 200 kronor, vilket innebär att konsthallen subventionerar dem för publikens vidkommande. Enklare introduktioner av utställningen erbjuds gratis och på hemsidan finns det ett utförligt material om utställningen. Sammanfattningsvis har dialogen med konsthallens utställningsvärdar förmodligen blivit den mest uppskattade formen av pedagogik bland publiken.



Bokslut 2005

Reviderad VP 2006

Ber. Utfall T2

2006Bokslut


Kostnader 14 111 14 810 14 810 14 519 291

Varav:

Personal 0 7 532 7 532 6 293 1 239

Lokalkostnader 0 1 575 1 575 1 445 130

Intäkter -6 440 -7 900 -7 900 -7 441 -459

Netto 5 029 6 910 6 910 7 078 -168

Kapitalkostnader 0 4 100 3 820 3 813 287

Investeringar 6 210 1 700 1 700 1 673 27

Nettobudgeten för Liljevalchs Konsthall har minskats med 20 tkr jämfört med budget 2005 pga interna budgetjusteringar inom Kulturförvaltningen. I samband med VP 2006 begärdes omslutningsförändringar på 2,3 mnkr och under året har ytterligare en omslutningsförändring begärts med 0,4 mnkr.

Konsthallen visar på ett negativt resultat med 168 tkr. Intäktsavvikelsen är totalt 459 tkr. Besöksantalet har visat sig bli lägre en beräknat i VP och i tertial tvåprognosen, vilket genererat lägre entréintäkter med 1,1 mnkr. Samtidigt har försäljningsintäkterna i Konsthallens butik ökat med 0,5 mnkr jämfört med budget. De lägre entréintäkterna antas bl a bero på effekter av den fria entréreformen där flertalet statliga museer under 2006 inte bara hade fri entré till samlingarna utan också, under hösten, till vissa utställningar.

Personalkostnaderna har ett lägre utfall än budgeterat pga att tjänstledigheter inte ersatts med vikarier medan produktionskostnaderna för utställningarna blivit högre än budgeterat.


SID 33

Kostnaderna under 2006 jämfört med 2005 har ökat med knappt 3 % medan intäkterna ökat med drygt 15 %. Under 2006 är kostnaderna högre, ca 0,4 mnkr, jämfört med år 2005 vilket beror på de olika utställningarnas särart och tillhörande produktionskostnader som varierar mellan olika år. Intäktsökningen beror bl a på att konsthallen var stängd p g a ombyggnad och att sommarutställningen uteblev 2005.

Överskottet på kapitalkostnaderna förklaras med en fördröjning av aktiverade investeringsmedel.

InvesteringarInvesteringsmedlen lämnar ett överskott på 27 tkr.

Under en lång rad av år har Liljevalchs försökt skapa en bra miljö i konsthallen för konsten och för publiken. Åtagandet bedöms som uppfyllt genom att konsthallen har utvecklat byggnaden genom färdigställandet av installationen av ett avancerat ljusskyddssystem i konsthallens lanterniner och därmed har de mest akuta problemen i konsthallens klimat åtgärdats. Under 2006 har den sista delen i detta åtgärdspaket färdigställts genom en centralstyrning av solskyddslamellerna samt skydd för de vertikala fönstren. Åtgärderna ger också för konsthallen, påtagliga energivinster.

STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK

Stockholms stadsbibliotek består av Stadsbiblioteket med Annex och barnboksbuss, 39 stadsdelsbibliotek, det alltid tillgängliga virtuella biblioteket på Internet, drygt 80, varav 50 bemannade, bibliotek på sjukhus och andra vårdinstitutioner samt de helt eller delvis externt finansierade Internationella biblioteket och Länsavdelningen med lånecentraler. Avdelningens bibliotek hade under året sammanlagt över 6,3 miljoner besök, varav över 1,5 miljoner skedde på avdelningens webbibliotek.

Stockholms stadsbibliotek har 2006 haft följande inriktningsmål: verka för yttrandefrihet, tankeutbyte och fritt tänkande låta verksamheten präglas av frihet, kvalitet, mångfald och

tillgänglighet vara en öppen mötesplats för alla människor oavsett ålder, social,

etnisk eller annan tillhörighet bereda alla brukare lika tillgång till bibliotekets resurser utveckla lusten till länsning, särskilt hos barn och ungdomar stödja såväl självstudier som utbildning på olika nivåer

Under 2006 har Stockholms stadsbibliotek avslutat samtliga utvecklingsprojekt finansierade av Kompetensfonden. Genom projekt Tid för tillväxt har samtliga bibliotek utrustats med utlånings- och/eller återlämningsautomater. Avsikten med automatiseringen av monotona arbetsmoment har varit att medarbetarna istället ska fokusera på att utveckla och förbättra fler kvalificerade tjänster – allt för att öka kvalitén i mötet med


SID 34

stockholmaren.

Utöver automatiseringen har projekt med medel från Kompetensfonden särskilt prioriterat barns och ungas läs- och språkutveckling, det livslånga lärandet samt det virtuella biblioteket. Under året har avdelningen ansvarat för att arbeta fram ett måldokument för ökat samarbete mellan förskola – skola -bibliotek. På de lokala biblioteken har verksamheten riktad till barn och unga både breddats och fördjupats på många olika sätt. Projektet Lokala lärmiljöer har bidragit till utökad och förbättrad service till vuxenstuderande och högskolestuderande. Med projektet WebbSSB har en plattform och ett uttryck för ett helt nytt bibliotek på nätet skapats. En viktig del har varit att utveckla möjligheterna till kommunikation mellan biblioteket och användaren, men också interaktivitet mellan användarna. Den nya webbplatsen lanseras våren 2007.

Projektet att installera bokomater på utvalda platser i staden påbörjades under slutet av verksamhetsåret vilket betyder att stockholmarna snart kan låna och lämna böcker i särskilda bokomater i Gallerian på Hamngatan.

Av central betydelse för Stockholms framtida biblioteksverksamhet är arbetet med ett nytt stadsbibliotek. Avdelningen har tagit fram ett programunderlag för det nya biblioteket, vilket legat till grund för den arkitekttävling som nu pågår. Stadsbibliotekarien ingår i juryn och arbetet sker i samarbete med Stadsbyggnadskontoret, Markkontoret, Fastighets- och saluhallsförvaltningen samt Sveriges arkitekter. Samtidigt har förnyelsearbetet med stadens befintliga bibliotek fortsatt där tre bibliotek öppnat efter större moderniserings- och ombyggnadsarbeten: Kungsholmen, Vällingby och Blackeberg. På Stadsbiblioteket vid Odenplan har ett omfattande arbete genomförts för att brandsäkra fastigheten, bl a genom nya utrymningsvägar.

Avdelningen har enligt uppdrag arbetat fram en ny biblioteksplan för biblioteken inom Stockholms stad ”Bibliotek i rörelse”. Kommunfullmäktige fastställde den nya planen i juni och den gäller under perioden 2006-2010 och omfattar både skol- och folkbibliotek.

Det strategiska arbetet för att marknadsföra och kommunicera Stockholms stadsbibliotek till stockholmarna har under året belönats med Svenska Designprisets Silverkrona i klassen "Identitet - Print - Förpackning". Det unika typsnittet Biblio ramar in en gemensam identitet för biblioteken inom Stockholms stadsbibliotek och syns tillsammans med stadens S:t Erikslogotyp såväl på fasadskyltar som i informationsmaterial och på lånekort.

En annan förutsättning för biblioteksutveckling är medarbetarnas kunskaper och kompetens att möta stockholmarnas behov. Under året har det varit möjligt att fortsätta kompetensutvecklingen inom EU:s Mål 3-program. Projektet Växa vidare har som fokus organisationens strategiska behov av kompetensutveckling. Under året har dessutom fem enheter tagit på sig ett särskilt uppdrag som s k modellbibliotek och arbetar med att ompröva och förnya olika delar inom verksamheten. Det rör sig om bemötande och bemanning i biblioteket, om fördelning av arbetstid, om organisering och ansvarsfördelning, om nya tjänster och om att systematiskt och metodiskt sätta besökaren i fokus utifrån uppdrag och mål.

Under 2006 års val fungerade samtliga stadens bibliotek som lokaler för förtidsröstning vilket genomfördes i nära samarbete med Valnämndens kansli och stadsdelarnas


SID 35

medborgarkontor. Enligt statistiken valde 180 000 fler stockholmare att förtidsrösta år 2006 jämfört med år 2002. En hypotes är att detta kan relateras till att tillgången till röstningslokaler avsevärt ökade i och med bibliotekens medverkan. Antalet besök ökade markant på samtliga biblioteken under valperioden vilket var en av flera orsaker till att 2006 års besökssiffra är den högsta som någonsin noterats för Stockholms stadsbibliotek.

Sammanfattningsvis bedömer stadsbiblioteket att samtliga åtaganden i hög grad uppfyllts inom de tilldelade budgetramarna men gör samtidigt bedömningen att stödet från Kompetensfonden varit av avgörande betydelse för möjligheten till utveckling av verksamheten.

Brukarinflytande och klagomålshanteringEn brukarundersökning genomfördes under tre veckor på alla bibliotek, förutom biblioteken i Kulturhuset, Kista, Akalla och Husby samt Rinkeby och Tensta. Antalet personer som svarat på enkäten var 3 818. Användarna är på det hela taget nöjda med biblioteket (betyg 4,5 av 5) och anser att biblioteket uppfyller de krav som är rimliga att ställa (betyg 4,48 av 5). Däremot får tillgången till medier ett lägre resultat. På frågan om den bok/tidskrift som söks finns tillgänglig är betyget 3,51/3,56 av 5 möjliga. Det är framför allt för att låna olika typer av medier som man använder biblioteket. Därefter kommer behovet av att söka information och att använda Internet/e-post. På frågan vad dagens besök användes till svarar de flesta att de lånat böcker och andra medier eller rådfrågat bibliotekets personal om något.

Det pågår ett kontinuerligt brukarinflytande på alla biblioteken. Den mest frekventa typen av synpunkt från allmänheten är förslag på inköp av media och kan i regel tillgodoses. Många av biblioteken arbetar med olika typer av fokus- eller referensgrupper. Exempel är Blackeberg och Hagsätra som särskilt bjudit in ungdomar för att få synpunkter på urvalet CD-musik. I Farsta har man vänt sig till studerande på Stadsmissionens folkhögskola för synpunkter på bibliotekets tjänster till studerande. Utifrån dessa behov kommer verksamheten under 2007 att kompletteras med språkcaféer och datavisningar.

Verksamheten på PUNKT.medis bygger i hög grad på ett aktivt brukarinflytande. Förutom möjligheten till inflytande över medieinköp, ställer också biblioteket sina lokaler till förfogande för ungdomarna, t ex genom Pontons öppen scen och ungdomar som agerar förpoeter till sina egna favoritförfattare. PUNKT.medis har även skapat en blogg med möjlighet till samtal om bibliotek och andra viktiga saker i livet.

Även arbetet med klagomålshanteringen sker i huvudsak lokalt. Merparten av de direkta klagomålen rör bibliotekens avgifter för försenade/ej återlämnade böcker. Därutöver är synpunkter på tillgången till datorer samt på biblioteket som rum mest frekvent. Stockholmarna ser gärna att bibliotekens fysiska standard förbättras!

Uppfyllelse av åtaganden

Nya grupper både bland publik och bland utövare skall nåsAvdelningens åtaganden


SID 36

utveckla och förbättra metoder och samarbetsformer för att stimulera barns- och ungdomars läslust och språkutveckling

Åtagandet bedöms i hög grad uppfyllt genom att- Stockholms stadsbibliotek i samarbete med utbildningsförvaltningen och ett urval

stadsdelsförvaltningar, arbetat fram ett styrdokument för att utöka och förbättra samarbetet mellan förskola, skola och bibliotek. Målsättningen är att, utifrån gemensamma mål och en tydlig ansvarsfördelning mellan parterna, aktivt och systematiskt arbeta för att stimulera barns och ungas läs-, språk- och kunskapsutveckling.

- I många stadsdelar pågår redan etablerade och systematiska samarbeten mellan bibliotek och skola. I Vällingby finns en gemensam årlig läsplan för skol- och folkbibliotek. I Kista har biblioteket och stadsdelsförvaltningen arbetat fram ett måldokument som beskriver bibliotekets basutbud av medier och tjänster från bebisar (BVC) till tonåringar (åk 9). I Kungsholmens stadsdelsförvaltning finns ett samarbetande nätverk mellan skol- och folkbibliotek där även utbildningsförvaltningen/Medioteket ingår.

- Under hösten startade ett internt ett arbete för att utveckla fler metoder för det läs- och språkstimulerande arbetet. Samtliga bibliotek medverkar och arbetar utifrån tre geografiska grupperingar: västerort, söderort och innerstaden. De områden som står i fokus är att utveckla verksamheten som riktas till BVC, att utveckla ”eftermiddagsbiblioteket”, d v s en verksamhet som riktar in sig på barns och ungas fritid samt att utveckla och förankra arbetet med webbplatsen Läslust, en del av WebbSSB. Att utveckla kontakterna med förmedlare, vuxna som befinner sig nära barn och ungdomar, fokuseras allt mer.

- Läsning uppmuntras på olika sätt. Många bibliotek arbetar aktivt med skolor och barngrupper kring Bokjuryn, där barn och ungdomar uppmuntras att läsa och sedan rösta på sina favoritböcker. För föräldrar med små barn erbjuds babymys och babysång på ett stort antal bibliotek. Vid dessa tillfällen berättar bibliotekets personal om vikten av att stimulera även de allra minsta barnens språk för en bättre språkinlärning. Dramalek och sagostunder erbjuds för de något större barnen och boksamtal, läsecirklar och skrivarcirklar för de som lärt sig läsa och skriva. På Ljudbiblioteket har en särskild hylla för fantasyböcker i DAISY-format tagits fram, vilket ger en möjlighet för ungdomar med läshandikapp att ta del av den genren. Barnbokbussen ”Mimmi” förser förskolor över hela staden med böcker och sagoläsning.

utveckla och förbättra servicen till studerande på alla nivåer, i såväl formellt som informellt lärande

Åtagandet bedöms i hög grad uppfyllt genom att– läxhjälp regelbundet har erbjudits vid 17 stadsdelsbibliotek i samarbete med ideella

organisationer. Ett exempel på omfattningen av denna verksamhet är biblioteken i Akalla, Husby och Kista där man under året sammanlagt erbjudit läxhjälp vid 161 tillfällen med totalt 1 873 besök.


SID 37

– alla bibliotek är lärmiljöer och vissa bibliotek (Rinkeby, Tensta, Kista, Kungsholmen, Skärholmen, Vällingby, Skarpnäck, Högdalen, Internationella biblioteket, enheten för Natur och samhälle på Stadsbiblioteket) har dessutom utvecklats till särskilt viktiga delar av infrastrukturen för vuxnas lärande, s k Lokala lärmiljöer som erbjuder databaser, studielitteratur, dator- och läsplatser samt studievägledare. Vissa lärmiljöer är mångspråkiga, t ex den på Internationella biblioteket samt lärmiljöerna i Rinkeby och Tensta. I Kista finns tillgång till ett studierum mellan kl. 06:00 och 24:00. Rinkebys lärmiljö har samarbetet med Studiecentrums ”Rinkeby College”. En nionde, virtuell lärmiljö, kommer att finnas tillgänglig på SSBWebb. Sedan ett par år tillbaka satsar stadsbiblioteket på ett särskilt bestånd av studielitteratur, vilket fortsatt även under 2006. Inom ramen för lärmiljöerna har tre medskaparveckor under året erbjudits på Stadsbiblioteket, Internationella biblioteket, Rinkeby och Tensta bibliotek. Högdalens bibliotek har vid två tillfällen erbjudit vuxenstudiemässor i samarbete med stadsdelsförvaltning och utbildningsanordnare.

– ett särskilt test har utformats med inriktning på vuxenstuderande som dels syftar till att den enskilde ska bli medveten om sina kunskaper i att söka information och dels kan resultaten användas som grund för den användarundervisning biblioteket erbjuder. Användarundervisning har erbjudits i databaser, Internet och ordbehandling.

– det i ett par stadsdelar pågår samarbeten mellan bibliotek och olika aktörer för arbetsmarknadsinsatser. T ex i Skärholmen där biblioteket samarbetat med Jobbcentrum och i Vällingby där Arbetsforum funnits på biblioteket två gånger per vecka. Hornstulls bibliotek samarbetar med Navigator Syd med fokus på ungdomar som står utanför både utbildnings- och arbetsmarknaden.

– företagarinfo på Stadsbiblioteket är också en resurs i människors lärande. Genom kurser och seminarier sprids kunskapen om enskilt företagande. Vid 6 seminarier har 364 personer deltagit. Verksamheten har också medverkat på fyra mässor.

– medverka i vårens kampanj 1000 vägar till kunskap, initierad av kultur- och utbildningsdepartementet. Det gjorde t.ex. Vällingby, Rinkeby och Högdalen dit det kom 260 åhörare till sex program. Bland de medverkande kan nämnas författaren Jonas Hassen Khemiri, skivbolagsdirektören Ayesha och årets Augustpristagare i vuxenklassen – Susanna Alakoski.

– äldres lärande uppmärksammas bl.a. genom Seniorsurf där äldre stockholmare får prova på Internet

– löpande insatser kring lärandet pågår på alla enheter. Totalt har runt om i staden närmare 3000 vuxna och 3 600 ungdomar deltagit i biblioteksvisningar. Som exempel kan nämnas individuell dataintroduktion i Sköndal och Gubbängen, totalt 50 tillfällen under 2006 och att biblioteket i Högdalen regelbundet tar emot grupper från en flyktingmottagning.

bereda alla brukare tillgång till bibliotekens resurser, vilket innebär att vissa grupper som t.ex. funktionshindrade och äldre särskilt ska uppmärksammas.

Åtagandet bedöms i hög grad uppfyllt genom att- tillgängligheten till tal- och ljudböcker förbättrats genom kompletterande distribution

av dessa mediatyper, nu senast mp3-böcker, med direkt nedladdning av filer på


SID 38

stadsdelsbiblioteken. På Ljudbiblioteket finns en särskild telefontjänst för beställning av talböcker och DAISY.

- samarbete med Föräldraföreningen för dyslektiska barn resulterat i särskilda dyslexihyllor på biblioteken.

- samtliga bibliotek bygger upp s k Äppelhyllor med medier riktade till funktionshindrade barn och ungdomar.

- den uppsökande enheten, tillsammans med stadsdelsbiblioteken erbjuder biblioteksservice av olika grad och omfattning vid 7 sjukhus, 2 häkten (Stockholm, Huddinge) och nära 80 olika äldreboenden. På flera äldreboenden erbjuder biblioteken högläsning för de boende, t.ex. i Skärholmen, Skarpnäck, Vällingby, Östermalm, Hornstull, Bromma, Högdalen.

- Stockholms stadsbibliotek erbjuder 400 stockholmare tjänsten Boken Kommer. Den riktar sig till personer som inte bor på institution och som inte kan ta sig till biblioteket. Istället transporteras medierna hem till personerna ca 1 gång per månad.

- biblioteken samarbetar med särskolor på olika nivåer: särvux (Medborgarplatsen), särskolegymnasier (Skärholmen, Årsta), grundsärhögskola (Fruängen) och grundsärkolor (Årsta).

- biblioteken samarbetar och inspirerar läsombud och kulturombud på gruppbostäder och servicehus. Här spelar den Uppsökande enheten en viktig roll tillsammans med stadsdelsbiblioteken.

utveckla och förbättra det dygnet runt-öppna nätbiblioteket

Åtagandet anses uppfyllt genom att- Stockholms stadsbibliotek medverkar i de nationella, virtuella frågetjänsterna Fråga

biblioteket, Fråga barnbibliotekarien samt den flerspråkiga tjänsten Ordbron.- antalet e-boktitlar direkt tillgängliga för utlån från webben fortsätter att öka och nu

har passerat över 1000 titlar.- direkt nedladdning av DAISY-böcker från Tal- och punktskriftsbibliotekets hemsida.- ytterligare två bloggar startats, en genom PUNKT.medis och en Humaniorablogg

genom Stadsbiblioteket.- utveckla en helt ny webbsida, www.biblioteket.se, som ska fungera som en spegel av

det fysiska biblioteket – och tvärtom! Bl.a. kommer en virtuell lärmiljö vara tillgänglig där. Kommunikation mellan biblioteket och användarna och mellan olika användare står i fokus.

- att planera och förbereda för virtuellt samarbete kring den nya webben. Exempelvis har i Farsta biblioteket och hembygdsföreningen börjat planera en lokal ”Farstaportal” där historiskt material om stadsdelen ska presenteras samtidigt som arbetet med utbildningsförvaltningen, stadsmuseet och stadsarkivet fortsatt och utveckling av Stockholmskällan fortsätter.

BarnkonventionenFN:s barnkonvention utgör ett övergripande styrdokument för all barnverksamhet inom Stockholms stadsbibliotek. Svensk biblioteksförenings rekommendationer för


http://www.biblioteket.se/

SID 39

folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet ”På barns och ungdomars villkor”, som utgår från barnkonventionen, ger stöd för biblioteken att på ett konkret sätt relatera till Barnkonventionen. Lokalt utformas arbetet på olika sätt, exempelvis genom samarbete med särskolegymnasier, grundsärhögskola och med IVIK-slussen, vars uppdrag är att undervisa nyanlända asylsökanden i åldern 16-18 år.

Samtliga bibliotek prioriterar barns och ungdomars läs- och språkutveckling i den dagliga verksamheten genom att skapa utrymme för delaktighet och ett eget skapande, för lek och fritid. Detta sker genom sagostunder på olika språk och för olika åldrar, genom skrivarverkstäder och medinflytande vid medieinköp, genom utställningar och program som barn och ungdomar skapar själva och genom att i det fysiska biblioteksrummet skapa egna rum för barnen, utformade utifrån barns behov. Med en särskild Barnkonventionshylla synliggörs information både till barn och vuxna angående barns rättigheter.

Förbättra förutsättningarna för unga att utöva och uppleva kultur på egna villkorEtt under verksamhetsåret särskilt prioriterat arbete har varit barns- och ungas läs- och språkutveckling. Förutom de aktiveter som lyfts fram under redovisningen av avdelningens åtaganden kan nämnas att flera enheter deltagit i utvecklingsgruppen för Träffpunkt för unga (Farsta, Skarpnäck, Rinkeby m.fl.) med syfte att skapa miljöer och aktiveter utifrån sammanhang som vänder sig till unga människor. Skrivarläger, skrivarkollo, skrivarcirklar och skrivarkurser erbjuds på en stor del av biblioteken (Skärholmen, Rinkeby, Tensta, PUNKT.medis, Farsta, Skarpnäck, Älvsjö, Vällingby, Stadsbibliotekets barnavdelning, Kista,). Ett urval exempel på årets olika teman är manga, digital writing, filmmanus, poesi, fanzine och fantasy. I bl.a. Skärholmen och Rinkeby har ett flertal kreativa verkstäder särskilt riktats till flickor. På Serafens bibliotek får barn måla och prata kring olika teman och berättelser. Stockholms stadsbibliotek genomförde även detta år ett skrivarläger i internatform för ungdomar under sommarlovet.

En ny akustisk scen för ungdomar har skapats på Östermalms bibliotek. Under året har ungdomar använt scenen för livemusik, men framöver kommer den även att användas för poesiuppläsningar, debatter m.m. Idag är det vanligt att unga människor använder flera olika uttryckssätt i sitt skapande och varande. Att kunna blanda musik, text och bild för att uttrycka tankar och känslor är en styrka och skapar en bredd i mötet med andra människor. Därför är det också angeläget att staden tar hänsyn till detta ”multiskapande” och erbjuder scener och träffpunkter där detta tas tillvara.

Med det nya, planerade Stadsbiblioteket som tema har man på flera bibliotek fört kreativa samtal med barn om deras drömbibliotek, tillsammans med Arkitekturmuseet och lokala skolor. I Skärholmen har läxhjälpsdagarna utvecklats till en stor mötesplats för ungdomar. Alla bord är upptagna och ungdomarna hjälper varandra, gör grupparbeten och får stöd av bibliotekets läxhjälpare.


SID 40



Bokslut 2005

Reviderad VP 2006

Ber. Utfall T2 2006

Bokslut 2006

Avvikelse mot VP

Kostnader 288 323 283 827 283 822 296 531 -12 704

varav personal 160 263 160 998 -735 varav lokaler 50 098 50 863 -765 varav media 22 756 27 672 -4 916

Intäkter -65 320 -60 907 -60 902 -70 567 9 660

varav låntagarintäkter

Netto 223 003 222 920 222 920 225 964 -3 044

Kapitalkostnader 428 428 420 8

Ekonomiskt har ett överskridande motsvarande 1,4 % av nettobudget skett. Detta kan dels relateras till svårförutsedda kostnader för ombyggnad av Kungsholmens och Blackebergs bibliotek och administrativa kostnader samt dels till vikande låntagarintäkter som i sin tur beror på förbättrade möjligheter till omlån via nätet samt förbättrade kravrutiner.

Omslutningsförändringar till ett belopp av 28 357 mnkr som beviljats under året kan till största delen relateras till projekt finansierade av Kompetensfonden och externa projektmedel företrädesvis statliga. Avvikelsen av utfallsprognosen i tertialrapport två beror på att ytterligare projekt kunnat finansieras av Kompetensfonden, då det under hösten erbjöds möjlighet till komplettering av Teknikprojektet med 4,5 mnkr samt Bokomatprojektet med 0,7 mnkr samt WEBB-projektet med 0,6 mnkr. Projekt finansierade av KUR, m fl har genererat kostnader och intäkter med ca 0,4 mnkr. Ett statligt litteraturstöd har möjliggjort ökat medieinköp med c:a 0,5 mnkr. Under året Stadsbiblioteket tillförts 0,8 mnkr för sitt arbete kring utredningen om samt anordningen av arkitekttävlingen för Nytt stadsbibliotek.

På personalkostnadssidan överensstämmer i stort utfallet av årets löneöversyn med det beräknade.

ProjektFöljande projekt har drivits inom avdelningen och finansierats av Kompetensfonden. Samtliga – med undantag för Bokomater – avslutades med utgången av 2006:– Tid för tillväxt (automatisering av lånerutiner)– Teknikutveckling vad gäller bokhantering vid Stockholms stadsbibliotek (RFID)– Lokala lärmiljöer/Lärmiljöer– Plattform för erfarenhetsspridning om läsutveckling (en del av webbSSB)– Utveckling av samarbete förskola, skola och bibliotek (måldokument)– Bokomater– Läs – läsprojekt för lärare i Skarpnäck och Årsta-Enskede– Stockholmskällan (I samarbete med utbildningsförvaltningen, Stadsmuseet och

Stadsarkivet)


SID 41

– Digitalisering av stockholmsmaterial (i samarbete med Stockholmskällan)

Med stöd av Kulturrådet har två Accessprojekt under året inletts: – Lyrik och visor (digitalisering av dikter och visor)– Rätt till litteratur (barnlitteratur på flera språk). Båda projekten avslutas 2007.

Med EU-stöd bedrivs två projekt inom avdelningen: – Växa vidare. Växtkraft Mål 3/Strategisk kompetensutveckling, avslutas 30 juni 2007.– Europa Direkt, nuvarande avtal gäller t o m 2008.

Projektet Nytt stadsbibliotek drivs i samarbete med Stadsbyggnadskontoret, Markkontoret, Fastighets- och saluhallskontoret. Ytterligare två samarbetspartners är Sveriges arkitekter och Arkitekturmuseet (miniarkitekter). Pågår tillsvidare.

Utöver dessa projekt har biblioteken under året medverkat i totalt 18 lokala samarbetsprojekt, varav 7 bedrivits inom ramen för stadsdelsförnyelsearbetet.

Övriga redovisningarSe redovisning av statistik bilaga KuN 5 biblioteksverksamhet.

FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE VERKSAMHET

Dem förvaltningsövergripande verksamheten omfattar ett antal förvaltningsövergripande verksamheter såsom ungdomsverksamheten Ung08, nordiskt kultursamarbete, stadens åtagande som Fristad för förföljda författare samt projekten Stockholms kulturfestival och nationaldagsfirandet 6:e juni. Här redovisas även förvaltningschefens stab, försöksverksamhet med en samlad IT-stab samt ekonomiavdelning, personalavdelning med information och en försöksverksamhet med en särskild nyinrättad kanslienhet med nämndsekretariat, registrator-, receptions- och arkivfunktioner, samt förvaltningsgemensamma kostnader som facklig verksamhet, företagshälsovård mm.

Förvaltningen svarar för uppföljning av stadens kulturverksamhet samt för barn och ungdomars fritids- och kolloverksamhet och publicerar årliga rapporter kring dessa frågor. Genom nordiskt kultursamarbete är de nordiska huvudstäderna förenade i ett gemensamt nätverk för kulturkontakter samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Stockholm erbjuder samarbete genom vistelse-, rese- och veckostipendier.

Stockholm har, genom kulturförvaltningen i likhet med 2005 även under 2006, varit vice ordförande i Eurocities Culture Forum, samarbetsorganisation för stora städer i EU.

Stockholms stad ingår i ett nätverk av städer i Europa, som erbjuder förföljda författare en fristad, vilket innebär att staden står som värd för en förföljd författares vistelse i Stockholm under ca ett år. Under hela 2006 har den 5:e författaren i ordningen, den syriske författaren Faraj Bayrakdar, vistats i en för ändamålet särskilt iordningsställd fristadslägenhet. Under 2006 har förvaltningen beslutat att aktivt medverka i ett nytt nätverk för fristäder, ICORN (International Cities Of Refuge Network), med Stavanger som drivande stad.


SID 42

Förbättra välfärden och de kommunala verksamheternaDen första Stockholms Kulturfestival i full skala genomfördes 14 - 20 aug, med 400 programpunkter på 30-talet olika scener och platser i sju stadsdelar. Kulturfestivalen genomfördes i samarbete med en lång rad kulturinstitutioner (t ex Stadsteatern, Operan och Dramaten), organisationer (t ex Selam), förvaltningar m fl. Festivalen, som genomfördes parallellt och i nära samarbete med Ung 08, mottogs mycket positivt av stockholmarna. Såväl dess form som innehåll har fått beröm av stockholmare, turister, media och kulturliv. Totalt beräknas 250 000 besökare ha aktivt tagit del av det omfattande programutbudet runt om i staden, med centrum runt Operan och Gustav Adolfs torg. De medverkande kom från ett 40-tal olika länder. Under festivalen anordnades också Världens längsta bokbord med beräknade 45 000 besökare. En särskild rapport lämnades under hösten.

Ungdomsverksamheten Ung08 fortsätter att utvecklas i sina tre traditionella delar - festivalen i augusti med centrum i Kungsträdgården och på Sergels torg, som för 2006 räknade drygt 150 000 deltagare vid 200 programpunkter, Ung08-passet som delas ut till 90 000 elever mellan 13 och 19 år och som ger aktivitetstips med en rad erbjudanden inför sommarlovet samt Ung08-sajten som är en informationssajt speciellt för ungdomar om stadens samlade utbud. Ung08´s sajter hade tillsammans ca 1 000 000 besök under 2006. Under 2006 tillkom en fjärde del, festivalen Ung08 Vinter i samverkan med Lava och Kulturskolan. Syfte med denna festival var liksom med den övriga Ung08-verksamheten att ungdomarna själva till stor del ska ansvara för och genomföra aktiviteterna. Ca 50 volontärer är engagerade i Ung08-verksamheterna.

Under 2006 fick även Ung08 uppdraget av Rymdstyrelsen att ansvara och producera projektet Rymdbas Stockholm i samband med Sveriges första astronauts rymdäventyr. Projektet byggde främst på utställningar riktade till allmänheten. En stor "rymdbas" byggdes på Kulturtorget under Kulturhuset under perioden 7-20 december och besöktes av inte mindre än 60 000 stockholmare. Vidare genomfördes unika aktiviteter som t ex en livesändning mellan rymdstationen ISS och Kulturhuset/Rymdbasen, denna sändes direkt av bl a TV4.

Kulturnämnden har också beviljat ett stöd om 1 mnkr för Östersjöfestivalen, som framgångsrikt genomfördes av Berwaldhallen 20-27 augusti.

Kulturförvaltningen samordnade för andra året i rad stadens Nationaldagsfirande den 6 juni. Ett omfattande och brett program genomfördes över hela staden, inklusive ytterstaden där samarbetet med stadsdelsförvaltningarna utökades betydligt. Detta år ingick också ett stort program på Stockholms Stadion Nationaldagsgalan, som arrangerades av Berwaldhallen i samarbete med staden. Årets devis var i Fest i stan i likhet med 2005. Programmet hade musikalisk huvudinriktning och ett tydligt mångkulturtema En rapport om genomförandet av arrangemangen förelades kulturnämnden under hösten.

Ett kompetensutvecklingsprojekt för Nätverket för stadens kultursekreterare med stöd från Kompetensfonden genomfördes under 2006. Utbildningen omfattade såväl teoretiska


SID 43

som praktiska aspekter på lokalt kulturarbete. Slutrapport är lämnad till Kompetensfonden och arbetet sammanfattas i en skrift som publiceras våren 2007.



Bokslut 2005

Reviderad VP 2006

Ber. Utfall T2 2006

Bokslut 2006

Avvikelse mot VP

Kostnader 54 797 76 840 76 964 78 233 -1 393

varav personal varav lokaler varav övrigt

Intäkter -5 484 -13 214 -13 214 -16 309 3 095

Netto 49 313 63 626 63 750 61 924 1 702

Kapitalkostnader 0 124 0 0 124

De förvaltningsövergripande verksamheterna påvisar ett positivt resultat med 1,8 mnkr inklusive kapitalkostnader. En stor del av överskottet förklaras utav outnyttjade reserver.

Vid jämförelse mellan år 2005 och 2006 har nettobudgeten ökat med 14,3 mnkr. Ökningen beror tills törsta delen på ett budgettillskott för kulturfestivalen samt till mindre del på förvaltningsinterna budgetjusteringar beroende på omorganisationer.

Utfallet på intäktssidan visar på ett överskott med 3 mnkr jämfört med reviderad budget och prognos i tertial två. Projektet Rymdbas Stockholm som drivits av Ung 08 har genererat en ökad intäkt på ca 1,8 mnkr. Vid tidpunkten för tertial 2 var det osäkert hur mycket intäkter projektet skulle ge liksom intäkter från sponsring och bidragsmedel.

Kostnadssidan visar på ett överdrag på 1,4 mnkr vilket till största delen beror på Ung 08:as arbete med rymdprojektet.

Under året har omslutningsförändringar begärts med 11,3 mnkr för lokaluthyrning 3,0 mnkr, kompetensfondsprojekt 1,5 mnkr, festivaler 0,4 mnkr, Ung 08 1,1 mnkr, olika bidrag 0,8 mnkr och tillgänglighetsmedel 4,5 mnkr.

Överskottet på kapitalkostnaderna beror på tidigare års förseningar i investeringsverksamheten.

Övriga redovisningarSe redovisning av statistik mm i bilagorna KuN 1 Medarbetarna, KuN 2 Internkontroll, och KuN 4 Kulturförvaltningens samarbetspartners 2006,.


kun 2005-12-07 · web viewkulturskolan arbetar för utveckling av digital teknik i undervisningen,...

Documents