akk i familjen – problem, möjligheter och förutsättningar
DESCRIPTION
AKK i familjen – problem, möjligheter och förutsättningar. Föreläsning vid 8:e Nasjonale ISAAC-konferensen i Sundvolden April 2007. Gunilla Thunberg. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
AKK i familjen – problem, AKK i familjen – problem, möjligheter och möjligheter och förutsättningarförutsättningar
Föreläsning vid 8:e Nasjonale Föreläsning vid 8:e Nasjonale ISAAC-konferensen i ISAAC-konferensen i
Sundvolden April 2007Sundvolden April 2007
Gunilla ThunbergGunilla Thunberg
Logoped vid DART- västra Sveriges Logoped vid DART- västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter , kommunikations- och dataresurscenter , Regionhabiliteringen, Drottning Silvias Regionhabiliteringen, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, SwedenSweden
ochochDoktorand vid Institutionen för Lingvistik, Doktorand vid Institutionen för Lingvistik,
Göteborgs Universitet, Göteborgs Universitet, ochoch
Förälder till en 13-årig pojke med autism Förälder till en 13-årig pojke med autism och utvecklingsstörningoch utvecklingsstörning
Översikt föreläsning ”AKK i Översikt föreläsning ”AKK i familjen”familjen”
Resultat från avhandlingsprojektet ”Att Resultat från avhandlingsprojektet ”Att använda samtalshjälpmedel i hemmet”använda samtalshjälpmedel i hemmet”
Projekt ”AKKTIV- AKK – Tidig InterVention Projekt ”AKKTIV- AKK – Tidig InterVention till föräldrar som har barn med till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter” omfattande kommunikationssvårigheter” - Innehåll i föräldrautbildningen- Innehåll i föräldrautbildningen- Resultat från en första utvärdering- Resultat från en första utvärdering
- Hur vi går vidare- Hur vi går vidare
Using Speech-Generating Using Speech-Generating Devices at HomeDevices at Home
A Study of Children with A Study of Children with Autism Spectrum Autism Spectrum Disorders at Different Disorders at Different Stages of Communication Stages of Communication DevelopmentDevelopment
Att använda Att använda samtalshjälpmedel i samtalshjälpmedel i
hemmethemmet
En studie av barn med En studie av barn med autismspektrumstörning autismspektrumstörning
på olika nivå i på olika nivå i kommunikationsutvecklingkommunikationsutveckling
enen
Avhandlingsprojekt handlett avAvhandlingsprojekt handlett av: :
- - Elisabeth Ahlsén, Professor vid Institutionen Elisabeth Ahlsén, Professor vid Institutionen för Lingvistikför Lingvistik- Annika Dahlgren-Sandberg, Professor vid - Annika Dahlgren-Sandberg, Professor vid Institutionen för Psykologi, Göteborgs Institutionen för Psykologi, Göteborgs UniversitetUniversitet
Finansierat av: Finansierat av:
- Handikappkommittén I Västra Götaland- Handikappkommittén I Västra Götaland- Sunnerdals Handikappfond- Sunnerdals Handikappfond- Märta och Gustav Ågrens fond- Märta och Gustav Ågrens fond- Lundgrenska fonderna- Lundgrenska fonderna- Petter Silfverskiölds minnesfond- Petter Silfverskiölds minnesfond
HuvudsyfteHuvudsyfte
Att studera hur kommunikationen Att studera hur kommunikationen påverkas när barn med påverkas när barn med autismspektrumstörning får tillgång till autismspektrumstörning får tillgång till pratapparat i hemmet. Vilket inflytande pratapparat i hemmet. Vilket inflytande harhar
- barnens kommunikationsnivå- barnens kommunikationsnivå - aktiviteterna som hjälpmedlen används i- aktiviteterna som hjälpmedlen används i - miljön (hem jämfört med skola)- miljön (hem jämfört med skola)Och Och - hur påverkas interaktionen i fråga om - hur påverkas interaktionen i fråga om
samtalsämnensamtalsämnen
InterventionIntervention Pratapparater + bilder (PCS-bilder+digitala Pratapparater + bilder (PCS-bilder+digitala
foton)foton)
WinMax+Clicker 3
TechTalk
……interventionintervention Familjeorienterad Familjeorienterad
problemlösningsmodell (Björck-Åkesson, problemlösningsmodell (Björck-Åkesson, Granlund & Olsson, 1995; Zachrisson, Granlund & Olsson, 1995; Zachrisson, Rydeman & Björck-Åkesson, 2002). Rydeman & Björck-Åkesson, 2002). – Föräldrarnas problem och lösningsförslag i Föräldrarnas problem och lösningsförslag i
fokus.fokus. System for Augmenting Language (SAL) System for Augmenting Language (SAL)
(Romski & Sevcik, 1996)(Romski & Sevcik, 1996)– samtalspartnern använder också samtalspartnern använder också
pratapparaten i sin kommunikation pratapparaten i sin kommunikation tilltill barnet så mycket det går och är rimligt. Tal barnet så mycket det går och är rimligt. Tal varvas med tryckningar på pratapparaten.varvas med tryckningar på pratapparaten.
…………interventionintervention Problembaserade diskussioner med Problembaserade diskussioner med
familjen och habiliteringspersonal och familjen och habiliteringspersonal och projektledare: val av aktivieteter, projektledare: val av aktivieteter, vokabulär bilder/foton, utformning av vokabulär bilder/foton, utformning av applikation. applikation.
Utbildning: kurser/workshop på DART och Utbildning: kurser/workshop på DART och handledning i hemmet. Fokus på handledning i hemmet. Fokus på hjälpmedel och användning av dessa.hjälpmedel och användning av dessa.
Det mesta material färdigställt av Det mesta material färdigställt av projektpersonal (och medhjälpare)projektpersonal (och medhjälpare)
Möjlighet att ringa för att få hjälp och stödMöjlighet att ringa för att få hjälp och stöd
MetodMetod Deltagare: 4 barn (pojkar) med Deltagare: 4 barn (pojkar) med
autism/autistiska drag, 5-7 år gamla vid autism/autistiska drag, 5-7 år gamla vid projektstarten, lite eller inget funktionellt projektstarten, lite eller inget funktionellt tal. tal. Positiva familjer – gott stöd.Positiva familjer – gott stöd.
Data: videoobservationer innan och under Data: videoobservationer innan och under interventionen i hemmiljön, interventionen i hemmiljön, Intervjuer med Vineland Adaptive Behavior Intervjuer med Vineland Adaptive Behavior Scales (VABS) innan och efter intervention. Scales (VABS) innan och efter intervention. Peabody-test (PPVT) av två barnPeabody-test (PPVT) av två barn
Deltagare och aktiviteterDeltagare och aktiviteter
James, 7 år, autism and måttlig James, 7 år, autism and måttlig utvecklingsstörning. Oral dyspraxi. 10-utvecklingsstörning. Oral dyspraxi. 10-15 talade ord, viss förståelse av språk 15 talade ord, viss förståelse av språk och kommunikation. Aktiviteter: måltid, och kommunikation. Aktiviteter: måltid, sagoboksläsning, samling (i skolan) sagoboksläsning, samling (i skolan)
Ben, 7 år, autism and grav Ben, 7 år, autism and grav utvecklingsstörning. Inget tal (fysisk utvecklingsstörning. Inget tal (fysisk manipulation och vokaliseringar) men manipulation och vokaliseringar) men förstår enstaka ord och fraser.förstår enstaka ord och fraser.
Leo: 5 år, Autistiska drag, verbal Leo: 5 år, Autistiska drag, verbal dyspraxi. Talar i upp till 2-3-dyspraxi. Talar i upp till 2-3-ordsmeningar – svårtolkad. PPVT: ordsmeningar – svårtolkad. PPVT: 4:3. Aktiviteter: sagoläsning, 4:3. Aktiviteter: sagoläsning, berätta vad som hänt på dagis.berätta vad som hänt på dagis.
Andy: 5 år, autistiska drag, Andy: 5 år, autistiska drag, hyperaktivitetssyndrom, verbal hyperaktivitetssyndrom, verbal dyspraxi. Talar i upp till 3-dyspraxi. Talar i upp till 3-ordssatser. PPVT: 1:9. Aktiviteter: ordssatser. PPVT: 1:9. Aktiviteter: måltid, berätta vad som hänt på måltid, berätta vad som hänt på dagis.dagis.
Första delstudien - Första delstudien - frågeställningarfrågeställningar
1. Hur påverkas kommunikationen i olika 1. Hur påverkas kommunikationen i olika aktiviteter i hemmet då ett samtalshjälpmedel aktiviteter i hemmet då ett samtalshjälpmedel introduceras vad avser engagemang i introduceras vad avser engagemang i aktiviteten, roll i turtagning, kommunikativ aktiviteten, roll i turtagning, kommunikativ form, funktion and effektivitet? form, funktion and effektivitet?
2. Hur påverkas barnets utveckling under 2. Hur påverkas barnets utveckling under inverventionstiden mätt med VABS? inverventionstiden mätt med VABS?
3. Kan barn med autismspektrumstörning som 3. Kan barn med autismspektrumstörning som har börjat utveckla funktionellt tal dra nytta av har börjat utveckla funktionellt tal dra nytta av att få tillgång till samtalshjälpmedel?att få tillgång till samtalshjälpmedel?
Metod: Transkriptioner och Metod: Transkriptioner och kodningkodning
Bredtranskriptioner av barnets bidrag kodades Bredtranskriptioner av barnets bidrag kodades med en reviderad version av CCS med en reviderad version av CCS (Communication Coding Scheme) (Communication Coding Scheme) (Romski&Sevcik 1995) (Romski&Sevcik 1995) 5 dimensioner :5 dimensioner :
1.1. Effektivitet (ability of making oneself Effektivitet (ability of making oneself understood and/or attract attention). understood and/or attract attention).
2.2. Grad av engagemang i aktiviteten (5-gradig Grad av engagemang i aktiviteten (5-gradig skala)skala)
3.3. Roll i turtagning (initiativ-respons)Roll i turtagning (initiativ-respons)4.4. Form (gester, ögonkontaktForm (gester, ögonkontaktVABSVABSObservationer: kvalitativa beskrivningarObservationer: kvalitativa beskrivningar
Resultat KodningResultat Kodning
Ökad effektivitet i kommunikation för Ökad effektivitet i kommunikation för alla barn i alla aktiviteter.alla barn i alla aktiviteter.
Engagemang i aktiviteten ökade i 5/7 Engagemang i aktiviteten ökade i 5/7 aktiviteter. aktiviteter.
Roll i turtagning: svaranderoll ökadeRoll i turtagning: svaranderoll ökade Kommunikativ form: mindre Kommunikativ form: mindre
användning av förspråkliga former användning av förspråkliga former (utom för Ben där alla former ökade)(utom för Ben där alla former ökade)
Resultat Vineland (VABS)Resultat Vineland (VABS)
Occasion 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2SubdomainCommunication Domain SUM 37 43 65 70 13 19 20 40 51 68 40 70 38 52 20 45Daily Living Skills Domain SUM 62 71 75 80 27 29 30 35 82 98 80 95 74 84 75 85Socialization Domain SUM 43 42 65 65 26 30 40 50 43 65 50 90 41 49 40 65Motor Skills Domain SUM 56 60 80 85 44 49 50 65 52 62 60 90 60 63 85 95
Maladaptive Behavior Domain 14 14 26 28 11 7 29 16
Table 3. Pre-post-intervention scores on the Vineland Adaptive Behavior Scales Survey Version.
Raw score
James Ben
Raw score
Autism %-ile
Leo
Raw score
Autism %-ile
Autism %-ile
Autism %-ile
Andy
Raw score
Tydlig utveckling jämfört med andra barn med autism, inom subdomänerna Communication and Socialization. Maladaptive behavior minskade för två barn.
Resultat för de talande Resultat för de talande barnenbarnen
Ja! – de kunde dra nytta av Ja! – de kunde dra nytta av interventionen i de aktiviteter som interventionen i de aktiviteter som valdes och utvecklades jämfört valdes och utvecklades jämfört med jämnåriga på Peabody.med jämnåriga på Peabody.
Men..cost-benefit-effektivitet?? För Men..cost-benefit-effektivitet?? För denna typ av begränsade insats ev denna typ av begränsade insats ev för dyrt i fråga om inköp och för dyrt i fråga om inköp och programmerings- och inlärningstid. programmerings- och inlärningstid. Digitala foton i kombination med Digitala foton i kombination med enklare pratapparat istället?enklare pratapparat istället?
Frågeställningar, delstudie Frågeställningar, delstudie 22
1. Hur påverkas kommunikationen i 1. Hur påverkas kommunikationen i olika aktiviteter i hemmet vid olika aktiviteter i hemmet vid introduktion av samtalshjälpmedel, introduktion av samtalshjälpmedel, vad vad avser engagemang i aktiviteten, roll i avser engagemang i aktiviteten, roll i turtagning, kommunikativ form, turtagning, kommunikativ form, funktionfunktion and effektivitet and effektivitet? ?
2. Kan man se om det finns några 2. Kan man se om det finns några specifika eller generella faktorer i specifika eller generella faktorer i aktiviteterna som förefaller påverka hur aktiviteterna som förefaller påverka hur samtalshjälpmedlet används? samtalshjälpmedlet används?
ACA – Activity Based ACA – Activity Based Communication Analysis Communication Analysis
(Allwood, 1976; 2000; Ahlsén, 1995; Ferm, 2006)(Allwood, 1976; 2000; Ahlsén, 1995; Ferm, 2006)
Kollektiva påverkande Kollektiva påverkande faktorer: faktorer: huvudsyfte och huvudsyfte och delmål, aktivitetens struktur delmål, aktivitetens struktur och innehåll/metoder, och innehåll/metoder, huvudsakliga roller, huvudsakliga roller, artefakter som används, artefakter som används, fysiska och psykologiska fysiska och psykologiska omständigheteromständigheter
Individuella påverkande Individuella påverkande faktorer: fysiska och faktorer: fysiska och kommunikativa kommunikativa möjligheter, individuella möjligheter, individuella mål, roller och metodermål, roller och metoder
Aktiviteten ses som den ‘the basic organizing contextual aspect of social reality that influences interaction’ . Kollektiva och individuella faktorer som påverkar samspelet analyseras kvalitativt och utgör en referensram för att tolka och diskutera lingvistiska faktorer/data.
AktiviteterAktiviteter
Måltid – 3 familjerMåltid – 3 familjer Sagoläsning – 2 familjerSagoläsning – 2 familjer Berätta om vad som hänt på dagis Berätta om vad som hänt på dagis
– 2 familjer– 2 familjer
Resultat Måltid: 3 familjerResultat Måltid: 3 familjer
Pratapparat infördes som ett modifierat Pratapparat infördes som ett modifierat delmål: delmål: förändring i fysiskt avstånd: ökad förändring i fysiskt avstånd: ökad
uppmärksamhet, synkroniserade uppmärksamhet, synkroniserade aktivitetsmålaktivitetsmål
Ökad kommunikationseffektivitet. Ökad kommunikationseffektivitet. Mer responser.Mer responser. Psykologiska omständigheter pressande Psykologiska omständigheter pressande
– Huvudmålet att äta inte alltid så lätt i – Huvudmålet att äta inte alltid så lätt i dessa familjer…..dessa familjer…..
Resultat Sagoläsning – 2 Resultat Sagoläsning – 2 familjerfamiljer
Aktivitetsdelmålet att träna språk verkade Aktivitetsdelmålet att träna språk verkade viktigt för föräldrarna: föräldrarna tenderade viktigt för föräldrarna: föräldrarna tenderade hålla fast vid sina roller som lärare/tränare.hålla fast vid sina roller som lärare/tränare.
Pratapparaten kunde användas för att fylla Pratapparaten kunde användas för att fylla rollen som elev – effektivare kommunikation. rollen som elev – effektivare kommunikation.
Möjlighet att använda andra funktioner och Möjlighet att använda andra funktioner och producera satser användes dock inte så mycket. producera satser användes dock inte så mycket.
Fysiska omständigheterna lite problematiska: Fysiska omständigheterna lite problematiska: svårt för föräldrarna att hantera böcker, barn svårt för föräldrarna att hantera böcker, barn och pratapparater samtidigt. och pratapparater samtidigt.
Resultat – Berätta om vad Resultat – Berätta om vad som hänt på dagis – 2 som hänt på dagis – 2
familjerfamiljer
Aktivetsmålet att Aktivetsmålet att informera/kommunicera informera/kommunicera underlättades med pratapparat. Innan underlättades med pratapparat. Innan introduktionen tenderade barnen att introduktionen tenderade barnen att till högre grad prata om sina till högre grad prata om sina specialintressen och föremål/lekar här specialintressen och föremål/lekar här och nu.och nu.
Störst effektivitetsökning!!: högre Störst effektivitetsökning!!: högre grad responser och benämning.grad responser och benämning.
SlutsatsSlutsats
Ju mer kommunikation i fokus i Ju mer kommunikation i fokus i aktiviteten– dess bättre fungerar aktiviteten– dess bättre fungerar användning av pratapparat!användning av pratapparat!
Mycket praktiskt att tänka på under Mycket praktiskt att tänka på under måltiden för familjen – kanske inte måltiden för familjen – kanske inte alltid lämplig för intervention i alltid lämplig för intervention i hemmet?hemmet?
Föräldrarna behöver mer kunskap Föräldrarna behöver mer kunskap om kommunikation och om kommunikation och kommunikationsträning/strategierkommunikationsträning/strategier
Frågeställningar studie 3Frågeställningar studie 3
Påverkas samspelet mellan barn med Påverkas samspelet mellan barn med autismspektrumstörning och deras föräldrar, autismspektrumstörning och deras föräldrar, mätt genom samtalssegmentlängd, då mätt genom samtalssegmentlängd, då samtalshjälpmedel introduceras i olika samtalshjälpmedel introduceras i olika aktviteter i hemmet?aktviteter i hemmet?
Finns det några mönster när det gäller vilka Finns det några mönster när det gäller vilka samtalsämnen som används innan och samtalsämnen som används innan och under introduktion av samtalshjälpmedel? under introduktion av samtalshjälpmedel?
Samtalsämnen (Ferm, 2006; Samtalsämnen (Ferm, 2006; Ferm et al, 2004)Ferm et al, 2004)
1.1. Definition av samtalsämnessegment (= Definition av samtalsämnessegment (= del av ett bidrag, ett helt bidrag eller del av ett bidrag, ett helt bidrag eller flera bidrag i följd som har ett flera bidrag i följd som har ett gemensamt fokus (samtalsämne -topic)gemensamt fokus (samtalsämne -topic)
2.2. Bestämning av samtalsämne.Bestämning av samtalsämne.
3.3. Specifikation of samtalssegmentlängd Specifikation of samtalssegmentlängd (antal bidrag/samtalsämnessegment)(antal bidrag/samtalsämnessegment)
4.4. Kodning av initiativtagare: barn eller Kodning av initiativtagare: barn eller vuxenvuxen
Resultat JamesResultat James Mealtime James
0
5
10
15
20
25
30
1 2 3 4 5 6 7 8
Story reading James
0
5
10
15
20
25
30
1 2 3 4 5 6 7 8
•Inga påtagliga förändringar i typ av samtalsämne – problem att initiera ämnen utanför här och nu?
Resultat BenResultat Ben
Kunde initiera segment om måltid Kunde initiera segment om måltid med tillgång till pratapparatmed tillgång till pratapparat
Ben mealtime
0
5
10
15
20
25
30
1 2 3 4 5 6
Resultat LeoResultat Leo
Minskning i irrelevant kommunikation. Minskning i irrelevant kommunikation. Fler initierade samtalsämnessegment Fler initierade samtalsämnessegment med ankytning till berätta.med ankytning till berätta.
Leo sharing experiences
0,00
5,00
10,00
15,00
20,00
25,00
30,00
1 2 3 4 5 6 7 9 10 11
Resultat AndyResultat Andy
Kraftig minskning vad gäller irrelevant Kraftig minskning vad gäller irrelevant kommunikation. Ingen ökning vad gäller kommunikation. Ingen ökning vad gäller samtal om måltid…..samtal om måltid…..
Mealtime Andy
0,00
5,00
10,00
15,00
20,00
25,00
30,00
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Andy sharing experiences
0
5
10
15
20
25
30
1 2 3 4 5
Studie fyra – FallstudieStudie fyra – Fallstudie
Jämförelse av resultaten från Jämförelse av resultaten från hemmiljön (måltid, läsa saga) med hemmiljön (måltid, läsa saga) med resultat från en aktivitet i resultat från en aktivitet i skolmiljön (samling). skolmiljön (samling).
MetodMetod
Aktivitetsbaserad Aktivitetsbaserad kommunikationsanalyskommunikationsanalys
Kommunikationsanalyser: kodning, Kommunikationsanalyser: kodning, samtalsämnensamtalsämnen
ResultatResultat
I skolan ej effektivitetsökning som hemma I skolan ej effektivitetsökning som hemma – dock ökat engagemang i samling och – dock ökat engagemang i samling och mer relevanta samtalsämnen.mer relevanta samtalsämnen.
Egenskaper i aktiviteten föreföll vara Egenskaper i aktiviteten föreföll vara viktigare än själva miljön: Läsa saga viktigare än själva miljön: Läsa saga hemma och samling på dagis liknade hemma och samling på dagis liknade varandra mycket och gav liknande effekt varandra mycket och gav liknande effekt vad gäller pratapparatanvändning. vad gäller pratapparatanvändning.
Slutsatser och kliniska Slutsatser och kliniska implikationerimplikationer
De fyra deltagarna i detta projekt kunde De fyra deltagarna i detta projekt kunde kommunicera mer effektivt med tillgång till kommunicera mer effektivt med tillgång till samtalshjälpmedel och användningen av samtalshjälpmedel och användningen av irrelevant kommunikation minskade för de två irrelevant kommunikation minskade för de två talande barnen som deltog. talande barnen som deltog.
Kommunikationsutvecklingen, mätt med VABS, Kommunikationsutvecklingen, mätt med VABS, föreföll att stimuleras. föreföll att stimuleras.
Variation mellan aktiviteter – viktigt att välja Variation mellan aktiviteter – viktigt att välja aktivitet med omsorg och som har aktivitet med omsorg och som har kommunikation i fokus– måltiden inte alltid så kommunikation i fokus– måltiden inte alltid så bra i hemmet? bra i hemmet?
Instruktionen till föräldrarna att använda Instruktionen till föräldrarna att använda samtalshjälpmedlet i sin kommunikation till samtalshjälpmedlet i sin kommunikation till barnet viktig! Fysiskt avstånd minskade! barnet viktig! Fysiskt avstånd minskade! Gemensamt fokus.Gemensamt fokus.
Underlättar ljudåterkoppling produktion av Underlättar ljudåterkoppling produktion av satser?satser?
Alla möjligheter att utveckla Alla möjligheter att utveckla kommunikation som fanns genom kommunikation som fanns genom hjälpmedlet användes inte: hjälpmedlet användes inte: mer utbildning och stöd vad gäller mer utbildning och stöd vad gäller kommunikation, kommunikationsstrategier– kommunikation, kommunikationsstrategier– i hemmet och i olika aktiviteter - i hemmet och i olika aktiviteter - nödvändigt!nödvändigt!
Viktigt med mer forskning i hemmiljön!Viktigt med mer forskning i hemmiljön!
Alla familjer positiva – önskade att de fått Alla familjer positiva – önskade att de fått hjälpmedlet tidigare!hjälpmedlet tidigare!
ReferenserReferenser Allwood, J. (2000). An activity based approach to Allwood, J. (2000). An activity based approach to
pragmatics. pragmatics. Abduction, belief and context in dialogue; Abduction, belief and context in dialogue; studies in computational pragmaticsstudies in computational pragmatics. H. B. Bunt, B. . H. B. Bunt, B. Amsterdam, John BenjaminsAmsterdam, John Benjamins: : 47-8047-80
Charman, T. & Stone, W. (2006). Social & Charman, T. & Stone, W. (2006). Social & Communication Development in Autism Spectrum Communication Development in Autism Spectrum Disorders. New York: Guildford Press.Disorders. New York: Guildford Press.
Ferm, U., E. Ahlsen, et al. Ferm, U., E. Ahlsen, et al. (2004). "Conversational topics (2004). "Conversational topics between a child with complex communication needs between a child with complex communication needs and her caregiver at mealtime." and her caregiver at mealtime." Augmentative and Augmentative and Alternative CommunicationAlternative Communication 2121(1): 19-40.(1): 19-40.
Romski, M. A. & R. Sevcik (1996). Romski, M. A. & R. Sevcik (1996). Breaking the speech Breaking the speech barrier: Language development through augmented barrier: Language development through augmented meansmeans. Baltimore, MD, Paul H. Brookes.. Baltimore, MD, Paul H. Brookes.
Thunberg, G. (2006). Communication coding and Thunberg, G. (2006). Communication coding and definitions. http://www.dart-gbg.org/index2.htmldefinitions. http://www.dart-gbg.org/index2.html
AKKTIV – AKK - Tidig AKKTIV – AKK - Tidig InterVentionInterVention
Tidig intervention till föräldrar som Tidig intervention till föräldrar som har barn med omfattande har barn med omfattande
kommunikationssvårigheterkommunikationssvårigheter
Gunilla Thunberg Gunilla Thunberg Anna CarlstrandAnna Carlstrand
logoped, Habiliteringen Centrala Göteborglogoped, Habiliteringen Centrala Göteborg
Finansiering: TSIB- Tvärvetenskapliga Finansiering: TSIB- Tvärvetenskapliga Sällskapet i Barnneuropsykologi, Sällskapet i Barnneuropsykologi,
Handikappkommittén VG-regionen, Märta Handikappkommittén VG-regionen, Märta och Gustav Ågrens stiftelse samt och Gustav Ågrens stiftelse samt
respektive verksamhetrespektive verksamhet
BakgrundBakgrund
Forskningsprojekt AKK-AutismForskningsprojekt AKK-Autism Projekt Kom-kIT: informations- och Projekt Kom-kIT: informations- och
utbildningsmaterial. Prova att utbildningsmaterial. Prova att använda detta mer!använda detta mer!
Vår egen kliniska erfarenhet och Vår egen kliniska erfarenhet och intuition från regional och lokal intuition från regional och lokal habilitering! Detta behövs!habilitering! Detta behövs!
Teoretisk grund och innehåll Teoretisk grund och innehåll utgår frånutgår från
Praktik/kurser DART och Habiliteringen Praktik/kurser DART och Habiliteringen GöteborgGöteborg
Kom-kIT. Kunskap om kommunikationsstöd Kom-kIT. Kunskap om kommunikationsstöd för barn och ungdomar med autism.för barn och ungdomar med autism.
Hanen föräldraprogram: It takes two to Hanen föräldraprogram: It takes two to talk, More than words; böcker och filmertalk, More than words; böcker och filmer
Annan litteratur om tidiga insatser,Annan litteratur om tidiga insatser, särskilt särskilt AKK, till barn och föräldrar fr a ”Exemplary AKK, till barn och föräldrar fr a ”Exemplary Practices for Beginning Communicators”Practices for Beginning Communicators”
MålgruppMålgrupp
Föräldrar som har barnFöräldrar som har barn– I ålder 0-6I ålder 0-6– Med inget eller lite funktionellt talMed inget eller lite funktionellt tal
• Första provkursen uteslöt vi grava syn- och Första provkursen uteslöt vi grava syn- och rörelsenedsättning, men har ändrat detta. rörelsenedsättning, men har ändrat detta.
• Vi tror på idén med en blandad grupp där det Vi tror på idén med en blandad grupp där det gemensamma är gemensamma är kommunikationssvårigheterna! Mer realistiskt kommunikationssvårigheterna! Mer realistiskt ur habiliterings/organisationssynpunkt också!ur habiliterings/organisationssynpunkt också!
Upplägg i stortUpplägg i stort Grundkurs ”Kom Igång” Grundkurs ”Kom Igång”
– 7 tillfällen7 tillfällen– Föreläsningar, hemuppgifterFöreläsningar, hemuppgifter– Prova på: själva använda AKK/bilder hemma – det Prova på: själva använda AKK/bilder hemma – det
sk ”KomIgång-materialet”, tillverka bildmaterial sk ”KomIgång-materialet”, tillverka bildmaterial på DARTpå DART
Påbyggnadskurs ”Kom Hem”Påbyggnadskurs ”Kom Hem”– 8 tillfällen8 tillfällen– Målsättning med GAS MåluppfyllelseskalaMålsättning med GAS Måluppfyllelseskala– Hembesök och videofilmning – 3 tillfällenHembesök och videofilmning – 3 tillfällen– Utformning av AKK/bilder/ordförrådUtformning av AKK/bilder/ordförråd– Återkoppling i gruppÅterkoppling i grupp
Utvärdering av grundkursenUtvärdering av grundkursenMagisterarbete i logopedi 2006 : Magisterarbete i logopedi 2006 :
Elin Karlsson, Maria MelltorpElin Karlsson, Maria Melltorp www.logopedi.gu.se www.logopedi.gu.se
Grupp- och fallstudieGrupp- och fallstudie Syfte att ta reda på Syfte att ta reda på
– föräldrarnas åsikt om själva kursen,föräldrarnas åsikt om själva kursen,– hur den ev påverkat deras samspel med hur den ev påverkat deras samspel med
barnenbarnen– deras eget sätt att kommunicera och deras eget sätt att kommunicera och
ocksåockså– barnens kommunikationsuvecklingbarnens kommunikationsuveckling
Deltagare i pilotkursen KomIgång Deltagare i pilotkursen KomIgång Hösten 2005Hösten 2005
Fem familjer:Fem familjer:
Föräldrar:Föräldrar: 33 – 49 år33 – 49 år Utbildning 11 – 18 årUtbildning 11 – 18 år
Barn:Barn: 2:8 – 5:0 år2:8 – 5:0 år 2 flickor, 3 pojkar2 flickor, 3 pojkar DiagnoserDiagnoser
– UtvecklingstörningUtvecklingstörning– Downs syndromDowns syndrom– Sotos syndromSotos syndrom– EpilepsiEpilepsi
Metoder/instrumentMetoder/instrumentSamtliga fem familjer fyllde i:Samtliga fem familjer fyllde i: Enkät/kursutvärdering – brett innehållEnkät/kursutvärdering – brett innehåll ””Föräldrars upplevelse av samspelet med barnet” Föräldrars upplevelse av samspelet med barnet”
ur Familjen och habiliteringen (Granlund & ur Familjen och habiliteringen (Granlund & Olsson, 1998)Olsson, 1998)
CDI (MacArthur Communicative Developmental CDI (MacArthur Communicative Developmental Inventories – Fenson et al, 1994. Berglund & Inventories – Fenson et al, 1994. Berglund & Eriksson har nu översatt och normerat på Eriksson har nu översatt och normerat på svenska: SECDI)svenska: SECDI)
Två familjer i den fördjupade fallstudien deltog i:Två familjer i den fördjupade fallstudien deltog i: Videoobservation i hemmet innan och efter Videoobservation i hemmet innan och efter
intervention. Analys med Teacher Interaction and intervention. Analys med Teacher Interaction and Language Rating Scale (Girolametto, Weitzman & Language Rating Scale (Girolametto, Weitzman & Greenberg, 2000).Greenberg, 2000).
Intervju (semistrukturerad)Intervju (semistrukturerad)
Resultat Resultat UtvärderingsenkätUtvärderingsenkät
– Del 1 – 19 frågor 1-5-gradig skala (medelpoäng Del 1 – 19 frågor 1-5-gradig skala (medelpoäng all frågor: 4, 15 spridning: 3,6 – 5,0)all frågor: 4, 15 spridning: 3,6 – 5,0)
– Del 2 – öppna frågor.Del 2 – öppna frågor.Axplock svar:Axplock svar: blivit mer medvetna om sin kommunikation, hittar blivit mer medvetna om sin kommunikation, hittar
nya träningssituationernya träningssituationer några tyckte att barnen utvecklades – några tyckte att barnen utvecklades –
kommunicerade mer och tydligarekommunicerade mer och tydligare fler tillfällen, fler besök på DART med fler tillfällen, fler besök på DART med
materialtillverkningmaterialtillverkning Det mest positiva och negativa med kursen: + allt, Det mest positiva och negativa med kursen: + allt,
träffa andraträffa andra, hemuppgifterna. - mer svenska , hemuppgifterna. - mer svenska videoexempelvideoexempel
ResultatResultat” Föräldrars upplevelse av ” Föräldrars upplevelse av
samspelet med barnet”samspelet med barnet”
F1F1♀♂♀♂ F2F2♀♀ F3F3♀♂♀♂ F4F4♀♀ F5F5♀♀
prepoängprepoäng 5555 6666 55*55* 3232 7070
postpoängpostpoäng 6262 8080 56*56* 3838 7979
NoteringNotering: * står för att poängen ej innefattar tre frågor på grund av bortfall. : * står för att poängen ej innefattar tre frågor på grund av bortfall.
Pre- och posttotalpoäng på CDIPre- och posttotalpoäng på CDI
216
20
7984
235
502
450
179
119
554
43
265
0
100
200
300
400
500
600
B1 B2 B3a B3b B4 B5
Deltagare
Totalpoäng
Pre
Post
Totalpoäng Videoanalys för Totalpoäng Videoanalys för F1♂ och F1♀F1♂ och F1♀
2723
43
37
05
1015
2025
3035
4045
F1♂ F1♀
Deltagare
Totalpoäng
pre
post
Pre- och postpoäng på Teacher Pre- och postpoäng på Teacher Interaction and Language Rating Scale Interaction and Language Rating Scale
för F1♂ och F1♀för F1♂ och F1♀
DomänerDomäner
Post Post F1F1♂♂
Post Post F1F1♀♀
Pre Pre F1F1♂♂
PrePre F1F1♀♀
Vänta och lyssnaVänta och lyssna 33 55 44 55
Låta barnet ledaLåta barnet leda 33 66 22 44
Delta i lekenDelta i leken 22 44 33 44
Ansikte mot ansikteAnsikte mot ansikte 55 66 44 55
Varierade frågorVarierade frågor 33 33 11 44
ImiteraImitera 22 55 11 33
Använda varierat vokabulärAnvända varierat vokabulär 44 66 44 55
UtvidgaUtvidga 22 55 11 33
FördjupaFördjupa 33 33 33 44
MedelpoängMedelpoäng 33 4,84,8 2,62,6 4,14,1
Notering: Notering: F står för förälder. Symbolen ♂ står för man, symbolen ♀ står för F står för förälder. Symbolen ♂ står för man, symbolen ♀ står för kvinna.kvinna.
Totalpoäng för F2♀Totalpoäng för F2♀
28
41
0
10
20
30
40
50
F2♀
Deltagare
Totalpoäng
pre
post
Pre- och postpoäng på Teacher Pre- och postpoäng på Teacher Interaction and Language Rating Scale Interaction and Language Rating Scale
för F2♀för F2♀
DomänerDomäner Pre F2♀Pre F2♀ Post F2♀Post F2♀
Vänta och lyssnaVänta och lyssna 22 66
Låta barnet ledaLåta barnet leda 22 55
Delta i lekenDelta i leken 22 55
Ansikte mot ansikteAnsikte mot ansikte 66 66
Varierade frågorVarierade frågor 33 44
ImiteraImitera 22 55
Använda varierat vokabulärAnvända varierat vokabulär 66 55
UtvidgaUtvidga 22 22
FördjupaFördjupa 33 33
MedelpoängMedelpoäng 3,13,1 4,64,6
Intervju F1♀♂Intervju F1♀♂
Kursens upplägg och innehållKursens upplägg och innehåll– ”…”…det var en stor grej för mig att känna att man kan det var en stor grej för mig att känna att man kan
blanda olika AKK hej vilt…”/ / ”att man kan använda det blanda olika AKK hej vilt…”/ / ”att man kan använda det som passar bäst för just den situationen…”som passar bäst för just den situationen…”
Insats i gruppInsats i grupp– ”…”…jag känner att man behöver träffa dem ändå även utan jag känner att man behöver träffa dem ändå även utan
kurskurs…”…” Föräldrarnas kommunikationFöräldrarnas kommunikation
– säkrare och tryggare i kommunikationensäkrare och tryggare i kommunikationen
Intervju F2Intervju F2
Kursens upplägg och innehåll Kursens upplägg och innehåll – ”… ”… den bästa kursen jag gått på, jag behövde den bästa kursen jag gått på, jag behövde
den så väl …”den så väl …” – allt kom tillbaka och man kände sig tryggare …”allt kom tillbaka och man kände sig tryggare …”. .
Insats i gruppInsats i grupp– mycket viktigt att få möjligheten att utbyta mycket viktigt att få möjligheten att utbyta
erfarenheter med de andra föräldrarna erfarenheter med de andra föräldrarna
SammanfattningvisSammanfattningvis
Föräldrarna mycket nöjdaFöräldrarna mycket nöjda Deras kommunikativa stil har ändrats Deras kommunikativa stil har ändrats
( i alla fall för de tre föräldrar som ( i alla fall för de tre föräldrar som deltog)deltog)
Föräldrarna upplever själva ökat Föräldrarna upplever själva ökat samspel med sina barnsamspel med sina barn
Barnen har utvecklats mycket positivt Barnen har utvecklats mycket positivt (dock omöjligt avgöra vad som är (dock omöjligt avgöra vad som är interventionseffekt!)interventionseffekt!)
Och sen då….Och sen då…. 3 familjer gick påbyggnadskursen 3 familjer gick påbyggnadskursen
Kom Hem 2006. Mycket positivt! Kom Hem 2006. Mycket positivt! Under hösten 2006 har 9 föräldrar Under hösten 2006 har 9 föräldrar
gått KomIgång och 5 går nu gått KomIgång och 5 går nu KomHem.KomHem.
Vi har utvärderat även dessa kurser Vi har utvärderat även dessa kurser men ännu ej haft möjlighet att men ännu ej haft möjlighet att bearbeta detta material i sin helhet.bearbeta detta material i sin helhet.
Fortsatt utveckling & Fortsatt utveckling & forskningforskning
Fortsatt utveckling av material (kursbok, Fortsatt utveckling av material (kursbok, videofilm mm) – vi söker medel nu.videofilm mm) – vi söker medel nu.
Medel har givits till fortsatt forskning och Hösten Medel har givits till fortsatt forskning och Hösten 2007 kommer kursen att ges på ytterligare en 2007 kommer kursen att ges på ytterligare en habilitering. Psykolog och Fil Dr Malin Broberg habilitering. Psykolog och Fil Dr Malin Broberg kommer att studera påverkan på upplevt kommer att studera påverkan på upplevt föräldraskap och Fil Dr Ulrika Ferm kommer att föräldraskap och Fil Dr Ulrika Ferm kommer att studera interaktion och kommunikation. studera interaktion och kommunikation.
Vi tror att det är behövs en svensk modell för Vi tror att det är behövs en svensk modell för kommunikationsinriktad föräldraintervention och kommunikationsinriktad föräldraintervention och att det är bra att denna att det är bra att denna ävenäven är inriktad på är inriktad på konkret användning av AKK-redskap! Vi vill också konkret användning av AKK-redskap! Vi vill också att denna insats skall jämföras med andra tidiga att denna insats skall jämföras med andra tidiga insatser!insatser!
www.dart-gbg.orgwww.dart-gbg.org
På DARTs hemsida hittar du På DARTs hemsida hittar du bra information om kurser och bra information om kurser och forskning inom AKK – du kan forskning inom AKK – du kan
också tanka ner konkret också tanka ner konkret material ex Kom-kit, material ex Kom-kit, KommunikationspassKommunikationspass
Resultat på CDI:s domäner för B1Resultat på CDI:s domäner för B1
DomänerDomänerMax-Max-poängpoäng
Pre-Pre-poängpoäng
Post-Post-poängpoäng
Pre % av Pre % av maxpoängmaxpoäng
Post % av Post % av maxpoängmaxpoäng
Första tecken på Första tecken på förståelseförståelse 33 33 33 100%100% 100%100%
FraserFraser 2828 1616 2222 57%57% 79%79%
Börjar prataBörjar prata 22 11 11 50%50% 50%50%
Ordförråd-Ordförråd-förståelseförståelse 395395 137137 261261 35%35% 66%66%
Ordförråd-Ordförråd-produktionproduktion 395395 11 8989 0,003%0,003% 23%23%
Tidiga gesterTidiga gester 1818 77 1111 39%39% 61%61%
Sena gesterSena gester 4545 2222 2626 49%49% 58%58%
Totala gesterTotala gester 6363 2929 3737 46%46% 59 %59 %
Resultat på CDI:s domäner för Resultat på CDI:s domäner för B2B2
DomänerDomänerMax-Max-poängpoäng
Pre-Pre-poängpoäng
Post-Post-poängpoäng
Pre % av Pre % av maxpoängmaxpoäng
Post % av Post % av maxpoängmaxpoäng
Första tecken på Första tecken på förståelseförståelse 33 22 33 67%67% 100%100%
FraserFraser 2828 1515 1919 54%54% 68%68%
Börjar prataBörjar prata 22 00 11 0%0% 50%50%
Ordförråd-förståelseOrdförråd-förståelse 395395 5353 8787 13%13% 22%22%
Ordförråd-produktionOrdförråd-produktion 395395 00 11 0%0% 0.003%0.003%
Tidiga gesterTidiga gester 1818 55 33 28%28% 17%17%
Sena gesterSena gester 4545 22 11 0,04%0,04% 0,02%0,02%
Totala gesterTotala gester 6363 77 44 0,1%0,1% 0,06 %0,06 %
