folkbildningsrådets budgetunderlag 2016-2018

Budgetunderlag 2016–2018

www.folkbildningsradet.se

Folkbildningsrådets budgetunderlag 2016–20182

Innehåll Sammanfattning ................................. 3

Budgetförslag 2016–2018 3

Resultatredovisning 2014 .................... 4

Studieförbunden 4Folkhögskolorna 6Folkbildningens betydelse för samhället 2014 8

Statsbidragsfördelning ........................ 12

Anslagsutveckling .............................. 14

Anslagsutveckling 2010–2015 14

Budgetförslag 2016–2018 ................... 18

Bilaga ................................................ 22

Statsbidragsberättigande studieförbund 22Statsbidragsberättigande folkhögskolor 22

Folkbildningsrådets budgetunderlag 2016–2018 3

Sammanfattning Budgetförslag 2016–2018med stöd av resultatredovisningen av folkbildningens insatser yrkar Folkbildningsrådets styrelse att: - regeringen ökar folkbildningsanslaget med

300 miljoner kronor för att utveckla folkbild-ningsverksamheten och för att möta fler delta-gares och bidragsmottagares behov - regeringen avsätter 200 miljoner till en särskild utbildningssatsning för asylsökande och nyan-lända invandrare.

Samhällsstödet till folkbildningsverksamhet bidrar till att hålla ihop samhället och motverkar utanförskap och främlingsfientlighet. Det ger förutsättningar för digital delaktighet och möter medborgarnas behov av ett livslångt lärande. Med en höjning av folkbildnings-anslaget med 300 miljoner kronor får studieförbunden och folkhögskolorna möjlighet att möta fler deltagare och fler behov av folkbildning i samhället.

Folkbildningsrådet ser stort behov av ett bildnings-lyft i samhället. Detta ska omfatta både deltagare och lärare/ledare i folkbildningen.

Folkbildningen vill medverka i en utbildningssats-ning för asylsökanden och nyanlända för att minska tiden från ankomst till jobb i Sverige. För denna sats-ning begär Folkbildningsrådet 200 miljoner kronor.

Folkbildningen är en viktig aktör för arbetsliv och livslångt lärande och är beredd att göra mer. Dagens arbetsmarknad kräver avslutad gymnasieutbildning. Sedan 2010 har drygt 18 000 personer deltagit i Stu-diemotiverande folkhögskolekurser. Under perioden 2014–2017 har folkhögskolorna i uppdrag att anordna utbildning för nyanlända som omfattas av etablerings-uppdraget. Satsningen omfattar över 5 000 personer. Folkbildningsrådet konstaterar ett stort behov av att kunna erbjuda båda målgrupperna plats i folkhögsko-lans Allmänna kurs. Med ett redan stort söktryck hos folkhögskolor är det nödvändigt att öka utbildnings-platserna och resurserna så att arbetslösa och nyan-lända ges möjlighet att studera vidare på folkhögskola.

Folkhögskolan är en egen utbildningsform inom det samhällsstödda utbildningssystemet och ska därmed vara ett reellt alternativ för unga som är 18 år eller äldre. Att erbjuda fler utbildningsformer och valmöj-ligheter kan stärka studieintresset hos fler.


Resultat- redovisning 2014

en samlad bild av den verksamhet som studieförbun-den och folkhögskolorna genomför med finansiering av folkbildningsanslaget finns beskriven i Folkbildnings- rådets Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2014 och redovisas mer kortfattat i budgetunderlaget.

Studieförbundenstudieförbunden rapporterar verksamheten totalt i en arrangemangsrapportering och en deltagarrappor-tering i verksamhetsformerna Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet. När deltagarrapporteringen utgör underlag avses unika personer.

Ökande verksamhetI ett treårsperspektiv ökar verksamhetens volym i samtliga verksamhetsformer. Studietimmarna i Studiecirkel ökar med 10 procent från 2012 års värde. Annan folkbildningsverksamhet med 8 procent och Kulturprogram med 7 procent.

Antal Studiecirklar ökarDe tio studieförbunden arrangerade 275 200 Studie-cirklar med 1,7 miljoner grupprapporterade deltagare, där 56 procent var kvinnor och 44 procent män. Nära 13 miljoner studietimmar rapporterades.

Antal genomförda Studiecirklar var 4 000 fler mot föregående år, och antalet deltagare ökade med ca 10 000, efter att ha minskat två år i rad. Studietimmarna ökade med 727 400 motsvarande 6 procent mot fjol- året. Deltagarsnittet var marginellt lägre än förra året, 6,2 mot tidigare 6,3 deltagare per cirkel. Antal studietimmar per cirkel ökar till 46,2 jämfört med 44,2 före-gående år. Jämfört med 2012 pågår cirklar i snitt fyra studietimmar längre.

Annan folkbildningsverksamhet ökarNära 60 000 arrangemang genomfördes i Annan folkbildningsverksamhet med 726 200 deltagare, där 65 procent var kvinnor och 35 procent män. Antalet deltagare ökade med 23 200 och antalet studietimmar med ca 141 600 mot fjolåret, vilket är en relativt stor återhämtning efter att ha minskat de två föregående åren.

Kulturprogram fortsätter att ökaDrygt 368 400 Kulturprogram genomfördes med nära 20 miljoner besökare/deltagare, 56 procent kvinnor och 44 procent män. Jämfört med föregående år rapporterades 9 300 fler Kulturprogram och 869 800 fler deltagare. Antalet Kulturprogram ökade med 3 procent.


Nära en miljon unika personer deltar i studieverksamhetMed studieförbundens deltagarregister som underlag motsvarar antalet deltagare i Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet 911 667 unika personer1.

Fördelat på de två verksamhetsformerna deltog 637 998 personer i Studiecirkel och 388 983 i Annan folkbildningsverksamhet. Runt 115 300 personer del-tog i båda verksamhetsformerna. Jämfört med 2013 är unika personer närmast oförändrat med en minskning i Studiecirkel om nära 2 procent och en något större procentuell ökning i Annan folkbildningsverksamhet.

Samma tendens gäller för treårsperioden. Unika cirkeldeltagare minskar något medan deltagare i Annan folkbildningsverksamhet ökar.

Målgrupper i gruppstatistikenNär mer än hälften av deltagarna i en Studiecirkel till-hör en målgrupp rapporteras Studiecirkeln och dess deltagare som målgrupp2.

Av deltagarna i Studiecirkel rapporterades 27 pro-cent som deltagare i målgrupperna, varav 19 procent som utrikes födda. Deltagare med funktionsnedsätt-ning utgjorde 7 procent och arbetslösa3 0,2 procent. Målgruppsrapporterade deltagare ökade med 2 pro-centenheter mot 2013.

Utrikes födda deltagare som över åren ökat sin an-del av deltagare totalt, ökade med 1,5 procentenhet.

Av deltagarregistret framgår att i det studieförbund som hade störst andel utrikes födda cirkeldeltagare utgjorde dessa 78 procent av deltagarna. I det som hade minst andel utgjorde de utrikes födda 9 procent av deltagarna.

Estetiska ämnesinriktningar var störst och ökade mestPedagogik och cirkelledarutbildning var det huvud-ämnesområde vars studietimmar procentuellt ökade

1 scb sammanställer uppgiften om unika personer utifrån de deltagare som rapporterats med fullständigt personnummer genom matchning mot register över rikets totalbefolkning (rtb).

2 Arbetslösa, deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda.

3 Verksamheten med arbetslösa genomförs i högre grad i andra typer av arrangemang än statsbidragsberättigad folkbild-ningsverksamhet. I folkbildnings- och uppdragsverksamhet sammantaget rapporterade studieförbunden arrangemang med 7 453 arbetslösa deltagare varav kvinnor utgjorde 51 procent och män 49 procent. Rapporteringen av uppdragsverksamhet är frivillig.

mest från fjolåret, medan Humaniora ökade sin andel av studietimmar mest. Ökningen var 1 procentenhet mot föregående år och återfinns främst i underämnet Främmande språk.

På en mer detaljerad nivå var de ämnen som ökade mest i studietimmar räknat; Musik, dans och dramatik, Främmande språk, Religion, Samhälls- och beteendevetenskap, Historia och arkeologi, Statsvetenskap, Arrangörskap (Turism, resor och fritid), Barn och ungdom, Svenska och litteraturkunskap (även hem-språk) och Matematik. Det estetiska ämnesområdet Konst, musik och media var fortsatt störst, med sina 60 procent av alla cirkeltimmar.

De tio största underämnena mätt i studietimmar var Improvisatorisk musik (rock, jazz etc.), Sång och musik i grupp, Musik (för scenframställning), Annan utbildning i religion, Teater och dramatik (för scenframställning), Historia, Samhälls- och beteendevetenskap, Matlagning, Körsång och Husdjursskötsel/Hunddressyr. Motsvarande 33 procent av totala deltagarantalet, 560 601 deltagare rapporterades i Musik-, teater- och dansverksamheten. Improvisatorisk musik var det enskilda underämne som samlade flest deltagare, 194 623. Med nära 3 mil-joner studietimmar var det också det enskilt största ämnet och svarade för 24 procent av samtliga cirkel-timmar. Improvisatorisk musik avvek i könsfördelning från Studiecirklar i övrigt, 87 procent av deltagarna var män. Andel kvinnor i detta ämne ökar med 2 pro-centenheter till 13 procent. Andra mansdominerade ämnen var Fiske och vattenbruk, Skogsbruk, Annan utbildning i maskinteknik och verkstadsteknik, Cirkel-ledarutbildning praktiskt/estetiskt ämne. En motsva-rande kvinnodominans återfinns i textila konsthant-verksämnen, Keramik, Porslinsmålning och Balett där mer än 94 procent av deltagarna var kvinnor.

Många unga och äldreFolkbildningsverksamheten riktar sig i första hand till vuxna, vilket innebär åldersgränsen 13 år för att vara godkänd som cirkeldeltagare. Antalet deltagare i folkbildningsverksamhet var 911 667, motsvarade 9,4 procent av rikets befolkning4.

En stor del av landets pensionärer deltog i verk-samheten, men även unga var väl representerade. I Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet sammantaget utgjorde deltagare över 65 år 31 procent mot 20 procent av befolkningen. Det är en minskning med 2 procentenheter sedan förra året. Åldersstruk-turen skiljde sig stort mellan det studieförbund vars

4 Exklusive Kulturprogram.


studiecirkeldeltagare till mer än hälften var i åldrarna över 65 år, till det förbund där den åldersgruppen endast svarade för 2 procent av deltagarna. Deltagare 13–24 år utgör liksom för befolkningen 14 procent.

Störst andel unga återfinns i verksamhetsformen Annan folkbildningsverksamhet. Gruppen yngre än 13 år var där 17 procent mot 15 procent i befolkningen.

Deltagarnas utbildningsbakgrundAndelen deltagare med utbildning kortare än treårigt gymnasium varierar mellan 52 procent av deltagar-na till 15 procent sett till enskilda studieförbund. En högre andel personer med eftergymnasial utbildning återfinns i studieförbundens verksamhet än i befolk-ningen i utbildningsregistret totalt. Deltagandet i folkbildningsverksamhet visar samma samband med utbildningsbakgrund som förhållandet utbildning och deltagande i kulturverksamhet5 men är i studie-förbundens verksamhet mindre utpräglat. Deltagare med eftergymnasial utbildning utgjorde sammantaget 41 procent. Deltagare med förgymnasial utbildning minskar med 1 procentenhet.

Föreläsningar i Kulturprogram fortsatte att ökaStudieförbunden bedrev en omfattande kulturverksamhet, dels i form av Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet där deltagarna själva var utövarna dels som arrangör av Kulturprogram.

Nära 20 miljoner deltagare fick ta del av 368 430 Kulturprogram. Kulturprogramsverksamheten ökade med 3 procent mot fjolåret mätt i antal program, vilket motsvarar en ökning med 9 350 program.

Sång och musik samlade liksom förra året flest deltagare med 44 procent. Föreläsningsverksamheten som utgjorde 40 procent av programmen ökade med 10 240 arrangemang, motsvarande 2 procentenheter.

De tio vanligaste föreläsningsämnena var Historia, Annan utbildning i religion, Samhälls- och beteen-devetenskap, Livsåskådning, filosofi, logik och etik, Skönlitteratur och svenska, Geografi (Kultur- och samhällsgeografi), Friskvård, Politiska ideologier, Hälso- och sjukvård och Övrigt konsthantverk.

5 ”Högutbildade har mer aktiva vanor rörande kultur med både bredare och finkulturella drag. De dominerar statistiken om be-sök av såväl teater och klassiska konserter och opera (53 och 29 procent) som biografer respektive pop- och rockkonserter (78, respektive 44 procent)”. Kulturvanor i Sverige 1989–2012 [som-rapport nr 2013:16].

FolkhögskolornaFolkbildningsverksamhetDen folkhögskoleverksamhet som Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till benämns Folkbildning. Hit hör den behörighetsgivande Allmänna kursen, liksom Extraplatser i allmän kurs som tillkom 2013 och den Särskilda kursen, som utmärker sig genom ett stort inslag av profilämnen. Korta kurser särredovisas lik-som Öppen folkbildningsverksamhet, som bl.a. syftar till att nå nya grupper som annars inte skulle komma i kontakt med folkhögskolan.

Kulturprogram utgör den utåtriktade verksamhet folkhögskolorna genomför för allmänheten. Kultur integreras därutöver i utbildningarna i en omfattande kulturverksamhet, som i denna redovisning till stor del återfinns i avsnittet Kursinriktningar i långa kurser.

Utveckling av FolkbildningsverksamhetenDeltagarveckor i den Allmänna kursen med Extra- platser i allmän kurs inräknad har ökat i ett treårigt perspektiv. Särskilda kurser minskar något, Korta kurser procentuellt mer.

Öppen folkbildning och Kulturprogram är förhål-landevis små verksamheter i jämförelse med främst de långa kurserna.

Kulturprogram minskar senaste två åren, medan Öppen folkbildning minskade 2013 för att i år öka.

Långa kurser ökade sin andel av deltagarveckorFör att möta behovet av fortsatt utbildning efter den Studiemotiverande folkhögskolekursen fördelade Folkbildningsrådet på regeringens uppdrag Extra platser till allmän kurs. Platserna är enligt regeringens riktlinjer avsedda för arbetslösa som gått vidare från den Studiemotiverande folkhögskolekursen. Folk-högskolorna rapporterade för höstterminen ca 1 270 deltagare som på så sätt sökt sig vidare till studier i Allmän kurs.

Mätt i deltagarveckor svarade de långa kurserna för 93 procent av den statsbidragsberättigade kurs-verksamheten och de Korta kurserna för ca 6 procent. Den Allmänna kursen utgjorde 48 procent av folkbild-ningsverksamheten 2014, vilket är i samma nivå som fjolåret6. Ungefär 11 procent av den Allmänna kursens deltagarveckor genomfördes inom den speciella sats-ningen Extra platser i allmän kurs.

6 Ett minimikrav för folkhögskolan är att minst 15 procent av verksamheten ska utgöras av Allmän kurs.


Deltagare i de långa kurserna, höstterminen, ökade med ca 1 procent mot föregående år. Ökningen hänförs främst till Extraplatser i allmän kurs tillsammans med Allmän kurs. I de Korta kurserna minskade deltagarna med 3 procent.

Antal deltagare i de långa kurserna var höstter-minen 29 280, vilket motsvarar ca 340 fler deltagare än föregående år. Allmänna kursen hade ca 12 620 deltagare under hösten, där 56 procent var kvinnor och 44 procent män. Antalet deltagare ökade med 310 jämfört med föregående år. I Särskilda kurserna deltog 16 660 personer, en minskning med ca 170 deltagare. Fördelningen var 65 procent kvinnor och 35 procent män i de Särskilda kurserna.

Deltagarveckorna i den Allmänna kursen inklusive Extra platser ökade med 21 130 motsvarande 5 procent, och minskade med 3 700, motsvarande 1 procent i de Särskilda kurserna inklusive Påbyggnadsutbildning. Ökningen förklaras till stor del av den nya kurstypen Extra platser i allmän kurs.

I de Korta kurserna minskade antal deltagarveckor med 3 procent. Folkhögskolorna arrangerade sammanlagt drygt 2 270 Kulturprogram riktade till allmänheten med totalt ca 202 000 deltagare, varav 44 procent var män och 56 procent kvinnor.

Under 2014 genomförde folkhögskolorna 107 pro-cent av det ingångsvärde om 100 procent för vilket man erhöll folkbildningsanslag.

Utrikes födda deltagareUtrikes födda deltagare utgjorde 33 procent av deltagare i Allmän kurs under höstterminen. Det är en ökning med 1 procentenhet. Var fjärde deltagare i Allmän kurs var utrikes född med behov av stöd i svenska språket.

I de Särskilda kurserna var andelen utrikes födda deltagare 13 procent, medan 3 procent var utrikes födda med behov av stöd i svenska vilket är oförändrat mot förra året.

Deltagare med funktionsnedsättningFolkhögskolan har en lång tradition av samarbete med handikapporganisationer, som i vissa fall även ingår bland huvudmän för folkhögskolor. Det har lett till att flera skolor har utvecklat verksamhet anpassad till deltagare med specifika funktionsnedsättningar. På andra skolor ingår deltagare med funktionsnedsätt-ning i blandade grupper. Av de 150 folkhögskolorna rapporterade 142 skolor 6 704 deltagare med funk-tionsnedsättning i de långa kurserna hösten 2014, dyslexi inräknat.

Sammantaget utgjorde deltagare med funktions-nedsättning inklusive dyslexi 35 procent av deltagarna i Allmän kurs under höstterminen. I Särskilda kurser

hade 14 procent av deltagarna funktionsnedsättning dyslexi inräknat. Antal deltagare med funktions-nedsättning i de långa kurserna ökade med 770 det senaste året.

I de korta kurserna totalt utgjorde andelen deltagare med funktionsnedsättning 16 procent av deltagarna. 54 folkhögskolor anordnade dessa korta kurser.

Kursinriktningar i långa kurserDe mest framträdande kursinriktningarna i den behö-righetsgivande Allmänna kursen var Allmän inriktning, dominerad av basämnen (svenska, matematik, sam- hällskunskap och engelska). Denna kurstyp kan även ha inslag av mer profilerade ämnen, men då i mindre omfattning.

I de Särskilda kurserna var det estetiska ämnesom-rådet dominerande med 42 procent av deltagarveck-orna, motsvarande 21 procent av den totala långkurs-verksamheten. Till estetområdet räknas inriktningar som Bild, form och målarkonst, Musik, Scenisk konst (dans, film och teater) och Slöjd och konsthantverk.

Störst deltagarantal som enskild kursinriktning hade Musik med 2 123 deltagare i långa kurser under höstterminen.

Kvinnodominerade kursinriktningar var Svenska, Samhällsvetenskap, Bild, form och målarkonst, Slöjd och konsthantverk och Internationella frågor. Kursin-riktningar med större andel män var Teknik, Fritidsle-darutbildning, Musik, Matematik, naturvetenskap och Idrott.

UtbildningsbakgrundI den Allmänna kursen hade 89 procent av deltagarna kortare utbildningsbakgrund än treårigt gymnasium. Det är en ökning med 1 procentenhet.

De Särskilda kursernas deltagare med en utbild-ningsbakgrund motsvarande treårigt gymnasium eller högre utbildning utgjorde 78 procent, vilket motsvarar en ökning med 1 procentenhet.

Av samtliga deltagare i långa kurser hade 51 procent av deltagarna kortare utbildning än treårigt gymnasium. Förgymnasial utbildning var med 45 procent den enskilt vanligaste utbildningsbakgrunden.

ÅldersfördelningI Allmän kurs med extraplatser inräknat utgjorde del-tagare under 25 år 59 procent av deltagarna, 1 procent-enhet lägre än föregående år. I de Särskilda kurserna var 43 procent yngre än 25 år.

Deltagarnas ålder spänner mellan 18 till 92 år i Allmän kurs, medan medianålder är 23 år. Över en treårsperiod har en långsam förskjutning skett mot en något större andel deltagare yngre än 25 år.


Förändringen är liten men den motsatta i Särskilda kurser. På tre år minskar andelen deltagare yngre än 25 år med 3 procentenheter. I Särskilda kurser är den yngste deltagaren 14 år, den äldste 94 år och median-åldern 26 år.

Yrkesutbildning i folkhögskolanFolkhögskolorna har fått allt fler uppdrag i form av arbetsmarknadsinsatser. Inom ramen för de ordinarie kurserna genomför folkhögskolorna dessutom yrkes-utbildningar. Ett mindre antal av dessa genomförs på den gymnasiala nivån, till exempel Personlig assistent och Turistguide. De flesta yrkesutbildningarna var eftergymnasiala i fråga om inträdeskrav och innehåll.

Längre yrkesutbildningar med flest deltagarveck-or var Fritidsledarutbildning, Språk, Scenisk konst, Informationsverksamhet & medieutbildning, Religion och Beteendekunskap.

Av yrkesutbildningar kortare än två år var inrikt-ningar med flest deltagare och deltagarveckor Infor-mationsverksamhet & medieutbildning, Friskvård, Annan ledarutbildning inklusive organisation och Scenisk konst.

På den eftergymnasiala nivån studerade 3 119 deltagare sammantaget under höstterminen fördelat på 61 procent kvinnor och 39 procent män.

Några folkhögskolor har utöver detta bedrivit utbildningar som yrkeshögskolekurser, t.ex. behand-lingsassistent.

UppdragsutbildningUppdragsutbildning kan till form och innehåll likna folkbildningsverksamheten, men finansieras av uppdragsgivare och inte genom det statliga folkbild-ningsanslaget. Utbildningarna delas in i Individuellt gymnasieprogram, Kurser beställda av kommuner, Övriga uppdragsutbildningar, Studiemotiverande folkhögskolekurs och Etableringskurs på folkhögskola som är uppdrag från Arbetsförmedlingen centralt.

Verksamhetens omfattning uttrycks i deltagarveckor, som är en produkt av antal deltagare och kursernas längd.

Uppdragsutbildningar en allt större del av verksamhetenUppdragsutbildningarna svarade sammanlagt för ca 14 procent av folkhögskolornas totala verksamhet mätt i deltagarveckor.

I den arbetsmarknadspolitiska satsningen Studiemoti- verande folkhögskolekurs, som initierades 2010, rapporterades sammantaget 61 610 deltagarveckor. Antalet deltagare som påbörjade denna kurs var 4 670 under 2014. Nytt för 2014 var att målgruppen utökades att även gälla deltagare äldre än 25 år. Kurser med den ålders-

gruppen svarade för ungefär en femtedel av deltagar-veckorna inom Studiemotiverande folkhögskolekurs.

Övriga uppdragsutbildningar ökade med 17 990 deltagarveckor och var med 62 890 deltagarveckor den största kurstypen inom uppdragsutbildningar. Hit hör Yrkeshögskoleutbildningar, sfi och vissa fackliga funk-tionsutbildningar som skyddsombud. Dessa kurser genomfördes på uppdrag av och finansierades främst via ersättningar från Myndigheten för yrkeshögskolan och kommuner.

Under hösten deltog 120 studerande i folkhögskolans långa kurser i form av Individuellt gymnasieprogram. Deltagarnas hemkommuner betalade interkommunala ersättningar för skolornas undervisningskostnader.

Folkbildningens betydelse för samhället 2014folkbildningsrådets samlade bedömning redovisas i sin helhet i Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2014 och refereras därför endast kortfattat här i budgetunderlaget.

Folkbildningsrådet ska varje år redovisa till regeringen hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts. Den syftesuppfyllelse som Folkbildnings- rådet ska bedöma handlar om folkbildningens betydelse för samhällsutvecklingen i mycket vid mening.

I den samlade bedömningen av folkbildningens samhällsbetydelse 2014 tematiseras analysen.

Folkbildningsrådet har valt följande teman: - Folkbildningens deltagare – mångfald och möten - Folkbildningen och jämställdheten - Kulturens och kulturprogrammens betydelse - Folkbildning och befolkningens ideella engagemang - Folkbildning och digital delaktighet - Uppdrag folkbildning

Varje tema är härlett ur Folkbildningsförordningen och anknyter både till folkbildningens fyra syften och till de prioriterade verksamhetsområden som den samlade folkbildningen anger i Folkbildningens Vägval & Vilja.

Folkbildningens deltagare – mångfald och möten

Folkbildningsrådets bedömningI proposition 2013/14:172 Allas kunskap – allas bildning framhåller regeringen mångfaldens betydelse. Ett mål för folkbildningspolitiken formuleras: Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delak-


tighet i samhället. I statens andra syfte med statsbidra-get betonas behovet av ökad mångfald.

Folkbildningen är i dag en mötesplats för människor med olika bakgrund och förutsättningar. Varje år rap-porterar studieförbund och folkhögskolor verksamhet med mer än en miljon unika deltagare.

Det faktum att folkbildningen, framför allt studie- förbunden, når ut till landets äldre innebär ett proaktivt arbete för att stärka folkhälsa och välbefinnande i dessa åldrar. Och i tider när föreningsaktiviteten minskar, i synnerhet bland unga, är framför allt stu-dieförbundens Kulturprogram och musikcirklar och folkhögskolornas Studiemotiverande och Allmänna kurser, verksamhetsformer som attraherar unga att engagera sig i studier, samt ideellt och kulturellt.

Studieförbunden och folkhögskolorna har olika idégrunder och profilerar sitt arbete och utbud i en-lighet med dessa. Därmed ser även deltagargrupperna olika ut. Statens syften med stödet till folkbildningen gäller både folkbildningen som helhet och enskilda folkbildningsorganisationer. Varje studieförbund och folkhögskola ska därför arbeta aktivt för att nå del-tagare med kort utbildningsbakgrund, utrikes födda deltagare och deltagare med funktionsnedsättning. De ska dessutom arbeta mer aktivt för att nå nya delta-gare som inte tidigare deltagit i folkbildning och som inte redan är föreningsaktiva.

För många deltagare sker lärandet ihop med vänner och bekanta som man delar intressen, åsikter och identitet med. Framför allt de arrangemang som genomförs i samarbete med det civila samhällets orga-nisationer ser ofta ut på det sättet. Denna idéutveck-ling och fortbildning som sker bland medlemsorgani-sationer, samverkande organisationer och huvudmän är betydelsefulla delar i folkbildningens arbete med att utveckla demokratin, skapa engagemang och ge människor möjligheter att påverka sin livssituation.7

Folkbildningen ska bidra till att perspektiv möts och idéer utmanas. Gränser mellan människor och grupper ska överskridas. Därför behöver den uppdel-ning som sker i delar av folkbildningsverksamheten uppmärksammas och otraditionella möten skapas.

7 Under senare år har t.ex. ett studieförbund och två folkhögskolor startats som syftar till att möta vissa etniska och religiösa grupp- ers (folk)bildningsbehov: Agnesbergs folkhögskola med romsk profil, Kista folkhögskola med muslimsk profil och muslimskt huvudmannaskap, samt studieförbundet Ibn Rushd med uppgift att stärka muslimer i Sverige och att ge icke-muslimer mer kunskap om islam. Kulturens Bildningsverksamhet startade 2010 med särskild fokus på ideella kulturutövares behov av utveckling.

Samtidigt som filialerna ger folkhögskolorna en möjlighet att öka mångfalden i sin verksamhet innebär de också en utmaning för folkhögskolan som utbild-ningsform, i och med att de innebär en uppdelning mellan olika deltagargrupper.

Folkbildningen och jämställdheten

Folkbildningsrådets bedömningDet finns en samstämmighet mellan de jämställdhets-politiska målen, det folkbildningspolitiska målet och statens syften med stödet till folkbildningen. Här finns en gemensam inriktning mot jämnare fördelning av makt, inflytande och ekonomiska och övriga resurser. Att arbeta i enlighet med statens syften kan uppfattas som att samtidigt arbeta efter de jämställdhetspolitiska målen.

Men likheten är delvis skenbar. De maktförhållan-den och skillnader i förutsättningar och resurser som finns i relationen mellan kvinnor och män, är inte per definition desamma som i befolkningen i stort, mellan unga och gamla eller mellan utrikes och inrikes födda deltagare. Vid de studieförbund och folkhögskolor där kunskap om kvinnors och mäns olika villkor saknas finns en risk att det sker en sammanblandning och att jämställdhetsfrågan osynliggörs.

Det är viktigt att det bedrivs ett aktivt jämställd-hetsarbete inom folkbildningens organisationer på de nivåer där beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. Studieförbund och folkhögskolor behöver därför arbeta brett och långsiktigt med jämställdhets-integrering i folkbildningsverksamheten. Ansvaret för att driva jämställdhetsprocesserna vilar i första hand på ledningarna.

Redan idag finns många goda exempel på hur jäm-ställdhetsfrågor integreras på ett systematiskt sätt i studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter. Folkbildningsrådet bedömer att folkbildningen har goda förutsättningar att fortsätta och fördjupa detta arbete.

Folkbildningsrådet konstaterar att kvinnorna är i majoritet inom folkbildningen, som inom andra former av vuxenutbildning, och att det är en utmaning att hitta vägar för att i större utsträckning attrahera manliga deltagare.

Det finns obalans i könsfördelningen på kurs- och ämnesnivå som behöver motverkas. Framför allt inom musikområdet, som är det enskilt största ämnesområ-det i studieförbundens verksamheter och omfattande även inom folkhögskolan, behöver fortsatta insatser göras för att öka andelen kvinnor som deltagare. Samtidigt får inte den sneda könsfördelningen inom musikområdet överskugga behovet av insatser för att öka andelen män inom kvinnodominerande ämnen.

Folkbildningsrådets jämställdhetsstudie har visat


hur folkbildningens deltagare fördelas efter kön inom olika verksamheter. Folkbildningsrådet bedömer det angeläget att en utvärdering genomförs av hur folk-bildningens resurser följer dessa kvinnor och män. Hur fördelas folkbildningens anslag och övriga resurser i ett jämställdhetsperspektiv?

En sådan utvärdering behövs som grund för fortsatta jämställdhetssatsningar inom folkbildningen, där andra könsidentiteter än enbart kvinnor och män kan beaktas.

Att söka sig till likasinnade kan vara ett sätt att stär-ka sin identitet och ibland det första steg som krävs för att individen ska samla mod och styrka att gå vidare i sin bildningsresa. I ett samhälle som präglas av ojäm-lika maktrelationer mellan könen kan aktiviteter rikta-de särskilt till män, kvinnor och andra könsidentiteter, därför vara motiverade.

Kulturens och kulturprogrammens betydelse

Folkbildningsrådets bedömningFolkbildningen är Sveriges största kulturarena, både när det gäller att erbjuda kulturupplevelser och möjligheter till eget skapande. Detta fastslogs senast i Folkbildnings- rådets utvärdering av studieförbundens Kulturprogram.

I enlighet med syftena med statens stöd till folkbildningen bidrar folkbildningens kulturverksamhet till att göra det möjligt för en större mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Centrala kvaliteter är att den kulturverksamhet som studieförbund och folk-högskolor arrangerar finns närvarande i hela landet och har en inriktning mot amatörkultur och aktivt deltagande.

Studieförbunden är en av de största arbetsgivarna för svenska konstnärer, konstaterar forskare i en av Folkbildningsrådets utvärderingar. Studieförbundens och folkhögskolornas geografiska spridning säkrar till-gången till kulturkompetens i hela landet.

Folkbildningspolitik är något annat än kulturpoli-tik, men Folkbildningsrådets utvärderingar visar att folkbildningen även bidrar starkt till att förverkliga statens kulturpolitik. Enligt de nationella målen för statens kulturpolitik ska kulturen vara … en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.8

Kultur och kulturutövande är integrerade delar i folkhögskolornas verksamhet. Kulturen spelar på så

8 Regeringens proposition 2009/10:3 Tid för kultur.

sätt en avgörande roll för folkhögskolornas möjlighe-ter att nå sina folkbildningsmål.

Studieförbundens Kulturprogram, den kulturverk-samhet som studieförbund och folkhögskolor arrang-erar, innebär att det lokala kulturutbudet breddas och vitaliseras runtom i landet. Framför allt Kulturpro-grammen involverar nya deltagargrupper, alternativa kulturinriktningar och nya föreningar.

Kommunernas generella bidrag till studieförbun-den har mer än halverats sedan 1992. Det betyder att det i många kommuner inte längre finns ekonomiskt stabila villkor för studieförbundens verksamhet, och att viktiga delar av den kultur som kommunernas invånare erbjuds därmed vilar på osäker grund.

För att bryta den negativa utvecklingen behöver dels studieförbunden arbeta aktivt för att synliggöra verksamheten och den betydelse som Kulturprogram och övrig kulturverksamhet har i kommunerna, dels lokala kulturpolitiker uppmärksamma den betydelse som studieförbund och folkhögskolor spelar lokalt. Samlade insatser på regional nivå behöver uppmärk-sammas på motsvarande sätt.

Studieförbunden ska ha ett tydligt anordnarskap i all sin verksamhet, oavsett samverkanspart. Studieför-bundets ansvar och del i arbetet med Kulturprogram-men ska vara väl synligt.

Folkbildning och befolkningens ideella engagemang

Folkbildningsrådets bedömningI människors strävan att engagera sig socialt och i politik och kultur fungerar folkbildningen som en kanal till det civila samhällets organisationer. Stu-dieförbunden och folkhögskolorna har en idémässig förankring som de i princip är ensamma om inom det svenska utbildningssystemet.9 Folkbildningen kan på så sätt bidra till att både skapa och upprätthålla ideellt engagemang.

Mer än en miljon människor ägnar varje år sin fritid åt att i Studiecirkel, Annan folkbildningsverksamhet eller Kulturprogram lära och utvecklas tillsammans med andra, inom ramen för den verksamhet som studieförbunden erbjuder tillsammans med idéburna organisationer och föreningar. Studieförbunden har därmed en avgörande betydelse för medborgarnas möjligheter till samhällsengagemang och samhälls- påverkan, och för deltagande i kulturlivet.

9 Friskolor har annan ägare än kommun eller landsting, och kan alltså drivas av en idéburen förening.


Att mer än 90 000 av dessa kvinnor och män dess-utom tar på sig det extra ansvaret att som cirkelledare leda andra – lyssna, dela med sig, engagera sig och entusiasmera – innebär ytterligare en resurs för det demokratiska samhället.

Forskning visar att människor med större socioeko-nomiska resurser engagerar sig ideellt i något högre grad än andra. Ett sådant samband finns även bland studieförbundens deltagare. Studieförbunden behöver därför arbeta mer aktivt för att nå nya deltagare som inte tidigare deltagit i folkbildning och som inte redan är engagerade i det civila samhället, samt arbeta aktivt för att nå deltagare med kort utbildningsbakgrund, utrikes födda deltagare och deltagare med funktionsnedsättning.

En jämförelsevis stor andel av folkhögskolans del-tagare är socialt och ekonomiskt sköra. Samtidigt visar den studie som genomförts vid Ersta Sköndal högskola att det ideella engagemanget är lika högt i denna grupp som i befolkningen i stort, även om det tar sig delvis olika uttryck. Resultaten indikerar att folkhögskolan kan bidra till handlingskraft, som kompenserar för deltagarnas svagare socioekonomiska förutsättningar.

Folkbildning och digital delaktighet

Folkbildningsrådets bedömningDigitaliseringen genomsyrar i dag alla samhällssekto-rer och utvecklingen går i snabb takt. Digital delak-tighet blir alltmer en förutsättning för människor att kunna utöva sitt medborgarskap. Digitalt utanförskap innebär därmed också ett samhälleligt utanförskap.

För studieförbund och folkhögskolor är det en central uppgift att ta sig an det digitala utanförskap som finns i stora grupper av befolkningen, inte minst bland de äldre.

Folkbildningsrådets bedömning är att digitalise-ringen av samhället är så omfattande och av så djupgå-ende betydelse att studieförbundens och folkhögsko-lornas folkbildningsarbete för digital delaktighet bör genomsyra hela verksamheten. Digitaliseringen bör därför hanteras som en strategisk folkbildningsfråga på alla nivåer inom folkbildningen.

En annan aspekt av digitaliseringen är att den digi-tala tekniken erbjuder nya pedagogiska och metodiska möjligheter för folkbildningsarbetet.

Mot bakgrund av de betydande resurser som de senaste decennierna satsats på utveckling av flexibelt lärande, borde den digitala utvecklingen inom folkbildningen generellt ha nått längre än den gjort i dag. An- svaret för att driva utvecklingen framåt vilar i första hand på studieförbundens och folkhögskolornas ledningar.

Det rådslag för digital utveckling i folkbildningen som genomfördes under 2014 identifierade viktiga

förutsättningar för att studieförbund och folkhögsko-lor ska förmå möta och ta tillvara digitaliseringens möjligheter och utmaningar.

Folkbildningsrådet delar slutsatsen från rådslagen att statsbidragssystemen för studieförbund och folk- högskolor ska främja en digitalisering av folkbildningsverksamheten.

Folkbildningsrådet avser att utveckla metoderna för uppföljning av digitaliseringen inom folkbildningen.

Uppdrag folkbildning

Folkbildningsrådets bedömningFolkbildningen har goda förutsättningar att möta behov och uppdrag i samhället som sammanfaller med eller ligger nära folkbildningsuppdraget, men som har annan finansiering än det statliga folkbildnings-anslaget. Dessa uppdrag innebär att folkbildningen synliggörs i nya sammanhang och att folkbildningens möjligheter att bidra till utvecklingen i samhället ökar.

Medel för uppdrag och projekt vid sidan av folk-bildningsanslaget innebär samtidigt en möjlighet för studieförbund och folkhögskolor att stärka sin ekono-miska situation.

Folkbildningen ska vara röstbärare och kanal för människors engagemang. Centrala värden i arbetet är den idémässiga profileringen och den ideologiska förankringen i det civila samhällets organisationer. Den ökande omfattningen och betydelsen av uppdrag och projektverksamhet innebär samtidigt en utmaning för studieförbunden och folkhögskolorna – att som organisationer kombinera olika roller utan att tappa sin folkbildningsidentitet.

Folkbildningsverksamheten utgör ofta en kvalitets-garanti som gör studieförbunden och folkhögskolorna attraktiva för offentliga och andra uppdragsgivare. Att studieförbund och folkhögskolor har ett tydligt anord-narskap i all sin verksamhet, oavsett samverkanspart, är därför centralt även i detta sammanhang.

De villkor som definieras i systemen för statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor anger ramarna för den statsbidragsberättigade folkbildningen. Dessa ramar kan utvidgas i och med extern uppdragsverk-samheten. Studieförbundens och folkhögskolornas samlade verksamhet kan på så sätt breddas och utvecklas.

Under senare år har staten lämnat uppdrag till folkhögskolorna med grund i att verksamheten ger be-hörighet till vidare studier. Studieförbundens poten-tial har inte uppmärksammats i samma utsträckning, t.ex. deras kapacitet att arbeta med asylsökande och nyanländas etablering i samhället.


Statsbidrags- fördelning

folkbildningsanslaget var 3 416 miljoner kronor 2015, 3 460 miljoner kronor år 2014 och 3 386 miljoner kronor år 2013.

Anslaget för 2014 och 2013 inkluderar 60 miljoner kronor för 1 000 extra årsplatser vid folkhögskolans Allmänna kurs. Det är platser riktade till arbetslösa ungdomar som genomfört Studiemotiverande kurser vid folkhögskolan. Från 2015 har anslaget återförts till 2012 års nivå och omfattar inte dessa 1 000 extra platser.

Pris- och löneomräkningen mellan 2014 och 2015 var 19,8 miljoner kronor. Efter överföring av 4,2 mil-joner kronor till regeringens anslag för prioriterade satsningar samt för utvärderingsinsatser blir ökningen 15,6 miljoner kronor (0,45 procent).

Folkbildningsanslaget fördelas med 49,2 procent till folkhögskolorna och 50,8 procent till studieför-bunden. Med beaktande av utökningen av folkhög-skolornas Allmänna kurs är fördelningen av anslaget 50,1 procent till folkhögskolorna och 49,9 procent till studieförbunden under 2013 och 2014.

Både inom studieförbund och folkhögskolor görs extrainsatser för deltagare med funktionsnedsätt-ningar och utrikes födda med behov av stöd i svenska språket. Under 2015 avsätts totalt 272 miljoner kronor ur folkbildningsanslaget för sådana insatser (folk-högskolorna 169 och studieförbunden 103 miljoner kronor). Under 2014 och 2013 avsattes ur anslaget 273 respektive 269 miljoner kronor. Under 2014 var 30 miljoner kronor av anslaget destinerat till läsfrämjande verksamhet inom folkbildningen.

Varje studieförbund och folkhögskola ska avsätta de resurser som krävs för utvecklingsinsatser inom ramen för ordinarie bidrag.

2009 överfördes 8,2 miljoner kronor från Nationellt Centrum för flexibelt lärande till folkbildningsanslaget för att inom ramen för Folkbildningsnätet, tillsammans med andra åtgärder, genomföra särskilda insatser avseende digital delaktighet vid folkhögskolor och stu-dieförbund. Enligt regeringens direktiv har verksam-heten fortsatt och den har finansierats via folkbild-ningsanslaget med 8,5 miljoner kronor årligen under sedan 2010.

Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag omfattar bidragsfördelning, uppföljnings- och utvärderings-arbete, folkbildningspolitik, omvärldsbevakning och kommunikation samt administration. Under perioden har de nya verksamhetsområdena etik- och gränsdrag-ningsfrågor, studeranderätt och utbildningsforms-frågor inom folkhögskolan tillkommit. För myndig-hetsuppdragen har 2015 avsatts 29,6 miljoner kronor. Beloppen för motsvarande verksamhet 2014 och 2013 är 28,6 respektive 27,4 miljoner kronor. Förändringar-

13Folkbildningsrådets budgetunderlag 2016–2018

3 500 _________________________________________________________________________________________________________________________

3 000 _________________________________________________________________________________________________________________________

2 500 _________________________________________________________________________________________________________________________

2 000 _________________________________________________________________________________________________________________________

1 500 _________________________________________________________________________________________________________________________

1 000 _________________________________________________________________________________________________________________________

500 _________________________________________________________________________________________________________________________

0 _________________________________________________________________________________________________________________________

na mellan åren beror på att de nya verksamhetsområ-dena påförts etappvis under perioden 2012–2015.

År 2015 har 250 000 kronor avsatts i bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer, sfs, för insatser rik-tande till deltagare vid folkhögskolorna. 2014 och 2013 var bidraget 250 000 kronor respektive 200 000 kr. Finansieringen sker ur folkhögskolornas bidrag.

Folkbildningsrådets tidigare medlemsuppdrag Folkbildningsnätet (folkbildningens digitala plattform) och Folkhögskolornas informationstjänst, fin, har från 1 juli 2014 överförts till Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, rio, och hanteras inom enheten Folkhögskolornas serviceorganisation, fso, som är en gemensam verksamhet för skl och rio.

Från 2015 finansierar folkhögskolorna fin:s och Folkbildningsnätets verksamheter via avgift till fso. För första halvåret 2014 finansierade Folkbildnings-rådets driftskostnader för fin och Folkbildningsnätet med uttaget 4,1 miljoner kronor ur folkhögskolornas bidragsandel och med 2,3 miljoner kronor ur folkbild-

ningsanslaget. För andra halvåret 2014 finansierades verksamheten med folkhögskolornas och studieför-bundens avgifter till fso.

Driftskostnaden för Folkbildningsnätet finansie-rades 2013 med 4,6 miljoner kronor ur folkbildnings-anslaget. Därutöver finansierades driften av Folkbild-ningsnätet med ytterligare 0,9 miljoner kronor via folkhögskolornas bidragsandel.

För verksamheten inom Folkhögskolornas infor-mationstjänst har 7,3 miljoner kronor avsatts 2013 ur folkhögskolornas bidrag.

DIAGRAM 1 Fördelning av statsbidragen till studieförbund och högskolor (mnkr).

2015

Totalt 3 416 Totalt 3 460 Totalt 3 386

29,6 30,9 31,0

1 716 1 708 1 670

8,5 7,8 8,5

1 662 1 653 1 616

0,0 6060

20132014

Folkbildningsrådet Studieförbund Flexibelt lärande Fokhögskolor Extra platser – folkhögskolor


Anslags- utveckling

Anslagsutveckling 2010–2015år 2010 var pris- och löneomräkningen 109,5 miljo-ner kronor (3,46 procent). Anslaget minskades med 15,8 miljoner kronor, som överfördes till anslaget för forskning inom den ideella sektorn. Faktisk omräk-ning 2,96 procent.

År 2011 var omräkningen 14,8 miljoner kronor (0,45 procent).

År 2012 var omräkningen 33,7 miljoner kronor (1,03 procent). Anslaget minskades med 2,5 miljoner kronor då medel överfördes till Ungdomsstyrelsen för insatser inom politiken för det civila samhället. Faktisk omräkning 0,95 procent.

År 2013 var omräkningen 20,1 miljoner kronor (0,61 procent). Anslaget ökades med 60 miljoner kronor för utökning av folkhögskolans Allmänna kurs (1,82 procent).

År 2014 var omräkningen 79,4 miljoner kronor (2,35 procent). Anslaget reducerade med 4,8 miljoner kronor för finansiering av statsförvaltningens e-för-valtningsprojekt och med 0,3 miljoner kronor till Myndigheten för kulturanalys. Faktisk omräkning var 74,3 miljoner kronor (2,2 procent).

År 2015 var omräkningen 19,8 miljoner kronor (0,57 procent). Anslaget reducerades med 4,2 miljoner kronor till regeringens anslag för prioriterade sats-ningar samt för utvärderingsinsatser. Faktisk omräk-ning 15,6 miljoner kronor (0,45 procent). Anslaget reducerades med 60 miljoner kronor och omfattar inte några 1 000 extra platser vid folkhögskolorna (–1,85 procent).

TABELL 1 Folkbildningsanslaget utveckling 2010–2015

år anslag(mnkr)

pris- och löneomräkning

(%)

anslags-förändring

(%)

kpi-förändring

(%)

2015 3 416 0,57 –1,852014 3 460 2,35 –0,15 –0,312013 3 386 0,61 1,82 0,142012 3 306 1,03 –0,08 –0,052011 3 274 0,45 1,962010 3 260 3,46 –0,50 2,33


Anslagsutveckling i förhållande till kommunernas och landstingens bidrag

Kommunernas bidrag till studieförbunden de senaste fem årenKommunernas stöd i form av generella bidrag till studieförbunden har minskat från 356 miljoner kronor 2009 till 321 miljoner kronor 2013 vilket är en minsk-ning med 35 miljoner kronor eller 10 procent. Det generella anslaget per invånare minskade under sam-ma period från 39,4 kronor till 33,3 kronor, vilket är en minskning med 6,1 kronor eller 15,5 procent.

Med början år 1997 har några kommuner avvecklat sitt stöd till studieförbunden. 2013 gav 17 kommuner inga generella bidrag till studieförbunden.

För 2014 har 88 procent av kommunerna budgeterat ett oförändrat eller minskat anslag till studieförbunden.

Kommunbidragens storlek i relation till statens bidrag fortsätter att minska.

Landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden de senaste fem åren Landstingens/regionernas stöd i form av generella bidrag till studieförbunden inklusive anslag till läns- bildningsförbunden har ökat marginellt från 279 miljo-ner kronor 2009 till 284 miljoner kronor år 2013. Det innebär en ökning med 5 miljoner kronor eller ca 1,8 procent.

70 procent av landstingen har för 2014 budgeterat ett oförändrat eller minskat anslag till studieförbunden.

Landstingens/regionernas bidrag i relation till sta-tens bidrag har varit relativt stabilt under de senaste fem åren. Landstingens/regionernas bidragsandel av statens bidrag utgjorde 17,5 procent år 2009 och har minskat till 17 procent 2013.

Kommunernas och landstingens/regionernas mins-kade andelar i förhållande till statsbidraget beror dels på folkbildningsanslagets höjning, dels på minskning-en av främst kommunbidragen.

Landstingens/regionernas anslag till folkhögskolornaLandstingens/regionernas totala bidrag till folkhög-skolorna 2013 var 664,3 miljoner kronor. Av detta är 90,2 miljoner kronor interkommunala ersättningar för deltagare från egna länet vid folkhögskola i annat län, 158 miljoner kronor för deltagare från egna länet vid någon av de 107 rörelsefolkhögskolorna i eget län. Återstående 417 miljoner kronor är bidrag för deltaga-re vid egna folkhögskolor.

Det totala bidraget har från 2001 till 2013 ökat från 533,9 miljoner kronor till 664,3 miljoner kronor eller med 24 procent.

Studieförbundens ekonomiDen totala omsättningen för de tio studieförbunden sammantaget på lokal-, regional- och förbundsnivå uppgick 2013 till 5 000 miljoner kronor. Intäkterna av den bidragsberättigade folkbildningsverksamheten utgjorde 3 573 miljoner kronor, vilket är 71 procent av den totala omsättningen. Statsbidragets andel av intäkterna i denna verksamhet är 47 procent.

Studieförbundens samlade resultat är högre 2013 än föregående år och har gått från ett underskott på 18 miljoner kronor till ett överskott på 10 miljoner kronor. Detta tack vare förbättrat resultat för annan verksamhet. Resultatet för folkbildningsverksamheten har dock försämrats ytterligare jämfört med föregå-ende år. Försämringen beror främst på lägre bidrags-intäkter, försämrat resultat på förbundsnivån samt ökade kostnader för material och externa verksam-hetstjänster.

Tabell 4 på nästa sida visar resultatet av studieför-bundsverksamheten sedan 2009. Resultatet av folk-bildningsverksamheten har kontinuerligt försämrats och gav 2011 för första gången ett underskott som 2013 försämrades ytterligare. Fem av tio studieförbund redovisar underskott i folkbildningsverksamheten.

Antalet cirkelledare totalt var ca 112 000 år 2013. Sedan 2009 har antalet cirkelledare som arbetar utan

TABELL 2 Kommunernas andel av statens anslag till studieförbunden 2009–2013 (mnkr)

år stat kommun andel

2009 1 590 356 22 %2010 1 637 335 20 %2011 1 644 336 20 %2012 1 660 322 19 %2013 1 670 321 19 %

TABELL 3 Landstingens/regionernas andel av statens anslag till studieförbunden 2009–2013 (mnkr)

år stat landsting/region

andel

2009 1 590 279 17,5 %2010 1 637 275 16,8 %2011 1 644 275 16,7 %2012 1 660 278 16,8 %2013 1 670 284 17,0 %

16 Folkbildningsrådets budgetunderlag 2016–2018

arvode ökat från 80 procent till 86 procent. Samtliga cirkelledare ska vara godkända av studieförbundet och ha fått introduktionsutbildning av lokalavdelningen. Antal studieförbundsanställda exkl. cirkelledarna var 2013 ca 4 736.

I januari 2015 har de tio studieförbunden totalt 225 medlemsorganisationer och 154 samverkande organi-sationer på central nivå. Vidare finns ett omfattande samarbete med föreningar på lokal nivå.

De tio studieförbunden har sammantaget 171 lokal- avdelningar i januari 2015. Tre av studieförbunden har även en distriktsindelning som totalt omfattar 16 distrikt.

Folkhögskolornas ekonomiDen totala omsättningen för de 150 folkhögskolorna uppgick 2013 till 3 948 miljoner kronor. I den statsbi-dragsberättigade folkhögskoleverksamheten var 2013 omsättningen 3 009 miljoner kronor eller 76 procent av den totala omsättningen. Statsbidragets andel av skolornas intäkter i denna verksamhet utgjorde 63 procent. Antalet heltidstjänster vid folkhögskolorna 2013 var 5 154.

Folkhögskolornas samlade resultat har försämrats mellan 2012 och 2013, från 56 miljoner kronor till 36 miljoner kronor i överskott. I medeltal per skola är det

TABELL 4 Resultat sammantaget för alla studieförbund 2009–2013 i löpande priser (mnkr)

folkbildningsverksamhet

övrig verksamhet

total verksamhet

2009 13,5 35,1 48,62010 13,0 33,3 46,32011 –27,8 34,7 6,92012 –47 29,5 –17,52013 –70,8 80,6 9,9

TABELL 5 Resultat sammantaget för alla folkhögskolor 2009–2013 i löpande priser (mnkr)

folkhögskole- verksamhet

övrigverksamhet

totalverksamhet

2009 –11,5 57,5 46,02010 –58,0 82,2 24,22011 –59,3 91,7 32,42012 –68,6 124,4 55,82013 –72,7 108,6 35,9

DIAGRAM 2 Statens, landstingens/regionernas och kommunernas bidrag till studieförbund (tkr).

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

1 600 000 ______________________________________________________________________________________________________________________

1 400 000 ______________________________________________________________________________________________________________________

1 200 000 ______________________________________________________________________________________________________________________

1 000 000 ______________________________________________________________________________________________________________________

800 000 ______________________________________________________________________________________________________________________

600 000 ______________________________________________________________________________________________________________________

400 000 ______________________________________________________________________________________________________________________

200 000 ______________________________________________________________________________________________________________________

0 ______________________________________________________________________________________________________________________

Stat Kommun Landsting/regioner


en minskning från 372 tkr till 240 tkr. Försämringen beror främst på ett försämrat resultat hos rörelsefolk-högskolorna och då framförallt på ett ökat underskott för folkbildningsverksamhet och minskat överskott för konferensverksamhet.

Folkbildningsverksamheten har visat årligt under-skott sedan 2009. De tre senaste åren har underskottet kontinuerligt ökat och var nästan 73 miljoner kronor 2013. Underskotten har balanserats genom överskott från folkhögskolornas övriga verksamheter i form av konferenser, arbetsmarknadsutbildningar, projekt, uppdragsutbildningar och annan verksamhet. Sedan 2009 har dock det samlade resultatet varit positivt.

Tabell 5 visar resultatet av folkhögskolornas verk-samhet sedan 2009.

103 folkhögskolor visar ett överskott och 47 skolor underskott i den totala verksamheten vilket är 10 fler än föregående år. I folkhögskoleverksamhet är det betydligt fler skolor som visar underskott. Från 2009 har antalet skolor med underskott ökat från 76 till 98 eller med 29 procent.


Budgetförslag 2016–2018

med stöd av resultatredovisningen av folkbildningens insatser yrkar Folkbildningsrådets styrelse att: - regeringen ökar folkbildningsanslaget med 300

miljoner kronor för att utveckla folkbildnings-verksamheten och för att möta nya deltagares och bidragsmottagares behov samt - regeringen avsätter 200 miljoner till en särskild utbildningssatsning för asylsökande och nyan-lända invandrare.

Motiv för generell ökning av folkbildnings-anslaget 2016Riksdagen har fastställt ett särskilt mål för folkbild-ningspolitiken: Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Vidare har andra syftet med statsbidraget till folk-bildningen ändras till: Folkbildningen ska bidra till att göra det möjligt för en mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen.

Folkbildningen är viktig för demokrati och delaktighet i samhälletEn bärande del i vårt demokratiska samhälle är allas möjligheter till utveckling och påverkan samt frihet att organisera sig i föreningar och nätverk. I förening-ar och nätverk skapas gemensamma värdegrunder och folkbildningens arbetsformer stärker det demokratis-ka arbetet och håller ihop samhället.

Att bidra till utveckling och förnyelse av demokratin är en av folkbildningens huvuduppgifter. Folkhögskolor och studieförbund arbetar för att öka deltagarnas kunskaper och förutsättningar att kunna bidra till samhällsutvecklingen. Ytterst handlar det om att öka människors möjligheter att agera demokratiskt, att utöva inflytande och känna delaktighet i olika sam-hällsfrågor och sammanhang.

Folkbildningens styrka är att den verkar både inom de formella och de icke-formella utbildningssystemen och kan därigenom bygga broar och vara mötesplats för en ökad mångfald människor från olika länder, grupper, åldrar eller politiska och ideologiska vär-deringar. Folkbildningen är ett välutvecklat stöd för människors lärande och bidrar till att stärka samman-hållning och tillit mellan människor.

Bildningslyft för fler deltagareVi lever i en tid med stora ekonomiska och sociala påfrest- ningar, med hög arbetslöshet och många som upplever utanförskap. Folkbildningen ser ett växande behov av bildning och kultur. Det handlar om att möta människors behov av sammanhang, insikt och personlig utveckling.


I folkbildningspropositionen Allas kunskap Allas bildning (sou 2014:172) ställs stora förväntningar på att folkbildningen ska vara tillgänglig för alla. Studie-förbund och folkhögskolor ska vara öppna för alla och göra aktiva insatser för att nå dem som inte tidigare deltagit i folkbildningens verksamheter.

För att möta dessa utmaningar och riksdagens nya och uppfordrande mål för folkbildningspolitiken behövs ett bildningslyft som ska ge fler, helst alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning.

Med en generell höjning av folkbildningsanslaget med 300 miljoner kronor skapas reella förutsättningar för studieförbunden och folkhögskolorna att möta deltagare med ingen eller liten tidigare erfarenhet av folkbildningsverksamhet. Folkbildningsrådet bedömer att studieförbunden kan ta emot 50 000 nya deltagare och folkhögskolorna 3 000 nya helårsstuderande i Allmän eller Särskild kurs.

Kunskapslyft för folkbildareRegeringen har uttryckt behov av en nationell samling för läraryrket där lärarnas kompetens ska öka, den ad-ministrativa bördan ska minska och rektorerna stärkas i sitt ledarskap.

Folkhögskolan är en egen utbildningsform inom ra-men för det statligt finansierade utbildningssystemet. För att skapa likvärdighet måste även folkhögskolans lärare få bättre möjligheter att utöva sitt yrke. Behovet att utveckla nya pedagogiska metoder är stort, särskilt det pedagogiska stödet för deltagare med särskilda be-hov eller med funktionsnedsättning. Folkhögskollära-re och cirkelledare har kontinuerligt behov av ny kun-skap för att möta pedagogiska utmaningar och ökad digitalisering i samhället. Digitaliseringen förändrar villkoren i samhället, skapar nya folkbildningsbehov hos medborgarna och innebär samtidigt en utmaning för demokratin och social sammanhållning.

Det digitala utanförskapet är fortfarande omfattande och bör minimeras. Principen om lika rättigheter och möjligheter för alla medborgare riskerar att undergrä-vas om inte fler åtgärder för digital inkludering kom-mer till stånd. Drygt en miljon vuxna har inte tillgång till all den information, kulturverksamhet och sociala interaktionsmöjligheter som erbjuds via internet. Alla behöver digitala basfärdigheter. Studieförbunden och folkhögskolor finns i hela landet och har förutsätt-ningar för att nå fler deltagare med folkbildning och digital kompetens.

Folkbildning för arbetsliv och livslångt lärandeI dag ställs allt högre krav på att lära nytt, byta perspektiv och arbete/yrke under hela livet. Förut-

sättningar måste därför ges för ett livslångt lärande med stöd av olika lärformer och med möjligheter för alla att kunna delta. Folkbildningsverksamhet är ett verktyg för att frigöra människors inneboende kraft, ge självkänsla och modet att gå vidare till andra upp-gifter.

Studieförbunden är väl etablerade i lokalsamhället och i de områden där arbetslösheten är hög och där många människor saknar grundläggande utbildning. Folkhögskolorna erbjuder Allmän kurs på grundskole- och gymnasienivå. På flera håll i landet har samarbete mellan studieförbund och folkhögskolor utvecklats för att nå fler och för att förbereda dem för studier.

Studieförbunden svarar för rekrytering av deltagare via sina befintliga nätverk och tillhandahåller lokaler och administrativ infrastruktur, samt i vissa fall ledare som kompletterar folkhögskolans lärarresurser. Folk-högskolorna svarar för utbildningar med omfattande pedagogiskt stöd, studiemedel och behörighetsgiv-ning.

Samarbetet ger ökad tillgänglighet till kompetens-höjande insatser och visar på studieförbundens unika förmåga att vara porten in till insatser i egen regi eller i samarbete med andra. Med resurser för uppsökande verksamhet och till fler platser i grundläggande ut-bildning skulle verksamheten kunna öka och intensi-fieras.

2010–2015 har folkhögskolorna, på uppdrag av Arbetsförmedlingen, erbjudit ungdomar tre månaders validerande och motivationshöjande utbildning i syfte att ge förutsättningar till fortsatta studier inom den reguljära utbildningsverksamheten. De som deltagit i Studiemotiverande folkhögskolekurs konkurrerar efter genomgången introduktionsutbildning om en ordinarie plats vid folkhögskola. Med ett redan stort söktryck på folkhögskolor är det nödvändigt att utbildningsplatserna ökar genom att resurser tillförs det allmänna folkbildningsanslaget så att fler unga kan komplettera sina gymnasiestudier och studera vidare på folkhögskola.

Asylsökandes och nyanländas tillgång till folkbildningEtt globalt hållbart samhälle är lika viktigt som ett lokalt hållbart samhälle. Detta blir allt tydligare när ansökningarna om asyl i Sverige ökar och alltfler människor tvingas lämna sina hemländer på grund av krig och förföljelse.

15 procent av Sveriges befolkning är födda utom-lands. Folkbildningen kan erbjuda mötesplatser och verksamheter som syftar till dialog mellan människor med olika erfarenheter. Personer med kort utbild-ningsbakgrund eller funktionsnedsättning kan ges


bättre möjligheter för att kunna delta i verksamheten, både inom folkbildningen och i samhället i stort. Såväl för samhället som för individen är det nödvändigt att minska tiden från mottagande till arbete. Folkbild-ningen har visat, både i den ordinarie verksamheten och i olika arbetsmarknadspolitiska uppdrag, sin styrka i att motivera och öka människors möjligheter till studier och arbete.

För att minska utanförskap och skapa möjligheter för de som står långt från arbetslivet är det viktigt att studieförbund och folkhögskolor fortsatt kan agera som en stark kraft i hela landet. Den fyraåriga sats-ningen på särskilt anpassade utbildningar på folkhög-skolor för nyanlända som omfattas av etableringsupp-draget startade 2014 och fortsätter. Folkbildningsrådet konstaterar att under perioden 2016–2018 finns det behov av nya resurser för att deltagare som gått Etableringskursen ska kunna beredas plats i folkhög-skolans Allmänna kurs.

Migrationsverkets beräkningar visar att fram till år 2018 kommer 264 000 människor att söka asyl i Sverige. Under asyltiden kan den sökande i vissa fall praktisera eller arbeta. Möjlighet till utbildningsak-tiviteter bör öka. Folkbildningsrådet ser behov av en särskild utbildningssatsning under de kommande tre åren och bedömer att 200 miljoner kronor bör avsät-tas för detta. Studieförbunden är beredda att ta ansvar för en verksamhet med språkkunskaper och kontakter med civilsamhället lokalt i landet. 70 000 personer skulle erbjudas Studiecirklar och Annan folkbildningsverksamhet. Folkhögskolorna skulle ta emot 1 500 nya deltagare per år i särskilt utformade kurser för asylsö-kanden. På sikt kan detta medverka till sysselsättning, praktik eller arbete. Folkbildningsinsatsen skulle även omfatta föräldrars möjligheter att stödja sina barns utveckling och utbildning. En rapport från Skolinspek- tionen visar att många asylsökande barn inte går i skolan och att de inte alltid får den utbildning de har rätt till.

Folkbildningens ekonomiFör att folkbildningen fortsatt ska kunna vara en infra-struktur för Sveriges utveckling som demokrati- och kunskapsnation och för tillväxt krävs bättre överens- stämmelse mellan pris- och löneomräkningen för folkbildningsanslaget och de reella kostnadsökning-arna i verksamheten. Den uppräkning på 0,47 procent av folkbildningsanslaget som gjordes 2015 motsvarar inte kostnadsökningarna i verksamheten. Alltfler folkhögskolor och studieförbund uppvisar negativt ekonomiskt resultat.

Försvagning av anslaget till folkbildningen leder till större studiegrupper och färre arvoderade och utbil-dade ledare i Studiecirklar. Folkhögskolornas alltfler

studiesvaga grupper får färre stödpersoner och det blir färre lärare i all verksamhet.

Folkhögskolan som egen utbildningsformFolkhögskolan är en egen utbildningsform inom det samhällsstödda utbildningssystemet med både be-hörighetsgivande allmänna kurser och ett stort antal profilkurser, ofta med yrkesinriktning.

Riksdagen har beslutat att se över Folkbildnings-rådets roll att nationellt företräda den statsbidragsfi-nansierade folkhögskolan som utbildningsform. Det innebär att folkhögskolan som egen utbildningsform i utbildningssystemet ska utvecklas och tydliggöras. Folkbildningsrådet kommer att stärka kontakterna med andra utbildningsmyndigheter. Folkbildnings- rådet följer tillämpningen av de nya behörighetskra- ven (anpassade till Gy11) och den nya modellen för studieomdömen vid folkhögskolorna. Folkbildnings- rådet bevakar frågor om deltagarnas studiefinansiering eftersom den är av avgörande betydelse för rekryte-ringen av vuxna till studier vid folkhögskolor.

Det är angeläget med en lärarutbildning som är avpassad efter folkhögskolornas behov och att möjlig-heterna till fortbildning för pedagogiskt verksamma i studieförbund och folkhögskola motsvarar vad som erbjuds i andra utbildningsformer. Särskilt viktigt är kompetensutveckling för att möta deltagare med funk-tionsnedsättning.

Det nationella ramverket för kvalifikationer, nqfBättre möjligheter till validering av kunskaper och färdigheter ökar både den enskildes möjligheter till utveckling och kompetensförsörjningen i samhället. Validering är en strategiskt viktig fråga för folkbild-ningsverksamheten liksom för annan utbildning. Infö-randet av det europeiska ramverket för kvalifikationer, eqf, och nationella motsvarigheten, nqf, innebär att fokus ligger på resultatet av lärande oavsett var det inhämtats. Detta ökar behovet av hållbara strukturer för validering. Ett nationellt ramverk för kvalifikatio-ner som omfattar utbildningar inom folkbildningen tydliggör folkbildningens betydelse som alternativ utbildningsväg.

Folkbildningsrådet kan ansvara för prövning och beslut om anslutning och nivåinplacering av folkhög-skoleutbildningar som genomförs inom ramen för folkbildningsförordningen.

Folkbildningsrådet är också berett att medverka i det föreslagna nationella rådet för kvalifikationer samt att samverka med den myndighet som får det natio-nella samordningsansvaret för nqf.

Studieförbund och folkhögskolor är beredda att svara för prövning av generella kompetenser.


Gymnasieutbildning på folkhögskolaUtbildningen i den formella skolan passar inte alla elever. Behovet av andra studiemiljöer, metoder och lärformer växer.

Det kommunala uppföljningsansvaret omfattar alla ungdomar mellan 16 och 20 år. Kommunen har ett an-svar för de ungdomar som inte har fortsatt till studier på gymnasiet. Att erbjuda fler utbildningsformer ökar valmöjligheten för individen och kan stärka studiein-tresset hos alla. Folkhögskolan vill vara ett alternativ för unga i gymnasieåldern. Ungdomar mellan 18 och 20 år borde få rätten att kunna välja folkhögskola för att fullgöra sina studier. Kommunen skulle svara för skolpengen på samma sätt som om elever fullföljer sin utbildning i en friskola.

IntroduktionsprogramTill en Allmän kurs på folkhögskola får den som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar eller som är äldre antas. Enligt Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen kan en yngre elev som går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan antas till folkhögskola. Unga som avbryter gymnasieskolan har ofta en komplex situation. Det kan finnas studie-hinder av olika slag i form av funktionsnedsättning och problem i den sociala miljön. Det är angeläget att snabbt finna utvecklingsvägar för denna grupp, som annars riskerar att hamna än mer utanför i samhället. Folkbildningsrådet anser att kommunen ska kunna överenskomma med en folkhögskola om en studie-plats för ungdomar som avbrutit gymnasieskola.

Särskilda uppdragFolkbildningsrådet svarar för myndighetsuppgifter och uppdrag inom fler områden där studieförbund och folkhögskolor kan bidra med kunskap och verk-samhet.

Studiemotiverande folkhögskolekursPå uppdrag av Arbetsförmedlingen har Folkbildnings-rådet 2010–2015 fördelat statsbidrag till studiemotive-rande kurser på folkhögskolorna. Kurserna riktar sig till arbetssökande som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola. Inom ramen för kurserna valideras deltagarnas kunskaper och erfarenheter inför vidare studier.

Under 2014 har 4 706 personer deltagit i en Studie-motiverande folkhögskolekurs. Ett år efter avslutad kurs har 38 procent av deltagarna studerat vidare. 17 procent har fått arbete sex månader efter kursens slut.

Mot bakgrund av de goda resultat som redovisats föreslår Folkbildningsrådet att verksamheten med stu-diemotiverande kurser på folkhögskola permanentas

och blir en del av folkhögskolornas ordinarie utbild-ningsutbud från och med 2016. För 2015 har 140,5 miljoner kronor avsatts för 6 000 platser.

Etableringskurs vid folkhögskolaPå uppdrag av Arbetsförmedlingen har Folkbildnings-rådet 2014–2015 fördelat statsbidrag till Etablerings-kurser på folkhögskolorna. Kurserna riktar sig till nyanlända invandrare. Utbildningen omfattar sex månader och innehåller studier i svenska samt arbets-förberedande och orienterande insatser. Folkhög- skolorna har kapacitet att ta emot fler än de 1 200 deltagare som har anvisats 2015.


Bilaga Statsbidragsberättigade studieförbund (10)Arbetarnas BildningsförbundFolkuniversitetetKulturens bildningsverksamhetNykterhetsrörelsens BildningsverksamhetSensus StudieförbundStudiefrämjandetStudieförbundet Bilda för kyrka och samhälleStudieförbundet Ibn RushdStudieförbundet MedborgarskolanStudieförbundet Vuxenskolan

Statsbidragsberättigade folkhögskolor (151)Rörelsefolkhögskolor (108)Albins folkhögskolaAlma folkhögskolaArbetarrörelsens folkhögskola i GöteborgArbetarrörelsens folkhögskola i ViskadalenAxevalla folkhögskolaBergslagens folkhögskolaBirkagårdens folkhögskolaBiskops-Arnö Nordens folkhögskolaBona folkhögskolaBorås folkhögskolaBosöns idrottsfolkhögskolaBotkyrka folkhögskolaBraheskolan-Visingsö folkhögskolaBromma folkhögskolaBrunnsviks folkhögskolaDalkarlså folkhögskolaEdelviks folkhögskolaEslövs folkhögskolaFolkhögskolan i AngeredFinska folkhögskolanFolkhögskolan HvilanFramnäs folkhögskolaFridhems folkhögskolaFryshusets folkhögskolaFuruboda folkhögskolaFärnebo folkhögskolaGeijerskolanGlimåkra folkhögskolaGlokala folkhögskolanHagabergs folkhögskolaHellidens folkhögskolaHelsjöns folkhögskolaHjo folkhögskolaHjälmareds folkhögskolaHyllie Park folkhögskolaHällefors folkhögskolaHärnösands folkhögskola


Hästsportens folkhögskolaJakobsbergs folkhögskolaJune folkhögskolaJämshögs folkhögskolaKaggeholms folkhögskolaKalix folkhögskolaKarlskoga folkhögskolaKista folkhögskolaKvarnby folkhögskolaKvinnofolkhögskolanLeksands folkhögskolaLiljeholmens folkhögskolaLillsved Gymnastik och idrottsfolkhögskolaLitorina folkhögskolaLjungskile folkhögskolaLångholmens folkhögskolaMalmfältens folkhögskolaMalmö folkhögskolaMariannelunds folkhögskolaMarieborgs folkhögskolaMarkaryds folkhögskolaMedlefors folkhögskolaMellansels folkhögskolaMo Gård folkhögskolaMullsjö folkhögskolaMunka folkhögskolaNordiska folkhögskolanNyköpings folkhögskolaOskarshamns folkhögskolaPRO:s folkhögskolaRunö folkhögskolaRöda korsets folkhögskolaScouternas folkhögskolaS:t Sigfrids folkhögskolaS:ta Birgittas folkhögskolaS:ta Maria folkhögskolaSigtuna folkhögskolaSjöviks folkhögskolaSkarpnäcks folkhögskolaSkeppsholmens folkhögskolaSkurups folkhögskolaSolviks folkhögskolaSommenbygdens folkhögskolaStadsmissionens folkhögskolaStensunds folkhögskolaStrömbäcks folkhögskolaSundbybergs folkhögskolaSunderby folkhögskolaSundsgårdens folkhögskolaSverigefinska folkhögskolanSödertörns folkhögskolaSödra Stockholms folkhögskolaSödra Vätterbygdens folkhögskolaTollare folkhögskolaTornedalens folkhögskolaVadstena folkhögskolaValjevikens folkhögskolaValla folkhögskolaWendelsbergs folkhögskola

Vårdinge By folkhögskolaVäddö folkhögskolaVästanviks folkhögskolaVästerås folkhögskolaÅgesta folkhögskolaÅredalens folkhögskolaÄdelfors folkhögskolaÄlvsby folkhögskolaÖnnestads folkhögskolaÖrebro folkhögskolaÖsterlens folkhögskolaÖstra Grevie folkhögskola

Landstings- och regionfolkhögskolor (43)Agnesbergs folkhögskolaBillströmska folkhögskolanBirka folkhögskolaBlekinge folkhögskolaBollnäs folkhögskolaBäckedals folkhögskolaDalslands folkhögskolaEskilstuna folkhögskolaFellingsbro folkhögskolaFornby folkhögskolaForsa folkhögskolaFristads folkhögskolaGamleby folkhögskolaGotlands folkhögskolaGrebbestads folkhögskolaGrimslövs folkhögskolaGöteborgs folkhögskolaHola folkhögskolaHögalids folkhögskolaIngesunds folkhögskolaKatrinebergs folkhögskolaKlarälvdalens folkhögskolaKristinehamns folkhögskola KPSKyrkeruds folkhögskolaKävesta folkhögskolaLunnevads folkhögskolaLöftadalens folkhögskolaMalungs folkhögskolaMolkoms folkhögskolaMora folkhögskolaStorumans folkhögskolaSörängens folkhögskolaTärna folkhögskolaVara folkhögskolaWiks folkhögskolaVimmerby folkhögskolaVindelns folkhögskolaVärnamo folkhögskolaVästerbergs folkhögskolaÅlsta folkhögskolaÅsa folkhögskolaÖlands folkhögskolaÖrnsköldsviks folkhögskola

FolkbildningsrådetBox 38074100 64 Stockholm folkbildningsradet.se

folkbildningsrådets budgetunderlag 2016-2018

Documents