Högstadielärares ergonomiska förutsättningar En interventionsstudie om yrkesverksamma högstadielärares fysiska och ergonomiska förutsättningar. An intervention study on the physical and ergonomic conditions of professional high school teachers.

Malin Lundqvist, Lisa Pettersson.

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Idrottsvetenskap II, Fördjupningsarbete, 7.5 hp Handledare: Stefan Wagnsson. Examinator: Pernilla Hedström.

2

Sammanfattning Lärares fysiska och psykiska arbetsmiljö blir allt mer belastad. Skolan är en av de största

arbetsplatserna här i Sverige men ändå är inte skolorna mer prioriterade idag. En hel del

nedskärningar har gjorts bland lärare de senaste åren. De lärare som är kvar får allt fler

arbetsuppgifter på sina axlar, mer krav på dokumentation, vilket i många fall leder till stress

och utmattning som kan resultera i sjukskrivningar.

Vi bestämde oss därför för att undersöka hur arbetsmiljön för lärare egentligen ser ut. Syftet

blev att undersöka den fysiska hälsan samt se om kunskap och ergonomiska anpassningar kunde

förebygga lärarnas fysiska besvär och därmed förbättra deras hälsa och välmående. Denna

forskning utförde vi med hjälp av en interventionsstudie, där vi skickade ut enkäter som lärarna

fick svara på, samt att vi föreläste, observerade deras arbetsmiljö för att se vilka ergonomiska

insatser som vi behövde utföra. Vi har bearbetat tidigare studier, tittat på Arbetsmiljöverkets

riktlinjer och litteratur inom det hälsofrämjande området.

Slutsatsen av denna studie visar att det finns påtagliga besvär av nacke, rygg, huvudvärk och

stress hos lärare. Att inte lärares ergonomiska arbetsmiljö setts över mer grundligt och

förbättrats är väldigt konstigt med tanke på att Arbetsmiljöverket beskriver att laptoparbete

endast ska användas under korta stunder och så ser inte en lärares vardag ut längre.

En ständigt felsittande position bidrar till spänning i nacke och axlar vilket ofta resulterar i

huvudvärk, trötthet och värk. Långvarigt sittande vid datorn utan ergonomiska anpassningar

skapar spänning i kappmuskeln, vilken är direkt kopplad till vårt psyke, käk muskulatur och

andra ansiktsmuskler som i sin tur kan leda till långvarig smärta och stress (Kallenberg, 2015).

Genom att göra ergonomiska anpassningar enligt de riktlinjer som Arbetsmiljöverket beskriver

skulle värk i nacke, axlar, rygg minska och troligtvis skulle även stressrelaterade besvär bli

färre eftersom att spänningar kan vara en utlösande faktor.

3

Abstract Teacher's physical and mental work environment is becoming increasingly stressed. The school

is one of the largest workplaces in Sweden, even so, schools are not more prioritized today. A

lot of cuts have been made among teachers in recent years. The teachers who are left receive

more and more duties on their shoulders, more demands on documentation, which in many

cases lead to stress and fatigue. Today we see many sicknesses such as burnout etc.

We therefore decided to investigate what the working environment for teachers actually looks

like. The aim was to investigate physical health and see if knowledge and ergonomic

adaptations can prevent teachers' physical problems and improve their health and well-being.

We conducted this research by means of an intervention study. We sent out surveys that the

teachers responded to and we lectured at the schools as well. Than we observed thier work

environment to see what ergonomic effoerts we needed to perform. We have worked on

previous studies, looking at the Work Environment Authority's guidelines and literature in the

health promotion area.

The conclusion of this study shows that there are significant disorders of the back, head,

headache and stress of the teacher. The fact that teachers' ergonomic working environment has

not been seen more thoroughly and improved, is very strange considering that the Work

Environment Authority describes that laptop work is only to be used for short periods and so is

not the case for the teachers. A continually fouling position contributes to tension in the neck

and shoulders, which often results in headache, fatigue and aching. Long-term sitting at the

computer without ergonomic adjustments creates tension in the muscular muscles, which is

directly linked to our psyche, jaw muscles and other facial muscles, which in turn can lead to

prolonged pain and stress (Kallenberg, 2015).

By making ergonomic adjustments according to the guidelines described by the Work

Environment Authority describes would pain in neck, shoulders and back be reduce. Probably

stress-related disorders would also be reduced because tensions that could be a triggering factor

would be remedied.

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING..................................................................................................................... 5

1.1 BAKGRUND…………………………………………………………………………………………………...5

1.2 SYFTE……………………………..……………………………………………………………………….......5

1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR………………………………………………………………………………………5

2. LITTERATURBEARBETNING ..................................................................................... 6

2.1 BELASTNINGSERGONOMI ………………………………………………………………………………...6

2.2 UTBRÄNDHET OCH STRESS………..……………………………………………………………………...7

2.3 VAD SÄGER TIDIGARE FORSKNING…....….…………………………………………………………..7-8

2.4 SJUKSKRIVNING………..…………………………………………………………………………………8-9

2.5 OPTIMAL ARBETSMILJÖ…………………………………………………………………………………...9

3. METOD .......................................................................................................................... 10

3.1 DESIGN ................................................................................................................................................... 10

3.1 URVAL .................................................................................................................................................... 10

3.2 MÄTINSTRUMENT……………………………………………………………………………………...10-11

3.3 GENOMFÖRANDE………………………………………………………………………………………11-12

3.4 DATABEARBETNING ............................................................................................................................ 12

3.5 RELIABILITET OCH VALIDITET…………………………………………………………………………..12

3.6 ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT………………………………………………………………………...12-13

4. RESULTAT .................................................................................................................... 14

4.1 VÄRK/BESVÄR, STRESS OCH SJÄLVUPPSKATTAD FÖRBÄTTRING…………………..…………...14 4.1.1 SKOLA 1………………………………………………………………………………………………...14-16

4.1.2 SKOLA 2………………………………………………………………………………………………...17-18

4.1.3 SKOLA 3…………………………………………………………………………………………………....19

4.1.4 SAMMANFATTNING……………………………………………………………………………………..20

5. DISKUSSION………………………………………………………………………….21-23

5.1 METODDISKUSSION……………………………………………………………………………………23-24

5.2 SLUTDISKUSSION………………………………………………………………………………………….24

5.3 FRAMTIDA FORSKNING……………………………………………………………………………..........25

REFERENSER…………………………………………………………………………..26-27

BILAGOR 1,2..………………………………………………………………………..............

5

1. Inledning 1.1 Bakgrund

Laptops och smartphones används idag dagligen av oss människor. Det är trådlöst,

lättillgängligt och smidigt att ha med sig överallt. Men hur belastas egentligen våra nackar,

axlar och rygg i positionen som vi har när vi använder våra laptops och smartphones? Lärare är

ett yrke som är i toppen på listan för sjukskrivningar, framförallt för den fysiska och psykiska

belastningen, då lärare har ett väldigt krävande och högbelastat jobb (Jonsdottir & Andersson,

2016). Otroligt många sjukskrivningar på grund av stress, utbrändhet, värk i nacke, axlar och

rygg dokumenteras idag, men vi analyserar sällan om det kan vara användandet av den trådlösa

elektroniken som kan vara en bidragande orsak.

En ständigt felsittande position bidrar till spänning i nacke och axlar vilket ofta resulterar i

huvudvärk, trötthet och värk. Långvarigt sittande vid datorn utan ergonomiska anpassningar

skapar spänning i kappmuskeln, vilken är direkt kopplad till vårt psyke, käkmuskulatur och

andra ansiktsmuskler som i sin tur kan leda till långvarig smärta och stress (Kallenberg, 2015).

Lärares arbetsbelastning har ökat enormt den senaste tiden. Förr i tiden var lärare förknippade

med makt, de hade en auktoritär roll som skapade respekt. Men över tiden har lärares roll

förändrats och man kan idag se minskad andel utbildade lärare. Intresset för att bli lärare har

minskat och en orsak till detta kan vara kraven som idag ställs på lärare (Andersson & Åkesson,

2017). Kan brister i den ergonomiska arbetsmiljön för lärare vara skälet till ökad sjukskrivning

även vid utmattning?

1.2 Syfte

Syftet är att undersöka den fysiska hälsostatusen bland yrkesverksamma högstadielärare, samt

se om och hur insatser i arbetsmiljön kan förebygga värk och stress.

1.3 Frågeställningar

1. Hur ser yrkesverksamma högstadielärares fysiska hälsostatus ut?

2. Kan insatser i arbetsmiljön förebygga värk och stress bland yrkesverksamma

högstadielärare och vilka insatser är viktiga att göra?

6

2. Litteraturbearbetning 2.1 Belastningsergonomi

Ordet ergonomi kommer ursprungligen från grekiskans ord ergon, arbete och nomus, lag.

”Ergonomi innebär att anpassa arbetet till människan för att förebygga risker för ohälsa och

olycksfall” (Arbetsmiljöverket, 2018).

I lärares belastningsergonomi ingår långvarigt skrivbordsarbete, långvarigt stående, skrivande

på tavlan ovanför axelhöjd. Den psykiska arbetsbelastningen som påverkar lärare är exempelvis

höga ljud, stor arbetsbelastning och tidspress (Översti & Järvinen, 2017). För att uppnå en bra

ergonomi behöver flera områden vara anpassade och individen bör ha grundläggande kunskap

om hur man ställer in sin arbetsplats för att få bästa möjliga förutsättningar. Det behöver finnas

variationsmöjligheter, avlastning för underarmar, nacke och axlar, möjlighet att arbeta centrerat

med sitt styrdon och man bör ha en reglerbar bildskärm i höjd för att skapa bra hållning i nacken,

alternativt ett stativ för att kunna höja/sänka skärmen till önskad höjd. Genom att utforma och

ordna arbetsplatsen så att individen själv har möjligheter att ställa in den efter dennes

förutsättningar så minskar riskerna för belastningsrelaterade besvär (Middelman, 2012).

Mellan 1993 till 2013 har användandet av datorer dubblerats. Genom teknikens utveckling ser

man en markant ökning mellan 2011 till 2013 av användandet av laptop, omkring hälften av

alla användare använder sin laptop minst halva tiden av dagen. En bärbar dator ska endast

användas tillfälligt enligt Arbetsmiljöverket annars bör ergonomiska anpassningar göras, så att

det möjliggör bättre blickriktning (Persson, 2013).

Tidigare ansågs lärare inte sitta så mycket vid sina datorer, men kraven på dokumentation har

gjort att bundenheten kring datorerna har ökat kraftigt. Genom att de arbetar med en laptop så

hamnar de i en ogynnsam kroppshållning och onödig spänning i axlar och nacke skapas, det är

också där vår kappmuskel sitter, även kallad vår ”stressmuskel”. Kappmuskel ligger närmast

vårt psyke tillsammans med käkmuskler och andra ansiktsmuskler som också spänner sig när

vi är stressade. Forskare har hittat mönster bland unga där upplevd stress och långvarigt

datoranvändande resulterat i långvarig värk som kan vara bestående i flera år. Långvarig värk i

kombination med stress kan i sin tur leda till att man utvecklar kronisk värk som exempelvis

Fibromyalgi (Kallenberg, 2015).

7

2.2 Utbrändhet och stress

Utbrändhet är ett tillstånd då kroppen är både mentalt och fysiskt utmattad.

Utmattningssyndrom kan vara en följd av lång stressbelastning. Stress är inget

sjukdomstillstånd i sig men det finns diagnoser som är stressrelaterade och kan orsakas av stress

(Jonsdottir & Andersson, 2016).

Stress kan orsakas av konstanta krav som tillslut blir för mycket för individen att det inte går

att hantera, man lever då ständigt med ett stresspåslag. Utan återhämtning kommer arbetet inte

bli långvarigt. Tar man inte hand om kroppen kommer ohälsan att ta över vilket då kan orsaka,

värk, trötthet, stelhet, utmattningssyndrom etc. Därför blir återhämtningen a och o eftersom

utan sömn fungerar inte vår hjärna som den ska och utan en fungerande hjärna funkar inte

kroppen bra. Genom att förbättra sömnkvaliteten förbättrar man hälsan (Hassmén & Hassmén,

2010).

I dagens samhälle anser många människor att fritid är slöseri på tid, finns det tid över ska den

utnyttjas på bästa sätt genom någon form av arbete, man bör inte sitta still och ta det lugnt och

njuta av den lediga tiden utan allt från till exempel trädgårdsarbete till att ta med jobbet hem

och fortsätta kvällen framför datorn. Denna nya livsstil resulterar i ohälsa, tidsbristen som

uppstår är en form av stress, att aldrig känna sig tillräcklig och inte hinna med (Währborg,

2011).

Enligt Freudenberger står utbrändhet för reaktionerna av den psykosociala arbetsmiljön.

Shaufeli och Enzmann menar att utbrändhet är arbetsstress. Ayala Pines definierar utbrändhet

som ”ett tillstånd av fysisk, emotionell och mental utmattning, en konsekvens av konstant eller

upprepat emotionellt tryck knutet till intensivt engagemang i andra människor med

psykologiska, sociala och fysiska problem över en lång tidsperiod” refererat till i Backman,

2000, s.7). Det finns oändligt många definitioner av utbrändhet men det finns ännu inte någon

definierad norm för ordet. Många forskare är eniga om att utbrändhet är en konsekvens av

intensivt arbete, höga krav, känslomässigt engagemang och aldrig tid till återhämtning

(Backman, 2000).

2.3 Stressade lärare

Sjukskrivningarna har ökat på senare år eftersom arbetsbelastningen ökat. Ökad

arbetsbelastning skapar stress hos de flesta lärare eftersom tiden att hinna med allt de måste inte

8

finns där. Äldre lärare som jobbat länge ser detta väldigt märkbart. De nedskärningar som gjorts

på lärare tär på dem både fysiskt och psykiskt. Det har även med åren tillkommit en hel del

administrativt arbete som läggs på lärarna, vilket leder till ännu en arbetsuppgift som måste

hinnas med (Eliasson, 2009).

Utbrändhet uppstår av långvarig och omfattande arbetsrelaterad stress. Utbrändhet utvecklas i

olika faser. Symtom vid utbrändhet är känslor av otillräcklighet (Pyhältö, Pietarinen och

Salmela-Aro, 2011). När lärare lider av höga stressnivåer och utbrändhet är det inte endast de

som får lida utan det blir också lidande för barnen i skolan då utbrändhet och stress kan ha

dåligt inflytande på barnen. Lärare har stor ansvarsskyldighet, tidspress och hög

arbetsbelastning vilket är en av anledningarna till att lärare är väldigt utsatta för utbrändhet. En

faktor till som gör att många lärare blir utbrända är bristen på det sociala och administrativa

stödet. Även arbetsmiljön påverkar lärares mående, brister i lärarens arbetsmiljö bidrar till

stress samt vantrivsel vilket i sin tur kan leda till utbrändhet. En avgörande faktor kan vara låga

resurser. I denna studie var en avgörande faktor till utbrändhet långvariga oupplösta problem

med elever, föräldrar och högre makter.

Många lärare känner en enorm stress i och med att de arbetsbelastats allt hårdare idag. Brist på

lärare innebär att de måste undervisa i ämnen de inte är behöriga att undervisa i eftersom bristen

på personal är så hög. Detta kan medföra sämre kvalité på lärandet, vilket drabbar barnen

(Dagens samhälle, 2011).

2.4Sjukskrivning

Vi kan idag se att sjuktalen ökar. Utmattning, utbrändhet och depressioner blir allt vanligare.

Lärare ligger i en hög riskzon för dessa sjukdomstillstånd, då de har hög och stressad

arbetsbelastning. Den psykiska ohälsan är ett stort problem i dagens samhälle då det kostar

mycket för socialförsäkringssystemet samt sjukvården. Sjukskrivningar leder även till

produktionsbortfall på de olika arbetsplatserna. Från 2011 till 2013 kan man se en ökning av

sjukskrivningar på grund av den psykiska ohälsan (Jonsdottir & Andersson, 2016).

En arbetsskada kan vara svår att bevisa, särskilt om arbetsskadan hör till det psykosociala.

Många människor kämpar idag med att deras arbetsskada ska godkännas, så sjukskrivningen

ska börja gälla, men i många fall kan detta ta flera månader. Det betyder att många måste jobba

9

under sin utbrändhet. Diagnosen utbrändhet förknippas ofta med högpresterande människor

som ställer upp för andra och aldrig säger nej (Peterson, 2012).

Från 1999–2001 ökade långtidssjukskrivningar med 45% för lärare och skolledare. 80% av

lärarna har svårt att koppla av och lämna arbetet när de går från jobbet. Lärarna ligger också

med i toppen av de yrken som lider av sömnsvårigheter. Utmattningen ökar även för varje år i

yrket (Johansson, 2003).

Trötthet, ångest, utbrändhet, depression, stress är diagnoser på många sjukskrivningar idag.

Långtidssjukskrivningarna har ökat drastiskt de senaste åren, där stressrelaterad ohälsa ligger

till grund för en stor ökning. Något som är oroväckande med detta är att allt fler lider av ohälsa

men sjukvårdsresurserna dras ned (Währborg, 2011).

Utbrändhet ökar ständigt och sjukskrivningarna blir allt fler, vilket kostar både individen och

samhället. Den psykosociala arbetsmiljön blir väldigt viktig att hålla koll på eftersom det ofta

är brister där som orsakar utbrändheten. Lärare är ett yrke som är i toppen på listan för psykisk

belastning och därav oändligt många sjukskrivningar (Jonsdottir & Andersson, 2016).

2.5 Optimal arbetsmiljö

Det finns ingen arbetsplats som kan vara helt optimal och passa för alla då vi är olika, men

grundförutsättningarna bör vara så pass reglerbara att individen kan anpassa arbetsplatsen

utifrån dennes förutsättningar. Man ska kunna utföra arbetsrörelser som är gynnsamma för

kroppen och man ska undvika långvarigt och ofta återkommande arbete med vriden eller

framåtböjd bål för att undvika belastningsrelaterade besvär i rörelseorganen (Middelman,

2012).

Viktigt för att kunna skapa en bra ergonomi enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer är att lätt kunna

justera och ställa in sin stol. Man ska kunna växla mellan att stå och sitta, ha stöd för händer

och underarmar för att minska statisk spänning i skulderbladspartiet och i kappmuskeln. Den

övre kanten på bildskärmens ska vara i ögonhöjd så att blicken kan vara lätt nedåtriktad för att

minska spänning i nacke och axlar som ett framåtlutat huvud/”gamnacken” skapar. Förutom

inställningsmöjligheterna så bör man ha möjlighet att ta korta pauser, ha reglerbar temperatur

och man bör kunna skärma av störande ljud (Arbetsmiljöverket, u.å.).

10

3. Metod 3.1. Design

I detta arbete använde vi oss av en interventionsstudie, som består av både en kvantitativ del

och en kvalitativ del. En interventionsstudie används när man utför en experimentell studie, när

en åtgärd prövas. Som i vårat fall var att vi skulle undersöka om insatser i form av ergonomiska

anpassningar skulle minska värken och besvären för lärarna (Kliniska studier, 2018). Vi delade

ut enkäter vid två olika tillfällen för att kunna kartlägga lärarnas fysiska och psykiska

arbetsmiljö. Vi ansåg att enkäter var ett bra alternativ då det generella syftet med en kvantitativ

studie är att få fram en mer ytlig information av vad en större grupp tycker, det vill säga att man

vill få fram det genomsnittliga i form av ett stickprov (Hassmén & Hassmén, 2016).

Vi genomförde även föreläsningar vid två tillfällen vid två av skolorna som var riktade till

lärarna. Vid det första tillfället vid skola 1 deltog 20 stycken lärare och vid det andra tillfället

deltog 19 stycken lärare. Vid skola 2 deltog 15 stycken lärare vid första tillfället och på den

andra föreläsningen deltog 8 stycken lärare. Dessutom observerade vi lärarnas arbetsmiljö på

plats för att göra så bra anpassningar som möjligt.

3.2. Urval

Denna studie riktade sig till yrkesverksamma högstadielärare, på tre aktuella skolor i Karlstad

kommun. Vi hade ett inledande möte med skoldirektör och personalchefen för barn och

bildningsförvaltningen. De valde ut tre skolor som vi skulle utföra studien hos. Vi gjorde en

slumpvis lottning, för att fördela skolorna. Vi skulle ha en kontrollskola, en skola som skulle få

föreläsningarna och en skola skulle få både föreläsningarna och ergonomiska anpassningar.

De tre skolorna som vi skulle utföra studien hos var likvärdigt stora, både till storlek och

anställda lärare. Vi skickade ut enkäterna till de tre skolorna och det var 20 stycken lärare per

skola som skulle svara på enkäten vid båda tillfällena och självklart samma 20 personer vid

uppföljningstillfället för att se om de ergonomiska förbättringarna gjort någon skillnad. Men vi

fick dock inte lika bra respons vid uppföljningstillfället. Vi fick sammanlagt in 55 stycken svar

vid första tillfället från alla tre skolorna och 25 stycken svar vid andra och sista tillfället från de

tre skolorna.

3.3. Mätinstrument

Enkäten konstruerades via enkätverktyget Google Forms. Enkäten bestod av 12 stycken frågor

som var självkonstruerade (se bilaga 1&2). Enkäten var indelad i olika delar, där de första två

11

frågorna var bakgrundsfrågor. Fem stycken frågor handlade om värk, stress och sjukdom och

fyra frågor om fysisk aktivitet.

De huvudfrågorna som behandlades var:

Har du besvär i nacke, axlar, rygg, besvär av huvudvärk eller liknade?

Hur ofta upplever du dig stressad?

Upplever du att du har mer eller mindre värk/besvär sedan första tillfället du fyllde i frågorna?

Upplever du att du är mer eller mindre stressad sedan första tillfället du fyllde i frågorna?

3.4. Genomförandet

Deltagarna informerades om att enkäten var anonym och att den skulle ta cirka fem minuter att

genomföra. Enkäterna lämnades ut via mailutskick. Enkäterna svarades på vid två tillfällen, en

gång i början av januari och en gång i början av maj, eftersom vi ville ha ett tidsspann på fyra

månader för att kunna se om de ergonomiska anpassningarna givit någon effekt hos lärarna.

Det uppstod ett problem vid insamlingen av enkäterna då det var svårt att få alla att återigen

svara på enkäten vid uppföljningstillfället. Vi fick påminna ett antal gånger men vi fick ändå

ingen respons från skola 3. Men eftersom vi måste förhålla oss etiskt, i detta fall enligt

samtyckeskravet så fick vi vara nöjda med de svar vi fick (Vetenskapsrådet, 2018).

Vi hade två föreläsningar på både skola 1 och 2. Den första föreläsningen handlade om

ergonomi och vad de själva kunde göra för inställningar med den befintliga utrustningen som

fanns, samt om hur man kunde förebygga värk genom fysisk aktivitet.

Den andra föreläsningen riktade sig mer mot hjärnan, om vad som händer i kroppen när vi

stressar, vilka signaler man skulle ta på allvar samt hur man kunde förebygga stress etc.

Vi observerade även lärarnas arbetsmiljö när vi var på plats i skolorna. Vi undersökte deras

arbetsplatser, samt hur klassrummen var konstruerade för att få en bättre helhetsbild av hur

ergonomin för lärarna egentligen såg ut och vad som behövde anpassas bättre.

De flesta besök gjordes vid skola 1 där lärarnas arbetsplatser ställdes in utifrån de

förutsättningar som fanns. Vi gick igenom hur de ställde in arbetsstolen, stämde av höjden på

bordet då inga hade höj och sänkbara bord och vi organiserade deras arbetsplats så att utrymme

skapades för både pappersarbete och dataarbete. På flera platser satte vi laptopstativ för att höja

bildskärmen då den var alldeles för låg. Vi anpassade även med mindre tangentbord, trådlös

mus och underarmstöd och för att skapa en dataarbetsplats där man arbetar med musen inom

12

axelbredd för att minska belastning på nacke, rygg och axlar som sker vid belastning över tid

(Middelman, 2012).

De ergonomiska produkter som vi använt oss av är smalare tangentbord för att få

mushanteringen inom axelbredd, laptopstativ för att få bildskärmen i en bättre och högre höjd.

Vi satte även underarmstöd på vissa arbetsplatser för att skapa stöd för händer och underarmar.

De produkter som vi satte ut var produkter som var skänkta från tre olika ergonomileverantörer

som vill vara anonyma och som är helt oberoende av denna studie.

3.5. Databearbetning

Vår enkät var gjord i Google Forms. När enkätsvaren var inskickade sammanställde vi svaren

med hjälp av Excel för att få en tydlig bild av vårt resultat i form av diagram som var kopplat

till vårt syfte.

3.6. Reliabilitet och validitet

En forskningsstudie ska alltid eftersträva reliabilitet och validitet. Om två studier görs tätt intill

varandra och resultaten blir de samma, då har studien en hög reliabilitet, studien är alltså

pålitlig, tillförlitlig och stabil. Med hög reliabilitet blir studien mer säker och trovärdig.

Validitet handlar mer om giltigheten av det som studerats. Kan man av studien dra meningsfulla

och användbara slutsatser (Hassmén & Hassmén, 2016).

Validiteten på vår studie var relativt hög eftersom frågorna vi ställde var relevanta till syftet

och frågeställningarna. För att reliabiliteten skulle vara trovärdig till 100% skulle vi ha behövt

att få svar av alla vid uppföljningstillfället av enkäten. En till förbättring vi kunde ha gjort med

vår studie var att de borde ha svarat på den första enkäten efter att de fått den första

föreläsningen istället för innan föreläsningen som lärarna fick i detta fall. Det hade varit bra då

lärarna fått en bättre förkunskap för ämnet (Hassmén & Hassmén, 2016).

3.7 Etiskt förhållningsätt

Denna studie var anonym och det var vi tydliga med att informera för lärarna. De fick reda på

att det var frivilligt att delta i studien samt att man kunde avbryta studien när som helst under

tidens gång (Hassmén & Hassmén, 2016).

13

Det är viktigt att forskning utförs etiskt rätt. Även om forskning är viktigt för vetenskap och

samhället så får det aldrig gå före människans behov. Det måste alltid vara ett samtycke från

forskningspersonen, det är forskaren som har ansvaret att se till att kvaliteten på forskningen är

bra samt att den är moraliskt acceptabel (Vetenskapsrådet, 2018).

Vi började med att informera om informationskravet och förklarade vad studien hade för syfte

samt vad vi skulle använda resultaten till. Informerade om samtyckeskravet som innebär att

deltagarna när som helst under studiens gång kunde avbryta sin medverkan. Det informerades

även om nyttjadekravet som betyder att vi endast skulle använda all insamlad data till studiens

syfte, ingenting annat (Vetenskapsrådet, 2017).

14

4. Resultat 4.1 Värk/besvär, stress och självuppskattad förbättring

Vi kommer i detta resultatkapitel först att redogöra svaren ifrån skola 1 sedan från skola 2 och

sist ifrån skola 3, vi kommer efter det att jämföra skolorna för att se om det fanns några likheter

och skillnader mellan skolorna vid studiens början och slut.

Vi fick in totalt 55st svar av de tre skolorna vid första tillfället och 25st svar av de tre skolorna

vid uppföljningstillfället. Det var 20 stycken lärare från vardera skola som fick delta i studien.

Skola 1 som fick både föreläsningar och ergonomiska anpassningar var den skolan som

återkopplade bäst, skola 3 som var vår kontrollskola återkopplade inte alls vid

uppföljningstillfället.

4.1.1 Skola 1

I enkäten fick lärarna besvara två frågor, en fråga var: Har du besvär i nacke, axlar, rygg, besvär

av huvudvärk eller liknade?

Den andra frågan var: Hur ofta upplever du dig stressad?

Diagrammet i figur 1 visar antalet av lärarna som kände besvär av nacke, rygg, huvudvärk och

stress hos skola 1. Blå stapel visar lärarnas besvär innan studien och den gröna stapeln visar

lärarnas besvär vid studiens slut.

Blå stapel visar att majoriteten av lärarna upplever huvudvärk och stress och mer än hälften

upplever besvär i nacke och rygg vid första tillfället vi skickade ut enkäten, alltså vid studiens

början. Grön stapel visar minskade besvär av huvudvärk och stress men en ökning av besvär i

nacke vid uppföljningstillfället av enkäten, det vill säga vid studiens slut.

15

Figur 1. Visar besvär av nacke, rygg, huvudvärk och stress hos lärare på skola 1.(Blå stapel

n=21, grön stapel n=17)

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

Huvudvärk Nacke Rygg Stress

Besvär Skola 1

Start Uppföljning

16

Vi lät deltagarna svara på två stycken självskattningsfrågor vid uppföljningsenkäten: Upplever

du att du har mer eller mindre värk/besvär sedan första tillfället du fyllde i frågorna?

Upplever du att du är mer eller mindre stressad sedan första tillfället du fyllde i frågorna?

Figur 2 visar självskattningen för värk och figur 3 visar självskattningen för stress. I figurerna

ser man att 4 stycken lärare (23%) upplever mindre värk, 11 stycken lärare (65%) upplever

ingen skillnad och 2 stycken lärare (12%) upplever mer värk. Dessutom upplever 6 stycken

lärare (35%) mindre stress, 10 stycken lärare (59%) upplever ingen skillnad och 1 lärare (1%)

upplever mer stress.

Figur 2 & 3. Självuppskattad förbättring vid studiens slut. (n=17).

För att sammanfatta resultatet vid skola 1 kan man säga att majoriteten av lärarna vid studiens

slut upplever ingen skillnad på deras värk och stress, men fyra stycken av lärarna upplever

mindre värk, samt sex stycken upplever mindre stress. Dock är det två stycken lärare som

upplever mer värk, samt 1 lärare som upplever sig mer stressad.

0

2

4

6

8

10

12

Mindre värk Ingen skillnad Mer värk

Resultat självskattning värk Skola 1

0

2

4

6

8

10

12

Mindre stress Ingen skillnad Mer stress

Resultat självskattning stress Skola 1

17

4.1.2 Skola 2

På samma sätt som för skola 1 fick även lärarna på skola 2 svara på frågorna: Har du besvär i

nacke, axlar, rygg, besvär av huvudvärk eller liknade?

Hur ofta upplever du dig stressad?

Diagrammet i figur 4 visar besvär av nacke, rygg, huvudvärk och stress hos lärare på skola 2.

Blå stapel visar besvären innan studien och den gröna stapeln visar besvären vid studiens slut.

Blå stapel visar att majoriteten upplever huvudvärk, mer än hälften upplever besvär av nacke,

rygg och stress vid studiens start. Grön stapel visar en liten minskning av alla besvären vid

studiens slut.

Figur 4. Visar besvär av nacke, rygg, huvudvärk och stress hos lärare på skola 2. (Blå stapel

n=17, grön stapel n=8)

0

2

4

6

8

10

12

14

Huvudvärk Nacke Rygg Stress

Besvär Skola 2

Start Uppföljning

18

Vi lät deltagarna svara på två stycken självskattningsfrågor vid uppföljningsenkäten: Upplever

du att du har mer eller mindre värk/besvär sedan första tillfället du fyllde i frågorna?

Upplever du att du är mer eller mindre stressad sedan första tillfället du fyllde i frågorna?

Figur 5 visar självskattningen för värk och figur 6 visar självskattningen för stress. I figur 5 ser

man att 1lärare (13%) upplever mindre värk och 7 stycken lärare (88%) upplever ingen skillnad.

Dessutom upplever 3 stycken lärare (38%) mindre stress och 5 stycken lärare (63%) upplever

ingen skillnad.

Figur 5 & 6. Självuppskattad förbättring vid studiens slut. (n=8).

För att sammanfatta resultatet vid skola 2 kan man säga att majoriteten av lärarna vid studiens

slut upplever ingen skillnad på deras värk och stress, men en av lärarna upplever mindre värk,

samt tre stycken upplever mindre stress.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Mindre värk Ingen skillnad Mer värk

Resultat självskattning värk Skola 2

0

1

2

3

4

5

6

Mindre stress Ingen skillnad Mer stress

Resultat självskattning stress Skola 2

19

4.1.3 Skola 3

Även skola 3 fick på samma sätt som skola 1 och 2 svara på två frågor: Har du besvär i nacke,

axlar, rygg, besvär av huvudvärk eller liknade?

Hur ofta upplever du dig stressad?

Diagrammet i figur 7 visar besvär av nacke, rygg, huvudvärk och stress hos skola 3. Blå stapel

visar besvären innan studien och här fick vi inga svar vid uppföljningstillfället, därav finns

ingen grön jämförelsestapel.

Blå stapel visar att majoriteten upplever besvär av nacke, rygg, huvudvärk och stress, det vill

säga vid studiens start.

Figur 7. Visar besvär av nacke, rygg, huvudvärk och stress hos skola 3. (n=17)

För att sammanfatta resultatet vid skola 3 kan vi inte jämföra så mycket eftersom vi inte fick

några svar på uppföljningsenkäten men det vi kan konstatera är att de flesta av lärarna är

drabbade av både värk och stress.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

Huvudvärk Nacke Rygg Stress

Besvär Skola 3

20

4.1.4 Sammanfattning

Huvudresultatet för skola 1 och 2 är att de flesta av lärarna inte upplever någon skillnad på sin

värk och stress vid studiens slut. Skola 1 som fått både ergonomiska anpassningar och

föreläsningar kan man se en liten minskning av värk och en ytterst liten minskning av stress.

Skola 1 har två stycken lärare som upplever mer värk och en lärare som upplever sig mer

stressad vid studiens slut. Skola 2 som fick föreläsningar har en liten minskning av stress och

en ytterst liten minskning av värk. Skola 3 kan vi inte jämföra då det inte svarade på enkäten

vid uppföljningstillfället.

21

5. Diskussion Syftet var att undersöka den fysiska hälsostatusen bland yrkesverksamma högstadielärare, samt

se om och hur insatser i arbetsmiljön kan förebygga värk och stress. Vi hade två

frågeställningar:

1. Hur ser yrkesverksamma högstadielärares fysiska hälsostatus ut?

2. Kan insatser i arbetsmiljön förebygga värk och stress bland yrkesverksamma

högstadielärare och vilka insatser är viktiga att göra?

Innan vi utförde vår intervention på skola 1 såg deras arbetsrum ut enligt följande: Lärarna var

placerade i arbetsrum där 4–8 lärare delade på ett rum. De var alla utrustade med en standardstol

som var lika för alla, en laptop, och ett skrivbord som inte var höj och sänkbart, dock reglerbart

så att man kunde ställa in rätt höjd vid sittande. De hade väldigt små bord, cirka 100–120 cm i

bredd vilket gjorde att det blev ganska rörligt på arbetsplatsen eftersom att de hade svårt att få

plats för alla papper.

Det vi ändrade var smalare tangentbord för att få mushanteringen inom axelbredd, laptopstativ

för att få bildskärmen i en bättre och högre höjd. Vi satte även underarmstöd på vissa

arbetsplatser för att skapa stöd för händer och underarmar (Arbetsmiljöverket, u.å.).

Huvudresultatet vi fick fram av denna studie var att de flesta av lärarna inte upplevde någon

skillnad efter studiens slut. Resultat kan ha sett annorlunda om studien varit längre, då de flesta

arbetat i felposition och under stress i flera år, vilket borde ta längre tid än fyra månader att

återställa. Middelman (2012) menar att grundförutsättningarna för en bra ergonomisk

arbetsplats är att individen ska kunna anpassa arbetsplatsen utifrån dennes förutsättningar, man

ska kunna utföra gynnsamma rörelser för kroppen.

Lärare har ett högbelastat jobb med ständiga krav, att arbeta med konstanta krav betyder att

kroppen lever med ett ständigt stresspåslag och utan återhämtning kan inte kroppen hantera

stressen, vilket kan leda till utbrändhet (Hassmén & Hassmén, 2010). Från 2011 till 2013 kan

man se en markant ökning av sjukskrivningar mycket på grund av stressen och den psykiska

ohälsan. Sittandet framför laptop ökade även den från 2011 till 2013, de flesta lärare använder

laptops mer än halva arbetsdagen. Denna användningen är för mycket då användandet av laptop

endast är till för kortare stunder (Persson, 2013). När man arbetar vid en laptop hamnar man i

en ogynnsam position för kroppen eftersom att huvudet hänger framåt och ryggen tappar sin

22

naturliga kurvatur vilket leder till spänningar i nacke, bröstrygg och även i kappmuskeln

(stressmuskeln), vilket kan leda till huvudvärk och stress (Kallenberg, 2015). Detta är en av

anledningarna till att lärarna har den hälsostatus som de har idag.

Resultat kan ha fallit ut annorlunda om det hade varit fler lärare som deltagit i studien, om

studien pågått under längre tid samt om alla de som svarat från start också hade svarat vid

studiens slut. Det kan tänkas att de som svarade på den sista enkäten var de som var mest

drabbade av värk och av stress vilket kan ha gjort att de inte hunnit känt någon skillnad då deras

besvär pågått under för lång tid vilket då fyra månaders ergonomiska anpassningar inte hinner

avhjälpa. Eller tvärtom att de som inte led av värk och stress deltog i studien, vilket kan ha

resulterat i att de inte känt av någon skillnad. Det kan också ha varit dålig självuppskattning då

enkäterna var fyra månader isär, vilket kan ha varit svårt för lärarna då de eventuellt inte kom

ihåg hur de mådde innan studien i jämförelse med efter studien.

Ett resultat till vi fick fram av denna studie var att skola 1 som fick både föreläsningar och

ergonomiska anpassningar upplever en liten självuppskattad minskning av värk och en ytterst

liten minskning av stress. Det kan bero på de ergonomiska anpassningarna som vi gjorde. Men

två stycken av lärarna upplever mer värk och en lärare upplever mer stress vid studiens slut.

Det resultatet kan ha uppstått även om vi inte gjort studien på lärarna, eftersom ergonomiska

anpassningar inte borde förvärra symtom utan snarare lindra. Det kan också vara så att lärarna

skapat en ökad förståelse av de föreläsningar vi hade vilket kan ha resulterat i att de ökat

medvetenheten och vet nu vad deras värk och stress beror på och var den kommer ifrån. Det

kan ha gjort att vissa av lärarna insett att de lider av värk och stress utan att själva veta om det

innan studiens start och därav att några som känt mer värk och stress vid studiens slut. Det kan

också vara så att medvetenheten har gjort att de lärare som stressen och värken har minskat för

har tagit till sig tipsen och börjat förebygga värken och stressen vilket gjort att besvären har

minskat.

Resultatet från skola 2 som fick föreläsningar kan man se en liten minskning av stress och en

ytterst liten minskning av värk vid studiens slut. Föreläsningarna kan även där har ökat

förståelsen och medvetenheten hos lärarna vilket kan ha gjort att stressen och en liten del av

värken minskat, då de fått tips på hur man bör göra för att förebygga stress och värk.

23

De åtgärder som behövs göras på lärares arbetsplatser är att de bör prioriteras på samma sätt

som man gör med den administrativa personalens arbetsplatser på skolor. Att inte ge lärare

bättre ergonomiska förutsättningar från start är som att utrusta en byggnadsarbetare med sin

skruvdragare och hammare men att vänta med att ge denne sin skyddsutrustning i form av hjälm

och skyddskläder tills det att en olycka händer. Lärare är föredömen för våra unga som växer

upp och redan i tidig ålder får även barn laptop att arbeta med i skolan. De belastningsrelaterade

besvär i nacke, rygg samt huvudvärk som användandet av laptop och smartphones kan ge,

kommer att öka om vi inte bestämmer oss för att arbeta hälsobefrämjande på allt större nivå.

Det fanns arbetsplatser som var i behov av nya stolar då personerna i fråga var antingen väldigt

långa eller väldigt korta och de stolar som fanns var lika till alla. Man skulle kunna likställa det

med att man på en byggarbetsplats köpt in skyddsskor i storlek 42 i hopp om att det skulle passa

alla. Vissa arbetsplatser behövde också dockningsstation och extern bildskärm då inte

laptopstativ var en tillräcklig förbättring.

Alla lärararbetsplatser bör vara individuellt anpassningsbara genom att ha en reglerbar

bildskärm, alternativt ett laptopstativ, mindre tangentbord och trådlös mus. De bör också ha

möjligheten att stå upp och arbeta samt så bör de kunna ha en sadelstol i klassrummen att vila

sig på när de hjälper eleverna vid deras bänkar för att minska framåtböjning som ger ökad

belastning av rygg och nacke. Inom byggnads har arbetsgivaren ett ansvar att se till att

arbetstagaren är skyddad med skyddsutrustning på arbetsplatsen för att undvika hälsorisker och

skador. Om någon risk finns så skall detta genast förbättras genom att ergonomiska

anpassningar för individen (Middelman, 2012). De ergonomiska förbättringar som behövs för

lärare bör likställas med en byggnadsarbetares skyddsutrustning.

5.1Metoddiskussion

Vi använde oss av en interventionsstudie där vi delade ut enkäter vid två olika tillfällen som 20

stycken lärare från vardera skola fick svara på, samt att vi föreläste vid två tillfällen för två av

skolorna. Enkäterna var bra att använda sig av eftersom vi fick svar från fler personer än om vi

t.ex. hade gjort en kvalitativ studie och intervjuat endast vissa av lärarna (Hassmén & Hassmén,

2016).

Vad vi tar för lärdom av denna enkät är att lärarna skulle ha fått svarat på den första enkäten

efter första föreläsningen istället för innan föreläsningen, då vi tror att det hade kunnat vara

24

lättare för lärarna att svara på frågorna om de hade haft lite förkunskap om ämnet. Vi hade

heller inte behövt lägga så många frågor om fysik aktivitet då vi valde att rikta arbetet mestadels

mot ergonomi och stress, vilket sänker validiteten på studien då frågorna om fysisk aktivitet

inte var relevant till det som skulle ”mätas” i denna studie (Hassmén & Hassmén, 2016).

Utifrån självskattningsfrågorna visar det att majoriteten av lärarna på skola 1 och 2 inte

upplever någon skillnad på sin värk och stress vid studiens slut. Men på skola 1 som fått

ergonomiska anpassningar och föreläsningar ser man en liten minskning av värk medans på

skola 2 som fått föreläsningar ser man en liten minskning av stress. Deltagandet var lågt på

andra föreläsningen på skola 2 och det skulle kunna vara så att de som upplevt mest stress

prioriterat att delta vid detta tillfälle, vilket kan ha resulterat i förbättringen av stress. Detta

sänker då trovärdigheten på vår studie eftersom vi inte vet om endast de som upplevt sig

stressade vid första enkäten har svarat på uppföljningsenkäten.

Det skulle kunna ha varit så att av de 20 lärarna vid vardera skola som fick svara på enkäterna

var de som hade mest besvär. Detta kan sänka validiteten eftersom man inte vet vilka av de 20

olika lärarna vid vardera skola som svarat på enkäterna, det vill säga om det endast är de lärare

som är drabbade av värk och stress eller om det är de lärarna som inte är drabbade. En aspekt

till som kan ha sänkt validiteten är att studien kan ha sett annorlunda om den varit längre,

skillnaderna mellan skolorna kan ha blivit större om skola 1 haft de ergonomiska

anpassningarna längre, men det kan även ha blivit samma resultat (Hassmén & Hassmén, 2016).

En styrka med vår studie är att den har ett viktigt syfte då lärares hälsa bör prioriteras

annorlunda. Ämnet är intressant och relevant i dagens samhälle.

5.3 Slutdiskussion

Vad vi upptäckte i samband med denna studie var att detta ämne inkluderar många olika

aspekter. Något att uppmärksamma är att vi endast gjort denna studie på tre skolor i Karlstad

kommun, det skulle även vara intressant att studera om svaren hade skiljt sig åt om vi tagit med

andra skolor från andra delar av Sverige och om skulle det skilja sig vid privat ägda skolor.

Slutsatsen av vårt arbete är att man bör prioritera lärares ergonomiska förutsättningar och

anpassa deras arbetsplatser utifrån arbetsmiljöverkets riktlinjer. Genom att ge lärare kunskap

och ergonomiska anpassningar skapar man bättre förutsättningar, god hälsa och välmående.

Som de i sin tur även kan lära ut till nästa generation.

25

5.4 Framtida forskning

Vi anser att det vore intressant att göra en liknade studie där lärarna får ta del av de ergonomiska

förbättringarna i minst ett år, och utvärdera efter den tiden. För att kunna se tydligare resultat

på hur bra ergonomi kan påverka hälsa och välmående för lärare.

Vi tror på att detta är ett viktigt ämne inför framtiden, då samhället digitaliseras alltmer. Utan

kunskap om kroppens påverkan vid ergonomiska anpassningar och hjälpmedel kommer alltfler

lärare drabbas av värk i nacke, rygg och besvär med huvudvärk och stress. Därför är det viktigt

att forskningen fortsätter, så lärares förutsättningar förbättras samt så de kan förebygga värk

och stress.

26

Referenslista Andersson, F, Åkesson C. (2017). I tiden av förändringsarbeten: En fallstudie av hur lärarna upplever arbetssituationen, Malmö: Malmö Universitet. Hämtad från http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24692/UppsatsLEO%20III%20Filip%20Andersson%20%26%20Chister%20Åkesson%20%28r%29%20180218.pdf?sequence=5&isAllowed=y Arbetsmiljöverket (u.å). Belasta rätt vid bildskärmen och i den digitala miljön. Hämtat från https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/belasta-ratt-vid-bildskarmen-och-i-den-digitala-miljon-broschyr-adi524.pdf Backman, L. (2000). Psykisk ohälsa bland skolans personal: Risk för utbrändhet? Yrkesmedicinska enheten. Hämtad från http://dok.slso.sll.se/CAMM/Rapportserien/2000/2000_01.pdf Eliasson, C. (2009). Lärarnas arbetsmiljö: En kvalitativ undersökning om lärarnas psykiska, fysiska och sociala hälsa i skolan. Examensarbete, Karlstad: Karlstads universitet. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:428257/FULLTEXT01.pdf Granestad, C. (den 08 11 2011). Akut-lärarbrist i var tionde skola. Hämtat från Dagens samhälle: https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/akut-lararbrist-i-var-tionde-skola- Hassmén P, Hassmén N. (2010). Idrottsledarskap. Stockholm: Natur & Kultur. Hassmén N, Hassmén P. (2016). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Farsta: SISU Idrottsböcker.

Johansson, L. (2003). Stress och utbrändhet bland lärare i dagens skola. Examensarbete, Malmö. Malmö Högskola. Hämtad från http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/1170/exarbete.pdf?sequence=1

Jonsdottir, I. H., & Andersson, A. L. (2016). Stress och fysisk aktivitet. i S. Folkhälsoinstitut, FYSS 2017: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (s. 164 -168). Stockholm: Läkartidningen förlag AB

Kallenberg, J. (den 01 04 2015). Stress kan ge smärta och fibromyalgi. Hämtat från 1177 Vårdguiden: https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Stress-kan-ligga-bakom-smarta/ Klevestedt, A. (2014). Arbetsorsakade besvär. Arbetsmiljöverket. Kliniska studier. (den 23 05 2018). Om kliniska studier Sverige. Hämtat från Kliniska studier: https://www.kliniskastudier.se/ordlista/ordlista/2017-02-01-interventionsstudie.html

Middelman A. (den 22 05 2012). Belastningsergonomi: Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi. Hämtat från Arbetsmiljöverket: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/belastningsergonomi-foreskrifter-afs2012-2.pdf?hl=dataarbetsplatsen

27

Peterson, G. (2012). Utbrändhet som arbetsskada och motståndsberättelse. Linköping: Linköpings universitet. Hämtad från http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:790190/FULLTEXT01.pdf

Persson, J. (2013). Arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket. Pyhältö, K, Pietarinen, J, och Salmela-Aro, K. (2011). Teacher-working-environment fit as a framework for burnout experienced by Finnish teachers. Finland: Helsingfors universitet. Hämtat från https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0742051X11000643?via%3Dihub

Vetenskapsrådet. (2018). Regler och riktlinjer för forskning. Uppsala: Vetenskapsrådet. Hämtat från CODEX.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtat från CODEX.

Winroth J, Rydqvist L-G. (2012). Hälsa & hälsopromotion. SISU Idrottsböcker.

Währborg, P. (2011). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur & Kultur. Översti, A & Järvinen, J. (2017). Kartläggning av fysisk och psykisk arbetsergonomi hos grundskolelärare: ett beställningsarbete av Terveystalo. Examensarbete, Arcada. Hämtad från http://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/141468/Oversti_Axel%20-%20Jarvinen_Jan.pdf;jsessionid=3717BF9090B20838ED3C788E984DFE05?sequence=1

28

Bilaga 1

29

5.5. Vad är stress för dig?

6.6. Hur ofta är du fysiskt aktiv mer än 30 minuter genom någon form av rörelse? (Ex. promenad). Markera endast en oval.

En gång i veckan

2-4 gånger i veckan

Varje dag

Mer sällan än en gång i veckan

7.7. Hur ofta tränar du? (Då menar vi pulshöjande träning såsom jogging, cykling, simning m.fl.) Markera alla som gäller.

Aldrig

Ibland (enstaka tillfällen)

Ofta (1 - 2 dagar i veckan)

Mycket ofta (3 - 4 gånger i veckan)

Fler än 5 gånger i veckan

8.8. Har du varit sjukskriven en längre period än 2 veckor i sträck? Om ja, vad var skälet? Markera alla som gäller.

Besvär av nacke

Uttmattningssymptom

Besvär av huvudvärk

Besvär från ryggen

Besvär i axlar

På grund av en operation

Besvär av magont

Besvär av värk i leder

Annat

30

Tillhandahålls av

9.9. Har du något besvär av följande: Markera endast en oval.

Högt blodtryck

Högt kolesterol

Hjärt- kärlsjukdom

Diabetes

Rematisk värk / atros

10.10. Om det fanns tid för en friskvårdstimme i veckan, skulle du då använda den? Markera alla som gäller.

Ja (Gå till fråga 11)

Nej (Gå till fråga 12)

11.11. Skriv hur du skulle vilja använda friskvårdstimmen.

12.12. Är det något mer du önskar från skolledningen för att göra din arbetsmiljö ännu bättre?

31

Bilaga 2

32

5.4. Hur ofta upplever du dig stressad? Markera alla som gäller.

AldrigIbland

(enstaka tillfällen)

Ofta (1 - 2 dagar i veckan)

Mycket ofta (3 -6 dagar i veckan)

Varje dag

Jag upplever stress:

6.Upplever du att du är mer eller mindre stressad sedan första tillfället du fyllde i frågorna? Markera endast en oval.

Mer stressad

Mindre stressad

Ingen skillnad

7.Upplever du att du lärt dig värdefulla saker som du kan använda i din vardag från de två korta föreläsningar som vi hade om ergonomi och stress? Markera endast en oval.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte alls

Ja, verkligen

8.7. Hur ofta tränar du? (Då menar vi pulshöjande träning såsom jogging, cykling, simning m.fl.) Markera alla som gäller.

Aldrig

Ibland (enstaka tillfällen)

Ofta (1 - 2 dagar i veckan)

Mycket ofta (3 - 4 gånger i veckan)

Fler än 5 gånger i veckan

9.10. Om det fanns tid för en friskvårdstimme i veckan, skulle du då använda den? Markera alla som gäller.

Ja

Nej

33

Tillhandahålls av

10.Arbetar du med laptop? Markera endast en oval.

Ja

Nej, jag har en stationär dator

Ja, men jag har en dockningsstation och en höj och sänkbar bildskärm

Ja, och jag har ett laptopstativ för att kunna höja skärmen

Övrigt:

11.Finns det något du vill tillägga som du saknar rent ergonomiskt för att göra din arbetsplats bättre?