Klimatfrndringar och jordbrukets klimatpverkan en versikt

alternativ titel Klimatgodis Anna Hagerberg

Mlbild fr klimatarbetet i GreppaGreppa sprider kunskap och inspiration om klimatsmarta tgrder p grden

Greppa ger kunskap om hur jordbruket kan minska sektorns klimatpverkan kostnadseffektivt

Exempel klimatrelaterad Greppardgivning p en mjlkgrdStartbesk med vxtnringsbalansKlimatkollenFoderrdgivning-Kontroll av foderstater -Endags utfodringskontroll GrovfoderodlingBetesstrategiByggnadsrdgivning-Stallmilj och yttre milj-ByggplaneringMarkpackning, Drnering, Upprepad vxtnringsbalans Kvvestrategi, Precisionsgdsling Test av mineralgdselspridareUppfljningsbesk med vxtnringsbalans och tgrdsuppfljning

Energikollenfrn hsten 2012 Foto Janne Andersson

Klimat- och energikollen 2010-2013

Diagram1

131800

5816400

472076213

7926819922

Klimatkollen vxt

Klimatkollen djur

Energikollen

Energi grupp

Blad1

2010201120122013Totalsumma

008Vxtnringsbalanser1357

10A1943Kvestrategi260

10B1811832121902695Utfodring786

10C506Klimatkollen347

10D2673083233172896Energikollen221

11A6Markbrdighet321

11Aa33384064685Bygg167

11Ab114881381281831

11B92991071151177

11C108127279

11D5531

11E41286661333

12A9082891431457

12B58426358291

13A7482108831278

13B96584665620

13C1021117118

13D9121739

13F1282010201120122013

13G36386Klimatkollen vxt13584779

13Ha52833Klimatkollen djur18164207268

13Hb1010Energikollen0062199

13I66Energi grupp001322

14A2233853032533343

14B57417238251

14D152120185

14G169259261689

15A1451712082132556

16A18502517111

16B579455206

1A4425

1AA4399006014874209

1B2172532712772494

20A13584779208

20B18164207268686

21A254162416

21B82129

21C62199270

21D132235

30A31273246421

30C831391471211164

40A719

40B121138150863675

41A1582171471682177

41B1381962072202367

41C74658978793

42A49626487554

50A627227312

50B12261813338

70A295117

Totalsumma287842014585467348986

Blad1

Utfrd klimatrelaterad rdgivning 2013

Blad2

Klimatkollen och Energikollen 2010-2013

Klimatkollen vxt

Klimatkollen djur

Energikollen

Energi grupp

Blad3

Vill du bli klimatrdgivare?

Grundkurs Jordbruket och klimatet (2 dagar) rekommenderas fr alla Greppardgivare (hlls kvartal 1 2015)

Behrska och kunna tolka resultat i klimatberkningsverktyg -utbildning 9 oktober via webb, ca 3 h -egen godknd berkning egen grd

Klimatkollen-kurs (1 dag) 16 oktober i Nssj

vilja att frkovra sig och att lpande uppdatera sina kunskaper inom klimatomrdet och delta i utbildningar som hlls

Lustgas N2O 298 ggr starkare n CO2Klimatpverkan mts i koldioxidekvivalenter CO2eGWP = Global Warming PotentialH2OCO2CH4N2OEj naturliga mnenFluorerade halokarbonerMetan CH425 gnger starkare n CO2

Utan VHG (vxthusgaser)skulle vi ha det kallt!! Global medeltemp. -18 Co

Vad r klimatpverkan - vanliga vxthusgaserna

Halten CO2 i atmosfren behver minska till 350 ppm till 2050 om uppvrmningen ska plana ut s att 2-gradersmlet kan ns .De senaste hundra ren 0.78 Co global kning (minst 1 Co intecknad)

Jordens medeltemperatur blir 4 och 7 grader till r 2100, om inget radikalt grs

Risk fr sjlvgenererande processer som vi inte kan stoppa Tl max 2 Co

Klimatfrndringen i Sverige hittills frn 19611990 till 19912005En grad varmare sedan 1991

Tydligast kning under vintern

Nederbrden har kat

Frndring av medeltemperatur ~2085JanuariJuni+6.5+3+6.5+2.5SMHISMHI

Berknad nederbrdsfrndring (%) frn 1961-1990 till 2071-2100Klla: SMHI (RCA3-ECHAM4, A2)vintersommarScenario nederbrdsfrndring Sverige

Efter Markku Rummukainen, MISTRA SWECIAVi frs vintern 2010/2011 men det var ett varmt r p jordenSkilj p vder och klimat..

Klla: Naturvrdsverket, (IPCC)

Nederbrds-frndring 1901-2005

kad och minskad nederbrdOm vi inte agerar kommer klimatfrndringarnas totalakostnader och risker att motsvara minst en femprocentig frlust av vrldens BNP, nu och fr all framtid. Om man vidgar skalan av risker och fljder, skulle skadorna kunna stiga till 20 procent av BNP eller mer.

Kostnaderna fr att agera att minska utslppen av vxthusgaser fr att undvika klimatfrndringarnas vrsta fljder kan dremot begrnsas till cirka en procent av vrldens BNP per r.Sternrapporten, 2006: Om vi inte agerar..

80-95% mindre vxthusgasutslpp 2050 med (fr 1990 rs niver)

EU-kommissionen: Jordbrukssektorn i EU br kunna minska utslpp av metan och lustgas med ca 4249 % till 2050 (fr 1990)

Kostnad: 270 miljarder rligen i fyra decennier eller 1,5 % av sin BNP

1,5 miljoner nya jobb

*Strategi fr EU(Energy Roadmap 2050 , COM(2011) 885/2)19902050

Mnniskans pverkanKoldioxidhalten i atmosfren har kat frn 280 ppm atmosfren till 385 ppm

394

Mnniskans pverkanKoldioxidhalten i atmosfren har kat frn 280 ppm atmosfren till 385 ppm

394

Konc. i atmosfren av vxthusgaser r 0 till 2005Klla: IPCC, 2007Tnk p skalorna nr du lser bilden! Safe CO2level CO2level i r

Svenska utslpp 1990 - 2011 & prognos 2015, 2020

Utslpp per person & r (ton CO2e) i Sverige12,819,916,32 ok

Men vad r egentligen 1 ton CO2e??1 flygresa Stockholm-LondonKlla: Motormnnen web

1000 mil med bensinbil (0,6-0,8 l/mil) motsvarar ca 1,8 ton CO2eKlla: Klimatkontot, IVL:s hemsida.10 mest anvnda gldlampor. Byte mot lgenergilampor sparar knappt 0,5 ton CO2e Klla: Naturvrdsverkets webbplatsProduktion av ca1000 liter mjlk Sverige ger klimat- pverkan medca 1 ton CO2eKlla: SIKEn person i Sverige ter p ett r i genomsnitt ktt, mjlk och gg som gett ca 1,1 ton CO2e vxthusgasutslpp Utslppen per person och r totalt i vrlden behver ligga under 2 ton CO2e per r i slutet av rhundradet.Berglund et al., 2010

Klla: dansk?

* Lustgas7,1miljoner ton CO2ealla sektorer Metan5,3miljoner ton CO2ealla sektorerLustgas & metan frn biologiska processer dominerar vxthusgasutslppen i jordbruket Koldioxid52,9miljoner ton CO2ealla sektorer Klla: Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

Totalt rapporterat utslpp Sverige 2011: 61,4 miljoner ton CO2e exkl. LULUCF

Frdelning utslpp per sektor i Sverige 2011Jordbruk 13%Transporter 33 % Industriella processer 11%Avfall 3%El och vrme 17 %Industrins frbrnning 15 %RaffinaderierTillverkningfasta brnslenKlla: Sweden's National Inventory Report 2013submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change Frbrnning areella nringar 6%

N2O frn markCH4 frn husdjurens matsmltningN2O & CH4 frn gdselUtslpp i sektorn jordbruk 1990-2011

Indirekta lustgasemissioner efter lckage av nitrat (NO3) eller ammoniakfrluster (NH3)Lustgas N2Odirekt lustgasavgngfrn mark, stall och gdsellager

Metan CH4frn matsmltning stall och gdsellagerUtslpp i jordbrukssektorn! Vad saknas?!!

Indirekta lustgasemissioner efter lckage av nitrat (NO3) eller ammoniakfrluster (NH3)Valet av insatsmedel Spelar stor roll!Utslpp vid produktion av inkpta insatsvarorMetan CH4frn matsmltning stall och gdsellagerFrlustvgar i jordbruketFODERENERGIMINERALGDSELKoldioxid CO2

Odling p organogena jordar

Energi-anvndning

Lustgas N2Odirekt lustgasavgngfrn mark, stall och gdsellagerOdling p organogena jordar

*Totala utslpp frn jordbruk i Sverige 90-2010Klla: Underliggande siffror till Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

Totala GHG-utslpp frn jordbruk i Sverige 2010 inklusive organogena jordar Mton CO2e*40%16%25%11%8%Jordbruket tillhr den icke handlande sektorn som ska minska utslppen med 40% till 2020.

Ingen srskild mlsttning fr jordbruk finns n. Metan frn fodersmltningMetan frn gdsellagerLustgas frn gdsellagerLustgas frn markEnergianvndning uppvrmningKoldioxidavgng frn markEnergianvndning arbetsmaskinerKalkningLUSTGASMETANKOLDIOXIDfrmst frn organogena jordarKlla: Underliggande siffrir till Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

Land Use Land Use Change and Forestry LULUCF Sverige 1990-2010

*40%16%25%11%8%Metan frn fodersmltningMetan frn gdsellagerLustgas frn gdsellagerLustgas frn markEnergianvndning uppvrmningKoldioxidavgng frn markEnergianvndning arbetsmaskinerKalkning

vid produktion av mineralgdselfoder, energi m.m. Sveriges jordbruk har ven klimatpverkani andra lnder (som inte syns i vr rapportering)-ILUCavskogning

Vxtodlingsgrd

Jordbrukets energianvndning i SverigeGWh0500035003000 INDIREKT energianvndningsvenska grdar vid tillverkning insatsvarorDIREKTenergianvndningsvenska grdar Klla: Jordbruksverket, 2010500500045004000350030002500200015001000

Ungefrlig energianvndning kWh/kg mjlk250 kor minskande ned till 57 korRobot300 kor minskande ned till 70 korMjlkgropkWh/kg mjlk0,000,050,100,150,200,250,300,35Klla: Neuman, 2008

Genomsnittligt rligt vrldsmarknadspris olja i tre scenarios 1980-2035Klla: Tillvxtanalys, 2012

Mjlkgrdnormalt ca 50%

Grisgrd

CO2 + 8 H CH4 + 2 H2OVte frigrs nr ttiksyra och smrsyra bildas.

Vte frbrukas nr propionsyra bildas.

Vteverskott metanHur bildas metan?

*(kg metan/djur/r) Emissionsfaktorer - metan husdjur, matsmltning (Emissionsfaktorer som anvnds vid berkningar fr officiell statistik)Hur bildas metan?

Diagram1

125.4Mjlkkor

98dikor

50vriga nt

8Fr

18Hst

7.7Ren

5Get

1.6gris

Sheet1

Mjlkkordikorvriga ntFrHstRenGetgris

125.498508187.751.6

Global kning av antalet kor i vrlden 1890-2003Klla: Creutzen et al., 2007

*Djur i Sverige utveckling 1990-2010Klla: Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

ammoniumreaktivt KVVE"NH4+NO3-N2N2O bildas vid ofullstndig denitrifikationN2O bildas nr nitrifikationen r hmmadDenitrifikationNr bakterier omvandlar kvvefreningar bildas lustgas N2O som en biprodukt i sm mngder. Lustgas avgr d frn mark, vatten och sediment och till exempel gdsellager. nitratreaktivt KVVE"STABIL atmosfrisk kvvgasNitrifikationreaktivt KVVE"Hur bildas lustgas?

400 miljoner ton kvve/r omvandlas till reaktivt kvve

"reaktivt N oxiderat NOx ochreduceratNH4+ N2Nr vi tillverkar mineralgdsel odlar kvvefixerande grdor tillverkar fossila brnslen N2Mnniskan str fr nra hlften. Vi verskrider nu vad planeten klarar (Rockstrm et al, 2008)

och naturligt via av vxter och bakterier i naturliga ekosystem p land och i hav. ska frigr ocks lite reaktivt kvve N2 N2 NOxNH4+

Klla: Galloway et al. 2004, BiogeochemistryGlobal tillfrsel av kvve N2 frn atmosfren

miljonerton Nper r

186019902050Fossilt brnsleFixering av N vid odlingProduktion av mineralgdselNaturlig fixering N i havetNaturlig fixering N p landNaturlig fixering N vid ska Planetary boundaryenligt Rockstrm et al.,

Diagram1

5.41201210150.3

5.410712110031.524.5

5.4981211655052.2

ska

BNF, land

BNF, hav

Haber-Bosch

BNF odlade

Fossila brnslen

Blad1

skaBNF, landBNF, havHaber-BoschBNF odladeFossila brnslen

18605.41201210150.3

19905.410712110031.524.5

20505.4981211655052.2

Blad2

Blad3

Ett sparat kilo kvve minskar utslppen mer nen sparad liter diesel 1 kg mineral-gdsel

1 liter dieselkg CO2e lustgas N2Okg CO2e koldioxid CO201234567

6

4

2

0

Klimat-deklareradprod. med bsta teknikVarje kilo kvve spelar roll fr klimatet

Eftersom klimatfrndringen r ett globalt miljproblemr det viktigt att titta p utslpp i kg CO2e per kg produkt bde vid inkp av insatsvaror och nr produktionens utslpp vrderas.Resurseffektivitet och lngsiktig markvrd

r A och O

fr att minimera utslppenVad kan vi gra fr att minska utslppen frn jordbruket

vid produktion av kraftfoder per kg fodermedelVxthusgasutslpp foder

Vxthusgasutslpp vid produktion av kraftfoder per kg protein

Hg jmn produktion i frhllande till insatta resurser av kvve och energi

Hur minska jordbruketsklimatpverkan

*Crop nutrient balance (at first visit and follow up)Climate CheckFeeding advice for diary and beef productionFeeding strategyOne day feeding control Pasture strategyBarn environmentConstruction planningstable environment and the external environmentRoughage productionSoil compactionTest of mineral manure spreaderPrecision cultivation **Andra mycket kraftfulla vxthusgaser r halokarboner (CFC och HCFC). De flesta r inte naturliga utan r framstllda av mnniskan. De har inte bara stor effekt som vxthusgaser utan har dessutom stor ozonnedbrytande potential. Drfr har produktion, anvndning och avveckling av dessa behandlats av Montrealprotokollet och i flera drp fljande avtal. Om dessa fljs kommer en del av dessa halokarboner att sakta frsvinna ur atmosfren. Klla SMHI s hemsidaDet finns tre vanliga grupper av fluorfreningar, ven kallade f-gaser. Dessa r: HFC som liknar klorfluorkarboner CFC (Freoner), Svavelhexaflourid (SF6) som anvnds i elektronisk industri Perfluorkarboner, PFC, som slpps ut vid aluminiumtillverkning och ven anvnds i elektronisk industri. Utslppen av dessa mnen till atmosfren r vldigt sm och deras bidrag till vxthuseffekten drfr relativt liten.Faktorer som pverkar klimatetDet klimat som rder p jorden idag bestms av ett antal faktorer som pverkar klimatet olika i tid och rum. De grund-lggande faktorerna r strlning frn solen, cirkulation i atmosfren och havet samt topografi p land och i hav. Den grundlggande energin kommer frn solen. Cirkulationen i atmosfren och i haven frdelar energin ver jorden beroende p topografins utseende. Ytterligare en faktor som pverkar klimatet r mnsklig aktivitet.

Inkommande solstrlningEnergin frn solen r den grundlggande faktorn fr klimatet. Alla kroppar (fasta, flytande och gasformiga) som har en temperatur ver den absoluta nollpunkten skickar ut strlning. Ju hgre temperaturen r desto mer kortvgig strlning skickas ut. Strlningen frn solen r kortvgig, det vill sga mindre n 4 mikrometer. Den varierar ver dagen och under ret. Drmed pverkas den dagliga och rliga cykeln fr mnga klimatvariabler. Den mest sjlvklara r temperaturen och dess variation.

Utgende strlningEnergin frn solen absorberas till viss del i jordytan, moln och atmosfren. Drmed sker en uppvrmning. Solenergin som absorberats i havs- eller jordytan kan vrma upp luften nrmst ytan eller bidra till avdunstning av vatten. En del av energin snds ut som strlning. Vid de temperaturer som normalt rder p jorden kommer merparten av strlningen att vara vglngder mellan 4 till 100 mikrometer vilket betraktas som lngvgig strlning.StlningsbalansenEnergin per ytenhet som faller in mot jordytan frn solen beror starkt p latituden. Ngot frenklat s blir det mycket energi nra ekvatorn och mindre mot polerna. Den utgende lngvgiga strlningen r dremot bara svagt beroende av latituden. Det uppstr drfr ett verskott av energi nra ekvatorn och ett underskott i polaromrdena. Detta medfr naturligtvis att temperaturen r hgre i tropikerna n i polartrakterna. Temperaturskillnaden skulle bli nnu strre om det inte fanns processer som effektivt frflyttar energi. VxthusgaserAtmosfren kan tyckas genomskinlig fr strlning, men den strlning vi inte ser med blotta gat absorberas till stora delar. Framfrallt r det de s kallade vxthusgaserna som absorberar lngvgig strlning. Den infngade energin ger upphov till en temperaturkning i luften. Varm luft snder ut mer strlning n kall. Mngden av dessa gaser och hur de r frdelade i hjdled pverkar klimatet. De mest betydande vxthusgaserna r vattennga, koldioxid, metan och dikvveoxid. Men ven ozon och halogenerade kolvten r viktiga. De halogenerade kolvtena r stabila freningar skapade av mnniskan fr industriell anvndning. De viktigaste r CFC-11och CFC-12 som anvnds fr skumplasttillverkning och i kylanlggningar, CFC-113 i lsningsmedel och HCFC-22 i kylanlggningar. Aerosolerven partiklar i luften (aerosoler) pverkar strlningsbalansen. Solstrl-ningen bde sprids och absorberas av aerosoler. Om aerosolen finns i stratosfren (10-50 km hjd) s minskar solstrlningen vid jordytan i stort. Detta medfr en temperaturminskning. Det finns olika kllor till aerosoler. Mekaniskt (vind) uppvirvlat stoft frn knar r en betydande klla. Vind och vgor ver vrldshaven fr upp sm droppar av saltvatten i luften. Vattnet i dropparna avdunstar och kvar blir saltpartiklar. Brnder bildar gaser och sotpartiklar. De kan vara naturliga eller antropogena (skapade av mnniskan). Biologiska kllor producerar pollen, delar av blad, delar av insekter och ven insekter och spindlar som mrkbart pverkar solstrlningen. Partiklars klimateffekter r mindre knda jmfrt med vxthusgaserna. Partiklars klimateffekter varierar ocks frn avkylande effekt (sulfatpartiklar reflekterar bort solstrlning) till uppvrmande effekt (sotpartiklar absorberar solstrlning vilket vrmer upp luften). MolnMolnen r idag en av de mest problematiska faktorerna nr atmosfrens fysik ska beskrivas. Observationer av moln har gjorts sedan lnge men r ofta mest av kvalitativ natur. Molnen r tredimensionella och varierar snabbt i tiden. Moln kan best av vatten och/eller ispartiklar. Mngd och hjdfrdelning har studerats med hjlp av satelliter och markbaserade observationer under ngra decennier. Dremot finns det bara stickprov av antal och storleksfrdelningen av molndroppar. Nr moln beskrivs i klimatmodeller mste alla aspekter av frdelning och tillstnd finnas med.CirkulationCirkulation vindarDen frn solen inkommande energin trnger till stor del igenom atmosfren och absorberas i jordytan. Den uppvrmda jordytan vrmer i sin tur atmosfren eller anvnds till att avdunsta vatten. I huvudsak sker det en kraftig uppvrmning av jorden p lgre breddgrader. Denna verskottsenergi transporteras mot hgre breddgrader av havsstrmmar och vindar. Dessa flden av energi kan beskrivas med fysikens lagar. Emellertid r systemet mycket komplext. Var p jorden molnen upptrder och var nederbrd faller ut r ju en del av vrt lokala klimat.Cirkulation havsstrmmarP samma stt som atmosfrens cirkulation pverkar klimatet p en viss plats s gr havsstrmmarna det. Mest ptagligt inflytande i Sverige har naturligtvis Golfstrmmen och dess nordliga utlpare den Nordatlantiska strmmen. Utan denna vrmetransport skulle vi ha kallare vintrar i Europa.DjupvattenbildningSolen vrmer de versta skikten i havet. Oceanernas ytstrmmar drivs av vindarna och r drfr intimt kopplade till atmosfrens cirkulation. Oceanerna har ett medeldjup p runt 4000 meter. I djupet rder mrker och kyla. Men ven hr finns det havsstrmmar. De drivs av olikheter i salthalt och temperatur (termohalin cirkulation). Ytvattnet r naturligtvis varmast i tropikerna och kallast i ishaven. Mer oknt r att temperaturen under de solbelysta och uppvrmda versta skiktet med en mktighet av 500-1000 m bara r 1-4 grader. Medeltemperaturen i oceanerna r lg. Eftersom varmt vatten r lttare n kallt ligger det soluppvrmda ytvattnet som ett lock p djupvattnet. Detta skulle hindra att syrerikt ytvatten nr djupet och aerobt liv (syreboeroende processer och organismer) skulle inte finnas dr. Emellertid finns det ett rikt djurliv och drfr mste det finnas en transport av ytvatten till havets djupare delar. Den viktiga process som utfr detta kallas p engelska "the conveyer belt". Om man skissar p strmningen ser det ut som ett jttelikt transportband som ringlar sig runt vrldshaven. TopografiHjd ver havetKlimatet i en region kan variera ver korta geografiska avstnd om hjden ndras. Exempel p detta r klimatet i och kring Alperna eller i de svenska fjllen. P hg hjd finns det glacirer medan man p lgre hjd har skogar och krar. Detta speglar att temperaturen i atmosfren i genomsnitt avtar med hjden.Avstnd frn havetMan talar ibland om maritimt och kontinentalt klimat. Havstemperaturer ndras lngsamt jmfrt med landytors. Drfr utjmnas temperatur-variationerna ver ret och dygnet hos exempelvis kustnra orter som Gteborg och Visby om man jmfr dem med platser som ligger i inlandet exempelvis rebro och Vxj. Mer extrema skillnader ser man vid jmfrelse mellan Irlands maritima klimat och det kontinentala klimatet i exempelvi Novosibirsk, Ryssland. Dessa platser ligger ungefr p samma latitud.Erosion och vegetationSett ver geologiska tidsldrar frndrar inte bara plattektoniken jordytan. Vind, strmmande vatten och biogeokemiska processer medfr ocks frndringar. Gamla bergskedjor nts ner. Vatten fr med sig slam som avlagras p sj och havsbottnar. Generationer av dda vxter och djur ansamlas och bildar lager efter lager

*Uppvrmningen av klimatsystemet r otvetydig. Mngderna av sn och is har minskat, havsytan har stigit, och koncentrationerna av vxthusgaser har kat. Var och en av de senaste tre decennierna har successivt blivit varmare vid jordytan n ngot fregende rtionde sedan 1850 . P norra halvklotet, var 1983-2012 sannolikt det varmaste 30-rsperioden fr de senaste 1400 ren. (klla IPCC,2013) Ls mer hr http://www.ipcc.ch/

**Bild 1.1.7 Klimatfrndringen i Sverige Bild: Klimatfrndringar i Sverige frn 19611990 till 19912005.Syfte med bilden: Visa hur klimatfrndringen pverkat Sverige.Under slutet av 1900-talet och brjan av 2000-talet har en tydlig uppvrmning gt rum i Sverige. Det visar jmfrelser med medelvrden fr perioden 1961-1990 och medelvrden fr 19912005.Temperaturen under perioden 19912005 har kat med nrmare en grad jmfrt med perioden 19611990. Det finns en antydan till mer markant kning utmed Norrlandskusten. kningen har varit tydligast under vintern med drygt tv grader i landets mellersta och norra delar. Den minsta frndringen har uppmtts under hsten med lokalt nstan ofrndrad temperatur i sydvstra Sverige.Nederbrden har ocks kat i strre delen av landet, p en del hll med 1520 procent. I ett omrde genom sdra Norrland och norra Svealand r kningen i allmnhet bara 0-5 procent. Endast i ostligaste Svealand och p Gotska Sandn har minskningar observerats.Att uppvrmningen varierar mellan olika regioner beror p vad det r fr yta som reflekterar den inkommande strlningen. Dr det finns sn och is blir uppvrmningen av jordytan inte lika stark eftersom sn- och iskristallerna reflekterar solvrmen tillbaka till atmosfren. Men eftersom omrdena med sn och is minskar p grund av den globala uppvrmningen, s minskar ocks frmgan att reflektera tillbaka solvrmen. Allt strre ytor av mark och vatten absorberar istllet vrmen vilket innebr att temperaturhjningarna kommer att bli hgre nrmare Syd- och Nordpolen n genomsnittligt p jorden.

***Stern, 2006 : Klimatfrndringarna kommer att pverka de grundlggande levnadsfrhllandena fr mnniskor vrlden runt tillgng till vatten, matproduktion, hlsa och milj. Hundratals miljoner mnniskor kan komma att utsttas fr hungersnd, vattenbrist och versvmningar nr jorden blir varmare.Med hjlp av resultaten frn formella ekonomiska modeller grs bedmningen att om vi inte agerar kommer klimatfrndringarnas totala kostnader och risker att motsvara minst en femprocentig frlust av vrldens BNP, Brutto National Produkt, per r, nu och fr all framtid. Om man vidgar skalan av risker och fljder, skulle skadorna kunna stiga till 20 procent av BNP eller mer. Kostnaderna fr att agera att minska utslppen av vxthusgaser fr att undvika klimatfrndringarnas vrsta fljder kan dremot begrnsas till cirka en procent av vrldens BNP per r.De investeringar som grs under de nrmaste 1020 ren kommer att f genomgripande effekter p klimatet under andra hlften av detta sekel och nstkommande rhundrade. Vra aktiviteter nu och under kommande rtionden kan skapa risker fr omfattande negativa ekonomiska och sociala effekter, i klass med de frknippade med de bda vrldskrigen och den ekonomiska depressionen under 1900-talets frsta hlft. Och det kommer att bli svrt eller omjligt att vrida utvecklingen tillbaka.*http://ec.europa.eu/clima/policies/roadmap/Europeiska kommissionen tittar p kostnadseffektiva stt att gra den europeiska ekonomin mer klimatvnliga och mindre energikrvande . r 2050 kunde EU skr de flesta av sina utslpp av vxthusgaser . Ren teknik r framtiden fr Europas ekonomi . P kort sikt har EU infrt lagstiftning fr att minska sina utslpp till 20 % under 1990 rs niver till 2020 , och data visar att det r p god vg att n detta ml . Europa har ocks lovat att ka denna minskning till 30 % om andra stora ekonomier r verens om att gra sin beskrda del av en global minskning. Behov av strre klimatanstrngningarMed sin Frdplan fr ett konkurrenskraftigt utslppssnlt samhlle 2050 , har Europeiska kommissionen sett bortom dessa kortsiktiga ml och faststllt en kostnadseffektiv vg fr att uppn kraftiga utslppsminskningar frn mitten av seklet . Alla stora ekonomier mste gra stora utslppsminskningar fr att den globala uppvrmningen ska kunna hllas under 2 C jmfrt med temperaturen under frindustriell tid . Frdplanen r en av de lngsiktiga politiska planer som lagts fram under resurseffektivt Europa flaggskeppsinitiativ syftar till att stta EU p vg mot att anvnda resurserna p ett hllbart stt . Den freslr att EU till r 2050 br snka sina utslpp i Europa till 80 % under 1990 rs niver. Det innehller milstolpar som utgr en kostnadseffektiv vg till detta ml - minskningar i storleksordningen 40 % 2030 och 60 % r 2040 . Den visar ocks hur de viktigaste sektorer som r ansvariga fr Europas utslpp - energiproduktion, industri , transport, byggnader och byggande , samt jordbruk - kan gra vergngen till en ekonomi med lga koldioxidutslpp mest kostnadseffektivt . Mot en koldioxidsnl t samhlle Vi kommer att leva och arbeta i lg - energi, lga utslpp byggnader med intelligent vrme-och kylsystem . Vi kommer att driva el-och hybridbilar och leva i renare stder med mindre luftfroreningar och bttre kollektivtrafik . Mnga av dessa tekniker finns idag men behver utvecklas ytterligare . Frutom att snka utslpp en radikalt kan Europa d ocks minska sin anvndning av centrala resurser som olja och gas , rvaror , mark och vatten . Innovation , grn tillvxt och jobbvergng till ett koldioxidsnlt samhlle skulle stimulera Europas ekonomi tack vare kad innovation och investeringar i ren teknik och lg - eller noll -kol energi . En koldioxidsnl ekonomi skulle ha ett mycket strre behov av frnybara energikllor , energieffektiva byggmaterial , hybrid-och elbilar, " smart grid " utrustning, koldioxidsnl kraftproduktion samt avskiljning och lagring . Fr att gra vergngen till EU skulle behva investera ytterligare 270.000.000.000 eller 1,5 % av sin BNP i genomsnitt per r under de kommande fyra decennierna . Den extra investeringen skulle ta Europa tillbaka till investerings niverna fre den ekonomiska krisen , och skulle sporra tillvxten inom ett brett spektrum av branscher inom tillverkningsindustrin och miljtjnster . Upp till 1,5 miljoner nya arbetstillfllen kan skapas 2020 om regeringarna anvnde intkter frn CO2- skatter och frn auktionering av utslppsrtter fr att minska arbetskostnaderna . Att spara energi och resourcesEnergy effektivitet kommer att vara en viktig drivkraft fr vergngen . Genom att flytta till ett samhlle med lga koldioxidutslpp , skulle EU kunna anvnda omkring 30 % mindre energi r 2050 n r 2005 . Hushll och fretag skulle f mer skra och effektiva energitjnster . Mer lokalt producerad energi skulle anvndas , frmst frn frnybara kllor . Som ett resultat , skulle EU mindre beroende av dyr import av olja och gas och mindre srbara fr kade oljepriser . I genomsnitt skulle EU spara 175 till 320.000.000.000 rligen i brnslekostnader under de kommande 40 ren . Renare airGreater anvndning av ren teknik och elbilar kommer att drastiskt minska luftfroreningarna i europeiska stder . Frre mnniskor skulle drabbas av astma och andra luftvgssjukdomar , betydligt mindre pengar skulle behva spenderas p sjukvrd och p utrustning fr att kontrollera luftfroreningar . r 2050 skulle EU spara upp till 88000000000 per r i dessa omrden .**Koldioxodhalten i atmosfren har katMnniskans anvndning av fossila brnslenKoldioxiden kommer att vara kvar i atmosfren i tusentals rBild 2.2.1 Mnniskans pverkanBild: Koldioxidutslpp frn mitten av 1800-talet och framtSyfte med bilden: Frklara hur mnniskan pverkar klimatet.Manus: Frstrkningen av vxthuseffekten beror i frsta hand p att luftens halt av koldioxid blir allt hgre. Koldioxid frigrs vid all frbrnning av organiskt, kolhaltigt material.S lnge ved var mnniskans viktigaste brnsle frblev vr inverkan p luftens koldioxidinnehll liten. Eldning med ved innebr att vi terlmnar den koldioxid som trden tagit upp frn luften och marken till atmosfren.Men sedan vi brjade anvnda fossila brnslen som kol, olja och naturgas slpper vi ut koldioxid som inte har deltagit i det naturliga kretsloppet mellan atmosfr och vxtlighet p mycket lnge. Dessa brnslen utgr rester av vxter och djur som levde lngt tillbaka i tiden. Under det senaste rhundradet har vi hmtat upp och frbrnt stora mngder olja, stenkol och gas som funnits lagrade i berggrunden. Det innebr att vi p kort tid har tillfrt atmosfren en hel del av det kol som forna tiders vxter och djur tagit upp under loppet av miljontals r.De nu levande vxterna kan inte binda mer n en liten del av dagens koldioxidverskott i luften. Tvrtom har en omfattande avskogning i ttbefolkade delar av vrlden medfrt att vegetationens koldioxidupptag r mindre n det annars kunde ha varit. Utslppen och skogsskvlingen har tillsammans medfrt att atmosfrens koldioxidhalt i dag r cirka 35 procent hgre n den var i frindustriell tid, fr cirka 200 r sedan.Dessvrre r koldioxiden nstan ofrstrbar. Sannolikt kan den fortstta att cirkulera mellan atmosfren och havet i mnga tusen r. S lnge skulle drfr en del av koldioxidutslppens vxthusverkan kunna drja sig kvar ven om vi nu omgende stoppade utslppen.

*Koldioxodhalten i atmosfren har katMnniskans anvndning av fossila brnslenKoldioxiden kommer att vara kvar i atmosfren i tusentals rBild 2.2.1 Mnniskans pverkanBild: Koldioxidutslpp frn mitten av 1800-talet och framtSyfte med bilden: Frklara hur mnniskan pverkar klimatet.Manus: Frstrkningen av vxthuseffekten beror i frsta hand p att luftens halt av koldioxid blir allt hgre. Koldioxid frigrs vid all frbrnning av organiskt, kolhaltigt material.S lnge ved var mnniskans viktigaste brnsle frblev vr inverkan p luftens koldioxidinnehll liten. Eldning med ved innebr att vi terlmnar den koldioxid som trden tagit upp frn luften och marken till atmosfren.Men sedan vi brjade anvnda fossila brnslen som kol, olja och naturgas slpper vi ut koldioxid som inte har deltagit i det naturliga kretsloppet mellan atmosfr och vxtlighet p mycket lnge. Dessa brnslen utgr rester av vxter och djur som levde lngt tillbaka i tiden. Under det senaste rhundradet har vi hmtat upp och frbrnt stora mngder olja, stenkol och gas som funnits lagrade i berggrunden. Det innebr att vi p kort tid har tillfrt atmosfren en hel del av det kol som forna tiders vxter och djur tagit upp under loppet av miljontals r.De nu levande vxterna kan inte binda mer n en liten del av dagens koldioxidverskott i luften. Tvrtom har en omfattande avskogning i ttbefolkade delar av vrlden medfrt att vegetationens koldioxidupptag r mindre n det annars kunde ha varit. Utslppen och skogsskvlingen har tillsammans medfrt att atmosfrens koldioxidhalt i dag r cirka 35 procent hgre n den var i frindustriell tid, fr cirka 200 r sedan.Dessvrre r koldioxiden nstan ofrstrbar. Sannolikt kan den fortstta att cirkulera mellan atmosfren och havet i mnga tusen r. S lnge skulle drfr en del av koldioxidutslppens vxthusverkan kunna drja sig kvar ven om vi nu omgende stoppade utslppen.

Den exponentiella kurvan r skrmmande.Koldioxid, den dominerande gasen, str fr nstan 80 procent av de totala utslppen i vrlden och Sverige. Koldioxid kommer frmst frn anvndning av fossila brnslen, frn avskogning samt frn kalk- och cementtillverkning.

Avskogning str fr nra en fjrdedel!

Lustgas Dikvveoxid kommer frmst frn jordbruk, avfall och industriprocesser. Totalt i vrlden str lustgas fr cirka 8 procent av vxthusgasutslppen medan cirka 12 procent gller fr utslpp i Sverige. Jordbruket str fr >70% av lustgasutslppen Metan kommer frmst frn jordbruk och avfallsdeponier och bidrar med cirka 14 procent av de totala utslppen. Av utslpp i Sverige str metan fr cirka 8 procent.

Fluorerade gaser (HFC, PFC och SF6) kommer frn industriprocesser samt lckage i samband med tillverkning och anvndning av dessa gaser. Till exempel i vrmepumpar, kylanlggningar och luftkonditionering. Andelen r cirka 1 procent av vrldens utslpp och cirka 2 procent fr utslpp i Sverige.

***Snkning av temperatur i ditt hem med 0,5 grad/r Plantering av 25 trd (som absorberar motsvarande volym CO2) Ca 75 mils bilkrning 1 flygresa Stockholm-London**Jordbruket str fr >70% av lustgasutslppen Metan kommer frmst frn jordbruk och avfallsdeponier och bidrar med cirka 14 procent av de totala utslppen. Av utslpp i Sverige str metan fr cirka 8 procent.Totala utslppet av vxthusgaser i Sverige, uttryckt i koldioxidekvivalenter, var ca 66,2 miljoner ton r 2010 med 4,1 % oskerhet (Tabell S 1), vilket r en kning med ca 6,6 miljoner ton jmfrt med 2009. Utslppen har minskat med ca 9 %, eller ca 6,5 miljoner ton, mellan 1990 och 2010. Oskerheten r berknad till + 2,1 % i trenden, dvs. minskningen ligger i intervallet 6,9 % - 11 %. Preliminra siffror frn 2011 visar p en minskning igen till ca 61 miljoner ton CO2e.

Utslppen av koldioxid var ca 53 miljoner ton r 2010 vilket r ca 7 % lgre jmfrt med 1990 (Tabell S 1). Energisektorn, inklusive transporter, str fr ca 89 % av de totala koldiox-idutslppen och r drmed den strsta kllan till koldioxidutslpp i Sverige. Koldioxid str fr ca 80 % av de totala utslppen av vxthusgaser. Metanutslpp (CH4) kommer framfr allt frn jordbruk och avfallsdeponier och var ca 5,3 miljoner ton 2010 rknat som koldioxidekvivalenter (Tabell S 1). Sedan 1990 har utslppen av metan minskat med ca 26 %, vilket frmst beror p tgrder inom avfallssektorn och jordbruksektorn. 2010 var totala utslppen av lustgas (N2O) ca 7 miljoner ton rknat som koldioxidekvivalen-ter (Tabell S 1), vilket r en minskning med ca 16 % jmfrt med 1990. Utslpp av lustgas kommer huvudsakligen frn jordbrukssektorn, men ocks frn energiproduktion, industri-processer och hantering av avloppsvatten. Jordbrukssektorn str fr den strsta delen av minskningen.

Totala utslppen av fluorerade gaser (PFCs, HFCs och SF6) 2010 var 1,1 miljon ton uttryckt i koldioxidekvivalenter (Tabell S 1). Detta innebr en kning av utslppen med 121 % jm-frt med 1990. kningen beror frmst p att ozonfrstrande mnen ersatts av HFCs. **Bild 2.2.3 Sveriges koldioxidutslppBild: Utslpp av vxthusgaser i Sverige per sektorSyfte med bilden: Visa hur de svenska utslppen ser ut.Manus: Sveriges relativt lga utslpp av vxthusgaser per person hnger delvis samman med att svensk el till strsta delen produceras med vattenkraft och krnkraft. En kande andel produceras ocks med frnybar energi frn sol, vind och biobrnsle.Sedan 1990 har vxthusgasutslppen inom bostads- och servicesektorn minskat tack vare vergng frn enskild uppvrmning med olja till fjrrvrme, vrmepumpar och biobrnslen.ven utslppen frn jordbrukssektorn och avfallssektorn har minskat. Inom jordbruket beror det frmst p frre djur i de svenska jordbruken (varje ko slpper ut metangas per r motsvarande koldioxid frn en bil som kr 1 000 mil). Utslppen frn avfall har minskat genom insamling av deponigas och genom frbud mot att deponera brnnbart och organiskt avfall som istllet gr till frbrnning fr fjrrvrmeproduktion.Den minskade nivn p utslppen frn bostder och jordbruk uppvgs tyvrr av att utslppen inom transportsektorn kat stadigt p grund av att ekonomisk tillvxt har genererat fler transporter. Allt strre mngder gods transporteras med lastbil och den tunga godstrafikens utslpp av koldioxid i Sverige steg med 30 procent frn 1990 till 2005. Den stndiga trafikkningen r huvudorsaken till att olja och oljeprodukter behllit sin dominerande stllning i frhllande till andra brnsleslag. Sverige har relativt lga utslpp Transporterna kar stadigtUtslpp av vxthusgaser frn jordbruk har minskat sedan 1990. De viktigaste anledningar till de minskade utslppen r en minskad boskapshllning och en minskad anvndning av mineralgdselmedel.Frn sektorn rapporteras utslpp frn djurens matsmltning, stallgdsel och odling av jordbruksmark i Sverige. Utslppen berknas baserat p bland annat antal djur, gdselmngder och gdselhanteringssystem, tillfrd mngd kvve och jordbruksarealer.

Observera att inte alla jordbrukets utslpp ingr i det som kallas jordbrukssektorn i rapporteringen*******Exempel vxtodlingsgrd konventionell produktion med ca 2/3 spannml totalt ca 275 ton CO2emellansverige 150 ha

26 ha vrkorn9 ha rt25 ha havre15 ha trda15 ha hst/vrraps51 ha hstvete9 ha betesvallGrden tar emot 750 ton svinflyt /r (3,4 kg N/ton)Snittgiva av mineralgdsel-N/ha 95 kgN-lckage 27 kg/ha*Energianvndningen i de areella nringarna, fiskesektorn, ren- nringen, jord- och skogsbruket utgr cirka 2 procent av den totala energianvndningen i Sverige.

Bensin- och dieselanvndning till arbetsmaskiner och transporter dominerar energianvndningen i alla nringarna.***Fodret spelar en vsentlig roll fr utslppen av vxthusgaser under husdjurens livscykel. Fram till grdsgrind str fodret fr 20-35 % fr ntkreatur

Bde produktion och anvndning har betydelse.

*normalt 20-35%Fodret spelar en vsentlig roll fr utslppen av vxthusgaser under husdjurens livscykel. Fram till grdsgrind str fodret fr

ca 80 %fr fjderfca 50 %fr gris20-35 % fr ntkreatur

Bde produktion och anvndning har betydelse.*************