ke 4 2014 org

Medlemstidning för Kommunalekonomernas förening

Mötemed ...

# 4 2014

kommunal

Anders Anell blev Årets Kommunalekonom 2014

Forskare med fokus på vård TEMA: VAL 2014 Partierna utfrågas om ekonomin

LANDSTING Västra Götalandväntar på balans

KRÖNIKAN Folke Johansson: Frisk vind i lokalpolitiken

Forskare skriver

2 KOMMUNAL EKONOMI #4 2014

ENKLARE SKULDFÖRVALTNING PÅ KOMMEK 20–21 AUGUSTI

Vi demonstrerar det nya skuldförvaltningssystemet i Kommuninvests monter under hela mässan. Kom förbi och se hur det fungerar i praktiken och hur det kan förenkla arbetet i din kommun. Vår kundgrupp visar dig både enkla och avancerade funktioner.

I vår lounge hittar du våra finans rådgivare. Ett utmärkt tillfälle att

ställa dina frågor!

Testa dina kunskaper om Sverige, kommunal ekonomi

och Kommuninvest. Spela vår frågesport!

Vi bjuder också på svalkande smoothies. Vi ses i monter E16

på KOMMEK i Malmö!

Kommuninvest är ett samarbete mellan Sveriges kommuner och landsting för att tillsammans förbättra villkoren på marknaden för kommunal lånefinansiering. Vi är kommunsektorns största långivare och finansierar de svenska lokala och regionala sektorernas utveckling – i dag och i framtiden.

xxxxx

Nästa nummer utkommer 21 oktober 2014

Sicken sommar! Sitter sista semesterveckan med salt i håret och skriver på krönikan. Det är fortfarande härligt varmt, och alla sitter utomhus. Hustrun sitter bredvid och fnittrar som en bättre tioåring när hon läser sin semesterbok om En man som heter Ove.

Läsning ger många inspel och möjligheter för reflektioner av vardagen. I slutet av sommaren brukar jag intala mig att jag ska läsa mer under det kommande året än föregående år, men så blir det inte när jag fångas av vardagen. Denna sommar har jag läst några av sonens yngre tonårsböcker för att få lite bättre koll på vad han påverkas av. Det har lett till ett antal intressanta diskussioner om frågor som annars inte alldeles enkelt kan lyftas med en fjortonåring.

FÖR ATT HJÄLPA alla läsare av Kommunal Ekonomi har vi tagit fram en egen valbarometer som du kan använda för att, utifrån kommunalekonomiska frågor, avgöra vilket parti som du närmast sympatiserar med inför valet.

Frågan jag ställer mig är vilken strategi jag ska ha när jag lägger mina röster i september. Ska jag göra ett ansvars utkrävande av dem som styrt om de inte lyckats eller ska jag låta dem få en ny chans?

Detta är vår stora möjlighet att som medborgare kunna visa vad vi tycker. Personligen är jag inte intresserad av missnöjesröstande, utan ser hellre framåt och försöker lyssna in mig på för mig väsentliga frågor. Sedan röstar jag på det parti som har den bästa och trovärdigaste planen för genomförandet. Alla som arbetat nära planeringen av stora förbättringar vet att förutsättningar kan förändras – och att det inte alltid går enligt plan.

DETTA INGÅR i förutsättningarna, men det är bättre att älska bra planer än att hata dåliga genomföranden. Viktigast av allt: ta din

demokratiska rättighet på allvar och rösta i september. Alla riksdagspartier har till tidningen svarat på en enkät om

vad partiet tycker i kommunalekonomiska frågor. Du kan jämföra deras svar med resultatet av din test och

se om svaren ”stämmer” med dina åsikter. Varsågod, tidningen är din! ●

Sommarläsning och valfunderingar

PETER TELLBERGORDFÖRANDE KOMMUNALEKONOMERNAS FÖRENING

KOMMUNAL EKONOMI #4 2014

Innehåll

ANSVARIG UTGIVARE: Peter TellbergRegionkansliet, Västra Götalandsregionen405 44 Gö[email protected]ÖR: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, Björcksgatan 32 B, 416 52 Göteborg,tel 031-13 02 56, [email protected]ÅD: Peter Tellberg, Kristina Bertov, Annika Wallenskog, Niklas Anemo, Nils-Hugo Johansson och Pierre Donatella

GRAFISK FORM OCH LAYOUT: Long Tall SallyANNONSER: Karl-Erik Norlander, KEF Tel. 070-233 54 80, [email protected]ÅGOR OM DIN PRENUMERATION: 026-12 81 85E-POST: [email protected]: André de Loisted

Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2014.

Miljömärkt Trycksak 341 834

ISSN 0282-0099Kommunal Ekonomi är TS-kontrollerad.

Utges av Kommunal ekonomernas

förening

kommunal

www.kommunalekonomi.se

”Det är bättre att älska braplaner än att hata dåliga genomföranden.”

22. Landsting. Underbalanserat i väster.

25. IT. Effektivare äldreomsorg med IT.

29. På gång. Succé för Excel i Gävleborg.

30. Forskare. Är kommunreformernas tid förbi?

34. Krönika. Folke Johansson om lokal- politikens villkor.

18–20 Prisad: Anders Anell blev Årets Kommunalekonom 2014.

4. Aktuellt. Fortsatt centralisering.

6. Agenda. Kalendarium för ekonomer.

7. Test. Vilket parti ligger dig närmast?

9. Enkät. Riksdagspartierna svarar på frågor.

14. Val 2014. Kvalitet som lokal valfråga?

7–17 tema: Valet 2014.

Forskare skriver


…av befolkningen i Eskilstuna fick ekonomiskt bistånd 2013, vilket är mest i hela landet.

KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN

10,8%

”Jag är så enormt trött på dessa ständiga fel.”

Mats Persson (FP), ordförande i Region Skånes kollektivtrafiknämnd, ifråga sätter om regionen bör betala Trafikverkets banavgift.

n AFA FÖRSÄKRINGS styrelse kan inte lämna besked om återbetalning av 2004 års premier. En utredning pågår och om en återbetalning kan utföras kommer det att ske först under 2015. Beslutet fattas troligen i oktober 2014.

Åtalad förskingrare. En skånsk kommun-politiker åtalas för att i sitt jobb som ekonomi-chef på ett företag ha förskingrat 1,3 miljoner kronor.

KÄLLA: P4 KRISTIANSTAD

Ny ekonom i sektorn.Av alla nyut-examinerade civilekonomer jobbar 7 procent inom kommunsektorn tre år efter examen (2010).

n De ledande kommunpoli-tikerna tar ett fastare grepp om verksamheten. Samtidigt centraliserar en del kommuner förvaltningen för bättre effekti-vitet.

Det går en rörelse mot ökad centralisering av beslutsfattande och förvaltning ute i kommunerna. Märit Melbi på SKL

bekräftar utvecklingen, men saknar konkreta siffror.

– I samband med förra valet funderade många kommuner på att ta bort sina nämnder. SKL initierade ett projekt i frågan. Skälen varierade: några ville effektivisera, andra ville undvika stuprör men det fanns även andra motiv.

FÖRKLARINGARNA BAKOM INTRESSET för centralisering är flera. Några viktiga faktorer är möjligheten att göra jämförelser samt mediernas och rikspolitikens intresse för kommunala verksamhetsfrågor, viket innebär att kommunledningar lyfter upp frågorna centralt.

– Skola, socialtjänst och omsorg är styrelsens och fullmäktiges frågor på ett helt annat sätt än tidigare, säger Märit Melbi.

Idag är drygt 220 av 290 kommuner anslutna till Kommunens Kvalitet i Korthet, ett antal kvalitetsmått som omfattar hela det kommunala uppdraget ur ett kommunledningsperspektiv.

– Det visar att de allra flesta kommuners ledande politiker har insett och accepterat att de måste ha full koll på läget, tycker jag. Detta att jämföra med tidigare då ledande politiker i huvudsak ägnade sig åt samhällsbyggnadsfrågor och näringslivsfrågor.

UPPSALA KOMMUN både förändrar sin nämndorganisation och centraliserar förvaltningen. Runt 250 tjänstemän berörs när administrationen ska effektiviseras. Frågan splittrar dock partierna:

– Det kommer att bli ännu svårare att hålla nämnder och förvaltningschefer ansvariga för sina verksamheter, sade Stefan Hanna (C) till P4 Uppland i våras. ●

En dragning mot mitten

Inga AFA-pengar 2014

I CENTRUM. Beslutsfattande och förvaltning centraliseras i landets kommuner.

TRÖG START. Servicecentrets Charlotte Johansson Ahlström på KOMMEK 2012.

BILD

: IST

OC

KPH

OTO

Noterat

Tufft för service-centret n I NULÄGET är det för många myndigheter inte lönsamt att köpa tjänster av Statens servicecenter (SSC), visar en kartläggning från Ekonomistyrningsverket.

Det beror delvis på att många myndigheter genomfört egna effektiviseringsprojekt. En annan anledning är att SSC inte har ett tjänstutbud som är tillräckligt konkurrenskraftigt.

Med en del nödvändiga nyord-ningar på löne- och ekonomisidan spår ändå Ekonomistyrningsverket en ljus framtid för SSC.

KOMMUNAL EKONOMI #4 2014 5

Nytänk skapar framgång – det vet vi av erfarenhetDet är med stolthet i rösten som vi berättar om 30 års erfarenhet av att hjälpa företag

och organisationer att uppnå sina ambitioner. Det gör vi genom att Utmana, Involvera

och Förverkliga. Vilka är era mål?

Annons

Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com

Konferens

Barn- och utbildningsförvaltningen

EKONOM

För mer information besök vår webbplats:www.mora.se

söker

Läs mer på nynashamn.se/jobb eller unikresurs.se!

Nynäshamns kommun söker

EkonomichefNynäshamns kommun samarbetar med Unik Resurs i denna rekrytering. Eventuella frågor besvaras av Stefan Bölin 076-7781501 eller [email protected]. Visa intresse snarast, dock senast 24 augusti genom att gå in på www.unikresurs.se. Bifoga där ett cv och ett kortare brev. Utvärdering av inkomna intresseanmälningar sker löpande.

i Kommunal Ekonominår du merparten av landets kommunalekonomer, ekonomichefer och kommunchefer.

Medlemstidning för

Kommunalekonomernas förening

Mötemed ...

# 1 2014

kommunal

Pedagog med


4NY KOMMUNALLAGn Utredning om en kommunallag för framtiden. Utredare: Johan Höök. Slutredovisning senast den 31 mars 2015. Finansdepartementet (Dir. 2012:105).

BÄTTRE BNP-MÅTT n En särskild utredare har fått i uppdrag att kartlägga, analysera samt föreslå komplet-terande mått till BNP för att mäta bland andra ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiv i det svenska samhället. Redovisas senast den 1 juni 2015. Finansdepartementet (Dir. 2014:68).

NY DEMOKRATIUTREDNINGn En utredning om demokratisk delaktighet och inflytande har tillsatts. Uppdraget är att utarbeta förslag för att öka och bredda engagemanget inom den representativa demokratin och för att stärka individens möjligheter till delaktighet i och inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan valen. Utredningen leds av Olle Wästberg. Redovisas senast 15 december 2015. Justitie-departementet (Dir. 2014:111).

OFFENTLIGHETSPRINCIPEN I FRISKOLOR n En särskild utredare ska lämna förslag om hur offentlighetsprincipen i praktiken kan införas i fristående skolor. Genomförandet ska inte onödigtvis öka den administrativa bördan för skolorna, förvaltningar och huvudmän. Redovisas senast den 1 okto-ber 2015. Utbildningsdepartementet (Dir. 2014:91).

EU:S UPPHANDLINGSREGLER PÅ GÅNGn Genomförandeutredningen lämnade i

juli sitt delbetänkande om hur EU:s nya upphandlingsregler ska genomföras. Syftet är bland annat att underlätta för små och medelstora företag att delta i offentlig upp-handling. (SOU 2014:51).

CENTRALISERAD SPECIALISTVÅRDn En utredning ska se över hur den hög-specialiserade vården kan utvecklas genom en ökad koncentration i syfte att få förbättrade vårdresultat och därigenom en mer jämlik vård samt för att erhålla ett mer effektivt utnyttjande av hälso- och sjuk-vårdens resurser (Dir. 2014:56). Redovisas senast 25 november 2015. Socialdeparte-mentet.

SKL n 18 AUGUSTI: Ny skatteunderlagsprognos presenteras och MakroNytt 2/2014 utkom-mer.n I SEPTEMBER: Rips-kommittésamman-träde.n 2 -11 SEPTEMBER: Skatteverket presente-rar preliminärt taxeringsutfall.n 23 SEPTEMBER: Seminarium om utjäm-ningssystemet och modellen Skatter & bidrag.n 2 OKTOBER: Ny skatteunderlagsprognos och MakroNytt 3/2014 utkommer.n 3–9 OKTOBER: Skatteverket presenterar preliminärt taxeringsutfall.n 14 OKTOBER: Regeringen presenterar budgetpropositionen (inget maktskifte).

RIKSBANKENn 4 SEPTEMBER: Nytt beslut om repo räntan. Penningpolitisk uppföljning publiceras.

STATSKONTORETn Delar av utjämningssystemet ses överUppdraget omfattar två delar: delmodel-lerna för förskola, fritidshem och annan pedago gisk verksamhet samt delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bak-grund.Redovisas senast 30 september 2015.

SCB n 28 AUGUSTI: Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting.n 2 SEPTEMBER: Kommunernas och lands-tingens finansiella tillgångar och skulder.n 1 OKTOBER: Kommunalekonomisk utjäm-ning och utjämning av LSS-kostnader.n 2 OKTOBER: Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011.

KONJUNKTURINSTITUTETn 27 AUGUSTI: Konjunkturbarometern och konjunkturläget.n 24 SEPTEMBER: Konjunkturbarometern.

KONFERENSERn 20–21 AUGUSTI: KOMMEK 2014 i Malmö.

Ekonomens agenda

S STRATEGISK PLANERING

GENOMFÖRANDERAPPORTERING

ANALYS

VERKSAMHETS- PLANERING

BUDGETERING

För effektiv verksamhetsstyrning

Styr- och ledningssystem för kommunerÖver 70 kommuner arbetar idag i Stratsys. Från Sveriges tre största kommuner Stockholm, Göteborg och Malmö till några av de minsta. Just därför vet vi vilka krav som ställs!

- Verksamhetsplan- Budget & prognos- Intern kontrollplan- Fullskalig rapporteringsprocess

- Nyckeltal- Beslutsstöd- Webbpublicering- Visualisering av den röda tråden

www.stratsys.se

Stratsys omfattar verksamhetsstyrningsprocessens alla delar:

Annons liten kef med snurra.indd 1 2014-01-22 10:54:59


xxxxxTema: Valet 2014

n Se vilket parti som står dina kommunalekonomiska ståndpunkter närmast. Testet bygger på vad partierna sva-rat och lyft fram i Kommunal Ekonomis valenkät.

TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND

Testa dig själv – viket parti står dig närmast?

Så här gör du:Markera alla påståenden du instämmer i. Flera alternativ är möjliga under varje ämnesrubrik.

När du är färdig sätter du en poäng för partierna som står angivna efter påståendena du håller med om.

De partier som får flest poäng står dig närmast i enkätens frågor.

Varje parti kan få max 10 poäng.

(Det kan inte uteslutas att partierna håller med om fler påståenden än där de är angivna. Men de har i så fall inte själva lyft fram detta i enkätsvaren, vilket kan tolkas som att frågan i vart fall har lägre prioritet för partiet.)

Om några veckor är det dags att gå till valurnorna. Kommunal Ekonomi har ställt ett antal frågor till riksdags-partierna. Innan du läser partier-nas svar och vår analys, kan du testa dig själv. Vilket parti står dig närmast i kom-munalekonomiska frå-gor? Se upp, du kan bli överraskad …


Forskare skriver

8

Tema: Valet 2014

Kommunsektorns organisation1. Staten bör ta initiativ till en kommun- och regionreform.

2. Staten ska underlätta för kommuner som vill gå samman.

3. Ändringar i kommun- och regionstruktur ska komma underifrån.

Utjämningssystemet4. Det nya utjämningssystemet bör ligga fast tills vidare.

5. Höj utjämningsgraden i systemet.

6. Omfördela den miljard som senast till- fördes systemet via inkomstutjämningen. Ge den till kommuner som bygger ambitiöst.

7. Omfördela den tillförda miljarden så den går in i utgiftsutjämningen.

8. Ta bort ”utrikes födda” som fördelnings- nyckel i systemet.

9. Ge riktade statliga stöd utanför systemet till behövande kommuner.

Kommunal revision10. Revisionen fungerar i stort sett bra och behöver inte förändras.

11. Det behövs en översyn av revisionen för att få bättre tillsyn och ansvarsut- krävande.

12. Revisionen behöver förbättras. Det bör övervägas att den alltid ska ledas av oppositionen.

Tjänstemannarollen13. Ansvarsfördelningen ska i huvudsak vara kvar.

14. Håll hårt på svensk tradition med självständiga och opolitiska tjänstemän.

15. Tjänstemännens roll bör stärkas så att oberoendet säkras.

16. Ämbetsmannaansvaret bör skärpas.

17. Tjänstemännens straffrättsliga ansvar bör inte skärpas.

18. Vad gäller straffansvaret bör pågående utredning inväntas.

Redovisning av pensions-skulden19. Reglerna bör förbli som de är.

20. Det bör göras två redovisningar. En enligt blandmodellen och en med hela pensionsskulden.

Sjukvård21. Vinstdriven vård ska inte vara tillåten.

22. Landstingen bör eventuellt läggas ned, åtminstone bör högspecialiserad vård flyttas till staten.

23. Staten bör ta över psykvården och senare eventuellt mer.

24. Staten bör inte ta över sjukvården.

25. Frågan om ändrat huvudmannaskap

behöver diskuteras förutsättningslöst.

Statlig styrning26. Statens tillsyn över kommunerna bör öka.

27. Statliga tillsynen har redan ökat. Dagens nivå räcker.

28. Generellt sett bör staten inte ta över ansvarsområden från kommunerna.

29. Skolan bör förstatligas.

30. Skolan bör inte förstatligas nu, men det kan diskuteras på sikt.

31. Skolan bör vara kvar hos kommunerna.

Välfärdens finansiering32. För att öka kommunsektorns intäkter är det viktigast att fler kommer i arbete.

33. Skatteintäkterna bör höjas.

34. Det behövs statliga skattehöjningar och ökade statsbidrag till kommunerna.

35. Inga nya eller höjda skatter.

36. Det behövs en ny stor skattereform, typ 1990/91.

37. Vissa skattebaser bör regionaliseras, till exempel fastighetsskatt på industri fastigheter och elproduktion.

38. Det är viktigt att hålla ett öga på kommunsektorns kostnader.

39. En översyn bör göras av vilken välfärd

som kommunsektorn respektive medborgarna själva ska svara för.

40. Invandringspolitiken måste bli mer ansvarsfull.

41. Fastighetsavgiften bör vara kvar som den är.

Sätt ett poäng för varje parti som står angivet efter de påståenden du håller med om:

1. S. 2. FP. 3. V, MP, C, FP, M, KD, SD. 4. MP, C, FP, M, KD. 5. V. 6. S. 7. MP. 8. SD. 9. V. 10. V, S, C, M, KD, SD. 11. FP. 12. MP. 13. M. 14. C. 15. MP. 16. FP, SD. 17. MP. 18. V, S, M, KD. 19. V, S, C, FP. 20. KD. 21. V. 22. KD. 23. SD. 24. S, MP, C, M. 25. FP. 26. V, SD. 27. KD. 28. S, MP, C, M. 29. V, FP, SD. 30. KD. 31. S, C, M. 32. C, FP. M. 33. V. 34. MP. 35. SD. 36. S. 37. C. 38. M. 39. KD. 40. SD. 41. S, MP, FP, KD, SD.

Partiernas ståndpunkter – svarsnyckel

Markera dina poäng här:S

V

MP

M

C

FP

KD

SD

I ALLIANS. Sitter regeringen kvar, om dina kommunal ekonomiska ståndpunkter får bestämma?

BILD

: SC

AN

PIX

/AD

AM

IHSE



TJÄNSTER OCH SYSTEM INOM KAPITALFÖRVALTNING

Vi erbjuder system och administrativa tjänster till offentlig sektor, institutioner, stiftelser, fond- och försäkringsbolag. Vi har ett 80-tal kunder som förval-tar över 450 miljarder kronor – och vi har plats för fler!

BACKOFFICE SERVICESOutsourca finansadministrationen till oss. Vi frigör interna resurser, sköter all rapportering och håller dig ständigt uppdaterad.

PORTFÖLJSYSTEMWahlstedt Sageryd har utvecklat IVAR®, ett kraftfullt och heltäckande kapitalförvaltningssystem. IVAR är ett flexibelt system med full spårbarhet som ger en detaljerad och heltäckande bild av portföljen och samtliga innehav.

RISK & PERFORMANCEVi hjälper dig att göra skräddarsydda riskkontroller och performancerapporter samt ta fram olika typer av statistisk data för effektivare placeringsbeslut.

Wahlstedt Sageryd Financial Services AB Birger Jarlsgatan 7 Box 7029 103 86 Stockholm

Tel: +46-8-56 260 200 Fax: +46-8-611 12 28

ws.se

Här är de frågor Kommunal Ekonomi ställde till riksdags-partierna:

Enkät

1. Kommunernas organisationHur bör kommunstrukturen se ut om tio år? Ska staten ta initiativ för att skynda på utvecklingen mot större kom-muner? Och/eller bör uppgifterna mellan kommuner/lands-ting/regioner fördelas annorlunda?

2. Kommunal skatteutjämningBör det kommunala skatteutjämningssystemet förändras? I så fall, på vilket sätt?

3. Kommunal revisionÄr den kommunala revisionen tillräckligt oberoende och väl fungerande? Eller bör den förändras?

4. Tjänstemannarollen Hur bör tjänstemännens roll och ansvar se ut i den nya kommunallagen? Med en tydligare och lagfäst yrkesroll, vilka ska konsekvenserna av ett lagbrott bli?

5. Blandmodellen (för pensionsskulden)Bör kommuner och landsting redovisa hela sin pensions-skuld i redovisningen, det vill säga inklusive ansvarsförbin-delsen? Eller ger blandmodellen den mest rättvisa redovis-ningen av ekonomin? Och hur ska vi göra med det 30-tal kommuner som idag bryter mot redovisningslagen?

6. Läkemedel och sjukvårdSka vi ha en likvärdig sjukvård i hela landet? I så fall, hur ska vi åstadkomma det? Ska staten, som i Norge, ta över ansvaret?

7. Statlig styrningBör den statliga tillsynen öka? Ska staten ta över ansvaret för vissa områden, skolan exempelvis?

8. SkattebasHur ska kommunsektorn öka intäkterna för att klara finansieringen av framti-dens välfärd? Ska exempelvis fastighetsavgiften vara kvar i sin nuvarande utformning?

BILD

: SC

AN

PIX

/AD

AM

IHSE


Tema: Valet 2014

Social-demokraterna1. Staten behöver ta initiativ till en kommunreform och en nystart för en regionreform. Arbetet bör

ske i samverkan med kommuner och lands-ting samt samordnas med statens lokala och regionala organisation.

2. Regeringen tillförde nyligen en miljard till systemet, i praktiken ett stöd till ett dussin kommuner med mycket god ekonomi. Vi vill omfördela miljarden till kommuner som bygger ambitiöst i förhållande till sin befolk-ning.

3. Det behövs även fortsättningsvis en lek-mannarevision utsedd av och ansvarig inför fullmäktige.

4. Vi har inte tagit ställning och vill först se utredningens förslag.

5. Byte av redovisningsmodeller som framtvingar snabba förändringar i verksam-heter ska man vara försiktig med. Kommun-invånares liv ska påverkas av politisk vilja i kommunen snarare än av centralt beslutade byten av redovisningsmodeller.

6. Vi ska ha likvärdig vård, men det löses inte med en enda statlig organisation. Vi vill istället att Socialstyrelsens nationella rikt-linjer blir obligatoriska att följa. Vi vill också att alla ersättningssystem ska ta hänsyn till vårdbehov så att resurserna fördelas rättvist.

7. För många välfärdsfrågor är det viktigt med nationell uppföljning och jämförelse. Därför måste det finnas god statlig tillsyn. Mot bak-grund av de brister vi ser framför allt inom skolan behöver tillsynen vara tämligen stark.

8. Vi ser främst åtgärder för höjd sysselsätt-ning som metod för att upprätthålla och förbättra välfärden i kommunerna. I fråga om fastighetsavgiften avser vi inte göra för-ändringar. I debatten om välfärdens framtid finns domedagsprofetior om drastiskt höjda skatter och avgifter som gör att den enskilde får välja nivå på service och kvalitet. Vi är tveksamma till sådana scenarion, som allt för väl passar ihop med tankar om privati-seringar. Vi håller fast vid den generella väl-färdens princip. I fråga om skatter behöver vi en bred parlamentarisk utredning, vars mål vore en blocköverskridande uppgörelse som 1990/91. Vi har dock inga omedelbara planer på en sådan utredning.

LEIF JAKOBSSON, GRUPPLEDARE I RIKSDAGENS SKATTEUTSKOTT.

Vänsterpartiet1. Alla kommuner ska ha

likvärdiga förutsättningar att erbjuda sina medborgare bra väl-

färdstjänster och service. Det behövs bättre möjligheter för kommunerna

att samverka på fler områden än idag utan krångliga och hindrande regelsys-tem samt bättre förutsättningar för kommuner i gränstrakterna att kunna samverka med våra grannländers kom-muner utan omfattande byråkratiska och praktiska hinder. Vi är inte emot att kommuner går ihop, men det finns ingen anledning för staten att gå in och styra hur kommuner ska se ut.

2. Vi vill förstärka utjämningssystemet genom att höja utjämningsgraden så att de regionalpolitiska målsättningarna uppnås fullt ut. Det ska vara möjligt att ge riktade statliga stöd utanför utjämningssystemet, exempelvis till utflyttningskommuner, landsbygd och storstäders förortsområden.

3. Vi föreslår inga förändringar då reglerna nyligen förändrats och skärpts. Revisionen är en del i det demokratiska systemet, och därför bör det finnas lekmannarevisorer.

4. Vi avvaktar utredningen.

5. Vi stödjer tills vidare vald modell.

Revisorerna har i uppgift att påvisa ifall kommunerna i denna fråga inte följer lagen.

6. Vinstdriven hälso- och sjukvård leder bort från strävan att ge vård efter behov och bör inte vara tillåten. Resurserna måste styras dit de bäst behövs för att vi ska få en bra och jämlik sjukvård i hela landet.

7. Vi värnar det kommunala själv styret. På vissa områden bör beslutsrätt över-föras från myndigheter och länsstyrelser till kommunerna. Samtidigt vill vi öka den statliga tillsynen, då vi tror att det skapar en mer likvärdig och jämlik ser-vice. Vi vill förstatliga skolan.

8. Vi vill ha ett skattesystem byggt på principen skatt efter bärkraft och lik-formighet. Målsättningen med vår skattepolitik är att trygga välfärden, få fler människor i arbete, öka jämlikheten och jämställdheten samt skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. För det behövs större skatte-intäkter än idag.

ULLA ANDERSSON, LEDAMOT I RIKSDAGENS FINANSUTSKOTT

OCH MIA SYDOW MÖLLEBY, LEDAMOT I KONSTITUTIONS-

UTSKOTTET.

”Vi vill förstatliga skolan.”

– VÄNSTERPARTIET


Tema: Valet 2014

Miljöpartiet1. Behov av ökat samarbete kan

leda till sammanslagningar. Med stor sannolikhet har antalet kommuner och landsting/regioner förändrats om tio år. Staten ska inte styra hur detta sker.

2. Vi står bakom systemets nuvarande form, men vi var kritiska till hur regeringen i senast e revideringen sänkte avgifterna för landets rikaste kommuner. Den miljard detta kostade hade gjort mer nytta som ökat statligt bidrag i utgiftsutjämningen, där den kommit de fattigaste kommunerna till del.

3. Vi överväger att ge revisionens synpunk-ter större vikt än idag. Det kan bland annat handla om att oppositionen alltid leder revisionen och att revisionsrapporter alltid ska återredovisas i kommunfullmäktige.

4. Tjänstemännens roll behöver stärkas, så att deras oberoende säkras. Vi vill inte ha ett förstärkt straffrättsligt tjänstemanna-ansvar.

5. Det är viktigt att redovisa hela kom-munens ekonomi på ett transparent och tydligt sätt. Miljöpartiet har dock inte tagit ställning för eller emot den ena eller andra redovisningsmetoden.

6. Alla i hela landet ska ha tillgång till likvärdig hälso- och sjukvård. Här har den statliga tillsynen och egenkontrollen en viktig roll att fylla. Vi tror inte på att staten ska överta ansvaret, men det bör övervägas om finansieringen kan förändras genom exempelvis inkomstutjämningssystemen eller ökade och ändrade statliga stöd.

7. Vi vill se mer av samarbeten mellan statliga myndigheter och huvudmän för att stärka och utveckla verksamheter och minska administrationen. Vi anser sam-tidigt att det är viktigt med en separat tillsyn för all verksamhet. Den behöver inte nödvändigtvis vara statlig.

8. Utmaningen måste mötas av hela den offentliga sektorn – kommun och stat till-sammans. Miljöpartiet har idag inga förslag på ändringar av fastighetsavgiften utan anser att den tillsvidare bör ligga kvar som den är. Däremot behövs statliga skattehöj-ningar, där vi prioriterat höjda miljöskatter, liksom höjda kommunala statsbidrag till framför allt skolan.

AGNETA BÖRJESSON, LEDAMOT AV KONSTITUTIONS-

UTSKOTTET.

Centerpartiet1. Centerpartiets politik bygger på ett robust underifrånperspektiv. Initiativ till ändrade kommun-indelningar ska komma från kom-munerna själva. Det finns många sätt att samarbeta lokalt och regionalt. Vi är inte rädda för att det uppstår olika lösningar i olika delar av landet.

2. Skatteutjämningssystemet har precis gjorts om på ett klokt sätt och i stor parlamentarisk enighet. Denna reform ska vårdas för att ge långsiktiga och tydliga spelregler. Samtidigt ska vi följa utveck-lingen för att säkerställa att systemet är rättvist och modernt.

3. Vi ser i dagsläget inget behov av att förändra den kommunala revisionen.

4. Centerpartiet håller hårt på den svenska tjänstemannatraditionen. Vi ska ha profes-sionella, självständiga och ej politiserade tjänstemän i kommuner, landsting och statliga verksamheter.

5. Centerpartiet ser inget omedelbart behov i ändrade bestämmelser kring kommunernas skuldredovisning. Vi har idag en god bild av den kommunala skuld-sättningen, inklusive pensionsskulder.

6. Makten ska ligga nära medborgarna. Det ska vara möjligt för väljarna att ut-kräva ansvar lokalt och regionalt. Vi tror inte att en stor organisationsförändring är vad vården behöver. Inget tyder på att stora statliga organisationer klarar sjukvårdens utmaningar bättre än dagens landsting. Däremot finns anledning till mer samverkan mellan landstingen.

7. Staten har en viktig roll som tillsyns-instans i många verksamheter. Exempelvis har Skolinspektionen bildats under Allian-sens tid vid makten. När det gäller skola, sjukvård och stora delar av övrig välfärd är det betydligt bättre att staten är en renodlad tillsynsaktör än försöker sig på att klara både utförande och tillsyn.

8. Enskilt viktigaste faktorn för kommu-ners och landstings ekonomi är att fler arbetar. Därför driver vi en jobbskapar-linje för fler och växande företag. Partiet anser också att ett antal skatte baser med fördel kan regionaliseras, däri-bland fastighetsskatten på industrifastigheter och elproduktion.

EMIL KÄLLSTRÖM, RIKSDAGSLEDAMOT.


Forskare skriverTema: Valet 2014

Moderaterna1. Det finns många exempel på samverkansfor-mer där mindre kommuner kan lösa utmaningar tillsammans på ett sätt de inte hade klarat själva. Det gäller att lagstiftningen under-lättar denna typ av lösningar. Vid eventuella kommunsammanslagningar måste initiativet komma från kommunerna själva.

2. Det nya systemet har föregåtts av grundliga utredningar. Att diskutera nya förändringar är förhastat. Det är bra att systemet får sätta sig och att kommunerna får långsiktiga planerings-förutsättningar.

3. Även om det finns exempel på när revisioner kommit till korta, är det inte ett resultat av systemfel i första hand. Däremot är det viktigt att revisionen tillsätts efter kompetens och att dess ledamöter undviker att politisera gransk-ningen på ett överdrivet sätt.

4. Ansvarsfördelningen i dagens kommunallag bör i huvudsak vara kvar. I övrigt inväntar vi utredningens förslag.

5. Det viktiga är att redovisningen sker på ett sådant sätt att det finns transparens och förut-sättningar att fatta kloka beslut om framtidens ekonomi.

6. Målet är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Det är reglerat i hälso- och sjukvårdslagen och något det råder bred uppslutning kring. Vi tror det är fullt möjligt att uppnå detta i nuvarande organisationer, alltså landsting och regioner. Det är viktigt att fortsätta utveckling-en mot mer samarbete och nivåstrukturering.

7. Vi värnar det kommunala självstyret. Beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Förutsättningar och prioriteringar varierar också i olika kommuner. Vi ser att stora struktur reformer tar kraft från kärnuppgifterna. I den gemensamma kraftsamling som nu pågår för att säkerställa en positiv utveckling i den svenska skolan spelar både stat och kommun en viktig roll.

8. Avgörande är att utvecklingen mot allt fler i arbete fortsätter. Det är också viktigt att hålla ett öga på kostnadssidan. Prioriterar vi kärnverksamheterna? Är våra investeringar sunda? Jobbar verksamheterna effektivt?

CHARLOTTE NORDSTRÖM, KOMMUNALRÅD I SKARA OCH LEDARE FÖR MODERATERNAS

KOMMUNALA SAMRÅDSGRUPP.

Krist-demokraterna

1. Staten bör inte styra och ställa i kommunsektorns grundstruktur. Det

måste komma från kommuner och regi-oner själva om de ska gå ihop eller isär. När det gäller fördelning av uppgifter, så finns det inom sjukvården stora fördelar med samordning landstingen emellan.

2. Utjämningssystemet bör med jämna mellanrum ses över och justeras alltefter-som. Men grundstrukturen är bra med utjämning av utgifter och inkomster.

3. Oavsett om man har lekmän eller professionella revisorer, är det fullmäk-tige som måste besluta om ansvars-frihet. Något annat är inte möjligt, och det är en bra ordning som det är idag.

4. Tjänstemannarollen ses över just nu i en parlamentarisk referensgrupp, varför vi inte kan kommentera frågan.

5. Principiellt bör man alltid ha med ansvarsförbindelsen. I den praktiska till-lämpningen görs ofta två redovisningar, en som inkluderar ansvarsförbindelsen och en enligt blandmodellen. Så bör det vara. När det gäller dem som bryter mot redovisningslagen, så bör man reagera starkt och få dem att redovisa enligt lag.

6. Det är jätteviktigt med likvärdig sjukvård över hela landet. Så är det inte idag. KD vill att en stor utredning ser över sjukvårdens framtida organisering. Partiet är inte främmande för att helt lägga ned landstingen eller att flytta åtminstone högspecialiserad sjukvård till staten.

7. Den statliga tillsynen har ökat flera år i rad genom nya myndigheter och med fler kvalitetstal att arbeta med. Dagens nivå räcker ett bra tag framöver. Vad gäller skolan tror vi inte på förstat-ligande idag. Skolan står inför stora utmaningar och bör inte störas med omorganiseringar. Men principiellt kan vi diskutera frågan på sikt.

8. I framtiden bör vi bli tydligare med vilka välfärdstjänster som kommuner och landsting ska leverera och vilka till-läggstjänster som med-borgarna själva kan finansiera. Fastighets-avgiften ska vara kvar och bör inte förändras.

ANDERS SELLSTRÖM, EKONOMISK–POLITISK

TALESPERSON.

Folkpartiet1. Ändringar bör ske genom initiativ

underifrån och avgöras lokalt. Staten ska underlätta för kommuner som vill gå samman. På regional nivå ska Sverige vara indelat i direktvalda regioner med ansvar för bland annat sjukvård, kollektivtrafik, närings-livsutveckling och regionplanering.

2. Förändringar har nyligen genomförts, och vi ser i dagsläget inget behov av ytterligare ändringar.

3. Vi vill genom utredningen om en framtida kommunallag göra en översyn av den kom-munala revisionen. Syftet är att skapa bättre intern kontroll och ökad medborgerlig insyn samt minska risken för korruption. Vi inväntar utredningen innan vi låser oss vid förslag.

4. Vi vill uppvärdera ämbetsmanna ansvaret. Tjänsteansvarsbestämmelserna ska ut-redas och eventuellt skärpas. Vi inväntar kommunal lagsutredningen innan vi låser oss vid förslag.

5. Folkpartiet har inte för avsikt att ändra regel-verket. Vi vill understryka vikten av att transpa-rens råder om kommunernas åtaganden.

6. Sjukvården ska vara likvärdig över hela landet. Jämlik vård är högt prioriterat för Folkpartiet. Det behövs hårda styrmedel som lagar, förordningar, föreskrifter, förbättrad tillsyn och mjukare som exempelvis Social-styrelsens nation ella riktlinjer eller ekonomiska incitament som kömiljarden. Vi har inga förslag i dagsläget på ändrat huvudmannaskap för vår-den, men frågan behöver framöver förutsätt-ningslöst diskuteras i partiet.

7. Statligt huvudmannaskap för skolan behövs för att garantera att alla barn får gå i en skola med lika höga ambitioner och lika goda för-utsättningar. Frågan om vilka uppgifter som ska vara kommunala respektive statliga kan inte avgöras en gång för alla. Nationell sam-ordning är motiverad om det finns ett starkt demokratiskt intresse av att medborgarna får likvärdig service över hela Sverige. I frågor som främst angår dem som bor och vistas i en viss kommun, måste det finnas mycket stort lokalt självstyre.

8. Inga förslag på ändringar av fastighetsavgiften. Bästa sättet att få mer skattein-täkter är att få fler i arbete.

GUNNAR ANDRÉN, LEDAMOT AV RIKSDAGENS SKATTEUTSKOTT.


Tema: Valet 2014

Sverigedemokraterna1. Om små kommuner ser att de

behöver gå samman ska det ske på initiativ underifrån. Staten ska inte driva på. Samma resonemang gäller vid uppdelningar.

2. Vissa glesbygdskommuner med äldre befolkning tvingas ha hög kommunalskatt. Men största mottagare i utjämningssystemet är Malmö, Botkyrka och Södertälje, som har lägre skatter än i glesbygden. Vi anser att exempelvis Malmö misskött sig med ansvars-lös invandringspolitik, och vi vill ta bort fördelningsnycklar som utgår från utrikes födda. Dessa kommuner får ändå fortsatt hjälp genom nycklar baserade på invånares lägre inkomster. Och när det går så långt som i extremfallet Malmö, som får en tredjedel av sin budget från utjämningssystemet, måste

staten gå in och utöva tillsyn över budgeten.

3. Inga ändringsförslag. Revisionen fungerar adekvat.

4. Vi har föreslagit en återgång till tjänste-mannaansvar i lagen. Tjänstemän ska kunna få stå till svars för beslut, och disciplinåtgär-der ska dömas ut när det blir konstigheter. Det ska finnas fler påföljder än enbart avsked.

5. Det är problem att det finns två modeller. Det försvårar jämförelser. Men vi har inte landat i vilken som är mest rättvisande. Kom-muner som bryter mot redovisningslagen ska tas i örat genom lämpliga juridiska åtgärder.

6. Sjukvården ska vara likvärdig, men staten ska inte ta över helt som i Norge. Staten bör istället arbeta genom riktlinjer och resurstill-delning. Den psykiatriska vården vill vi lägga

på staten. Det bör senare följas upp för att se om staten bör överta mer.

7. Vi är försiktigt positiva till ökad statlig styr-ning för att uppnå större likvärdighet. Det spretar för mycket nu. Och skolan bör för-statligas. Kommunaliseringen är ett fiasko.

8. Inga nya eller ökade skatter. Finansieringen är ett problem i vissa glesbygdskommuner och i invandrardominerade kommuner. Det löser vi med mer ansvarsfull invandringspolitik och med vårt program för offensiv landsbygdspolitik. Det har fokus på sysselsättning och skulle ge 25 000 jobb. Fastighets avgiften bör vara kvar som nu, tills vidare i alla fall.

OSCAR SJÖSTEDT, EKONOMISK-POLITISK TALESPERSON.

Få blockskiljande frågor – men splittring inom blockenn Räkna med att en miljard kronor omfördelas i utjäm-ningssystemet vid rödgrön seger i valet. Det kan också bli mer kommunala pengar via höjd statsskatt.

TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ

Kommunal Ekonomi har även inför detta val gjort en enkät med riksdagspartierna. Svaren visar att ett makt

skifte på lite sikt kan innebära ändrade förutsättningar för kommuner och landsting.

Socialdemokraterna skiljer ut sig genom att förorda två stora översyner av själva basen i offentliga sektorn. S vill att staten tar initiativ till en kommun och regionreform, som rimligen leder till större och färre enheter. S pläderar också för en ny blocköverskridande skattereform.

Men enligt opinionsmätningar får S vid ett maktskifte inte samma dominerande position som partiet tidigare haft i regeringsställning. Och när det gäller kommunsektorns struktur är samtliga övriga partier, inräknat Miljöpartiet och Vänstern, noga med att initiativ ska komma underifrån och inte från centralt håll.

Vad som kan hända på skatteområdet är mer oklart. De bägge rödgröna samarbetspartierna är tydligare än S när det gäller att förorda skattehöjningar i nära tid. S talar

mer vagt om att hantera en del ”bekymmer” som de borgerligas skattepolitik medfört.

Om det på sikt kan bli en ny blocköverskridande skattereform är också oklart. Allianspartierna verkar rätt nöjda med det system de snickrat till – inget av de fyra partierna ordar något om vare sig höjda eller sänkta skatter. För att säkra framtida finansiering anser de istället att det viktigaste är att få fler i arbete.

Sverigedemokraterna säger nej till såväl nya som höjda skatter.

På det här området syns också en tydlig ideologisk skiljelinje mellan å ena sidan värdekonservativa KD som vill se över vad som är den enskildes eget ansvar och å andra sidan S som förordar ”den generella välfärdens princip” där man inte genom avgifter tvingas välja nivå på service och kvalitet.

MEST BLOCKSKILJANDE FRÅGAN är det kommunala utjämningssystemet. Här vill alliansen att de nya reglerna ska få sätta sig. Åsikten delas av Miljöpartiet, som dock påpekar att det var fel att tillföra en miljard kronor till inkomstutjämningen.

Syftet med den extra miljarden var att motverka den hämsko på tillväxten som de borgerliga ser i utjämningen. Nästan alla pengar hamnade i välmående förortskommuner.

Den kontroversiella miljarden kritiseras skarpt även i svaret från S, och Vänstern vill generellt ha en större utjämning. Det är därmed sannolikt att de tillförda medlen hamnar på annat håll vid ett regeringsskifte

– med reservation för vad som händer om de rödgröna måste ha stöd av Sverigedemokraterna.

För det är kring utjämningssystemet som partiets invandringskritik främst visar sig i enkäten, och det var den fråga som talespersonen Oscar Sjöstedt lade störst vikt vid. Partiet anser att systemet inte får innehålla några fördelningsnycklar baserade på hur många invandrare en kommun har. SD vill också ställa kommuner som Malmö under statlig tillsyn, så länge som en stor andel av budgeten kommer från utjämningssystemet.

OM DET INTE FINNS så många blockskiljande frågor, finns det fler som splittrar blocken inbördes. KD profilerar sig med att vilja utreda förstatligad sjukvård för att få mer likvärdighet över landet. Partiet säger redan nu att åtminstone högspecialiserade insatser ska hanteras av staten. KD kan också tänka sig att på sikt förstatliga skolan.

FP vill också se statligt övertagande – men prioriterar tvärtom. Partiet vill förstatliga skolan nu och istället fundera förutsättningslöst kring vårdens framtid. Mot detta står tydliga nej från Centern, som med decentralisering som ledstjärna hellre ser att staten utövar tillsyn, och från Moderaterna som fruktar att strukturreformer stjäl kraft från verksamheten.

Inte heller S och MP vill att staten tar över vård och skola, varför det måste till rejäla valskrällar för att det ska bli aktuellt kommande mandatperiod. ●


Forskare skriverTema: Valet 2014

Dålig kvalitet i lokala valrörelsen?n I valrörelsen debatteras ofta brister i skola och äldre omsorg av rikspolitikerna – trots att kommu-nerna äger verksamheten. Svaga resultat överraskar inga kommunpolitiker längre, det ser olika typer av jämförelser till. Frågan är om det sätter avtryck i ansvars utkrävande och därmed i valrörelsen 2014.

TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: SCANPIX/JANERIK HENRIKSSON

Valrörelsen rusar på för fullt. Två givna ämnen som kommer högt upp på agendan för våra riksdagspolitiker är skolan och äldreomsorgen. Och då oftast i kombinationen konstaterade kvalitetsbrister och därpå

följande vallöften om ökad kvalitet för skattepengarna. På riksplanet har grundskolan stått i centrum genom

den så kallad PISAundersökningen som konstaterade ett mindre kunskapsras för svenska grundskolelever. Det märkliga är att rikspolitiker och journalister dominerar debatten, enligt en färsk medieundersökning utförd av medieföretaget Retriever på uppdrag av Lärarnas Riksförbund (LR).

”DET ÄR ANMÄRKNINGSVÄRT att debatten förs som om skolan redan vore statlig. Att rikspolitikerna är de som hörs mest, trots att det är de kommunala huvudmännen som helt

bestämmer över vilka lärare och studie och yrkesvägledare som ska anställas, hur stora klasserna ska vara, hur mycket tid lärarna får till förberedelse, lönen och så vidare. Och kommunpolitikerna ställs heller inte till svars i medierna” säger Bo Jansson, ordförande i LR.

En valrörelse är ett utmärkt tillfälle att utkräva ansvar för dålig kvalitet i de kommunala verksamheterna – och kanske rösta på ett annat parti i kommunalvalet än i riksdagsvalet. Det är ett faktum att allt fler skiljer på sina röster i riksdags och lokalvalen. I valet 1982 delade 11 procent av väljarna på sina röster, i förra valet var andelen 27 procent.

SKL:S ÖPPNA JÄMFÖRELSER och andra typer av kvalitetsmätningar har ökat politikernas kunskap om den egna verksamheten och möjliggjort jämförelser med andra kommuner. Därmed har också partierna getts möjlighet till egna analyser och bättre grundade ståndpunkter för sina lokala politiska program. Medborgare och media har också fått lättare att utkräva ansvar – åtminstone i teorin.

Men hur fungerat det i praktiken? Leder dåliga resultat i kärnverksamheterna till ett livligare politiskt klimat, ansvarsutkrävande och valförluster? Vad styr egentligen de lokala valrörelserna? Vi gjorde två nedslag i kommuner där svaga resultat inom skola och äldreomsorg borde ge anledning till debatt och kamp om medborgarnas röster. ●

RUSH. Skolan är under debatt

– kommer det att märkas i

kommunvalen?



Svaga skolresultat enar Valdemarsvikn De senaste åren har grund-skolan i Valdemarsvik visat riktigt svaga resultat. Det kommer inte att bli en valfrå-ga, enligt både opposition och majoritet. Däremot hoppa s några partier knipa röster på frågan om nedläggning av byskolor.

TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: BO CEDERQVIST/NT

I Valdemarsvik har elevernas resultat i grundskolan varit ett bekymmer under en längre tid. Redan i den förra valrörel

sen var skolresultaten uppe till debatt och krav ställdes på åtgärder och ansvarstagande. Sedan dess har kommunen intagit platserna 274, 230 och 285 för det sammanvägda resultatet i SKL:s årliga Öppna jämförelser *.

– Det finns flera förklaringar till resultaten. Vi har en svag utbildningstradition i kommunen, exempelvis, säger Helen Johansson Kokkonen, ordförande i barn och utbildningsutskottet.

– En sak verkar säker: det beror inte på pengarna. Vi satsar medvetet ganska mycket pengar på grundskolan, framförallt de yngre årskurserna, säger Anders Carlsson (C), tidigare kommunalråd och kommunstyrelseledamot.

ATT GRUNDSKOLAN BEHÖVER förbättra sina resultat är ingen partiskiljande fråga – det är både Anders och Helen överens om. Liksom att kommunen i första hand ska satsa resurserna på yngre barn.

– Det gagnar ingen att vi politiker tjabblar om skolan. Vi kommunpolitiker deltog i ett valarrangemang för en tid sedan. När skolan kom upp blev det ingen debatt – vi snarare kompletterade varandras åsikter, säger Anders Carlsson.

Vad anser då kommuninvånarna om skolans vaga resultat, sätter man press på politikerna? Ja, mindre än vad man skulle kunna tro.

– Det är många som vill prata skola, absolut. Men det finns inga lätta lösningar, det

inser nog de flesta, säger Helen Johansson Kokkonen.

– Det är när media tar upp resultaten som det blir fokus på skolan. Annars är det ganska lugnt, säger Ander Carlsson

Skolan kommer att fortsätta vara en viktig fråga. Men någon röstvinnande valfråga är det knappast.

– Nej, jag är inte rädd för att vi socialdemokrater ska förlora röster på grundskolan svaga resultat, säger Helen Johansson Kokkonen.

– Det blir ingen fråga i valrörelsen att vinna röster på. Vi är för eniga om vad som ska göras. Dessutom hade vi ju svaga resultat även när nuvarande opposition hade majoriteten, säger Anders Carlsson.

Det finns dock en skolfråga där majoritet och opposition skiljs åt: bevarandet av byskolor i kommunen.

– Vi vill behålla byskolorna och kan kanske vinna en del röster på det. Framförallt gäller det väl lokalt på orter där frågan är aktuell, säger Anders Carlsson.

FRÅGAN OM BYSKOLORNA har rönt större medialt intresse än de återkommande svaga elevresultaten i högstadiet.

– Ja, det kan man tycka är lite knepigt. Men skolans kvalitet är en svår fråga att diskutera, säger Helen Johansson Kokkonen.

Det är viktigt med en livaktig valrörelse,

anser båda. Här har fristående lokalradion Radio Wix seglat upp som en viktig aktör med start i den förra valrörelsen.

– Vi anordnade tre debatter i förra valrörelsen med moderatorer utifrån. Vi försökte belysa skillnaderna mellan de olika partierna i vår bevakning . Våra aktiviteter bidrog till majoritetsskiftet i kommunen, anser jag, säger ansvarige utgivaren Markus Rosenberg.

RADIO WIX OCH nya partiet Nybyggarpartiet har inneburit en höjning av dem politiska temperaturen.

– Vi sänder webbtv från fullmäktige och i radion. Det lyfter debatten och intresset när fullmäktige har 300 tittare och 600 lyssnare, säger Markus Rosenberg.

I årets valrörelse anordnar Radio Wix flera debatter, sponsrade av Företagarna. Ett arrangemang har hunnits med, elva kommunala partier deltog och skolan var förstås uppe till debatt. Förutom Norrköpings Tidningars bevakning är Radio Wix ensamt om att bevaka valrörelsen och ordna egna aktiviteter.

När det gäller skolan är det lokala frågor snarare än kvalitetsfrågor som fångar intresset, konstaterar Markus Rosenberg.

– Ute bland folk dominerar frågor som mögel i förskolor och om det ska vara friskola i Gryt. Om inte de frågorna funnits, hade kanske kvalitetsfrågorna dykt upp under året. ●

FEL FOKUS? Skolnedläggningar får större uppmärksamhet än återkommande dåliga skolresultat.

”Det finns många som vill prata skola, men det finns inga lätta lösningar.”

* SAMMANVÄGT RESULTAT. Indikatorer som ingår i det samman-vägda resultatet: andel elever som nått målen i alla ämnen (a1),

genomsnittligt meritvärde (a2), andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram (a6) samt andel elever som nått minst godkänt på ämnes-

proven i årskurs 9 (a7–a9). Källa: Öppna Jämförelser Tabellbilaga, SKL.

Forskare skriver


Tema: Valet 2014

I Oxelösund blir äldreomsorgen en valfråga

n I Oxelösund har äldre-omsorgens dåliga kvalitet väckt uppmärksamhet. De svaga resultaten kommer att debatteras i valrörelsen och oppositionen vill införa priva-ta alternativ. Samtidigt efter-lyser partierna fler arenor att mötas på i valrörelsen.

TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: SCANPIX/JONATHAN NACKSTRAND

I Oxelösund har äldreomsorgen hamnat i onåd. Ett riktigt svagt resultat i Öppna Jämförelser 2013 satte fokus på bristerna,

något som Radio P4 Sörmland plockade upp i en serie program under senvintern i år.

I 20 av 22 frågor om äldreomsorgen fick Oxelösund sämst betyg av alla Sörmlandskommuner, konstaterade Radio P4 Sörmland. Även sett ur ett riksperspektiv var resultatet bland de sämre i landet.

– Vi har fokuserat på personal och

lönefrågor en tid, inte på kvaliteten. Det kan vara en förklaring, säger Mattias Jensen Pettersson (S), ordförande i vård och omsorgsnämnden.

Oppositionens Leif Thor (M) är 2:e vice ordförande i samma nämnd och ser andra orsaker bakom den sviktande kvaliteten:

– På ett övergripande plan beror bristerna på ett långvarigt monopol. Det har byggts upp en kultur av att brukarna får ta det man får. När man börjar göra mätningar visar det sig att folk inte är så nöjda. Vi behöver alternativ, folk måste få välja själva, säger han.

Däremot är båda överens om att kritiken inte är så hård som man kunde förvänta sig.

– Reaktionerna kommer främst när media lyfter frågan. Men intresset lägger sig rätt snabbt, konstaterar Mattias Jensen Pettersson.

ATT BRISTERNA I ÄLDREOMSORGEN kommer upp i valrörelsen räknar båda med. Och att det står röster på spel.

– Valfrihetsfrågan driver vi, självklart. Det behövs alternativ inom hemtjänst och äldreboende för att höja kvaliteten, säger Leif Thor och fortsätter:

– Bristerna inom äldreomsorgen ger oss möjlighet att vinna röster. Å andra sidan kan våra politiska motståndare plocka poän g på motståndet mot vinster i vården.

Nämndordföranden och majoriteten väljer en annan väg:

– Vi jobbar långsiktigt med att höja kvaliteten inom äldreomsorgen. Vårt arbete har granskats av revisionen med goda betyg.

DEN LOKALA VALRÖRELSEN är viktig. För Leif Thor är den viktigare än riksdagsvalet eftersom det är i kommunerna slaget står om omsorg och skola. Men, det är ont om mediala arenor där politiker kan mötas i debatt, konstaterar han:

– När vi själva anordnar något kommer det få besökare och gemensamt har vi politiker aldrig ordnat något. Det är bättre när fristående aktörer anordnar debatter.

Radio P4 Sörmland kommer att dra sitt strå till stacken. Det blir lokala valdebatter i samtliga nio kommuner när valrörelsen startar efter semestern, direktsänd på dagtid i de fyra största kommunerna, berättar reportern Per Thyrén.

– Vi är nog de enda som anordnar webbsända debatter. I Oxelösund blir säkert äldreomsorgen ett av debattämnena, säger han och fortsätter:

– Sörmlands Nyheter brukar vara bra på att presentera de olika partierna, och har säkert en del valmaterial i debattform i tidningen. SVT:s Östnytt arrangerar också en del debatter i olika ämnen med politiker från olika kommuner.

Mattias Jensen Pettersson ser gärna fler tillfällen till debatt:

– Fler organisationer borde arrangera debatter i enskilda frågor. Idrottsklubbar och pensionärsföreningar, exempelvis. Det blir mer jobb för oss, men det får det vara värt. ●

”Bristerna inom äldre-omsorgen ger oss möjlighet att vinna röster.”

I VALET. Dåliga resultat för äldreomsorgen ger Oxelösunds opposition ammunition i valstriden.



Kommunvalet behöver konkreta frågor

PÅ TORGET. Vi behöver fler arenor där åsikter och argument kan brytas mot varandra, anser medie-professor Bengt Johansson på JMG i Göteborg.

n Förutsättningarna för ansvars utkrävande har aldrig varit bättre. Ändå är politiker och media dåliga på att ställa de ansvariga mot väggen. Det skulle behövas för att få fart på de lokala valrörelserna, anser medieforskaren Bengt Johansson på JMG i Göteborg.

TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: SCANPIX/SÖREN ANDERSSON

På den gamla goda tiden var det kommunpolitikerna själva som satte agendan för den lokala valrörelsen, vilket innebar att kommunvalen följde rikspolitiken. Så sent som 1993 konstaterade valforskaren Sören Holmberg att

den kommunale väljaren inte fanns, så liten var betydelsen av de kommunala frågorna jämfört med rikspolitiken.

Idag är situationen en annan, men det är fortfarande svårt att få fart på de kommunala valrörelserna, anser professorn och medieforskaren Bengt Johansson på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation i Göteborg (JMG).

– Rikspolitiken styr fortfarande de lokala valrörelserna. Det behövs något konkret, ett sjukhus som är hotat eller en trängselskatt för att det ska hetta till ordentligt, säger han.

LITE MÄRKLIGT, eftersom förutsättningarna för ansvarsutkrävande aldrig varit bättre än nu. Öppna jämförelser och granskningar av olika slag ger tydliga besked om kommuner och landsting lyckas i sina målsättningar.

– Vi lever i ett granskningssamhälle, ändå är politiker och media dåliga på att utkräva ansvar. I ställer vänder man helst blicken framåt: ”Nu ska vi inte käbbla om det här, utan jobba vidare” är inställningen, säger han och fortsätter:

– Även journalisterna hamnar i den positionen. Att återkomma till vems fel det var passar medialogiken dåligt. Den storyn kan man inte köra på länge. I stället hakar man på politikernas framåtriktade retorik.

SAMTIDIGT VET VI faktiskt inte mycket om hur jämförelser och granskning påverkar de lokala valrörelserna, den sortens studier har ännu inte genomförts, konstaterar han.

Det vi vet är att politikerna inte längre är ensamma om

att företräda allmänintresset. Lokala opinioner, media, lobbygrupper eller lokala organisationer kan driva upp frågor till debatt – och även orsaka valförluster.

Problemet är att lokala media är på till bakagång och att den kommunala bevakningen sviktar. Vilket allvarligt rubbar idén om att samspelet mellan politiker och media ska driva demokratins maskineri.

– En lokal valrörelse utan fungerande mediebevakning blir det inte mycket av. Det finns en uppenbar risk att svagt politiskt intresserade helt kan missa en valrörelse i framtiden. Vi kan förstås hoppas på alternativa medier, facebookgrupper och annat, men då måste individen själv söka upp informationen.

DET KOMMER ATT fordras mer av det civila samhället i framtiden, om politikernas ståndpunkter ska få några arenor där åsikterna kan brytas. Samtidigt ser Bengt Johansson en fara i att den politiska offentligheten fragmentariseras, att de politiska aktörerna skapar sina egna torg där man själv väljer hur och vem man vill tala till.

– Det finns gott om åsikter och kanaler där man för fram sina budskap, vi får allt fler megafoner och ekokammare. Vi behöver en gemensam medial arena, där politikerna dels kan ställas till ansvar, dels tvingas plocka fram det goda motargumentet. Vi behöver samlas på stora torget igen, helt enkelt. ●

”Att återkomma till vems fel det var passar medialogiken dåligt. Den storyn kan man inte köra på länge.”

Bengt Johans-son.


Årets Kommunalekonom 2014

Nyfiken på vårdens värden

n Professor Anders Anell i Lund gillar att jobba i gränslandet mellan teori och praxis. Studieobjektet är svensk hälso- och sjukvård, med inriktning på styrning, ledning och resursför-delning. För sina insatser har han utsetts till Årets Kommunal-ekonom 2014.

TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: ANDRÉ DE LOISTED



När Anders Anell var en liten grabb hemma i Halmstad kunde han ligga helt stilla på marken och studera en myras strävsamma liv i timtal. Pojkårens nyfikenhet, vetgirighet och

tålamod har han uppenbarligen behållit och de är väl utmärkta egenskaper för en forskare som ägnat yrkeslivet åt att studera den professionella myrstack som kallas svensk hälso och sjukvård.

På tal om myror… naturen spelar stor roll för Anders Anell. När vi bestämmer mötesplats blir den givna mötesplatsen Botaniska Trädgården i centrala Lund.

– Det här är min favoritpark i staden. Men jag är egentligen mera friluftsmänniska än trädgårdsentusiast, berättar han medan vi kliver runt bland fänrikshjärtan och tulpanträd i den prunkande trädgården.

NÅGON GIVEN FORSKARE var han dock inte, de intensiva myrstudierna till trots. Inte ekonom heller, tillstår han villigt över en kopp kaffe i Botaniska trädgårdens café.

– En ekonomutbildning var ett bra val om man inte riktigt visste vad man ville bli. Och forskarutbildning… ja, det visste jag väl knappt att det fanns.

Efter examen kände han sig ändå inte riktigt färdig med studierna. Ett lämpligt forskningsprojekt om ekonomistyrningen i dåvarande Malmöhus läns landsting satte bollen i rullning och avhandlingsämnet blev budgeteringens roll inom landstingsdriven sjukvård. Samtidigt upptäckte han att både personlighet och intresse passade bra med forskarmiljön.

– Det intressanta med hälso och sjukvårdsfrågor är att inget är självklart! Man kommer snabbt in på frågor om etik, marknad, professionella hierarkier… Sjukvården ligger i en skärningspunkt mellan många olika vetenskaper.

IDAG HAR DEN EKONOMISKA styrningen av sjukvården, ofta förknippat med New Public Management (NPM), hamnat högt på samhällsagendan och debattsidorna.

– Begreppet NPM använder jag inte längre, det har tömts på mening. Mycket av den styrning man idag reagerar starkast mot har väldigt lite att göra med de reformer som infördes på 1990talet, säger han och förklarar vidare:

– Generellt har styrning lågt förtroende. Förr nöjde man sig med kostnadskontroll, sedan kom produktivitet, sedan transparens och kostnadskontroll. Politikerna vill nå så många mål med styrningen, att det blir ohanterligt.

Idag är hans fasta punkt i yrkeslivet en professorstjänst på Ekonomihögskolan i Lund. Han har ett ben i universitetets tre uppgifter: undervisning (där han gärna smyger in sjukvård som exempel på organisationsstyrning), forskning och utåtriktad verksamhet.

HANS FORSKNINGSANSATS är bred och han har använt många olika infallsvinklar och jobbat med många olika uppdragsgivare.

– Jag är inte någon superakademiker som utveckl at en särskild metod eller är duktig på någon speciell

Vald till Årets Kommunalekonom 2014

Möte medAndersAnell

Anders AnellÅlder: 52 år.Familj: Fru och två pojkar (23 och 20 år).Bor: I Lund.Utbildning: Ekonomutbildning i Lund samt University of California, Irvine.Yrkesliv: Förutom sysslorna vid Ekonomi högskolan i Lund har han bland mycket annat varit förestån-dare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi 1992–2007, vetenskaplig rådgivare vid Social-styrelsen sedan 2009 och styrelse-ledamot på Myndigheten för vårdanalys sedan 2011.Fritidsintressen: Friluftsliv och fågelskådande. Cykling, innebandy, på sommaren bad och grillning på klipporna utanför Halmstad.

Tre viktigaste publikationer:4 Strukturer, resurser, drivkrafter

– sjukvårdens förutsättningar. Studentlitteratur. Lund, 2004.

4 Primärvård i förändring. Studentlitteratur. Lund, 2005.

4 Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande och egenavgifter i svensk hälso- och sjukvård. Uppdrag Välfärd, 2014.

– Jag är nästan aldrig ute i den allmänna debatten. Det passar mig att få uppmärksamhet för det jag gör, inte för vem jag är.

Därför är det roligt att få ett pris som Årets Kommunal-

ekonom, säger Ander Anell.



fråga. Jag är mera av en branschforskare som använder mig av olika teorier och metoder, säger han och fortsätter:

– Min målgrupp är snarare beslutsfattare i vården än andra forskare. Jag gillar att jobba i gränslandet mellan akademi och praktik. Då trivs jag och känner mig nyttig.

DECENNIER AV FORSKNING kring svensk sjukvård har förstås satt sina spår. Anders Anell har klara åsikter om vilka delar av svensk sjukvård som främst behöver rehabiliteras, nämligen primärvården.

– Utan en fungerande primärvård får vi inte vårdsystemet att fungera. Många problem på sjukhusen löser man inte där, utan inom primärvården.

Ett bekymmer är att vi har mindre resurser och färre läkare inom svensk primärvård jämfört med andra länder. Ett annat generellt problem är allmänläkarnas roll och status inom primärvården.

– Allmänläkarna ska vara den naturliga ledaren inom primärvården. De måste intressera sig för hela vårdkedjan och ha koll på systemet. De här koordineringsfunktionerna har inte allmänläkarna velat ta till sig, säger han.

Förklaringen hittar han delvis i konservativa professioner och brist på resurser. Allmänläkarna är dessutom redan en utsatt grupp som inte gärna vill ta på sig ytterligare ansvar, funderar han.

PRIMÄRVÅRDENS CENTRALA ROLL har gjort honom till en anhängare av det fria vårdvalet.

– Att få välja sin vårdgivare är en viktig princip och en förutsättning för en givande kontinuitet. Det finns forskningsmässigt stöd för den ståndpunkten, tycker jag.

Förändringarna har varit snabba inom sjukvården. Komplexiteten har ökat, tekniken går framåt och patientinflytandet växer, för att nu nämna några faktorer.

– Det finns hur många utmaningar som helst! Det händer alltid något nytt man kan sätta tänderna i, konstaterar Anders som har två områden han gärna skulle forska mera om.

Det första området är hur vårdpersonalens motivation påverkas av yttre förändringar, exempelvis av ekonomistyrning.

– Förr var det ramstyrning. Vi litade på att vårdprofessionerna gjorde det bästa med de resurser man fick. Den målbaserade ersättning vi har idag kringskär professionens frihet – vad innebär det för motivationen? Frågar han retoriskt.

PROBLEMET ÄR ATT professionerna inte alltid uppfattar måle n som relevanta. Dessutom visar forskningen att målen tenderar att förändras när de förs ner genom organisationen, vilket orsakar frustration och förvirring.

– Det som händer är att man tar genvägar för att nå måle n, exempelvis genom att remittera patienter till

någon annan vårdgivare för att klara vårdgarantin. Det handlar om att överleva i systemet, inte om patientnytta.

Ett annat intressant område är samverkan, exempelvis inom psykiatri och vården av sköra äldre. Där bygger resultaten på lyckad samverkan över organisationsgränser, även utanför vården.

– Det är inget grundtillstånd för organisationer att samverka. Snarare är det att dra upp gränserna: Vad är vi bra på och vad ska vi göra? Vad ska de andra göra?

Därför blir samverkansavtal gärna mera av avgränsningsavtal. Det är ett återkommande fenomen på många nivåer inom organisationerna.

– Så måste det kanske vara. Men, ibland måste man samverka konkret och då ger kanske den typen av avtal svaga incitament.

NÄR VI SES i slutet av juni är det snart dags för Almedalsveckan och valrörelsen börjar på allvar. Sjukvården är som alltid en tung valfråga, konstaterar vi innan det är dags för en liten rundvandring i trädgården.

– Den fråga politikerna borde diskutera är vårdens framtida finansiering. Och pratar man finansiering måste man tala om prioriteringar – det backar politikerna för.

Anders Anells bedömning är att vården måste ha mer pengar. Dels för att klara demografin, dels för att klara den medicinsktekniska utvecklingen och de förväntningar det medför.

Han har precis kommit med en bok på temat finansiering med titeln Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande och egenavgifter.

– Det kommer att finnas ojämlikheter inom vården, de finns där redan idag. Det gäller att välja den väg som är minst provokativ. En väg är att låta individer som kan betala för mindre viktig vård göra det. Då kan vi satsa på den viktiga vård vi måste ha pengar till och låta den vara jämlik. ●

Anders Anell om …… sin bästa egenskap: ”Att jag kan vara rätt kreativ när det gäller att hitta uppslag och metoder för forskning. Enligt mig själv.”

… sin sämsta egenskap: ”Att jag ibland kan ha tankarna på annat håll. Enligt min fru.”

… han valt ett annat yrkesliv: ”Biolog, kanske. Eller meteorolog, jag är väldigt intresserad av väder i olika former.”

”Anders Anell har under ett antal år engagerat sig i utvecklingen av styr och ersättningssystem inom svensk hälso och sjukvård. Med nyfikenhet, omsorg och nit har han sökt svar på möjliga och omöjliga frågor runt styrningen av svensk hälso och sjukvård, ständigt beredd att söka nya sammanhang och pröva nya teser. Anders Anells arbete präglas av en öppenhet som inspirerar och bjuder in andra forskare och doktorander att delta i arbetet. Han har med sitt kunnande, sin lyhördhet och sitt eftertänksamma sätt starkt bidragit till den nationella debatten om, och utvecklingen av, styr och ersättningssystemen.”

Motivering Årets Kommunalekonom 2014


Engagemang både globalt och lokaltVäljer du Nordea får du en stabil partner med både kompetens och expertkunskaper. Vi finns nära dig och vi är alltid engagerade.

Men vårt engagemang är inte bara lokalt, vi vill bidra till ett bättre samhälle och arbetar också för en mer hållbar värld.

Vill du veta mer om hur vi arbetar för en håll barare värld? Kolla in nordea.se/kommun & landsting.

Gör det möjligt

Nor

dea

Ban

k A

B (p

ubl)

Nordea_Kommun_Landst_210x297_DagensSamhalle.indd 1 2014-07-30 11:23


Forskare skriverLandstingsresan

n Samförstånd, säger den ene politikern. Fullt krig, menar motståndaren. I Västra Götalandsregionen råder det delade meningar om klimatet mellan blocken. Snart är valet här och partierna kivas om nästa års budget. Den ene bekymrar sig över 750 miljoner kronor minus, den andre ser bidrag som en lösning.

TEXT: AGNETA BORGSTRÖM

Drygt ett år har gått sedan Joakim Björck satte sig på posten som ekonomidirektör i Västra Götalandsregionen. Efter en karriär i det privata näringslivet tog han klivet in i det offentliga.

– Mycket är lika från privata sidan, men en del fungerar självklart på annat sätt här i regionen. Mest slående är den totala öppenheten och hur beslut fattas och hur man förhåller sig till dessa, säger Joakim Björck.

Det senaste året har de lokala löpsedlarna fyllts med rubriker om kris, köer och kliniker som går på knäna. Södra Älvsborgs sjukhus, Kungälvs sjukhus och NUsjukvården ropar om underskott när de försöker hålla de sparbeting som beslutats. Joakim Björck ser allvarligt på läget och har ägnat tid åt att försöka förstå vad som krävs för att verksamheterna skall nå balans. Under våren har han besökt vissa avdelningar och enheter för att bättre först å vad som

SJUKVÅRD. Läkare Lena Carlisle undersöker unge Mattias Olsson i tillfälliga lokaler som tillhör Angereds Närsjukhus. Den nya sjukhusbyggnaden ska stå klar år 2015 och ge service till invånare i nordöstra Göteborg.

BILD

: VG

R/SE

RGIO

JOSE

LOV

SKY

Underbalanserad budget oroar i väster


händer, dels hos dem som upplever att de har problem, dels hos de som har hittat bra sätt att förbättra sin effektivitet.

– När man är ute upplever man inte på samma sätt att det är den kris som det skrivs om i media. Jag kan höra att jag kommit på fel dag. Allt verkar fungera någorlunda normalt i verksamheten, men det är klart att arbetsbelastningen varierar olika dagar och det finns de som upplever att de har problem mer än andra. Det finns många parametrar att ta hänsyn till i detta, säger han.

HAN BETONAR ATT det finns produktions och effektivitetsproblem i sjukvården och lägger till orden ”vi ska inte jobb a fortare, vi ska jobba smartare”. Från dag ett som ekonomidirektör har det varit självklart för honom att medverka till en mer ”värdeskapande” vård för patienter i regionen. Joakim Björck nämner exemplet från en verksamhet för höft och ledplastik som han besökte under våren.

– De hade följt och utvärderat att patienterna inte behövde ligga tre dagar på sjukhus. De opererade kunde lämna avdelningen redan efter två dagar med samma resultat. Detta innebar att man friade upp resurser och kunde ta emot fler patienter. Verksamheten såg också att de kunde utföra fler operationer per dag genom att justera i sin planering, säger Joakim Björck.

Västra Götalandsregionen har i dag en stabil ekonomi. Resultatet för 2014 blev nästan 600 miljoner kronor, korriger at för engångsposter såsom återbetalning av AFA försäkringspengar samt justering av ripsräntan. Ekonomi direktören är bekymrad över den underbalanserade budgeten för 2015, där 750 miljoner kronor saknas. Den ledande majoriteten säger att de ska återkomma angående intäktssidan till hösten när regionfullmäktige fastslår budgeten för året därefter. I regionen är det politiker som fastlägger budgeten efter att ha tagit del av tjänstemännens budgetunderlag som beskriver regionens utmaningar.

– Jag hade hellre sett att tjänstemännen tagit ett större ansvar gällande budgetarbetet och i större utsträckning ägt processen. Självklart med hänsyn taget till politiska prioriteringar, säger Joakim Björck.

SEDAN FÖRRA VALET finns S, V och MP i ledande position i regionen. Bland dem finns GertInge Andersson (S) som är nöjd över en stark ekonomi i landstinget.

– Ordning och reda är viktigt. Den som är satt i skuld är inte fri. Till hösten ska beslutande församling klubba kommande budget där vi ser att utgiftssidan är satt, men intäktssidan inte är okej.

– Vi vet att 750 miljoner kronor saknas, som vi måste ta in under hösten. Magdalena har sagt att det nog kommer in två miljarder kronor från staten som delas ut till alla landsting*. Sedan förhandlar vi om AFAmedel och kanske kommer vi att höja skatten, säger GertInge Andersson.

Det har talats om chockhöjningar med 25–50 öre. På frågan hur det blir med denna åtgärd, svarar han:

– Min förhoppning är att inte behöva höja skatten, men i valet mellan att dra ned på hälso och sjukvården och en skattehöjning föredrar jag det sistnämnda. Fortfarande finns det dock potential att göra saker och ting till hög kvalitet och till lägre kostnader. Det visar både interna och externa jämförelser, menar Andersson.

Med en region som växer så det knakar ser han dessutom mycket stora utmaningar med att få ihop behov

med den service som erbjuds. Tankar finns kring att centrera vissa specialiteter till vissa sjukhus som har den bästa kvalitete n och lägsta kostnaden för det aktuella ingreppet.

GERT-INGE ANDERSSON är glad över att meningsskiljaktigheterna mellan de båda politiska blocken inte är så många. Trots att de tre regerande partierna inte har majoritet i fullmäktige utan har fått söka stöd för de stora frågorna, har ändå inga ”krokben” lagts på dem från oppositionen.

– När man är i detta politiska läge är det bra att vi inte bråkar med varandra. Det är viktigt att visa viss form av stabilitet utåt och inte bråka om varje småfråga.

Från motståndarsidans Jonas Andersson (FP) låter det dock annorlunda. De politiskt skilda polerna lyser allt starkare under senare år, tycker han. Kanske kommer åsiktsskillnaderna att brisera i valkampanjerna? Att majoriteten har antagit en underbalanserad budget är oroand e, anser han:

– Det blir som att dela ut godispåsar innan man har hunnit köpa julklappar, menar Jonas Andersson.

I FOLKPARTIETS BUDGETFÖRSLAG finns det enligt honom mer pengar för sjukhusen som måste få tillskott. Dagens

”strukturella obalans” på sjukhusen med de resurser som finns i förhållande till uppdrag tär sakta sönder klinikerna, som han ser det.

– Verksamheterna måste få arbetsro och framtidstro istället för att som i dag kortsiktigt leta efter åtgärder

BILD

: VG

R/SE

RGIO

JOSE

LOV

SKY

KOLLEKTIVTRAFIK. Vid sidan av sjuk-vården är kollektivtrafiken ett stort åta-

gande. Med Västtrafik reser i genomsnitt 390 000 personer om dagen och omsätt-

ningen var 7,1 miljarder kronor 2012.

Gert-Inge Andersson.

Joakim Björck.

Jonas Andersson.


Vi sätter alltid dina intressen främst

Tomas ScherpVD Alfred Berg Kapitalförvaltning [email protected], 070-165 48 65

Hos Alfred Berg har du obegränsad tillgång till alla våra förvaltare och deras samlade erfarenhet om den lokala marknaden. Vi kan dessutom ge dig direkt tillgång till en mängd andra marknader världen över då vi är en del av ett globalt nätverk, något som är helt unikt.

Som kund är du självklart vår högsta prioritet och därför sätter vi alltid dina intressen främst. Vi vill förstås vara din långsiktiga partner när det gäller dina investeringar, så kontakta mig eller någon av våra kunniga medarbetare på telefon 08-562 347 00 eller via [email protected].

www.alfredberg.se/kommun

ANNONS KEF nr 2 vi sätter alltid våra kunders etc v2.1.indd 1 2014-05-16 09:16:43

Landstingsresan

Invånare: 1 615 084.

Utdebitering/skattesats: 11,13 kronor.

Omslutning: 52 808 miljarder kronor.

Soliditet (inklusive ansvars förbindelsen): –70 procent.

Antal sjukhus: 18, varav 8 akutsjukhus.

Antal vårdcentraler: 201, varav 114 i egen regi och 87 privata.

Resultat 2013: +566 miljo-ner kronor(–301 miljoner kronor inklusive RIPS/AFA).

Ekonomisk styrmodell: Beställare/utförarmodell med vårdöverenskommel-ser. Resursfördelning byg-

ger på ålder och kön med inslag av socioekonomi och geografi. Sjukvården ersätts efter DRG där 3 procent är målrelaterat.

Kapitationsersättning gälle r för vårdvalet.

Därutöver förekommer riktade medel till viss verksamhet eller vissa aktiviteter såsom kökort-ning och för att minska beläggningsgraden.

Läkarbesök per invånare: 2,8.

Besök annan personalkategori per invånare: 3,2.

Vårddagar per invånare: 0,9.

Västa Götalandsregionen

enligt sparbetinget. Det är långsiktighet som vi måste sträva efter, menar Jonas Andersson.

Han tror att kanske skatten måste höjas på sikt, men han vill från partiets sida också ge mer

”realistiska förutsättningar” genom att hitta andra intäkter: prioritera mer inom sjukvården, låta resenärerna betala mer i kollektivtrafiken och se till att fler unga betala för tandvård (idag är det gratis tandvård för alla upp till 25 år). Det finns enligt honom även gömda reserver på cirka 400 miljoner kronor från statliga kömiljarden och andra bidrag som kan användas direkt i vården.

– Varför används inte dessa på klinikerna? Varför får de inte ta del av dessa pengar, undrar Jonas Andersson. ●

*MAGDALENA ANDERSSON är partiets ekonomisk–politiska talesperson.

” I valet mellan att dra ned på hälso- och sjukvården och en skattehöjning foredrar jag det sistnämnda.”


IT

Digital omsorg kan spara miljardern Digitala tjänster inom äldre omsorgen skulle kunna spara miljardbelopp inom kommun sektorn de närmaste åren, visar färska rapporter. Samtidigt går utvecklingen mot IT-baserade tjänster och lösningar inom socialtjänsten trögt i de flesta kommuner.

TEXT: TOBIAS HAMMAR BILD: GIRAFF

Att uppgradera den tekniska infrastrukturen för att förbättra effektiviteten inom vården och omsorgen har

blivit en allt viktigare politisk prioritering de senaste åren. I fjol ingick regeringen en överenskommelse med SKL om att samarbeta för att skynda på utvecklingen av etjänster i kommunsektorn. Som ett led i överenskommelsen fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nyckeltal för att följa hur arbetet fortskrider.

I BÖRJAN AV MAJ i år kom så Socialstyrelsens första rapport. Undersökningen utgick från sex olika områden där effektiviseringspotentialen anses särskilt stor, bland annat införandet av digitala trygghetslarm,

etjänster för patienter och socialtjänstens brukare samt tillgång till mobil dokumentation för hälso och sjukvårdspersonal.

– Regeringens stimulanser har underlättat för kommunerna att komma igång med utvecklingsarbetet inom ehälsoområdet, men eftersom det är såpass resurskrävande att utveckla sådana här system kommer det att krävas ännu mer stöd. Få kommuner har påbörjat utbyggnaden på ett systematiskt sätt, säger Dick Lindeberg, ansvarig utredare på Socialstyrelsen, och exemplifierar med att enbart 14 procent av landets samtliga 212 000 trygghetslarm idag är digitala.

SJÄLV VILL DICK LINDEBERG inte uppskatta hur mycket kommunerna skulle kunna spara på en effektivare ITanvändning inom socialtjänsten. I en färsk analys har dock forskningsinstitutet Acreo försökt sig på att göra just det. Institutet har fokuserat på effekterna av en bättre ITanvändning inom hemtjänsten – det område där kostnaderna väntas stiga snabbast de närmaste åren.

Studien bygger på ett pilotprojekt i Västerås, där man erbjuder en ”ehemtjänst” som utgår från fyra grundläggande tjänster: två olika typer av bildtelefoni där båda parter ser varandra under samtalet, en meddelandetjänst för text, bild och video samt en kamera för övervakning av brukare nattetid.

Om bara tio procent av landets hemtjänsttagare skulle använda dessa tjänster, skulle en glesbygdskommun med 8 000 invånare spara mellan två och fyra miljoner kronor per år, konstaterar Acreo. En storstad med en halv miljon invånare skulle spara 42–63 miljoner kronor årligen.

Om i stället 90 procent gick över till ehemtjänst skulle de årliga besparingarna bli upp till 34 respektive 590 miljoner kronor – eller upp till 53 miljarder för hela kommunsektorn under perioden 2014–2020.

– Merparten av besparingarna utgörs av ett minskat transportbehov när personalen inte behöver åka ut till hemtjänsttagarna lika mycket. Men det handlar också om kortare insatstider och en minskad efterfrågan på tjänster när brukarna vet att de lättare kan få tag på hjälp om de skulle behöva, säger Marco Forzati, senior scientist på Acreo.

Ni har fått viss kritik för att ha tagit fram en optimistisk kalkyl. Kan man säga att 90 procents användning är en realistisk potential?

– Vad som är realistiskt eller inte har aldrig varit vårt uppdrag att bedöma. Vi har tagit fram ett intervall av kostnadsreduceringar, där vi vill visa på potentialen i digitala tjänster, som både kan förbättra livet för många medborgare och kraftigt effektivisera användningen av offentliga medel. ●

EN SNABBTITT. Resurser sparas när hemtjänstpersonal inte behöver åka ut till brukarna lika ofta.

”Få kommuner har påbörjat utbyggnaden på ett systematiskt sätt.”


Kultur

Ingen privatiserings-våg av bibliotek

Ny statistik från Kungliga Biblioteket visar att kommunerna under förra året drog in ytterligare ett 20tal biblioteksfilialer och att antalet bemannade folkbibliotek nu är knappt 1 170.

– På det sättet spar kommunerna lokalkostnader, men ofta behåller de personalen som utgör en stor del av bibliotekens kostnader, säger Cecilia Ranemo, ansvarig för biblioteksstatistiken på KB.

Antalet fysiska besök vid folkbiblioteken har minskat med 1,1 miljoner (minus två procent) sedan förra året och med närmare 3 miljoner på fem år. Antalet registrerade utlån har minskat med 900 000 sedan 2012 och med närmare 4 miljoner på fem år.

Den nya bibliotekslag som började gälla vid årsskiftet slår fast att det måste finnas minst ett folkbibliotek i varje

kommun. Lagen lyfter fram bibliotekens betydelse för att främja läskunnigheten bland barn och ungdomar.

SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING TYCKER att det är bra, men efterlyser en nationell strategi som underlättar för kommunerna att klara folkbibliotekens ödesfrågor: korta avstånd till närmsta bibliotek, generösa öppettider, kvalifice rad bemanning och ett aktuellt utbud av medier och tjänster.

– Satsar man på det ökar utlåningen och användningen av biblioteken. Men då behövs det resurser och tydliga uppdrag från politikern, säger Stefan Engström, kommunikationschef på Svensk Biblioteksförening.

Lycksele deltar i ett bibliotekssamarbete mellan åtta kommuner i Västerbotten. Alla låntagare lånar ur en gemensam katalog och böckerna sickas med buss mellan biblioteken.

n Färre filialer, boklån och besök. De kommunala biblioteken har en viktig uppgift i att främja läsning och demokrati, men tuffa sparkrav gör det svårt att leva upp till förväntningarna. Och privatiseringarna låter vänta på sig.

TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT BILD: ISTOCKPHOTO

PÅ HYLLAN. Den nya bibliotekslagen kräver ett folkbibliotek i varje kommun.


Kultur

ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND

www.pwc.se

Det räcker inte med 3 årÖverst på styrelsens och nämndernas dagordning borde det ligga långsiktiga ekonomiska kalkyler, scenarier, långsiktig planering samt konsekvens- och riskanalyser. Så är tyvärr inte fallet. 70 % av Sveriges kommuner har inte mer långsiktighet än vad lagen kräver, det vill säga 3 år. Men hur den kommunal ekonomiska kalkylen ser ut på lång sikt, 10–15 år, är en berättigad fråga, inte minst från kommunmedborgarna.

Vi kan hjälpa er att göra kalkyler för olika alternativa scenarier och handlingsalternativ på 10–15 års sikt. Välkommen att kontakta oss eller besök oss på KOMMEK 2014, seminarium nr 23, monter A24.

Kontakt: Susanna Collijn, [email protected], 010-212 48 37

– Framför allt är det bra för biblioteken i de minsta kommunerna som på det här sättet får tillgång till ett större sortiment av böcker, säger Lena Axelsson, bibliotekschef i Lycksele.

Biblioteket i Lycksele har inte varit nedläggningshotat, men förra året ledde tuffa sparkrav till att några tjänster drogs in.

– Vi höll också igen något på inköpen av böcker och anna n media, även om det inte rådde något formellt köpstopp, säger Lena Axelsson.

DET PRESSADE EKONOMISKA läget var förra året också nära att stjälpa bokbussen. Lena Axelsson avvärjde hotet genom att minska turtätheten med en vecka. Nu kommer bussen till byarna var femte vecka, med begränsad personal.

Utlåningen av vanliga pappersböcker minskar i Lycksele, däremot ökar utlåningen av eböcker ganska kraftigt. Totalt i Sverige har eboksutlåningen ökat med 42 procent på ett år, men eböckerna utgör fortfarande en väldigt liten del av den totala utlåningen. De är för närvarande också en flaskhals då biblioteken har svårt att styra vilka böcker som ska finnas i deras digitala bibliotek. SKL har tagit på sig rollen att tillsammans med bokbranschen hitta en lösning som gör att alla eböcker ska finnas tillgängliga för biblioteken att låna ut direkt när de ges ut.

LENA SKOGLUND, tidigare chef för Regionbiblioteket Västra Götaland, framhöll nyligen i en debattartikel att ett av bibliotekens problem är att många av dem utvärderas enligt den så kallade New Public Managementmetoden (NPM). Metoden bygger på effektivitetskrav hämtade från näringslivet.

Hon slår fast att inga mått är objektiva och refererar till egna erfarenheter från en kommun där man med hänvisning till NPM tilldelade biblioteken pengar baserat på hur många böcker de lånade ut. Andra vanliga kriterier är öppettider och antal besök.

När Nacka kommun för några år sedan öppnade sin biblioteksverksamhet för anbudsgivning väckte det omfattande kritik. Upphandlingen resulterade i att personalen vid tre av kommunens sju bibliotek bildade ett gemensamt bolag och tog över driften. De övriga tre fortsatte att drivas i kommunal regi.

– Det är svårt att hitta vinster i biblioteksverksamhet, även om man effektiviserar. Marginalerna är för små för att stora företag ska vara intresserade av att lägga bud, säger Cajsa Broström, bibliotekarie vid Eskilstuna stadsbibliotek och ordförande i Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd. ●

Bibliotekens utmaningar: 4 Vara tillgängliga, trots att allt fler filialer stängs.4 Bemanna biblioteken med kvalificerad personal. 4 Erbjuda ett aktuellt utbud av medier och tjänster. 4 Förändra funktionen och fungera som en mötesplats.4 Öka samarbetet med andra aktörer i samhället.

”Marginalerna är för små för att stora företag ska vara intresserade av att lägga bud.”


ESOrapport

n Äldreomsorg lämpar sig väl för privat drift. Andelen hemtjänst och särskilda boenden i privat regi ökar, men politiska förslag om att begränsa vinstuttag kan förändra bilden efter valet.

TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT BILD: ISTOCKPHOTO

Hemtjänst och äldreboenden är tydligt definierade välfärdstjänster och passar därför bra att privatisera och utsätta för konkurrens, anser Mats Bergman, professor i national ekonomi vid Södertörns högskola.

– För att en välfärdstjänst ska gå att konkurrensutsätta måste den som använder tjänsten kunna välja och helst också kunna välja om. Äldre personer som har hemtjänst är ofta pigga och kan själva påtala brister, eller välja en annan utförare om de inte är nöjda, säger han.

Tidigare i år sammanfattade Mats Bergman sin syn på konkurrens inom äldreomsorgen i ESOrapporten Goda år på ålderns höst, som han skrev tillsammans med Henrik Jordahl, programchef vid Institutet för näringslivsforskning.

Idag står privata utförare för drygt 20 procent av verksamhetsvolymen i äldreomsorgen. Sedan 2009 har andelen privat äldreomsorg ökat i snabbare takt än tidigare. Ökningen är särskilt tydlig inom hemtjänst, som en följd av att drygt hälften av landets kommuner infört valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Fler planerar att göra det, medan ett 50tal kommuner har fattat beslut om att inte införa LOV.

NÄR SÄRSKILDA BOENDENA får en annan utförare är det oftast i form av entreprenader efter offentlig upphandling. Här är kraften att välja inte lika stark som i hemtjänsten, eftersom valet i regel görs av anhöriga. De personer som flyttar till ett boende är ofta dementa och byter sällan boende.

Mats Bergman och Henrik Jordahl framhåller att ett problem med dagens hemtjänst är att LOVsystemet gör det ganska enkelt för oseriösa aktörer att etablera sig. Priserna pressas, risken för bristande kvalitet ökar. Det leder i sin

tur till att större seriösa utförare ibland avstår från att lägga bud i upphandlingar, eftersom de ser att det är svårt att nå lönsamhet.

Med dagens regler ser de båda forskarna ändå ingen avmattning av utvecklingen.

– I de kommuner som inför valfrihetssystem tappar kommunen marknadsandelar. Om det inte sker någon förändring av regelverket kommer de privatas andel att öka från dagens tjugo procent, säger Mats Bergman.

Samtidigt pågår en politisk diskussion om spelreglerna. På riksplanet riktar de rödgröna partierna olika grader av kritik mot privata vinstdrivande företags närvaro och agerande i äldreomsorgen och andra välfärdsområden.

STAFFAN WERME (FP), kommunalråd i Örebro och ordförande i SKL:s beredning för primärvård och äldreomsorg, tolkar ESOrapporten som att det i dagsläget inte finns data som talar för att privat äldreomsorg vare sig är bättre eller sämre än den offentliga. I en debattartikel i Dagens Samhälle hänvisar han också till en undersökning av äldreboenden som Socialstyrelsens presenterade 2012. Inte heller den visade några tydliga skillnader mellan privata och kommunala alternativ, menar han.

MarieLouise ForsbergFransson (S), beredningens vice ordförande och landstingsråd i Örebro tycker inte det går att slå fast att äldreomsorg lämpar sig bättre för privata lösningar än andra kommunala verksamheter.

– Det viktiga är hur man tar tillvara de skattepengar som sätts in. Vi måste ha tydligare direktiv och tätare uppföljning, säger hon. ●

Äldre-omsorgen lämplig för konkurrens

”Vi måste ha tydligare direktiv och tä-tare upp-följning.”

Staffan Werme.

Marie-Louise Forsberg- Fransson.

ESO-rapporten i korthet:4 Hemtjänst och äldreboenden lämpar sig väl för privat

regi.4 Öka antalet oanmälda kontroller av äldreboenden.4 Oseriösa aktörer etablerar sig för lätt inom hem-

tjänsten. Höj inträdeskraven. 4 Avtal måste utformas så de stimulerar hög kvalitet.4 Biståndsbedömarna har fått en ny roll som gate

keeper.

LUNCHDAGS. Valfrihet inom äldreomsorg fungerar bäst för pigga äldre. Det kan vara värre om man är sjuk och ensam.


Ny grafisk profil n FÖRENINGEN har fått en ny grafisk profil, efter många år med samma logotyp och färger.

– Vi har inte haft en samman hängande grafisk profil förut. Formen är en blandning av tradition och förnyelse. Det här är en slags effektivisering som gör kommuni-kationen mer lätthanterlig, säger Ola Eriksson.

Logotypen har uppdaterats och försetts med föreningens namn. Så, nu är det inte längre någon risk för förväxling med amerikanska högtalare eller nysvenska svärord ...

Rekord på föreningsmöte n DRYGT 380 medlem-mar har anmält sig till föreningsmötet. Det är ungefär en tiondedel av föreningens med-lemsantal och deltagar-rekord för föreningen. Närmare 260 mötes-besökare deltar även i seminarierna, vilket gör seminarie delen till ett av föreningens större konferensarrangemang.

Föreningsmötets kanske viktigaste punkt är behandling och anta-gande av Vision 2025, förening ens färdplan för de kommande åren.

Tryck på kursfrontenn DET ÄR REDAN stort tryck på höstens kurser, konstaterar en nöjd kanslichef:

– En hel del kurser är redan fulltecknade. Inte minst Excelkurserna går bra, säger Ola Eriksson.

Tips på Kontentan!Your Brain at Work. Författare: David Rock. Irriterad över att inte få mer gjort på jobbet? ”Your Brain at Work” visar hur du använder hjärnan effektivt.

Aktuellt

KEF

Föreningsmöte

& seminariedag”Framtidens välfärd – utmaningar och åtgärder”

Tisdagen den 19 augusti, Slagthuset i Malmö

Lyft för Excel i Gävleborgn Landstinget Gävleborg har genomfört ett rejält kunskapslyft på ekonomisidan. Hurdå? Jo, lands-tinget har under våren genomfört en serie kurser i Excel för landstingets samtliga ekonomer.

TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: ISTOCKPHOTO

Kompetens

Vi har nog aldrig varit så nöjda med en utbildning. Det är ju så: behärskar man inte Excel är man ganska lost som ekonom. Då får man jobba ihjäl sig, säger Anette Olsson på lednings och

verksamhetsstöd. Kurserna hölls på hemmaplan i Gävle och genomfördes i samverkan

med KEF. Kursledare har Tobias Ljung på Infocell varit. ”En riktigt duktig kursledare”, berömmer Anette Olsson.

En poäng har varit att alla ekonomer erbjudiss kurserna. Trots att Excel troligen är den överlägset mest använda programvaran är goda kunskaper i ämnet inte givet, oavsett utbildningsbakgrund.

– Vi ligger på väldigt olika kunskapsnivåer. Vissa har kunskaper som programmerare, andra klara bara det man har för handen, säger hon.

Nu kommer nästa viktiga steg: att omsätta kunskaperna i praktiken. – Det fina är att kursdeltagarna har två års support. Då kan vi kika på

instruktionsfilmer och annat så att man kan friska upp kunskaperna, säger hon.

NU HOPPAS ANETTE Olsson på ytterligare utbildning, främst i Power Pivot för att enklare och bättre kunna analysera ett allt digrare siffermaterial.

– Vi ekonomer är väldigt nöjda med utbildningssatsningen och vill gärna fortsätta att utveckla kunskaperna, konstaterar hon.

Avdelningschef Måns Kjerstensson gick kursen och är nöjd med utfallet.

– Kursen var väldigt bra. En klar fördel var att flera medarbetare hade med sig egna exempel. Kursledaren kunde direkt ge konkreta tips på hur olika lösningar kunde se ut. Syftet var att försöka hitta en gemensam kunskapsnivå, säger han och fortsätter:

– Vi kommer att fortsätta med utbildningarna, dels för att upprätthålla kunskaperna, dels för att introducera nya medarbetare. Ekonomens roll blir alltmer specialiserad, det ställer också större krav på specialiserad kompetensutveckling. ●

”Behärskar man inte Excel är man ganska lost som ekonom.”


Forskarsidor

n Den kommunala revisionen ska utredas i samband ut-redningen om en ny kommunallag. Olle Lundin, professor i förvaltnings rätt, ser dock inga systemförändringar i sikte:

– Så länge ansvarsfrihetsfrågan kopplas ihop med revisio nen är det nog uteslutet med externa granskare.

TEXT: THOMAS PETTERSSON ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND

Kommunal Ekonomis partienkät visade ingen större förändringsvilja när det gällde den kommunala revisionen bland riksdagspartierna.

– Det var nog ganska väntat. De som verkar inom det politiska systemet är ganska nöjda med revisio

nen. Och man är rädd för vad som händer om man skulle förändra systemet i grunden. Vi har ingen stark tradition av maktdelning i landet, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Inte heller på forskningsfronten händer det särskilt mycket. De största kunskapsbildande insatserna under senare år har kommit från statliga utredningar.

– Det skulle vara intressant om någon forskade på revisionens effekter – händer det något när revisorerna granskar? Mitt intryck är att det är väldigt olika. I vissa organisationer har revisionen hög status, i andra struntar man totalt i revisorerna. Revisionens status hänger mycket på person och tradition. Är det en reträttpost eller satsas det spetskompetens?

SYSTEMETS AKILLESHÄL är fortfarande att politikerna granskar sig själva. ”Institutionaliserat jäv” har Olle Lundin kallat det och de senaste årens systemförändringar har inte förändrat sakernas tillstånd, anser han.

– Det är dock bra att man tagit bort revisionsledamöterna från fullmäktige. Men exempelvis motiveringsplikten (fullmäktige ska motivera sitt ställningstagande till revisorernas yttranden, red.anm) ger jag inte mycket för.

Den grundläggande orsaken till revisionens beroendeställning

Svagt driv i revisionsfrågan

Inför det stundande valet ställde Kommunal Ekonomi frågor till riksdagspartierna inom åtta olika

teman. Idén med det här numrets forskarsidor är att följa upp det genom att ställa likartade frågor till forskare. En avgränsning har skett till tre teman där det finns forskning att luta sig mot.

Det ena temat handlar om den kommunala revisionen och om dagens ordning med förtroendevalda

revisorer. Frågan är om revisionen är tillräcklig oberoende och väl fungerande eller om förändringar är nödvändig. Det andra temat rör kommunstrukturen på sikt och förutsättningarna för en kommunreform. Och det tredje temat handlar om hur tjänstemännens roll bör utformas i en ny kommunallag. Kanske inte helt oväntat blir svaren från forskarna delvis annorlunda. ●

Forskare om valfrågornaKEF

Forskarhörnan

PIERRE DONATELLA

Forskarredaktör och biträdande före ståndare vid Kommunforskning i Västsverige.


Forskarsidor

SERVERAR NIGRATIS MAT?• Kontroll över pedagogiska måltider• Kontroll över personalmåltider• Ingen manuell fakturering• Inga kontanter eller kuponger• Inga manuella löneavdrag• Samma system i hela kommunen

Gör som över hälften av Sveriges landsting, flera kommuner och ett antal offentliga organisationer - ta kontroll över vem som äter i kommunens olika matsalar!

Hur mycket kan er kommun spara? Referenser och mer info finns på www.atronic.se eller tel 031-742 49 00. Välkommen!

stavas förstås ”kommunalt självstyre”. Vårt kommunala självstyre är extremt starkt i jämförelse med andra länder, konstaterar Olle Lundin:

– I Danmark har man en professionell revision, men den spelar inte samma roll som hos oss genom att man har en stark statlig tillsyn. Liksom i Norge, även där är den statliga tillsynen stark på många områden. Finlands modell liknar vår, men där förs inte samma diskussion om revisionens oberoende.

Idag ökar den statliga styrningen, beror det på att rikspolitikerna misstror kommunernas förmåga att fullgöra sina åtaganden?

– Ja, så får man väl se det. Men, tillsynsmyn

digheterna får ofta problem med sin rättsliga kompetens,

det såg vi

senast i fallet Lundsberg. Det blir ett oklart rättsligt läge och förfarandet stämmer dåligt med vår rättsliga kultur, säger han.

I UTREDNINGEN OM den nya kommunallagen ska revisionens funktion och oberoende utredas. Så även möjligheten till att låta kommuner och landsting granskas av externa aktörer.

– Så länge man kopplar ihop ansvarsfrihetsfrågan med revisionen är det uteslutet att man ska anlita externa granskare. Att externa revisorer ska yttra sig i fullmäktige och kräva ”plocka bort de här nämndemännen” kommer kommunpolitikerna aldrig att acceptera, säger han och fortsätter:

– Om man däremot tog bort ansvarsfrihetsfrågan från revisionen och lät fullmäktige ta det ansvaret skulle

det bli något annat. Problemet med den ståndpunkten är att reviso

rerna håller hårt i sin uppgift att tillstyrka/avstyrka ansvarsfrihet.

– Revisorerna anser att det ingår i yrkesrollen. Förr var det en juridisk bedömning, då gjorde revisorerna ett uttalande om ansvarsfriheten för att man

hade kompetensen. Idag är det ingen juridik kvar i uttalandet, utan det handlar mest om politik. ●

”Revisionens status hänger mycket på person och tradition. Är det en reträtt-post eller satsas det spetskompetens?”

Forskare skriver


Färre och större kommuner i Nordenn En svensk kommunreform framstår som trolig först på lång sikt. I våra nordiska grannländer har sådana refor-mer däremot ägt rum och ett stort antal kommuner slagits samman för att bli mer bär-kraftiga enheter. Genomför-andet av och resultaten från reformerna varierar dock.

TEXT: PIERRE DONATELLA

Under lång tid utredde Ansvarskommittén kommunernas och landstingens framtida organisering.

Kommitténs ansträngningar resulterade som bekant i att vissa landsting blev regioner och fick utökade uppgifter. Kommunfrågan blev däremot hängande i luften. Och där har den hängt sedan dess.

– Det är svårt att veta vad riksdagspartierna tycker. Frågan kommer endast upp till debatt i samband med substansfrågor, som om skolan skall vara en statlig eller kommunal angelägenhet, säger Siv Sandberg, forskare vid Åbo akademi.

Bilden bekräftas delvis i utfrågningen Kommunal Ekonomi gjort med riksdagspartierna inför valet. En del partier är vaga i uppfattningen om kommunsektorns framtida organisering, medan andra har tydliga uppfattningar.

Samtidigt kan kommunsammanslagningar vara en känslig fråga på lokal nivå. David Karlsson, lektor på Förvaltningshögskolan, berättar om en studie av västsvenska kommunpolitiker.

– De allra flesta ansåg att det fanns ekonomiska besparingar att göra vid kommunsammanslagningar. Däremot fanns en stark oro för problem och protester som sammanslagningar skulle kunna skapa. Inte minst fanns en oro över hur bypolitiken

skulle hanteras. Många befarade svårlösta konflikter vid prioriteringar mellan orter från kommunerna som slagits samman.

VID EN KOMMUNREFORM finns två skilda angreppssätt: Antingen tar staten initiativ till reformen (topdown) eller så driver kommunföreträdarna på i frågan (bottomup).

Socialdemokraterna sticker som enda riksdagsparti ut och anser att staten bör vara med och ta initiativ till en kommunreform. Övriga partier utgår från att det kan ske genom lokala initiativ.

Bilden som forskarna ger är att kraftfulla initiativ saknas på både central och lokal nivå i Sverige. Med tanke på partiernas hållning är deras passivitet i frågan inte förvånande.

Situationen medför att forskarna inte räknar med någon kommunreform på kort sikt, utan det ses som troligt först på lite längre sikt.

Blir det aktuellt med en kommunreform finns en del att lära av våra nordiska grannländer. Finland har problem medan Danmark ofta lyfts fram som det framgångsrika exemplet. Den danska reformen innebar att man på kort tid gick från 13 län och 270 kommuner till 5 regioner och 98 kommuner.

– Det var osannolikt att Danmark skulle lyckas med en så stor och radikal operation, men det gjorde man, säger Siv Sandberg.

SAMTIDIGT SKALL MAN komma ihåg att Danmark skiljer sig från både Sverige och Finland på ett antal viktiga punkter.

– Danmark är ett enklare land rent geografiskt för en kommunreform eftersom glesbygdsområden saknas. Även det politiska upplägget och hur svåra beslut fattas skiljer sig från Finland och Sverige. Det var rakare och mer topdown. Kommunreformen föregicks inte av någon parlamentarisk utredning, utan beslutet fattades direkt av regeringen, påpekar Siv Sandberg.

I Finland handlar det om en mer utdragen reform där förändringar sker kontinuerligt. Staten ställde krav på att alla kommuner skulle utreda kommunsammanslagningar. Men det är framförallt initiativen underifrån som gett resultat. De finländska kommunerna har en stark ställning och tradition av att styra sig själva, precis som i Sverige, säger Siv Sandberg.

SEDAN 2005 HAR antalet finländska kommuner minskat från 415 till dagens 320. Men det finns fortfarande många småkommuner. Den undre gränsen på 20 000 invånare, som sattes upp, är inte nådd (mindre kommuner skulle förvisso tillåtas men då skulle de förlora huvudmannaskapet för delar av den kommunala servicen).

Motståndet mot förändring finns framförallt i storstäderna och rika kranskommuner.

– Kravet på antal invånare blev meningslöst i storstadsregioner där man ändå når gränsen. Och systemet med morotspengar blev inte heller lyckat: det biter bättre på fattiga än rika kommuner, säger Siv Sandberg.

FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR kommunreformerna i Norden varierar. Det gör även sättet som de genomförs på och resultaten som nås. Gemensamt är att det i grunden handlar om att hantera ekvationen med befolkningsförändringar, kompetens och finansiering. Med dessa insikter kan man konstatera att frågan om en svensk kommunreform (ännu) inte aktualiserats på allvar – det finns varken starka lokala eller centrala initiativ. Samtidigt är det tydligt att samarbetet mellan kommunerna ökar. Det kan naturligtvis vara ett sätt att hålla emot en kommun reform. Men det kan också vara en indikation på att dagens sätt att organisera välfärdsservicen behöver förändras. ●

”Frågan kommer endast upp till debatt i samband med substans frågor, som om skolan skall vara en statlig eller kommunal angelägenhet.”

Siv Sandberg. David Karlsson.

BILD

: IST

OC

KPH

OTO


Forskarsidor

n De kommunala chefernas yrkesroll är rättsligt oklar. En följd kan vara ökande samarbetsproblem mellan chefer och politiker. De flesta rikspartierna inväntar kommunallagsutredningen, där stats-vetaren PO Norell hoppas på en tydli-gare chefsroll.

TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: ISTOCKPHOTO

När det gäller de kommunala tjänstemännens ställning och ansvar är det parlamentariska trycket lågt, visar Kommunal Ekonomis partienkät. De stora

partierna inväntar utredningen om en ny kommunallag. De kommunala tjänstemännens rättsliga ställning är

sedan länge oklar. Ett historiskt arv, konstaterar statsvetaren (och förre ekonomidirektören) PO Norell vid Karlstads universitet.

– I landskommunerna fanns det ju ingen administration till långt fram på 1920talet, politikerna skötte allt. Regeringsformen stadgar inget om tjänstemännen, bara om politikerna och i kommunallagen är de också i det närmaste frånvarande.

CHEFSTJÄNSTEMÄNNENS ANSVAR vänder mot två håll, dels mot allmänheten, dels mot politiken. Sverigedemokraterna driver som enda riksdagsparti frågan om att ”återinföra tjänstemannaansvaret” gentemot medborgarna.

– Tjänstemannaansvar finns ju redan idag, kopplat till när tjänstemän beslutar som en myndighet. Det regleras av förvaltningslagen och lagen är väldigt tydlig i ansvarsfrågan, säger han.

Den andra relationen vänder mot politikerna och inne fattar det beredningsansvar tjänstemännen har. Chefstjänste männen förväntas hantera beslutens lagenlighet, det är grunden i beredningsansvaret, men detta rymmer förstås mycket mer i sak.

I Sverige finns det ganska lite forskning i ämnet. De mest omfattande studierna på senare år står förmodligen Rolf Solli för. Han har studerat kommunchefer sedan mitten på 1990talet, framförallt relationen mellan ledande politiker och tjänstemän.

Det är stora skillnader kommunerna emellan när det gäller samspelet mellan politiker och tjänstemän, konstaterar både Rolf Solli och PO Norell:

– Det som avgör om samspelet funkar bra är den ömse

sidiga tilliten. Det innebär man har klarat ut rollerna, vem som gör vad och på vilket sätt, och hur man ska lösa eventuella konflikter, förklarar han.

ROLF SOLLI och Anna Cregård har i flera studier konstaterat att allt fler kommunchefer tvingas sluta i förtid. Samarbets problem med politikerna har varit den vanligaste orsaken. Vad beror det på?

– Det finns flera förklaringar. Det kan var en kommun som befinner sig i en pressad situation, där det inte finns etablerade roller och ett fungerade samspel. Då kan tjänstemännen lätt bli syndabockar, säger han.

Men, det kan också brista i politisk förståelse hos tjänstemän. Som att ta upp frågan om sparförslag i mitt i en valrörelse, exemplifierar han:

– Det gäller att förstå mandatperiodens rytmik. I vissa skeden måste politiken få verka.

Även politikerna bidrar till otydliga spelregler emellanåt. – Det finns en diskrepans mellan det den politiska led

ningen säger att de vill ha av en kommunchef och det man faktiskt accepterar. Han/hon ska exempelvis vara drivande och modig, men allt för drivande kommunchefer kan lätt få problem.

Hur skulle lagstiftaren kunna förbättra tjänste-männens ställning?

– När jag tillträdde som ekonomidirektör i Karlstad fanns det en särskild instruktion för stadskamreraren. Kanske skulle det stadgas i lag att det i ska finnas en instruktion för kommunchefen som kommunfullmäktige antar? funderar PO Norell och avslutar:

– Då skulle kommunchefens status höjas och rollen stärkas upp. En sådan instruktion skulle då variera från kommun till kommun, beroende på vilken förvaltningssyn politikerna omfattar. ●

Så fungerar det i Norden I DANMARK har man ingen laglig reglering för administrativa chefer, däremot har man borgmästare som är ”daglig leder” av verksamheten.

I FINLAND är tjänstemännens ansvar tydligt reglerat. Där har man en politiker/borgmästare eller en kommundirektör som tillsätts av fullmäktige. Han/hon kan sägas upp med omedelbar verkan, med 2/3 majoritet i fullmäktige.

I NORGE har administrationen ett eget kapitel i kommunallagen. Enligt lagen ska det tillsättas en administrativ chef (kallas rådman) med yttranderätt i alla sammanhang. Han/hon är ensam ansvarig för de politiska beslutens beredning, lagenlighet och verkställighet.

På väg mot en tydlig chefsroll?

PO Norell.

UTSATT. Kommunchefer har en odefinierad rättslig ställning.


Forskare skriver

Krönikan

Våra samtidiga val till riksdag och till kommuner ställer riksdagsvalet i centrum och ger speciella förutsättningar för den kommunala demokratin. Bakom införandet av den gemensamma valdagen lär ha legat ett partitaktiskt

resonemang men idag försvaras den av andra skäl. Det vanligaste torde vara risken för lägre valdeltagande vid separata kommunalval. Ett annat är kanske att partierna, framför allt lokalt, inte orkar med flera valrörelser.

Med riksdagsvalens dominans följer också att de traditionella partiideologierna tenderar att dominera valdebatterna även i de lokala valen. Partierna ser gärna att de hela tiden och överallt kan driva de frågor där de ser sig vara starka. En lite udda konsekvens av detta såg vi i senaste europaparlamentsvalet där svensk arbetsmarknadspolitik drevs stort. En fråga för vilken EU:s roll är ganska liten.

ÖKANDE UTBILDNINGSNIVÅ och större politisk medvetenhet har lett till minskande partitrohet. Väljarna byter parti oftare. Det råder ingen tvekan om att störst roll för riksdagsröstningen har en generell och ideologiskt baserad partisympati. För den kommunala röstningen är ideologin

fortfarande viktig men inte i lika hög grad. Visserligen röstar varannan väljare på samma parti i riksdagsval och lokala val utan att ha övervägt något annat parti men varannan har alltså övervägt det och var fjärde väljare röstar olika – röstdelar. Detta trots den gemensamma valdagen – eller möjligen tack vare den? Separata kommunalval brukar i många länder bara ses som en opinionsmätning inför kommande nationella val. Det är sannolikt lättare att överge sin ideologiska partianknytning i ett kommunalt val om man samtidigt kan behålla den i riksdagsvalet.

VÄLJARNA HAR ALLTSÅ möjlighet att uttrycka förtroende för olika partiers politik i de olika samtidiga valen. Flertalet av dem som röstdelar gör det mellan olika riksdagspartier. De lokala partierna spelar procentuellt sett en ganska liten roll, men möjligheten att bilda sådana och ha en reell chans att få mandat är med säkerhet mycket viktig för tilltron till den lokala demokratin. Det lokala politiska systemet är viktigt som grogrund även för partier som primärt har nation ella ambitioner. I en demokrati bör det vara självklart att respektera sådana partibildningar oavsett om man tar avstånd från den politik som de driver.

NÄR DE PÅ NATIONELL nivå etablerade partierna idag vill införa spärrar för att försvåra för nya lokala partier så blir man lite betänksam. Etablerade partier refererar nästan alltid till nya partier som missnöjesparter. De glömmer att detta är den grund på vilken alla partier har skapats. Man vill ändra på någonting. När man ser till antalet nya partier och antalet kommunala folkomröstningar så får man en bild av ett friskt lokalt politiskt system. Detta bör vi vara rädda om och inte försämra förutsättningarna för. ●

Friska vindar i lokalpolitiken

”När de på nationell nivå etablerade partierna idag vill införa spärrar för att försvåra för nya lokala partier så blir man lite betänksam.”

FOLKE JOHANSSON

Professor emeritus vid stats-vetenskapliga institutionen i Göteborg. Författare till ett antal rapporter och böcker om kommunala val och demokrati-frågor. Ofta anlitad av media som expert/kommentator.

Månadens krönikör

Här växer innanförskap.Utan personnummer kan något så självklart som att ta ut pengar bli komplicerat. Den som vill komma in i samhället och växa som människa, hamnar istället utanför.

Därför har vi tagit fram Förladdat kort för utbetalning av bidrag och ersättningar till personer som saknar personnummer, samordningsnummer eller bankkonto. Det är ett enkelt sätt att betala ut stöd. Det är säkert, effektivt och ger kontroll. Och kort användaren får tillgång till pengar dygnet runt.

Det är ett bankkort, men det är också ett bidrag till integreringen i samhället. Välkommen in under eken.

Välkommen till vår monter B16 på Kommek-mässan i Malmö 20-21 augusti så ser vi vilken lösning som passar er bäst.


Här växer innanförskap.Utan personnummer kan något så självklart som att ta ut pengar bli komplicerat. Den som vill komma in i samhället och växa som människa, hamnar istället utanför.

Därför har vi tagit fram Förladdat kort för utbetalning av bidrag och ersättningar till personer som saknar personnummer, samordningsnummer eller bankkonto. Det är ett enkelt sätt att betala ut stöd. Det är säkert, effektivt och ger kontroll. Och kort användaren får tillgång till pengar dygnet runt.

Det är ett bankkort, men det är också ett bidrag till integreringen i samhället. Välkommen in under eken.

Välkommen till vår monter B16 på Kommek-mässan i Malmö 20-21 augusti så ser vi vilken lösning som passar er bäst.

Posttidning BKommunal EkonomiBox 204801 03 Gävle

Så här ser vi på beslutsstöd som det borde vara. Vill du veta mer?

Vägledande Bidrar till att rätt person får rätt förutsättningar för att fatta träffsäkra

beslut.

Engagerat

Levereras utifrån ett professionellt, engagerat och långsiktigt perspektiv.

Samverkande

Leder till ökat samarbete i organisationen och en

gemensam bild av målen.

Enkelt

Är enkelt att förstå, använda och

implementera.

Kundorienterat

Utgår från kundens förutsättningar, behov och utmaningar för att

få rätt effekt.

Insiktsfullt

Möjliggör bättre beslut genom ökad insikt och

förståelse för den egna verksamheten.

Effektivt

Gör att tid och resurser kan användas där de gör

mest nytta.

Resultatinriktat Leder till att beslut kan

realiseras, följas upp och ge konkreta resultat.

Framtidssäkrat Säkrar att tillväxt

och utveckling kan ske i kundens egen takt.

Inspirerande

Tillhandahålls av en leverantör som utmanar, inspirerar och ger för-

slag på nya sätt att arbeta.

BESLUTSSTÖD SOM DET BORDE VARA

Träffa oss på KOMMEKNär vi levererar beslutsstöd menar vi ett samman-hållet stöd för hela beslutskedjan inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. Men vi menar också ett beslutsstöd som bygger på tio fundamentala över- tygelser om vad som krävs av en leverantör som oss och vårprodukt. Vill du veta mer? Besök oss på hypergene.se eller i monter E14 på KOMMEK.

ke 4 2014 org

Documents