En tidning om SL-trafiken

Nr 4 2008

Nytt trafikledningssystemAtt överblicka trafiksituationen i realtid förenklar arbetet sid 8-9

Resenärerna ska komma framSL permanentar funktionen reparationsansvariga i spår sid 10-11

Gemensam reseplanerareSL, Vägverket och Stockholms stad i unikt samarbete sid 18-19

När, var och hur om SL-trafiken

2 Hela ResaN

4-5 Trafikinformation här och nu, tack!

Resenärerna vill ha information i realtid och främst vid störningar i trafiken.

6-7 snabba besked om trafikstörningar

Nu står busstrafiken i tur att anslutas till den så kallade störningshanteraren.

14-15 Rak information ger trygg resa

Stockholmstågs driftcenter övervakar pendeltågens 750 dagliga avgångar.

16-17 sl Center i centrum

Tvåskift säkrar svaren på alla frågor om trafikinformation och biljetter.

20 sl i startblocken…

När Stockholm 2009 står värd för en världskongress om intelligenta transport system är SL också med.

21 Notisnytt

Läs trafikföretagens egna notiser!

ledareTrafik utan information är meningslös…

Foto anna-Mia Rådberg

Tänk dig att SL skulle köra tunnelbana, buss, pendeltåg och lokal bana utan att informera om när tågen och bussarna går. Visst vore det rätt bortkastat. Möjligen skulle det fungera med tunnelbanan som går så ofta att man, åtminstone i innerstan, faktiskt bara går ner och tar ett tåg, vilket som helst utan att kolla tidtabellen. Men att stå och vänta på en busshållplats någonstans på en buss som aldrig verka komma skulle nog kännas rätt hopplöst.

Nu är det inte så att vi bara kör på utan att informera. SL har en om-fattande informationsapparat för att resenärerna verkligen ska veta när, var och hur trafiken går. Inte minst kommunicerar vi via internet och mobil telefoner. SLs hemsida sl.se har mer än 100 000 besök per dag! Den mobila Reseplaneraren används av allt fler som också köper biljetter via sms för cirka 175 miljoner (2008) kro-nor om året. Och SL Kundtjänsts växel-nummer 600 10 00 är nog ett av de mer kända telefonnumren i landet.

Men, ibland händer det saker i tra-fiken. Det är då det verkligen känns viktigt att informationen fungerar. I år har vi slagit rekord i kundnöjdhet med 74 – 75 procent nöjda eller mycket nöj-da kunder under hela hösten.

Men, tyvärr, en sak är resenärerna mindre nöjda med, och det är just informationen vid trafikstörningar. Naturligtvis är jag extra känslig när det är stopp i trafiken eller stora förseningar. Jag kanske missar att kom-ma till jobbet i tid eller missar ett viktigt möte. Vi på SL förstår det och jobbar intensivt på att förbättra det vi kallar störningsinformationen.

På bussarna installerar vi nu utrustning för realtidsinformation, pen-deltågspersonalen har fått handdatorer och datorer i spärrkioskerna, så att all trafikpersonal ska veta vad som händer och snabbt kan informera resenärerna.

Det här numret av Hela resan innehåller en hel del information om informationen i trafiken som jag hoppas ska ge en bra bild av vad vi verk-ligen gör i dag – och vilka ambitioner vi har för morgondagen. Håll dig informerad!

Ingemar ZieglerVd AB SL

Hela resan Nr 4 2008, årgång fem Hela resan ges ut av AB Storstockholms

Lokaltrafik och kommer ut med fyra nr per år.

Tfn 08-686 1600 Fax 08-686 1444 e-post tidningen@sl.se

Postadress 105 73 Stockholm Besöksadress Lindhagensgatan 100

(T-bana Stadshagen/Thorildsplan)

ansvarig utgivare Johan Nordgren, 08-686 1872

Chefredaktör Carina Kling, 08-686 1613 Redaktion Jan E Svensson

Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt bild av SL-trafiken.

Åsikter som kommer till uttryck överensstämmer inte alltid med SLs policy.

Prenumeration Adressändringar anmäls alltid till respektive arbetsgivare eller

pensionärsförening. För övriga prenumerationsfrågor, mejla redaktionen:

tidningen@sl.se

layout Jan E Svensson Tryckeri EO Grafiska AB Miljö ISO 14001:2004

IssN 1652–1781 Upplaga 17 000

Omslagsbild Melker Dahlstrand

Nästa nummer Utkommer 20 mars Manusstopp 1 februari

TeMa TRaFIkINFORMaTION

”…en omfattande informationsapparat…”

Hela ResaN 3

Illustration Mediagrafik & illustration

All information om SL-trafiken ska självklart vara tillgänglig, aktuell och pålitlig. Framtidsvisionen är att resenärerna ska mötas av samma information i hela trafiken, från personalen, på de dynamiska skyltarna, ur högtalarna, på webben, i mobilen…

Tema Trafikinformation

trafikinformation

4 Hela ResaN

trafikinformation

Trafikinformation här och nu, tack!Att det finns information om trafiken är viktigt för SLs resenärer. Särskilt viktig är informationen när trafiken inte fungerar som den ska.

Text Carina kling Illustration Fingerprint Illustrationer

– I normalfallet är de flesta resenärer väldigt nöjda med trafikinformationen. Man tycker att det finns bra skyltning och är jättenöjd med de dynamiska skyltarna och tycker att det fung-erar bra med automatiska utrop i fordonen, berättar Jenni Almgren, ansvarig för trafikin-formation på SL, och fortsätter.

– Men när det har inträffat något och de verk-ligen behöver information, då är det också som svårast att ge den…

I den bästa av världar går all SL-trafik enligt tidtabell. Men oförutsedda händelser går inte helt att undvika. Därför är trafikinformation,

med tyngdpunkt på störningsinformation, ett prioriterat arbetsområde inom hela SL. Men det är komplext på många sätt. Främst för att det är just en störning och inte något planerat.

Tillgänglighet är en viktig aspekt

Flera delar ska samverka, SL-systemets trafik-ledningscentraler, olika tekniska system för trafikinformation och inte minst den så viktiga kundnära trafikpersonalen.

Personal som svarar på frågor och kan be-rätta om ersättningstrafik och vägleda resenä-rerna uppskattas förstås. SL arbetar på många sätt för att leva upp till löftet om att oavsett när, var och hur så ska resenärerna kunna få trafik-information som är aktuell, lätt att förstå och lätt att använda. SL-trafiken – och informatio-nen om den – ska vara tillgänglig för alla: till-fälliga besökare, barn, gamla och människor med olika typer av funktionshinder.

– Vi arbetar hela tiden med tillgänglighet för

olika målgrupper. Därför är det viktigt att all trafikinformation går ut på flera olika sätt. Vi ska exempelvis alltid ha både dynamiska skyl-tar och pratorer, så att människor både kan se och höra. Tanken är också att reseplaneraren ska informera om tillgänglighet. Om hissen står på min station, så ska jag som funktions-hindrad få veta det för att verkligen kunna pla-nera min resa, säger Jenni.

Tekniken ger många möjligheter

Det är ett år sedan SL startade en avdelning som helt inriktar sig på trafikinformation. I dag arbetar de åtta medarbetarna, med Jenni som ansvarig, nära bland andra Fordons-, Fastighets- och IT-avdelningen på SL.

Mycket energi har ägnats åt att gå igenom och följa upp avtal med alla trafikentreprenö-rer så att de är tydliga. De har också kravställt inför upphandlingen av tunnelbanan.

På tekniksidan fortsätter utvecklingen av oli-

Hela ResaN 5

Trafikinformation här och nu, tack!ka IT-lösningar som gör det möjligt att infor-mera i olika kanaler som dynamiska skyltar, webben och mobil.sl.se. På sl.se ska en mer sammanfattande störningsinformation ut-vecklas som ger resenärerna en övergripande bild av trafikläget. Nästa år lanseras en ny ver-sion av den populära reseplaneraren – med fo-kus på tillgänglighet och störningsinforma-tion.

– Det finns även planer på att alla trafikentre-prenörer ska anslutas till störningshanteraren. Så att de kan lägga in information som publice-ras direkt på informationsskyltar ute i trafiken. I dag arbetar Kundtjänst med den, men går allt bra är den fullt utbyggd för alla trafikslag runt 2011, berättar Jenni.

kraven ökar på informationen

Det går att ta fram många smarta lösningar tack vare IT. Den möjligheten påverkar också resenärerna på så sätt att de ställer högre krav

och har svårt att acceptera om trafikinforma-tion inte går ut eller om den är fel. ”Sen gäller det att även ge den på rätt sätt”, säger Jenni. ”Man ska inte bara känna sig informerad som resenär, det handlar också om trygghet.” Den resenär som sitter i ett stillastående tåg, upp-skattar naturligtvis en mänsklig röst som för-klarar, i andra fall fungerar dynamiska skyltar bra.

Teknik och personal kompletterar varandra

Framtidsbilden är ett sammanhållet system med all teknik på plats. Där alla resenärer kan få samma information överallt: i mobilen, hög-talarna eller på skyltarna ombord. Värdefull in-formation om angränsande trafik – så att den som kommer med pendeln redan vet att tunnel-banan är försenad och i stället bör ta en buss.

– Då upplevs SL som en helhet eftersom alla som arbetar i trafiken vet vad som pågår, menar Jenni.

Dit är det en bit kvar. Främst handlar det om utbildning för trafikpersonalen och att arbeta med de värderingar och prioriteringar som styr arbetet. Hur ska resenärerna tycka att det är att resa med SL? Och vad betyder det för arbetet ute i trafiken?

– Många gånger kanske man tänker att ”ta betalt är jätteviktigt, för det har SL trummat in”. När det sedan inträffar en stor störning är man helt fokuserad på att sköta sitt uppdrag, men då vill i stället resenärerna ha informa-tion. Då måste man ”släppa” betalningen för att kunna ta till sig information och hinna för-medla den, säger Jenni.

Hon menar att frågan också gäller SL, som måste bli tydligare. Allt kan inte vara lika vik-tigt. Att resenärerna prioriterar, visar SLs un-dersökningar: den faktor som allra mest på-verkar nöjdheten med trafikinformation som helhet är just störningsinformationen. ▪

6 Hela ResaN

trafikinformation

Snabba besked om trafikstörningar

Informationen om trafikstör-ningar har förbättrats, både för resenärerna och entrepre-nörerna. Det nya systemet hos SL Kundtjänst för störnings-hantering, ger raka besked om förseningar eller inställda turer.

Text sten Holmberg Foto Melker Dahlstrand

Närmast i tur att anslutas är bussentreprenörer-na. Sedan tidigare kan resenärerna få besked på webbplatsen sl.se om störningar i SL-trafiken, vid planering av sina resor. På senare tid har tjänsterna till viss del även gått att få via mobil-telefon och sms.

Nu tar SL nästa steg med störningshantera-ren, ett nytt system för att samordna och förenk-la informationen via webbtjänster, skyltar och högtalarutrop.

Tidigare har det saknats ett enhetligt sätt att lägga in störningsinformation från trafikentre-prenörerna.

– Snabb och säker information är lika vik-tigt som själva trafiken. Uppstår förseningar el-ler om turer ställs in, blir resenärerna upprörda om de inte får raka besked, säger Jenni Almgren, ansvarig för SLs trafikinformation.

samordnad och pålitlig information

Dynamiska informationstavlor finns redan i dag vid knutpunkter som Slussen och Bromma plan. Nästa steg blir att tavlorna ska hämta informa-tion om störningar från det nya systemet. Med-

6 Hela ResaN

Hela ResaN 7

Har du vad du behöver för att ge bra trafik-information?Foto Melker Dahlstrand

Phoebe lewander, Veolia

Transport, spärrexpedi-

tör:

– Ja, i nio fall av tio har jag

det. Här ute vid spärren

handlar frågorna mest om

vilken linje som går dit

eller dit.

– När jag sitter inne på spärrexpeditionen

skulle det ibland vara bra med en dator. Fast just

här vid T-centralen är det för mycket folk för att jag

skulle hinna söka i datorn.

Mirko Milosevic,

stockholmståg,

stationsvärd på

sl-Center vid Centralen:

– Jag har ganska mycket,

men skulle behöva mer

för att kunna göra ett

ännu bättre jobb. Mer

utrustning sägs vara på gång. Helst skulle jag vilja

ha en stor skärm i taket där jag kan följa all trafik;

tunnelbana, pendeltåg, lokaltåg och bussar. Gärna

också SJ:s regionaltåg eftersom vi säljer TIM-biljet-

ter i Mälardalen. I dag blir det ganska mycket

sökande i datorn och SLs reseplanerare föreslår

ibland omvägar.

Wail Hanna, stockholms-

tåg, stationsvärd vid

pendeltåget:

– Ja, det har jag. Datorn

ger mig all information

jag behöver.

anders Pagard, Busslink,

bussförare:

– Ja, efter nästan 40 års

erfarenhet som buss-

chaufför har jag det.

Ibland strular apparater-

na, inloggningen i datorn

funkar inte alltid. Men jag

har jobbat så länge att jag

löser det mesta. Jag får trafikinformation från RTL

eller Radio Stockholm, som ibland är snabbare.

FakTa

Det nya systemet för störningshantering togs

i drift i december 2007. All trafikinformation

från trafikentreprenörerna samlas i en data-

bas. Trafikinformationen ska vara aktuell,

användbar, enhetlig, korrekt och tillgänglig.

Framöver kommer trafikentreprenörerna

att lägga alla meddelanden om störningar,

direkt in i systemet. De ansvarar själva för

informationen om sin egen trafik, för webb,

skyltar och utrop.

delandena blir korta, men fylligare uppgifter kommer att finnas på webben.

Målet är att meddelanden om trafikstörning-ar inom tunnelbana, buss, pendeltåg och lokal-bana ska samordnas och uppgifterna hämtas från samma källa.

– Med allt samlat i ett system undviks dub-belarbete, vilket snabbar upp informationen och gör den mer enhetlig, säger Sabina Jakobsson, verksamhetsansvarig för trafikinformations-kanaler.

kundtjänsten skapar meddelanden

Störningsinformatörerna hos SL Kundtjänst har utbildats i det nya systemet, som togs i drift i slutet av förra året och har testats paral-lellt med det gamla.

Utifrån inlagda uppgifter skapar kundtjäns-ten meddelanden och beslutar om prioritet och målgrupp för informationen. Som stöd finns mallar och en handbok har tagits fram. Där be-skrivs när SL Kundtjänst ska informera och hur meddelanden ska formuleras och publiceras.

– Störningshanteraren måste vara användar-vänlig och lätt att använda, även i stressiga situ-ationer, säger Jenni.

ska arbeta på samma sätt

– Det är viktigt att enas om gemensamma ar-betssätt och enhetliga definitioner. Hur många minuter ska exempelvis ett tåg vara försenat för att ett meddelande ska gå ut?, säger Sabina.

Vilken linje eller hållplats avses? Hur länge beräknas en försening fortgå? Och vilken pri-

oritet respektive målgrupp har meddelandet? Detta styr hur och i vilka kanaler informationen går ut. Det som publiceras påverkar även Rese-planeraren.

Trafikentreprenörerna kommer framöver att lägga in sina meddelanden direkt i det nya sys-temet. SL Kundtjänst får då en mer samordnan-de roll och dubbeljobb städas bort.

Under nästa år ansluts bussentreprenörer-na till störningshanteraren. Informations-skyltar liknande dem för de blå busstomlinjer-na i Stockholms innerstad, införs vid cirka 1 250 av de större hållplatserna i länet.

Systemet skapar många nya möjligheter, som till exempel att sätta upp informations-tavlor för bilisterna längs de större trafik-lederna och vid infarts parkeringar. Det blir även möjligt att kommunicera mellan olika trafikslag. Alla kan se och söka bland all infor-mation, vilket underlättar samordning mellan angränsande trafik.

sms om störningar kommer

Bussförarna ska även få störningsinformation till sina BussPC-terminaler ombord. På sikt ska också tunnelbana, pendeltåg och lokal-bana anslutas.

För information via mobiltelefon planeras en utökad störningstjänst, där resenärerna ska kunna ”prenumerera” på skräddarsydd infor-mation utifrån sökta resor.

– De nya tjänsterna kommer att ta tid att byg-ga upp. Vi räknar med att nå vårt mål på tre, fyra års sikt, säger Jenni. ▪

8 Hela ResaN

trafikinformation

Nytt trafikledningssystem

Viktig pusselbit för bättre trafikinformationSLs busstrafik har ett nytt trafikledningssystem. Nu får trafik-ledningen en tydlig överblick av hur trafiken går i realtid och kan blixtsnabbt agera utifrån vad som sker. Både när det gäller fordon och trafikinformation.

Text anette Iacobaeus Foto Melker Dahlstrand information. Informatören Veronica Alf, som är huvudansvarig, har ständig kontakt med SLs kundtjänst. Det är Kundtjänst som läg-ger ut information om störningar i trafiken på sl.se och svarar på resenärernas frågor.

Framför henne visar två extra breda skärmar olika funktioner i trafikledningssystemet CAD/AVL som står för ”Computer Aided Dispatcher” och ”Automatic Vehicle Location”. I den så kal-lade kartvyn syns var bussarna befinner sig och i omloppsvyn kan hon se om de är sena.

Veronica publicerar också störningsinfor-mationen på de nya dynamiska samlingsskyl-

tar som satts upp på större bussterminaler och bytespunkter runt om i länet. De informerar om när bussarna går och om det finns några förseningar.

systemet ger bra koll

Störnings informatör Bo Hultsten är huvud-ansvarig för att publicera stör nings infor-mation på samlingsskyltarna. I år har 44 samlingsskyltar satts upp. Han tycker att trafik-ledningssystemet är bra, men att det kan trim-mas in och bli ännu bättre. Han är förare i bot-ten. ”Man måste kunna sina linjer”.

På skärmen syns hur bussarna rör sig på vä-gar och gator.

– Det är väldigt behagligt att ha en visuell bild, tycker Bo, zoomar in och får en mycket tydlig bild över var bussarna befinner sig. Det

Från trafikledningscentralen på depån i Horns-berg övervakas alla Busslinks cirka 1 000 bus-sar i Stockholm. Här arbetar trafikledare med ansvar för sina respektive områden och som spindeln i nätet sitter skiftledaren som har ett övergripande ansvar. Den här dagen är det Ing-er Nilsson som fördelar resurser och ser till att det finns ersättningsbussar med mera.

störningsinformation till kundtjänst

Dessutom arbetar två personer med störnings-

Hela ResaN 9

Nytt trafikledningssystem

Viktig pusselbit för bättre trafikinformationär som flygledning, man har en fantastisk koll på trafiken.

Själv har han också sorterat så att de mest försenade bussarna visas överst i en lista.

Direkt ut på skyltarna

Bo kommunicerar med trafikledarna via en chatt. Det kommer ett meddelande om att en buss står vid Årsta torg. Det beror på ett vagn-fel. Han förklarar att just den här linjen går med tät trafik, 10-minuters. Det måste beva-kas. Under tiden ringer trafikledaren Niclas till Söderortsgaraget. Bo tar ett beslut och publicerar på samlingsskylten i Årstaberg att bussen inte avgår på grund av vagnfel. ”Nu startar bussen”, hör Bo. Han ändrar snabbt så att informationen som publicerades på skylten tas bort.

Bo förklarar att bussar utanför stan kan bli mer försenade, men att de behöver gå trots att de är 10–20 minuter sena. Att en sådan buss går är viktigt för resenärerna.

Flyt i trafiken ger mindre stress

Trafikledare Åke Olsson tycker att det nya systemet är det bästa de har fått på senare år. Trafikledning har han arbetat med sedan 1978, innan dess körde han buss och arbetade med tunnelbanan.

– Vi använder systemet hela tiden. Vi kollar var bussarna är. Grönt är bra, säger Åke om bussarna på kartvyn. Det betyder att bussen är i tid. Rött betyder att den är tidig och lila att den är sen. Manolo Borras arbetar med stomnätslinjerna där det finns realtidsuppdaterade hållplats-

skyltar. På skyltarna kan resenärerna se hur många minuter det är kvar tills bussen kom-mer. Tekniken finns än så länge för linje 1–4 i innerstaden.

I en översiktsvy ser han hur alla stomnäts-bussar ligger till tidsmässigt. Han bevakar att bussarna flyter med jämn regularitet. Vid be-hov styr han om trafiken, så att bussarna inte hamnar ”i kolonn”, på rad.

– Genom att styra om ger vi bättre service till resenärerna och förarna slipper känna sig stressade, konstaterar Manolo. ▪

Bo Hultsten (till vänster), Manolo Borras (ovan) och Veronica alf (till höger) på Busslink övervakar trafiksituationen i länet. Med det nya trafikledningsystemet får de en bild av läget i realtid.

10 Hela ResaN

trafikinformation

Nya samordnare med rätt att prioritera

Resenärerna ska komma framKlockan ett en fredag i oktober spårade en tunnelbanevagn ur vid Alvik. Det blev tvärstopp i spårtrafiken över Tranebergsbron. Tre timmar senare gick Gröna linjen igen på enkelspår. Morgonen efter rullade trafiken precis som vanligt.

Text Gunilla schönning Foto Melker Dahlstrand

10 Hela ResaN

När det sker större tekniska fel i spårtrafiken är det arne Grundberg (till vänster), Åke andersson och Gun eriksson, på sl, som rycker ut och sam-ordnar entreprenörerna i reparationsarbetet. Funktionen har varit på prov men permanentas och byter nu samtidigt namn från olycksplatsansvarig till reparations- och återställningsansvarig.

Hela ResaN 11

Samordnare på SLs Teknikenhet löste proble-met i nära samarbete med entreprenörer och trafik utövare. Nu ska samordningsfunktionen permanentas.

– Målet är att våra resenärer ska påverkas så lite som möjligt av teknikproblem eller skador på våra anläggningar, säger Gun Eriksson, som under en tvåårsperiod haft ansvar för en prov-verksamhet med samordnare inom SL Teknik.

Deras uppgift har varit att fungera som repa-rationssamordnare mellan olika entreprenörer vid större tekniska skador och fel. Vid års-skiftet blir provverksamheten permanent och kommer att utökas med fler personer. De ska kunna rycka ut, samordna och fatta snabba och nödvändiga beslut för att spåranläggningarna ska bli farbara och trafikentreprenören ska komma igång med trafiken igen så snart som möjligt.

Prioritet ett – att minimera störning

SL har avtal med en rad olika teknikentrepre-nörer och trafikutövare, alla med ansvar för sina banor, sitt teknik- eller kunskapsområ-de. När ett större tekniskt fel eller en skada uppstår på en bana behövs en samordnare. En person med överblick och tillräckliga befo-genheter att snabbt prioritera och organisera reparationsarbetet.

– Våra samordnare har både kund- och tek-nikfokus, ansvar och befogenheter. Det krävs

ett helikopterperspektiv på vår verksamhet och förmåga att se vad vi ska göra för att minimera störningarna i trafiken, påpekar Gun.

ständig jourberedskap för trafikens skull

I dag har SL Teknik tre reparationssamord-nare. Någon av dem har alltid jourberedskap och samordnarna har hittills varit med om ett 30-tal utryckningar. De vanligaste teknikpro-blemen är olika typer av signal- och växelfel, rälsbrott eller solkurvor.

– Urspårningar, som den vid Alvik är mycket ovanligt, poängterar Gun. Däremot kan ett fel ge flera tekniska följdproblem, en skada kan medföra fler skador. Då kan olika entre-prenörer för exempelvis spår, signal och el bli inblandade i reparationerna.

I sådana lägen är det viktigt att alla vet vem som har ansvar och befogenheter. Ofta är det bråttom och Teknikenhetens samordnare har det övergripande samordningsansvaret. Varje entreprenör har sitt eget tekniska ansvar.

– Om vi lyckas bra ska resenärerna helst inte ens märka att vi haft teknikproblem.

Resenärerna behöver information

När ett larm kommer till driftledningscentralen, kontaktar de entreprenörerna för felavhjälp-ning. Vid en större händelse kallar den även ut Teknikenhetens reparationssamordnare. Samtidigt informerar trafikledningscentralen

resenärerna. Redan innan reparationssamord-naren kommer på plats, måste de få besked om att det är stopp i trafiken och vilka alternativ de har.

– Ofta handlar det om bara några minuter innan alla är på väg till platsen. Där samlar vi alla inblandade, tar reda på vad som hänt, vilka skadorna är och vilka följderna blir i trafiken. Har vi flera problem måste vi först lösa det där flest resenärer påverkas. Samarbetet med alla inblandade entreprenörer är grunden för att resultatet ska bli bra, säger Gun.

Ibland blir resultatet en tillfällig lösning, som enkelspårstrafiken på Gröna linjen, för att trafiken ska komma igång snabbt. Sedan görs den stora reparationen nattetid när det inte är någon trafik.

– Vid urspårningen i Alvik kunde vi med hjälp av mobilkran lyfta bort vagnen vid tiotiden på kvällen. Sedan gick arbetet snabbt och vid morgon rusningen gick tågen som vanligt. ▪

”– Om vi lyckas bra ska resenärerna helst inte ens märka att vi haft teknikproblem.”

12 Hela ResaN

trafikinformation

Hela ResaN 13

14 Hela ResaN

trafikinformation

Rak information ger trygg resaStockholmstågs driftcenter är hjärtat för pendeltågtrafikens dagliga drift. Vid störningar går meddelanden snabbt ut till lokförare och tågvärdar, som i sin tur informerar resenärerna.

Text sten Holmberg Foto Ulf lodin

Driften av pendeltågen sker i nära samarbete mellan Stockholmstågs Driftcenter vid Cen-tralstationen och Banverkets driftlednings-central i ”Runda Huset” vid Kungsbroarna.

Trafikledningen för spår, växlar och signaler sköts av Banverket, som samordnar all spår-drift för SJ, Stockholmståg, Arlanda Express,

Green Cargo godstrafik, med flera. Banverket svarar för all information på plattformarna om tågtrafik, tavlor och utrop, även för pendeltå-gen.

– Vi övervakar pendeltågsdriften och löser olika problem som uppstår. När trafiken flyter som den ska är det ganska lugnt. Men det väx-lar blixtsnabbt vid störningar, då belastningen ökar rejält, säger Jan Isaksson, chef för Stock-holmstågs driftcenter.

svårt att göra prognoser

Driftcentret är bemannat dygnet runt enligt ett rullande schema. Under dagtid vid rusning ar-betar åtta personer och nattetid två. Toppbe-lastningen ligger mellan klockan sex och halv

tio på mornarna och halv fyra till sex på efter-middagarna.

En vanlig vardag har Stockholmståg cirka 750 avgångar med 250 000 resor i pendeltågs-trafiken.

– Samarbetet med Banverket fungerar bra. Vi utbyter information, får prognoser vid stör-ningar och försöker hela tiden att bli bättre och snabbare på att lösa de problem som uppstår, säger Jan.

Det är dock svårt att göra tillförlitliga prog-noser. Signalstopp kan vara i bara ett par någ-ra minuter, medan en nedriven kontaktledning kan ta många timmar att reparera.

– Vid trafikstörningar meddelar jag omedel-bart Stockholmståg, säger Anette Fällman.

anders ekroth (från vänster), Mickael Johansson, Jan Isaksson och Thomas Malmström är fyra av de åtta driftledare som arbetar på stockholmstågs driftcenter.

Hela ResaN 15

Hon är informationssamordnare hos Ban-verkets drift ledningscentral, men sitter på Stockholmstågs driftcenter.

Hon är en av flera som turas om och har ar-betat hos Banverket sedan år 2000.

– Arbetet kan vara stressigt, men roligt. Jag har även kontakt med SL Kundtjänst och Swebus för ersättningstrafik. Radio Stockholm

ringer ofta för information om trafikläget, säger Anette.

Meddelanden går ut till handdatorerna

När Stockholmståg tog över pendeltrafiken år 2006 infördes Kompis, ett system som via en kombinerad mobiltelefon/handdator informe-rar lokförare och tågvärdar. Transportledarna

skriver in de meddelanden som går ut.– Vid signalfel kontaktar jag lokföraren och

resenärerna informeras med utrop. Det är vik-tigt att de får raka besked om vad som händer, säger Alladin El-Shubaki, tågvärd sedan år 2000, i dag hos Stockholmståg.

Gäller det allvarligare fel kontaktar han drift-centret, efter samråd med lokföraren. Det kan handla om att få fram ersättningsbussar eller att informera om alternativa resvägar.

– Det är viktigt att sansat besvara oroliga frågor, vilket minskar oron, säger Alladin som gillar sitt tågjobb.

Han har liksom sina kollegor gått igenom en utbildning vid SJ Academy, som bland annat lär ut vikten av god service och hur resenärerna ska bemötas på ett trevligt sätt. ▪

sTOCkHOlMsTÅGs DRIFTCeNTeR

Stockholmstågs driftcenter har vid full styrka

åtta personer.

• Tre transportledare, varav en är skift-

arbetsledare. De ser till att tillräckligt

många tåg finns, samt bemanning. Trans-

portledarna är utbildade lokförare.

• En operativ arbetsledare för tågvärdarna.

• En arbetsledare för stationspersonalen.

• En person som samordnar verkstads-

underhållet vid de olika depåerna.

• Två personer från Banverkets driftled-

ningscentral sitter hos driftcentret. En har

kontakt med Banverkets trafikledning och

en svarar för trafikinformationen mellan

Stockholmståg och Banverket.

anette Fällman, informationssamordnare på Banverket, sitter på stockholmstågs driftcenter, hjärtat för stockholms läns pendeltågstrafik.

16 Hela ResaN

trafikinformation

sl Center i centrumSL Center på Stockholms central ligger i händelsernas centrum. Tiotusentals resenärer strömmar dagligen förbi och många stan-nar för att få trafikinformation, köpa biljetter eller upplysningar om resvägar.

Text sten Holmberg Foto Melker Dahlstrand

Centret som drivs av Stockholmståg, är stra-tegiskt placerat vid den underjordiska gången mellan Centralen och T-centralen.

Här arbetar ett tjugotal personer i tvåskift, för- och eftermiddag, med att serva resenärer-

na. De vanligaste frågorna är om tågavgångar, förseningar eller om resvägar; hur man tar sig från a till b. Inte bara för pendeltågen, utan inom kollektivtrafiken över huvudtaget.

Alla slags SL-biljetter, åkremsor och period-kort säljs, och även biljetter till Upptåget för resor till Arlanda. Gamla remsor och SL-kort

återköps. Centret gick nyligen i gång med SL Access och försäljningen av trettiodagarskort.

– En typisk arbetsdag går i vågor. Efter en topp på morgonen, vi öppnar klockan halv sju på vardagar, så planar rusningen ut vid niotiden. Sedan är det något lugnare fram till eftermiddagen då en ny topp infaller, säger Henrik Sandell.

Han är sedan maj i år föreståndare för SL Center på Stockholms central, efter att tidigare ha arbetat i spärren för pendeltågen.

Öppet alla dagar, året runt

Centret som är öppet alla dagar året om, stänger kvart över elva på kvällen.

– Under turistsäsongen är det ganska hek-

Hela ResaN 17

tiskt. Folk frågar var deras hotell ligger, hur man tar sig dit, vilken sorts biljett som krävs och vad den kostar. De frågar också efter se-värdheter, säger Inger Ekstrand, stationsvärd på SL Center och som tidigare arbetat som tågvärd.

Många av dem som arbetar inom centret kan olika språk, så oftast är det inte något problem. Alla anställda måste också, förutom svenska, kunna engelska.

Vid månadsskiften då periodkorten byts är det ofta stressigt hela dagarna. Mot slutet av augusti och vid årsskiftet säljs framför allt stu-dentkort, men även termins- och säsongskort. Då är det full fart.

– Jag trivs förträffligt och har ett roligt och

utvecklande jobb, säger Henrik och får medhåll från Inger.

– Vi är något av en familj och har en mycket god stämning bland arbetskamraterna, un-gefär lika många kvinnor som män, i en ålder från tjugotvå till sextiofyra år.

aktuellt om trafikläget

Informationen från Stockholmstågs drift-center har förbättrats under senare år.

– Vid förseningar eller inställda turer inom pendeltågstrafiken, kan vi ge direkta besked och föreslå alternativa resvägar, säger Henrik.

Stationsvärdarna får information direkt på skärmarna via Pendelnet, Stockholmstågs intranät. Däremot har de inte tillgång till tra-

fikinformation från Banverkets Driftlednings-central, men hör (!) utropen på Centralen.

Värdarna ger även trafikinformation om snabbtågen inom Mälardalsregionen.

– För information från SL måste vi gå in på webbsidan sl.se. Jag önskar att vi kunde få in formation om alla trafikslag direkt på skärmarna. Då skulle vi kunna ge bättre besked snabbare till resenärerna, säger Inger.

Vill kunna ge svar

Informationen om störningar kan bli ännu bättre.

– Det är aldrig roligt att svara en resenär att man tyvärr inte vet, säger Henrik.

Flertalet resenärer upplevs som trevliga, men en del tjafsar och bråkar om allt. Från att pendeltågen är ”usla”, till att inte acceptera biljettpriser eller gällande regler.

– Det är folk i alla åldrar, män som kvinnor. Tyvärr tar sådana människor stor plats. Trots att vi har nummerlappar armbågar sig en del förbi kön, ”för att bara fråga”, säger Inger.

Är det en kort rak fråga, kan det möjligtvis vara OK, annars blir det till att ta en nummer-lapp som alla andra.

– De flesta som arbetar inom SL Center tycker att det är roligt och stimulerande och många som sitter i spärrarna vill gärna komma hit, säger Henrik. ▪

Henrik sandell och Inger ekstrand är vana vid frågor om det mesta – inte bara sl-trafiken.

18 Hela ResaN

trafikinformation

Gemensam reseplanerare kapar köer och spar miljönTidigare har det inte varit möjligt att planera resor som kombinerar kollektivtrafik, bil, cykel och till fots. Nu kommer en gemensam reseplanerare, som utvecklats i samarbete mellan SL, Vägverket och Stockholms stad.

Text sten Holmberg Foto Jan e svensson

På tjugofem år har resandet inom Stockholms-området fördubblats och känsligheten för störningar kraftigt ökat. Cirka 4,5 miljoner re-sor görs dagligen med samtliga transportslag inom Stockholmsregionen.

Stockholms län beräknas att till år 2014 öka med ytterligare 200 000 invånare, mot i dag runt 1,6 miljoner. Men utbyggnaden av trafik-näten har inte hållit jämna steg.

Hela ResaN 19

– För resenärerna har det inte funnits någon samlad information för att planera resor med kombinationer av olika trafikslag. Det har inte gått att på ett enkelt sätt räkna ut den smartas-te resvägen, säger Elias Arnestrand, inom SL verksamhetsansvarig för trafikinformations-kanaler.

all trafikinformation ska samlas

Sedan flera år finns webbplatsen trafiken.nu med allmän trafikinformation, störningar i vägtrafiken och en koppling till reseplanera-ren på sl.se. Men möjligheterna har varit be-gränsade.

Trafiken.nu har nyligen moderniserats och kommer i en förbättrad version runt årsskif-tet.

– Vi tar nu ett samlat grepp kring resandet. Fullt utbyggd ska resenärerna få aktuell trafik-information och kunna planera sina resor vare sig de sker kollektivt, med bil, cykel eller till fots. Självklart vill vi visa vilket attraktivt alter-nativ SL-resan är, säger Elias.

Den gemensamma reseplaneraren tas fram i samverkan mellan SL, Vägverket och Stock-holms stad.

Trafikträngseln kan minskas

– Förhoppningen är också att om tillräckligt många väljer ett alternativt resande, exempel-vis att kombinera bilåkande eller cykel med

TRaFIkeN.NU

Resebehovet hos länets resenärer har kart-

lagts i ett examensarbete av Karin Ahlberg

vid Uppsala universitet, ”En comodal resepla-

nerare för Stockholmsregionen”, med SL

som beställare.

Comodal reseplanering är en del inom

ITS, Intelligent Transport Systems & Servi-

ces, som ska underlätta resande och trans-

porter med hjälp av utbyggd teknik för infor-

mation.

Reseplaneraren inom trafiken.nu beräk-

nas vara klar i en första version till ITS World

Congress 2009 i Stockholm. Bland arrang-

örerna finns, förutom SL, Vägverket och

Stockholms stad även Banverket.

kollektivresor, kan besvärliga trafikproppar lösas upp, säger Elias.

Planeringen av resorna sker med hänsyn till restid, framkomlighet och miljöpåverkan.

I restiderna ska även dolda tidsförluster för till exempel parkering eller gångtider till håll-platser kunna läggas in.

– En gemensam reseplanerare öppnar nya möjligheter för att minska storstädernas träng-selproblem. Stockholmarna kan komma fram enklare och snabbare. Samtidigt får vi positiva effekter som att miljöpåverkan minskar och sä-kerheten ökar.

Förenklar planeringen av resan

I samband med stora infrastrukturprojekt som Norra länken, Förbifart Stockholm, Citybanan och en förlängning av Tvärbanan, är informa-tion en möjlighet att hantera den besvärliga trafiksituationen.

För att resenärerna lättare ska kunna välja färdmedel och tidpunkt, diskuteras till exem-pel informationstavlor vid större infarter och infartsparkeringar. Dataförsörjningen sker via gemensamma trafikledningssystem i sam-verkan mellan SL, Vägverket och Stockholms stad.

– Med aktuell information om trafiksitua-tionen, underlättas reseplaneringen och valet av färdmedel, vilket i förlängningen minskar effekterna av trafikstörningarna, säger Elias. ▪

I den kommande reseplaneraren på trafiken.nu kan du jämföra klimatpåverkan mellan sl- och bilresan.

Kar

l Ber

gkvi

st, c

yber

com

grou

p Informera – hur då?Det är inte alldeles självklart när, var och hur det ska informeras. Avdelningen Trafik information på SL arbetar hårt för att göra det enklare – för trafikentrepre-nörer och i slutänden resenärerna.

Text Carina kling

SL-trafiken ska upplevas som enkel och pålitlig av

resenärerna. Nu fördjupar SL samarbetet med

trafikentreprenörerna kring trafik- och störningsin-

formation.

– ”Hur länge kommer förseningen att vara?”

Som resenär ska man inte behöva veta hur lång tid

det tar att åtgärda ett vagnfel, poängterar Sara

Rudin, informationsstrateg på Trafikinformation

inom Marknadsenheten.

Riktlinjerna ger stödHur saker och ting hänger ihop ska resenärerna

inte behöva tänka på. De ska få ren trafikinforma-

tion som är kortfattad och lätt att förstå – allt sett

ur ett kundperspektiv. Medarbetare ute i trafiken

ska inte heller behöva fundera över hur eller när

information ska förmedlas varje gång något inträf-

far. I stället ska riktlinjerna förenkla och vara ett

stöd i arbetet.

– Om vi inte vet vad som hänt får vi gärna gå ut

och säga det, men att vi återkommer. Det är sunt

förnuft och yrkeskunskap som får råda, menar

Sara.

Kopplat till riktlinjerna om när, var och hur rese-

närerna ska få information finns bland annat mal-

lar där det ingår anvisningar för vilka ord och

uttryck som ska användas. Informationen ska vara

enhetlig även om den kommer från olika håll, hög-

talarna eller kanske webben. Annars kan det bli

förvirrande om samma händelse beskrivs på olika

sätt.

Tunnelbanan står i turRiktlinjerna tas fram i samarbete med entreprenö-

rerna. ”De sitter med kunskaperna om trafiken och

detaljkännedomen.” Först ut var SLs kundtjänst, i

år har det varit buss med bland annat de nya sam-

lingsskyltarna och nu står tunnelbanan på tur.

– Vi bygger upp en grund för hur man ska infor-

mera. Vad som är möjligt beror ju på trafikentre-

prenören, vilka systemstöd som finns och förut-

sättningar i övrigt.

– Det ska inte ses som ett projekt, utan det här

ska vi arbeta med varje dag, tillsammans med en-

treprenörerna. Och det händer hela tiden nya sa-

ker, Citybanan är en av alla utmaningar, avslutar

Sara. ▪

20 Hela ResaN

trafikinformation

SL i startblocken för världskongress 200921-25 september 2009 får SL chansen att visa upp en ny version av reseplaneraren och andra tekniska tjänster som underlättar vardagen för re-senärerna. Då står Stockholm värd för ITS World Congress. I år var det New Yorks tur.

Text Carina kling Foto Åke lindström

ITS står för Intelligent Transport Systems & Services och handlar om hur moderna IT- och kommunikationslösningar bidrar till smarta trafiktjänster, till exempel för trafikinforma-tion. Ytterst handlar det om att minska köer och trängsel och inte minst begränsa trafikens miljöpåverkan.

sl ligger långt framme

För att se och lära inför 2009 besökte en de-legation från SL i november ITS-kongressen i New York. Jenni Almgren, chef för Trafik-

informationsavdelningen på SL, tycker att det var givande. Framför allt blev det tydligt att SL står sig väldigt väl jämfört med många andra länders kollektivtrafik.

– SL ligger långt fram inom många områ-den, inte minst vad gäller trafikinformation och tillgänglighet. Jag känner mig väldigt stolt över att jobba på SL när jag ser hur långt vi har kommit med trafikinformationen och i vårt arbete med att underlätta för alla grupper att kunna resa med SL-trafiken, säger Jenni och fortsätter.

– När man besöker en sådan här kongress, inser man samtidigt att de svårigheter som vi brottas med i SL-trafiken är desamma världen över. Hur man ska få ut trafikinformation i re-altid är ett problem för många. Trängseln och miljöhotet är andra stora frågor.

Med undantag för de asiatiska länderna som visade upp sin kollektivtrafik, låg inte oväntat kongressens fokus på bilar och vägar. I takt med att människors kunskap om att de globala miljöproblemen ökar, börjar dock allt fler att få upp ögonen för alternativ till bilismen. Också USA, som förknippas med bilen mer än något annat land, arbetar med kollektiva trafiklös-ningar. Blivande presidenten Barack Obama lär ha avgett löften om en ”god kollektivtrafik”.

stockholm visar kollektivtrafiken

Temat för kongressen i Stockholm den 21-25 september 2009 blir ”ITS in daily life”. Tanken är att lyfta fram nyttan med ITS snarare än tek-niken bakom. Det blir första gången som alla trafikslag deltar i denna kongress, som för övrigt beräknas locka 5 000-10 000 delegater från hela världen. Förutom SL är det Vägverket Region Stockholm, Banverket och Stockholms stad som arrangerar.

– Om man i USA gärna utvecklar teknik för bilar, så vill vi se en utveckling för bussar och tåg och människor. Vi vill ha mycket uppmärk-samhet på kollektivtrafik och miljö! säger Åke Lindström projektsamordnare på SL för kon-gressen. ▪

De djupt koncentrerade tillfälliga besökarna i New Yorks tunnelbanesystem, med sina 429 stationer, är Jenni almgren, ann-sofie Chudi och Ingemar Ziegler, från sl.

Hela ResaN 21

Här publiceras notiser av Färdtjänsten och trafikföretag inom sl-trafiken. Dessa svarar själva för innehållet.

VEOLIA TRANSpORT

Framgångsrikt arbete med hala spår

Aldrig har antalet tunnelbanevagnar som tagits ur

trafik på grund av så kallade ”hjulplattor” varit så

lågt som i år. Det visar statistik som uppmätts sedan

2005.

– Att vi lyckats så bra handlar framförallt om tre

saker: kontroll, samarbete med SL/Tågia och inte

minst att trafikpersonalen är engagerad och

medveten om problemet och anpassar körningen

efter väderleken, säger Sören Stark, operativ chef

och ansvarig för halt spår, som vill ge alla ett stort

tack för ett utmärkt utfört arbete under året.

När spåren är hala under hösten bildas lätt

avfasningar när tågen måste bromsa in, så kallade

”hjulplattor”. ▪

BUSSLINK

Reflex stoppar buss

SL, Busslink Roslagen och Norrtälje Stjärnan

genomför just nu ett försök med en reflexsnurra.

Snurran har satts upp på ett antal utvalda

hållplatser utefter linje 637 i Norrtälje och kommer

att testas under fyra månader, 1 november 2008 -

28 februari 2009. Syftet med reflexsnurran är att

förarna lättare ska kunna uppmärksamma

resenärer vid hållplatserna när det är mörkt ute.

Genom att resenären snurrar på den vita

reflexskivan får föraren en god framförhållning och

kan lugnt och trafiksäkert bromsa och svänga in på

hållplatsen.

Initiativtagare till reflexsnurran är en av Busslinks

före detta förare Göran Sandkvist som numera

arbetar på Norrtälje Stjärnan. ▪

SWEBUS

lyckad tjejträff på Barkarby flygfält

Det visade sig vara mycket populärt att få pröva på

och köra buss. Nära 300 tjejer kom till Swebus

Tjejträff ute på Barkarby Flygfält tisdagen den 16

september.

Syftet med eventet var att på ett annorlunda och

roligt sätt locka fler tjejer till bussförar yrket.

Förutom att få pröva på och köra olika buss typer

gavs det även möjlighet att prata med andra

kvinnliga bussförare, få information om hur man

söker till Swebusskolan, ta en fika och prata

arbetstider och villkor med en personalplanerare.

Samordnande för eventet var Gunilla Boy som är

kvalitetssamordnare i Bromma. Men samtliga

trafikområden i Stockholm var med och bidrog

med personal och bussar för att göra dagen så

lyckad som möjligt.

Tjejträffen uppmärksammades också av externa

medier, då bland annat en reporter från Sveriges

Radio var på plats och intervjuade personal och

deltagare.

Nu hoppas Swebus på att så många tjejer som

möjligt söker och kommer in på bussförarutbild-

ningen. ▪

STOCKHOLMSTÅG

”Trafikinformation” ett av fem fokusområden

Ett av de viktigaste områdena att utveckla inom

pendeltågstrafiken, SL-trafiken och i all kollektiv-

trafik är att alltid kunna leverera en punktlig och

pålitlig trafik. Och när detta inte kan uppfyllas så

måste informationen om avvikelsen kunna ges på

ett professionellt sätt.

på Stockholmståg är därför ”Trafikinformation”

ett av fem fokusområden för att tillmötesgå

resenärernas rättmättiga krav på en snabb, korrekt

och aktuell trafikinformation.

Stockholmståg arbetar med ett 70-tal aktiviteter,

allt från teknikutveckling (på befintliga informa-

tionssystem, utveckling av nya tekniska hjälpmedel,

till exempel nya applikationer i handdatorerna) till

att förbättra rutinerna i sina och Banverkets

processer.

Men för att Stockholmståg överhuvudtaget ska

lyckas med att förbättra trafikinformationen gäller

det att personalen som arbetar nära resenärerna

klarar av att möta resenärernas krav på trafikinfor-

mation.

I förra numret av Hela Resan berättades det att

alla tågvärdar skulle genomgå en utbildning i

”Service och information”. Den aktiviteten är nu

avklarad och det är därför extra roligt att läsa

kundsynpunkterna som i en ökande omfattning är

beröm till personalen, säger man från Stockholms-

tåg. ▪

FäRDTJäNSTEN

För en bättre kollektivtrafik: Färdtjänsten blir en

del av sl under 2009

Landstingsstyrelsen ska ta upp frågan om SLs och

Färdtjänstens sammanslagning. Förslaget innebär

att Färdtjänstens verksamhet går över till SL med

undantag för myndighetsutövningen. Sammanslag-

ningen ska vara fullt genomförd till 1 juli 2009.

Den geografiska sammanslagningen skedde

redan för ett år sedan då Färdtjänsten flyttade till

lokaler på Lindhagensterrassen och befinner sig

sedan dess bara några meter ifrån SLs huvudkon-

tor.

Målet för den nya verksamheten är att den ska

bli mer effektiv och tillgänglig för resenärer med

funktionshinder, samt minimera sådan administra-

tion som anses onödig. En sammanslagning skulle

medföra förstärkt kompetens av verksamheterna i

sin helhet och därmed resultera i en bättre service

för alla användare av kollektivtrafiken. ▪

ROSLAGSTÅG

snabb och nära

Österskärslinjens ombyggnad blev försenad, men

26 oktober kunde tågen äntligen börja rulla till

Österskär igen. Banan är upprustad och nu återstår

bron över Bergtorpsvägen i Täby som läggs in

sommaren 2010.

Tyvärr hann det bara gå en och en halv vecka

innan en lastbil med kran drog ned en strömfö-

rande förstärkningskabel i Tunagård. Under ett par

veckor har tågtrafiken Åkersberga – Österskär åter

fått ersättas av buss, eftersom signalsystemet tog

skada vid händelsen.

En projektgrupp inom SL studerar vilka sträckor

som ska byggas ut med dubbelspår. Man tittar

också på hur framtidens tidtabell ska se ut.

Roslagsbanan är snabb, och nära, och denna

karaktär är något man strävar efter att behålla. ▪

notisnytt

Foto elin B

ernström

Gunilla Boy och en av de nära 300 tjejer som kom

till Swebus tjejträff i september.

Hela ResaN 21

22 Hela ResaN

krÖnikan

lars-Henrik larsson är

trafik chef vid Roslagståg. Han

började som trafik biträde på

Saltsjöbanan 1973 och har

sedan dess följt spåren i

Stockholmstrakten.

lars-Henrik larsson, trafik-chef och stor vän av tågtrafik.

Det hänger ihopGästkrönikör lars-Henrik larsson Foto Melker Dahlstrand

Det är nytt för Stockholmstrafiken att behöva byta tidtabell i mitten av december. Tidigare har tidtabellsskiften alltid handlat om som-mar- eller vintertidtabeller och brytpunkterna har av tradition legat nära skolornas sommar-lov. Inom järnvägen har det länge funnits ett tidtabellsskifte efter nyår, i samband med att jul- och nyårshelgerna varit överstökade.

I år var det pendeltågen som bytte tidtabell den 14 december. Det handlade bara om ett par minuters ändringar, men det påverkar otaliga anslutningsbussar. Att pendeltågen måste anpassa sina tider beror på att tågen på Ban verkets nät ändrar sina tider. Ska trafiken löpa på genom bland annat ”Getingmidjan” mellan Stockholms central och Stockholms södra, måste tidtabellerna vara integrerade i minsta detalj.

Att tågen på Banverkets nät ändrade sina tidtabeller beror i sin tur på att hela det euro-peiska järnvägsnätet bytte tidtabell den 14 december. Sedan åtta år är det svenska och det europeiska järnvägsnätet sammanknutet via Öresundsbron. Danmark har i sin tur fast förbindelse med Tyskland.

Tidtabeller hänger ihop. När tidtabeller-na på Banverkets nät planeras möts tågen ofta på heltimmar, på halvtimmar eller kvartar. Tabellerna är symmetriska och på det sättet fungerar anslutningar i båda riktningarna.

En gång i tiden, när Nynäsbanan ännu var enkelspårig möt-tes tågen i Skogås. Det råkade då vara så att om mötet skedde

i Skogås, kunde ett annat möte äga rum i Kungsängen. Dessa möten kom att bli styrande för trafiken på Västeråsbanan och utifrån dessa tågs lägen planerades den övriga tågtrafiken runt Stockholm. När trafiken i resten av landet sedan togs fram, hade man att anpassa sig efter de krav som styrde Stockholms trafiken och därmed blev det indirekt tågmötet i Skogås som styrde hela Sveriges tågtrafik.

Än i dag bär tidtabellerna för tågen mel-lan Stockholm och Göteborg över Örebro, de så kallade ”Här-och-där-tågen”, spår av det forna tåg mötet i Kungsängen, trots att banan är dubbel spårig sedan ett antal år. Detta tidtabellsläge stämmer nämligen rätt bra när tågen kommer ut på stambanan vid Hallsberg. Tågen hamnar inte i vägen för de snabbare X2000-tågen.

Men varför i all världen byter man tidtabell i mitten av december? Det gamla tidtabellsskif-tet låg i mitten av juni och järnvägsföretagen hade länge tyckt att detta läge inte var optimalt. Frågan var när skiftet skulle ske. Första veckan efter nyårshelgen kom som förslag, men här uppstod genast en tydlig skiljelinje mellan norra och södra Europa.

Ett tidtabellsskifte kräver alltid en mängd förberedelser och att göra ett byte mellan jul och nyår, när de flesta medarbetarna var helg-lediga, bedömdes inte som möjligt i Frankrike, Italien eller Spanien.

Slutligen enades man kring kompromissen december, eller mer exakt: den andra lördagen i december kl 24.00.

Vi lever i en internationell värld och det finns

en länk mellan regionaltåget som startar från Messinasundet i Italien till anslutningsbussen som kommer fram till Hasselgatan i Upplands Väsby. Visserligen har väl bussen redan gått om pendeltåget är försenat, men nog är det skönt att veta att promenaden hem är reglerad i europeisk samarbetsanda. ▪

”…det finns en länk mellan regionaltåget som startar från Messinasundet i Italien till anslutningsbussen som kommer fram till Hasselgatan i Upplands Väsby. ”

Hela ResaN 23

NOTIseR

Nya pendeltågsstationen Gröndals-viken mot Nynäshamn var rätt svar på Bildgåtan i förra numret. av många svar drogs tre glada vinnare av projekt ledare louise Westerdahl på sls kommunikationsavdelning.

Rätt svar i Hela resans tävling

skickades in av Jonas peterson

(Stockholmståg), Roger Eriksson

(Busslink) och petrus Sarmento

(Veolia Transport).

Foto lars l

iljegren

Foto scanpix

Foto Janne Danielsson

Tävling: Var är bilden tagen?Skicka svaret till AB SL, Hela resan, 105 73 Stockholm senast 1 februari

2009 eller mejla till tidningen@sl.se. Ange namn, adress och vilket

företag i kollektivtrafiken du arbetar på.

TIDTaBelleR PÅ NYTT säTT

SL tar fram ett nytt sätt att producera kundtidtabeller. Syftet är att förenkla och

samordna arbetet med tidtabellerna och att säkra att de får ett mer enhetligt

utseende och innehåll. Tidigare har olika källor använts som indata för

tabellerna. Men med det nya arbetssättet kommer samma ursprungsdata som

används för att planera trafiken och för reseplaneraren även att kunna användas

för kundtidtabeller. Informationen finns i den nya databasen som finns för all

trafikdata.

För de som ska använda det nya arbetssättet kommer det att vara enklare att

försäkra sig om att tidtabellerna innehåller rätt tider. Det kommer dessutom att

gå snabbare att ta fram tabellerna och det blir mindre rutinarbete. Och för

resenärerna blir informationen mer enhetlig. ▪

TesT aV NY INReDNING I C6-VaGNaR

För att minska trängseln och öka tidhållningen bygger SL om fyra tunnelbane-

vagnar av typen C6 med en annorlunda sittning för att testa dem på Röda linjen

från mitten av januari.

I dag är trängseln stor vid vissa tider och på en del linjer i tunnelbanan. på

vissa stationer kan det till och med bli svårt att avgå på utsatt tid.

Två typer av möblering ska testas. I dag har C6-vagnarna plats för cirka 154

personer varav 48 sittande. De nya

inredningarna har plats för cirka 175

personer per vagn med 32 respektive

26 sittande i de två olika versionerna.

Inredningen är självklart anpassad för

resenärer med funktionshinder.

Slutrapporten ska ge SL beslutsstöd

för optimal möblering i befintliga

vagnar och för kommande vagngene-

ration. ▪

sls MOBIla TJäNsTeR PRIsaDe!

SLs mobila tjänster, mobil.sl.se och sl.

se, har vunnit pris i kategorierna

”bästa effektivitet” och ”bästa positiva

miljöpåverkan” i telekombranschens

pris Cut the Wire Awards. ”Via

mobiltelefonen kan resenärerna nå

alla tidtabeller, information om

förseningar och köpa papperslösa

SMS-biljetter”, lydde formuleringen

från arrangören TelecomCity.

Utmärkelsen går till företag som

infört mobila tjänster för att förbättra

sin effektivitet eller konkurrenskraft.

Bland de 21 nominerade företagen

fanns ASSA, Eniro, Unilever och

Unibet. ▪

RekORDHÖG aNDel ReseNäReR

NÖJDa MeD TUNNelBaNaN

I oktober var 79 procent av resenä-

rerna nöjda med tunnelbanan.

Resultatet är därmed rekordhögt.

Under samma månad förra året var

andelen nöjda resenärer 70 procent.

pendeltåg hade 61 procent, buss 71

procent och lokalbana 81 procent

nöjda resenärer i SLs mätning för

oktober i år.

Andelen nöjda resenärer i

SL-trafiken totalt sett, var i oktober 74

procent. ▪

Redaktionen önskar God helg och Gott nytt 2009!

De belönas med två bio biljetter var

för att de kände igen motivet. ▪

Ålder: 50Familj: Gift och har två barn, en pojke på 9 år, och en flicka på 11 år.arbetsgivare: Veolia TransportDet bästa med jobbet: Att träffa folk. Jag blir glad av att träffa så många positiva människor. Det sämsta med jobbet: Fredagstjänsten. I rusningstrafiken vid lönehelg och framåt kvällen blir det en rätt tryckt stämning. Många ungdomar drar sig hit och det blir mycket gapande och skrikande vilket ofta leder till bråk. Gör helst på fritiden: Jag försöker få så mycket tid som möjligt med mina barn, ibland går vi till simhallen, ibland går vi ut och äter – det är viktigt att de får se sig om och lära sig nya saker. När jag är hemma blir det en del tv-tittande och internet-surfande. Jag drömmer om: Att ta med min familj på en jorden runt-resa och upptäcka olika kulturer.

Text Joanna Olsson Foto Melker Dahlstrand

Hallå där aziz, hur trivs du på jobbet?

– Det går jättebra. Jag träffar många olika typer av

människor på deras första besök i Stockholm. De

flesta är positiva och frågar mycket, några är elaka

och mår inte så bra, men sådant beror på omstän-

digheterna. Man lär sig mycket om staden i det här

jobbet och ser alla möjliga individer med sina olika

attityder och beteenden.

Vad gör du som spärrexpeditör?

– Som spärrexpeditör sitter jag i fronten och ger

service till dem som är på väg in på T-centralen.

Här handlar det mycket om att ge information. Jag

säljer även resan till resenären och talar om vad

biljetterna kostar.

Vad frågar resenärerna om?

– Turisterna vill veta var de olika ställena ligger. Det

gäller att ha mycket god lokalkännedom. Andra vill

veta var bussarna går, vad biljetterna kostar, om

tåget de ska till går eller inte. Några är rädda att

det är stopp i trafiken och vill försäkra sig om att de

kommer hem i tid.

Hur är det att arbeta på T-Centralen?

– Det är tufft, men vi hjälps åt för att klara de olika

stressgraderna. Mest belastad är den södra sidan

där fjärrtågens passagerare från hela Sverige kom-

mer in. Men det strömmar även in folk från andra

håll på väg mot tunnelbanan, lokaltågen, pendeltå-

gen eller till någon av sevärdheterna inne i centrum.

Vad behövs för att göra ett bra jobb?

– Som spärrexpeditör måste man vara serviceinrik-

tad och bemöta resenärerna på rätt sätt, få dem att

tycka om lokaltrafiken och känna att det är trevligt

att åka. på T-centralen måste man dessutom kunna

avgöra kundens behov på några sekunder och

anpassa informationen därefter så att trafikanten

går härifrån nöjd, utan att det uppstår någon kö. Vi

skulle nog behöva mer information i spärrarna på

olika språk såsom tyska och franska – det skulle

underlätta biljettförsäljningen och besökarnas

resande.

Vilken typ av information kan du ge?

– I spärrexpeditionen har vi tågtidtabeller, biljett-

information, broschyrer ifrån Veolia Transport och

en folder om konsten i tunnelbanan. För att kunna

hjälpa resenärerna att hitta har vi adressboken med

busslinjer, men vi saknar information på olika språk.

Hur länge har du arbetat inom sl-trafiken?

– Jag har jobbat inom SL-trafiken i åtta år. Jag bör-

jade som spärrexpeditör längs Röda linjen, sedan

gick jag över som Connex-värd och blev konduktör

på Lidingöbanan. Jag var även biljettkontrollant på

biljettkontrollen ett tag innan jag kom tillbaka in till

city igen.

Har du märkt någon skillnad i kollektivtrafiken

sedan du började?

– Det är fler som reser kollektivt nu och det märks

tydligt att det flyttat in många nya människor hit.

Tempot hos resenärerna är också högre nu, men

det gäller inte alla stationer.

Vad tycker du om sl access?

– Det känns bra – systemen som vi har nu är gamla

och jag tror att SL Access kommer underlätta

arbetet både för oss och för resenärerna. Det har

varit förvånansvärt få problem hittills, så jag tror

det fungerar bra. även resenärerna verkar vara

bekanta med systemet.

Tänker du jobb när du är ledig?

– Ja, ha, ha, jag funderar om jag ska arbeta mer,

men inte mer än så. När man jobbar, då jobbar

man. När man kopplar av, då ska man koppla av och

tänka på annat, på sitt hem och sina barn. ▪

aBstorstockholmslokaltrafikMarknad/Kommunikation105 73 Stockholm

Avs

aZIZ GIURGIs, sPäRRexPeDITÖR PÅ T-CeNTRaleN