ingenstans i min fars hus av assia djebar

Download Ingenstans i min fars hus av Assia Djebar

Post on 12-Mar-2016

218 views

Category:

Documents

0 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

I sin självbiografiska roman Ingenstans i min fars hus fogar Assia Djebar samman en rad nyckelscener från sin uppväxt i det koloniala Algeriet. Med stor kärlek och ömhet skildrar hon sina föräldrar och sin lilla hemstad. Men det är inte utan smärta som hon återvänder i minnet till den hon en gång var.

TRANSCRIPT

  • ASSIA DJEBAR

    Ingenstans i min fars hus

    L E O PA R D F R L A GS T O C K H O L M 2 010

    versttning frn franska av Ingvar Rydberg

  • Till Gayatrimed tillgivenhet

    Assia Djebar Ingenstans i min fars hus

    Leopard frlagS:t Paulsgatan 11, 118 46 Stockholmwww.leopardforlag.se

    Assia Djebar 2007 Originalets titel Nulle part dans la maison de mon preversttning Ingvar RydbergGrafisk form omslag Elsa Wohlfahrt LarssonOmslagsmlning Algiers av Frederick Arthur Bridgman Corbis/ScanpixOmslagsmosaik After Emile Prisse dAvennes Getty ImagesTryckt hos ScandBook, Falun 2010 ISBN 978-91-7343-279-5

  • Del ett | Skrvor av en barndom 91. Min unga mor 11

    2. Trar 153. Den frsta boken 24

    Mellanakt 294. Min far och de andra 31

    5. Cykeln 386. En dag i badet 47

    7. Min lillebror 568. Spegellek eller p gatan med min far 64

    9. Mina frldrars rum 71

    Del tv | Att riva snder det osynliga 751. Madame Blasi 77

    2. De frsta resorna p egen hand 833. Pianot 90

    4. Min frsta vninna 995. Farida, den svrtillgngliga 106

    6. I matsalen 1167. Min mormors vrld 124

    8. Jacqueline i sovsalen 130

    Innehll

    085107Ingenstans.ORIG.indd 7 09-01-26 15.28.23

  • 9. Kropp i rrelse 13610. Operetten 148

    11. Melodi p rrjt 17212. Sommaren infr uppbrottet 176

    Del tre | Den som springer ned till havet 1791. nnu kvar i byn 181

    2. Ett snderrivet brev 1853. Det frsta mtet 192

    4. Krleksbreven 2065. Familjen yttar till Alger 214

    6. P gatan 2187. Promenader i hamnen 223

    8. Munira dyker upp igen 2309. Vi tre 235

    10. I en mrk trapphall 24211. Den dr morgonen 256

    Epiloger 2671. Tystnaden eller de gravlika ren 269

    2. En vild icka 2753. Att frambringa yrsel 279

    Efterskrift 285Tystnad om sig sjlv eller skrivandet p ykt 287

    Ordfrklaringar 292

    085107Ingenstans.ORIG.indd 8 09-01-26 15.28.23

  • Del ett | Skrvor av en barndom

    r barndomen en ohrbar hemlighet,blott stoft av tystnader?

    085107Ingenstans.ORIG.indd 9 09-01-26 15.28.24

  • 1. Min unga mor

    En liten icka dyker upp, tv och ett halvt, kanske tre r gammal. r barndomen kanske en tunnel av drmmar, som glnser p en teaterscen dr allt spelas om, men bara fr dig med vidppna gon? Kanske du fortstter att bertta om din barndom fr ngon tillfllig bekant, ngon kusin p besk som rkat f se dig brista i grt eller rista av snyftningar som nnu plgar dig.

    En frankring nns kvar. Min mor, som Gud ske lov nnu lever, kan vittna. Bara nitton r skiljer oss t. Nr jag lrde mig g, var hon en ung gift kvinna med srskild rang i Ce-sarea, staden dr de andalusiska sederna levde kvar ofrnd-rade. Hon hade frmsta platsen p kvinnornas fester och bar dyra, numera frlorade, smycken ssom fglar och rosor av guld uppsatta p sin huvudbonad av vattrad satng, lngsamt vaggande. De ck hennes panna att omstrlas av en gloria. Dr satt hon, en leende gudinna, med mlade gon och silver-paljetter som framhvde hennes kindben.

    Jag, hennes lilla dotter, rcker henne handen i botten-vningen hemma hos hennes mor, som vi kallar maman.Varje ung kvinna, insvept frn topp till t i en slja av vit sa-tng, behver ett barn fr att kunna g p eftermiddagsbe-

    11

    085107Ingenstans.ORIG.indd 11 09-01-26 15.28.24

  • 12

    sk i den lilla staden. Min mor tcker sig lngsamt med sin ckfria hak med dess siden- och yllefransar i tamburen. Jag kan nnu hra tyget och dess ytande veck frasa runt hennes hfter och axlar, nr vi stannar till ngon minut i halvmrkret infr den tunga porten.

    S griper min utstrckta hand tag i ett hrn av den unga kvinnans slja. Ska jag kunna vgleda henne, nr vi nu till-sammans gr gatan fram? Hon har en triangel av tyg ver nsan som lmnar blicken fri det r kvinnornas privilegium i denna hamnstad, som trehundra r tidigare terbefolkats av andalusiska yktingar. P gatan gr den vitkldda kvin-nan med blicken i marken och gonfransar som sklver av an-strngningen. Jag knner mig som hennes ledsagarinna som vakar ver hennes steg.

    Min mor, en morisk borgarkvinna bara lite ver de tjugo, vandrar genom vad som under antiken varit en provins-huvudstad. Hon behver min hand. Jag knner, redan vid tre rs lder, sedan vid fyra och fem, att utomhus r min roll att leda henne frbi mnnens blickar. Vi gr frst bakom kyrkan, sedan lngs den romerska cirkusarenan. Vi fortstter frbi en rad gamla hus med grn- eller blmlade portar med klap-par i form av tunga bronshnder.

    Det enda som syns av den vandrande kvinnan, insvept i sitt ckfria siden, r anklarna och de svarta gonen ovanfr det lilla organdistycket som stramar ver nsroten. Jag rr vid sl-jans vv. Jag knner mig s stolt ver att f trda fram vid hen-nes sida. Jag, hennes barn, ja lilla page, leder henne, som om hon vore ett gtfullt gudavsen, medan hon avlgsnar sig frn sin mors bostad och lngsamt gr mot ngra slktingars hus.

    Det r brjan p en solig eftermiddag. Butiksgare, an-rer som satt sig ned och andra nykna mn fljer oss med blicken. De lnkar oss samman. De betraktar henne trots att de inte kan se hennes kropp. Men hon knns igen p mnga

    085107Ingenstans.ORIG.indd 12 09-01-26 15.28.24

  • 13

    detaljer i besljningen, det smidiga tygets svllning ver hf-terna och hennes snkta blick, som d och d blickar framt. Jag, den lilla ickan, rknas inte.

    Jag knner mig stolt, ty jag presenterar min mor som jag vet r den vackraste och mest trdda fr hela staden, ja fr vrlden. Jag anar redan att de som dr hller utkik efter oss och fller omdmen om oss beundrar henne, om n frsiktigt och misstroget. Senare skulle jag ibland tnka att jag hade velat trotsa dessa smygtittare, fr henne, fr oss bda.

    Modern och hennes lilla dotter. Detta par skulle jag hysa inom mig som en vag skugga i mnga decennier. Nr vi gr ut genom tamburen och s fr se solljuset p de frsta gatorna, inte de i stadens centrum utan de lngs de romerska ruinerna i dess ut-kant dr vi gr, blir det mitt frsta ventyr. Min barndom rym-mer mycket promenerande, om n inom kontrollerade ramar, med ett tvetydigt ansvar som egentligen r fr tungt fr mig.

    Slutligen kommer vi fram till vra slktingars hus. Vi tas emot med glada, hgljudda rster i tamburen. Vrdinnorna omfamnar min mor. En av dem tar av henne sljan, viker ihop den och beundrar sedan hennes toalett. P grden, i vars mitt jag skymtar rda skar som glider omkring i marmorbas-sngens vatten, blir det liv och munter rrelse.

    Frn frsta vningen hlsar andra kvinnor p oss ver rcket och lovar g ned, nr vl kaffet och stsakerna serve-rats p det lga bordet. Unga ickor, slktingar till oss, lyfter upp mig och kysser mig versvallande.

    Efter min mor frvntas jag g fram och hlsa p de ldsta kvinnorna, den ena nstan blind, den andra hopkrupen p en matta med ett radband i sin darrande hand. I ett halvmrkt rum spelar en osynlig yngling p luta. Pltsligt drar ngra smickor mig ivg till en lng mrk korridor. Jag mste del-ta i deras lekar. En av dem rr p skuggspelsgurer gjorda

    085107Ingenstans.ORIG.indd 13 09-01-26 15.28.24

  • av sm pinnar av mlat tr. En annan sitter ledigt p huk och vill tvla med mig i ett spel med sm benbitar.

    Jag hade hellre stannat p grden vid ett apelsintrd eller satt mig p bassngkanten i nrheten av min mor fr att lyss-na p hennes vninnors lite tillgjorda prat.

    En ung icka omfamnar mig med skratt och kyssar som kvver mig. En annan, som sitter p stenlggningen, smeker ogenerat min korta klnning eller min skotska kjol.

    Hon r ju kldd som en liten fransyska! utropar hon spe-fullt eller avundsamt i riktning mot min mor som ler men inte sger ngot.

    Sedan efter ett gonblick suckar den unga slktingen: Jag skulle grna vilja byta ut min seroual mot hennes kjol!Hon kastar en nedltande blick p sina turkiska sckbyxor

    av blommig satng.Om inte mamma hade varit hr, tnker jag fr mig sjlv,

    skulle jag ha gtt med p att byta!En annan frklarar i sin tur hgt fr de frsamlade att det

    verkar som om hennes far i byn Jag tiger och knner mig pltsligt annorlunda, frmmande

    fr detta smskvaller. Ja, sger en tredje i upphetsad ton, det sgs att hennes

    far kper dockor t henne, inte sdana som vi gr av trasor och trpinnar utan (hon drmmer lngtansfullt) riktiga dockor som de som fransmnnen har!

    Min mor reser sig upp och gr bort till en annan grupp. Fr henne r detta bara tomt prat.

    Jag sitter tyst p denna grd som sorlar av rster frn kvinnor i alla ldrar, som bara kan g ut om de r besljade uppifrn och ner. Jag oroas av anmrkningen och knner mig pltsligt som pappas icka.

    En form av uteslutning eller nd?

    085107Ingenstans.ORIG.indd 14 09-01-26 15.28.24

  • 15

    2. Trar

    I mitt minne framtrder s en liten icka p fem eller sex r som lser sin frsta bok. Hon har stormat in i vningen i byn med en roman som hon lnat p skolbiblioteket i handen. Utan att kyssa sin mor i kket har hon skyndat in i sina fr-ldrars rum och lagt sig p magen i deras sng som frefaller henne ofantlig. Mittemot kan hon skymta sig sjlv i en hg gammal spegel men det r som om bilden dr frestller en annan icka.

    Ja, p magen med bjda knn. Hon har kastat av sig san-dalerna och ppnat boken. Hon lser som om hon slcker sin trst, djupt frsjunken. Hon glmmer tiden, huset, byn och ven sin spegelvnda dubbelgngare mittemot. Und-er lsningen beslutar hon att inte sluta frrn p sista si-dan.

    Strax drp brjar hon grta utan att mrka det, frst tyst, sedan med snyftningar som lngsamt skakar henne. Hennes mor, som hller p att laga mat i kket, hr denna jmmer punkterad av hickningar. ngslig skyndar hon ut och stannar till p rummets trskel. Dr fr hon se sin dotter till synes frkrossad, oavbrutet och glupskt lsande. Den unga tjugo-fyrariga kvinnan som nnu inte kan lsa franska, dremot

    085107Ingenstans.ORIG.indd 15 09-01-26 15.28.24

  • 16

    arabi