Bland de lägstahyrorna

Nr 2 · JUNI 2012 · TIDNINGEN FÖr DIG SOM BOr I EkSJÖ kOMMUN

Hemma i eksjö

Bogren begrundar: Vilka ska ta vid...?

»Alla« vill ha fiberSIDAN 12 SISTA SIDAN

SIDAN 13

Vita tornet ger mer värme och renare rök

Fullmatatmed nöjeni sommar!

SIDAN 2

SIDAN 15

En vision om integrationtrots ambitionen och önskan att få lära sig svenska, komma i arbete och inordna sig i ett socialt sammanhang med bland annat fritids-aktiviteter, hamnar många asylsökande i en lång passiv väntan. I Mariannelund har frivilliga krafter gått från ord till handling och bildat föreningen »Aktivt centrum«. En mötesplats har skapats i Centrumhuset, där språkträning varvas med olika aktiviteter och möten människor emellan. Många goda krafter samverkar för att skapa en meningsfull verksamhet. I början av juni arrangerades en lyckad interkulturell festdag i Mariannelund (bilden). Birgitta Johanson – i mitten – tillhör eldsjä-larna i detta ideella projekt som brinner för att stötta utsatta människor. De har en vision om integration: – Vi är många som vill se flyktingarna som en resurs i stället för en belastning,

SIDAN 9

EBO:snya appSIDAN 7

Loreen kommer till Stadsfesten24–25 augusti.

Foto: Possan

eksjöbostäder har bland de lägsta hyrorna i landet. Det visar en färsk undersökning från Hyresgästföreningen. Samtidigt tillhör Eksjöbo-städer de bostadsbolag som satsar mest på un-derhåll och renovering i hela Sverige.

landets högsta bostadshyra finns, enligt kart-läggningen i Hyresgästföreningens tidning, Hem & Hyra, hos bostadsföretaget Stadsholmen. Bo-laget förvaltar hus med stora antikvariska värden i Stockholms stad. Ett uppdrag som till viss del liknar Eksjöbostäders åtagande i trästaden Eksjö. Den stora skillnaden är priset. Medan Stadshol-men toppar listan över värdarna med de högsta hyrorna återfinns Eksjöbostäder på listan med de lägsta hyrorna i landat. Närmare bestämt på plats nummer . Siffrorna som anges är beräknade på en nor-mal trerumslägenhet på kvadratmeter. Eksjö-bostäders snitthyra på kronor är bara kronor högre än Sveriges absolut billigaste hyra – hos Åselehus i Norrlands inland.

i november förra året publicerade samma tid-ning en lista på hur mycket de största bo-stadsbolagen i Sverige satsar på underhåll. Ek-sjöbostäder fanns, som ett litet bostadsbolag i Småland, inte med på den listan, men eftersom siffrorna presenterades per kvadratmeter är de ändå jämförbara. Listan toppas av Väsbyhem i Upplands-Väsby som satsade kronor per kvadratmeter på underhåll. På andra plats fanns Familjebo i Stockholm med kronor. I Eksjöbostäders årsredovisning, som är offi-ciella uppgifter på deras hemsida, framgår att bolaget satsade , miljoner kronor på underhåll. Med en total boendeyta på kvadratmeter hamnar underhållskostnaden på kronor per kvadratmeter, vilket placerar Eksjö-bostäder på delad andraplats! var motsva-rande siffra kronor. – Resultatet är en bekräftelse på vår affärsidé att ha välskötta fastigheter med anständiga hyror. Hyresgästerna får mycket boende för sina pengar eftersom vi satsar på underhåll och tar upp väldigt små vinster, menar vd, Thorbjörn Hammerth. Hyreshöjningen för nästa år är redan klar, men enligt överenskommelsen med hyresgästfören-ingen sker ingen hyresökning alls . Då får Eksjöbostäder utan tvivel en ännu bättre place-ring på listan.

bengt ljungberg i Hyresgästföreningen Eksjö har förstås tagit del av undersökningen och kon-staterar att de stundtals hårda förhandlingarna gett resultat. – Många menar att vi inte behöver en hyresgäst-förening men jag undrar hur hyrorna hade sett ut då, säger Bengt, som själv varit aktiv i styrelsen i över år. Han menar att de se-naste årens prioritering av underhåll är en utveckling i helt rätt riktning. – Vi hyresgäster har länge tryckt på om att de hyreshöjningar som görs inte ska gå in i kom-munkassan, utan tillbaka till hyresgästerna i form av renoveringar. Nu har vi fått en drivande vd som tycker precis som vi. En procent av hy-reshöjningen är nu öronmärkt för underhåll. Den nationella kartläggningen på hyror och underhåll är utan tvekan ett kvitto på att hyres-föreningen gjort sitt jobb. Kan styrelsen luta sig tillbaka nu då? –Nehej, det är ingen risk, svarar Bengt snabbt. Vi fortsätter att arbeta för att hålla hyrorna nere.

Eksjöbostäder på 13:e plats

Mycket boende för pengarna

Undersökningarna hittar du på www.hemhyra.se

De lägsta snitthyrorna i landet

Åselehus 4 344Fristadsbostäder 4 418Bottnaryds Bostads AB 4 444Munkforsbostäder 4 476Bankerydshem 4 508Gullspångsbostäder 4 606Österlenhem 4 681Doroteahus 4 684Hultsfreds Bostäder 4 767Skinnskattebergs kommun 4 777Lyckselebostäder 4 798NKBO 4 801Eksjöbostäder 4 808Vindelbostäder 4 810Överkalixbostäder 4 813Tibrobyggen 4 820Norsjölägenheter 4 825Nordanstigs Bostäder 4 838Hebygårdar 4 875Ödeshögsbostäder 4 880Årjängs Bostads AB 4 880Tranemobostäder 4 933N:a Dalarnas Fastigheter 4 975Matarengihem 4 982Kristinehamns Bostads AB 5 012

Hela listan finns på www.hemhyra.se

Ur Hem & Hyra, nr 2 mars 2012

2 HEMMA I EKSJÖ

Att prioritera är en svår konstekonomi är inte pengar, ekonomi är inte siffror och ekonomi är inte redovisning. Ekonomi är hushållning.

resurserna är, och kommer alltid att vara, begränsade. När man ska hushålla måste man därför göra prioriteringar. Om man själv får avgöra vad som ska prioriteras kan det vara enkelt. När man däremot ska göra gemensamma prioriteringar kräver det att man tillsammans bestämmer vad som är viktigt, och vad som är vik-tigt finns det minst lika många åsikter om som det finns invånare i kommunen.

en fråga som diskuterats livligt i kommunen under våren är hur vi ska prioritera mellan egna resurser och gemensamma resurser, det vill säga hur mycket vi ska vara beredda att betala. När vi har bestämt detta vet vi hur mycket resurser vi har. Då kommer också nästa svåra fråga: Hur ska vi prioritera användandet av dessa resurser?

stefan elm, kommundirektör

ANSVARIG UTGIVARE Stefan Elm, kommundirektör

REDAKTÖRER Anette Stendahl och Carina Engqvist

FORMGIVNING Ordförrådet i Eksjö AB

BILDER Karin Nordin, Carina Engqvist, Anette Stendahl, Bernt Andersson

TRYCK Norra Skåne Offset

UPPLAGA 8.500 ex

UTGIVEN AV:

HEMMA I EKSJÖ 3

vi vill alla ha en bra barnomsorg, en bra skola, bra gator och vägar, fungerande avlopp och en välutvecklad fritidsverksamhet. Hur vi ska prioritera bland dessa angelägna behov måste dock svara på frågan: Vad är det som avgör om människor vill bo kvar eller flytta till Eksjö kommun? Utan kommuninvånare finns nämligen inga gemensamma resurser att prioritera mellan.

jag hoppas att du uppfattar att det i kommunen görs ett gott arbete när det gäller prioriteringen mellan olika verksamheter, och för oss alla måste den långsiktiga prioriteringen alltid vara att vi ska bli fler invånare.

denna tidning har till syfte att visa på allt bra vi gemensamt gör i kommunen så att vi kan känna oss stolta och tala väl om vår kommun. Detta är den största framgångsfaktorn för en bra utveckling.

Eksjö klättrar rejält i årets näringslivsrankingaldrig tidigare har det varit så enkelt att vara företagare i Eksjö kommun, det visar den senaste rankingen från branschorganisationen Svenskt Näringsliv.

Svenskt Näringsliv släpper varje år en ranking av Sveriges kommuners företagsklimat. I rank-ingen definieras och mäts företagsklimatet som summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagaren i vardagen. Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag.

Eksjö blev Jönköpings läns klättrare i årets näringslivsranking och tog sig pinnhål upp till plats . Antalet ny-startade företag är procentuellt sett högst i länet och när det gäller service till företagen är Eksjö sjua i landet.

– Vi jobbar intensivt med bemötande och attityder, och strävar alltid efter att leverera svar som företagaren förstår. Dessutom har vi samtidigt väldigt roligt, säger Marcus Axelsson, chef för näringslivs- och turism-enheten.

Du kan läsa mer om företagsklimatet i Sverige och näringslivsranking-en på www.foretagsklimat.se

4 HEMMA I EKSJÖ

Hur utvecklar vi Eksjö som destination och får fler att upptäcka alla fantastiska möj-

ligheter med vår bygd? Det är något som desti-nationsutvecklaren Anna Gustafsson och mark-nadskommunikatören Lotta Alnemo på Eksjö kommuns nya näringslivs- och turismenhet arbetar med.

sedan cirka ett år tillbaka arbetar man ge-mensamt med näringslivs- och turismfrågor i den nya näringslivs- och turismenheten. Två av enhetens sex tjänster är helt nya, destinationsut-vecklaren och marknadskommunikatören, som innehas av Anna Gustafsson och Lotta Alnemo. – Då turismnäringen är en del av Eksjö kommuns breda näringsliv, och en del av Eksjös varumärke, ser vi nu till att dessa företag får ta del av mycket gemensam kompetens i den nya organisationen. Tillsammans får vi större musk-ler, och vi tydliggör våra roller genom att fördela arbetet utifrån den spetskompetens vi besitter.

den nya enheten innebär också en tydlighet gentemot företagen, samt att den betydelsefulla samverkan kan öka. – Ett välfungerande samarbete är nyckeln till utveckling. Genom att arbeta nära företagen ser vi utvecklingsmöjligheter och har därmed bättre förutsättningar att skapa en levande bygd. Till-sammans ska vi utveckla destinationen Eksjö.

destinationsutveckling handlar om allt som bidrar till att kommunen utvecklas som besöks-mål. Som ett avstamp i detta arbete har man tillsammans med ett antal aktörer i kommunen gått en kurs i destinationsutveckling. Tillsam-mans ska nu Anna och Lotta arbeta med att få människor att komma till, och känna sig välkomna i, Eksjö oavsett om det handlar om turister, affärsresenärer eller nya invånare. – Våra olika roller och våra olika förkunska-per innebär att vi fokuserar på olika delar i pro-cessen, men tillsammans har vi ett gemensamt mål och det är att utveckla Eksjö. Anna arbetar nära turistföretagen, lokala och regionala turistorganisationer och andra intres-seföreningar med besöksnäringens utveckling. Fokusen på besöksnäringen innebär bland an-nat produktutveckling av och med lokala tu-ristföretagare. – Vi är många krafter som arbetar tillsam-mans, och vi tittar på vad vi idag kan erbjuda besökarna, vad som mer finns att göra och hur vi kan samverka kring de idéerna. Kanske kan

vi paketera olika erbjudanden inom olika om-råden, samt titta på hur vi kan förlänga och förnya säsonger. Det handlar inte bara om sommartu-rister, många av företagen runt om i kommu-nen har övernattande gäster året om som vi kan hitta attraktiva och utveckla redan befintliga produkter och paket till. Tillsammans tittar vi sedan på hur vi kan marknadsföra detta, alltså hur vi får ut informationen till besökarna.

under hela året men framförallt under våren och sommaren, avlöser olika evenemang varan-dra, något som Lotta som marknadskommuni-katör är engagerad i. En betydande del av hennes arbete är också att utveckla varumärket Eksjö. – För att kunna utveckla varumärket Eksjö måste vi ta fram en gemensam plattform om vad Eksjö är ur en destinationssynpunkt. Det handlar mycket om att ta tillvara Eksjös histo-ria och titta på vad Eksjö har för styrkor, samt hur vi kan framhäva dem. Vi är en rad olika aktörer och intresseföreningar som träffas för att diskutera och utveckla denna plattform. Eftersom en stor del av arbetet handlar om att få andra än Eksjö kommuns invånare att

upptäcka Eksjö syns inte mycket av det Anna och Lotta gör lokalt. – Det vi gör i vårt vardagliga arbete kan vara sådant som invånarna aldrig ser, till exempel annonsering eller reportage i både svensk och utländsk media.

värdskap och ambassadörskap är något som ligger både Anna och Lotta varmt om hjärtat. – Det viktigaste är ändå att få besökarna att känna sig välkomna. Här kan turistföretagen och gemene man verkligen hjälpa varandra. Genom att känna en stolthet över sin bygd, och genom att sprida kunskapen om vad olika företag kan erbjuda, kan vi få besökarna att stanna i vår kommun längre och de får se fler besöksmål. Vi vill ju att de ska uppleva, bo, äta och handla här så länge som möjligt. Just det här med att turista på hemmaplan är något som de vill slå ett slag för. – Då blir vi fler ambassadörer som kan tipsa besökare om roliga och intressanta utflyktsmål och upplevelser. Lär känna din hemort, var ny-fiken och tipsa andra. Det finns så mycket att upptäcka där vi bor!

Eksjö som destination – en gemensam fråga

Lotta Alnemo och Anna Gustafsson, marknadskommunikatör respektive destinationsutvecklare, ska få fler att upptäcka vår bygd.

den 2 februari 2013 anordnar Eksjö kommun, i samarbete med Twist And Shout Entertainment och Smålandsidrotten, en idrottsgala i Olsbergs

Arena. Idrottsgalan är ett arrangemang med syf-te att uppmärksamma, belöna och uppmuntra engagemang, ledarskap och prestationer bland kommunens idrottsföreningar. Under galan kommer åtta olika priser att delas ut på temat »Årets prestation.« Nomineringarna

Stor idrottsgala 2013 till galan ska bygga på 2012 års prestationer och pristagaren ska bo och/eller verka i en idrotts-förening i Eksjö kommun. Förslag på priskan-didater kan skickas in av såväl privatpersoner som föreningar till idrottsgalan@eksjo.se Sista dag för nominering är 31 december 2012.

SAMARBETEger ännu bättre förvaltning av fastigheter

HEMMA I EKSJÖ 5

För första gången har Eksjö, Nässjö, Vetlanda och Sävsjö jämfört för-

valtningen av fastigheter med kommu-nal verksamhet. Undersökningen är nu sammanställd – men av samarbetet kring fastighetsfrågor har vi bara sett inled-ningen.

nyckeltalsjämförelser för företag är en väl beprövad metod för att peka på framgångsfaktorer i olika branscher. Inom bostadsbolag finns färdiga mallar som underlättar sammanställningen men däremot finns inga strukturer för att jämföra förvaltningen av kommu-nala fastigheter.

de fyra höglandskommunerna har, med Erik Westerlund från Vetlanda kommun i spetsen, utarbetat en egen struktur för att jämföra allt från lokal-ytor per invånare och underhåll per kvadratmeter till vattenförbrukning och energieffektivitet. – Alla fyra kommunerna är på rätt väg. Alla har ökat underhållsinsatserna och i många fall ligger vi väldigt lika, även om alla har specifika problem-områden, berättar Eksjö Kommun-fastigheters vd, Thorbjörn Hammerth.

eksjö kommunfastigheter hävdar sig generellt sett bra utredningen igenom. En av anledningarna kan vara att Eksjö är den enda kommunen där den kommunala fastig-hetsförvaltningen drivs i bolagsform och inte i den kommunala verksamheten.

Sammanställningen visar bland annat att Eksjö är den kommun som tar minst skattemedel i anspråk för att driva och förvalta fastigheterna. Den visar också att Eksjö Kommun-fastigheter är väldigt duktiga på energi-frågor. – Det beror tveklöst på att vi har duktiga medarbetare som kan energi-anläggningarna, säger Thorbjörn och tillägger att få medarbetare, med mycket kunskap och stort engage-mang, är bolagets yttersta styrka. –Med fem personer på kontoret och tio på fältet är vi bara personer som sköter alla kommunens skolor, äldreboenden, fritids- och kulturan-läggningar. att eksjö står sig väl i jämförelsen är förstås en bekräftelse på utfört ar-bete. Men det verkligt spännande re-sultatet blir att se vad som har hänt vid nästa mätning. Med utgångspunkt från resultatet är nämligen tanken att kommunerna ska få tips, inspiration och rön för utveckling av verksamhe-terna. Vad ligger bakom fina resultat och hur kan respektive kommun jobba för att bli ännu bättre? En arbetsgrupp är bildad och nu fortsätter processen, samarbetet och erfarenhetsutbytet. – Alla har liknande förutsättning-

ar och det finns mycket kompetens att hämta i samtliga kommuner. Dessutom finns det ju ingen konkurrens emellan oss. Den här grup-pen blir ett värdefullt bollplank.

– Bolagsformen innebär ofta kortare och snabbare beslutsvägar. Det bidrar till en lät-tare process och att vi ibland kan och vågar testa lite mer, tror Thorbjörn.

Återvinningscentralen – öppen när du är ledigÅtervinningscentralen i Eksjö är en av kommunens mest välbesökta platser och Eksjö Energi har därför utökat öppettiderna för ännu bättre tillgänglighet.

Öppettider återvinningscentralen Eksjö: Måndag 7–18Onsdag 7–19.30Tisdag, torsdag, fredag 7–15.30Första helgfria lördagen i månaden 8-12

Öppettider på återvinningscentralen i Ingatorp är oförändrade: Måndag 14–19Torsdag 14–19Andra helgfria lördagen i månaden 8–12

Goda råd om företagets avfall Alla företag i Eksjö kommun har möjlighet att lämna verksamhetens avfall på återvinningscentralen i Eksjö. Med generösa öppettider fem dagar i veckan väljer allt fler att köra avfallet dit direkt från exempelvis byggplatsen, i stället för att mellanlagra på egen mark. Det blir dessutom billigare än att hyra en container. Den företagare, som behöver lämna avfall ofta, tjänar på att köpa ett årskort för 3500 kronor, men man kan också välja att köpa ett tiokort för 1500 kronor. Numera erbjuder Eksjö Energi personlig rådgivning kring företagets återvinning. Hur sker sorteringen, vilket avfall kan hämtas på plats och finns det avfall som kan säljas? Kontakta Eksjö Energis växel, tel 0381-36866 för mer information samt för att boka besök!

6 HEMMA I EKSJÖ

Alkylatbensinminskar utsläpp till sjössSommartider innebär uteliv, och många ger

sig då ut på sjön med sina fritidsbåtar. För de som väljer att använda alkylatbensin till sina äldre utombordare finns det stora miljövinster att göra, och de skadliga utsläppen kan minska med hela – procent.

polycykliska aromatiska kolväten, PAH, är en grupp kemiska ämnen som finns i petroleum-produkter, till exempel bensin, men som även bildas vid ofullständig förbränning i motorer. – PAH, och dess nedbrytningsprodukter, är cancerframkallande, svårnedbrytbara och giftiga för bland annat vattenlevande organismer. Ge-nom inandning av motoravgaser, konsumtion av fisk och kräftdjur, samt dricksvatten från yt-vattentäkter kan även vi människor exponeras för PAH, säger Peter Larsson, miljö- och hälso-skyddsinspektör i Eksjö kommun.

i tvåtaktsmotorer går en stor del av bränslet rakt igenom motorn och ut med avgaserna utan att förbrännas.

För nionde gången genomförs den − augusti Eksjö International Tattoo på Stora torget

i Eksjö. Unikt för årets Tattoo är att Sveriges Television kommer att spela in ett en timmes långt program för sändning i slutet av eller början av .

eksjö international tattoo genomförs av föreningen Eksjö Tattoo på uppdrag av Eksjö kommun i samarbete med Försvarsmakten/Eksjö Garnison. Evenemanget kräver mycket planering, och en stor frivillig insats är nöd-vändig för att Tattoo-dagarna överhuvudtaget ska kunna äga rum. – Vi påbörjade förberedelserna för årets Tattoo omedelbart efter Tattoo , och är nu inne i ett intensivt slutskede då alla trådar knyts ihop, säger Arne Ullman, ordförande i föreningen Eksjö Tattoo.

förutom föreställningarna på Stora torget, där Eksjö kyrka och den gamla trästaden bildar en mäktig och betydelsefull kuliss, kommer de inbjudna orkestrarna att marschera på Storga-tan och spela på andra orter i Eksjös omnejd.

– En stor del av de PAH som finns i bensinen följer alltså med avgaserna ut och hamnar direkt i vattnet, eller i luften över det vatten där båten framförs. Fyrtaktsmotorer har, till skillnad mot tvåtaktsmotorer, en mer effektiv förbränning av bränslet.

alkylatbensin är en sorts motorbränsle som innehåller relativt lite av bensen, aromater, poly-aromater och olefiner och ger mindre utsläpp av PAH, bensen och en mängd andra toxiska kol-väten än vanlig bensin. Forskningen tyder på att

miljöpåverkan från fritidsbåtar kan minskas med en övergång från standardbensin till alky-latbensin. Till exempel ger tvåtaktsmotorer körd på alkylatbensin – gånger lägre utsläpp av PAH. För en äldre utombordare av tvåtaktstyp kan de skadliga utsläppen minskas med – procent. – Det finns med andra ord mycket stora vin-ster att göra om man väljer alternativa bränslen, och alkylatbensin kan även användas av gräs-klippare och andra motorredskap som saknar avgasrening, säger Peter.

FOTO

: LE

NN

ART

LA

RSSO

N

Tattoo 2012 – levande musik i en levande stad

HEMMA I EKSJÖ 7

sedan i våras har Eksjöbostäder en egen app. Det innebär att alla som har en så kallad smart mobiltelefon kan utan kostnad ladda ner en applikation och få aktuell information från bo-laget direkt i mobilen. Här kan man se lediga lägenheter, kopplade till en tydlig kartfunktion. Här finns senaste nytt, pågående projekt samt kontaktuppgifter till samtliga medarbetare. – Genom den här satsningen blir vi ännu mer tillgängliga, både för våra hyresgäster och poten-tiella inflyttare, säger uthyrare Kerstin Svanberg. På sikt kommer appen att utvecklas med mer information och tjänster.

Den − augusti hälsar Eksjö kommun sina vänorter Barlinek, Neusäss, Schneverdingen

och Ærø välkomna till kommunen för ett vän-ortsutbyte. Vänortsutbytet är en del i Eksjö kom-muns internationella arbete, och är ett mycket bra tillfälle för kommunens ungdomar, politiker och tjänstemän att utbyta erfarenheter och värde-ringar med varandra.

antalet besökare beräknas uppgå till gäs-ter, varav hälften är ungdomar. Under besöket kommer de att få möjlighet att se mycket av Eksjö, och inplanerat finns bland annat besök på Olsbergs Arena, på Visualiseringscentret och i Mariannelund. Gästerna kommer dessutom att under en av kvällarna få avnjuta en Tattoo-föreställning. Ett flertal olika personer är med och planerar inför besöket, däribland många ungdomar som ska möta ungdomarna från vänorterna i olika workshops och andra akti-viteter.

eksjö kommun har sedan mitten på -talet arbetat med att utveckla sina internationella samarbeten, bland annat genom att utveckla vänortsverksamheten, medverka i olika inter-nationella projekt, samt arrangera internatio-nella ungdomsutbyten. – De internationella kontakterna är en viktig utvecklingsfaktor för Eksjö kommun. Genom de internationella kontakterna får vi en ökad förståelse för andra kulturer och religioner, vi samverkar i olika utvecklingsprojekt, och våra ungdomar får tidigt kontakt med andra länder. Höstens vänortsutbyte är en viktig del i dessa internationella samarbeten, menar Tomas Erazim, ordförande vid Eksjö kommuns internationella kommitté.

under vänortsbesöket är tid självklart avsatt för att gästerna ska få möjlighet att få ta del av Eksjö kommuns vackra natur- och kulturutbud, samt möjlighet att upptäcka staden på egen hand.

Vänorter gästar Eksjö i augusti– Internationella kontakter en viktig utvecklingsfaktor för Eksjö kommun

Knappa på app och få info om EBO!

EBO semesterstängerEksjöbostäders kontor är semesterstängt vecka 28 och 29, den 9–22 juli.

Vänorterna Barlinek och Eksjö står varandra mycket nära trots ett geografiskt avstånd på 850 kilometer.

FOTO

: JÜRG

EN BEC

K

Undervisning är inte att fylla en hink, utan...

...ATT TÄNDA EN ELD

YrkE ➔ lärarE

8 HEMMA I EKSJÖ

A få ge varje enskild elev framtidstro och få dem att förstå att alla är vi bra på något –

det är bland de roligaste med läraryrket tycker Maria Stejdahl, lärare vid Eksjö Gymnasium.

att ha ett arbete där man möter människor har alltid varit viktigt för Maria, och inledningsvis funderade hon kring att utbilda sig till kurator. I trean på gymnasiet gjorde dock Maria praktik i en förberedelseklass, vilket är klasser avsedda för elever som precis har anlänt till Sverige, och då vände tankarna mot läraryrket. – Det kändes som ett meningsfullt arbete, där man fick påverka elevernas framtid genom att ge dem verktyg för livet. Jag kände verkligen att det var det jag ville göra!

maria sökte därefter in till lärarutbildningen vid Linköpings universitet och tog efter några års studier sin examen. – Mitt första arbete efter examen var som lärare för en förberedelseklass i Hultsfred, och därefter gick jag vidare till att starta mindre un-dervisningsgrupper i Eksjö. Jag har alltid haft lärartjänster där jag har haft hand om barn med särskilda behov och elever som kräver en anpas-sad undervisning. Samtidigt känner jag att det verkligen är då jag kommer till min rätt som lärare.

i dag är maria lärare på Eksjö Gymnasium vid Introduktionsprogrammet, det program som

hösten ersatte det Individuella programmet. Vid Introduktionsprogrammet kan eleverna skaffa sig behörighet till något av de nationella programmen, förbereda sig för arbetsmarknaden eller gå vidare till en annan utbildning. Maria un-dervisar i ämnena svenska, svenska som andra språk, engelska och SO, samhällsorienterande ämnen. – Det är en utmaning att motivera elever som inte har klarat sina studier tidigare och att

LärarprogrammetSom lärare arbetar du med barns, ungdomars eller vuxnas lärande på antingen en kommu-nal eller fristående skola. Lärarutbildningar på universitet och högskolor innehåller kurser i pedagogik, metodik, didaktik och verksamhetsförlagd utbildning ute på sko-lorna. Längden på utbildningarna varierar mellan tre och fem och ett halvt år beroende på inriktning. Från och med hösten 2011 finns fyra lärar-examina istället för en enda gemensam. De fyra lärarexamina är:

anpassa undervisningen till varje enskild indi-vid. Det kräver ganska mycket av en lärare att möta elever som kommer med olika förkun-skaper, och att strukturera undervisningen till-sammans med eleven så att den passar dem.

maria menar att en fungerande skolgång också kräver en bra dialog med föräldrarna. – Samarbete är väldigt viktigt, och det är be-tydelsefullt för eleven när alla är engagerade i dess skolgång. Maria tycker att bland det roligaste med sitt yrke är att se utvecklingen hos eleverna och att få eleverna att känna en framtidstro. – Jag och mina kollegor är alla väldigt enga-gerade i våra elever, och vår belöning är att se dem lyckas – men vad som är att lyckas kan vara olika för varje individ.

efter att ha arbetat som lärare under många år har Maria erfarenhet av att möta både yngre och äldre elever, och hon har fått möjlighet att utveckla sig i sin yrkesroll. – Som lärare ska man vägleda eleverna och göra undervisningen och kunskapen så intres-sant som möjligt. Vi ska inte proppa barnen fulla med kunskap utan att de vet vad de ska göra med den. Från min egen utbildning har jag tagit med mig något som en professor en gång sa, något som verkligen präglar mig som lärare och mitt synsätt på inlärning – »Undervisning är inte att fylla en hink, utan att tända en eld”.

Förskollärare

Grundlärare med inriktning mot förskolan− årskurs 3, årskurs 4−6 eller fritidshem

Ämneslärare med inriktning mot årskurs 7−9 eller gymnasieskola

Yrkeslärare

I alla lärarutbildningar ingår inledningsvis två terminer »utbildningsvetenskaplig kärna«, samt en termin verksamhetsförlagd utbildning. Hur varje enskild utbildning ser ut därefter varierar beroende på vilken inriktning du sedan väljer.

Du som redan har akademiska studier i ämnen som är relevanta för läraryrket, och vill uppnå lärarexamen, kan studera en komplet-terande pedagogisk lärarutbildning på 90 hög-skolepoäng. Varje ärende prövas individuellt och alla tidigare studier kan inte per automatik tillgodoräknas. Du som arbetar som lärare idag, men saknar examen, kan komplettera och uppnå lärarexa-men genom VAL – Vidareutbildning för lärare som saknar lärarexamen. Du som har utländsk lärarexamen har möjlig-het att komplettera din utbildning så att du blir behörig att undervisa i Sverige.

FAKTA

Tipsa oss!Vill du uppmärksamma någon/några ideella krafter i din hembygd? Kontakta gärna »Hemma i Eksjö« via e-post stae@eksjo.seeller via telefon 0381-366 92.

HEMMA I EKSJÖ 9

Hon vill inte gärna kallas eldsjäl. Snarare enveten… Oavsett ordval kämpar Birgitta

Johanson dagligen med att hjälpa asylsökande i Mariannelund in i det svenska samhället. Hon gör det helt ideellt, tillsammans med andra frivilliga krafter i föreningen »Aktivt Centrum Mariannelund«.

i den lokala utvecklingsplanen för Marian-nelund har visionen om integration länge varit en naturlig del. – Vi är många som vill se flyktingarna som en resurs i stället för en belastning, förklarar Birgitta Johanson och berättar att det under hösten hölls flera möten i ämnet med berörda

aktörer. Man kunde konstatera att behovet av sysselsättning, vardagsrutiner och fritidsaktivi-teter var stort. Dessutom fanns viljan att för-ändra. Däremot var det svårare att få någon-ting positivt att hända. Det fanns ingen lokal, inget projekt och inga pengar för att starta en mötesplats och dra igång aktiviteter. Och det EU-projekt som förutsattes i den lokala utveck-lingsplanen såg man ännu inte skymten av.

i december blev det uppenbart att det inte längre gick att bara vänta. Inför julen gjordes en kraftsamling för att starta en mötesplats i den gamla banklokalen i Centrumhuset. Fastighets-ägaren Folke Pettersson ställde lokalerna till för-fogande året ut, Erikshjälpen skänkte möbler, Folkhögskolan bidrog med leksaker, lokala före-tag och privatpersoner skänkte mat, godis och blommor till ett stort julkalas. Lokalbefolk-ningen samlade in julklappar till flyktingbarnen och under både jul- och nyårshelgen ordnades gemensamt firande i Centrumhuset.

därefter har arbetet bara rullat på. Engagerade Mariannelundsbor ställde upp som cirkelledare på sin fritid, och så småningom bildades för-eningen Aktivt Centrum Mariannelund. I dag har föreningsmedlemmarna många och långa samtal med flyktingar, och erbjuder så gott

som dagligen både språkträning och fritids-aktiviteter där svenskar och asylsökande möts. Dessutom hänvisar man till Svenska kyrkans, Centrumkyrkans och Emilkraftens utbud. – Det handlar om att fånga upp de nyan-lända och att vi tillsammans kan erbjuda en så meningsfull tid som möjligt här – oavsett hur länge de stannar, säger Birgitta. Hon har under processen sett sin egen slum-rande ungdomsdröm om att jobba med utsatta människor väckas till liv. – Jag är djupt engagerad, men utan en mång-årig erfarenhet av att driva tuffa projekt hade jag knappast vågat dra igång verksamheten, säger hon och betonar att hon får så mycket tillbaka, både små och stora glädjeämnen.

en ung man från Mellanöstern vinkar försik-tigt och kliver in på kontoret med ett leende. Han småpratar om festligheterna på torget, och om hur mycket mötesplatser som denna betyder för honom och andra i hans situation. Han har bara varit i Sverige tre månader – ändå sker hela konversationen på svenska! – Många lär sig snabbt, konstaterar Birgitta och berättar att föreningen i dagsläget har sex grupper för språkträning. Migrationsverket får inte längre erbjuda språk-

kurser för asylsökande, men för Aktivt Cen-trum finns det inga hinder. Killen från mellan-östern hade sannolikt inte kunnat många ord utan dem.

migrationsverket betalar lokalhyran fram till halvårsskiftet, och lösningar för den fortsatta finansieringen finns inom räckhåll. Genom ett samarbete med ABF kommer man så små-ningom att kunna ge ersättning till cirkelledarna, men ett långsiktigt EU-projekt måste till. Utan anställd personal går det inte heller att planera och utveckla verksamheten. Målet är att till-godose de lokala behoven, men det finns även planer på att bilda ett kunskapscentrum för in-tegration på Höglandet. – Problematiken och frågeställningarna är likadana överallt. Vi har mycket kontakter och kunskaper som vi kan dela med oss av, menar Birgitta.

Projekt som syftar till integration är högt prioriterade inom flera EU-fonder, och föreningen arbetar nu intensivt med ansökningar. Tack vare en Leader-check från Astrid Lindgrens Hembygd kunde en inter-kulturell festdag genomföras den 2 juni. Birgitta Johanson och andra frivilliga krafter arrangerade festen.

BIRGITTAS ENGAGEMANGför utsatta – en ungdomsdröm som väckts till liv

10 HEMMA I EKSJÖ

Att skriva sig till läsning med datorns hjälp är en pedagogisk metod som används av

många skolor, både nationellt och internatio-nellt. Till hösten är det dags för ett stort antal elever i Eksjö kommun, i både förskoleklass och årskurs , att i ett nytt projekt använda IT-teknik som ett stöd i undervisningen.

kunskapen om att det är enklare att lära sig att skriva än att läsa har varit känt av pedago-ger som arbetar med läsinlärning sedan länge. Motoriskt för en sjuåring kräver det hela hjär-nans kapacitet att forma bokstäver, vilket har inneburit att eleverna inte har kunnat komma igång med själva skrivandet förrän efter första årskursen. Många klasslärare har sett en brist i att eleverna inte har fått möjlighet att utveckla sin skrivförmåga i tid eftersom man har velat se att alla elever först ska kunna forma bokstäver.

i eksjö kommun startar till hösten projektet »Att skriva sig till läsning« med IT-pedagogerna Roger Hvitman och Margita Carlsson Bergström som projektansvariga. Tillsammans med dem i projektledningen finns även specialpedagog Ing-Britt Bogren. – Med det här projektet nyttjar vi IT-tekniken för att barnen ska kunna komma igång med skrivandet utan att behärska finmotoriken som handskrivandet kräver, och vi gör det då möj-ligt att gå från läs- och skrivinlärning till skriv- och läsinlärning. Konkret handlar det om att eleverna genom att använda sig av datorer och surfplattor får möjlighet att öva sin skrivning och läsning genom att skapa och ljuda egna texter, istället för att bara fokusera på att forma bokstäver och få dem i rätt ordning i alfabetet.

projektet kommer att bestå av ett antal delpro-jekt för att kunna pröva olika modeller. I vissa klasser kommer varje elev att ha en egen dator, i vissa klasser kommer två elever att dela på en dator och i vissa klasser kommer två elever att dela på en surfplatta. Eleverna kommer i snitt att arbeta vid datorn eller surfplattan cirka minuter per dag. I projektet kommer man att använda sig av ett speciellt program, Skolstil.

gogerna har mycket kunskap och erfarenhet av det traditionella sättet och vill nu testa något nytt. De ser också möjligheter att på ett nytt sätt kunna direktanpassa undervisningen till den enskilda elevens nivå och behov, där han eller hon befinner sig just då, vilket inte är lika enkelt då eleverna endast arbetar med papper och penna.

målet med projektet är att eleverna ska kunna skriva sig till bokstavsinlärning, att de ska kun-na skriva enkla ord och meningar, samt att de genom skrivandet ska få upp läsförmågan och läslusten. – Våra förväntade resultat av detta projekt är en bättre skriv- och läsinlärning än tidigare årskul-lar, samt att gruppen med läs- och skrivsvårig-heter ska minska. Vi förväntar oss att eleverna kommer att ha en minst lika bra, eller bättre, handstil som sina jämnåriga som inte deltar i projektet, samt att projektet i stort ska gynna språkutvecklingen och samarbetet. Projektet kommer löpande att utvärderas ge-nom regelbundna träffar med pedagogerna. – Vi kommer därefter att göra en samman-ställning och en skriftlig utvärdering i slutet på läsåret.

modellen av att använda sig av datorer och surfplattor i undervisningen är inte unik för Eksjö kommun utan pågår i flera andra svenska kommuner. – Ingen ska behöva känna sig otrygg inför detta, då det här är en väl beprövad modell, där man har sett mycket goda resultat. Vi ser det här som framtidens utveckling, att vi får in IT-tekniken i våra skolor och i undervisningen, och att vi anpassar arbetssätten i skolan efter modern pedagogik. Att eleverna nu får möjlig-het att använda datorer och surfplattor innebär givetvis inte att de inte kommer att få använda penna och papper.

Elever skaskriva sig till läsning

»Vi gör det möjligt att gå från läs-

och skrivinlärning till skriv- och läsinlärning«

det speciella med det här programmet är att det är en ordbehandlare med talsyntes. Så fort eleven trycker ner en bokstav uttalar program-met hur bokstaven låter. När eleven skriver ett ord uttalar programmet hela ordet, och skulle det vara felstavat, till exempel »jagg« istället för «jag«, uttalar programmet det också vilket gör att eleven förstår att det är felstavat. För att det inte ska bli för hög ljudvolym i klassrummen kommer alla datorer och surfplattor att förses med hörlurar för varje elev, förklarar Roger. – Programmet skriver också i en speciell stil, inte i de typsnitt vi är vana vid i datorn, utan den stil som eleverna sedan ska skriva med pen-nan, fyller Margita i.

fem skolor i kommunen kommer att delta i projektet: Furulundskolan, Ingatorpskolan, Höre-daskolan, Linnéskolan och Norrtullskolan. I dessa skolor berörs cirka elever från förskole-klass och cirka elever från årskurs . Totalt deltar cirka pedagoger i projektet och alla har fått anmäla sig frivilligt via sin rektor. – Alla pedagoger är mycket entusiastiska och ser verkligen fram emot att få testa detta. Peda-

»Aptit för livet« är ett projekt med fokus på goda matvanor för sjuka seniorer som bor hemma. För ett bra näringsintag och en bra måltidssituation krävs långsiktiga insatser i såväl kommun som landsting. I projektet deltar bland annat personer från hemtjänst, kostenheter, vårdcentraler och sjukhus. Samverkan är nödvändigt för att sjuka seniorer ska få hjälp och stöd till ett gott näringstillstånd.

»Lust att äta« är ett delprojekt i »Aptit för livet«. I projektet ingår hemtjänst och hemsjukvård i Eksjö kommun och Tabergs-dalen. Målet för projektet är att förbättra energi- och näringsintaget för ett antal sjuka äldre i eget boende med hemtjänst och/eller hemsjukvård med risk för undernäring.

HEMMA I EKSJÖ 11

I april startade hemtjänsten i Eksjö kom-mun ett kostråd. Kostrådet innebär att ett

tiotal omvårdare, som representerar olika hem-tjänstgrupper, träffas cirka en gång per månad för att utbyta erfarenheter, ge varandra tips och idéer och tillsammans besöka olika föreläsning-ar inom området. Kostrådet ska också driva förbättringsarbeten för att förbättra kostsitua-tionen för de äldre som har hemtjänst.

hösten fick kostrådet en extra skjuts i rätt riktning genom att de blev delaktiga i ett pro-jekt med namn »Lust att äta«. Kostrådet fick i samband med detta även tillökning i form av distriktssköterskan Anneli Palmqvist. »Lust att äta« är ett delprojekt inom ett stör-re projekt, »Aptit för livet«, som drivs av Lands-tinget i Jönköpings län. Projektet fokuserar på goda matvanor för sjuka äldre som bor hemma, och projektledare för dessa projekt är Marie Åhs och Emma Davachi, dietister från Jönköping.

projektet »Lust att äta« startades genom att Marie Åhs genomförde en undersökning bland personalen inom hemtjänsten där man fick tänka till om hur man upplever sin roll och om man konkret kan påverka matsituationen för de äldre. Undersökningen resulterade i att kostrå-det fick flera nya idéer att arbeta vidare med. Inger Häll, omvårdare och kvalitetsledare vid hemtjänsten i Eksjö kommun, förklarar att en av dessa idéer var hur hemtjänsten ska göra för att de äldre, som bor hemma och har hemtjänst, äter en närings- och energirik kost? – Utifrån det växte sedan idén fram om att ar-beta lite extra med frukosten och kvällsmaten. Många som har hemtjänst har också matdistri-bution, det vill säga middagsmat från Snickaren, men övriga mål tillagas i hemmet, och detta kände vi kunde bli vårt förbättringsarbete.

som en följd genomförde hela hemtjänsten en mätning över hur de äldres frukostar ser ut. Mätningen visade att många äter en bra frukost innehållande de flesta delarna av kostcirkeln.

– Detta positiva besked var glädjande, men gav oss också möjlighet att arbeta vidare med de som inte åt så bra. Vilka är egentligen orsa-kerna till bristande aptit och torftig frukost? Vi är alla olika, en del av oss har aldrig kunnat äta något innan nio, men om det handlar om så-dant som vi inom hemtjänsten kan hjälpa till med att förändra, då ska vi göra det.

ett av sätten är att öka energimängden i det som redan äts, och kostrådet har genom pro-jektet fått till sig många tips om hur man kan göra små ändringar i kosten för att kunna ge de äldre en möjlighet till en god och energirik start på dagen.

– Kokar man gröten med mjölk istället för med vatten ökar man energimängden, och läg-ger man sedan till en matsked rapsolja så är en-ergimängden tredubblad!

nästa steg i projektet blev att undersöka kvälls-maten som visade sig vara sämre. – Många tror kanske att bara man äter rejält till middag så klarar man resten av dagen, men vi vill uppmärksamma vikten av att fördela kostintaget jämnt över dygnet, och att morgon-, kvälls- och mellanmålen består av cirka pro-cent av behovet. Det är inte i syfte att döma utan vi vill informera om vikten av dessa mål.

hemtjänsten har idag ett engagerat kostråd som verkligen har viljan att förbättra. Marie Åhs blev en katalysator som gav rådet både verktyg och struktur. Vissa inom kostrådet har även fått stöd och råd när man mött människor som ifråga-sätter arbetet. – Det märks att något har hänt under hös-ten. Bland personalen pratas det kost och vi vet att vi är på rätt väg när positiv respons kommer från våra äldre och deras anhöriga.

LUST ATT ÄTA! – bättre energi- och näringsintag för seniorer

Som inspiration inför starten av »projekt frukost« bjöds det på just frukost vid förmiddagsfikat på Hemtjänstens Hus.

FAKTA

12 HEMMA I EKSJÖ

Snacka omfiberboom!Efter att i många år förklarat och försökt över-

tyga kommuninvånarna om fördelarna med fiber kan Eksjö Energi ELIT nu konstatera att proppen gått ur. Nu vill »alla« ha fiber. Trycket är stort och för att hinna med alla anslutningar har bolaget anställt en egen fibersvetsare. – Intresset är enormt och det är fantastiskt roligt. Ju fler som går med, desto större utbygg-nader kan vi göra och därmed erbjuda ännu fler möjligheten att få en snabb och säker upp-koppling, säger Kjell Ljunggren, IT-chef på Eksjö Energi ELIT. Bolagets uppdrag är att skapa förutsättning-arna för att bo och verka i hela Eksjö kommun. Eksjö Energi ELIT:s strävan är att uppfylla re-geringens högt satta mål att procent av lan-dets invånare ska kunna erbjudas Mbit/s år . För att nå dit samförlägger man optisk fiber vid alla VA- och fjärrvärmeutbyggnader.

genom det framgångsrika byalagskonceptet an-sluts bland annat hushåll i Ingarp och nu

lanserar bolaget även ett liknande koncept för tätorterna. – Finns det tillräckligt många intresserade i ett område i närheten av det befintliga nätet kan vi bygga ut och erbjuda fiber, säger Kjell Ljunggren och berättar att intresset just nu undersöks på Villagatan, Stares väg/Ekmans väg samt Maskrosgatan/Lupingatan.

anslutningsavgiften är kronor, vilket är extremt lågt jämfört med andra svenska kommuner. De flesta tar tre gånger så mycket för fiberanslutningen.

Paviljong blir förskola i Ingatorpnu är det klart att moderna och ändamåls-enliga förskolelokaler i en hyrd paviljong vid Ingatorps skola kommer att ersätta Getingen. Förhoppningen är att verksamheten kan flytta in i de nya lokalerna i slutet av året. Såväl föräldrar som personal och skolled-ning har under en tid påtalat behovet av nya förskolelokaler i Ingatorp. Åtgärderna för att rusta upp Getingen har bedömts som alltför omfattande och bland annat med anledning av att huset inte är kommunägt valde man att i stället titta på andra alternativ i anslutning till Ingatorps skola. Det optimala hade förstås varit att bygga helt nya lokaler, men eftersom det görs stora inves-teringar på Furulundsskolan, finns det helt en-kelt inte resurser att klara det just nu. Därför har fastighetsbolaget i samråd med barn- och utbild-ningssektorn valt att göra en bra tillfällig lösning i en hyrd paviljong. Den blir 250 kvadratmeter stor och omfattar två avdelningar. – Det här är så nära nybygge man kan kom-ma. Vi får ljusa, fräscha och ändamålsenliga lokaler precis där vi vill ha dem, säger Yvonne Hagle, tillförordnad förskolechef.

Nya lägenheter på Bobinen under våren har Eksjö Kommunfastigheter hyrt ut en rad lägenheter på Bobinen i Ma-riannelund. Men ännu finns det några kvar, bland annat en helt ny tvårumslägenhet med bästa läge. Det var när sociala sektorn valde att lämna delar av sina lokaler på Bobinen som ytterli-gare seniorlägenheter blev tillgängliga. De flesta hyrdes ut direkt och nu återstår fyra nyrenoverade och inflyttningsklara enrums-lägenheter i huskroppen närmast Brusaån. I Träffpunktens före detta lokaler byggdes en helt ny tvårumslägenhet. Ombyggnaden stod

klar i maj och resultatet låter inte skämmas för sig. – Det är en av husets finaste lägenheter, med generösa utrymmen och stor uteplats, konsta-terar Håkan Bengtsson, fastighetsansvarig.

den nya träffpunkten är placerad direkt till höger innanför entrén och här träffas pensio-närer från Bobinen och övriga Mariannelund flera gånger i veckan för att fika, spela spel och umgås. De tidigare terapilokalerna har hyrts ut till landstingets sjukgymnastik.

Fiber är ingen fluga! •Stabiltochsnabbt–informationfärdas med ljusets hastighet•Sammahastighetibådariktningarna•Allatjänsterfungerar,somtv,bredband

och telefoni•Pålitligtiallaväder–ävenvidåskaochstorm•Höjervärdetpådinfastighet•Bandbreddförbereddförallframtid•Glasikabelniställetförkoppar

Kontakta Eksjö Energi ELIT, 0381-368 66, om dina möjligheter att få fiber.

Fibersvetsare Roy Lindström på Eksjö Energi utför tjänster som även hyrs ut till Nässjö och Vetlanda.

HEMMA I EKSJÖ 13

www.eksjoenergi.se

Har du lagt märke till det nya, vita tornet vid fjärrvärmeverket? Det är skalet till Ek-

sjö Energis senaste investering som ska utvinna värme ur rökgaserna från pannan och bidra till renare rökgas ur skorstenen.

redan ställde länsstyrelsen krav på Eksjö Energi att utreda möjligheten att ta vara på mer energi i rökgasen från avfallspannan och samti-digt rena utsläppen ytterligare. – Vi klarar alla miljökrav med god marginal, men efter den här investeringen blir vi ännu bättre. Samtidigt utvinner vi mer värme utan att tillföra mer energi, säger Hans-Åke Svensson, produktionsansvarig för fjärrvärmen.

i stället för att låta den fuktiga rökgasen från avfallspannan gå raka vägen till skorstenen kyls rökgaserna ned, kondenseras och frigör värme. Processen sker med hjälp av en värmeväxlare som kyls med vatten från fjärrvärmenätet. Delar av den värme som tidigare, bokstavligt talat, gått upp i rök, kommer i stället att förvärma fjärrvärmevattnet.

Antalet bränder i småhus ökar, och en stor del av dessa bränder har på ett eller annat

sätt med eldning i eldstäder att göra. Ett bety-delsefullt sätt att öka tryggheten i sitt boende är att utföra brandskyddskontroller.

i eksjö kommun är det företaget GÖSAB som utför brandskyddskontroller. – Att elda i en icke brandskyddskontrollerad eldstad kan innebära livsfara, och det är därför oerhört viktigt att se till att eldstaden är säker, säger Bengt Ryberg, VD på GÖSAB.

syftet med en brandskyddskontroll är att tidigt upptäcka brister som kan innebära risker för brand. Under brandskyddskontrollen, som en-

– Vi räknar med att sänka rökgastemperaturen från till grader, vilket förstärker pannans effekt med ungefär MW, säger Ingvar Henriksson, projektledare för rökgaskondenseringen.

exakt hur stor effekten blir beror delvis på temperaturen på returvattnet i fjärrvärmenätet. Ju kallare kylvatten, desto mer energiutvinning. Efter omkopplingar i nätet och installationer av mer effektiva värmeväxlare har returtempera-turen sänkts från till grader. Med ytterli-gare justeringar räknar bolaget med att nå målet på grader. – Dessutom får vi en stor miljövinst som inte kan räknas i kronor och ören, säger fjärrvärme-chef Bo Axelsson! Förutom större energiutbyte tar det konden-serade vattnet nämligen med sig föroreningar, vilket innebär att renare rökgaser passerar ut genom skorstenen. Det smutsiga kondensatet eldas upp i pannan och renas på så vis igen. Den nya tekniken sätts i drift i augusti.

dast får utföras av en behörig kontrollant, un-dersöker man hela värmeanläggningen, samt taket och tillhörande takskyddsanordningar. Hur ofta man ska göra en brandskyddskontroll beror på vilken typ av anläggning man har, samt hur man använder den. Intervallerna lig-ger normalt sett mellan två till åtta år. – Om olyckan är framme, och branden på nå-got sätt har med eldning i en icke brandskydds-kontrollerad eldstad att göra, kan det innebära att det blir svårt att få ut ersättning på sin för-säkring, menar Bengt Ryberg. Du som känner dig osäker om vad som gäller för just din eldstad är varmt välkommen att kontakta GÖSAB för mer information.

Mer värme och renare rök

Ingvar Henriksson, projektledare för rökgaskonden-seringen, framför det nybyggda rökgastornet.

Elda säkert i din eldstad!LSO (Lagen om skydd mot olyckor)Införandet av Lagen om skydd mot olyckor, som trädde i kraft den 1 januari 2004, inne-bär att nya regler för sotning gäller. Till skillnad mot tidigare, då sotning och brand-skyddskontroll utfördes vid ett och samma tillfälle, består sotningen idag av två delar; rengöring och brandskyddskontroll. Sot-ningen utförs av kommunen med hjälp av entreprenörer som har kommunens uppdrag att sköta rengöring och brandskyddskontroll. Rengöringen i Eksjö kommun utförs av Eksjö Skorstensfejarna och brandskyddskontrollen utförs av GÖSAB.

PBL (Plan- och bygglagen)Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser för rätt byggnation, vid rätt tillfälle och med rätta åtgärder. I avsnittet om brand i plan- och bygglagen finns det ett regelverk om väsentlig ändring kring eldstäder/rökkanaler. När man har gjort en väsentlig ändring krävs det en brandskyddskontroll innan man påbörjar sin eldning.

Väsentlig ändring är:Byte av bränsle för eldning i eldstad.Byte av rökkanal till eldstad.Byte av eldstad till befintlig rökkanal.Byte av eldstad till ny rökkanal.Renoverad rökkanal till eldstad.Renoverad eldstad till rökkanal.Insättning av ny eldstad med ny rökkanal.Insättning av ny eldstad till befintlig rökkanal.Insättning av braskassett i öppen spis.

14 HEMMA I EKSJÖ

www.eksjo.se

Svaga resultat och fortsatt obalanseksjö kommun kunde trots negativa progno-ser under året till sist redovisa ett överskott på , miljoner kronor (mnkr). Resultatet är , mnkr bättre än det budgeterade resultatet på , mnkr. För »koncernen« Eksjö kommun, kommu-nen tillsammans med de hel- och delägda bola-gen, blev överskottet , mnkr, vilket är ett svagt resultat i jämförelse med , mnkr år .

nettokostnaden för kommunens förvaltning/ sektorerna uppgick till , mnkr. Hur kost-naden fördelas mellan de olika verksamheterna framgår av diagrammet »Vart gick kommunens pengar ?« Förvaltningen/sektorerna överskred sina bud-getramar och pensionskostnaderna ökade. Detta vägdes upp genom högre skatteintäkter och sänk-ta personalomkostnader.

verksamhetskostnaderna har den senaste femårsperioden ökat mer än skatteintäkterna. För att kommunens ska ha en god ekonomisk utveckling krävs att budgetramen och verk-samhetens ambitionsnivå balanserar.

KommuNENS boKSluT 2011

kommunen investerade för , mnkr vilket är i nivå med . De största investeringarna har gjorts i gator och vägar, och den enskilt största posten avser infrastruktur vid Storegårdsområdet i samband med tillkomsten av Olsbergs Arena. Bland övriga större investeringar märks en ny släckningsbil till räddningstjänsten. De kommu-nala bolagen investerade för mnkr. Eksjö-bostäder AB och Eksjö Kommunfastigheter AB har investerat i bostäder och verksamhetslokaler, och Eksjö Energi AB i fjärrvärmeanläggningar.

762,5 miljoner kronorVart gick kommunens pengar 2011?

Koncernresultaträkning (miljoner kronor)

HEMMA I EKSJÖ 15

Valet hösten 2010 innebar att 25 nya ledamö-ter tog plats i kommunfullmäktige. Många

nya politiker kommer att påverka utvecklingen de kommande åren. De stora pensionsavgång-arna som vi länge talat om börjar få genomslag inom näringsliv och de offentliga verksamhe-terna. Förnyelsen inom politiken är kanske en spegel av detta. Nya kunskaper och erfarenheter tillsammans med långsiktiga planer och lång er-farenhet av politiskt arbete är en god grund för ett kreativt arbete.

en utmaning som samtliga verksamheter, inom vår kommun, är mitt uppe i är att rekrytera medarbetare med rätt kompetens inom ett brett spektra av yrken. Under året har detta kommit i fokus genom fördjupat samarbete i nätverk runt näringslivsbolaget eksjo.nu, där aktiviteter gjorts för att underlätta rekrytering inom företag och offentlig verksamhet. Fokus på boende och attraktivitet har haft hög priori-tet. Ett resultat av samverkan och hög aktivitet inom näringslivsarbetet är att näringslivsklima-tet och därmed kommunens ranking i olika mätningar blivit allt bättre.

arbetet med att befästa Eksjö som en evene-mangskommun har fått nya förutsättningar. Stora Torget, Sjöängen och Ränneslätt är unika platser för evenemang. Årets stora höjdpunkt, invigningen av Olsbergs Arena, ger oss ytter-ligare möjligheter till arrangemang för kultur och idrott. Syftet med arenan var att höja Eksjö kommuns attraktivitet för framtidens medar-betare och boende. Målet har nåtts och för-

innan semestern räknar Eksjö Energi med att hela utbyggnaden av det kommunala VA-nätet i Långanäs/Talludden ska vara helt klar, sånär som på en del återställningsarbeten. Därmed har kommunen fått sitt första låg-tryckssystem. Lågtryckavloppssystem är motsatsen till kon-ventionella självfallsystem och följer terrängen

väntningarna har överträffats! Samarbetet med Olsbergs Hydraulics har varit helt avgörande för detta. Tack alla som har bidragit till detta!

i samhällsföreningar och bygdegrupper runt om i vår kommun har aktiviteten varit hög vad gäller arbetet med Lokala Utvecklings-planer. Detta är ett led i översiktsplanearbetet som startat under året. Att läsa dessa planer ger framtidstro. Beskrivningarna av hembygden präglas av hög livskvalitet och engagemang.

verksamheter. På detta uppslag ges en omfat-tande beskrivning av ekonomi, måluppfyllelse och den verksamhet som bedrivits under året. När man tar del av detta blir man imponerad av allt som utförs inom alla områden. Visst finns önskemål om att kunna utföra ännu mer och ibland är (och ska) våra ambitioner vara högre, men mätningar visar ofta på hög brukarnöjdhet och hög kvalitet. Ekonomi och organisation är viktigt men inställningen till sin uppgift och omtanken om de människor man arbetar för är avgörande. Stor beundran för all vår personal! Vårt mål att alltmera känna att vi arbetar mot gemensamma mål inom förvaltning och bolag tar steg framåt. »Vi och dom« hörs ibland men allt oftare vi. Detta ger styrka!

vilka ska ta vid i företagen, på arbetsplatsen, i föreningarna? Detta är frågeställningar jag ofta möter. Jag tror att vi kommer att lyckas, men det sker inte av sig självt. Samarbetsklimatet som vi idag upplever i föreningsliv, mellan före-tagen, i olika nätverk och inom kommunen är en framgångsfaktor. Något vi tar med oss in i framtiden.

lennart bogren, kommunstyrelsens ordförande

både uppåt och nedåt. En pumpenhet vid varje fastighet trycker iväg avloppsvattnet. – Tekniken blir mer och mer vanlig, inte minst eftersom den är kostnadseffektiv. I det här fallet, så nära sjöarna, hade de djupliggan-de ledningarna varit nästan omöjliga att lägga på vissa ställen, säger VA-chef Jan-Åke Felix.

va-anslutningen runt sjöarna är i första hand en miljöåtgärd. På länsstyrelsens lista över områ-den med högsta prioritet i Eksjö kommun finns ytterligare fyra förlägganden. Nästa område

som kommer att anslutas blir fastigheterna runt sjön Mycklaflon i Gummarp . Därefter är planen att ansluta Bänarp , Hunsnäsen och Nifsarp (Kvarnarpssjön) . På länsstyrelsens prioriteringslista finns fler om-råden för framtida anslutningar. – I Eksjö har vi inte sett effekten ännu, men efter att ha tittat runt i Sverige kan vi dra slutsatsen att det inte bara blir sommarstu-geområden i framtiden. På de flesta håll blir sjötomterna efterhand attraktiva permanent-bostäder, menar Jan-Åke.

KommuNENS boKSluT 2011

Vilka ska ta vid...?

»Jag tror att vi kommer att lyckas, men det sker inte

av sig självt«

emilkraften och kommunbygderådets roll är viktigt för arbetet med lokal utveckling. Eksjö som tätort är också i behov av utveckling. Där-för har under året startats en ekonomisk fören-ing Eksjö Stadsutveckling. Detta är ett samar-bete enligt modell Emilkraften mellan handel, fastighetsägare, näringsliv och kommun. Syftet är att utveckla staden för besöksnäringen, han-deln och boende.

den ekonomiska oron runt om i världen består. Detta har fortsatt påverkan på de eko-nomiska förutsättningar vi har att bedriva våra

Sjönära hus och skola i Långanäs VA-anslutna

www.visiteksjo.se

EkSjÖ muSEumDialog – småländsk design i personligt urval, pågår till 30.9»Hon har talang – tyvärr«pågår till 25.9Tryggmo & Turtiainen 29.9–14.10Inventering 13.10–25.11Arkitektur – frusen musik 20.10 – 2.12

muSIk PÅ muSEIGÅrDENAllsång med Dragspelsklubben Knekten 27.6, 4.7, 11.7 och 18.7Livfens 3.7Sveriges Orkesterförbunds trumkår10.7The Eminent East Coast Dixie Stompers 17.7Nordman 24.7Gatumusikanterna 25.7West of Eden 31.7

SOmmArmuSIk I EkSjÖ kYrkAVetlanda madrigalkör i Eksjö kyrka 28.6Tim Vauger och jazzkvintetten Glazz 5.7»Den lyriska klarinetten« 12.7Orgelkonsert 19.7Flygelinvigning 26.7

Gladjazz 2.8Småländska paviljongorkestern16.8

OLSBErGS ArENAChrister Sjögrens julkonsert 27.11

ÖVrIGTrundturer med häst och vagn i Gamla stan 7.6–19.7utomhusteater: Ett himla liv på Aschanska gården! 16.6–15.7Aschanska Gården – visningar 20.6–20.8Vaktparad 22.6–25.8midsommarfirande Eksjö Camping 22.6midsommarfirande i Ingatorp 22.6midsommarfirande i Hult 22.6Vägkyrka i Kulla Kapell 25.6–1.7Stadsvandring i Gamla stan 25.6–11.8Sommartorget i Mariannelund 28.6–30.8Loppis på Krusagården 30.6–28.7Engströmsspelen: Husförhöret 30.6–1.7Söndagsvandringar: Eksjö – så byggdes staden 1.7Ingatorps marknad 5.7För barn: Bland lagårdsråttor och huskatter 5.7–9.8krusakultur: Fransson & Andersson 9.7Slåtter på Fiskaretorpsåsen 18.7mariannelunds marknad 21.7Engströmsspelen: Fattigstugan 23–24.7Engströmsspelen: Nödåret 4–5.8Eksjö International Tattoo 8–11.8Bruzaholmsdagen i bruksmiljö 12.8konsert: Louise Hoffsten, Bellö kyrka 12.8 Eksjö Flyg- och Försvarsdag 19.8Söndagsvandring: Södra stadsdelen 19.8 Eksjö Stadsfest Loreen, Uggla, Hoffsten m.fl. 24–25.8Eksjö marknad 12.9Söndagsvandring: Skulpturvandring 16.9Utdrag ur turistbyråns evenemangskalender.För fler tips se www.visiteksjo.seMed reservation för eventuella förändringar.

i maj invigde Eksjö museum en ny Albert Engström-utställning. Utgångspunkten för den nya utställningen är Alberts samtid istället för Albert som person. Som ett led i detta arbetar Eksjö museum även med tillfälliga utställningar. Hösten visades en samlingsutställning med nutida svenska satirtecknare och sommaren sätts fokus på kvinnliga konstnärer i Alberts sam-tid.

tanken med utställningen är dels att visa en period i konsthistorien som präglas av stora förändringar, men framförallt att visa förut-sättningarna för de kvinnliga konstnärer som var verksamma under denna tid, från sent -tal fram till . – Under -talets slut fick även kvinnor tillträde till konstskolorna och de började ta plats i det offentliga samtalet. Albert själv hade

Följ Eksjö kommuns bloggare!under våren gick startskottet för Eksjö kom-muns bloggportal, en portal där några av kom-munens anställda bloggar. Bloggportalen har startats för att öka öppenheten och insynen i sådant som berör kommunens verksamhet. I bloggarna kommer anställda att blogga om sin verksamhet och sitt jobb, förklara bakgrunder och ställningstaganden, samt inbjuda till dialog. I dagsläget kan man följa Kommundirek-törens blogg, Kostbloggen, samt en blogg om den öppna ungdomsverksamheten. Bloggportalen finns här: http://blogg.eksjo.se

9 juNI–23 SEPTEmBEr PÅ EkSjÖ muSEum

»Hon har talang – tyvärr«Kvinnliga konstnärer i Albert Engströms samtid

en ganska konservativ hållning gentemot kvin-nors medverkan i det offentliga livet och i konsten, och i den samtida svenska konstkriti-ken möttes de ofta av tystnad eller hån, förklarar Pia Löfgren, museichef på Eksjö museum.

utställningens titel, »Hon har talang – tyvärr«, syftar på ett uttalande om Hanna Hirsch-Pauli under hennes tid i Paris. Flera av de skandi-naviska kvinnliga konstnärerna reste till Paris. Där fick de ofta den bekräftelse de saknade i hemlandet.

i utställningen visas bl.a. verk av Hanna Pauli, Ester Almqvist, Sigrid Hjertén, Vera Nilsson, Jenny Nyström, Maja Fjaestad, Ester Ellqvist-Bauer och Anna Nordlander. Utställningen genomförs i sam-arbete med Jönköpings läns museum och Jön-köpings läns konstförening. Utställningen pågår på Eksjö museum den juni– september .

Vad är en blogg? En blogg är en webb-plats som innehåller inlägg eller dagboks-anteckningar som oftast är personligt hållna. Varje inlägg brukar behandla ett visst ämne, och en blogg kan bestå

av flera bloggare som samarbetar. Som besökare till en blogg kan man vanligtvis lämna kommentarer kopplade till varje inlägg, och på så sätt föra en diskussion med bloggens avsändare.

FA

KTA

KALENDARIUM

2012EKSJÖ

MUSEUM