JÄMSTÄLLDHETUtvecklingsarbete

FÖRÄNDRINGSARBETE

Eva Wikström Hallonsténeva.hallonsten@karlstad.se

Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltninghttp://www.karlstad.se/gy/jamstalldhet/index.shtml

Genuspedagoger

2003 GYF BUF5 kvinnor 0 kvinnor2 män 0

män

2005 GYF BUF7 kvinnor 2 kvinnor4 män

Strategi: Lika många män som kvinnor

Göteborg ht 2005

•Projekt- Plats i organisationen

- Avgränsat – systematiskt arbete

•Jämställdhet- Horisontellt mål

-Vad är det

•Undersökning- Del i projektet

- Kunskapsbas•Vad händer nu

Inledning till ett

SYSTEMATISKT ARBETE

VISIONMål

Innehåll

ORGANISATIONUppdrag

Uppföljning

Jämställdhet och värdegrund

ATTITYD

KÄNSLOR KUNSKAP

Målet är att personal skall känna en sådan säkerhet i frågor om jämställdhet och bemötande av andra människor, oavsett kön, etnicitet eller sexuell läggning, att de i klassrummet vågar väcka, möta och utmana elevers egna erfarenheter, ställningstagande och attityder.

JÄMSTÄLLDHET OCH VÄRDEGRUNDProjektets mål

HANDLING

Elever

PersonalFöräldrar

Lärare

Ledningen

Målgrupper

• Jämställdhet – jämlikhet• Jämställdhetsdefinition• Genussystemet• Att göra kön• Hur manifesteras ojämställdhet• Vad upprätthålls ojämställdhet• Återskapandet

Gemensam kunskapsbas

JÄMSTÄLLDHET

Både män och kvinnor upprätthåller, skapar och återskapar ojämställdhet i det vardagliga livet

Att se och känna igen ojämställdhet hur den manifesteras och återskapas

Offer ? Förövare?

SYFTET MED JÄMSTÄLLDHETSARBETET

Får man inte vara kvinna längre?

ÖPPNA UPP, VIDGA vad varje individ får och kan göra

•Får man inte vara man längre?

Mans- och kvinnobilder

Mans- och kvinnobilder

Mans- och kvinnobilder

Mans- och kvinnobilder

BERIT ÅS – HÄRSKARTEKNIKERINSPIRERANDE FÖRELÄSNING - DISKUSSION I GRUPPER/ARBETSLAG

NOBELGYMNASIET

ÅK 1 INTRODUKTIONSVECKA Värdegrund•PPärm för mentorer och lärare

ÅK 2 Rasism Nazism-TEMADAGAR•SStudiedag för lärare före elevernas dagar•Mmedverkan Kjell Kampel

ÅK 3 JÄMSTÄLLDHET, SAMLEVNAD- TEMADAGAR•LLilja for ever•MMaria Jacobsson – Allt är möjligt

TINGVALLAGYMNASIET

STUDIEDAG samtliga lärare -Lena Siewers

Åk 1 Värdegrundsövningar- PärmHalva studiedagar för lärare följt av halva temadagar för elever.

ÅK 3 Lilja for ever , som ovan•Projektämnen inom jämställdhet Utbildning för projekhandledare•Projekten presenteras 8 mars i samband medJämställdhetsdag•PPersonal – möte kring Lokal jämställdhetsplan•”Stödgrupp för duktiga Annikor”

ÅK 2 tillkom 2004-2005Åk 3 tillkommer 2005-2006

SÄG•JJämställdhetsplan för klassrums-verksamheten utarbetad av lärar- och elevrepresentanter Förslag utarbetat som går på remiss •UUtbildning och arbetsmöten för Åk 2 och intresserad personal•MMaria Jacobsson- Allt är möjligt•JJanes Jones Thinking about thinking •VVärdegrundsdag Åk 3•LLunchföreläsningar•UUppstartsvecka alla årskurser•22005-2006 KURSPLANER, TALTID

GEMENSAM UPPSTART

•IInformation, värdegrundsövningar, fyra hörn etc.•AArbetade i skolgrupper med nästa läsårs Jämställdhet- och värdegrundsarbete

•RResulterade i Förslag till HandlingsplanÖvergår i ordinarie verksamhet

–GGenuspedagog med uppdraget i lärartjänsten–NNätverk/arbetsgrupp (kompetens, utveckling, erfarenhetsutbyte-stöd)–RResurs övriga skolor.

Halvdag för samtliga

skolledare

•Ledningens fulla stöd och engagemang.

•STYRGRUPP – Gymnasiechef och rektorer•Bokade möten för uppdrag och uppföljning•Dokumenterar beslut

•GÖR projektet SYNLIGT för politisk nivå, ledningsnivå

•Vi lär oss se ojämställdhet

Omsätter i handling, insatserSTIGFINNARE

Lärdomar

Viktig kunskap från undersökningen

Flickor upplever större skillnad av villkor och förutsättningar i klassrumssituationen •Pojkar håller isär manligt och kvinnligt i större utsträckning•Pojkar är mer optimistiska om jämställdhet i framtidens arbetslivet•Pojkar har i större utsträckning upplevt att bli utsatta för tillmälen i gymnasiet.

•Elever saknar kunskaper i ämnet, kan inte tolka upplevelse i klassrumssituationen – upplever att i klassen är pojkar och flickor helt jämställda trots upplevelse av olika villkor i klassrummet•Jämnt könsfördelade klasser gynnar medvetenheten

•Alla vill att kränkande behandling i klassrummet skall behandlas av lärare

 

Karlstads kommun slår fast i horisontella mål om jämställdhet att ”Kommunen har som vision att Karlstads kommuns verksamhet ska vara en av landets mestjämställda. Kunskap om jämställdhetsfrågor är avgörande för att detta ska kunna uppnås… Jämställdhetsperspektivet ska finnas med i kommunens styrdokument och beaktas i ärendeberedningen. ”

I regeringens rapport ”Jämt och ständigt” skrivs att driva förändringsarbete för att bryta ojämställdheten ”kräver medvetenhet om maktstrukturer och ojämställdhetens mekanismer och kunskap om hur de upprätthålls..” I 1 kapitel 2 § i skollagen anges att ”… särskilt skall den som verkar i skolan främja jämställdhet mellan könen”.

I läroplanen anges att ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.” Under en likvärdig utbildning anges att ”Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt eller manligt.”

HandlingsplanI Skolplanen för 2004-2007 anges att ”värdegrundsarbetet ska lyftas fram, bedrivas kontinuerligt och långsiktigt och utgå från det demokratiska samhällets grundläggande värderingar som respekt, solidaritet, jämställdhet och allas lika värde”.I Budget 2005-2007- verksamhets- och ekonomisk planering anges att ”eleverna skall också få utbildning i demokratins grundprinciper” och ”Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att pojkars och flickors intressen och färdigheter tas till vara på de utbildningar de faktiskt väljer att gå. Samtidigt är det viktigt att försöka bryta invanda mönster med insatser som väcker intresse för könsbrytande val av utbildning.”

Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning skall ha en jämställd skola för elever och jämställd verksamhet för alla som arbetar inom förvaltningen.

Eleverna skall inom Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning vara väl rustade för samhället och vuxenlivet utifrån ett jämställdhets- och värdegrundsperspektiv.

Dessa mål måste brytas ner i aktiviteter som ingår i de arbetsplaner som finns för respektive enhet inom Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning. Strategi 1: Införandet av systematiskt arbete i det pedagogiska arbetet med att diskutera/påvisa genusordningen på alla nivåer, hur den manifesteras och upprätthålls. Strategi 2: Införandet av metod, som gör att alla beslut som tas på alla olika nivåer skall ha genomgått en genuskonsekvensanalys. Strategi 3: Under perioden 2005-2007 avsätts resurser för att dels arbeta med att bilden av alla gymnasieprogram inte bidrar till en segregerad sökbild och dels för att arbeta för en jämnare könsfördelning i de delar av verksamheten där det idag finns en ojämn könsfördelning.

Mål

KVALITETSKRITERIER (bl.a. från skolverket) Att det finns tydliga mål på alla nivåer som utvärderas och som

utgör grund för utvecklingsinsatser. Att det finns en tydlig och synlig ledning eftersom

organisationen och dess struktur har stor betydelse i värdegrundsarbetet.

Att arbeta långsiktigt och systematiskt. Att skolan samverkar med och drar nytta av befintlig kunskap i

närsamhället. Att skolans jämställdhetsplan revideras årligen Att jämställdhetstänkande genomsyrar allt arbete i skolan. Att när grupper skapas inom verksamheten alltid eftersträva en

jämn könsfördelning för både elever och personal.

Kvalitetskriterier

Att jämställdhetsarbetet behandlas i Karlstads-Hammarö verksamhets- och budgetplan. Att jämställdhets- och värdegrund behandlas i den årliga kvalitetsredovisningen på

alla nivåer. Att inom skolan finns en samverkan för arbetet att bryta genusordningen från förskola

till och med gymnasiet. Att personal har grundläggande kompetens inom kunskapsområdet (medvetenhet om

maktstrukturer och ojämställdhetens mekanismer samt kunskap om hur de upprätthålls och därmed hur de kan brytas) för att kunna verka i enlighet med målet.

Att kompetens i jämställdhetsarbete finns med i introduktion av nya medarbetare. Att elever får möjlighet att utveckla kunskaper inom kompetensområdet

genuskunskap, så att de kan identifiera och känna igen ojämställdhet i verksamhet och vardagsliv.

Att skolornas planerade jämställdhetsarbete ingår i arbetsplanerna. Att i organisationen finns en central stödfunktion med uppdrag att stödja helheten; att

vi strävar mot samma mål. Detta sker bl.a. genom utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och kompetensutveckling samt lärande mellan enheterna.

Att skolans personal arbetar systematiskt för att bryta genusordningen. 3 R- metoden kan användas och genuspedagogernas kompetens bör tas till vara.

Framgångsfaktorer

•Karlstads kommun- grundskolan satsar!

•ESF- planerar för 2-årigt projekt för lärarpersonal, med särskild satsning på nyckelgrupper som arbetslagsledare, ämnesföreträdare, skolledare, syv

•Samverkan med lärarutbildningen

•ESF medel, seminarieserie för samtliga skolledare i länet i samverkan med RUC

Vad händer nu!

BUF

•Långsiktig utbildning av genuspedagoger och 3 R utbildade

•Utbildning av skolpersonal prioriteras.

•Två genuspedagoger tillsätts som resurs i kvalitetsarbetet och för

att stödja kompetensförsörjning och lärandet i/mellan

skolområdena.

•En person med ansvar för jämställdhetsarbetet projektanställd 50%

Prioriterade uppgiftergenuspedagoger

•Resurs i kvalitetsarbetet

•Stödja kompetensförsörjning och lärande.

– Startpaket för arbetslag

• Att göra 3R undersökning

• Kompetens, lärande under arbetet.

• Uppföljning

– Stödja personal som deltar i genuspedagogutbildningen och 3 R

VAD

Prioriterade uppgiftergenuspedagoger

•Inspirationsdagar•Utbildningsdagar, APT, studiecirkel•Bollplank•Observationer•Nätverksträffar.

•Val av material, lekmiljö, •Lokaler, läromedel

Personal

Verksamhetens innehåll

HUR

Prioriterat för EWH

•Struktur för ett långsiktigt jämställdhetsarbete från förskola till

gymnasium , förankrat i skolans arbetsplaner på alla nivåer och

uppföljning på alla nivåer.

– Kompetensbehov på olika nivåer. Kompetensinventering

•Stödja genuspedagogerna i deras arbete

•Styrgrupp

Styrgrupp

- Inriktning och uppföljning

• handlingsplan, övergripande

kompetensbehov,

VAD

HUR

-Styrgruppsmöte med bokade och dokumenterade möten

Fokus-röd tråd

Att göra kön, förhållningssätt och attityder.

Skolan och konstruktion av pojk-respektive

flickbeteende. (Mats Björnsson)

Härskartekniker, samspel för jämställdhet

Genus i skolans ämne.

http://www.karlstad.se/gy/jamstalldhet/jamstvarde.shtml