Innovationer och immaterialrätt i filosofiskt perspektiv

Per Frankelius

Dokumentation från seminarium 10 februari 2011 Patent- och Registreringsverket, Stockholm

2

Förord Här följer dokumentation från det seminarium på temat institutioner och innovationer, speciellt äganderättens roll, som genomfördes i februari 2011. Tack för alla givande inspel och kommentarer under seminariet! Texten fokuserar endast på två av seminariets kärnor, och ska ses som ett komplement till OH-dokumentationenen (som bifogas i separat dokument). Första delen handlar om innovationernas roll för samhällsutvecklingen och sätter in detta i ett sammanhang. Andra delen handlar om kopplingen mellan institutioner och innovationer. Alla synpunkter på texten välkomnas. När det gäller innovationsbegreppet planeras en bok i ämnet under 2011. Jag har i vetenskapliga publikationer diskuterat detta (se litteraturlistan), men dels kommer nämnda bok att vara på svenska, dels kommer be-greppsdiskussionen vara mera utförlig. Kanske skulle ni vilja vara med på detta projekt? Trevlig läsning! Per Frankelius Kontaktinfo: Mobil: +46(0)708-21 29 49 E-post: per@frankelius.com Webb: http://www.frankelius.com

3

Innehåll

1.  Innovationernas  roll  för  Europas  utveckling  ..................................................  4   Globalisering  i  ett  tvåtusenårigt  perspektiv  .................................................................  4  Historiens  lärdom:  Efter  uppgång  följer  fall  .................................................................  7  Teorier  om  regioners  framgångsfaktorer  ......................................................................  9  

2.  Innovationer  och  institutioner  ............................................................................  12   Bakgrunden  till  North’s  och  Fogels  teori  ....................................................................  12  Institutionsbegreppet  från  etymologisk  synpunkt  .................................................  13  Den  stora  boken  .....................................................................................................................  14  Teorin  i  ett  nötskal  ................................................................................................................  14  Kritik  mot  North  .....................................................................................................................  17  Fokus  på  vardagen  snarare  än  de  radikala  förändringarna  ..........................  17  För  hög  abstraktionsnivå  ..............................................................................................  18  Deterministisk  syn  på  skapandet  ..............................................................................  18  

Forskning  före  North  –  exempel  .....................................................................................  18  Thomas  Hobbes  ................................................................................................................  18  John  Locke  ...........................................................................................................................  19  De  klassiska  ekonomerna  .............................................................................................  20  Andra  forskare  i  nutiden  ...............................................................................................  21  

Diskussion  kring  äganderätt  och  innovation  .............................................................  22  

Förslag  till  fortsatt  läsning  .........................................................................................  25  

4

1. Innovationernas roll för Europas ut-veckling Asien var länge den klart dominerande delen av världen. Europa däremot var ett litet, primitivt, ointressant och outvecklat hörn. Men hörnet gjorde en enastående framryckning och kom att bli den mest betydelsefulla delen av världen politiskt, ekonomiskt och kulturellt. Hur gick det till? Har månne innovationer med saken att göra?

Globalisering i ett tvåtusenårigt perspektiv Charles Darwin föddes den 12 februari 1809 och hans teori om det naturliga urvalet är väl bekant. Om man tillåter sig att överföra Darwins teori till ett bredare sammanhang, skulle man kunna hävda följande: Endast de företag, universitet, kommuner och regioner som är anpassade till nya tiders förutsättningar kan se med tillförsikt på framtiden. Det sker varje dag en process som skapar variation mellan olika verksamheter och region-er. Men här har Douglass North – som fick Sveriges Riksbanks pris i eko-nomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1993 – något att tillägga. Medan Darwins teori statuerar att framtiden i hög grad är förutbestämd för den en-skilde individen (eftersom framtiden styrs av gener), har enligt North män-niskan en unik förmåga att tänka ut och påverka sin framtid genom att ana-lysera olika framtida scenarier utifrån olika tänkbara handlingsalternativ:

”Till skillnad från Darwins evolutionsteori handlar mänsklig evolutionell förändring om medvetna avsikter hos aktörerna. Selektionsmekanismen i Darwins teori påverkas inte av aktörers förväntningar av alternativa utfall. I kontrast till detta är människors evolution styrd av aktörernas perceptioner; val görs och beslut fattas i ljuset av dessa perceptioner och styrs av viljan att skapa resultat nedströms som minskar osäkerheten – politisk, ekonomisk och social – för den egna organisationen i förhållande till organisationens mål.”1

Oavsett om man ansluter sig till en teori med stor grad av determinism (Darwin) eller dito med voluntarism (North), finns en viktig poäng i Dar-wins teori: den om kombinationen mellan mångfald och selektion genom ett urval som beror på samspelet med omvärlden. Många viktiga resurser är begränsade i världen. Därför uppstår konkurrens – och olika verksamheter och regioner kommer alltid ha olika konkurrenskraft. En urvalsprocess sker och kommer alltid att ske. Endast vissa kommer att öka sin bytesbalans mot omvärlden.

1 Douglass C. North (2005). Understanding the Process of Economic Change. Princeton: Princeton University Press, s. viii.

5

För Sveriges del finns skäl att stanna upp och fundera över landets övergri-pande utveckling.2 Låt mig citera Lars Hultkrantz och Hans Tson Söder-ström i inledningen till sjunde upplagan av boken Marknad & Politik:

”Under ett hundra år, från 1870 till 1970, hade Sverige en mycket stark ekonomisk utveckling som förvandlade vårt land från ett ekonomiskt oansen-ligt jordbrukarsamhälle till en internationellt framstående industrination. Den genomsnittliga BNP-tillväxten var under denna period 2,4 procent per år. Utvecklingen lyfte Sverige från att ha varit ett av Europas fattigaste län-der till att vid 1970-talets början, tillsammans med USA och Schweiz, vara ett av världens tre rikaste länder räknat i per capita-termer.”3

Sverige är med andra ord en solskenshistoria. Dessvärre har den en fortsätt-ning. Hultkrantz och hans medförfattare fortsätter:

”Från mitten av 1970-talet ändrades denna bild drastiskt. Tillväxttakten sjönk. Från mitten av 1970-talet fram till början av 1990-talet hamnade Sve-rige långt ned i de utvecklade industrinationernas tillväxtliga. Den svenska ekonomin föll tillbaka, även i förhållande till de övriga nordiska länderna.”4

Orsakerna till problemen har de lärde tvistat om. Mycket kan nog, som North pekar på i ovan refererade bok, härledas till incitamentstrukturen för utveckling i olika regioner och i landet som helhet. Starka regioner bygger i hög grad på ett starkt näringsliv. Sverige har histo-riskt haft ett starkt näringsliv tack vare en kombination av entreprenörer och ett gott samhällssystem.5 Men vi har sett en urlakning av detta. Under sen-aste åren har en lång rad svenska företag sålts ut alternativt fått nya ägar-strukturer som inneburit en maktförskjutning som inte alltid varit oproble-matisk i ett svenskt perspektiv. Några exempel: Absolut Vodka Abba Seafood Abu Garcia Aftonbladet AGA Alfred Berg Althin Medical Anticimex Arla Asea Asea Skandia ASG Astra Autoliv Avesta Sheffield Barnängen Biacore Bilspedition Birka Energi Bofors BPA BT Industries Carpark Cederroth Cerealia Comhem Enator Esab Falcon Bryggerier Fritidsresor Hasselblad Kockums Malmö Aviation Marabou Nobel Industrier Inter Innovation OK Petroleum Peak Performance Pharmacia Pressbyrån Pripps Procordia Programator Saab Automobile Silja Line Stora Swebus Svenska Dagbladet Tarkett Transwede Wasabröd Volvo PV

2 Inom ramen för Sverige finns t.ex. Brita Saxton (Red.) (2007). Regionernas tillstånd 2007. En rap-port om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner. Östersund: ITPS. 3 Lars Hultkrantz och Hans Tson Söderström (2008). Svensk ekonomi i förändring. I Lars Hultkrantz och Hans Tson Söderström (Red.). Marknad & Politik (7:e upplagan). Stockholm: SNS, s. 11. 4 Ibid, samma sida. 5 Se t.ex. Andreas Bergh (2009). Den kapitalistiska välfärdsstaten. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

6

Man kan tvista om huruvida detta är bra eller dåligt.6 Många politiker och ekonomer ser inget problem i det som sker. Man talar om att det är en natur-lig strukturomvandling eller att marknaden vet bäst själv hur den ska ut-vecklas. Man bör emellertid skilja på vad som är bra för företagen, respektive vad som är bra för den kommun, den region eller det land där företagen från början fanns. De som arbetar i företagen, eller säljer tjänster till de berörda företagen, och som samtidigt vill bo kvar med sina familjer där de bor, har ett skäl att värna om företagens geografiska kvarvarande. Som ett exempel kan nämnas Kronoberg och företaget IKEA. Den 3 febru-ari 2009 arrangerade Swedbank och Sideum Innovation en näringslivsdag. Bland föredragshållarna fanns Thomas Carlzon, högsta chef för IKEA AB. Rubriken på hans föredrag är intressant: ”Varför behöver IKEA Älmhult?”. Som varande ett av världens största företag skulle man kanske kunna förutse en omvänd rubrik, men icke. I sitt anförande återkom han gång på gång till betydelsen av orten och regionen. Men han var inte nöjd. Bara i Älmhult har IKEA flera tusen anställda och de kommer från all världens länder. Det var viktigt att regionen förstärker så-dant som IKEA behöver. Han exemplifierade med behovet av mer frekventa och punktliga kommunikationer till Älmhult. En medarbetare som bor en bit ifrån Älmhult och som har problem med pendlingen – att bussar avgår före det att det försenade tåget kommer fram – tröttnar efter i genomsnitt tre år. Resultatet blir att personen får nytta av att skriva in IKEA i sin CV, men företaget förlorar en upplärd kompetensperson och måste börja på ny kula med någon ny. Han efterlyste också bättre tillgång till jourhavande läkare och inte minst mer fart på universitetet för att säkra kompetensförsörjning-en. Han avgudade den kulturhistoriska myllan – ”Småland är vår själ…” – men han var alltså inte helt nöjd med regionens nutida administrativa mylla.7 En lyhörd person tolkar detta som en väckarklocka. Det är viktigt för Kronoberg att säkerställa att ett så viktigt företag som IKEA vill vara kvar. En fråga som kan diskuteras är om regioner behöver säkerställa produktion av fysiska produkter på hemmaplan. Visserligen kan tjänster köpas lång-

6 Exempel på forskning där diskussionen förs är Toni Horst och Sophia Koropeckyi (1991). Head-quarter Effect, Regional Financial Review, februari, s. 16–29; Pontus Braunerhjelm (Red.) (2001). Huvudkontoren flyttar ut. Stockholm: SNS; Pontus Braunerhjelm (2002). ”Det huvudlösa landet” i Lars Jonung (Red.). Vem skall äga Sverige? Stockholm: SNS; Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson (2003). The Transformation of Ownership Policy and the Strtucture in Sweden: convergence towards the Anglo-Saxon model? New Political Economy, vol. 8, nr 1, s. 73–102; Jakob Kirkegaard (2004). Offshore Outsourcing – Much Ado About What? Washington DC: Institute for International Econo-mics; Anne-Christine Strandell (2006). Utmaningen ligger i omställningen – inte flytt av jobb, Till-växtpolitisk utblick, nr 2, februari; Anne-Christine Strandell (2007). Handel, direktinvesteringar och tillväxt Trender och tendenser. Östersund: ITPS; Gunnar Eliasson (2008). Huvudkontor i en globali-serad ekonomi. Stockholm: ISA. 7 Jag hade äran att delta på denna aktivitet och hörde hela hans anförande med egna öron.

7

väga, men det är inte klarlagt om ett land kan ha avancerade tjänsteföretag exempelvis relaterade till pappersbruk, om själva pappersbruken inte längre finns kvar i närheten. Professor Åke E. Andersson har länge hävdat att Sve-rige borde satsa på kunskap, snarare än industri och produkter. Under 1980-lanserade han begreppet K-samhället.8 Själv tror jag inte på hans idé och jag bygger min övertygelse bl.a. på en djupstudie av Pharmacia.9 Jag debatte-rade frågan med Andersson på en konferens men han vidhöll då att ett land som Sverige mycket väl kan satsa på kunskapsintensiva tjänster utan att behöva ha någon fysisk produktion på hemmaplan.10 Min uppfattning är att det är vanskligt att låta industri och produktion gå landet ur händerna, av skäl som ovan nämndes. Människorna i en region kan välja att låta det som sker ske. Absolut Vodka hade en annons med texten ”Absolute Hope”, vilket kan illustrera nämnda strategi. En annan variant är att försöka proaktivt påverka strukturomvand-lingen eller dess förutsättningar så att det gynnar den egna regionen. Detta är något som finns på de innovativa kommunernas agenda.

Historiens lärdom: Efter uppgång följer fall Historien lär oss att alla aktivitetshärdar som växer med stor framgång förr eller senare tycks hamna i svåra problem och inte sällan kollapsar. Angus Maddison presenterade för några år sedan en sammanställning av statistiska data som speglade världens utveckling historiskt. Om man utifrån dessa data, kompletterade med data för de senaste åren, analyserar olika kontinen-ters andel av världens totala produktion av varor och tjänster sedan vår tidräknings början framkommer ett mönster enligt figur X.

8 Åke E. Andersson och Ulf Strömquist (1988) K-samhällets framtid. Stockholm: Prisma. 9 Per Frankelius (1999). Pharmacia & Upjohn – Erfarenheter från ett världsföretags utveckling. Jönköping: Jönköping International Business School/Malmö: Liber. 10 Bioteknik – Fakta och Visioner, Stockholm, 26 november 1991 arrangerad av Stiftelsen Bioteknisk Forskning.

8

Figur. Olika regioners andel av världens totala bruttonationalprodukt (BNP) under en period av ca 2000 år. Sammanställning av författaren baserat på data från The World Economy: An Millennial Perspective av Angus Maddison (Paris: OECD, 2001). Asien var den klart dominerande ekonomin från vår tidräknings början ända fram till 1800-talet för att sedan dala snabbt i förhållande till andra regioner. Europa var långt efter Asien men gjorde en dramatisk framryckning efter 1400-talet. Under 1900-talet gjordes ytterligare en stor framryckning. Därtill kommer den extrema framväxten av ”Europeiska barn”, dvs. USA, Canada, Nya Zeeland och Australien. Det västerländska undret gav oss allt från penicillin och insulin till kylskåp och biografer. Därmed inte sagt att utvecklingen också hade avigsidor. Andra regioner än västerlandet genomgår sedan ett antal år en våldsam till-växtökning relativt Europa, och takten på denna ökning är större än vad världen tidigare skådat. Detta borde mana till reflektion. Vad är hemligheten bakom att vissa reg-ioner eller miljöer blir högpresterande? Vilka är skälen till att tidigare fram-gångsrika regioner, platser eller miljöer tappar fart eller kollapsar? Vad är det som gör att vissa verksamheter, regioner och ytterst hela kontinenter utvecklar ökad välfärd?

9

Teorier om regioners framgångsfaktorer Frågorna ovan har diskuterats och olika teorier har lagts fram. Inte minst har man grubblat över varför Västeuropa tog sådan fart som det gjorde efter 1400-talet. Karl Marx och många ekonomihistorier har pekat på den industriella revo-lutionen.11 Joseph Schumpeter pekade på några få briljanta entreprenörer som genere-rade innovationer.12 Max Weber ansåg att den protestantiska etiken var främsta skälet till ut-vecklingen.13 Den etiken var förknippad dels med flitig nit, dels med idén att tillgångar bör återinvesteras i ny verksamhet snarare än att användas till lyx. Douglass North och Robert Thomas menade i en bok från 1973 i stället att institutioner, och då inte minst äganderätten (och dess skydd), bäst förklarar framstegen.14 Vi återkommer till den i ett separat kapitel. Jared Diamond pekade på krigsföring, hantering av naturresurser, spridning av virus och kolonisationen.15 1966 utkom en bok av professor Lynn White. Han hävdade att stigbygeln var en synnerligen betydelsefull innovation och att den mer än något annat lade grunden till att Europa genomgick en så enastående utveckling! Kan en så liten sak ha haft så stor betydelse? Se litteraturlistan för en artikel om detta. År 2005 framlade Douglass North, som nu hade blivit världsberömd, en ny bok.16 I denna presenterades en modifierad hypotes om äganderättens roll. Norths (nya) förklaring till västerlandets uppsving efter medeltiden var att det växte fram köpmannaklasser. Dessa hade, delvis genom äganderätten, tillräckligt inflytande för att utgöra en motvikt till statsmakten. Därmed kunde statsmaktens negativa sidor hållas i schack.17

11 Karl Marx (1867). Das Kapital: Kritik der politischen Oekonomie. Hamburg: Verlag von Otto Meissner. (Eng. utgåva 1887, Moskva: Progress Publishers.) 12 Joseph A. Schumpeter (1912). Theorie der wirtschaftlichen Entwicklung. (Eng. utgåva: The Theory of Economic Development. Oxford: Oxford University Press, 1934.) 13 Max Webe: Die protestantische Ethik und der Geist des Kapitalismus. Tübingen: Mohr, 1934. 14 Douglass C. North och Robert P. Thomas: The rise of the Western world: A new economic history. Cambridge: Cambridge University Press, 1973 15 Se t.ex. Jared Diamond: Guns, germs, and steel. New York: Norton, 1997. 16 Douglass C. North: Understanding the Process of Economic Change. Princeton: Princeton Univer-sity Press, 2005. 17 Jfr Lars Hultkrantz: Den offentliga sektorns ekonomi. I Lars Hultkrantz och Hans Tson Söderström (Red.). Marknad & Politik (7:e upplagan) Stockholm: SNS, 2008, s. 208.

10

Bakgrunden till att detta var så viktigt var i sin tur att samhällets härskare, sedan nationalstaterna började växa fram, tenderade att sko sig själva så till den milda grad att samhällena i övrigt förtvinade. Extrema historiska exem-pel på det är Nordkorea under Kim Il-Sungs tid, Filipinerna under Ferdinand Marcos styrning och i Sverige under Karl X Gustavs ledning.18 Det som hände i Europa mer än på andra håll i världen var att statsmakten fick en motvikt i form av demokratiska system, maktdelning och i modern tid även institutioner av typen riksrevisionsverk. Ovan har flera olika teorier beskrivits som utgör förslag på frågan om Euro-pas utveckling efter 1400-talet. Men det finns också något annat som känne-tecknade Europa och som var unikt för den kontinenten: Kombinationen av å ena sidan stor mångfald när det gäller språk, religioner, kulturer, stater, industriell specialisering m.m. och å andra sidan mycket goda kommunikat-ionsleder (floder och vatten och senare vägar och järnvägar) i kombination med en vilja att utbyta erfarenheter och impulser. Det är värt att notera att nästan alla viktiga städer i Europa är lokaliserade vid knutpunkten mellan floder, kuster och andra kommunikationsleder. Enligt denna teori var det alltså inspirerande möten mellan en mångfald av kulturella delvärldar som gav upphov till en Europeiska utvecklingsenergin.19 Den Europeiska filosofin och kulturella mångfalden spreds senare till USA, Canada, Australien och Nya Zeeland. I sitt installationstal i början av 2009 knöt Barack Obama an till detta tema: ”För vi vet att vårt lapptäcke till arv är en styrka, inte en svaghet. Vi är en nation som består av kristna och muslimer, judar och hinduer – och icketro-ende. Vi har formats av varje språk och kultur från världens alla hörn…”.

18 Hultkrantz, Den offentliga sektorns ekonomi. 19 Ursprunget till denna tanke har jag spårat till följande bok: Sven Tägil, Kristian Gerner, Göran Henrikson, Rune Johansson, Ingemar Oldberg och Kim Salomon (1977). Studying boundary conflicts. Stockholm: Esselte Studium. Se även Christer Jönsson, Sven Tägil, och Gunnar Törnqvist (2007). Europa Quo Vadis? Integration och splittring i tid och rum. Stockholm: SNS. Dock har nämnda referenser främst ett konfliktperspektiv. Vi har försökt omvandla synsättet till ett mer markant fokus på positivt värdeskapande. Se Per Frankelius & Olle Vogel (Red.) (2009). Värdeskapande möten. Malmö: Liber.

11

Europa präglades av mångfald men också av ett flodsystem som möjliggjorde kon-takter. Bilden visar floden Aare som slingrar sig runt, igenom och förbi Bern. Jfr svenska områden som t.ex. Västergötland-Östergötland som var rikt på vatten och farbara vattendrag. Mer lokal kommunikation i städer är också viktigt för dynamik och utveckling i ett samhälle. Foto: Camilla Frankelius.

12

2. Innovationer och institutioner I det följande ska vi se närmare på en av de stora teorier som kanske kan förklara tillväxt och innovation i allmänhet och Europas enastående utveckl-ing efter 1400-talet i synnerhet. Strålkastarna riktas mot Nobelprisbelönade Douglass C. North och Robert W. Fogel och deras teori om institutionernas, speciellt äganderättens, betydelse för tillväxt och utveckling. Vi kommer att analysera teorierna främst från ett innovationsperspektiv. Något som gjort detta ämne aktuellt är den sedan ett antal år pågående de-batten kring nedladdning av upphovsrättsligt skyddade musik- och filmfiler. Trenden har varit tydligt: Allt fler vill inte se detta som något problematiskt. ”Jag vill ju ha den där filmen, men jag har inga pengar så det är klart jag laddar ner den”, sa en tonåring som intervjuades i TV. Vi står mitt i en sam-hällsförändring, ett trendbrott. Allt fler tycker att det är OK att ladda ner film och musik utan att betala. En fråga är vad som är nästa steg. Kommer patentskyddade uppfinningar att behandlas likadant? Kommer alla möjliga ägodelar alltmer ses som ”public good”? Analysen mynnar ut i ett svar på frågan varför institutioner som patentskydd och upphovsrätt spelar stor roll för innovationer. Nämnda institutioner ökar chansen till belöningar och därmed drivkrafterna för att investera tid, enga-gemang och pengar i innovationsverksamhet. Men de har inte bara betydelse för innovatörerna. Hela vårt moderna samhället vilar i hög grad på ägande-rättens fundament. Därför spelar organisationer som Patent- och Registre-ringsverket en stor samhällelig roll.

Bakgrunden till North’s och Fogels teori Douglass North föddes i Cambridge, Massachusetts och växte upp i en fa-milj utan akademisk tradition. Hans pappa hade gått den långa vägen och nått en chefsposition i ett försäkringsbolag. Hans mamma hade vare sig akademisk eller praktisk karriär att skryta med men var nyfiken, smart och pådrivande. Douglass doktorerade 1952 vid University of California, Ber-kely. År 1968 publicerade han en bok om produktiviteten i rederibranschen, speciellt ocean-trafiken. Han hävdade där att organisatoriska framsteg och förändringar spelade en större roll än tekniska förändringar. Detta är i sig en intressant slutsats som går stick i stäv med merparten av den diskussion kring innovation som förts sedan 1960-talet i Sverige och andra länder.

13

Robert Fogel skrev en bok 1964 om de amerikanska järnvägarnas betydelse för den ekonomiska utvecklingen.20 Medan Schumpeter och andra hade hävdat att radikala innovationer var grunden till ekonomisk utveckling för-kastade Fogel den tesen och menade i stället att det var många små tekniska förändringar som drev utvecklingen framåt. Notera här att han likställer in-novation med teknikutveckling, vilket är tveksamt. 1971 utkom boken Institutional Change and American Economic Growth, skriven av North och Lance Davis.21 Davis tog examen från sin grundut-bildning vid University of Washington 1950 och doktorerade vid Johns Hopkins University 1956. Han blev Professor of Economics vid California Institute of technology (Caltech) 1698. Davis forskning har kretsat kring kapitalmarknadernas historia samt institutionell och teknisk förändring. Till skillnad från flera andra föregångare föreslog de inte en antites mot gängse ekonomisk teori. Snarare försökte de smälta samman ekonomisk neoklassisk teori med institutioner. Därför har deras teori kallats ”neo-institutionell teori”.

Institutionsbegreppet från etymologisk synpunkt Det var just införandet av institutioner till den traditionella ekonomiska teo-rin som var den banbrytande insats som gav North och Fogel Nobelpriset 1993. Institutioner inom samhällsvetenskapen är enligt NE ”benämning på de normer och regler som strukturerar mänskligt handlande till bestående eller återkommande beteendemönster”. Ordet kommer från latinets institutio som betyder inrättning, anordning, undervisning, utbildning. Det latinska ordet är i sin tur härlett från latinets instituo som betyder uppföra, inrätta, uppfostra, undervisa. Institutioner kan vara av olika art: ¤ Inrättningar eller regelverk ¤ Formellt reglerade i lagen eller ej reglerade i lag ¤ Fysiska eller ej fysiska Institutioner som inte är reglerade i lagen kan handla om informella sedvän-jor, vanor och traditioner. Med fysiska institutioner avses exempelvis äm-betsverk (såsom Patent- och Registreringsverket i Sverige). Institutioner kan sålunda också inkludera byggnader, maskiner och kommunikationssystem.

20 Robert William Fogel: Railroads and American Economic Growth: Es-says in Econometric History. Baltimore: Johns Hopkins Press, 1964. 21 Douglass C. North och Lance E. Davis (med hjälp av Calla Smorodin): Institutional Change and American Economic Growth. Cambridge: Cam-bridge University Press, 1971.

14

Erkända sociala institutioner kan vara förknippade med familjen, staten, marknaden, sjukvården, idrotten eller vetenskapen.

Den stora boken North samarbetade med flera andra kollegor och som framgått fanns också andra, exempelvis Fogel, som på egen hand bidrog till framväxten av idéer-na om institutionernas betydelse. I boken The Rise of the Western World – A New Economic History (publicerad 1973) utvecklade North och Robert Paul Thomas den intressanta (men som vi senare ska se inte nya) tesen att väster-landets tillväxt i hög grad hängde samman med institutioner och speciellt (skydd av) äganderätten.22 Vem var då Thomas? Han gick sin grundutbildning vid Carleton College (Nortfield, Minnisota) och tog en master vid Northwestern University (Evanson, Illinois) där han också dokotrerade 1965. Hans forskningsintresse kom tidigt att bli ägande-rättens betydelse i ett historiskt perspektiv. 1970 skrev han en artikel i Eo-nomic History Review tillsammans med North och sedan 1973 kom så deras ovan nämnda bok. Sedermera blev han Associate professor vid Nortwestern University, där han idag är emeritus. I boken sveper de över världshistorien och försöker belägga ett nytt tolk-ningsschema. I stället för att förklara västerlandets uppgång med exempelvis den industriella revolutionen lanserade de idén att huvudskälet bakom till-växten handlade om att det europeiska samhället lyckades införa detaljerade regelverk m.m. kopplade till äganderätt. Lika viktigt som att utforma äganderätten var skapandet av de strukturer som såg till att försvara dem så att de också efterlevdes. Med stark ägande-rätt som också skyddas av samhället följer ökad trygghet hos människor både när det gäller persontrygghet och egendomstrygghet.

Teorin i ett nötskal I The Rise of the Western World skildras tiden mellan 900 och 1700. Den fokuserar institutionella förändringar och deras effekter. Efter att ha presen-terat en teoretisk referensram applicerades denna på exempelvis feodalsam-hällets uppgång och fall och nationalstaternas bildande.

22 North, Douglass C. & Thomas, Robert P. The Rise of the Western World – A New Economic History. Cambridge: Cambridge University Press, 1973. På svenska: Västerlandets uppgång – Europas Ekonomiska historia 900–1700. Stockholm: SNS, 1993.

15

Grunden till västerlandets institutioner, inte minst äganderätten, lades enligt North och Thomas genom bildandet av nationalstater som successivt förde med sig enhetlig lagstiftning. Men också en rad stödstrukturer – i hög grad utvecklade i England och Holland – bidrog till det gynnsamma klimatet. Bland dessa kan nämnas aktiebolagslagar som minskade den personliga risken och möjliggjorde finansiering av framtida satsningar. Även koncern-bildningar och regelverk kring detta gynnade klimatet eftersom det underlät-tade att ta vara på stordriftsfördelar. Patent- och varumärkeslagar ökade in-citamenten för ansträngningar med syfte att skapa innovationer. Med in-stitutioner menar North alltså inte bara myndigheter och liknande. Minst lika viktigt är vanor, normer, värderingar och formella regelverk. Med hans egna ord: ”Institutionerna är detsamma som spelreglerna i ett samhälle eller, mer formellt uttryckt, de restriktioner som människor sätter upp för att ange formerna för mänsklig samverkan.”23 Vad är då skillnaden mellan institutioner och organisationer? Båda dessa fenomen kan ju ses som strukturer som påverkar samverkan mellan männi-skor. North skulle kanske ha svarat att organisationer är spelarna medan institutionerna är spelets regler. Det kompliceras dock av att vissa organisat-ioner kan påverka spelreglerna och att spelreglerna kan påverka organisat-ioner. En studie av Norths olika böcker ger vid hand en lista över en rad olika typer av institutioner som författaren pekat på: ¤ Beskyddare av furstendömen (mot betalning) ¤ Bokföringsmetoder ¤ Bysamfällighet (samverkan inom jordbruket m.m.) ¤ Domstolar ¤ Feodalsamhället ¤ Försäkringsbolag ¤ Inhängnande av jorden ¤ Kapitalmarknader ¤ Konsuler ¤ Köpmannadomstolar ¤ Mässor ¤ Nationalstater ¤ Nätverksorganisationer (Hansan) ¤ Patentlagar ¤ Religiösa dogmer ¤ Sjöförsäkringar ¤ Slaveriet ¤ Språk för mänsklig kommunikation ¤ Standardiserade betalningsmedel

23 Douglass C. North: Institutions, Institutional Change, and Economic Per-formance. New York: Cambridge University Press, 1990, s. 16.

16

¤ Standardiserade mått ¤ Standardiserade vikter ¤ Tegskiften (inom jordbruket) ¤ Varumärkeslagar ¤ Växlar (kapitalhandel) ¤ Växlingsmöjligheter ¤ Äganderättslig lagstiftning North och hans medförfattare diskuterar institutioner som inverkar på eko-nomin och däri finns både positiva och negativa. Observera alltså att alla dessa inte är gynnsamma för ekonomin. North och Thomas’ bok beskriver att nämnda institutioner skapades och att de förde med sig ekonomisk utveckling. Men de visade inte tydligt varför de skapades och varför det just skedde i västvärlden. År 1981 lanserade North boken Structure and Change in Economic History.24 Där gjordes ett försök att förklara uppkomsten av institutionerna. Konststycket för ett land är att ge makt åt en härskare som i sin tur kan bevaka äganderätten, och att göra det samtidigt som denna härskare inte tillåts roffa åt sig för mycket själv av makt och egendom. England och Spanien tas som exempel på motsatser där England lyckades och fick som tack industrialisering medan Spanien miss-lyckades och fick stagnation. North vidareutvecklade dessa tankar i flera artiklar och även i boken In-stitutions, Institutional Change and Economic Performance från 1990.25 I boken försöker han beskriva institutionernas förändringsmekanismer. Varför då detta intresse för analys av institutionernas förändring? Johan Myhrman förklarar det så här: En av nyckelfaktorerna för gynnsamma institutioner är att de är stabila över tiden. Det gör förutsägbarhet och minskar risker. Sam-tidigt måste institutioner förändras om samhället inom andra områden för-ändras: ”Om omständigheterna, för vilka en institution är avsedd, ändras permanent måste också institutionen anpassas annars blir slutresultatet mycket dåligt.” 26 Norths’ teoretiska analys kretsar i hög grad kring transaktionskostnader, d.v.s. de kostnader som är förenade med att göra transaktioner på mark-naden. I senare tid vidgade han analysen till osäkerhet i största allmänhet att ta beslut på marknaden.

24 Douglass C. North: Structure and Change in Economic History. New York: Norton. 25 Institutions, Institutional Change and Economic Performance. 26 Johan Myhrman: Forord. I Douglass North: Institutionerna, tillväxten och välståndet, Stockholm: SNS, 1993, s. 10.

17

Kritik mot North

Fokus på vardagen snarare än de radikala förändringar-na I förordet till sin fördjupande bok Institutions, Institutional Change and Economic Performance skriver North: ”Specifikationen av exakt vad in-stitutioner är, hur de skiljer sig från organisationer och hur de påverkar transaktions- och produktionskostnader är nyckeln till en stor del av ana-lysen”.27 Han fortsätter: ”Huvudinriktningen i studien är problemet med mänsklig samverkan – i synnerhet den samverkan som gör det möjligt för ekonomierna att tillgodogöra sig de handelsvinster som var nyckeln till Adam Smiths Folkens välstånd (Wealth of Nations).” 28 Med tanke på att det är i förordet speglar det hans fokus. På ett annat ställe – som första punkt över institutionernas betydelse – skriver han: ”Institutionerna minskar osä-kerheten genom att ge struktur åt vardagslivet”.29 Min tolkning är att det är marknadernas vardagstillvaro som står i fokus, d.v.s. produktion och affärs-verksamhet i vardagen. Han fokuserar alltså inte innovation, kreativa inve-steringar och extraordinär entreprenöriell aktivitet. Men den kopplingen ska vi fördjupa senare i texten. North har alltså fokus på vardagen och talar mycket om transaktionskostna-der. Men som alla fysiker vet; friktion uppstår bara när kroppar börjar röra på sig. På samma sätt uppstår transaktionskostnader bara när transaktion ska göras. Konstnärliga och tekniska visioner har dock sin upprinnelse långt före det att en transaktion på en marknad ligger för handen. Själva inställ-ningen till att satsa tid och pengar på en riskfylld vision torde väl också på-verkas av vilken bild man har gällande möjligheten att behålla rätten till resultatet av processen i det fall processen skulle lyckas. Denna analys är inte tydlig hos North. Plötsligt i hans olika texter finns dock undantag som avviker från den huvudsakliga diskussionen. Sålunda inleder North och Thomas ett efterord till sin bok på följande sätt: ”Den här boken slutar där de flesta studier av Europas ekonomiska utveckling börjar – på 1700-talet. Då hade äganderätten utvecklats i Nederländerna och England och den gav incitament till varaktig tillväxt. Där ingick sådana lockbeten som var nöd-vändiga för att underlätta innovationer och den därav följande industria-liseringen.”30

27 Institutions, Institutional Change and Economic Performance, s. 12. 28 Ibid. 29 Institutions, Institutional Change and Economic Performance, s. 17. 30 Douglass C. North & Robert P. Thomas: The Rise of the Western World – A New Economic History, s. 201.

18

För hög abstraktionsnivå Nu har kritik framförts mot North för att han främst fokuserar vardagen sna-rare än de radikala förändringarna inom områden som konst, teknik m.m. Min tolkning är också att han betraktar spelet på marknaden från ovan, d.v.s. han sätter sig inte in i konkreta företags eller entreprenörers eller initi-ativtagares perspektiv. Samtidigt inser han att ”Institutioner är mänskliga skapelser. […] Därför måste vår teori utgå från individen.”31 Men han intar enligt min mening inte ett individperspektiv och inte ens till ett organisat-ions- eller verksamhetsutvecklingsperspektiv. Snarare håller han sig kvar på den mer övergripande och abstrakta samhällsanalysens nivå. För att förstå innovationer krävs emellertid en mikronivå i analysen och den finner man inte i Norths skrifter.

Deterministisk syn på skapandet Även om neoklassiska ekonomer sällan talar om innovation eller tekniska uppfinningar har det funnits sådana idéer alltsedan Schumpeter satte agen-dan i början av 1900-talet. Dock har North ägnat stor kraft att kritisera idén att tekniska innovationer kan förklara västerlandets uppgång. Han menar att tekniska innovationer inte är orsak utan verkan. North hävdar att det finns något bakom tekniska innovationer i form av incitamenstrukturer där skydd av äganderätten är det mest centrala. I sitt Nobeltal sa han bland annat: ”In-stitutions form the incentive structure of a society and the political and eco-nomic institutions, in consequence, are the underlying determinant of eco-nomic performance.”32 Men vart tar då den skapande individen vägen? Jag instämmer i att incita-menten är synnerligen viktiga, men det är inte bara de externa incitamenten som skapar framsteg. Kort sagt är hans analys grundad på en determinism som kan ifrågasättas.

Forskning före North – exempel

Thomas Hobbes Människor, skrev den engelske filosofen Thomas Hobbes i en bok 1651, styrs av självbevarelsedriften.33 För att inte samhället ska råka i ständigt krig och kaos väljer medborgarna att ge upp lite av sin personliga frihet och lämna över makten till ett fåtal som blir satta att säkra samhällsordningen. I

31 Douglass C. North: Institutionerna, tillväxten och välståndet, s. 20. 32 Douglas C. North: Prize Lecture – Lecture to the memory of Alfred Nobel, December 9, 1993 (http://nobelprize.org). 33 Thomas Hobbes: Leviathan, 1651. På Svenska: Leviathan eller En kyrklig och civil stats innehåll, form och makt (Översättare Eva Backelin). Göte-borg: Daidalos, 2004.

19

utbyte får de säkerhet, vilket är en förutsättning för att investera, göra affä-rer och bygga en modern civilisation. Hobbes var inspirerad av de nya landvinningarna inom fysiken (Galilei) och den fysikinfluerade filosofin (Descartes). Han ansåg att alla händelser i världen styrs, inte av några andrar eller av någon Gud, utan av de fundamen-tala rörelselagarna. Hans världsbild var inte en bild av statiska tillstånd. I linje med den grekiske filosofen Herakleitos idé om att "allt flyter" sa Hob-bes att det enda som finns är kroppar i rörelse. Han betraktade världen sålunda som ett mekaniskt system driven av naturlagar. Hans syn på människan var att det ofta talades om moral och stora fina mål och motiv, men att detta var falsk yta. Innerst inne var människor egoistiska, och Hobbes blev känd för att vara den som tog hål på illusioner Alla männi-skor, menade han, styrs av självbevarelsedriften. För att inte resultatet ska bli krig och kaos har människorna lämnat över sin makt till ett fåtal som blir satta att styra samhällsordningen. Härskaren har – och måste ha – all makt. Människorna har därmed givit ifrån sig den frihet de hade i det ursprungliga livet, men i utbyte har de fått säkerhet, vilket är en förutsättning för att bygga en modern civilisation. Boken Leviathan fick sin titel efter berättelsen i Jobs bok, kapitel 40–41, i Gamla testamentet, om det förskräckliga odjuret Leviathan. Exakt varför Hobbes valde denna allegoriska titel är gömt i dunkel. Troligen ville han understryka och erkänna att statens styre har många negativa sidor, men att alternativet – ett allas krig mot alla – skulle innebära något ännu mer för-skräckligt än en härskare, som han liknade vid odjuret Leviathan.

John Locke Den engelske filosofen John Locke föddes 1632 i England och verkade mitt i den turbulens som ledde till revolutionen mot kungen 1688. Locke hade idéer om principer för samhällets funktion och han har kallats den förste liberalisten. I sin bok Treatises of Government (som gavs ut anonymt 1690) ger han sin bild av samhället.34 Analysen bygger på en diskussion om män-niskans historiska urtillstånd. Det var en värld utan regler och rättsväsen. Vilken rätt, frågade han sig, har människan i en sådan kaotisk värld? Svaret han gav var att alla har rätt till sin egen person och därmed rätt att skydda sig själv från angrepp. Eftersom föremål man skapat som människa hänger samman med den egna personen – man har ju lagt ner tid, möda och

34 John Locke (boken gavs ut anonymt): Two Treatises of Government: In the Former, The False Principles and Foundation of Sir Robert Filmer, And His Followers, are Detected and Overthrown. The Latter is an Essay con-cerning The True Original, Extent, and End of Civil-Government, London: A. Churchill, 1689.

20

tankearbete – har man också rätt till det man själv skapat. Man har rätt att skydda det som är sin egendom. Äganderätten var alltså central för honom och han menade att äganderätt bör vara proportionellt mot den mängd tid och energi som en människa lagt på att framställa en viss sak. Den som lagt ner tid och energi på att framställa ett visst värde har all rätt att bestämma över detta värde så länge det inte påverkar någon annan negativt. En person som utan tillstånd parasiterar på ett värde som någon annan skapat – t.ex. stjäl en sak – agerar fel. Människor i sitt ursprungliga naturtillstånd har inget skydd från samhället. Men ett sådant skydd är önskvärt. Därför, menade Locke, har människan insett att ge upp en del av sin frihet till andra som blir satta att sköta sam-hällsfrågor. Det man får i stället för sin frihet är ett skydd från samhället.

De klassiska ekonomerna De klassiska ekonomerna gjorde analyser där institutioner var en central del. Det gäller Adam Smith, David Hume och John Stewart Mill. Men när den neoklassiska ekonomiska teorin började blomstra under 1870-talet försvann institutionerna så gott som från analysen. Den ekonomiska vetenskapen blev avsmalnad och många hävdar att den blev elegant tack vare sin internlogiska matematiska stringens. Johan Myhrman skriver: ”Det var en förenkling, och en acceptabel förenkling, för de problem man valde att analysera”. 35 En fråga, som Myhrman dock inte berör, är om dessa ekonomer valde att an-gripa rätt problem eller om de blev offer för ramar som deras matematiska modeller tillät att intressera sig för. I sammanhanget bör nämnas att mer företagsekonomiska analyser aldrig hamnade i samma fälla. Där har snarare institutioner funnits med hela tiden. Jfr Coplands artikel 1923 i Harvard Business Review som hade titeln The Relation of Consumers’ Buying Habits to Marketing Methods.36 Vanor rela-terade till köpbeteenden är ju en form av institution i samhället. Bland nationalekonomerna vann den neoklassiska skolan mer och mer mark. Dock uppkom små oppositionsgrupper. Bland dem kan nämnas den s.k. historiska skolan med Gustav Schmoller som ledargestalt. Den histo-riska skolan fortsatte att studera institutioner. På andra sidan Atlanten speg-lades denna opposition i den av Thorsten Veblen och andra skapade rörel-sen. Johan Myhrman sammanfattar: ”Dessa skolor kompletterade inte den renodlade teorin med institutionella faktorer; de ersatte teorin med institut-

35 Johan Myhrman: Förord. I Douglass C. North: Institutionerna, tillväxten och välståndet, Stockholm: SNS, 1993, s. 7. 36 Copeland, M.T.: The Relation of Consumers’ Buying Habits to Marketing Methods. Harvard Business Review, vol. 1, april, 1923, s. 282-289.

21

ioner”.37 Kampen mellan förenklings- och matematikfalangen å ena sidan och institutionsförespråkarna å den andra sidan vanns av den förstnämnda. Institutionsforskarna tynade allt mer bort. Nationalekonomin kom därmed att kretsa kring Leon Walras modell av utbud och efterfrågan, produkter och priser. Myhrman säger med förtjusning: ”Vi fick en axiomatisk teori med stor elegans och logisk skönhet”.38 Problemet med huvudfåran inom nationalekonomin var att den inte hade så mycket med verkligheten att göra. Det var i det sammanhanget som Douglass North kom in i bilden. Han lyckades förena neolkassisk teori med idén om institutionernas betydelse.

Andra forskare i nutiden Forskare i gränslandet mellan nationalekonomi och företagsekonomi, där-ibland Oliver Williamsson, har utvecklat teorier om hur institutioner påver-kar specifika företag. Giovanni Dosi och andra har i sin forskning påmint om att det företag och innovatörer ska skydda inte bara handlar om produkten.39 Lika viktigt är produktionsmetoder, distributionsmetoder, servicekoncept, varunamn och marknadsföringsmetoder. David J. Teece menade att det är omöjligt att ga-rantera att läckage inte sker av idéer även om man tror att det finns rätts-skydd som t.ex. patent eller upphovsrätt.40 Därför handlar det för många företag att finna former för att på egen hand skydda sina intellektuella till-gångar och rättigheter. Lyckas man inte med detta kan man heller inte räkna med internationell konkurrenskraft. Sammanfattningsvis: Locke var en av dem som tidigt berörde betydelsen av äganderätten. North visade att äganderätten hänger samman med ekono-miskt tillväxt. Dosi och Teese är exempel på författare som visat på betydel-sen av skydd från företags synpunkt. Men ingen har på allvar vävt samman teori om äganderätt med teori om specifikt innovation. Detta är dock något vi skulle kunna gå vidare med.

37 Myhrman, s. 8. 38 Ibid. 39 Giovanni Dosi: Technical Change and Industrial Transformation. Lon-don: Macmillan, 1984. 40 David J. Teece: Profiting from technological innovation: implications for integration, collaboration, licensing and public policy. Research Policy, vol. 15, 1986, s. 285–305.

22

Diskussion kring äganderätt och innovation Människor behöver incitament för att idka värdeskapande aktiviteter. Vissa värdeskapande aktiviteter, såsom vissa innovationer, är mer krävande än andra och för dessa krävs troligen större incitament. Ett samhälle med rätt institutioner, inte minst skydd av ägandet till frukterna från gjorda prestat-ioner, har mer incitament än samhällen utan sådana institutioner. Incitamenten gäller för innovatörer, men också för finansiärer av innovativa processer. Ett historiskt exempel är DNA-tekniken. I teknikens unga år var riskkapitalisterna tveksamma. Få av de små forskningsbaserade företagen fick alltså riskkapital för att göra försök att utveckla visioner baserat på den nya molekylärbiologin. Riskkapitalbolagen som t.ex. Kleiner & Perkins resonerade att det var förenat med för stor risk att avsätta mångmiljonbelopp för projekt vars resultat dels var osäkra när det gäller om de skulle lyckas, dels var osäkra när det gäller att behålla rätten till dem. Med andra ord visste man inte om man hade lagligt stöd för att hävda äganderätten till de modifi-erade gener och de produkter dessa gener skulle ge. Med facit i hand vet vi att miljardbelopp senare kanaliserades till bioteknikområden. När kom vändpunkten? Några pekar på domstolsutslag gällande en patentansökan inlämnad 1972 av Ananda Chakrabarty, mikrobiolog då vid General Electric. Chakrabarty hade utvecklat en ny bakterie som visade tecken på att kunna bryta ner olja. Affärsmöjligheten i detta var otvetydig men frågan var om investeringen kunde skyddas via patent. Efter många turer i olika dom-stolar kom så ett utfall av domstolen att det var OK med patentskydd. Först då började riskkapitalet att flöda in till detta och andra projekt inom den då unga och framväxande DNA-området. När man diskuterar patent eller upphovsrätt kan man ha olika uppfattning om hur stark den äganderätten bör vara. Men det går också att ha ståndpunk-ten att hävda en stark äganderätt samtidigt som man är kritisk till i vilka fall den bör gälla. En intressant fråga är alltså vad som bör krävas för att någon ska kunna hävda äganderätt till exempelvis konstnärliga verk? En central debatt under de senaste åren har handlat om argument för och emot ned-laddning av upphovsrättsligt skyddat material. Men debatten har inte i lika hög grad behandlat frågan om verkshöjdskravet. Låt oss ta ett exempel; Som så många andra har Per Gessle blivit anklagad och även stämd för att ha stulit andras sånger eller fragment av andras sånger.41 Per Gessle har i sin låt ”The Look” ett ljud av ett flygplan som landar. Lik-nande ljud återfinns på en av Beatles låtar; Back in the USSR (från 1968). Hur kan då Gessle kräva upphovsrätt till sin låt om (vilket dock är oklart)

41 Björn Solfors: Per Gessle inför rätta för låtsöld. Aftonbladet, 31 decem-ber, 2001 (http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article51669.ab vittjad den 14 februari 2011)

23

han tagit idén från Beatles? Om han eller någon annan samplat ljudet genom att spela in det från ett flygplan som någon annan äger: hur kan man då hävda äganderätt till ljudet? Frågorna är att dra saken till sin spets, men de aktualiserar ett problem. Man kan förstås hänvisa till rådande regelverk och prejudicerande domar. Men som vi lärde av North, lagar är bara speglingar av människors värde-ringar och de är skapade av människor. Frågan är alltså inte bara vad lagen säger och vad domstolar dömer, utan vad folket i en demokratisk stat tycker på sikt. Kärnan i denna text har varit incitamenten för innovation. Den centrala frå-gan är på vilket sätt institutioner kring äganderätt (inte minst patent och upphovsrätt) påverkar eller skulle kunna påverka agerandet hos personer som driver innovativa processer och t.ex. funderar på nya affärskoncept el-ler kulturkoncept och som överväger att investera mycket tid och resurser i sin vision. Se tabellen för positionering av denna analys. Medan North själv fokuserar på 1 och 2 har denna analys haft ett fokus på 3, och då speciellt patent och upphovsrätt.

Institutioner

Äganderätten

Andra institutioner

Normal affärsverksam-het

1

2

Innovativa processer

3

4

Diskussionen kring äganderättens roll för individer och samhälle borde mana till eftertanke hos alla oss som lever idag. Vilken framtid vill vi ha? Vilka lagar vill vi ha? Vilka lagar vill vi ska lydas? Alla prestationer är inte lika storartade. Det kostar kanske inte lika mycket energi att skriva ner en medelmåttig bloggtext om senaste krogbesöket som att skapa en låt likt Björn och Bennys ”The Winner Takes It All” eller Verdis operastycke ”Fångarnas kör”. Den centrala frågan är alltså hur många av de talangfulla människorna som har lust och möjlighet att investera lång tid och mycket pengar i originella och genomarbetade skapelser i en framtida värld om äganderätten förpassats till historieböckerna. En matematikinspirerad funktion får sammanfatta den analys av innovation-er och institutioner som framförts med stöd av North’s och andras teorier:

24

Framväxten av innovationer (I) i ett samhälle är en funktion av drivande aktörers förmåga (F), upplevda möjligheter (M) för dessa aktörer att dra nytta av sin förmåga samt förväntade belöningar (B) för att aktörerna ska omsätta sina förmågor till handling för att ta tillvara på möjligheter. Eventu-ellt kan man tillägga att också omvärldsfaktorer (O), väntade och oväntade kan inverka på framväxten av innovationer. Vi får följande funktion: I = ƒ(F,M,B,O) Där I är innovation, F är förmåga, M är möjligheter, B är förväntade belö-ningar och O är omvärldsfaktorer. När det gäller förmåga och möjligheter kan dessa, om an vill delas in i verk-liga och upplevda, vilket inte är samma sak. En förutsättning för att någon inser en möjlighet är ju att information om möjligheten kommit aktören till kännedeom. Epilog: Jag har haft mailkorrespondens med Douglass North gällande kopplingen mellan institutioner och innovationer.42 Min tolkning av hans svar på mina funderingar är att han erkänner att nämnda koppling inte varit tydlig. Han pekade på boken Understanding the Process of Economic Change, men den har ingen central behandling av kopplingen.43 Vare sig begreppet innovation eller invention finns med i sakregistret. Men det förtar inte idén att knyta samman teorin om institutioner med teorin om innovationer, vilket gjorts i denna text.

42 Mailkorrespondens, bl.a. 5 februari 2008. 43 Douglass C. North: Understanding the Process of Economic Change. Princeton och Oxford: Princeton University Press, 2005.

25

Förslag till fortsatt läsning Frankelius, P. (2009). Questioning two myths in innovation literature. Jour-nal of High Technology Management Research, Vol. 20, No. 1, pp. 40–51. Frankelius, P. (2010). Searching for innovation excellence. InnovationMan-agement, 29 January (www.innovationmanagement.se). Frankelius, P. (2009). The cave model of innovation. InnovationManage-ment, No. 1, November, 29, (www.innovationmanagement.se). Frankelius, P. (2009) “Innovationsforskningens framväxt”. I Frankelius, P. & Utbult, Mats, Den innovativa kommunen – Lärdomar från åtta kommuner och relevant forskning. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting, Vinnova, Trygghetsfonden and Tillväxtverket, VINNOVA och Trygghetsfonden. Frankelius, Per och Hedenstierna-Jonson, Charlotte (2010). Stigbygeln: Uppfinningen som erövrade världen. Vetenskap & Historia, nr 4, s. 66-71. Frankelius, P. (kommande 2011). ”Innovative processes: experience drawn from the creation of Dalhalla”. In Ivo Zander and Mikael Scherdin (Eds.), Art Entrepreneurship, Cheltenham, UK and Northamton, MA, USA: Ed-ward Elgar Publishing. Frankelius, P. & Vogel, O. (Red.) (2009). Värdeskapande möten. Malmö and Stockholm: Liber och KK-stiftelsen). Frankelius, P. (2005). “Innovationsperspektiv i kritisk belysning”. I Mats Benner (Red.): Innovationer – Dynamik och förnyele i ekonomi och sam-hällsliv. Lund: Studentlitteratur. Frankelius, P. (1999b). Pharmacia & Upjohn – Erfarenheter från ett världs-företags utveckling. Jönköping: Jönköping International Business School/Malmö: Liber. Frankelius, P. (2001). Omvärldsanalys. Malmö: Liber Ekonomi. Frankelius, P. (2004). Information–Innovation? The Nordic Journal of Doc-umentation. Vol. 59, No. 1, pp. 14–19. Se vidare www.frankelius.com

26

Copyright © 2011 Per Frankelius.