Det är dags att göra miljonprogram till miljöprogram

Viktoria Walldin på White Arkitekter vet vad bostads- områdena behöver

// VÄRLDENUrbana trender från världsutställningen i Shanghai

// SVERIGEStäderna växer – här är utmaningarna som väntar din kommun

// INTERVJUAlice Bah Kuhnke om alltför blygsamma ingenjörer

// PERSPEKTIV Barn i stan! De har kommit till city för att stanna

FÖR DIG SOM UTVECKLAR SAMHÄLLETNYTIDNING

FRÅN SVENSKA TEKNIK & DESIGNFÖRETAGEN #01/2010

GOR OMGOR SMART

INFLUENS2

BILDEN

// BILDEN

VärLDENS StörSta SoLkraFtSkoNtor Kina får ofta kritik för sitt stora användande av fossila bräns-len, men det finns ljuspunkter i landets energiutveckling.

I Shangdongprovinsen i nordvästra Kina finns Sun-Moon Mansion – världens största kontorsbyggnad driven av solenergi. Det ligger i Solar Valley i Dezhou och är huvudkon-tor för Himin, världens största solcellsproducent. Företaget grundades 1995 av Ming Huang, en ingenjör specialiserad på oljeteknik. Han oroade sig för landets beroende av fossila bränslen.

Byggnaden är utformad som en solskiva, och integrerat i arkitekturen finns de kinesiska tecknen för sol och måne. Solenergibyggnadens vita exteriör är tänkt att representera att den drivs av ren energi.

Tex

T: G

abri

ella

Skö

lden

berg

. FO

TO: H

imin

Sol

ar C

ompa

ny

INFLUENS 3

VäLkoMMEN //

STADENS SILUETT ÄNDRAR UTSEENDE. Stockholm tappar sitt kanske starkaste landmärke när Stadshuset får konkurrens av Stockholm Waterfront. I media debatteras höga hus, bristen på gröna lungor och urbaniseringen som fenomen. I huvudstaden är utmaningarna aldrig så tydliga som när Essingeleden korkar igen morgon efter morgon.

Andra städer har andra problem. Göteborg lider av dålig planering och när staden nu behöver bygga ut sätter det myror i huvudet på politikerna. Här behövs ett genomgripande tag om stadens hela struktur.

Analyser om tjänstesamhällets utveckling visar att den regionala sammanflätningen ökar och att det kräver ett mer övergripande tänk för att få hela regioner att hänga ihop i sina olika delar.

Arkitekter och tekniska konsulter i Sverige har långtgående kunskaper om hållbar stadsplanering, bygg-processens olika skeden och hur man skapar en attraktiv plats att bo, verka och röra sig på. Den kunskapen exporterar vi. Bland

annat från England vallfärdar beslutsfattare till Hammarby Sjöstad för att se stadsdelens klimatsmarta lösningar.

Många av de problem som dagens politiker brottas med – och de mål som EU satt för klimatet 2020 och 2050 – kan vi redan nu ge svar på. Mycket av tekniken finns men vi behöver gemensamt lösa hur den på bästa sätt ska kunna överföras till verkligheten.

Tidningen du just nu håller i handen är den första i sitt slag. Samtidigt som Svenska Teknik&Designföretagen firar 100 år som konsultförening passar vi på att sprida vår kunskap i tidningsformat. Vår avsikt är, precis som tidningens namn antyder, att influera. Vi är här för att informera, medverka och påverka!

INFLUENS ges ut av Svenska Teknik&Designföretagen som är bransch- och arbetsgivarorganisation för arkitekt-, teknik- och industrikonsultföretagen. Läs mer på www.std.seansvarig utgivare: Lena WästfeltProjektledare: Mathias Lindow, 08-762 67 00, redaktionen@std.seProduktion: Clinton Agency i samarbete med Redaktörerna redaktör: Åsa Rydén AntonssonGrafisk form: Karl-Fredrik Johnfors, Jenny Li Skogvoll korrektur: Hans Strömberg omslagsfoto: Kristina Sahlén redaktionsråd: Mathias Lindow, Saga Hellberg, Daan Cedergren, Beatrice Kindembe, Johanna Källström repro: Bildrepro tryck: Intellecta Infolog, Solna Tidningen är tryckt på Svanenmärkt papper

MÅNGA AV DE pRoblEM SoM DAGENS polITIKER

bRoTTAS MED KAN VI GE SVAR pÅ.

Vi vill influera dig!

Lena WästfeLt, vd,svenska teknik&Designföretagen

Många av de problem som dagens politiker brottas med – och de mål som EU satt för klimatet 2020 och 2050 –kan vi redan nu ge svar på. Mycket av tekniken finns men vi behöver gemensamt lösa hur den på bästa sätt

Tidningen du just nu håller i handen är den

kunskap i tidningsformat. Vår avsikt är, precis . Vi

är här för att informera, medverka och påverka!

eknik&Designföretagen

FOTO

: JO

HA

NN

A H

AN

NO

14712

23

INNEHÅllorD Mot orD // Peter eriksson och Mats Odell om miljonprogrammet 4

I korthEt // Ingenjörsefterfrågan, cykelstäder och spårvägssatsning 5

trE INFLUENSEr // Alice Bah Kuhnke, Olof Wallgren och Ida Rennemark 7

Så FUNkar DEt // Huset som producerar mer än det konsumerar 10

NEDSLaG // Shanghai show:Här visar världen upp sig 12

FokUS // Gör om. Gör smart. Dags att göra miljonprogram till miljöprogram 14

SPEcIaL // Den stora folkvandringen till städerna 20

ExPErtErNa SVarar // Om miljö, infrastruktur och arkitektur 22

PErSPEktIV // Barn i stan! Och de är här för att stanna 23

UtForMat // Storslagna idéer som aldrig förverkligades 26

kröNIka // Göran everdahl om stadsplanerares gudskomplex 27

MatErIaL // Lättbetongen hittar hem hos allt fler 28

INNEHÅll

10

NäSta NUMMEr kommer ut den 29 oktober. Försäkra dig om att få ett eget exemplar: Skicka din adress till redaktionen@std.se

SKRÄPIGA UTEMILJÖER, smutsiga trappuppgångar och dåligt underhållna lägenheter i kombination med bränder i soprum och sönderslagna bilrutor är vardag för boende i vissa miljonprogramsområden. Det är en uppväxtmiljö som lätt leder våra barn på villovägar och en otrygg boendemiljö för våra äldre. Det ska vi inte acceptera.

För att åtgärda problemen krävs olika initiativ från flera aktörer. Det handlar bland annat om att fortsätta stärka hyres-rätten och därigenom underlätta renovering av slitna bostadsområden. Nyckeln till framgång är ofta att de boende får komma till tals. De är trötta på temporära projekt. De vill ha långsiktigt hållbara satsningar och en stabil fastighetsförvaltning. I de fall de boende och hyresvärden önskar det ska man också kunna överväga att de boende köper fastigheten och bildar bostadsrättsförening. Det kan skapa ett nytt engagemang för fastigheten och

förbättringar som åstadkoms tillfaller de boende. På sikt bör även enskilda hushåll kunna köpa sin lägenhet genom att ägarlägenheter i det befintliga beståndet införs.

Lika viktigt som att förbättra boendeförhål-landena är att arbeta för fler jobb och en bra skola.

Arbetslösheten och utanförskapet är många gånger större i dessa om-råden. I området Herrgården i Malmö går färre än 50 procent av niondeklassarna ut med godkända betyg i kärnämnena.

Under året har jag genomfört rundabordssamtal med kommuner, bostadsföretag och boende. De samtalen fortsätter under en konferens i Rinkeby i augusti. Då hoppas jag att vi kan få fler goda exempel på hur vi bäst åstadkommer en förändring av våra mest utsatta miljonprogramsområden. Kommuner, fastighetsä-gare och de boende måste arbeta tillsammans. Staten har självklart också ett ansvar. •

// orD Mot orD

Mats Odellkommun- och finans-marknadsminister, Kristdemokraterna

FOTO

: PA

WeL

FLA

TO

Mats Odell

FOTO

: PA

WeL

FLA

TO

MILJÖPARTIET ÄR ÖVERENS med S och V om att rusta upp det befintliga bostadsbeståndet i miljonpro-gramsområdena. Vi vill att staten tillsammans med näringslivet och kommunsektorn tar ett gemensamt ansvar och genomför investeringar för att utveckla miljonprogram-men. Med det vill vi skapa attraktiva bostadsområden. Detta ska genomföras i sam-råd med de boende.

Samstämmiga bedöm-ningar från Hyresgästfören-ingen, fastighets-ägarorganisationer och Boverket ger oss beskedet att renoveringsbehovet av framför allt miljonprogramsområdena är stort och akut. Det handlar om fastigheter med sammanlagt cirka 650 000 lägenheter varav cirka hälften behöver renoveras under den kommande femårsperioden.

För att snabbt komma igång med åtgärder vill vi med start redan 2011 bygga ut rot-avdraget till

att också omfatta hyresrättsfastigheter. Upplägget för ”hyresrätts-roten” har en klar och tydlig kli-matinriktning. Vid totalrenovering av flerfamiljs-hus är kravet att detta leder till minst 30 procent i minskad energi användning. Det är nödvändigt då

en stor del av miljonprogramsbo-städerna är i ett sådant skick att det krävs kraftfulla åtgärder för att få ner energiåtgången.

Hållbara bostäder handlar om mer än fina lägenheter och energieffektiva hus. Det krävs

också att man samtidigt förändrar och lyfter bostadsområdena. Det handlar om grönytor, nära till handel och samhällsservice och inte minst kollektivtrafik. Med en rödgrön regering finns det möjlighet till statlig medfinansiering även för detta. Vi återinför Klimatinvesteringsprogram-met (Klimp) och inför statsbidrag för utveckling av kollektivtrafiken. •

Peter Erikssonspråkrör, Miljöpartiet de gröna

FOTO

: FR

eDR

IK H

JeR

LIN

G

HÅllbARA boSTäDER HANDlAR oM MER

äN FINA läGENHETER ocH ENERGIEFFEKTIVA HuS.

lIKA VIKTIGT SoM ATT FÖRbäTTRA boENDET

äR ATT ARbETA FÖR FlER Jobb ocH EN bRA SKolA.

VAD TYcKeR DU?SKRIV TIll

ReDAKTIONeN @STD.Se

HUR SKA MIljONpROGRAMMeTS OMRÅDeN ÅTGÄRDAS

Ett stort antal bostadshus är i akut behov av upprustning. Peter Eriksson (MP) och Mats Odell (KD) ger sin syn på vad som måste göras.

INFLUENS4

INFLUENS 5

I korthEt //

VI VILL bRyTA TRENDEN ATT VÄGbyGGEN OFTA bETRAKTAS

SOM EN MANLIG VERKSAMHET.

FReDRIK lARSSONMätningsingenjörHässleholm– Ja, det är ett bra sätt att profilera stä-der på, gärna genom udda och lite speciella byggnader som

Turning Torso. Framför allt ska man bygga dem i större städer.

BABAN MeHDITaxichaufför och trafikledare Malmö– Nej, för att det påverkar naturen och miljön och kostar för mycket pengar.

Turning Torso är inte bra. Det hade varit bättre om man hade använt pengarna till bättre sjukvård.

eVeRT lIljeGReNpensionärSundbyberg med som-marställe på Österlen– Nej, skyskrapor förstör stadens siluett och fördärvar fina miljöer. Turning

Torso är kul men det räcker med en.

NANcY DIRKSeNSkoförsäljare Malmö– Ja, så det förhoppningsvis blir fler hyreslägenheter. Man ska bygga dem i storstäderna. Turning

Torso är fin, det är synd att man inte har råd att bo där.

eMMA HANSSONStudentSkegrie– Nja kanske, det kan ju vara bra så det blir fler lägenheter, i så fall kan man bygga dem lite överallt. Turning Torso är ful.

TexT OCH FOTO: Christiaan Dirksen

VI FEM: MALMÖ

Behöver vi fler skyskrapor

i Sverige?

2 000 nya ingenjörer efterlysesFörra året var tufft för de flesta branscher, också för teknikkonsulterna.

Nu har vinden vänt och enbart de största företagen söker 2 000 nya ingenjö-rer, enligt en rundringning som tidningen Ny Teknik har gjort. Till exempel behöver ÅF 500 nya medarbetare, WSP 400 och både Ramböll och Sweco behöver varsitt nytillskott på 300 personer inom den när-maste tiden och resten av året.

Störst är efterfrågan inom bygg, in-frastruktur och energi, områden som har

klarat lågkonjunkturen relativt väl. Men nu behövs det också fler konsulter inom fordon, verkstad och övrig industri.

– Fordonsindustrin har legat lågt. Nu finns ett uppdämt behov av att starta nya utvecklingsprojekt, säger Anders Atterling, ansvarig för investerarrelationer på Semcon, till Ny Teknik.

Semcon drabbades hårt av krisen och fick låta 400 personer gå, till stor del i Göteborg. Nu finns det ett behov igen – av 50 nya ingenjörer till att börja med. •

Varberg toppar cyklisternas listaen ovanligt genomtänkt planering för cykel-trafiken. Det omdömet gör att Varberg tar hem förstaplatsen i Cykelfrämjandets första jämförelse av 17 utvalda kommuners insatser för cyklisterna.

1. Varberg 2. Malmö 3. Göteborg 4. Västerås 5. Gävle 6. Mölndal 7. Halmstad 8. Örebro 9. Östersund 10. Landskrona

Karin S Lindelöf, genusforskare och jämställdhetskonsult i Rejlers tidning Generated Ideas. Tillsammans med Rejlers för hon in jämställdhetsperspektivet i vägbyggprojektet för Masmo-länken, den västligaste leden av Södertörnsleden som knyter samman Botkyrkaleden med e4/e20. Genusaspekter anses betydelsefulla när det gäller säkerhetsfrågor. Till exempel är det viktigt för kvinnor att busshållplatser ska ha god belysning.

Så många våningar ska världens högsta trähus få. Skyskrapan har arbetsnamnet Barentshus och planeras i Kirkenes i Nordnorge. Sveriges högsta trähus är åtta våningar högt och ligger i Växjö. KäLLA: ByGGVäRLDeN

cItyBaNaN kräVEr arBEtSkraFt. Tack vare stora statliga satsningar har konsult-bolag inriktade på bygg och infrastruktur klarat sig bra genom krisen.

FOTO

: IS

TOC

KP

HO

TOFO

TO: B

AN

VeR

KeT

.Se

INFLUENS6

MORGONDAGeNS STAD: Är din kommun redo för tjänstesamhället?Tjänstesamhället breder ut sig och ställer helt andra krav än vad industrisamhället gjorde på vårt sätt att bo, verka och förflytta oss. Medverkande: Fredrik Bergström, WSP; Siv Axelsson, WSP; Anders Svensson, White Arkitekter och eva Nygren, Sweco. Måndag 5 juli kl 13.00–14.30. Hästgatan 12.

STAD I TIDeN: Är framtiden ljus för miljonprogrammet?I framtidens stad kommer miljonprogrammet vara ett energieffektivt boende som tillsammans med bra kommunikationer blir en vinnare på bostadsmarknaden. Medverkande: Peter eriksson (MP), Ulla Hamilton (M), Agneta Persson, WSP och Viktoria Walldin, White Arkitekter. Tisdag 6 juli kl 08.00–09.00. Hästgatan 12.

MINA DRÖMMARS STAD: Vilka strategiska satsningar lyfter kommunen?Hur ska den nya staden planeras och utvecklas för framtidens behov? Medverkande: Acko Ankarberg Johansson (KD), Gustaf Fridolin (MP), Fredrick Federley (C), Agneta Hammer, Helsingborgs stad; Karin Byman, ÅF; Monica von Schmalensee, White Arkitekter och Maria Lundberg, Sweco.Tisdag 6 juli kl 15.00–17.00. Hästgatan 12.

// I korthEt

Peter Danielsson (M), kommunsty-relsens ordförande i Helsingborg som har beslutat att gå vidare med sina planer på en spårvagnssatsning.

Varför spårvagnar?– Helsingborg kommer att behöva ett betydligt mer kapacitetsstarkt stomlinjenät för kollektivtrafiken inom ungefär 7–10 år. Idag är spårväg det mest miljöanpassade och beprövade system som finns. I vårt fall är även spårväg från ekonomisk synpunkt en god investering, då en samhällsekonomisk analys visar på lönsamhet.

Hur omfattande är satsningen?– I första hand en stomlinje för stadstrafiken, där första etappen från Dalhem till den nya stadsdelen H+ är ganska given. Här kan också övervägas om vi ska förlänga sträckan ut till Väla. etapp 2 innebär förlängning från H+ till Råå och vidare till Raus och ättekulla, vilket också eventuellt kan delas i två etapper. Den totala linjelängden är cirka 17 km. Vi räknar med att fastlägga linjesträckningarna i en förstudie under 2011.

Ni planerar också spårväg till Höganäs.– Ja, den regionala linjen Helsingborg till Höganäs via Maria som är drygt 2 mil lång. Denna linje kan eventuellt förlängas via H+ till Ramlösa station, alternativt kan den fortsätta i en annan stadslinjesträckning mot Östra Ramlösa. ytterligare utredningar behövs även här.

När kommer den första spårvagnen att rulla på Helsingborgs gator?– Om planeringen går som det är tänkt och finansieringsfrågan kan lösas på ett bra sätt, så kan den första spårvägen vara i drift omkring 2018.

Vad har ni fått för reaktioner från folk i stan?– De allra flesta är mycket positiva.

Hur tar du dig själv till jobbet?– Jag åker oftast buss och i Helsingborg drivs bussarna med biogas.

HAllÅ DÄR!

Tågtrafiken i Sverige har ökat snabbt de senaste åren och många anser att den bör öka ytterligare – inte minst för miljöns skull. Det kräver att tåginfrastrukturen byggs ut eftersom banor och tåg redan i dag är fulla på de mest belastade sträckorna.

En sådan satsning kostar dock tid och pengar. Det är dessutom svårt att förutse hur den framtida trafiken kommer att se ut.

Därför har forskare vid KTH nu tagit fram olika modeller som analyserar hur infrastrukturen kan påverka möjligheterna att utveckla trafiken.

En modell analyserar hur infrastruktur, tidtabell och förseningar påverkar trafiken i samband med tågmöten – eftersom dessa är

helt avgörande för kapacitet och punktlig-het enligt KTH-forskarna. Modellen kan användas för att avgöra om fler mötes-stationer eller kortare dubbelspårsträckor bör byggas.

En annan modell analyserar kapaciteten på dubbelspåriga järnvägar. Här begränsas kapaciteten av blandningen av snabba och långsamma tåg. KTH har använt model-len för att undersöka effekten av separata höghastighetsbanor. Resultatet visar att 2–3 gånger så många godståg kan köras på stambanorna dagtid om snabbtågen går på en egen bana. Den kan då också göras ra-kare så att tågen kan köra i över 300 km/t och med bättre punktlighet. •

Så kan tågtrafiken bli effektivare

Tjänstesamhällets utbredning, miljon- programmets framtid och kommunernas strategiska satsningar. Det är inriktningen på tre seminarier ingen Almedalsbesökare bör missa. Svenska Teknik&Designföretagen hälsar välkommen till följande diskussioner under politikerveckan i Visby:

Stadsutveckling på programmeti Almedalen

FOTO

: ULL

A A

LDeR

IN

FOTO

: TR

AFI

KVER

KET

2–3 GåNGEr. Så många fler godståg kan köras på stambanorna dagtid om snabbtågen går på en egen bana. Det visar ny KTH-forskning.

Alla mina fördomar om teknikkonsulter har jag fått

bekräftade sedan jag började på ÅF. De är alla extremt kunniga och

samtidigt väldigt noggranna med att inte slå sig för bröstet. Jag tror att det

är en ingenjörssjuka att aldrig lägga något smör på moset. När jag öser lovord över

hur spännande och fantastiskt det de gör är, och vilken enorm hållbarhetsinverkan något projekt har, blir mina kollegor röda i ansiktet och säger ’nääe, menar du verkligen det?’.

Jobbet valde jag för att jag vill spela tillsam-mans med dem som faktiskt kan göra skill-nad. Den tekniska utvecklingen är avgörande för en hållbar tillväxt – och då menar jag både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Eftersom hållbarhet finns på agendan för alla våra kun-der finns det ingen anledning att hålla igen. Det är också därför vi har satt upp tuffast tänkbara hållbarhetsmål. De innebär bland annat att vi ska minska vår klimatpåverkan med hälften inom fem år och ge våra kunder förslag på en utökad hållbarhetsaspekt i varje anbud vi ger. Med 56 000 uppdrag per år blir det en hel del förslag ...

Något jag lärde mig från både Rättvise-märkt och Sektor 3/Tankesmedjan för det civila samhället är att det gäller att samverka över disciplinerna om man ska kunna få till en verklig förändring. Mina vänner frågar alltid varför jag envisas med att välja den svåraste vägen, men vem har sagt att livet ska vara lätt? Bara snack leder ingen vart. Vi måste forska, springa och göra – allt samtidigt!”

Alice BAh KuhnKeHållbarhetschef på ÅF. Ska bland annat se till att företagets klimatpåverkan halveras inom fem år.

BERäTTAT FÖR: Åsa Rydén AntonssonFoTo: Peter Jönsson

7INFLUENS

Alla mina fördomar om teknikkonsulter har jag fått

bekräftade sedan jag började på ÅF. De är alla extremt kunniga och

samtidigt väldigt noggranna med att inte slå sig för bröstet. Jag tror att det

är en ingenjörssjuka att aldrig lägga något smör på moset. När jag öser lovord över

hur spännande och fantastiskt det de gör är, och vilken enorm hållbarhetsinverkan något projekt har, blir mina kollegor röda i ansiktet och säger ’nääe, menar du verkligen det?’.

3 influenserEtt bättre samhälle är vad som toppar deras önskelistor. Möt tre personer som influerar oss just nu.

35:e bästa kommun. Men det är väl bara första-platsen som räknas?

Det finns så mycket vi kan bli bättre på. Jag önskar att vi hade kommit längre med miljö-frågorna i planeringen av stora byggprojekt i kommunen. Viktigast är att skapa insikt hos planerare och exploatörer om betydelsen av hållbar utveckling.

Vi har ett hårt tryck i Åre. Nu är det ett handelscentrum i Storlien på gång, stugor i Bydalen och skididolen Björn Dählies stugby i Åredalen. Det är i början vi kan påverka så att byggandet blir hållbart. Att turistnäringen uppfattas som långsiktig ser jag som en överlevnadsfråga.

Luften måste också bli bättre. Ibland är luftkvaliteten i Åre som i en tungt belastad storstad. Problemet är tung trafik och taxi som kör på tomgång. Här behöver vi dels ta hjälp av polisen, dels utbilda förarna.

Något jag är tacksam för är den tydlig-het som finns hos politikerna i kommunen. De vet att hållbarhetsfrågorna måste lyftas fram i hela organisationen. Att cheferna är medvetna är en sak, men det är lika viktigt i till exempel hemtjänstens och skolornas kök. Annars skulle vi inte vara näst bästa kommun när det gäller ekologisk mat.

Det är inte jag utan mina arbetskamrater som gör det viktiga jobbet: miljöstrategen, miljöinspektörerna, ja, alla som har hållbar-hetsfrågan i ryggmärgen. Kunskap är viktigt men rätt attityd till jobbet och miljöfrågorna betyder mer. Utbildning kan vi ge våra medar-betare – inställningen måste man ha redan från början.”

BERäTTAT FÖR: Åsa Rydén AntonssonFoTo: Mattias Fredriksson

OlOf WAllGren Miljöchef, Åre kommun. Bäst bland glesbygdskommunerna i tidningen Miljöaktuellts undersökning Sveriges miljöbästa kommuner.

// INFLUENSEr

INFLUENS8

FOTNOT:Årets miljöbästa kommun enligt Miljöaktuellt är Malmö, följt av Stockholm och Lund.

VINJEtt

INFLUENS 9

INFLUENSEr //

jag vill inte bara ge en slant till någon fadder-gala. och jag är varken läkare

eller syrra. Så hur ska jag som är ingenjör kunna bidra till en bättre värld? Jag sökte mig till Läkare utan gränser och fick veta att en tredjedel av deras personal är icke-medicinsk, till exempel logistiker som jag.

Första gången jag fick se den fallfärdiga byggnaden som skulle bli vårt sjukhus höll jag på att börja gråta. Det fanns varken vatten, avlopp, el, fönster eller dörrar. Jag blev också överraskad av värmen, tempot, arbetsuppgif-ten och mest av allt det tuffa säkerhetsläget. Vår bostad var omgiven av höga murar och vakter, och på gatorna är var tredje bil ett militärfordon. Så småningom vande jag mig vid det, konstigt nog.

Vid byggstarten hade jag 70 man till min hjälp som jag lärde mig att slänga käft med. De hade aldrig tidigare sett en kvinnlig ingen-jör men jag blev ändå bemött med en oerhörd respekt och nyfikenhet. När projektet började bli klart fick jag höra att ’det män gör kan ju kvinnor göra lika bra!’.

Så här i efterhand känner jag att jag har åstadkommit något ganska stort. Nu arbetar tre läkare och 140 andra medarbetare på sjukhuset och de räddar liv varje dag. Nästa år ska jag åka till Monrovia igen och hälsa på alla fantastiska vänner jag har lärt känna. Sedan ska jag hålla ögonen öppna inför andra utlandsprojekt …”

BERäTTAT FÖR: Åsa Rydén AntonssonFoTo: Peter Jönsson

idA rennemArKBygg- och projektledare på Sweco. Har varit byggledare för ett nytt barn-sjukhus i Liberias huvudstad Monrovia.

INFLUENS10

// Så FUNkar DEt

Under flera år har passivhusen varit på tapeten. Men nu är det plusenergihus som gäller, det vill säga hus som inte bara är självförsörjande på el och

värme utan som också ger ett överskott som kan distribueras vidare via el- eller fjärrvärmenätet.

– Vi kommer att få se en mycket snabb utveckling när det gäller material och metoder för att bygga plusenergihus, säger Andreas Behm Fredin som är energisak-

kunnig på Tyréns.Han menar att

den främsta fördelen med plusenergihusen är att de ger förut-sättningar för en liten miljöpåverkan sett ur ett livscykelperspek-tiv, men tillägger att investeringskostnaden ökar till viss del om

man bygger plusenergihus med traditio-nella metoder.

– Samtidigt pågår det en snabb teknisk utveckling, och jag vågar påstå att bygg-branschen är på god väg att hitta metoder som gör att byggkostnaderna kommer att minska, säger han.

Andreas Behm Fredin menar att det ökade svenska intresset följer utvecklingen på kontinenten. Där finns goda exempel på områden med flerbostadshus som uppförts med plusenergiteknik, bland annat i Tysk-land och Schweiz. Genom att samordna till exempel ett internt värmenät ges möjlighet till mer kostnadseffektiva investeringar.

– Grundambitionen vid all byggna-tion bör vara att minimera energianvänd-ningen. Det viktigaste med nyproducerade plusenergihus är att först fokusera på byggnadens behov av tillförd och bort-förd värme för att därefter bygga på med lösningar som bidrar med förnyelsebar energi. •

Ett plusenergihus producerar mer energi än byggnaden använder. Det gör att driftskostnaderna blir låga samtidigt som miljöbelastningen minskar.TexT: Peter Fredriksson // IllusTraTIon: Petter Lönegård

FOTNOT:I Åkarp har Sveriges första enfamiljshus med plusenergiteknik uppförts.

// LÄS MER: primeproject.se //

Huset som går med vinst

Andreas Behm Fredin, Tyréns

HUSeTS UTFORMNING/ORIeNTeRING ett plusenergihus bör vara så kompakt som möjligt. Det innebär att den omslutande byggnadsarean är liten i förhållande till golva-rean. Om direkt och diffus solenergi kan nå byggnadens rum minskar energibehovet för uppvärmning. Avskärmning från sol måste finnas så att inte övertemperaturer uppstår sommartid. Vidare bör byggnaden placeras så att vindtrycket på fasaderna reduceras.

SOleNeRGI Solenergi kan tillvaratas för att användas i värme-systemet med hjälp av solfångare och/eller genom att el genereras med solceller. Moderna solfångare med vakuumrör placerade på optimalt sätt kan producera nästan 700 kWh/år per kvadratmeter solfångare. Värmen kan användas till tappvarmvatten och uppvärm-ning av huset. Solceller kan generera upp till 150 kWh/år per kvadratmeter solceller. Överskott av el från solceller kan antingen lagras i batteri eller fasas in på elnätet.

INFLUENS 11

Så FUNkar DEt //

HUSeTS KlIMATSKAl Utformas med välisolerade och köldbryggsfria konstruktioner. I en köldbryggsfri konstruktion är anslutningarna mellan de olika byggnadsdelarna lika bra isolerade som varje byggnadsdel. Klimatskalet är också lufttätt vilket förhindrar läckage av kalluft under vintern. Principen är att all uteluft som har till uppgift att ventilera byggnaden ska föras in via ventilationssystemet. eftersom fönstren har lägst värmemotstånd placeras och utformas de så att huset ges mesta möjliga ljus- och energiinsläpp – och minsta möjliga värmeförluster.

VeNTIlATIONSSYSTeM ett från- och tilluftssystem med en effektiv återvin-ning av värmen i frånluften till tilluften, så kallat FTx-system, är nödvändigt i ett plusenergihus. även om återvinningsgraden är hög i dagens ventilations-aggregat så är den ännu inte 100 procent. Det innebär att man ibland behöver tillföra värme för att nå en behaglig temperatur på tilluften. När det inte befinner sig några personer i huset kan ventila-tionsflödet reduceras så att mindre värmemängd behöver tillföras tilluften, så kallad behovsstyrd ventilation. ett annat sätt att minska värmebehovet av ventilationsluften är att förvärma uteluften med solenergi.

VINDKRAFT ett annat sätt att generera förnyelsebar elenergi till huset. Mindre vindkraftsanläggningar kan app-liceras på bebyggelse och kan därmed använda eller lagra elenergi direkt, alternativt fasas in på elnätet. I urban miljö behöver sådana vindkraftverk placeras några meter över takhöjd för att gene-rera nämnvärd elenergi. ett alternativ skulle kunna vara att ange markanvisning på lämplig plats för större vindkraftverk i samband med exploatering av bebyggelse.

UppVÄRMNINGSSYSTeM eftersom huset är välisolerat räcker oftast den värme som kommer från människor och apparater. På vintern kan dock värmeenergi behövas för att uppfylla komfortkrav och tappvarmvattenbehov. energin kan hämtas från fjärrvärmenätet eller med någon form av värmepumpsanläggning. Värme-pumpens kollektorer kan hämta sin värme ur berg, mark, sjö etc. eller i ventilationssystemets avluft. ett tredje alternativ är en egen biobränsleanläggning, till exempel en effektiv vattenmantlad pelletskamin. ett sätt att minska tappvarmvattenbehovet är att åter-vinna värmen i spillvattnet och på så sätt förvärma kallvattnet.

elANVÄNDNING För att minska behovet av el bör de som bor och arbetar i plusenergi-huset använda sig av de effekti-vaste apparaterna på marknaden. Några exempel är lågenergibelys-ning och energieffektiva kylskåp/frysar. Om människor dessutom uppmuntras till ett mer energisnålt beteende minskar elanvändningen.

INFLUENS12

gör jag en överslagsberäkning: det är cirka 3 000 personer före mig.

Inne i paviljongen råder en närmast yster stämning. Tyskland har tagit temat om den förbättrade staden på allvar. ”Balancity” kallas visionen för hur städerna ska kunna fortsätta växa med bibehållen eller för-bättrad livskvalitet för sina medborgare. I ”Hafen City” i Hamburg ska en utbyggnad på vattnet i hamnområdet öka boytan inne i centrala staden med 40 procent. Kommu-nala bilpoolsystem är en annan väg för att öka stadens tillgänglighet för de boende.

Tyskarna framhåller också urbana od-lingsmöjligheter som trend. Mer grönska, både nytto- och estetisk odling, ska bli vanligare. Ett svenskt exempel på den tren-den är Malmöprojektet Urbana villor som belönades med Kasper Salin-priset 2009.

Under sina sex utställningsmånader beräknas Expo 2010 locka 70 miljoner be-sökare, av vilka 95 procent förväntas vara kineser. Det har talats om att besöksantalet inte lever upp till förväntningarna, varför myndigheterna har beordrat stats- och uni-

omvärlden sparas det inte på krutet. Utö-ver det stora landmärket i form av den röda huvudpaviljongen har Kina fler utställ-ningsområden, där bland annat de enskilda provinserna visar upp sig.

Så vad är nytt under solen när det kommer till kinesisk stadsplanering? Som besökare är det inte helt lätt att finna substansen bakom vackra ord, påkostade videopresentationer och dansande barn. I Guangdong-provinsens monter uppmanas besökarna att klappa händerna för att få ett träd att växa sig större på en bildskärm. Budskapet är att individen kan göra stor skillnad för hur staden utvecklas. Besökar-na klappar entusiastiskt och får den video-animerade grönskan att nå sin hundrapro-centiga potential. Exakt vilka initiativ den enskilde individen ska ta och om myndig-heterna tänker hjälpa till på vägen mot en bättre stad är dock höljt i dunkel.

KINESER ÄR ETT TåLMODIGT FOLK. Kön till den tyska paviljongen ringlar i femdubbla rader runt hela byggnaden. I väntan på min tur

TROTS ATT SHANGHAI så sent som 1995 tog sitt första tunnel-banespadtag har staden i dag världens tredje största t-bane-nät. Och bygget är långt ifrån

klart i denna expanderande stad, med mer än 18 miljoner invånare. Inför Expo 2010 i Shanghai har kineserna öppnat en ny linje för att underlätta för besökare att ta sig till det stora utställningsområdet.

När Kina två år efter sommarolympi-aden återigen ska visa upp musklerna för

Världen visar upp sigTexT: gabrieLLa sköLdenberg // FoTo: Jezzica sunmo

”Better City, Better Life” är temat som världens länder har samlats kring på den pågående världsutställningen

i Shanghai. Influens har besökt ett gigantiskt evenemang med guldkorn för den tålmodige.

rött LaNDMärkE. Kinas huvudpaviljong.

tåLaMoD. Tusentals kineser köade.

SHANGHAI SHOW:

INFLUENS 13

NEDSLaG //

versitetsanställda att besöka utställningen. De förstnämnda ska till och med komma minst två gånger.

Som besökare hade jag önskat att de hade låtit bli. Köerna är så långa att man på sin höjd hinner besöka tre paviljonger per dag. I många fall får man nöja sig med att beundra byggnaderna exteriört och sedan försöka skapa sig en uppfattning om deras visioner för framtidens städer på webbplatsen.

Ta Indiens paviljong till exempel. Landets vackert utsmyckade kupol ska symbolisera enhet inom mångfald. Fokus för Indiens utställning är interaktionen mellan den urbana staden och landsbygden, och utbytet av varor och tjänster däremellan.

USA hade tänkt visa upp en örnlik-nande konstruktion, där vingarna skulle välkomna besökarna med värdeord som hållbarhet, laganda, hälsa och framgångs-strävan. Av oklara skäl är inte hela utställ-ningen öppen, men en påkostad, interaktiv

presentation berättar hur medborgarna med gemensamma krafter kan bygga ett bättre samhälle.

FLERA AFRIKANSKA LÄNDER har gjort gemen-sam sak och visar upp en enad front. De presenterar sin inställning till klimatpro-blematiken och hur ren energi kommer att spela en nyckelroll i stadsutvecklingen

och levnadsstandarden. Det handlar om allt från trans-port till byggnationer samt hur skolsystemet är upp-byggt.

I det europeiska området berättar en norsk presse-

kreterare att de satsat på en byggnad som kombinerar två träslag, norsk furu och ki-nesisk bambu, för att förstärka sambandet mellan sig själv och värdlandet. Norge vill dels visa att landet är bra på att tillvarata naturtillgångar som vatten och vindkraft, dels berätta om hur norrmännen får energi till att bo i städer genom att vistas mycket i naturen.

om livet i stadenI vid bemärkelse fokuserar utställningens tema ”Better City, Better Life” på människors strävan efter bättre livsvillkor i städerna. Valet av tema anknyter till den explosions- artade befolkningstillväxt som ägt rum i städer runtom i världen. År 1800 bodde 2 procent i städer, 1950 hade andelen växt till 29 procent, 2000 bodde knappt hälften av världens befolkning i städer och enligt FN:s beräkningar kommer andelen boende i städer uppgå till 55 procent 2010. KäLLA: KOMMITTéN FöR SVERIgES DELTAgANDE I VäRLDSuTSTäLLNINgEN ExPO 2010 I SHANgHAI.

TySKlAND HAR TAGIT TEMAT

oM DEN FÖRbäTTRADE STADEN pÅ AllVAR.

Ett stenkast från den norska paviljongen ligger den svenska. Tolkningen av det över-gripande temat har resulterat i budskapet ”Spirit of Innovation”. Sverige vill visa hur staden och naturen inspirerar människan. På ett lekfullt sätt presenteras också vad vi i Sverige har åstadkommit när det gäller stora företag och innovativ teknik. •

// LÄS MER: en.expo2010.cn //

GröNa aPPLåDEr. Klappa i händerna så växer trädet.

SVErIGES BIDraG. Paviljongen har utformats och arbetats fram av Sweco.

UPPSEENDEVäckaNDE. Saudiarabiens och Indiens paviljonger.

”BaLaNcIty”. Så lyder Tysklands vision.

INFLUENS14

// FokUS

Det är bråttom att åtgärda Sveriges miljonprogram – innan det faller ihop. Samtidigt finns det ett gyllene tillfälle att omvandla miljonprogrammet till ett miljöprogram, vilket är ett måste om vi ska nå de internationella klimatmålen 2020. Att rusta upp områdena är ett jättejobb som kräver samverkan mellan alla inblandade: boende, fastighetsägare, kommuner och konsulter. Med andra ord: Det gäller också dig!TexT: karin cedronius // FoTo: kristina saHLÉn

INFLUENS 15

FokUS //

INFLUENS16

// FokUS

SPRUCKNA FASADER, dragiga fönster, trista utemiljöer och nedklottrade trapphus. Slitaget och renoveringsbehovet i Sveri-ges miljonprogram är omfat-

tande. Många av husen har inte renoverats sedan de byggdes på 1960- och 70-talen och är i skriande behov av upprustning. Diskussionen har pågått länge, men alltför lite händer.

Jaques Gulian rastar sin hund Safira på den igenvuxna innergården på Malmvägen i Sollentuna där han har bott sedan tidigt 90-tal. Här har renoveringen startat och några av de karaktäristiska åttavånings-husen med loftgångar och kulvertsystem under mark har fått nya balkongräcken och delvis nya fasader. Mycket arbete återstår emellertid. I gångarna mellan husen syns spåren av de gamla gångbroarna som kommunala Sol-lentunahem har rivit ner för att tvinga bort den förhatliga trafik-separeringen, ett av miljonprogrammets främsta kännetecken. Om någon månad ska Jaques flytta norrut, till Sollefteå och starta eget. Han kommer sakna Malmvägen, vännerna och familjen säger han, men kanske inte de slitna husen.

– Det är bra att de gör något åt husen här, men det går inte så fort. Men all för-ändring är bra.

En dryg femtedel av alla bostäder i Sve-

rige byggdes under åren 1965–1974. Det som då var moderna lägenheter i nya områ-den med visioner om en ljusnande framtid är nu, drygt 40 år senare, ofta områden med låg social status och rejält eftersatta hus. Vid åsynen av de slitna loftgångarna och den flagnande färgen i flera av miljon-programmets förorter är knappast EU:s klimatmål för 2020 det första man tänker på. Men faktum är att just klimatmålet kan bli miljonprogrammets räddning. För hur ska vi kunna minska energianvändningen med 20 procent och se till att 20 procent av vår energi kommer från förnybara källor under de kommande tio åren, om inte 22 procent av Sveriges bostäder är med på tåget?

– Om miljonprogrammet byggs om nu kommer det med all säkerhet inte att

byggas om igen inom en snar framtid. Därför måste ambitionsnivån vara hög från början. Målet måste vara att se det långsiktigt och redan i dag rikta in sig

på det 50-procentiga energisparmål som Sverige har ställt upp för 2050. Det är ambitiöst, javisst, men fullt möjligt, säger Agneta Persson, affärsutvecklare på WSP och tidigare utredningssekreterare i den statliga Energiutredningen.

Husen från miljonprogrammet byggdes under en tid när energi var billigt och tillgången inte sågs som ett problem. Upp-

värmningen var inget bekymmer och iso-lering och energiläckage pratades det inte mycket om. Resultatet är att husen läcker energi som såll. Det går att åtgärda, både i stort och smått. Från tilläggsisolering, nya ventilationssystem och utbytta fönster med energiglas till att se över temperaturen inomhus och hitta incitament för hyres-gästerna att minska sin energianvändning. Mycket energieffektiv teknik finns redan i dag. Energisnåla tappkranar, LED-belysning, energisnåla vitvaror – listan kan göras lång.

DEN STORA FRåGAN ÄR hur fastighetsägarna ska finansiera alla de åtgärder som krävs. Inte minst är finansieringen ett problem i utflyttningsområden, där fastighetsägarna har relativt stora, stadigt ökande vakans-grader.

Somliga tycker att fastighetsbolagen själva ska stå för hela kostnaden, och menar att pengarna har de fått in via hyrorna under alla år. Andra menar att staten borde subventionera upprustningen, så som man en gång subventionerade byggandet av dessa hus. Många hyresgäster oroar sig för att kostnaden för renoveringarna ska läggas på hyrorna så att de inte har råd att bo kvar.

– Visst kostar det men problemet måste ses ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Pengarna som läggs ner på renovering tar man igen på till exempel energibespa-ringar, minskade kostnader för vård och omsorg när de boende kan stanna kvar längre hemma när de blir äldre samt mins-kat klotter och annan skadegörelse i en trygg miljö. Totalt sett är det lönsamt att ta ett mer omfattande grepp, säger Agneta Persson.

En lösning kan vara att hitta samarbets-former där kommuner och fastighetsägare har ett stort ansvar och tar en aktiv roll, men där också entreprenörer, arkitekter, teknikkonsulter och byggherrar samverkar.

DE boENDE äR DE VERKlIGA ExpERTERNA

pÅ ATT ANVäNDA boSTäDERNA ocH STADSDElEN.

FRÅN REKoRDbyGGANDE TIll KlIMATMÅl

Agneta Persson, WSP

Peter Lindroos, Sweco

Basar gerecci, Megafonen

Hans Lind, KTH

1959Bostadsbyggnadsutred-ningen tillsätts av dåva-rande regeringen, med ar-kitekten Lennart Holm som huvudman. Utredningen kom fram till att det fanns ett behov av att bygga 1,5 miljoner lägenheter under åren 1960–75.

1965 Riksdagen fattar det historiska beslutet att en miljon lägenheter ska byggas fram till och med 1974. Dessa lägenheter, i folkmun kallade miljon-programmet, kommer så småningom att utgöra 25 procent av Sveriges

totala bostadsbestånd. Men redan innan miljonpro-grammet startades ökade

nybyggandet. Perioden 1960–

75 kallas för rekordåren.

1973Oljekris i Sverige och övriga världen. Världsekonomin skakas om när den alltmer oljeberoende västvärlden plötsligt står utan sina oljeresurser i samband med den arabisk-israeliska krisen som kulminerar i oktoberkriget. energin

måste sparas och en inten-siv debatt om alternativa energikällor drar i gång. 1975 Den första svenska bygg-normen (SBN 75) som ställer energikrav träder i kraft.

1974. Dessa lägenheter,

programmet, kommer så

Perioden 1960–75 kallas för

rekordåren.

INFLUENS 17

– Vi måste arbeta gränsöverskridande mellan det offentliga och det privata i större utsträckning. I dag gör varje aktör sin del. Varje segment är uppdelat med egna ansvarsområden. Ingen vill ta ansvar för helheten.

FÖRUTOM bRISTEN På finansiering är bristen på kunskap miljonprogrammens stora fiende. En kunskapslucka som kan bli ytterst kostsam om den till exempel leder till missar i byggprocessen; fel som måste åtgärdas i efterhand.

Agneta Perssons främsta råd till besluts-fattare och fastighetsägare är att ta hjälp utifrån. Att till exempel ta in en energikon-sult som kan leda arbetet med energifrågor från start till mål. Hon tycker också att konsulter bör anlitas för uppföljning och utvärdering.

– Hur ska fastighetsägarna veta om de har fått de kostnadsbesparingar och effek-tiviseringar de önskade, om de inte följer upp och mäter det i efterhand?

En upprustning av bostäderna handlar om mer än utbytta stammar och energief-fektiva treglasfönster. Ingen har väl lyckats undgå medias rappor-tering om de sociala problemen i områden som Rosengård och Ronna. Sådana exem-pel visar tydligt att det också handlar om att skapa mötesplatser, göra torg attraktiva och parker trygga.

DE FLESTA ExPERTER ÄR ENIGA om en sak. Utan delaktighet från de boende är alla renoveringsinsatser dömda att misslyckas. Ett lärorikt exempel är turerna i Stock-holms stad-ägda Svenska Bostäders projekt Järvalyftet. Där kände sig hyresgästerna överkörda när fastighetsbolaget beslutade att renovera ett flertal stadsdelar kring Järvafältet utan att först involvera dem som

bor där. Protesterna blev enorma. Svenska Bostäder fick krypa till korset och göra om, göra rätt. 2008 föddes Järvadialogen,

en mötesplats där boende och företagare får information, kan lämna synpunkter och på så sätt delta i utvecklingen av Järva.

Peter Lindroos är planarkitekt på Sweco och var ansvarig för dialogerna i Akalla, Rinkeby och Tensta, alla en del i Järvadialogen. Han menar att vägen att gå i stora projekt som Järvalyftet är att arbeta kund-, plats- och processori-enterat. Det är bara genom att vara ute i området och möta människorna, ta in deras synpunkter och engagera dem som projektet kan lyckas.

– De boende är de verkliga experterna på att använda bostäderna och stadsde-len. Sedan krävs många fler experter. Inte minst politiker som tar ansvar och fattar

beslut. Vi måste respektera allas roller. Potentialen ligger i att koppla ihop de som verkligen använder bostäderna och platserna med dem som ska utföra arbetet och fatta besluten.

I Akalladialogen samlades tusentals synpunkter in från medborgarna via en-käter, intervjuer och organiserade prome-nadturer.

En som engagerat sig stort i Järva-dialogen är 20-årige Basar Gerecci från Husby, som bland annat driver ungdoms-organisationen Megafonen. Han tycker att dialogen är ett steg i rätt riktning, men ser gärna att politiker och fastighetsägare går ett steg längre.

– Mitt drömscenario är att de som bor här får vara med från början till slut. Inte bara lämna synpunkter och sedan vänta passivt, utan faktiskt vara med i själva arbe-tet. Varför inte anställa folk från Husby för de jobb som kommer i och med upprust-ningen?

VARFÖR INTE ANSTällA FolK FRÅN HuSby FÖR

DE Jobb SoM KoMMER I ocH MED uppRuSTNINGEN?

1979Ny oljekris i samband med oroligheterna i Mellan- östern – nu på grund av den iranska revolutionen.

1980Kärnkraftsomröstningen i Sverige leder till att energi-bolagen snabbt tar beslut

om byggande av kärnkraft-verk och tolv reaktorer byggs. Prognoserna på efterfrågan motsvarar sju reaktorer vilket ger ett stort elöverskott. el blir extremt billigt och elvärme blir den vanligaste uppvärmningsformen.

1987Nya plan- och bygglagen träder i kraft. Den ersätter bland annat byggnadslagen från 1947 och byggnads-stadgan från 1959. en stor skillnad med den nya lagen är att reglerna om samråd med de berörda förstärks väsentligt.

1987FN:s Bruntlandtkommis-sion levererar sin slutrap-port, ”Vår gemensamma framtid”, som ger begrep-pet ”hållbar utveckling” ett djupare innehåll och en större spridning. Rapporten har ett tydligt generations-perspektiv.

2002eU kommer med direktiv om byggnaders energiprestan-da. Direktivet innebär skärpta energikrav vid nybyggnation samt införande av energideklara-tioner. Det reviderade

hELhEtSGrEPP BEhöVS. En upprustning av miljonprogrammet måste i de flesta fall även innefatta de omkringliggande miljöerna, parker, lekplatser, gator och torg. Först när det känns säkert att vistas ute kan hela området upplevas som tryggt att bo i.

INFLUENS18

// FokUS

Bostäder och utemiljöer i alla ära, men jobbfrågan är ännu viktigare, anser Basar Gerecci.

– Det finns fler punkter som är ännu mer akuta att åtgärda än boendet. Om jag ska rangordna så kommer jobb och utbild-ning som nummer ett. Många här i Husby är utan arbete och då är det den viktigaste frågan för dem.

VIKTORIA WALLDIN, SOCIALANTROPOLOG på White Arkitekter, delar uppfattningen att det är viktigt att samla in åsikter och idéer från alla som bor i områdena, men säger att det måste göras på rätt sätt.

– Det är bra att kalla till samråd, men sanningen är att det oftast bara är kvarterets pensionärer och de redan frälsta som dyker upp. Det bästa är att ge sig ut på plats bland människorna som bor i förorterna. Sök upp dem, sitt ner, prata över en fika. Det är då den verkligt viktiga informationen kommer fram.

Detta kallas etnografisk metod och är ett sätt att göra kvalitativa undersökningar med djupintervjuer och mycket dialog. Viktoria, som själv vuxit upp i ett mil-jonprogramsområde norr om Stockholm, möter människorna i deras egen miljö och blir ofta hembjuden för fortsatta diskussio-ner. Där får hon reda på hur de använder platser och rum i sin omgivning, vad som fungerar och vad som inte fungerar.

– Det ger oss helt nya insikter. Samtalen är en nödvändig grund och ett fantastiskt komplement till miljöanalyser och analyser av fysisk struktur, säger Viktoria Walldin.

Arkitekterna inspireras av förslagen och de boende blir delaktiga i sin hemmiljö. Det handlar om tillgänglighet, identitet och hjärtat i platsen.

– En planerare kan ha en idé om var en mötesplats bör byggas, men genom att lyssna på dem som bor där får vi veta var människor verkligen samlas och kan utgå från det.

Än så länge är Viktoria Walldin relativt

ensam i sin roll men hon hoppas att social-antropologerna ska bli fler. Social hållbar-het måste bli lika naturligt att mäta och införliva i byggprocessen som ekologisk hållbarhet, menar hon. Hon får medhåll av Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH. Han vill dessutom gå ett steg längre.

– Om vi inte tar oss tid att se hur områdena funkar socialt så får vi aldrig någon rätsida på proble-men hur mycket pengar vi än pumpar in i renovering. Då kanske en bättre lösning är att riva bostäder som ligger långt ut i oatt-raktiva och socialt utsatta områden, och i

stället bygga upp ett antal mindre områden utspridda i befintliga bostadsområden dit de som bodde i de gamla husen har förtur.

Hans Lind vet att hans resonemang är kontroversiellt, men hävdar att vi i Sverige är för rädda att riva och bygga nytt, något

som görs betyd-ligt oftare i länder som England, Holland och USA. Precis som Basar Gerecci tycker han att

det viktigaste är att gå till botten med arbetslösheten i områdena innan vi gör något annat.

– Det gäller att vi tar oss tid till efter-tanke och inte bara hastar iväg med dyra

VI KAN INTE läNGRE JobbA MED DE TRE bENEN MIlJÖ-, SocIAl ocH

EKoNoMISK HÅllbARHET VAR FÖR SIG.

tror På SaMtaL. Viktoria Walldin, socialantropolog på White betonar vikten av att lyssna på de boende. Här talar hon med Yasar Efendioglu, som efter 25 år på Malmvägen i Sollentuna numera bor i Handen.

direktivet som kom 2010 innehåller ytterligare skärp ta energikrav vid nyproduk-tion, samt en utökning och skärpning av energideklara-tionssystemet och krav på minskad energianvändning i samband med ombyggna-tion.

2006Ny lag om energideklara-tion för flerfamiljsbyggnader klubbas. Syftet är att främja en effektivare energian-vändning och en god inom-husmiljö i byggnader, enligt eG-direktivet 2002/91/eG om byggnaders energi-prestanda.

2007eU lägger fast sitt 2020-mål: 20 procent energief-fektivisering, 20 procent minskade CO

2-utsläpp och

20 procent förnybar energi till 2020. Olje- och råvarupri-serna peakar.

2007Al Gore får Nobels fredspris för sitt miljöarbete. Filmen ”en obekväm sanning” om

den globala uppvärm-ningen och dess

effekter får stor spridning.

2020FN:s klimatmål ska vara uppnådda. I Sverige ska vi ha minskat utsläppen av växthusgaser med 20 pro-cent, minskat användningen av fossila bränslen med 20 procent och ökat använd-ningen av förnybar energi med 20 procent.

INFLUENS 19

skaffat sig ett eget vindkraftverk i Vänern. – Genom att göra rätt saker som sparar

energi får vi igen pengarna i lägre drifts-kostnader, säger Gunnar Persson.

KBAB sparar cirka 15 miljoner per år i sänkta uppvärmningskostnader jämfört med flertalet likvärdiga bostadsföretag. Vid sidan av energibesparingarna har inomhus-klimatet blivit bättre i bostäderna tack vare mindre dragproblem och jämnare värme.

Det går inte att nämna Orrholmen utan att nämna Orrholmsgaraget. Ett 17 000 kvadratmeter stort garage under mark i sann, trafikseparerad 60-talsanda. Trist, mörkt och otryggt. Med hjälp av idéer från en ”garagegrupp” bestående av boende och bovärdar i Orrholmen har KBAB rustat garaget så att det i dag upplevs som en säker plats med klassisk musik i högta-lare och uppmärksammade konstverk på väggarna. Kostnaderna för skadegörelsen i garaget har gått ner från 90 000 till 5 000 kronor om året.

Resultatet av all den omsorg som läggs ner på Orrholmen har inte låtit vänta på sig. Omflyttningen ligger på låga elva pro-cent, lika lågt som i innerstadsområdena. Nästa steg är att arbeta med utomhusmil-jön och parken ovanpå parkeringsdäcket. Planen är att underhåll av parker och planteringar också ska ske i samverkan med de boende.

– Vi jobbar med människor, inte med hus. Det får vi aldrig glömma bort. För oss som fastighetsbolag gäller det att ha ett grundläggande engagemang, att vända på alla stenar och verkligen lyssna på vad kun-derna, de boende, vill ha. Och att ta det steg för steg. Då har man alla förutsätt-ningar att lyckas, säger Gunnar Persson. •

TexT: karin cedronius

FokUS //

Från nedslitet betonggetto med otrygga utemiljöer till ett bostadsområde som folk köar för att få flytta till. Miljonpro-grammet orrholmen utanför Karlstad har lyckats där andra gått bet.

På 70-TALET HADE miljonprogramom-rådet Orrholmen ett riktigt dåligt rykte. Folk sa: ”Åk inte dit, det

är farligt där!” I dag är denna vita stad i staden – vackert belägen på en halvö i Vänern – ett levande, populärt och framför allt tryggt område med en stor blandning av människor i olika åldrar och från olika socialgrupper. Ett litet Minikarlstad helt enkelt.

– Vi har arbetat kontinuerligt under många år med upprustningar. I stället för

att skjuta problemen på framtiden och hop-pas på statliga bidrag har vi tagit tag i dem efter hand. På det viset har vi gjort 80 procent av vårt arbete när andra har 80 procent kvar, säger Gunnar Persson, strategisk koordinator på kom-

munala bostadsbolaget KBAB. Renoveringarna av Orrholmen startade

i mitten av 90-talet. Efter ett antal vatten-skador byttes vatten- och avloppsledningar ut och badrummen renoverades. Nya fönster, ny isolering och ny fasad, samt en översikt av onödiga energitjuvar, som frånluftsfläktar i områdets stora garage. I dag förbrukar Orrholmens hus bara 105 KWH fastighetsel och värmeenergi per kvadratmeter och år jämfört med 195 KWH tidigare. Uppvärmningen sker med fjärrvärme, och KBAB har till och med

ORRHOlMeN – eTT KARlSTAD I MINIATYR

renoveringar. Är grundproblemet en vattenläcka eller att de som bor här inte har några jobb?

ARbETSLÖSHETEN VAR ETT OMRåDE som an-greps när kommunala Gårdstensbostäder startade omdaningen av Göteborgsför-orten Gårdsten. Genom områdets egen ”arbetsförmedling” Gårdstensbyrån fick hyresgäster jobb, möjlighet att delta i utbildningar och hjälp att starta eget. Sedan mars 1998 har byrån förmedlat över 1 200 nya arbeten till sina invånare, inte minst ungdomarna. Hans Lind har tillsammans med sin kollega Stellan Lundström studerat Gårdsten för att ta reda på hur det lönar sig att satsa på upp-rustning av eftersatta områden. Studien visade att det knappast var någon vinst i upprustningen strikt företagsekono-miskt, men att den samhällsekonomiska vinsten var desto större. Den ökade sys-selsättningen bland de boende som kom tack vare Gårdstensbyrån har besparat kommunen åtskilliga skattekronor.

Ett annat sätt att öka sysselsätt-ningen, och samtidigt skapa ett naturligt folkvimmel, är att skapa fler lokaler där lokala företagare kan ha sina verksam-heter. I Malmöförorten Rosengård har några fastighetsägare anammat detta och byggt om ett flertal bostäder till lokaler, så kallade bokaler.

Människorna, jobben, bostäderna, miljön och ekonomin – precis som i sam-hället i stort måste alla delar gå hand i hand om det ska gå att ro iland projektet miljonprogram till miljöprogram. Vikto-ria Walldin på White sammanfattar:

– Det är dags att knyta ihop säcken med hållbarhetsaspekterna. Vi kan inte längre jobba med de tre benen miljö-, social och ekonomisk hållbarhet var för sig. Det sociala är nyckeln till det mesta. Vi måste ta in människorna som ska bo och leva här redan i programplaneringen om vi ska lyckas. •

oMVaNDLING. Löpande upprustningar av Orrholmen har gett resultat.

gunnar Persson, KBAB

2050Nationellt miljömål nr 15 ”God bebyggd miljö” säger att energianvändningen i bebyggelsen i Sverige ska ha halverats år 2050 i förhållande till användningen 1995.

20

// SPEcIaL

20

Den enskilt största förklaringen till den urbanisering som pågår just nu är att industrisamhället har omvandlats till ett tjänstesamhälle. Varuproducerande verk-samheter flyttas utomlands och ersätts av

tjänsteverksamheter. Tillväxtanalys delar upp dem i företags-inriktade, offentliga respektive privata hushållstjänster.

I störst utsträck-ning sker detta i storstäderna där människor finns nära varandra, där många är högutbildade och

där arbetsmarknaden är både stor och dif-ferentierad. Eller som Fredrik Bergström på WSP uttrycker det:

– Det finns ingen som står i en fabrik i Stockholm. Men snart är det ingen på landsorten som gör det heller.

Fredrik Bergström är ekonomie doktor och chef för affärsområdet Analys och Strategi på teknikkonsultföretaget WSP. Tillsammans med sina 120 medarbetare har han skrivit flera rapporter i ämnet.

DET ÄR EN GLObAL TREND vi har att göra med. Människor väljer staden framför landsbygden oavsett om de lever i ett stort eller litet, fattigt eller rikt land. För första gången i mänsklighetens historia finns det nu fler stadsbor än landsbygdsbor på jorden.

I Sverige har urbaniseringstrenden varit ett faktum sedan industrialismen gjorde sitt intåg på 1800-talet. I dagens läge när industrierna ersätts av tjänstenäringar är det Stockholm som växer mest. Under 2009 växte huvudstaden med 19 000 personer vilket är den största ökningen på 60 år. En liknande utveckling finns till exempel i Göteborg, Malmö och i univer-sitetsstäderna. Förra året blev Malmöborna 7 400 fler vilket är den största ökningen i stadens nästan 800-åriga historia.

Utvecklingen förväntas fortsätta i samma riktning inom överskådlig framtid. Som exempel räknar myndigheten Till-växtanalys med att Stockholms stad kom-mer att växa med 200 000 nya invånare de närmaste 20 åren. Hela Stockholms län förväntas öka med 500 000 invånare fram till 2030. Det motsvarar ungefär ett Falkenberg eller ett Västervik om året.

DeN STORA FOlKVANDRIN GeN

Städerna växer så det knakar. utvecklingen ställer helt nya krav på både Stockholm och Staffanstorp. Storstadsregionerna måste rustas för att klara trycket men Sveriges mindre orter behöver också ställa om för att inte hamna på efterkälken.TexT: åsa rydÉn antonsson

Fredrik Bergström, WSP Analys & Strategi

INFLUENS20

INFLUENS 21

STORSTADENS UTMANINGAR:

Så OM TJÄNSTER ÄR det som säljs och köps, vad ställer det då för krav på Sveriges regioner – stora som små?

När det gäller de stora finns det två re-jäla utmaningar, enligt Fredrik Bergström: bostäderna och infrastrukturen.

Det säger sig självt. 465 400 nya stock-holmare, 213 000 malmöbor och 188 600 göteborgare behöver bo någonstans och kunna ta sig till och från jobbet. Andra regioner som förväntas växa till sig till 2030 är till exempel Jönköping, tätt följt av Halmstad och Östergötland som bland annat inkluderar Norrköping och Linkö-ping.

De flesta människor är beredda att lägga max 45 pendlingsminuter för att ta sig till sin arbetsplats. Det måttet anger både hur centralt bostäder behöver finnas och hur tillgänglig och snabb kollektivtra-fiken bör vara. Bostadsbristen är ett gigantiskt bekym-mer redan i dag. Vad blir konsekvenser-na om städerna inte klarar av att möta det växande behovet?

– Det blir dyrare att bo vilket framför

SPEcIaL //

DeN STORA FOlKVANDRIN GeN

allt drabbar ungdomar. Tillväxten stryps vilket påverkar hela landets tillväxt. Görs inte viktiga investeringar i infrastruktur blir det köer och fördröjningar när män-niskor och produkter ska transporteras genom staden, säger Fredrik Bergström.

En parallell utmaning är att varken bostäder eller trafik ska belasta miljön mer än i dag. Tvärtom måste miljöpåverkan minska om Sverige ska dra sitt strå till stacken för att nå klimatmålet 20-20-20 till år 2020. Det innebär att Sveriges städer, precis som alla städer inom EU, har lovat att minska sina koldioxidutsläpp med 20 procent jämfört med 1990 års nivå, minska energiförbrukningen med 20 procent samt se till att 20 procent av energin kommer från förnybara källor.

Fredrik Bergströms förhoppning är att Sveriges kommuner väljer att investera i ny teknik som kan lösa bostads- och infrastruk-turproblemen och samtidigt bidra till att de nationella klimatmålen uppnås.

– Bara för att ta ett exempel så är ju kol-lektivtrafiken i sig klimatsmart. Kan vi på-verka folks beteende så att fler börjar cykla har vi också åstadkommit mycket. Andra åtgärder kan handla om att underlätta infartsparkering, att utveckla kollektivtra-fiken med fler tvärbanor och varför inte så kallade spårtaxi-lösningar i storstäderna.

SMåSTADENS UTMANINGAR:

MINDRE ORTER SOM i stället brottas med av-folkning – vad ska de göra när de unga och välutbildade flyttar till närmaste universi-tets- eller storstad?

Fredrik Bergström pekar på två möjliga lösningar. Den första är att länka ihop sig med närmaste större näringslivsregion. Först och främst genom goda kommunika-tioner som gör det möjligt för människor att på ett smidigt sätt ta sig till sina jobb i staden. Dessutom kan företag bland annat erbjudas lagerverksamhet till en rimlig peng eftersom marken är billigare en bit utanför. Som exempel på orter som tagit

vara på sitt strategiska läge med hjälp av smarta kommunikationer, eller har goda möjligheter att göra det, nämner han Äng-elholm, Hässleholm, Strängnäs och Tierp.

Den andra lösningen är att erbjuda en annan livsstil än den som är möjlig i den dyra och alltmer trångbodda storstaden. Det goda livet, det stora huset och det naturnära läget.

– Det gäller att göra sin omvärldsanalys och inte fastna i ett industrisamhälle, sammanfattar Fredrik Bergström. •

// LÄS MER: tillvaxtanalys.se //

Kä

LLA

: ReG

ION

eRN

AS

TIL

LSTÅ

ND

20

08

, IN

STI

TUTe

T FÖ

R T

ILLV

äx

TPO

LITI

SK

A S

TUD

IeR

(N

UM

eRA

TIL

LVä

xTA

NA

LyS

)

Regionerna som förväntas växa mest mellan 2005 och 2030 (och så många nya invånare kan de räkna med)

465.400213.000188.60068.50034.30031.10027.40026.10022.30020.200

HAlMSTAD

GÖTeBORG

BORÅS

ÖReBRO

ÖSTeRGÖTlAND

jÖNKÖpING

eSKIlSTUNA

UMeÅ

STOcKHOlM

MAlMÖ

INFRASTRUKTUR

Varför är utbyggnaden av infrastruktur alltid så dyrt?Utbyggnader av vägar och järnvägar är dyrare än förr eftersom standard-kraven, som en följd av ökad trafik, är betydligt högre. I dag måste vi ofta bygga ut stora komplexa trafikappara-ter i en mer känslig och högexploate-rad miljö, där vi samtidigt har högre krav på boendemiljö, trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet. Det innebär kostsamma lösningar – ofta med tunnlar och broar.

Dessutom sker planering och byg-gande med full insyn från allmänhet, näringsliv och olika intressegrupper. Detta är en del av vår demokrati som vi ska vara rädda om. Erfarenheter visar dock att offentliga investeringar oftast blir försenade och fördyrade på grund av oändliga tilläggsutredningar och diskussioner. Antingen får vi ac-ceptera att anläggningarna blir dyrare och bättre, eller så får vi vara beredda att diskutera en sänkt ambitionsnivå, med en optimal samhällsekonomi.

Jag skulle vilja att det fanns ett krav att alltid redovisa ett minimialternativ där endast ursprungliga funktions- och miljökrav tillgodoses. Kanske skulle be-slutsförmågan då stärkas och svårförstå-eliga kostnadsfördyringar undvikas. •

MILJÖ ARKITEKTUR

Hur kan bostadshus miljöklassificeras?Det finns en uppsjö av klassningssys-tem. Svenska Miljöklassad Byggnad fokuserar på energi, innemiljö, mate-rial och kemiska ämnen, tar hänsyn till svenska byggregler och gäller främst bostäder och lokaler.

I Norden finns Svanenmärkning för småhus, flerbostadshus och för-skolebyggnader. Även här ligger fokus på energi, innemiljö, material och kemiska ämnen. På Europanivå finns Green Building som enbart fokuserar på energiprestanda relaterad till natio-nella normer.

Amerikanska Leed och brittiska Breeam är bredare. De kan anpassas till olika typer av byggnader, premierar innovationer, går även utanför bygg-naden och beaktar den i sitt samman-hang med gröna ytor, avfallshantering, markanvändning, transportsystem, dagvattenhantering etc.

För bostadshus rekommenderas Miljöklassad Byggnad som är betydligt billigare än Breeam och Leed. Många aspekter hos de senare kan användas som komplement. Svanen och Miljö-klassad Byggnad kan berika Leed och Breeam gällande material och kemiska ämnen. •

Sveriges storstadsregioner behöver skapa bostäder till alla nya invånare. Är höghus den bästa lösningen?Höghus är ett ideal mer än en praktisk lösning. Symbolvärdet är stort och många städer har lyckats stärka sin identitet med hjälp av spektakulära höghusprojekt. Malmö med Turning Torso och Dubai med Burj Khalifa är två lyckade exempel. Samtidigt har Guangzhou, Doha och Philadelphia byggt hus över 300 meter de senaste åren utan att få något större medialt genomslag.

De höga husens effekt på staden är inte helt okomplicerad. Höga hus rymmer många människor, men för att det ska funka krävs stora ytor för trafikplatser, parkering och gångbanor. Detta gör att byggnaden ofta hamnar en bit från gatan och skapar en mer ut-spridd stad. Dessa markytor gör också att höghusstaden inte är så överlägset effektiv. I Toronto, en av världens hög-hustätaste städer, bor 6 300 personer per kvadratmeter vilket kan jämföras med Stockholms 4 300 personer. I ett solfattigt land som Sverige är de långa slagskuggorna också en tråkig bieffekt.

Frågan är vilken typ av stad vi vill ha. En stad av identitetsstarka solitärer separerade av trafiklösningar eller en stad av kontinuerlig stadsväv med befolkade gaturum? •

eliga kostnadsfördyringar undvikas. • ämnen. • separerade av trafiklösningar eller en stad av kontinuerlig stadsväv med befolkade gaturum? •

cARl-jOHAN BOKe är regionchef på Ramböll och ansvarig för bolagets infra-strukturverksamhet.

BeATRIce KINDeMBe är kemist med teknisk licentiat i bebyggelse-analys och arbetar som miljöchef på White. DAAN ceDeRGReN är

regionchef på Sweco och arkitekt med erfarenhet av bland annat bostäder och stadsutveckling.

FOTO

: JO

HA

NN

A H

AN

NO

, PO

NTU

S J

OH

AN

SS

ON

// PaNELEN

barn i stan

experternA sVArAr

VAD UNDRAR DU ÖVeR?SKRIV TIll

ReDAKTIONeN @STD.Se

VINJETT

INFLUENS 23

PERSPEKTIV //

Barn i stan

experterna SVarar

– Och de är här för att stanna!Allt fler barnfamiljer väljer att leva i innerstaden. Men är city

tillräckligt barnvänligt? Göteborgs stad har börjat arbetet med att införliva barnperspektivet i planprocessen och

märker ett stort intresse för frågan. TexT: Thomas PeTTersson // FOTO: henrik Brunnsgård

Varning på stan! Det vandrar omkring små filurer med bylsiga byxor, noppiga tröjor och lustiga mössor på gatorna. ”Barn” kallas

de och det verkar som detta småfolk har kommit för att stanna.

För så är det. I städernas citykärnor vill allt fler människor bo, det gäller inte bara Stureplansfestare i Stockholm och Aveny-joggare i Göteborg utan även barnfamiljer.

Det får konsekvenser. För 30 år sedan bodde det 7 500 barn innanför tullarna i Stockholm, i dag är de närmare 19 000, enligt siffror från Stockholms stad publi-cerade 2008. Utvecklingen är densamma i Göteborg och Malmö. Att ha nära till jobb och aktiviteter är avgörande för unga män-niskor, och de är inte längre lika benägna att flytta från centrum efter att de har bildat familj.

Framtidsforskaren Richard Florida talar i ”Den kreativa klassen” om den urbana, förtätade, inspirerande miljön som en avgörande tillväxtfaktor.

I Göteborg har arkitekten Gert Win-gårdh länge förespråkat höghus på Heden för att skapa en mer urban stadsmiljö. Lokala köpmannaföreningar är ett annat exempel. De ser gärna boende som fyller gatorna när kontoren stänger klockan fem. Men, vart ska barnen ta vägen?

– Förtätningen riskerar att gå ut över barnen. Ett exempel är att de spontana lekytorna planeras bort, säger arkitekten Anna-Johanna Klasander på White.

Ökad trafik, mer buller och kamp om utrymmet hotar barnens livsmiljö. Men förtätningen ger också möjligheter. Att kika på äldre stadsplaner kan ge nya idéer.

– Vi bygger stora lägenheter i dag. På

INFLUENS24

// PErSPEktIV

96 kvadratmeter fick man förr plats med 4:or och 5:or. I dag kan man se 3:or med de ytorna. Vi bygger tätt, men bor glest. Kanske skulle barnfamiljer växla bort kvadratmeter inomhus mot större ytor för barnen ute?, undrar hon.

DET KAN VARA DAGS att putsa upp det starka barnperspektiv som drev arkitekter och stadsplanerare under 1960- och 70-talen. Då stod barnfamiljer och miljonprogram i fokus, på gott och ont. I dag har Göte-borgs stad kommit en bit på väg. I årets budget står det att ”all stadsutveckling och byggnation ska ske från ett barnperspektiv. Samhällsplaneringen ska genomföras för barnen likväl som med barnen.”

Det är ord och inga visor. Delaktig och drivande i utvecklingen är arkitekturkon-sulent Mie Svennberg på kulturförvalt-ningen. Sedan 2002 har hon arbetat för att hitta former för hur barn och ungdomar kan bli delaktiga i samhällsplaneringen.

– I grunden är det här en demokrati-fråga, att barn och ungdomar ska vara med och påverka den miljö där de ska växa upp och leva, säger hon.

Det finns numera ett aktivt nätverk inom Göteborgs stad som verkar för att barnperspektivet ska prägla den fysiska pla-neringen. I nätverket ingår företrädare för alla ”tunga” förvaltningar i sammanhang-et: trafik, miljö, stadsbyggnad, kultur, park och natur med flera. I våras arrangerade nätverket den första konferensen på temat ”Barn tar plats”. Intresset var så stort att man inte kunde ta emot alla 370 anmälda.

– Jag är glatt överraskad över intresset, samtidigt vet jag att intresset är stort på många förvaltningar. Samverkan är nyckeln till framgång, säger arkitekt Ulrika Lund-quist på stadsbyggnadskontoret.

När vi talar om barn ska inte tonåring-arna glömmas. Staden ska vara tillgänglig även för dem, påminner Ulrika Lundquist.

– Även 17-åringar ska kunna mötas på

stan. Där är vi kanske som allra svagast i dag.

DET SOM SKA TILL är en ordnad plan för hur barnperspektivet förs in i stadsplaneproces-sen. Det handlar om att engagera alla delar av stadsplaneringen, från bullerskydd vid vägar till barnvänliga sittplatser i offentliga miljöer. Och att samverka mellan förvalt-ningarna, allt enligt Ulrika Lundquist.

– Vi har bra metoder för att engagera barn i planeringsprocessen i dag. Och då menar jag inte enkla checklistor, utan metoder som betyder att barn verkligen bidrar, säger Mie Svennberg.

Arkitekterna, då? Ja, även där finns det ett växande intresse. Men arkitekter är utförare, inte beställare.

– Hur barnvänlig staden blir beror till stor del på inställningen hos beställare och byggherrar. Arkitekter har kunskap vi gärna bidrar med. Och det är lovande att intresset växer, säger Anna-Johanna Klasander. •

LÄSKIGA LINNéGATAN Linnégatan är hårt trafikerad av spårvagnar, cyklar och bilar. Det är Isas gräns västerut, här får hon inte gå ensam. Och det är nog bra, barn kan inte göra hastighets- och avståndsbedömningar som vuxna.

– Men, jag skulle våga ta mig över gatan ensam om jag fick, säger Isa bestämt.

Pappa Janne ruskar på huvudet, lika bestämt. Barns rörelsefrihet i stan har kraftigt begränsats

under den senaste 20-årsperioden. Men samtidigt skadas faktiskt färre barn i trafiken i dag än på 1950-talet, enligt miljöpsykologen Pia Björklid vid Stockholms universitet.

På LANDSVÄGSGATAN i Linnéstaden bor Isa Jansson Renström med pappa Janne och mamma Maria. I stadsdelen bor det många barn och Isa har nära till sina kompisar. Hon går i andra klass i Hagaskolan, några hundra meter från lägenheten.

Den mesta av tiden på dagarna tillbringar Isa i skolan, hemma eller hos kompisar som bor i Linnéstaden eller när-liggande stadsdelen Haga.

Influens tog en tur med Isa för att kika på hur närmiljön ser ut för en nioåring med spring i benen. •

SPONTANA LEKPLATSER– Här är vi ofta med klassen. Och vi brukar plocka bort allt skräp på våren, berättar Isa medan hon pilar upp för trapporna till Skansen Kronan, ett stenkast från Hagaskolan.

De oplanerade, lite vildvuxna delarna av en innerstad är guld värda för barnen. Tillgång till det oplanerade rummet anses stimulera barns utveckling. Här får fantasin fritt utlopp och det går att leka med det mesta. Skansen Kronan är ett skyddat kulturminne, medan andra oplanerade områden lever farligt i förtätningens tidevarv.

Kvarteret runt med nioåriga Isa

INFLUENS 25

PERSPEKTIV //

På väg till skolan För att komma till Hagaskolan måste Isa korsa enkelriktade Landsvägsgatan. Bilar och cyklar får hon se upp med, förstås. Oftast har hon sällskap med mamma Maria.

– Här kör bilarna fort ibland. Jag skulle vilja ha ett farthinder här. Och det händer att bilarna kör mot enkelriktat, säger Maria.

I mitten av 1980-talet tog sig nästan alla 7–9- åringar till skolan på egen hand. Knappt 20 år senare hade siffran sjunkit till två av tre barn, enligt statistik presenterad av Pia Björklid.

trånga traPPan Det är sällan man ser några barn i trappan som förbinder Landsvägsgatan med Lilla Risåsgatan. Inte så underligt, trappan är en 30 meter lång skräpig korridor, utan möjlig-het att smita undan om man möter okända äldre barn.

– Eller våra lokala missbrukare. Det är inte heller så roligt, vare sig för barn eller vuxna, säger pappa Janne.

Det som inte är bra för barnen, är oftast inte bra för vuxna heller.

av barn, för barn – Det här är en rolig lekpark. Jag har en kompis som går på skolan här, säger Isa och tar fart uppför repet.

Parkleken utanför Oscar Fredriks skola har utformats av barnen på skolan. Arkitektur-konsulent Mie Svennberg drev projektet som inleddes med att 6–7-åringarna gjorde en in-ventering av parken. Med hjälp av bland annat modeller lämnade de över till femteklassarna som byggde fler modeller av parken. Barnen tog fram nio olika modeller som låg till grund för beslut om hur parken rustades upp.

i Porten– Här bor jag, koden kan jag utantill, säger Isa.

Porten till Isas innergård är inga bekymmer att forcera. Men, så är det inte överallt. Många offentliga miljöer är inte särskilt barnvänliga. Fastigheter och ute-miljöer har många år på nacken. Dörrar är tunga att öppna, det saknas barnvänliga sittplatser och ljus- och hissknappar sitter på vuxennivå.

På skolgården – Det här är min skolgård. Den får vi inte lämna när vi är på rast, säger Isa.

Hon klänger hemtamt i klätterställningen och undviker noga den provisoriskt avstängda delen av utrustningen.

Klätterställningen vandaliserades under helgen. Inte så farligt, men tillräckligt för att vissa delar inte går att använda.

INFLUENS26

Den osynliga kyrkan Léonie Geisendorfs arkitektur är det närmaste vi någonsin kommit den internationella moder-nismen som präglade 50-talets metropoler.

Hon kom till Sverige 1938 efter praktik hos Le Corbusier, men har fått kämpa för alla sina byggnader genom sin långa yrkesbana, särskilt för sitt förslag till Katolska kyrkan på Kungsträdgårdsgatan.

I Geisendorfs och Holger Bloms förslag från 1970 är kyrkan ”inbakad” i gatufasaden, i en kompromisslös fasadkomposition.

En investeringskostnad fattades, cityrivning-ens baksmälla inträdde, och Stockholm blev en modernistisk ikonbyggnad fattigare, i ett kvarter där den skulle ha behövts.

// UTFORMAT

Ofta är skillnaden anmärk-ningsvärt liten mellan de goda idéer som blir genomförda och de som hamnar i pappers-korgen. Det kan handla om

beställarens sviktande mod i avgörandets ögonblick, en aldrig så liten avvikelse från tävlingsprogrammet, någon saknad miljon eller två, eller tidens obarmhärtiga dom över visioner som knutits alltför hårt till en enskild person eller ett politiskt läge.

Bakom de vildaste förslagen står oftast en arkitekt som är ytterst medveten om den kompromisslösa hållning som antag-ligen kommer diskvalificera projektet från

inträde i den byggda verkligheten, men som ändå är beredd att spela ut förslaget som ett uttalande eller debattinlägg. På så sätt skapas en statusskala även kring obyggda projekt, där möjligheten att realisera förslaget betyder mindre än det faktum att arkitekten överlämnat ett sätt att tänka kring en plats. Det är också oftast så att ”ogenomförbarheten” i en viss tid hänger mer på ekonomiska och kulturella faktorer än byggtekniska förutsättningar. Tidstypiskt eller tidlöst? Döm själva, tids-andan har redan sagt sitt och fällt sin dom.

// läs mer: arkitekturmuseet.se //

Det finns storslagna drömmar som har blivit verklighet. Och så finns det fantastiska idéer som av olika skäl har förpassats till papperskorgen. Här är några monument värda att minnas trots att de aldrig blev byggda.

Ringar på vattnet 2007 års arkitekturdebatt i huvudstaden dominerades helt av detta badhus. Bakom projektet står Stockholm Kallbadhus AB, fem snubbar som gillar att bada och stärka sina varu-märken, bland andra arkitekt Thomas Sandell.

Känslor svallade på alla sidor om Riddarfjärden, läget under- kändes, och en relevant diskussion om den digitalt fram-ställda bildens makt tog fart – badhusets sanna proportioner avslöjades medan det på bild framstod som en krusning på en rosaskimrande vattenyta.

I dag står det klart att fem badare är fler än antalet partier i Stadshuset, och badringen fortsätter att flyta runt tills den hittar en politiker som behöver något att klamra sig fast vid.

Inget Kina i Kalmar 2006 kammade Kalmar kommun hem tidernas investeringsavtal med det kinesiska företaget Fanerdun Grou, för etableringen av ett storartat center där Kina kunde visa upp sina produkter för den europeiska marknaden.

Näringsminister Maud Olofsson och Faner-duns vd Jinxing Luo tog gemensamt ett första spadtag, som tillsammans med en gjuten mark-platta till mässhallen och en snögubbe, som de 30 kinesiska byggarbetarna rullade ihop, kom att bli det enda utförda arbetet i Snurrom.

Smekmånaden med globaliseringen varade i drygt två år. Kalmar bröt 2008 alla avtal med Fanerdun, som med sina finansiella problem inte hade levt upp till förpliktelserna.

Kallbadhuset ”Badringen”.BILd FRåN STOCKHOLMKALLBAdHuS.SE

tänkt men inte BYGGt

Fanerdunprojektet.

TexTeR: Malin ZiMMMalin Zimm är sakkunnig och koordinator på Arkitekturmuseet. Museets bibliotek och bildser-vice rekommenderas för den som vill veta mer. Biblioteket rymmer mer än 24 000 böcker och tidskrifter från 1930-talet och framåt – om arki-tektur, bostadsbyggande, teknik, material etc.

FOTO

: Ju

LIA

N C

AB

EzO

SFO

TO: J

uLI

AN

CA

BEz

OS

Geisendorfs osynliga kyrka.

VINJETT

27INFLUENS 27

Sundsvall missade guldläge På uppdrag från Sundsvalls kommun ritade Peter Celsing 1968 denna hybrid av Étienne-Louis Boullées ”Cenotaph över Newton” och dödsstjärnan i Stjärnornas krig.

Guldkulan skulle inrymma kommunkontor med samlingssal, med restaurang högst upp och bussterminal och parkering i nedre planen. utvändigt skulle konstruktionen kläs med guldeloxerad aluminiumpanel.

Trots sin bling-bling-attityd visade arkitekturen både integritet och känsla för läget nära hamnen och som landmärke för de kringgärdande stora trafiklederna. Men debatt väcktes, motförslag ställdes, och guldet blev till sand.

Superpergolan Bengt Lindroos inkom med en fri vers och en limträkonstruktion till tävlingen om den svenska paviljongens utformning i Sevilla inför världsut-ställningen 1992.

den praktiska poesin genomsyrar Lindroos projekt, en inspirerad lada bäst beskriven av arkitekten själv: ”Sålunda reser sig en superper-gola/Ett jättelikt treillage/…/En valborgsmäs-sobrasa i andalusisk natt”. Lindroos matade projektet med sina egna bilder av Sveriges rikedomar – virkeshögarna och ljuset – och lade in sitt goda sinne för byggnadens liv över dygnets timmar.

Paviljongen hade blivit en trygg tågluffare i den katalonska kakafonin, vild som en midsom-marfest och ohyvlad som en gårdsdräng, men ett annat projekt valdes för utförande.

Bengt Lindroos förslag till svenska paviljongen i Sevilla.

BILd uR BENGT LINdROOS BOK ”ATT vARA ARKITEKT KAN vARA ATT ...”

(ARKITEKTuR FöRLAG)

Peter Celsings Guldkula.BILd uR BOKEN ”THE ARCHITECTuRE OF PETER CELSING”

Av WILFRIEd WANG (ARKITEKTuR FöRLAG)

JaG anser inte att just stadsplanerare, eller arkitekter som ritar bostadsområ-den, måste vara behäftade med ett gudskomplex. Men det skulle kanske inte skada. Det vore på sätt och vis bara att acceptera faktum: skapar man en värld som ska befolkas så gör man. ”Och Gud såg den nya motorvägsavfarten och den var god.”

Jag drabbades av de här tankarna när jag var i Paris nyligen. Där såg jag en utställning, ”Dreamlands” på Centre Pompidou, som bestod av konst, filmer, modeller och udda objekt. Här kryllade det av gamla nöjesparker, dammiga världsutställningar, idealstadsde-lar, Disney World, Venedig åter-uppbyggt i Las Vegas och den galna flytande staden i Dubai.

En del av drömstäderna, som förra sekelskiftets världsutställ-ningar, försökte på sin tid peka framåt mot nya sätt att leva och bo. Dagens jätteprojekt blickade lika ofta bakåt. Eller som reklamfilmen för något som heter Falcon City, under utveckling i Abu Dhabi, uttryckte det: ”Tänk dig Eiffeltornet… men ännu högre än originalet, och bara ett kvarter från lutande tornet i Pisa!”

Måste jag tänka mig det, undrade jag lite trött. O ja. För snart är det verklig-het. Inom bekvämt promenadavstånd från Taj Mahal, Alexandrias fyr, Kinesiska muren och, ofrånkomligen, ännu ett återuppbyggt Venedig.

det finns hinduiska mYter där guden Vishnu drömmer fram världen. Vi män-niskor – somliga av oss – drömmer fram städer. Det finns ett vagt, kittlande drag av hybris över det hela. Världen är till för människorna, visst, men nog borde den existera mest intensivt för sin Skapare?

Det är logiskt att en viss typ av kapitalist till slut grundar en egen stad eller rike. Walt Disney tröttnade på tecknad film och la all sin energi på Disneyland de sista åren. Till och med Bert Karlsson skapade Sommarland i Skara när musik- sektorn kändes för trång. Båda började karriären med två tomma händer; bara ett annat sätt att säga ”jorden var öde och tom”. Naturligtvis blir den logiska slutsta-tionen för imperiebyggare att skapa sin egen värld, precis som när socialistledare försökte konstruera folkhem.

Det finns förstås risker med den här tankegången. 1943 skrev den lätt stol-liga högerfilosofen Ayn Rand romanen ”Urkällan” om arkitekten Howard Roark – enligt förlaget en ”kompromisslös” hjälte. Också ett sätt att beskriva någon

som i historiens klimax i praktiken blir terrorist och spränger skyskrapan han själv ritat i luften. Hellre det än att ändra på minsta detalj. Det påminner lite om Guds inställning under den där episoden med syndafloden: låt hela skapelsen gå under om den utvecklas åt fel håll!

Hm. För att citera en mer modern myt, den om su-perhjälten Spiderman: ”Med stor makt följer stort ansvar”.

Kanske något för terror-esteten Roark att tänka på. I Nya Testamentet blir ju till och med Gud Fader mer förhandlingsbar och avhåller sig från översväm-ningar, stadsutplåning och andra former av rivnings-verksamhet.

Sedan finns det förstås gränser för de bibliska parallellerna. Vilade till exempel Walt och Bert den sjunde dagen? Jag tvivlar. Moderna skapargudar stänger sällan av mobilen. •

Stadsplaneraren som haver barnen kär …

och bussterminal och parkering i nedre planen.

Peter Celsings Guldkula.ELSING”

RLAG)

som i historiens klimax i praktiken blir terrorist och spränger skyskrapan han själv ritat i luften. Hellre det än att ändra på minsta detalj. Det påminner lite om Guds inställning under den där episoden med syndafloden: låt hela skapelsen gå under om den utvecklas åt fel håll!

Hm. För att citera en mer modern myt, den om superhjälten Spiderman: ”Med stor makt följer stort ansvar”.

Kanske något för terror-esteten Roark att tänka på. I Nya Testamentet blir ju till och med Gud Fader mer förhandlingsbar och avhåller sig från översvämningar, stadsutplåning och andra former av rivningsverksamhet.

Precis som när socialistledare försökte konstruera folkhem

är den logiska slutstationen för imPeriebyggare att skaPa sin egen värld.

KRÖNIKA //

FOtO

: Fr

eDr

iK H

jer

Lin

G

Göran EvErdahl,

journalist, filmrecensent och spanare

INFLUENS28

// MatErIaL

MEr LUFt LyFtEr GaMMaL tUNGVIktarELättbetongen har många år på nacken, men tack vare innovativ produktutveckling har den i dag fått allt fler användningsområden.

Genom att tillverkarna lyckas kapsla in mer luft i materialet, utan att påverka bärigheten, kan lätt-betong till exempel användas i konstruktionen av lågenergi- och passivhus. Detta kan göras utan att väggarna behöver byggas nämnvärt tjockare än med traditionella metoder.

Lättbetong är skapad av vatten, sand och kalk, vilket ger ett material som är lätt att forma och mon-tera. eftersom materialet är oorganiskt riskerar det heller inte att mögla.

Tex

T: G

abri

ella

Skö

lden

berg

. FO

TO: A

ugus

t Å

berg

, Bild

arki

vet.s

e

LåGENErGIhUSProJEkt. Tre hus med sex lägenheter per hus, byggda i Viggbyholm, med lättbetongproduk-terna Ytong och Multipor. PROJEKTLEDARE: RICKARD NEIDHEIM. BYggHERRE: LANTZ BYgg.