kontakt #3 2014

STOR GUIDE: Så väljer du rätt lampa

Nina Lans jagar föroreningar

Bästa tipset inför flytten

MÄSTER- BAGAREN

KontaktEN TIDNING FRÅN SOLLENTUNA ENERGI • NUMMER 3 2014 • ÅRGÅNG 7

SAMHÄLLSINFORMATION

Tv-aktuella Sébastien Boudet

om passionen för bakning

2 Kontakt • Sollentuna Energi

”Sedan 2007 har all el vi sålt till våra kunder producerats av vatten.”

Den första oktober 2014 tog jag över som vd för Sollentuna Energi Handel AB som driver elhandels-verksamheten och är ett dotterbo-

lag till Sollentuna Energi AB. Jag har jobbat i Sollentuna Energi AB sedan 2007 och innan dess jobbade jag sju år i Sollentuna kommun. Jag har varit ansvarig för affärsområdet elhandel sedan våren 2008 och att nu få det formella vd-ansvaret för verksamheten är mycket stimulerande.

Det händer mycket inom energibranschen just nu. Det kan på sikt innebära stora för-ändringar för både små och stora förbru-kare. Bland annat kommer möjligheterna för de som är intresserade att producera egen el eller att påverka sin förbrukning

över dygnet i större utsträckning ge effekter på fakturan. För de mindre intresserade är det viktigt att veta att de har ett elhandels-bolag som ändå tillvaratar deras intressen. Sollentuna Energi Handel AB är Sollentuna- bornas elhandelsbolag med fokus på alla kunder i Sollentuna.

JAG VILL ATT de aktiva och intresserade kunderna ska vara nöjda med det vi har att erbjuda. Jag vill också att de inte lika aktiva och kanske till och med helt ointresserade kunderna ska känna sig säkra på att vi är en samarbetspartner för dem. Därför tog vi bland annat bort det omdiskuterade anvisningsavtalet, eller tillsvidarepriset som

det också kallas för ibland, för alla kunder redan 2006. Det innebär att de som i dag inte gör ett aktivt val av elhandelsleverantör i Sollentuna får ett rörligt pris med ett påslag på 2,9 öre/kWh. Många andra bolag har påslag för denna kundkategori på ibland upp till 30 öre/kWh. Skillnaden i pris för en vil-lakund kan bli så mycket som 5 000 kronor per år. Det tycker jag är oskäligt och djupt beklagligt för hela branschens rykte.

ÄNDA SEDAN 2007 har all el vi sålt till våra kun-der producerats av vatten. Det var vi bland de första elhandelsbolagen i Sverige med och hamnade i topp på Greenpeace lista över gröna elbolag. Vi säljer också el märkt med Bra Miljöval för dem som så önskar.

I våras gjorde vi en stor kundundersök-ning där ett tjugotal Sollentunabor under längre intervjuer i olika grupper fick svara på frågor om vad de tycker att vi på Sollen-tuna Energi Handel AB är bra respektive dåliga på. Glädjande var att de flesta betrak-tade oss som en partner. En av slutsatserna av undersökningen är att vi i vår kommunikation och mark-nadsföring ska fokusera på den lokala närvaron och att det är Sollentunabornas bolag. Det har vi tänkt göra genom annonser i lokaltid-ningarna under 2015, det blir spännande att se vad ni tycker om dem.

Med energi att förändra

Kontakt ges ut av Sollentuna Energi AB,ett av Sollentuna kommun ägt bolag.Adress: Sollentuna Energi AB,Box 972, 191 29 SollentunaTel växel: 08-623 88 00E-post: [email protected]: www.sollentunaenergi.seAnsvarig utgivare: Gösta SöderkvistRedaktör: Carl-Mikael ErikssonUpplaga: 33 000 ex.Produktion: UppdragsmediaOmslagsfoto: Magnus JönssonTryck: Uniprint

4 ”Jag kanske öppnar bageri i Sollentuna” Intervju med mästerbagaren och Sollentunabon Sébastien Boudet.

7 Återvinning på schemat Här blir förskolans 5-åringar miljömedvetna.

INNEHÅLL 8 Så väljer du rätt lampa Stor grafik.

10 Uppdrag: Rent vatten På jobbet med Sollentuna Energis nya VA-ingenjör Nina Lans.

14 Låt granen värma även efter jul Sopsortera rätt bland paket och kulor.

Håkan Larsson, vd, Sollentuna Energi Handel AB

4

8 12

Sollentuna Energi • Kontakt 3

AktuelltFO

TO: M

AG

NU

S JÖ

NSS

ON Genom att byta ut äldre utebelysning

mot moderna led-lampor har Vaxmora samfällighet radikalt minskat sin elförbrukning. – Vi sparar både pengar och miljö, säger vice ordföranden Lars Demelid.

Grupphusområdet Vaxmora med drygt 200 fastigheter byggdes i början på 1970-talet. Invånarna äger sina egna fastigheter och tillsammans, genom medlemskap i samfälligheten, bland annat vägar och belysningsanlägg-ningar i området.

För några år sedan konstaterade sam-fällighetens styrelse att det var dags att modernisera utebelysningen. De 90 armaturerna med kvicksilverlampor var slitna.

– Reservdelarna började ta slut. Dessutom var lamporna både energi-slukande och på väg att förbjudas, säger Lars Demelid.

15 ÅR TIDIGARE bytte Sollentuna kommun ut sina kvicksilverlampor i området mot högtrycksnatriumlampor.

– Vi anlitade en konsult, som dess-utom bor i området, och tillsatte en belysningsgrupp som fick ta fram för-slag på ny belysning. Därefter satte vi upp fyra armaturer på prov som folk fick tycka till om.

I vintras började man byta ut belys-ningen. Samtidigt som kvicksilverlam-porna ersattes av moderna led-lampor förnyades armaturen.

– Den nya är snyggare än den äldre. Vi har även satt upp belysning på par-keringsplatserna. Men fortfarande är det mörkt på vissa ställen. Kommunens belysning i området är inte bra och borde bytas ut till samma typ som vi nu har, säger Lars Demelid.

Statistik för årets tre första månader visar att det efter bytet gick åt ungefär hälften så mycket el för att driva sam-fällighetens lampor jämfört med snittet för de tre senaste årens första kvartal. Mikael Bergling

Lysande byte sparar pengar och miljön

”Vi hoppas att investeringen ska betala sig på sikt”, berättar samfällighetens tidigare kassör Hans Klaar som tillsammans med Hans Sternhoff håller stegen åt Lars Demelid.


Sébastien Boudet hattar mellan Vibyvillan och Lidingö, där han spelar in en ny tv-produktion tillsammans med bagarkollegorna Roy Fares och Magnus Johansson. Resultatet blir en serie baknings-program på jultema som sänds

i Kanal 5 nu i december. – Jag känner mig som en bortskämd tonåring

som bor hemma hos mamma, när jag är om-given av alla proffsiga och omtänksamma människor på inspelningen.

Efter ett decennium på Stora Essingen blev Sébastien Boudet Sollentunabo tillsammans med sin då blivande fru Malin.

Hemma i köket hänger det majskolvar och lufttorkad skinka från krokar i taket. Det stora bordet är familjens samlingspunkt.

– Alla barnen gillar att baka, men de ligger på olika nivåer. Min äldsta kille, som har fyllt 18 år, fixar vad som helst – bakelser, tårtor och maca-rons – medan Hugo, som är åtta, precis har bör-jat baka själv. Det finns recept som passar alla.

HANS SENASTE BOK ”Le Bakbok” innehåller recept som utgår från just tre olika svårighetsgrader, beroende på hur mycket man har bakat tidi-gare. Men helst vill han att de som läser boken ska inse att man inte slaviskt behöver följa ett recept för att baka ett gott bröd.

– Att baka är ungefär som att tända en brasa; du behöver inte följa ett recept för att göra upp en eld. Samma sak gäller för bröd. Det viktiga är att du förstår processen – målet med min bok är att lära ut den.

För ett år sedan flyttade tv-bagaren Sébastien Boudet till Viby. På villatomten finns redan en ambitiös köksträdgård

med grödor som används till både brödbak och matlagning. – Jag arbetar efter det naturliga kretsloppet, berättar han.

TEXT: LINNEA BOLTER FOTO: MAGNUS JÖNSSON

”Jag kanske öppnar bageri i Sollentuna”

Sébastien Boudet brinner för att öka kun-skapsnivån inom sitt skrå. Han reser runt och håller kurser och föreläsningar på ett 20-tal gymnasieskolor runt om i Sverige.

– Jag vill få eleverna att känna yrkesstolthet och visa att man blir framgångsrik av att baka bra bröd, inte genom att använda halvfabrikat och kemikalier.

Han vet vad han pratar om. När han drev bagerierna ”Petit France” på Kungsholmen och ”Broms” på Karlavägen i Stockholm, ring-lade kön lång av kunder som ville köpa färskt surdegsbröd till frukost. Bägge ställena har Sébastien nu sålt, eftersom han vill vara fri att ta andra uppdrag. Som att föreläsa och göra tv.

Saknar du ibland att ha ett bageri?– Jag kan sakna att vara en del av folks liv

och att lära känna dem som tittar in varje mor-gon för att köpa bröd. Det är belöningen när man har bakat hela natten. Men nu har jag mer utrymme att göra andra saker. Jag har aldrig velat skapa ett imperium – jag vill sprida mina kunskaper och visa att det är roligt och givande att vara bagare.

Men den som tror att Sébastien Boudet inte längre bakar stora mängder bröd, nu när han inte har ett bageri, tar fel. Han är lika mycket bagare som tidigare och lika noga när han väljer sina råvaror.

– Bröd är en blandning av mjöl, vatten och salt. Det är så enkelt. Men om man gör bröd på rätt sätt blir det väldigt spännande. Jag jobbar till exempel med spannmål från olika delar av Sverige – som Österlen, Gotland och Jämtland.

Sébastien Boudet jämför bagaryrket med


Julbakar i tvNamn: Sébastien Boudet.Ålder: 38.Aktuell: Med ”Dessert-mästarna” där han är en del av juryn och med en serie program om julbak – båda sänds i Kanal 5. Dessutom kom ”Le Bak-bok” ut tidigare i år. Familj: Gift med Malin. Har barnen Antoine, 18, Oliver, 12, Hugo, 8 och bonusbarnen Malte, 13, och Alva, 10. Bor: I Viby.

”Min mamma grät när jag berättade att jag skulle bli bagare. Men jag sa att jag ska ta det här skityrket och göra det till något fantastiskt”, berättar Sébastien Boudet.


Utnyttja effektavgiftenP Effektavgiften är en del av den avgift du betalar för att utnyttja elnätet. Den tas ut mellan klockan 07 och 19 på var-dagar och ju mer effekt du använder under den tiden, desto högre blir din effektavgift. Med hjälp av timavläsning av elmätaren räknas de tre högsta värdena fram under en månad och genomsnittet blir under-lag för effektavgiften. Mer information om effektavgiften hittar du på sollentunaenergi.se, under Elnät.

vin- och kaffeproducenter. Det är råvarorna som är avgörande för brödets kvalitet.

– Tänk dig en vinmakare som svarar ”druv-saft är druvsaft” när du frågar vilken druva som vinet är gjort på. Eller en kaffemakare som inte tycker att det spelar någon roll vilka bönor man använder. Det är lika tokigt att inte bry sig om mjölet som bakas till ett bröd.

VÄRNANDET OM MILJÖN är alltid närvarande, om det så gäller bakning eller intresset för mat. Sébastien håller upp en fyrakilospåse med eko-logiskt vetemjöl.

– Det här är en kvadratmeter obesprutad jord. Man ska kalla saker vid sitt rätta namn. Om vi slutade använda ord som ”ekologisk” och exem-pelvis kallade ”vanliga” bananer för besprutade bananer, skulle ingen vilja köpa dem. Bespru-tade varor borde också vara dyrare, eftersom de kostar samhället mer på lång sikt.

Är du lika noga när det gäller alla livsmedel?– Jag köper så lite förpackat som möjligt. När

det gäller kött köper jag ett helt lamm, en halv gris eller en halv ko åt gången. Vi åker en vända till bonden och så har vi kött för ett helt år. Kon styckar vi tillsammans i trädgården. Det är en lördag som går åt, men det är en kul lördag.

Tomater äter familjen över huvud taget inte efter sista skörden i köksträdgården. När det är säsong för lök köper Sébastien 25 kilo på ett bräde.

– Då hackar allihopa lök vid köksbordet och gråter tillsammans. Min son Oliver packar in sitt huvud i plastfilm och Hugo sätter på sig simglasögonen. Sedan confiterar vi löken i ank-fett, grisfett eller olivolja.

I SLUTET AV ”Le Bakbok” finns ett kapitel och en illustration som hyllar naturens kretslopp.

– Jag lutar mig mot den naturliga processen när jag bakar och väljer råvaror. Ett bra bröd ska inte snabbjäsas med jäst – det tar tid. Ingen för-väntar sig att det tar 30 minuter att göra ett vin eller en god ost; tid är en av de viktigaste ingre-dienserna även i bröd.

Genom åren har han periodvis vänt på dyg-net och bakat sig genom nätterna. Men att baka om natten behöver inte bara gälla bagare. Alla som vill minska sina elkostnader gör klokast i att grädda sina bröd eller bullar efter klockan 19 på kvällen. Under kvälls- och morgontimmarna, mellan 19 och 07, tas det nämligen inte ut någon effektavgift.

– Det är en annan stämning nattetid, allt är lugnt och tyst. Jag tycker att det är ganska ro-givande att baka då.

Du har inte funderat på att öppna ett bageri i Sollentuna?– Finns det en vilja, så är det klart att jag ska

göra det någon gång. I Sollentuna ligger dess-utom Överby kvarn och Bögs gård som odlar jättebra spannmål – det skulle kunna bli ett intressant samarbete, säger Sébastien Boudet.

SÉBASTIEN BOUDETS LUSSEKATTER

Sébastien använder inlagd saff-ran som marinerats med konjak och råsocker sedan januari. Om du inte har varit lika förutseende går det bra att göra en snabbma-rinad på 2 gram saffran (den ska vara hel), 20 gram råsocker och 20 gram konjak i en tättslutande burk. Låt dra i ett par timmar innan du ska baka.

Dag 1P Blanda 1 dl vatten med 100 gram ekologiskt vetemjöl och en

liten, liten smula färsk jäst. Detta är en jäsningsmetod som kallas ”pouliche”. Täck skålen med en kökshandduk och låt den stå framme under natten (helst i ett rum med en temperatur på 20 grader).

Dag 2P Blanda ”polichen” ovan med: 550 gram ekologiskt vetemjöl, 2,5 dl rumstempere-rad ekologisk mjölk, 220 gram

ekologiskt socker (råsocker eller vanligt vitt), 1 ekologiskt ägg och

10 gram havssalt.P Blanda ingredienserna

ett par minuter i en assistent, degblanda-re eller med händerna. Låt degen vila i 30

minuter. Knåda degen i 5–10 minuter.

P När degen är slät och släpper från skålen tillsätter du 30 gram inlagd saffran och 250 gram rumstempererat ekologiskt

smör. Blanda ytterligare några minuter. P Låt degen vila en timme täckt med en kökshandduk. P Forma degen till 20 små korvar som du rullar till lussekatter. P Låt jäsa i 6 till 8 timmar i en avstängd ugn som du sprayat med vatten. P Baka lussekatterna i 6 till 8 minuter i ugnen på 220 grader. P Pensla de nygräddade lusse-katterna med uppvispat ägg blandat med en nypa socker.

VÄRLDSBÄST. ”Sverige gör världens bästa bröd. Det finns en stor kunskap både när det gäller spannmål och kvarnar. Där ligger Frankrike långt efter”, säger Sébastien Boudet.


Aktuellt

Hur sorterar du soporna?Snittsvensken producerar nästan 100 kilo matavfall varje år. Framför allt handlar det om frukt- och grönsaksrester. Kontakt har frågat tre Sollentuna-bor hur de källsorterar.

Namn: Gunilla Lanå BarjeÅlder: 58– Ja, vi sopsorterar det mesta hemma. Vi har också två komposter – en för matrester och en för trädgårdsavfall. Jorden från komposterna använ-der vi till rabatter och planteringar.

Namn: Eva OlssonÅlder: 67– Brännbara sopor och matrester sorterar vi i tunnorna. I garaget har vi lådor för andra typer av sopor, som kartonger och metallskrot. När det behövs åker vi till tippen. Vi sorterar faktiskt det mesta, ner till minsta kapsyl. Enkät: Linnea Bolter

Namn: Stefan Sundström (och hunden Karamella)Ålder: 53– Vi sorterar matrester och brännbara sopor för sig. Tidningar går i tidnings-insamlingen och glas i glasåtervinningen. Vi försöker också att sortera ut och slänga all plast för sig. PET-flaskor och burkar lämnar vi in förstås.

Ökad miljömedvetenhet är en väsentlig del av undervisningen på Sofielundsskolans förskola. – Det är viktigt att barnen lär sig att ta hand om miljön. Dessutom tycker de att det är roligt, säger förskolelärare Simone Moosmann.

Skolan ligger i Turebergs-området mellan Sollentuna centrum och Sollentuna-vallen vid Edsviken.

Förskolans avdelning Saturnus består av 16 barn i femårsåldern. Sedan sep-tember i år arbetar man med ett miljöprojekt som en del av undervisningen.

– Det är viktigt att barnen lär sig om kretsloppet, om miljön och hur vårt beteende påverkar den, säger Simone Moosmann som driver pro-jektet tillsammans med sin kollega Lotta Folkesson.

Under hösten har miljöun-

dervisningen haft fem olika teman: livsstil och hälsa, vat-ten, skog, konsumtion och energi.

– Vi ska åtminstone hålla på med detta fram till jul. Vi fort-sätter så länge vi känner att det finns något att arbeta med och så länge barnen tycker att det är roligt. Och det gör de verkligen, säger Simone Moosmann.

Vad har ni gjort konkret?– Vi har till exempel varit

ute i skogen och pratat om återvinning, att man kan göra nytt papper av gammalt pap-per. Då vill barnen så klart se

om vi även kunde göra pap-per, vilket vi kunde. Det var mycket uppskattat.

Under hösten har represen-tanter för Sollentuna Energi besökt förskolan och pratat om sopsortering och återvin-ning.

– De berättade till exempel att det av återvunna plast-flaskor går att göra fleecetrö-jor, hur många kapsyler som behövs för att tillverka en bil och liknande saker.

– Vi har överhuvudtaget pratat mycket om återvin-ning, att saker och ting går att laga och att man inte hela tiden måste köpa nytt. Bar-nen har då gått hem till sina föräldrar och sagt att de till exempel inte får slänga deras söndriga byxor, utan att byx-orna ska lagas.

ÅTERVINNING PÅ SCHEMAT

MILJÖPOLISER. ”Enligt föräldrarna har deras barn blivit små poliser som brukar påpeka att föräldrarna ska släcka ljuset innan de går ut, att de inte ska låta vattnet stå och rinna eller liknande”, säger Simone Moosmann.

FOTO

: CA

RL-

MIK

AE

L E

RIK

SSO

N


-80%


SÅ VÄLJER DU RÄTT LAMPA

FLER TIPS HITTAR DU PÅ SOLLENTUNAENERGI.SE

Led, halogen, lågenergi och lysrör – vad skiljer dem åt? Kontakt hjälper dig att göra rätt val i ”lampdjungeln” – för miljön, energins och ekonomins skull.GRAFIK: MATS JERNDAHL

LED-LAMPANI dagarna har forskarna Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura fått ta emot nobelpriset i fysik för att ha uppfunnit en ny energisnål och miljövänlig ljuskälla – den blå lysdioden (LED). Att just blå lysdioder är en viktig uppfinning beror på att de kan ge vitt ljus.

Lägre prisFör bara några år sedan var led-lamporna alldeles för dyra för att vara ett konkurrenskraftigt alternativ till vanliga glödlampor och lysrör. Så är det inte längre. led-lamporna blir allt billigare.

Dessutom har de en livslängd på 100 000 timmar, i stället för 10 000 timmar för ett lysrör eller en glödlampas 1 000 timmar.

Mindre elförbrukningLed-lampan (Light Emitting Diods) har betydligt längre livslängd än glödlampan och drar unge-fär 80 procent mindre el. Den innehåller inget kvicksilver.

AnvändningsområdenI dag finns det led-lampor i mobiler, datorer, tv-apparater och i allt fler inomhusarmaturer. När vi har bytt ut glödlampor och annan ineffektiv belysning väntas Sveriges elanvändning minska med mostsvarande den totala energianvändningen hos cirka 100 000 eluppvärmda villor.

Lysrör1 0000 timmar

Led100 000 timmar

Glödlampa1 000 timmar

Det finns led-lampor med olika socklar och i många olika storlekar och former. Kan ha varmt eller kallt ljus, detta visas på förpackningen som kelvin (K). Ju lägre tal, desto varmare ljus.

ÅTERVINN!Tänk på att lågenergi-

lampor och lysrör inne-håller kvicksilver och

att alla typer av lampor ska lämnas till återvin-

ningscentralen när de är förbrukade. De får inte kastas i soporna eller i

glasåtervinningen.

LIVSLÄNGD I TIMMAR

-80%


SÅ VÄLJER DU RÄTT LAMPARiv ur och

spara!

FLER TIPS HITTAR DU PÅ SOLLENTUNAENERGI.SE

Använder du led-lampor?

Namn: Gunnar GibsonÅlder: 76Bor: Tureberg– Ja, i den mån glödlam-porna går sönder, men jag går inte aktivt och köper led-lampor eller lågener-gilampor. Jag tycker att skenet är lite blåvitt, jag vill gärna ha ett varmare ljus.

Namn: Martina DahlÅlder: 27Bor: Norrviken– Ja, man blir ju i stort sett tvungen att göra det. Men egentligen tycker jag bättre om vanliga glödlampor – de har ett finare sken.

LYSRÖRLysrör är energieffektiva och har en lång livslängd. Nyare

lysrör tänds omedelbart, har bättre färgåtergivning än äldre och är flimmerfria. Innehåller kvicksilver.

Välj rätt styrkaWatt (W) mäter effekt. Ju fler watt, desto mer energi drar lampan när den är tänd. I en traditionell glödlampa omvandlas bara 5 procent av energin till ljus, medan resten blir till värme. I effektiva halogen-lampor, lågenergilampor och led-lampor omvandlas mer av energin till ljus. Det innebär till exempel att en glödlampa på 60 W kan ersättas med en lågenergi-lampa på 11–13 W och ändå fås samma ljusflöde.

Så många lumen* behövs för att ersätta din glödlampa

15 W 120–135 lm 25 W 220–250 lm 40 W 410–470 lm 60 W 700–805 lm 75 W 920–1 055 lm 100 W 1 330–1 520 lm 150 W 2 140–2 450 lm 200 W 3 010–3 450 lm *Lumen (lm) mäter ljusflödet

LÅGENERGILAMPANLågenergilampan har funnits i mer än 30 år, håller upp till tio gånger längre än en glödlampa och drar 75 procent mindre el. En lågenergi-lampa innehåller dock kvicksilver. Lågenergilampan är ett tunt lysrör

som viks flera gånger och tillverkas med eller utan hölje. Du kan välja om lampan ska ha kallt eller varmt ljus.

HALOGENLAMPAN Halogenlampan har fått sitt namn av den halogenfyllda kapsel som omsluter glödtråden. Har ett distinkt och klart sken. Finns både med skruvsockel, som passar i vanliga armaturer, och som halogenkapsel för 12 volt och 230 volt. Halogenlampor i energiklass C-D håller upp

till 2 000 timmar, det vill säga dubbelt så länge som glödlampan gjorde och drar 30 procent mindre el. Från år 2016 kommer troligtvis

halogenlampor i energiklass C-D att förbjudas.

ÅTERVINN!Tänk på att lågenergi-

lampor och lysrör inne-håller kvicksilver och

att alla typer av lampor ska lämnas till återvin-

ningscentralen när de är förbrukade. De får inte kastas i soporna eller i

glasåtervinningen.


Namn: Pia Särnefält WinbergÅlder: 50Bor: Norrviken– Ja, delvis. De håller ju längre, men jag tycker att det är lite svårt att hitta rätt ljusstyrka.


Målet för hennes arbete är att så lite vatten som möjligt ska förorenas.

– Det känns väldigt meningsfullt att få jobba för ett renare vatten. Sedan är det förstås extra kul att folk blir alltmer medvetna om att vattenfrågan är viktig.

– Mitt jobb handlar om att spåra för-oreningskällor och att minimera dem

Både det ena och det andra spolas ner i avlopp och brunnar. – Samtidigt finns en tydlig utveckling som visar att allt fler inser värdet av att hålla vattnet rent, säger Nina Lans, ny VA-ingenjör på Sollentuna Energi.TEXT LINNEA BOLTER FOTO MAGNUS JÖNSSON

exploateringen av marken intill Väsjön, där det växer fram en helt ny stadsdel med blandad bebyggelse.

– Eftersom Sollentuna Energi blir ansvarigt för vatten och avlopp när området är färdigbyggt, behöver vi vara delaktiga redan i planeringsprocessen så att dagvattnet inte glöms bort. Men egentligen är det en ännu större utma-ning att jobba med vattenrening i områden som redan är tätt bebyggda, tycker Nina Lans.

Hur ofta är du ute på ”fältet”?– Framåt våren blir det besök på våra

anläggningar för att kontrollera att allt fungerar som det ska. Men ibland åker jag ut på mer akuta utryckningar, till exempel om någonting går sönder i en dagvattenanläggning eller om ett vat-tenprov ska tas. Det är jätteviktigt att

VÄRNAR VATTEN. Nina Lans vid Sollentuna Energi dagvattenanläggning vid Edsviken. ”Det är jätteviktigt med underhåll av anläggningar och ledningar för att vattenreningen ska fungera”, säger hon.

UPPDRAG: RENT VATTEN

inom det vatten- och avloppsområde som vi ansvarar för. Vatten förorenas där vi har ersatt naturen med ett bygge eller en väg. Därför måste vattnet renas innan det släpps ut i sjöar som Edsvi-ken och Norrviken, berättar Nina Lans.

I områden där det planeras nya bostäder ser hon till att få med dag-vattenhanteringen i detaljplanerna. Bland annat är hon involverad i ny-


hoppa i gummistövlarna och komma ut i verkligheten ibland.

Ett av hennes andra projekt är att få privatpersoner och fastighetsägare att hantera fett från matlagning på ett smartare sätt. Fett som spolas ner i avloppen kan nämligen orsaka stopp i ledningarna.

– Stekfett och frityrolja blir som cement i avloppsnätet. När det bildats en propp bubblar avloppsvatten upp ur golvbrunnen eller ur en utomhus-brunn. Då får vi åka ut på en fettstopps- utryckning. Det är resurser som skulle kunna användas på ett bättre sätt om fler visste hur fett ska hanteras.

Hur diskar man stekpannorna utan att bli en avloppsbov? – Innan fettet stelnar i stekpannan

häller man det med hjälp av en tratt i

en plastflaska. En sådan miljötratt kan man komma och hämta i vår reception. När man har hällt av fettet är det bra att torka ur pannan med ett hushållspap-per innan den diskas.

Vad gör man av flaskorna med matfett?– När en flaska är full

slänger man den bland brännbara sopor. I för-bränningen av soporna bidrar fettet till ny energi. Men som fastighetsägare med en restaurang eller ett storkök i lokalerna räcker det inte med att hälla fettet i flaskor utan då behöver man ha en fett-avskiljare installerad.

Har du fler tips på hur man kan hjälpa till att hålla vattnet rent?

– En sak som husägare kan göra är att ta hand om regnvattnet. Det gör man exempelvis genom stenkistor som grävs ner under gräsmattan och

som samlar vattnet från stuprören och dräne-ringen. I stället för att det rinner längs vägarna leder kistorna vattnet rakt ner i marken så att det bildar grundvatten. Dessutom spar man pengar, eftersom man får ett avdrag på vattenräk-ningarna.

Vad gillar du mest med ditt jobb?– Det är nog omväxlingen – att få

jobba med information, förhindra att rent vatten förorenas och att tänka rätt i områden som ännu inte är bebyggda.

Glöm inte!Filtrera bort fettet efter tillagningen av julskinkan. Hämta en miljötratt från Sol-lentuna Energi och häll det i en plastflaska.

GRAFIK: LOTTA SJÖBERG


I våras besökte Stefan Andersson tillsammans med hustrun Maria Andersson en bomässa för att bland annat titta på solpaneler.

– Vi är intresserade av saker och ting som är bra för miljön och har

pratat om hur vi kan minska vårt miljö-avtryck. På mässan träffade vi några som visade solpaneler och berättade hur de fungerar. Vi tyckte att det såg mycket intressant ut och det kändes som en rolig teknik. Dessutom krävdes det i vårt fall inget bygglov eller liknande för att sätta upp panelerna, säger han.

– I somras skruvades de 18 panelerna – på totalt 4 680 watt – upp. Installationen tog ungefär tre arbetsdagar och sköttes av firman som vi köpte panelerna av.

STEFAN ANDERSSON berättar att familjen förbrukar ungefär 18 000 kilowattim-mar el – inklusive hushållsel – per år.

– Solpanelerna klarar inte av att för-sörja oss med el, men de ger ett tillskott dagtid, framför allt vid lunchtid och på sommaren. Visserligen gör vi då inte av med lika mycket energi som under övriga delar av året, men vi förbrukar en del. Inte minst för driften av poolen går det åt en del ström.

– Den el som vi själva inte förbrukar säljer vi vidare till Sollentuna Energi.

Hur då?– Elen från panelerna går in i huset.

Paneler förmiljöns skull

Ena sidan av familjen Anderssons villatak i Viby är nästan helt täckt av stora solpaneler.

– Vi producerar el till oss själva. Det som blir över tar Sollentuna Energi hand om, berättar Stefan Andersson.

TEXT: MIKAEL BERGLING FOTO: MAGNUS JÖNSSON

Den vi inte gör av med skickas vidare ut på nätet och köps av Sollentuna Energi. I källaren har vi en skärm där vi kan se hur mycket el solpanelerna har pro-ducerat och hur mycket vi har skickat vidare.

– Men rent praktiskt märker vi ingen skillnad mot tidigare, förutom att elräk-ningen är lite lägre.

Är det en bra investering rent ekonomiskt?– Det är svårt att säga efter en så

här pass kort tid. Vi fick betala 65 000 kronor efter rotavdrag och har hittills kanske sänkt våra elkostnader med 300–400 kronor i månaden. Jag tror att det är svårt att göra en större vinst på detta. Vi tycker att det är en kul teknik som är värd att prova. Kan vi gå plus minus noll är vi nöjda.

Håkan Larsson, vd för Sollentuna Energi Handel AB, säger att han är

mycket positiv till familjen Anderssons initiativ.

– Engagerade människor som tar eget ansvar och bidrar till miljön tycker vi är mycket bra och något som vi vill uppmuntra. Hittills är det dock gan-ska få privatpersoner i Sollentuna som levererar el ut på nätet från exempelvis solpaneler.

Blir det fler?– Det tror jag, även om det nog är

svårt att tjäna pengar på detta. Men det finns ju andra värden som gör att det här kan vara värt att satsa på för den som har möjlighet, till exempel miljö- och teknikintresse.

SEDAN 2009 finns det ett investeringsstöd för solceller på upp till 35 procent av investeringskostnaderna. Hittills har avsatta pengar inte räckt till, ansök-ningar för cirka 600 miljoner kronor ligger och väntar på beslut runt om på Sveriges länsstyrelser.

I det budgetförslag som riksdagen tar ställning till i dagarna ingår en utökad satsning på solceller (cirka 100 miljo-ner kronor per år), enligt kritikerna är det dock en alldeles för liten satsning för att den ska få någon större effekt.

Ett annat förslag i budgetpropositio-nen är att den som producerar el för eget bruk från årsskiftet får rätt till en skatteminskning.

Investera och få stödP Sedan 2009 finns ett investeringsstöd för solceller på max 35 procent av investerings-kostnaden.

P Rotavdag kan fås för själva installations-arbetet men då får man inte ha tagit emot investeringsstöd.

P Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs enligt regeringens förslag från årsskiftet.


SOLKARTA TILL VÅREN. Sollentuna kommun håller på att ta fram en solkarta som ska visa hur mycket solen strålar på taken i kommunen. Kartan ska ge snabb och enkel information till de som planerar eller funderar på att installera solceller. I Viby har Stefan Andersson redan installerat solpaneler på taket.

Så funkar solpanelerna

1 Ljuset från solen träffar panelerna på

hustaket och det bildas likström.

2 Elen leds vidare till en växelrik-

tare som omvandlar likströmmen till växelström, redo att användas i hushållet.

3 Elen leds sedan vidare till husets

elcentral för använd-ning i huset.

4 En elmätare (som nätägaren är skyl-

dig att installera utan kostnad) mäter för-brukningsnivån i den aktuella fastigheten och hur mycket som matas ut på elnätet.

SÄLJ ÖVERSKOTTET. En solcellsanläggning som är inkopplad på en fastighets elsystem levererar i första hand el till fastigheten. Eventuellt överskott matas ut på det externa elnätet.


Aktuellt om avfall

Ljusslinga/julgransbelysning: Sorteras som elavfall. Bor du i småhus, lägg det i röda boxen för elavfall och farligt avfall.Värmeljushållare av plast: Sorteras

som plastförpackningar, ta bort vekeshållaren.Värmeljuskopp/marschallkopp av metall: Sorteras som

metallförpackningar, ta bort vekeshållaren. Koppen till värmelju-

Hantering av jaktavfallFör aktuell information om hantering av slaktavfall: sva.se (sök på ”slaktavfall”). AVFALL EFTER STYCKNING VID FASTIGHET: Avfall som uppstår vid styckning av vilt vid den egna fastigheten räknas som hushållsavfall och ska läggas emballerat i mindre delar i det gröna sopkärlet.

Halvvägs – nu behövs din hjälpSollentunaborna är bra på att sortera avfall, men vi kan bli ännu bättre.

Under 2013 sorterade Sollentunaborna ut i genomsnitt drygt 30 kilo matav-fall per person, vilket var bäst i norra Stockholmsområdet.

Men så kallade plockanalyser visar att det finns minst lika mycket kvar i soppåsen att sortera ut.

Beräkningar av Avfall Sverige visar dessutom att vi i Sverige i genomsnitt slänger cirka 100 kilo mat per person och år. 70 kilo av detta är matavfall som enkelt går att sortera ut. Det finns alltså

mycket kvar som vi kan lägga i den bruna påsen.

Att sortera ut sitt matavfall är bra både för miljön och ekonomin. Den som väljer att aktivt och regelbundet sortera ut sitt matavfall får en minskad årlig grundavgift.

I Sollentuna har det i 20 år varit möj-ligt att sortera ut matavfall ur hushålls-soporna. Sedan juni 2010 går insamlat matavfall till produktion av biogas och biogödsel på Uppsala Vattens rötnings-anläggning.

Den biogas som produceras i Upp-sala används främst till att driva Uppsa-las bussar. En mindre del går tillbaka in

i det biogassystem från vilket Sollentu-nas sopbilar tankas.

Matavfallet ska läggas i den bruna påsen från Sollentuna Energi och läm-nas i det bruna kärlet för matavfall. Den påse vi idag använder i Sollentuna är en våtförstärkt papperspåse speciellt framtagen för just matavfall. För att underlätta hanteringen av ditt matav-fall ska du även använda en ventilerad påshållare som luftar påsen och hin-drar den från att gå sönder. Täta behål-lare försämrar påsens hållfasthet.

Både påsar och påshållare ingår i abonnemanget och kostar inget extra. Läs mer: sollentunaenergi.se/avfall

Så sorterar du avfallet rätt i julUnder julen producerar vi mer avfall än under andra tider på året, dessutom en del lite mer ovanligt sådant. Vad ska man till exempel göra med presentpapper, paketsnören, värmeljushållare, trasiga ljusstakar och annat som hör julen till? Vår sorteringsguide hjälper dig.


Tjugondag Knut ska granen ut. På rätt sätt. Slänger du den på fel plats är det en otillåten form av nedskräp-ning.

Enklast är det att lägga granen i någon av Sörabs containrar för ris som står uppställda på Hagby och Smedby återvinningscentraler.

– För privatpersoner är det dess-utom gratis att lämna granarna till oss. Efter att de har flisats går granarna till förbränning, säger Per Hammarlund på Sörab.

Finns det ett grovsoprum är det i regel här du ska lämna din gamla gran, gärna i nedklippt skick.

Bor du i en lägenhet ansvarar fastighetsägaren, eller din förening, för grovavfallet.

En del fastighetsägare ordnar särskilda containers för graninsam-ling.

Att kasta ut granen från bal-kongen, eller att slänga den på gatan eller i skogen, är förbjudet och räknas som nedskräpning.

En gran kan omvandlas till el som räcker till att köra fyra maskiner tvätt. Ett par hundra granar kan driva en vanlig kyl och frys ett helt år.

Den som planerar att efter jul bränna upp sin mer eller min-dre barrlösa gran i en öppen spis, bör tänka på att det innebär att det släpps ut 90 gånger mer stoft i atmosfären än när julgranen bränns upp i förbränningsanordningar med filter.

Inom Sörabs verksamhetsom-råde – norra Stockholms län – bor det cirka 470 000 människor.

– De flesta har åtminstone någon gran till jul. Det lär alltså blir en väl-dig massa granar för oss att ta hand om, säger Per Hammarlund.

Låt granen värma även efter jul

SMÅHUSSe till att det är skottat och sandat runt dina sopkärl. Det gör att soporna kan hämtas regelbundet även i vinter. Som fastighetsä-gare är du själv ansvarig för att det är skottat runt sopkärlen och fram till stället där sopbi-len stannar. Även snövallar ska tas bort så att sopkärlen kan dras fram för tömning. Tänk på att ta bort eventuell snö från kärlet annars kan även snön registreras som avfall och ge ökad vikt.

FLERBOSTADSHUSOm en entreprenör anlitas för snöröjning på enskild tomtmark, se då till att allt ingår i avta-let. Det är viktigt att samordna med entre-prenören så att snön röjs runt kärlen, framför soprummet och fram till platsen där sopbilen stannar. Eventuellt kan du göra ett tilläggsav-tal för att vara säker på att du får regelbunden sophämtning på aviserad hämtdag.

GLÖM INTE PLOGVALLEN!Om plogbilen gör så att det bildas snövallar är det fastighetsägarens ansvar att skotta så att kärlen kan dras på plan mark till sopbilen.

sen är av aluminium och går att återvinna. Man ska alltså lägga både koppen och vekeshållaren i metallåtervinningen, men separerade.Presentpapper: Sorteras som pappersförpackning.

Omslagspapper, kartong och wellpapp: Sorterats som pappers-förpackning.Silkespapper: Sorteras som pappersförpack-ning.

Presentkartonger och för-packningar: Sorteras som pappersförpackning.Frigolit/cellplast: Sorteras som plastförpackning.Julkort: Sorteras som hushållsavfall.

Juletiketter: Sorteras som hus-hållsavfall.Paketsnören: Sorteras som hushållsavfall.Julpynt, mindre mängder: Sorteras som hushållsavfall.

Läs mer: sollentunanergi.se

Skotta så att dina sopor kan hämtas

TRÄFFA OSSI STINSEN!

Sollentuna Energi kommer att finns på plats i Stinsen i Häggvik följande datum:

Fredag 19 decemberLördag 20 december

Fokus på elhandel

Svenska hushåll häller varje år ut cirka 224 000 ton flytande mat och dryck via avloppet, enligt Naturvårdsverkets rapport ”Mängd mat och dryck via avloppet” (6624, aug. 2014).

Den främsta anledningen till att maten

eller drycken hälls ut är att den blivit över från till exempel en måltid. Andra anled-ningar är att varan blivit gammal eller att bäst-före-datumet har passerat. De hushåll som slänger mest är enligt undersökningen de som består av endast en person.

Svenska hushåll kastar mat för miljoner


VAD SKA JAG TÄNKA PÅ INFÖR FLYTTEN?Eva-Lena WidmarkTeamledare, kundtjänst

– Att flytta är oftast en väldigt stor händelse i livet. Det kan ibland vara svårt att hålla reda på alla ställen man skall ringa och skriva till för att säga upp avtal och liknade.

– Hos oss är det dock enkelt. Hör av dig senast 30 dagar innan du ska flytta så skickar vi ut en blankett.

För allt?– Nja, för alla tjänster som vi svarar

för. Det kan innebära elnät, elhandel, vatten, fjärrvärme, avfall och stads-nät. Detta gäller oavsett om det är du som privatperson som ska flytta eller om det är ditt företag eller liknande.

– När du ringer är det bra om du har så mycket information som möjligt tillgängligt, till exempel vart du ska flytta, vem som idag bor på adres-sen och vem som ska ta över anlägg-ningen i din lägenhet eller i ditt hus. Vi behöver både namn och person-nummer för att kunna genomföra flyttprocessen. Ju mer information du har, desto enklare blir det.

kontakt #3 2014

Documents