GOTEBORGS UNIVERSITET

Rektor 1 I 5 2012-02-20 dnr Y 20ll/534

Utbildning.o;departementet

Budgetunderlag for Goteborgs universitet 2013-2015 Budgetunderlag iir disponerat enligt nedanstaende.

l) Sammanfattande bedomning av verksamheten 2) Behov av siirskild infrastruktur 3) Investeringar i anlliggningstillgangar 4) Lokalfragor 5) Rantekonto och kredit i Riksgii.ldskontoret 6) A vgiftsbelagd verksamhet

1) Sammanfattande bedomning av verksamheten De planeringsfcirutsi:ittningar sorn anges i budgetpropositionen tor 2012 i ftaga om anslaget for utbildning pa grundniva och avancerad ni va bedoms kunna uppm\s under perioden 2013-2015.

Universitetet har Jamnat in sitt yttrande in for kommande forsknings- och innovationspolitiska proposition. I detta yttrande framha.Jis vikten av en starkt basfinansiering av universitetetens forskning, att samhallsvetenskapliga, humanistiska och konstnarliga perspektiv maste lyftas fram, behov av en okad samordning av forskningen samt att omfordelning av resurser bor ske efter extern utvi:irdering. Utifiin utbildningsperspektivet viii universitetet framhalla vikten av en kvalitetssakrad utbildning och kompletta miljoer med bade forskning och utbildning. Nagot som slirskilt tas upp i den genomgang av alia utbildningsprogram som genom forts under 2011 och som kommer att analyseras ytterligare under varen

Inom ramen for universitetets strategiarbete diskuteras dessa frAgor uti fran olika ternan. Arbetet ska under varen mynna ut i en vision for 2020 som sedan ska fcirverkligas genom fakulteternas handlingsplaner. Vikten av de strategiska overvaganden och stfillningstaganden genomsyrar den omorganisationsprocess som pagar och involverar anstalla pa alia nivaer.

Forskning Universitetet fciljer noga utvecklingen av hur vcU- forskning fcirhAller sig i nationell och internationell konkurrens. Genom var forskningsutv!i.rdering har vi erha.llit v!i.rdefull information

Universitet'ilcdningens kan.sli Vasagatan 33, Box I 00, SE 405 30 Gi:ltehorg 031 786 0000,031 786 S276 (fax) www.gu.se

Styrelsesammanträde 2012-02-20, punkt 11

om vilka forbiittringar som behOvs for att sUI.rka oss ytterligare. Universitetet har utvecklat forskningsstodet for att stMja forskarna och stimulera till fler ansBk.ningar. Konkurrensen provas mangt och mycket i forskningsradens utlysningar av projektbidrag.

2 / 5

Behovet av att starka forskningens infrastruktur inom det marina omradet tas upp under en sarskild punkt. Universitetet vill framhalla vara goda forutsM.ttningar for inftastruktur for registerforskning. Som vard for Svenska nationell datatjanst, tillsammans med VR, har verksamheten nyligen utvarderats med mycket gott resultat och det ilirvantas en fortsatt utbyggnad, dar aven visst ansvar f6r registerforskning kommer att inga.

Inom det konstnarliga omrMet M.r universitetets forskning nationellt ledande. Nu breddas forskningen till fler li:irosM.ten, delvis genom regeringens sarskilda stod till hogskolorna i Stockholm samt genom imii.ttande av den nationella forskarskolan dar universitet M.r drivande. Aven om konkurrens inte alltid ar den optimal a losningen fur att stimulera svensk forskning sa ar det oftast den styrande principen. Men inom det konstnarliga omradet ges inte ens rimliga Rlrutsattningar att kon.kurrera om externa medel. Goteborgs universitet fOreslar tillsammans med andra Uiros!iten att t!ven de konstnarliga forskningsanslagen konkun·ensutsatts utifran tydliga kvalitetskriterier. Da detta sv::\rligen gors inom ramen fOr den reguljara forskningsanslagstilldelningen skulle ett forslag vara att Vetenskapsradet avsatter storre medel fOr konstnarlig forskning. Om regeringen menar att konstnlirlig forskning ska utvecklas bor aven fl;rutsattningama finnas att lata den konstru!rliga forskningen provas pa samma satt som for ovriga forskningsomraden.

Genom universitetets satsning pa en centrumbildning fdr genusfors.kning samt vart v!!.rdskap for det nationella sekretariatet tor genusforskning iir vara forutsattningar mycket goda for att harbargera en sarskild statlig satsning pa genusforskningen. Genusforskningcn finns representerad i manga av universitetets vetenskapliga discipliner och centrumbildningens uppgift ar att sarnordna och lyfta fram forskningen.

Utbildning pa grund- och avancerad niva GOteborgs universitel bedomer att hojningen av prislapparna tor humaniora och samhlillsvetenskap kommer att Mja kvaliteten i utbildningen. Processen med att planera lbr en minskad utbildningsvolym iir i full gru:t.g men det hoga soktrycket till vara utbildningar gor att signalen rimmar druigt med den verklighet som institutionema mater.

Goteborgs universitet har goda mojligheter att oka utbildningsvolymen inom lakar-, tandllikar- och sjuksk<>terskeutbildningama. Efter konstruktiva diskussioner med sjuk- och tandvarden inom Vastra Gotalandsregionen har gemensamma avsiktsforklaringar skrivits, dessa bifogas detta budgetunderlag. Forutsattningarna for art utOka utbildningarna bar sakerstallts genom att mojlighetema till VFU noga undersokts med avseende pa bade platser och handledarc. Aven infrastrukturen i form av lokaler och informations- och kommunik.ationsteknologiska investeringar ingl\r i forberedelsearbetet . En utokning av lakarprogrammet med 40 platserper antagning (80 per ar) fran hOst en 2013 bedoms som rimlig under ilirutsattning av full finansiering av ALF-medel erMlls. Denna utOkning kraver att den regionalisering av utbildningen som har paborjats med Skaraborgs sjukhus i Skovdc som nod fortsatter och pa sikt involverar samtliga storre sjukhus i regionen. For tandliikarprogrammet iir bedomningen att utbildningen kan utokas med 15 platser frlm och med hasten 2013. Resurser firms i form av en god forskningsanknytning, kompetensforsorjning och bra lokaler. Tillsammans med regionen Hr bedomningen att kliniska

3 / 5

handledare finns i tillracklig grad. Den nya utbi\dningsplanen !ir ocksa anpassad fOr en storre grnpp studenter. Aven har iir forutsattningen llir en utOk.ning att TUA-medel erhalls. F<;r en utokning av sjukskoterskeutbildningen finns en sarskild avsiktsforklaring med Sahlgrenska universitetssjukhuset och dar redovisas ocksa de resurser som finns i fonn av god professions- och vetenskaplig kompetens inom utbildningen inklusive den verksamhetsfdrlagda utbildningen. Utbildningen bar hogt s()ktryck och till varen 2012 var det hogst i landet, vilket ocksA. varit fallet under en rad A.r. Mot denna bakgnmd ar bedomningen att sjukskoterskeutbildningen kan aka med 30 platser per antagning (60 per ar) frcm och med 2013.

Universitetets prioritering av utbildningsutbudet stAr inte mellan kurser och program utan framfOrallt for god kvalitet och h6gskolemassighet. Under 2011 har ett stort arbcte lagts ner pa en genomgang av aiia utbildnillgsprogram (BLUEJ 1 ). Genom sj~.lvviirderingar och externa bed6mningsgrupper har alia utbildningsprogram kartlagts. En forsta oversikt och anaJys av materialet kommer att ges vid ett universitetsgemensamt seminarium 1 5 mars och dl:irefter kommer materialet analyseras ytterligare under varen.

For Goteborgs universitct har strii.van varit att studentema ska kunna kombinera sina studier och sjalva kunna pAverka innehallet i sin examen. r och med inllirandet av masterexamen sker naturligt en storre samordning av kurscr p~ avancerad nivA. till utbildningsprogram. Utbudet har ocksci okat med fler program. Inom humaniora inrii.ttas ocksli program, sarskilt det nyinriittade programmet i Liberal arts bar root stort studentintresse, men programformen kommer inte bli helt dominerande utan humanioras sarart mbte bevaras. Universitetet har en hig ande] distansutbildning och har inte haft som uttalat mlH att denna andef ska oka. Distansutbildning anvi1nds nar det passar utbildningen blist och universitetet har investerat i en liirplattform som ska kunna vara till stod fOr all utbildning, inte bara distansutbildn.ing. Infonnations- och kommunikationsteknologi anviinds i okande grad inom campusfdrlagd utbildning och medfor 6kad flexibilitet for studenterna.

Hantvcrksskolan DaCapo i Mariestad inforlivades i universitetet 2004 och iir en del av institutionen for kulturvard. Sedan 2004 har utbitdningarna Bygghantverk och 1hidgardens hantverk och design utvecklats till treariga utbildningsprogram som leder till kandidatexamen. Programmet Landskapsvardens hantverk startade 2008 och kommer att vara fullt utbyggt 2011. Hantverkslaboratoriet ar ett nationellt kunskapscentrum fOr kulturmiljons hantverk som drivs med medel fran Vastra Gotalandsregionen, Riksantikvarieambetet, liinsstyrelserna och Mariestads kommun. Laboratoriet byggs ut successivt frc\n 2010 och kommer att omfatta 10-12 tjanster. Kulturarv ar ett av de styrkeomrftden som universitetet sen 20 1 0 har satsat sarskilda forskningsmedel pA. att forstiirka. Det ii.r en satsning som kombinerar vA.r forskning inom det konstni:irliga omni.det med forskningen inom kulturvA.rd. Inledningsvis erholls ett mindre forskningsanslag frAn regeringen tOr verksamheten vid DaCapo men ersattes med senare med utbildningsplatser inom fri!.mst naturvetenskap. Verksamheten har utvecklats mycket positivt genom de satsningar universitetet har gjort och med ett hiingivet stod fran Mariestads kommun. I samband med kultunninistems invigning av nya lokaler hasten 201 I uttryckte hon regeringens uppskattning av det som bittills har uppm\tts. For att kunna kombinera den goda utbildningsmiljon med tillampbar forskning ar det nBdvandigt med en sakrad och oronm11rkt finansiering. Baserat p{l tid.igare erfarenheter och liknande satsningar uppskattar vi behovet av resursforst~kning till ca I 0 mnkr.

Ekonomisk utveclding Finansieringen av universitetets verksamhet fi>rutses inte fdrandras ni:imnvart. Vi raknar med en m?igot lagre arlig tillvaxt av de sammantagna inta.kterna an vad som skett under den foregaende fem-arsperioden. Daremot fOrv~tas en fortsatt ~kning av resursanv1£ndningen. De sammantagna kostnaderna kommer att fortsatta att oka mer an finansieringsutrymmet anger. Strategiska satsningar och k valitetshOjandc insatser kommer att aka kostnadsfdrbrukningen ytterligare under kommande planperiod. De okade kostnaderna finansieras, utaver beraknat finansieringsutrymme, av det balanserade kapitalet. Universitetet har vid utgAngen av 2011 ett myndighetskapital pA 817 mnkr. I myndighetskapitalet ingar statskapital (deponerad konst), donationsfastigheter och resultatandelar i holdingbolaget samt verksamhetens balanserade kapital. Det sistnamnda beloppet uppgar till 798 mnkr.

4 / 5

Under 2011 har institutioner och fakulteter in om uni versitetet ana1yserat det balanserade kapitalet. Syftet har varit att f6rsoka klassificera kapitalet i "bundet" och "fritt". Men ocksa llir att stimulera verksamheten att anvanda det balanserade kapitalet och g6ra det fOr strategiska andamal. Med "bundet kapital" avses kapital som ar avsatt for en planerad och tidsbunden anvandning och som exempel kan na.mnas- strategiska satsningar, Ataganden om samfinansiering i befintliga forskningsprojekt, forskarskolor och doktorandanstallningar. Med "fritt kapital" menas alit annat kapital som finns for att kunna mota oforutsedda behov och lop an de fOri.indringar i finansieringsfOrutsattningar och kostnadsutveckling. Analysen har givit som resultat art av det balanserade kapitalct pc!l 798 mnkr sA~ ungeflir drygt 60 procent att betraktas som "bundct kapital" och resterande knappa 40 procent som "fritt kapital". Universitetct avser att ga vidare under kommande ar for att yttcrligare sakerstalla analysen och att gjorda bedomningar kan anses vara kvalitetssi.ikrade.

2) Behov av siirskild infrastruktur Universiteten har latt ctt storre ansvar for anskaffandet av forskningsinfrastruktur. Det Ieder till att kraven pa lfmcutrymme h6js inom bela sektom. Dessutom Ieder de senaste arens okande forskningsmedel till att mer infrastruktur bcMver anskaffas. I v;ht yttrande till forskningspropositionen papekas !tven behov av nationell samordning kring infrastruktur fOr mesta mojliga effektivitet i vart samlade resursutnyttjande.

Universitetets forskningsfartyg Skagerak byggdes 1968 och behOvcr ersattas. Nu giUiande certifikat fran SjMartsverket loper ut 2014 och bcdomningen ar att kostnaderna for en f<5myad certifiering riskerar att bli stora. Den marina forskningen behOver tillgang till modemiserad forskningsutrustning for att besvara och losa dagens forskningsutmaningar. Tillgang till ett fartyg i Skageraks storleksklass, med modern oceanografiska instrwnent och kapacitet att hantera tung utrustning till havs, iir nodvandig t~r att bedriva ptioriterade forskningsprojekt och utbildning av oceanografer, kemister, geologer och biologer. Mojligheter med samverkan med andra intressenter sasom myndigheten f<ir havs- och vattenmiljo, Chalmers, SLU, SMHI m.fl. kommer att beaktas i den forstudie som nu har in letts. Ett nytt fartyg kommer att innebara en kvalitetshojning av bade forskning och utbildning med en modern utrustning. Anskaftbingskostnaden kan oversiktligt bedomas till 100 mnkr och 1!r baserat pa vad ett fartyg for NTNU i Trondheim nyligen kostade. For att kunna besluta om upphandling och anskaffning av ett nytt fartyg kravs att universitetets laneram okar med 100 mnkr under 2013 och 20 14. Det ar v~entligt att uni versitetet kan ra ett tidigt forhandsbesked om detta dA planering av upphandlingsprocedur i.lr avhiingigt ett positivt svar.

515

Goteborgs universitet tar ansvar for infrastrukturen vad gaJler forskning i svenska lrustnara vatten i och med planema for ett nytt fartyg enligt ovan. Daremot ar det viktigt att ansvaret for infrastrukturen i form av isbrytaren Oden, som har varit en viktig plattform f<ir varldsledande forskning i saval Arktis som Antarktis, tas av regeringen. Universitetet patalar dartor behovet av att anslaget till Polarforskningssekretariatet okas kraftigt, i storleksordningen 15 mnkr, med oronmarkning som drift av isbrytaren Oden.

3) Investeringar i a~tliiggningstillgangar Universitetet disponerar for niirvarande en laneram pa 600 mnkr. Upptagna Ian i Riksgill.den var 434 mnkr vid utgangen av 2011. Under 2012 och fortsatt under perioden 2013-2015 kommer universitetet att fortsatta med strategiska infrastrukturella satsningar i forskningsmiljoer och i studiemiljoer. Till detta kommer lopande ersattningsanskaffningar av utrustning och inventarier. Som namnts ovan sa lyfter universitetet fragan om investeringar i ett nytt forskningsfartyg under planperioden. Denna fraga fOrutsiitter att universitetets laneram hojs med 100 mnkr sammantaget under aren 2013-2015.

4) Lokalfragor Universitetet disponerar en lokalyta pa drygt 380 000 kvm vid utgangen av 20 l l. Lokalytan bar okat under 2011 med drygt 7 000 kvm, men beraknas ligga kvar pa drygt 380 000 kvm under planerperioden. Lok.alkostnadema berak:nas oka med drygt 2 procent till 645 mnkr under perioden (2012 ars priser), men bibehalla sin relativa andel (12 procent) av verksamhetens totala beraknade kostnader.

5) Riintekonto och kredit i Riksgiildskontoret

Universitetet bedomer att rantekontokrediten behi:iver hojas nagot under planerperioden.

6) Avgiftsbelagd verksamhet

Universitetet lamnar en redogorelse for eftcrfragade uppgifter gallande avgiftsbelagd verksamhet. Det giiller uppdragsverksamheter (framst uppdragsutbildning och uppdragsforskning) och offentligrattslig verksamhet (hogskoleprovet). Niir det galler uppdragsverksamhetema sa lamnas aven en sarredovisning av tjansteexpOiten. De redovisade avgiftsintiikterna forandras marginellt jii.mfdrt med utfallet i bokslutet for 2011.

Bilagor: Tabell 1 : Sammandrag Tabell 2: Utbildning pa grundniva och avancerad niva Tabell3: Forskning och utbildning pa forskamiva Tabell 4: Investeringar i anHiggningstillgangar Tabel15: Lokalfurs6rjning Tabell 6: Avgifter Riintekonto mcd kredit i Riksgaldskontoret AvsiktsWrklaring angaende urokning av sjukskoterskeutbildning Avsiktsforklaring angaende utOkning av Hikar~ och tandHlkarutbildning

Tabellbilaga till budgetunderlag for verksamhet vid Goteborgs universitet2013-l015

Tabell1 Sammandrag

Total bud2et (tkr) AR-t

2011 (tkr) Utfall l:_erksamhetens intdkter

Anslag• 3 557 165 Avgifter 466 441 Bidrag 1 243 584 Finansiella intakter 49 892

Summa intiikter 5 317 082

Verksamhetens kostnader

Personal -3180214 Lokaler -629 633 Drift/Ovrigt -1 287 083 Avskrivningar -164 806 Fina.nsiella kostnader -10 666

Summa kostnader -5 272 404

Arets kapitalforandringl Arets resultat 44 678

Utgaende myndighetskapital (inkl.

arets kapitalfOrandringf 816 790

Aro

2012 Prognos

3626 253

470 000

1 250 000

40 000

5 386 253

-3 236 253 -645 000

-1 323 000

-170 000

-12 000

-5 386 253

0

816 790

1 lntaktema av anslag motsvarar summ.an av anslag i tubell 2 och 3.

Arl Ar2 2013 2014 Ber. Ber.

3 652 519 3 653 302

480 000 485 000

1 270 000 1 280 000

40 000 40 000

5 442 519 5458 302

-3 287 519 -3 338 302

-645 000 -645 000

-1 342 000 -1 345 000

-180 000 -185 000

-13 000 -15 000

-5 467 519 -5 528 302

-25 000 -70 000

791 790 721 790

2 Summan fOr GOteborgs universitet inkludcrar statskapital, donationskapital, n:sultatandelar i he!- och dclagda fbrctag samt verksamhetens balanserade kapital.

Ar3 2015 Ber.

3 645138

490 000

1 300 000

40 000

5 475138

-3 346138 -645 000

-1 350 000

-190 000

-15 000

-5 546138

-71 000

650 790

Tabell2 Utbildning pci grundniva och avancerad niva

AR-1 Aro Art Ar2 2011 2012 2013 2014

Utbildning pi grundniva ocb avancerad niva (tkrJ Utfall Prognos Ber. Ber.

Verksamhetens int(iktet:_

Takbelopp1 1 766 780 1 788 883 1 800 982 1 802 136 Berllknad avrakning' (A) 1 766 760 1 788 883 1800 982 1802 136 Si:irskilda ataganden (B) 3 714 3 747 3 747 3 747 ALF - TUA (C)3 109 737 122 234 125 367 127 572 Transferering -10 993 -12315 -12 000 -12 000 Anslag {A+B+C) 1 869 218 1 902 549 1 918 096 1 921 455 Avgifter 137 547 138 600 141 500 143 000 Bidrag 49863 50 100 50900 51 300 Finansiella inUikter 8 713 7 000 7000 7000

Summa intiikter 2 065 341 2 098 249 2117 496 2122 755

Verksamhetens ko.st!J.fl.ri.€r:. Personal -1 234 766 -1 256 400 -1 276 429 -1 296 146 Lokaler -329 756 -330 000 -330 000 -330 000 Drift/Ovrigt -455 741 -468 500 -475 200 -476 200 A vskrivningar -54 242 -52 000 -55 000 -60 900 Finansiella kostnader -3 743 -4 200 -4 600 -5 300

Summa kostnader ·2 078 248 -2111100 -2 141 229 -2168 546

Arets kapitalffirlndringl Arets resultat ·12 907 -12 851 ·23 733 -45 791

1 Takbelopp enligt bud!:,'etproposilionen Hlr20 12 i 2012 ars prisnivn.

2 Bcraknad avriikni.ng av anslag fOr grundutbildning bland annat med hlinsyn till cv. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparandc cllcr overproduklion, sam\ ev. deccmbcrprcstationer. 3 Beslutad Okniog av antalet utbildningl.'PIHiser fOr lakarc och tandl!lkare hill' riiknats med.

Ar3 2015

Ber.

1 803 214 1 803 214

3 747 129 066 -12 000

1 924 027 144 500 52100

7 000

2 127 627

-1 299 188 -330 000 -478 000

-60 000 -5 300

-2172 488

-44 861

Tabell 3 Forskning och utbildning pa forskarniva

AR-t Aro Art Ar2 20ll 201Z 2013 2014

Forskning och utbildning pa forskarniva (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber.

Verksamhetens intiikter

Anslag1 1 319 593 1 362 281 1 372 731 1 370 894

ALF-TUA 367028 361 730 362 419 361 680 Nordicom (Kulturdopartementet) 2173 2 593 2173 2173 Transferering -847 -2 900 -2 900 -2 900 Anslagl 1 687 947 1 723 704 1 734 423 1 731 847 Avgifter 328 894 331400 338 500 342 000 Bidrag 1 193 721 1 199 900 1 219 100 1 228 700 Finansiella int!l.k:ter 41179 33 000 33000 33000

Summa intiik.ter 3 251 741 3 2.88 004 3 325 023 3 335547

Verksamhetens kostnader Personal -1 945 448 -1 979 853 -2 011 090 -2 042156 Lokaler -299 877 -315 000 -315 000 -315 000 Drift!Ovrigt -831 342 -854 500 -866 800 -868 800 A vskrivningar -110566 -118 000 -125 000 -124 100 Finansietla kostnader -6923 -7 800 -8400 -9 700

Summa kostnader -3194156 -3 275153 -3 326 290 -3 359 756

Arets kapitalfOrlindring/ Arets

resultat2 57 585 12 851 -1 267 -24 209

1• Med a.nslag avses de medel scm har !Uivisats univt:rsitt:tt:t i budgelpropositioncn fllr2012 i 2012 ars prisniva. F6r 2015 nlrutslUlS au anslagcl fllr HavsmiljOinstitutet ligger lcvar, vilket skiljer sig fran planeringsflirutsiittningliiDII i BP 2012. 2 Till ilrets resultat tillkommer resultatandelar fuin hel- och lleliigda R\retag med I 495 tkr for 2011.

Ar3 2015

Ber.

1 360 445 361 393

2173 -2 900

1 721111 345500

1 247 900 33000

3 347 511

-2 046 950 -315 000 -872 000 -130 000

-9 700

-3 373 650

-26139

Tabell41nvesteringar i anUlggningstillgangar

Investeringar i AR-1 Ar o Art Arl Ar3 anUiggningstillga\ngar1 (tkr) 2011 2012 2013 2014 2015

Utfatl Proanos Ber. Ber. Ber. lB Ian i Riksg!tldskontoret 419 629 434 423 445 000 495 000 555 000 Berll.knad nyupplaning 146 367 180 577 230 000 250 000 180 000 varav investeringar i immaterieUa aniaggnings-tillglmgar 31 942 30000 25000 25000 25000 Berll.knad amortering 131 573 170 000 180 000 190 000 190 000 UB JAn i Riksgltldkontoret 434 423 445 000 495000 555 000 545 000

ForesJaoen JAneram 2 600 000 600 000 650 000 700 000 700 000

Berilknad rll.nteutgift 7 659 9 000 10000 11 000 11 000 R.anteantaganden ilir nyupplaning (%) 1.8 2.0 2.0 2,0 2,0

Summa r~ntor ocb amorterin2ar 139 232 179 000 190 000 201 000 201 000

1 Enlq,rt defmilion i 5 kap. 1 § fOcordningen (2000:605) om Arsrcdovisning och budgetunderlag. 2 En filrstudie om inkop av ett fartyg fOr au ersatta M/S Skagerack hu.r inletts. Anskaffning herii.knas pdbOljas 20 I 3. En utUkad lmeram om t 00 mnkr llr nodvandig om lll!Skaffuing s'ka 1.-nnna genomforas. Anskaffningsutgiftcn bcr!!knas bli fordelad med 50 mnkr 2013 och 50 mnkr lor 2014.

Tabell 5 Lokalforsorjning

Redovisning av lokaler (mnkr) AR-1 Aro Art Ar2 2011 2012 2013 2014 Utfall Pro2nos Ber. Ber.

Area, kvm LOA, utifran lokatrursBr.ininesplanen

- fflregdende Ars utgfulg 374 000 381 100 380 800 380 800 - Okning under !\ret 11 700 1200 0 0 - minskning under Aret 4600 1 900 0 0 - vid Arets utgAng (A) 381100 380 400 380 800 380 800

Forbattringsutgift pi annans fastitzhet1 297 301 297 293

- nyinvesteringar 2 3 5 - avskrivningar 4 6 7 5

Total Arshyra enligt hyresavtal,

utifran lokalf'OrsHrjningsplan (B) l

613 628 628 628

Genomsnittlig hyra

(kr/m2 LOA) 3 1 609 1 652 1 650 1 650

Lok.alkostnader (C) 630 645 645 645

Genomsnittlig lokalkostnad

(kr/kvm LOA) 4 1 652 1 696 1 695 1 695

Lokalkostnadens andel av ver.ksamhetens totala kostnader

12% 12% 12% 12%

1 En redovisning ska liimnas av det tutala utgiiende beloppet enligt balansralrningens balanspost. Vi<liJI'e ellerfr4gas lvl\ specilika samxlovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar.

Ar 3 2015 Ber.

380 BOO 0

0 380 BOO

293 5

10

628

1 650

645

1 695

12%

2 lnklusive avtala<le ersHttningar vlu nvfiytlning rnre viss tidpunkt, i fall da sadan berilknas ske, samt cvcntuclla atcrstallningskostnadcr vid avflyttning.

3 13era.k.nas som B/ A. 4 Flcriiknas som C/ A.

Tabell 6 Avgifter

AR-1 Aro Ar1 Ar2 Ar 3 2011 2012 2013 2014 2015

Aveifter (tkr) Utfall Pro nos Ber. Ber. Ber. Intllkter Kostnader lntllkter Kostnader Intllktcr Kostnader lnutkl.er Kostnadcr Int!iktcr K.ostnadcr

U ppdragsverksamhet 233 844 213 473 235 600 215 000 241 000 220 000 243 000 222 000 246 000 225 000

varav tjansteexport 1 31 624 32 624 31 800 32 800 32 600 33100 32 800 32800 33300 33300

Offentligr!ittslig verksamhet 2904 3 718 3000 3 800 3000 3800 3 000 3800 3000 3800

1 l til!nsteexporten in gar intiikter och kostnader llir studieavjljftsskyldiga stud enter med 2 742 tkr respektivc -3 Kll5 tkr illr 20 ll.

GOTEBORGS UNIVERSITET

Rlntekonto med kredit i Riksgaldskontoret

Forslag till behov av krectitutrymme pa rantekontor.

Bokslut Prognos Beraknat Bcraknat

Bclopp i tkr. 20U 2012 2013 2014

Beviljad/ foreslagcn ran tokontokredit 279 213 282 845 285 800 286 630

Beraknat

2015

287 565

e GOTEBORGS UNIVERSITET .,...,., VASTR.A

COTALAN OS REG ION EN ""( !AMLOA.ENSKA UNIVEI\.SITETSSJUKHUSET

Angaende regeringens planerade utokning av sjukskoterskeutbildning fran och med 2013

Sah.lgrenska akademin, Goteborgs universitct och Sahlgrenska Universitetssjukhusct

foreslar gemensamt att grundutbildningen av sjukskoterskor i Goteborg uttikas med 60

nyborjarplats per ar (30 nyborjarplatser per antagning) fran och med 2013.

Sahlgrenska akademin och institutionen for v1irdvetenskap och balsa har i samverkan

med Sahlgrenska Universitetssju.khuset resurser avseende kompetensfOrsorjning for

undervisning inom savill. campusforlagd teoretisk och klinis.k: undervisning som for

verksamhetsfOrlagd fOr att bibehalla kvaliteten i utbildningen. Atta sjukskoterskor

anstiillda vid Sahlgrenska Universitetssjuk.huset ar adjungerade till institutionen for

vardvetenskap och hlilsa och 17 lektorcr/professorer ansUillda vid institutionen for

vardvetenskap och halsa ar knutna till Sahlgrenska Universitetssjukhuset genom

adjungering till olika verksamheter, vilket sakersHiller god professions- och

vetenskaplig kompetens vid saviil campus som verksamhctsforlagd utbildning. Det

finns tillgang till handledare under den verksamhetsforlagda utbildningen. Den

forskning som bedrivs vid institu tionen tor vardvetenskap och halsa, och som del vis

bedrivs i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, borgar for god

forskningsanknytning av undervisningen. Utbildningen vid Goteborgs universilet har

under lang tid haft mycket hogt soktryck. Vid antagningen till varterminen 2012 var

soktrycket hOgst i landet och darav har Goteborg val rneriterade studenter.

Goteborg 2012-01-31

~Lioil Dekanus Sahlgreru;ka akademin Gateborgs uni versitet

/ .) I ' lit/. ( 'I'~ ,

~an riksson

s jukhusdirektor Sahlgrenska Univen;itelssjukhuset

e G0TBBORGS UNIVBRSITET 'f'"~VASTRA "( COTALANDSRECIONEN

Avsiktsforklaring mellan Vastra Gotalandsregionen och Goteborgs universitet gal Iande planerad utokning av antalet platser pa sjukskoterske-, tandlakar- och lakarprogrammet.

Vastra Gotalandsregionen och Gmeborgs universitet bar en lang tradition av samverkan inom en rad olika omrAden.

Hogskoleverket och socialstyrelsen har gjort bedomningen att efterfhigan pa Hikare, tandlakare och sjukskotcrskor de kommande 15 aren komrner au vara hogre lin tillgangen, om antalet utbitdade ligger kvar pa sarruna niva som idag. I budgetpropositionen llir 2012 anges dlirfOr att regcringen har for avsikt att i komrnande budgetpropositioner larnna rurslag pa att utOka lakarutbildningen mcd i storleksordningen 250 nyborjarplatser. Regeringen overvager ocksa att utoka tandlakarutbildningen med i storleksordningen 40 platser. Regeringen bedomer aven att sjukskoterskeutbildningen successivt bor utokas med rninst 700 nyborjarplatser jamfbrt med idag, En llirutsattning for att ett larosatc ska :ffi del av dessa nya platser ar tillgang till platser fOr verksamhetsforlagd utbildning.

lnfor den planerade utokningen och universitets inHimnade av budgetunderlag till utbildningsdepartementet den 22 februari 2012 har samrAd skett inom ramen for radande sarnverkansorganisation (ALF-, TUA- och RGS-avtalen). Det Jigger i Vastra GOtalandsregionens intresse att tillsammans med berorda liirosaten i Vastra Gotaland bidra till au detta nationella utbildningsuppdrag fullgars pa basta satt med hog kvalitet.

UtOkningen av antalet platser pa Uikar- och tandlakarprogrammet forutsatter full ALF-TUA-ersattning. Vad galler ut5kningen pa sjukskoterskeprogrammet foruts!itts denna ersattas i enlighct med g!illande RGS-avtal.

Liikarprogrammet Sedan ett ar tillbaka pAgar diskussioner mellan Sahlgrenska ak.ademin och Vastra Gotalandsregionen om en regionaiisering av Uikarprogrammct till sjukhus utanfor Sahlgrenska Universitetssjukhuset, dlir merparten av studentemas verksamhetsforlagda utbildning f n sker, lliranlett av den redan beslutade utakningen av platser pa Iakarutbildningen. Sahlbrrenska akademins styrelse fattade i oktober 201 1 bcslut om att stalla sig positiv till en regionalisering av Uikarprogrammet. Motsvarande fraga har diskuterats inom Vastra Gotalandsregionens olika ledningsforum. Ett arende har skrivits fram till regionstyrelsen med forslaget att Vastra Gotalandsregionen sk.a stalla sig bakom en regionalisering av lakarprogrammet och att denna sker i samverkan med Gt>teborgs universitet/Sahlgrenska akademin enligt intentionerna i det regionala samarbetsavtalet. Malsattningen ar att regionstyrelsen ska fatta beslut i fragan j slutet av februari i ar.

Vastra Gotalandsregionen och Goteborgs universitet bedl:Smer det ml:Sjligt att utOka antalet nyborjarplatser pa Uikarprogrammet med ca 40 per tennin, vilket innebiir ca 80 platser pa hclarsbasis. UtOkningen sker successivt med start hl:Sstterminen 2013.

Detta torutsatter en regionalisering av lakarprogrammet; inledningsvis till Skaraborgs sjukhus i Skovde, men pa sikt behover samtliga stOrrc sjukhus involveras i grundutbildningen.

TandHikarprogrammct Vad galler uttlkningen pa tandliikarprogrammet har institutionen for odontologi och Folktandvarden i Viistra Gotaland gjort en gemensam bedomning att grundutbildningen k.an utokas med 15 nyborjarplatser from ar 2013. F<>r Folktandvarden i Vastra G5taland ar en ut5kning av antalet platser pA. tandhygienistprogrammet ocksa en angeliigen satsning. F5rvaltningen har som bemanningsmaJ att 20 15 ha lika mAnga tandhygienister sorn tandlakare vartor utbildningsbehovet av tandhygienister iir stort.

S j ukskoterskeprogrammet !nom Vastra Gotaland bedrivs sjuksk5terskeutbildning pA fyra liirosaten, torutom Sahlgrenska akademin, ocksa vid htsgskolan i Skovde, Hogskolan Vast och H<>gskolan i Boras. Aven om den verksamhetsforJagda utbildningen i rursta hand sker i naromradet kan i vissa fall sjukhus- och primllrvards­placeringar i bela regionen behOva nyttjas. For att uppratthaJia en god kvalitet paden verksarnhetsforlagda utbildningen f'ar det sammanlagda antalet sjukskOterskestudenter inom Vastra Gotalandsregionens sjukvArds­verksamheter darfor inte bli llir stort. Det forutsatter ocksa en samordning mellan larosatena vad avser planering och genomforande av den verksamhetsforlagda utbildningen.

Vad galler sjukskoterskeutbiJdning fmns ett regionalt sarnverkansavtal mellan Vastra G<>talandsregionen och de fyra larosaten i regionen som bedriver sadan utbildning. A vtalet reglerar bl a samverkansformer mellan avnamare och respektive Uirosate, ersattningsnivaer och kvalitetskriterier llir den verksamhetsforlagda utbildningen. Dialog om ut<>kningen av antalet platser pa sjukskoterskeprogrammet bar forts ide lokala samverkanforum sam anges i RGS-avtalet och omfattas diirfOr inte av denna avsiktsforklaring.

Goteborg 2012-02-02

Viistra Gotalandsregionen

AWI-Sofi Lodin Regiondirektor

G5teborgs Universitet

Pam Fredman Rektor