husbyggaren 2013 nr 2

husbyggaren nr 2.2013 3

nummer 2 | 2013

cellplasten

I praktiken

DU har egetavtalsansvar

”Jag verkar för ett brandsäkrare Sverige”

Yrkesporträtt

gIFtFrI teKnIKMeD KrIstaller

BranD

ett kunskapskrävande material

Vinn!BranDvarnare

Betong

betongguide

4 husbyggaren nr 2.2013


Husbyggaren är producerad av Chiffer för SBR –

Svenska Byggingenjörers Riksförbund, Folkungagatan 122, 5 tr, 116 30 Stockholm, [email protected], Tfn: 08-462 17 90

ISSN 0018-7968

AnsVArig utgiVAre

Lars HedåkerRedaktör:Jill Windahl, Chiffer Media AB,Fiskargatan 8, 116 20 Stockholm Tfn: 08-410 321 00 Mail: [email protected]/Produktion:Anna-Karin Schröder (AD)Frida Töpel

AnnonsAVdelning

Björn MårtensonLena RösundTfn 08-644 79 60Mail: [email protected]ägen 62, 183 52 Täby

PrenumerAtionsärenden

Tfn: 08-462 17 90 Mail: [email protected]

PrenumerAtionsPriser

Prenumeration, kronor per år 395:–Lösnummer, plus porto 70:–Samtliga priser exkl. moms.Plusgiro: Bankgiro:55 34 25-0 241-0058

utgiVningsPlAn 2013

Nr 1 v 9 Nr 2 v 16 Nr 3 v 22 Nr 4 v 38 Nr 5 v 44 Nr 6 v 48

tryckeri

Prinfo Ystads CentraltryckeriBox 82, 271 22 YstadTfn 0411-736 10e-brev: [email protected]

Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS.Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

sBR står inför en spännande vår. Förbundsstämman är i annalkande nere på väst-kusten, Byggmässan i Malmö går av stapeln i april. Förbundet, ni med-lemmar och läsare har fått

en ny tidning att vänja sig vid. Vi på redak-tionen är glada över förtroendet att få vidareutveckla en sådan bra och viktig produkt som Husbyggaren är! Det är gläd-jande att vi, trots endast ett nummer i den nya kostymen, fått positiva reaktioner på tidningen. Vi kommer fortsätta förvalta detta förtroende på bästa möjliga sätt. Tveka inte att kontakta oss med dina syn-punkter, maila gärna förslag på sådant du vill läsa eller vill ha undersökt. Ni läsare är viktiga för oss.

Husbyggaren är en stadig sten i SBRs profilbyggande gentemot människor i branschen och inte minst är den en viktig kanal för SBRs annonsörer. Vi är stolta över att kunna visa upp en ny plattform med tidningen för dem. Det är viktigt att fort-sätta utveckla dialogen med alla våra läsare. Därför ska Husbyggaren även fort-sättningsvis ha örat mot rälsen och lyssna in läsarnas behov och intressen i takt med att vi fångar in vad som händer i branschen. I höstas skickade vi ut en enkät till med-lemmarna. Detta kommer göras igen, när tidningen har landat lite och några fler nummer kommit ut.

Apropå stadig sten så belyser vi i detta nummer ett omdiskuterat material, nämli-

gen betong. I djungeln av betongens egen-skaper ger vi er på sidan 24 en betongguide. Vi diskuterar även brand i detta nummer. Kan ett trähus vara brandsäkert, ja om man bygger det på rätt sätt. Läs mer om detta på sidan 17. Från och med 1 januari 2013 gäller de nya brandskyddsreglerna. Läs om dessa på sidan 20.

Medlemssidorna belyser som vanligt viktiga händelser inom SBR och i bran-schen. Kika gärna efter viktiga datum i kalendariet. Vi presenterar också SBRs nya ordförande för KA-gruppen, Michael Spångberg, samt tar farväl av förbundets tidigare VD och förbundsdirektör Magnus Janson, som går mot nya äventyr. Viktiga telefonnummer, kursutbud med mera hit-tar du som vanligt på sidan 48.

Sist men inte minst vill vi passa på att flagga för Byggmässan i Malmö den 23 – 24 april. SBRs Felicia Oreholm, Morgan Runesson och Peter Holst kommer att hålla spännande föreläsningar. SBR har en egen monter och där kommer ni också hitta oss från redaktionen.

Det våras för Husbyggaren

Husbyggarenbygg ■ el ■ VVs ■ Anläggning

Ledare

BRANDKONSULTEN

BRANDKONSULTEN

BRANDKONSULTEN

BRANDKONSULTEN

Logotyp negativ

Förslag 1. logotyp positiv

Befintlig logotyp positiv

Förslag 2. logotyp positiv

Specialister på brand-skyddsprojektering och riskanalyser.

www.brandkonsulten.se

Vi ses!

Redaktionen

teman i detta nummer

det brinner i genomsnitt i 17 hem varje dag och 120 personer omkommer varje år i bostadsbränder. Ett mycket populärt byggmaterial är cellplast. Dock är det näst intill omöjligt att släcka, läs om familjen som lyckades och vad säger försäkringsbolaget? Vill du hellre bygga i trä, Husbyggaren belyser den senaste handboken och nya brandregler.

betong, tung eller lätt, vad används till vad, vilken är uppsidan respektive baksidan. Hus-byggaren reder ut begreppen och ger dig en betongguide. Läs också om spännande utveck-lingsprojekt i norska Brevik.

■ brAnd ■ betong

innehåll # 2 | 2013

6 mArknAdsnytt Stilsäkra sneakers och världens minsta brandvarnare.

10 mAteriAl som brinner Cellplast kräver kunskap.

14 yrkesPorträtt Brandingenjör för brandsäkrare miljö.

17 brAndsäkrA trähus 3 Vägledning med nordisk-baltisk handbok.

20 nyA brAndskyddsregler Största förändringarna på 20 år.

22 säkerhet NCC har arbetsmiljön i fokus.

24 betongguide Allt som heter betong är inte betong.

28 kristAllklAr teknikutVeckling Giftfri metod i Kista galleria.

30 debAtt Betongen som samhällsbärare.

32 Form och teknik Säkerhet – en bristvara?

37 FrågA juristen Utgör vinterväder hinder för färdigställande?

38 i PrAktiken Du har avtalsansvar.

41 noterAt Lägre koldioxid med flygaska och Sveriges vackraste villa.

48 nytt Från sbr Nya medlemmar, ny redaktion och kalendarium med mera.

14

20

24

10

30


täVlA &Vinn!

9

bärbartHögtalaren jambox spelar trådlöst musiken från din telefon eller dator via bluetooth. Den väger bara 340 gram och storleken är 151 x 57 x 40mm, perfekt att ta med sig utomhus eller ha i bilen. Batteriet varar i tio timmar och laddas med usb-sladd. Finns att köpa i Designtorgets butiker eller på deras webshop www.desigtorget.se

Kör du båten på 95-oktanig bensin kan du göra stor skillnad för djur, natur och männ-iskor genom att istället använda Aspen alky-latbensin. Den minskar utsläppen av farliga

kolväten med hela 99 procent, är mer effektiv och har tio gånger längre hållbarhet än vanlig bensin. Alla tvåtaktsmotorer kan köras på alkylatbensin.

gör en insats för miljön

nytänkandeI ett designsamarbete mellan Ostnor och Designhögskolan vid Umeå Universitet för att förbättra arbetsmiljön för VVS-installatörer, har studenten Alexander turesson pre-senterat en såg för kapning av rör. Det unika är att sågen sticks ner i röret och sågar av det från insidan. På så sätt förenklas arbetet till exempel vid kapning av rör som är dolda under golvytor.

solklartFreestyleskidåkaren Jesper Rönnbäck är en av grundarna till recipe for men, en hudvårdsserie för män speciellt anpassad för skandinaviska förhållanden. Solskydds-faktorn har SPF 15 och skyddar vid lång-varig vistelse i solen.

marknadsnytt

Företaget Purus presenterar en serie designade golvbrunnar, Purus Line och Purus Corner, som gör det möjligt att inreda badrummet utan att begränsas av brunnens placering. Går att lägga stora klinkers även i duschen. www.purus.se

nya möjligheter i badrummet


stilsäkerstålex arbetsskor är både snygga och funktionella och blev 2012 nominerade till designutmärkelsen Design S. Pale Blue. En skön sneaker i läder, men sam-tidigt en säker skydds känga med mjukt spiktrampskydd, skyddståhätta, ESD-funk-tion och en sula med stadigt grepp.


Planteringskärlet Flox är utformat av Hags för att göra det enkelt att bygga grönskande utomhusmiljöer. Den är byggd i laser-skuren stålplåt och är också snygg att kom-binera med bänken Rox i samma serie.

– Flox och Rox är lätta att bygga miljöer med, de ger en härlig möjlighet att kunna sitta i nära kontakt med grönska både inne och ute, säger Gunilla Allard, formgivare.

grönskande utomhusmiljöer

stanna i hängmattan…Husqvarna har släppt tre nya modeller av robotgräsklipparen Automower. De sköter om tomten helt utsläppsfritt och är designade för att klara gräsmattor mellan 800 och 3200 kvadratmeter. De rör sig slumpmässigt över gräsmattan för att få den så jämn som möjligt och kan också anpassas efter gräsets tillväxttakt. I butik från maj.

marknadsnytt

Happy Ears är öronpropparna som blev utvalda till Årets Sak hos Designtorget. Dessa proppar är speciellt utformade för att sänka volymen utan att förändra ljudbilden. De fungerar lika bra för arbe-tet, konserten och resan som för en tyst sömn. Säljs dessutom till ett bra pris.

hörselskydd

täVlA &Vinn!

17

hem brinner i genomsnitt varje dag.Källa: Brandskyddsföreningen

Världens minstaBrandvarnaren Invisible från Schneider Electric är lika liten som en golfboll, ungefär fyra centimeter i diameter och väger bara 47 gram. Det gör den till värl-dens minsta brandvarnare. Sätt minst en per våningsplan, så blir ni starkt varnade om olyckan skulle vara framme.

täVlA & Vinn!Nu lottar vi ut 10 stycken av världens minsta brandvarnare från Schneider Electric, värde cirka 300 kr. Maila din motivering till varför just du ska vinna till [email protected].

10 husbyggaren nr 2.201310 husbyggaren nr 2.2013

cellPlAstkräver kunskap

et VAr Värst vad det ryker om köttbul-larna! tänkte Corina Ekengren där hon stod vid spisen dagen före julafton. Det hade precis blivit strömavbrott, vilket inte var ovanligt på Rindö utanför Vax-holm i Stockholms skärgård, och hen-nes man Tommie Myrén hade gått ut i

trädgården till stolpen med huvudsäkringarna för att få igång elen igen. När hon tittade åt diskbänksskåpet såg hon att det sipprade ut tjock svart rök och hon insåg snabbt att köttbullarna var oskyldiga.

”Det brinner!” ropade hon till Tommie, som med snö upp till halva låren genast kämpade sig tillbaka till huset. När han öppnade luckan till krypgrunden vällde det ut svart rök från den brinnande cellplastisoleringen och han skrek till Corina att hämta handbrandsläckare.

Corina skrek upp till den 16-åriga dottern på övervå-ningen: ”Ner, jacka, ut nu – det brinner!” Hon reagerade omedelbart och sprang ut. Den 15-årige sonen var på väg till fastlandet men vände då han fick höra att räddnings-tjänsten på färjan var på väg till hans hem.

Hela huset fylldes av den svarta röken på ett ögonblick. Corina trevade sig fram på övervåningen och skickade ner brandsläckare efter brandsläckare till Tommie, som låg vid luckan till krypgrunden och tömde en efter en. Med jämna mellanrum svimmade han av den täta giftiga röken, men kom till sans igen och fortsatte arbetet.

räddningstjänsten nådde huset först efter en dryg kvart och på drygt 20 minuter var branden släckt.

Brandorsaken var elfel i elskåpet och troligtvis hade cellplasten pyrt i 10–15 minuter innan branden upptäck-tes. Tack vare att cellplasten var isolerad mellan betong-bjälklag i golvet kunde branden inte sprida sig till den övriga konstruktionen utan höll sig i trossbotten. Och tack vare ett snabbt ingripande av familjen gick skadan att begränsa.

– Vi har alla odds emot oss här på Rindö och kan inte stå och vänta på att räddningstjänsten hinner hit utan måste agera själva. Våra grannar har skrattat åt oss som

dFAktA/ CELLPLASt• Låga U-värden

• Prisvärt

• Lätt att montera

• Vissa cellplaster är flammskyddade men väl antända brinner lika obehindrat som ej flammskyddad.

• Energiinnehållet i cell-plast är lika högt som bensin och materialet innehåller mycket syre.

• Cellplasten måste skyddas av andra material för att brandklassas. Väl inbyggd/skyddad uppstår svårigheter att komma åt och släcka cellplast-branden.

brand

E Cellplasten separerades av betongbjälkar och branden hann aldrig sprida sig från golvet.

Genom luckan angrep Tommie den brinnande trossbotten med handbrandsläckare som Corina försåg honom med. Det räddade villan på Rindö.

Cellplastens goda energivärden gör den allt populärare som isoleringsmaterial i byggnader. Den utgör dock en stor brandrisk. Hur hanterar man cellplasten på bästa sätt och är lagkraven tillräckliga?text: Monica Walldén Foto: anders roth

husbyggaren nr 2.2013 11husbyggaren nr 2.2013 11

cellPlAstkräver kunskap


byggarbets-platser är

särskilt drabbade av

cellplast - bränder

Cecilia Uneram, Brandskyddsföreningen

har sex brandsläckare i huset. Nu skrattar de inte längre, säger Corina.

Men händelsen hade kunnat få en betydligt mer tragisk utgång. Brandvarnaren gick igång först efter 20 minuter och hade branden inträffat på natten hade familjen sannolikt inte överlevt.

lättAntändligt mAteriAl. Cellplasten har fått ett enormt genomslag som isoleringsmaterial i moderna konstruktioner. Fördelarna är många: den är billig, den är lätt att forma och materialets lätta vikt gör den enkel att hantera. De allt hårdare kraven på bra energivärden i moderna hus gör cellplasten efter-traktad på grund av sin goda isoleringsförmåga.

– Olika typer av cellplast har väldigt olika brand-egenskaper. Därför ska man inte dra all cellplast över en kant utan titta på den individuella produk-tens egenskaper, säger Michael Strömgren, bran-dingenjör och forskare på Sveriges Tekniska Forsk-ningsinstitut, SP.

Vissa typer av cellplast flamskyddsbehandlas vil-ket gör att antändningen blir fördröjd. I de fall där cellplasten är känsligare finns alternativet att bygga in och skydda den. Detta kan för fasader kvalitets-säkras genom en fullskalemetod som heter SP Brand 105, som är refererad från Boverkets byggregler. På så sätt kan funktionen testas i praktiken. De gene-rella kraven som finns på ytskikt, både vad gäller fasader och invändigt, är att det aldrig får vara sämre än motsvarande trä (Ds2d0). Cellplast med sämre egenskaper än trä får därmed inte vara expo-nerad i byggnader. De flesta cellplaster är petrole-umbaserade och alltså aktivt brännbara. Vissa typer av cellplast har ett värmevärde som motsvarar det hos bensin. Den mjuknar redan när den passerar hundra grader och kommer i en brandsituation att smälta, vilket medför att den förlorar sin struktur och bärande förmåga och kan bilda brinnande drop-par, så kallade pölbränder. Genom att flamskydds-behandla cellplast kan man förbättra antändlighets-egenskaperna. Det finns även varianter där man genom att tillsätta fyllmedel ändrar egenskaperna så att cellplasten inte mjuknar och smälter på samma sätt som när den är obehandlad. Om cellplasten bör-jar brinna accelererar brandförloppet, bidrar till den fortsatt snabba spridningen och kan leda till en fullt utvecklad brand väldigt fort. Om branden fritt kan sprida sig i konstruktionen blir byggnaden svår att rädda. Därför krävs kunskaper i alla faser av en byggnads livslängd, från projektering och uppfö-rande till ombyggnad, förvaltning och rivning. De tre huvudsakliga problemområdena för cellplast-bränder är brand inne i vägg, fasadbränder och brandspridning utifrån och in.

– Det finns viss cellplast som har sämre brand-egenskaper och där är det oerhört viktigt att man hanterar riskerna på ett bra sätt. Kvalitetssäkringen i byggprocessen måste bli bättre så att det inte sker några misstag. Ett byggfel kan ju få allvarliga konse-kvenser, säger Michael Strömgren.

utmAning För räddningstjänsten. I Trollhättan brann ett studentboende med tolv lägenheter ner till grun-den under loppet av en timme i mars förra året. Huset bestod av moduler med cellplast i väggarna

och branden började inne i konstruktionen mellan två lägenheter. Den spreds snabbt och okontroller-bart i cellplastväggen och räddningstjänsten fick inrikta sig på att skydda intilliggande hus. Lyckligtvis blev det inga personskador.

– Räddningstjänsterna är tagna på sängen, för det här är nya typer av brandförlopp där pölbränderna sprider branden till helt andra ställen. Byggtekniken har utvecklats snabbare än räddningstjänsten har hunnit parera för den, säger Cecilia Uneram, bran-dingenjör och rådgivare inom byggnadstekniskt brandskydd på Brandskyddsföreningen.

okunskAP ger risker. Byggarbetsplatser är särskilt drabbade av cellplastbränder. Där är cellplasten exponerad och en brand kan få ett snabbt förlopp. Bränderna kan till exempel orsakas av pågående heta arbeten, där exempelvis en svetslåga kan antända den friliggande cellplasten. En av de vanli-gaste brandorsakerna är anlagda bränder, både på exponerade fasader och på cellplastpallar varifrån branden kan spridas till omgivande byggnader.

– Vi har sett ett stort antal händelser med allvar-liga brandförlopp och tillbud med personskador hos byggare. Det finns en okunskap att hantera det här materialet på ett säkert sätt på byggarbetsplatsen, innan de skyddande ytskikten är på plats, säger Cecilia Uneram.

Hon upplever också att det inte finns en garanti för att säljaren av cellplasten har rätt kunskap och förmågan att sprida kunskapen till dem som ska bygga med materialet. Okunskapen hos fastighetsä-gare och de som vistas i lokalen är också stor.

brand

Typiskt för cellplastbränder är den kraftiga svarta giftiga röken och det snabba brandförloppet.


– Det är ett bra material med alla de förutsättningar som har lyfts fram, med energivärden och bra eko-nomi i. Men det är viktigt att man känner till ris-kerna så att man kan bevara det skydd som finns runtom, så att inte en eventuell brand kommer åt själva cellplastkärnan, säger Cecilia Uneram.

– Man bygger enligt minimikrav hela tiden och minimikravet är väldigt lågt. Förr fick man en robust-het genom byggmaterialen. Cellplasten bildar mycket snabbare brandförlopp. Att konstruktionen är god-känt enligt Boverkets byggregler innebär inte att den har ett bra brandskydd, säger Cecilia Uneram. ■

Sektionering är nyckelnmats larsson på if är positiv till konstruktionen i rindövillan. Att cellplasten var indelad i sektioner hindrade branden från att härja fritt.

skAdeinsPektören Mats Larsson på försäkringsbolaget If har tidi-gare arbetat inom räddningstjänsten. Han inspekterade det brand-drabbade huset på Rindö för If:s räkning och är mycket positiv till att huset hade byggts sektionsvis. Golvkonstruktionen och väggarna bestod av gjutna bjälkar av betong och cellplasten låg separerad i dessa fack. När huset nu saneras kommer SPU-isolering att använ-das, som är en mer brandsäker cellplastvariant.

Mats Larsson har själv tidigare varit kritisk till cellplast som isole-ring men tycker att lösningen på Rindö var vettig. Däremot ser han stora risker med konstruktioner som består av moduler där hela huset blir en enda brandcell. När det väl börjar brinna kan branden krypa in överallt. Man måste göra en brandcellsbegränsning och ha golv, väggar och tak i olika sektioner, menar han.

– Marknaden förändras och det vi kan göra är att varna för sämre konstruktioner. Vi vill även sätta press på producenterna på mark-naden att de tänker innovativt och försöker ändra konstruktionsma-terial och byggnadssätt på alla plan. Det finns sätt att bygga med materialet på ett brandsäkert vis men det kräver god kunskap hos byggherrarna, säger Mats Larsson.

Ett annat bekymmer är tilläggsisolering med cellplast. Där kan det bli stora problem, både ur brandsynpunkt och med fuktvand-ringar i huset.

– Om man blandar in cellplast i ett trähus till exempel och lägger det ovanpå en vind kan vinden brinna av på ett ögonblick. Och när det väl har blivit hål i taket på en vind blir det ju fullt spjäll och det brinner med väldigt hög hastighet, säger Mats Larsson. ■

boverkets byggregler är funktionsbaserade och mate rialneutrala och säger ingenting om de speci fika materialens egenskaper.

– Vi går inte in i detalj och säger att man ska bygga upp till exempel en vägg på ett visst sätt, utan det är en funktion som ska uppfyllas. Byggherrarna har möjlighet att använda material och lösningar som uppfyller de egenskaper som vi ställer krav på i byggnader. Däremot kan

man inte ha vilket material med vilka brinn-egenskaper som helst exponerat. I så fall måste man bygga in det så att branden inte kan komma åt det, säger Caroline Bernelius Cronsioe, brandingenjör på Boverket.

Byggreglerna syftar inte i första hand till att säkerställa

egendomsskydd utan det primä-ra är personskyddet. Reglerna ställs utifrån det skyddsbehov som finns i byggnaden. En bygg-nad med högt skyddsbehov, till exempel en samlingslokal, har högre krav på brandskyddet än en enkel industrilokal i mark-plan. Boverket har inga planer på att införa mer materialspeci-fika byggregler.

– Vi följer självklart den debatt som just nu finns och de resultat som man får fram. Men

i nuläget håller vi inte på och reviderar kraven med hänsyn till cellplast, säger Caroline Bernelius Cronsioe.

De utredningar Brandskydds-föreningen har tagit del av visar att det fortfarande finns stora brister i hantering och mon-tering av cellplast och den är dessvärre inte alltid väl inbyggd. Därför verkar Brandskyddsför-eningen för att bättre lösningar ska utvecklas för cellplastisole-ringen, där de positiva egen-skaperna hos materialet kan tas tillvara samtidigt som ett fullgott brandskydd kan uppnås.

Caroline Bernelius Cronsioe

Byggreglerna detaljstyr inte

Mats Larssong Skadeinspektör, If

■


nAmn: CeCILIa UneRaM. ålder: 40 år. bor: utanför norrköping. titel: Brandingenjör, verksamhetsutvecklare på Brandskyddsföreningen. utbildning: Gymnasieingenjör bygg, brandingenjör och arbetsmiljöingenjör. FAmilj: Man och en dotter på 12 och en son på 9 år. Fritidsintressen: Friluftsliv, sport och resor med familjen, studera thailändska. senAste bok: Born to run av Christopher McDougall. FAVoritlAnd: Thailand, allt från maten och klimatet till filosofin.

YrkesporträttbrAndingenjör

VAriAtionen i Arbetet och kopplingen människa, tek-nik och organisation lockade Cecilia Uneram till att bli brandingenjör. Efter tre år på dåvarande Rädd-ningsverket för att utbilda räddningstjänstpersonal i byggnadstekniskt brandskydd kopplat till den opera-tiva situationen övergick hon till att under tolv år arbeta som räddningschef på Västra Södermanlands räddningstjänst. På Brandskyddsföreningen började hon 2010.

Vad är dina arbetsuppgifter på brandskydds-föreningen?– Jag är rådgivare för byggnadstekniskt brandskydd och verksamhetsutvecklare med olika uppdrag inom kvalitetssäkring och utbildning. Det kan till exempel handla om ett nytt material som cellplast där jag tittar på hur man kan samarbeta med andra inom bran-schen för att öka brandsäkerheten. hur skiljer sig jobbet på brandskyddsföreningen från att arbeta inom räddningstjänsten?–Den stora skillnaden är att jag nu kan fokusera på sakfrågorna, arbeta med brandskyddsfrågor på natio-nell nivå och kan bidra till att förändra rekommenda-tioner och normer vilket känns roligt eftersom det ger genomslag i hela landet.

Fördelen med att företräda en ideell organisation med det gemensamma målet att nå ett brandsäkrare Sverige är att vi slipper konkurrens och kan samverka med andra aktörer för att skapa en bra helhet och föra ut viktiga frågor.

Vad trivs du bäst med?– Att få kluriga frågor och diskutera ytterligheter, allti-från de som jobbar med brandskyddsfrågor på före-tag till de som ska bygga stora konstruktioner. Att få tolka och vara bollplank för andra i deras arbete är utvecklande även på ett personligt plan. ■

’’ Vi samverkar med andra aktörer och verkar för ett brand-säkrare Sverige.


brand

Andboken är skriven för projekte-rande arkitekter och konstruktö-rer. Den kan också användas av myndigheter och räddningstjäns-ter, i undervisning samt av pro-duktutvecklare inom bygg- och

träindustri.Handbokens syfte är att ge praktisk vägledning

och råd om dimensionering av träkonstruktioner och träprodukter för att uppfylla krav på brand säkerhet i de nordiska och baltiska länderna med europeiska klasser och dimensioneringsmetoder, både enligt Eurokod 5 och enligt nya beräkningsmetoder som ännu inte ingår i Eurokod 5. Detaljlösningar är dess-utom mycket viktiga, vilket betonas särskilt.

De främsta nyheterna i Brandsäkra trähus 3 är:• Nya metoder att beräkna brandmotstånd hos trä-konstruktioner, som ännu inte finns med i Eurokod 5.• Detaljerad information om brandklasser för trä som ytmaterial enligt europeiska system.• Beklädnader av trä med brandskyddande för-måga, så kallade K-klasser.• Ny metodik att utvärdera tekniska byten vid instal-lation av sprinkler.• Nya system att bedöma brandskyddat trä, lång-tidsbeständighet och utförande i praktiken.• Brandskyddsdokumentation för höga trähus.• Brandskydd på byggarbetsplatser.Handboken inleds med information om regelverk,

europeiska system för brandsäkerhet i byggnader och brandskyddskrav i de nordiska och baltiska län-derna. Därefter följer ett kapitel om brandteknisk dimensionering av byggnader, med funktionsbase-rad dimensionering och exempel på brandteknisk dimensionering. Där finns också exempel på trä-byggprojekt från de nordiska och baltiska länderna. De följande kapitlen behandlar specifikt trärelate-rade frågor.

beräkningsmetoder enligt branddelen i Eurokod 5 ingår för både brandavskiljande och bärande trä-konstruktioner och därutöver nya beräkningsmeto-der från den senaste forskningen. I båda fallen ges många exempel på träkonstruktioner med beräknat brandmotstånd. För avskiljande träkonstruktioner presenteras en ny och förbättrad additionsmetod, som kan behandla träkonstruktioner med ett obe-gränsat antal materialskikt. För bärande konstruk-tioner presenteras beräkningsmetoder för nyare typer av träkonstruktioner som ännu inte finns med i Eurokod 5, till exempel massiva korslaminerade träskivor och I-balkar. En nyhet är att brandegen-skaperna hos gipsskivor måste tillhandahållas av varje producent, eftersom det inte finns något gemensamt europeiskt system.

Träbaserade skivor, träpanel och beklädnader kan uppfylla de nya europeiska K-klasserna för brandskyddande förmåga. Klassen K210 används i

brandsäkra trähus 3 ger kunskap och vägled-ning om alla aspekter som är viktiga för att kunna konstruera, dimen-sionera och utforma olika konstruktionsdetaljer för brandsäkra trähus. Den innehåller också den senaste informationen om europeiska och natio-nella regelverk.

FAktA/BRANDSäKRA tRäHUS 3

Brandsäkra trähus 3 ger vägledningEn ny och helt omarbetad tredje version av handboken brandsäkra trähus har publicerats. Den har tagits fram av ledande experter och forskare i de nordiska länderna vilket garanterar kvalitet och relevans.

h

■ Detaljerad information om brand-klasser för trä som ytmaterial enligt europeiska system. ■ Nya metoder att beräkna brand-motstånd hos träkonstruktioner, som

ännu inte finns med i Eurokod 5.■ Beklädnader av trä med brand-skyddande förmåga, s k. K-klasser■ Ny metodik att utvärdera tekniska byten vid installation av sprinkler.

■ Nya system att bedöma brand-skyddat trä, långtidsbeständighet och utförande i praktiken.■ Brandskyddsdokumentation för höga trähus.

någrA AV nyheternA i brAndsäkrA trähus 3:


de nordiska länderna tillsammans med ytskiktsklass B-s1,d0 för att beteckna det som tidigare kallades tändskyddande beklädnad i Boverkets byggregler. Gipsskivor har traditionellt uppfyllt denna brand-klass. Nu finns även andra produkter, till exempel brandskyddat trä, med klass K210/B-s1,d0.

byggnAdtekniskA detAljer är viktiga för träbyggna-ders brandsäkerhet och en stor utmaning. Träkon-struktioner har ett förutsägbart brandbeteende, men konstruktionsdetaljer måste utformas noggrant för att kunna säkerställa byggnadens brandsäkerhet. Många exempel ges i handboken.

Brandstopp måste installeras i hålrum för att hin-dra att dolda bränder sprids mellan brandceller. Konstruktioner utan hålrum (till exempel fullisole-rade) rekommenderas i första hand. Genomföringar såsom ventilationskanaler, rör och ledningar får inte försämra brandmotståndet.

Takfotskonstruktioner och ventilationsöppningar måste utformas så att de klarar utvändig brandpå-verkan.

träProdukter hAr stabilt brandbeteende och därför kan klassificeras som grupp enligt de europeiska systemen. Detaljerad brandklassning för olika trä-produkter ingår i handboken. Träprodukter tjockare

brand

Q exempel på nationell acceptans av trä i byggnader i de nordiska och baltiska länderna enligt förenk-lad dimensionering 2012. OBS: I Finland accepteras träfasader utan sprinkler upp till 4 våningar endast i byggnader med stomme av betong eller stål. I Sverige måste nedersta våningen ha obrännbar fasad.

≤ 2 våningar

≥ 5 våningar 3-4 våningar

T

Rä

FaS

aD

Bä

Ra

nD

e T

Rä

kO

nS

TR

Uk

TIO

n

UTan SpRInkLeR MeD SpRInkLeR

Limnologen, åttavånings trähus, Växjö. Foto: Midroc.

3 – Brandteknisk dimensionering av byggnader

32

3.1.3 Brandteknisk dimensionering med sprinkler – Tekniska byten 3.1.3.1 Boendesprinklers effekt på brandförloppet Boendesprinklers främsta uppgift är att rädda liv genom att skydda mot övertändning av en lägenhet eller lokal. Deras inverkan på dödsbrandstatistiken kan knappast överskattas, eftersom ca 80-90 % av alla dödsbränder inträffar i bostäder [3.10, 3.11]. De har dessutom hög tillförlitlighet, ca 96 % [3.12].

Boendesprinklers effekt på brandförloppet i ett vardagsrum har visats bl a genom brandförsök [3.10], se Figur 3.1. En video finns även tillgänglig [3.11]. Det är uppenbart att brandskadorna begränsas avsevärt med sprinkler. Vattenskadorna är begränsade eftersom sprinklerns vattentillförsel är väsent-ligt mindre än den som räddningstjänsten måste använda i ett mycket senare brandskede.

Figur 3.1. Efter brand i ett vardagsrum utan sprinkler (t v) och med sprinkler (t h) [3.10, 3.11].

3.1.3.2 Tekniska byten vid installation av sprinkler – Ny metod

Sprinkler kan, utöver att rädda liv, användas för alternativ brandteknisk dimensionering. Krav på passivt brandskydd som möjliggör säker utrymning kan, åtminstone delvis, minskas. Detta underlättar en mer flexibel användning av alternativa byggprodukter och kallas ofta tekniska byten. Träfasader kan t ex användas i sprinklade byggnader, vilket är logiskt eftersom risken för flammor ut genom ett fönster från en fullt utvecklad brand är mycket liten. Principerna för tekniska byten visas i Figur 3.2.

Figur 3.2. Princip för tekniska byten med sprinkler:

Säkerhetsnivån ökar vid installation av sprinkler, vilket kan medge viss lindring i krav på passivt brandskydd och ändå uppfylla minst samma säkerhetsnivå.

Nytt aktivt skyddssystem

3 – Brandteknisk dimensionering av byggnader

32

3.1.3 Brandteknisk dimensionering med sprinkler – Tekniska byten 3.1.3.1 Boendesprinklers effekt på brandförloppet Boendesprinklers främsta uppgift är att rädda liv genom att skydda mot övertändning av en lägenhet eller lokal. Deras inverkan på dödsbrandstatistiken kan knappast överskattas, eftersom ca 80-90 % av alla dödsbränder inträffar i bostäder [3.10, 3.11]. De har dessutom hög tillförlitlighet, ca 96 % [3.12].

Boendesprinklers effekt på brandförloppet i ett vardagsrum har visats bl a genom brandförsök [3.10], se Figur 3.1. En video finns även tillgänglig [3.11]. Det är uppenbart att brandskadorna begränsas avsevärt med sprinkler. Vattenskadorna är begränsade eftersom sprinklerns vattentillförsel är väsent-ligt mindre än den som räddningstjänsten måste använda i ett mycket senare brandskede.

Figur 3.1. Efter brand i ett vardagsrum utan sprinkler (t v) och med sprinkler (t h) [3.10, 3.11].

3.1.3.2 Tekniska byten vid installation av sprinkler – Ny metod

Sprinkler kan, utöver att rädda liv, användas för alternativ brandteknisk dimensionering. Krav på passivt brandskydd som möjliggör säker utrymning kan, åtminstone delvis, minskas. Detta underlättar en mer flexibel användning av alternativa byggprodukter och kallas ofta tekniska byten. Träfasader kan t ex användas i sprinklade byggnader, vilket är logiskt eftersom risken för flammor ut genom ett fönster från en fullt utvecklad brand är mycket liten. Principerna för tekniska byten visas i Figur 3.2.

Figur 3.2. Princip för tekniska byten med sprinkler:

Säkerhetsnivån ökar vid installation av sprinkler, vilket kan medge viss lindring i krav på passivt brandskydd och ändå uppfylla minst samma säkerhetsnivå.

Nytt aktivt skyddssystem

eFTeR BRanD I eTT VaRDaGSRUM UTan SpRInkLeR …

… OCh MeD SpRInkLeR.

Q Boendesprinklers främsta uppgift är att rädda liv genom att skydda mot övertändning av en lägenhet eller lokal. Deras inverkan på dödsbrandstatistiken kan knappast överskattas, eftersom cirka 80-90 procent av alla dödsbränder inträffar i bostäder. De har dessutom hög tillförlitlighet, cirka 96 procent.


■ Brandklass för byggpro-dukter som ytmaterial ut-trycks som en huvudklass A1-F som kompletteras med rökklass s1-s3 och droppklass d0-d2. Klass A1 och A2 är obrännbara produkter som sten och stål, klass B-E brännbara och F innebär att ingen brandklass bestämts. träprodukter uppfyl-

ler normalt minst klass D-s2,d0, brandskyddsbe-handlat trä kan upp-fylla den högsta klassen B-s1,d0.■ Brandmotstånd hos byggnadsdelar (vägg- och takelement) indelas i bä-rande (R) och avskiljande (EI) element och anges för tider från 15 minuter. t ex innebär REI 60 bärande

och avskiljande funktion i 60 minuter och EI 30 avskiljande funktion i 30 minuter.■ Dessutom finns nya europeiska K-klasser för brandskyddande förmåga hos beklädnader, som anges för tider 10-60 minuter. tändskyddande beklädnad betecknas i BBR som K210/B-s1,d0.

euroPeiskA brAndklAsser som måste AnVändAs i AllA länder:

birgit östmAnForskningsledareSP trä[email protected]

Förkolningsfaser för brandexponerat trä bakom en beklädnad.

Utan sprinkler Med sprinkler

Bärande träkonstruktion

Träfasad

≥ 5 våningar 3-4 våningar ≤ 2 våningar Ingen information

Exempel på nationell acceptans av trä i byggnader i de nordiska och baltiska länderna enligt förenklad dimensionering 2012. OBS: I Finland accepteras träfasader utan sprinkler upp till 4 våningar endast i byggnader med stomme av betong eller stål. I Sverige måste nedersta våningen ha obrännbar fasad.

tid

förk

olni

ngsd

jup

Fas 1

Fas 2

Fas 3

Förk

olni

ng b

örja

r

Ned

fall

gips

än cirka 10 mm uppfyller normalt minst klass D-s2,d0, men densitet, skarvar, underlag, luftspalt bakom träp-rodukten och ytprofiler kan påverka klassificeringen.

För FAsAder Finns inget europeiskt system och inte heller något gemensamt nordiskt synsätt, men brandscenarier, krav och riskvärdering för träfasa-der presenteras. Träfasader kan användas i flervå-ningshus i Sverige om:• Sprinkler installeras i byggnaden, vilket också ger andra fördelar.• Brandklassade fönster installeras (måste dock vara låsta).• Brandskyddat trä används (långtidsbeständighet och underhåll måste utvärderas).• Endast delar av fasadens yta består av trä, men bottenvåningen ska ha obrännbar fasad.

brAndskyddsbehAndling kAn förbättra träprodukters brandegenskaper och de kan uppfylla ytskiktsklass B, som är den högsta möjliga brandklassen för brännbara byggprodukter. Synligt trä kan därmed användas i större utsträckning, både som ytskikt på innerväggar och innertak och som ytterbeklädnad, till exempel i fasader. Men brandegenskapernas långtidsbeständighet måste verifieras, särskilt vid utomhusanvändning. Nya system för att dokumen-tera långtidsegenskaperna har tagits fram, se www.brandskyddattra.info.

■ Brandsäkra trähus 3 – Nordisk-baltisk kunskapsöversikt och vägledning. SP Rapport 2012:18. Boken kan beställas på www.sp.se.

■ Nya modeller för att beräkna brandmotstånd hos träkon-struktioner. Bygg & teknik 6/2010.

■ Brandskydd på byggarbets-plats – Checklista och kontrollpunkter. SP Info 2012:05.

■ Brandskyddsdokumentationer för höga trähus. Erfarenheter och förslag till riktlinjer. SP Info 2012:10.

■ tekniska byten vid installation av sprinkler i byggnader. SP Info 2012:29.

■ Beklädnader av trä med brand-skyddande förmåga. SP Info 2012:30.

■ Brandskyddat trä – Bruks-klasser, kontrollsystem och dokumenterade produkter. SP Info 2012:62.

LäS MeR

utFörAnde och kontroll under byggtid är viktig för att säkerställa rätt utförande. Träkonstruktioner består ofta av en kombination av olika material som ska uppfylla flera olika funktioner, till exempel brand- och ljudegenskaper. Den faktiska monteringen är avgörande för att garantera funktionen och kan endast kontrolleras under byggtiden. Kvaliteten på utförandet måste granskas noggrant av den ansva-riga entreprenören. Till exempel montering av isole-ring, tillräckligt långa fästdon för skivor och brand-stopp i hålrum och vid genomföringar.

Ansvarsfördelningen mellan de olika yrkekatego-rierna måste vara klart uttalad och måste kommuni-ceras och förankras tidigt i byggprojektet. ■

Q Förkolningsfaser för brandexponerat trä bakom en beklädnad.


sedAn årsskiFtet måste de nya brandskyddsreglerna i Boverkets byggregler, BBR, tillämpas. För-ändringarna är de största på åtminstone 20 år. En stor skillnad är uppdelningen i förenklad res-pektive analytisk dimensionering.

Förenklad dimensionering består av godtagbara lös-ningar som anges i BBR. Avviker man från dessa gäl-ler analytisk dimensionering, vilket innebär högre krav på verifiering och dokumentation. Kostnader för projektering kan därmed öka för vissa lösningar och för komplexa projekt. Boverket har dock menat att kraven på verifiering och dokumentation har varit höga även tidigare. En konsekvens är att det nu är tydligare att handbokslösningar och praxis inte uppfyller kraven, om dessa inte är verifierade.

Analytisk dimensionering behöver dock inte vara så komplicerad. Om avvikelser från förenklad dimensionering är små kan det räcka med kvalita-tiv analys. Exempelvis kan underlaget vara logiska resonemang, vetenskapliga rapporter, försök eller beprövade lösningar.

Om avstegen är större måste avancerade meto-der som beräkningar och simuleringar användas i det som kallas scenarioanalys och kvantitativ risk-analys. En strategi är att välja lösningar med större säkerhetsmarginal, till exempel väl tilltagna skydds-system, vilket minskar kravet på verifiering.

Brandskyddskraven för vissa verksamheter har ökat. I sjukhus och vårdboende ställs nu krav på sprinklersystem. Det kan innebära en kostnadsök-ning i storleksordningen två procent av byggkostna-den. Motivet till detta är att utsatta grupper –

De nya brandskyddsreglerna gäller skarpt från 1 januari 2013. Reglerna innebär de största förändringarna på 20 år genom ökade krav för vissa verksamheter och för själva brandskyddsprojekteringen.

s

stora förändringar med nya brandskyddsregler

brand

FAktA BRANDSKyDDS-REGLERlAgAkrAFt: De nya brand-skyddsreglerna i BBR 19 bör-jade gälla 1 januari 2012 med en övergångstid till 1 januari 2013.bärFörmågA: Regler om bärförmåga vid brand finns i föreskriftsserien, EKS, som reviderades omfattande 2011.läs mer: Reglerna, deras bakgrund och mer information om förändringarna finns på www.boverket.se.

Brandskyddskraven för vissa verksamheter, till exempel på sjukhus och vårdboenden har ökat.


NamN NamNssoN Titel lorumpsummichAel strömgren

BrandingenjörSP Sveriges tekniska [email protected]

personer som inte kan ta sig ut på egen hand – behöver extra skydd.

För stora byggnader skärps kraven på sektione-ring. Tidigare krav har främst tillämpats för industri-byggnader. Nu gäller sektioneringskraven för alla stora byggnader som inte har en tät brandcellsindel-ning, eller är sprinklade. Sektionerna ska normalt vara i storleksordningen 1250-5000 m2, beroende på brandbelastning och vilka skyddssystem som finns. För industribyggnader kan kostnaderna bli högre än tidigare. De nya förtydligade kraven på bärförmåga vid brand kan medföra ytterligare kostnader när stommen måste skyddas.

I publika lokaler infördes nya krav på frångänglig-het, det vill säga utrymningsmöjligheten för perso-ner som har nedsatt funktionsförmåga. Om man inte har sprinkler måste man antingen se till att utrym-ningsvägen är tillgänglig hela vägen ut, eller att loka-len förses med utrymningsplatser. Utrymningsplat-ser är utrymmen i, eller i anslutning till utrymnings-väg där man kan kan avvakta vidare utrymning. I utrymningsplatser ska minst en rullstol få plats och det ska finnas kommunikationsmöjlighet.

nästA storA förändring inträffar till sommaren, 1 juli 2013. Då gäller den europeiska byggproduktförord-ningen fullt ut. CE-märkning av byggprodukter blir då obligatorisk och vissa typgodkännanden slutar gälla. I de nya brandskyddsreglerna i BBR har Bover-ket redan ersatt de gamla svenska klasserna, till exempel ytskikt I-III, med europeiska klasser. CE-

stora förändringar med nya brandskyddsregler

märkning är endast obligatorisk om det finns en europeisk harmoniserad produktstandard, hEN. Det finns över 400 hEN, till exempel för gipsskivor, rökluckor och brandgasspjäll.

CE-märkningen är ett informationssystem, inte ett kvalitetssystem. En CE-märkning innebär att den som köper produkten ska kunna lita på att informa-tionen om produktens egenskaper och prestanda stämmer. Den som använder produkten måste själv försäkra sig om att byggreglerna uppfylls. Det inne-bär alltså en stor skillnad mot typgodkännandet. Detta innebär högre kompetenskrav för byggherren, inköpare och andra som väljer de produkter som ska ingå i byggnaden.

Med den nya byggprocessen enligt PBL 2011, kraftigt reviderade byggregler och nya produktregler till sommaren finns ett stort behov av kompetens-satsningar i byggsektorn. Det blir också viktigt för Boverket att följa upp effekten av de stora föränd-ringarna så att tillämpningen blir god och att effekt-målen uppnås. ■

det finns ett stort behov av

kompetens-satsningar i

byggsektorn.

■ Michael Strömgren var projekt ledare på Boverket för revideringen av de nya brand-skyddsreglerna. Han bloggar om brandskydd på: http://firesafetyengineering.blogspot.com.

LäS MeR

med högsta prioritet från högsta ledningen – så visar ncc att de tar arbetsmiljön på yttersta allvar. reflek-tera, reagera, agera är led-orden och cheferna måste visa vägen. det handlar faktiskt om liv eller död.

text: Margita ingWall

oFtA när NCC:s Lars-Gunnar Larsson gör en utredning där det skett en arbetsplatso-lycka hörs samma kom-mentar ”Vi är inte förvånade

över att det var just han som råkade illa ut!”.

– Det innebär att många känt till att en kollega tagit risker och slarvat med säkerheten. Men man har låtit sin kamrat hållas och inte lagt sig i. Ibland med dödlig utgång. Och hur ska det kännas för laget när någon omkommer och ingen gjort något för att förhindra det?

Frågan är retorisk och ställd med djupaste engagemang. Arbetsmiljö handlar om kultur inom företaget. Det är ett helt självklart faktum för Lars-Gun-nar Larsson, arbetsmiljöchef för NCC-koncernen.

– Vi måste bli av med den trista machoattityden. Den är ett stort hinder för företag som vill skapa en god och lönsam arbetsmiljö. Precis som ack-ordssystemet med sitt kortsik-tiga tidsbesparingsfokus. Båda känns som stenåldern och jag tror absolut att i en snar fram-tid kommer en helt annan mer modern kultur råda i bygg-branschen. Men då gäller det att skolsystemet lyckas locka fler tjejer. Det finns så många exempel på att blandade arbetsplatser innebär både bättre stämning och ökat säkerhetsmedvetande där man vågar visa att man bryr sig om varandra.

lArs-gunnAr lArsson hAr själv jobbat länge med arbetsmiljö-arbete inom industrin. Det är med dessa erfarna ögon han ser vilka möjligheter som byggbranschen nu sitter på. Utmaningarna för ett företag i

NCC:s storlek är dess decen-traliserade komplexa organi-sation med väldigt mycket medarbetare och väldigt mycket chefer.

Så det gäller att få med che-ferna, i alla led, på tåget. En chef som med sin attityd visar att det är ok att slarva med säkerheten för att istället ta genvägar som kortsiktigt spa-rar tid och pengar, det är en chef som sänder ut fel signaler till hela laget. Därför börjar NCC sitt nya arbetsmiljöpro-jekt ”säkerhetskulturprogram-met” med cheferna. Annars blir det kontraproduktivt.

– Med högsta cheferna kän-ner jag att det finns engage-mang, likaså ute bland plats-cheferna. Men hos mellanche-ferna kan det vara för mycket fokus på produktion men inte på arbetsmiljö. Vilket givetvis beror på att vi i företaget inte lyckats skapa en struktur där man prioriterar detta på alla

nivåer. Därför har vi nu arrangerat så även mellan-cheferna är ute på arbetsmiljö-uppföljningar. Då skapas ett engagemang så att de förstår hur viktigt det är att alla på en NCC-arbetsplats ska vara trygga och inte behöva riskera varken liv eller skador. Vilket gäller hela kedjan på ett bygge och givetvis även våra under-entreprenörer, säger Lars-

Gunnar Larsson.Högsta ledningen i NCC visar nu sitt

stora engage-mang i frågan med nolltole-rans för riskta-gande beteende.

Till exempel arrangeras inom

hela NCC-koncernen för tredje året i rad en

”Awareness Day” den 4 sep-tember när alla klockan 9.00, lokal tid, lägger ner sina

verktyg och stänger datorer för att i grupper diskutera arbetsmiljöfrågor och policyn.

– Alla är med, även högsta chefen är ute och sitter med i en arbetsgrupp. Vi går igenom vår arbetsmiljöpolicy och reflekterar över den. Var står vi idag och vad vi kan göra för att förbättra? Jag fick förra året in över 1 000 feedback-formulär så det är över tjugo-tusen människor som bidrar med sina reflektioner och idéer. Precis så måste det vara. Att fokus på arbetsmiljön är prioriterat och ska med i pla-nerna lika mycket som tid och pengar. ”Awareness Day” har fått mycket uppmärksamhet och förra året var till exempel Hillevi Engström med ute på en arbetsplats med oss den 4 september, berättar Lars-Gunnar Larsson.

På NCC är arbetsmiljöpoli-cyn inte bara en papperstiger, den har klös. ■


Våga visa att ni bryr er om varandra på arbetsplatserna! Säg ifrån om din kollega slarvar med säkerheten.

Q Lars Gunnar Larsson, nCC

’’ Det gäller att ha en kultur där alla bryr sig, både om sig själva och om sina arbetskamrater.

av alla arbetsplatsolyckor är kopplade till att fel

begåtts vad gäller säkerheten.

90%

Arbetsmiljön i fokus

Säkerhet/arbetsmiljö

De tyngre byggmaterialen har genom att i de flesta fall vara oorganiska och massiva inte bara skadeförebyggande egenskaper, utan skapar enligt många ett mycket gynnsamt inneklimat att vistas i.text: felicia oreholM

allt som heter betong är inte betong

betong

tungt byggAnde syftar egentligen på förhållandet mellan volym, vikt och den värmelagrande förmågan. Öppnar du dörren i ett betonghus-hus av något slag så försvinner inte värmen lika snabbt då den delvis ligger lagrad i stommen. Hur

mycket eller lite värme som lagrats beror givetvis på tätheten i betongvarianten.

Ett tungt betonghus är egentligen en massiv köld-brygga, medan de lättare stenvarianterna med inne-håll av cement bryter dessa genom att blåsa in luft i materialen, eller via så kallade sandwichelement med en cellplastkärna mellan det inre och yttre sten-materialet. Skillnaden bli lägre U-värde med cellplast-

kärnan, men som då får en begränsad diffusion s-öppenhet.

Energiberäkningskraven är av yttersta vikt vid en bygglovsansökan. Kraven kommer sannolikt fortsätt-ningsvis att skärpas ytterligare. Men det är missvis-ande att bara stirra sig blind på en väggs, ett taks eller en grunds U-värde då man helt glömmer bygg-delens specifika värmekapacitet –värmekapacitivitet. Det vill säga hur väl värmeenergi lagras i konstruktio-nen på väg ur byggnaden.

Bortsett från de värmelagrande och diffusions-öppna egenskaperna du kan få med hjälp av betong, lätt, tung eller modifierad, så finns även andra upp-skattade tekniska och termiska egenskaper som är till nytta för brukaren av en byggnad. Då de byggfysika-

t24 husbyggaren nr 2.2013

FAktA/ BEtONG:

Lättbetong och lättklinker-betong innehåller cement som vanlig betong, men har luftporer istället för sten som ballast. Så får den en bättre isolerförmåga, men lägre densitet och därige-nom en sämre hållfasthet.

allt som heter betong är inte betong

energiberäkningskraven är av yttersta vikt vid en

bygglovsansökan.

liska lagarna gäller varje dag året om kräver materi-alen att man använder sig av diffusionsöppna inre och yttre beklädnader för att fungera bra.

mAssiVA stommAr som följer kapillärlagarna genom att låta de ingående materialens porstorlek avta mot fri luft röner alltid mindre risk för fuktskador. På så vis inte bara samverkar materialen, utan får även en enig funktion i förhållande till den fukt och eventuell väta stommen utsätts för. I längden inne-bär detta att stenhus är enklare att bygga och bo i då flerskiktskonstruktionen kräver tekniska stöd-funktioner då den i modernt byggande frångår de byggfysikaliska lagarna genom sitt innehåll av tätande plastskikt. Det går givetvis att bygga byggfy-

sikaliskt korrekta flerskiktsstommar utan plast, men då krävs en noggrannare projektering.

Om det finns standardhus, så kan vi i Sverige med säkerhet säga att de byggs av trä. Detta beror på tillgång, och därigenom tradition. Likväl finns även stenhusmaterial tillgängligt, men traditionen är mer regional. Då lättbetongen kommit ner i så pass låga U-värden samtidigt som priserna dess-utom sjunkit på vissa av produkterna så handlar det inte längre nödvändigtvis om ökade byggkost-nader för stenhus, utan i större utsträckning på till-gång av kunnig arbetskraft inom stenhusområdet. Med den öppna europeiska marknaden så kommer tillgången på kunniga stenhusbyggare med tiden förhoppningsvis att öka. ■

■ Lägre skaderisk via brand, skadedjur, mögel och röta.■ Lufttätare.■ Längre underhålls-intervaller.■ Riskfriare våtrums-byggen.■ Värme- och fuktutjäm-nande egenskaper över dygnet.■ tystare hus, förutsatt att man projekterat tyst även på andra områden.

FAktA

Uppskattade egenskaper i tyngre byggmaterial:

■ Svenska stenhusföreningenwww.svenskastenhusforeningen.se

■ Byggkostnadskalkylerings-program, www.wikells.se

■ Energiberäkningsprogramwww.vipenergy.net

LäS MeR



leverantör Produkt mått (mm) u-värdeW/m2k

specifik värmekapacitet

(torrt material)

diffusions-öppen

kommentar

Weber Isoblock 350x190x500 0,14 900 J/kg K Nej sandwichsten av lättklinkerbetong

och cellplast. U-värdet är inklusive en

inplastad mineralullsdrevremsa vid

cellplastkärnan vid murning

Nyströms Cement NC-blocket 400x200x600 400x200x600 1050 J/kg K Ja lättklinkerbetong. Inga köldbryggor

på grund av torrstapling och murbruket

i mitten av stenen.

träullit Helväggselement 2600x6000x400 0,16 1600 J/kg K Ja träfibercement. Begränsade köld-

bryggor pga helväggselement.

HplusH Cellblocket 300 375x200x600 0,22 1000 -1100 J/kg Ja lättbetong. Utan köldbryggor.

Muras med 2 mm tunnfog. Finns även

isoler varianter med cellplastkärna.

Wienerberger Porotherm Plan 248x500x249 0,17 920 J/kg K Ja

lerprodukt. Samma typ av använd-

ningsområde som lättbetongprodukter.

Muras med 1 mm tunnfog. Kan fås i

isolerad med perlit eller mineralull.

Den specifika värmekapacitiviteten – värmelagringsförmågan - gäller för torrt material.De flesta leverantörerna har flera olika block, men vi har valt att redovisa en produkt från varje leverantör, och blockens värden ska därför inte jämföras med varandra.

Betongguide

rojektet genomFörs av Cementas systerbolag i Norge, Norcem och går ut på att undersöka potentia-len i flera olika avskiljningstekni-ker. Teknikerna finns men utma-ningen ligger i anpassningen till cemementframställningens

rådande förutsättningar.Fördelen med att studera just projektet i Brevik

är att deras rökgaser innehåller en större mängd koldioxid, dessutom har det gott om spillvärme till att driva en avskiljningsprocess.

Genom att använda allt större delar alternativa bränslen, till exempel last-pappers- och träflisbase-

rade avfallsfraktioner, organiska restprodukter såsom återvunna färger, lösningsmedel och oljor, har Norcem samtidigt som man testar avskiljnings-tekniker även reducerat mängden fossila bränslen för driften av framställningen av cement.

Denna testperiod går projektet endast ut på att prova ut avskiljande tekniker och berör inte förva-ring eller frakt av koldioxiden. Testprojektet beräk-nas att slutföras 2016.

En anledning för norska staten att finansiera en så pass i grunden ekonomiskt muskulös företags-verksamhet som HeidelbergCement, är intresset av att ha en industri som står i framkant med miljö-mässiga anpassningar av sin tillverkning. ■

Miljöutvecklingen inom betongindustrin går trögt då ingen aktör vill bekosta investeringarna för omställningen. Nu har norska staten via Gassnova gått in och delfinansierat ett av HeidelbergCements projekt i Brevik, Norge.

P

norska staten är med och betalar projekt i Brevik

Gassnova är ett statligt företag helt finansierat av norska staten. anlägg-ningen i Brevik är världsunik genom att flera tekniker för avskiljning kan testas samtidigt.


Betongguide

norska staten är med och betalar projekt i Brevik


betong

är kistA gAlleriA stod med sitt helt oanvändbara källarvåningsplan på 4 500 m2 vattenindränkt betong-golv, mögliga väggar och en vidrig stank, då bestämde man sig för att prova kristalliseringsteknik. En mil-jövänlig giftfri teknik där kiselkris-

taller går in i betongen och gör den både vattentät och diffusionsöppen. Pen-Tec/NBT fick uppdraget.

– Här användes Penetron i flera olika steg. Väg-garna spricktätades först, efter att ha blivit ren-gjorda. Golvprickorna öppnades till tre centime-ters bredd och djup, rengjordes och Penetron-behandlades. Därefter blästrades och Penetron-

behandlades hela golvytan, berättar Erik Nor-mann, VD på Pen-Tec.

Det tog två månader. Sedan hade Kista Galleria, istället för ett stinkande källarplan tre våningar ner, nu 4 500 m2 användbar golvyta att börja tjäna pengar på. Resultatet; en mycket uppskattad gokartbana med både bar och hög mysfaktor.

– Kristalliseringstekniken innebär att man löser problemen snarare än symptombehandlar, efter-som produkten vandrar in och blir en integrerad del av betongen. Detta skapar en effektiv och perma-nent vattentät betong som är diffusionsöppen. Istäl-let för som många andra tekniker, lägga sig på ytan med risk för armeringskorrosion och frostskador. Tekniken innebär att man applicerar Penetron invändigt på väggar och golv i till exempel en källar-våning. Utvändigt grundvatten tränger in genom betongen. Detta vatten använder Penetron till att täta betongen. Därigenom blir källaren beständigt tät och torr under hela sin livstid, fortsätter Erik Normann.

Detta gör denna kristalliseringsteknik mycket lämplig vid ytor i närkontakt med vatten och andra vätskor. Vare sig det är betonggolv i garage, broar,

kristallklar teknikutvecklingEn miljövänlig, helt giftfri teknik som både är vatten-tät och diffusionsöppen. Låter det som en dröm? Nej, kristalliseringsteknik inom betong är faktiskt allt detta. Husbyggaren förklarar hur det går till. text: Margita ingWall

nFAktA KIStA GALLERIAProjekt: -3 källarvånings-plan, helt oanvändbartgolVytA: 4 500 m2tidsåtgång: två månaderuPPdrAg: Att göra betongen i hela källarplanet beständigt vattentät och diffusionsöppen.mAteriAl: Penetron och Pe-necreteresultAt: Ett källarplan som numera inhyser en uppskattad gokartbana

Q efter: penetron-behandlade mycket uppskattade 4 500 m2 uthyrda till gocart-företag.


kristallklar teknikutveckling

källare, bassänger eller andra känsliga ytor som till exempel dricksvattenreservoarer.

All betong är porös med porer och sprickor som kan släppa in vatten, men vid applicering av Pene-tron fylls dessa sprickor och kapillärer av vattentä-tande kristaller genom hela betongtjockleken, upp till 1,2 meter tjock betongkonstruktion. Betongen blir vattentät och diffusionsöppen. Det är när kompo-nenterna i medlet kommer i kontakt med vattnet inne i betongen som kristalliseringsprocessen startar bland annat via osmos. Även om nya sprickor upp-står fortsätter Penetron att bilda skyddande kristal-ler inne i betongen eftersom Penetron ligger sovande och reaktiveras vid nye läckage.

– Tekniken kan användas på sprickbildning såväl som hela ytor. Och det med ett resultat som borde få branschen att omvärdera en hel del av tidigare mer miljöbelastande tekniker. Till exempel kan använ-dandet av cement minskas vilket ger minskade CO2-utsläpp. Istället finns denna teknik där vi garanterar konstruktionen mot vatteninträngning i betongens hela livstid, säger Erik Normann.

den som VågAr lämna funktionsgaranti i hela betong-ens livstid, det är en generalagent med ytterst gott förtroende för sin produkt. Precis det har Pen-Tec för Penetron:

– Vi har ett samarbete med ett av Sveriges största försäkringsbolag som givetvis noga undersökt riskerna med denna garanti. De, precis som vi, kom fram till att Penetron håller vad vi lovar. Just miljöaspekterna är något som vi verkligen vill lyfta fram med denna gift-fria teknik, berättar stolt Erik Normann.

Ett skäl till detta är att man smidigt kan gå in och göra tätningsarbeten på negativ sida, istället för att behöva gräva upp runt en byggnad för att membranisolera.

■ Vid en kristalliserings-process går produkten in och blir, via bland annat osmos, en integrerad del av betongen. ■ Detta skapar en mycket effektiv permanent vat-tentät betong som är dif-

fusionsöppen. Så undviks till exempel armeringskor-rosion och frostskadad betong.■ Kan användas vid källarväggar, betonggolv, hisschakt, broar, parke-ringshus med mera.

■ Särskilt användbart vid känsliga ytor som till exempel dricksvattenre-servoarer och akvarier.

FAktA

Q Före: ett vattenindränkt stinkande och oanvändbart källarplan på 4 500 m2.

– Det finns så enorma utvecklingsmöjligheter för produktens olika användningsområden. Vår affärs-idé är att erbjuda en funktion snarare än bara en produkt, därför har vi både arkitekter och ingenjö-rer som arbetar med utveckling inom till exempel inomhusmiljöer. Tänk så många mögel- och fukt-sjuka hus som skulle kunna räddas med hjälp av denna teknik och bidra till att skapa bättre livsmiljö, säger Erik Normann. ■

Q Så beskyddas konstruktioner mot vatteninträngning under betongens hela livstid. penetron kan appliceras på negativ sida invändigt på vägg mot vattentrycket eller som tillsätt-ningsmaterial till betong.

Q erik normann, VD pen-Tec.

GR

Un

DVa

TT

en

TR

yC

k

Q kista Galleria använde sig av kristalliseringsteknik.

30 husByggaren nr 2.2013

debatt

etongen har en fundamentalt samhällsbä-rande funktion genom sin håll-fasthet och långa hållbar-

het om rätt utförd. Det betyder inte att det finns några andra alternativa material till betong-ens användningsområden. Men inget annat material finns idag att tillgå för att ersätta materialets goda funktion.

Det är möjligt att det är det som gjort branschen propp-mätt. Ingen vill vara i fronten för att utveckla materialet till att bli mindre miljöbelastande då vinstkanalerna redan är etablerade. De flesta företag gömmer sig bakom vilsele-dande policys och visioner.

Det finns nämligen gott om kunskap i hur man kan gå till-väga för att minska betongin-dustrins miljöpåverkan. Men börjar man gräva i ämnet så råkar man ut för alltifrån utskällningar från de ledande konsultföretagen till spän-nande samtal om potentiella lösningar, eller vägar, som all-tid slutar med uppmaningen ”du får inte citera mig”.

de äldre som är på väg i pen-sion lär upp de unga nytän-karna. Och här ska inga kost-samma investeringar göras, punkt. De unga tar efter det gamla tänket eller byter bygg-område då de upplever mot-ståndet för kompakt. Unga vill framåt, inte bakåt.

Miljökrigarna tycker oftast att betongen är pest med sina

koldioxidutsläpp. Det är inte svårt att förstå, då utsläppen ligger på fem till tio procent av världens totala utsläpp. Men frå-gan är om de tänker på hållbar-heten ur LCA-perspektivet? Att bara gnälla tar oss ingenstans.

Ett problem med betongen är att den är för beständig för de snabba vändningarna i dagens samhällsutveckling. Byggbranschen påverkas också av trender, den behöver krea-tiva stimuli för att vara este-tiskt intressant. Hur kan betongen både praktiskt och

estetiskt bli mer flexibel så att vi har nyttan av dess goda egenskaper och kan uppskatta den under så lång tid det är möjligt? Byggbranschen i sig är inte konservativ, tvärtom är den mycket nyfiken på teknik om densamma ger ekonomisk vinst. Helst omgående.

Den svenska marknaden är liten, och det i sig gör att de eta-blerade vinstkanalerna kan jobba ostört. Konkurrensverket har fått i uppdrag av regeringen att se över hur den svaga kon-kurrensen på den svenska

marknaden och komma med en plan för att göra den mindre trögflytande.

Nollvision när det kommer till koldioxidutsläpp under materialets hela livslängd påstås vara möjligt redan 2030. Konkreta saker som just nu pågår för att komma dithän är bland annat:• Byte från gips till flygaska som är snarlik cementklinkern i sina egenskaper för att få betongen att hårdna i lagom takt. • Ökad mängd avfall som energi-källa till cementframtagningen. Störst är just nu papper-, trä- och plastavfall. Men även uttjänta bildäck ingår som ener-gikälla, och då med 100-procen-tig rökgasförbränning.• Försök med att anpassa befintlig miljöprofilerad teknik –inom andra områden- till rådande förutsättningar för betongindustrin.• Tydliggöra LCA-perspektivet i förhållande till betongens hela livslängd med nya beräknings-metoder. Samt tydligt nyttja betongens egenskaper under hela livslängden.

det dominerAnde företaget inom betongtillverkningsindu-strin lägger ner betydande summor på att skapa dessa visioner om noll utsläpp av koldioxid under betongens hela livslängd. Men längre än så går de inte utan att någon annan går in och tar den större delen av utvecklingskostnaden för att komma dithän. ■

Betongen som långsiktig och miljöriktig samhällsbärareVem ska betala för utvecklingen av mindre miljöbelastande betong? Vem vinner på det ekonomiskt? Där har vi med två meningar ringat in problemet med den trögflytande utveck-lingen av betong med större miljöhänsyn.

FeliciA oreholmMiljöstrategwww.byggbä[email protected]

b

’’ Ingen vill vara i fronten för att utveckla betongen att bli mindre miljöbelastande.

■ www.konkurrensverket.se/t/Page_525.aspx

LäS MeR

Vid konFerenser På temAt byggkonstruktion återfinns vanligtvis en serie sessioner vigda åt säkerhetsaspekter och frågor om kon-struktioners tillförlitlighet i fråga om exem-pelvis jordbävningsrisk. Detta intresse är förvisso primärt fokuserat på de områden i världen där denna risk är hög och jord-bävningskänningarna både påtagliga och frekventa. Liksom att dimensionering för snölast vore ett överdrivet tilltag för bygg-projekt i södra Libyen, så är det vanligen ansett att jordbävningsrisk inte behöver räknas med i svenska förhållanden. Men samtidigt så är det värt att beakta, att kon-struktioner mycket väl kan fallera under högst alldagliga laster, om de inte dimen-sioneras ordentligt.

tala alltid sannoliktDanska Ballerup arena hamnade i rubri-kerna när stora delar av arenans tak kol-lapsade 2003, utan att någon snölast var närvarande. Undersökningar efter olyckan

gav vid handen att orsaken till kollapsen stod att finna i en underdimensionering av knutpunkterna i träkonstruktionen, där tvärsnittsarean hos de bärande elementen reducerats alltför mycket vid håltagning för stålbeslagen.

Statistik är ett vanligtvis utnyttjat verk-tyg i arbetet med att ta hänsyn till icke nor-mala lastförhållanden. Vid stora konstruk-tionsprojekt kan man i ren Harrisburganda – för att alludera på Tage Danielssons monolog ”Om sannolikhet” från 1979 – tala om 50-årsstormen, 100-årsjordbävningen och så vidare, det vill säga att en viss bygg-nad kan eller bör dimensioneras för att klara den storm eller jordbävning som sta-tistiskt sett kan uppskattas inträffa exem-pelvis vart femtionde eller hundrade år. Det handlar om statistik. Om uppskatt-ningar. Om sannolikhet.

säkerhet som tolkningsfrågaMåhända är det ett tidens tecken, att så

frekvent fundera i termer av säkerhet. Jor-den har på sistone anordnat mer eller min-dre oannonserade demonstrationer av sin kraft och förmåga. Att i sammanhanget ställa vetenskapsmän och forskare till svars för bristfälliga varningssignaler, så som skedde i Italien sistliden höst, vore minst sagt löjeväckande om det inte var så tragiskt att det faktiskt skett. Visserligen har vi utvecklat vetenskaper, vetenskapliga metoder och detektorteknik att förutsäga vad som komma skall, men det är alltjämt ungefär lika tillförlitligt som att spå i kaffe-sump, när det kommer till naturfenome-nens uppträdande.

Det torde stå klart för var och en som jämför SMHI:s prognoser med det fak-tiska vädret i verkligheten. Säkerhet är en ytterst relativ faktor, som lämnar frihet till tolkning av begreppet och näst intill filosofiska resonemang om tillförlitlighet kan leda långt bort från den fysiska verkligheten.

Vi har sett det åtskilliga gånger; byggnader som kollapsar av mer eller mindre förklar-liga orsaker. Ibland är det snön som fallit för ymnigt, ibland är det jordens naturliga konvulsioner som är orsaken, ibland har byggnadens konstruktion dimensionerats bristfälligt. säkerhet är en faktor som växer i betydelse.

säkerhet – en Bristvara?

Form &teknik

Q Lehrter Bahnhof i Berlin. konstruktionen har stor inverkan på det visuella intrycket, den arkitektoniska formen, men även som symbolverkan i fråga om upplevd säkerhet.


säkerhet – en Bristvara?



Men, en viss buffert kan vi givetvis dimen-sionera för och formge.

Så gör man exempelvis vid byggandet av flygplatsterminaler. I Pir F på Stockholm Arlanda är pelarna i markplan indragna från ovanförvarande våningars fasadliv för att förhindra påkörning av flygplan som närmar sig terminalbyggnaden för boar-ding; en konstruktiv men även faktisk arki-tektonisk formgivningsaspekt, således. Möjligheterna finns där. Man kan se dem som begränsande för den arkitektoniska friheten eller som en inspirerande kreativ utmaning. I tusentals år ägnade sig bygg-mästare åt att dimensionera exempelvis takstolar, som vanligen fick överdrivna dimensioner, mycket på grund av oprecisa dimensioneringsmetoder, vilka ofta inne-bar en iterering á la ”trial and error”. Emellertid hade det den fördelen att man på köpet fick ett visst mått av säkerhet i form av en viss redundans, övertalighet, i konstruktionerna; man gjorde dem robusta utan att för den skull närmare reflektera över faktumet. Så man kan se det som ett överdrivet materialslöseri, eller så kan man se överdimensionering och övertalighet inom rimlighetens ramar som möjliga vägar till förbättrad funktion i ett helhetsperspektiv som inte enbart utgår från en enda faktors optimering.

utmaningen att finna det ”rätta” Idag anses redundans som ett ibland svår-hanterligt komplexitetsfenomen i optime-ringsandans tidevarv, när förvisso resurs-besparande åtgärder såsom materialmini-mering står högt i kurs. Det är i det när-maste ett credo bland många konstruktörer att den konstruktivt optimerade konstruk-tionen per automatik innebär skönhet för ögat och positivt tilltal för sinnena, att det konstruktivt optimerade även är det este-tiskt optimerade. Här missas emellertid den viktiga aspekten att mätbara fakta är objektiva, medan estetiska upplevelser tvi-vels utan utgår från individens referenser och preferenser, och därmed måste till-skrivas en hög grad av subjektivitet. Det objektivt rätta KAN, men MÅSTE inte automatiskt vara det estetiskt rätta, ”för alla” ska det tilläggas. Att våra samtida form- och tekniktrender ändå lätt leder till en avsevärd komplexitet kan ses i figur 1-4.

Därtill är det i sammanhanget lätt att göra sig själv en björntjänst genom att opti-mera en konstruktion till den grad att man skapar andra problem som följd, som till exempel svårigheter att klara brandsäker-het med minimerad massa hos träkon-struktioner, där inbränningshastigheten gör materialmängden till en kritisk faktor. Eller motståndskraften mot oförutsedda händelser som jordbävningar, sprängdåd, underdimensionerade knutpunkter eller

osedvanligt kraftiga stormbyar, som mycket väl kan gynnas av övertalighet.

inkluderande approachDet finns en ofta uttalad osäkerhet inför övertaliga konstruktioner, med hänvisning till just det att deras komplexitet gör dem svårare att hantera analys- och beräknings-mässigt, vilket helt klart påverkas av det faktum att våra beräkningsmetoder allt-jämt har brister och begränsningar. Detta gör det i ett avseende uppenbart, att för-litande enbart på resultat producerade i digitala svarta lådor, utan möjlighet till och förutsättningar för mänsklig, kritisk inter-aktion utifrån kvalitativa referensramar, hämmar vår förmåga och våra förutsätt-ningar att utveckla byggandet i en vidare bemärkelse, den gällande flera faktorers samtidiga påverkan på ett byggprojekt, optimeringen utifrån fler än en parameter.

Fokuserandet på en enda faktor kan stärka denna enda medan det försvagar flertalet. Detta börjar bli alltmer erkänt idag, men tekniken, som vi ofta visar en överdriven tilltro till, släpar efter. Den

överglänser möjligen våra hjärnors för-måga att hantera snabba beräkningar, men den är fortfarande, på ont och gott, bero-ende av den input som våra hjärnor förser dem med, som utgångspunkt och riktlinjer. Därmed behövs den mänskliga hjärnans och de olika professionernas simultana input som förutsättning för att kunna han-tera både konstruktion, estetik, funktion och säkerhet i vår komplexa tillvaro med våra alltmer komplexa behov.

Därtill kommer att ökad robusthet är till nytta inte bara i seismiskt aktiva områden och regioner med stora mängder frusen nederbörd. Exemplet med Ballerup arena är ett övertydligt exempel på detta, att vi har stor nytta av ökad säkerhet i hela vår byggda miljö, alltifrån Nuuk och Tibble till Calcutta och Christchurch. ■

AndreAs FAlkArkitekt SAR/MSA, tekn. [email protected]

Detalj inifrån Lehrter Bahnhof, där flera olika konstruktiva system utnyttjats för att möjliggöra en relativt komplex geometri.



Fråga juristen

FrågA: utgör svårt vinterväder rätt till tids - för längning?

den stora snömängd som fallit denna vinter har påverkat en entreprenörs möjlighet att färdigställa en entreprenad i tid. entre-prenören har därför undrat om vintervädret kan anses utgöra sådant väderleks-förhållande som medger rätt till tidsförlängning.

en entrePrenör ska enligt AB 04 planera sina kontraktsarbe-ten på sådant sätt att de kan färdigställas inom kontraktsti-den. Färdigställs entreprena-den för sent riskerar entrepre-nören vite om så avtalats i kon-traktshandlingarna.

Färdigställandetiden kan förändras, antingen utökas eller förkortas, om arbetspres-tationen förändras genom ÄTA-arbeten eller om förändring skett i förhållande till angiven mängd. Kontraktstiden kan även förlängas om entreprenö-ren hindras att färdigställa kontraktsarbetena på grund av sådan omständighet som räk-nas upp i AB 04 kap. 4 § 3, en omständighet som räknas upp i den bestämmelsen är väder-leksförhållanden.

Av hinderbestämmelsen i AB 04 framgår av fjärde punk-ten att entreprenören har rätt till nödvändig förlängning av kontraktstiden om väderleks-förhållanden som är osedvan-liga för byggnadsorten inverkat

särskilt ogynnsamt på entre-prenörens arbeten (AB 04 kap. 4 § 3 p 4). Med väderleksför-hållanden i bestämmelsen avses bland annat sådana omständigheter som tempera-tur, nederbörd och vindstyrka. Av AB 04 kap. 4 § 4 framgår att om sådant ogynnsamt väder-leksförhållande råder ska beställaren underrättas, skrift-ligen om så krävs av kontrakts-handlingarna.

Av bestämmelsen framgår att vinterväder i sig inte är ett sådant hinder som per auto-matik medger förlängning av kontraktstiden. Kraftigare avvi-kelser från vad som utifrån de vinterförhållanden som nor-malt sett råder på platsen för entreprenaden kan dock i vissa fall anses inverka ogynnsamt på entreprenaden, och då kan entreprenören medges förläng-ning av kontraktstiden.

Det ska alltså inte vara fråga om att det ”bara” råder besvär-ligt väder, utan för platsen osedvanligt väder ska råda. Entreprenaden måste vidare befinna sig i ett sådant skede att det osedvanliga vädret påverkat de arbetsuppgifter som entreprenören utför sär-skilt ogynnsamt. Det är entre-prenören som har att bevisa såväl osedvanliga väderleksför-hållanden som att dessa förhål-landen inverkat ogynnsamt på entreprenaden.

Det blir avseende frågan om vintervädret varit sådant att det medger tidsförlängning många gånger i praktiken en fråga om att bedöma tidplanen för entre-prenaden och då framförallt fråga om tidplanen för entre-prenaden har varit realistisk eller inte? Har den planerade tidplanen varit realistisk utifrån normala väderförhållanden på orten kan tidsförlängning med-ges om de faktiska väderförhål-landena kraftigt avvikit från normala förhållanden och om entreprenadarbetena varit sådana att de faktiskt påverkats av vädret.

Om entreprenören är berät-tigad till tidsförlängning på grund av väderleksförhållan-den ska entreprenören och beställaren i första hand för-söka komma överens om hur lång tidsförlängningen ska vara (AB 04 kap. 4 § 5). Kan par-terna inte komma överens blir det ytterst en fråga om pröv-ning enligt det förförande för tvistelösning som följer av par-ternas avtal.

Väderförhållanden är således en omständighet som kan medföra att en entreprenör medges förlängning av kon-traktstiden, om det är aktuellt med tidsförlängning i frågestäl-larens fall är utifrån den infor-mation som givits i frågan inte möjligt att uttala sig om. ■

Svåra väderleksförhållanden ger svåra omständigheter kring tidsplanering

osedvanliga väderleksför-hållanden

FrågA: hur kan en entreprenör visa att väderleksförhållan-dena på orten varit osedvanliga sven Magnusson

Väderleksförhållanden kan till exempel bevisas genom meteorologiska data från SMHI eller annan som observerar väderleksförhållanden.

daniel fogelberg

Frågor till husbyggarenFrågA: Var skickar jag in frågor till frågesidan i husbyggaren? Kerstin dahl

Dina frågor skickas till [email protected]

@haR DU FRåGOR?

■ som sbr-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till juristerna på Foyen Advokatfirma via telefon 08 - 506 184 00. Vill du få din f råga publicerad här? Mejla [email protected]. Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

Här skriver juristerna på Foyen Advokatbyrå om ett aktuellt ämne i varje nummer. Maila gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till [email protected].

dAniel Fogelberg [email protected]

juristernA På Foyen AdVokAtbyrå sVArAr


Du har avtalsansvar

AVtAl sluts som sagts dagligen mellan olika parter. Ibland tän-ker inte ens parterna på att de har ingått ett avtal, eftersom muntliga avtal också gäller. Problemet med de muntliga avtalen är att parterna har svårt att bevisa vad de faktiskt kom-mit överens om. Många hävdar att de har utövat nästan ett helt yrkesliv med relativt oreglerade avtalsförhållanden och anser att vi jurister överdriver farorna.

Dessa påståenden kan nog i vissa fall äga sin riktighet, men jag skulle snarare säga att vissa personer i så fall är varit duk-tiga, samt att de samtidigt har haft stor tur. Riskerna får inte förringas och att vi jurister skulle överdriva dem, det håller jag inte alls med om, tvärt om. Vi ser dagligen hur illa det kan gå, samt hur kostsamt det kan bli när parterna inte har regle-rat sina avtalsförhållanden.

Ett välkänt och i teknikkon-sultbranschen väl inarbetat

standardavtal är ABK 09. Faller konsultens uppdrag inom dess tillämpningsområde bör avtalet givetvis tillämpas. För överlåtel-sebesiktning finns inget stan-dardavtal. SBR utarbetade av det skälet redan på 1990-talet ett avtal för detta, vilket HD har benämnt modellavtal. För vissa försäkringsbolag är det ett abso-lut villkor att modellavtalet och ABK tillämpas för att ansvarsför-säkringen ska gälla vid eventu-ell reklamation.

För Att ett standardavtal ska gälla mellan parterna måste det åberopas av någon av parterna. Konsulten bör således redan i anbusstadiet åberopa avtalet som avtalsvillkor. Har inte stan-dardavtalet eller modellavtalet åberopats innan avtalet träffas blir dess innehåll inte heller avtalsinnehåll som någon av parterna senare kan åberopa.

Detta belyses tydligt i bland annat rättsfallet NJA 2007 s 962.

Konsekvensen av att ett modell-avtal för överlåtelsebesiktning inte utgjorde avtalsinnehåll blev den att allmän preskriptionstid blev avtalsinnehåll i stället för två års preskriptionstid som föreskrivs i modell avtalet.

Uppdragsavtalet bör inte bara bestå av standardavtalet utan också av ett individuellt avtal som reglerar objektspeci-fika omständigheter, till exem-pel omfattning, pris, tider reser-vationer, ansvar med mera.

VAd händer om man inte tilläm-par till exempel ABK? Så länge parterna inte råkar i tvist med varandra är förmodligen ingen stor skada skedd men för det fall att de är oenig om något och tvistefrågan inte regleras i det individuella avtalet, kan tvisten bli svårlöst. Parterna får, när standardavtal saknas, falla tillbaka på rättspraxis, eventu-ellt partsbruk, olika rättsgrund-satser, analogier från viss lag-text och liknande.

Tvistens utgång blir kort och gått mycket oförutsägbar. En fråga som kan få stora ekono-miska konsekvenser är när ABK inte har avtalats och någon ansvarsbegränsning inte finns i det individuella avtalet. Konse-

kvensen av att en ansvarsbe-gräsning helt saknas är att mot-parten i så fall kan yrka full ersättning för den skada han har lidit och inte ”endast” de 120 prisbasbelopp som ABK föreskriver som en begränsning. Konsekvensen av detta för ett litet bolag kräver ingen när-mare förklaring. Detta är givet-vis bara ett exempel på konse-kvens av att inte åberopa till exempel ABK.

mitt råd är att alltid åberopa de standardavtal som faktiskt finns inom respektive område. Var noggrann vid utformning av anbud/offerter och lägg mycket tid på utformning av avtalen eftersom ingen kan sia om fram-tiden. Precisera så noga du kan det som du ska utföra. Ibland måste till och med saker som inte ingår preciseras för nog-grannhetens skull. Ta inte för givet att motparten förstår allt det som du tycker är självklart.

Stäm av med uppdragsgiva-ren så ni båda vet att ni faktiskt är eniga om innehållet, vad du ska prestera och han ska betala med mera. Det räcker inte att skriva ”projektering av vindsvå-ning. Pris 375 000 kr”. Omfatt-ningen är oerhört viktig att pre-cisera, såväl som priser, undan-tag, tider, i vilket media som leverans ska ske med mera.

slutligen… du borde kanske anlita en expert ibland för att granska, lämna råd och tips. ■

FakTa UTBILDnInG

Tips och råd:■ tillämpa gällande standard-avtal när sådant finns!■ Utför inte uppdrag enligt muntliga avtal■ Begär alltid skriftliga bekräf-telser på tilläggsarbeten.■ Var alltid tydlig i dina villkor i anbud/offerter och avtal■ Låt avtalsformuleringen få ta tid.

FAktA

rAgnhild sjörénAdvokatAxelsson & [email protected]

Avtal sluts dagligen mellan olika parter. För vissa typer av avtalsförhållanden kan parterna söka lösningar på tvistiga frågor i lagtext. teknikkonsultuppdrag och entreprenader regleras dock inte i särskilda lagar som är specifika för dem, utan i standardavtal som du själv måste åberopa för att bli gällande. hur tillämpas då dessa standardavtal? Vad händer om man till exempel inte åberopar dem?

BILD: FRIDA töPEL

i praktiken/avtal


rAgnhild sjörénAdvokatAxelsson & [email protected]


noterat

Fler kunder som föredrar stenhusde flesta som bygger hus i sverige vill ha ett trähus. dock ökar anta-let som föredrar stenhus, samti-digt som en del kommuner fak-tiskt kräver att man på vissa områden endast bygger hus av sten eller med putsad fasad.

– Vi kontaktas nu av många kunder som vill ha hjälp med att bygga ett stenhus. Vi har där-för valt att bredda vårt sortiment. Detta inne-bär inte att vi valt att gå ifrån trä. Vi har lång tradition av att bygga trähus i Sverige

och vi har absolut ingen ambition att försöka ändra detta, berättar Gunnar Jönsson. VD på Fiskarhedenvillan.

Stenhussortimentet har tagits fram i samarbete med Xella/Ytong.

– Du kan få huset i precis vilket utförande du vill. Varje hus ritas och konstrueras unikt för varje kund. Där-

för var det naturligt för oss att kom-plettera vårt erbjudande med sten. Detta är analogt med att vi även erbju-der NNE utförande för dem som så önskar.

I år fyller Fiskarhedenvillan dess-utom 20 år och firar med ett arkitekt-samarbete signerat Claesson Koivisto Rune. Resultatet heter Tind, en kol-lektion platsbyggda hus till ett rimligt pris.

Till brandluckor räknas även rökluckor och termisk brandsgasventilation.

nya regler för ce-märkning av brandgasluckorden 1 juli 2013 ska alla bygg-produkter som omfattas av en harmoniserad standard ha en ce-märkning och prestandadekla-ration för att få säljas inom eus inre marknad. redan ce-märkta byggprodukter måste också ha en prestandadeklaration.

Sverige har stått utanför CE-samarbe-tet, då Boverkets regler utgått ifrån funktion och varit nationella. Luck-orna har sedan länge varit CE-märkta inom de flesta EU-länderna. Reglerna som funnits i byggproduktdirektivet har numer blivit tvingande genom att dessa istället blivit byggproduktför-ordning.

Fördelarna med CE-märkningen är att alla produkterna går igenom samma tester och blir certifierade om de god-känns. Nackdelarna är att de tidigare typgodkända luckorna var klassifice-rade, vilket tydliggjorde vilken lucka som skulle användas till vad. I och med de nya kraven på CE-märkning ställs större krav på projekteringen, så att rätt lucka hamnar på rätt plats, exem-pelvis i förhållande till snölaster.

Framtidens byggareDen 31 januari startade årets upplaga av unga talanger på Nordic Light Hotel i Stockholm. Unga talanger är ett nätverk som utgör ett forum för 14 unga talanger från byggsektorn, alla under 30 år. De är nyutexaminerade arkitekter, projektledare och ingenjörer som får en chans att träffa kollegor och knyta nya kontakter. Under ett år kommer talangerna att få medverka på fem nätverks-träffar, där kommande teman är rollförståelse, håll-barhetsfrågor, framtid och internationalisering. Det är några av nycklarna för att göra branschen effektivare och lönsammare. Det är talangerna själva, i samråd med Svensk Byggtjänst, som har bestämt vilka ämnen som kommer att diskuteras under träffarna.

– Vi hoppas kunna gynna vår bransch genom att satsa på den kommande generationen och att synlig-göra vår bransch, samhällsbyggnad, som en attraktiv bransch att jobba i, säger Petra Sörme chef för event och möten vid Svensk Byggtjänst.

konsultAnsVAr ■ Av Jan Elfström, Svensk Byggtjänst. Boken vänder sig till den som kommer i kontakt med frågor om konsultansvar i sin yrkesverksamhet, men den är skriven så att även andra kan tillgodogöra sig innehållet. Den är pedagogiskt upplagd och har korta sammanfattningar.

Gunnar Jönsson, VD Fiskarheden-villan.

Fiskarhedenvillan har i samarbete med Xella/ytong tagit fram ett nytt stenhussortiment.

Första svenska certifierade passivhusfönstretSvenska Fönster har som den första fönstertillverkaren i Sverige fått det internationella certifikatet ”Passivhus-komponent”. Passivfönster Alu är ett träfönster med aluminiumbeklädd utsida och 3+1 glas. Passivfönster Alu kan erhållas med ett U-värde ner till 0,65 W/m2K. Fönstret har marknadens bästa distansprofil, tre tät-ningar och köldbryggsfria anslutningar mot ytterväggen.

■ Läs mer om nya CE-regler på www.boverket.se eller på www.brandskyddsforeningen.se

LäS MeR

För att bli certifierat måste hela fönstret få ett värde på 0,8 W/m2k eller bättre.

boktiPs!

BIL

D: F

RID

A t

öP

EL

beVArA betongen ■ Av Sven Olof Ahlberg, bebyggelseantikvarie och fotograf. Boken behandlar betongen ur ett bevaran-deperspektiv och med ett tvärvetenskapligt angrepps-sätt. Författaren sammanfattar sina erfarenheter av betong, redogör för materialets historia, skademekanismer som bryter ner betong, samt för reparationsmetoder.

noterat

prisbelönt examensarbeteKtH-studenterna Sara tilfors och Nessa Aya har fått Sveriges Ingenjörers pris för bästa examensarbete, Wimanska priset, för sitt arbete inom betong.

I examensarbetet "temeratursprickor i ung betong" har de i samarbete med Ramböll och Skanska teknik utvecklat en dimensioneringsmetod för kylsystem som hindrar att betong spricker vid härdning.


■ Examensarbetet kan läsas i sin helhet på kth.se/abe

LäS MeR OM

boktiPs!

sveriges vackraste villa Den stora tävlingen om Sveriges vack-raste villa är nu avgjord. Vinnaren blev ett hus från 1897 utanför Ludvika. ”Ett här-ligt bevis för att drömmar kan bli verklighet”, anser juryn. När de nuvarande ägarna, Ulla och Bertil Köhler, tog över huset för exakt trettio år sedan var det ett rent renoveringsobjekt. Huset hade bland annat använts som sommarpensionat för engelska fröknar, sommar-barnhem – och minkfarm.

juryns motivering: Med varsam hand och med stor kärlek till svensk byggtradition är detta ett härligt bevis för att drömmar kan bli till verklighet. Från ett rent renoveringsobjekt har ägarna med tydligt fokus navigerat sig fram till sitt drömhus. Vi inspireras – både av processen och resultatet!

Sveriges vackraste villa ligger utanför Ludvika och är byggt 1987.

Sara Tilfors och nessa aya har fått Sveriges Ingenjörers pris för bästa examensarbete.

Flygaska ger grönare cement

koldioxid fortsätter att vara cementindustrins stora utmaning. För att minska utsläppen ska cementas fabrik på gotland nu tillverka en miljövänligare bland-ning – som innehåller flygaska. Branschen står för runt 5 procent av de globala emissionerna. I takt med att miljökraven skärps blir det allt vik-tigare att komma tillrätta med proble-met, något som Cementa jobbar aktivt med. Tillsammans med övrig cementindustri står företaget inför en stor utmaning - att minska utsläppen av koldioxid.

För varje ton cement som produceras flödar 1,2 ton koldioxid ut i luften. Under hösten har därför ett intensivt arbete pågått med att bygga nya silos för förvaring av flygaska.– Genom att tillsätta flygaska vid mal-ningen av cement spar vi på naturre-surser och minskar våra koldioxidut-släpp med cirka 10 procent, berättar personalchef Bo Collin.

Slitefabriken på Gotland produce-rar dessutom elektricitet av över-skottsvärme, vilket täcker 10 procent av anläggningens behov, och de förser även många av husen på orten med fjärrvärme.

Nu förbereder man kunderna på den nya kvaliteten ”Bascement”, som innebär vissa förändringar i bland annat hållfasthet och flytbarhet i betongen. Produkten kommer att införas under våren.

boverket har den 3 december 2012 publicerat ett nytt allmänt råd, Väs 1.

Rådet förtydligar när en anmälan ska göras till byggnadsnämnden vid en väsentlig ändring av eldstad eller rök-kanal samt för åtgärder i en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i en byggnad. Kraven på anmälan finns i plan- och byggförordningen (2011:338) 6 kap. 5 §, PBF.

I PBF finns en rad krav på byggtek-niska åtgärder som kräver en anmälan till kommunens byggnadsnämnd. Det är därför viktigt att påpeka att det nya allmänna rådet enbart förtydligar vad som är väsentlig ändring av rökkanal och eldstad samt åtgärder i en byggnad som väsentlig påverkar brandskyddet i en byggnad. En ändringsåtgärd kan av många andra orsaker vara bygglovs-pliktig eller anmälningspliktig.

Exempel på sådana åtgärder är all nyinstallation av eldstäder, väsentligt ändrad planlösning, väsentliga föränd-

ringar i ventilationssystemet, avsevärt ändrad användning av en byggnad.

Vid installation av en ny skorsten kan det i vissa fall dessutom också krä-vas bygglov om det påverkar exteri-ören av byggnaden avsevärt.

FakTa UTBILDnInGexempel på ändringar som normalt är anmälningspliktiga:■ Insättning av kassett eller motsva-rande i tidigare öppen eldstad.■ Installation av brännare eller anord-ning för bränsletillförsel till följd av bränslebyte.■ Förändrad brandcellsindelning.■ Nya dörrar i brandcellsgräns eller brandsektion.■ Nedmontering eller urdriftagande av brandtekniska installationer.■ Förändring av det byggnadstekniska brandskyddet i en byggnad.

Fler exempel finns på www.boverket.se

FAktA/VäSI1

nytt allmänt råd om väsentlig ändring av brandskydd

■ Läs mer på www.viivilla.se

LäS MeR

ByGGLEVERANtöRER

www.gnf.euTel: +46(0)144-314 09Fax: +46(0)144-314 29

Mobil: +46(0)705 556 576

Vi utför kompletta bullerskärms- entreprenader

Försäljning av Planta Bullerskärmar

Produkter till murverk

www.murma.se


ByGGLEVERANtöRER

www.pordran.se

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com

Produkter till murverk

www.murma.se


Fuktsäkrar husgrunder!• Snabb uttorkning • God värmeekonomi

• Torr grund • Låg totalkostnad • Varm grund

ISODRÄN AB - Rörvägen 42136 50 JORDBRO

Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58e-post: [email protected]: www.isodran.se

KONSULtERANDE INGENJöRER

ESKILStUNA

GötEBORG

tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkon-troll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborgtelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

HELSINGBORG

HELSINGBORG

St CLEMENS GAtA 45, 252 34 HELSINGBORG, tEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKtNINGAR ByGGLEDNING

KONStRUKtIONER

LUND

StOCKHOLM

Tel 016-51 80 10Kungsgatan 66 - 632 21 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

StOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SItAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE

Mark-, Väg-, trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 täbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

Ett MEDLEMSFöREtAG I

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare &

Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoverings-och överlåtelsebesiktningarByggskadeutredningar

e-post: [email protected] 1 C • 256 59 Helsingborg

Tel 042-18 19 10

KONSULtERANDE INGENJöRER

StOCKHOLM

MEKANISKA PRöVNINGSANStALtEN

AV FöRSäKRINGSFöRBUNDEt AUKtORISERADE/CERtIFIERADE BESIKtNINGSMäN

FöR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERtGASANLäGGNINGAR

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvatel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

StOCKHOLM UMEÅ

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

FönsterkonsultKontakta

tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

NItRO CONSULt ABBox 32058, 126 11 Stockholm

tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys,

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB,

Kontrollplan, Instrumentuthyrning,Utbildning och träning

Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg


Händer inom Sbr 23–24 aprilByggmässan öresund SBR ställer ut samt arrangerar seminarier Plats: Malmö

16 aprilFS MötePlats: Sjöfartshotellet, Stockholm

17 majFS MötePlats: Sjöfartshotellet, Stockholm

17–18 majSBRs FörbundsstämmaPlats: Fiskebäckskil

kalendariet2013

■ sbr byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund)Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm, [email protected] ■ hemsida: www.sbr.se■ styrelseordförande: Urban tjernström, 011-18 01 95■ Förbundsdirektör: Heinz Paul, 08-462 17 97■ medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92■ kurser: Sam Khorasani, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94■ expertgrupper och e-handel: Sam Khorasani, 08-462 17 93■ ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96■ juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00■ Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-661 68 98■ bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

vi finns för dig!

sbr byggingenjörerna

nYtt FrÅn Sbr

Förbundet bildAdes 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och mark-nadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bl a utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska sam-arbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. För medlemskAP kräVs byggingenjörsexamen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

l AMA HUS 11, grundkurs

l AMA Anläggning 10

l Byggarbetsmiljösamordnare, grundutbildning, steg 1

l Byggarbetsmiljösamordnare, fördjupningspaket, steg 2

l Entreprenadbesiktning, grundutbildning, steg 1

l Entreprenadbesiktning, praktik, steg 2

l Entreprenadbesiktning, provtillfälle för besiktningsman

l Entreprenadjuridik, grundkurs

l Entreprenadjuridik, fortsättningskurs

l Fuktmätning – fukt och mögelskador

l Konsumententreprenader

l LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster

l MER Anläggning 10

l Projektledning

l Plåt i teori och verklighet

l Putsade fasader

l Skadeutredning

l Symposium för certifierad eller godkänd besiktningsman för entreprenader

l Uppgradering till Kontrollansvarig enligt PBL med certifikat eller godkänd tentamen/uppgradering

l Symposium för certifierad eller godkänd besiktningsman för överlåtelsebesiktning

l överlåtelsebesiktning

För ytterligare information och kursanmälan: se www.sbr.se eller ring 08‑462 17 94.Företagsanpassade kurser: sbr anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.

berg leif, Egen företagare, Jägaren Exploatering AB, SOLLENtUNA bergström mikael, Egen företagare, Styrtech i Lund AB, LöDDEKöPINGE calson mårten, VVS-ingenjör, Projektengageman VVS i örebro AB, öREBRO ekholm Anders, Konsult, WSP Sverige AB, FALKöPING erdegard thomas, Egen företagare Onsalagruppen AB, MöLNDAL malmqvist thomas, Arkitekt, mono arkitekter ab, MALMö mertel hans michael, Besiktnigsman Svenska Besiktningshuset Intressenter AB, täBy molin billy, teknisk konsult, HSB-Konsult Stockholm, StOCKHOLM mårtensson ted, Projektledare BAB Byggtjänst AB, ÅStORP nylén lars, Egen företagare, Byggkonsult Lars Nylén, äNGELHOLM ottosson lars, Egen företagare, ABP Allmän Byggplanering, GötEBORG schildt karl gustaf, Egen företagare Schildts i Åstorp AB, ÅStORP thuresson bengt, Platschef Llentab AB, KUNGSHAMN

nyA AnslutAFunevi Pier, MALMö ingelsson marcus, BARSEBäCK rosenlind mikael, SVEDALA

nya medlemmarVad jobbar du med?Jag arbetar med KA-uppdrag specialiserat på vindkraftverk och bygg- och projektledning tillsammans med Projektgaranti i Göteborg. Jag utvecklar även egna projekt där jag handlar med fastigheter och mark.det bästa med ditt jobb?Att det går från ”ingenting till färdigt”, att det inte fanns någon-ting alls från början… Smarta lösningar och hållbar utveckling som skapar mervärden tycker jag är intressant. Varför gick du med i sbr?Jag vill vara medlem i SBR för att det känns som en kvalitets-stämpel på mig som konsult, plus att SBR tillhandahåller bra information och är en känd part på byggmarknaden.Förväntan på medlemskap?Dels ser jag fram emot utbytet med andra i branschen. Dels att få nyheterna. Det finns ett enormt flöde av information, så det känns bra att få nyhetsflödet ihopkokat till en buljong och få ta del av det viktigaste.

Kursprogram för våren 2013

Händer i branschen23–24 april Byggmässan öresundEasyfairPlats: Malmö

24–26 septemberElmia Fastighet Plats: Jönköping

11-12 septemberSweden Green Building Conference med Ekobygg Plats: Kista

24 oktoberStålbyggnadsdagen Nacka Strand Plats: Nacka

ny sbr medlem

thomAs erdegArd, Egen företagare Onsalagruppen Mölndal


Konsten att sova gott om nattenmeningen med att vara miljöstrateg är att få folk att känna lust till att anta utmaningen och göra byggandet mer hållbart.

Det handlar inte om att lämna en oförstörd planet till nästkom-mande generationer. Det handlar om att bygga, bo, arbeta, ja, leva bra medan livet är aktuellt. Det gör man inte genom att tära på eller försmutsa planeten vi byg-ger, bor, arbetar och lever på.

Det är kul att bygga sunt och med hänsyn till ekosystemet. De

röda staplarna med mål vi varken hinner eller kan uppnå är inte till någon nytta i mitt arbete med Hållbarheten. Mitt fokus ligger helt och hållet på att roa folk med tanken på hur kul det är att vara med och delta i en positiv utveckling istället för att ställa siktet på domedagen. Att kunna välja den smarta vägen, den som gör oss stolta och nöjda. Värme från solen utan miljöpåverkan, eller en hormonstörande pvc-matta i tvättstugan? Valet är fritt.

Vi har kompetensen, mate-rialen och tekniken för att bygga sunt och miljösmart. Det som saknas är ambitionen, viljan och modet. Jag är både erfaren av

och övertygad om det personliga värdet av att göra bra val. Och kan jag på ett underhållande vis inspirera andra, ja då sover jag gott om natten.

Välkomna på min föreläs-ning om hållbart byggande på Byggmässa öresund den 24 april kl 14.15, stora scenen.

AndrA Föreläs-

ningAr från SBRBesiktning enligt SBR-modellen med Morgan Runesson och Peter Holst, 24 april kl 9.30, konferensrummet.

Felicia Oreholm ägare och skapare av Sunda huset, ett hus med ett minimum av kemikalier och litet ekologiskt fotavtryck i drift.

Felicia Oreholm

Anmälan

resa till Chicago och New York 2013

USA är nästa resmål för SBR där vi kombi-nerar två städer: Chicago och New York som båda alltid legat i täten för utvecklingen av amerikansk byggindustri. Vi kommer att sätta oss grundligt in i vad som pågår inom byggbranchen i två av USAs största städer.Höjdpunkter: • Millenium Park • Robie House (Frank Lloyd Wright) • Chicagos och Manhattans skyskrapor • 9/11 Memorial och Ground Zero • South Street Seaport • Wallstreet • Brooklyn Hights • Besök på att av New Yorks främsta arkitektkontor • Greenwich Village • Grand Central station • Park Avenue.

Datum: 5 oktober – 12 oktoberPris per person: 29 850 kronor per person i dubbelrum. För mer information om vad som ingår i priset samt anmälan gå in på: www.style.se/sbr. Sista anmälningsdag är 31 maj. OBS! Antalet platser är begränsat.

Teknisk arrangör: Style Scandinavia AB.

På sbrs WebbPlAts, sbr.se, kan du som vill erbjuda eller söka praktikplats eller tillfälligt jobb till exempel under studietiden kan göra det. Möjligheten är öppen för alla anslutna och medlemmar och är kostnadsfri.

Avsikten är främst att ge SBRs studerandemedlemmar

en möjlighet att få kontakt med företagare inom SBR, och att ge de senare chansen att hitta praktikanter och extrapersonal som kanske redan hunnit ta lite del av erfarenhetsutbytet inom SBR.

Sök praktikplats

du missAr väl inte att utnyttja din medlemsrabatt på Scandic Hotel, som SBR samarbetar med, för dina hotellvistelser under 2013.

Rabattkod hittar du på sbr.se, Aktuellt för medlemmar.

■ Läs mer på www.sbr.se eller skicka in erbjudande eller förfrågan till praktik@sbr

LäS MeR

Sök praktikplats eller tillfälligt jobb under studietiden.

Medlemsrabatt


…till ordförandeskapet, hur känns det?

Tack. Det känns bra, det är en viktig och betydande uppgift vi har i gruppen.Vem är du?Jag fyller snart 50 år, jag har fru och två barn och vi bor i Vikar-byn i Dalarna. Mina intressen är utförsåkning, mat, vänner, golf och självklart familjen och barnens aktiviteter.Vad jobbar du med?Jag är byggingenjör, praktise-rande arkitekt och grundare till och VD på Projektengage-mang Inside Outside AB. Vi jobbar både med arkitektbiten, konstruktion, besiktning, bygg-ledning, energi med mera.

hur ser du på ordföranderollen?Jag har varit med-

lem i förbundet sedan 1996 och aktiv i KA-

gruppen sedan 2007. Det är en viktig uppgift för oss alla att vi för upp kontrollansvaret som en betydande roll i samhälls-byggandet.kA-gruppens 2013?Det ligger en utmaning i att hitta rätt slags rutiner i arbetet och att identifiera en SBR-modell att jobba efter. Gruppen bör vara en kommunikations-central i arbetet med att utveck-las och göra ett ännu bättre jobb. Vi ska också vara ett forum för och ett stöd till med-lemmarna, både nya och gamla.

Entreprenadbesiktning enligt denna modell innebär att uppdragsgivaren på ett säker-ställt sätt får utförd den tjänst som överenskommits, och att besiktningen utförs fackmässigt av en oberoende besiktnings-man som uppfyller högt ställda kompetenskrav.

Grattis …FrågA: kan vem som helst gå med i ka-gruppen?

fredrik edberg

För Att få bli medlem av KA-gruppen behöver du vara certifierad eller ha godkänd tentamen för ”kontrollansva-rig enligt PBL”, ha godkänd ingenjörsexamen eller annan likvärdig utbildning, minst 2 års erfarenhet av självständig, väl vitsordad kvalificerad arbets-uppgift inom byggverksamhet, god kunskap om bygglagstift-ning, kvalitetssystem och kvalitetssäkring, godkänd tenta-men, vara Plus-medlem i SBR, vid minst två tillfällen under en femårsperiod delta i ett symposium anordnat av SBRs KA-grupp, samt ha godkänd konsultansvarsförsäkring.

sbr

kA-gruppen ökar ditt värde som kontrollanvarig

sbrs exPertgruPPer

EB

ÖB

KAKA

@haR DU FRåGOR?

•Har du frågor till expertgrupperna eller vill bli medlem kontakta SBR. Mail [email protected], tel 08 - 462 17 90

Vi hade inte haft den kvalitet och kunnande inom det svenska byggandet idag om inte sbr bidragit under sina 60 år som förbund.

Expertgruppernasamlar expertis inom entreprenadbesiktning, överlåtelsebesiktning

och kontrollansvar enl PBL. De ansvarar för ämnesbevakning, specialistutbildningar, kvalificerad rådgivning

och symposier, och medverkar i utvecklingen av teknik, marknad och lagstiftning. Byggingenjörer som uppfyller vissa krav kan ansluta sig till grupperna.

pROGRaM/ Kallelsen till stämman hittar du på SBRs webbplats www.sbr.se

välkommen på Årsstämma

FredAgen den 17 mAj8.3o SBRs Golfmästerskap 2013 spelas på Skaftö Golf-klubb. Alla med högst 36 i handicap är välkomna att tävla om vandringspriset. transport avgår från Gull-marsstrand kl 7:30.19.oo Välkomstbuffé med havets läckerheter ombord på Skärgårdsbåten Byfjorden. Lennart Jernberg (ordförande

i Göteborgsavdelningen) hälsar oss välkomna. Lennart Martin-son kåserar fritt om havet och båtarna utmed Bohuskusten.lördAgen den 18 mAjPlAts: Gullmarsstrand, Vidablick 4.8.3o Registrering. 9.oo Allmän diskussion.(9:45) Program för icke stäm-modeltagare: Konstvandring i Fiskebäckskil, avslutas med vis-

ning av Saltarvets konstsamling.1o.3o Paus med kaffe.1 1.oo SBRs förbundsstämma 2013 öppnas av förbunds-styrelsens ordförande Urban tjernström.13.oo Lunch.19.oo Välkomstdrink samt middag med underhållning av öbarna på Gullmarsstrand. Möj-lighet till dans efter middagen.

efter förra stämman i hallands residensstad halmstad är det i år dags att vi ses på västkusten igen fast litet längre norrut närmare bestämt i Fiskebäckskil på skaftö, mera känt som ”saltön” i tv-sammanhang.

Hallå där!michael spångberg

ny orförande för SBRs KA-grupp

Efter tre år som VD och förbundsdirektör gå han vidare som VD till Svenska Bygg-keramikrådet. – Vi på sbr önskar magnus all lycka till och riktar vårt varmaste tack för hans arbete under åren, säger urban tjärnström, ord förande i sbr. Magnus Janson

Urban tjärnström, Ordförande i SBR

nYtt FrÅn Sbr

Magnus Janson mot nya utmaningar

husbyggaren 2013 nr 2

Documents