hela resan, nr 2 2005
DESCRIPTION
Många olika kompetenser inom SL-trafiken, Nya linjer, nya möjligheter, De jobbar när kompisarna festarTRANSCRIPT
Hela ResanHela ResanEn tidning för alla som jobbar för SL–trafi ken. Värde: 27 kronor Nr 2 – 2005Årgång 2
6De jobbar när kompisarna festar
9Många olika kompetenser inom SL-trafi ken
14Nya linjer, nya möjligheter
2 Hela Resan nr 2 – 2005
Hela Resan Personaltidning för alla som arbetar inom SL–trafi ken.
Tidningen utges av AB Storstockholms Lokaltrafi k
Tel: 08–686 16 00Fax: 08–686 14 44
E–post: [email protected]: Arenavägen 27
(T–bana Globen)www.sl.se
Ansvarig utgivare &chefredaktör: Lena Hed
08–686 15 24
Redaktion:Jan E Svensson, Pernilla Hjelm, Maria Adolfson, Gisela Poellinger
Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt bild av SL–trafi ken. Åsikter
som kommer till uttryck överensstämmer inte alltid
med SLs policy.
PrenumerationerAdressändringar anmäls till
respektive arbetsgivare eller pensionärsförening.
För övriga prenumerations-frågor, mejla redaktionen:
Grafi sk utformning:Jan E Svensson
Tryck: EO Print ABISSN 1652–1781
Vad gör de på alla möten?
Redaktören har ordet
Helt ärligt: på sistone har jag haft väldigt lite kontakt med vardagen ute i SL-trafi ken, annat än som resenär. Som redaktör behöver man vara ute och se vad som händer, prata med folk. Men under våren har mycket tid gått åt till SLs samorganisation och kommande samfl ytt. Inte all-tid lika kul, men nödvändigt.
Det här med omorgani-sationer har berört oss alla i SL-trafi ken det gångna året och riskerar att, för den som inte är direkt inblandad, mest handla om ett mer eller min-dre kryptiskt diagram på en anslagstavla. Man undrar vad
de egentligen gör på alla de där mötena.
Men det är förstås så mycket mer än bara en för-ändring på pappret. Att vara riggad för att motsvara för-ändringar i omvärlden kräver mod att tänka om, tänka nytt.
Speciellt när de fl esta män-niskor brukar tycka att det är rätt bra som det är, så varför förändra? Då måste man vå-ga. Våga granska rutiner och tänkesätt. Kanske erkänna att det kan fi nnas bättre sätt. Lä-ra nytt. Och det är något som berör alla, inte bara de som drar upp linjerna på pappret.
Den 1 mars införlivades
enheten Teknik (före detta dotterbolaget SL Infrateknik) i SL. Samtidigt skapades en ny enhet, Marknad och för-säljning. Tillsammans med Trafi kenheten bildar dessa beställarorganisationen SLs tre ben.
Trafi k, Teknik och Mark-nad – här ryms relationerna till trafi kentreprenörer, leve-rantörer och resenärer. Öv-riga staber ska stötta de tre affärsdrivande enheterna.
Förändringen innebär en starkare ”kundorientering”, som det brukar heta i andra branscher. Hos oss i SL-trafi -ken handlar det om fokus på
resenärernas behov och öns-kemål. Och en bättre sam-ordning.
Parallellt sker stora trafi k-upphandlingar, teknikut-veckling och satsningar på SL-miljöer. Vi är inne i ett spännande år…
Lena Hed Redaktör
Senaste nytt
Omslaget: Omslagbilden till detta nummer är tagen av Lena Granefelt.
Foto: Lena Granefelt
– Svenskarna blir allt äldre och allt skröp-ligare. Det måste vi lära oss att han-tera inom kollektiv-trafi ken.
Det säger Åke Lind-ström, en av idésprutorna bakom SLs webbtjänst rese-planeraren. Den tjänsten har sedan några år tillbaka hjälpt resenärer att planera sin resa i förväg via Internet. Den uppdaterade versionen i maj av reseplaneraren blir också en viktig komponent i arbetet med att förbättra tillgängligheten för funk-tionshindrade.
Förutom att göra rese-planeraren tillgänglig på nya sätt, vill SL utöka informa-tionen, så att alla delar i re-san anges, förutom avgångar även status på hissar och
rulltrappor för respektive station eller instegshöjd på fordonen.
– Landstinget vill även göra det möjligt att beställa en resa, där SL-trafi ken är en del och taxi eller special-fordon en annan.
Utgångspunkten är att den vanliga linjetrafi ken ska vara så tillgänglig och an-
passad att det är det första resealternativet även för per-soner med funktionshinder.
SL arbetar för fullt med anpassning av fordon, informations system, håll-platser och stationer.
– Vi har bara fem år på oss till målen som riksdagen har satt upp, ska vara upp-fyllda. Samarbete med Färd-tjänsten blir ett viktigt led för att nå det målet, menar Åke Lindström.
Målet med satsningen på en ny version av reseplane-raren, tjänsten som ligger bakom beräkning av restider i SL-trafi ken, är bland annat att på sikt minska den stora upplagan av tryckta tidtabel-ler och istället öka använd-ningen av smarta digitala tjänster. Genom samarbeten med olika företag, ska rese-planeraren synas på allt fl er
företags webbar och därige-nom uppmuntra företagens besökare att välja att resa kollektivt. Att marknads föra reseplaneraren innebär ock-så i förlängning en att öka kännedomen om och an-vändandet av SLs hemsida. Det övergripande målet är förstås att öka andelen nöjda resenärer och antalet resor med kollektivtrafi ken.
Av Lena Hed
SLs reseplanerare – allt viktigare hjälpmedel för resenärer
Det smarta sättet att resa – snabbt, enkelt, pålitligt och prisvärt.
Åke Lindström arbe-tar med verksamhets-utveckling inom SL.
Foto: Göran S
egeholm
Reseplaneraren på sl.se slog be-
söks- och användningsrekord förra
året. Nästan 63 miljoner frågor be-
svarades under 2004 via Internet-
tjänsten reseplaneraren.
Nu kan du använda SLs nya
uppdaterade reseplanerare för att
planera dina resor. Testa den på
sl.se.
foto: Göran Segeholm
OmnämnandeHela Resan fi ck ett heders-
omnämnande i Rim: s (redaktörs-
förening) tävling Sveriges bästa
personaltidning 2004.
Motiveringen löd: ”Den tillgodo-
ser fl era läsargruppers intressen.
Den har en spännande och annor-
lunda layout samt bra typsnitt. Här
fi nns korta, rappa texter, många
notiser och korta fakta. ”
3Hela Resan nr 2 – 2005
Min åsiktEttans buss
”Jag sitter på ettans buss på väg hem från jobbet. Det har varit en tuff vecka. Plötsligt hör jag en arg röst som skriker: ”du kan väl gå och sätta dej nån annans stans då när det kom-mer en med barnvagn!”
Det är säkert till mej, tänker jag, jag har satt mej på barnvagnsplatsen och lagt min ledarhund under bänken ef-tersom handikkapplatserna var upp-tagna när jag gick på vid Stora Essing-en. Alltså reser jag mej upp, får min sömniga hund på fötter, tar hennes sele i andra handen och försöker hitta mej en annan plats. Jag försöker igen med handikapplatserna, eftersom det fi nns bäst plats för hunden där. ”Nej, kom inte hit”, säjer nån, en annan skri-ker: ”gå längst bak!”.
Där står jag i mittgången, folk över allt, är alla arga på mej… Jag är trött efter en veckas arbete, jag har tre ar-betsplatser, jag försöker få livet att funka trots min synskada och min hörselskada. Det här känns helt enkelt inte rättvist…
En snäll och lugn farbror knackar mej på axeln och upplyser mej om att platsen jag just har lämnat fortfarande är ledig. Var människan med barnvag-nen blev av har jag ingen aning om, farbrorn vill vara hjälpsam och drar i min hund. Jag fräser åt honom av bara farten, men sansar mej och ber om ur-säkt och sätter mej ner igen…
Efteråt, hemma, är det värsta av allt att jag skäms för att jag lät mej provo-ceras.”
Sofi a Thoresdotter, resenär
Vad är egentligen trygghet?Jag kom en gång att fundera över ordet ”lycka”. Min personliga slutsats var att ”lycka” egentligen bara är från-varo av olycka. På samma sätt börjar jag tro att trygghet inte fi nns. Det som fi nns är frånvaron av otrygghet. Det skulle i så fall innebära att varje försök att inplantera känslan av trygg-het, riskerar att slå fel. Trygghet fi nns inte som ett fysiskt tillstånd, utan är en upplevelse hos den som känner tillit och omtanke.
Våld och otrygghet är ett stort sam-hällsproblem. Våld drabbar en väldigt liten skara men gör en mycket stor an-
del medborgare otrygga. Jag tror att pressens del i detta är oändligt stor. Dels talar man 100 gånger oftare om våld än om frid och lugn. Samhälls-problemen har SL svårt att rätta till, men vi bör akta oss för att själva gå i fällan.
En kampanj för att göra männis-korna som reser med oss mindre otrygga måste i så fall gå ut på att visa att SL tar väl hand om dem. De måste veta att vi är medvetna om att faror fi nns och att vi i SL-trafi ken gör vad vi kan för att förhindra dessa faror. Det handlar också i mycket hög grad om att skapa insikt om vårt säkerhets-system.
Det fi nns alltid personal – du är ald-rig ensam. Den som vet hur man skall handla är inte osäker och därmed inte otrygg. Låt informationen berätta om hur SL och entreprenörernas trafi kap-parat är organiserad. Tala gärna om hur stationer och tåg övervakas.
En parallell kampanj borde gå ut på att minska personalens otrygghet.
Förra året fördes en debatt i press-sen eftersom fack och företagsledning hade olika åsikter om hur en specifi k trygghetsfråga i tunnelbanan skulle lösas. Men känslan av otrygghet kan inte lösas i osämja. Den kan inte hel-ler lösas i media.
En bred arbetsgrupp borde försöka få entreprenörer och trafi kpersonal att dra åt samma håll i denna fråga. Så länge personalen själv kan vara otrygghetens budbärare – så länge kommer resenärerna att känna från-varon av trygghet.Utan denna samsyn är det svårt att sprida det budskap vi är ute efter att sprida.
Lars-Henrik Larsson, trafi kchef Roslagståg AB
Mer kundorienterad organisation på SL från och med 1 mars.
Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser NyheterBiljetter:
Kontantbetalning – bra och dåligtVåld och hot mot bussförarna i SL-trafi ken har ökat. Det menar fack-föreningen Kommunal som i mars i ett öppet brev till SLs styrelse krävde att kontanthanteringen på bussar tas bort, att fl er väktare, nattvärdar och övervakningskameror införs.
SL vill behålla möjligheten för den som reser med SL-trafi k att köpa en biljett direkt på bussen eller i spär-ren. Men kontantkassorna är samti-digt ett gissel för personalen, eftersom de gör ökar risken för personrån. Det här dilemmat har stötts och blötts i ett par år och det fi nns olika lösning-ar för buss-, tunnelbane- och pendel-trafi ken.
SLs strategi innebär ökade sats-ningar på trygghetsåtgärder såsom utökad kameraövervakning och nya larm på bussidan samt ändrade rutin-er i tunnelbanan. En tidplan för ge-nomförandet kommer att göras så snart beslut tagits om fi nansiering. En fördel med det nya resekortet som införs 2007, är att manuell biljettvisering då försvinner.
Telefoni:
Mobila verktyg för mobila människor Nu lyfter SL in 3G och FM-radio i de sex milen tunnlar. SLs över-gripande affärsmål är ”fl er och mer nöjda resenärer” och med den här åtgärden vill man möta den mobila människans krav.
Den som reser genom längre tunn-lar kan snart använda tiden till att lyssna på nyheter eller musik i radion eller att koppla upp sig mot Internet och surfa, läsa/skriva eller mejla – ut-an störande avbrott.
3G-kablarna har en lägre ”signal-styrka” – och därmed strålning – än de vanliga 3G-antenner man kan se på husfasader.
I dag har i stort sett alla en mobil-telefon i fi ckan. GSM-teknik är det vanligaste, men den nya 3G-tekni-ken är på inmarsch. SLs avsikt är att före sommaren i samarbete med 3G-operatör erna installera denna teknik för 100 procents täckning i alla tunn-lar med spårtrafi k.
För information om SL – besök vår webbplats sl.se
4 Hela Resan nr 2 – 2005
Den 15 mars invigdes Buss-
link Söders nya rastloka-
ler vid Slussen. Från att
ha fört en tynande tillvaro
som Svenska Manometer-
fabriken, har nu lokalerna i
två våningsplan renoverats
till en rastplats för trötta och
hungriga förare.
Matserveringen, med ut-
sikt över Stockholm ström,
är öppen dagtid och drivs av
Söders bussförare Armen
Gidian. Precis som förar-
kollektivet, ska maten kom-
ma från hela världen. Därför
erbjuds orientaliska wraps,
mackor och sallader, hälso-
samma alternativ till den
vanliga varmkorven.
I de nya lokalerna fi nns
också Förarservice sju dagar
i veckan. Där kan förarna
hämta ut rikskuponger, be-
ställa uniform och annan
utrustning samt boka en
upplivande massage. I två
kontorsrum på nedre plan
arbetar personalledarna,
som på så vis blivit mer till-
gängliga för förarna.
Miljö:
Framtidsresor med fantasiFörmiddagen den 7 april
sorlade det av förväntan i
den ombyggda hallen på
Naturhistoriska riksmuse-
et. Femteklassare från 14
skolor i länet hade samlats
till vernissage. Utställning-
en – ja, det var deras egna
konstverk inom ramen för
projektet ”Framtidens klimat
och kollektivtrafi k”.
Under hösten har tolv-
åringarna jobbat med klimat-
frågor och uppdraget att
skapa framtidens trafi kmiljö.
Av ett 60-tal klasser hade
SL och Naturhistoriska riks-
museet det svåra jobbet att
välja ut 20 bidrag.
– Att jobba med ett så-
dant här projekt slår vilken
lärobok som helst, tyckte en
lärare.
Klasserna har deltagit i
guidade visningar på Natur-
historiska riksmuseets ut-
ställning ”Uppdrag: KLIMAT”
och Spårvägsmuseets ”Från
hästbajs till biogas och vat-
ten”. Eleverna har under
höstterminen omsatt sina
nya kunskaper i ett kreativt
projektarbete. Det har lett
till idéer om att med hjälp av
solkraft, vindkraft, magne-
tism, muskelkraft och bio-
bränslen förfl ytta fordon mil-
jövänligt och enkelt.
I glasmontrarna på utställ-
ningen, som pågår fram till
sommaren, fi nns bland annat
solcellsbussen, luftbussen,
solcellsbåten, den röststyrda
svävaren och tramptåget.
– Vårt fordon är stort,
så det inte behöver åka så
många gånger fram och till-
baka. Och bekvämt. Det svä-
var och drivs av solceller och
propeller, så det inte brum-
mar så mycket, berättar en
grupp tjejer från Carlssons
skola.
Under högtidliga former
skålades det i bubblande
läsk och delades ut diplom.
SL och Naturhistoriska riks-
museet tackade för barnens
engagemang. Utvecklingen
av luftmiljön – avgaser och
buller – kommer att spela
en viktig roll för våra barns
hälsa och framtid. På 40-ta-
let sågs månfärder bara som
fantasier. Tjugo år senare
var det verklighet. Vem vet
– om fyrtio år kommer kan-
ske en del av de idéer som
barnen nu tagit fram för en
bättre trafi kmiljö att vara
verklighet.
Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser
Busslink:
Nytt rastställe för Busslinks förare
Bussförarna har en ny rastlokal vid Slussen.
Foto: Mikael H
edlund
Foto: Jan E Svensson
Ekonomi:
En bra start på åretFörsta kvartalet 2005 blev bra för SL. Trafi ken fl öt bra utan större störningar. Punktligheten har förbätt-rats överlag, jämfört med förra året. De högre trafi k-intäkterna håller i sig efter förra årets prishöjning.
Den ökade försäljning-en av rabatt remsor tyder på att satsning en på att minska svinnet givit resultat. Däre-mot minskade de korta resor-na under januari och februari med 1 procent även om an-delen länsinvånare som är nöjda med SL-trafi ken ökat till 56 procent jämfört med 52 procent förra våren.
Teknik:
Sommar-underhåll Tunnelbanesträckan
mellan Slussen och Gull-marsplan trafi keras endast på enkelspår, det vill säga halv-timmestrafi k under perioden
11 juli till 7 augusti. Då sätts ersättningsbussar in som kommer att gå från Sergels torg via Gamla stan till Gullmarsplan samt mellan
Kärrtorp och Gullmarsplan. Thorildsplans station
upprustas under sommaren, vilket leder till ersättnings-trafi k med buss till och från
Fridhemsplan under perio-den 20 juni till 15 augusti.
Stationsmiljö:
Pavarotti av-skräckerSvenska Dagbladet skriver om försök i London att med klassisk musik i tunnelbanan minska brottsligheten. Klas-sisk musik i allmänhet, och opera i synnerhet, fungerar tydligen avskräckande för de med illasinnade tankar, för på sina håll har man uppmätt över 30 procent minskad brottslighet i samband med försöken. Och mest avskräckande var tydligen Pavarotti.
På Gullmarsplan har SL gjort liknande försök, fast inte i syfte att minska brotts-ligheten utan snarare för att öka trivseln. Det fi nns dock inga planer på att generellt i Stockholms tunnelbana in-föra klassisk musik.
Pendeltåg:
Uppställnings-hallen i Bro är snart klarLördagen den 9 april genom-fördes ett antal tester av uppställningshallen i Bro. Då beräknades den vara helt färdigställd i början av maj, vilket möjliggör för City-pendeln att börja använda hallen.
Däremot kvarstår att färdig-ställa verkstad med service-spår, tvätthall samt avisnings-anläggning. Arbetet med detta blir klart under oktober.
I uppställningshallen, som är den största byggnaden i depån, ställs tågen upp när de inte är i drift.
Två nya pendeltåg, var-dera bestående av två X60-fordon, kan ställas upp efter varandra i hallen, som är 450 meter lång och har sex paral-lella spår.
Vernissage med tema klimat på Naturhistoriska.
5Hela Resan nr 2 – 2005
Enligt beslut i SLs styrelse
kostar det från 1 maj två
kuponger (istället för som
tidigare tre) att resa över en
zongräns. Beslutet gäller för
SL-resor med samtliga typer
av kuponger.
För att skilja tvåkupongs-
resor över en zongräns från
vanliga tvåkupongsresor
inom en zon, skrivs sta-
tions- eller hållplatsnamnet
där resan påbörjas ut på ku-
pongerna. Om resenären vill
fortsätta resan eller göra en
omstigning, kompletteras
stämplingen så att det totala
antalet kuponger överens-
stämmer med den vanliga
kupongtaxan.
Taxan för kupongresor
över länsgränsen till Bålsta
eller Gnesta förblir oföränd-
rad, och kostar även fort-
sättningsvis fyra kuponger.
Resor som passerar genom
en zon där hållplatser sak-
nas eller där avstigning inte
är tillåten, undantas från re-
geln eftersom två zongrän-
ser då passeras.
Bättre service:
Extrapersonal tar hand om barnfamiljerSom förälder vet man hur
jobbigt det kan vara att gå
igenom tunnelbanespär-
rarna med ett barn i handen
och ett i barnvagnen.
Hur man än gör blir det
problem; antingen går man
till luckan med barnvagnen
för att betala – och blir en
bromskloss för övriga rese-
närer – eller så lämnar man
barnvagnen vid grinden utan
uppsyn, medan man betalar.
Nu råder SL bot på proble-
met. I april utrustades statio-
nerna Slussen, Gullmarsplan,
Skanstull och Medborgar-
platsen med två extra vakter
under en prövotid på tre må-
nader.
Extrapersonalen, iförda
gula västar, rör sig mellan
stationerna där de ska ta
speciell hand om och hjälpa
familjer med barnvagnar,
funktionshindrade och äldre
resenärer.
Idén kommer från tunnel-
banan i London. Syftet med
värdarna är i första hand att
genom närvaro förebyggan-
de minska antalet fuskåkare,
men även att öka servicen.
Istället för att visa kortet
för spärrexpeditören, kan
resenären visa det för ex-
trapersonalen, som öppnar
grinden utan att fl era icke
betalande slinker med.
Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser
Ny taxa:
Billigare över en zongräns
Foto: Jan E Svensson
Beslut i SLs styrelse ger billigare resor.
Extrapersonal hjälper till vid Gullmarsplan.
Sveriges mest sedda konstverk.
Foto: Hans Ekestang
När tågen står uppställ-da inomhus ökar driftsäker-heten och skyddet mot skade-görelse.
Uppställningsspår för det nya pendeltåget fi nns även i Älvsjödepån.
Svinnet:
Falska SL-kort Hela 50 kronor billigare kan månadskortet bli om SL får bukt med fusket och gratis-åkandet. Beräkningar visar att fusk och gratisåkande årligen belastar SLs budget med upp till 200 miljoner kronor.
Förvisso har svinnet mins-kats med 40 miljoner kronor tack vare en rad åtgärder, bland annat bättre kontroller, nya grindar och Connex mät-ning av servicenivån och in-täktssäkringen på stationerna i tunnelbanan.
Men faktum kvarstår; i tunnel banan säljs tusentals falska SL-kort. Misstankar fi nns om att de trycks i mass-upplaga utanför Sveriges gränser.
SL utreder:
Misstanke om svart arbets-kraftSL har anlitat PEAB för att
på entreprenad bygga den nya pendeltågsdepån i Bro. Vid stickprovskontroller har misstankar om att svart arbetskraft utnyttjats av underleverantör framkommit.
– Alla som utför uppdrag åt SL måste självklart följa de lagar och regler som styr svenskt arbetsliv säger SLs vd Lennart Jangälv.
– Någon svart arbetskraft får under inga omständighe-ter förekomma. Vi har kon-taktat ledningen vid PEAB och kräver att de går till bot-ten med vad som hänt, hur si-tuationen kunnat uppstå samt en redovisning av åtgärder och uppföljning. SL förutsät-ter också att polisanmälan görs mot dem som brutit mot gällande lagar och avtal, säger Lennart Jangälv.
Konst:
Känd tunnel-banekonstnär död”När man anländer från den svenska landsbygden och går gången mellan Stock-holms Centralstation och tunnel banan förändras man och blir en stockholmare”, uttryckte sig en känd artist nyligen. Kanske har Jörgen
Fogelquist bidragit till denna känsla.
Han är konstnären som har
smyckat gången med kakel, efter att ha vunnit uppdraget i en SL-tävling redan 1957.
Utsmyckningen – som ändå måste vara landets mest sedda – har gjorts i olika om-gångar, senast så sent som år 2000. Konstnären har följakt-ligen jobbat på sitt verk i näs-tan ett halvt sekel.
Fogelquist kom från Väster-götland, men präglades starkt av storstan.
På 50-talet betraktades han som ett konstnärligt under-barn, och i Konsthögskolan med Sven ”X-et” Erixson som lärare, och Fernand Leger som idol, blev han vän med Söderprofi len och författa-ren Stig ”Slas” Claeson och konstnären Sven-Olle Ehrén, med vilka han höll kontakt hela livet ut.
Tågia:
Ny organisa-tion på TågiaTågia, som underhåller spårfordon i SL-trafi ken, har organiserat om företaget. De största förändringarna är tre producerande enheter; Tunnelbanan, Lokalbanor inklusive Roslagsbanan samt Moderniseringar. Dessutom lanseras en stabsenhet för Marknad och Information direkt under vd.
Roslagståg:
Roslagståg får ny vdBengt-Erik Johansson har utsetts till vd för DSB Sverige AB och lämnade vd-posten hos Roslagståg den 1 maj. Ny vd blir Ingemar Nilsson, som kommer från Traffi Care.
Bengt-Erik kommer dock inte att släppa kontakten med Roslagståg helt genom att han även i fortsättningen in-går i Roslagstågs styrelse.
6 Hela Resan nr 2 – 2005
De jobbar när kompisarna festarKompisarna fattar inte hur de kan jobba så mycket utan att få betalt. Men Joel och Alexander tycker inte att det är konstigt. De kän-ner att deras ideella insats i Non Fighting Generation betyder något. På riktigt.– Om vi lyckas skydda en enda person från misshandel så är det värt all tid, säger Alexander. Men min fl ickvän muttrar över att jag är borta så många helgkvällar.
Non Fighting Generation, NFG, är en organisation för och av ungdomar. Joel Sandin, Alexander Terrinoni och deras drygt 20 kompisar i NFG natt-vandrar varje fredag- och lördagkväll, och när det är storhelger eller andra festligheter som får ungdomar att samlas. De brukar börja vid åtta-, nio-tiden på kvällarna och håller på länge, ofta fram till fyra på morgonen.
NFGs uppgift är att skapa lugn och att stoppa våld. I deras närhet ska ungdomar och andra helgfl anörer känna sig trygga.
– Vi särar på ungdomar som brå-kar, säger Alexander. Vi ställer oss helt enkelt mellan slagskämparna och det har hittills aldrig hänt att någon av oss
blivit allvarligt skadad. De som slåss har ju inte problem med oss – de har ju problem med varandra.
Joel och Alexander förklarar att en anledning till att de så ofta lyckas lug-na ner tjafsande ungdomar är att de ser upp till de något äldre killarna och tjejerna i NFG. Dessutom känner Joel och Alexander ofta deras storasyskon och det ger respekt.
Nattvandrarna rör sig på platser där det fi nns mycket ungdomar, i närhe-ten av stationer och busshållplatser. De vandrar två eller tre i varje grupp och är alltid minst tre eller fyra grup-per ute. De håller till på givna po-sitioner i närheten av varandra och kommunicerar med kommunikations-radio.
– Om det händer något kallar vi på varandra. säger Joel. Det är skönt att vara fl er från NFG om det blir hotfullt med vapen och så. Spårar det ur ring-er vi polisen som är en av våra sam-arbetspartner. Alltid innan vi går ut på kvällen stämmer vi av med polisens ungdomsrotel. Vi tipsar varandra om det är något på gång, som stora fester, arrangemang eller folksamlingar.
Det är på sommaren som det brå-kas mest, det är då folk samlas utan någon speciell anledning. De bara
hänger omkring, som på Djurgården eller i Kungsträdgården. På vintern är folk oftare på väg någonstans, de har ett mål och då är det i allmänhet lugnare.
NFG fyller 20 år i år, men det fi nns inga planer på något större jubileum. SL har varit med från starten och är än idag en av huvudfi nansiärerna.
– Lönen är att känna att det vi gör spelar roll, säger Joel Sandin. Någon annan ersättning får vi inte. Jo förresten, vi får ett var sitt SL-kort att använda både privat och i det ideella arbetet.
Det mesta av arbetet med underhåll av Stockholms tunnelbana sker natte-tid. Då är ”rallarna” ute och lyfter räls och byter växlar, då klistras ny reklam upp längs plattformsväggarna, då gör nattvandrarna sin insats för trygg-heten. Följ med ut i natten.
Av Eva Hedberg, foto Lena Granefelt
Nattarbete
– Som nattvandrare får man aldrig lämna sin kompis ensam, säger Alexander Terrinoni. Det lär vi nya nattvandrare under deras utbildning.
”Om vi lyckas skydda
en enda person från misshandel
så är det värt all tid”.
7Hela Resan nr 2 – 2005
Inte bara tunnelbanans tåg och perronger måste städas. Även väggar, tak och spår i tunnlarna ska göras rena och det är inte bara en fråga om hygien.
Det handlar också om säkerhet och ekonomi. Skräp brinner och ger gif-tiga gaser, damm ökar slitaget och förstör med tiden spårbädden.
Rengöringen av tunnlarna sker på nätterna. Det går långsamt och görs i etapper: Först kommer en jätte-dammsugare som suger upp grov-sopor och fi nt damm. Senare kom-mer spolvagnen som genom sina sprutmunstycken sprutar vatten på tak, väggar, spår och spårbädd. Spol-vagnen ser ut som en spindel från yttre rymden.
– Det är viktigt att vi damm suger innan vi spolar rent med vatten, sä-ger Laszlo Szabo från banavdel-ningens spårgrupp. Annars kan allt för mycket fi ndamm fastna i spår-
bädden och cementera makadamet. En hård spårbädd får fl era dåliga konsekvenser.
Både spolvagnen och skräpdamm-sugaren ingår i ett komplext städpro-gram. Laszlo berättar bland annat att framför dammsugarvagnen går personer som handplockar skräp
som dammsugaren inte kommer åt. Och ställen dit spolvagnens sprut-munstycken inte når tvättas för hand med vattenslang ibland.
– Hittills har vi städat tunnlarna ungefär en gång per år, säger Laszlo. Men från och med i år är ambitio-nen att städa tunnlarna två gånger per år. Det lönar sig.
Foto: AB
SL
Slitna delar byts ut på nattenDet är bråttom. Om två timmar sätts strömmen på igen. Den nya växeln måste ligga på plats när morgon-tågen börjar rulla.
Lagbasen Hans svarar kort på alla frågor. Han har inte tid att stå stilla mer än ett par minuter, sen måste han hugga i igen. En kollega behöver hjälp att baxa fram en sliper under rälsen. Hans tar tag i andra änden och tillsammans får de loss den. En sliper väger mellan 50 och 100 kilo.
Växelbyggare måste väl vara det tyngsta jobbet i tunnelbanan?
– Jo, det kan man nog säga utan att förhäva sig, säger Hans Lindgren och stryker bort svettdropparna från pan-nan med skjortärmen. Men rälsen lyf-ter vi förstås med kran.
Hans röst försvinner i allt oväsen.
mar och det rasslar när någon skyffl ar makadam. Luften är tät av fi nt sten-damm. Ett regn av glödande gnistor sprutar från rälskapen och lukten från svedd metall sprider sig i tunneln.
Hans Lindgren är lagbas för fem gubbar som jobbar med att byta ut-slitna och trasiga växlar över hela tun-nelbanenätet. De jobbar fem nätter i veckan, mellan tio på kvällen och halv sju på morgonen. Själva växel bytet sker mellan halv ett och kvart över fyra – det är då strömmen kan stängas av utan att trafi ken störs. I år är det planerat att laget ska byta 23 växlar. Den här i Vällingby är den fjärde för i år.
Växelbyggarna är på plats under tre nätter, de bryter upp det gamla och lägger nytt – en bit i taget.
Sen tar andra vid. Rälsfogarna ska svetsas och spåren riktas rätt. Sist ska
Under hela växeln ligger 46 sliprar som ska bytas ut. – Det blir en del att lyfta, säger Olle Norlandet. Inte behöver vi gå och träna efter jobbet precis.
– Vi jobbar tre nätter vid ett växelbyte, säger lagbasen Hans Lindgren. Första natten byter vi delen med tungorna, andra nat-ten mellanrälet och tredje natten korset.
strömmen till drevet som lägger om växeln sättas på och alla kablarna till signalsystemet kopplas ihop. Att byta en växel tar sammanlagt ungefär tio nätter.
– När vi inte jobbar med växlarna, byter vi räls och slipers utmed tun-nelbanan, säger Hans. Men det blir en växel ungefär var fjortonde dag.
Hans har jobbat i 25 år som växel-byggare. Det tunga jobbet har börjat ta ut sin rätt – knän och höfter protes-terar. Och att jobba nattskift är förstås tröttande.
– Men det är bra betalt, säger Hans. Och jag trivs ihop med grabbarna.
Det svåraste med jobbet är stressen. Hans tycker att de som planerar ofta är väl optimistiska med tiden. Om nå-got krånglar, som ibland när nya och gamla delar ska fogas ihop, då blir det verkligen bråttom. Men bara några få gånger har det hänt att laget inte har blivit färdigt i tid.
– Vi löser det nästan alltid, säger Hans. Men så jobbar vi också hårt och effektivt.
Rälskapen låter vasst och det bankar från släggor som slår loss sliprarna från rälsen. Kranen som lyfter bort högar med uttjänta sliprar brum-
Spolvagnen… fungerar nästan som en om-
vänd biltvätt. Den specialbyggda vagnen togs i bruk för 25 år sedan och kan rengöra tre kilo meter tun-nel på en natt. Den har med sig tre tankvagnar med sammanlagt 60 000 liter vatten. För varje me-ter den går sprutar den ut 20 liter vatten.
Skräpsugningsvagnen … åker drygt en kilometer
i timmen och suger upp både grov sopor och fi nsopor. Efter ett nattpass vid fem plattformar har dammsugar påsarna fyllts med 30-50 kilo grovsopor och 10-50 kilo damm.
Spolvagnen rengör tre kilometer tunnel på en natt.
Lönsamt städa tunnlar
”Vi jobbar hårt och effektivt!”
8 Hela Resan nr 2 – 2005
Extraknäck som klistrare30 sekunder per ark. När tåget lämnat station Råd-mansgatan hoppar tre killar ner på spåret. De är klädda i gula och orange refl ex-kläder och har med sig var-sin borste på långt skaft. I natt ska de klistra upp 180 nya reklamaffi scher som var och en består av minst nio ark.
De jobbar snabbt. Det är bara fem minuter tills nästa tåg kommer och på den tiden ska de bli klara med en varsin stor reklamaffi sch. Sen ljuder varningssignalen och killarna häver sig upp på perrongen.
– Värst är alla hoppen upp och ner från perrongen, säger tillsynsmannen Ulf Larsson. Men efter midnatt blir det bättre. Då är det mest arbetståg som går på spåren och de kommer inte så ofta.
Ulf hänger ett reklamark över bor-sten med en förklistrad sida uppåt. Han placerar arket där det ska vara, högst upp i vänstra hörnet. Sen fort-sätter han att klistra ark efter ark. Det gäller att ha tungan rätt i mun, i syn-nerhet om det är en affi sch med cirk-lar eller liten text. Några millimeters felpass kan bli tydliga då.
Lasse Lundell och Kosmas Anaspaciados stryker klister på affi sch-arken. I natt gör de slut på 1 000 liter tapetklister. Det slabbar och stänker. Lasse skrapar rent bordet med en
gummiskrapa innan han hämtar en ny lunta med ark som ligger bladade i den ordning de ska upp.
– Det här är ett extrajobb, säger han. Imorgon bitti ringer väckar-klockan som vanligt och jag går till mitt jobb som IT-säljare. Jag gör det här för att tjäna extra pengar som jag använder till resor. Och det är nog lika med de andra.
De sju killarna i arbetslaget an-svarar för affi scheringen på de sex stationerna från Fridhemsplan till T-centralen. Laget brukar jobba nätter mot måndag och tisdag, från klockan nio till längst fem på morgonen. Hur mycket de jobbar beror på hur många affi scher det fi nns att sätta upp. De får betalt per affi sch.
Redan på hästspårvagnarnas tid, på
1870-talet, förstod Spårvägsbola-
get att det gick att tjäna pengar på
att sälja reklamplatser i och på vag-
narna. Annonsörerna insåg att det
var effektivt med annonser som re-
senärerna exponerades för dagligen.
Då var annonserna hand målade och
kunde sitta uppe länge.
Med tunnelbanan öppnades nya
möjligheter. Stationsväggarna deko-
rerades med stora reklamtavlor, som
i början målades för hand. Annonser-
nas form och budskap har varierat
över tid. På 40-, 50-och 60-talen var
reklamen lättläst, färgglad och deko-
rativ. På 70-talet blev reklamen mer
stillsam – budskapet blev det viktiga.
Stockholms Spårvägars försök på
60-talet med sido reklam på spår-
vagnarna stoppades av röster som
ansåg att reklamen var ful och kunde
leda till olyckor. SS överklagade till
regeringen och fi ck rätt. Nu fi ck man
sälja utvändiga reklamplatser på bå-
de bussar och spårvagnar.
Reklam i
kollektiv trafi ken
är inte okontro-
versiellt. Då och
då blossar det
upp debatter
om olämplig och
skadlig reklam. På
50-talet kom klagomål på annonser
med halvnakna mannekänger och
reklam för sprit. Fram till 1985 var
politisk reklam förbjuden. Idag stop-
pas annonser som kan uppfattas som
rasistiska eller sexuellt stötande.
Att vistas på spåren är farligt och de som sätter upp affi scher måste vara utbildade i el- och spårsäkerhet. Men det måste också fi nnas någon som varnar för kommande tåg. På rälsen i var sin ände av stationen står mycket riktigt två tågvarnare. En av dem är Ulf Zipp, han har en utbildning som ger tågvarnarbehörighet. Ulf tycker att Rådmansgatan är en riktig rysar-station.
– Från Odenplan och hit till Råd-mansgatan är det en lång kurva, säger han. Man ser inte tågen utan det är hörseln som gäller. Det kan vara svårt att urskilja ett kommande tåg om det samtidigt kommer tåg på andra spå-ret.
Men 150 meter in i tunneln sitter en lampa som blixtrar med gult ljus. Det betyder att tågen inte får köra mer än 30 km i timmen. Dessutom är det upptänt i tunneln så tågförarna mär-ker att det är någonting på gång.
– Till 99,9 procent uppmärksam-mar förarna varningarna och saktar in, säger Ulf. Först när jag gett klartecken med min lampa kör de in på statio-nen. Men det händer någon enstaka gång att tåg kommer som fan. Då gäl-ler det att snabbt kasta sig upp på per-rongen eller in i skyddsutrymmet un-der plattformen.
Affi scherarna i arbetslaget är an-ställda hos Entevor AB, som under tio års tid har skött affi scheringen i Stock-holms tunnelbana åt reklamföretaget Clear Channel.
– Rådmansgatan är en riktig rysarstation, säger tågvarnare Ulf Zipp. Spåret böjer sig hela vägen från Odenplan så man kan inte se tågen. Det gäller att ha öronen med sig.
– Nu måste vi skynda oss att bli klara med den här stationen, säger Lasse Lundell. Om en halvtimme går sista tåget till Odenplan.
– Man kan klistra sex till åtta affi scher över varandra, säger Ulf Larsson. Sen måste de gamla affi scherna skrapas ner.
135 år av reklam
Foto: Spårvägsm
useet
”Värst är alla hoppen upp och ner från perrongen.”
9Hela Resan nr 2 – 2005
Serviceyrke ställer kravAtt jobba med service innebär att kunna ”ta människor”, bedöma situ-ationer och personligheter och förstå vad det innebär att ta ansvar för många människors säkerhet.
– Vi är nog det företag som har
mest IT-folk anställda utan att vara
i IT-branschen. Vi har också många
deltidare från Kungliga Tekniska
Högskolan, säger Johan Grönvall,
personalman vid Söderhallen som
har arbetat med rekrytering vid
Busslink.
På frågan om man blir en bätt-
re busschaufför om man är väl-
utbildad svarar Johan bestämt
nej, liksom Beata Hammarsköld,
personal ansvarig på Connex. Det är
personliga egenskaper som avgör
om du blir en bra busschaufför.
– Det är många som är lågutbil-
dade men som sköter sitt arbete
utomordentligt och har en fallenhet
för yrket, är stresståliga, och som
inte blir hysteriska när tre barnvag-
nar vill komma ombord samtidigt i
rusningstrafi k. De är också skickliga
chaufförer. Men alla måste ha en bra
utbildning och det ser vi till att de får
inom Busslink, säger Johan. På det
sättet är de ju välutbildade för sitt
jobb, men inte i jämförelse med en
akademiker eller IT-tekniker.
Björn Andersson är till vardags
bussförare vid Busslink.
– Möjlighet till internrekrytering,
vidareutbildning och att bli sedd gör
att de som har en tyst, orefl ek terad
kunskap får hjälp med att frigöra
den.
Det tjänar företaget också på, då
det leder till låg omsättning på folk,
menar Björn som har en fi l. kand. i
pedagodik med inriktning på organi-
sation och kommunikation.
Många inom SL-trafi ken uppskattar den fl exibla arbetstiden och har valt att arbeta på kvällar för att kunna syssla med egna projekt.Ulf Lyxell och hans fru Yvonne har
valt bort tv-tittandet och kör buss
på kvällar för att förverkliga sitt livs-
projekt om ett miljövänligt och bra
boende ute på Ingarö.
Det senaste projektet är en kakel-
ugn, Ulf berättar engagerat om den
speciella stenen som lagrar värme
extra länge, han berättar också om
den speciella förbränningsprincipen
som kräver ett minimum av ved för
att ge värme i kaminen. Så är det att
prata med Ulf, alltid lär man sig nå-
got nytt.
Rent formellt är Ulfs utbildnings-
nivå inte hög, men han har samlat
ihop till en gedigen kunskapsbank,
och är det något han inte förstår så
går det att ta reda på, både teoretiskt
och praktiskt.
Efter yrkesskola och arbete som
murare i några år, var det tryggare
med ett arbete som busschaufför. Ett
deltidsjobb blev heltid.
Ulf har kört buss i 24 år, 1980 tog
han sitt busskort och han trivs myck-
et bra med sitt arbete, det är ett soci-
alt jobb och det är kul att få vara ute
på stan på arbetstid.
Busslink har oxkså anlitat hans
kunnande när det gäller byggnation.
Det var Ulf och Yvonne som inredde
och byggde om personalrestaurang-
en vid Slussen.
Ett bra exempel på att dra nytta av
en medarbetarnas kunskaper och er-
farenheter.
Foto: Göran S
egeholm
maning för alla arbetsgiva-re är att försöka ta tillvara människors fulla kapacitet.
Christer Lundgren är bussförare på kvällstid, på dagarna jobbar han bland annat som skribent. Han ville ta reda på vad före-tag, kollegor och den fack-liga organisationen säger om utvecklingsmöjlighe-ter i jobbet. Läs mer om de människor han mött på denna och följande sidor.
Utvecklas på jobbet – går det?Kan det vara så att Sveri-ges mest välutbildade ar-betskraft arbetar inom SL-trafi ken?
Det är ett välkänt faktum att många som pluggar ar-betar inom kollektivtrafi ken på helger och sommarlov. Många stannar också kvar efter studietidens slut. En del är nöjda med att arbeta i ett serviceyrke och för-verkliga sina idéer på friti-den, andra söker utveckling inom företaget.
Inom SL fi nns det många som ”gått den långa vä-gen”. Men det kan vara svårt att göra karriär inom kollektivtrafi ken, precis som i resten av samhället. En ut-
Text & foto:Christer Lundgren.
Arbeta i SL-trafi ken
Ulf Lyxell, bussförare:
En sann levnadskonstnär
Ulf Lyxell är självlärd. Han kombinerar nattjobb med miljöbyggande.
10 Hela Resan nr 2 – 2005
Semere Woldeghebriel, spärrexpeditör:
Revisorn i spärrenDen som arbetar ute på fältet – kör buss, tåg och sitter i spärr – blir inte för-stummad när en blivande jurist sakligt upplyser om en lags förträffl ighet vid fi kabordet.
Semere genomförde en engelsk uni-
versitetsutbildning i företagsekono-
mi på tre år för att bli mer attraktiv
på arbetsmarknaden. Semere, vars
efternamn Woldeghebriel betyder
son av Gabriel – alltså Gabrielsson –
har levt och arbetat i Sverige i 15 år.
Nu visar han mig in i ett rum vid
spärren där vi kan sitta och prata.
Semere arbetar som spärrexpeditör
vid Connex. I sitt hemland Eritrera
har han arbetat som revisor i 12 år.
Han berättar att han har sökt många
arbeten. Semere har han också lärt
sig dataprogramhantering och han
talar fyra språk: svenska, italienska,
arabiska och engelska.
– När jag kom till Sverige, blev jag
oerhört imponerad av den organisa-
tion som mötte mig, säger Semere.
Först svensk utbildning i sex måna-
der och sommarjobb i tre månader
som spärrexpeditör, vilket övergick
i ett fast arbete. Inte en månad ar-
betslös. Boende ordnat i Rinkeby.
– Jag trivs bra som spärrexpeditör
på Connex, det är en demokratisk
arbetsplats, med lika lön, och det
görs ingen skillnad på hudfärg eller
kön. Men jag skulle helst vilja arbeta
med något som motsvarar min kom-
petens.
Hans Lindberg, personalchef:
Utbildning ger resultatHur tar arbetsgivaren till-vara den resurs som den höga utbildningsnivån hos medarbetarna innebär? Det handlar bland an-nat om att erbjuda vidare-utbildning och ta vara på idéer.
Busslink uppfyller med god margi-
nal SLs krav på en dags fortbildning
av buss chaufförer och två dagar för
verkstads personal per år, berät-
tar Hans Lindberg, personalchef vid
Busslink Stockholm.
Under 2004 genomfördes förar-
kurser i ”Eco-driving” – ekonomisk
körning – och ”Sänka Söder” – gö-
ra bussen tillgänglig för funktions-
hindrade. På verkstadssidan är det
ett väldigt tryck när det gäller ut-
bildningar på grund av alla nya buss-
typer.
Busslink annonserar ut alla tjänster
internt på intranätet därför att man
vet att det fi nns många kvalifi cerade
medarbetare ute på arbetsplatserna.
– Ett lysande exempel på intern-
rekrytering är Lisa Svennberg – ut-
bildad civilingenjör – hon körde buss
på Lidingö. Sökte en tjänst vid Tek-
nikdivisionen och fi ck den. Ett annat
exempel är Pontus Herber som ar-
betade som trafi kledare och som är
utbildad inom data- och systemve-
tenskap, han sökte och fi ck tjänsten
som verkstadsplanerare vid Söder-
hallen.
Det fi nns ingen speciell policy för
internrekrytering. Det handlar om
att själv ta kontakt med företaget
och hålla sig framme.
– Vi har inga register där vi lus-
läser alla personakter för att se om
det fi nns någon kvalifi cerad med-
arbetare, avslutar Hans.
Annica Dahlberg har job-bat nästan 30 år inom SL-trafi ken, de senaste fem åren för SL Kundtjänst AB där hon nu är vd. Hon är en av de som lyckats göra karriär inom SL-trafi ken.Annica Dahlberg började som ny-
bakad student 1976 på den del av
kundtjänsten som då hette trafi kupp-
lysningen och som låg på Tegnérga-
tan. På den tiden svarade man en-
bart på frågor, och hanterade varken
SLs kundinformationssystem eller
tog emot resenärernas synpunkter,
som nu.
Anledningen till att Annica började
på SL var att hon likt många andra
ville tjäna lite pengar efter gymnasiet.
Parallellt utbildade hon sig till mark-
nadsförare – sen skulle hon vidare
hade hon tänkt sig.
Men istället fi ck hon möjlighet att
gå en kurs i administration, vilket
ledde till att ett jobb som controller-
ansvarig för östra busstrafi kdistriktet
(400 och 800-bussarna). Därpå följ-
de jobb som trafi kplaneringschef.
– Det är något som passade mitt
sinnelag bra, för jag stannade i hela
sex-sju år och lärde mig ofantligt
mycket om trafi kpersonalens, liksom
resenärernas krav och förväntningar.
Annica Dahlberg var också distrikt-
chef på 700-bussarna under tre år.
I den rollen arbetade hon bland an-
nat med marknadsföring och infor-
mation, alltså det hon ursprungligen
tänkte utbilda sig för.
– Det är ödet; att mitt yrkesliv ut-
formade sig som jag tänkte från bör-
jan!
Möjligheterna att komma vidare är
annorlunda nu, tror Annica.
– Trafi kentreprenörerna har hela
världen som arbetsfält, så där före-
ställer jag mig att det är mycket lätt-
tare än hos SL. Jag känner faktiskt
till fl era kollegor som fått jobb utom-
lands inom Connex.
Av Niklas Carlsund
Annica Dahlberg, vd SL Kundtjänst:
”Det bästa är att få göra kunderna nöjda”
Annica Dahlberg är vd på Kund-tjänst.
Arbeta i SL-trafi ken
Hans Lindberg, personalchef.Semere Woldeghebriel trivs som spärrexpeditör.
Foto: Jan E Svensson
11Hela Resan nr 2 – 2005
Larsa Sandström, fackombud:
Valda i förtroendePierre Sandberg och Larsa Sand-
ström är fackligt förtroendevalda
med Gullmarsplan respektive Söder-
hallen som arbetsplatser.
– Från fackligt håll har vi tagit initi-
ativ till ett kompetenslöne system,
där personliga egenskaper som fl ex-
ibilitet, spärrutbildning, ställverks-
utbildning, turfördelningskunskaper
premieras. Vi förhandlar nu med ar-
betsgivaren om principer för kom-
petenslönesystemet, berättar Pierre
på Seko.
Larsa Sandström representerar
Kommunal och är Bussarbetsgivar-
nas motpart.
Han menar att det fi nns få ut-
vecklingsmöjligheter för busschauf-
förer som vill bli omplacerade eller
behöver re-
habilitering
på grund av
sjukdom.
Enligt la-
gen om an-
ställnings-
skydd ska alla lediga tjänster utlysas
om inte särskilda skäl föreligger.
– Vi har möjlighet att förhandla
om tillsättningen av våra chefer, men
i slutändan är det företaget som be-
stämmer, säger fackordförande för
Seko Per Johansson.
SL utreder just nu införandet av
en så kallad SL-Akademi för att
förbättra möjligheterna till vidare-
utbildning. I dagsläget anges mer en
viljeinriktning än konkreta åtgär-
der för att möta det ökade kravet på
tekniska kunskaper inom SL.
Lars Piehler, systemansvarig:
”Min resa inom SL har gått lätt”Lars karriär inom SL bör-jade med att han behöv-de ett extrajobb under skoltiden och fi ck jobb som konduktör på Lidingö-banan.
I mitten av 80-talet blev han erbju-
den en tjänst som trafi kplanerare.
Under tiden på Lidingötrafi ken
lärde han sig SLs datasystem för
hållplatstidtabeller och tjänstgörings-
listor för trafi kpersonal. Han blev
duktig på alla datasystem som fanns.
Dessutom höll han utbildningar för
personalen.
Lars blev därför anställd på SLs
dataavdelning, där jobbade han med
digitala system för personalbeman-
ning, sen utvecklade han SLs första
intranät. Han var också en av dem
som startade SLs sajt på Internet.
– Innan SL blev en beställar-
organisation och började upphandla
många av tjänsterna, var det mellan
13-14 000 anställda, säger Lars. Nu
är det bara omkring 500 stycken, så
det är klart att det är betydligt svå-
rare för medarbetarna att ”stiga i
graderna” nu.
För Lars har det varit ganska lätt
med utvecklingen inom SL.
– Det kanske låter lite lättsinnigt,
men man får ha i åtanke att det un-
der 80-talet var det betydligt lättare
att gå internkurser och få förmånliga
erbjudanden från arbetsgivaren, me-
nar Lars. Det var bättre tider då helt
enkelt, och det har gynnat mig.
Av Niklas Carlsund
Foto: Jan E Svensson
Larsa Sandström jobbar fackligt.
Lars Piehler är systemansvarig på SL.
Lars Ericsson, affärsområdeschef:
Rekryterar mest interntConnex är ett globalt företag med en väldig språkresurs bland sina välutbildade medarbetare, 104 nationaliteter fi nns representerade. Hela 45 procent av de anställda med rötter i andra länder, arbetar som chefer. – Vi har som grundregel att rekry-
tera internt, fl era av våra ekonomer
har internrekryterats, berättar Lars
Ericsson, affärsområdeschef för
Gröna linjen, Saltjöbanan, Lidingö-,
Nockeby- och Tvärbanan.
De trainee program och kurser
som före taget erbjuder kan alla sö-
ka. Kurser nas längd varierar från tre
till sex månader och utbildar främst
chefer, säger Lars. Kursutbudet an-
nonseras ut lokalt och i de lokala
personal tidningarna.
Sedan företaget blev franskägt
har karriärmöjligheterna ökat betyd-
ligt, Connex fi nns i 23 länder.
Finns det då någon möjlighet att
samla uppgifter om medarbetarnas
kompetens för att underlätta in-
ternrekryteringen?
– Vi har ett nytt lönesystem där
det fi nns möjlighet att lägga in upp-
gifter om utbildning och kompetens,
men vi har haft lite problem med in-
körningen av det nya datasystemet
och har ännu inte hunnit lägga in
alla uppgifter, säger Lars.
Själv är han en veteran i kollektiv-
trafi ksammanhang. Han påbörjade
sin anställning 1974 som konduk-
tör på Lidingöbanan, för att sedan
bli förare. Tunnelbana och buss in-
går också i meritlistan och kröns
med ideellt arbete som förare på
Djurgårds linjen.
SL-AkademiSLs styrelse har givit tjänste-
männen i uppdrag att utreda inför-
andet av en så kallad SL-akademi
för trafi kpersonal.
Mir Akbar Khan, kontrollant:
Saknar juridikenMir Akbar Khan har arbe-tat i tre år med biljettkon-trollen och trivs bra med arbetet, speciellt med kol-legorna.
Han har också en annorlunda yrkes-
erfarenhet. Hemma i sitt hemland
Pakistan arbetade han som brott-
målsadvokat i sju år.
– Nu har jag inte användning för
mina kunskaper som advokat och
jurist.
Juridiken är internationell – så-
som affärsjuridik och internationella
rättigheter, säger Mir, som har sökt
många arbeten och även utbildat
sig i dataprogrammering.
– Det är synd att vi invandrare inte
tas i anspråk och att inte Sverige och
svenskarna tar till vara på en sådan
resurs som välutbildade invandrare
är. Vår utbildning är redan betald.
Nu tycker Mir i och för sig att ut-
bildning är aldrig bortkastad och
kunskap berikar livet. Han tror på
framtiden för sig och sin familj.
Lars Ericsson är idag affärsom-rådeschef inom Connex.
Mir Akbar Khan är utbildad advokat och jurist.
12 Hela Resan nr 2 – 2005
Dialogen med resenärerna fortsätterMöten med resenärer över en kopp kaffe med dopp mitt under rusnings-tid. Fem kalla marsmorg-nar i rad på fem olika SL-stationer. Det blev en annor lunda erfarenhet för medlemmarna av SLs ex-pertpanel. Inramningen för dessa möten bestod i en kuliss som påminde om ett gammalt kondis, något som är lika mycket Stockholms-tradition som SL.
Av Maria Adolfson & Lena Hed
Foto: Jan E Svensson
Slussen, Solna centrum, Tekniska Högskolan, Älvsjö och Gullmarsplan var de stationer som fi ck besök av det mobila fi ket. Förutom experterna här bredvid fanns vd för SL Kundtjänst Annica Dahlberg och ledamöter ur SLs styrelse på plats.
På morgonen vid Älvsjö station drabbades skylten, som visar pendel-tågsavgångarna i real tid, av problem och slocknade mitt i evenemanget.
Stationsvärden på plats, Hakan
SL får återkoppling på hur trafi ken fungerar genom olika kanaler. I mars var trafi k, service, pålitlighet viktigast för resenärerna.
Demir, redde dock resolut ut situatio-nen genom att ta hjälp av det gamla hederliga högtalar systemet. Han ro-pade ut avgångstider ur minnet och fi ck hjälp av SL-veteranen och skol-informatören Leif Backström.
En kvinnlig resenär som gick förbi berömde Hakan. ”Han är världens bästa stationsvärd och alltid lika hjälpsam och trevlig. ”
Enkäter ger kött på benen Stockholmarna verkar mer nöjda med SL. I den senaste kvalitets-undersökningen gav 66 procent av 20 000 tillfrågade resenärer högsta eller näst högsta betyg åt SL.
Om man dessutom lägger till de som ger betyget ”godkänt” hamnar siffran på 87 procent, vilket är ganska bra. men det fi nns fortfarande utrym-me för förbättringar
De vanligaste frågorna till SL under mars
Under en vecka i mars mötte SLs expertpanel resenärerna på fem olika tunnelbane- och pendeltågsstationer.
Dialog
Frågor vid möten på stationernas Lokalfi k
Trafi k, service, pålitlighet
457
Frågor på sl.se un-der samma period
Priser och sortiment
537
Synpunkter till Kundtjänst under veckan
Trafi k, service, pålitlighet
4177
Frågor vid Lyssna-kampanjen 2004
Priser och sortiment
13Hela Resan nr 2 – 2005
Jonas Strömberg (till vänster), miljö-
ansvarig SL:
”De fl esta synpunkterna som männi-
skor spontant hade, handlade om våra
biogas- och bränslecellsbussar.
De fl esta tyckte att det vi gjorde på
det området var bra, vilket väl stödjer
den linje vi arbetar efter – att öka vår
användning av förnybara drivmedel
och på så sätt vara ett gott exempel
för andra i transportbranschen.”
Melker Larsson (till höger), projekt-
ledare för de nya pendeltågs-
vagnarna:
”Av de resenärer jag mötte var det
stora fl ertalet medvetna om att SL
köpt in nya pendeltågsfordon, förvänt-
ningarna var dessutom mycket höga.
Samtidigt verkade de fl esta även
medvetna om att nya fordon inte är
lösningen på allt, ytterligare spår-
kapacitet behövs och snöröjning och
underhållet av banan måste förbätt-
ras.”
Anders Björlinger (till höger), projekt-
ledare SL:
”De allra fl esta av de resenärer jag
träffade tyckte att fusket är ett stort
problem och att SL måste göra ännu
mer för att stävja fusket.
Några förespråkade öppna spärrlin-
jer, men efter att de fått veta, att fusk-
nivån i fl era av de städer som tillämpar
ett öppet spärrsystem är betydligt hö-
gre än i Stockholm, blev de betänk-
samma.”
Bengt Carlsson (till höger), chef
signal , Teknikenheten, SL:
”Det var både roligt och lärorikt att
delta i kampanjen. Jag ställer gärna
upp igen. Hela veckan var en trevlig
och givande erfarenhet och alla dis-
kussioner kännetecknades av en öm-
sesidig respekt”.
Jan Ekström (till vänster), SLs säker-
hetsavdelning:
”Det fanns många minnesvärda mö-
ten. En dam kom till exempel fram
och sa irriterat ”allting med SL är UR-
USELT”.
Jag lyssnade och ställde en mot-
fråga till henne: ”Kan det möjligtvis
fi nnas något som är bra med SL”, var-
vid hon blixtsnabbt svarade ”Ja, linje-
nätet är bra”.
Helena Sundberg (till höger), chef
strategisk planering, SL:
”En förväntning jag hade var att få re-
da på mer detaljer kring resenärernas
synpunkter, än vad vi till exempel kan
få i våra resenärsundersökningar, och
få idéer till förbättringar.
Jag trodde att nästan alla skulle ge
negativa synpunkter, men glädjan-
de nog framförde många det positiva
med SL-trafi ken.”
Lennart Jangälv (till höger), vd SL:
”Lyssna-kampanjen förra året gav oss
ett stort material av synpunkter från
våra resenärer. De blev ett värdefullt
komplement till de 60 000 synpunkter
som årligen kommer in till SLs Kund-
tjänst. Många av dessa har legat till
grund för förbättringar vi genomfört
under det senaste året.
Nu fi ck vi möta resenärerna och
samtala om vad vi gjort och vad som
återstår att göras för att ännu fl er ska
bli nöjda med SL-trafi ken.”
Mikael Degerman, fastighet, Teknik-
enheten, SL:
”Jag tog emot många bra synpunkter
från våra resenärer. Det stora engage-
manget bland stockholmarna visar att
de ser kollektivtrafi ken som en viktig
del i huvudstaden.”
13Hela Resan nr 2 – 2005
Så här tyckte vi om satsningen:
14 Hela Resan nr 2 – 2005
Nya bussar, nya linjer, nya möjligheterSL-trafi ken rustar med 197 nya bussar inför 22 augusti.
Så här ser de nya direktbussarna ut inuti.
Huvudmålen med Stockholmsförsöket är att minska trängseln, öka framkom-ligheten och förbättra miljön. Här syns de nya busslinjerna.
Foto: Jan E Svensson
Foto: Jan E Svensson
Stockholmsförsöket
Stockholmsförsöket inne-bär förutom Trängsel-skatter även en stor sats-ning på en utökad SL-trafi k. Redan den 22 augusti drar den delen av försöket igång och 197 nya SL-bussar rull-lar under högtrafi k ut på 14 nya direkt busslinjer. Det skapar helt nya resmöjlig-heter för Stockholms läns-invånare.
Av Maria Adolfson
När Trängselskatten införs för-väntas cirka 12 000 nya resenärer varje vardagsmorgon välja att resa med SL-trafi ken. För att klara den ökade efterfrågan är en rejäl utökning nödvändig. På spårsidan ges det få
möjligheter att sätta in ytterligare avgångar. Där det är möjligt gör SL naturligtvis det. Men tyngdpunkten ligger på en utökad busstrafi k.
14 helt nya direktbusslinjer, två nya blåbusslinjer samt ett 20-tal förstärkta befi ntliga busslinjer. Det är en sats-ning motsvarande Malmö stadstra-fi k som nu läggs ovanpå all ordinarie SL-trafi k.
Dessutom anlägger SL i samarbete med länets kommuner cirka 1 500 nya infartsparkeringsplatser som ett till-skott till dagens 8 500 platser.
Från början var tanken att för söket skulle starta under våren, men det har försenats på grund av en rättslig prövning av upphandlingen av det tekniska system som möjliggör skatte-uttaget.
Den nya SL-trafi ken kör igång re-dan den 22 augusti. Initialt väntas framkomligheten för bussarna be-
gränsas av det faktum att Trängsel-skatten ännu inte införts och kunnat ge effekt på biltrafi ken. SL har i sam-arbete med Stockholms stad och Väg-verket inlett en rad framkomlighetsåt-gärder och samarbetet intensifi eras nu för att ytterligare underlätta för bus-sarna att ta sig fram.
– Vi har förhandlat fram ett avtal med staten med full kostnadstäckning för våra insatser. Detta är en trafi k-utökning som skapar nya resmöjlig-heter. Förhoppningsvis lockar den utökade kollektiv trafi ken till sig nya resenärer, redan in nan trängselskatten införs, säger SLs vd Lennart Jangälv.
15Hela Resan nr 2 – 2005
Första trängsel-avtalet skrivet Den 22 mars skrevs det första av-
talet om trafi kökningar i samband
med trängselavgifterna på av Ros-
lagståg. De trafi kökningar som
planeras till hösten är:
Två nya snabbtågsavgångar
till Österskär respektive Ormsta,
Åkersberga får kvartstrafi k
under mellantrafi ktid måndag-fre-
dag.
Grattis, Sara Björlin Lidén, nybliven doktor på äm-net ”servicegarantier” vid Karlstad universitet. Du har bland annat använt SLs resegaranti som studie-objekt.
Varför valde du detta ämne för din
avhandling?
– Min avhandling handlar om att
kunder betalar för en tjänst som
ska hålla en viss kvalitet och ge ett
visst resultat. Som kunder är vi mer
vana att kräva vår rätt om exempel-
vis bilen, elvispen eller cd-spelaren
inte fungerar som utlovat, men vi har
mycket svårare att klaga i de fall då vi
inte är nöjda hos frisören, med maten
på en restaurang eller med en resa.
I de situationerna väljer vi istället att
inte komma tillbaka, och straffar på
så sätt den som säljer tjänsten.
– Jag tycker att detta är orätt,
både mot kunderna och företagen.
Resenären är berättigad att få det
den betalar för. Men det är svåra-
re att avgöra hur man skall bedöma
resultatet av en tjänst – till exempel
en resa – jag kom visserligen fram,
men för sent. I sådana situationer är
en garanti en utväg som kan hjälpa
resenären att få rätt, men också att
identifi era när en tjänst faktiskt är
misslyckad.
Å företagens sida så tycker jag
att de borde få en chans att rätta till
misstaget, och framförallt bör de få
veta att resenären inte blev nöjd. Det
är enda sättet att försäkra sig om att
det inte sker igen.
Vilket blev det viktigaste resultatet?
– Mina studier visar att de som an-
vänt resegarantin faktiskt kan bli så
nöjda med den upplevelsen att deras
betyg på ”SL-resan” blir högre än det
var innan.
Det är ett ganska spektakulärt re-
sultat – att ett misslyckande som för-
valtas väl – en försening som kunden
kan bli ersätt för – kan göra kunden
ännu mer nöjd än innan.
Vilken roll skulle dina resultat kun-
na få för SLs resenärer?
– SLs kunder kan, om SL använder
sig av mina resultat, komma att få en
resegaranti som inte bara innehål-
ler taxiersättning vid fel i tjänsten,
utan andra typer av kompensation.
Det planerade ”Resekortet” innebär
möjligheter till rabatt då inte tjänsten
håller rätt kvalitet, möjlighet att få yt-
terligare dagar för varje dag då tjäns-
ten inte kan användas och så vidare.
En kanske ännu viktigare föränd-
ring för resenärerna är att SL kan
förbättra sin tjänst med hjälp av den
information man får om brister i sys-
temet. Resegarantin signalerar på ett
effektivt sätt var i systemet verkliga
förbättringar behövs, och ofta även
hur tjänsten istället borde se ut.
Av Lena Hed
Vid en presskonferens på Stockholm
Stads Miljöavgiftskansli torsdagen
den 28 april fastslogs att försöket
med trängselskatter defi nitivt kom-
mer att genomföras mellan den 3 ja-
nuari och den 31 juli 2006.
Vid en folkomröstning 17 septem-
ber, 2006 ska stockholmarna ta
ställning till om de vill ha en perma-
nent lösning med trängselskatt och
utbyggd kollektivtrafi k.
För SL-trafi kens del innebär det
att man sätter igång redan den 22
augusti och får således ett par må-
nader på sig att köra in de nya bus-
sarna och vänja sig vid de nya lin-
jerna till ”Stockholmsförsöket” som
projektet offi ciellt heter, startar. 197
nya bussar har köpts in, de allra fl es-
ta ledade dieselbussar.
Anledningen till att SL inte har
köpt in miljövänliga etanolbussar
är att de med dagens teknik inte är
lämpliga för motorvägstrafi k eller
förortstrafi k.
Hur nu än Stockholms försöket
utfaller, är detta ändå en seger för
kollektiv trafi ken, eftersom nya die-
selbussar inför skaffats, som på
sikt ersätter äldre, mer miljöfar-
liga modeller. Läs mer på Miljö-
avgiftskansliet egen webbplats:
www.stockholmsforsoket.se
Av Niklas Carlsund
Nu är beslutet fattat Tidtabell för ”Stockholms-försöket” Kollektivtrafi ken byggs ut och
smygstartar under sommaren
2005.
Offi ciellt utökas turlistan i
samband med hösttidtabellen 22
augusti.
Den 3 januari 2006 inleds ut-
taget av miljöavgifter för bilister
genom Stockholms innerstad.
1 januari 2007 återgår SL-
trafi ken till den nivå som var före
”Stockholmsförsöket”.
Folkomröstning hålls hösten
2006 om ett permanent införande
av avgifterna.
Om majoriteten av de rös-
tande sedan vill införs eventuellt
trängsel skatten permanent någon
tid därefter.
Foto: Lars-Henrik Larsson
Roslagtåg har nytt avtal om trafi kökningar.
Hallå där!
Sara Björlin Lidén har använt SLs resegaranti som studie-objekt.
16 Hela Resan nr 2 – 2005
Torsdagen den 7 april träffades ett tiotal del-tagare från SLs entre-prenörer för att titta på den första prototypen av en helt ny gemensam skade görelsedatabas.
Syftet med projektet är att på sikt
kunna sänka kostnaderna för klot-
terbekämpning/sanering och övrig
vandalisering och samtidigt göra det
enklare att anmäla brott.
Skadegörelsedatabasen är av-
sedd för all personal i kollektiv-
trafi ken som idag regel bundet arbe-
tar med hantering av skade görelse.
Den nya databasen ska göra det
enklare att snabbt och korrekt rap-
portera in ärenden. Samtidigt blir
det lättare att, med hjälp av olika
rapportfunktioner, analysera skade-
görelsen.
– Vi utvecklar skadegörelsedata-
basen utifrån verksamhetens behov
och användarnas idéer, säger pro-
jektledare Henrik Virro på SL. Un-
der våren har vi genomfört ett antal
workshops med olika användare
från entreprenörerna. Resultatet
från mötena har fungerat som un-
derlag för kravspecifi kationen.
– Under hösten siktar vi på att
starta tester ute i verksamheten, vil-
ket innebär att vi bör kunna rulla ut
en färdig produkt inom ett år, avslu-
tar Henrik.
Idag hanterar kollektivtrafi kens
olika entreprenörer själva regist-
rering och polisanmälan av skade-
görelse och klotter. Ett arbete som
både är mödosamt och tidskrä-
vande.
– Vi ställer oss mycket positiva till
en gemensam skadegörelsedatabas,
säger Jonny Calsnes säkerhetssam-
ordnare från Tågia. Det här arbets-
sättet där användarna engageras
har hittills lett fram till en logisk och
lättarbetad produkt.
– Samtidigt fi nns mycket kvar att
göra säger arbetsledare Tony Moros
också från Tågia.
Demonstrationen avslutades med
att gruppen gemensamt enades
kring att det nu fi nns ett väl fung-
erande tekniskt ramverk för skade-
görelsedatabasen. Nu går arbetet
vidare i mindre grupper för att hitta
väl fungerande arbetsformer i den
dagliga verksamheten.
Nina Rådström-Oldertz
Foto: Jan E Svensson
Foto: Jan E Svensson
Trygghet
Gemensam databas mot skadegörelse
Möjlig heter till hjälpHjälptelefon
Tryck på röd knapp för att
komma till Trygghetscentralen.
Tryck på grön knapp för att
tala med Kundtjänst.
Ring 600 10 00
Tryck 5 för att komma till
Trygghetscentralen.
Tryck 2 för att tala med Kund-
tjänst.
Trygghetscentralen är beman-
nad dygnet runt. Kundtjänst har
öppet mån-fre kl 07:00-21:00
samt lör-sön 08:00-21:00.
Trygghet – viktig fråga för resenärernaUnder år 2004 har knappt 700 fall
av hot, våld och bråk rapporterats
av Connex trafi kledare.
Det ska sättas i relation till anta-
let påstigande resenärer per dag i
tunnelbanan som i snitt ligger på
drygt 1 miljon.
Förra året tog kundtjänsten
emot 2768 synpunkter och frågor
om trygghet i SL-trafi ken
Två hjälptelefoner fi nns nu för utvärdering på Gullmarsplans båda tunnelbaneplattformar under tre månader.
”Det fi nns mycket kvar att göra”, säger arbetsledare Tony Moros på Tågia.
Som ett led i arbetet med att öka tryggheten gör SL nu ett försök med så kallade hjälptelefoner vid Gullmars plans tunnel-banestation.
Av Nina Rådström-Oldertz
Via telefonen kan resenärerna få kontakt med och hjälp från trygg-hetscentralen eller trafi kinformation från kundtjänst. Försöket startade måndagen den 25 april.
Det är två så kallade hjälptelefoner som nu installeras vid Gullmarsplan. Hjälptelefonerna placeras på platt-formarna intill väntkurerna.
Om försöket vid Gullmarsplan slår väl ut kommer SL att installera fl er hjälptelefoner runt om i trafi ken.
I januari infördes ett telefonnum-mer dit den som reser med SL kan ringa om man ser något som skapar otrygghet. Nu går SL vidare och un-dersöker om hjälptelefonerna kan fungera som ytterligare en pusselbit
när det gäller att öka tryggheten och förbättra informationen.
Hjälptelefon på prov vid Gullmarsplan
17Hela Resan nr 2 – 2005
Med kvalitet i fokus
Våren 2005. Första leverans av fordon.
Hösten 2005. Brodepån i full drift.
Sommaren 2005. Det nya pendeltåget tas i trafi k.
Vintern 2007. Samtliga 55 fordon levererade.
Premiären för det nya pendel-tåget närmar sig Om alla tester faller väl ut kommer de första fordon en att gå i trafi k under sommaren. Där-efter levereras ett nytt fordon var fjortonde dag tills SL fått alla de drygt 55 exemplaren. En fest-lig invigning kommer att äga rum den 13 augusti.
Fakta om fordonen: 16 fordon levereras i år, 30
nästa år och i februari 2007 ska
alla 55 vara på plats.
Två tredjedelar av de äldsta
pendeltågen byts samtidigt ut..
Två fordon utgör ett fullängds-
tåg på 214 meter.
Full genomsikt och möjlighet
att gå igenom hela fordonet.
92 procent av pendeltåget har
golv i nivå med plattform.
Informationssystem med
digi tala skyltar och automatiskt
stations utrop.
Kameraövervakning i fordo-
nen för ökad trygghet.
Pendeltågen har fl exutrym-
men med plats för till exempel rull-
stolar, barnvagnar och cyklar.
AC/luftkonditionering i såväl
passagerar- och förarutrymmen.
Låga ljudnivåer.
95 procent av fordonet kan
återvinnas vid framtida skrot-
ning.
Skärpta kvalitetskrav kom-mer att ställas i den aktu-ella upphandlingen av SLs pendeltågstrafi k. Fokus ligger på de punkter rese-närerna är mest missnöjda med – pålitlighet, störnings-information, städning och trängsel. Upphandlingen omfattar trafi k, fordons-underhåll, försäljning och övrig stationsservice.
Av Maria Adolfson, foto: Melker Larsson
Även Banverket har ett stort ansvar när det gäller kvaliteten i pendeltågs-trafi ken, vilket fått SLs vd att initiera en dialog om hur den delen ska kunna kvalitetssäkras.
Anbudsunderlagen skickas ut i maj och anbuden lämnas in till SL under augusti. Beslut om entreprenör alter-nativt entreprenörer som ska anlitas att köra tågen sker senast i decem-ber. De nya avtalen träder i kraft i juni 2006.
Några av de skärpta krav som kom-mer att ställas vid upphandlingen är:
Ökad bemanning av spärrarna. Särskilda resurser för störnings-
information. Högre krav på systema-
tisk kvalitets utveckling av fordons-underhåll.
Högre krav på städning av for-donen med tätare storstädningar och förbättrad klottersanering.
Krav ställs på program för förbättrad arbetsmiljö. En större del rörlig ersättning
till entreprenören införs med resenä-rernas kvalitetsupplevelse i fokus. Särskilda krav på resurser för
samverkan med bland annat trafi k-entreprenören, SL och Banverket. Som i tidigare upphandlingar
kommer SL att ställa krav på överta-gande av personal från den nu varande till eventuell ny entre prenör.
SLs nya pendeltåg under vintertest i Kiruna.
Pressvisning i Älvsjö 11 februari.
SLs vd Lennart Jangälv och projekt-ledaren Johan Sjöholm.
Pendeltåget lämnar depån i Älvsjö med SLs styrelseordförande Anna Berger Kettner som gästförare.
Det nya pendeltåget
18 Hela Resan nr 2 – 2005
Smått & blandat
Foto: Göran Segeholm
Jonas HållénBussförare och skribent
Jag sitter på tunnelbanan när han kommer fram till mig och frågar om jag vill köpa cd-skivor. Jag säger nej, men han fortsätter att stirra på mig.”Är du civilsnut, din jävel?”
”Nej,” säger jag.Han nöjer sig inte med svaret, utan blir än-
nu mer aggressiv:”Är du civilare ska jag fan slå ihjäl dig!”Hjärtat bultar, svetten tränger fram ur po-
rerna. Jag väntar bara på första slaget. De andra passagerarna reagerar inte. En
kvinna tittar oroligt åt vårt håll och fl yttar sig sedan några säten bort.
Han fortsätter att hota mig och jag fortsät-ter att svara ”nej, jag vill inte köpa dina ski-vor” och ”nej, jag är inte polis”.
Till slut sätter han sig ner. Jag säger: ”Vet du varför jag inte vill köpa
dina skivor?””Nej?” säger han.”Du stjäl så dålig musik.”Han börjar skratta. Vid nästa station stiger
han av.Jag har åkt tunnelbana sena kvällar och ti-
diga morgnar från stationerna längst söderut på de gröna och röda linjerna, väntat nattetid under berget på den blå i Västra skogen och Akalla. Jag har sett berusade, knarkpåverkade och allmänt otrevliga typer, men aldrig själv känt mig hotad förrän den här förmiddagen vid station Gamla stan.
Med tanke på att 600 000 människor färdas med tunnelbanan varje dag i Stockholm, kom det inte som nå-gon överraskning att jag till slut skulle möta på en våldsam re-senär. Sådant händer, även om det sker sällan, statis-tiskt sett.
Trots att det var ett all-varligt hot känner mig inte mer otrygg nu än tidigare, även fast jag har åkt i samma vagn som den här miss-
brukaren fl era gånger efteråt. Å ena sidan kan det bero på att jag har
hamnat i hotfulla situationer tidigare, bland annat i jobbet. Å andra sidan kan det bero på att jag har träffat många missbrukare och vet att de ofta inte vet vem de är arga på och var-för – och att det nästan alltid går att prata sig ur knipan, om man tar det lugnt.
Men ändå skadades en del av min till-lit den där dagen strax efter Gamla stan. Jag blev mycket besviken på mina medresenärer. När situationen blev hotfull och jag behövde stöd, tittade de bort eller fl yttade sig några säten ifrån oss.
Jag kräver inte att folk ska ingripa med våld eller leka väktare, men om en med-passagerare och medmänniska utsätts för hot av en aggressiv människa borde det vara naturligt att de som sitter intill reser sig upp och lugnt och sakligt ber den här personen att lugna ner sig.
Om fyra-fem personer reagerar på det sät-tet innebär det ett starkt stöd för den som hotas och en stark press mot den som hotar. Det kan naturligtvis leda till att situationen trappas upp, men min erfarenhet är att en lugn, men bestämd grupp kan få även myck-et aggressiva människor att backa.
Det är i rädslans och likgiltighetens skrymslen som översittarna frodas. När folk skyggt vänder bort ansiktet eller ängsligt ma-kar sig längre bort från hotet – då sänder de i själva verket ett klartecken till våldsverkarna.
Tunnelbanan är ingen farlig plats. Det är mycket tryggare att vistas där än i trafi ken på gatan ovanför.
Men väktare eller kameror kan aldrig ga-rantera tryggheten i en offentlig miljö
som rymmer mer än en halv miljon människor en vanlig vardag.
Det viktigaste förebyggande arbetet görs av medmännis-kor som reagerar och vågar blanda sig i när aggressiva människor tappar kontrollen och ger sig på oss andra.
Säkerhet i tunnelbanan
Fritidsklubben FRIDA har mycket på gång
Terränglöpning i maj:
17 maj – Hellasgården23 maj – Kallhällsbadet30 maj – Harbrostugan, TumbaAnmälan sker på plats.
Friidrott:
14 juni – Enskede IP16 juni – Kristinebergs IP21 juni – Enskede IP23 juni – Kristinebergs IP2 augusti – Enskede IP4 augusti – Kristinebergs IP9 augusti – Kristinebergs IP11 augusti – Kristinebergs IPGrenar: 100, 200, 400, 800, 1 500 och 3 000 meter löpning.Längdhopp, höjdhopp, kulstötning och diskuskast.Samtliga dagar mellan klockan 10:30 och 13:30.
Vill du veta mer?
Kontakta Mats Wedberg, Busslink Söderort på telefon 073-687 09 25.
SL-mästerska-pet i innefotboll vanns i år av Connex Kallhäll.
Utställningsperiod
22 april 2005 -
31 januari 2006
Adress
Tegelviksgatan 22
Buss 2 & 66 mot Sofi a
Tfn: 462 55 31
Ny utställning på Spårvägsmuseet
Från och med fredagen den
22 april visar Spårvägsmu-
seet guldkorn ur i sina sam-
lingar.
Gemensam nämnare för
utställningen ”50 fotografi er
från 50-talet” är fotografen
Gunnar Ekelund.
Öppet
lör-sön 11:00 - 16:00
vardagar
10:00 - 17:00
19Hela Resan nr 2 – 2005
Nästa nummer av Hela Resan:
Manusstopp 26 augusti.
Redaktions-rådetFör att fånga upp olika per-
spektiv har Hela Resan ett
redaktionsråd bestående
av ett antal personer från
olika delar av SL–trafi ken:
Eva Starberg Tågia 08–686 34 52
Lars Henrik LarssonRoslagståg 08–686 30 70
Ragnar ThörnblomSL Infrateknik 08–686 15 00
Torgny Carlson Connex 08–629 51 04
Tobias StålbergCitypendeln 08–588 960 69
Anna Nyhlén Busslink 08–519 020 50
Skriv gärna till SL – Hela Resan Har du något du vill säga, en fråga som kräver svar eller något du vill debattera som är av av intresse för alla medarbetare i SL–trafi ken? Skriv en insändare till: Hela Resan, AB Storstockholms Lokal trafi k, 120 80 Stockholm eller mejla: [email protected].
Sonny Hedblom Swebus08–546 301 12
Jeanette Jackson, SL Kundtjänst 08–555 92 526
Skicka in din lösning till:Hela Resan, AB Storstockholms Lokaltrafi k, 120 80 StockholmVi lottar ut tre vinster med var-dera två biocheckar bland dem som har löst korsordet rätt!
Namn: ................................................................ Företag: ........................................................................
Adress: ............................................................................................................................................................
Postadress: ....................................................................................................................................................
Sommarkryssfoto: Hasse Fridén
MILJÖMÄRKT
341 Trycksak 065
AVSAB Storstockholms Lokaltrafi kKommunikation120 80 Stockholm