BudgetI N S Y N

I E U ‑ P O L I T I K E N

En stark och sund budget ger ett starkt och sunt EU

Valuta för pengarna

Insyn i EU‑politiken: Budget

Europeiska kommissionenGeneraldirektoratet för kommunikationInformation för allmänheten 1049 BrysselBELGIEN

Manuskriptet uppdaterades i november 2014

Omslag och bild på sidan 2: © Tom Grill/Corbis

16 s. – 21 × 29,7 cmISBN 978-92-79-41748-1 doi:10.2775/28951

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2014

© Europeiska unionen, 2014Kopiering tillåten. För användning eller kopiering av enskilda fotografier krävs tillstånd direkt från upphovsrättsinnehavaren.

Den här broschyren ingår i serien ”Insyn i EU-politiken”, som beskriver vad EU gör på sina olika politikområden, varför

politiken ser ut som den gör och vilka resultat EU har uppnått.

Broschyrerna hittar du här: http://europa.eu/pol/index_en.htm

http://europa.eu/!tJ78KK

INSYN I EU‑POLITIKEN

Så fungerar Europeiska unionenEuropa på tolv lektioner

Europa 2020 – EU:s tillväxtstrategiEU:s grundare

Bank och finans Bedrägeribekämpning

Budget Digital agenda för Europa

Ekonomiska och monetära unionen och euron Energi

Folkhälsa Forskning och innovation

Gränser och säkerhet Handel

Havsfrågor och fiske Humanitärt bistånd och civilskydd

Inre marknadenInternationellt samarbete och utveckling

Invandring och asyl Jordbruk

KlimatåtgärderKonkurrens

KonsumentskyddKultur, film och media

MiljöNäringsliv

RegionalpolitikenRättvisa, grundläggande rättigheter och jämlikhet

SkatterSysselsättning och socialpolitik

Säkra livsmedelTransport

TullarUtbildning, ungdomsfrågor och idrott

Utrikes- och säkerhetspolitikUtvidgning

INNEHÅLL

Varför har EU en budget? � � � � � � � � � 3

Hur hanteras EU‑budgeten? � � � � � � � 5

Vad får vi för pengarna? � � � � � � � � � � 7

EU:s budget i din vardag � � � � � � � � � 11

Framtidens EU‑budget � � � � � � � � � � � 12

Läs mer � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 16

3B U D G E T

Med hjälp av budgeten kan EU styra sina bidrag till områden där de gör störst nytta. EU finansierar ofta sådant som annars inte skulle få medel eller som skulle bli mycket dyrare och ineffektivare att finansiera via de 28 medlemsländernas budgetar. Många av EU:s projekt skulle inte vara möjliga utan en gemensam budget. EU:s ansvar har utvidgats med åren och via budgeten finansierar man nu en lång rad verksamheter som kommer invånarna till del.

Länder med gemensamma mål behöver en gemensam budget

Cirka 94 procent av EU:s budget går till projekt i EU-länder och i andra länder. Alla EU:s 508 miljoner invånare får på ett eller annat sätt del av budgeten, eftersom EU ger stöd till miljoner studenter, tusentals forskare och många städer, regioner och icke-statliga organisationer.

Cirka 94 % av EU:s budget går till projekt i EU-länder och andra länder.

EU-budgeten bidrar bland annat till hälsosammare och säkrare livsmedel, nya och bättre vägar, järnvägar och flygplatser, renare miljö, högre säkerhet vid EU:s gränser, studier utomlands och kulturutbyten. EU ger också humanitärt bistånd till behövande runt om i världen.

Fakta och siffror

Med tanke på EU:s många ansvarsområden kan budgeten tyckas förvånansvärt liten. Den motsvarar för närvarande cirka 1 procent av EU:s bruttonationalinkomst (BNI). De enskilda medlemsländerna har ofta en statsbudget som i genomsnitt utgör cirka 49 procent av deras BNI.

Varför har EU en budget?

2013 ÅRS OFFENTLIGA UTGIFTER: MEDLEMSLÄNDER OCH EU‑BUDGET SOM % AV BNI

BelgienBulgarien

TjeckienDanmarkTyskland

EstlandIrland

GreklandSpanien

FrankrikeKroatien (*)

ItalienCypern

Lettland Litauen

LuxemburgUngernMalta

Nederländerna Österrike

PolenPortugal

Rumänien SlovenienSlovakien

Finland Sverige

StorbritannienEU Budget

0 10 20 30 40 50 60 70

Källa: Europeiska kommissionen.(*) Kroatien gick med i EU den 1 juli 2013.

94 %Europeiska företag,studenter,forskare,regioner,städer,jordbrukare,icke-statlliga organisationer etc.

6 %EU:s administration

4I N S Y N I E U - P O L I T I K E N

En viktig skillnad mellan EU:s budget och medlemsländernas statsbudgetar

EU:s budget är främst en investeringsbudget. Genom att samla medlemsländernas resurser vinner man stordriftsfördelar. Det gör att länderna på ett mycket effektivare sätt kan samarbeta och samfinansiera omfattande projekt inom områden som energi, transport, information, kommunikation, klimatförändringar och forskning.

Human brain‑projektet

I Human brain-projektet ska forskare med hjälp av superdatorteknik skapa den mest detaljerade modellen av den mänskliga hjärnan hittills. Det ska göra det lättare att ta fram nya behandlingar vid hjärnskador och utveckla ny revolutionerande datortek-nik. EU bidrar med 54 miljoner euro.

Human brain-projektet ska med hjälp av superdatorer skapa den mest detaljerade modellen av den mänskliga hjärnan hittills.

Via sin budget kan EU finansiera investeringsprojekt som annars inte skulle bli av. I vissa länder är detta praktiskt taget den enda investeringskällan om man vill bygga ut infrastrukturen. Budgeten kan också användas för att bevilja lånegarantier till medlemsländer som befinner sig i ekonomiska svårigheter.

Detta har ofta en stark hävstångseffekt: en garanti på 1 euro i EU-budgeten kan motsvara upp till 12 euro för ett litet eller medelstort företag.

Till skillnad från medlemsländernas statsbudgetar ingår inga försvarsutgifter eller sociala utgifter i EU:s budget. Det avsätts heller inga medel för att finansiera skolor eller polisens arbete.

© J

ohn

Foxx

/Sto

ckby

te/G

etty

Imag

es

5B U D G E T

EU:s budget måste alltid vara i balans. Den får inte ha underskott och det får inte byggas upp några skuldberg. EU kan aldrig spendera mer än vad som kommer in och den årliga budgeten måste alltid följa den fleråriga budgetramen.

Den fleråriga budgetramen

EU fastställer sina viktigaste politiska, och därmed ekonomiska, prioriteringar för perioder på minst fem år (vanligen sju). I den fleråriga budgetramen anges

• maxbeloppen för EU:s utgifter varje år (så kallade tak),

• olika politikområden (så kallade rubriker).

Inom varje budgetområde (rubrik) kan EU finansiera projekt via program (t.ex. utbildningsprogrammet Erasmus+ eller miljöprogrammet Life) eller via fonder (t.ex. Sammanhållningsfonden för fattigare regioner och medlemsländer).

I budgetramen fastställs EU:s och medlemsländernas långsiktiga politiska prioriteringar i finansiella och juridiska termer. Den är ett planeringsverktyg som garanterar att EU:s utgifter är förutsägbara. Budgetramen är alltså inte detsamma som EU:s budget. Men varje år måste EU anpassa budgeten till budgetramen och se till att det finns en viss marginal för oförutsedda utgifter. Budgetramens tak kan liknas vid en kreditkortsgräns som gäller under ett år.

Antagande av budgeten

Budgeten antas varje år. Kommissionen utarbetar ett budgetförslag och skickar det till EU:s budget- myndigheter som är ministerrådet och Europa-parlamentet. Båda godkänner och gör tillägg i för- slaget. Det är en viktig skillnad jämfört med många nationella budgetar där endast en institution (en kammare om parlamentet har två) godkänner statsbudgeten.

Om parlamentet och rådet är oeniga sammankallas en förlikningskommitté. Den har till uppgift att skapa enighet om en gemensam text inom 21 dagar. Om rådet förkastar texten har parlamentet rätt att slutligen godkänna budgeten. Men om parlamentet inte godkänner texten måste kommissionen lägga fram ett nytt budgetförslag. Lyckas man inte anta budgeten före det nya årets början kan, på vissa villkor, en tolftedel av det tidigare årets budget användas varje månad till dess att den nya budgeten har godkänts.

Vem har hand om pengarna?

EU-kommissionen har det yttersta ansvaret för att budgeten genomförs. I praktiken delar EU ansvaret med medlemsländerna för cirka 80 procent av EU-pengarna. Det innebär att myndigheterna i medlemsländerna (t.ex. respektive departement för regional utveckling) hanterar utgifterna under överinseende av kommissionen.

Hur kontrolleras pengarna?

EU:s budget styrs av särskilda regler och förordningar och kontrolleras av flera instanser.

UTGIFTSREGLERHuvudreglerna för EU:s utgifter finns i budgetförord‑ningen. Dessutom finns tillämpningsföreskrifter som i detalj beskriver hur budgetförordningen ska tolkas och användas. Reglerna ses regelbundet över och förenklas för att det ska bli lättare att förstå och följa dem.http://ec.europa.eu/budget/biblio/documents/regulations/regulations_en.cfm

Hur hanteras EU‑budgeten?

6I N S Y N I E U - P O L I T I K E N

INSYNOm du vill veta vem som får bidrag från EU och hur mycket som betalas ut kan du titta i EU:s centrala webbdatabas (http://ec.europa.eu/contracts_grants/beneficiaries_sv.htm). Information om vilka EU-medel som delas ut av nationella myndigheter finns på deras webbplatser.

INTERNA OCH EXTERNA REVISIONEREU:s budget kontrolleras internt och externt. Om kom- missionen vid en revision upptäcker att pengar har betalats ut felaktigt måste den se till att de betalas tillbaka. Varje år gör också Europeiska revisionsrätten en extern revision av EU:s räkenskaper.

Medlemsländerna är skyldiga att skydda EU:s ekonomiska intressen. Det är viktigt att fel upptäcks i tid så att de kan rättas till direkt innan man gjort några utbetalningar. Eftersom EU-projekt ofta sträcker sig över flera år går det också att korrigera felaktiga slutbelopp. Kommissionen får då tillbaka pengar som den ursprungligen har beviljat om inte medlemsländerna i tid lämnar in alternativa förslag. Bara under 2013 kunde kommissionen på det här sättet korrigera eller få tillbaka 3,3 miljarder euro. Eventuella bedrägerier utreds av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, men dessa fall utgör mindre än 0,2 procent av budgeten.

Ministerrådet och Europaparlamentet utvärderar varje år genomförandet av EU:s budget på grundval av revisionsrättens rapport. Parlamentet beslutar sedan om kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet. Det kan liknas vid ett godkännande av hur kommissionen har genomfört budgeten under räkenskapsåret. Med detta avslutas också budgeten.

VARIFRÅN KOMMER PENGARNA?När en ny flerårig budgetram ska fastställas måste medlemsländerna enas om vilka maxbelopp som ska betalas till EU varje år. De måste också enas om hur de ska beräknas. Det kallas beslutet om egna medel. På så sätt garanterar medlemsländerna de gemensamma medel som ska utgöra EU-budgetens inkomster under perioden.

Det finns tre typer av egna medel:

• Traditionella egna medel består huvudsakligen av tull på import från länder utanför EU och sockeravgifter. Medlemsländerna behåller en fast procentsats av beloppen för sina omkostnader.

• Egna medel från mervärdesskatt (moms) är en enhetlig sats på 0,3 procent som med några få undantag tas från medlemsländernas harmoniserade momsunderlag.

• Egna medel baserade på bruttonationalinkomst (BNI) är en procentandel av varje lands BNI (2013 var den 0,84321 procent). Det här var ursprungligen tänkt som en utjämningspost, men har nu blivit EU-budgetens största inkomstkälla och utgjorde 73,8 procent av den totala inkomsten 2013.

Andra inkomster (cirka 5,8 procent under 2013) är skatt och andra avdrag från EU-personalens löner, bankränta, bidrag till vissa program från länder utanför EU, dröjsmålsränta och böter.

EU:S INKOMSTER 2013

Överskottfrån föregående

år: 0,7 %

Traditionellaegna medel: 10,3 %

Egna medel från BNI: 73,8 %

Övrigt: 5,8 %

Egna medel från moms: 9,4 %

7B U D G E T

Direkt eller indirekt har vi alla nytta av de projekt och aktiviteter som bekostas av EU.

Tillväxt och jobb

Ett viktigt mål för EU är att skapa ekonomisk tillväxt och jobb. Därför finansierar EU forskning, innovation och teknisk utveckling, arbetar för bättre anställningsvillkor i Europa och uppmuntrar åtgärder för att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft. EU vill också stimulera till utbildning och livslångt lärande och underlätta kontaktmöjligheterna genom att förbättra transporter, energinät och digitala nätverk.

Från biobränsle till bioplast

Ett forskarteam tänker visa att 70 procent av dagens polymerer skulle kunna utvinnas ur biomassa, något som kraftigt skulle minska vårt beroende av oljebaserade plaster. Genom Biocore-projektet ska man analysera om det är industriellt möjligt att använda biprodukter som halm och skogsavfall vid tillverkningen av t.ex. biobränslen, kemiska produkter, polymerer och olika material. EU bidrar med 13,9 miljoner euro.

Nätverk för små och medelstora företag

Genom att skapa ett nätverk för nästan 600 näringslivsorganisationer från mer än 50 länder har projektet Enterprise Europe Network kunnat hjälpa små och medelstora företag att bättre utnyttja affärsmöjlig-heterna på EU:s inre marknad.

Ett ekonomiskt, socialt och territoriellt väl sammanhållet EU

För att skapa tillväxt måste EU stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och utveckla de regioner som halkar efter. Därför avsätts medel till infrastruktur, utbildningsprogram och samarbeten över gränserna. EU:s sammanhållningspolitik minskar skillnaderna i utvecklingsnivå mellan regioner och länder i EU. Det gagnar i längden hela EU. Genom olika infrastrukturprojekt i fattigare regioner kan man t.ex. förbättra dricksvattenkvaliteten, bygga avfallsanläggningar enligt EU-standard och skapa effektiva transportnät.

Vad får vi för pengarna?

Den moderna sammanhållningspolitiken stöder innovativa tekniska lösningar.

© E

urop

eisk

a un

ione

n

8I N S Y N I E U - P O L I T I K E N

Ett toppmodernt centrum för forskning och företagande i Letterkenny

Centrumet för företagsutveckling vid Letterkennys tekniska institut ligger i en liten stad i nordvästra Irland. Med stöd från EU har man här skapat en toppmodern företagskuvös för forskning och nyföre-tagande, CoLab. Det är 2 500 m2 stort och består av 23 företagscentrum. Här finns ett campus för nystartade företag och anlägg-ningar för industriell forskning – allt för att stödja entreprenörer på olika nivåer. Centrumet har blivit mycket populärt bland företagen i regionen. EU bidrar med 2,67 miljoner euro.

Mikrolån kan ge många en ny chans

Via det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter kan småföretagare och privatpersoner, som har förlorat eller riskerar att förlora sina jobb och vill starta eget, få mikrolån (under 25 000 euro). Hjälpen är till för grupper som kan ha svårt att få konventionella lån, t.ex. kvinnor, ungdomar, minoritetsgrupper och personer med funktionsnedsättningar.

Jordbruk och landsbygdsutveckling

EU är en av de främsta förespråkarna för sund användning av miljön.

I sin jordbrukspolitik försöker EU främja produktionen av säkra livsmedel som håller hög kvalitet. Man arbetar också för att marknadsföra jordbruksprodukter och innovation inom jordbruk och livsmedelstillverkning. Från Europeiska garantifonden för jordbruket betalas bidrag ut direkt till jordbrukare och till åtgärder som ska stabilisera marknaden, exempelvis privata eller offentliga lager och exportstöd.

© f

otog

rafc

i/Fot

olia

EU:s jordbrukspolitik främjar produktion av säkra livsmedel som håller hög kvalitet.

9B U D G E T

Rädda Saimensälen!

Det här finska projektet finansieras av Life-programmet. Saimensälen är en av världens mest utrotningshotade arter. För att djuren ska räddas måste deras miljö vid sjön Saimen förbättras. Man ska se till att människan stör mindre, särskilt under parningssäsongen, och minimera riskerna vid fiske då många sälar oavsiktligen dödas. För att hjälpa djuren att anpassa sig till klimatförändringarna och förbättra deras boplatser under milda vintrar ska konst-gjorda snödrivor skapas med hjälp från EU, som bidrar med 4 miljoner euro.

Ett tryggt och säkert Europa

EU och medlemsländerna samarbetar för att bekämpa terrorism, kriminalitet och illegal invandring. Man arbetar också för att förbättra hanteringen av migrationsströmmarna och för att utveckla en gemensam asylpolitik.

EU hjälper till att skydda konsumenterna.

Rapex är ett exempel. Medlemsländerna och kommissionen kan via det här varningssystemet snabbt utbyta information och samordna åtgärder för att hindra eller begränsa marknadsföring och användning av vissa produkter som utgör en risk för konsumenternas hälsa och säkerhet.

EU bidrar till bättre ekonomiska förutsättningar i många landsbygdsområden. Genom att bredda och variera sina verksamheter kan invånarna få nya inkomstkällor och landsbygdskulturen skyddas tack vare stödet från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling�

Samtidigt verkar EU för hållbar användning av mark och skog. Naturskydd, biologisk mångfald, minskade utsläpp av växthusgaser, ren teknik och bättre luftkvalitet är områden som får stöd via EU-programmet Life, som ska bevara miljö och natur.

Med hjälp av Rapex kan man snabbt sprida information

om farliga produkter. Bilden visar en laserpenna som kan

vara skadlig för ögonen.

© Europeiska unionen

10I N S Y N I E U - P O L I T I K E N

Projekt som främjar och skyddar det europeiska kultur-arvet och stärker känslan av gemensam identitet får också bidrag ur EU:s budget. Under kulturarvsdagarna kan t.ex. mer än 20 miljoner människor besöka tusen-tals platser som normalt inte är öppna för allmänheten.

EU:s Media‑program har hjälpt filmindustrin och många audiovisuella företag att utveckla, distribuera och marknadsföra sina verk� Det har hjälpt till att introducera dem på marknader utanför de nationella gränserna och EU. Stora internationella succéer som Les Intouchables (En oväntad vänskap) av Olivier Nakache och Éric Toledano, Slumdog Millionaire av Danny Boyle, Das Leben der Anderen (De andras liv) av Florian Henckel von Donnersmarck och Amour av Michael Haneke har alla fått bidrag från EU.

Ett globalt Europa

EU verkar inte enbart inom sina gränser utan även i grannområdena och i övriga delar av världen. Med krishantering, fredsbevarande uppdrag och fattigdomsbekämpning försöker EU bidra till global stabilitet, säkerhet och välfärd. Vid naturkatastrofer, katastrofsituationer och olyckor kan offren få stöd och skydd. EU är världens största biståndsgivare – under 2013 fick 124 miljoner människor i över 90 länder utanför EU hjälp.

EU och de mänskliga rättigheterna

EU och Unicef har i ett gemensamt projekt arbetat mot kvinnlig könsstympning i Senegal. Tack vare projektet ökade antalet senegalesiska byar som tagit avstånd från könsstympning från 300 till 5 315 mellan 2008 och 2011.

Hur mycket kostar administrationen?

Kostnaderna för EU:s administration utgör bara 6 procent av budgeten. De består av personal- och fastighetskostnader för t.ex. Europaparlamentet, ministerrådet, EU-kommissionen, EU-domstolen och Europeiska revisionsrätten. Men institutionerna måste spara och skära ned på sina kostnader. Kommissionen genomför till exempel en omfattande personalreform som går ut på att minska personalen med 5 procent samtidigt som arbetstiden utökas. Reformen förväntas ge besparingar på 8 miljarder euro fram till år 2020.

EU hjälper den audiovisuella industrin att utveckla, distribuera och marknadsföra sina produktioner.©

Eur

opei

ska

unio

nen

11B U D G E T

Du får också del av EU:s budget genom ditt företag, din skola, din by, din region och de icke-statliga organisationer som du är med i.

EU finansierar aktiviteter och projekt på två olika sätt.

1� Genom bidrag som delas ut efter en ansöknings-omgång. De sökande måste visa hur deras projekt kan medverka till att uppfylla EU:s mål. Bidrag från struktur- och investeringsfonder delas ut av regionala och lokala myndigheter.

2� Genom offentlig upphandling som innebär att kontrakt upprättas för inköp av varor, tjänster eller byggarbeten till EU:s institutioner och program.

Kan jag få EU‑bidrag?

Det finns många olika projekt, program och fonder med särskilda regler.

Om du är ung och vill studera utomlands kan du delta i EU:s utbildningsprogram Erasmus+. Du kan även delta i programmet i slutet av din gymnasieutbildning eller om du planerar att yrkesutbilda dig i ett annat land. Du kan också söka medfinansiering för projekt som uppmuntrar till ökat samhällsengagemang, volontärarbete och ökad mångkulturell förståelse.http://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/index_sv.htm

Om du är forskare kan du genom Horisont 2020 få hjälp med att finansiera din forskning. Aktuella forskningsområden och ansökningsperioder finns på kommissionens deltagarportal.http://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/home.html

Om du är jordbrukare kan du få inkomststöd i form av direktbidrag. Om du arbetar med miljö- och klimatprojekt kan du också få stöd från t.ex. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling eller Life-programmet.http://ec.europa.eu/clima/policies/finance/budget/life/index_en.htm

Om du har ett litet eller medelstort företag kan du genom det nya Cosme-programmet få bidrag, lån och i vissa fall garantier samt möjligheter till ökad tillväxt.http://ec.europa.eu/enterprise/initiatives/cosme/access-to-finance-smes/index_en.htm

Som EU‑invånare eller medlem i en offentlig eller icke‑statlig organisation kan du också få stöd från EU, om du eller din organisation är aktiv inom EU:s politikområden. Läs mer på de olika programmens webbplatser.http://ec.europa.eu/budget/mff/programmes/index_en.cfm#cfpi

EU-kommissionen kommer att ge ut en ny vägledning om EU-finansiering för nybörjare under 2014. Du kan läsa mer om vägledningen och EU-budgeten på webben eller på Twitter, Facebook och Google+.

EU:s budget i din vardag

12I N S Y N I E U - P O L I T I K E N

I budgetramen för 2014–2020 avsätter EU mer än 1 biljon euro för att bekämpa den ekonomiska krisen och arbetslösheten i Europa och främja den ekonomiska tillväxten. Syftet är att uppfylla de fem långtgående målen i Europa 2020 strategin – arbete, innovation, utbildning, social delaktighet och klimat/energi som ska ha uppnåtts år 2020. Nedan kan du läsa om de viktigaste delarna av den nya budgetramen.

Hjälp att hitta jobb

EU-budgeten bidrar till att skapa nya jobb genom Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Ett nytt initiativ för ungdomar (med en budget på 6 miljarder euro i den nya budgetramen) stöder unga arbetslösa i regioner med hög ungdoms-arbetslöshet (över 25 procent under 2012). Ungdomar under 25 år ska få erbjudanden om riktiga jobb eller – om de inte hittar något jobb – få möjlighet att fortsätta sin utbildning inom fyra månader efter det att de har slutat skolan eller blivit arbetslösa.

2. Hållbar tillväxt: naturresurser; 420 034, 38,9 %

1b. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning; 366 791, 33,9 %1a. Konkurrenskra� för tillväxt och sysselsättning; 142 130, 13,1 %

3. Säkerhet och medborgarskap; 17 725, 1,6 %

5. Administration; 69 584, 6,40 %

4. Europa i världen; 66 262, 6,1 %

6. Kompensationer; 29, 0,00 %

Källa: Europeiska kommissionen.

DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN FÖR 2014–2020 – ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN (= JURIDISKT BINDANDE LÖFTEN OM ATT PÅ VISSA VILLKOR BIDRA MED MEDEL) – I MILJONER EURO (LÖPANDE PRISER)

Framtidens EU‑budget

EU hjälper unga att hitta jobb.

© Fotolia/sinusw

elle

Stöd till entreprenörer

De små och medelstora företagen står för cirka 99 procent av alla företag i EU och två av tre jobb inom den privata sektorn. EU:s nya program Cosme bidrar med 2,3 miljarder euro för att hjälpa företagen att stärka sin konkurrenskraft och därmed främja tillväxt och jobb. De får lättare tillgång till marknader i och utanför EU och till finansiering genom lånegarantier och riskkapital.

13B U D G E T

Enklare finansieringsregler 2014–2020

Finansieringsreglerna har förenklats och blivit lättare att förstå, vilket minskar risken för fel. Totalt har det gjorts runt 120 förenklingar för att man ska slippa onödigt krångel. Cosme-programmet har t.ex. fått en regel om nollbyråkrati och alla ärenden och rapporter kan skötas elektroniskt. Mindre byråkrati gör att företagen kan fokusera på sin kärnverksamhet och bli innovativare och konkurrenskraftigare.

Minskad klyfta mellan forskning och marknad

Det nya forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020 har fått en kraftigt ökad budget. Med sina 79,4 miljarder euro ska det stärka EU:s position inom vetenskap och industriella innovationer. I programmet ryms även arbetet med de stora frågorna som klimatförändringarna, utveckling av hållbara transporter och ökad mobilitet, den förnybara energins kostnader, livsmedelssäkerhet och åtgärder för att hantera den åldrande befolkningen. Dessutom ska klyftan mellan forskning och marknad överbryggas och innovativa företag uppmuntras att omvandla sina tekniska framsteg till kommersiellt gångbara produkter.

Cork

Dublin

Liverpool

London

DoverCalais

Le Havre Lille

Luxemburg

LiègeBrysselSouthampton

Manchester

Birmingham

RotterdamZeebrygge Antwerpen

Utrecht

DüsseldorfKölnGent

FelixstoweAmsterdam

Belfast

GlasgowEdinburgh

Bremen

Oslo

Hamburg

MagdeburgBerlin Poznan

Wrocław

Warszawa

DresdenPrag

KatowiceOstrava

BrnoŽilina

Frankfurt/Oder

Osnabrück

Hannover

Frankfurt Würzburg

StuttgartMannheim

Göteborg

ÖrebroStockholm

Åbo NådendalHelsingfors

Tallinn

Riga

KaunasVilnius

Ventspils

KlaipėdaKöpenhamn Malmö

Trelleborg

Rostock

Gdynia/Gdańsk

Szczecin/Swinoujscie

Fredrikshamn Kotka

Bratislava

NürnbergRegensburg

PassauWien

Wels/LinzGraz Budapest

Zagreb

Rijeka

MünchenStrasbourg

BaselDijon

Lyon

Innsbruck

MetzParis

Klagenfurt Arad

Timişoara

BraşovSulina

BurgasSofia

Thessaloniki

Constanţa

Craiova

Bukarest

Igoumenitsa

Patras Aten/Pireus Nicosia

Limassol

UdineTrieste

LjubljanaKoperVenedig

Ravenna

Ancona

Neapel

Rom

LivornoLa Spezia

Bari

Taranto

Gioia TauroPalermo

Valletta

Genua

Marseille

Bordeaux

Perpignan

BarcelonaTarragona

Valencia

Zaragoza

Bologna

Turin Milano

Novara Verona

Vitoria

Bilbao

Valladolid

Madrid

SevillaMurcia

Cartagena

Algeciras

Aveiro

Lissabon

Porto

Antequera/Bobadilla

Sines

ÖSTERSJÖN–ADRIATISKA HAVET

NORDSJÖN–ÖSTERSJÖN

MEDELHAVET

ORIENTEN/ÖSTRA MEDELHAVET

SKANDINAVIEN–MEDELHAVET

RHEN–ALPERNA

ATLANTEN

NORDSJÖN–MEDELHAVET

RHEN–DONAU

Källa: Kommissionens avdelningar.

EU investerar i nya och effektiva transportnät.

14I N S Y N I E U - P O L I T I K E N

Ett mer sammanlänkat Europa

Jobben och tillväxten är beroende av att EU investerar i sin infrastruktur. Fonden för ett sammanlänkat Europa med en budget på 33 miljarder euro ska förbättra transportnäten, energinäten och de digitala näten. Satsningen ska göra ekonomin miljövänligare genom renare transporter, snabba bredbandsanslutningar och användning av förnybar energi. Fonden ska också integrera den inre energi- marknaden ytterligare för att minska EU:s energi-beroende och öka försörjningstryggheten.

Över 4 miljoner ungdomar kan studera utomlands

Erasmus+ är det nya programmet för utbildning, praktik, ungdomar och idrott. Målet är att ungdomarna ska få ökade kunskaper och därmed bättre möjligheter att få jobb. Programmet har en budget på nästan 15 miljarder euro (40 procent mer än tidigare). Över 4 miljoner människor kommer att få stöd för att studera, praktisera, arbeta eller jobba som volontärer utomlands. Det innebär 2 miljoner studenter inom högre utbildning, 650 000 yrkesstudenter och lärlingar samt mer än 500 000 som deltar i ungdomsutbyten eller volontärarbete. Upp till 200 000 studenter som vill göra hela sin masterexamen utomlands kan nu få nya lånegarantier genom Europeiska investeringsfonden. Bidrag kommer också att utgå till 600 idrottspartnerskap.

Ökade kulturbidrag

Kultur, film, tv, musik, litteratur, balett, teater, kulturarv och närliggande områden får mer stöd i EU:s nya program Kreativa Europa. Med en budget på nästan 1,5 miljarder euro under de kommande sju åren (9 procent mer än tidigare) innebär programmet ett lyft för den kulturella och kreativa sektorn som också genererar jobb och tillväxt.

En reformerad gemensam jordbrukspolitik

Den nya jordbrukspolitiken är ett kraftfullt svar på dagens utmaningar, t.ex. livsmedelssäkerheten, klimatförändringarna, den hållbara tillväxten och jobben på landsbygden. Den nya politiken är mer målinriktad, effektivare och öppnare. Direktbidragen är rättvisare och miljövänligare, och jordbrukarna får en starkare position i livsmedelskedjan.

En miljövänligare och konkurrens‑kraftigare ekonomi

Budgetramen för 2014–2020 är ett stort steg på vägen mot ett renare och konkurrenskraftigare EU med låga koldioxidutsläpp. Minst 20 procent av den totala budgeten går till klimatrelaterade projekt. Life-programmet ska med sina 3,5 miljarder euro finansiera projekt för biologisk mångfald och miljöskydd med särskilt fokus på klimatåtgärder.

Erasmus+ hjälper miljoner människor att studera, praktisera, få arbetslivserfarenhet och jobba som volontärer utomlands.

© Fotolia/Rido

15B U D G E T

Större trygghet

Människor måste kunna känna sig trygga överallt i EU. Anslagen för invånare, asylsökande, migration, hälsa, konsumenter och säkerhet höjs med 26,5 procent jämfört med föregående period. Asyl‑, migrations‑ och integrationsfonden med en budget på 3,1 miljarder euro främjar effektiv hantering av migrationsströmmarna och samsyn i asyl- och invandringsfrågor. Fonden för inre säkerhet med en budget på 3,8 miljarder euro bekämpar brottslighet och terrorism, underlättar resor till EU och sörjer samtidigt för en hög kontrollnivå vid EU:s yttre gränser.

Hjälp till världens fattigaste områden

EU har även ett globalt ansvar. Arbetet för att minska fattigdomen i världen och främja demokrati, fred, solidaritet, stabilitet och tillväxt kommer att fortsätta. Genom att koncentrera stödet till färre länder (t.ex. länderna söder om Sahara) och färre sektorer (t.ex. hållbar tillväxt för alla) vill EU tydligare än tidigare rikta resurserna till de allra fattigaste. Många utvecklingsländer får stöd från EU via finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete som har en budget på 20 miljarder euro.

Större genomslag till samma kostnad

EU kommer inte att få mer resurser än under föregående period. Om vi ska kunna uppnå de ambitiösa målen i Europa 2020‑strategin är det därför viktigt att pengarna fördelas på ett effektivare och målmedvetnare sätt. EU kommer 2016 att se över sin nuvarande fleråriga budgetram för att göra den mer jobb-, tillväxt- och konkurrensinriktad.

EU stöder utvecklingsländernas kamp mot fattigdomen.

© Europeiska unionen/R. Canessa

EU stöder projekt som bidrar till en miljövänlig och konkurrenskraftig ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

© E

urop

eisk

a un

ione

n

16I N S Y N I E U - P O L I T I K E N

NA-0

4-14

-86

4-SV-C

Läs mer

ISBN 978-92-79-41748-1 doi:10.2775/28951

X EU:s budget: http://ec.europa.eu/dgs/budget/index_sv.htm X Den fleråriga budgetramen för 2014–2020: http://ec.europa.eu/budget/reform X Europa 2020: http://ec.europa.eu/europe2020/index_sv.htm X Årliga verksamhetsrapporter för EU:s olika politikområden:

http://ec.europa.eu/atwork/synthesis/aar/index_en.htm X Fakta och myter om EU:s budget: http://ec.europa.eu/budget/explained/myths/myths_en.cfm X EU‑budgeten i mitt land: http://ec.europa.eu/budget/mycountry X Seriealbumet ”På väg mot seger”: http://bookshop.europa.eu/sv/on-the-road-to-victory-pbKV0113560/ X EU:s budget 2014 i korthet: http://bookshop.europa.eu/sv/2014-eu-budget-at-a-glance-pbKV0113742/

X : https://www.facebook.com/EUBudget

X : https://twitter.com/EU_Budget

X : http://goo.gl/wXZrq

X Europeiska revisionsrätten: http://www.eca.europa.eu X Europeiska byrån för bedrägeribekämpning: http://ec.europa.eu/anti_fraud X Frågor om EU? Ring Europa direkt: 00 800 6 7 8 9 10 11

http://europedirect.europa.eu