Deltagarna i ”Korta vägen – 5”, som syns i vår tidnings andra nummer, slutade sin utbildning den 20 mars. När ni läser dessa rader tar nyanlän-da akademiker från den sjätte gruppen sina första steg på ”Korta vägen”.

Hoppas att de får en rolig och givande tid tillsammans. Det första numret av tidningen skrevs av gruppen ”KV-4” som deltog i

projektet under april-oktober 2014. En av hjältarna var apotekare från ”KV-3”. Då och då träffar jag folk som har varit på ”Korta vägen”

ännu tidigare. Det betyder att under 2,5 år har det i länet hun-nit växa fram ett helt nytt samhälle som består av utländska

akademiker beredda att använda sina kunskaper och kom-petenser i Sverige.

En stor del jobbar redan, medan andra fortfarande är aktivt arbetssökande.

Vi tycker att det måste finnas en plats i samhäl-let där arbetsgivarnas och arbetssökandes

vägar kan korsas. En plats som - föreslår jag - är projektet ”Korta vägen” och vår tidnings sidor. Här skriver vi om oss själva, vi berättar helt enkelt våra

historier.Det mest spännande som jag har fått från

projektet ”Korta vägen” är att träffa så många olika människor från världens alla hörn. De har

berättat om sin bakgrund och om sina erfarenheter, om dagsläget som påverkar dem som människor. Varje

deltagare har unika upplevelser, och ofta kan det vara svårt att uppfatta hur svårt de haft det i sina hemländer. Och det

är mest intressant att lära sig en främmande kultur och historia från kulturbärarna som finns omkring dig. Visst, man kan lära my-

cket från böcker och tidningar, men det kan aldrig ersätta ett ordentligt samtal med en människa som själv har sina egna upplevelser.

Den här tidningen anser vi vara just en plats där man umgås med varandra. Vi vill tala ansikte mot ansikte med olika delar av det svenska samhället, diskutera

våra problem och behov, dela ut bra nyheter, berätta våra historier och samtidigt söka våra egna vägar till arbete i Sverige.

Nu tänker vi inte på monolog, utan på en bra dialog som vi kan ha tillsammans. Vad tycker ni?

Veronika Ryumina, redaktör

Vi är på KORTA VÄGEN

“Vi tror att riktig förståelse börjar med ett bra samtal”

Våren 2015 No: 02 Jönköping

Uppnå dina mål snabbare!

Anne Bergquist:Flexibilitet och eget ansvar.

Tips för effektiv språkutveckling.

Våra steg för praktikplatser.

Folkuniversitetet

”Korta vägen” är en del av Högskolan i Jönköping

Tre dagar i veckan befinner sig deltagarna på ”Korta vägen” på Högskolan för lärande och kommunika-tion. Den välkända miljön ska hjälpa akademiker

att lära sig språket fortare och på högre nivå. Linda Glaad, uppdragsamordnare och svensklärare för projektet ”Korta vägen”, berättar hur det har varit under den femte om gån-gen ”Korta vägen” i Jönköping och vad kan man förvänta inför KV6.

Linda Glaad, uppdragssamordnare

Under sista tiden har KV fått fler partners från olika delar av

samhället, både från offent-liga och privata sektorn. Fler blir medvetna om vårt arbete för att förbereda kompetenta arbetssökande till livet i Sver-ige.

- I den närmaste framtid-en planerar vi att ha mycket mer samarbete utåt. När jag föreläste för studenter, som pluggar internationellt ar-bete på HLK, blev de så in-tresserade av ”Korta vägen”. Jag berättade om integration i praktiken och att deltagarna på KV längtar efter att prata svenska med svenskarna. Ut-ländska akademiker som ska delta i följande KV får prata mer svenska med studenter som finns här på Högskolan. Projektet ”Korta vägen” är inte en liten ö, där det befin-ner sig nyanlända, utan en del av HLK, och samarbetet bör och ska ökas.

Om vi kastar ett snabbt öga på kursen och grup-pen som har slutat sin ”Korta vägen” i mars, hur skulle du beskriva den?

- Vi har i projektet ganska många deltagare som har kommit från Syrien. De fles-ta befinner sig på nybörjar-nivå när de börjar kursen, och det är många som utvecklar språket. Jag tycker att grup-pen KV5 har gjort det som är möjligt för att nå bästa resultat både i språk och jobbsökning. De är väldigt ambitiösa och seriösa deltagare.

- I KV5 har vi fått nya lära-re i det svenska språket och förutom vanliga språkövnin-gar arbetade de mycket för att deltagarna ska få bättre resultat efter B2 Swedextest, som vi brukar göra i slutet av kursen. De märker ofta att de blir extra stressade när de be-höver läsa texten och svara på frågorna ganska snabbt un-der begränsad tid. I framtid-

en tänker vi ha Swedextesten även på B1-nivå med en of-ficiell testledare. Alla vill ha med sig något vettigt papper förutom intyget som deltagar-na får i slutet av ”Korta vägen”.

Är språkundervisningen baserad på individuella behov, eller är det en all-män kurs som passar för alla?- Vi kombinerar arbete i grupp och individuellt. Grup-pen brukar inte vara så stor och lärarna är bra på att se vad varje person behöver, även om deltagarna arbetar mycket tillsammans. ”Korta vägen” är en flexibel utbildning och det innebär att arbetet ska vara individuellt anpassat. Språ-kutveckling går snabbare när man kommunicerar med an-dra människor, lyssnar på an-dra. Om en deltagare behöver någon extra hjälp, är lärarna hela tiden tillgängliga. Under kursen träffar deltagarna en logoped för att träna sitt uttal, och det är naturligtvis väldigt individuellt. Även vår studie-vägledare försöker genom in-dividuella samtal hitta kortare vägar till deltagarnas framtid.

Varför behöver akade-miker hjälp för att kom-ma ut på den svenska ar-betsmarknaden?- Många kan förstås hitta jobb själva, men ibland fastnar man trots goda möjligheter och förutsättningar i arbet-slöshet och då behöver man hjälp att upptäcka nya vägar.

Det kan vara att hitta rätt pra n eller bra råd för att öka ens självförtroende. HLK och Folkuniversitetet är välkända utbildningssamordnare och det kan också öppna dörrar som ibland verkar stängda.

- Ofta märker vi att många deltagare har svårt att kon-centrera sig på grund av släk-tingar som fortfarande bor i krigsdrabbade länder. Dåligt samvete, stress, trauma kan störa språkinlärning, t ex kan det kännas svårt att fokusera och koncentrera sig, och det förstår vi och vi försöker att stötta och ställa upp för dem.

- Men finns också en personer som är väldigt ambitiösa och vana vid att livet ska gå snabbt. Men att lära sig ett andraspråk som vuxen är ganska svårt. De som har otroligt bråttom blir ibland besvikna över att resul-taten inte är så påtagliga. Från vår sida försöker vi att förk-lara, att resultaten kommer att visa sig i alla fall.

På vilket sätt skulle du som uppdrags-samordnare vilja förbät-tra ”Korta vägen”?- Att jobba med ”Korta vä-gen”, oavsett om man är lära-re eller samordnare, känns väldigt meningsfullt, och jag har möjlighet att lära känna deltagarna väldigt bra. Jag ser hur de utvecklas under tiden, vilka otroliga framsteg de gör i språket. Men som uppdrag-ssamordnare känner jag att det finns bitar kvar som jag

vill förbättra. Vi, personalen på ”Korta vägen”, måste också utvecklas för att göra job-bet bättre och använda vara resurser och kompetenser maximalt effektivt. Vi ska ut-veckla vårt arbete med yrk-essvenska. Dessutom önskar vi fler samarbetspartners när det gäller praktiken. Tjugosex veckor är nästan ett halvt år, och från början känns det som en lång tidsperiod. Men när kursen tar slut, tycker nästan alla deltagare att det skulle vara bättre att inte sluta, utan kanske studera lite till. Det betyder att de trivs här och att vårt arbete är meningsfullt för dem.

Linda Glaad

Tips för effektiv språkutveckling:

-Prata svenska med svenskar om tillfälle ges-Träna allsidigt – läs, skriv, lyssna, prata-Repetera efter lek-tioner-Sätt upp mål och delmål-Läs skönlitteratur-Se svenska filmer/tv-serier

KORTA VÄGEN2

Linda Glaad:

Vi utgår från att delt-agaren satsar seriöst på ”Korta vägen” för

att nå närmare målet, dvs jobb eller fortsatt utbildning. De två dagarna i veckan ägnas åt att skriva/förbättra CV och personligt brev, träning på anställningsintervjuer, övnin-gar i yrkessvenska, bokning av relevanta studiebesök samt besök på lämpliga praktik-platser. Interkulturell kom-munikation ingår också som en viktig del för att öka ac-ceptans och förståelse för våra olikheter. - I vår folkbildningsverksam-het pågår här under veckan olika dag- och kvällskurser, t ex akvarellmålning, bokföring eller spanska. Deltagarna på ”Korta vägen” är välkomna att kostnadsfritt ta del av dessa för att få fler upplevelser och möjlighet till språkligt utbyte i olika konstellationer. Det blir en ytterligare möjlighet till att få inspiration och självförtro-ende för att etablera sig i ett nytt land.

Varför, tycker du, är det bra att gå på ”Korta vägen”?- Det är flera fördelar, den positiva kombinationen av Högskolan med sin akadem-iska miljö och Folkuniversi-tetet med en mer informell studiemiljö. Möjligheterna till nära kontakt och kom-

munikation med lämpliga praktikföretag/organisation-er. Mixen av ämnen som är framtagna för att ge varje delt-agare bästa möjliga förutsät-tningar. Under 26 veckor får gruppen det bästa av två värl-dar, samtidigt som de bygger sin egen värld. Jag ser ofta när våra deltagare umgås tillsam-mans t ex under lunchtid och kaffepauser. De berättar sina

livshistorier, skojar och skrat-tar, provar olika nationella maträtter och pratar svenska oavsett hur mycket de kan. De bor i själva verket i det här multikulturella samhället som vi alla så ofta diskuterar om-kring. Efter ”Korta vägen” får de nya kunskaper, men också nya bekanta och vänner. Och samtidigt förkortas vägen till jobbet.

Hur utvecklas deltagaren som arbetssökande? - Förutom att man utveck-

las språkligt, både i allmäns-venska och yrkessvenska så uppstår nya möjligheter och nya perspektiv. En av de vik-tigaste sakerna här på ”Korta vägen” är att deltagaren söker och hittar ett tydligt mål och blir medveten om vilka steg som krävs för att nå det målet. Om man kliver in på ”Korta vägen” måste man vara aktiv själv och ta eget ansvar, man

får vara lite flexibel. Vi vet att föregående och nuvarande deltagare känner varandra och sprider information, både positiv och negativ. Jag tycker att varje person måste se ”Ko-rta vägen” som en personlig resa, där du har med dig allt möjligt i form av stöd och ut-rustning, men slutligen beror det på dig själv hur långt du kan gå och vad resultatet blir av ditt äventyr.

Folkuniversitet har varit samarbetspartner för ”Ko-

rta vägen” i Jönköping se-dan första året. Har under-visningsfokus förändrats på något sätt under den tiden?- Folkuniversitetets fokus har hela tiden byggt på flexibilitet och individuell anpassning. Men under sista kursen har vi satsat väldigt intensivt på just individuella förutsättningar. För att skapa en hållbar ut-

veckling är det viktigt att hitta rätt praktikplats i rätt bransch till rätt person. Om det inte riktigt är den branschen som man kommer ifrån, försök-er vi att hitta något från det närmaste området, där man skulle kunna använda sina kunskaper. Vi känner att den här principen visar bra resul-tat, att avståndet mellan våra deltagare och arbete förmin-skas påtagligt. Och vi ska försöka att fortsätta göra detta även i framtiden.- Vi jobbar också för att starta

ett kursråd där deltagarrep-resentanter och representan-ter från Arbetsförmedlingen, Folkuniversitetet, Högskolan samt ett par representanter från näringslivet träffas för att följa utvecklingen i utbildnin-gen, lyfta frågor om nätverk, driva seminarier och kompe-tensutvecklingsfrågor - allt för att nå vårt gemensamma mål: att minska arbetslöshet-en i samhället samt öka spe-cialistkvaliteten. Det kan också vara intressant att jobba med möjliga poängkurser på Högskolan för de som har gått ”Korta vägen”. Det kan höja statusen för projektet ännu mer.

Vad skulle du vilja för-bättra med ”Korta vägen”?- Jag tror att våra kontakter med näringslivet måste bli ännu mer aktiva, för att alla våra deltagare ska få chansen att komma ut i samhället och visa vad de kan. Deltagarna på ”Korta vägen” består av en grupp aktiva arbetssökande med bra kompetenser och ofta kvalificerad yrkeserfarenhet som arbetar intensivt med att lära sig svenska. Det enda som fattas är ett större kontaktnät. Vi vet att jobb idag till stor del förmedlas via nätverk, d.v.s. att känna någon som känner någon. Och ju mer vi närmar oss näringslivet, desto lättare kommer det att bli. KV

I april 2015 startade den senaste gruppen med invandrade akade-miker sin arbetsmarknadsutbild-ning, “Korta Vägen”. Gruppen är

väldigt internationell och har ett brett antal representanter från olika kulturer och med olika yrkesbakgrund. Två dagar i veckan är de på Folkuniversitetet. Hur planeras upplägget för KV-6, frågade vi Anne Bergquist, platschef på Folkuniversi-tetet i Jönköpings län.

Anne Bergquist, platschefen på FU i Jönköpings län

PÅFOLKUNIVERSITETET

BYGGER VIETT MULTIKULTURELLT

SAMHÄLLE

Mångfald ger möjligheter

Våren 2015 No. 02

Folkuniversitetet

“Samhället bör satsa mer på akademikers språkutveckling!”

Arbetsförmedlare Pravin Kubavat är ansvarig för ”Korta vägen” i Jönköpings län. Projektet har skapats för att hjälpa oss, nyanlända akademiker, med våra första steg på den svenska jobbmarknaden. Men

arbetssökning är en dubbelsidig process, där arbetsgivare och arbetssökande vänder sig till varandra. Vår tidning bad Pravin om råd hur vi kan göra försöken att skaffa kvalificerade jobb mer effektiva. Tillsammans funderade vi hur sam-hället kan satsa för att minska arbetslösheten i landet.

Vilka tips för effektiv jobbsökning kan du ge till arbetslösa, invan-drade akademiker? - När man söker jobb gäller olika slags regler som ibland är viktigare än ett fint be-tyg från universitetet. Det finns många saker som kan påverka dina chanser. Du som arbetssökande behöver marknadsföra dig, skriva CV och personliga brev på rätt sätt. Arbetsgivarna har oftast inte mer än en minut att väl-ja lämpliga kandidater bland alla CV, och det intryck som man får inom denna minut påverkar om du blir kallad på intervju eller inte. Sedan måste du bete dig på arbet-sintervjun på rätt sätt. Det händer ofta att man berättar om sitt hemland, familj och barn istället för att säga varför man vill ha jobbet. Du måste tala ganska bra svenska, förstå kulturella skillnader och även den personliga kemin kan spela en roll.

Hur stor är språkets roll?- När jag träffar mina sökande här på Arbetsförmedlingen är det första som jag säger: språket är nyckeln till nästan alla dörrar: utbildning, arbete och frihet. Med språket menar jag att man kommunicerar, både socialt i vanliga livet och på jobbet. Man kan utveckla språket nästan överallt: prata med en granne eller besöka ett språkkafé. Men någon som inte bott så lång tid i landet

känner sig ofta blyg eller rädd att bygga kontakter med nya människor. Projektet ”Korta vägen” ökar deras möjligheter. Och vi får inte glömma bort yrkesspråket, som också är svenska, men kan vara helt okänt i en annan miljö. Detta får man under praktiken eller speciallektioner. Vi försöker utveckla projektet på detta sätt mer och mer.

Vad får man med sig efter 26 veckor på ”Korta vä-gen?- Projektet har samma mön-ster gång på gång och ser likadant ut nästan hela landet. Deltagarna får stöd i språket och jobbcoachning, och föru-tom detta får de använda kontakter, som personalen på Högskolan och Folkuniver-sitetet har med sig, och börja bygga sitt eget nätverk. Den tredje och ganska viktiga del-en är praktiken. De lär sig ex-akt hur det är att jobba inom den branschen som de vill. Under tiden kan de tänka på att förhållanden på arbetsplat-ser i Sverige är helt annor-lunda i jämförelse med deras hemländer. Exempelvis dele-gerar man jobb här på ett an-nat sätt och en anställd måste göra många fler uppgifter än de som han föreställde sig innan. Ibland kan det fin-nas många saker som man är duktig på, med det räcker inte för att skaffa ett riktigt jobb i Sverige. Den bild som man får efter praktiken kan i fram-tiden hjälpa dem att välja rätt, meningsfull väg till arbete.

Hur kan ”Korta vägen” förbättras för att använ-da akademikers resurser på ett mer effektivt sätt? Jönköping är ett industriellt område som är känt för att driva fram och använda nya

idéer. Denna industri skriker hela tiden efter tekniker. Och nu vill vi försöka att handläg-ga möjligheter att specialisera ”Korta vägen” mot ingenjörer och IT-specialister.

Kan samhället förän-dras på något sätt för att minska slöseriet med in-vandrade akademikers resurser?- Staten investerar ganska mycket för att högutbildade snabbt ska kunna hitta en lösning, rusta sig själva och knyta kontakter med arbets-givare. Nu, anser jag, måste samhället satsa på att ha snab-ba språkkurser, speciellt för akademiker, där man får stud-era väldigt intensivt för att gå från nybörjare till ganska hög nivå på kort tid.

- Samtidigt kan arbetsgivarna visa större intresse för kun-skaper och möjligheter som deltagare på ”Korta vägen” har med sig. Cheferna är egentli-gen den enda instans som kan ge anställning till dessa akade-miker och det skulle vara bra om de känner till att det finns en plats i samhället där kom-petenta och erfarna männi-skor befinner sig, och som lär dem att anpassa sig till den svenska arbetsmarknaden. Vi vet att när arbetsgivare bjuder in en person på praktik måste det finnas någon som tar hand om praktikanten, och det kan kosta extra tid och pengar för företaget. Men jag tycker att arbetsgivarna borde tänka att detta kan vara en bra invester-ing inför framtiden. Och om sökande som är nya i Sverige och får höra ”nej, tyvärr” all-tför ofta, kommer de att bli besvikna på landet och på samhället och samtidigt förlo-ra den kompetens som de fick med sig från sina hemländer. KV

”Korta vägen” börjar med tydlig informationNär handledare på Arbetsförmedlin-

gen rekommenderar ”Korta vägen” för en utländsk arbetssökande akade-miker, börjar man fundera: Passar den här kursen för mig? Vad kommer jag att få med mig efter kursen? Har jag till-räcklig språknivå för att börja?

För att ta reda på det-ta och andra frågor är

det bra om man besöker ett informationsmöte som anordnas av ”Korta vä-gens” samordnare innan en ny kurscirkel ska påbör-jas. Informationsmötet på Högskolan för lärande och kommunikation den 26 feb-ruari besöktes av invandrade akademiker från alla möjli-ga hörn av Jönköpings län. Uppdragssamordnare Linda Glaad, tillsammans med Anne Berquist, platschef på Folkuniversitetet och Pravin Kubavat, ansvarig för projek-tet från Arbetsförmedlingens sida, förklarade vad ”Korta vägen” innebär, hur utbild-ningen genomförs och vilka delar som ingår. På mötet fick alla potentiella deltagare lyssna och ställa frågor - men endast på sven-ska, även om några personer ville få hjälp att tolka infor-mationen till sitt eget språk. - Vi brukar inte kalla in

någon tolk för dessa möten, förklarade Pravin Kubavat. Framför allt måste de som vill delta i ”Korta vägen” kunna språket på en nivå som motsvarar åtminstone SFI-D, vilket betyder att man förstår allt som sägs under mötet ganska bra. I annat fall är det bra om man studerar språket några månader till, och sedan återkommer med sin ansökan. För vårens kurs som påbör-jades den 7 april och kom-mer att vara till oktober 2015, lämnade fler än 60 personer in ansökningar. 40 av dem fick kallelse till en intervju och ett språkprov, och 25 blev antagna och får studera på ”Korta vägen -6”. Fyra personer har av olika skäl försvunnit från grup-pen, men Linda Glaad ska göra några intervjuer till för att komplettera gruppen. Vi önskar dem ”Lycka till!” och hoppas att de får det så bra under kursen. KV

Pravin Kubavat, AF:

KORTA VÄGEN4

En av de viktigaste fak-torerna för en effektiv

språkinlärning är en bra so-cial och emotionell atmosfär. På Korta vägen 5 fungerade vi som en familj i en god läromiljö. Vi kunde skapa en vänlig atmosfär av ömsesi-

dig förståelse och trivsel som ledde till ett gott resultat.Tack till alla lärare och elever!!! KV

Olga Letavina, RysslandGjuteriingenjör

Hela livet är en skola, det är aldrig för sent att

lära sig, kunskap är en lätt börda att bära! Det du kan, kan ingen ta ifrån dig! Det du har lärt dig, kan ingen

ta ifrån dig. Jag kom först till Sverige från Uzbekistan på grund av att mitt barn behövde behandling av en svensk läkare. Sedan stan-nade jag i Sverige för kärlek-ens skull. I mitt hemland har jag arbetat i många år, jag började som laboratoriespe-cialist.Jag är utbildad på högskola i kemi och biologi. Efter sex år fick jag arbete som lärare på en grundskola i Uzbekistan. Men min önskan var att få fortsätta utbilda mig till ingenjör. Därför reste jag till St. Petersburg för där fanns den utbildning jag behövde.

Innan jag kom till Sverige arbetade jag i många år som medicinsk ingenjör.Nu är mitt mål att lära mig bra svenska, att ta körkort och få en praktikplats och sedan jobb. Jag känner att jag har många år kvar att arbeta. Därför tror jag att “Korta vägen 5” hjälper mig att övervinna mina hin-der. På Korta vägen har jag träffat bra lärare med varmt hjärta och många trevliga kamrater, som känns som en enda stor familj. Nu måste vi tyvärr snart lämna varandra, men ni kommer alla att fin-nas kvar i mitt hjärta! KV

Munira Pak,UzbekistanLärare i kemi och biologi

Deltagarna berättar

Thuy Lan Bui,VietnamLärare på lågstadiet

Jag kommer från Vietnam. När jag började på ”Ko-

rta vägen” hoppades jag att jag skulle lära mig svenska bättre. Här fick jag mycket hjälp från lärarna. Jag vill lära mig svenska bättre och studera vidare, för att kom-ma tillbaka till mitt jobb som lärare på lågstadiet. Jag jobbade som lärare i elva år i mitt land. Här fick jag praktik under en månad på Norrängens förskola i Jönköping. Jag tycker att det

gick bra. Jag gick dit, målade och lekte med barn. Där fick jag träna på att prata svenska med personalen.

Tillsammans med klasskam-raterna på ”Korta vägen” fick vi besöka många olika plat-ser, bland annat gjorde vi en fantastisk utflykt till Stock-holm. Det var jättetrevligt att få mer kunskap om Sveriges huvudstad. KV

Jag vill uttrycka min åsikt om Korta vägen. Det är ett

bra projekt som har hjälpt mig att utveckla mitt språk. Jag tror att jag har tagit det första steget till att få jobb som lärare igen. Jag har fått en praktikplats på Strandskolan i Bankeryd. Det är intressant att man får praktik genom att studera

kursen. Min första tanke var att det är jätteviktigt för mig själv. Jag såg skolan som en social plats. Jag har träffat mina arbetskamrater och lärt mig så mycket som möjligt. Vi börjar kl. 8. Jag tycker om att lärare börjar med att be till Gud att han ska hjälpa oss. Där har jag hjälpt till på fritids efter skolan. Alla lärare är jättesnälla och hjälpsamma. Jag går till skolan två dagar i veckan. Det är jätteviktigt för mig att gå på olika lektioner och vara i klassrummet. Jag har följt tre fina lärare som hjälpt mig att utvecklas och lära mig svenska som praktikant. Rektorn är en trevlig person och snäll.

Skolan är inte så stor men jag hoppas i alla fall fortsätta min praktik där. Eftersom jag trivs bra med eleverna och alla lärarna. Jag tycker om att följa lärare i olika äm-nen som matematik, svenska och teknik. Det är möjligt att få bra uppgifter till min erfarenhet som lärare. Jag får en bra bild om hur den sven-ska skolan fungerar och hur de jobbar. Det är också vik-tigt att förstå hur relationen mellan lärare och elever är i Sverige. Jag hoppas att fortsätta min praktik i skolan och att jag en dag kommer bli anställd som lärare. Till sist vill jag tacka alla lärare som arbetar för att Korta vä-gen ska bli ett framgångsrikt projekt. KV

Nuha Hanna, Syrien Modersmålslärare

Våren 2015 No. 02

Korta Vägen6

Jag har två yrken från mitt hemland, men mest tyckte jag om att jobba med tullen. ”Korta vägen” kan hjälpa mig att ut-vecklas i språket och känna mig tryggare och bekvämare i det svenska samhället och sedan hitta mitt drömjobb.

Tatiana KutsaEkonom och tullinspektör, Ukraina

Här i Sverige behöver jag skaffa legitimation för att jobba som läkare. Jag har jobbat både i Syrien och Libanon, och för några månader sedan har jag skickat mina papper till Social-styrelsen. Nu behöver jag lära mig språket till C1-nivå och hoppas att jag snart kommer att gå vidare mot mitt mål.

Mhd. Nabil NouriKirurg, Syrien

Jag hoppas att hitta ett jobb som designer i Sverige. I mitt hem-land arbetade jag på reklambyrå. Jag tycker mycket om design som jag ser runt omkring mig och vill bidra med mina egna ideer.

Mhd. Taher KarboujGrafisk designer, Syrien

I mitt yrke är språket jättviktigt. Nu känns det svårt att prata och skriva på svenska, men efter 26 veckor på ”Korta vägen” tror jag att jag kommer ta ett stort steg framåt. Jag tror att lärarna och coacherna här har mycket erfarenhet som kommer att hjälpa oss.

Claudia CasrilloColombia, Revisor

Nu studerar jag på ”Korta vägen” och tror att kursen kom-mer att hjälpa mig hitta jobbet där jag kan använda min erfarenhet.

Ahed Al-SibaiGrafisk designer, Syrien

KORTA VÄGEN6

“Gör dina kompetenser synliga!”

Vilka företag finns i området där jag bor? Hur kan jag få kontakt med dem? Vilket jobb kan jag göra just nu? Vad behöver jag komplettera? Kan jag språket på tillräckligt hög nivå? Sådana

frågor måste nyanlända akademiker ställa till sig själva för att nå den svenska arbetsmarknaden, tycker Camilla Littorin, chefen på näring-slivsavdelningen i Jönköpings kommun. ”Att delta i projekt som ”Korta vägen” kan vara ett stort stöd för ar-betssökande. Men man måste rusta sig själv ganska hårt hela tiden för att öka sin attraktion för arbetsgivare”, säger hon.

Varför går utländs-ka akademiker och svenska arbetsgiv-

are ofta olika vägar som har svårt att korsas?- Oavsett kompetens och oav-sett hur duktig man är på det som man gör, är det språket som bygger vägar mellan cheferna och arbetssökande. Det räcker inte att du kan pra-ta på arbetsplatsen, du måste också skriva och förstå rätt. Alla myndigheter och de fles-ta företag har regelverk som kräver att all dokumentation ska vara på svenska, man måste kunna lämna t ex offert-er, rapporter och förslag, utt-rycka sig tydligt samt kunna diskutera gällande problem. Till och med inom IT-bran-schen, där man i hela världen brukar använda engelska, har de som inte kan det svenska språket ordentligt, svårt att få jobb.

Om man är vuxen och hitkommen från en helt annan kultur, kan det ta ganska lång tid in-nan man skaffar sig den språknivå som krävs. Är man då hopplös på ar-betsmarknaden?- Om man inte har hunnit att lära sig behärska språket or-dentligt, då är det möjligt att söka jobb på stora företag som befinner sig på den interna-tionella marknaden. Då kan man komma på en position där man inte behöver prata så bra svenska. Men ett andra språk och en utländsk bakgr-und kan vara ett bra hjälpme-del också. Personer med ett främmande språk och kultur-bärare kan vara värdefulla me-

darbetare för ett företag som funderar på att skaffa sig en andra marknad.

Kan det finnas en ledig nisch för personer med högskoleutbildning?- Jag tror inte att det finns någon ledig nisch för någon speciell akademisk examen. Oftast är det en akademisk ex-amen som krävs i botten men yrkeserfarenhet och konsten att sälja sig själv, spelar störst roll. Personerna som har kom-mit från olika länder, har med sig massor av kunskap och förståelse som vi svenskar inte har - allt från kulturella skill-nader till kontaktvägar och specifika arbetsuppgifter, t ex att ta fram material på rätt sätt, förbereda presentationer, hitta tekniska lösningar mm. De personerna förstår hur man tänker och reagerar i hemlan-det. Svenska företag är ganska exportintresserade, men bara de största har ”muskler” att förverkliga den här proces-sen. Men om man anställer en person med utländsk bak-grund och livserfarenhet, som har kontakter och kan det ”le-vande” språket, rustar man påtagligt sitt företag och ökar sina chanser att komma in på en ny marknad. Det behöver de svenska företagen få en ökad kunskap om samt även få goda exempel på.

Det känns som att såda-na jobb inte kommer att räcka till alla…- Men alla akademiker be-höver inte vara anställda. De kan starta egna företag uti-från sina kompetenser. Här i Sverige kan man få hjälp från t ex Nyföretagarcentrum när

man vill starta eget, från att skriva affärsplan till att skaffa banklån. Statistiken visar att människor som startar eget här i Sverige anställer mer folk med utländsk bakgrund. Företaget kommer ha svenska kunder, bygga affärsrelationer. Det är ett bra sätt, tycker jag, att synliggöra, att använda sina kompetenser. Och det är också ett bra sätt att lära sig behärska det svenska språket.

Allt det gäller för idag. Men om vi ser till fram-tiden, kommer situa-tionen vara i samma läge?- Redan idag måste arbetsgiv-arna söka möjligheter att an-ställa människor med utländsk bakgrund och utbildning och ta bort kraven på perfekt sven-ska. Företagen måste ta in ny, kompetent arbetskraft och ge människor med utländsk bak-grund en möjlighet att lära sig språk, kultur, facktermer mm. om vi i framtiden ska kunna säkerställa den tillväxt och det välstånd vi idag har i Sverige. Om vi ska se mer långsiktigt, kan vi se att inom tio år kommer stat, kommun och landsting att tappa otrol-igt många anställda som går i pension, och vi kommer be-höva nästan en halv miljon nya medarbetare. Dessutom vet vi att medelåldern bland landets småföretagare är +55 år. De kommer också att gå i pension, och vem ska ta hand om de företagen, d.v.s. res-tauranger, kemtvättar, måler-ifirmor, livsmedelsindustrier, bilverkstäder mm? Antingen kommer de här företagen att läggas ner eller så kommer någon annan som tar över. Och dörrarna måste öppnas

nu för att ta in folk som ska ersätta arbetskraft i den när-maste framtiden. Slöseri med resurser idag kan leda till stora problem imorgon.

Finns det några hem-ligheter för att öppna dör-rar till jobbmarknaden?- Hemligheter finns inte, men det finns regler som gäller både för infödda och nyanlän-da människor, men som ut-ländska ibland inte känner till. T ex att personliga relationer är jätteviktiga i Sverige, och att en chef hellre anställer en per-son som han har träffat tidig-are eller känner till på något sätt. Och samtidigt som man lägger stor kraft på att lära sig språket, måste man göra sig synlig på jobbmarknaden: umgås så mycket som möjligt, bygga relationer, delta i nät-verk och föreningar och sedan använda det här nätverket så mycket som möjligt. Då får man en chans att sticka ut och bli anställd, bland hundra lika duktiga sökande.

Så det är kontakter som bestämmer allt?- De bestämmer mycket, men viktigast, antar jag, är att man är beredd att anpassa sig. Det kan hända att man med alla goda möjligheter bor på ”fel” ställe, där ens kompetenser inte kan bli användbara på rätt sätt, och att flytta kan vara en bra lösning då. Ibland försök-er arbetssökande kontakta cheferna direkt och missar be-mannings- och rekryterings-företag, som också kan hjälpa att hitta en väg till jobb. Ibland söker man bara avancerade jobb och glömmer att syftet är att komma in på jobbet, försörja sig, och efter en viss

tid gå vidare till en högre nivå. Allt detta gäller vilk-en människa som helst. Och när vi pratar om näringslivet, måste vi komma ihåg att all-ting handlar om lönsamhet och konkurrensförmåga, inte minst i den privata sektorn. Varje konsult eller varje me-darbetare måste inom en inte alltför lång tid, bära sina egen kostnader. För att ett företag ska kunna drivas krävs bra af-färer och lönsamhet, för att i sin tur kunna investera i nya maskiner, utveckling och ta hand om sina anställda. KV

Näringslivsavdelningen:

Näringslivsavdelningen i Jönköpings kommun

är ett team som jobbar för att ha så bra kontakt som möjligt mellan kommunen och näringslivet. Vi har som mål att skapa goda förutsät-tningar för det befintliga näringslivets utveckling och expansion samt att stimul-era och underlätta nyeta-bleringar och nyföretagan-de. Vår uppgift är också att hjälpa till med kontakterna med kommunen och att fungera som ”smörjme-del” för att nå huvudmålet – ett aktivt och välfunger-ande näringsliv. Tack vare ett blomstrande näringsliv som skapar jobb och tillväxt kommer det in skattepen-gar till kommunen som vi kan använda till vård, skola, omsorg, infrastruktur mm., d.v.s. ett komfortabelt liv för alla i Jönköpings kommun. KV

Camilla Littorin:

Våren 2015 No. 02

“Tänk inte på brister utan på fördelar”

Trots att man brukar prata om det multikulturella samhället som byggs i Sverige, är det svårt att ta in nya kulturer, även i näringslivet, anser Anna Gillek

Dahlström, regionchef på Svenskt Näringsliv i Jönköpings län.Men om vi väljer att se möjligheter och att lämna all

osäkerhet, kommer alla att vinna på det.

Anna Gillek Dahlström:

Varför har svenska arbetsgivare och nyanlända akademiker som söker jobb

ibland så svårt att träffas?- Det finns ett stort behov för kompetens på alla nivåer, och nästan varje människa med akademisk utbildning kan hitta sin plats. Men om arbetsgivare vill anställa en person, väljer han ofta dem som är nära, som han förstår bra – språkligt och kulturellt. Arbetssökande behöver inte ha perfekt svenska, men man måste klara sitt jobb och daglig kommunika-tion på vårt ganska svåra språk. Motståndet från företagare kan vara ganska hårt, och då dyker onödi-ga rädslor upp. Dessutom finns det inga naturliga arenor att mötas på.- Tyvärr är det svenska samhället inte det lättaste att komma in i. Vi hör ofta om kulturella missförstånd, som händer mellan infödda och nyanlända männi-skor. Men läget kommer att förbättras om vi börjar bygga upp en dialog helt enkelt, även på arbetsplat-ser. Ju mer vi kommunicerar, desto lättare blir det. Svenskarna är tack vare flera lugna århundraden rädda för konflikter och det okända. För att kom-ma till rätta med de irrationella rädslorna, krävs det fortfarande ett visst mod för de som sitter vid chefs-bordet. Hur kan arbetsgivarna förbereda sig för denna multikulturella dialog?- Jag tror att ett ganska stort antal företagare vill prö-va de kompetenser som man har med sig. En del har redan tagit emot akademiker med en annan bakgr-und och har kunnat se vad det tillför företaget. De som tänker påbörja den multikulturella dialogen måste vara tydliga med vad arbetssökande behöver satsa på, om de vill komma in på företag. Vilket gäller oavsett bakgrund på den som ska anställas. Å andra sidan behöver cheferna fundera mer på de möjligheter och fördelar de får tillsammans med de personer som tar med sig en annan kultur, istället för att tänka på osäkerheten. 

Är stat och samhälle behjälpliga med dessa frågor?- Vi ser att nyanlända som kommer hit som flyk-tingar behöver ganska lång tid för att gå hela vägen genom det svenska immigrations- och integrations-systemet, och det är verkligen synd eftersom det lätt blir passiviserande att det tar så mycket tid innan de kommer ut på arbetsmarknaden.

När man kommer på arbetsintervju, vill cheferna veta vilka kompetenser som man har. Om man är ekonom som har gått på universitet i Sverige, kän-ner chefen till vad utbildningen innebär, han kan lätt tolka betygen och vet vad kursen som man har läst innebär. Numera är myndigheterna bättre på att översatta och bedöma de betyg som akademiker har med sig från sina länder. Men i vissa fall är det ändå svårt och kan ta tid.

Vi önskar ofta att den vi anställer ska ha ett eget driv, vilja satsa på sitt jobb och tillföra företaget någont. Men vi måste också förstå att denna pro-cess inte kan vara ensidig. Det är toppen om man behåller sitt driv tills man får ett riktigt jobb, men om man får vänta flera år innan man får komma ut på arbetsmarknaden tror jag tyvärr att det är många är de som har hunnit förlorat sin Vilka branscher behöver särskilt utländska kompetenser? - Jag tror absolut att reklam- och mediebranschen kan vara en sådan bransch, eller på företagens kom-munikations/marknadsföringsavdelningar. Man producerar varor eller tjänster, men man måste sälja dem också. Vi brukar säga att Sverige är ett export-beroende land, så vi behöver ett bra samarbete med andra länder. Vem kan veta exakt hur marknaden och marknadsföring fungerar i vissa länder? De som har bott där ganska längre, som själv har med sig denna kultur, borde ju vara perfekta för ett sådant jobb. Ett bra sätt att undvika kulturkrockar.- Under tiden kommer fler och fler produkter och

marknader, utvecklingen sker i ett internationellt perspektiv. Med utländska kompetenser kan vi se på industrin med nya ögon, hitta möjligheter som vi inte ser idag.          Vilket sätt fungerar bäst om man söker jobb i näringslivet?- Det vanliga sättet för företag att rekrytera nya medarbetare är genom informella kontakter och nätverk. Att någon redan anställd på företaget eller någon som man känner och har förtroende för re-kommenderar en person med rätt kvalifikationer. Men att lära känna personer som finns i dessa nät-verk är svårt när man inte befunnit sig i landet så länge.

- Andra vägar företag ofta använder sig av för att hit-ta nya kompetens till företagen är spontanansöknin-gar (att man skickar in en ansökan till företaget utan att de har någon tjänst utannonserad), via arbets-förmedlingen och via bemannings- och rekryter-ingsföretag.- Och rekryterings- och bemanningsföretagen kan man ju se som ett slags nätverk. De har som mål att matcha individers kompetenser med företags behov, att hitta rätt plats till rätt person, att marknadsföra individer till företag, att lyfta fram deras positiva sidor. Och om vi ser tio år tillbaka, ser vi att beman-nings- och rekryteringsföretag har gjort mycket för att integrera de personer som har kommit in på den svenska arbetsmarknaden.   - Men tiden står inte still och det kommer nya for-mer och vägar för hur företag rekryterar personal. Ett av dem kan vara projekt som ”Korta vägen”, där arbetssökande nyanlända akademiker kämpar för att öka sina chanser att få jobb. Vi måste bara göra företagen uppmärksamma på att projekt som detta finns. KV 

Svenskt Näringsliv:Vi baserar vår opinionsbildning för ett bättre svenskt företagsklimat på en dialog med våra medlemsföretag, med näringslivet. Att veta vad som fungerar bra och mindre bra, vad vi ska försöka påverka till det bättre är grunden i vårt arbete. Våra 49 medlemsorganisationer arbetar med sina branschspecifika frågor och personalstödjande funktioner. Vi jobbar bland annat med frågor som rör arbetsmarknad, EU, företagsklimat, löner, miljö, skatter, infrastruktur, utbildning och forskning, men även mycket annat som också är viktigt för näringslivet. Som regionalt kontor försöker vi jobba med regionala tankar inom ett nationellt perspektiv. Vi möter lokala politiker i Jönköpings län, men även länets riksdagsledamöter, för att ge en bild av de svårigheter, möjligheter och utmaningar som finns i dagens näringsliv. KV

Varje person har vissa perioder av speciella prestationer under

hans eller hennes liv. Jag hade också den typen av uppsv-ing i mitt liv under 2014, när jag i september fick den un-ika chansen att  komma och studera i detta underbara projekt.  Under den första tidsperioden hade jag intry-cket att sex månaders studier skulle vara en mycket lång tid. Men jag hade fel. Lektion-erna var så intressanta och fullmatade, att jag inte kunde  förstå  hur snabbt tid-

en  gick. Det  är mycket svårt nu att ordna alla mina tankar, alla mina känslor  och allt  i en text. ”Korta vägen” var en ny fas, en ny period för mina yrkesmässiga prestation-er och karriär.

Projektet var en ny chans, en ny möjlighet för mig att stud-era det svenska språket, att få nya kunskaper från de bästa specialisterna, att kommuni-cera med infödda talare, för att genomföra olika intressan-ta aktiviteter, dela personliga tankar, idéer, för  att  ibland göra misstag och att lära av mina personliga misstag. Jag fick tillfälle att bekanta mig med den svenska kulturen, litteratur, historia och tradi-tioner. Det är av största vikt att nämna det faktum att ”Ko-rta vägen” gav mig en ny  in-ternationell miljö, där jag fick nya vänner.

Jag vill tacka alla mina lära-re, vänner och personalen på projektet  för dessa stora och oförglömliga dagar och erfar-enheter. KV

Kristina BabamyanArmenien, Jurist

“En ny chans”

För två år sedan flyttade jag till Sverige på grund av

kriget i Syrien. Därefter bör-jade ett nytt liv, ett annat liv än det jag levde i mitt hemland.Jag hade utbildat mig som ekonom vid Aleppo universi-tet på avdelningen för dator- och informationssystem. Dä-refter arbetade jag med min man inom handel, import och export av varor mellan Syrien och andra länder, dessutom var jag ansvarig för den fi-nansiella och administrativa avdelningen i företaget.

De första sex månaderna i Sverige var en jättejobbig tid.

Sedan började jag studera SFI och det var mitt första steg i det svenska språket. Efteråt hörde jag om ett program för akademiker från utlan-det och som heter Korta vä-gen. Sex månader av träning och utveckling inom svenska språket och att lära sig om svenska samhället på djupet för att lättare komma in på ar-betsmarknaden och hitta ett jobb eller praktik.

Arbetet är grunden för livet som vi lever, det betraktas som den viktigaste källan till försörjning för varje männis-ka på jorden.

Ur detta perspektiv sätter arbetet standarden för varje levande människa, kulturellt och socialt, och bestämmer nivån för livet. Vikten av arbe-tet och dess nödvändighet ger stolthet och värdighet och är människans skyddande sköld.Det är inte så lätt att börja ett helt nytt liv och arbeta i ett nytt land, på grund av språket samt en annorlunda arbetskultur mellan Sverige och mitt land.

Genom Korta vägen och min lust att jobba, skaffade jag min första praktikplats på REVIDECO, ett företag som de jobbar inom revision, re-dovisning och rådgivning.

Jag tycker att praktikplats är ett viktigt steg på jobb-stegen, trots att man inte får någon lön. Istället skaffar man mycket erfarenhet och dessutom bra kunskap om ar-betsmarknaden.

På min praktikplats jobbar jag med två personer, John Jaresund och Viktoria Alster-mark, som jobbar med bok-föring och revision och båda försöker att lära mig allt om jobbet.

Jag är nöjd och trivs med min praktikplats hos mina arbet-skamrater. I framtiden hoppas jag att få ett jobb inom min bransch som ekonom.

Till sist vill jag tacka grup-pen på Korta vägen, början med Arbetsförmedlingen i Sävsjö, Jönkoping, underbara lärare på HLK , jobbcoacher på Folkuniversitetet samt Erik Lagerqvist i REVIDECO. KV

Julia KelehSyrien, Ekonom

Först vill jag tacka den sven-ska regeringen och folket

för deras gästfrihet och motta-gande.

Så länge jag minns från barn-domen har jag haft ambitionen att vara en framgångsrik person och ambition är det som tjänar förmågan att utöva större an-strängning för att uppnå det man vill. Inget önskat mål utan motivation, och det finns moti-vation bakom ambition.

Det finns saker i livet som vi inte förväntar oss, som kriget i mitt hemland Syrien.

Detta smutsiga krig som tvin-gade mig att lämna mina dröm-mar i mitt hemland och livet

som entreprenör som jag hade byggt upp.

Jag fick fly från kriget och kom-ma till ett nytt land som jag inte visste någonting om, och en osäker framtid.Jag är utbildad inom företagse-konomi och informationssys-tem med specialisering inom affärsinformatik.

Jag har startat och drivit mina egna företag i tio år med olika inriktningar, exempelvis inom import och export med varor mellan Syrien och andra länder i världen, valutaföretag och växling av utländsk valuta. Jag hade en fabrik som tillverkade kläder som sedan importerades utomlands.

Det jag har åstadkommit i mitt entreprenörskap, all den ut-veckling och allt arbete man har lagt ner för bygga upp något från grunden, är jag stolt över. Även om jag har fått lämna det, så har jag uppnått en dröm som jag haft sedan min barndom.Man förlorar en del av sitt liv när man måste fly från det som man mådde bra av, det kommer att bli svårt att leva som tidig-are, men det handlar om göra

nya uppoffringar i det nya lan-det och i livet.Livet går vidare, men visst måste man klara hinder och en tuff utmaning nu när man är i Sverige. Men styrka och mo-tivation att blicka framåt, att se nya möjligheter, driver mig framåt.

Jag hoppas att jag med min er-farenhet och kunskap kan bidra med något till Sverige i framtid-en.

Jag har nu varit i Sverige i två år och fått möjligheten få gå på Korta vägen i 26 veckor. Jag har fått lära känna olika män-niskor och jag har trivts jätte-bra i gruppen samt med lärar-na, både på Högskolan och Folkuniversitetet. Jag har kom-mit mycket längre i utvecklin-gen i svenska språket, och fått kunskap om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar.

Jag hade en underbar tid och jag önskar alla som har gått med mig på Korta vägen stor lycka i livet. Jag hoppas att alla drömmar och mål uppnås inom en snar framtid. Ha bara tålamod för det är nyckeln till framgång.KV

“Ambitionen är hemligheten bakom framgången”

Rezan Jor JinoSyrien, Ekonom

Vi vill gärna höra dina åsikter!Kontakta oss via e-post:

kortavagen.tidningen@gmail.com

“Praktikplats är ett viktigt steg på jobbstegen”

KORTA VÄGEN

Carolina Kentson,Lärare i svenska på HLK

Tips för effektiv språkutveckling:1. Ta alla chanser till interaktion och kommu-nikation - lyssna, pra-ta, skriv, fundera kring språket. Våga ta för dig i språket, våga utsätta dig för språket så mycket som möjligt!

2. Lägg in språket i din egen själ. Låt inte språket bli mekaniskt inlärt. Språk är också interak-tion och kommunikation med dig själv, tänk på det nya språket, prata och resonera med dig själv på det nya språket

3. Producera mycket själv. Tänk att språk är kom-munikation med andra. Du ska berätta något för någon annan. Det är när man själv producerar som utveckling sker. 

4. Läs, läs, läs. Läs skönlit-teratur. Det är fantastiskt, en seger att kunna läsa en riktig bok på det nya språket även om boken är kort!

8

Gayane Gaboyan Den här resan samlade nästan alla klasskamrater för att umgås på bästa sätt. När vi kom till Stock-holm, sken solen och det gjorde att vi kände oss piggare. Det var en fin dag som alla behöver ha.

Under två dagar har vi hunnit besöka intressanta platser och träffa personer som berättade myck-et om dessa platser. Vi har varit i riksdagen, på Dramaten, vi åt middag tillsammans och tittade på musikalen ”Chicago”. Det var en fantastisk och

spännande musikal på svenska som jag såg. Jag lovade mig själv att besöka den en gång till. För mig var det ett stort uttryck som jag ska komma ihåg hela livet.

Nästa dag efter frukost tog vi en guidad tur med bussen som åkte runt staden. Turen tog en och en halv timme. Det var spännande för att vi såg hela Stockholm. Efter det var vi i Globen. Vi åkte upp på Globens topp och njöt av den vackra utsikten. Sedan tog vi en trevlig promenad igenom Gamla Stan och besökte Tyska kyrkan.

Nuha Hanna I februari samlades vi på tåget, målet var att resa till Stockholm som vi väntat på och planerat redan från våra första dagar på ”Korta vägen”. Resan tog tre timmar innan vi nådde Stockholm.Först gick vi till hotellet och lämnade bagaget där. Efter gick vi tillsammans i staden för att besöka Riksdagen. Där träffade vi en trevlig ung man som heter Andreas Karlsson från Kristdemokraterna. Han berättade för oss om politiker, deras jobb och hur valsystemet fungerar i Sverige. Vi gick runt genom hela Riksdagen och tittade på nästan alla platser. När vi var klara, tackade vi honom för hjälpen och tog ett foto med honom. Efter lunch samlades vi och gick till Kungliga

Dramatiska Teatern. Vi tittade på olika platser och på många olika kläder och skor som skådespelar-na använder när de spelar sina roller i pjäserna. På kvällen gick vi till Kulturhuset för att titta på musikalen ”Chicago”. Under bussturen nästa dag såg vi Stockholms historiska platser. Stockholm har ett fantastiskt kulturliv. Vi tittade på olika vackra, gamla och moderna byggnader och platser, lyssnande på guidesbeskrivning.De två dagarna i Stockholm gick snabbt som en vacker dröm. Jag kommer inte glömma de två härliga dagarna. Men jag alltid brukar säga: borta är bra, hemma är bäst. Så det var underbart att vara hemma igen efter en så rolig tid.

Fadi DarmoResan till Sveriges huvudstad är ett av de roliga minnen som vi kommer komma ihåg för evigt. Sedan vi började på ”Korta vägen”, hade vi hört om en rolig resa till Riksdagen och många aktiviteter under två dagar.Datumet var bestämt av lärarna och det var den 23 till 24 februari. På den första dagen vaknade jag tidigare än vanligt för att vara på stationen innan kl. 6.På Jönköpings centralstation träffade jag några klasskamrater. De andra på tåget kom från andra

städer. Det tog ungefär tre timmar och en kvart och under restiden åt vi pajer som var hemlagade av mina kompisar. Vi delade pajerna med de andra resande i vår vagn. Kanske såg det ovanligt ut för svenskarna, men tvärtom för oss.På kvällen samlades vi för att gå till en musikal, ”Chicago”. Den handlade om relationen mellan människor, pengar, svek och kärleken. Fastän jag inte förstod allt, var musikalen jätterolig.Tiden gick snabbt på grund av mycket intressant information. Soliga dagar och en spännande resa – det var precis det som jag behövde efter en jobbig månad.

Thuy Lan Bui Innan ”Korta vägen” slutade för oss, åkte vi till Stockholm i två dagar. Där besökte vi många plat-ser, bl. a. Riksdagen. Vi fick veta att Riksdagen har mer än 300 möten varje år. Det var spännande för att vi kunde prova att sitta på stolarna som riksdag-smännen använder. Då förstod vi mer om Riksd-agen. Även om jag har läst böcker om det svenska samhället i skolan, kunde jag inte förstå allt om jag inte hade varit i Stockholm. Det var spännande att jag fick se många platser tillsammans med mina klasskamrater. Vi pratade mycket och tog många kort tillsammans. Vi gick också till Dramaten. Mannen som jobbar där visade oss hela byggnaden, sex våningar. Jag kommer ihåg en stort förråd med kläder som skådespelarna an-vände förr och använder nu, även drottningens och kungens kläder. Vi såg många fina tavlor som har målats för många år sedan. Jag tyckte mycket om Dramatens byggnad, även om den var gammal.Resan var en rolig upplevelse och jag vill tacka lärarna från projektet ”Korta vägen” för det.

RESAN TILLSTOCKHOLM.Vi gjorde den tillsammans!I februari åkte deltagarna på ”Korta Vägen 5” på en gemensam studieresa till Stockholm. Det blev en minnesvärd resa.

Rezan Jor JinoInledningsvis vill jag tacka ”Korta vägen” för utfly-kten till Stockholm. Vi hade en jättebra tid i Stock-holm med våra klasskamrater och lärarna. På tåget åt jag frukost tillsammans med mina klasskamrater och dessutom med de passagerare som satt bredvid oss.Vi lämnade väskor och vilade en stund på Com-fort-hotellet, som verkade skönt och bekvämt. Se-dan gick vi till Riksdagen, där vi träffade en man som heter Andreas Karlsson, representant från Kristdemokraterna. Han visade hur riksdagen fungerar i Sverige. Vi tillbringade nästan två tim-

mar där och kände oss trötta. Då gick vi till en italiensk restaurang som ligger nära riksdagen. Platsen var jättevacker och trevlig i motsats till maten som jag inte tyckte om.På kvällen besökte vi Kulturhuset som ligger i Stad-steatern i Stockholm. Musikalen ”Chicago” som vi såg var fantastisk, eftersom de flesta var kända skådespelare. Dessutom var det mycket folk där på kvällen. Å andra sidan ville jag se på den viktiga matchen i Champions League mellan Barcelona och Manchester City, men tyvärr började”Chica-go” och matchen på samma tid. I alla fall vann mitt favoritlag, dessutom njöt jag av ”Chicago”.

Munira PakFrån början visste vi att Stockholmsresan skulle bli rolig och intressant, eftersom vi åkte med bra lära-re. Centrum i staden var väldigt bekvämt för en prom-enad. Vi gick till Riksdagen och fick höra massor av intressanta saker. Dessutom tittade vi runt i den

här jättefina byggnaden som byggdes på 1800-talet. Några av oss i gruppen ville gärna se Globen, som vi bara sett på TV. Det gjorde vi nästa dag. Högst upp på Globen var det ett fantastiskt panorama, som jag sent ska glömma! Det var synd att inte alla skolkamrater kunde vara med på den trevliga re-san!

Våren 2015 No. 02

KORTA VÄGEN10

“Vi vill träffa dem som kan andra kulturer”

- Alla de som jobbar på museet behöver ha breda kunskaper av världen, och det bästa sättet att skaffa dem är genom att träffa folk från olika kulturer. Därför såg vi det som en mö-jlighet att ta in ny kompetens och erfarenhet med en prakti-kant som har en utländsk bak-grund, säger Marie Källvant, HR-chef på Jönköpings läns museum.

Dour var den första deltagare från “Korta vägen” som gjorde praktik på Jönköpings läns museum. Hon har kommit från Iran, där hon utbildade sig som arkeolog och jobbade på Teherans nationalmuseum. Nu kunde hon använda sina kompetenser i ett nytt land och en ovan arbetsmiljö. Un-der praktiken hjälpte hon till att flytta osteologiska material, nämligen mänskliga ben som man har grävt upp och bevarat på museet. - Det här jobbet kräver myck-et noggrannhet och uppmärk-samhet, berättar Åza Fjäll-borg, tekniker på länsmuseet, som har varit Dours handle-dare under praktiken. - Benen bör flyttas försik-tigt och lådor måste märkas

varifrån de kommer - i mu-seivärlden används gamla begrepp som socknar (un-gefär kyrkoförsamlingar) och härader (rättsliga geografiska områden). Man behöver ha speciella arkeologiska kun-skaper för att göra det, och det kändes tryggt att lämna de här materialen i Dours händer, eftersom hon vet hur känsli-ga de är och kan ta hand om dem.

Hur hittade ni den här up-pgiften till henne?- När Dour kom till praktiken, försökte vi hitta en riktig up-pgift som var bra att göra. Vi har precis köpt in nya lådor som vi tänkte använda, men vi hade inte hunnit med och vi tänkte att det skulle vara en bra

uppgift för vår nya praktikant. Vi hade förklarat för henne hur man gör det och förstod att hon kunde klara det. Kan-ske att hennes uppgifter här var enklare än jobbet som hon gjorde i Iran, men vi måste börja med något i alla fall.

Hur var Dour som prakti-kant? - Hon var nyfiken och väldigt intresserad, hon ställde hela

tiden allmänna frågor eller specifika yrkesfrågor. Hon fick lära känna olika typer av ar-tefakter som finns i norra Eu-ropa men inte Mellanöstern, och samtidigt har hon lärt sig många nya ord som hon inte kunde på svenska eller på per-siska tidigare. De orden är det inte säkert att alla kan även om

man har bott i Sverige under en lång tid. Dour hade alltid block och penna med sig för att skriva ned ny information.

Vad behöver Dour eller någon annan utländsk arkeolog som vill jobba på museum i Sver-ige komplettera? - Man behöver förbereda sig på mycket fysiskt arbete som man gör tillsammans med te-oretiska uppgifter. Till exem-pel är man som arkeolog ofta ute och gräver. De jobbar my-cket fysiskt och är samtidigt tvungen att sitta en viss tid vid skrivbordet och skriva sina rapporter. Därför behöver man förutom arkeologiska kunskaper och bra fysisk form ha ganska hög nivå i svenska språket som är jätteviktig om man befinner sig på en arbet-splats. Men å andra sidan har vi inte så många arkeologer som kan andra språk, förutom svenska och engelska, och vi skulle behöva personal som kan ovanliga språk. För Dour var det kanske ganska svårt att använda svenska på heltid under praktikdagarna, men hon klarade det. Och när hon gjorde sin presentation om Nouruz, kände hon stor gläd-

je, för att hon vågade stå och prata så mycket om sin kultur och sina traditioner.

- Vi känner alltid behov att bredda oss på kompetenser och träffa olika drivna männi-skor. För att komma på praktik och känna hur det är på arbet-splatsen, krävs det inte någon speciell utbildning. Det räcker med att man är intresserad av Sveriges och världens histo-ria, vill träna språket och lära känna hur jobbet fungerar på museer i Sverige, lägger Marie Källvant till. KV

    

Min praktik

Mitt namn är Dour Mir-davodi Pourzadeh och

jag föddes i en välutbildad

och konstintresserad familj i Iran och växte upp i Teheran som är Irans huvudstad.Jag har magisterexamen i arkeologi från Teherans uni-versitet och jobbade nästan fyra år som arkeolog på Irans nationalmuseum och Irans kulturorganisation. Jag kon-trollerade kulturföremålen med dokument och arkiv. Dessutom arbetade jag med invigningen av Teherans isla-miska museum. Jag forskade om Irans historiska föremål i fem av landets län. Min specialitet är den historiska perioden i Iran innan islam.Efter det fick jag problem och blev jag tvungen att jobba på en annan plats och det var

Irans universitetsjukhus. Jag arbetade där i elva år som administratör. Trots att det var en bra plats, eftersom jag samarbetade direkt med chefen, var mitt hjärta hela tiden med min utbildning och stora intresse för arkeolo-gi. På sjukhuset samordnade jag utbildningen av läkarstud-erande, specialistläkare och administrativt stöd till överläkarna. Jag jobbade tills 2006, sedan kom jag till Sverige på grund av att jag gifte mig.Här i Sverige studerade jag SFI, grund-Vux, svenska som andraspråk A och B. 2014 började jag studera på Korta Vägen 5. Korta Vägen är en

bra kurs för invandrarutbild-ning. Jag tror att man kan lära sig svenska snabbare och på ett bra sätt på denna kurs.Med hjälp av Korta Vägen fick jag praktik på Jönköpings länsmuseum. Jag är jättetack-sam till mina lärare som hjälpte mig att få en praktik-plats som jag tycker mycket om och som är hemma för mig. Dessutom är jag tack-sam till Sergei Muchin och Marie Källvant som gav mig chansen att praktisera. På museet träffade jag den trev-liga personalen med arkeol-oger, konservatorer, tekniker, fotografer och min snälla och trevliga handledare som heter Åza Fjällborg.

Mina uppgifter är mindre, men jag hoppas att jag kan få fler uppgifter i framtid-en. Mina förhoppningar för framtiden är kulturell kom-munikation mellan Iran och Sverige. Jag kan vara som en bro för goda kontakter mellan de två länderna. Jag skulle gärna presentera Irans kultur, historia och tradition med en föreläsning, till exempel om Nouruz som är en hög-tid i Iran, eller en utställning om en av Irans antikvierade områden.Till sist hoppas jag att jag kan jobba som arkeolog vid Jönköpings länsmuseum i framtiden och att jag blir fast anställd på museet. KV

Dour Mirdavodi Pourzadeh,Iran, Arkeolog

Dour Mirdavodi Pourzadeh, deltagare i ”Korta vägen – 5”, har praktiser-at på Jönköpings läns museum från januari till april 2015. Mot slutet gjorde hon en presentation för hela museets personal och berättade om

Nouruz, de iransktalande folkens nyårsdag som i år inföll den 20 mars. Nouruz firas av perser, afghaner, balucher, pashtuner, tadzjiker, zazaer och azer-er för att välkomna våren och solens återkomst. Under presentationen förklarade Dour varifrån denna tradition kommer, om hur man firar den tillsammans med sina familjer, släktingar och vänner, om vilken mat som tillagas och varför måste man stiga upp tidigt på morgonen den trettonde festdagen.

Marie Källvant och Åza Fjällborg

Jönköpings läns museum:

Marie Källvant, enhetschef för adminis-tration och service/HR:

Länsmuseet ligger i centrala Jönköping

och har jättefina utställn-ingslokaler. Varje dag sker många olika projekt för barn, ungdomar, student-er och pensionärer här. Att besöka länsmuseet är ett bra sätt att lära sig om svensk historia, kultur och språk. KV

Våren 2015 No. 02

Vägen till mitt mål!

Att flytta till ett annat land innebär många

svårigheter och utmanin-gar. Hur ska man göra för att känna sig delaktig och fullvärdig i detta nya liv? Vilken väg ska man välja?Jag kom till Sverige för två år sedan. Sedan dess har jag avslutat studier på SFI och yrk-essvenska för invandrare, läst svenska som andraspråk på grundläggande nivå på distans.Jag har två universitetsut-bildningar från Ryssland, en som motsvarar civilin-genjörsutbildning inom metallurgi och en som motsvarar en magisterex-amen i ekonomi. Jag har arbetslivserfarenhet inom båda områdena.Men för att kunna komma ut i arbetslivet i Sverige krävs god kunskap i svenska språket.Jag fick ett tips om att man sökte folk till Swerea Swer-cast som är en forskningsin-stitution för svensk gjuter-inäring. Jag skickade in en intresseanmälan och hade tur som fick chansen att göra praktik hos dem. Det blev inte så lätt trots att jag kan och förstår vad de sys-slar med, men svårigheten att förstå svenska facktermer gör det lite komplicerat och det gjorde mig lite rädd och osäker.

Hur ska jag komma till rätta med dessa problem? Jag hade via några bekanta som också invandrat till Sverige hört talas om programmet ”Korta vägen” där man försöker ge invandrare med akademisk utbildning hjälp att utveckla sina kunskaper inom svenskt näringsliv. Jag fick möjlighet att studera på HLK och samtidigt prakti-sera några dagar i veckan på Swerea Swecast. Då det blev praktik och inte allvar på en gång kändes allt mycket bättre och jag lärde mig inte bara mer svenska utan också en del yrkestermer på sven-ska. Jag lärde mig också en hel del om hur det fungerar inom svenskt näringsliv, avseende ”koder” och hur det fungerar. Jag fick också en del extra utbildning på Tekniska högskolan som hjälpte mig att utnyttja mina kunskaper på svenska. Jag har trivts mycket bra på min praktik och har också fått förtroende att utföra uppgifter på egen hand, vilket gett mig ett starka-re självförtroende. Jag har känt ett gott stöd från min handledare och att hon har haft förtroende för mig och gett mig ansvar för dessa uppgifter .Att jobba inom forskningen var intressant och något nytt för mig, men jag vet att med mina kunskaper och ett större ordförråd av svenska yrkesspecifika termer kom-mer jag att kunna göra goda arbetsinsatser inom mitt yrkesområde.Studierna på ”Korta vägen” kombinerat med praktiken har varit bra och nu känner jag mig mer som en fullvär-dig medborgare som ser fram mot ett arbete i Sverige och är på god väg mot mitt mål. KV

Åsa Lauenstein, Forskningsingenjör på Swerea SWECAST

Swerea SWECAST är ett forskningsinstitut som har direkt koppling till

Sveriges gjuteriindustri. Vi arbetar med olika typer av metaller och just vår avdeln-ing arbetar med gjutstål. Det arbete som vi gör kan ske på väldigt olika sätt: det kan vara uppdrag för industrin, ett forskningsprojekt eller ett projekt som vi själva driver av ren nyfikenhet. Men ge-mensamt är de gjutna mate-rial som vi vill undersöka för att få veta vad materialen har för egenskaper, inifrån och ut. Och det är till detta arbete som vi har plockat in Olga Letavina som praktikant.

Olga tog kontakt med oss redan innan hon bör-

jade delta i projektet ”Korta vägen”, och vi ansåg att hon hade precis den kompetens som passade för vår verksam-het. Vi hade inga lediga tjän-ster att erbjuda henne, men däremot diskuterade vi olika möjligheter för praktik hos oss. Och när möjligheten dök upp för Olga att delta i ”Ko-rta vägen”, blev hela proces-sen väldigt enkel. Vi erbjöds ett färdigt program, där det stod ordentligt hur praktiken skulle se ut. Då blev steget till ett besked för oss väldigt litet och för oss var det orsaken till att vi kunde säga ”ja” utan att behöva tänka på finansiering och tidssatsning. Jag tycker att det är mycket enklare använ-da helt förberedda koncept som ”Korta vägen”, både för arbetsgivarna och de akade-miker som söker sysselsät-tning här i Sverige.

- När Olga kom in i bilden, upptäckte vi att hon hade precis den kompetens för att driva fram ett projekt, som tidigare har hamnat mellan stolarna på grund av finan-siering och lågprioritering. Hon fyllde den platsen och vi kunde använda vår färdiga idé och påbörja jobbet. Hon

har varit på arbetsplatsen två dagar i veckan och har jobbar med materialen, och under resten av tiden lärde hon sig svenska som också är jättevik-tigt att ha med sig på arbet-splatsen.

- Både vi och Olga var ny-fikna på att samarbeta med varandra. Hon har en väldigt gedigen grundutbildning från 80-talet i Ryssland, hon ar-betade ungefär tio år inom detta område, men det var för ganska längre sedan. Olga sa att utrustningen som hon hade arbetat med tidigare skiljer sig väldigt mycket från den som vi använder i Sver-ige idag. Inom den tekniska världen går tiden väldigt fort, företagarna rustar sig oavbru-tet med moderna metoder och maskiner. Men den kom-petens som Olga hade med materialen och grundläggan-de saker, den räckte till.

- För oss är det inga kon-stigheter att jobba i en inter-nationell miljö, för att vi har ett visst antal anställda som har kommit från utlandet. Vi är vana att arbeta på engelska också och ibland känner man att det går fortare och enklare att kommunicera så. Det var en utmaning från början att komma ihåg att vi skulle prata svenska med Olga på arbet-

splatsen. Som hennes handle-dare tycker jag att det svenska språket är en väldigt viktig del av praktiken, och vi försökte göra allt för att hon skulle vara del i en riktig svensk ar-betsmiljö.

- Förutom språket är det vik-tigt att man även lär sig om koderna som gäller på jobbet, t ex fika, som är en stor del av hela arbetsprocessen. Även de som är mest resultatinriktade är tvungna att ta sig bort från mikroskopen och sätta sig vid fikabordet två gånger om da-gen. Vi har också tränat my-cket på att småprata, många utländska och särskilt Olga är inte vana vid det. På vårt före-tag går man ofta ut och bygger sitt nätverk i korridoren, man pratar och diskuterar de arbet-suppgifter som man fått från chefen tillsammans med sina kollegor. Här krävs en väldigt hög kompetens, var och en har sina egna kunskaper och ingen kan veta allt. Om man inte utbyter information med sina medarbetare, bjuder på sig själv och får hjälp, då klarar man inte jobbet.

- Vi är väldigt nöjda med det arbete som Olga har gjort hos oss och vill att hon ska fortsät-ta sin praktik. Vi har lärt kän-na henne väldigt väl, vi vet vad hon kan och hur hon är

som person.Det som krävs för att arbe-

ta med forskning på SWEA-CAST är en ganska lång utbi-ldning inom materialområdet (t ex som materialingenjör, gjuteriingenjör) och det är svårt för oss att hitta rätt per-son med rätt utbildning. Vi söker hela tiden människor med erfarenhet från gjuteri-

branschen och välkomnar både forskare och erfarna in-genjörer. Om vi kunde få ett tillskott av akademiker från andra länder, skulle det vara värdefullt. Jag tror att gjuteri-branschen som idag, tyvärr, fortfarande är väldigt na-tionell, skulle vinna mycket på det. KV

Olga Letavina, Ryssland.Gjuteriingenjör

Åsa Lauenstein och Olga Letavina på praktikplats

Åsa Lauenstein på Swerea SWECAST

Vi måste hänga med i den tekniska utvecklingen! Åsa Lauenstein:

KORTA VÄGEN12

Språkprovet innebär att man ska ha C1-nivå enligt

Swedex-systemet. Språkve-tare anser att man inte kan nå denna nivå om man inte har bott i Sverige under gan-ska lång tid och gått en spe-ciell språkutbildning. Idag erbjuder Folkuniversitetet i Jönköping språkkurser för de utländska läkare som re-dan jobbar inom den svenska vården. De som bara försöker att skaffa svensk legitimation får utbilda sig på Komvux eller gå extra språkkurser som erbjuds av olika skolor samt Folkuniversitetet. Tandläkare Mazen Mustafa, som kom för två år sedan från Syrien och har utbildat sig i Ryssland, har sin åsikt på situationen:- Läkare kan inte fungera utan jobb, för medicinska kunskaper man måste hålla levande hela tiden och använ-

da dem på arbetsplatsen med sina patienter. Ingen av oss vill förlora kunskaper, men det gör vi när vi sitter hem-ma. Första steget till jobbet är språket, utan godkänd C1-nivå eller motsvarande SSA-3 (svenska som andra språk -3) tar Socialstyrelsen inte fram alla våra papper. I Sverige idag finns det inte i svensk-kurser, som vi – läkarna från icke-EU-länder - kan ta för att lära oss svenska på kort tid och på hög nivå. Sådana kurser skulle kunna hjälpa samhället att fylla den läkar-brist, som alla ofta pratar om.

Mitt namn är Jako Tammo, jag är 54

år gammal och assyri-er från Syrien. Min fru är från Rumänien och vi har tre barn tillsam-mans.

Jag har utbildat mig till specialist i obstetrik som gynekologläkare i Rumänien. Tillsammans med min fru startade jag en egen klinik i

Syrien, där jag jobbade i ca 20 år med de flesta vanligt förekommande behandlingar man gör som obstetrikspe-cialist och gynekologläkare. Jag är en social person, vilket har varit en fördel i mitt jobb då jag har mycket kontakt med patienter.

Jag trivs med att möta nya människor och har lätt för att prata och se till att patienten känner sig välkommen och bekväm när de kommer in till kliniken.

Just nu studerar jag på ”Ko-rta vägen”. Jag vill lära mig svenska språket så fort så möjligt, lära mig om svenska koder och integrera mig i det nya svenska samhället, för att sedan hitta jobb inom vården.

Jag har en gedigen erfaren-het av alla de uppgifter som förekommer i syfte att ge

service inom vården. Jag har en god förståelse för både administrativa system och den medicinska terminologin. Då många av behandlingarna har rört människor med olika bakgrund har jag fått vana att arbeta med människor oberoende av bakgrund och kulturella skillnader.

Som person är jag oftast glad och spontan. Jag tycker om att ha roligt på jobbet samti-digt som jag alltid tar ansvar för att jobbet blir bra och att patienterna alltid känner sig nöjda när de lämnar oss.

Jag ser fram emot att komma igång och jobba i Sverige.

Min känsla säger mig: Många länder i världen är bra att leva och jobba i, men Sverige är FANTASTISKT. KV

En underbar upplevelse

På min första dag på praktiken träffade

jag verksamhetschef An-ette Sparf på Rosenhälsan i Huskvarna. Anette tog mig runt och visade mig hela vårdcentralen och introduc-erade mig till all personal. Jag blev överväldigad av de-ras varma välkomnande och alla var mycket hjälpsamma och vänliga. Stämningen på hela platsen var mycket trevlig, alla var så snälla och behandlade varandra med

respekt. Under min praktik där

fick jag delta som läkare, jag kunde sitta med pa-tienter och prata med dem och sedan undersöka dem, på läkarexpeditionen dis-kuterade vi den aktuella utredningen och behan-dlingar. Den bästa delen av praktiken var att jag deltog en dag med varje person, t.ex. en dag var jag med en sjuksköterska på öppenvård, en annan dag var jag med en undersköterska och en dag var jag med en sjuk-gymnast, så detta gav mig en övergripande idé om hur hela vårdcentralen arbetade som en enhet. Jag lärde mig mycket från många skickliga distriktsläkare som hjälpte mig med mina läkarprover.

Sammantaget var det en trevlig upplevelse och en som jag inte kommer att glömma. KV

Jako Tammo,Syrien, Gynekolog

Joelle Khabian,Förenade Arabemiraten, AT-läkare

Helena Karlsson, HR-konsult på Vård-centralerna Bra liv i

region Jönköpings län:

Idag har Bra liv 31 vårdcen-traler i Region Jönköpings län, vi finns i 12 av länets 13 kommuner och det är första instansen man går till om man känner hälsoproblem. - Vi är landstingsdrivna och 76 % invånarna är på listade på våra vårdcentraler. Här tar vi hand om patienterna in-nan de får remiss till special-istläkare, så det är specialister i allmänläkare som jobbar på vårdcentralerna. Vi har även utbildningsläkare som ska bli specialister inom allmän-medicin eller byta specialisa-tion. - Ungefär 30 % av dem har kommit till Sverige både från EU- och icke-EU-länder. Vi jobbar för att ha patienten i fokus, att kunna erbjuda bra omsorg och kompetens från våra anställda, oavsett vilken bakgrund de har som läkare. - Vi är väldigt noga med att de som har kommit från andra länder ska ha likvärdig kom-petens som en svensk doktor har. På personalavdelningen träffar vi sökande läkare med olika kunskaper, beroende på vilken utbildning man har, vilket land man kommer if-

rån och vilket system som används i landet för att man ska läsa till specialistläkare. Därför kräver vi förutom pap-per alltid en provtjänstgöring.

- För oss är det väldigt viktigt med språket, läkarna måste kunna kommunicera med pa-tienter utan påtagliga brister. Region Jönköpings län samar-betar med Folkuniversitetet när gäller språkutbildning för våra anställda. Vi kom-binera språkutbildning med seminarier, där de nyanlända läkarna får information om det svenska vårdsystemet. - Utbildningen är väldigt fok-userat på patientmötet, t ex tränar vi mycket på: hur säger jag när jag ska förklara och varför ska jag säga så? Hur ska jag inte säga? Hur kan jag förk-lara för patienten? Hur gör jag om jag inte förstår så bra? Och med mera, med mera. Allt detta gör vi för att patienterna alltid ska känna hänsyn och omsorg från oss. - Idag är det ganska tufft med jobb, fram för allt för läkare med utländsk utbildning för att få svensk legitimation om man kommer ifrån ett icke EU-land.- De läkare som kommer till Sverige oavsett om de job-bar eller inte, måste från bör-jan träna språket så mycket

som de kan. Man måste vara beredd att det tar tid och inte tappa tålamodet. Ibland kan det vara jättesvårt i början, men efter en viss tid kommer språket. Jag brukar säga: den dag när du förstår vad alla säger på fikat, när du förstår alla skämt omkring dig, då kan du säga att du verkligen behärskar språket tillräckligt. När man har arbetat ett tag, är det bra om man får ännu en påbyggnad av språkunder-visning, eftersom det alltid finns en gräns i självspråkutbi-ldning, och för att komma upp en nivå måste man bygga på.- Det spelar förstås stor roll vilket grundspråk man har. Kan du engelska bra, då lär du dig svenska lättare och ännu lättare om du kan tyska. Oav-sett modersmål måste ni som arbetssökande komma ihåg att vi, arbetsgivarna inom vården, ofta prioriterar dem som kan både svenska och engelska på ganska hög nivå. - Vi är väldigt intresserade av att skaffa kontakter med all-mänläkare som vill jobba hos oss. Om man är nyfiken och vill komma på intervju så kan man kontakta oss och skicka CV, t ex via vår hemsida: www.rjl.se/vardcentralerna-bralivKV

Helena Karlsson:

“Patientmötet står på första plats”

En stor del av de akademiker som kommer till Sverige idag har utbildat sig till läkare och job-bat ett visst antal år i sina hemländer. Om man

har fått sin utbildning i något EU-land, får man sin le-gitimation direkt och kan sedan söka jobb. De som kom-mer från icke-EU-länder har en längre resa framför sig och den inleds med att skicka alla behövliga papper till Socialstyrelsen. Sedan måste man vänta på besked och klara olika prov (t ex språkprovet och kunskapsprovet), beroende på beskeden.

Goran Vukojevic,

praktiksamordnare på FU:

Var ärlig mot din arbetsgivare!

Deltagarna på ”Korta vägen” ser på kursen på olika sätt. Några

tycker om språkutbildningen på Högskolan som hjälper att gå snabbt fram i sven-ska. Några känner att det är spännande att tillbringa tid med sina kurskamrater och skaffa bra vänner som kommer att vara nära även i framtiden. Men framför allt ger ”Korta vägen” alla möjligheten att se långt in i framtiden, att sätta sina mål och att ta det första steget dit. Praktiken på en riktig arbet-splats kan vara ett bra stöd i detta, anser Goran Vukoje-vic, praktikssamordnare på Folkuniversitetet i Jönköping.

Jag har jobbat som praktik-samordnare och jobbcoach

på projektet ”Korta vägen” sedan oktober 2013. Jag ser det som en utmaning att försöka hjälpa de utländska akademiker som nyligen har kommit till Sverige. Man ska inte dra för länge med sina kunskaper, de ska inte sitta hemma och ”rulla tummar-na” utan måste ut så fort som möjligt, för att visa vad de kan göra just nu och vad de behöver komplettera för att snabbare komma till deras första jobb i Sverige.

Hur jobbar coacher med deltagare på ”Korta vä-gen”?- Första steget är att hitta en utgångspunkt. Vi börjar med enskilda samtal, vi vill veta

lite mer om varje deltagare. Vad är man utbildad för, hur mycket har man jobbat och vilka uppgifter har man haft? Vi går igenom de delar som deltagaren är duktig på, och försöker komma fram till vad de egentligen vill jobba med. Några är kanske osäkra och vill omskola sig eller prova annorlunda uppgifter som de aldrig har gjort innan. Efter det skriver man ner en målsättning, arbetar fram CV, tränar på arbetsintervjuer och samtidigt försöker vi att hitta en praktikplats till dem så fort som möjligt.

Hur skaffar man den praktikplatsen?- Praktiken är väldigt indiv-iduell för varje deltagare på ”Korta vägen”. Man kan säga att det är den mest individuel-la delen av hela utbildningen. Allt beror på vad man är utbi-ldad för. Är man lärare, läkare eller civilingenjör, då är det ganska lätt att hitta praktik-plats. För jurister till exempel är det nästan omöjligt. Men det finns ett stort antal yrken, som inte är så vanliga, och det kan finnas bara en deltagare med sådan inriktning i varje

kurs. Då måste man hitta en praktikplats som passar precis för denna deltagare. Vi försöker använda alla me-darbetares kontakter för att uppnå det. Här börjar det nät-verket, som vi ofta pratar om, att fungera. Man ringer runt till olika företag, åker dit och knackar på dörren, berättar om syftet med projektet ”Ko-rta vägen”. De flesta företag som jag kontaktar är väldigt välkomnande, de vill hjälpa till med att ta in praktikanter och testa dem i arbetsmiljön. Men kanske finns många ar-betsgivare som är omedvetna om att det på ”Korta vägen” befinner sig utländska akade-miker med olika inriktningar och egenskaper som kan ingå i arbetet och verkligen vara behjälpliga.

Hur ofta får du ”nej” från arbetsgivare? - Alla arbetsgivare utgår från sin tid och sina resurser. De företagare som jag besöker tackar oftare”ja”. De som inte har några möjligheter att ta in praktikanter idag, de stänger inte dörren. Då provar vi en gång till om några månader med andra deltagare. Ibland

får man ”nej” när deltagaren själv inte är beredd att gå ut, t ex inte kan anpassa sig kultur-ellt eller har stora språkbris-ter. Därför rekommenderar jag alla som är på ”Korta vägen” att studera svenska så mycket som möjligt, för att få färre negativa svar under ”Korta vägen” eller i framtid-en, på riktiga arbetsintervjuer.

Vad mer måste man tän-ka på när man träffar en potentiell arbetsgivare?- Det är mycket som både kan störa och stödja. Man ska inte visa på något sätt om man är blyg eller rädd, utan vara lugn och berätta för arbetsgivaren om sina fördelar och posi-tiva sidor. Men innan man går på arbetsintervjun, får man själv bedöma sina egna möjligheter. Jag är säker på att man måste vara ärlig med chefen. Om man inte är en morgonpigg människa eller är ovan att jobba på nätter-na, då bör man prata om det direkt. Det kan påverka så att man inte blir anställd. Men fel arbetsplats kan påverka ens liv på ett ännu mer negativt sätt. KV

Vilket är nästa steg för att gå vidare?Fråga Simon Stenered!

När utländska akademiker vill söka jobb i Sver-

ige måste de ha diplom och andra behörighet-spapper översatta och dokumenterade på rätt sätt genom svenska my-ndigheter. Vilken myn-dighet behöver man skic-ka sina papper till? Hur lång tid tar det att få dem färdiga? Kan man söka jobb direkt eller behöver man komplettera något?

Vilka kurser behöver man klara om man om-skolar sig på en svensk högskola? Svaret på dessa frågor och mycket annan behjälplig information får deltagarna på ”Ko-rta Vägen” från Simon Stenered som är studievä-gledare på Högskolan för lärande och kommunika-tion i Jönköping. - För att våra träffar på ”Korta vägen” ska bli mer effektiva, är

det bra om man har sina pap-per bedömda och validerade innan man påbörjar kurs-en. Det är viktigt att man så fort som möjligt skickar sina papper till respektive myn-dighet, beroende på ens ut-bildning. Men när man kom-mer till ett nytt land är man ofta osäker på vilka steg som kan hjälpa för att anpassa sig till nya omständigheter. Un-der ”Korta vägens” kurs har jag några gånger individuella samtal med deltagarna, då jag bedömer hur situationen ser ut och tillsammans funderar vi hur man kan göra läget bättre. Ibland man kan gå ut direkt i jobb, men ofta behöver man skaffa legitimation eller kom-plettera sin utbildning. Då får man information och vägled-ning kring detta, om vad som krävs för att söka utbildning på universitet i Sverige. Fram-för allt saknas svenska på en hög nivå, och om man kom-mer från ett land där man inte läser så mycket engelska, då behöver man komplettera det språket också. En viss del av

den svenska språkutbildnin-gen får man på KV, men det är ofta svårt att undvika att stud-era mer på andra språkkurser, t ex på vuxenutbildningen.

Att validera alla papper tar ofta ganska lång tid. Vad kan man göra mer effektivt?- Framför allt måste man ta reda på så mycket som möjligt om det svenska samhället med sina koder, om hur svenskarna tänker och lever och om hur arbetsmarknaden fungerar. Precis det som man gör med sina kurskamrater på ”Korta vägen” och mer individuellt arbete. Man måste hålla sven-ska språket levande hela tiden, prata språket som svenskarna använder och ju mer folk man träffar, desto bättre blir det.

- Man måste också vara beredd på att ens utbildning, om den genomfördes i ett icke-EU-land, möjligtvis inte räck-er i Sverige. Det beror på olika regelsystem i olika länder. Jag möter ofta deltagares chock, när de upptäcker att deras ut-bildning som de har lagt my-cket tid på, behöver komplet-

teras upp till flera år. Det kan vara besvärligt att inse detta, men man får försöka att inte bli besviken, utan istället tän-ka hur situationen snabbt kan förbättras. Även om vägen till jobb ibland inte är så kort, så handlar kursen ”Korta vägen” precis om det.

Hur kan Högskolan för lärande och kommunika-tion hjälpa till?- Vår del innebär att använda medel och pengar för att öka akademikers chanser för att få ett arbete. Alla deltagare kom-mer i kontakt med lärarna på Högskolan, som kan hjälpa att kämpa för språket. Vi har också möjlighet att ordna en enskild kurs till en student om det skulle underlätta för att få ett arbete. Deltagare på ”Korta vägen” behöver ibland inte ha de behörigheter som annars krävs på Högskolan. Vi lär oss också av våra misstag, men med varje kurs får lärare och samordnare mer erfaren-het och varje grupp får en mer intressant och effektiv utbild-ning. KV

Simon Stenered, Studievägledare på HLK

Våren 2015 No. 02

Då jag som ”stödjande person” deltar i

programmet “Korta Vägen” möter jag en mycket engag-erad och entusiastisk grupp människor som inte önskar något högre än att hitta ett arbete. Det är verkligen roligt att

möta dessa deltagare och se hur ivriga de är att hitta just sitt uppdrag här i sitt nya hemland, ett uppdrag som stämmer med deras kompe-tenser och erfarenheter. Jag är också imponerad över hur snabbt deltagarna tillägnar sig en grundläggande kunskap i det svenska språket. De visar på stor motivation och god förmåga.

Förutom den intensiva utbild-ning deltagarna får i svenska på högskolans kurser så bör-jar vi med att försöka förstå och orientera oss i det sven-ska samhället. Det är viktigt att kunna uttrycka sig i en-

lighet med den svenska kul-turen för att göra sig förstådd och kunna visa på sin kun-skap och sina färdigheter. Det är ju tyvärr så att den som inte till fullo behärskar ett nytt lands språk ofta blir betraktad som mindre kunnig även om personen är högt kvalificerad. Det är tröskeln tränar vi oss i att komma över. Vi lägger stor vikt vid att deltagarna ska hålla känslan för sin egen kunskap och er-farenhet högt och inte förlora sin självkänsla även om man ibland upplever att språket lägger hinder i vägen.

Vi jobbar sedan individuellt

med frågor av typen ”Vad vill jag egentligen vara i Sverige?” eller ”Vad vill jag göra?” och slutligen ”Varför?” Varje delt-agare skriver ner sina person-liga mål. Därefter söker vi de vägar som kan leda fram till målet. Vi beskriver konkret de vägar som ska ge resultat. Att veta vart man ska är ju en grundförutsättning för att man ska kunna välja väg och lägga kraft på att ta sig fram på den vägen.

Deltagarna beskriver sina personliga mål, gör sina han-dlingsplaner och börjar under perioden på Korta Vägen att genomföra alla de aktiviteter man själv har identifierat och beslutat. Vi tränar på interv-

jun hos en blivande arbets-givare etc. etc. Allt med stor inlevelse och entusiasm.

När deltagarna har orien-terat sig på den svenska arbetsmarknaden händer det att man tar ut nya mål och söker en ny väg för sitt jobbsökande. Ett riktigt hand-lande att man anpassar sina mål efter de möjligheter man ser när man börjat se sam-manhangen i det nya landet.

Det är verkligen tillfredsstäl-lande att se att så många av deltagarna i Korta Vägen verkligen hittar till ett arbete där de kan få dela med sig av sin erfarenhet och kunskap i det svenska näringslivet.

Lars Johansson, Folkuniversitetet:

KORTA VÄGEN

Nivåbeskrivning:

Nivå A1Jag kan förstå och använda mycket enkla ord och fraser som har att göra med de mest grundläggande och konk-reta situationerna i vardagslivet. Jag kan presentera mig själv och andra och ställa frågor om t.ex. namn, var och hur någon bor, var någon jobbar och jag kan själv svara på liknande frågor. Jag kan kommunicera hjälpligt på ett mycket enkelt sätt om samtalspartnern talar långsamt och tydligt och är beredd att hjälpa mig.

Nivå A2Jag kan förstå fraser och de vanligaste orden som har att göra med personliga förhållanden (t.ex. mycket grun-dläggande person och familjeinformation, shopping, närgeografi, arbetssituationen). Jag kan kommunicera i enkla och vanemässiga sammanhang och kräver ett enkelt och direkt utbyte av information om vardagliga ämnen och aktiviteter. Jag kan använda ett antal fraser för att på ett enkelt sätt beskriva min familj och andra människor, hur jag lever och bor, min utbildningsbakgrund och mitt nuvarande eller senaste jobb.

Nivå B1Jag kan förstå huvuddragen i tydligt standardspråk som berör kända förhållanden som man regelbundet möter i arbetet, skolan och på fritiden. Jag kan hantera de flesta situationer som kan uppstå under resor i ett område där språket talas. Jag kan oförberedd ge mig in i samtal om ämnen som är kända och som är av personligt intresse eller berör det vardagliga livet (t.ex. familjen, arbetet, resor). Jag kan länka ihop fraser på ett enkelt sätt för att beskriva erfarenheter och skeenden, mina drömmar,

förhoppningar och mål. Jag kan ge skäl och förklaringar till mina åsikter och ambitioner.

Nivå B2Jag kan följa huvuddragen i komplexa texter om konkreta såväl som abstrakta ämnen. Inom mitt specialområde förstår jag även fackdiskussioner. Jag kan kommunicera med så pass hög grad av ledighet och spontanitet att ett samtal med en infödd samtalspartner förlöper i stort sett problemfritt. Jag kan uttala mig klart och detaljerat om ett stort antal varierande ämnen, jag kan förklara min ståndpunkt i en problemsituation och kan diskutera olika lösningars för- och nackdelar.

Nivå C1Jag kan läsa en stor mängd krävande, även längre texter, och är medveten om både konkret och underförstått inne-håll. Jag kan uttrycka mig nästan helt spontant och obe-hindrat; det händer mycket sällan att jag uppenbart letar efter ord. Jag kan använda språket flexibelt och effektivt för sociala och yrkesmässiga ändamål. Jag kan uttala mig klart och välstrukturerat om komplexa sakförhållanden, jag kan ge utförliga beskrivningar eller rapporter och kan väva samman punkterna språkligt och innehållsmässigt.

Nivå C2Jag kan utan problem förstå så gott som allt som jag hör eller läser. Jag kan återge sakförhållanden och argument ur olika skriftliga eller muntliga källor i en sammanhål-len framställning. Jag kan uttrycka mig i så gott som alla situationer spontant och helt flytande; jag kan förstå och använda stilvariationer och andra finesser (t ex ironi). Mitt språk är korrekt och varierat och jag har utvecklat en personlig stil.

Farida Chauhan,jobbcoach på Folkuniversitetet

5 snabba tips för ett lyckat CV

1. Skräddarsy CV:et för varje jobb.

2. Redogör för ”hål” i ditt CV.

3. Var kort och kon-cis.

4. Använd dig av ny-ckelord.

5. Be andra korrek-turläsa CV:et för att undvika stavfel.

Mitt nya jobb i Sverige

Vilken nivå ska jag välja?

Våra språkkurser är indelade i sex nivåer enligt Europarådets referensram för språk, från A1 till C2. Tanken med referensramen är att såväl kursdeltagare och språkutbildare som arbetsgivare ska kunna referera till en gemensam skala. Se vilken beskrivning som stämmer in på dig!

14

Försök att “tjuvlyssna” på andra som talar svenska. Du kan exempelvis lyssna på bussen, tåget eller när du fikar eller går på restaurang. Genom att lyssna kan du lära dig prosodi och uttal.- Du lär dig också det informella språk som svenskarna använder till vardags. - Skriv något på svenska varje dag. Du behöver inte skriva långa texter. Det räcker att skriva SMS, mejl eller en inköpslis-ta på svenska. Skriv gärna små hälsningar på svenska till dina familjemedlemmar eller till dina vänner.- Gör aktiviteter där du får tillfälle att möta svenskar. Du kan gå med i någon förening. I Sverige finns föreningar för nästan alla intressen bland annat idrottsföreningar, bostadsföreningar, kvinnoföreningar, föräldraföreningar, politiska föreningar, dansföreningar, bokcirklar m.m. Du kan också besöka ett språkcafé och samtala med svenskar. - Slutligen är det viktigt att ha tålamod. Det tar tid att lära sig ett nytt språk.

Våren 2015 No. 02

På din dag brukade jag berätta för dig hur mycket jag saknar

dig, hur mycket jag lider efter att du lämnade livet och hur livet har blivit ett helvete sedan du lämnade världen. Idag är mitt meddelande annorlunda. Idag kommer jag att sätta min längtan eft-er dig åt sidan, och ber dig att förlåta mig om jag säger att jag tackar Gud att du lämnade jordelivet innan du fick se alla hemska saker som vi lider av idag. Med sorg i mitt hjärta med-delar jag dig att Moder Syrien, i vars livmoder du vilar i frid, håller på att dö. Med all ondska i världen i sina hjärtan, har fiender till livet kommit från alla håll i världen och samlats där, i vårt Syrien, för att sprida mörker i vartenda hörn och ställa till med elände för

varenda själ. Floden Khabour rinner fortfarande, men det finns inga barn som simmar i den….. Otaliga främlingar van-drar runt i byn, men inga gamlingar samlas längre framför husen och viskar och undrar vem de kan vara, precis på samma sätt som du och dina vänner brukade göra ….Våren har kommit, jorden har börjat bära klännin-gen av blommor, men inga tjejer välkomnar den med sina leenden .... Mörkerdyrkarna har tvångsförflyttat barnens skrik och ekot av tjejernas skratt... livet har tvångsför-flyttats därifrån, mamma ….Våren som vi välkom-nade med sång och dans, välkomnar de med mord och blod.

Allt som är kvar där är en flock rovdjur som håller på att fräta bort allt som lever ….. ”Syrien är ett helvete”. En mening som jag fick läsa förra året i klassen och som väckte en storm av vrede inom mig så att jag skrek högt: Syrien är ett land dit lukten av blod leder er, men för oss är det en plats där vi tog vårt första andetag, skrattade och grät för första gången i livet, där vi träf-fade de mest värdefulla och älskade människorna och förlorade många av dem, och den plats där våra själar fortfarande lever. Med an-dra ord är Syrien vår barn-dom och doften av jasmin leder oss fortfarande dit. Idag skäms jag för att förs-vara mitt ord och vågar inte säga emot den meningen. Idag är det jag som ska säga högt att Syrien är ingenting

annat än ett helvete, där döden hotar all skönhet. Jo, det gör ju ont i både hjärtat och själen att säga så, men om jag inte säger det, kommer mitt leendelö-sa ansikte att avslöja det. Hoppet har övergett hjär-tat och morgondagen är så mörk som aldrig någonsin förr, mamma. Ja, det är dödens stank som sprider sig överallt istället för doften av jasmin och lind. Förlåt mig, mamma, för att jag på din dag inte har något fint ord att säga, an-nat än att be till dammet som har ärvt vårt hus: var snäll och ta hand om min mammas bild så länge den hänger kvar på väggen.

Av Evelyn Khoshaba,deltagare på “Korta Vägen- 4”

I skydd av ljuset och i allas åsyn våldtas våra byar, vår barndom och våra drömmar. Varken solljus eller de-ras anspråklöshet kan skydda dem.

Moder Syrien håller på att dö, mamma!

Olga Letavina, Ryssland.

Evelyn Khoshaba skriver om sitt hemland:

5 tips för språkinlärning

Susanne Grahn, språklärare på HLK

Några ord på vägenFörsök att ta tillvaraAllt gott som livet ger.Se det stora i det lillaSå kan guldkornen bli fler.

Ge dig tid att reflekteraEn stund i lugn och ro.Låt sanningen bli vetskapMen släpp även fram din tro.

Och när du möter mörkerOch livets tvära kastKänn då hur livet rör sigOch ljuset får kontrast.

Känn att du får styrkaAv det som gör dig svagAtt där finns nåt att läraAv som sker var dag.

Det är så mycket mer än språk man behöver när man

kommer till ett nytt land och det var de sakerna vi pratade om. Deltagarna hade varit i Sverige i drygt ett år när jag träffade dem och de talade förvånansvärt bra svenska. Jag är så imponerad att de på så kort tid lärt sig så my-cket trots att många hade traumatiska upplevelser i bagaget. Många hade tvin-gats lämna allt; familj, släkt, vänner, grannar, ett yrke, ett liv som man förstod, hus och hem. Tänk er själva att börja från noll långt bort från allt som du begriper och som är bekant och börja från början.

Min mammas farfar, Samuel Petrus, for till Amerika med båt för 130 år sedan för att skapa sig ett bättre liv efter-som familjen svalt. Han trod-de att han snabbt skulle kun-na bli rik och ta över fru och de fem barn som fanns kvar i livet till Amerika. Mammas farmor hade fött tolv barn men sju hade dött. Det var inte krig och förföljelse som fick honom att lämna Sverige utan fattigdom.

Olika saker får människor att lämna sina länder och de som jag träffade i Jönköping har alla sin historia. Jag är glad att jag fått chans att träffa

dem alla.

Vi har arbetat med interkul-turell kommunikation som innebär att man tittar på vardags- och affärskulturer och försöker att förstå olika beteenden och värdering-ar. Var är jämställdhet och jämlikhet centrala värderin-gar och var är det en central värdering att mannen och kvinnan har olika uppgifter? Var är artighet eller att ta hand om och sätta upp den äldre generationen på pied-estal centrala värderingar?

Man tittar också på specifika företeelser i en kultur som är intressanta och ibland lönsamma att känna till. Vad menar man med att störa grannar? Är det att prata högt efter kl. 21.00 eller är det att inte hälsa på sin granne? Hur viktigt är det att passa tiden? Varför är det olika viktigt att passa tiden i olika kulturer? Vad innebär det att ha kon-trakt på en lägenhet? Kan du sälja ditt kontrakt? Hur mycket får man prata om sina förtjänster eller hur låg profil är det klädsamt att ha? Vilka tabun finns det? I Sverige är det t.ex. tabu att sätta sig intill en främmande person på bussen och börja prata eller att röka inomhus. I Indone-sien kan man börja prata med främmande personer på bus-

sen men absolut inte klappa ett barn på huvudet.

Man studerar organisationer, kunskapssyn och roller. Är samhället hierarkiskt uppbyg-gt eller anser man att platta organisationer är att föredra. Varför föredras konsensus-beslut i Sverige medan man i andra delar av världen blir irriterade på våra ”okunniga och obeslutsamma” chefer.

Naturligtvis får man aldrig glömma att vi är individer och inte bara bärare av en kultur och att kulturer förän-dras.

Interkulturell kommunika-tion är människokunskap och vi lär oss genom den kunskapen att tänka utanför ramarna och att se på tillva-ron med öppna ögon. Vi lär oss att vara nyfikna i stället för kritiska till det vi inte känner igen.

Vad har man för nytta av att vara öppen och nyfiken? Den rena krassa och pekuniära nyttan är att vi blir effekti-vare. Accenture, ett världsom-spännande konsultföretag, har genom undersökningar visat på att företag med in-terkulturell kompetens ökar sin effektivitet med 30 % och effektivitet är lika med lön-samhet. Jag tror inte att vi har

råd att undvara interkulturell kompetens.

Det är ju trots allt så att när värderingar krockar blir vi arga istället för att försö-ka förstå vad värderingen bottnar i. Varför tycker jag som förmodligen de flesta svenskar att jämställdhet är viktigt? Vi anser att kvinnor och män kan göra samma saker, men så var det inte för inte så länge sedan. Varifrån kommer de värderingarna.

Vi är mer beroende av varan-dra än någonsin tidigare på vår planet. Många stora frågor måste vi lösa genom globalt samarbete såsom mil-jöfrågor, naturkatastrofer etc.

I Sverige och förövrigt inom hela EU har vi en snabbt åldrande befolkning som ska försörjas av allt färre unga. Hur ska vi lösa det? Ett sätt är att vi arbetar tills vi är ca 70 år samtidigt som vi förlänger arbetstiden. Ett annat sätt är att öka invandringen och att vi slutar att se på dem som kommer hit som ett problem utan som en resurs. Bara det är ett steg mot en bättre inte-gration och därmed ett bättre utnyttjande av den arbetsk-raft som finns i landet. Många som kommer hit blir två-språkiga och kan hjälpa oss att göra affärer med andra

växande marknader. Detta ger oss naturligtvis konkur-rensfördelar.Ytterligare en viktig orsak till interkulturell kompetens är att utveckling sker när män-niskor som ser på saker på olika sätt och utifrån olika synvinklar möts. Då uppstår nya tankar och man gör inte som man alltid har gjort, för om man gör det händer inte speciellt mycket nytt. Allt nytt behöver inte alltid vara bra, men vi skulle inte vilja vara utan hjulet, bilen, snabbtå-gen, internet etc. Allt detta har utvecklats vid möten mellan människor som haft olika tankar och idéer. Ju mer vi lär oss om hur vi kan se på tillvaron på olika sätt och varför ju mer utvecklande blir mötet.

Forskning visar att om arbet-splatsen speglar samhället i övrigt d.v.s. på en mångkul-turell arbetsplats får man nya infallsvinklar, nya kunder och marknader samt lägre sjuk-frånvaro.

Med detta vill jag tacka alla deltagare i ”Korta Vägen” för att ni är här även om ni inte flydde hit utan flydde från. KV

Ann-Margret Tengblad

Jag heter Ann-Margret Tengblad och är en socialantropolog och SFI-lärare som fick förmånen att träffa deltagarna som gick kursen ”Korta Vägen”. Vi arbetade med interkulturell kommu-nikation som är den mest lönsamma kunskap som finns eftersom vi lever i en föränderlig och

spännande tid. Världen krymper och vi reser till andra världsdelar på semester och gör alltmer af-färer utanför våra gränser. Men vi behöver inte ens resa utanför landet för att möta andra kulturer och andra sätt att leva och lösa vardagens problem. Världen kommer till oss och då är det viktigt att vi möter den med friska och öppna ögon. Det är så uppfriskande att få se på det man är van vid med andra ögon. Det är också viktigt att alla som kommer hit får lära sig hur livets trafikregler fungerar i Sverige.

Interkulturell kommunikation är lönsam kunskapAnn-Margret Tengblad:

KORTA VÄGEN16

Särskilt tack till alla lärare och elever som bidragit till denna tidning.

Medredaktör:

Redaktör och intervjuare:

Johan Fingal, FolkuniversitetetDeltagare på“Korta Vägen-4”

Deltagare på“Korta Vägen-5”

Veronika Ryumina, journalist, Ryssland

Lay-out:Saria Al-Azmeh,grafisk designer, Syrien

Vill du vara med på “Korta Vägen”? Kontakta din handledare på

Arbetsförmedlingen. Läs mer på www.arbetsformedlingen.se