JAG ANKLAGAR! KRAV P HVANDE AV

FRSLJNINGSFRBUDET MOT TIDNINGEN

NATIONEN

FREDRAG AV REDAKTR ELOF ERIKSSON

(HLLET I STOCKHOLM DEN 14 APRIL 1937)

Bankdirektr Marcus Wallenberg.

verrabbin

Marcus Ehrenpreis Bok frlggare

Karl Otto Bonnier.

Sveriges hemliga styresmn

Titeln mitt fredrag "Judevldet i Sverige" frefaller sannolikt mngen ssom en overklig-het. Men den r ej s. Judevldet i det nutida Sverige r en realitet och en fruktansvrd sdan, och det gller fr vrt folk att snarast komma till klarhet hrom. Jag skall i det fljande ska ge en koncentrerad bild drav under andragande av ngra konkreta exempel till illustrerande av dess funktion i verkligheten.

Flertalet svenskar vgra alltjmt att tro p frhandenvaron av ett judiskt vlde i Sverige, beropande vr "demokratiska" frfattning, den officiellt rdande "Friheten" och "Rtten", vr "Folkliga Sjlvstyrelse", grundad i "den allmnna val- och rstrtten". Ja, s heter det och kan s ven synas. Men i realiteten ligga sakerna annorlunda till. Den nuvarande ordningen i vrt land r till ursprung och vsen icke svensk och syftar icke svenska folkets vl. Den r en judisk internationell skapelse, uteslutande tjnande mlet: Judafolkets vrldshrskarvlde. Vr frment "lagliga" ordning r tillkommen och upprtthlles genom det strsta frrderiet i svensk historia, r tillkommen i lgn, r den judiska lgnens enligt grundsatsen "Sndra och hrska!" uppbyggda destruktiva system till svenska folkets ofrd.

Demokratien - besljad internationell judediktatur "Demokratien" representerar blott till skenet Sveriges folk, i verkligheten r den en

besljad internationell judediktatur med syfte att tjna det efter herravldet ver alla jordens rikedomar och folk strvande vrldsimperialistiska judafolket. Judaiseringen av Sverige och svenskarna r numera ven driven intill fullbordan, dr det rr sig om landets omvandling frn en salomonisk frimurareprovins till en ppen judeprovins i kommunismens namn. Krisen r internationell och berr hela den vsterlndska, ja hela den ariska kulturkretsen, den vita rasens stllning och drmed mnskligheten i dess helhet. Under inflytande av den destruktiva judiska materialismen hotas ej blott vrt folk utan hela den icke-judiska folkvrlden av undergng i krig och revolutioner. de raserade nationalstaternas grund skulle s judarnas sedan rtusenden efterstrvade messianska vrldssjlvhrskarrike upprttas. Hos oss liksom i de flesta andra lnder stod juden i detta sekels brjan invid mlet fr sina strvanden.

Sedan lnge lever Sveriges folk under ett hemligt judiskt vlde. Varje folkrepresentant vet detta och finner sig tillrtta dri, och svenska statsmakten lter sig villigt brukas ssom redskap i den frmmande maktusurpatorns tjnst. Sveriges folk ledes i dag i hemlighet och med ohygglig konsekvens inrikes som utrikes efter judiska linjer mot judiska ml. Vr samhrighet med blod och arv, med historia, fdernervd nordisk kultur och tradition har lossats och den svenska anden hmtar ej lngre sin nring ur de friska kllsprng, som sknkte fregende generationer hlsa och ddkraft. Man har avklippt vra frbindelser med vrt frflutna, underordnat oss en vsensskild frmmande ande, judeanden, vilkens osunda dunster vi dagligen och stundligen inandas genom de frjudade kulturinstrumenten, pressen, litteraturen, radion etc. Vi avnationaliseras, frvandlas till "konstgjorda judar", till "sjllsa" arbetare i den judiska tempelgrden.

Sverige - en judisk frimurarprovins Sverige styres i dag ssom en judisk frimurarprovins, i vilken konungen regerar i

egenskap av Salomos Vikarie, lydande den internationella judiska verhetens lagar. Nedom tronen stder sig Juda i maktutvningen frmst p den judiska Finansinternationalens under vrldsfinanshuset Rothschilds verkontroll svensk grund inrttade central Stockholms Enskilda Bank, vilken leder folkutplundringen och tributindrivningen till de judiska skattkamrarna. Genom denna sin bankcentral, under vilken landets hela bankvsen

monopoliserats, utvar judendomen kontroll ej blott ver svenska statens riksbank utan ver hela det svenska bank- och kreditvsendet, ja ver hela vrt ekonomiska, politiska och kulturella liv. Frn "hemliga kansliet" vid Kungstrdgrden lpa osynliga solida trdar till hov- och regeringskanslier, till partiernas ledare och ekonomichefer, till statens hgre mbetsverk och myndighetspersoner. Politiskt utvas den judiska makten huvudsakligen genom den judiska Internationalens olika fraktioners hrvarande sektioner, frmst Frimurarorden och de marxistiska arbetareinternationalerna, i intimaste samverkan med den alljudiska vrldsre-geringens i Mosaiska frsamlingens namn hr etablerade speciella stthllarskap. Andligt och ideologiskt behrskar Juda svenska folket frmst genom det av judendomen och frimureriet dirigerade offentliga ordet i det judiska huset Schaje-Hirschel-Bonniers hand samt genom den judaiserade kyrkan.

Frn judiska svl som officiella svenska hll bestrides vl existensen av ett hemligt judiskt inflytande, av en hemlig judisk stat inom den svenska staten. Men detta ndrar intet i sakfrhllandet. Enligt flera forskares omrdet sikt r den centraliserade ledningen av vrldsjudenhetens angelgenheter frlagd till Polen, landet som i rhundraden utgjort den stora blods- och kraftkllan fr judendomen. I Nya Dagligt Allehanda lstes sommaren 1936 en artikel efter den polska tidningen "Glos Narodi", dr frfattaren B. Rudski bl. a. yttrade: "Krakow r judendomens verkliga vrldshuvudstad. Ty just i Krakow r det som de hemliga judiska myndigheterna residera. Frn Krakow, Polens forna huvudstad, dr Polens kungar och hjltar njuta den eviga vilan, utg nu ver hela vrlden 'de oknda ledarnas' hemliga befallningar, som alla judar tlyda, ven de mktigaste finanskretsarna i New Yorks Wallstreet och Londons City."

tskilligt tyder p, att huvudmannen fr den Rothschildska vrldsfinansdynastien, den styrande i Franska Banken och frste mannen bakom Franska Stororienten av Frimurarorden, baron Edouard-Alphonse James Rothschild, EDOUARD V, r den vilken fr nrvarande innehar platsen ssom konung Salomos eftertrdare den judiska tronen, representerande den hgsta suverna myndigheten inom vrldsjudenheten. Karaktristiskt nog existerar han ej i de judiska konversationslexika, ssom t.ex. i det stora verket "Jdisches Lexikon". Hans fader, Meyer Alphonse, str dr - ssom man kan vertyga sig om i Kungliga Biblioteket i Stockholm - upptagen ssom dd barnls 1905. I italienaren Cortis Holger Schildts frlag i Stockholm i svensk versttning utgivna verk "Huset Rothschild" presenteras han emellertid slunda: "Meyer Alphonse, fdd 1/1 1827, gift 4/3 2857 med Leonore Rothschild, Lionels dotter, dd 1905. Son: Edouard, fdd 24/12 1868, gift 27/2 1905 med Germaine Halphen." Ssom aspiranter den salomoniska konungavrdigheten ha i vr tid eljest srskilt nmnts dels frre kejsaren Haile Selassie av Abessinien, dels Englands politiskt ledande jude, sir Philipp Sasson, vilka bda rkna hrstamning frn elen judiske konungen Salomo.

Judarnas dubbla medborgarskap

Programmet fr den judisk-messianska vrldservringen knna vi redan frn Bibelns

"gamla" testamente. Vi lsa dr: "Och konungar skola vara dina skaffare och deras furstinnor dina ammor. De skola infr dig nedfalla p sitt anlete och slicka dina ftter" (Esaias 49:23). Och vidare: "De frmmande skola bygga dina murar, och deras konungar skola tjna dig ... Och dina portar skola stdse st ppna dag och natt, p det att folkens godelar skola infras till dig" (Esaias 60: 10-12). Saint slutligen: "Du skall frgra alla folk som din Jave skall giva dig. Du skall icke skona dem och erknna deras gudar, ty det kunde bliva dig till en snara." - Hr ha vi allts det judiska politiska programmet i koncentrerad form. Ingen i sakerna insatt lr kunna frneka, att dessa i "profetians" form i judarnas "gamla" testamente fixerade politiska programpunkter i vr tid i hg grad frverkligats.

Det judiska genombrottet i Europa har gt rum under de senaste, 50 ren. Signalen gavs av den i "Frihetens, Jmlikhetens och Broderskapets" namn genomfrda frimurarrevolutionen i Frankrike 1789. Denna var i verkligheten judendomens stora revolutionra attentat mot den kristna vrldsordningen; frn centralen i Paris spriddes den ut ver hela Europa. Dess nrmaste ml var att bryta alla skrankor, som dittills rest sig fr den judiska maktutvecklingen, att tillfrskra judarna full laglig likstlldhet med vriga med-borgare inom nationerna. Hrmed voro slussarna ppnade fr den judiska ervringen av Europas stater. Ty genom tillerknnande av fulla medborgerliga rttigheter t judarna i staterna bereddes dessa fretrdesstllningen framfr vriga medborgare ssom innehavare av dubbla medborgarrttigheter, en frmnsstllning som endast kunde leda till ett resultat, nmligen: den bestmmande maktens i samhllena vergende i judiska hnder.

Nr folken tillerknde judarna full likstlldhet med vriga medborgare, visste de icke vad de gjorde. De knde icke den judiska religionslagen och dess bud. De visste ej, att det gavs judiska morallror, som ej blott strida mot den kristna livsuppfattningen utan verhuvud mot allt vad som gller ssom mnsklig moral. Dessa lror utg ifrn, att ju-darna ro ett "utvalt" folk, varigenom de frmena sig hjda ver alla andra mnniskor och undvika all innerlig gemenskap med dem. Talmudlran, rttesnret fr judarnas liv och verksamhet, hvdar, att judarna icke kunna tillerknna de icke-judiska folken fullt mnniskovrde och drfr icke heller ro bundna av ngra frpliktelser till dem. Den judiska tron lovar judarna - ssom vi redan sett av citaten ur "gamla" testamentet - icke blott herravldet ver alla folk och gandertten till all vrldens rikedomar; den frkunnar samtidigt satsen om alla ickejudiska folks undergng och tillintetgrelse genom judendomen. Det fanns och finnes sledes intet gemensamt mellan judarna och de andra folken, varfr tron att de skulle kunna anpassa sig efter vrdfolkens lagar och seder samt bliva goda statsmedborgare hos dessa r i hgsta grad bedrglig. Judendomen r uppbyggd p hatet mot andra folk och mnniskor. Skickligt besljande sin verkliga natur och instllning, frskra judarna dock stdse sin patriotism, sin trohet och hngivenhet fr det fosterland, vars medborgerliga rttigheter de tnjuta. Men i verkligheten utgra de en srskild nation, en "stat i staten", varigenom de tillfrskras oerhrda frdelar. Ty medan de tnjuta samma medborgarrtt som andra medborgare ga de skydd av den judiska staten och ha mjligheter att verka fr sin internationella stat under utnyttjande av de frmner denna stllning ssom dubbla medborgare erbjuder dem. De ro samtidigt medborgare i tvenne stater och kunna slja och frrda den icke-judiska till den judiska. Och denna slags affr bedriva de i rikligaste mtt: p de andra staternas bekostnad ha de ver s gott som hela linjen placerat judestaten i sadeln.

Vasattens strtande Sitt genombrott i Sverige kunde judendomen ej uppn med mindre n Vasa-ttens

strtande. Gustav III svl som efter honom sonen Gustaf IV Adolf icke blott vgrade att kapitulera och frrda sitt folk t judendomen utan intogo en aktiv stndpunkt emot dennas bedrivna frimureriskt-kommunistiska omstrtningsplaner. P denna grund avlgs-nades de bgge frn tronen genom frimurarsammansvrjningar. Gustav III mrdades den 16 mars 1792 av hggradsfrimuraren Anckarstrm i enlighet med beslut, fattat vid fri-murarkongressen i Wilhelmsbad vid Frankfurt a. M. 1784. Enligt general Ludendorff r mrdaren Anckarstrms byst uppstlld i Franska Stororientens logetempel i Paris vid sidan av Brutus', Caesars mrdares byst. Efterfljaren Sveriges tron, Gustav IV Adolf fljde i faderns fotspr och vgrade underkasta sig, varfr ocks han genom en

frimurarsammansvrjning strtades och ssom "odugling" landsfrvisades. S var man kvitt Vasa-tten, den farligaste motstndaren i Norden. I stllet lt frimurarledningen i Paris snda jakobinen och hggradsfrimuraren Bernadotte att fr Judas och frimureriets rkning taga den svenska tronen i besittning. Hrmed var i realiteten grdet uppgivet och landet utlmnat t den judiska makten.

Betecknande fr frimureriets maktstllning i Sverige redan kring 1800-talets brjan, var det faktum, att Bernadottes val till tronfljare kunde genomdrivas i strid mot konung Carl XIII:s vilja. I det bekanta rebrobrevet av 1810 till verstthllaren Skjldebrand i Stockholm skrev han, enligt "Genealogia Gothica", hfte 1, 1930 bl. a. fljande: "Fr tu-san djvlar! On veut mettre ma cot (man vill stta vid min sida) ... le nomm Bernadotte, juif de naissance etjacobin bonnet rouge (den dr som kallar sig Bernadotte, jude av fdelsen och jakobin i rd mssa) ... Au diable tous les jacobins! (t helvete med alla jakobinerna)." Sentida "genealogiska" forskare ha visserligen gjort sig stor mda att ska avliva alla frestllningar om Bernadottes judiska brd, men skall man dma trdet av dess frukter, mste i detta fall Carl XIII ha haft rtt. Det lter fr vrigt osannolikt, att vrldsfrimureriet skulle iscensatt Vasa-ttens strtande utan att sam-tidigt srja fr att en telning av Judas stam placerades den ledigblivna tronen. I sina i landsflykten utgivna skrifter betecknar Gustav IV Adolf frrderiet ssom orsaken till Sveriges frluster och frutsger profetiskt kommande olyckor av frimureriets politiska arbete slunda: "Frrderiet skall bli liktydigt med folkens sak, mened med tidsandan, och den sociala ordningens byggnad skall strta samman p en olycksdiger dag, d man utan att blygas skall kunna sga: det finns ingen uselhet, s snart den r allmn."

Stockholms Enskilda Bank - Sveriges verkliga regeringskansli Centrum fr den judiska maktutvningen i Sverige utgr i vr tid Stockholms Enskilda

Bank under huset Wallenberg, Rothschildsfinansens hrvarande filial, vars huvudman bankdirektren och frimurarbrodern Marcus Wallenberg under snart en manslder spelat rollen av hemlig maktexekutor. Tills fr kort tid sedan illustrerades sakfrhllandet ppet genom bankens egen organisation. Den i frimurarkalendern 1928 -1929 ssom innehavare av en srskild sekreterarebefattning i IX. Frimurarprovinsens Hgsta mbetsmannard vid sidan av amiral Lindman upptagne chefen fr Konungens hov, riksmarskalken Otto Printzskld bekldde samtidigt posten ssom president i direktionen fr Stockholms Enskilda Bank. Tydligare kunde ej den absoluta solidariteten och samhrigheten mellan Konungahuset, Frimurarorden och den Wallenberg-Rothschildska finansinternationalen markeras. I dag finna vi ssom medlemmar av bankens direktion frutom herrarna Wallenberg och ngra andra frmenta "arier" ven judarna generalkonsul Josef Sachs och bokfrlggaren Tor Bonnier ssom frmedlare av de direkta frbindelserna med Mosaiska frsamlingen i Stockholm, den alljudiska vrldsregeringens svenska sektion, svl som med de bda riktningarna inom ju-denheten, den mera "borgerliga" vstjudenheten (Sachs) och den "proletra" stjudenheten (Bonnier).

Inom politiska kretsar gller Stockholms Enskilda Bank ssom den verkliga styresmakten i Sverige. Frsk att vinna en riksdagsman eller ett politiskt parti att p allvar engagera sig i en frga, som gr emot huset Wallenbergs intressen! Utsikterna att lyckas ro icke stora. I verkligheten frhller det sig s, att sedan lng tid tillbaka alla regeringar, av vad frg de varit, nominerats av herrarna i Enskilda Bankens direktionsrum.

Jag r hr beredd p frebrelser fr fantasier och verdrifter frn dem, som icke nrmare knna spelet i vra dagars politik. Men fr att visa, att jag rr mig p verklighetens mark, vill jag relatera ett konkret fall, lta ett enda belysande sdant passera revy. Fallet med de

svenska statsmonopolen Sprit- och Tobaksmonopolen.

Svenska Tobaksmonopolet bildades p Enskilda Bankens kontor Nu heter det visserligen i Sveriges grundlag, Regeringsformens paragraf 60: "Ej heller m

Konungen statens inkomster frpakta eller till vinning fr sig och kronan eller enskilda personer och korporationer ngra monopolier faststlla." De hedervrda svenska mn, som en gng formulerade denna bestmmelse, hade allts bemdat sig att garantera svenska folket mot eventuell utplundring s tydligt, att ett barn bort kunna frst meningen. Men den judiska lagen pbjuder annat. S kunna vi t.ex. lsa i "Zions Vises Protokoll", nr 6: "Vi skola organisera enorma monopol-reservoarer fr kolossala rikedomar, av vilka t.o.m. de strsta gojim-(icke-judiska) frmgenheterna skola vara s beroende, att de tillsammans med staternas kredit drunkna dri dagen efter den politiska katastrofen."

Med vrldskrigets iscensttande 1914 intrdde en gyllene skrdetid fr judarna. Tiden var d inne att i Sverige igngstta med bildandet av dylika monopol diverse kuranta varor. Fr att bekvmare kunna ordna saken sig sjlv till behag, placerade sig huset Wallenberg i det officiella kanslihuset med bankdirektren K. A. Wallenberg ssom utri-kesexcellens. Att Sveriges rikes lag uttryckligen frbjd monopolbildningar till vinning fr enskilda och kronan, bekymrade icke ett gonblick herrarna i Enskilda Banken. Man hgg raskt och resolut in p uppgiften. Ingen skall nu tro, att svenska statens tobaksmonopol grundades den statliga domnen. Nej! G vi till Kungl. Patent- och Registreringsverket, kunna vi se papper p, att Svenska Tobaksmonopolet bildades Stockholms Enskilda Banks kontor, Stora Nygatan 40-42 den 23 december, d. v. s. dagen fre julaftonen 1914 av ett antal svenska storbanker med Stockholms Enskilda, Bank i spetsen, utan ngon nrvarande representant fr svenska staten. Det gllde kantnka att frst ordna undan en del bagateller, sdana som faststllande av bolagsordning och allmnna grundsatser, be-stmmande av honorar t styrelseledamter och framfr allt arvode t statsmonopolets designerade verkstllande direktr, kaptenen Oscar Wallenberg, 20,000 kronor i fast och 1/20 procent hela nettovinsten. Nr detta undanstkats, var - fr att anvnda ordfrandens vid extra bolagsstmman Enskilda bankens kontor 26 januari 1915, justitierdet Hellners uttrycksstt - "tiden inne" att anmoda svenska staten att deltaga i bolagsverksamheten.

Vid konstituerande sammantrdet Enskilda Bankens lokal 23 dec. 1914 anmldes tecknare av sammanlagt 170,000 aktier l00 kronor stycket eller fr 17 miljoner kronor. Teck-narna voro: Stockholms Enskilda Bank genom hradshvding M. Wallenberg 36,549 aktier, Skandinaviska Kreditaktiebolaget genom bankdirektren Jonas C:son Kjellberg 36,550 aktier, Aktiebolaget Stockholms Handelsbank genom bankdirektr Carl Frisk 36,550 aktier, Sveriges Privata Centralbank genom bankdirektren Oscar Rydbeck 26,550 aktier, justi-tierdet Johannes Hellner i aktie, Aktiebolaget Gteborgs Bank genom bankdirektren F. Grnwall 13,600 aktier och Sundsvalls Enskilda Bank genom bankdirektren Hj. Pihl 10,200 aktier. Enligt den vid sammantrdet antagna bolagsordningen skulle bolaget ha till ndaml: "att utva svenska statens monopol tobakstillverkning inom riket vensom idka handel med tobaksvaror" och skulle aktiekapitalet utgra lgst 17 och hgst 51 miljoner kronor. Minimikapitalet, 17 miljoner, frelg allts tecknat vid konstituerande stmman av de nmnda sex bankerna jmte den Wallenbergska frtroendemannen justitierdet Hellner.

Samma dag huset Wallenberg et Consortes slunda konstituerade svenska statens tobaksmonopol Enskilda Bankens lokal Stora Nygatan eller den 23 december 1914 utgavs frn Stockholms slott en kungrelse om akten med nominerande av styrelseledamter och suppleanter, vilket frlnade det hela den erforderliga officiella karaktren. I kung-relsen hette det bl. a.: "Gustaf, med Guds nde, Sveriges, Gtes och Vendes Konung. Vr ynnest och ndiga bevgenhet med Gud Allsmktig! P drom gjord framstllning hava Vi

denna dag till ledamter och suppleanter i styrelsen . . .". "P drom gjord framstllning!" "P befallning av Stockholms Enskilda Bank" - hade kantnka ej ltit lika bra i knsliga "demokratiska" ron. Likvl kunde det tyckas, att i ett fall som detta, dr det rrde sig om ett kungligt sanktionerande av en handling i strid mot Sveriges grundlag av en hemlig maktusurpator, beropandet av "Guds nd" och "Gud Allsmktig" bort kunna undvikas.

Ja, s frhll det sig med tillkomsten av svenska statens tobaksmonopol! Under samma finanshus Wallenbergs hgn instiftades likas i strid mot grundlagen Aktiebolaget Svenska Spritmonopolet, vilket frutom ndamlet att tillfra den Wallenbergska storfinansen enorma profiter ven skulle tjna syftet att fullstndiga det parlamentariska livets korrumpering. Genom att bereda ett betydande antal inflytelserika representanter fr olika politiska partier stora arbetsfria inkomster ssom innehavare av mer eller mindre lyxartade poster inom spritbyrkratien trodde man sig efter behag kunna manipulera med monopolens inkomster, utan att behva riskera ngon nrgngen observation frn folkrepresentationen. Samtidigt infrdes i "nykterhetsintressets" namn det s.k. motbokssystemet, varigenom det hlsoskadliga alkoholbruket gjordes till en medborgerlig rttighet och suplusten stimulerades till tryggande av en konstant stor omsttning spritvaror samt befordrande av svenska folkets fortgende alkoholisering och demoralisering. Man gick emellertid i sitt manipulerande med monopolvinsterna s suvernt till vga, att opposition en dag brjade gra sig hrd.

Svindlerierna i Spritmonopolet Denna opposition inleddes och bedrevs frmst av tidningen Nationen, som speciellt gnade

sin kritiska uppmrksamhet t Spritmonopolet. Den inleddes redan omedelbart efter tidningens startande hsten 1925. Jag varnades visserligen av personliga bekanta i riksdagen frn att engagera mig i saken p grund av att det hr gllde stora finansintressen, "mot vilka det ej lnade sig att strida". Men dessa argument imponerade ej p mig. Allt fler och fler missfr-hllanden och frskingringar av statsmedel i Spritmonopolet kommo i dagen och ptalades i Nationen samt franledde inlagor till Konungen samt till de lag- och rttsvrdande hgsta myndigheterna J. K. och J. O. Alla dessa inlagor hamnade dock antingen direkt i vederbrandes papperskorgar eller resulterade i ett tillknnagivande, att de "franledde ingen tgrd". Nr en enskild riksdagsman frst djrvdes bringa saken p tal i riksdagen, hade partiernas medlemmar instruerats lmna sessionssalen, s att talaren praktiskt taget mste tala fr tomma vggar - en taktik som den regerande storfinansiella kretsen lr tillmpa, nr opassande saker fras p tal i kamrarna.

Det gick dock ej s ltt som vederbrande hoppats att tysta ned de besvrande fakta, som bragts i dagen. Redan i Nationens nummer fr den 27 november 1925 hade jag of-fentliggjort sdana mrkliga upplysningar som att Spritmonopolets chef dr Ivan Bratt med svenska statens spritinkomster finansierade politiska partier. Bl. a. hade dvarande frisinnade partiet, vars ledare var statsminister C. G. Ekman, 1920 till partiet ssom "gva" emottagit 50,000 kronor, och liknande skulle frhllandet varit med vriga politiska partier. I samma nummer pvisades, hur frutvarande finansminister Richard Sandler av ngon ofrklarlig anledning fretagit sig att till ett Wallenbergskt finanskonsortium tio personer frslja Spritmonopolets till flera tiotal miljoner kronors vrde uppskattade stamaktier fr ett pris av 400,000 kr. I fortsttningen av artikeln omnmndes vidare bl. a., att dr Bratt redan p Spritmonopolets tidigare stadium frikostigt strtt omkring sig "gvor" av statens spritinkomster, ssom 50,000 kr. till "Socialpolitiska Institutet", 124,000 kr. till Antismugg-lingsfreningen, 5,000 kr. till Mendelska Sllskapet, 5,000 kr. till "vlgrande ndaml" etc.

300 milj. kronor statsmedel frsvunno ur Spritmonopolet

I en uppseendevckande inlaga, frfattad av numera avlidne styresmannen i tidningen Sverige Fritt, herr Einar Nilsson i Systemaktiebolaget i Gteborg, och framlagd infr 1927 rs riksdag av direktren Edward Lithander, visades, att under den gngna tiorsperioden genom mer eller mindre ppna avskrivningar och fonderingar anvnts ej mindre n bortt 100 miljoner kronor, varav cirka 80 miljoner kronor i Spritcentralen och cirka 15 miljoner kronor i vriga sprithandelsbolag. Under trycket av den allt starkare opinionen bland allmnheten, som krvde en utredning av statsmonopolens affrer, beslt slutligen Ekmanska regeringen 1927 tillsttandet av en utredningskommission, den s.k. Monopolkontrollutredningen, vilken emellertid utrustades med starkt begrnsade fullmakter och srskilt icke skulle ga befogenhet att granska Vin och Spritcentralens dotterbolags frvaltning - dr uppenbart de strsta kapen gt rum. Monopolkontrollutredningens redogrelse, som p grund av sin fixerade snva begrnsning allts icke kunde bli uttmmande, bragte i dagen, att, frutom de av riksdagsman Lithander infr riksdagen pvisade mer eller mindre ppna avskrivningarna cirka 100 miljoner kronor, hemliga sdana, gjorda fre boksluten, ren 1917-1926 fretagits till ett sammanlagt belopp av 46,588,345 kronor. Vid 1928 rs remissdebatt i riksdagen fastslogs ocks av en talare, att hundratals miljoner joner kronor, som rtteligen bort komma statsverket till godo, bortslsats och att man skert skulle komma upp till ett belopp av 300 miljoner kronor, om man ginge ut i landet, d. v. s. lte granskningen omfatta jmvl de Spritcentralen underlydande dotterbolagens frvaltning.

Skandalen var ofrnkomlig, av rena Panamamtt. Nu skulle det bli en ordentlig upprensning, - trodde Sveriges folk. Ack nej, det blev ingen sdan. En ministervxling hade hastigt arrangerats. C. G. Ekman, som s allvarligt frsyndat sig genom utredningskravets stdjande, var avlgsnad ur kanslibyggnaden, dr nu i stllet Svenska Landslogens srskilde sekreterare, amiral Lindman intog posten som statsminister med "bondefrbundaren" professor Nils Wohlin vid sin sida ssom finansminister. En av finansminister Wohlins frsta tgrder i tjnsten blev ocks att lta Monopolkontrollutredningens betnkande hamna i papperskorgen ssom ovederhftigt. Ngon tid drefter underrttades offentligheten om hr Wohlins befordran till generaldirektr och chef fr Kungl. Tullverket. Och Riksdagen teg och lt sig nja. Ingen visade dr lngre ngot intresse fr saken, sedan nyfikenheten vl stillats. Ingen visade ngon mhet fr det svenska statsverkets ekonomi eller ngon stundan att se de "frsvunna" hundratals miljonerna i Spritmonopolet terbrdade till rtter gare, d. v. s. svenska folket. Ingen visade ngot allvarligt intresse fr att se de mn, som orttmtigt tillgnat sig svenska statsmedel till jttebelopp, terbetala desamma och juridiskt st till svars fr sina grningar. Ack nej! En kompromiss hade ingtts mellan de intresserade parterna, enligt vilken hela saken skulle begravas i evig glmska mot att de bda monopolcheferna kapten O. Wallenberg och dr Ivan Bratt lmnade sina respektive chefsbefattningar och den sist-nmnde fr alltid frsvann ur landet. Som vi veta, begav sig dr Bratt hastigt och lustigt till Paris. Fre avresan frklarade han fr Social-Demokraten i en intervju, att han var totalt uttrttad av tidningen Nationens kampanj mot honom. Dock, hade vi icke haft rtt i vra beskyllningar, hade han aldrig behvt finna sig i dem. Den faktiska hndelseutvecklingen visade fr vrigt tydligt, att vi hade rtt.

Frimurarorden judemaktens politiskt ledande instans Politiskt utvas den judiska makten, ssom jag redan i det fregende antytt,

huvudsakligen genom den judiska Internationalens hrvarande sektioner med Frimurarorden ssom ledande instans, vilken Internationals exekutiva verksamhet koncentrerats i Enskilda Bankens direktorium. Gustaf V fungerar ssom konung Salomos av Juda stam, d. v. s.

dennes nutida efterfljares i frskingringen Vikarie under den frimureriska beteckningen "Visaste Salomos Vikarie". G vi till Grundfrfattningen fr Stora Landslogen i Sverige, kunna vi dr lsa: "I spetsen fr det svenska frimureriet str en blott fr Salomos Vikarie (svenske konungen i hans egenskap av provinsens regent) knd verhetsperson, vars namn i vrigt skall frbliva en hemlighet, tills han personligen vertager regeringen; till dess befaller han genom sina vikarier. Den vise konung Salomo nmnes ssom ordens frste stormstare; i den av honom upprttade Fundamental-Constitutionen r frordnat, att stormstarens vrdighet skall frbliva inom hans slkt." Att icke ens Salomos Vikarie r helt underrttad om de hemliga vre styresmn, frn vilka han erhller sina befallningar angende regerandet av sin frimurarprovins, framgr tydligt av ett yttrande av dvarande Salomos Vikarie hertig Carl, senare Carl XIII r 1780, yttrandet tergivet i den av P. B Eklund 1810 utgivna officiella frimurarhandboken "Vgledning fr frimurare", sid. 346 och lydande: "Vi erknna i vrigt ingen frutom stormstaren och de sanna superirerna, vilka ro Oss obekanta, fr vr Ordens frmn."

Medan judarna i Sverige, som officiellt visserligen blott uppskattas till cirka 1 procent av hela befolkningen eller 6,000 men i verkligheten ro mngdubbelt flera, numera utgra det egentliga ledareskiktet inom den svenska nationen, spela de till hundratusental uppgende judebastarderna jmte de 23 24 tusen frimurarbrderna rollen av det nutida judevldets fogdar och beskyddare inom stat och offentlighet, p alla samhllslivets omrden. I fri-mureriet inlockades och bundos genom dyra blodseder framfr allt sdana element inom folket, vilka kunde befaras bjuda ett farligt motstnd mot de judiska hrskarplanerna - och fostrades systematiskt i judendomens anda, omdanades till fanatiska stridsmn fr dess ider. Fr den profana yttervrlden presenterade sig Orden ssom en "opolitisk", "ideell" och "humanitr" stiftelse, uteslutande sysslande med "vlgrenhet". I Sverige liksom i alla andra lnder, dr Frimurarorden lever och verkar, frneka frimurarna varje samband eller samrre med judendomen. Detta sker dock mot bttre vetande. Ty frimureriet r till hela sitt vsen en judisk inrttning. Varje ord, symbol, tecken och ceremoni hnvisar p Ordens judiska mission: Salomostemplets uppbyggande, d. v. s. det judiska vrldssjlvhrskardmets infrande. Fr att denna teruppbyggnad av templet skall kunna ske, mste allt som str i vgen undanrdjas. Hrav Ordens revolutionra karaktr och det myckna talet inom hggraderna om en kommande "aera, fri frn troner och altaren".

Det frimureriska logearbetet Det egentliga logearbetet r huvudsakligen inriktat dels p andlig bearbetning genom

spridande av frimurerisk upplysning, dels p direkt politisk verksamhet i yttervrlden. Upplysningsarbetet inom logerna syftar frmst att utplna national och rasmedvetandet ur brdernas hjrtan samt att inficiera dem med s.k. "humanitr" judisk filosofi, frvandla dem till "konstgjorda judar" eller tjnande arbetare i det judiska "tempelbygget" fr vrldsmaktens ervring. Innehavet av en hgre grad utgr icke tecken p att brodern r invigd i Ordens yttersta ml och vgar. Den stora massan i fullkomligaste enfald troende frimurarebrder, som intet f veta och intet frst av det reella frimureriska spelet men som tro sig begripa allt, se i frimureriet sin religion och betrakta det som sin heligaste plikt att i yttervrlden "skydda" logen genom att t.ex. indignerat protestera, avlgsna sig frn ett sllskap etc., dr ngon r nog hdisk att ppet vga kritisera eller misstnkliggra det heliga samfundet. De verkligt invigda frimurarna ro instrdda i logerna och ha, utan att behva framtrda, att inom och utom Orden lsa vissa bestmda, klart betecknade uppgifter, som av deras verordnade fragmentariskt anvisas. Frutom dessa "invigda" frimurare och massan av frimurare urskiljas s.k.

"sanna" och "arbetande" murare. Till de "sanna" frimurarna hra Ordens beskyddare, som ro brderna till stor nytta vid befordran till statsanstllningar och som utgra en mktig hvstng fr frimureriets makt samtidigt som de borga fr brdernas skerhet. Betrodda frimurare placeras de inflytelserika posterna i staten och det offentliga livet, dr de bevaka Ordens intressen. De monarker, som beredvilligt stllde sig till frfogande ssom beskyddare och medhjlpare, fingo tillsvidare behlla sina kronor, ja blevo stundom t.o.m. hgt rade, medan de som vgrade detta avsattes eller bragtes om livet genom underlydande terroristiska sammanslutningar eller komplotter.

Formellt ideologiskt anpassar sig frimureriet skickligt efter tidens och utvecklingens krav. P 1700-talet formulerades dess ideologi i orden: "Humanitet, Tolerans, Upplysning"; vid tiden fr den stora franska frimurarrevolutionen 1789 ndrades lydelsen till: "Frihet, Jmlikhet, Broderskap"; efter vrldskriget prglades det nya slagordet: "Folkfrsoning, Folkfred, Folkfrbrdring". Frimureriets allestdes fregivna "vlgrenhetsutvning" r enligt general Ludendorffs och alla vriga icke-frimureriska forskares omrdet mening endast camouflage till dljande av Ordens egentliga arbete. "Vlgrenheten r - skriven Ludendorff i ett av sina verk - helt inskrnkt till brderna och avser endast att utgra ett camouflage till besljande av frimureriets verkliga strvan, som gr ut p att tillintetgra de nationella staterna och deras kulturer samt i stllet upprtta ett salomoniskt judiskt vrldsrike." Ludendorff tillbakavisar ssom osanning allt tal om frhandenvaron av ett "nationellt" frimureri och fastslr med std av frimureriets mest auktoritativa skrifter och representanter, att det blott finnes ett fri-mureri, oavsett att det frimureriska arbetet bedrives olika system. "Hela jordens frimureri bildar i sjlva verket en enda loge - sger han. Alla loger lyda under den oberoende Bne-Briss-Orden (Sner av frbundet), som r den ledande hemliga judeorden i hela vrlden. Den grundades p 1840-talet, r spridd ver hela jordklotet och var inflytande alla judiska organisationer. Den rknar som sina medlemmar de bekanta '300', utgr drjmte den judiska 'generalstaben', r en hnsynsls fretrdare fr det judiska folket och fr den judisk-kapitalistiska vrldshrskartanken samt vervakar staternas och de inflytelserika partiernas politik."

Frimureriets internationella karaktr Fr att rtt frst frimureriets verkliga karaktr ssom internationell organisation,

vilken i sin strvan icke lter sig inpassa i elen nationella staten, vill jag citera ngra av bestmmelserna i den nyssnmnda Grundfrfattningen fr Svenska Stora Landslogen:

"3 kapitel. I art. I. .. s inskrnkes icke denna Orden och detta Broderskap av srskilt bestmda grnser, utan ro

Brderna och Medlemmarna spridda ver hela jordklotet, dr de fr att bedriva vetenskapen p tillbrligt stt frsamlas i olika Gillen och Sllskap, som kallas Loger; som emellertid alla, enligt Fundamental-Lagarna p behrigt stt ro rtlinjigt konstruerade, byggda och satta i arbete, p det hr nedan befallda sttet.

D:o 3. ... Den Visaste av alla Krnta Furstar, Konung Salomo, frn slkt till slkt, frn son till son,

ensam och allena leder och regerar Orden efter innehllet av dessa Ofrnderliga Statuter, Lagar och Fundamental-Constitution, som stiftaren har anordnat, faststllt och anbefallt till evig efterfljd."

D:o 4. Och d denna Makts utstrckning enligt vetenskapens natur strcker sig ver hela jordklotet,

skall den indelas i vissa Landsmrken och Landsdelar, ssom Matriklarna och Indelningen, vilka

bevaras i de mest invigda och verkande Logerna, som skola vervaka deras efterlevnad, det faststlla; s befalles det, att ett sdant Landsmrke eller Landskap skall betecknas med namn av Provins av Orden, och drfr fr envar sitt srskilda nummer, sina Insignier och sitt Valsprk, allt ssom befallt r i ovannmnda Ordens-Matrikel; och en sdan Provins skall Stormstaren alltid betro en srskild Ordens-Frestndare, som regerar ver denna, och som av Orden skall benmnas 'Den Visaste Salomos Vikarie'."

Frimurarordens frfattning ofrenlig med Sveriges rikes

De citerade lagbestmmelserna i Grundfrfattningen fr Stora Landslogen uppenbara med full tydlighet, att frfattningen fr det svenska frimureriet ej lter sig frena med Sveriges rikes frfattning utan i stllet r att anse ssom direkt stridande mot denna senare. De officiella p-stendena om Frimurarorden ssom utgrande ett "nationellt" "vlgrenhetssllskap" vederlggas hr totalt. I stllet f vi veta, att Frimurarorden r ett hela vrlden omfattande hemligt brdraskap, uteslutande regerat av den judiske konungen Salomos efterfljare tronen och att denne allsmktigt befaller rrande varje Provins' "srskilda nummer, Insignier och Valsprk" samt genom sin Vikarie i Provinsen regerar ver denna. Det r ofattbart, att Sveriges konung kunnat anse sin stllning som svenskt statsverhuvud frenlig med stllningen ssom judekonungen Salomos efterfljares Vikarie i riket. Den svenska frfattningen knner ingen annan frfattning vid sidan av eller ver sig sjlv, den knner ingen tskillnad mellan medborgare efter anhrighet eller icke-anhrighet till Salomos vrldsbrdrafrbund, den knner inga frpliktelser fr den regerande monarken utanfr Sveriges lag. P ledande frimurarhll har man ofta velat gra gllande, att det svenska frimureriet ej underhller frbindelser med utlandet, vilket pstende dock som sagt tydligt vederlgges redan av den citerade Grund-frfattningen. Dessa pstenden ro s mycket egendomligare som de officiella frimurarkalendrarna och skrifterna icke gra ngon hemlighet drav. Sl vi t.ex. upp senaste upplagan av stora Frimurarkalendern, utgiven 1928-1929, lsa vi dr sidorna 635-640 detaljerade uppgifter angende alla de utlndska stororienter och storloger i vrlden, med vilka Svenska Landslogen upprtthller direkta frbindelser, till antalet 39. Flera av de upptagna, s-som t.ex. de tidigare till Svenska systemet hrande tyska storlogerna, ro visserligen numera ssom "stats- och folkfientliga inrttningar" upplsta och frbjudna, men i huvudsak kvarst de i Frimurarkalendern angivna direkta frbindelserna med utlndska stororienter och storloger, genom vilka i sin tur frbindelser upprtthllas med de utlndska stororienter och storloger, som Svenska Landslogen officiellt icke samarbetar med. Betecknande fr frimureriets maktfullkomlighet i vrt land r, att svenska statens myndigheter sakna befogenhet att granska Stora Landslogens rkenskaper, vilka rra sig med fonder och donationsmedel cirka 40 miljoner kronor, varav rntorna blott till en brkdel tagas i bruk fr s.k. "hjlpverksamhet".

Salomo och Templet symboler fr judendomens maktstrvan

Det rituella arbetet inom logens vggar avser huvudsakligen "templets uppbyggande".

Fr att rtt frst innebrden av denna ceremoniel m man erinra sig, att judarnas gud Jehova enligt "gamla" testamentet ofta slutit frbund med sitt "utvalda" folk. S visade sig Jehova ocks fr Salomo i Gabeon-Gibeon, den gamla judiska offerplatsen och s-tet fr frbundsarken, korande honom till "konungarnas konung" (2. krnikeboken 1, 12), och Salomo byggde drfr templet t den judiske guden (2 krnikeboken 11,1), drmed uppfyllande dennes befallning till Moses. Salomo och hans tempel utgra ocks i dag sinnebilden fr ordet "Jehova" (2. Mos. 19,6): "I skolen vara ett rike av prster och ett heligt folk." nnu i vra dagar representera Salomo och templet den judiska rabbinstatens makt och det judiska folkets maktstrvan ej blott religist-politiskt utan

ven ekonomiskt. Enligt ortodox judisk uppfattning r detta liktydigt med religis, politisk och ekonomisk frjudning av alla jordens folk under verhghet av det i sig slutna judiska folket, som frblir spritt ver hela jorden men i Jerusalem och i ett prsterligt konungadme eller ett av rabbinerna lett konungadme dr skall finna sitt uttryck. Salomo r judarnas nationella prstkonung och templet i alla bemrkelser, ven i sin egenskap av bank och brs, den kta judiska nationalhelgedomen. Ssom karaktristiskt fr den i frimureriets hggrader rdande mentaliteten terger general Ludendorff i sitt arbete "Frimureriets tillintetgrelse" delar ur hggradsmstares tal vid en broders upptagande i en hgre grad:

"Vi ha orsak att icke utan skrck och bedrvelse tnka tillbaka p den sorgliga natt, varigenom helgedomen - Salomos tempel - frintades. Mycket av de vras (d. v. s. judarnas) blod utgjts och vra frbundsbrder strddes fr vrldens vindar ... Vad som fr vrigt n kan vara frborgat hrunder, kan jag fr tillfllet icke avslja fr eder, d detta skall komma i dagen och ni sjlva skola betrakta detta mrker med andra gon ... Ni se hr templet frstrt, pelarna brutna, trappstenarna ryckta i sr; detta skall symbolisera alla de sorgliga den, som vr orden ftt erfara. Den har blivit ett rov fr frmlingar. Vra frbundsbrder ro skingrade. Mrka vi nu den frlust som vi lidit? Men hittills ha vra hemligheter bevarats, nnu har ingen vgat verskrida denna linje".

Templets i Jerusalem frstrelse

Vid genomlsandet av den frut citerade svenska frimurarhandboken "Vgledning fr frimurare" bekrftas till fullo den allt dominerande roll Salomo och hans tempel spela i det rituella arbetet inom logerna. I redogrelsen fr Salomos tempel och detta tempels sista undergng genom Jerusalems frstrelse genom den romerske kejsaren Titus 71 efter Kristus mrkes ven tydligt den medknsla med judarna, som frimurarna erfara ver delggelsen. sid. 301 och fljande sidor lses:

"Den yttre grden, som kallades hedningarnas grd, var belagd med marmor och fick endast med blottade ftter betrdas. Hr sutto vxlare, som utbytte de p Jesu tid endast gngbara romerska mynten mot den halva sekel (motsvarande en krona), som varje jude enligt Mose lag mste bidraga med till templets underhll. Det var dessa vxlare och mnglare som Jesus frdrev ur helgedomen. Det var ven hr som Jesus predikade vid tolv rs lder och dr han sedan vid ldre r hll mnga tal och fredrag. Dagligen var hr en stor trngsel, s att denna yttre tempelgrd urartade till ett slags torg, dr man uppskte varandra och avhandlade vrldsliga angelgenheter. Kvinnorna hade sin srskilda avdelning. Det var vid livets frlust frbjudet fr varje utlnning att intrnga lngre. Det hela bildade en stor hrlig byggnad som uppfyllde frmlingarna (d. v. s. icke-judarna) med beundran. Det utgjorde en liten stad fr sig sjlv samt kunde utifrn snarare tagas fr en befst borg. Under de inre och yttre strider judarna hade att kmpa bibehll sig templet oberrt nda till dess Vespasiani son Titus anfll Jerusalem r 71. Staden ervrades nu, oaktat judarnas tappra och frtvivlade motstnd, bit fr bit. Snart terstod icke mer n templet och Zions berg. Titus ville grna skona det, men judarna ville icke ing p ngon frlikning. Norra tempelgrdens mur stormades, men de belgrade drogo sig in i den inre helgedomen. I sex dagar arbetade murbrckorna p andra muren. D detta likvl icke hjlpte, lt Titus anlgga eld utanfr de silverbeslagna portarna, s att silvret smlte och tret antndes, varigenom elden spriddes vidare. Fljande dag stormade romarna den inre tempelgrden. Drunder fattade en romersk soldat en eldbrand och slngde den genom ett fnster eller en drr in i ett av de sm rum, som voro byggda i helgedomens vggar. Ngon stund drefter utbrt elden i full lga. Frgves bemdade sig Titus att slcka elden. Soldaterna hrde honom icke utan framburo stndigt nya brandmnen. Mitt igenom lgorna skyndade Titus in i det heliga och allra heligaste fr att innan

deras fall f skda deras hrligheter. Under tiden plundrade soldaterna allt vad elden skonat. Kejsar Hadrianus lt sedan p platsen uppfra ett tempel t Jupiter Capitolinus. Av hat mot de kristna och fr att tillintetgra Kristi profetia, att intet judiskt tempel mer skulle st p det gamla rummet, gav kejsar Julianus r 363 befallning att nyo uppbygga det forna templet. Men under det arbetarna voro sysselsatta ned grunden, lrer eld och lgor hava utbrutit frn jordens inre och hindrat arbetets fortsttande". Efter att i fortsttningen ha redogjort fr tempelplatsens fljande den avslutar "Vgledning fr frimurare" redogrelsen med en hnfrd skildring av den p Morias klipptopp nu uppfrda Omars mosk slunda: "Omars mosk, som p avstnd tyckes uppstiga ur en lugn sj (den blvita grunden) och vars hrliga kupol vlver sig ver den heliga klippan, dr Abraham, David, Salomo och alla de andra heliga profeterna uppsnt sina bner till den hgste byggmstaren".

Templet i brand

En bild ur ldre bibelverk, av Salomos tempel i Jerusalem i brand 71 eft. Kr. Man observere den starkt befstade ringmuren samt de vens till frsvar inrttade vldiga brs- och bankbyggnaderna i det inre.

Jerusalems tempel judarnas vrldscentralbank

Fr att rtt frst frimureriets verkliga karaktr ssom internationell organisation, vilken i sin strvan icke lter sig inpassa i elen nationella staten, vill jag citera ngra av bestmmelserna i den nyssnmnda Grundfrfattningen fr Svenska Stora Landslogen:

Denna citerade skildring ur de svenska frimurarnas officiella handbok visar tydligt var det frimureriska svenska brdraskapet knner sig hemma med sjl och hjrta. D man inom kristenheten p grund av framstllningssttet i Nya testamentet ofta har en skev uppfattning om templet i Jerusalem, m hr understrykas, att templet alls icke var ngot fr gudstjnst avsett hus utan en hgst vrldslig inrttning - "en befstad borg, full av dyrbarheter". Intill frstrelsen genom romarna spelade Jerusalem rollen av centrum fr den judiska makten och det judiska vrldsfinanssystemet, vars hgsta myndighet

residerade i "templet". Sin stora rikedom bekommo judarna varken frn den av dem undertryckta och utarmade urbefolkningen i Palestina eller vid denna tid lngre genom handeln, utan frn de omfattande penningoperationer som bedrevos frn centralbanken i Jerusalems tempel. Judarna skapade de frsta formerna fr en hgre grad av pen-ninghushllning: betalningsuppdrag till tredje person, en slags vxel- och checkrrelse; och endast judar kunde betjna sig av dessa former av penningrrelse, d de funnos verallt jordklotet och verallt voro fast frenade i sin frsamling, dr de svarade en fr alla och alla fr en. Detta allts redan lngt fre Kristus och den historiska s.k. "frskingringen"! Det kunde d frn en plats i vrlden till den mest avlgset liggande sndas ett litet stycke papper - och pengar blevo strax, utbetalade. Mellan Jerusalem och den judiska vrlden upprtthlls stndig frbindelse genom affrer i penningar och dla metaller. Den judiske skriftstllaren O. Heller skriver hrom i sitt knda verk "Der Untergang des Judentums" sid. 40-41: "Frn alla orter, som voro sten fr judiska fr-samlingar, snde Israels sner rligen, icke alltid utan risker, sina penningeoffer och gvor till templet i Jerusalem, dr de hopsamlades. Det kan icke vara ngon tillfllighet, att det judiska templet i s hg grad liknade en stor brs, en stor depositionsbank, ett lager av skatter av alla slag. Och det kan ej inses, varfr man, s ivrigt skall bemda sig att frtiga detta. Det r dock ett historiskt faktum."

Frimurarfrslag till nytt tempel i Jerusalem

Denna bild utgr en fotografisk tergivning av de amerikanska frimurarnas frslag till nytt tempel i Jerusalem. Innanfr ringmuren skdas de kolossala brs- och bankpalatsen samt innerst "heliga huset" med "det allra heligaste". P hitre sidan till hger utanfr brsbyggnaden ses konung Salomos residensslott.

Att frimureriets intensiva intresse fr Salomos tempel och dess teruppbyggnad

Morias bergstopp i Jerusalem icke inskrnker sig till det symboliska fick man en intressant erinran om genom det frn amerikanska frimurare fr ngra r sedan framfrda frslaget om templets teruppbyggande sin ursprungliga plats. Med Palestinas terbrdande till

judarna ssom "nationellt hem" efter vrldskrigets slut ansgs p mnga brdrahll tiden inne att lta det stora verket ske. Amerikanska frimurare vckte drfr frslag om igngsttande av en insamling av bidrag bland alla vrldens frimurare fr stadkommande av erforderliga medel fr en dylik teruppbyggnad - ett frslag som dock av vrldsfrimureriets hgsta instanser avbjdes av s.k. "kostnadsskl". Det verkliga sklet fr att frslaget ej vann Salomos och "de sanna superirernas" godknnande var givetvis, att det var en smula fr tidigt vckt. Modellerna till det proponerade nya Salomos-templet i Jerusalem reproducerades bl.a. i en stor illustrerad engelsk tidskrift. Av ej minst intresse var den av dr Schick utarbetade frslagsmodellen till templet med omgivningar. Man fster sig i detta frslag srskilt vid de kolossala omrden, som ro avsedda fr vrldsbrsen och vrldsbankspalatset. Drinnanfr synes "det heliga huset" med "det allra heligaste", vid vars ingng de frn frimurarlogen vlbekanta bda pelarna "Jakin" och "Boas" ha sin plats. Framfr det vldiga brspalatset ses bilden konun-gens, Salomos efterfljares palats.

Omoraliska eder inom frimureriet Sambandet mellan judendom och frimureri ligger allts bde i ena och andra avseendet i

ppen dag. Men det r detta samband som yttervrlden icke fr ga knnedom om. Genom omoraliska eder bindas de i logerna inlockade brderna till evig tystnad, till slavisk lydnad under sina verordnade, vilket knappast behvts i en sammanslutning, som allenast sysslar med "mnniskokrlek" och "vlgrenhetsutvning". Enligt frut citerade Grundfrfattning fr Stora Landslogen i Sverige lyder det edsformulr, som frelgges den i Orden intrdesskande: "Bryter en broder trohetseden, som han svurit vid sitt frsta intrde, i det han antingen fr frmmande okunniga eller fr brder av lgre grad uppenbarar ngot av det som anfrtrotts honom inom Orden, p vilket stt det vara m, s blir han skyldig och frvunnen att lida den dom, som han sjlv underkastat sig vid avlggandet av sin ed - att min hals hugges av, mitt hjrta, min tunga och mina inlvor slitas ut och allt kastas i havets avgrundsdjup, att min kropp brnnes och askan strs fr vinden o. s. v. - och verantvardas t de obekanta och hemliga exekutorerna; osker fr deras hmnande hnder p alla platser av jorden, varest rttskaffens och kta fria och upptagna brder befinna sig och utfra sina arbeten." - Detta och andra frimureriska edsformulr ro betecknande fr den s. k. "humanitra" anda, som Orden infr yttervrlden prlar med.

Frimurarorden - marxistpartiernas moderorganisation Ssom moderorganisation till de s.k. "marxistiska" arbetarpartierna utvar Frimurarorden

jmvl ett kontrollerande och ledande inflytande ver dessa politiska partiers verksamhet. Den av juden Karl Marx-Mordechai p uppdrag av hemliga judiska vrldsregeringen kring 1800-talets mitt grundade marxistiska arbetarrrelsen, vilken i vr tid hu-vudsakligast arbetar medelst II. och III. internationalerna, har varit den vrlds-imperialistiska judendomens mktiga stormgarde vid strtandet av de nationella regimerna i staterna och det judiska vldets infrande. "Marxismen" r - ssom frimu-rarna sjlva sga - "frimureriets filosofi, stats-, ekonomi- och samhllslra fr massornas hembruk." Den "stora" frimurarrevolutionen 1789 hade frt judekapitalismen till makten i Europas stater och de fr folken olycksdigra verkningarna hrav vllade upprorsrrelser, vilka allvarligt hotade de nya makthavarna. P judiskt hll fann man drfr ndvndigt att vidtaga srskilda tgrder fr infngande och oskadliggrande av denna

massornas reaktion. Den 5 juli 1843 framlades slunda av stortalaren Ragon i frimurarlogen "Le Socialiste" i Bryssel utkastet till det revolutionra aktionsprogram, som senare utformades i det s.k. "marxistiska manifestet" och som skulle utgra grundvalen fr en anarkistisk vrldspropaganda och med vldets och terrorns alla medel allestdes genomfras. Logen "Le Socialiste" gjorde frslaget till sitt och Belgiens hgsta frimureriska myndighet Supreme Conseil de Belgique - dr i frbigende sagt Svenska Landslogen i dag representeras av kabinettskammarherren Berndt Hay - beslt enhlligt att godtaga "Ragons anarkistiska program ssom motsvarande den frimureriska lran ver den sociala frgan samt att den i Stororienten frenade frimureriska vrlden med alla tnkbara medel mste inrikta sig p dess genomfrande" (Bulletin du Grand Orient, juni 1843). Tvenne r senare, den 17 november 1845, erhll marxismens nominelle skapare, juden Karl Marx-Mordechai det s.k. "ljuset" i logen "Le Socialiste" och efter ett par rs studium av den sociala frgan utsnde han 1848 p den fri-mureriska verhetens befallning sitt bermda "manifest", vilket alltjmt r grundvalen, lroboken fr all marxistisk partitro. - Mot bakgrunden av dessa fakta r det ju frsteligt, att elen frimureriska s.k. "borgerlighetens" och "marxismens" partier s frtrffligt kunna samarbeta och trivas inom den "demokratiska" parlamentarismens ram.

Pvliga bannbullor mot frimureriet - djvulens anhang Frimureriets ervring av den politiska makten i Europas stater skedde dock ej utan

allvarligt motstnd frn deras sida, vilka dr tidigare representerade den styrande myndigheten. I spetsen fr motstriden gick under rhundraden katolska kyrkan i Rom och dess verhuvud. Redan i brjan av 1700-talet brjade de pvliga bannbullorna att hagla, varom man kan lsa i den frut citerade svenska frimurarhandboken "Vgledning fr frimurare". Pvarnas bannbuller utdmde frimurarna ssom "djvulens anhang" och uppfordrade furstarna till kamp mot Frimurarorden ssom en fr kyrka och stat i hgsta grad farlig organisation, dr "mnniskor av alla religioner och sekter samlades under de mest hemlighetsfulla former, verkande i det hemliga enligt ibland dem vedertag-na lagar och bruk och vid hotelse om svra straff voro frpliktade till brottslig tystnad genom en p den Heliga Skrift avlagd ed", ssom pven Clemens XII i sin 1738 utsnda bannlysningsbulla "in eminenti" yttrade. Leo XIII, ett av pvestolens skarpaste huvuden och en av dess mest upphjda karaktrer, utdmde i sin bannbulla av 1884, frimurarna ssom de frmsta i de ondas rike. Jag citerar efter Frimurarvgledningen, sid. 61-62:

"Han (Leo XIII) utgick drifrn, att efter syndafallet mnniskoslktet delat sig i tvenne mot

varandra fientliga lger gudsriket p jorden, d. . Kristi sanna kyrka, som frer till sjlvfrnekelse, och satans rike, den till gudsfrnekelse ledande egoismen. I de ondas led st frmst frimurarna, vilka lyckats, trots frmaningar, varningar och bannlysningar under ett och ett halvt rhundrade att rycka till sig den vrdsliga makten. Pven ansg det drfr vara sin plikt att infr vrlden frklara denna olyckliga sekts farlighet fr det stora hela och det allmnna. Srskilt frebrdde han frimurarna fr hemlighllandet av deras lror och bruk, fr den fruktansvrda genom en svr ed framkallade disciplinen och deras fr kyrka och stat farliga organisation. Han betraktade det ssom ett avgjort faktum, att de frstlla sig, sky ljuset och ska verka i det frdolda, att de p slaviskt stt med oupplsliga band fjttra mnniskor vid sig, utan att ngot klart motiv ligger till grund fr deras verksamhet och ndaml. Han frebrdde dem, att de p sina ledares bud kunna lta bruka sig till varje brott; detta, sger han, r en omnsklighet, ja rakt ut sagt en onaturlighet!

Frnuftet och sanningen visa tydligt, att ifrgavarande sllskap st i bestmd motsats till och strida emot rttvisa och den naturliga sedligheten. Bakslughet och lgn m vara aldrig s stora, s kan nian dock av verkningarna alltid sluta sig tillbaka till deras orsaker och igenknna av vad slag saken i och fr sig r. Icke kan ett gott trd bra ond frukt, ej heller kan ett ont trd bra god frukt (Matt. 7, 13). Nu br frimurarnas sekt farliga, ja mycket bittra frukter. Ty av ovansagda fullkomligt tillfrlitliga knnetecken visar sig vilket mlet fr alla deras planer r, nmligen att frstra i grund religionens och statens hela ordning, sdan kristendomen frambragt den, och att efter deras sinne skapa en ny religion och en ny stat p ny grundval och med nya lagar, med andra ord giva naturalismen herravldet".

Tidningspressen - den frimureriska vrldsmakten Den faktiska utvecklingen i Europa ej minst i dessa dagar visar, att Leo XIII icke

saknade fog fr den hrda dom, han fllde ver frimureriet. Ssom stats- och folkfi-entligt r frimureriet numera ven frbjudet i ett antal stater, dribland Italien, Tyskland, Turkiet, Rumnien m.fl. Sitt verksammaste medel i kampen fr maktens ervring har fri-mureriet gt i Det Offentliga Ordet, d. v. s. tidningspressen. Redan konstitutionsbokens "gamla plikter" pminner frimuraren om sin livsuppgift: att i sitt privata liv och i sin yrkesverksamhet arbeta fr frimureriets ideal, och Stororientens ritual anger i detalj hur detta skall ske: "genom ordet, pennan, undervisning, utnyttjande av familjefrbindelser, politiska och sociala frbindelser"; i mbete och verksamhet, i allt vad frimuraren gr och tnker, skall han kmpa fr den "Kungliga Konstens" (= den judiska vrldsmaktens) ml och "vnda tillbaka ssom segrare eller ssom dd". Med tidningspressen i sin hand skulle brderna ltt och behagligt ervra vrlden! Och de ndde hr snabbt enorma resultat. Redan 1828 fattade versta Rdet i Paris beslutet "att stlla den stora dagspressen, den offentliga vrldsmeningens verkstad, under de frimureriska myndigheternas, kontroll" (Bulletin du Grand Orient, 1886, sid. 223). Den numera frbjud-na och upplsta Italienska Stororientens stormstare karaktriserade fr 30 r sedan tidningspressen ssom "den frimureriska vrldsmakten" och journalistbrderna ssom "den frimureriska elittruppen".

Sverige procentuellt numro ett med 23 24,000 frimurare och 86 loger

Enligt: utlandets frmsta knnare det antifrimureriska gebitet intager Sverige stllningen

ssom landet numro ett i frga om antal inskrivna frimurare per befolkning. Sverige betraktas ocks ssom ett av de lnder, dr frimureriet sitter fastast i regeringssadeln. Frimurarmatrikeln fr 1935 utvisar att detta r antalet inskrivna brder i IX. Provinsen utgjorde sammanlagt 23,480, varav 26 Riddare och Kommendrer med Rda Korset, 880 brder av X. graden, 1,772 av IX. graden, 4,495 av VIII. graden, 2,654 av VII. graden, 4,057 av VI. graden, 1,428 av V. och IV. graderna, 3,395 av III. graden, 2,063 av II. graden samt 2,710 av I. graden. I Frimurarkalendern av 1928-1929 r antalet loger och brdrafreningar upptaget till 86. Den svenska huvudlogen r Stora Landslogen, varefter flja provinsiallogerna i Kristianstad, Gteborg, Linkping och Karlstad, Nordiska Cirkeln o. s. v. "Ordens Beskyddare i Sverige och IX. Frimurarprovinsens V.'. S.'. V.'. (= Visaste Salomos Vikarie) samt Styrande Mstare" r konung Gustav V. "Provinsens Hgsta-mbetsmn", d. v. s. versta Rdet utgjorde enligt frimurarmatrikeln 1935 fljande personer: kronprins Gustav Adolf med vrdighet av S. P., d. v. s. Ordfrande Mstare; prins Gustav Adolf, V. av S. P. eller Vice Ordfrande Mstare; hertigen av Vstergtland prins Carl, S. T. S., Deputerad Mstare eller Stllfretrdande Ordf.

Mstare; prins Oscar Bernadotte, V. av S. T. S., Vice Deputerad Mstare; konteramiralen Ar-vid Lindman, innehavare av mbetet S. T. S. B., en srskild sekreterarebefattning; kabinettskammarherren greve Hans Ludvig von Stedingk, S. T. A., en slags sekreterarebefattning; Ordfrande Mstaren i Provinsiallogen i Linkping, kaptenen Henrik Johan Ludvig Westman, S. T. U. M., en slags ceremonimstarebefattning; direktren Charles Robert Dickson, S. T. R. M., skattmstare; revisionssekreteraren Yngve Georg Wisn, S. T. S. M., en slags ceremonimstarebefattning; kabinettskammarherren Berndt Hay, S. T. W. F.; biskopen Olof Bergqvist, St. L. L:s H. P.; regementspastorn Per Olof Valerius, V. av St. L. L:s H. P.

Svenska frimureriets politiska aktivitet

Den regerande dynastien Bernadottes intima frbundenhet med frimureriet r allts full klar. Gentemot alla pstenden frn frimurarhll, att det svenska frimureriet ej befattar sig med politik tillbakavisar jag dessa ssom icke med verkliga frhllandet verensstmmande. Det mest lysande exemplet det svenska frimureriets politiska aktivitet hade vi i den 1936 avlidne f.d. hgerledaren amiral Arvid Lindman, vilken i sin egenskap av Stora Landslogens Hgsta mbetsrds srskilde sekreterare sedan lng tid tillbaka efter de strngaste frimureriska grundsatser lett Sveriges s.k. "nationella" inre och yttre politik. Denna hans ledning utvades i varje fall i senare tid i vad angr utrikespolitiken i intimaste samverkan med Englands politiskt ledande Storloge, The Grand Lodge of England, hos vilken han representerade Svenska Landslogen och innehade stllningen ssom medlem av Supreme Conseil 33 of England, Wales etc. Sverige var i sjlva verket genom denna kombination utrikespolitiskt sammanlnkat med England, ssom ock tydligt framgtt av dess stndpunktstaganden i utrikespolitiska frgor under senare tid. Fr vrigt finna vi runt omkring oss hga frimurare de inflytelserika posterna i staten och det offentliga livet. Stllningen ssom riksmarskalk och chef fr Konungens hov innehas i dag av frutv. talmannen i riksdagens frsta kammare, Carl XIII:s-riddaren direktr Axel Vennersten, en av det frimureriska hgerpartiets ledande mn vid amiral Lindmans sida under de gngna rtiondena. Nuvarande talman i frsta kammaren r landshvdingen och Carl XIII:s-riddaren Johan Nilsson frn Kristianstad. Bland de s.k. "nationella" ledarna finna vi vidare medlemmen av IX. Frimurarprovinsens Hgsta mbetsrd, biskopen och Carl XIII:s-riddaren Olof Bergqvist, vilken samtidigt r en av de tongivande inom statskyrkan.

Frimureriets terrororganisation ver svenska pressen

Ssom frimureriets verkontrollant och terrorexekutor ver tidningspressen, "den frimureriska vrldsmakten" samt ver journalisterna, "den frimureriska elittruppen", fungerar frutvarande ordfranden i Publicistklubben, numera ordfrande i Svenska Tidningsutgivarefreningen, redaktren fr Kristianstads Lns Tidning, ordens-historiegrafen Emanuel Bjrck. I denna sin egenskap av Frimurarordens verkontrollant och terrorexekutor ver tidningspressen lter redaktr Bjrck i samarbete med Stockholms Dagliga Tidningars s.k. "distributionsnmnd" och dennas "rdgivande nmnd" befallningar om bojkotter och frsljningsfrbud utg mot tryckalster, som ro misshagliga fr judendomen och frimureriet. Vidare bestmmer han vilka annonser som skola f infras i Stockholms dagstidningar i det att annonser som ur judisk och frimurerisk synpunkt eventuellt kunna tnkas misshagliga frst mste ha god-

knts av Svenska '1'idningsutgivarefreningens ledning, d. v. s. redaktren-frimurar-brodern Emanuel Bjrck innan de f infras i resp. tidningar. - Detta blott ngra f framstende exempel p det svenska frimureriets politiska aktivitet!

Att frimureriets terrorvapen gentemot fr judendomen och frimureriet misshagliga tryckalster r av allvarligaste slag, har jag i egenskap av tidningen Nationens utgivare under mera n ett rtionde haft rikliga tillfllen erfara. Redan omedelbart efter startandet av Nationen i oktober 1925 fick jag knning av den frimureriska verkontrollen ver tidningspressen. En dag inbjudes jag av frimurarbrodern av X. graden, majoren S. A. Duse till lunch restaurant Rosenbad. Jag undrade ver meningen med denna inbjudan, eftersom jag ntt och jmnt var bekant med majoren. Frklaringen kom emellertid: major Duse nskade i all vnskaplighet rda mig att i Nationen undvika allt tal om frimureriet. Jag hade i ett av de frsta numren haft infrd en notis i mnet. Min vrd frskrade mig, att min tidning vore dmd att g under, om jag sysselsatte mig med frimureriet, varemot jag skulle kunna prkna framgng, om jag undveke denna frga. Ngon som helst utfstelse lmnade jag honom dock naturligtvis ej. Tvrtom knde jag mig fastare n ngonsin i min avsikt att i det upplysande vrvet icke vja fr ngra hindrande makter utan g till botten med problemen.

Frimureriet till attack mot tidningen Nationen

Snart kunde jag konstatera, att det lg allvar bakom major Duses varning. Undan fr undan skedde uppsgningar av abonnemang vensom av annonser, som jag lyckats frvrva t Nationen, vilka uppsgningar enligt vad framkom gde rum p grund av hemliga motaktioner frn Frimurarorden. I en del fall begr de prenumeranter som voro frimu-rare tidningens sndande i slutna konvolut under anonyma adresser. Tidningsdistributionen saboterades i allt hgre grad av den av juden Bonnier innehavda Svenska Pressbyrn. Utskickade agenter hotade tidningsfrsljare med kpbojkott och t.o.m. personlig terror, om de salufrde eller reklamerade Nationen samt utsatte dess lpsedel. ver hela linjen frnams ett vldigt motstnd av osynliga krafter, som gckade alla mina anstrngningar att n ut med tidningen till en strre publik. En dag meddelade mig innehavaren av Paul Bergstrms varuhus, direktren Paul Bergstrm, som sympatiserade med Nationens strvanden, att han tyvrr mste upphra med annonseringen p grund av det myckna obehag han varit utsatt fr. Han berttade bl.a., att kommunistiska tidningar pockande fordrade att bekomma hans annonser under hnvisning till att Nationen hade dem och hotade med att betrakta honom ssom politiskt partisk och anhngare av Nationens politik. Ett annat typiskt fall: En innehavare av en av hu-vudstadens strsta tvttinrttningar hade kontrakterat en annonsering p, om jag ej missminner mig, 500 kr. En dag kommer annonsren i frga upp p Nationens kontor i ett tillstnd av hypernervositet. Han omtalar, att han var utsatt fr en outhrdlig fr-fljelse p grund av sina annonser i Nationen; man ringde honom i telefon om ntterna och hotade honom till livet fr hans annonsering. Han kunde icke lngre uthrda detta. Un-gefr hlften av det kontrakterade annonsbeloppet var uppannonserat, och han bad mig entrget att inhibera den fortsatta annonseringen, lade upp det resterande, icke-annon-serade beloppet, mellan 200 och 300 kronor p bordet, samt bnfll mig att taga emot pengarna mot utskrivande av ett kvitto, var jag frband mig att icke vidare infra ngon annons frn hans firma. D annonsprovision redan utbetalats fr hela annonsordern, fann jag skligt villfara hans begran och kvittera de framlagda hundralapparna. - Den stackars mannen var hjlpt ur sin sjlavnda.

Det hemliga motarbetet fortsattes och skrptes p alla linjer. En dag kommer jag i

kontakt med en fr tidningen varmt intresserad person, versteljtnanten T. Winbladh, fri-murarbroder av V. graden. versteljtnant Winbladh, vilken, hade frstelse fr de ekonomiska svrigheter Nationen hade att kmpa emot, stllde i utsikt std frn ekonomiskt vlsituerade, fosterlndskt sinnade personer, vilka sympatiserade med Nationens verksamhet och grna skulle vilja sknka tidningen sitt std. Det gllde blott att icke frtrttas utan hlla ut! Nationen, som d utkom ssom veckotidning, gick med stor frlust. Det av versteljt-nant Winbladh i utsikt stllda stdet kom emellertid aldrig, enligt vad han sjlv uppgav p grund av att jag attackerade frimureriet, som han gng p gng bad mig undvika att rra vid. Hans livliga intresse fr Nationen tog sig fr vrigt rtt originella uttryck. S reste han t.ex. en dag ut till en av mina medarbetare och vnner, direktren Adolf Anderson i Ekebo, vilken han trodde utvade ngot slags ekonomiskt inflytande ver tidningen, och bad denne gra sig gllande i riktning att frbjuda mig att skriva om frimureriet. Direktr Anderson svarade hrp, att han ej kunde tillmtesg den gjorda begran av det sklet att han icke hade ngot att bestmma ver tidningen Nationen.

Hemlig bojkottorder frn Frimurarordens Loge-Direktorium

Fiendens alla anstrngningar att komma Nationen till livs blevo dock frgves. I brjan av

1935 kades s hans aktivitet ytterligare, varom bl. a. vittnade en del nya uppsgningar av kommissionrskap, i en del fall under hnvisning till hot om kpbojkott frn frimurare platserna i hndelse frsljningen fortsattes. Vid denna tid verlmnades ven till enig av en vn ett exemplar av en frn Stora Landslogens Loge-Direktorium till alla IX. Frimurarprovinsens loger och brdrafreningar utsnd hemlig bojkottorder mot Nationen, ett intressant aktstycke utan angivande av den i lag freskrivna tryckfirman och fr vrigt belysande fr arten av frimureriets s.k. "vlgrenhetsarbete". Aktstycket, som i facsimile var infrt i Nationens marsnummer 1935, finnes tergivet vidstende sida.

Detta dokument talar fr sig sjlv och tarvar egentligen inga kommentarer. Det utgr en talande illustration till frimureriets mycket omskrutna s.k. "tolerans" och "frisinne". Brderna ha icke ens frihet att lsa vad de behaga. Den visar vidare skrcken hos Salomos "ljusskande" brdraskap infr spridandet av ljus kring dess eget vsen. Skuggrdslan fr Nationen mste ha varit vervldigande, nr man tillgrep s vldiga tgrder fr att hindra brdernas besmittelse av vr frkunnelse, sett sig ndsakad mobilisera sjlva Loge-Direktorium till tidningens frgrelse. Den handlingen undertecknande ordfranden, revisionssekreteraren och Carl XIII :s-riddaren Wisn innehar jmvl den frnmliga stllningen ssom en av Stora Landslogens 7 ver-Officianter och sekreteraren, numera avlidne advokaten Themptander, bekldde den utomordentligt viktiga posten ssom ama-nuens hos S. T. S. B., d.v.s. hos IX. Provinsens Hgsta mbetsrds srskilde sekreterare, den numera vens avlidne amiralen Arvid Lindman. Advokat Themptanders kontrasignering av Loge-Direktorii bojkott-ukas mot Nationen mste allts ha skett Hgsta mbetsrdets vgnar. I Loge-Direktorium terfinna vi frutom ordfranden och sekreteraren fljande hgt betrodda brder: kabinettskammarherren B. Hay, vice ordfrande, verlkaren J. O. A. Bergqvist, kaptenen C. F. A. Cassel, verstekammarjunkaren greve A. L. C. Lewenhaupt, kaptenen friherre M. C. von Stedingk, majoren friherre F. H. M. Falkenberg, bankkamreraren P. J. Johansson, byrdirektren B. M. C. Nyborg, med. lic. G. E. A. Bttiger, rdmannen S. G. Junker, generaldirektren O. H. Malmberg, konteramiralen K. Wester, arkitekten T. G. Bergentz, hovrttsrdet P. J. Astrup samt slutligen Direktorii amanuens, v. auditren G. N. Carlberg.

Till Provinsial Mstare och Ordfrande Mstare i loger samt Ordfrande

i brdrafreningar inom den IX Frimurare Provinsen.

Fr upplsning allmnt sammantrde i loge och frening och dr s lmpligen kan ske fr anslag drren till sammantrdesrummet har Loge-Direktorium beslutat utfrda fljande anmaning:

Under senare tid har i vxande omfattning till salu utbjudits olika slag av tryckalster, som angiva sig utgra frimurarelitteratur eller som eljest behandla frimureriska mnen och frhllanden, men vilkas innehll i stor utstrckning r ovederhftigt och felaktigt. Fr brderna torde det sakna allt verkligt intresse att taga del av hr syftade missvisande framstllningar, vartill kommer att genom inkp av dessa tryckalster ekonomiska frutsttningar beredas vederbrande frfattare och frlggare att fortstta med alstrens utgivande 1 alldeles srskilt hg grad gller vad slunda ovan anfrts tidningen Nationen, vars tillvaro, enligt vad som kan antagas, lrer vara beroende p att lsnummer av tidningen i stor utstrckning inkpas av frimurarebrder.

Uppenbart r att den litteratur, sons hr avses, lnder till men ej endast fr frimureriet i allmnhet utan ven fr mnga enskilda brder

Loge-Direktorium fr drfr vnligen uppmana brderna att icke genom inkp eller annorledes uppmuntra ngon frimureriska frgor behandlande litteratur, om vilken brderna icke i frimurarebibliotek eller p annat tillfrlitligt stt frvissat sig, att den kan vara av vrde eller verkligt intresse fr brderna.

Stockholm den 19 december 1934.

P Loge-Direktorii vgnar: YNGVE G. WISN

Ordfrande

Sven Themplander Sekreterare

tergivning i facsimile av den hemliga bojkottordern mot Nationen frn Fri- murarordens hgsta ledning i december 1934.

Offentligt frsljningsfrbud fr Nationen ssom srande fr allmn anstndighet

Denna hgst lysande frsamling av Loge-Direktorii-medlemmar kunde emellertid ej

gldja sig t ngon definitiv framgng i sin hemliga terroraktion fr Nationens avlivande. Visserligen vllade den skrpta frimureriska terrorn mig stndigt kade svrigheter med avseende tidningens finansiering och spridning, men man lyckades dock ej kncka livet p Nationen. Omsider sg man ingen annan utvg n att taga steget fullt ut och - offentligt frbjuda Nationen ssom "srande fr allmn anstndighet".

Den 10 oktober 1935 lstes i landets tidningar ett genom Tidningarnas Telegrambyr utsnt, s lydande meddelande:

"Mellan Stockholms Dagliga Tidningars Distributionsnmnd och tidningskolportrerna i

Stockholm r verenskommet att endast sdana tryckalster f frsljas, som icke ro srande fr moral, tukt eller allmn anstndighet. Skulle skiljaktiga meningar hrom uppst, avgres denna frga av 'Stockholmspressens rdgivande nmnd'. Med anledning av en mot tidningen Nationen riktad hemstllan av amiral Lindman ssom tillhrande det svenska frimureriets hgsta ledning (kurs. av Red.) har denna nmnd frklarat tidningen Nationen srande fr allmn anstndighet, i fljd varav den icke vidare frsljes av tidningskolportrer vilka salufra huvudstadens dagliga tidningar. Den rdgivande nmnden utgres av professor Herlitz, generaldirektr rne och redaktr Valfrid Spngberg."

Samtidigt med detta meddelande till pressen hade frn elen Svenska Tidnings-

utgivarefreningen underordnade Stockholms Dagliga Tidningars Distributionsnmnd till huvudstadens svl som landsortens tidningsdistributionsorganisationer en order av fljande lydelse utsnts:

"Stockholm den 11 oktober 1935. Hrmed ha vi ran meddela, att Stockholms Dagliga

Tidningars Distributionsnmnd vid sammantrde den 9 dennes beslutat att i enlighet med rdgivande nmndens utslag frbjuda tidningen Nationens frsljning genom legitimerade tidningsfrsljare. Stockholms Dagliga Tidningars Distributionsnmnd S. Dehlgren, Ordfrande. I. Westerberg, Ombudsman."

Frimureriets vktare av moralen i pressen

D det br vara av allmnt intresse fr Sveriges folk att knna namnen de skinande ljus inom Fria Ordet, vilka av rikets frimureriska verhet satts att handha den direkta vrden av vr offentliga moral, tukt och anstndighet, vill jag hr presentera dem. "Rdgivande nmnden" utgjordes, ssom redan nmnts, av professor Nils Herlitz, generaldirektr Anders rne och redaktr Valfrid Spngberg. Av dessa har sedermera herr rne uttrtt och ftt till efterfljare redaktren Sigfrid Hansson, nuv. statsminister P. A. Hanssons broder. Ledamter av Stockholms Dagliga Tidningars Distribu-tionsnmnd ro: kapten Sten Dehlgren, Bonniers Dagens Nyheter, ordfrande, direktr Ivar Westerberg, Stockholms-Tidningen, ombudsman, expeditionschef Hjalmar Walln, Svenska Dagbladet, expeditionschef Landqvist, Nya Dagligt Allehanda, samt kamrer N. Whlberg, Social-Demokraten.

Juda och dess frimureri triumferade. Nu var slaget vunnet, Nationen frintad! ter trodde man sig kunna andas lugnt och fritt i detta land. I ver 10 r hade frgan om frbud fr tidningen Nationens salufrande varit en stende punkt

Distributionsnmndens program. Vid bojkottbeslutet mot tidningen Fderneslandet rasade p sin tid heta strider kring Nationen. Bde inom nmnden, och den radikala pressen pointerades hrvid starkt, att bojkotten mot Fderneslandet endast iscensatts fr att skapa en mjlighet att samtidigt ta dd p "den verkliga smutstidningen, Nationen", ssom vederbrande uttryckte sig. Nu hade man ntligen ntt mlet. Ehuru frst sedan "demokratiens" sjlva hgsta instans, Frimurarorden, i egen gestalt inskridit och - befallt.

Men hrmed var trots allt spelet ej vunnet fr Juda och dess "vlgrenhetsutvande" mureri. Jag var icke heller nu villig att underkasta mig den laglsa terrorn, ehuru tvingades till allt strre vaksamhet, srskilt med avseende min person, som under rens lopp icke undgtt knning av oknda, hemliga krafters frfljelse i form av anonyma hotelser per brev och telefon samt ven attentatsfrsk. Efterhand lyckades det emellertid att ndtorftigt restaurera min frsljningsorganisation ute i landet, vilken jag under ratal av anstrngande resor och stora kostnader personligen uppbyggt. - Men det allseende frimurargat vakade.

Redaktr Emanuel Bjrck.

Kommendrkapten Ombudsman Sten Dehlgren. Arthur stlund

Den judisk-frimureriska pressterrorns exekutorer

Professor Nils Herlitz

Generaldirektr Redaktr Anders rne. Valfrid Spngberg

Pressterrorns rdgivande nmnd

Ny terror-ukas mot Nationen

I mars detta r utsndes en ny order om frsljningsfrbud mot Nationen frn frimureriets pressterrororganisation. Den fanns tergiven i tidningen "Tobakshandlaren", organ fr Sveriges Tobakshandlares Riksfrbund, redaktr ombudsman Arthur stlund, marsnumret detta r tidningens frsta sida och lydde slunda:

"Tidningen Nationen. P hsten 1935 beslt Svenska Tidningsutgivarefreningens ansvariga

instanser, efter hrande av rdgivande nmnden, att 'Nationen' ej fick tillhandahllas av de tidningsaffrer och kolportrer, som antagits till kommissionrer. Ngon ndring i detta beslut har ej gt rum. Alltjmt gller slunda, att affrsinnehavare, som salufra 'Nationen', riskera att frlora sin frsljningsrtt av svl dags- som veckopressen. Vi ha bringats gra detta meddelande drfr att 'Nationen' enligt till Riksfrbundet ingngna rapporter i brev meddelat tidigare terfrsljare, 'att den betingelse, varunder vi hsten 1935 tills vidare inhiberade utsndningen av vr tidning till Eder, numera bortfallit, tillta vi oss hrmed terupptaga frbindelsen'. Det gller fr tobakshandlarna att vara p sin vakt."

Jag vill med anledning av denna nya bojkott-ukas frst upplysa ombudsman stlund och

hans judiska och frimureriska verheter, att min formulering av skrivelsen till mina tidigare terfrsljare hade sin grund i mitt numera fattade beslut att icke lngre tolerera den skndliga laglsa terrorn, att verg frn defensiven till offensiven. ter hade frimureriets och judendomens terrorister genom ett penndrag, infrt i Tobakshandlarnas organ, till stor del spolierat ett mer n rslngt mdosamt arbete, vilket de dock ej ostraffat skola ha gjort.

Redaktr Bjrck frimureriets verste terrorexekutor ver svenska pressen

I spetsen fr den terrorutvande organisationen Svenska Tidningsutgivarefreningen sitter

den fram- skjutne frimureriske hgerpolitikern och pressmannen, frutv. ordfranden i Publicistklubben, redaktren Emanuel Bjrck i Kristianstad. Redaktr Bjrck intar sin stllning ssom ordfrande i Svenska Tidningsutgivarefreningen i egenskap av den regerande frimureriska maktens verkontrollant och hgste terror-exekutor ver Sveriges tidningspress. I denna sin funktion bestmmer han ej allenast vilka tryckalster svenska folket skall f lov att lsa, han bestmmer jmvl vilka annonser dagstidningarna, tminstone i huvudstaden, skola f lov att infra. Enligt mellan Tidningsutgivarefreningen och Stockholms dagstidningar trffat avtal ro dessa frpliktade att i tveksamma fall, d.v.s. dr det rr sig om annonser som kunna tnkas ur judisk och frimurerisk synpunkt icke-nskvrda eller som termen lyder "srande mot moral, tukt eller allmn anstndighet", frst erhlla Svenska Tidningsutgivarefreningens godknnande, innan de f infras. - Detta kallas p judiskt-frimureriskt sprk "Fri Press.".

Sista bojkott-ukasen mot Nationen

Vi terge hr en fotografisk bild ur tidningen "Tobakshandlaren", mars d.., vilken frimureriets sista bojkott-ukas stod infrd.

Frimureriets lag och rtt ver Sveriges rikes!

Man har frn flera hll undrat ver, att jag ej bragt min sak infr domstol och skt rttslig upprttelse. Detta har ej skett av det sklet, att det under rdande tillstnd i Sverige r uteslutet fr mig att dr ern rttvisa. Den rdande hemliga judisk-frimureriska diktaturen omfattar hela samhllet och icke blott statsverksamheten, politiken, kyrkan, pressen och kulturen; ocks den rttsvrdande myndigheten lyder under dess vlde. En hnvndelse frn mig till de svenska domstolarna skulle blott ha bjudit fienderna ett tillflle att genom sina advokatkonstnrer med hjlp av lagens kryprum ytterligare ska pressa mig, om mjligt till ekonomisk ruin. Den som nskar en inblick i rttstillstndet i Sverige av i dag br nrmare studera fallet Kreuger, bl.a. skildrat i boken "Kreuger Kommer Tillbaka". Vi se dr, hur Rothschilds vrldsfinans och dennes hrvarande agenter under svenska statens och rttsmyndighetens hgn tilltos sndersl och rva den vldiga Kreugerkoncernen med dess miljardvrden. Srskilt belysande var tillvgagngssttet mot Ivar Kreugers broder ingenjr Torsten Kreuger, som oskyldig dmdes flerrigt fngelsestraff och frnrvades sina godelar. Nr advokat Themptander, Frimurar-Loge-Direktoriums sekreterare och amanuens hos IX. Provinsens Hgsta mbetsrds srskilde sekreterare amiral Lindman, rekommenderade bankdirektr Trygger et Consortes bankinbrottet och stlden av Torsten Kreugers aktieportflj i Svenska Dagbladet ssom "lagenligt" gofrvrv, gjorde han det i egenskap av Frimurarordens juridiske ombudsman, och gangsterkuppen var drmed p frhand sanktionerad av den regerande frimureriska myndigheten i Sverige. Vid de senare av Torsten Kreuger anhngiggjorda rttegngarna mot inbrottsmnnen dmde ocks, ssom kunde frvntas, domstolarna efter den "hgre", frimureriska rtten, d.v.s. inbrotts- och stldfrvrvet godkndes av dem ssom rtts- och lagenligt. Ett nytt lysande exempel p hur i vr tid frimureriets lag gller ver Sveriges rikes! Frimureriet hvdar ju ven, ssom redan framhllits, sina suverna rttsansprk tidningsdomnen och tolererar ej gortt fr en icke befullmktigad icke-jude eller icke-frimurare till en stor daglig tidning.

* Ja, s frhller det sig i stora drag med den mngbesjungna friheten och rtten i Sverige

av 1937! Vad som hr s vackert gr under benmningen "demokrati" r i verkligheten endast en besljad judisk-frimurerisk diktatur, ett hemligt judevlde. I mer n ett rtionde har jag pvisat fakta i min tidning Nationen. Jag valde denna vg drfr att jag ansg upplysningen vara det enda effektiva vapnet mot mrkvldet. Av det sagda framgr, vilken vldig mot kamp mest i det rent frdolda fienden bjudit. Hittills lyckades den dock ej helt tysta min stmma, men mitt arbete undan fr undan frsvrades. Genom terroristiska tgrder i laglshetens tecken har man mer och mer kringskurit mina mjligheter att betjna mig av den i Tryckfrihetsfrordningen stadgade tryckfrihetsrtten.

Jag vgade att g till roten med det onda i det svenska nutidssamhllet. Det var detta som ej fick ske! Drfr skulle min tidning till varje pris och med alla medel tillintetgras, en tillintetgrelse vari ven s.k. meningsfrnder frletts att deltaga. Ty judarna och deras frimureriska hantlangare veta, att den dag Sveriges folk ftt kunskap om de verkliga frhllandena r det slut med deras lysande vlde. De veta, att den dagen kommer detta folk att ter samla sig - och bryta frmlingsoket, stlla judarna under frmlingsrtt, frbjuda alla hemliga sammanslutningar samt alla stats- och folkfientliga internationella organisationers existens svl som deltagande i vrt politiska liv. Den dagen gr sig Sveriges folk ter till herre i sitt hus.

En opinionsrrelse till hvdande av Ordets frihet i lagens anda

Genom Nationen nskade jag giva mitt bidrag i arbetet fr vgs beredande fr den blivande ndvndiga nationella terupprttelsen. Nr man nu emellertid kringskr alla mina mjligheter att p detta stt gra mig gllande, tvingas jag att personligen direkt vdja till den allmnhet, vars intressetalan jag fr, att vdja till den om aktivt std. Den fientliga vermakten r fr stark fr att jag ensam skall kunna hvda min rtt. Jag igngstter nu drfr en opinionsrrelse fr bojkotterrorns mot Nationen hvande. Det r min avsikt att s snart sig gra lter till Statsministern och Riksdagens talmn verlmna en framstllning, vari under hnvisning till freliggande fakta begres, att den svenska statsmakten mtte inskrida i syfte att skerstlla tryckfriheten i Sverige i grundlagens anda och omintetgra de oansvariga krafternas sjlvtagna myndighet till tryckfrihetens undertryckande samt att i enlighet drmed pbjuda hvandet av det p Fri-murarordens befallning genom Svenska T'idningsutgivarefreningen och dess underlydande "nmnder" igngsatta laglsa frsljningsfrbudet mot tidningen Nationen.

Jag vdjar till den svenska allmnheten att p allt stt stdja mig i denna rttsaktion. Listor fr namnunderskrifter stllas till frfogande fr alla dem som vilja medverka ssom undertecknare och namninsamlare till std fr mitt krav hos statsmyndigheten. Det gller hr alla svenska medborgares rttssak. Skulle det lyckas folkets fiender att definitivt tysta Sanningen inom den offentliga upplysningen, r det allvarlig fara frde. I dag gller det mig, i morgon dig. Hr tarvas gemensam aktion fr hvdande av Ordets frihet i Sverige.

Frsljningsfrbudet mot Nationen skall hvas!

Till

Statsministern och Riksdagens talmn!

Under beropande av de fakta, som relateras i bilagda broschyr, "Jag anklagar! Krav p lvande av frsljningsbojkotten mot tidningen Nationen", anhller jag hrmed vrdsamt, att Regeringen och Riksdagen mtte g i frfattning om lmpliga tgrder i syfte att terupprtta och skerstlla tryckfriheten i Sverige i grundlagens anda.

Gert om egenmktigt inskridande av oansvariga krafter, oknda i rikets frfattning; nmligen Frimurarorden jmte underlydande organisationer Svenska Tidningsutgivare freningen och Stockholms Dagliga Tidningars Distributionsnmnd och Rdgivande Nmnden, frvandlas den i Tryckfrihetsfrordningen garanterade trickfriheten till en illusion. Under osannfrdig frevndning att vilja sl vakt om "moral, tukt och allmn anstndighet'' fretaga sig nmnda institutioner att i den offentliga frsljningen frbjuda sdana tidningar, som i sitt upplysande vrv icke acceptera de officiella lgnerna utan ska flja sanningen, d.v.s. tryckalster, som ur den i hemlighet styrande judendomens och frimureriets intressesynpunkt befinnas icke-nskvrda. S har man redan hsten 1935 vgat frbjuda min tidning Nationen under den osannfrdiga motiveringen att tidningen skulle vara "srande for den allmnna anstndigheten" samt hotat mina frsljare med personlig frfljelse, drest de icke lydde befallningen.

Jag pkallar statsmaktens uppmrksamhet p nmnda miss-frhllande och anhller, att tgrder snarast mtte vidtagas till terupprttande och skerstllande av tryckfriheten i grundlagens anda samt till undanrjande av det av Frimurarorden jmte underlydande organisationer utfrdade frsljningsfrbudet mot tidningen Nationen.

Stockholm den 1 maj 1937.

Elof Eriksson.

Undertecknade uttala sin fulla anslutning till Redaktr Elof Erikssons ovan tergivna framstllning till Statsministern och Riksdagens talmn samt understryka kravet, att lagens bestmmelser icke f gras illusoriska genom oansvariga krafters egenmktiga inskridanden.

Nr tillrckligt antal namnunderskrifter erhllits, kommer denna framstllning att

verlmnas till statsmakterna. Std aktionen genom att teckna Edert namn och samla underskrifter! Listor erhllas p begran frn Nationens exped., Box 1145, Stockholm 16.

front.pdfJag Anklagar2.pdf