2

Innehåll ............................................................................................................ 4

......................................................................................................................................... 4

..................................................................................................................................................... 4

....................................................................................................................................................... 5

........................................................................................................................... 6

............................................................................................................................ 6

.......................................................................................... 7

............................................................................. 8

................................................................................................................ 9

.................................................................................................................................. 9

.................................................................................................................................. 9

................................................................................................... 9

........................................................................................................... 11

................................................................................................................. 11

................................................................................................... 11

.............................................................................................................. 12

................................................................... 12

.......................................................................................... 12

........................................................................... 12

.......................................................................................................................................................... 13

...................................................................................................................................... 13

....................................................................................... 13

................................................................................................. 14

........................................................................................................................................ 14

......................................................................................... 14

...................................................................................................... 14

................................................................................ 14

............................................................................. 14

....................................................................................................................... 16

................................................................................................................. 16

.................................................................................................................................. 16

................................................................................................................................. 18

3

................................................................................................................... 18

............................................................................................................. 18

.................................................................................. 18

............................................................................................................. 18

........................................................................................................................... 19

Häftet är framtaget av Karolina Olsson (specialpedagog) på Anna Whitlocks gymnasium.

Har du frågor eller funderingar gällande häftet hör gärna av dig via chatten på Teams eller på

karolina.olsson@edu.stockholm.se Datum för uppdatering: 2019-08-29

Bilderna är hämtade från Anna Whitlocks gymnasiums bildbank eller från fria bildbanker på internet.

4

Personer som rör på sig regelbundet har större chans att lyckas med sina studier. 30 minuter

fysisk aktivitet varje dag kommer bidra till att du förbättrar dina tankemässiga förmågor:

koncentrationen, minnet, kreativiteten och till viss del även din intelligens.

• Ta alltid trapporna istället för hiss

• Gå eller cykla till skolan. Gå av buss/tunnelbana eller tåg några hållplatser tidigare än

vanligt och gå sista biten

• Gå minst 10 000 steg varje dag. Kolla i din mobil om du har en stegräknare.

• Jogga eller spring

• Träna på en träningsanläggning eller utegym där du bor eller nära skolan. Det finns ett

utegym i Rålambhovsparken som ligger en kort promenad från skolan.

• Ladda ner en träningsapp och kör ett träningspass hemma eller i parken.

Utvilade elever har goda förutsättningar att orka hålla koncentrationen och prestera under

hela skoldagen. En tonåring ska sova ca 8 timmar per natt.

Hur mycket sover du? Se tillbaka en vecka och räkna ut hur många ostörda timmar sömn du

får varje natt.

• Se till att du få en timmes dagsljus varje dag.

• Rör på dig minst 30 minuter varje dag.

• Lägg dig vid ungefär samma tid varje dag,

även lördagar och söndagar.

• Stäng av mobilen på natten

• Läs en bok innan läggdags så att du låter hjärnan vila från all skärminformation.

5

Kroppen är beroende av energi för att orka med en skoldag.

När kroppen förbrukat sin energi kommer du så klart märka det genom att du blir hungrig.

Men det kan också märkas genom att du tappar koncentrationen, får huvudvärk eller blir

grinig och trött. Det är kroppens sätt att säga till dig att det är dags att på med mer energi,

dvs. mat.

För att inte riskera att tappa koncentrationen är det viktigt att du fyller på med energi i ett

jämnt flöde över dagen. Det gör du genom att äta frukost, lunch, middag och däremellan

mellanmål.

Tänk på att äta mat som går "långsamt" genom systemet dvs sådant som är rikt på fibrer och

fullkorn så att energin räcker längre. Undvik läsk, godis och energidrycker under

veckodagarna.

Äter du lunch i restaurangen på Anna Whitlocks gymnasium så kan du försäkra dig om att

du får en välkomponerad måltid. Om det är svårt att hinna med frukosten hemma på

morgonen så serverar caféet på skolan nyttiga och bra frukostalternativ för en billig peng.

Digital kommunikation mellan elever och personal på skolan sker i huvudsak via tre olika

digitala verktyg:

Skolplattformen är allas "entré" till den digitala lärmiljön på Anna Whitlocks gymnasium.

Här hittar du bland annat nyheter och aktuell information från skolan, schemavisaren,

"Våfflan" som är ingången till Microsoft Office 365 (Word, Powerpoint, m.m.)

Teams är verktyget där läraren kommunicerar med dig inom sin kurs. Här hittar du bland

annat arbetsmaterial, arbetsuppgifter, klassanteckningsboken, chattverktyg, m.m.

6

OneDrive är molnlagringstjänsten där du förvarar och arbetar med olika sorters dokument

tex. Word, PowerPoint, Excel. Här skapar du egna mappar för varje ämne.

Det är viktigt att du lär dig hur dessa verktyg fungerar och att du använder dessa varje dag på

ett effektivt sätt. Verktygen går även att komma åt i din mobil via appar.

Om du behöver hjälp med verktygen prata med din mentor eller undervisande lärare.

Att planera sina studier är A och O för att lyckas med sitt skolarbete.

En del hävdar att planering är något som hindrar dig från att vara spontan. Det är oftast helt

tvärtom. Planeringen gör att du får tid över till att vara ledig och spontan.

Andra kan hävda att planeringar bara skapar onödig stress eftersom man aldrig hinner göra

allt som står i den. Om så är fallet så har du förmodligen gjort en planering som inte är

anpassad till den faktiska tid som du har.

Gör om din planering och lägg in ett mindre antal arbetsuppgifter per dag. När du märker att

du faktiskt hinner med att göra det som du har skrivit upp så minskar upplevelsen av stress

Vilket planeringsverktyg föredrar du? Ett i telefonen, ett på datorn eller kanske en

papperskalender?

Välj ett planeringsverktyg som passar just dig. Vilken sort du väljer spelar mindre roll,

huvudsaken är att du använder verktyget regelbundet.

7

Det är viktigt att du skapar en egen överblick över din skolvecka. Vilka lektioner du har och

vad som förväntas att du ska göra före och efter lektionen.

För att du ska få en helhetsbild över din vecka behöver du också inkludera alla delar av din

vardag i din planering, dvs skola, fritidsaktiviteter, tid för sömn, fysisk aktivitet, kompisar,

extrajobb, m.m.

För att planeringen ska bli realistisk och användbar kan du ställa följande frågor till dig

själv:

• Vad ska jag göra?

• Hur länge bör jag göra det?

• Vilket material behöver jag?

• När ska jag göra det?

• Med vem ska jag göra det?

• Var ska jag göra det?

• När ska det vara klart?

• Vart vänder jag mig om det dyker upp frågor

eller oklarheter längs vägen?

Din skoldag börjar kl 08:30 och slutar kl 17:00 varje dag. Den tid då du inte har lektioner

schemalagda ska du använda för att studera tillsammans med dina klasskompisar eller på

egen hand. Använd ditt schema för att få en överblick över när du ska plugga utanför

lektionstid

.

8

Under skolåret kommer du läsa flera olika kurser. Hur mycket du behöver plugga i respektive

kurs kommer variera över året. Vissa perioder kommer upplevas som lugnare medan de under

andra perioder kommer upplevas som en högre arbetsbelastning.

Vad behöver göras direkt och vad kan vänta till senare? För att få svar på denna fråga kan du

använda strategin nedan.

1. Skriv ner allt som du behöver göra, även sådant som inte är skolrelaterat.

2. Ta reda på och skriv ner deadline för varje uppgift

3. Skriv in varje arbetsuppgift i kolumnen som passar deadline bäst.

4. När du är klar med en uppgift flytta den till kolumnen ”Klart”. Det är skönt att se hur

”Klart”-kolumnen fylls på med avklarade arbetsuppgifter

Att följa sin planering är lättare sagt än gjort. Om du inte lyckas följa den kanske du har gjort

en alltför optimistisk planering

Det kan vara svårt att planera för lång tid framöver eftersom det kan dyka upp nya uppgifter

eller aktiviteter längs vägen. Då gäller det att inte bli frustrerad eller uppgiven, utan helt

enkelt uppdatera din planering utifrån de nya förutsättningarna.

9

Gymnasiestudier innebär schemalagda lektioner, men det innebär också att du förväntas

plugga på egen hand.

På gymnasiet förväntas du vara väl förberedd när lektionen startar. Självklart har du alltid

med ditt arbetsmaterial; dator, datorladdare, aktuella texter (böcker, artiklar, m.m) och

anteckningsmaterial.

Du ska också ha förberett dig på det sätt som just den här lektionen kräver. Det kan tex. vara

att du ska ha läst ett antal texter. Vad som förväntas av dig får du reda på av läraren i

undervisningen eller via Teams där allt digitalt material finns tillgängligt.

När du är förberedd så har du möjlighet att bidra till intressanta och lärorika samtal i

klassrummet. Det gynnar både dig och dina klasskamrater.

På Anna Whitlocks gymnasium är lektionspassen som regel 2,5 timmar. Under ett så långt

lektionspass hinner man gå igenom och diskutera många olika saker. Det är viktigt att du

efter lektionen tar dig tid att reflektera över lektionsinnehållet. Det kan du göra genom att titta

igenom eller renskriva anteckningar som du gjort under lektionen, diskutera något ur

lektionsinnehållet som du tycker är särskilt intressant med dina studiekamrater eller genom

att repetera betydelsen av nya begrepp som tagits upp i undervisningen.

Det finns många fördelar med att plugga tillsammans med

andra. Du har någon att fråga eller diskutera med. Tillsammans

kan ni uppmuntra och stötta varandra när ni arbetar med sådant

som är mindre motiverande just nu. Ni kan också ha sällskap

när ni stannar kvar i skolan för att plugga.

För att plugga tillsammans behöver man inte vara bästa

kompisar. Om du inte vet exakt vem som vill och behöver

plugga på samma saker som du kan du slänga ut en fråga till

dina studiekamrater i "Konversationer" på Teams i din kurs

eller via chatten på Teams.

När du väljer att plugga på egen hand är det viktigt att ha en tydlig strategi så att pluggandet

blir så effektivt som möjligt.

Reflektera över vilken ”pluggmiljö” som passar dig bäst. Vissa föredrar att plugga i skolan

eftersom man får mer gjort när man inte störs av personer hemma. På skolan kan du sitta i ett

grupprum, studieplatserna i det öppna ytorna eller studieplatserna i biblioteket. För andra

passar det kanske bättre att åka hem och plugga eftersom det skapar mer lugn och ro.

10

Det är bra om du redan på lektionen börjar tänka på vad du ska göra till nästa vecka. På

lektionen har du möjlighet att ställa frågor till din lärare.

• Vad bör jag fokusera på till nästa vecka?

• Jag har tolkat dina instruktioner så här... Har jag uppfattat dina instruktioner rätt?

• Jag har börjat så här ... Är jag på rätt väg?

Fundera på hur lång tid respektive arbetsuppgift bör ta och bestäm dig för när du ska arbeta

med dessa. Kommer uppgiften ta 30 minuter eller flera timmar? Beroende på hur stor

uppgiften är så kanske du behöver dela upp arbetsuppgiften i mindre delar, utspridda över

flera dagar.

Tänk igenom vilket material som krävs för att du ska kunna plugga enligt din plan. Vilka

böcker behöver du ta med dig från ditt skåp? Krävs någon digital utrustning tex. kamera för

att lösa arbetsuppgiften?

När man sitter ensam och pluggar är det en ganska stor risk att man då och då kör fast, känner

sig förvirrad eller till och med blir lite uppgiven. Det är så lärandeprocessen känns ibland.

För att inte tappa motivation i dessa lägen är det viktigt att du klargör för dig själv hur du ska

göra när dessa situationer dyker upp, för det kommer de att göra oavsett vare sig du vill eller

inte.

Hur gör du då? Ringer och frågar en studiekamrat? Skriver till hela klassen i "konversationer"

på Teams? Skriver på chatten till din lärare? Tar en kort paus för att "rensa" hjärnan? Ger dig

ut på ett träningspass för att skapa mer energi?

11

Ordet koncentration kan förklaras som "samlad uppmärksamhet". När du koncentrerar dig

ska du alltså samla ihop din uppmärksamhet, rikta den mot uppgiften som ska utföras och

hålla kvar den så länge som uppgiften kräver.

I klassrummet kan det vara att lyckas rikta uppmärksamheten mot läraren som föreläser,

samtidigt som du lyssnar och bearbetar det som läraren säger utan att din uppmärksamhet

riktas mot något tex. mobiltelefonen, det som händer utanför fönstret eller dina tankar på en

kommande klassfest.

Tips på hur du kan underlätta för dig själv att upprätthålla koncentrationen hittar du här

nedan.

Se ditt mål med studierna för ditt inre. Det kan verka

"flummigt", men det är en beprövad metod som alla

framgångsrika elitidrottare använder sig av för att lyckas.

Skapa ett eget mål med dina studier. Det kan vara ett mål

inom en snar framtid tex. att lyckas läsa ut en tjock bok på

engelska. Det kan också vara ett mer långsiktigt mål som

att du ska komma in på en rolig universitetsutbildning.

Föreställ dig hur du känns när du har uppnått ditt mål. Hur

känns det i kroppen? Vad tänker du om dig själv när du lyckats? Hur ser det ut när du nått

målet?

När en arbetsuppgift upplevs som oöverstiglig gäller det att göra uppgiften hanterbar för att

inte tappa koncentrationen eller motivationen. Dela upp arbetsuppgiften i mindre delar. Det

blir enklare att koncentrera sig om du ser både början och slutet på din arbetsuppgift, dvs. ditt

delmål.

Att tex. genomföra arbetet med en större skriftlig inlämningsuppgift från början till slut i ett

svep är näst intill omöjligt. Det blir dock mer översiktligt och görbart om du delar in arbetet i

mindre delar tex:

• brainstorming med kompis

• mind map

• utkast av utvalda delar av texten

• kamratrespons

• redigering

• slutbearbetning.

12

För att upprätthålla koncentrationen kan det vara bra att

skärma av störande ljud.

Testa att använda öronproppar. Då försvinner ljudet från

andra elevers knapprande tangenter eller ljud från gatan.

Det finns många olika sorters öronproppar att köpa och du

behöver kanske prova dig fram för att hitta ett par som sitter

bekvämt och som stänger ute just det ljud som stör dig.

Ett annat sätt är att använda sig av hörlurar med musik eller

annat ljud. För vissa personer kan musiken bidra till att andra ljudintryck stängs ute. För

andra personer fungerar det dock inte alls, eftersom musiken distraherar och då tappar man

koncentrationen.

Personer vars koncentration störs av musik kan vara hjälpta av vitt brus" (icke

informationsbärande ljud). Det kan tex. vara ljudet av regn, vågor, vind eller en tvättmaskin.

Det finns flera olika varianter på tex. Spotify (sök på vitt brus eller white noise). Testa dig

fram för att se vad som skulle kunna passa dig.

Ett sätt att underlätta koncentrationen vid läsning av texter är att lyssna på texten samtidigt

som du följer med i den tryckta texten med ögonen. Ljudet från uppläsningen kan hjälpa dig

att rikta och upprätthålla fokus mot texten.

Att lyssna på text är en förmåga som du behöver träna upp om du inte är van vid det sen

tidigare. Du behöver också hitta en uppspelningshastighet som passar dig och den text du

läser. En svårare text kräver kanske en lägre uppläsningshastighet, medan en lättare kräver att

hastigheten dras upp. Om uppläsningen är för långsam kan den hindra koncentrationen

istället för att främja den. Ju varnare man blir vid att lyssna på text, desto högre hastighet kan

man använda.

Alla elever på skolan har tillgång till Inläsningstjänst och talsyntesen ClaroRead. Om du

behöver handledning i verktygen prata med din mentor eller undervisande lärare.

Ett sätt att upprätthålla koncentrationen vid genomgångar, föreläsningar eller vid läsning av

längre texter är att anteckna. Sådant som man antecknat kommer man minnas lättare, men

själva antecknandet hjälper dig också att upprätthålla fokus på det som sker här och nu tex.

läraren som föreläser eller texten du läser.

För att upprätthålla koncentrationen så kan det för vissa personer vara bra att sysselsätta

händerna medan man tex. lyssnar på en föreläsare eller läser en bok. Det hjälper särskilt

personer som ofta har en känsla av rastlöshet i kroppen.

Förslag på saker att sysselsätta händerna med är en stressboll, en fidget spinner, en klump

häftmassa, en stickning eller papper och penna för att teckna eller anteckna. Testa dig fram

13

för att se vad som passar dig. Vad du sysselsätter händerna med spelar mindre roll, så länge

saken inte stör din egen eller andras koncentration.

Att använda mobiltelefonen som ett koncentrationshjälpmedel är sällan ett bra alternativ.

Mobilen har ofta en stor dragningskraft och kommer med största sannolikhet att ta över din

uppmärksamhet från den pågående undervisningen. Att ha något i händerna minskar

impulsen att sträcka sig efter sin mobiltelefon. Just den rörelsen kan vara så automatiserad att

du inte ens tänker på att du gör det.

Vid längre arbetspass är det viktigt att röra på sig då och då för att upprätthålla

koncentrationen. Det kan ibland räcka med att ställa sig upp en kort stund, kanske sträcka på

sig och byta arbetsställning. Det kan också vara bra att röra på sig en lite längre stund tex. gå

en runda i korridoren eller helst upp och ner för några trappor.

Använd gärna det röda eller gula ståbordet som finns i många klassrum på Anna Whitlocks

gymnasium. Hemma kanske det finns ett höj- och sänkbart skrivbord eller ett högre barbord

som du kan använda dig av.

Mobilen har en stor dragningskraft och det är stor risk att den påverkar din

koncentration på ett negativt sätt.

Att ständigt byta fokus, från undervisningen till mobilen och tillbaka till

undervisningen igen, påverkar ditt lärande negativt. Multitasking stressar din

hjärna, och minskar möjligheten för dig att koncentrera dig på en och samma

uppgift under en längre tid, vilket är en förutsättning för lärande. Det är

viktigt att du skapar ro för hjärnan, utan störande stimuli. Du behöver ge dig

själv förutsättningar att tänka på något under en längre tid, utan att bli

avbruten.

Våga stänga av mobilen när undervisning pågår, när du pluggar med dina

studiekamrater och när du pluggar på egen hand. Utmana dina studiekamrater att göra

likadant. Vem klarar att ha mobilen avstängd längst?

14

Att ha "städat" runt sig minskar risken för distraktion. Ditt arbetsbord, oavsett om det är i

klassrummet, hemma eller i biblioteket ska ge tydliga signaler till hjärnan om vilken aktivitet

som är fokus. Se till att det på bordet bara finns prylar som har med aktuella studier att göra

tex. böcker, texter, pennor, dator. Ta bort allt annat som kan distrahera tex. mobiltelefon,

datorfodral, material som inte hör till uppgiften, ytterkläder.

Hur länge en person kan koncentrera sig är individuellt. En del klarar kortare stunder, medan

andra längre. Att sitta och plugga med en och samma sak i mer än 50 minuter i sträck utan

paus är inte att rekommendera.

Ta en paus genom att gå ut i friska luften, gå upp och ner för några trappor eller gå och köp

en kaffe.

När du skjuter upp saker fast du vet att det kommer leda till något negativt kallas det att du

prokrastinerar.. Alla människor prokrastinerar någon gång, men vissa personer gör det oftare

än andra.

Ett exempel på prokrastinering är när du väljer att titta på tv-serier istället för att plugga inför

ett prov. Du kanske förklarar ditt beteende med att du inte orkar plugga och att serien är ett

roligare alternativ.

Du låter ditt beteende styras av den kortsiktiga belöningen, TV-serien istället för att ditt

beteende styrs av den långsiktiga belöningen; att vara väl förberedd och därmed klara provet.

Även om TV-serien ger dig en härlig belöning här och nu, så kommer du med största

sannolikhet samtidigt känna visst obehag i form av stress eller oro inför hur det ska gå på

provet nu när du inte pluggar som du borde.

Prokrastinering är ett inlärt beteende, vilket innebär att du kan förändra det. För att minska

risken för att du ska hamna i ett beteendemönster där du väljer att prokrastinera ska du skapa

rutiner för dina studier. Rutinerna hjälper dig att ta kontroll över din situation.

Om du inte förstått syftet eller instruktionerna för en uppgift är det större risk att du kommer

prokrastinera. Se därför till att du vid varje lektion informerar dig om vad som förväntas av

dig till nästa lektion.

Börja direkt med din arbetsuppgift, utan att tänka eller känna efter. Sitt inte och vänta på att

motivation och inspiration ska dyka upp från ingenstans.

15

Då och då måste man stå ut med obehaget att behöva göra arbetsuppgifter som inte är

supermotiverande. När du väl kommit igång med arbetet så kommer motivationen öka, det är

bara starten som brukar vara lite trögare.

Fundera över vilka bortförklaringar eller ursäkter som du använder dig av när du

prokrastinerar. När du vet hur dina bortförklaringar ser ut är det lättare att övervinna dem.

Ursäkter som är vanliga vid prokrastinering:

• Jag är för trött...

• Jag kan inte plugga när jag inte är på rätt humör...

• Jag jobbar bättre under tidspress...

• Jag ska bara...

• Jag pluggar som bäst sent på natten...

• Jag kommer vara mer motiverad imorgon...

• Jag har gott om tid på mig så jag kan göra det sen...

• Arbetsuppgiften är så liten så jag hinner göra det sen...

En vanlig orsak till prokrastinering är att arbetsuppgiften känns övermäktig. Då behöver du

göra uppgiften hanterbar för att inte tappa motivation och koncentration. En arbetsuppgift

upplevs som mer hanterbar om du ser både början och slutet på det som ska göras. Du kan då

behöva dela upp en större arbetsuppgift i mindre delar, där du ser början och slutet på varje

del.

Fundera över vilka kortsiktiga belöningar som påverkar dig till att skjuta upp saker som ger

en mer långsiktig belöning. När du fått syn på vilka belöningar som lockar dig in i ett

"uppskjutarbeteende", så är det också lättare att skydda dig själv från dessa.

Gör det så krångligt som möjligt för dig själv att störas av mobilen. Lämna den i ett annat

rum, packa ner den längst ner i väskan eller stäng av den.

Sätt dig i skolans lokaler när du ska plugga, istället för hemma där den sköna tv-soffan finns.

Kanske kan du använda ett avsnitt av en tv-serie som en belöning till dig själv, när du slutfört

dagens arbetsuppgifter?

Kanske tar dina kompisar tid från ditt pluggande? Se istället om du kan använda dina

kompisar som en draghjälp för att få saker gjorda. Bestäm att ni ska ses och plugga

tillsammans. Lägg in korta pauser där ni tillåter varandra att umgås och prata om annat än det

som berör skolarbetet.

16

Om du har särskilt svårt att ta tag i en arbetsuppgift så börja med fem minuter.

Ställ ett alarm på fem minuter. Tvinga dig själv att göra något som har med uppgiften att göra

tills klockan ringer. På fem minuter hinner du tex. läsa uppgiftens instruktioner noggrant eller

bläddra igenom artiklarna du behöver för att lösa uppgiften.

När du gett uppgiften fem minuter är chansen stor att du kommit över tröskeln och fortsätter

av bara farten. Om det fortfarande är tungt att komma vidare så lämna uppgiften en stund.

Gör något annat och återkom sedan till uppgiften. Ställ klockan på ytterligare fem minuter

eller kanske lite längre. Det kommer nu vara lättare att klara av nästa tidsmål.

Skriftligt prov är en av många examinationsformer som kan förekomma på gymnasiet. För att

bli en effektiv "provskrivare" behöver man ha en plan för sitt skrivande inför och under

provet.

Gör en studieplanering i god tid innan provet.

Se till att du sover ordentligt natten innan provet.

Ät frukost, lunch eller mellis innan provet så att din energi räcker hela provet.

Ha med materialet som behövs för att skriva provet tex. papper, penna, dator, datorladdare

Ta med öronproppar vid behov. Om du lätt störs av ljud tex. andras smattrande tangenter eller

ljud från korridoren så använd öronproppar.

När du får provet, börja med att läsa igenom alla frågor på en gång. Det ger dig en överblick

av provet och det blir enklare att planera ditt skrivande.

Vissa frågor kan vara snarlika och överblicken ger dig möjlighet till att förstå vilken fråga

som kräver vilket svar. Det minskar också risken för att du behöver upprepa dig på en fråga

som kommer senare.

Du behöver inte besvara frågorna i nummerordning. Det kan vara bra att börja med en fråga

som du säkert vet svaret på. Då kommer du igång med ditt skrivande utan att bli stressad.

17

Läs frågan noggrant och fokusera på hur frågan är ställd. Att beskriva något är inte samma

sak som att jämföra två saker och att redogöra för något är inte samma sak som att diskutera

något.

Beskriva innebär att du ska ge en bild av något. Det kan tex. vara att du beskriver ett

händelseförlopp i en historisk händelse. Då beskriver du förmodligen händelsen i kronologisk

ordning dvs. det som hände först beskriver du först och det som hände sist beskriver du sist i

din text.

Jämföra kan innebära att du ska ställa två situationer eller kanske händelser emot varandra.

Vilka likheter finns? Vilka skillnader finns?

Diskutera kan innebära att du ska undersöka, debattera eller argumentera för något.

Gör upp en plan för hur du ska besvara en fråga. Fundera över vad du vill säga i svaret och i

vilken ordning du vill säga det. Använd gärna ett kladdpapper där du med hjälp av stödord

gör en struktur för ditt svar.

Det är helt okej att hoppa mellan frågorna om du helt plötsligt kommer på något som du vet

ska finnas med i en senare fråga. Ibland kan det vara bra att krafsa ner sina tankar så snart de

dyker upp så att de inte försvinner igen.

Om du kommer till en fråga där du kör fast så hoppa över den så länge. Det kanske klarnat

när du besvarat resten av frågorna. Dessutom är det dumt att lägga ner en massa tid på en

fråga som man kanske inte vet svaret på, och därmed inte hinna med att besvara frågorna som

man faktiskt kan.

När du anser dig vara klar med provet så ska du läsa igenom dina svar noggrant. Då kommer

du upptäcka om du missat något eller om du behöver förtydliga något för den som ska läsa

provet.

Återkoppling

Lärandeprocessen fortsätter även om själva provet är genomfört. Du behöver tänka igenom

din återkoppling och reflektera över vad den står för.

Vilken återkoppling har du fått gällande provet? Vilken feedback har du fått från lärare och

studiekamrater? Vad kan du lära av denna återkoppling? Hur skulle du göra om du fick göra

om provet?

Det är efter provet som du vet hur effektiv din studieteknik har varit. Glöm inte att utvärdera

ditt arbete fram till provet. Vilka strategier ska du behålla? Vilka strategier ska du förändra?

18

Läsa kan man göra både med ögonen och öronen, eller båda samtidigt. En del gillar att bara

lyssna medan andra vill lyssna och samtidigt följa med i texten med ögonen.

Ju mer man tränat på att lyssna på text desto bättre blir man på det. Efter ett tag kommer du

märka att du kan dra upp uppläsningshastigheten flera steg.

Alla elever på Anna Whitlocks gymnasium har tillgång till Inläsningstjänst. Det är en

webbplats/app där många läroböcker finns att lyssna på. Inlogg till tjänsten är ditt

användarnamn och lösenordet 12345678.

Alla elever på Anna Whitlocks gymnasium har tillgång till talsyntesen ClaroRead. Det är ett

digitalt verktyg som läser upp alla former av digital text tex. pdf:er, webbsidor, m.m.

Har du en läsnedsättning så har du också rätt till talböcker. Talböcker finns via

webbtjänsten/appen Legimus. Prata med specialpedagogen eller skolbibliotekarien för mer

information.

Du kommer skriva mycket text under din tid på gymnasiet. Ett verktyg som du kan använda

för att snabbt utveckla ditt skrivande är att med hjälp av en talsyntes lyssna på dina texter.

Talsyntesen läser upp det du har skrivit och du hör då ”hur din text låter”. Då upptäcker du

lättare stavfel, oklar meningsbyggnad och om texten är otydlig för läsaren.

Alla elever har tillgång till talsyntesen ClaroRead, men det finns också en inbyggd talsyntes i

skrivprogrammet WordOnline Glöm inte att ta med dig hörlurar till lektionen!

Behöver du handledning i verktygen, prata med din mentor eller undervisande lärare.

19