LANDSBYGDS-UTVECKLING

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Alpine skidlegenden Stig Strand ser potential för turismen i Hemavan/Tärnaby.

ENTREPRENÖRSKAP I HEMBYGDEN

BiogasboomMöjligheter till miljonstöd för nya projekt på landsbygden

Lokala initiativUtvecklings-bolag samlar kapital där banken saknas

Ren för miljarderPolaricas AllanLehto, med båda fötterna i Norrbotten

Bollplank viktigaElizabete Mouras second hand startade i tuff motgång

4TIPS

FÖR ATTDRA NYTTA AV

LANDSBYGDENS FÖRUT-SÄTTNINGAR

FO

TO

: B

IAN

CA

ST

RA

ND

ANNONS ANNONS

Nr.1/Juni 2009

2 · JUNI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

UTMANINGAR

Landsbygdens utmaningar berör oss alla

1400samlings-lokalerBygdegårdar är

Kunskapens hus

Kulturens hus

Ungdomens hus

Utvecklingens hus

www.bygdegardarna.se

info@bygdegardarna.se

Tfn 08-440 51 90

Ska hela Sverige leva? Vad innebär i så fall det? Landsbygdsutveckling är ett värdeladdat ord. Men vad betyder det och vad menas med lands-bygd? Hur viktigt är jordbruk och skogsbruk för en levande landsbygd? Det är några av alla de frågor som behandlas av drygt trettiofem forskare. Läs boken så får du svar!

Ska hela Sverige leva?

Beställ på www.formasfokuserar.se51 kr inkl moms + porto. Säljs även i bokhandeln. Ca-pris 59 kr inkl moms.

friteaternHela Sveriges landsbygdsteater på turné landet runt - året runt!Ingen spelplats/ort är för liten! Det är fest när det är teater!Vi hjälper dig med arrangemang och ekonomi. Friteatern 0250-55 11 00

Sverige är ett fritt land. Vi kan välja att bo kvar där vi fötts eller välja att fl ytta för studier, jobb, kärlek eller för en bättre bostad och livsmiljö. I detta livsperspektiv har landsbygden både attraktionskraft och brister.

Tv-program som Trädgårdsfredag med trädgårdsmäs-taren Gustav Man-delmann och kock-en Tareq Taylor sät-ter fokus på dagens

miljö och matengagemang medan ”Bonde söker fru” ger inblick i bön-ders både fysiska och sociala miljö.

Att landsbygden och föreställ-ningarna om landsbygden änd-ras över tiden är alldeles påtag-ligt, men de ovanstående bilder-na av landsbygden är alltför enkla. Landsbygden är mer komplex än så.

Lokal utvecklingskraftLångt tillbaka i tiden var det på landet folk bodde. Den

starka urbaniseringen i mitten av 1900-talet medförde att städerna växte på landsbygdens bekostnad och problem med arbetslöshet och försämrad service kom som ett brev på posten.

Alltsedan dess har regeringar-na med jämna mellanrum utrett landsbygdens framtid med skif-tande resultat. Under tiden har det lokala folkliga engagemanget i byalag och samhällsföreningar bli-vit allt större.

På många platser tar man hand om de egna problemen och de sto-ra aktuella samhällsfrågorna. Mer än 4 500 lokala utvecklingsgrup-per runt om i landet jobbar med allt från kulturevenemang till eko-nomisk utveckling, drift av viktig samhällsservice och omställning till ett grönare samhälle. Konkret kan det handla om att bygga äldre-boende och vindkraftverk, överta bensinmacken eller starta nya fö-retag.

Nya ekonomiska kretsloppEn viktig framtidsfråga är hur dessa investeringar kan fi -

nansieras. Nu fi nns gott om pro-jektmedel från till exempel EU:s Landsbygdsprogram att söka, men en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling måste inbegripa en lo-kal kapitalbildning.

Man kan jämföra med sparban-kernas framväxt vid förrförra se-kelskiftet och deras betydelse för hela landets utveckling. Nu har bankväsendet centraliserats och globaliserats till den grad att folk blivit av med både infl ytande och pengar.

Därför är det otroligt intressant att följa nya folkliga initiativ med olika modeller för lokala kretslopp

av pengar. Nya former av utveck-lingsaktiebolag, bygdekonto och regionala/lokala spar- och lånekon-ton i kooperativa banker stödjer på olika sätt lokalt utvecklingsarbete med investeringar i näringslivsut-veckling och samhällsservice.

Politik för framtidenEn förstärkning av lokalt ut-vecklingsarbete, människors

infl ytande och landsbygdsföreta-gens förutsättningar var huvud-frågor som lyftes fram i Lands-bygdskommitténs slutbetänkande för några år sedan.

På det politiska planet har ut-redningen nu resulterat i en natio-nell landsbygdsstrategi. Vi kan ba-ra konstatera att det trots allt fort-farande fi nns behov av en tydlig strategisk politik för landsbygdens utveckling. Landsbygden har uni-ka förutsättningar att bidra till ut-vecklingen av ett ekologiskt, soci-alt och ekonomiskt hållbart sam-hälle.

Landsbygdens folk bidrar redan i dag till en positiv omställning av samhället i den riktningen, men en tydligare och kraftfullare lands-bygdspolitik skulle ge dem ännu mer råg i ryggen att förnya och ut-veckla landsbygden.

”Människors ökade rörlighet och förändrade livsstil skapar helt nya förutsättningar och möjligheter.”

Linda YlivainioKommunalråd (c) i Övertorneå kommun.

FOTO: AINA BLEIKVASSLI

VI REKOMMENDERAR

SIDA 14

Finansiering sida 51. Kapitalförsörjningen för landsbygdens småföretag har blivit ett växande problem.

Expertpanelen sida 112. Om landsbygdens viktigaste kompa-rativa fördelar jämfört med städerna.

Karl-Erik NilssonOrdförande, Riksorganisationen Hela Sverige ska leva.FOTO: MIKAEL WAHLBERG

Främja engagemanget

1Främja det lokala engage-manget – det är nyckeln till

en sund utveckling på landsbyg-den.

Generalisera inte

2Var försiktig med generali-seringar. Landsbygdens för-

utsättningar varierar väldigt mycket från plats till plats.

Räkna med folket

3Räkna med landsbygdsbe-folkningen som själva mo-

torn i omställningen till ett håll-bart samhälle.

MINA BÄSTA TIPS

LANDSBYGDSUTVECKLING, NR 1, JUNI 2009

Försäljningschef: Gustaf Ryding

Redaktionschef: Nadine Kissmann

Redigerare: Martin Björinge

Projektledare: Tobias NilssonTel: 08-545 953 00E-post: tobias.nilsson@mediaplanet.com

Repro: Ordbild

Distribution: Svenska Dagbladet, juni 2009Tryckeri: V-Tab

MediaplanetTel: 08-545 953 00E-post: synpunkter@mediaplanet.com

Vid frågor och bokning kontakta: Tobias Nilsson

Vi får våra läsare att lyckas!

Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intres-santa artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

Ultimair.se • MICA • Lasse Åbergs Museum i Bålsta AB • Indavox • Wash AP • Harriet Karlsson Skinn & Design • SoMa Friskvård • Bålsta BagarnAB • Gris o Grönt • Mälarprofil i Bålsta AB • Hästsport och Catering i Draget AB • Skubbet AB • Rydell Design of Sweden • Heby Sport och fritid AB• Tree of Life creation • Liljeblads Hantverk • Jan Ers Gården • GH Hälsobyrå • Gasilage AB • TH Utbildning Hälsa • Moniques Mode • CJ Musik &Service • Scan Africa Promotions • LH Inredning • Helena Lundgren Kulturmiljövård • Maskinkontakten i Uppland • Resevärdarna • Gihomeq • ViSystems Nils Bokström • JAPIDE Pia Katainen • Gurresta HB • Drömpärlan • Eric Temnerud Consultancy • Dogaccess • Roslagsbrännaren SwedenAB • Scepter AB • Östervåla Utvecklingsråd • Tämnarens Vattenråd • SchoNannes • Lindströms Bygg & Inredning • Integretik • Hermans Maskin AB• Gåvans import export AB • Margaretas Design & Hantverk • Järnboden • Forsbergs Design Möbel Snickeri • Tre Röda AB • Floristteam EvaPettersson AB • Softub i Sverige AB • Tyghus1 i Bålsta AB • Fixaria • CV-skolan • New Image AB • Bålsta Färghandel AB • GA Tech AB • ProduktionVärmlands Aktiviteter AB • Parts4oldbikes AB • Candy Corner • Gravyr & Skylt • Vättar & Änglar • PC Tjänst • HotGossip • Bowl Room Sverige AB• Pfeiffs feeder AB • Hamatic • Sol i Sinne • Tygatelje Mias tyger • Spa & Sånt • Morgongåva Byalag • Upplands Försäljnings AB • Bertil StridsbergModellbåtar • Julgranskulan i Sverige • Silvinformation AB • Metodia Byggkontroll • Interbyte Stefan Hansson • Cykelnetto.com • Curious Antik •Abiteknik • Anjas Frisk och Trim • Bra hjort i Sörby ab • Huller om buller/Popcorn • Alunda Gjuteri • Enabygdens Montessoriskola AB • KimbysMaskinuthyrning • EBM present och interiör • Corax • Lica-Creative • LC Kreation • Pegamo AB • Bålsta El & Maskinservice AB • Go West ClothingCompany AB • Pedagoto • Fantasifloristen i Mälardalen AB • Ellgrims Sadelmakeri och Hästavel • Soafft • fabod.se • Vision – må bra för kropp & själ• Sala Tavelverkstad • Harmony & Health • K-Ateljé • Sandby Lådfabrik • Pfeiff • Unik Butik • Lagbo Stall • Trädgårdstider • Marin decor i ÖregrundAB • JB inredning och form • Damasteel • Prizm AB • M.Strand Sten & Anläggningsservice • Bildelskedjan • Brukshundcenter • GBild • QvarnenFöretagen • KB Pettersson Trading Svante • Hemomatik • Roslagsproduktion Aktiebolag • Upplands Värmecenter AB • Roslagens Industriteknik AB• Text & Layout i Bålsta • Sannas Hobbyhörna • Monicas Smyckesmani • HJ Infrateknik • Aspö Data • Hyrcenter Ostkusten AB • H. FredrikssonsPlant AB • ModelMini • Bama-Shopen Handelsbolag • Per Persson Fönster • Copiös • Delka Produkter, AB • Matton Marin Aktiebolag • DesignUlltovan • Marita Ek – rosenmetoden • Morgongåva Café & Grill • Imes Foto Radio TV Aktiebolag • Björkmans Bageri & Konditori HB • Avalonkeramik• Gnugg & Gnägg AB • Rodenhälsan Handelsbolag • Cosyhome.se • Doft AB • Dream of the Secret • Eastcoast clothing • Ekdalens Allservice •Electro EAR Audio Production • Ellux EL Handelsbolag • LiCasa – Hemmiljö & Möbeltapetsering• Ortega • Brukshundsbutiken • Peppar-SvenskMötesdesign AB • Studio M • Frewi Larm AB • Potentina Education AB • Bålsta Trädgårdstjänst AB • TSG & Sales AB • NataliaIvory • Studio A • KilbyMek. Verkstad • Ullis Bazar AB • Modelljärnvägens Hus i Alunda • Friteko Balans • Fritidsprodukter Christer Grundström Aktiebolag • Roslagens GolvÖsthammar AB • Qepta AB • Team Factory • Tmicro AB • Electro-Mobile AG • Sadelmakare Bengt Eriksson • IQ larm • Begus International AB •Dogbridge • Roslagspinglan • Partydax Knivsta • Våla PC support handelsbolag • Junes gårsdbutik • Snäckor • Hundrundan i Bålsta • JM UpplandAB • A-nikprodukter AB • Marias form & inredning • Boka Uppland • Din kropp • Paloma • Stig Machine AB • Svenska Spaa • Ekokött • BTC Skyltaroch Dekaler • Konstlist AB • Sörgården-By Islandshästar • Djurtavlor • Kennel Kurant • Friskolegruppen i Huddunge • DesignA Vackerberga •Storvreten Gård • Epidemi form & produktion • Sveriges Senior Shop • Bengt Zachrisson • Framtidahem Sverige AB • M&S Produkter • StrömsbergsMarknads Guide AB • Ragnar Blom AB • Netmark Business & Education • Play Train Sweden • BTW bild text web • Lenas stora under • Awistra •PKD inredning • Håbo Internationella kvinnors förening • EBM Present och interiör • LH Trafikutbildning • Andra Hjälpen AB • Ledgrossisten SverigeAB • Olle Atling Energisparkonsulten • Stall Exacum i Julmyra • ABC Brunnsborrning AB • IE Import AB • Dramadam • Boréus Bildelar AB •LEDKompaniet • Frisörerna på torget • Ebla Bemaning, Elizabeth Carlsson • Kanhov Consulting • Team cc • Allmedical and Electronic HB •Fallskyddspecialisterna i Heby AB • PHF System AB • Damernas Magazin • JSp AB • Inscriptum Sverige • EAL-design Elsie Aasa-Larsson • Ericson& Schmidtz AB • Stega, Fredrik Stenlund • Håbo Buss AB & Knivsta Buss AB • PG Medical • Håbohälsan AB • Reddita Företagsservice AB • LickairsInvest AB Zebit AB • JR Plast AB • Brunnsta Gård AB • Our place • ED Aktiv Miljökonsult • Grans gård Butik & Café Aktiebolag • Övergrans Jordbruk• Mobrin IT AB • Vidoc • A Small World AB • Villa Myhre Trädgård & Design • Sollans Helhetsterapi, Massage och Egenvård • Annas Friskvård •OrdBild Center för bildstöd • Torresta – Hälsa för häst & human • PMC Bike AB • Digiform AB • Warrant • Claes Bursell Konsult AB • Klädstället •Doris Westerberg KB • Techtigo Hb/Adup AB • Promarmic AB • Björn Gräsman Transport • Leufstabruks wärdshus • Chiefproductions AB • EQPSweden AB • TV Bålsta Enköping AB • Erik Lindberg Hyrsenior • Jean Haimovitch ATELIER AD • Innerum Sverige AB • Lennart Liberg - Top QualityCraftsmen • REBA Translation • IT-avdelningen • TJ Home • Mari Zetterqvist Blokhuis - MZ Equine Pedagogics • Stefan Skoglund • KatarinaDrevenlid – Systrars söta • Skönhetsverkstan • Gröna Dalen skolan • HWHR consult • Profilett Produkter HB • Evas friskvård • Stämsvik Bygg &

ENTREPRENÖRSFABRIKEN är en ekonomisk förening som driver projektet E-fabriken i Heby, Håbo, Knivsta,Tierp och Östhammars kommuner. E-fabriken utvecklar företagandet på landsbygd och mindre orter med hjälpav innovativa verktyg kopplade till Internet och e-handel. Vi ordnar seminarier, kurser, säljträffar och mentor-program. Vi stöttar, coachar och ger råd i hela affärsprocessen. Och som siffrorna ovan visar, så lyckas vi bra!Entreprenörsfabriken kan bli en dynamisk partner till din kommuns näringslivsfunktion. Vi har idéer och för-mågan att förverkliga dem. Intresserad? Kontakta VD Leo Padazakos, tel. 070-7600433, för mer information!

Sätt fartpå företagandeti din kommun!

Sätt fartpå företagandeti din kommun!

– E-fabriken är ett av debättre EU-projekt jag stöttpå. Framför allt för att detger konkreta resultat.Blivande och befintligaföretag får handgriplighjälp att hitta bra lös-ningar. Organisationen är mycket profes-sionell. Vi hoppas Entreprenörsfabrikenblir en permanent lösning hos oss.

PER ANDERSSONnäringslivschef, Håbo kommun

På ett år har Entreprenörsfabriken hjälpt 218 nya företag

att starta och 277 befintliga företag att utvecklas.

– Entreprenörsfabriken ärett utmärkt komplementtill kommunens närings-livsarbete. Vi har ju intesjälva kapacitet att ta handom alla som vill starta ellerutveckla företag. Nu kän-ner entreprenörerna att de får bra stöd påhemmaplan och det har skapat en positivanda i kommunen.

CARINA SCHÖNkommunalråd, Heby kommun

– Lokala små och medel-stora företag kommer attspela en mycket viktig rollför Sveriges framtida till-växt och välfärd i en globalvärld. Entreprenörsfabrikenhjälper människor lokaltatt förverkliga idéer och drömmar omeget företagande. Effekten blir att fler kanbo och arbeta på landsbygden.

ANDERS BLOMKVISTordf. Företagarna Uppland

www.e-fabriken.se

Airtricity har just börjat.Vill du vara med?

Sverige och vindkraft är en fantastisk kombination – här finns

vinden, vidderna och vattenkraften! Vi vill vara med och utveckla den

svenska vindkraften tillsammans med lokala partners.

Airtricity är en del av Scottish and Southern Energy (SSE). Vi arbetar

med utveckling av förnybar energi och är en ny aktör på den svenska

energimarknaden. Vi är ett erfaret vindkraftsbolag med en vision

om morgondagens energiförsörjning. Tillsammans med SSE har

vi mer än 650 MW vindkraft i drift och ytterligare över 1500 MW är

under utbyggnad.

Vi vet att vår internationella erfarenhet och finansiella styrka kan

bidra till vindkraftens utveckling i Sverige.

Om du är intresserad av att samarbeta med Airtricity eller vill ha

mer information, kontakta:

Annette Eriksson eller Magnus Fjelde

+46 (0)8 503 206 00

sweden-info@airtricity.com

www.airtricity.com

Republic of Ireland Scotland England Wales Northern Ireland

Germany Italy The Netherlands Portugal Sweden

4 · JUNI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Vackert beläget bland rapsfält och hästhagar i västra Skåne ligger Fly-inge. Här har invånarnas drivkraft och engagemang resulterat i ett av Sveriges första bygdebolag – ett ak-tiebolag som ägs och drivs av byg-dens invånare och vars enda syfte är att höja Flyingebygdens värde.

Det hela började med att de bo-ende i Flyinge tvingades stå och se på hur verksamheter i bygden lades ner. I den ideella föreningen Flyinge Utveckling började man diskutera hur man skulle kunna förändra situationen. Det fanns ett intresse att köpa upp några av de hotade verksamheterna och driva dem vidare. Men för att förverkliga en sådan vision krävs kapital.

Oförtröttlig eldsjäl– Vi förstod att om vi skulle vilja ge oss in i lite mer riskabla projekt skulle det krävas någonting mer än bara föreningen. Vi insåg att vi be-hövde starta ett aktiebolag, berät-tar Gunnar Petersson. Han är byg-dens oförtröttlige eldsjäl som har varit en drivande kraft i bygdens föreningsliv sedan 70-talet.

Med bygdens utveckling för ögo-nen började det lokala aktiebolaget

att ta form under 2005 med aktie-teckning på poster om minst 1 000 kronor. Ett år senare hade ett fem-tiotal intressenter tecknat sig. Då bestämde man sig för att bilda bo-lag och Gunnar utsågs till bolagets ordförande.

Motor för nyetableringarGrundidén med bolaget är att öka bygdens värde, att skapa lokala ar-betstillfällen och att hitta nya håll-bara aff ärsidéer som kan knoppas av till privata aktörer inom trak-ten. På så sätt fungerar bygdebo-laget som en motor för nyetable-ringar.

För att få en känsla av gemen-skap inom bygden strävar man ef-ter att ha så många aktieägare som möjligt. Den lokala förankringen förstärks av att bolaget har en sär-skild vinstutdelningsbegränsning som garanterar att eventuell vinst stannar inom bygden och återin-vesteras i nya projekt.

Ökar sysselsättningenEtt av bolagets löpande projekt är ett samarbete som ingåtts med ar-

betsförmedlingen. Projektet som går under namnet Flyinges Jobb-modell går ut på att personer pla-ceras ut i praktik hos lokala före-tag.

Samarbetet har lett till att fl era personer har fått anställning och det framgångsrika konceptet hål-ler på att sprida sig över hela Sve-rige.

Ser större potential i bygdenEtt annat projekt som nyligen slutförts är renoveringen av ett vackert gammalt hyreshus i cen-trala Flyinge. Huset som byggdes i början av 1900-talet hade med åren blivit ordentligt nedgånget. Med hjälp av lokalt kapital köp-tes huset av bygdebolaget som med varsam hand låtit renovera det i syfte att återställa dess forna glans. Under våren började infl ytt-ningen till de sex nya hyreslägen-heterna.

Gunnar Peterson tror att bygde-bolaget har bidragit till att Flying-es invånare ser större potential i den egna bygden.

– Det är nog viktigt med någon slags kraft i bygden som kan ta tag i saker och agera när något känns viktigt. Vi får se vad vi hittar på i framtiden, det kommer säkert dy-ka upp nya möjligheter.

GunnarPeterssonStyrelseordfö-rande i ideella för-eningen Flyinge Utveckling samt styrelseledamot i Flyinge Bygdebo-lag AB.

MED LOKALA MEDEL LYFTE DE BYGDEN

MALIN SEVERIN

redaktionen@mediaplanet.com

Fråga: ■ Vad driver lands-bygdsutvecklingen framåt?

Svar: ■ Det är de lokala initiati-ven som ligger bakom de verk-liga förändringarna.

NYHETER

AGERA SJÄLV OM INGEN

ANNAN GÖR DET

AGGGERERRRERERAAAAAAA SJSJSJSJSJSJSJÄÄÄÄLÄLÄLÄLÄLVV

1TIPS

Alkohol är beroendeframkallande.

Barrica Selection- CABERNET SAUVIGNON -

- CARMENÉRE -- SYRAH -

Fruktig i doft och smak med fatkaraktär, inslag av svarta vinbär, björnbär, örter och choklad. Passar till kraftiga och mustiga kötträtter av nöt, lamm och vilt samt smakrika ostar.

“Prisvärt”www.v inv in . s e

ART NR 6242 | PRIS 89:- alk 14% 75 cl

FOTO

: CH

RIS

TIN

A P

ETE

RS

SO

N

JUNI 2009 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

SKAPAR FRAMÅTANDAFlyinges bygdebolag, från vänster: Gunnar Petersson, Jan Holmgren, Leif Larsson och Kjell Karlsson. Tillsam-mans jobbar de för att driva landsbygdsutvecklingen framåt på hemmaplan.FOTO: HENRIK JANSSON

Verksamheter på landsbygden som vänder sig till kreditinstitut möts ofta av höga krav för att erhålla ka-pital. Den geografi ska placeringen kopplas inte sällan ihop med hög riskfaktor. En annan orsak är att en allt större del av beslutsfattandet automatiserats via credit scoring-tekniker, menar Lars Silver, ekono-mie doktor vid KTH.

– Affärsbankernas lånebeslut grundar sig numera på matema-tiska kalkyler i stället för person-liga bedömningar. Som egenföre-tagare får man därför svårare att plädera för sin aff ärsidé på indivi-duell basis.

Sparbankerna viktiga Han sätter hoppet till sparbanker-na som han tror kommer att få en allt viktigare roll på landsbygden då de i större utsträckning gör in-dividuella bedömningar.

I Sverige har vi länge haft ett bankberoende system, vilket blir problematiskt när bankerna drar sig bort från landsbygden. Jämfört med andra länder är man i Sverige mindre benägen att stötta företa-gande med statliga medel, förkla-rar han vidare.

– Finlands motsvarighet till ALMI är tio gånger så stor som i Sverige, trots att landet är hälften så stort, säger Lars Silver.

Göran Hallin arbetar som kon-

sult i tillväxtfrågor på Sweco Eu-rofutures och menar att många av landsbygdens företag sitter inne på outnyttjad potential.

– Jag tror att många av de här fö-retagen skulle kunna växa och bli riktigt stora. Tyvärr tror jag att de bromsas av att man inte ser deras verkliga utvecklingsmöjligheter på grund av att de är just lands-bygdsföretag.

Undersök olika marknaderHan menar att det fi nns en ut-bredd bild av att företag på lands-bygden ska vara lokala, småskaliga och nästintill ideella. Nyckeln till framgång, menar han, är att hitta ut till de större marknaderna på ett tidigare stadium.

Produktionen kan fortfarande vara lokal, men för att lyckas mås-te man höja blicken och under-söka vilka andra marknader som fi nns.

Hamnat i ett eget fackOavsett om man driver ett mindre företag på landsbygden eller i en storstad stöter man ofta på likar-tade problem. Trots det har lands-bygdsföretagen hamnat i ett eget fack. Olika aktörer i samhället rik-tar sig till olika typer av företa-gande och pumpar ut information som endast riktar sig till sin speci-fi ka målgrupp.

– Genom att samordna informa-tionen och strunta i uppdelningen skulle man kunna ge ett mer kraft-fullt stöd till alla Sveriges företa-gare.

Höj blicken och undersök nya marknader

MALIN SEVERIN

redaktionen@mediaplanet.com

I takt med att affärsbanker-na hittar nya tillväxtmark-nader och drar sig bort från landsbygden har kapital-försörjningen för landsbyg-dens småföretag blivit ett växande problem.

Välkommen till Lokalekonomidagarnas

7:e konferens! 5-6 november 2009

på Mälardalens Högskola i Västerås.

Vägar ur krisen – Samhällsentreprenörskap och lokal utvecklingÅRETS TEMA:

Mer info och anmälan på www.lokalekonomidagarna.se

FRÅGOR & SVAR

Hur ska lokala initiativ på ■landsbygden stärkas och uppmuntras?

!– Numera fi nns det Leader-grupper i stort sett hela

landet. Därtill finns det på många platser lokala utveck-lingsgrupper som är frivilligt sammansatta. Tillsammans ut-gör de en jättebra grund för att kläcka idéer, att ta hand om idéer som fi nns i omgivningen och ut-veckla dem till bärkraftiga pro-jekt.

Hur ska regeringen under- ■lätta för landsbygdens en-treprenörer att starta och driva företag?

!– Det här är en fråga som har aktualiserats ytterliga-

re inte minst i samband med fi -nanskrisen, då det blivit svårare att få lån från bankerna. Resulta-tet av regeringens arbete är att ALMI nu har fått ökade utlå-ningsramar. Det här är pengar som främst är ämnade för de små verksamheterna som ofta fi nns ute på landsbygden.

Hur ska stuprörstänkan- ■det hos myndigheter och departement vändas till ett brett samarbete i lands-bygdsfrågan?

!– Genom ytterligare sam-verkan myndigheter emel-

lan, men även genom ett ökat samarbete mellan myndigheter och de lokala utvecklings- och Leadergrupperna.

Eskil ErlandssonJordbruksminister.

FOTO: PAWEL FLATO

6 · JUNI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

– I Skaraborg har vi potential att producera över en terawatt biogas. Det motsvarar hundra miljoner li-ter diesel och vi skulle kunna för-sörja alla personbilar i länet, säger Per-Ove Persson, agronom på Hus-hållningssällskapet och projektle-dare för SkaraborgsGas, ett projekt som i den inledande fasen beviljats 650 000 kronor från landsbygds-programmet.

Han tror att projektet kommer att innebära sysselsättning för åt-minstone ett hundratal personer i Skaraborg, och miljövinsterna är stora.

– Genom att producera biogas av organiska material som matrester och gödsel – som annars står för växthusgaser vid nedbrytning och hantering – och samtidigt byta ut de fossila drivmedlen bensin och diesel, så vinner vi dubbel miljö-nytta.

Ny infrastruktur90 procent av den potentiella pro-duktionen av biogas i Skaraborg kommer från gödsel och andra

restprodukter från jordbruket, och 10 procent kommer från samhället i övrigt, till exempel livsmedelsin-dustrin och reningsverk.

– Rester från biogasproduktio-nen, så kallade rötrester, går till-baka till jordbruken och sprids

som näring på åkrarna. Det blir ett kretslopp och ingenting går till spillo. Med dessa faktorer inklu-derade har Pål Börjeson på Lunds Tekniska Högskola räknat ut att biogasgödsel som drivmedel inne-bär en minskning av växthus-

gasutsläppen med 180 procent, där 100 procent kommer av bytet av drivmedel och 80 procent genom användningen av organiskt mate-rial och gödsel.

I Skaraborg fi nns nio producen-ter för biogas, av dem är två gårds-anläggningar. En ny gårdsanlägg-ning byggs just nu, ytterligare två är i pipeline och en handfull står på tur. Tanken bakom Skaraborgs-Gas är lokal produktion av biogas ute på gårdarna, som sedan via rå-gasledningar transporteras till ge-mensamma förädlingsplatser där gasen uppgraderas till drivmedel och/eller kraftvärme.

– Generellt är det samhället som bygger ny infrastruktur, men i vårt fall ligger det på marknadsaktörer-na. Och vi drar nu ett tungt lass med att bygga upp ett helt nytt system av gasledningar som krävs för för-ädlingsplatser och gastankställen.

Växer snabbtTrots det låga kassafl ödet växer in-frastrukturen med snabb fart och nya tankställen invigs. I Sveriges landsbygdsprogram fi nns det från och med i år särskilda pengar till biogasinvesteringar. Biogasstödet är en form av företagsstöd, som man kan söka hos länsstyrelsen.

Hittills har 200 miljoner kronor öronmärkts till biogasinvestering-ar, men redan från 2010 tillförs än-nu mer pengar till biogaspotten som en följd av de extra satsning-ar på bioenergi och klimat som EU har bestämt att alla länder ska göra inom ramen för sina landsbygds-program.

Så förenas klimatmål, ekonomi & sysselsättning

BIOGAS. SkaraborgsGas och deras mer namnkunnige granne på andra sidan Vä-nern, Brålanda biogas, statuerar exempel för resten av Sverige när det gäller sam-ordnad biogasproduktion. På bilden en biogasanläggning byggd av Götene Gårds-gas AB. FOTO: PRIVAT

NYHETER

EMESE GERENTSER

redaktionen@mediaplanet.com

Fråga: ■ Hur kan vi minska växthusgasutsläppen, försörja personbilar med drivmedel och samtidigt skapa hundratals nya arbetstillfällen?

Svar: ■ I Skaraborg satsar man på storskalig och sam-ordnad biogasproduktion.

UTVECKLA MED STÖD FRÅN EU

N MEDIAPLANET

UTVEVEECKCKKCKCKCKLALALALALALA MMM MEED Ö Å

2TIPS

Lär Dig sköta EU-projektDet räcker inte att få ansökan godkänd.

Du måste sköta projektet så att Du får betalt. SIPU har utbildningen.

EU:s fonder – översiktskurs 3 sept 3 100 kr

Ekonomi i EU-projekt 1 – 2 sept 5 200 kr

Leda EU-projekt 21 – 22 okt 6 400 kr

Arkiv och dokumentation 7 sept 3 100 kr

Hitta EU-dokument 10 nov 4 000 kr

Alla kurser går centralt i Stockholm. (Moms tillkommer på priserna)

SIPU Förvaltningsutveckling Tel: 08-698 06 01

Dalagatan 7 E-post: info@sipu.se

111 23 Stockholm Fax: 08-698 06 02 www.sipu.se

SVERIGES LANDSBYGDSPROGRAM

Programmet har ■ som över-gripande mål att stödja en håll-bar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av den svenska landsbygden.

Åtgärderna ■ fi nansieras till ungefär hälften av svenska statliga medel och till hälften av EU:s budget. Under program-perioden år 2007–2013 satsas totalt 35 miljarder kronor, eller cirka fem miljarder kronor per år.

Medel från ■ Landsbygdspro-grammet har tre övergripande målsättningar:

1 Att öka konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning

inom jordbruk, skogsbruk, ren-näring och livsmedelsproduk-tion.

2Att bevara och förstärka ett attraktivt landskap med

höga natur- och kulturvärden.

3Att utveckla ett diversi-fi erat landsbygdsföreta-

gande och skapa nya arbets-tillfällen, ökad tillväxt och bättre livskvalitet på landsbyg-den. Det kan till exempel inne-bära ett företag som utvecklar en ny produkt eller tjänst. Stöd kan ges till andra företag och projekt än dem inom jordbruks-näringen.

Per-Ove PerssonAgronom på Hus-hållningssällskapet och projektledareför SkaraborgsGas.

FOTO: PRIVAT

FRÅGOR & SVAR

1. Vilket stöd har lands-bygdsprogrammet gett?2. Vad har pengarna möj-liggjort?

Lisa HallinProjektledare för Lokal mat i Svartå-dalen.

FOTO: PRIVAT

1. 1 161 400 kronor för perioden november 2007 till oktober 2010.2. Vi ser det som viktigt att få in lokalproducerat i de off entliga köken, handel och restauranger och har redan kommit en bit på väg. Vi satsar även på utbildning och har nu en kurs i ekologisk grönsaksodling där 17 producen-ter deltar, många av dem kvin-nor. Vi arbetar också med att per-soner med invandrarbakgrund lättare ska kunna odla och pro-ducera. Logistiken med samdist-ribution är också en viktig del i projektet.

Jenny GilleDelägare i Lerbäcks Teater AB.

FOTO: MATS NILSSON

1. 800 000 för att fi nansiera Ler-bäcks Teaters inomhusscen.2. Vi har byggt om och till ett gammalt sädesmagasin. Maga-sinet har gjort det möjligt för oss att ha verksamhet på teatern året runt. Vårt fi na teaterhus har en salong med plats för 100 gäs-ter sittande vid bord, ett fullt ut-rustat restaurangkök och en bar med fullständiga rättigheter. Se-dan Magasinet stod klar i okto-ber 2008 har vi spelat för utsål-da hus hela vintern. Totalt har 10 000 personer sett våra olika föreställningar och andra eve-nemang sedan oktober. Tala om levande landsbygd!

www.sjv.se www.landsbygdsnatverket.se

Tid för förändring

Landsbygden är endel av lösningen

Det finns många utmaningar som vi måste möta tillsam-mans. Klimatförändringarna tar ingen hänsyn tillnationsgränser. Också den pågående finanskrisen medmedföljande arbetslöshet är en fråga som är internationell.

Här kan landsbygden med dess naturresurser och

engagerade människor vara en del av lösningen!

Det är på landsbygden det finns plats för vindkraftverk,det finns jordbruk där biogas kan produceras, miljöer därturism och hälsoföretag kan växa, det är här råvarornafinns för matupplevelser.

På landsbygden går många idéer och drömmar att för-verkliga!

EU och Sverige satsar tillsammans 35 miljarder kronor2007–2013 för att landsbygden ska vara med och mötaframtidens utmaningar. Genom landsbygdsprogrammethar vi fyllt på verktygslådan för att nå målen om en håll-bar utveckling. Jordbruksverket och Landsbygdsnätver-kets övriga cirka 100 organisationer, föreningar ochmyndigheter arbetar aktivt för att programmet ska ge-nomföras så bra som möjligt.

Tillsammans kan vi få till stånd stora förändringar. Det ärtid för det nu.

Sysselsättningsgrad i Sverige

Tillsammans kanvi få till stånd stora

förändringar. Det är tid för det nu.

2009200670 %

80 %

8 · JUNI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

INSPIRATION

PROFIL

Stig Strand

Född: ■ 25 augusti 1956 i Tärnaby.

Bor: ■ Hem-avan, Västerbot-tens län.

Meriter: ■ Landslagsåka-re i alpin skid-åkning med två världscupsegrar och en världs-serieseger på 80-talet, expert-kommentator i SVT.

Gör i dag: ■ Driver anlägg-ningen Trolltunet med aktiviteter i södra Lappland och Norge.

Fråga: Hur gör man det bästa av sin hembygd om man heter Stig Strand och är tidigare landslagshjälte i alpin skidåkning? Svar: Hittar en egen nisch, samverkar med andra företag i bygden och strävar efter att bli skickligast på det man gör.

När Tärnabypojken Stig Strand avslu-tade sin alpina skidkarriär 1985, visste han att om han skulle bo kvar i hem-trakten, var det turism han skulle hålla på med.

– Framför mig såg jag Naeba i Japan, där jag 1975 för första gången insåg vik-ten av aktiviteter för att locka turister till en plats. I Naeba erbjöds aktivite-ter året runt, olika beroende på årstid. I Hemavan, turistorten två mil från Tär-naby, fanns skidskola och det arrange-rades helikopterturer och vandringar. Men jakt- och fi sketurer fanns exem-pelvis inte.

Spännande aktiviteterStig Strand har varit turismen trogen sedan dess. Han drev Hemavans värds-hus under tio år, innan det såldes till Strömma. Han var delägare och vd för Hemavan Vaxholm i fem år, sålde det och bildade i stället företaget Aktivite-ter i Europa, sedan Camp Åre. Sedan fy-ra år tillbaka äger han och frun Bianca Trolltunet, en anläggning som erbju-der boende och aktiviteter som fors-ränning, helibiking, heliskiing, älv-, is- och havsfi ske, mountainbike, jetboat, skoter och grottbesök.

– Jag är en typisk entreprenör, som har en målsättning med allt jag gör, och när jag sedan nått mitt mål vill jag ge-nast starta ett nytt projekt.

Tolv år på hotellInspiration får Stig Strand från sina re-sor.

– Jag har rest enormt mycket, både under skidkarriären och efter, och bott i sammanlagt tolv år på olika hotell och anläggningar, och då är inte nordis-ka länder inräknade. Att besöka andra anläggningar skapar impulser och ger mig kunskap. Och kanske är det så att jag ser och förstår trender innan andra begriper dem.

Målet med Trolltunet är att bedri-va verksamhet året runt, och i dagslä-get har de öppet 365 dagar om året. Om man behåller samma personal, och in-te skaff ar ny inför varje säsong, får även de anställda en chans att utvecklas och bli skickligare på det de gör.

– För att vara riktigt bra och för att kunna utvecklas, tror jag att det är en fördel med verksamhet på året runt ba-sis. Annars är risken stor att omvärlden utvecklas snabbare än vad man själv gör.

Just utveckling och kvalitet är nyck-elord för Stig Strand.

– Varenda dag går jag och tänker på

vad som kan göras bättre. Även när jag serverar frukost på morgonen funderar jag på om det fi nns någonting i rutinen som kan göras eff ektivare. Utveckling är nödvändig för att nå toppen och bli bäst på det man gör, och är också det som är roligast med att vara entreprenör.

Stenmark som förebildBarndoms- och tävlingskamraten Ingemar Stenmark är en förebild som Stig Strand lärt sig mycket av, och från Stenmarks idrottskarriär har han kun-nat överföra sättet att jobba till det han själv sysslar med.

– Förutom att se till att ständigt ut-vecklas och alltid sträva efter att bli bäst, både i det lilla och i det stora, är långsiktighet viktig. Saker tar tid, och att ta på sig för mycket under för kort tid, blir ofta det som fäller entreprenö-ren. Därför ska man tänka fem år i stäl-let för två.

Var uthålligAtt vara uthållig, och att ha råd att vara uthållig, är a och o för att lyckas.

– Uthållighet kostar. Så man bör se till att ha ekonomin klar innan man sätter igång. Beroende på vilken inves-tering det rör sig om så fi nns det olika medel att söka. Jag har många gånger fått regionala investeringsstöd.

Det är också viktigt att vara beredd på att justera inriktningen under projek-tets gång, och anpassa den efter de öns-kemål som fi nns. Och konkurrens, det är bara bra.

Använd dig av konkurrenter– Konkurrens gör att man skärper sig. Men det är smart att komplettera, och inte enbart konkurrera i alla lägen. Om det redan fi nns de som är duktiga, så behöver inte jag göra samma sak. Jag köper till exempel hundspannsturer lokalt och lägger ut luncher och mid-dagar på olika restauranger, berättar Stig Strand och fortsätter:

– Att använda sig av lokala konkurren-ter som komplement i sin verksamhet gör att man skapar en ännu bättre pro-dukt, då kommer kunderna tillbaka.

Den viktigaste förutsättningen för att kunna utveckla glesbygden är bra infrastruktur och kommunikationer, menar Stig Strand.

– Hög standard på vägar och bra tåg- och/eller fl ygförbindelser, är måsten för att turister ska kunna ta sig till gles-bygden relativt snabbt och till vettiga priser. Här borde samhället satsa be-tydligt mer.

”När jag nått mitt mål vill jag genast påbörja något nytt”

EMESE GERENTSER

redaktionen@mediaplanet.com

LEDARE TILL LEDARE

VÄSTERBOTTENS LÄN

FÖLJ SOMMARENS FOTBOLLSFEST PÅ SPORTAL.SE

Toivonen, Krkic, Kaká och Torres.

sommarens stora fotbollfester. Sportal.se hårdbevakar

Läs allt om U21-EM i Sverige och Confederations Cup i Sydafrika.

JUNI 2009 · 9HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Det är på landet det händerVindsnurror, närproducerad mat och liveföreställningar från London

och New York i samlingslokalen. Kort och gott, livet på landet år 2009.

RIKSORGANISATIONEN HELA SVERIGE SKA LEVA

www.helasverige.se4 500 lokala utvecklingsgrupper som skapar hållbara bygder över hela Sverige.

Du försvinner inte i mängden!

Läs mer om våra utbildningar inom turism och destinationsutveckling på

www.du.se/tourism

Hitta egna saker

1Finns det någonting i din hembygd som sak-nas? Finns det ett be-

hov? Kan någonting göras bätt-re? Hitta egna grejor. Ta inte grannens om den redan gör det bra. Är produkten/tjänsten sälj-bar? Undersök.

Kan du leva på det?

2Fundera på vilket sätt projektet ska utföras. Är det genomförbart? Finns

det möjlighet att tjäna pengar på aff ären? Kan du leva på det? Tänk på att det ska gå ihop varje må-nad, varje vecka, varje dag. Räk-na på det.

Räkna ut rimligt pris

3Kanske går det inte att syssla med bara en sak och det behövs fl er in-

täkter för att det ska gå ihop. Vil-ka komplement ska du i så fall välja? Räkna ut ett rimligt pris för din produkt/tjänst. Vad behö-ver du få ut för att överleva? För att utvecklas?

Tänk långsiktigt

4Ha ekonomin klar innan du sätter igång. Tänk långsiktigt, ha tidsper-

spektiv på fem, sex, sju år. Tänk uthållighet, och att du ska ha råd att vara uthållig.

Komplettera

5Samverka med företag i bygden. Komplettera, i stället för att konkurre-

ra. Genom att använda lokala konkurrenter som komplement skapar ni båda en bättre aff är, men också en bättre upplevelse för kunden som då blir mer an-gelägen om att komma tillbaka.

TIPS FÖR ATT UTVECKLA HEMBYGDEN

5

ERBJUDER ETT VARIERAT UTBUD”Jag tror inte att det finns någon annan plats i världen som har gångavstånd från liften till flygplatsen som i Hem-avan”, säger Stig Strand som tack vare sin hembygds kontrastfulla miljö har ett varierat utbud av aktiviteter att er-bjuda.FOTO: BIANCA STRAND

10 · JUNI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Människorna omkring dig är nyckeln till framgång

– Banken sa nej tre gånger till mig när jag vill öppna upp eget, berät-tar Elizabete Moura. Hon är nybli-ven entreprenör i Bålsta, en små-stad belägen mitt mellan Uppsala och Stockholm.

Elizabete Moura är född i Brasi-lien, utbildad i Portugal och med en lång karriär från London hade hon en bred grund att stå på inför den svenska arbetsmarknaden. Men där var det stopp. Inga jobb fi ck hon och inga anpassningpro-gram passade hennes kvalifi katio-ner. Snart var frustrationen i topp när hon till slut fi ck en idé: att bli egen företagare.

Tog över verksamhetGamla Bålsta hade förr en sprud-lande gågata med småaff ärer och levande gatuliv. Det var innan stor-köpen etablerades på bekvämt bil-avstånd från stadskärnan. På ga-tan låg en skobutik vars ägare vil-le byta spår i livet, och Elizabete erbjöd sig att ta över verksamhe-ten och starta secondhandbutik i lokalerna. När satsningen skulle tas fullt ut med ett banklån tog det dock stopp igen för Elizabete. Efter tre nej från olika banker var Eliza-bete Moura förundrad. Varför trod-de ingen på hennes idé?

Vändningen kom via kontakter i Bålsta som gav henne gratis före-tagsrådgivning via ett näringslivs-projekt för entreprenörer på lands-bygden.

Fick tillbaka självförtroendet– Äntligen fi ck jag träff a perso-ner som lyssnade på mig, speciellt Ann-Marie Sundgren som är lokal utvecklare för Entreprenörsfabri-ken i min kommun. Det var det ab-solut viktigaste för mig för att få tillbaka självförtroendet.

Elizabete Moura upprepar vik-ten av att ha ett bollplank i start-fasen som entreprenör, någon som stöttar en genom processen. En dag sa banken ja till ett lån, och Eli-zabete kunde börja strukturera sin

aff ärsverksamhet och framtid. Vad som varit nyckeln under denna första fas summerar hon enkelt:

– Nätverk, nätverk, nätverk. Att vara med överallt och träff a folk, det är det viktigaste för att kunna etablera sig och sprida sitt bud-skap. Men jag älskar kläder och jag vet att detta kommer att bli en suc-cé.

Långväga kunderI dag kommer folk ända från Stock-holm för att besöka butiken. Och fl er kunder kommer det att bli, för under hösten kommer det att sat-sas på e-handel via internet.

– Med många kontakter utom-lands vet jag vart jag ska vända mig, säger hon.

– Men samtidigt som jag satsar globalt vill jag ha ett levande Bål-sta.

Vägen till ett mer levande Bål-sta kommer att ske via satsningar tillsammans med andra näringar på gågatan, för att få tillbaka den gamla känslan av staden. Något hon tror är efterlängtat av Bålsta-borna.

Det personliga nätverket– Forskning visar att framgång som företagare handlar mer om ens person än idéerna man har, säger Bengt Johannisson, prisbe-lönt professor i entreprenörskap vid Växjö universitet, med ett spe-cialintresse för det ”glokala”, alltså personer som verkar på den globa-la marknaden men utifrån sina lo-kala förutsättningar.

– Idéer kan man alltid ändra, men entreprenören bör ha ett stort engagemang för att lyckas. Idag är det engagemanget en bristvara.

Hur kan en entreprenör på ■landsbygden göra för att växa lokalt och globalt? – Det viktigaste är att förvalta kon-takter både på hemmaplan och ut-omlands. Man måste inse vilken tillgång det är att vara nära städer och kunna dra nytta av det, i stället för att deppa över att man inte lig-ger mitt i dem, säger Bengt Johan-nisson.

– En kollega sa till mig att före-tagande, det är ett socialt äventyr och inget annat. Det handlar inte om vad du gör, utan om vilka män-niskor du möter.

”Idéer kan man alltid ändra, men entreprenören bör ha ett stort en-gagemang för att lyckas.”Bengt JohannissonProfessor i entreprenörskap, Växjö universitet.

SATSAR STORTElizabete Moura vet hur man satsar stort i ett litet sammanhang. Här utan-för sin klädbutik i centrala Bålsta.FOTO: SARI LJUNGKVIST

NYHETER

HELENA SÖDERQVIST

redaktionen@mediaplanet.com

Fråga: ■ Hur ska man som egenföretagare i ett mindre samhälle växa utanför den lo-kala marknaden?

Svar: ■ Man ska aldrig glöm-ma att entreprenörskap är ett socialt äventyr. Det handlar inte så mycket om vad du gör, utan om vilka människor du möter.

SHOWCASE

FÖRVALTA ALLA KONTAKTER

FÖÖRVRVRVVALALALALALALTATATATATATA AAAA ALLLLLA

3TIPS

SÅ BLIR DU MER GLOBAL I DIN VERKSAMHET

1 Samarbeta med andra lo-kala företag så blir ni alla

mer synliga och platsen där ni verkar mer attraktiv.

2 Samarbeta med invand-rarorganisationer – det ger

en lokal marknad och internatio-nella kontakter.

3 Bjud in och ställ krav på organisationer, till exempel

ALMI, som har som uppdrag att utveckla tillväxtföretag.

4Använd den moderna in-formationstekologin för att

göra både företag och plats syn-liga på den globala webben.

5Samarbeta med skolor som söker intressanta konkreta

uppgifter till elever/studenter.KÄLLA: BENGT JOHANNISSON

MINIPANEL

Vad är landsbygd för dig?

Landsbygd är trygghet för ■mig. Här fi nns ett umgänge där man har tid för varandra. Jag växte upp på landsbygden och mitt hjärta kommer alltid att vara kvar här, även fast jag bor i Stockholm periodvis. Hela mitt liv är en turné och jag pendlar mycket, vilket har lett till att jag får se mycket av landsbygden. På landet fi nns en närhet till natu-ren som betyder mycket för mig.

Här uppe i Pajala är allting ■landsbygd. Här har vi över en kvadratkilometer per person att förfoga över. Det viktigaste är att hålla landsbygden levande. De-lar av vår landsbygd håller tyvärr på att dö ut, medan andra frodas och lever gott.

Vår bygd har nu fått en välbe-hövlig livsinjektion med ett ut-ländskt gruvbolag som etablerat sig här och skapar nya jobbtill-fällen. Förhoppningsvis innebär det att fl er människor fl yttar hit och gör vår landsbygd ännu mer levande.

För mig innebär landsbygd att ■det är odlat på alla gärden. Sen är det såklart extra trevligt om man ser lite djur här och där som går och betar sommartid. Det är vik-tigt att vi har en levande lands-bygd där folk vill odla och hålla marken vid liv.

Jag kommer definitivt att bo på landet hela mitt liv och har inga planer på att fl ytta här ifrån. Här fi nns en annan frihet och man slipper stressen som fi nns i städerna. Det kan ju vara stressigt här också, men inte på samma vis.

Karl Petter BergvallGrisbonde, Värmlandsnäs.

Erik MellaInformationsstrateg, Pajala kommun.

Barbro Lill-Babs SvenssonArtist, Järvsö.

FOTO

: AN

DR

EA

S LU

ND

BE

RG

/TV4

FOTO

: PA

JAL

A U

TV

EC

KLIN

G A

BFO

TO: C

HA

RLE

S H

AM

MA

RS

TEN

JUNI 2009 · 11HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

EXPERTPANELEN

Tänk dig natten på landet, en doft av frisk grönska, en natthimmel med lysan-de stjärnor på himlavalvet eller en tyst-nad som avbryts endast av korpens var-nande krax. Ska man tala om landsbyg-dens komparativa fördelar så är väl möjligheten att få leva mitt i natu-ren och följa års-tidernas växling-ar den bästa av alla. Men glöm inte bort att jorden, skogen, vat-t e n k r a f t e n och malmen som betytt så oerhört mycket för utveckling-en av det svens-ka välståndet fanns och fi nns på lands-bygden.

Vi blir tvungna att anpassa oss till både mer vattnen och värme. Översvämning-ar kan skada fastigheter och odlingar blir beroende av både bevattning och avvatt-ning. Snön försvinner i vissa områden, i andra blir myggplågan etter värre. Vidare måste vi hantera nya grödor och skade-insekter samt djursjukdomar. Det är ett långsamt förlopp som gradvis förändrar landskap och miljö. Hoten borde föranleda att po-litiken för en hållbar utveckling för verk-samheter och bo-ende på landsbyg-den prioriteras.

Vi vet att den ekonomiska utvecklings-takten och graden av företagsstartande är högst i storstäder (detta bekräftas av mångs studier). Dock kan övriga delar av landet visa sig mera framgångsrik ibland om man kan samla kraft på ort och ställe. Se till exempel Gnosjö och Älmhult (i bör-jan av IKEA). En renodling av tänkandet samt en kraftsamling (med rätt inställ-ning) kan där visa sig vara mera möjlig långt utöver vad mer tätbefolkade plat-ser förmår.

Klimatförändringarna berör alla. Jag har svårt att se någon praktisk konse-kvens därav som är annorlunda på lands-bygden jämfört med tätorter på kort sikt. Det skulle kunna vara att klimatföränd-ringar mest orsakas av beteenden och fe-nomen i tätorter (biltrafi k, fabriker och dylikt). De skulle därför, i det här avse-endet, kunna ha något att lära av livet på landsbygden.

På sätt och vis är frågan fel ställd där-för att det fi nns många olika landsbygder och förutsättningarna varierar mellan dessa, liksom mellan olika städer. I dag ser vi många exempel på hur männis-kor utnyttjar både landsbygdens och sta-dens fördelar genom pendling eller dub-belt boende. Stad och landsbygd har alltid kompletterat varandra och i dag bedöms den svenska landsbygdens komparativa fördelar vad gäller naturresurser och för-sörjning få ökad betydelse i framtiden.

Det finns platser i landet som mer än andra framstår som goda exempel. I både Gnosjö och Trångsviken har ett växande näringsliv skapat många nya jobb. Varje ort har sina unika egenskaper och förut-sättningar samtidigt som de är expone-rade för samma starka krafter från den globala ekonomin. Vi kan ha de goda ex-emplen som förebilder som visar att det går, men politiken måste skapa de rätta förutsättningarna (infrastrukturen) och det civila samhället de rätta egenskaper-na (eldsjälar och socialt kitt).

Absolut inte direkt! Varje kluster byg-ger på sina unika konstellationer då de startar (ofta av vad som kan synas vara rent slumpmässiga historiska omstän-digheter). Dock kan man, vid utveckling av en region och plats som visar växt-kraft, vid ett senare tillfälle lära sig av framgångsfaktorer på andra ställen. Men dessa måste fortfarande an-passas till de lokala för-hållanden som råder på andra platser.

Gnosjö har länge uppvisat mönster av småföretagande och initiativkraft. Före-tagsamhet på den här nivån är uttryck för lokal kultur, det vill säga gemensamma uppfattningar och erfarenheter vad gäl-ler historisk bakgrund och sociala möns-ter. Detta bidrar till att det kan vara svårt att överföra en modell från en bygd till en annan. De senaste åren har dock kun-skapsutbytet ökat mellan olika landsbyg-der i form av nätverk och projekt. Det har

bidragit till större möjligheter att lära av goda exempel.

Fråga 1:Vilka är den svenska lands-bygdens viktigaste kompa-rativa fördelar jämfört med städerna?

Fråga 2:Går det att överföra initiativ-kraft från framgångskluster som Gnosjö och Trångsviken till avfolkningsbygder?

Fråga 3:Vilka praktiska konsekven-ser av klimatförändringarna ser du för landsbygdsbefolk-ningen inom 5–15 år?

Ulla HerlitzLandsbygdsforskare knu-ten till Handelshögskolan, Göteborgs universitet samt Hela Sverige ska leva.

Björn BjerkeGästprofessor på Baltic Business School i Kalmar.

Ann-Kristin EkmanProfessor i landsbygdsut-veckling, institutionen för stad och land, SLU.

FOTO: MATS OLA OHLSSON FOTO: VIKTOR GÄRDEBOFOTO: PRIVAT

atten askapder

bidav

på andra ställen.Mennde an-för-

derFramgångs-

faktorer måste anpassas!

Det är svårt att svara på. Om det blir varmare kommer naturligtvis odlingsbe-tingelserna att ändras. Kanske får vi fl er grödor med snabbare tillväxt, men ock-så fl er skadedjur och parasiter som hotar skördarna. Jag tror också att man måste

relatera frågan till vad som kom-mer att hända i vår omvärld

det vill säga vad torka, översvämningar och lik-nande kommer att inne-bära av befolkningsom-flyttningar och ökat

tryck på landsbygds-områden även i Sve-

rige.

lajö. Hotentt po-barrk-

-g-

Snön försvinner

i vissa områden

12 · JUNI 2009 HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

INSPIRATION

Så lyckas du med dina affärer på lång sikt

ÖPPNA LANDSKAPPolarica har sitt högkvar-ter i Haparanda i Norrbot-ten, och så vill Allan Lehto att det ska förbli.FOTO: POLARICA

Att handla med bär är som börsaf-färer. Ingen kan förutspå resulta-tet. Faror som tidig blomning följt av köldknäppar, eller olyckor som Tjernobyl, gör skördarna oberäk-neliga.

– Bär innebär ett betydligt större risktagande än att handla med en produkt som till exempel bröd, och varje säsong är lika spännande, sä-ger Allan Lehto.

Så länge man kan ta tillvara på bären ger dessa högre avkastning än skogsnäring per kvadratkilo-meter, och att satsa på ”bärkraftiga bär”, som Allan Lehto kallar dem, visade sig vara rätt.

– Det gäller att hitta sin nisch. Och uttrycket jag lärde mig i ar-mén – rätt tid, rätt plats och rätt ut-rustning – gäller även i aff ärer.

20 miljoner kilo bärAff ärer började Allan Lehto med vid tolv års ålder. När de andra

skolbarnen åt frukost i skolan sål-de han pennor och klockor till far-bröderna som kom med färjan från det krigsdrabbade Finland.

– Man behöver inte vara bäst i skolan för att lyckas som entrepre-nör, men någonting måste man vilja.

Allan Lehtos vilja blev en lant-handel i hembyn Pello. Finlän-darna, som inte hade fått igång sin ekonomi efter kriget, betala-de ofta med björkved, djurhudar och bär.

I bären hittade Allan Lehto sin nisch och Polarica handlar i dag

med 20 miljoner kilo bär per år. 80 procent av bären exporteras och i april fi ck Polaricas vd Tommy Inn-ala motta Exportrådets utmärkel-se Årets Livsmedelsexportör.

Se till att ha bra folk– De senaste fem åren har Polarica expanderat kraftigt. Vi har satsat mycket på marknadsföring och jag har duktiga medhjälpare som kan aff ärer.

Att skaff a bra folk som arbetar för en är viktigt, menar Allan Leh-to.

– Som entreprenör kan man inte göra allt själv. Ett företag som sit-ter på samma stol, kan inte expan-dera. Och likaså gäller det att synas på världsmarknaden, för en sittan-de fågel får inga frön.

Snurr på affärernaFör att exportera, krävs en bra kas-sa. Och det får man genom att vara uthållig.

– Något som ofta fäller entrepre-nören är felbedömning av tid. Man vill att projektet ska lyckas på ett år, men ofta tar det tre fyra år inn-an det blir snurr på aff ärerna, och för att etablera sig utomlands kan det ta upp till tio år.

Lägg långsiktighet, hög moral och social kompetens till uthållig-heten, så har du enligt Allan Lehto bra förutsättningarna för att lyck-as som entreprenör.

”Uttrycket jag lärde mig i armén – rätt tid, rätt plats och rätt utrustning – gäller även i affärer.”

Allan LehtoGrundare och ägare av Polarica AB.FOTO: POLARICA

Fråga: ■ Vad är receptet bak-om ett snart sextioårigt entre-prenörskap som i dag kan ti-tuleras Europas ledande leve-rantör av vilt och bär och har en omsättning på 750 miljoner kronor?

Svar: ■ Långsiktighet, uthål-lighet och hög moral. En hand-klapp ska kunna gälla som av-tal, menar Allan Lehto, grunda-re och ägare av Polarica AB.

EMESE GERENTSER

redaktionen@mediaplanet.com

HUR VI LYCKADES

TORNEDALEN

POLARICA AB

Familjeföretaget ■ Polarica grundades 1972 och har i dag ett sortiment bestående av vil-da och odlade bär, bärkoncen-trat, svamp och vilt som ren, älg, hjort, ripa och röding. Man säl-jer också exotiskt vilt från hela världen.

Polarica använder ■ sig främst av Nordens skafferi och har se-dan 1989 också produktionsen-heten Polarica Poland, där man producerar egna jordgubbar, hallon, svarta och röda vinbär med mera.

Till kunderna ■ hör livsmed-elsindustrin, storhushåll, restau-

ranggrossister och detaljhan-deln.

70 procent ■ av produkterna exporteras till 20–30 länder, inom framför allt Europa och Asien.

I Asien har ■ lingon under många år varit det mest popu-lära exportbäret, men har nu er-satts av blåbär, på grund av de medicinska effekter som blåbär visat sig ha.

Polarica har ■ 270 anställda, varav 170 i Polen, och omsatte 750 miljoner kronor år 2008.

Polaricas vd ■ Tommy Innala har av Exportrådet blivit utsedd till Årets Livsmedelsexportör 2009.

TÄNK LÅNGSIKTIGT

TÄTÄÄÄTÄTÄTÄTÄNKNKNKNKNKNKÅ

4TIPS

NYHETER I KORTHET

Kaj MickosProfessor emeritus i innovationsteknik.

Innovationsrace på Almedalsveckan

Kaj Mickos, professor emeri- ■tus i innovationsteknik vid Mä-lardalens Högskola och känd från TV8:s 72 Hour Race, kör ett 72-timmars innovationsrace un-der Almedalsveckan:

– Jag vill bevisa att det går att organisera innovationsproces-ser och på kort tid producera innovationer. Man behöver inte vänta på att de ska uppstå.

Temat för det femtonde inno-vationsracet är mat, uppdelat på närproducerat och småskaligt, logistik och förpackningar, samt matupplevelse.

– Alla områden behöver stän-digt förnyas. Mat är en viktig ex-portgren med enorm potential och därför är det viktigt att upp-muntra till utveckling.

Mickos innovationsrace har hittills resulterat i nära 100 pa-tentansökningar för tidigare okända produkter.

Hälsan lika viktig som bensinmacken

I små kommuner går man of- ■ta man ur huse och agerar när macken eller butiken är ned-läggningshotad. Att den dåliga hälsan i samma kommun kan vara ett minst lika stort hot mot ortens överlevnad diskuteras mer sällan. Men det fi nns forsk-ningsuppgifter som visar på starka samband mellan hälsan och den ekonomiska utveckling-en i en kommun. Det fi nns också studier som visar på att hälsan är dålig i många små kommuner och glesbygdskommuner.

Att få kommunerna att enga-gera sig för hälsan har varit ut-gångspunkten i ett arbete som Statens folkhälsoinstitut bedri-vit för att förbättra folkhälsoar-betet i små kommuner. Arbetet kommer att presenteras på en konferens i november.KÄLLA: FHI

FOTO

: EM

MA

JÖN

SS

ON

DY

SE

LLFO

TO: K

EN

NE

TH C

. ZIR

KE

L/IS

TOC

K P

HO

TO

Är du verksam inom närproducerade livsmedel, landsbygdsturism eller bara nyfi ken på branschen då får du inte missa detta tillfälle! Närproducerad mat och landsbygdsturism erbjuder enorma affärs-möjligheter. På Elmia Närproducerat får du tillfälle att bekanta dig med dessa.

utrustning & tjänster för branschen

och mycket mera

Ytterligare områden som belyses under dagarna är marknadsföring & kommunikation, förpacknings-material & design, livsmedels-säkerhet, småskalig slakt & chark och landsbygdsturism.

Läs mer på www.elmia.se/narproducerat Kontakt:

Forskning & Trender: Intressanta föredrag om bl.a. visionerna med Sverige som det nya matlandet, hur konsumtionstrender-na ser ut och förändras framöver, hur logistikproblematiken kan lösas för småskaliga producenter och hur mer närproducerad

klimat och inom märkning & certifi ering av livsmedel.Medverkande organisationer: Jordbruksdepartementet, SLU, LRF, Ekologiska lantbrukarna, SIK Institutet för Livsmedel & Bioteknik, Svenskt Sigill, Skolmatens vänner mfl .

Ny verksamhet & affärsutveckling: Matnyttiga föredrag för dig som funderar på att starta upp en ny verksamhet på lands-bygden eller vill utveckla ditt nuvarande företag. Du får tips & råd och mycket inspiration till vad du ska satsa på och vilka förutsättningar som krävs.Medverkande organisationer: Exportrådet, LivsTek, Almi, Till-växtverket, Bo på lantgård, Bondens egen Marknad, LRF Gro, LRF Konsult mfl .

Inspirationsseminarier:Matproducenter berättar om hur de utvecklat sina verksamhe-ter till framgångsrika företag och vad som krävts för att nå dit.Medverkande företag: Eldrimner, Blaxsta vingård, Brostorps Gård, Krokek Gårds kött och chark, Öströö Fårfarm, Hällesjö chark, Skärvångens Bymejeri, Strömmens Gårdsmejeri, Örtagård Öst, Tistelvind, Rönngården, Solmarka bageri, Kaxås Vedugnsbageri, mfl .

i samarbete med de svenska regionerna inom Culinary Heritage Europe

Europe

CulinaryHeritage

NärproduceratELMIA

Två dagar av kunskap & inspiration

Nyfiken? Kom och upplev stämningen kring kanalen, spännande shopping, medeltidskänsla, kullerstensgränder och dessutom S:t Anna skärgård. Stanna så länge du vill – stanna för gott!

Tel 0121-182 00 Läs mer på infokontoret@soderkoping.se www.soderkoping.se

VILL DU UTVECKLAS I VÄRLDENS BÄSTA

AFFÄRSSKOLA?Affärsorienterad projektledare till Mediaplanet

Är du den vi söker?

Vi söker dig som trivs med mycket ansvar, har en tydlig entreprenörsan-da och ett brinnande intresse för affärer. Du är driven utöver det vanliga, självständig och kreativ inom försäljning samt har en naturlig fallen-het för att skapa långsiktiga relationer.

Maila ditt CV och personliga brev till gustaf.ryding@mediaplanet.com eller kontakta oss direkt för frågor och intervju. För mer information, vänligen kontakta Gustaf Ryding på 08-545 953 00.

Mediaplanet AB | Norrlandsgatan 22 | 111 43 Stockholm | www.mediaplanet.com

14 · JUNI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

PROFESSIONELL INSIKT

Tillsammans bygger vi landet

Den moderna landsbygden som attraktiv livsmiljö, och en miljö som förmår locka människor till infl yttning och nytt entreprenörskap, avkräver inte dess invånare ett livsstilsval mellan Stureplan och Soukolojärvi. Den förenar och möjliggör både och. Runtom i landet tar folk bygdens utveckling och framtid i sina egna händer.

Trots fi nanskris och lågkonjunktur väl-jer människor att satsa och investera i sitt företagande, i att köpa mark och utrustning för att

förädla skogens och jordens pro-dukter för att möta en växande marknad och efterfrågan på goda, sunda, annorlunda och unika råva-ror och måltidsupplevelser. Påhit-tiga entreprenörer öppnar upp si-na gårdar, hittar på nya aktiviteter och tjänster och vi ser en växande landsbygdsturism på stark fram-marsch.

Människors ökade rörlighet och förändrade livsstil att man under sitt liv bor, arbetar och lever på oli-ka platser skapar helt nya förutsätt-ningar och möjligheter. I dag kan man arbeta på en plats, bo på en an-nan och därutöver tillbringa myck-et av sin lediga tid på en tredje.

Dra nytta av förändringarnaFörutsättningarna för en växande modern landsbygd har trots fort-satt befolkningsminskning och låga födelsetal kanske aldrig sett bättre ut. Till det bidrar inte bara livsstilsförskjutningar och män-niskors ökade rörlighet. När kli-matförändringar och debatten om en sund, god, etiskt och ekologiskt hållbar framställd mat pågår som bäst, gäller det att dra nytta av och spinna vidare på dessa omvärlds-förändringar.

Med vår position mitt i skaff eri-et där råvaran fi nns och växer, där unik kultur och storslagen natur, orörd vildmark, tystnad, rent vat-

ten och ren luft fi nns i överfl öd, har vi också goda förutsättningar att in-te bara utveckla, förädla och erbju-da produkter och varor utan också leverera upplevelser och tjänster.

Bejaka och stötta initiativFör oss verksamma i den kommu-nala sektorn är det bara att tacka och ta emot och fundera på hur vi på bästa sätt kan bidra och sam-spela med det som sker på den mo-derna landsbygden. Hur kan vi be-jaka och stötta de initiativ som växer fram underifrån och drivs av kommersiella och/eller ideella krafter? Hur kan vi ta vara på män-niskors känslor och engagemang för en plats eller en bygd och kana-lisera den energin?

För samtidigt som befolknings-underlaget på sina håll är rejält ut-tunnat och såväl den off entliga som kommersiella servicen försvunnit eller urholkats, växer behoven av nya servicelösningar. De kan och bör se olika ut i olika delar av landet eftersom förutsättningarna varie-rar så stort och därför måste vi själ-va hitta och skapa dem.

Den aff ärspotential som fi nns i de svenska landsbygderna och skärgårdarna kan alla de som fi nns där eller som brinner för den vara med och frigöra. Genom att sam-verka mellan de som bor där, of-fentliga aktörer, ideella föreningar och privata företag, kan vi lösa en del av problemen och utveckla nya aff ärsidéer.

Lockar till inflyttningDe förändrade strandskyddsreg-lerna förbättrar också vår attrak-

tionskraft. Att kunna erbjuda vat-tennära boende och bebyggelse är ett sätt att locka till infl yttning el-ler deltidsboende. Fler får lust och tycker att det är värt att dela sin tid mellan jobbet på Stureplan och fri-tiden i rökbastuns och renköttets Soukolojärvi.

Ett bra verktyg är den verksam-het som EU:s landsbygdsprogram bedriver genom Leadermetoden. Genom att i trepartssamverkan starta och driva projekt som ut-vecklar landsbygden och tar vara på de unika förutsättningar som fi nns i varje bygd kan vi nå längre. Tillsammans är vi starkare än var för sig. Nu när ambitionen är att Leader ska täcka 75 procent av Sve-riges landsbygdsbefolkning, så är det här en för viktig möjlighet för att inte tas tillvara och fångas upp.

Symbios mellan stad och landDen svenska landsbygden har ljusa framtidsutsikter och stora möjlig-heter att utveckla varor och tjäns-ter som behövs i ett nytt ekoeff ek-tivt Europa.

I det arbetet behövs alla goda krafter. Symbiosen mellan stad och land förnyas med nytt entre-prenörskap, ökad rörlighet och en större medvetenhet om vårt ge-mensamma och globala ansvar att vara rädda om vårt enda jordklot.

Vi behöver varandra, och med ett konstruktivt samspel, en öm-sesidig respekt och förståelse för varandras verklighet och villkor, kan vi alla få chansen att förverk-liga vårt livsprojekt oavsett om det pågår i Soukolojärvi eller på Sture-plan.

”Den affärs-potential som fi nns i de svenska lands-bygderna och skärgårdarna kan alla de som fi nns där eller som brinner för den vara med och frigöra.”

Linda YlivainioKommunalråd (c) Övertorneå kommun, är född och uppvuxen i Tornedalen, tidi-gare politiskt sakkunnig hos näringsmi-nister Maud Olofsson.FOTO: AINA BLEIKVASSLI

UTVECKLING

CBM Centrum för biologisk mångfald

Sveriges största företagarorganisation

Friteatern

Här är några av oss som är med. www.landsbygdsnatverket.se

NYHETER I KORTHET

SVERIGE I VÄRLDEN

Condé Nest väljer Åre framför Aspen

Resemagasinet Condé Nest ■Traveller listade i år svenska Åre som världens bästa alpina turistmål. Resten av listan följs av välkända orter som Aspen, St Moritz och Verbier.

Den berömda tidningen skri-ver på nätet att Åre är vackert och passar olika nivåer på skid-åkare. Och utanför pistarna är även nöjesutbudet stort.

– Våra entreprenörer i Åre är väldigt glada, säger pressansva-rig Linda Wasell för Skistar Åre.

– Vi har satsat på den inter-nationella marknaden och att komma med på en sådan lista betyder oerhört mycket. Än kan vi inte se några direkta resultat, men det kommer, säger Linda Wasell.

JÄMSTÄLLDHET

Kvinnliga företagare flest på Gotland

Gotland har Sveriges mest fö- ■retagsamma kvinnor, enligt sta-tistik från Tillväxtverket och SCBs hemsidor.

– Det fi nns många traditionellt sett kvinnliga yrkesområden på Gotland som hantverksföretag, bagerier och inom vården, sva-rar Tina Mykinen, verksamhets-ledare på Tillväxt Gotland som arbetar för att samordna entre-prenörer på ön och tillägger att Gotlands kommun har tillsam-mans med arbetsförmedlingen och ALMI satsat mycket på nyfö-retagare på Gotland.

– Och så är gotlänningarna va-na att ta hand om sig själva, i och med den stora jordbruksnäring-en på ön.

JUNI 2009 · 15HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Huvudskär är en ö -(grupp) i Stockholms södra ytter-

skärgård. Öarna är välbesökta av fritidsbåtar och det går även bå-tar i reguljärtrafi k hit. Som na-turhamn anses Huvudskär vacker, men är väderutsatt då den har breda sund in ifrån öpp-na havet emot den lagun där bå-tarna ankrar upp.

På platsen har funnits fyr se-dan 1880-talet. Då satt en fyrlan-ternin på taket till fyrvaktarbo-staden. År 1931 byggdes en ny fyr i betong som var acetylengas-driven. Fyren står kvar än i dag men är solcellsdriven sedan 1990-talet.KÄLLA: WIKIPEDIA

SOMMARÄVENTYR

Gör ett besök i skärgården i sommar

TIPS – UPPLEV SKÄRGÅRDEN

INSPIRATION

11 ÅR – OCH SLAV

För två år sedan skickades då 9-åriga Yanninesh Yorga från sin hemby till huvudstaden Addis Abeba för att arbeta. Här tvingas hon varje dag bära enorma risknippen i flera mil. Bördor som väger mer än hon själv och som förstör hennes kropp. Nu har hon börjat i vår kvällsskola. Målet är att vi helt ska befria henne från sin omänskliga situation.

Sätt in din gåva på pg 90 00 21-7. Skriv ”barnslav” på talongen.

Du kan också ge din gåva via sms. Sms:a FRI100 till 72930 så skänker du 100 kronor.

Din gåva blir ett steg på vägen.

Besöksadress: Siktgatan 8, Vällingby. Telefon: 08-620 02 00Gåvogiro: 90 00 21-7 Hemsida: www.lakarmissionen.se

FRI 100

Har du larm och tror att du har dina värdesakerkvar efter ett inbrott. Du tror fel! Kompletteramed ett säkert skåp så är chansen större...

Lås in dina värdesaker så är chansen mycketstörre att du har dom kvar även efter ett inbrott.

Sverige har ett av världens hårdaste krav vadgäller vapenförvaring. Vapen skall förvaras isäkerhetsskåp certifierade enligt SS-3492, annarsfår man ingen licens! Vare sej du har vapen ellerinte så är säkerhetsskåp certifierade SS-3492 ettav de säkraste du kan ha mot tjuven.

Alla säkerhetsskåp SS-3492 levereras somstandard med omställningsbart högsäkerhetslås,2 korta nycklar. Skåpen är kompletta medinredning för jakt, kontor och hem och kankompletteras med låsbara fack, hängmappsramar,utdragbara hyllor, olika nyckelinredningar,elektroniska kodlås m.m.

TJUVSÄKERT!Nycklar på drift?Våra nya intelligenta skåp hjälper företag ochmyndigheter att hålla reda på bl.a. nycklar.En eller flera personer kan ha behörighet tillsamma eller olika nycklar.Skåpet registrerar av vem och när nyckeln hämtasrespektive lämnas.En mängd finesser kan erhållas, t.ex. larm tilldatacentral om nyckel inte kommer tillbaks inomprogrammerad tid.

Givetvis passar våra intelligenta skåp in i våraSS-3492 certifierade skåp...

Nedan skåp med samma funktion men medlåsbara luckor istället för nyckelkrokar.

Larm är bra men glöm inte att komplettera med ett säkerhetsskåp certifierat SS-3492.Då är chansen större att du får ha kvar dina värdesaker även efter ett inbrott!

Myndigheter använder säkerhetsskåpcertifierade enligt SS-3492 till att låsa in hemligahandlingar, känsliga dokument och andravärdesaker som man inte vill ska hamna i orättahänder.

Vissa försäkringbolag ersätter inte bärbara datorerom de inte är inlåsta i ett säkerhetsskåp certifieratenligt SS-3492 när de inte används.

Butiker använder säkerhetsskåp certifieradeenligt SS-3492 till att låsa in dagskassor,växelkassor och andra värden som skydd motrån och stöld.

Bilhandlare kan få dubbla basbelopp i extrasjälvrisk om någon tar en bilnyckel och stjäl enbil och nyckeln inte var inlåst i ett säkerhetsskåpcertifierat enligt SS-3492.

Försäljning av säkerhetsskåp certifierade enligtSS-3492 ökar år efter år.Vi har på några år tillverkat och sålt tiotusentalsskåp i Sverige, Norge, Finland, Danmark,Estland och Polen.

Nya regler från år 2010 gör att många jägare måstebyta ut sina gamla vapenskåp inom kort.Scandinavian Safe AB tillverkar ett tiotal olikamodeller specialanpassade för vapenförvaringoch alla är godkända även efter år 2010.

Id nr 1051

Våra säkerhetsskåp certifierade enligt SS-3492är godkända av försäkringsbolag och myndigheteroch vi är avtalsleverantörer till de statligaramavtalen.

Vi har över 500 st återförsäljare i Sverige, Norge,Finland, Danmark, Estland och Polen.

Scandinavian Safe AB - Stockholm - Tel 08-6898560www.scandinaviansafe.se

Är ditt gamla vapenskåp godkänt efter 2009?Ring oss, vi reder ut begreppen

med dom nya reglerna...

Sveriges nya vapenskåpNya SP55Höjd: 1200 mmBredd: 350 mmDjup: 280 mmVikt: 71 kg 2.995:-

Dessutom ingår en multi-skruvmejsel!Vid hemleverans från vårt lager i Stockholmingår dessutom en multiskruvmejsel kostnads-fritt så långt lagret räcker!Beställ valfritt vapenskåp med leverans från vårtlager i Huddinge så får du en hopfällbarmultiskruvmejsel med inbyggd ficklampa heltkostnadsfritt! Perfekt att ha vid nödlägen!Skruvmejseln är tillverkad i stabil greppvänligplast med skruvmejselshuvuden i magnetiskCRV stål. Skruvmejslar som inte används fällslätt in i handtaget. Handtaget är skyddsjordatoch designen lätt och kompakt!

Kontakta oss för information om var närmaste hämtlager finns ellerså skickar vi direkt till din gatuadress med telefonavisering för 495:-.Du beställer enklast via någon av våra 500 återförsäljare!

MultiskruvmejselNio skruvmejslaroch en ficklampa.”Allt-i-ett”!

Hämtpris inklusive moms!